läsa tidningen här - GilleScouterna
läsa tidningen här - GilleScouterna
läsa tidningen här - GilleScouterna
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
GILLESCOUTEN<br />
Medlemsblad för S:t Georgs Scoutgillen i Sverige • Årgång 63 • Nr 3 sept 2013<br />
Ny landsgillemästare – rapport från<br />
landsgilletinget, sid 3<br />
Scoutgilleadresser & medlemssiffror,<br />
sid 8-10
S:t Georgs<br />
Scoutgillen<br />
i Sverige<br />
Nya utmaningar<br />
Landsgillemästaren har ordet<br />
2<br />
Adresser Sedan kansliet lagts ned<br />
gäller dessa nya adresser till S:t Georgs<br />
Scoutgillen i Sverige (SGSS).<br />
Telefon till SGSS, Lgm: 070-355 84 32.<br />
E-post till SGSS sänds till:<br />
gjermund.austvik@gaengin.se<br />
Post till SGSS, allmänt, sänds till<br />
Kristina Sundberg, adress nedan.<br />
Post till SGSS, ekonomi, sänds till<br />
Leif Granéli, adress nedan. Bankgiro<br />
197-1266 Plusgiro 35 91 06-2.<br />
Medlemsärenden anmäls till<br />
Ingalill Sjunnesson, Mark vägen 7,<br />
238 35 Oxie, 040-54 86 24, 072-500 86 24,<br />
ingalill.sjunnesson@telia.com<br />
Frimärksbanken<br />
Björnar Johnsen, 021-351 651,<br />
Kyrkbåtsgatan 7, 724 81 Västerås,<br />
b.johnsen43@gmail.com<br />
Gillescouten, manus sänds till Torsten<br />
Hansson, Serenadvägen 1, 784 43<br />
Borlänge, 0243-22 58 79, 070-301 99 98,<br />
torsten.ha@telia.com<br />
Beställningar, se sista sidan.<br />
Hemsida www.gille.scout.se<br />
Landsgillerådet<br />
Lena Claesson Landsgillemästare<br />
Ljungkullen 60, 433 60 Sävedalen<br />
031-26 29 45, 0709-49 40 20<br />
lena.i.claesson@gmail.com<br />
Kristina Sundberg vice Landsgillemästare<br />
070-262 14 66, Ängesvägen 6, Laknäs,<br />
793 94 Tällberg, tina47@hotmail.se<br />
Gjermund Austvik Landsgilleskrivare<br />
Brombärshult 1, 432 96 Åskloster<br />
0340-62 60 65, 070-875 95 80<br />
gjermund.austvik@gaengin.se<br />
Leif Granéli Landsgilleskattmästare<br />
Timotejvägen 6, 291 62 Kristianstad 044-<br />
12 43 64, 070-306 09 79<br />
leif.graneli@telia.com<br />
Carl-Magnus Klärcke Internationell sekr.<br />
Stallgatan 8B, 194 32 Upplands Väsby<br />
070-624 32 45<br />
carl-magnus.klarcke@comhem.se<br />
Mariana Ceder<br />
Härdaregatan 4, 461 54 Trollhättan<br />
0520-745 40, 070-877 45 40<br />
marianac@telia.com<br />
Heinz Frohm<br />
Hälsögatan 6, 257 31 Rydebäck<br />
042-22 12 33, 070-510 41 74<br />
hg.frohm@telia.com<br />
Det är inte utan att det pirrar i<br />
magen när jag tänker på det<br />
stora uppdrag som jag, tillsammans<br />
med landsgillerådet, har tagit på<br />
mig den kommande tiden.<br />
Ungefär hälften av LGR är nya –<br />
Mariana Ceder, Heinz Frohm och jag<br />
– och hälften ”gamla” – Gjermund<br />
Austvik, Leif Granéli, Calle Klärcke<br />
och Kristina Sundberg. Trots att vi inte<br />
har hunnit ha vårt första möte ännu, så<br />
känns det väldigt bra. I september när<br />
vi träffas på ”riktigt” så kommer vi att<br />
börja lära känna varandra lite mer och<br />
lägga upp riktlinjerna för de kommande<br />
två åren. Vi har redan börjat prata<br />
om vilka ämnen/områden som känns<br />
lite extra viktiga – förutom det löpande<br />
arbetet – och det som kommit upp från<br />
många håll är medlemsutveckling. Det<br />
kanske inte är så konstigt om man tittar<br />
på hur kurvan dalat de senare åren.<br />
Samtidigt har vi sett att några gillen har<br />
ökat i antal medlemmar och vi har även<br />
Gillearrangemang<br />
27 november 2013<br />
Fredsljuset anländer till Helsingborg<br />
25–29 augusti 2014<br />
Gillevandring i Halle- och Hunneberg<br />
10–16 oktober 2014<br />
Världskonferensen i Sydney,<br />
Australien<br />
Fonder inom SGSS<br />
Bärar laget, Sten Thiels fond,<br />
Fonden Dan Winthers minne, Jenny<br />
Rieck-Müllers fond och Fredsljusfonden<br />
tar tacksamt emot gåvor,<br />
som insätts på SGSSs Plusgiro 35<br />
91 06-2 med notering om givare,<br />
vilken fond som avses och om någon/något<br />
ska hedras.<br />
Ansökan om medel riktas till<br />
SGSS, adress spalt 1.<br />
fått ett nytt gille. Nu gäller det att vi<br />
tar tillvara på de erfarenheter vi har och<br />
delar med oss av dessa ute i landet.<br />
När vi träffas i slutet av september<br />
så kommer det att ha hänt en hel del.<br />
Sommaren hittills har varit härligt solig<br />
med många lata dagar och även några<br />
besök på scoutläger, för min del – allt<br />
ifrån kårläger till Utmanar/Roverläger<br />
till equmenias första riksscoutläger.<br />
Många läger har det varit i sommar<br />
med både deltagare och besökare av<br />
gillescouter. Ett av många läger som<br />
jag tyvärr inte kunde hälsa på hade fint<br />
besök av en riktig astronaut.<br />
I början av september, den 4–8/9,<br />
har vi även Europakonferensen som<br />
börjar i Stockholm, fortsätter på en båt<br />
till Helsingfors och efter ett stopp där<br />
så avslutas konferensen i Stockholm<br />
igen. Namnet på konferensen, ”Crossing<br />
Boarders” är passande inte bara<br />
på grund av att konferensen sträcker<br />
sig över två länder utan även alla gillescouter<br />
som träffas och utbyter erfarenheter.<br />
Jag ser verkligen fram emot alla<br />
möten både på lokal-, regional- och<br />
världsnivå. Alla idéer och tankar man<br />
får med sig hem. Allt är inte användbart<br />
överallt, men man kan få inspiration<br />
till nya saker och aktiviteter som<br />
passar vårt eget gille.<br />
Många solvarma hälsningar!<br />
Lena Claesson<br />
Landsgillemästare<br />
GILLESCOUTEN<br />
Medlemsblad för S:t Georgs Scoutgillen<br />
i Sverige. ISSN 1653-7033. Ansvarig<br />
utgiv: Lena Claesson, adress spalt 1.<br />
Redaktionskommitté: Torsten Hansson,<br />
ordf, adress spalt 1, Anna-Brita Pricken<br />
Lundahl, Sven Janson, Matts Dahlberg,<br />
adj.<br />
Utkommer med fyra nummer per år<br />
Nr 4 15 nov 2013, manusstopp 15 okt<br />
Nr 1 15 febr 2014, manusstopp 15 jan<br />
Typsnitt: Optima & Times New Roman<br />
Papper: MultiArt Silk 130 g<br />
Tryck: Printeliten, Falun, 2013<br />
Gillescouten 3–2013
Lena Claesson<br />
ny landsgillemästare<br />
Nya landsgillerådet blickar framåt, fr v Leif Granéli, Carl-<br />
Magnus Klärcke, Lena Claesson, Kristina Sundberg, Heinz<br />
Frohm, Gjermund Austvik och Mariana Ceder.<br />
Det var verkligen värt att ta tåget<br />
från Västerås för en resa<br />
ända till Luleå. Staden visade<br />
sig från sin allra bästa sida med härligt<br />
försommarväder, intressanta platser och<br />
trevliga människor.<br />
Vår inkvartering på Vandrarhemmet<br />
Norra Stigluckan i Gammelstads<br />
kyrkstad i Luleå.<br />
En tanke<br />
Gammelstads gästhem fungerade alldeles<br />
utmärkt, där det låg på gångavstånd<br />
till såväl Världsarvet Gammelstads<br />
kyrkby, Nederluleå kyrka som till Hägnans<br />
friluftsmuseum. Det blev många<br />
steg både på Vivi-Anne Skymans och<br />
på min stegräknare.<br />
När alla deltagare samlats och även<br />
intagit en god lunch började förhandlingarna<br />
med Bertil Tunje som ordförande<br />
för tinget. Allt gick smidigt på<br />
denna stämma och på söndagsförmiddagen<br />
var den nya styrelsen vald.<br />
Ny ordförande blev Lena Claesson,<br />
Carl-Johan i Göteborg och ytterligare<br />
nya medlemmar av LGR blev Heinz<br />
Frohm, Kulla i Helsingborg och Mariana<br />
Ceder, Fallfåran i Trollhättan. Gunilla<br />
Engvall blev avtackad ordentligt efter<br />
allt hårt arbete och nu kanske hon får tid<br />
till lite mer stickning! Vi ser fram emot<br />
nya friska krafter tillsammans med de<br />
”gamla” ledamöterna. Nu gäller det för<br />
oss gillescouter att stötta landsgillerådet<br />
i dess arbete för en väl fungerande gillescoutrörelse<br />
i Sverige.<br />
På lördagsförmiddagen fick vi se<br />
Grönlunds orgelbyggeri där Catarina<br />
Grönlund, orgelbyggare i 4:e generationen,<br />
kunnigt visade oss runt bland blåsbälgar<br />
och orgelpipor och andra orgeldelar.<br />
Vi fick veta att orgeln uppfanns<br />
200 år före Kristus och att det var ett<br />
partyinstrument som lät mycket!<br />
En mycket intressant guidad tur fick<br />
vi på eftermiddagen genom Gammelstads<br />
kyrkby. Detta världsarv är väl värt<br />
ett besök. En magisk kväll blev Gillehallen<br />
i Nederluleå kyrka. Vi som inte<br />
hade bråttom hem på söndagseftermiddagen<br />
fick en enastående genomgång<br />
av Nordkalotten genom guiden Annelie<br />
