S:t Georgs Scoutgillen i Sverige Historia - GilleScouterna
S:t Georgs Scoutgillen i Sverige Historia - GilleScouterna
S:t Georgs Scoutgillen i Sverige Historia - GilleScouterna
Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!
Leverage SEO-optimized Flipbooks, powerful backlinks, and multimedia content to professionally showcase your products and significantly increase your reach.
S:t <strong>Georgs</strong> <strong>Scoutgillen</strong> i <strong>Sverige</strong><br />
Handbok för scoutgillen<br />
<strong>Historia</strong><br />
För 60 år sedan hölls det första konstituerande mötet för ”<strong>Scoutgillen</strong>a i <strong>Sverige</strong>” i maj, i<br />
november antogs stadgarna. Men hur började det Glädjande nog finns både protokoll och<br />
Gillescouten bevarade från den tiden och kan ge en lite fylligare bild av vad som hände.<br />
I det första numret av ”Gillescouten”, medlemsblad för gillescouterna i <strong>Sverige</strong>, som kom ut<br />
redan 1949, sp beskrovs Old scouting. Lord Baden-Powell skrev följande: ”Betänk vilken<br />
oerhörd betydelse för scoutrörelsen och dess idéer, som finnes i den skara av millioner gamla<br />
scouter runt hela världen, om de blott hålla fast vid scoutidealen och hålla kontakt med<br />
varandra. En sammanslutning av gamla scouter i ett land kunde betyda oerhört mycket för<br />
landet självt, och om liknande sammanslutningar finnas i andra länder, vad kunde det icke<br />
betyda för tillståndet i hela världen.”<br />
Old scouts, äldrescouter, gråvingar – det finns många namn på de scouter, som träffades!<br />
Norden antog gillescout.<br />
Det hölls en internationell konferens i Frankrike 1947 och där diskuterades just bildandet av<br />
en internationell sammanslutning av ”Old scouts”. Deltagarna åkte hem och började<br />
organiserandet genom att leta upp tidigare aktiva scouter. Gillescouting hade redan kommit<br />
till <strong>Sverige</strong> genom danska flyktingar. Under andra världskriget bildades ett danskt gille i<br />
Stockholm, gillerörelsen i Danmark startade redan 1933 som första land i världen.<br />
Alla scoutförbund är med<br />
Från 1945 finns ett konfidentiellt förslag till riktlinjer för gillerörelsen i <strong>Sverige</strong> undertecknat<br />
av Gerda Bäckström, Rut Lindblad, Kjell Bengtsson och Sten Thiel. Det bearbetades senare<br />
med Elsa Cederström som ordförande. Mycket i det dokumentet har givit inspiration till den<br />
gillerörelse som formades 1949.<br />
Intressant nog var alla dåvarande scoutförbund representerade på mötena. Deltagarlistan<br />
börjar med alla kvinnor, 24 stycken fru eller fröken, följt av alla män, 31 stycken med olika<br />
titlar, bara fyra ”herr”! Självständigheten visavi scoutförbunden är tydlig, men samverkan<br />
både på lokalt och nationellt plan behövs för att kunna målet att samarbeta med scoutrörelsen.<br />
Sten Thiel valdes till ordförande i interimskommittén med representanter för KFUK, SFS<br />
(<strong>Sverige</strong>s Flickors Scoutförbund), NTO, IOGT, FA, KFUM och SS (Svenska<br />
Scoutförbundet). Sten Thiel var ordförande fram till 1967, först som ordförande i<br />
förtroenderådet, 1963 finns hans underskrift som landsgillemästare i ett protokoll.<br />
S:t Eriks Scoutgille först<br />
Från början fanns bara ett gille, S:t Eriks gille i Stockholm. Från det gillet skulle sedan nya<br />
växa fram i Stockholm och på andra platser. De numrerades och på årsmötet 1955<br />
konstaterades att nr 7 S:t Martin hade bildats i Vänersborg och att ett FA-gille (Fyris) skulle<br />
konstitueras i Uppsala. 1955 fanns 155 medlemmar. Som mest har vi haft 1 514 medlemmar<br />
år 2001.<br />
14-02 <strong>Historia</strong>.doc S:t <strong>Georgs</strong> <strong>Scoutgillen</strong> i <strong>Sverige</strong> Sidan 1 / 3<br />
Versionsdatum: 2010-10-01<br />
Stuvsta Torg 4, Box 2034, 141 02 Huddinge
