04.02.2015 Views

OBEROENDE ELTEKNISK TIDSKRIFT • ÅRGÅNG 80 ... - Elbranschen

OBEROENDE ELTEKNISK TIDSKRIFT • ÅRGÅNG 80 ... - Elbranschen

OBEROENDE ELTEKNISK TIDSKRIFT • ÅRGÅNG 80 ... - Elbranschen

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

ELBRANSCHEN<br />

<strong>OBEROENDE</strong> <strong>ELTEKNISK</strong> <strong>TIDSKRIFT</strong> • ÅRGÅNG <strong>80</strong> • NR. 1 • 2009


Fem laddade dagar<br />

om elteknik och belysning.<br />

Är du på<br />

REKRYTERINGSDAGEN<br />

MILJÖ- & ENERIGDAGEN<br />

ENERGIDAGEN<br />

FASTIGHETSDAGEN<br />

DESIGNDAGEN<br />

JUBILEUMSDAGEN<br />

4 MAJ, MÅNDAG<br />

5 MAJ, TISDAG<br />

6 MAJ, ONSDAG<br />

7 MAJ, TORSDAG<br />

8 MAJ, FREDAG<br />

Nu är det dags att börja planera för Elfack 2009, Nordens<br />

största mötesplats för oss som sysslar med elteknik<br />

och belysning.<br />

Elfack firar 40-årsjubileum genom att vända blicken<br />

mot framtiden. Massor av företag och experter visar<br />

vart branschen är på väg genom att ställa ut de senaste<br />

produkterna och berätta om vad som komma skall.<br />

Varje dag på Elfack 2009 ägnas åt ett särskilt tema.<br />

Första dagen är ett forum för rekrytering, medan<br />

andra dagen fokuserar på miljö och energi. Temat för<br />

mässans tredje dag är fastigheter. Fjärde dagen tittar<br />

vi närmare på design som framgångsfaktor. På avslutningsdagen<br />

ger vi extra uppmärksamhet åt vårt jubileum.<br />

Vi blir över 30 000 som kommer för att bli ännu<br />

bättre på vårt jobb.<br />

Vi hoppas du också kommer. Då är kretsen sluten.<br />

NORDENS STÖRSTA MÖTESPLATS FÖR ELTEKNIK- OCH BELYSNINGSBRANSCHEN<br />

4 – 8 MAJ 2009, SVENSKA MÄSSAN, GÖTEBORG.<br />

ENTRÉKORT PÅ WWW.ELFACK.COM<br />

OFFICIELL PARTNER


ELBRANSCHEN<br />

<strong>OBEROENDE</strong><br />

<strong>ELTEKNISK</strong> <strong>TIDSKRIFT</strong><br />

•<br />

Adress:<br />

Ur innehållet i nr. 1/2009<br />

Box 6040<br />

200 11 Malmö<br />

•<br />

Tel.<br />

040-611 06 90<br />

•<br />

Telefax<br />

040-797 37<br />

Starkt stöd för svensk kärnkraft . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2<br />

För många och för långa elavbrott . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2<br />

Industrikraft tror på ny reaktor 2023 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2<br />

•<br />

E-post<br />

elbranschen@bjinv.se<br />

•<br />

Bankgiro<br />

107-0853<br />

•<br />

Plusgiro<br />

Nyttiga idioter släckte ljuset . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2<br />

FIE:s VÅRMÖTE:<br />

“Nu måste alla ta krafttag” . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4<br />

Ringhals 4 får höja effekten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9<br />

495 29 33 -2<br />

•<br />

Helårsprenumeration<br />

(5 utgåvor):<br />

VINDKRAFT, energikälla med dyrbara konsekvenser . . . . . . . 11<br />

Vindsnurror kannibaliserar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12<br />

233:- (inkl. moms)<br />

•<br />

Ansvarig utgivare:<br />

Jörgen Dahlquist<br />

•<br />

I redaktionen:<br />

Reinhold Andefors<br />

Jörgen Dahlquist<br />

Kjell Duberg<br />

Rolf Oward<br />

•<br />

Årgång <strong>80</strong><br />

•<br />

Tryckt hos<br />

Tryckfolket AB<br />

i Malmö<br />

FUSIONSKRAFT<br />

en evig energikälla . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13<br />

ELBRUK: Den befria(n)de kärnkraften . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22<br />

NYHETER PÅ ELFACK 2009, 4-8 MAJ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23<br />

DEBATT: Kritik mot växthusgashypotesen och en<br />

annorlunda syn på kärnkraft och “energipolitik” . . . . . . . . . 31<br />

<strong>Elbranschen</strong>s blå-gula sidor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34<br />