Hagenlöv. Detta hade Vivi-Anne och<br />
jag glädje av, när vi fortsatte vår tågresa<br />
till Kiruna och Jukkasjärvi, dit Fredsljuset<br />
vid något tillfälle nått efter sin färd<br />
genom Sverige.<br />
Stort tack till S:t Georgs Scoutgillen i<br />
Luleå, Skellefteå, Umeå och Jämtland.<br />
Vi ångrar inte att vi satsade på denna för<br />
oss långa resa och fick även en tankeställare<br />
att denna långa resa får ni norrländska<br />
gillescouter göra ganska ofta<br />
för att kunna träffa oss andra.<br />
Nu ser vi fram emot nästa Landsgilleting,<br />
som kommer att hållas i Varberg<br />
2015.<br />
Text och foton:<br />
Anna-Brita Pricken Lundahl.<br />
”Det är sanningar,<br />
inte goda intentioner,<br />
som gör oss fria.”<br />
Gillescouten 3–2013<br />
Thomas Gür<br />
inspirerad av ”en tidigare tänkare,<br />
verksam för en tvåtusen år sedan”<br />
Avgående Gunilla Engvall, Laila Boxström och Märta Teljebäck avtackades på Landsgilletinget<br />
i Luleå den 25-25 maj 2013.<br />
3
Den 25 oktober 2013 blir ISGF 60 år. Denna speciella händelse ger oss en<br />
möjlighet att fira 60 år med vuxenscouting. En mängd aktiviteter kommer<br />
att erbjudas över hela världen. ”ISGF on Air” är slogan för denna dag via<br />
Skype. En gåva har producerats. Åtta broschyrer har producerats under namnet<br />
”Our Kit”.<br />
Den 25 oktober för 60 år sedan bildades ISGF, då IFOFSAG, i Lucerne i Schweiz.<br />
Sedan dess har ett otaligt antal medlemmar varit engagerade i att utveckla ISGF för<br />
att göra den till en imponerande organisation.<br />
Vi lever alla med samma värderingar av Vänskap, Broderskap och Delaktighet. I<br />
denna anda vill vi göra denna dag till något alldeles särskilt.<br />
Låt Internationella Gillescoutdagen 2013 bli en riktig högtidsdag för alla gillescouter!<br />
Rapport från Frimärksbanken<br />
Så var sommaren nästan över och<br />
det har varit sparsamt med arbete<br />
i Frimärksbanken.<br />
Det kom ett telefonsamtal från Värmland<br />
i början av året från ett gille som<br />
samlat under en längre tid. De undrade<br />
om vi kände någon som kunde ta med<br />
frimärkena om de ändå var på besök i<br />
närheten av Kristinehamn. Under april<br />
var det en av medlemmarna i S:t Georgs<br />
Scoutgille i Västerås som var i trakterna<br />
och ringde upp Gillet i Värmland. När<br />
bilen stannade på Kyrkbåtsgatan i Västerås<br />
plockade vi ut 60 kg med klippta,<br />
tvättade och inklistrade frimärken.<br />
Landsgilletinget i Luleå var även det<br />
ett tillfälle att öka på Frimärksbankens<br />
innehåll.<br />
Som tur var kunde allt pressas in i det<br />
egna bagaget, då vi reste med flyg.<br />
Vid samma tillfälle blev jag tillfrågad<br />
av Bertil Tunje om jag kunde titta på en<br />
samling som hans far hade gjort. Samlingen<br />
bestod av frimärken med blommor,<br />
ordnade i grupper och katalogise-<br />
4<br />
En riktig<br />
Legobjörn<br />
fotad av<br />
Björnar.<br />
rade efter blommornas latinska namn.<br />
En mycket speciell samling.<br />
Så kom sommaren och det skulle startas<br />
ett nytt gille i Borås. Gunilla och jag<br />
åkte ned för att vara med på uppstarten<br />
och komma med goda råd. Vi välkomnades<br />
till Borås och deras lägerområde.<br />
När det var dags att åka hem överlämnade<br />
Bertil Tunje sin fars samling till<br />
Frimärksbanken.<br />
Senare under sommaren reste jag med<br />
två av barnbarnen till Legoland. I bilen<br />
packades ca 50 kg av de frimärken som<br />
kom från Värmland. Vi stannade till utanför<br />
Odense där Nordfrim håller till<br />
och överlämnade säckarna, så nu väntar<br />
jag bara på ersättningen.<br />
Som sagt, så har det varit sparsamt<br />
med frimärksarbetet, men det beror till<br />
största del på att det har varit mycket<br />
arbete med höstens Europakonferens. I<br />
skrivande stund ser det ut som om det<br />
skall gå bra. Vi visste inte att Barack<br />
Obama skulle komma samma dag som<br />
vi startar konferensen, men han är välkommen<br />
om han vill titta in.<br />
Ibland verkar det som om saker bara<br />
sker. Vid ett telefonsamtal från Ingarö i<br />
Stockholms skärgård får jag beställning<br />
på 2 kg klippta svenska, nyare, frimärken.<br />
Det är en tysk familj, där frun är<br />
svensk, som samlar på svenska frimärken.<br />
Allt kan hända.<br />
Det var allt för denna gång. Fortsätt<br />
klippa frimärken!<br />
Björnar Johnsen<br />
Gillevandring<br />
den 25–29 augusti 2014<br />
Nu är det bestämt att nästa års Gillevandring<br />
blir på Halle- och Hunneberg.<br />
Bergen ligger i tre kommuner;<br />
Vänersborg, Trollhättan och Grästorp.<br />
Hur tar man sig dit Flygplats finns i<br />
Trollhättan/Vänersborg, tåg från Göteborg<br />
och Karlstad och en del långfärdsbussar<br />
passerar t ex från Falun. De som<br />
inte kommer med egen bil erbjuder vi<br />
lånebil eller transport upp till bergen.<br />
Vi har bokat Solgården som ligger<br />
utmed Vänern alldeles öster om Halleberg.<br />
Solgården har två hus; det röda<br />
med 26 bäddar och det gula huset med<br />
10 bäddar. Vi kan eventuellt boka flera<br />
bäddar i några små stugor, men de har<br />
inte toalett och dusch. De intresseanmälningar<br />
vi fick i Luleå var 23 stycken,<br />
så det finns plats för flera. Solgården ägs<br />
och drivs av FUB så det innebär att det<br />
är helt handikappanpassat. Det innebär<br />
många och stora toaletter/duschrum,<br />
nära att ta sig ett bad i Vänern, hiss mellan<br />
våningarna. Om du vill läsa mer om<br />
Solgården gå in på någon av adresserna<br />
nedan.<br />
Bergen är speciella och har lång historia.<br />
Under första världskriget byggde<br />
man t ex en järnväg och en linbana nerför<br />
berget för att kunna frakta torv, som<br />
man bröt. Det finns 16 upplagda vandringsstigar,<br />
men många fler finns. Sedan<br />
finns flera vandringsstigar nedanför<br />
bergen och man kan passera Forstena,<br />
där Lennart Torstensson, som var med i<br />
30-åriga kriget, bodde.<br />
Våra kungar har jagat på bergen sedan<br />
Gustaf V:s tid. Förra året blev ingen<br />
älgjakt utan enbart hjortjakt eftersom<br />
älgtillväxten hade varit för liten.<br />
Vi inbjuder alla Gillescouter till vandring<br />
och återkommer med anmälan och<br />
kostnaden.<br />
Scoutgillet Fallfåran i Trollhättan<br />
Något att fråga Kontakta Mariana<br />
Ceder; marianac@telia.com<br />
----------------------<br />
http://www.vastsverige.com/<br />
sv/visittrollhattanvanersborg/<br />
products/114647/Solgarden/ eller<br />
fubsolgarden.wordpress.com/<br />
Kom med förslag<br />
på vad vi kan ta in som Gillescoutvaror!<br />
Meddela Jan Tollsten, adress<br />
på sista sidan, högerspalten.<br />
Gillescouten 3–2013
Scouter mötte astronaut<br />
Under tiden 27 juli till 2 augusti,<br />
samlades nästan 1800 scouter<br />
på Kopparbo i Bergslagen för<br />
att genomföra årets Dalacamp nu omdöpt<br />
till Spacecamp.<br />
Många nya och spännande aktiviteter<br />
genomfördes. Det fanns möjlighet<br />
att prova på hur det är att befinna sig i<br />
nästan tyngdlöst tillstånd i en så kallad<br />
gyroskop, tillverka ett eget teleskop,<br />
kolla in stjärnor i ett mobilt uppblåsbart<br />
planetarium. Givetvis fanns alla andra<br />
aktiviteter som Kopparbo erbjuder att<br />
tillgå, så som de två 12 meter höga klättertornen,<br />
pionjärspåret, kanoter, bakning<br />
och guldvaskning.<br />
Scouterna fick också prova sina färdigheter<br />
i att bygga raketer av PET-flaskor,<br />
och trycka lägermärket på sin egen<br />
tröja, blästra ett märke på en glasbit. En<br />
hajk hanns även med under veckan.<br />
Christer Fuglesang mötte scouterna med ett bejublat föredrag. På bilden nedan t v syns<br />
aktiviteten i gyroskopet, där scouterna fick pröva på en nästan tyngdlöst tillstånd.<br />
Foton Esbjörn Larsson.<br />
Höjdpunkten på veckan var dock<br />
torsdagen när lägret gästades av Sveriges<br />
enda astronaut Christer Fuglesang.<br />
Spacecamp hade lyckas få till ett samarbete<br />
med Rymdstyrelsen som gjorde<br />
besöket möjligt. Christer var med och<br />
kommenterade den tävling där scouterna<br />
sköt iväg sina egentillverkade raketer<br />
med hjälp av vatten och en cykel-<br />
Gillescouten 3–2013<br />
pump. Den vinnande patrullen sköt iväg<br />
sin raket hela 128 meter, en bedrift som<br />