S:t <strong>Georgs</strong> <strong>Scoutgillen</strong> i <strong>Sverige</strong><br />
Handbok för scoutgillen<br />
Från början var det nordiska engagemanget stort och redan 1952 hölls det första nordiska<br />
gillemötet utanför Göteborg. Mötena fortsatte sedan vartannat år med något nordiskt land som<br />
värd. Nu hålls det vart tredje år med många deltagare.<br />
Så som lord Baden-Powell önskade skapades ett världsförbund 1953. Planerna på ett<br />
världsförbund startade redan 1946 på danskt initiativ. I årsberättelsen för 1952 – 53 finns<br />
många intressanta upplysningar. Den fristående internationella federationen möttes i Luzern<br />
1953 och förberedde en konferens två år senare, den nya organisationen måste godkännas av<br />
de två världsförbunden och det var inte helt klart. 14 länder tecknade sig som stiftare av<br />
IFOFSAG, International Fellowship of Former Scouts and Guides. Till skillnad från pojk- och<br />
flickscoutvärldsförbunden var IFOFSAG öppet för både män och kvinnor, även om<br />
representationen i rådet inte var jämställd.<br />
Fyra svenskar i rådet<br />
Sten Thiel var medlem av Council, Rådet, 1953 – 1969. Margareta Waldenström, Hans<br />
Gerlach och Ulla Medin har också varit medlemmar. 1996 ändrades namnet till ISGF,<br />
International Scout and Guide Fellowship. I dag har ISGF 61 medlemsländer och kontakt med<br />
32 länder. I det första namnet är kravet att man ska ha varit scout, ordet ”former” försvann<br />
alltså 1996.<br />
Sju tidigare landsgillemästare<br />
Sten Thiel var mycket aktiv under en lång tid och efterträddes som landsgillemästare av Kjell<br />
Bengtsson 1967 – 70. Sedan följde Märta Norrman 1970 – 1977, Nils Söderberg 1977 – 85,<br />
Kerstin Bené 1985 – 95, Margareta Fromholtz 1995 – 2001 och Arne Sandin 2001 – 07.<br />
Många har arbetat i landsgillerådet under dessa 60 år. Frågorna är desamma som nu:<br />
medlemsavgift, organisation, Gillescoutens utseende och antal nummer per år. När man läser<br />
protokollen önskar man att man kunde ha fått höra en inspelning från något möte. Protokoll<br />
blir så allvarliga i tonen, men hur var stämningen på mötena Alla förbund runt bordet – hur<br />
gick samtalen<br />
Ett telefonsamtal till Märta, som nyss fyllt 93 år, ger besked. Det var gott kamratskap och<br />
glada skratt! Hon berättade att många av dem var engagerade i olika sammanhang, och att de<br />
lärde känna varandra väl. Märta berättade också att hon följer vår verksamhet i dag via<br />
tidningen och protokoll. Intresset håller i sig.<br />
Imponerande kvinnoinsatser<br />
Den första sekreteraren var Jenny Rieck-Müller, som innehade denna post till 1968! Ragnhild<br />
”Kraka” Granlund tog vid och 1981 valdes Anna Bensow till skattmästare. Successivt<br />
arbetade hon mer och mer på kansliet, som flyttade runt i Stockholm. När hon slutade 2007<br />
låg det på sin nuvarande plats, i Stuvsta. Vilka imponerande arbetsinsatser dessa kvinnor<br />
gjort!<br />
Vi påminns om vår historia varje gång det handlar om pengar och fonder, Sten Thiels fond<br />
och Jenny Rieck-Müllers fond. Att Sten Thiels fond riktas mot internationellt blir förståeligt<br />
när man ser hur han engagerade sig för ett världsförbund och förstås det nordiska samarbetet.<br />
14-02 <strong>Historia</strong>.doc S:t <strong>Georgs</strong> <strong>Scoutgillen</strong> i <strong>Sverige</strong> Sidan 2 / 3<br />
Versionsdatum: 2010-10-01<br />
Stuvsta Torg 4, Box 2034, 141 02 Huddinge
S:t <strong>Georgs</strong> <strong>Scoutgillen</strong> i <strong>Sverige</strong><br />
Handbok för scoutgillen<br />
(Gunilla Engvall, landgillemästare, i Gillescouten nr 2 – 2009).<br />
14-02 <strong>Historia</strong>.doc S:t <strong>Georgs</strong> <strong>Scoutgillen</strong> i <strong>Sverige</strong> Sidan 3 / 3<br />
Versionsdatum: 2010-10-01<br />
Stuvsta Torg 4, Box 2034, 141 02 Huddinge