•<br />

ISSN: 0013-4007<br />

•<br />

Omslagsfoto:<br />

Kjell Duberg


Detta framgår av den senaste<br />

SOM-undersökningen från Göteborgs<br />

universitet som redovisar<br />

svenskarnas inställning till kärnkraft.<br />

Nytt är att andelen som<br />

önskar avveckla kärnkraften ”så<br />

snart som möjligt” har krympt så<br />

att den nu är mindre än en tiondel.<br />

Mer än nio av tio tillfrågade<br />

anser att nuvarande reaktorer<br />

<strong>Elbranschen</strong> 1/2009<br />

Fortsatt starkt stöd för svensk kärnkraft<br />

Mer än hälften av alla svenskar anser att kärnkraft är en<br />

viktig framtida energikälla i vårt samhälle och andelen som vill ha<br />

fler än tio reaktorer ökar.<br />

För många och för långa elavbrott<br />

ska användas till dess att de har<br />

tjänat ut och över hälften av<br />

svenskarna anser att kärnkraften<br />

fortsatt ska användas som kraftkälla<br />

genom att befintliga reaktorer<br />

ersätts med nya. Mer än<br />

var femte anser dessutom att<br />

antalet reaktorer bör vara fler än<br />

de tio som finns i dag.<br />

Undersökningen gjordes innan<br />

regeringen tvingades ta ställning<br />

för att åtminstone gamla kärnkraftverk<br />

ska få ersättas. <br />

Trots omfattande investeringar är elavbrotten fortfarande för många och<br />

för långa. Problemen är störst på landsbygden.<br />

Det konstaterar Energimarknadsinspektionen<br />

i en rapport<br />

med avbrottsstatistik för samtliga<br />

Sveriges elnätföretag.<br />

Inspektionens generaldirektör<br />

Yvonne Fredriksson anser att<br />

det fortfarande återstår mycket<br />

att göra innan nätbolagen fullt<br />

ut uppfyller ellagens krav på god<br />

leverenssäkerhet.<br />

– Vi kommer nu att gå vidare<br />

och granska de företag som systematiskt<br />

har flest och längst<br />

avbrott, hotar hon med.<br />

Sveriges 170 elnätföretag är<br />

enligt ellagen skyldiga att överföra<br />

el av god kvalitet. Energimarknadsinspektionen<br />

är tillsynsmyndighet<br />

och har i rapporten<br />

tittat på hur leveranssäkerheten<br />

har utvecklats mellan åren<br />

1998 och 2007.<br />

Uselt i glesbygd<br />

I rapporten konstateras att det<br />

finns stora skillnader mellan<br />

framför allt tätort och glesbygd.<br />

Samtidigt som leveranssäkerheten<br />

är förhållandevis hög i<br />

tätorterna med omkring 0,25 avbrott<br />

per kund och år har glesbygdsnäten<br />

ett betydligt sämre<br />

utfall med 1-2 avbrott per kund<br />

och år. Den sammanlagda längden<br />

på avbrotten varierar också<br />

kraftigt. En elkund i tätort drabbas<br />

årligen av sammanlagt 20-25<br />

minuters avbrott medan det för<br />

en kund i glesbyggd kan röra sig<br />

om 100-400 minuter.<br />

När det gäller regionnäten<br />

förekommer fortfarande relativt<br />

stora störningar på de lägre<br />

spänningsnivåerna. Däremot<br />

har leveranssäkerheten förbättrats<br />

för högre spänning, framför<br />

allt tack vare trädsäkringsåtgärder.<br />

Samhället behöver<br />

säker el<br />

De omfattande investeringar<br />

som gjorts efter stormen<br />

Gudrun, med syfte att uppfylla<br />

ellagens krav att inga elavbrott<br />

från år 2011 får vara längre än<br />

24 timmar, har ännu inte fått<br />

genomslag i statistiken. Detta<br />

gäller i första hand för landsbygden.<br />

Vidare kan konstateras att elnätföretagen<br />

betalade ut 49 miljoner<br />

kronor i avbrottsersättning<br />

under 2006 och 910 miljoner<br />

kronor under 2007. Under<br />

2007, när många nät drabbades<br />

av stormen Per, varade runt fem<br />

procent av alla avbrott längre än<br />

12 timmar.<br />

Rent allmänt kan sägas att<br />

samhällets behov av säker tillgång<br />

till el av god kvalitet har<br />

ökat under den granskade perioden.<br />

Inom industrin finns avancerade<br />

processer där ett elavbrott<br />

kan föra med sig stora kostnader.<br />

Även i hushållen har kraven på<br />

leveranssäkerhet stigit i takt<br />

med att allt mer elektronik<br />

används.<br />

<br />

Ny reaktor 2023<br />

De fem elintensiva industriföretagen bakom<br />

Industrikraft i Sverige tror att en ny kärnkraftsreaktor<br />

ska kunna stå klar 2023.<br />

Industrikraft i Sverige bildades<br />

i december förra året av<br />

bolagen Eka Chemicals, Boliden,<br />

SCA, Holmen och Stora<br />

Nyttiga idioter<br />

Nästan en miljard vilseförda<br />

uppges ha deltagit i den s.k.<br />

Earth Hour för några veckor<br />

sedan.<br />

Undersåtar världen över<br />

visade med hjälp av sina<br />

strömbrytare (i de länder där<br />

Enso. Syftet är att man ska vara<br />

med och finansiera en ny kärnkraftsreaktor<br />

i Sverige som ska<br />

tillföra över 10 TWh el.<br />

Efter att regeringen nu tvingats<br />

acceptera att de äldsta reaktorerna<br />

i Sverige ska få ersättas har<br />

Industrikraft inlett samtal med<br />

de tre dominerande oligopolisterna.<br />

– Vi ligger i förhandling med<br />

parterna. Projektet kan i praktiken<br />

bara genomföras i samarbete<br />

med Eon, Vattenfall<br />

eller Fortum. Intresset är stort,<br />

det är mer en fråga om vem det<br />

man har tillgång till den välsignade<br />

elektriciteten) att de har<br />

slukat den obevisade växthusgashypotesen.<br />

Nu är det dags för regeringarna<br />

att visa ”ledarskap” genom att<br />

förhandla fram ett rättvist, effektivt<br />

och vetenskapsbaserat(!)<br />

”klimatavtal” till Köpenhamn i<br />

december, menar WWF.<br />

I Sverige deltog enligt uppgift<br />

drygt 90 kommuner, 60 församlingar,<br />

nära 500 stora och små<br />

företag, 130 organisationer, 400<br />

skolor och hundratusentals privatpersoner<br />

i manifestationen.<br />

Svenska Kraftnät kunde notera<br />

en minskning i förbrukningen<br />

ska bli, säger Magnus Hall,<br />

ordförande i Industrikraft och<br />

vd för Holmen, till Göteborgs-<br />

Posten.<br />

Den nya reaktorn kan komma<br />

att byggas i endera Oskarshamn<br />

eller Ringhals. Kostnaden uppskattas<br />

till mellan 45 och 55<br />

miljarder kronor. Det krävs dock<br />

att regeringen snarast ger klartecken<br />

så att planeringsarbetet<br />

kan påbörjas.<br />

<br />

som uppskattningsvis motsvarar<br />

att cirka en halv miljon hushåll<br />

släckte lamporna.<br />

<strong>Elbranschen</strong>s förslag är att<br />

man nästa gång påbjuder en timmes<br />

andningsförbud för undersåtarna.<br />

Då skulle det åtminstone<br />

bli färre nyttiga idioter. Den<br />

konspirationsteoretiskt lagde undrar<br />

ibland om det inte är tanken<br />

bakom hypotesen.<br />

<br />

2


Välkommen till EUU. Vi utbildar riktiga elektriker.<br />

Är du en riktig<br />

elektriker<br />

Möt oss i monter<br />

C 01:21<br />

Då har du säkert koll på att du måste lära dig de nya elinstallationsreglerna<br />