imponerade även på en astronaut. Vinsten<br />
belönades med en signerad bok av<br />
Christer.<br />
Christer Fuglesang höll sedan ett bejublat<br />
föredrag som passade både barn<br />
och vuxna. Han berättade om vad man<br />
äter i rymden och hur det går till när<br />
man går på toaletten, något som framkallade<br />
många fniss och skratt.<br />
Dagen avslutade med en bazar där de<br />
olika kårerna själva stod för underhållningen<br />
i form av egentillverkade saker,<br />
eller attraktioner. Man fick själv sätta<br />
priset och överskottet som samlades in<br />
sänds nu vidare till Svenska Afghanistankommittén<br />
för att bygga skolor för<br />
flickor. Resultatet blev 16 033 kronor.<br />
Som vanligt fanns det även ett internationellt<br />
inslag på lägret. Den här<br />
gången besökte engelsmän och tjecker<br />
lägret. Vill du se rörliga bilder från lägret<br />
och astronautbesöket titta på<br />
www.rymdkanalen.se<br />
Calle Klärcke<br />
Gillescouter på Spacecamp<br />
Tema var Rymden och det fanns<br />
möjlighet att uppleva allt från raketuppskjutningar<br />
till att fånga ”aliens”<br />
som var på rymmen från andra galaxer.<br />
Kopparbo visade sig, som vanligt, från<br />
sin bästa sida med vackert väder och<br />
olika möjligheter för aktivt friluftsliv.<br />
Några gillescouter var med och hjälpte<br />
till i kök, kiosk och på aktiviteter. Trots<br />
rymdtema fanns det även möjlighet för<br />
trapperspår, fiske och tjärbränning.<br />
Vad tjärbränning har med rymden att<br />
göra var det många som funderade över.<br />
Mitt svar var att det användes som skydd<br />
på raketens noskon vid återinträde i atmosfären,<br />
och det köpte de flesta.<br />
Som extra dragplåster till lägret var<br />
Sveriges enda astronaut, Christer Fuglesang,<br />
inbjuden.<br />
Han kom och var med som domare i<br />
raketuppskjutningstävlingen samt pratade<br />
med ungdomarna från scenen på<br />
området. En sak som gladde mig var att<br />
han pratade direkt med ungdomarna och<br />
var på deras linje hela tiden. Han fick<br />
även många frågor om sina upplevelser<br />
i rymden, som t ex vad man gör om man<br />
får hemlängtan och hur man bär sig åt<br />
för att gå på toaletten i rymden.<br />
En annan sak som<br />
gladde mig och andra<br />
”gamla” ledare var den<br />
fina tillväxten av funktionärer<br />
och ledare.<br />
Scout ing har definitivt<br />
en framtid i Sverige.<br />
Björnar Johnsen<br />
Rymdtjärbrännare<br />
Rymdtjärbrännaren yxar tjärved till tjärdalen.<br />
Foto Esbjörn Larsson.<br />
5
Scouting i pressen<br />
”Kyrkan eller scouterna”<br />
– Jag valde scouterna.<br />
Tove Lifvendahl svarar på<br />
intervjuarens fråga i Svenska<br />
Dagbladet 2013-08-04 inför tillträdet<br />
som <strong>tidningen</strong>s politiska chefredaktör.<br />
”BP-scouten” tävlingsmänniska<br />
”I november i fjol förlikades BP<br />
med amerikanska staten genom<br />
att betala 4 miljarder dollar och<br />
erkänna elva fall av vållande till<br />
annans död samt att bolaget talat<br />
osanning inför kongressen och<br />
vilselett investerare om oljeflödet.<br />
– Hur känns det för en gammal<br />
scout, som ska ’vara ärlig och pålitlig<br />
och vårda naturen’<br />
’Vi kan inte komma ifrån att<br />
elva personer dog. Det är förstås<br />
en tragedi som berör oss djupt.<br />
Men samtidigt har vi från första<br />
dagen sagt att vi ska göra rätt för<br />
oss, städa upp och ersätta alla<br />
legitima krav. Det har vi också<br />
gjort. […]’<br />
– När var du nära att ge upp<br />
’Aldrig faktiskt. I ett pressat<br />
läge fungerar det som ett slags<br />
tunnelseende, laget kommer samman<br />
och börjar jobba systematiskt.<br />
Det fanns folk som undrade<br />
om jag inte skulle dra vidare, jag<br />
hade ju just kommit och hade<br />
ingen skuld till olyckan. För mig<br />
var det aldrig aktuellt. Jag har alltid<br />
genomfört det jag har tagit på<br />
mig.’<br />
– För att du är scout<br />
’Nej, för att jag är tävlingsmänniska’.”<br />
Carl-Henric Svanberg, ordförande i<br />
BP, intervjuas av Hans Strandberg i<br />
Dagens Industri 2013-06-20.<br />
6<br />
Gillena berättar<br />
Blodomloppet<br />
Den 20 maj gick<br />
Blodomloppet<br />
i Borlänge. Arrangör<br />
är den lokala<br />
blodcentralen tillsammans<br />
med några<br />
lokalföreningar.<br />
Blodomloppet är<br />
ett fem km långt<br />
motionslopp. Det är<br />
valfritt om man vill<br />
gå eller springa. Det<br />
finns en klass utan<br />
tidtagning och en med tidtagning. Varje lag skall bestå av fem personer. Var och en<br />
tar sig runt i sin egen takt. I år var det fler än fem personer som ville vara med i Tuna<br />
Scoutgilles lag. Viveca Mattsson, som varit samordnare i vårt gille frågade då ett par<br />
till. Det visade sig att till slut blev vi 15 personer i tre lag.<br />
Efter målgång fanns det möjlighet att lämna blod. Syftet med lopppet är att få folk<br />
att lämna blod samt att i samband med detta även få litet motion.<br />
Varje lag får en ICA-kasse med mat. Ingemar Skymning hämtade kassarna. När vi<br />
kommit i mål, blev det fest på Ingemar och Margaretas uteplats.<br />
En trevlig kväll i strålande sol, mycket folk, glada miner hos alla fast det var trångt<br />
på många ställen. Jag är osäker på hur många som deltog, men troligen över 2000<br />
personer.<br />
Mathilda mötte Fuglesang<br />
Min gamle scoutkompis från Krylbo<br />
Scoutkår och Ånghästbroder<br />
Karl-Erik Norrman besökte Kopparbolägret<br />
i somras. Hans barnbarn Mathilda<br />
Myrenås i Sollentuna Norra Scoutkår<br />
deltog i lägret. Alla lägerdeltagare fick<br />
varsin lägerbok, och gömt i boken fanns<br />
ett nummer. Samma nummer fanns i två<br />
exemplar av boken, så det gällde för deltagarna<br />
att hitta ”sin” nummerkompis<br />
på lägret. När Fuglesang föreläste fick<br />
han en egen lägerbok, och efterlyste sin<br />
nummerkompis från scenen – det var<br />
Matilda som hade samma nummer!<br />
Tanken var att alla skulle hitta en ny<br />
kompis på lägret, men Matilda och Fuglesang<br />
hann aldrig bli vänner. Men de<br />
hade det gemensamt att båda uppskattade<br />
rymdyoghurten.<br />
Torsten Hansson<br />
Mathilda möter Christer Fuglesang på scenen.<br />
Överst ett foto från läger<strong>tidningen</strong>.<br />
Bilder: © Sollentuna Norra Scoutkår.<br />
Lasse Bergsten ( en av de 15 från Tuna Scoutgille.)<br />
Gillescouten 3–2013
Gillena berättar<br />
Hemlig resa i Västerås<br />
Lördagen 8 juni var det dags. Det<br />
skulle bli Hemlig resa med S:t Georgs<br />
Scoutgille i Västerås efter många<br />
års uppehåll.<br />
Vivi-Anne Skyman och jag hade planerat<br />
och rekognoserat under lång tid.<br />
Det skulle bli en resa i natur, kultur och<br />
trivsam gemenskap. Tio gillescouter<br />
samlades vid Lundby kyrka till samåkning.<br />
Några av oss fick åka nercabbat i<br />
Sten Vedmars Lincoln. Festligt, denna<br />
vackra försommardag. Första anhalten<br />
var Lövstagömslet, där vi skådade<br />
fåglar. Sedan åkte vi vidare till Rytterne<br />
Lilla Kyrkoruin och därefter till<br />
Rytterne Stora Kyrkoruin. Där åt vi vår<br />
medhavda matsäck i gröngräset. Till vår<br />
lycka hann vi äta färdigt, innan det kom<br />
några regnstänk. Hemma i Västerås<br />
kom det både regnskurar och åska, så vi<br />
hade vädergudarna med oss.<br />
Målet för den hemliga resan var Torpa<br />
kyrka, där vi inledde med Helgmålsbön,<br />
som kyrkoherden i Kungsörs församling,<br />
Bengt-Olov Hedlund höll. Därefter<br />
fick vi en mycket intressant visning<br />
av kyrkan av antikvarie Heiko Arens.<br />
Nästa hemliga resa ska planeras av<br />
den, som gissat rätt på det hemliga målet.<br />
Kerstin Karlsson och Agneta Rappinger<br />
kom närmast med Kungsör och<br />
de får dela detta viktiga uppdrag.<br />
Text och foto:Pricken.<br />
På bilden ovan syns Bengt-Olov<br />
Hedlund och Heiko Arens i Torpa<br />
kyrka.<br />
Gillescouter i pressen<br />
Gillescouterna i Skaraborg samlades<br />
för årsmöte i scoutstugan Fredriksdal<br />
i Lidköping.<br />
Efter god mat följde mötesförhandlingar<br />
med val av rådsmedlemmar. Det<br />
blev omval på samtliga poster och årsavgiften<br />
blev oförändrad.<br />
Valda blev: gillemästare Sonja Magnusson,<br />
gillesekreterare, Eivor Kjellman,<br />
gilleskattmästare, Ingemar Nyberg,<br />
