Ceremonier, högtider, traditioner - GilleScouterna

S:t Georgs Scoutgillen i Sverige
Handbok för scoutgillen
Ceremonier, högtider, traditioner
Vi har alla deltagit i ceremonier, i en del fall kanske utan att tänka på det som en ceremoni. Vi har
döpts, konfirmerats, vigts, invigts som scout, deltagit i en scoutandakt (t.ex. ”Scout’s Own”) och
mycket annat. Ceremonier är ett sätt skapa struktur, stämma till eftertanke eller ge ett speciellt tillfälle
en inramning av högtid
Boken Lys vår led av Ingrid Elin Franzén och Mårten Persson (Scoutförlaget 1998) innehåller många
bra ceremoniförslag för olika sammanhang. Främst kanske för scouterna, men användbar även för oss
gillescouter.
Varje scoutgille utformar sina egna ceremonier.
Fem minuter S:t Georg: Någon av gillemedlemmarna har i förväg fått till uppgift att öppna mötet
med att tända ljus och läsa en dikt, några tänkvärda ord eller berätta med egna ord.
Genom att låta ansvaret för inslaget gå runt i gillet får alla komma till tals. Det ger möjlighet till egen
utveckling, både genom att formulera och framföra sin berättelse.
Thinking day: kallas också World Friendship day = alla scouters dag och firas av scouter runt om i
världen. 22 februari valdes därför att både Lord och Lady Baden Powell hade födelsedag den här
dagen
S:t Georgs-dagen: firas av scouter runt om i världen den 23 april. S:t Georgs-dagen kan bli den dag
då scoutgillet firar extra högtidligt med invigning av nya medlemmar och en god måltid tillsammans.
Ett S:t Georgsbudskap skrivs och skickas ut till scoutgillena i god tid.
Fellowship day: Internationella scoutdagen, den 25 november firas av gillescouter med att tänka lite
extra på sina gillekamrater runt om i världen. Ett budskap skrivs även till denna dag.
Riddarvaka: En tradition som många äldre scouter har varit med om. En högtidsstund en sen kväll i
t.ex. en kyrka. Riddarvakan är en stund av stillhet och eftertanke, inramad av musik och dikter. Inleds
gärna med ett ljusspår till den plats där riddarvakan hålls.
Denna ceremoni har mycket gamla rötter. Innan medeltidens riddare skulle dubbas skulle aspiranten
tillbringa en natt ensam i kyrkan, ofta liggande på magen med armarna utsträckta från kroppen så att
kroppen formade ett kors. Riddaraspiranten förutsattes ”gå in i sig själv” och granska sitt sinnelag, sin
andlighet och sin tro.
Ljusspår: Vägen/stigen till en aktivitet av lite högtidligare slag kan kantas av lyktor eller ljus med en
tänkvärd text intill eller bara belysa en vacker kvist eller blomma. Deltagarna går ensamma eller i par
under tystnad eller lågmält tal. Man stör inte varandra och väntar en bit bort tills kamraten/kamraterna
före har fortsatt till nästa ljuspunkt.
Tänk på att i skymning eller mörker kan det vara svårt att läsa text. Skriv stort och försök få så mycket
ljus som möjligt att belysa texten.
04-03 Ceremonier högtider traditioner.doc S:t Georgs Scoutgillen i Sverige Sidan 1 / 2
Versionsdatum: 2010-10-01
Stuvsta Torg 4, Box 2034, 141 02 Huddinge

S:t Georgs Scoutgillen i Sverige
Handbok för scoutgillen
Ljusceremoni: Många scoutgillen använder en ljusceremoni när mötet öppnas och avslutas, t.ex. en
ceremoni som bygger på att det finns en ljusstake med tre ljus. De tre ljusen kan stå för Sanning,
Rättfärdighet och Gemenskap. När mötet/träffen startar tänds ljusen och varje ljus får sin innebörd.
Ljusen kan också tändas för något som känns aktuellt och viktigt för scoutgillet.
Gillehall: En ceremoni som kommer från våra danska gillescoutvänner. Där är Gillehallen en
ceremoni med fasta ramar.
I flera scoutgillen används namnet Gillehall för invigning av nya medlemmar. Det är en viktig
händelse, både för scoutgillet och för den nya medlemmen. Invigningen bör ges en högtidlig ram, t.ex.
inramas av musik med eller utan sång, läsning av texter eller annat som ger stämning.
Ett stämningsfullt inslag är tända värmeljus på t.ex. ett spegelbord. Ljusen bildar en ej fullbordad ring
och består av lika många ljus som det finns invigda gillescouter i gillet. Utanför ringen står ljus i
samma antal som de gillescouter som skall invigas. När invigningen är avslutad får de nya
gillescouterna tända sina ljus och ställa dem tillsammans med de övrigas. Ringen blir komplett. Det är
ett vackert ceremoniinslag och skapar samhörighet.
Scoutgillet kan ha en särskild bok där de nya gillescouterna får skriva in sina namn.
Ta gärna kort av de nyinvigda och sätt in korten tillsammans med deras namn.
Dessa fem punkter bör vara en del av programmet
En gillescout läser scoutlagen.
En gillescout läser S:t Georgs Scoutgillen i Sveriges mål.
De nya gillescouterna avger gilleförsäkran.
Gillescoutmärket överlämnas.
Lösen: En gång scout – alltid scout
I samband med detta är det viktigt att den nye gillescouten är informerad om vad löftet innebär och har
haft tillfälle att diskutera gillerörelsens mål, scoutlagen och det lokala scoutgillets uppgift. För många
är det ett allvarligt beslut att avlägga ett löfte så ge tid till diskussioner innan invigningen.
Förslag om utformning av inbjudan till invigning av gillescouter finns i 04-01 Ideologi.
04-03 Ceremonier högtider traditioner.doc S:t Georgs Scoutgillen i Sverige Sidan 2 / 2
Versionsdatum: 2010-10-01
Stuvsta Torg 4, Box 2034, 141 02 Huddinge