som släpps i maj. Då behöver du också en riktig utbildare.<br />

En utbildare som erbjuder kurser som passar både din efterfrågan<br />

och din plånbok. En utbildare som har kursledare som snackar samma<br />

fackspråk som du och som kan utbilda dig där du vill. EUU erbjuder allt<br />

detta och ägs dessutom av branschen.<br />

Så välkomna till EUU alla riktiga elektriker.<br />

Oavsett vilken typ av sockerbit du har i kaffet.<br />

Nya Elinstallationsreglerna<br />

Det blir stora förändringar i hur du<br />

ska utföra en elinstallation. Gamla<br />

begrepp ersätts med nya, kraven<br />

utökas och skärps och helt nya<br />

delar tillkommer.<br />

<strong>Elbranschen</strong>s Utvecklings- och Utbildningscenter<br />

Box 545, 611 10 Nyköping<br />

Telefon: 0155-29 29 29. E-post: euu@euu.se<br />

www.euu.se


<strong>Elbranschen</strong> 1/2009<br />

FIE – FÖRENINGEN FÖR INDUSTRIELL ELTEKNIK • www.fie.se<br />

Rapport från FIE:s vårmöte:<br />

Polfjärds beska droppar<br />

“Nu måste alla ta krafttag!”<br />

RAPPORT:<br />

RUNE BJÖRNSTRÖM<br />

LULEÅ<br />

När FIE:s ordförande Sven-<br />

Åke Polfjärd förra året hälsade<br />

välkommen till vårmötet och det<br />

tekniska seminariet kunde man<br />

ana en viss optimism om framtiden.<br />

I år såg allt annorlunda ut<br />

med betydligt färre deltagare.<br />

Finanskris och lågkonjunktur<br />

parade med undergångsprofetior<br />

har radikalt ändrat bilden.<br />

Att FIE har påverkats negativt<br />

är kanske inte så konstigt med<br />

tanke på att föreningen representerar<br />

många företag inom<br />

den elintensiva basindustrin<br />

som har drabbats särskilt hårt.<br />

– Vad kan då ge svensk<br />

industri kraft och styrka att även<br />

i fortsättningen spela sin betydelsefulla<br />

roll, frågade sig Sven-<br />

Åke Polfjärd.<br />

Industrin och hela samhället<br />

är i stort behov av tillförlitlig elförsörjning.<br />

Men det har inte<br />

hänt speciellt mycket. Att näten<br />

måste förstärkas visades inte<br />

minst vid de stormar som drabbade<br />

oss för några år sedan.<br />

Den planerade utbyggnaden<br />

av vindkraft är ett annat skäl till<br />

FIE:s ordförande Sven-Åke<br />

Polfjärd manade till kraftsamling<br />

och påminde om<br />

att utan el stannar Sverige.<br />

att nätet måste förstärkas så att<br />

oönskade avbrott förebyggs. Problemen<br />

har sin grund i politiskt<br />

käbbel och inkompetens. Därför<br />

är det glädjande att man nu äntligen<br />

har börjat inse att produktion<br />

och distribution av el inte är<br />

någon enkel teknik och att det<br />

krävs långa planerings-, projekterings-<br />

och byggtider för att färdigställa<br />

anläggningar i erforderlig<br />

storlek.<br />

– Jag tänker naturligtvis på att<br />

regeringen har öppnat för ny<br />

kärnkraft eller snarare ersättning<br />

av gamla kärnkraftverk. Detta<br />

borde säkerställa industrins<br />

behov av el och skapa möjligheter<br />

för ytterligare teknisk utveckling,<br />

framhöll Polfjärd.<br />

Stormen Gudrun för några år<br />

sedan satte ytterligare fokus på<br />

sårbarheten i elförsörjningen.<br />

Nu arbetar man intensivt för att<br />

undvika sådant i framtiden.<br />

– Men varför måste det bli så<br />

omfattande skador Var finns<br />

framförhållningen och det förebyggande<br />

arbetet<br />

Nu är det oerhört viktigt med<br />

kraftsamling där politiker,<br />

industri, samtliga samhällsfunktioner<br />

och utbildningsväsendet<br />

samverkar så att svensk elkraftteknik<br />

kan behålla och utveckla<br />

den höga kompetens som krävs.<br />

Vad bidrar FIE med<br />

FIE:s möten har varit och kommer<br />

att förbli ett forum för kvalificerad<br />

kompetensutveckling<br />

inom teknik och säkerhet och<br />

där man får ta del av myndighets-<br />

och branschnyheter samtidigt<br />

som man knyter kontakter<br />

med kolleger.<br />

– Det är därför oroväckande att<br />

besparingar har fått deltagarantalet<br />

att sjunka, sa Polfjärd.<br />

Sådan besparing är missriktad<br />

och bakom besluten står personal<br />

som saknar kunskap om vilken<br />

kompetens som krävs inom<br />

elområdet.<br />

Genom deltagande i seminarier<br />

och utbildning kan stora<br />

pengar sparas när det gäller<br />

drift, skötsel och underhåll av<br />

elanläggningarna. Därtill kommer<br />

att risken för olycksfall kan<br />

minimeras om man tillämpar<br />

framtagna säkerhetsföreskrifter.<br />

– Man missar sålunda möjligheten<br />

att kompetensutveckla<br />

personalen för att stå bättre<br />

rustad när konjunkturvändningen<br />

kommer, framhöll Sven-Åke Polfjärd,<br />

icke utan skärpa.<br />

Han betonade hur viktigt det<br />

är att olika yrkeskategorier kompetensutvecklas<br />

eftersom säkerhetstänkandet<br />

och kostnaden<br />

står i centrum redan vid projektering<br />

av en anläggning.<br />

Samtliga FIE:s handböcker<br />

baseras på IEC-standard, vilket<br />

innebär att leverantörernas<br />

dokumentation kan användas<br />

fullt ut utan att behöva anpassas<br />

till någon egen standard eller de-<br />

Tommy Hammarbäck, EMC, har lagt ner hela sin själ i framtagandet av handbok 449 – Potentialutjämning i industriella<br />

anläggningar. Joakim Grafström, SEK, redogjorde för utgåva två av Elinstallationsreglerna. Chefen för Elsäkerhetsverkets<br />

kontor i Skellefteå Håkan Lidman tackar för sig i samband med att kontoret flyttas till Umeå. Längst till höger<br />

Lennart I Karlsson, AstraZeneca Södertälje, som höll ett kraftfullt anförande om vikten av att ha en klar delegationsordning<br />

för ”Elansvar inom industrin”.<br />

4


Specialkabel<br />

Exempel ur vårt breda<br />

kabelsortiment:<br />

Koaxialkabel<br />

från 10 MHz till 20 GHz<br />

Elproflex<br />

extremt vrid- och böjtålig kabel<br />

Elprohalex<br />

halogenfri signal- och nummerkabel<br />

Lövbacksvägen 3, 141 71 Segeltorp<br />

Tel. 08-97 00 70 Fax 08-646 31 48<br />

www.elproman.se<br />

info@elproman.se<br />

Välkommen till vår monter<br />

E05:21<br />

Vi har nu flyttat verksamheten<br />

till kursgården Hörsta skola<br />

Elsäkerhetsutbildning<br />

AMS-utbildning<br />

Nya ESA industri och<br />

ESA installation (ISA)<br />

Elbehörigheter<br />

Allmän behörighet<br />

Nya starkströmsföreskrifterna<br />

nu även på engelska<br />

Mälardalens ElsäkerhetsUtbildningar<br />

Hörsta skola, 692 93 Kumla<br />

Tel. 019-31 27 90, 070-571 48 00 • Fax 019-57 41 00<br />

E-post: info@mesu.se • www.mesu.se


<strong>Elbranschen</strong> 1/2009<br />

Gunnar Mustaparta, Erico Norge, delade med sig av sina erfarenheter av hur man jobbar med potentialutjämning i<br />