vice gillemästare, Anneli Glimne.<br />
Vårgillevandring<br />
En vacker vårdag den 2 maj genomförde<br />
Kullagillet sin vårgillevandring<br />
i norra Skåne. Efter samling och<br />
information bar det iväg med en lätt<br />
packning för en dagsvandring på 14<br />
km.<br />
Målet var att hälsa på författaren Artur<br />
Lundkvist i hans födelsehem norr<br />
om Perstorp. Tyvärr var han inte hemma,<br />
och det var kanske inte så konstigt<br />
eftersom han dog redan 1991. Men vi<br />
hade bestämt träff med Åke Petersson<br />
som är skattmästare i Artur Lundkvist<br />
och Maria Wines stiftelse. Åke berättade<br />
och visade oss runt i Arturs födelsehem.<br />
I boningshuset står det möblerat<br />
som det var då Artur bodde hemma och i<br />
f d stallet var det inrett ett litet muséum.<br />
Under mötet redogjordes för en planerad<br />
regionträff i augusti, detta på Läckö<br />
slott och Victoriahuset samt vid Spikens<br />
fiskeläge.<br />
Sedan blev det underhållning med<br />
Sune Norlin. Han varvade sång, allsång<br />
och historier på ett sätt som alla gillade.<br />
Klipp ur NLT Nya Lidköpings-<br />
Tidningen den 28 mars 2013, insänt<br />
av Ingemar Nyberg, Gillescouterna i<br />
Skaraborg.<br />
Stiftelsen tar emot stipendiater, unga<br />
författare som får bo på gården några<br />
veckor om sommaren. Sedan 1995 har<br />
över etthundra stipendiater vistats på<br />
gården.<br />
Vi tackade Åke Petersson för ett<br />
mycket intressant besök och vandrade<br />
vidare. I en liten täppa intogs den medhavda<br />
lunchen. Efter behövlig vila hade<br />
vi fått nya krafter att ta oss tillbaka till<br />
våra parkerade bilar.<br />
Heinz Frohm<br />
Fotnot: Artur Lundkvist var född den 3<br />
mars 1906 på Hagstad, Oderljunga socken i<br />
Perstorps kommun. Han dog den 11 december<br />
1991 i Råsunda, Stockholm.<br />
På bilden nedan poserar gillescouterna<br />
framför Artur Lundkvists barndomshem.<br />
Foto Jan-Erik Olsson.<br />
Scoutgille nedlagt<br />
En enig medlemsskara på gilleting<br />
med S:t Georgs Scoutgille Gustaf<br />
Wasa i Mora den 14 januari 2013 beslutade<br />
att upplösa scoutgillet.<br />
Gillescouten 3–2013<br />
7
S:t Georgs Scoutgillen i Sverige<br />
www.gille.scout.se<br />
Telefon 070-355 84 32. Bankgiro 197-1266. Plusgiro 35 91 06-2.<br />
Hedersledamot<br />
Kerstin Bené Svartviksslingan 65<br />
167 38 Bromma 08-25 53 83<br />
Landsgilleråd<br />
Lgm Lena Claesson Ljungkullen 60<br />
433 60 Sävedalen 031-26 29 45<br />
vLgm Kristina Sundberg Ängesväg 6, Laknäs<br />
793 94 Tällberg 070-262 14 66<br />
Lgs Gjermund Austvik Brombärshult 1<br />
432 96 Åskloster 0340-62 60 65<br />
Lgsk Leif Granéli Timotejv 6<br />
291 62 Kristianstad 044-12 43 64<br />
Lgis Carl-Magnus Klärcke Stallgatan 8B<br />
194 32 Upplands Väsby 070-624 32 45<br />
Led Mariana Ceder Härdaregatan 4<br />
461 54 Trollhättan 0520-745 40<br />
Led Heinz Frohm Hälsögatan 6<br />
257 31 Rydebäck 042-22 12 33<br />
Revisorer<br />
Lars Gauffin Danderydsg 22<br />
114 26 Stockholm 08-20 94 68<br />
Knut-Olov Axelsson Kantvägen 1<br />
141 31 Huddinge 08-711 80 01<br />
Lokala scoutgillen regionvis<br />
Norrland<br />
S:t Georgs Scoutgille Guldgrävarna i Skellefteå<br />
Bildades 2006. 13 medlemmar<br />
Gm Tommy Viklund<br />
8<br />
Södra Hamng 20 B<br />
932 33 Skelleftehamn 0910-343 18<br />
Gs Margaretha Hedlund Berzeliusg 25<br />
932 32 Skelleftehamn 0910-339 23<br />
vGm Monica Lindgren Bolideng 36<br />
932 32 Skelleftehamn 0910-312 85<br />
S:t Georgs Scoutgille i Jämtlands län<br />
Bildades 1991. 6 medlemmar<br />
Pm Barbro Ryberg Litsv 4 B<br />
831 41 Östersund 063-12 38 43<br />
S:t Georgs Scoutgille Malören i Luleå<br />
Bildades 2005. 15 medlemmar<br />
Gm Åke Ohlsson Domarv 15<br />
954 32 Gammelstad 0920-25 35 48<br />
Gs Carin Sjölin N. Sunderbyv 571<br />
961 95 Boden 0920-26 57 02<br />
vGm Katrin Anderberg Österg 9<br />
974 34 Luleå 0920-686 30<br />
S:t Georgs Scoutgille Tre Renar i Umeå<br />
Bildades 1994. 24 medlemmar<br />
Gm Anders Olsson Stationsv 5<br />
911 35 Vännäsby 0935-201 48<br />
Gs Laila Boxström Solrosv 13<br />
911 35 Vännäsby 0935-206 11<br />
vGm Solveig Runespång Inre Ringv 35<br />
915 31 Robertsfors 0934-102 17<br />
Bergslagen<br />
Adresslista 2013-07-28<br />
S:t Georgs Scoutgille Creutz lave i Falun<br />
Bildades 1984. 53 medlemmar<br />
Gm Jan Tollsten Stångtjärnsv 105<br />
791 74 Falun 023-131 66<br />
Gs Rolf Hellström Falhemsv 39<br />
791 45 Falun 023-323 75<br />
vGm Eric Nirs Trotzgatan 56 r<br />
791 75 Falun 023-347 88<br />
S:t Georgs Scoutgille Tuna i Borlänge<br />
Bildades 1989. 78 medlemmar<br />
Gm Anne-Marie Hammar Ö Hamngatan 28<br />
791 71 Falun 023-77 01 90<br />
Gs Anne-Marie Stålberg Brädstigen 19<br />
784 77 Borlänge 0243-22 35 24<br />
vGm Gunnel Högberg Tärningsg 9<br />
784 62 Borlänge 0243-22 55 95<br />
S:t Georgs Scoutgille i Västerås<br />
Bildades 1979. 44 medlemmar<br />
Gm Håkan Carlsson Kakvägen 4<br />
724 76 Västerås 021-35 85 10<br />
Gs Anna-Brita Lundahl Foderg 5<br />
724 66 Västerås 021-41 11 69<br />
vGm Stefan Abrahamsson Stigbergsg 35<br />
723 41 Västerås 021-18 06 28<br />
Stockholm<br />
S:t Georgs Scoutgille Birger Jarl i Stockholm<br />
Bildades 1954. 45 medlemmar<br />
Gm Margaretha Svensson Önskegången 27<br />
135 54 Tyresö 08-712 98 30<br />
Gs Gunnel Tuvelid Kungssätrav 27 A<br />
127 36 Skärholmen 08-97 37 70<br />
vGm Barbro Skagerfält Kristallv 76<br />
126 78 Hägersten 08-645 68 65<br />
S:t Georgs Scoutgille Bromma i Stockholm<br />
Bildades 1980. 12 medlemmar<br />
Gm Britta Södervall Författarv 12<br />
167 71 Bromma 08-25 36 22<br />
Gs Birgitta Eriksson Åkerbyv 364<br />
vGm Birgitta Ölund<br />
187 38 Täby 08-510 122 83<br />
Farstav 87, 4 tr<br />
123 34 Farsta 08-25 93 21<br />
S:t Georgs Scoutgille S:t Erik i Stockholm<br />
Bildades 1949. 12 medlemmar<br />
Gm Harriet Reivant Esplanaden 4<br />
136 70 Vendelsö 08-776 10 00<br />
Gs Birgitta Eckerstedt Emanuel Birkes v 2<br />
144 30 Rönninge 08-532 543 81<br />
vGm Arne Sandin Esplanaden 4<br />
136 70 Vendelsö 08-776 10 00<br />
forts nästa sida<br />
Gillescouten 3–2013
Västra Svealand<br />
S:t Georgs Scoutgille Duvkullan i Karlstad<br />
Bildades 1991. 31 medlemmar<br />
Gm Marianne Nilsson Tuggelitev 19 B<br />
653 50 Karlstad 054-53 11 73<br />
Gs Anita Kåwe Solgatan 5<br />
663 30 Skoghall 054-56 20 27<br />
vGm Bengt Holmgren Galoppstigen 26 D<br />
653 48 Karlstad 054-19 09 70<br />
S:t Georgs Scoutgille Malmen i Nora<br />
Bildades 1999. 9 medlemmar<br />
Gm Kajsa Almer<br />
Gillescouten 3–2013<br />
Herrgårdsg 10 E<br />
713 31 Nora 0587-139 96<br />
Gs Mary-Anne Eriksson Bergslagsg 34<br />
713 34 Nora 0587-31 10 72<br />
vGm Margareta Johanson Herrgårdsg 12<br />
713 30 Nora 0587-126 82<br />
S:t Georgs Scoutgille Möckelns Bodar i Karlskoga<br />
Bildades 1984. 14 medlemmar<br />
Gm Pelle Ryrfeldt Parkg 5<br />
680 71 Björneborg 0550/277 52<br />
Gs Kerstin Ryrfeldt Parkg 5<br />
680 71 Björneborg 0550/277 52<br />
vGm Lars Wahlmark Krontorp 3<br />
681 91 Kristinehamn 0550/292 59<br />
Västra Götaland<br />
S:t Georgs Scoutgille Apelhult i Borås<br />
Bildades 2013. 4 medlemmar<br />
Gm vakant<br />
Gs<br />
vakant<br />
vGm vakant<br />
S:t Georgs Scoutgille Carl Johan i Göteborg<br />
Bildades 2008. 20 medlemmar<br />
Gm Per Lundström Norra Stallbacksv 21<br />
425 43 Hisingskärra 070-482 36 69<br />
Gs Gjermund Austvik Brombärshult 1<br />
432 96 Åskloster 0340-62 60 65<br />
vGm Elin Uddenberg Nordostpassagen 17<br />
413 11 Göteborg 031-24 63 21<br />
S:t Georgs Scoutgille Fallfåran i Trollhättan<br />
Bildades 1988, 14 medlemmar<br />
Gm Rune Höög Härdareg 4<br />
461 54 Trollhättan 0520/745 40<br />
Gs Hans-Jörgen Källquist Djupedal, Börsle<br />
461 92 Trollhättan 0520/42 20 82<br />
vGm Mariana Ceder Härdareg 4<br />
461 54 Trollhättan 0520/745 40<br />
S:t Georgs Scoutgille i Skaraborg<br />
Bildades 1970. 19 medlemmar<br />
Gm Sonja Magnusson Liljegårdsg 4<br />
521 45 Falköping 0515-150 77<br />
Gs Eivor Kjellman Falkg 14<br />
531 34 Lidköping 0510-662 32<br />
vGm Anneli Glimne Korsg 8<br />
534 31 Vara 0512-21 05 45<br />
S:t Georgs Scoutgille i Tiveden<br />
Bildades 1999. 3 medlemmar<br />
Gm Annalisa Haggård Sänningsbotten 1625<br />
545 92 Älgarås 0506/420 30<br />
Östra Götaland<br />
S:t Georgs Scoutgille Nyckeln i Kalmar<br />
Bildades 1995. 21 medlemmar<br />
Gm Stig Jonsson Eklyckeg 6<br />
392 47 Kalmar 0480-285 36<br />
Gs Birgitta Sundström Bredbandet12<br />
392 30 Kalmar 0480-877 70<br />
vGm Friedrich Jooss Norra Korpemåla 705<br />
384 92 Ålem 0499-242 24<br />
Skåne<br />
S:t Georgs Scoutgille Ale i Glemmingebro<br />
Bildades 1989. 33 medlemmar<br />
Gm Kjell-Åke Nordström Hästskov 8<br />
274 60 Rydsgård 0411-44 332<br />
Gs Nils Svensson Ö Hornsgatan 4B bv<br />
274 34 Skurup 0411-407 17<br />
vGm Inga Månsson Trädgårdsg 1<br />
271 34 Ystad 0411-601 14<br />
S:t Georgs Scoutgille i Kristianstad<br />
Bildades 1988. 101 medlemmar<br />
Gm Torsten Hansson Rödaledsv 6<br />
291 44 Kristianstad 044-21 30 62<br />
Gs Annalisa Granéli Timotejv 6<br />
291 62 Kristianstad 044-12 43 64<br />
vGm Bo Svensson Jens Skomakares v 23<br />
291 75 Färlöv 044-714 45<br />
vGm Karin Wulff Myrv 30<br />
291 43 Kristianstad 044-12 58 32<br />
S:t Georgs Scoutgille Kulla i Helsingborg<br />
Bildades 1976. 67 medlemmar<br />
Gm Heintz Frohm Hälsög 6<br />
257 31 Rydebäck 042-22 12 33<br />
Gs Marianne Gustafsson Röstångav 18<br />
284 34 Perstorp 0435-316 75<br />
vGm Lena Sandgren Bankv 6<br />
261 61 Landskrona 0418-190 60<br />
vGm Margareta Schrewelius Ultunag 52<br />
256 67 Helsingborg 042-29 79 24<br />
S:t Georgs Scoutgille Malmöhus i Malmö<br />
Bildades 1982. 20 medlemmar<br />
Gm Ingalill Sjunnesson Markv 7<br />
238 35 Oxie 040-54 86 24<br />
Gs Gunnar Jönsson Elisetorpsv 15 D, 9 tr<br />
232 33 Arlöv 040-43 55 18<br />
vGm Gunvor Nordholm-Månsson Brunnbäcksg 11<br />
216 20 Malmö 040-15 85 85<br />
Förkortningar<br />
GT<br />
GR<br />
Gm<br />
Gs<br />
Gsk<br />
Led<br />
Gilleting<br />
Gilleråd<br />
Gillemästare<br />
Gilleskrivare<br />
Gilleskattmästare<br />
Övrig ledamot LGR<br />
Lgis Internationell sekreterare<br />
LGT Landsgilleting<br />
LGR Landsgilleråd<br />
Lgm Landsgillemästare<br />
Lgs Landsgilleskrivare<br />
Lgsk Landsgilleskattmästare<br />
Pm Postmottagare<br />
Medlems- & adressändringar<br />
meddelas till Ingalill Sjunnesson,<br />
Mark vägen 7, 238 35 Oxie, 040-54 86 24, 072-500 86 24,<br />
ingalill.sjunnesson@telia.com<br />
9
Antal medlemmar 28 juli 1 jan 1 jan 1 jan 1 jan 1 jan 1 jan 1 jan 1 jan 1 jan<br />
och scoutgillen 2013 2013 2012 2011 2010 2009 2008 2007 2006 2005<br />
Scoutgille- & medlemsförändring SGSS 2005-2013<br />
10<br />
Norrland<br />
Guldgrävarna i Skellefteå 13 13 12 13 13 15 15 14<br />
Jämtlands län 6 6 6 7 7 7 7 8 12 12<br />
Kung Karls Spira i Umeå 32 35 25 29<br />
Malören i Luleå 15 15 19 20 22 25 26 28 24<br />
Tre Renar i Umeå 24 24 23 21 20 17 18 18 16 18<br />
Bergslagen<br />
Creutz Lave i Falun 53 53 53 54 59 59 61 53 56 55<br />
Folkare i Avesta 19 20 20 20 20 20 20<br />
Gustav Wasa i Mora 14 13 11 11 13 13 13 14<br />
Tuna i Borlänge 78 76 81 74 80 82 79 76 77 72<br />
Västerås 44 43 45 38 44 42 43 34 37 35<br />
Östra Svealand<br />
Norrköping 43 53 52 52 43 48<br />
Västra Sörmland 27 27 27 24 25 25 27<br />
Östra Aros i Uppsala 31 30 32<br />
Stockholm<br />
Birger Jarl i Stockholm 45 45 46 48 53 51 52 56 55 55<br />
Botkyrka i Stockholm 13<br />
Bromma i Stockholm 12 12 12 13 14 16 17 16 18 21<br />
Gåseborg i Stockholm 9 10 12 11 12 13<br />
Roden i Roslagen 2 16 17<br />
S:t Erik i Stockholm 12 12 13 14 16 20 22 20 25 19<br />
Viksjö i Järfälla 21<br />
Västra Svealand<br />
Brofästet i Örebro 12 13 13 13 14 15<br />
Duvkullan i Karlstad 31 31 31 34 34 34 35 34 35 37<br />
Malmen i Nora 9 9 9 9 10 10 11 11 11 11<br />
Möckelns Bodar i Karlskoga 14 14 14 15 15 15 14 16 17 17<br />
Västra Götaland<br />
Apelhult i Borås 4<br />
Carl Johan i Göteborg 20 20 11 15 15 16<br />
Fallfåran i Trollhättan 14 14 16 16 16 16 15 16 15 16<br />
Jönköping 26 29 29 29 29 30 32 30<br />
Redväg i Ulricehamn 0 23 23 23 30 30 29 28<br />
Skaraborg 19 19 25 24 25 29 33 33 39 41<br />
Tiveden 3 3 4 4 4 4 4 4 4 4<br />
Vinga i Göteborg 10 10 18 24 25 28 29 38<br />
Östra Götaland<br />
Kronoberg i Ljungby 27 35 35 35 35 35<br />
Nyckeln i Kalmar 21 21 29 28 31 36 43 41 38 43<br />
Ekoxen i Östra Blekinge 2 22 20 22 25<br />
Skåne<br />
Ale i Glemmingebro 33 33 28 29 21 21 20 23 26 24<br />
Helsingborg 45 45 48 51<br />
Klåberöd i Klippan 6 8 9 9 9 9 10 11<br />
Kristianstad 101 104 115 116 123 117 123 120 121 126<br />
Kulla i Helsingborg 67 67 51 52 44 44 49 47 51 53<br />
Luggude i Höganäs 24 26 28 26<br />
Malmöhus i Malmö 20 20 22 23 24 29 37 32 34 33<br />
S:t Botulf i Ängelholm 41 41 42 47 52<br />
Sjöhästen i Halland 19 19 21 21 20 22<br />
Fristående (Tre Kronor) 1 0 5 6 11 23 26 27 31 33<br />
Summa 659 654 700 802 948 1044 1197 1215 1240 1292<br />
Gillescouten 3–2013
SCOUTING – en inkörsport<br />
till föreningsliv och ledarskap Del 4<br />
Jan Waldner (1923–2010) var med och startade Vällingby Scoutkår<br />
och var medlem i S:t Georgs Scoutgille Vinga i Göteborg. Hans ingående<br />
och intressanta berättelse om sin scouttid fortsätter här med<br />
fjärde delen.<br />
Nästa gång det är dags för läger<br />
har jag fyllt 12 och blivit scout.<br />
Årtalet är 1935. Tjugosju grabbar<br />
befinner sig en tidig julimorgon på<br />
flaket till åkare Selanders lastbil. Vi är<br />
på väg till årets stora äventyr på banankungen<br />
Mathiesens ägor, Stensunds<br />
gård, fyra kilometer från Trosa. I dagens<br />
hårt säkerhetsfixerade samhälle skulle<br />
väl aldrig en sådan resa ha kunnat nå<br />
sitt mål vid världens ände – utan att ha<br />
stoppats av nitiska trafikpoliser. Men då<br />
kunde sådant gå an, utan att något allvarligt<br />
hände.<br />
Det allmänna risktagandet var större<br />
då. Det fanns ju inte pengar att bygga<br />
upp de skyddsnät vi i dag omger oss<br />
med. Antingen är riskerna större nu eller<br />
vi mindre benägna att chansa än då!<br />
Satsar vi våra pengar på fel sätt Jag<br />
ställer frågan men anser mig inte kunna<br />
svara.<br />
Vad jag minns var vi inte rädda. Äventyr<br />
har alltid legat i ungdomar smak.<br />
Och mer spännande skulle bli!<br />
Kåren har sedan några år ett väl sammansvetsat<br />
vandrarscoutlag med medlemmar<br />
mellan 16 och 20 år. Tio av<br />
dessa ställer upp som lägerfunktionärer<br />
och reser ner några dagar i förväg för att<br />
förbereda mottagandet. Och det lägger<br />
de ner omsorg på!<br />
Alla tält står på plats. Flaggan är hissad<br />
på en nyrest stång. Över en brinnande<br />
eld i en kokgrop står en gryta<br />
med kokande vatten. Men fast vi inte<br />
är precis ljudlösa när vi hoppar av bilen<br />
och släntrar ner genom den vackra<br />
beteshagen med patrullflaggorna i hand<br />
och ryggsäckarna på ryggen möts vi av<br />
en förvånansvärt stor tystnad. Var är ledarna<br />
Platsen är alldeles tom. Vi hör bara<br />
oväsendet från några måsar i den intilliggande<br />
viken. Vad skränar de för<br />
Vi slänger ryggsäckar och flaggor,<br />
Gillescouten 3–2013<br />
hostar upp modet som sjunkit ner under<br />
mellangärdet och börjar smyga ner mot<br />
vattnet. Efter att ha passerat ett tätt albusksnår<br />
får vi syn på det som kommer<br />
att bli en av lägrets två signaturmelodier.<br />
Hela ledargänget står till knäna och<br />
drygt det ute i vattnet med hemgjorda<br />
metspön. Djupt engagerade i uppgiften<br />
att försöka skaffa middagsmat till oss<br />
reströtta och hungriga grabbar.<br />
Några abborrar och en gädda ligger<br />
redan på stranden. Ytterligare ett tjog<br />
metspön väntar på att vi nytillkommande<br />
skall fortsätta fisket och försöka<br />
skaffa råvaror till den väntande middagen.<br />
Detta är upptakten till lägrets ena signaturmelodi.<br />
Vi skall under lägret i så<br />
stor utsträckning som möjligt lära oss<br />
att leva av naturens egna produkter, lära<br />
oss anrätta dem och helst även samla in<br />
dem. De flesta naturprodukterna måste<br />
vi naturligtvis köpa. Vi kunde ju inte ge<br />
oss ut och stjäla. Och så finns ju scoutings<br />
favoritföda falukorven alltid i bakfickan.<br />
Apropå bakfickan ja! Den fattas ju!<br />
Det är något vi plötsligt upptäcker.<br />
Titta på metspöbärarnas klädsel! Flera<br />
av oss viftar nog med ögonen mer än en<br />
gång. Somliga av blygsel, de flesta av<br />
förvåning och några liksom jag med ett<br />
igenkännande. För vad är det vi spanar<br />
in<br />
Vår i förväg nedresta förtrupp har lagt<br />