Norge. Nyvald styrelsemedlem i FIE, Lars Nyström, KOTEKO AB, Västerås. Lennart Mukka, LKAB Kiruna, höll på ett<br />

utmärkt sätt i trådarna för den tekniska konferensen. Längst till höger Horst Blüchert, teknisk direktör vid Elsäkerhetsverket,<br />

informerade om ”Nyheter inom elsäkerhetsområdet”.<br />

facto-standard. Omställning till<br />

IEC-baserad standard är på lite<br />

sikt ofrånkomlig om man vill<br />

uppnå optimalt utbyte av en<br />

investering.<br />

– Ju snabbare man startar omställningen,<br />

desto mindre kapital<br />

krävs för framtida investeringar.<br />

För att nå de personer som<br />

behöver kompetensutveckling<br />

krävs naturligtvis att ett tillräckligt<br />

antal väl grundutbildade personer<br />

inom elområdet finns att<br />

tillgå. Nästa steg är att de som<br />

inom organisationen åläggs ett<br />

elansvar också ges möjlighet att<br />

själv besluta om vilken kompetens<br />

som krävs. Tyvärr ser vi<br />

redan i dag kompetensbrist och<br />

det kommer att bli värre. Kompetens<br />

måste också finnas som<br />

stöd vid inköp av elektrisk utrustning<br />

Det krävs med andra<br />

ord en starkare elorganisation än<br />

dagens.<br />

– Vad som nu krävs är att vi<br />

mycket tydligt klargör ansvarsfrågorna<br />

och informerar personal<br />

från anläggningsägare till VD och<br />

vidare nedåt i organisationen,<br />

poängterade Sven-Åke Polfjärd.<br />

Vi måste ständigt tänka tanken<br />

att utan el stannar Sverige.<br />

IT och automation upphör att<br />

fungera. Här kan FIE på ett<br />

konstruktivt sätt bidra med erfarenhet<br />

och kunskap.<br />

– I dag ser vi beklagligtvis en<br />

tendens till polarisation mellan<br />

olika yrkesgrupper vilket är djupt<br />

otillfredsställande.<br />

Glädjande för FIE är däremot<br />

den ständigt pågående dialogen<br />

om samarbete med andra<br />

branschföreträdare i olika frågor<br />

som i de flesta fall fungerar utmärkt.<br />

– Man ska dock inte glömma<br />

att det är FIE som har varit initiativtagare<br />

i de flesta samarbetsprojekten.<br />

FIE i kommittéarbete<br />

FIE medverkar i normarbetet<br />

inom SEK (Svensk elstandard)<br />

sedan 1998. Det är angeläget att<br />

ingå i nätverk för att påverka utformningen<br />

av standarder/handböcker.<br />

FIE är medlem i SEK<br />

och är också representerad i<br />

SEK:s fullmäktige genom Sven-<br />

Åke Polfjärd.<br />

FIE är representerad i följande<br />

kommittéer:<br />

-TK17D/Kopplingsutrustningar<br />

1 kV/s/ (Tommy Hammarbäck)<br />

-TK 3/Dokumentation och grafiska<br />

symboler (Tommy Hammarbäck)<br />

-TK 44 Elutrustning för maskiner<br />

(Lennart Mukka)<br />

- TK64 Elinstallationer för lågspänning<br />

samt skydd mot elchock<br />

(Sven-Åke Polfjärd)<br />

- MT20 inom IEC/TC 3 (Tommy<br />

Hammarbäck).<br />

FIE i CIRED<br />

CIRED är en europeisk organisation<br />

med syfte att främja utvecklingen<br />

inom eldistribution.<br />

Organisationen är en samverkan<br />

mellan 15 medlemsländer, uppbyggd<br />

genom ett nätverk av verksamma<br />

inom eldistribution med<br />

Europa som bas, ”The leading<br />

forum where the Electricity<br />

meets”. Organisationen främjar<br />

erfarenhetsutbyte bl.a. genom<br />

att anordna en konferens vartannat<br />

år.<br />

FIE är representerad i Svenska<br />

nationalkommittén för CIRED<br />

genom Lennart Mukka.<br />

FIE/Elektriska Nämnden<br />

FIE är representerad i Elektriska<br />

Nämnden genom Lennart Karlsson<br />

(ledamot) samt Sven-Åke<br />

Polfjärd (suppleant) och ledamot<br />

i Elektriska Nämndens tekniska<br />

utskott (TU)<br />

FIE-ELFORSK<br />

Förstudien ”Riskbaserade verktyg<br />

för utveckling av underhåll<br />

och drift av elnät” är avslutad<br />

och beslut om två doktorandprojekt<br />

och ett antal utvecklingsprojekt<br />

ska nu fattas. FIE representeras<br />

i programstyrelsen av<br />

Sven-Åke Polfjärd. FIE:s uppgift<br />

är att påverka utveckling av<br />

metoder för att säkerställa hög<br />

tillgänglighet i distributionsnäten<br />

och därmed minimera förluster<br />

i industrins anläggningar.<br />

Doktorandprojekt:<br />

- Tillförlitlighetsbaserad underhållsstyrning<br />

med fokus på risker<br />

som följd av införande av<br />

optimala underhålls- och investeringsplaner<br />

i elnät.<br />

- Metoder för riskanalys i eldistributionsnät.<br />

Utvecklingsprojekt:<br />

- Post doc.-projekt: utveckling av<br />

metod inklusive verktygsstöd för<br />

värdering av säkerhetsnivån i<br />

driftstödsystem.<br />

Lars Tallberg (t.v.), tidigare elchef vid Kvarnsvedens<br />

pappersbruk, redovisade exempel på hur man löste<br />

potentialutjämningsinstallationen vid projekt KPM/PM12<br />

och Reijo Eriksson, Elektriska nämnden, redogjorde för<br />

ett antal rättsfall gällande elolyckor.<br />

6


Ställverksutrustning ASEA/ABB. Brytare 12-24 kV.<br />

Utrustning från 1960-talet till 2000-talet.<br />

Stenator AB Billstabågen 5, 722 40 Västerås. Tel. 021-12 65 <strong>80</strong>, fax 021-13 41 95<br />

För ytterligare information: www.stenator.se<br />

Kontakta oss<br />

för referenser<br />

och ytterligare<br />

information!


<strong>Elbranschen</strong> 1/2009<br />

- Riskvärdering och riskreducerande<br />

åtgärder rörande leveranssäkerhet<br />

i elnät.<br />

- Samarbetsprojekt med norska<br />

Elforsk gällande deras riskanalysprogram<br />

(DSAM).<br />

- Optimalt gränssnitt mellan<br />

regionnät och lokalnät.<br />

- Metod för verifiering av ny teknik<br />

i elnät.<br />

- Beslutsmetoder för investeringar<br />

med fokus på riskreduktion.<br />

Avslutade projekt<br />

Utvecklingsprojekt<br />

- Implementeringar av riskanalystillämpningar<br />

i nätplaneringsprocessen<br />

- Tillförlitlighetsdata på komponentnivå<br />

för eldistributionsnät<br />

- Riskanalys som verktyg för utveckling,<br />

drift och underhåll av<br />

elnät<br />

- Riskanalysmetod lokalnät (kartläggning<br />

och reduktion av risker<br />

i elnät)<br />

Utbildning<br />

FIE:s engagemang i utbildningsfrågor<br />

fortsätter.<br />

Av de FIE-studenter som<br />

examinerades i juni 2008 i<br />

Luleå har nu samtliga erbjudits<br />

anställning. För ytterligare en<br />

klass pågår utbildning med<br />

examination hösten 2009.<br />

Enligt uppgift kommer ytterligare<br />

en klass att startas. Med<br />

det goda resultatet känns det<br />

nu än mer angeläget med<br />

samarbete mellan bransch,<br />

skola, näringsliv och kommun.<br />

FIE har också medverkat i en<br />

arbetsgrupp som ska ta fram<br />

utbildningsplan för högskoleingenjörer<br />

vid Luleå Tekniska<br />

Universitet i samarbete med<br />

Umeå Universitet och Vattenfalls<br />

skola i Jokkmokk. FIE har<br />

också ingått i en referensgrupp<br />

för en ny el-utbildning på<br />

distans för ingenjörer vid<br />

Högskolan Väst (Trollhättan).<br />

– Den kompetensbrist som<br />

FIE länge varnat för börjar nu<br />

bli ett faktum och ett problem.<br />

Nyligen kunde man läsa att<br />

bland 200 av Sveriges största<br />

teknikföretag svarade sju av tio<br />

att bristen på högskoleingenjörer<br />

riskerar att inverka negativt på<br />

organisationen, berättade Polfjärd.<br />

Nästan nio av tio menade att<br />

högskoleingenjör kommer att<br />

vara en attraktiv utbildning i<br />

framtiden. Det är med andra ord<br />

ett utmärkt tillfälle nu att studera<br />

i tre år och vara färdigutbildad<br />

när konjunkturen åter pekar<br />

uppåt.<br />

Handböcker och<br />

elsäkerhetsanvisningar<br />

FIE har i samarbete med SEK<br />

tagit fram tre handböcker de<br />

senaste åren:<br />

Hb 439 Dokumentation av industriella<br />

elanläggningar<br />

Hb 448 Kopplingsutrustningar<br />

för industriella elanläggningar<br />

Hb 449 Potentialutjämning av<br />

industriella elanläggningar (har<br />

just kommit från trycket)<br />

samt<br />

ESA-Industri 08 Elsäkerhetsanvisningar<br />

för arbete i industrianläggningar.<br />

Tillämpning av ESA ger bland<br />

annat följande fördelar:<br />

-anvisningar för rätt personlig<br />

utrustning<br />

-hjälp vid planering<br />

-hjälp med riskbedömning<br />

-ett gemensamt språk<br />

-ett tankesätt vid alla arbeten<br />

Enligt arbetsmiljölagen ska<br />

arbetsgivaren vidta alla nödvändiga<br />

åtgärder för att förebygga<br />

att arbetstagare utsätts för ohälsa<br />

eller olycksfall. Vidare ska enligt<br />

lagen betryggande skyddsåtgärder<br />

vidtas mot skada genom<br />

elektrisk ström. Vill man veta<br />

mer i detalj vad dessa åtgärder<br />

består i hänvisar arbetsmiljölagen<br />

till ellagstiftningen.<br />

I Elsäkerhetsverkets föreskrifter<br />

om ”elsäkert arbete” finns regler<br />

för hur arbete på anläggningar<br />

ska bedrivas. Föreskrifterna om<br />

”innehavarens ansvar” för en<br />

starkströmsanläggning innehåller<br />

regler för hur en elanläggning ska<br />

skötas. Här benämns föreskrifterna<br />

om ”elsäkert arbete” och ”innehavarens<br />

ansvar” som ”skötselföreskrifterna”.<br />

Av föreskrifternas tillämpningsområde<br />

framgår att innehavaren<br />

ska utfärda särskilda anvisningar<br />

för att förebygga skada<br />

orsakad av el, när anläggningens<br />

beskaffenhet eller skötselns art<br />

medför att tillämpningen av<br />

föreskrifterna inte ger nödvändig<br />

säkerhet<br />

Även arbetsgivare ska utfärda<br />

särskilda anvisningar för egen<br />

och inhyrd personal om detta<br />

behövs med tanke på arbetets<br />

karaktär.<br />

I skötselföreskrifterna och i<br />

Svensk Standard SS-EN 50110-1,<br />

finns regler för hur en elanläggning<br />

ska skötas och tillses samt<br />

om hur arbete på anläggningen<br />

ska utföras.<br />

Elsäkerhetsanvisningarna ESA<br />

är ett komplement till Elsäkerhetsverkets<br />

skötselföreskrifter<br />

och ett exempel på de särskilda<br />

anvisningar som avses i dessa.<br />

ESA-Industri är tillämpbar på<br />

alla spänningsnivåer och är ett<br />

komplement till Elsäkerhetsverkets<br />

skötselföreskrifter. För<br />

arbete på eldistributionsanläggningar<br />

gäller ESA kraft.<br />

Rätt använda kommer ovannämnda<br />

handböcker att optimera<br />

investeringskostnaderna<br />

och sänka underhållskostnaderna<br />

betydligt, sett på anläggningens<br />

totala livstid, eftersom<br />

FIE:s styrelse fr.v Lars Wennberg, SSAB Oxelösund, Lars-Owe Hansson, Preemraff Lysekil, Sven-Åke Polfjärd, PO-konsult<br />

Norrköping, Lars Skoglund, Sandvik AB Sandviken, Joakim Grafström, SEK Stockholm, Lennart Mukka, LKAB Kiruna, Stig<br />

Johansson, Pöyry Sweden AB, Lars Nyström, Koteko AB Västerås, Bo-Göran Ahl, EN Stockholm, Tommy Hammarbäck,<br />