av all civiliserad klädsel, bortsett från<br />
de solskyddande scouthattarna. Detta är<br />
den andra signaturmelodiupptakten. På<br />
det här lägret skall vi enligt deras id‚ bedriva<br />
friluftsliv i sann almkvistsanda.<br />
Det finns väl inte så många nuförtiden<br />
som kommer ihåg den gamle medicinprofessorn<br />
Johan Almkvist, 30-talets<br />
store hälsoapostel vid sidan av Are<br />
Waerland. Han som tillsammans med<br />
Elise Ottesen-Jensen propagerade för<br />
nakenhet som det enda saliggörande receptet<br />
både för själen och kroppen, och<br />
som på den här tiden lyckades värva<br />
många proselyter för sina idéer, men<br />
enligt uppgift aldrig sin egen fru. (Se<br />
avsnittet: "En öppen livsstil – ett sätt att<br />
leva.")<br />
Här finns nu ett gäng grabbar som,<br />
utan några föräldrar, syskon eller grannar,<br />
skall prova på de Almkvistska idéerna;<br />
att kläder är något sunda människor<br />
sommartid bara behöver använda på<br />
kvällar och när regnet faller. I sol och i<br />
vatten kan man leva som i paradiset.<br />
En för oss scouter viktig etisk grundsats<br />
får förstärka motivet för vårt 'almkvisteri'.<br />
Scoutlagens 10e punkt löd på<br />
den tiden: "En scout är ren i tanke, ord<br />
och gärning!".<br />
Enligt lägerledningen syftar denna<br />
punkt inte bara på att vi med tvål och<br />
vatten skall hålla våra kroppar rena. Inklusive<br />
öron och naglar som inspekteras<br />
varje morgon. Nej, här gäller det också<br />
själens renhet. Och detta betyder bl a<br />
'silat snack'. Varken svordomar, lögner<br />
eller hårda ord får förekomma.<br />
Men 'renheten' skall också innebära<br />
att de för grabbar i de lägre tonåren så<br />
vanliga sexuella fantasierna skall hållas<br />
kort. Och på den tiden är det mycket<br />
som kallas 'orent'. Men görs avkläddheten<br />
till något vardagligt och naturligt<br />
kommer – troddes det – fantasierna att<br />
minska väsentligt i omfattning.<br />
Lyckades våra ledare i sina uppsåt<br />
Vad vet jag Jag kan bara döma utifrån<br />
mina egna erfarenheter. Fortfarande hör<br />
jag stensundslägrets bägge livsbejakande<br />
signaturmelodier klinga i mitt inre.<br />
Fortfarande tror jag på dessa. Och fortfarande<br />
styr de på ett positivt sätt mina<br />
aktuella värderingar.<br />
forts nästa sida<br />
11
Tillbaka till Stensund. De soliga och<br />
paradisiska lägerdagarna präglas i stor<br />
utsträckning av både yttre och inre<br />
värme. Eller enklare sagt: Vi har kul!<br />
Så här efteråt minns jag dessa dagar i<br />
ungdomens förklarade ljus, utan några<br />
skuggor. Förmodligen fanns skuggorna<br />
också, men minnet av dem har helt försvunnit.<br />
Vad jag minns är en glad sjöfärd med<br />
fiskebåt till Landsort, några turer till<br />
Trosa där vi bunkrar med bagarns wienerbröd<br />
för tio öre och bryggarns sockerdricka<br />
för 21 öre.<br />
Jag minns också ett antal skymningslägerbål<br />
där favoritlåten är: "Var skall<br />
jag finna mig en flicka så ren, så ren<br />
som solens klara sken". En melodi som<br />
passar bra som ackompanjemang till<br />
scoutlagens tionde punkt.<br />
Ibland funderar jag på hur ett scoutläger<br />
i dagens epok med samscouting<br />
tacklar 'renhetstemat'. Är det hyckleri<br />
eller öppenhet som gäller<br />
början av augusti samma år hålls ett<br />
I stort internationellt läger, ett Rover<br />
Scout Moot, på Ingarö i Stockholms<br />
skärgård. Där hör jag inte hemma eftersom<br />
det är avsett för vandrarscouter dvs<br />
scouter över 18 år. Men eftersom Far<br />
deltar som funktionär är jag inbjuden<br />
att en kväll vara med på ett av lägrets<br />
allmänna lägerbål. Visst har jag de små<br />
lägerbålen på Ostholmen och Stensund<br />
med deras positiva stämning i klart minne,<br />
men detta är något helt annat.<br />
Här finns fem tusen scouter och ledare<br />
samlade kring en strålkastarbelyst scen<br />
flankerad av två flammande 'majbrasor'.<br />
På scenen befinner sig en lägerbålsledare,<br />
Lennart 'Läppe' Wennerström klädd i<br />
scoutdräkt med en fladdrande lägerbålsfilt<br />
slängd över ryggen och en scouthalsduk<br />
knuten som turban på huvudet.<br />
Hans publikfångande utstrålning gör<br />
ett enormt intryck på mig, när han presenterar<br />
de olika ländernas sketcher och<br />
andra bidrag till den gemensamma underhållningen.<br />
Mest fascinerar han när<br />
han med stora gester dirigerar den femtusenhövdade<br />
deltagarskaran i sjungandet<br />
av alla de internationellt kända<br />
scoutsångerna. Jag kan fortfarande känna<br />
de ambivalenta rysningar som i nattmörkret<br />
kryper längs ryggraden. Lägerbålsledare<br />
skall jag bli, det bestämmer<br />
jag mig genast för. Och internationella<br />
scoutläger skall jag delta i.<br />
Leda lägerbål med egen filt om ryggen,<br />
det får jag tillfälle till vid kårens<br />
egna läger, men kriget gör att något in-<br />
12<br />
ternationellt läger kommer jag inte med<br />
på förrän 1947, och då har jag redan<br />
passerat scoutåldern och blivit ledare.<br />
Men lägren står fortfarande kvar<br />
som ledfyrar i mina scoutminnens<br />
djupa farled. Här kommer ett läger till.<br />
Sommaren 1937 är vi Danmark. Där<br />
naturligtvis besöken på Carlsbergs<br />
Glyptotek med sina fylliga marmorskönheter<br />
och Carlsbergs bryggeri med<br />
sina fyllda citronvandsflaskor framstår<br />
som höjdpunkter. För att inte tala om<br />
besöken på det finkulturella Tivoli och<br />
det mer folkligt burleska Dyrehavsbakken.<br />
På det senare stället, med sin fantastiska<br />
bergochdalbana, slår vi oss riktigt<br />
lösa och gör experimentella analyser av<br />
Spöktågets högtalaranläggning.<br />
Ur högtalarna vid entrén strömmar<br />
fantastiska ljud från både skrattande<br />
och skräckslagna människor. Är dessa<br />
ljud inspelade eller är de verkliga<br />
Fyra grabbar bland dem Lars-Erik,<br />
'Bolle', Tengstrand bemannar en vagn<br />
och ger sig in i tunneln sjungande Taubes<br />
då färska storsuccè‚ 'Fritiof och<br />
Carmencita'. Resten av gänget står utanför<br />
och kan bekräftande konstatera att<br />
den Taubeska texten strömmar ut med<br />
växlande styrka, beroende på vagnens<br />
varierande avstånd från de uppsatta<br />
mikrofonerna.<br />
Våra tält ställer vi upp på en för de<br />
danska scouterna reserverad lägerplats<br />
utanför den lilla byn Birkeröd några<br />
mil norr om Köpenhamn. Platsen ligger<br />
omedelbart intill en sjö som fungerar<br />
som vattentäkt för huvudstaden och därför<br />
egentligen är belagd med badförbud.<br />
De danska scouterna förklarar dock att<br />
det inte gäller scouter som ju lyder under<br />
scoutlagens dåvarande tionde punkt<br />
"En scout är ren..." och därför inte kan<br />
förorena danskarnas dricksvatten. Vi<br />
badar därför ohejdat.<br />
Några scoutaktiviteteter utanför lägerområdet,<br />
utöver Köpenhamnsbesök och<br />
ett besök på Hilleröds slott, danskarnas<br />
motsvarighet till Gripsholm, förekommer<br />
dock inte. Danskarna saknar ju<br />
allt vad vi brukar kalla för ’terräng’ d v s<br />
skogsmark som man har rätt att röra sig<br />
fritt i. Men matlagning, primitivt hantverk<br />
i trä, läder och tågvirke liksom de<br />
alltid lika stämningsfulla lägerbålen kan<br />
vi inte klara oss utan.<br />
Sommaren 1938 avhålls det stora<br />
förbundslägret på Tullgarn utanför<br />
Trosa, men då har jag börjat jobba som<br />
lantbrukselev i Hedemora och kan därför<br />
inte ställa upp.<br />
Sommaren 1939 har kåren slagit läger<br />
vid Noors gård i norra Roslagen. Bland<br />
alla andra detaljer därifrån minns jag<br />
speciellt den sista lägerdagens morgon.<br />
Enligt astronomerna skall denna dag<br />
en partiell solförmörkelse inträffa vid<br />
5-tiden på morgonen. En av de bägge<br />
deltagande patrullerna beslutar sig för<br />
att vakna i tid för att med sotade glas<br />
beskåda den celebra tilldragelsen. Den<br />
andra patrullen föredrar att fortsätta<br />
sova.<br />
När månskuggan börjar dra sig tillbaka<br />
från solskivan och det intressanta<br />
därmed i princip är över sätter den vakna<br />
patrullen igång med att packa sina<br />
grejor och ta ner tältet. Vi skall ju resa<br />
hem litet senare på dagen. När packningen<br />
såväl av de egna grejorna som<br />
av tältet är klart sover fortfarande den<br />