EMC Söderhamn.<br />

8


<strong>Elbranschen</strong> 1/2009<br />

samtliga böcker är baserade på<br />

IEC-standard, viket gör det lättare<br />

att redan i projektfasen<br />

bygga en säker anläggning med<br />

rätt apparater rätt dokumenterade<br />

Säkerhetsföreskrifterna (ESA<br />

08) ger maximal säkerhet vid<br />

arbete på anläggningen.<br />

Ny utgåva av<br />

ESA-Industri 08<br />

Nya ESA-Industri ingår i ESAfamiljen<br />

och innehåller hela<br />

ESA-grund, vilket innebär att<br />

det bara krävs detta dokument<br />

som tveklöst är en av de bästa<br />

tillgängliga elsäkerhetsanvisningarna<br />

när det gäller elsäkert<br />

arbete. Anvisningen har utarbetats<br />

av FIE och Svensk Energi i<br />

samarbete med bl.a. Elektriska<br />

nämnden och EIO.<br />

ESA-Industri har sedan länge<br />

använts som elsäkerhetsanvisning<br />

för arbete med elanläggningar<br />

inom svensk industri, vid<br />

Banverket och Luftfartsverket,<br />

vid kärnkraftverk, i kraftvärmeverk<br />

och vid installationer inom<br />

svensk basindustri.<br />

Nya ESA-Industri är omarbetad<br />

för att ytterligare öka säkerheten<br />

vid elarbeten på alla spänningsnivåer.<br />

För distributionsanläggningar<br />

gäller ESA-kraft.<br />

Sedan Blå bokens tid har vi<br />

lärt oss att arbete ska bedrivas<br />

enligt någon av arbetsmetoderna,<br />

arbete med spänning<br />

eller nära spänning. Frågorna<br />

har varit många kring vilken<br />

metod som ska tillämpas, framförallt<br />

när det gäller skillnaden<br />

mellan nära spänning och utan<br />

spänning.<br />

Nu ska ett nytt arbetssätt –<br />

spänningsskyddat arbete –<br />

tillämpas. FIE och Svensk Energi<br />

har tillsammans med Elektriska<br />

Nämnden och EIO utarbetat de<br />

nya anvisningarna för spänningsskyddat<br />

arbete. ESA-<br />

Industri är tillämpbar på alla<br />

spänningsnivåer och utgör ett<br />

komplement till Elsäkerhetsverkets<br />

skötselföreskrifter. För<br />

distributionsanläggningar gäller<br />

ESA-kraft.<br />

Föreskriften om elsäkert<br />

arbete, ELSÄK-FS 2006:1, ger<br />

möjlighet att arbeta antingen<br />

efter standarden SS-EN 50110-1<br />

eller annan erkänd standard.<br />

Med ESA-Industri kan man<br />

glömma standarden och enbart<br />

följa ESA-Industri. Genom utbildning<br />

i ESA-Industri och antagande<br />

av denna anvisning kan<br />

man arbeta spänningsskyddat<br />

inom samtliga spänningsnivåer.<br />

Nya ESA industri har samma<br />

grund som den nyframtagna<br />

ISA-ESA som dock begränsas<br />

till arbeten för högst 1 000 V.<br />

Viktigt att poängtera är att inhyrd<br />

personal som med enbart<br />

ISA-utbildning endast kan nyttjas<br />

vid arbete för högst 1 000 V.<br />

Om personal inhyrts för ett specifikt<br />

arbete vid spänningsnivån<br />

högst 1 000 V och kunden sedan<br />

nyttjar någon av denna personal<br />

för annat arbete vid spänningsnivåer<br />

över 1 000 V övergår<br />

arbetsgivaransvaret på kunden.<br />

Därför bör industrin kräva utbildning<br />

i ESA-Industri även för<br />

all inhyrd personal.<br />

Utbildning i ESA-Industri har<br />

påbörjats under 2008 och erbjuds<br />

bl.a. av EUU. <br />

Ringhals 4 får höja effekten<br />

Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) har föreslagit till regeringen<br />

att Ringhals AB ska beviljas tillstånd att driva kärnkraftsreaktorn<br />

Ringhals 4 med höjd effekt.<br />

Ringhals AB lämnade redan i december 2007 in en ansökan om<br />

att få höja den termiska effekten i reaktor 4 med 18,6 procent och<br />

efter drygt ett års utredning ställer sig nu SSM positiv till denna<br />

ansökan. Som villkor för tillståndet föreslår SSM att reaktorn inte<br />

får tas i provdrift eller rutinmässig drift utan myndighetens godkännande.<br />

I sitt yttrande bedömer SSM att det finns förutsättningar att<br />

höja effekten i anläggningen och driva den vid högre effektnivå på<br />

ett sådant sätt att säkerhets- och strålskyddskraven uppfylls. Därmed<br />

bedömer SSM att Ringhals med några få tillägg uppfyller kraven<br />

i miljöbalken.<br />

<br />

Håll dig<br />

flytande!<br />

EL<br />

ELTEKNIK/<br />

ELEKTRONIK<br />

Utbilda<br />

dig!<br />

Ring dina ”elkontakter”: Karl-Henrik,<br />

tel 031-350 55 64 eller Annika, tel 031-350 55 63<br />

www.teknologiskinstitut.se/teknik<br />

9


<strong>Elbranschen</strong> 1/2009<br />

Energikälla med<br />

Priset för stora investeringar i vindkraft är högt.<br />

Minskad vattenkraftsproduktion och sämre överföringsförmåga<br />

i stamnätet blir några av konsekvenserna.<br />

Angeläget inlägg av Klas Roudén, civilingenjör, Bromma<br />

Innan det stora spadtaget tas<br />

för storskalig vindkraftsutbyggnad<br />

i norra Sverige måste alla<br />

kort läggas på bordet när det gäller<br />

konsekvenserna för kraftsystemet.<br />

En bra utgångspunkt<br />

för noggrann analys är Svenska<br />

Kraftnäts (SvK:s) vindkraftsutredning<br />

från 2008-06-01.<br />

Analysen måste konkretiseras<br />

med de rent praktiska konsekvenserna<br />

för kraftsystemet.<br />

Problemen lindas in i vaga<br />

begrepp och formuleringar, t.ex:<br />

”…vi saknar en marknadsdesign<br />

som smidigt kan hantera de<br />

olika producenterna…” och<br />

”Det vatten som måste spillas<br />

förbi kraftverken skulle kunna<br />

pumpas baklänges i älven” eller<br />

”Vattenkraften måste bli bättre<br />

på att hantera reglerreserver<br />

rationellt och variera körningarna<br />

med hänsyn till verkningsgrader<br />

och fallhöjder” (professor<br />

Lennart Söder, KTH, i <strong>Elbranschen</strong><br />

5-6/2008).<br />

Dessa citat kräver några kommentarer:<br />

• Hoppas man kunna lösa<br />

vindkraftens reglerproblem med<br />

sådana modeord som marknadsdesign<br />

• Önsketänkandet om tillbakapumpning<br />

gäller förstås inte i<br />

befintliga vattenkraftverk, eftersom<br />

det där helt enkelt inte är<br />

tekniskt möjligt.<br />

• Hur mycket bättre på att<br />

hantera reglerreserver etc. ska<br />

vattenkraften bli<br />

Svensk vattenkraft intar i dag<br />

en absolut spjutspetsposition i<br />

detta avseende. Total produktions-<br />

och älvoptimering har bedrivits<br />

i decennier i regleringsföreningarnas<br />

och kraftföretagens<br />

regi med huvudsyftet att<br />

produktionsmaximera magasinen<br />

inom vattendomarnas<br />

ramar.<br />

Jag ska här försöka att beskriva<br />

några tänkbara praktiska konsekvenser<br />

av storskalig vindkraftsutbyggnad,<br />

speciellt i Norrland,<br />

med fokus på vindkraftens fundamentala<br />

reglerbehov.<br />

Jag lämnar också några förslag<br />

(idéer) till tekniskt/ekonomiskt<br />

rimliga lösningar på reglerproblemet<br />

för att undvika produktionsförluster<br />

för vattenkraften<br />

och minskad stamnätskapacitet.<br />

Att etablera vindkraft i Norrland<br />

har vissa fördelar jämfört<br />

med södra Sverige där den ekonomiska<br />

potentialen visserligen<br />

är bättre. Norrut finns större tillgängliga<br />

markområden, ofta med<br />

mindre konkurrens från andra<br />

intressen. Produktionskapaciteten<br />

är relativt sett högre vid<br />

samma vindprofiler tack vare<br />

högre luftdensitet (kallare luft<br />

med högre anslagseffekt).<br />

En absolut förutsättning för<br />

storskalig utbyggnad av vindkraften<br />

är att det finns tillräcklig<br />

reglerkapacitet i kraftsystemet.<br />

Detta på grund av de stora<br />

osäkerheterna i vindprognoser,<br />

speciellt beträffande tiden, men<br />

också när det gäller energikvantiteten.<br />

För stabil kraftbalans krävs<br />

därför reglerkapacitet och överföringsmarginaler<br />

i kraftsystemet.<br />

Här kan några huvudresurser<br />

urskiljas: energilagring via<br />

andra kraftslag, laststyrning<br />

samt tillräcklig överföringsförmåga,<br />

speciellt i stamnätet, så<br />

att energin från aktuell vindkraftsproduktion<br />

kan överföras.<br />

Följande tänkbara reglermöjligheter<br />

med brister eller problem<br />

finns:<br />

• Pumpkraft, och här avses<br />

”äkta” pumpkraft, d.v.s. normalt<br />

mellan två separata magasin, där<br />

aktuellt aggregat kan pumpa upp<br />

vatten från ett nedre till ett övre<br />

magasin för senare återförande<br />

via produktion till det nedre.<br />

I dag finns endast något enstaka<br />

sådant pumpkraftverk av<br />

betydelse. Tyvärr spelade här<br />

staten i början av 1990-talet i ett<br />

bisarrt nollsummespel bort möjligheten<br />

att behålla Juktans<br />

stora pumpkraftverk (335 MW,<br />

en miljardinvestering) i Umeälven.<br />

Nollsummespelet bestod<br />

i att kraftverket blev olönsamt<br />

för Vattenfall AB genom att<br />

Svenska Kraftnät skulle tillämpa<br />

ordinarie punkttariff för både<br />

produktion och konsumtion<br />

(pumpning). Vattenfall beslöt då<br />

att lägga ner pumpkraftverket<br />

och överlät vattendomen för<br />

Blaiksjön (övre magasinet) till<br />

ett gruvbolag, som gick i konkurs<br />

2007 och som dessutom<br />

brottades med stora miljöproblem<br />

vid sin verksamhet i området.<br />

Detta pumpkraftverk skulle<br />

ha varit det perfekta reglersystemet<br />

för bl.a. Skellefteå Krafts<br />

pågående storsatsning med ca<br />

300 MW vindkraft i just Blaikenområdet.<br />

Vitala delar av<br />

pumpkraftverket finns bevarade<br />

och staten borde nu utreda frågan<br />

om att återuppta driften.<br />

• Reglering av konventionell<br />

vattenkraft.<br />

Som nämnts sker sedan<br />

decennier mycket noggrann<br />

optimering av vattenkraftsproduktionen<br />

så att resultatet ett<br />

normalår blir 65-66 TWh.<br />

Sedan ca 30 år tillbaka är kronan<br />

på verket den s.k. börvärdesomvandlingen,<br />

där varje<br />

löpande körorder/station (total-<br />

10


<strong>Elbranschen</strong> 1/2009<br />

dyrbara konsekvenser<br />

flöde) resulterar i datorstyrd<br />

optimal flödesfördelning mellan<br />

tillgängliga aggregat med hänsyn<br />

till stationens sammanlagrade<br />

verkningsgradskurva vid totalflödet<br />

och aktuell nettofallhöjd.<br />

Genom allt noggrannare kartläggning<br />

av data för älvar och<br />

magasin (gångtider för flöden,<br />

magasinsinnehåll m.m.) blir i<br />

dag överensstämmelsen mellan<br />

planering i uttag från långtidsmagasin<br />

och aktuell produktion<br />

som regel mycket god. Till detta<br />

bidrar också tillrinningsprognoser<br />

av hög kvalitet för mellantillrinningar<br />

till alla magasin.<br />

Vattenkraftsföretagen kan sålunda<br />

i dag mycket precist planera<br />

och produktionsmaximera<br />

inom vattendomarnas ramar, där<br />

ledordet är bästa verkningsgradskörning<br />

i realtid och där<br />

spill förekommer mycket sparsamt<br />

och då i allmänhet i form<br />

av utbyggnadsspill (otillräcklig<br />

aggregatkapacitet för aktuellt<br />

flöde).<br />

Om inte vindprognoserna<br />

radikalt förbättras, och om vindkraftsproduktionen<br />

ska prioriteras<br />

med gynnsammare certifikatstilldelning<br />

än vattenkraften,<br />

och därmed få någon slags<br />

”gräddfil”, som t.ex. i Danmark,<br />

kommer dagens noggranna vattenkraftsoptimering<br />

att bli allvarligt<br />

störd. Genom att bästa<br />

verkningsgradskörningen då ofta<br />

måste överges kommer detta<br />

ofrånkomligt att leda till en total<br />

minskning av vattenkraftsproduktionen.<br />

Om man vill måla<br />

fan på väggen kan man exempelvis<br />

råka ut för följande avarter i<br />

driftskedet:<br />

– I värsta fall vattenbrist i<br />

korttidsmagasinen, om man planerat<br />

tappningen från långtidsmagasin<br />

för snålt och litat på<br />

vindenergikvanta som kommer<br />

för sent eller mer eller mindre<br />

uteblir. T.o.m. effektbrist kan då<br />

uppstå.<br />

– Kraftbalansspill på grund av<br />

otillräcklig nätkapacitet i aktuellt<br />

område eller hög frekvens.<br />

– Mycket kraftig avvikelse<br />

från bästa verkningsgrad vid<br />

min.körning (som att köra bilen<br />

på tvåan på motorvägen) på<br />

grund av otillräcklig nätkapacitet<br />

eller hög frekvens.<br />

Denna vindkraftens ”gräddfil”,<br />

med åtföljande ryckig vattenkraftskörning,<br />

skulle också<br />

kräva omförhandling av gällande<br />

vattendomar. Här får man konsekvenser<br />

i form av:<br />

– Snabbare vattenståndsvariationer<br />

som komplicerar vardagstillvaron<br />

vid älvarna.<br />

– Ökade påfrestningar på de<br />

lokala biotoperna i vattendragen<br />

och störningar i fisket vid<br />

snabba flödes- och ytvariationer.<br />

• Reglering av kärnkraft.<br />

Detta avser speciellt samkörning<br />

med vindkraft i södra Sverige.<br />

För reglering av kärnkraften,<br />

något som är möjligt och ibland<br />

förekommer, är även här tidsaspekten<br />

helt avgörande, eftersom<br />

reglering av kärnkraft måste<br />

ske med god framförhållning<br />

och med långsamma ramper.<br />

• Laststyrning.<br />

Nya abonnemangsformer för lastobjekt<br />

(inkl. HVDC-länkarna till<br />

kontinenten) kan här tänkas:<br />

frånkoppling (nedreglering) när<br />

prognostiserad vindkraftsproduktion<br />

uteblir eller kraftigt<br />

reduceras. Tillkoppling (uppreglering)<br />

när produktionen blir<br />

högre eller kommer tidigare än<br />

prognostiserat, allt under förutsättningen<br />

att tillräcklig nätkapacitet<br />

finns.<br />

• Reglerkapacitet i stamnätet,<br />

behov av utbyggnad.<br />

För totaloptimering av vattenoch<br />

vindkraftsproduktion, och<br />

RUDIN & CO. FOTO: PER-ARNE RYNNING.<br />

OMFORMARSTATION, MJÖLBY.<br />

BYGGHERRE: BANVERKET ÖSTRA BANREGIONEN.<br />

Totalentreprenad med KC Betong<br />

KC Betong svarar för såväl projektering och produktion som leverans och montering<br />