andra patrullen.<br />
Då går solskådarna ner till sjön för att<br />
fördriva tiden med ett morgondopp. När<br />
även detta är avklarat och sömntutorna<br />
fortfarande inte vaknat flyger latmaskens<br />
lilla antagonist ’verksamhetsivraren’<br />
in i huvudet på de sedan länge<br />
vakna; Vi får nog lov att hjälpa eftersläntrarna!<br />
Sagt och gjort! Tyst och försiktigt befriar<br />
gänget de sovande från deras skyddande<br />
tälttak. Tältpinnar och tältstänger<br />
dras upp ur jorden och alltsammans<br />
förpackas i sin tältsäck. Ingen vaknar<br />
– trots att solen lyser rakt i ögonen på<br />
några som funnit ryggläget vara den behagligaste<br />
sovställning.<br />
Först sedan lägertrumpetaren – med<br />
välutspända kinder – på sitt skrällande<br />
instrument presterar en högljudd revelj<br />
behagar de sovande slå upp sina förvånade<br />
ögon.<br />
Förvirringen är total, i stället för<br />
den rogivande vita tältduken fångar de<br />
sömndruckna blickarna in topparna på<br />
några höga björkar som avtecknar sig<br />
mot en lätt molnprydd blå himmel.<br />
Innan sammanhanget klarnar har de<br />
vakna solspejarna dessutom slitit av<br />
dem sovsäckarna under utropen; Nu har<br />
vi packat tältet åt er! Skall vi packa sovsäckarna<br />
också<br />
Något hämndgirigt slagsmål kommer<br />
dock aldrig till stånd.<br />
Som scout lär man sig svälja förtretligheter<br />
eller snarare att uppfatta sådana<br />
här incidenter som det skämt det är avsett<br />
att vara.<br />
forts i nästa nummer<br />
Gillescouten 3–2013
Åkerbær<br />
(Rubus arcticus L.)<br />
Åkerbæret er sjelden kost for<br />
de fleste. Den har sin hovedutbredelse<br />
i de nordlige<br />
deler av Sverige, og det er<br />
derfor naturlig at dette er Norrbottens<br />
landskapsblomst. Utbredelsen i Norden<br />
er det vi kaller nordøstlig: Dvs. at i Norge<br />
finnes den spredt i de østlige deler<br />
og tiltar mot nord, i Sverige (som ligger<br />
lenger øst enn Norge), er den temmelig<br />
vanlig nord for ”Limes Norrlandicus”,<br />
mens den forekommer i store mengder<br />
i hele Finland.<br />
Plantesystematisk hører åkerbæret til<br />
Rosefamilien. Rosefamilien er en stor<br />
familie som inneholder mange nyttevekster<br />
som epler, pærer (päron), plommer,<br />
jordbær (smultron), bringebær<br />
(hallon) og molte (hjortron). Og la oss<br />
ikke glemme rogn (rönn), asal (oxel),<br />
nyper, bjørnebær og teiebær (stenbär).<br />
Slektsnavnet Rubus kommer fra romernes<br />
gamle navn på bjørnebær, mens arcticus<br />
betyr arktisk eller nordlig.<br />
Likheten er stor mellom åkerbær<br />
og teiebær om du bare ser på vegetative<br />
kjennetegn. Begge har trekoblede<br />
(trefingrade) blader og er opptil 25 cm<br />
høye. For å gjøre det hele litt vanskelig,<br />
kan du noen steder finne en krysning<br />
mellom åkerbær og teiebær. Dette til<br />
tross for at åkerbær vokser på våte steder<br />
som sumpig mark, mens teiebæret<br />
finner vi på tørr mark.<br />
”Bæret” likner mer på bringebær<br />
(hallon) eller bjørnebær. Jeg har satt<br />
fruktbetegnelsen i hermetegn (citationstecken)<br />
fordi her er det noe rart: Frukten<br />
er egentlig en samlefrukt som består<br />
av flere bær. Og hvert av bærene er en<br />
stenfrukt! Det betyr at dette er samme<br />
type frukt som kirsebær (körsbär) eller<br />
plommer. Vi må se litt nærmere på dette<br />
her.<br />
Blomstene til åkerbæret er rødlige<br />
og enkjønnete. Men siden vi på samme<br />
plante finner både hann- og hunnblomster,<br />
går befruktningen vanligvis greit.<br />
Alle fruktlegemer er plassert på et fruktfeste<br />
som hvelver seg oppover under<br />
modning, slik at frukten er hvelvet som<br />
bringebær og bjørnebær. Men frukten<br />
slipper ikke fruktfestet slik som bringebær.<br />
Da kan vi oppsummere: Åkerbæret<br />
er en samling stenfrukter som er røde på<br />
farge, men som ikke slipper fruktfestet<br />
på samme måte som bjørnebær.<br />
Fruktene er aromatiske og har en behagelig<br />
duft. Derfor er åkerbær høyt<br />
verdsatt som råstoff til syltetøy. Men<br />
finnene har tatt bearbeidelsen av råstoffet<br />
ett skritt lenger, og lager likør på det.<br />
De kaller likøren mesimarja som er finnenes<br />
navn på åkerbær. Likøren holder<br />
ca. 20 % alkohol og gjengir noe av åkerbærets<br />
aroma. God fornøyelse!<br />
Text och bild: Olav B<br />
ISGF Europe Conference<br />
AISG Conférence Européenne<br />
Stockholm-Helsingfors 4-8/9 2013<br />
En reportage från Europakonferensen väntas i nästa nummer av Gillescouten.<br />
Gillescouten 3–2013<br />
13
Vårtbjörk (Betula verocusa)<br />
Vårt mest älskade träd, finns i<br />
flera varianter; vårtbjörken som<br />
trivs på torra marker har små<br />
vårtor på de yttersta kvistarna, glasbjörken<br />
som trivs i det blöta har små fjun på<br />
sina kvistar, fjällbjörk, buskbjörk och<br />
dvärgbjörk är andra varianter. Dessutom<br />
är de så nära släkt att de ibland<br />
korsar sig med varann. Björkar med ren<br />
masurbildning ger ett så värdefullt virke<br />
att det säljes per kilo och användes till<br />
fint faner i möbler. Björken kallas också<br />
för Pionjärträd, eftersom den etablerar<br />
sig först av alla efter t ex en stormfällning<br />
eller avverkning. En naturlig cykel<br />
är att först kommer björk och när den<br />
sedan blir lite äldre då vandrar granen<br />
in under skydd och i skuggan av björkarna<br />
som sen i sin tur går under i den<br />
mera skuggtåliga granen. Björkens frö<br />
finns som en garant i nästan alla marker<br />
och behöver bara lite lugn o ro och ljus<br />
för att starta skog på nytt. Riset som förr<br />
användes i ”uppfostrande” syfte satte<br />
märken på många småttingar. En visa<br />
från Tyskland, fritt översatt, lät så här:<br />
Hell dig ädla träd<br />
fruktan för dig är värd guld.<br />
Du böjer barnens egensinne,<br />
gör dem lydiga och anständiga.<br />
Ej bättre träd jag känner.<br />
Men björkens vita och sega virke användes<br />
till slöjd, möbler och mycket annat,<br />
ville man ha extra starkt yxskaft då<br />
högg man en lång skåra i stammen som<br />
sen av trädet vallades över och efter<br />
några år kunde man få ett alldeles förträffligt<br />
skaft därav.<br />
Tar du löven på våren och torkar dem<br />
då får du ett härligt, grönt te att njuta av<br />
resten av året. Löven färgar ylle gult.<br />
Barken – nävern – användes till mycket,<br />
korgar, skor, dryckesmuggar och till<br />
taktäckning. Den är vattentät och lades<br />
under torvtak och tak av kluvna slanor.<br />
Indianernas öppna kanoter, äkta kanadensare,<br />
var tillverkade av näver som<br />
skars i långe strimmor från vackra, släta<br />
björkar.<br />
Brännved av björk måste klyvas eftersom<br />
nävern behåller fukten kvar i<br />
virket så att det ruttnar, kolla själv en<br />
gammal vindfälld björk då ser du att nävern<br />
är kvar medan innehållet är borta.<br />
Det går även att kola nävern för att få<br />
ut en olja som förr användes dels som<br />
smörjmedel och dels till att bota diverse<br />
sjukdomar med.<br />
Du får aldrig ta näver från andras träd,<br />
14<br />
Nya<br />
medlemmar<br />
Duvkullan<br />
Per-Erik Magnusson<br />
Guldgrävarna Skellefteå<br />
Inger Lundström<br />
Malmen<br />
Ann-Louise Olsén<br />
Nyckeln Kalmar<br />
Gun-Britt Sundin<br />
Karl-Gunnar Sundin<br />
Tuna i Borlänge<br />
Katherine Tandånäset<br />
Ingrid Karlsson<br />
Ingemar Karlsson<br />
men prova och fråga när det är en avverkning<br />
under våren, då får du säkert<br />
dra av näver från björkmassaveden.<br />
På våren kan du också borra ett fingergrovt<br />
hål i Din egen björk, sätt i en liten<br />
ränna ett kärl därunder och det kommer<br />
massor av söt sav (bra mot trög mage).<br />
Det går också att tillverka ett utsökt vitt<br />
vin om man har lust och tid till det.<br />
Av björkaska tillverkar du enkelt<br />
tvättmedel. Sila askan genom ett durkslag,<br />
blanda regnvatten med askan och<br />
låt stå några dagar, sila sedan bort askan<br />
och det blir ett ekologiskt mycket bra<br />
tvättmedel.<br />
Förra gången skrev jag om min förstaklasshajk,<br />
jag vaknade i gryningen<br />
under en gran av ett skarpt, hemskt och<br />
skärande ljud som kom allt närmare<br />
mig. Men rädslan försvann när det uppenbarade<br />
sig en gammal man med fullastad<br />
rullebör vars osmorda hjul lät så<br />
hemskt (svenska = rullbår om det finns<br />
hjul, annars bärebår).<br />
Kallebalsby<br />
Stig T. Larsson<br />
Signe Johansson<br />
Maj-Britt Gustafsson<br />
Birger Jarl i Stockholm<br />
Gudrun Gregori<br />
Margareta Falldén<br />
Creutz Lave i Falun<br />
Bengt Wikstrand<br />
Duvkullan i Karlstad<br />
Ragnar Waern<br />
Tuna i Borlänge<br />
Maj-Britt Gustafsson<br />
”Maj-Britt Gustafsson har avlidit 94<br />
år gammal. En lärare och ledare med<br />
osedvanliga kvalifikationer […] Hon<br />
har gjort enastående insatser för KFUK-<br />
KFUM-rörelsen […] Hon försökte på<br />
alla sätt bevaka att kvinnors ledarskap<br />
inte skulle få en underordnad position i<br />
förhållande till männens.<br />
Maj-Britt Gustafsson satt många år i<br />
scoutstyrelse och förbundsstyrelse. Hon<br />
var flickscoutchef och en engagerad ledare<br />
på hemmaplan, främst i sin egen<br />
förening Södra KFUK. 1972 tilldelades<br />
hon scouternas högsta utmärkelse, Silvervargen<br />
[…]<br />
Hon skapade trygghet både som lärare<br />
och ledare genom ordning och reda<br />
och bestämda ramar och genom att alltid<br />
vara väl förberedd. Lek, humor och<br />
roliga upptåg var en självklar del av ledarskapet<br />
[…].”<br />
Från minnesruna av Caroline Krook i<br />
Svenska Dagbladet 2013-08-30.<br />
God jul & Gott nytt år<br />
kan scoutgillen & enskilda önska i Gille scoutens novembernummer.<br />
50 kronor kostar hälsningen med namn på listan;<br />
mer enligt överenskommelse för större annons.<br />
PlusGiro 35 91 06-2. Betala senast 20 oktober.<br />
Gillescouten 3–2013
Scoutbilden från förr 2<br />
På fotot syns scoutchefen Ebbe Lieberath, liksom scouterna,<br />
hälsa med scouttecknet, högerhandens tre fingrar,<br />
mot pannan. Men i första ledet sträcker en ledare upp<br />
hela högerarmen och i bildens högerkant syns en liknande<br />
hälsning, som kan ge obehagliga associationer.<br />
Ett stort scoutläger hölls 1912 i samband med Olympiska<br />
spelen i Stockholm, och i minnesboken Olympiska Boy-<br />
Scouts finns en bild ”Honnör för fanan” (s 346) där ledare och<br />
scout er med handens scouttecken höjer högerarmen uppåt,<br />
men armen har en böjd form liknande den olympiska hälsningen,<br />
som emanerar från den romerska gesten. Även boken<br />
Ett Boy-Scout ABC, tryckt 1912, visar (vid bokstaven T)<br />
tecknet med den höjda, böjda högerarmen. Jag vet inte om<br />
hälsningen någonsin antagits av något scoutförbund i Sverige,<br />
åtminstone finns den inte med i Sveriges Scoutförbunds<br />
Instruktionsbok (tredje upplagan, 1919) som jag har i min<br />
bokhylla.<br />
Sedan nazisterna antagit Hitlerhälsningen med sträckt högerarm,<br />
blev den olympiska hälsningen omöjlig att använda.<br />
Men vad betyder det att scoutledare på 1930-talet sträcker ut<br />
armarna som på bilden /SJ.<br />
Sveriges Scoutförbunds scoutchef Ebbe<br />
Lieberath, 60 år, hälsas på Kullalägret 1931.<br />
Foto: Thor v. Radhen, Båstad/Scoutmuseet i<br />
Malmö.<br />
Insänt<br />
om Scoutbilden från förr i<br />
Gillescouten nr 2/2013:<br />
Jag läser regelbundet Gillescouten och<br />
uppskattar verkligen mycket av innehållet.<br />
Tycker verkligen att bilden med<br />
vargungarna var jättetrevlig. Synd bara<br />
att texten blev en smula missvisande:<br />
1. Föreställer bilden verkligen en enda<br />
kull Antalet barn är ju så många, att jag<br />
mera uppfattar det som en flock.<br />
2. Det är i och för sig rätt att flickoch<br />
pojkscoutförbunden gick ihop hösten<br />
1960. Men man var väldigt försiktig<br />
med utformningen av programmet till<br />
en början. Därför behöll både flickorna<br />
och pojkarna sina respektive verksamhetsgrenar<br />
fram till 1970, då man gjorde<br />
om scoutgrenen och delade upp den på<br />
två nya grenar, junior- och patrullscouter<br />
med samma program för både<br />
flickor och pojkar. Sedan dröjde det ytterligare<br />
två år innan man kunde lansera<br />
ett nytt program för de yngsta. Inte så<br />
konstigt, eftersom det gällde att ersätta<br />
de väl etablerade grenarna blåvingar<br />
och vargunge med något helt nytt och<br />
samtidigt tog bort både Blåvingesagan<br />
och Djungelboken ur programmet. Men<br />
1970 var det i alla fall klappat och klart<br />
och miniorscouterna gjorde sin entré på<br />
scenen.<br />
Georg Sterzel<br />
Svar: På fotots baksida finns en notering<br />
av Thor v. Radhen i Båstad, som<br />
lämnat bilden till Scoutmuseet i Malmö,<br />
att fotot visar ”Vita kullen”. Men kanske<br />
det även kommit med några vargungar<br />
från flockens andra kullar<br />
Textutrymmet var begränsat, men<br />
tillräckligt, för avsikten var inte att ge<br />
en uttömmande historik över vargungegrenens<br />
avveckling i Sverige, utan att<br />
främst nämna om dess förekomst och<br />
betydelse.<br />
Vi tackar Georg Sterzel för synpunkter<br />
och intresse, och för historiken över<br />
åren efter 1960, vad gällde Svenska<br />
Scoutförbundet.<br />
Red.<br />
Stoppa våldet<br />
WAGGGS, flickscouternas världsorganisation, har just nu en mycket<br />
viktig kampanj ”Stop the violence”.<br />
Flickor i hela världen utsätts för många former av våld – det är fel och måste<br />
stoppas! Vi möter även detta i vårt land. WAGGGS har startat denna kampanj<br />
för flickors rättigheter. Bland annat säger de: ”Speak out for girls’ rights!”<br />
Vi kan stödja denna kampanj genom att ge pengar via Scouthjälpen i Sverige,<br />
bankgiro 900-3161, plusgiro 90 03 16-1, ange Scouternas Världsfonder<br />
– Stop the violence.<br />
Gillescouten 3–2013<br />
Tack!<br />
Ett varmt tack till Sven Janson, Matts<br />
Dahlberg och gillena i Stockholm för<br />
konferenshäftet och packningen av<br />
konferensväskorna! Europakonferensen<br />
startar snart med 180 deltagare från<br />
21 länder. Många har varit med och<br />
förberett den. I nästa nummer kommer<br />
ett reportage.<br />
Gunilla Engvall<br />
15
Posttidning<br />
B<br />
Returadress<br />
Ingalill Sjunnesson<br />
Markvägen 7<br />
238 35 OXIE<br />
Adressetikett<br />
Har du flyttat anmäl adressändring<br />
till Ingalill Sjunnesson, adress se<br />
sid 2, vänsterspalten.<br />
Beställ<br />
gillescoutvaror<br />
Gröngölingen från 1955–65 publiceras med tillstånd av Hasse Wallman.<br />
I detta nummer<br />
Förstasidan: Gillescoutflaggan. Fotograf<br />
Ingmar Svensson.<br />
Landsgillemästaren har ordet 2<br />
Gillearrangemang 2<br />
Ny landsgillemästare 3<br />
En tanke 3<br />
ISGF/AISG 60 år 4<br />
Rapport från Frimärksbanken 4<br />
Gillevandring 4<br />
Kom med förslag 4<br />
Scouter möter astronaut 5<br />
Scouting i pressen 6<br />
Gillena berättar 6–7<br />
Scoutgille nedlagt 7<br />
Adresslista 8–9<br />
Scoutgille- & medlemsförändring 10<br />
Scouting, del 4, av Jan Waldner 11–12<br />
Åkerbær 13<br />
Vårtbjörk 14<br />
Nya medlemmar 14<br />
Har gått hem 14<br />
Maj-Britt Gustafsson 14<br />
Scoutbilden från förr 15<br />
Insänt 15<br />
Stoppa valet 15<br />
Gröngölingen 16<br />
Beställningslista 16<br />
Gillemärke, pin (dansk) 25:–<br />
Dito större, 16x16 mm 35:–<br />
Gilleemblem på bjälke (dansk) 50:–<br />
Tygmärke, runt 15:–<br />
Karta med små dekaler 10:–<br />
Karta med större dekaler 10:–<br />
10 cm dekaler per styck 10:–<br />
Diplom 5:–<br />
Korrespondenskort, 10 st 20:–<br />
Gillemärke i metall, att limma<br />
på trä el annant underlag 15:–<br />
Slips, mörkblå 150:–<br />
Slips, ljusare, finare 185:–<br />
Halsduk, stor fyrkantig 240:–<br />
Halsduk, triangelformad 145:–<br />
Halsduk & sölja, ljusblå, ISGF-logo 100:–<br />
Slipshänge 40:–<br />
Pikétröja, klarblå, ny modell 180:–<br />
Tygkasse (norsk) 40:–<br />
Idéboken 20:–<br />
Handbok för scoutgillen 200:–<br />
Etiketter, omgång 10:–<br />
D:o för mindre gillen (färre än<br />
20 medlemmar) 5:–<br />
Extra namnlista 5:–<br />
Kopiering, per kopia 1:–<br />
Skriften ”Vad är scouting” 50:–<br />
Beställda varor skickas som B-post om<br />
beställaren inte särskilt sagt till om annat.<br />
Porto debiteras med aktuell kostnad.<br />
Jämför gärna räkning och frimärken –<br />
ibland kan postens våg skilja från vår.<br />
S:t Georgs Scoutgillen i Sverige<br />
Beställningsadress:<br />
Jan Tollsten<br />
Stångtjärnsvägen 105<br />
791 74 FALUN<br />
Tel 070-603 06 41<br />
jan@tollsten.se