av kompletta stommar. Nästan 100 års branscherfarenhet ger oss möjlighet att hitta<br />

de absolut bästa lösningarna, både vad gäller ekonomi och utförande.<br />

Vi arbetar med byggnader som exempelvis bostäder, skolor, förvaltningsbyggnader,<br />

industrier, ställverk. Vi tillverkar också egna produkter för miljövård och markprodukter<br />

till tele- och IT-branschen.<br />

KC BETONG, BOX 139, 641 22 KATRINEHOLM. TEL 0150-34 99 00 E-POST: INFO@KC-BETONG.SE WEBB: WWW.KC-BETONG.SE<br />

11


<strong>Elbranschen</strong> 1/2009<br />

därmed minimering av produktionsförluster<br />

för båda, måste<br />

stamnätet från övre Norrland<br />

byggas ut för åtskilliga miljarder<br />

och ännu mer om vindkraften<br />

byggs ut i norra Norge.<br />

Svenska Kraftnät har i sin utredning<br />

angett 10 TWh vindkraft<br />

i Sverige som en gräns<br />

innan stamnätets överföringskapacitet<br />

måste förstärkas. Man<br />

kan ifrågasätta om inte denna<br />

gräns är väl högt satt, eftersom<br />

Danmark (speciellt Jylland)<br />

sedan flera år får successivt allt<br />

mer hjälp med reglerarbetet för<br />

sin vindkraft via samkörningsförbindelserna.<br />

Med dagens stamnät<br />

närmar vi oss nu snabbt den<br />

gränsen, speciellt som Energimyndigheten<br />

har föreslagit ett<br />

nytt planeringsmål på 30 TWh<br />

vindkraft fram till 2020.<br />

Nu till några tänkbara tekniskt/ekonomiskt<br />

negativa konsekvenser<br />

vid storskalig vindkraftsutbyggnad<br />

i speciellt norra<br />

Sverige, trots nämnda mångmiljadsatsning,:<br />

Om stamnätets kapacitet inte<br />

tillåter planerad drift av både<br />

vatten- och vindkraftverk i aktuellt<br />

nätområde, och om då synkrongeneratorer<br />

i vattenkraften<br />

stoppas, kommer stamnätets<br />

överföringsförmåga att minska.<br />

Detta gäller i synnerhet vid<br />

stopp av större vattenkraftsaggregat<br />

i nära anslutning till<br />

stamnätet.<br />

Orsaken till detta är att man<br />

mister ett reaktivt stöd i synkrongeneratorer<br />

för spänningsreglering,<br />

vilket är en grundsten<br />

i stamnätets överföringsförmåga,<br />

speciellt vid allvarliga s.k. dimensionerande<br />

fel.<br />

Hittills är vindkraftsutbyggnaden<br />

i Sverige i stort sett enbart<br />

baserad på asynkrongeneratorer<br />

som själva har mycket svaga<br />

spänningsreglerande egenskaper<br />

men som kan förses med kraftelektronik<br />

för spänningsreglering.<br />

I motsats till vad som gäller<br />

för vattenkraftens synkrongeneratorer<br />

ställs f.n. inga som helst<br />

krav på reaktivt stöd till stamnätet<br />

från vindkraftens asynkrongeneratorer.<br />

I driftskedet kommer den systemansvariga,<br />

Svenska Kraftnät,<br />

förstås att se till att driftsäkerheten<br />

ändå bibehålles genom att<br />

tillämpa några principiellt olika<br />

metoder:<br />

• Motköp med bibehållen<br />

vindkraftsproduktion men med<br />

stopp av vattenkraftsaggregat,<br />

vilket enligt ovan innebär överföring<br />

vid en lägre gräns.<br />

För att bibehålla kraftbalansen,<br />

sker ersättande produktion/effektinmatning<br />

i södra<br />

Sverige. I allra gynnsammaste<br />

fall kan det sistnämnda ske<br />

genom ökning av mindre kvantiteter<br />

svensk eller norsk vattenkraft,<br />

eventuellt effektinmatning<br />

via Fenno-Skan (HVDC<br />

från Finland). Men då dessa<br />

resurser ofta redan är utnyttjade<br />

återstår ”standardmetoden”, produktion<br />

via gasturbiner (dyraste<br />

produktionsslaget) eller annan<br />

dyr fossilkraft (från kontinenten<br />

eller eventuellt i Sverige om<br />

sådan är infasad före motköpet).<br />

Värsta avarten för att släppa<br />

fram prioriterad vindkraft skulle<br />

rent hypotetiskt kunna vara fortsatta<br />

motköp om det finns ytterligare<br />

behov ur driftsäkerhetssynpunkt<br />

att minska överföringen<br />

i stamnätet.<br />

Förutom den negativa posten<br />

med motköpskostnaden blir alltså<br />

konsekvensen oftast kontraproduktiv<br />

ur miljösynpunkt<br />

genom den ersättande fossilkraften.<br />

• Total överföring vid om möjligt<br />

oförändrad gräns genom enbart<br />

nedreglering av vattenkraftsaggregat<br />

(d.v.s. ej stopp, i<br />

synnerhet inte av större aggregat<br />

nära stamnätet).<br />

Detta innebär dock normalt<br />

vattenkraftsproduktion vid sämre<br />

verkningsgrad genom körning av<br />

aggregat vid låg effekt och dessutom<br />

troligen ofta kraftbalansspill,<br />

eftersom prioriterad vindkraft<br />

blockerar planerad vattenkraftsproduktion.<br />

SvK får stå för merkostnaden<br />

för den oekonomiska körningen<br />

för att bibehålla aktuell överföringsgräns.<br />

Ett annat skäl till att ha vissa<br />

vattenkraftsaggregat rullande<br />

kan som i dag vara för den<br />

momentana aktiva reservhållningen<br />

(frekvensregleringen),<br />

vars behov torde öka på grund av<br />

vindkraftens osäkrare produktionsplan<br />

jämfört med kärn- och<br />

vattenkraft.<br />

Om sådan ineffektiv och företagsekonomiskt<br />

olönsam vattenkraftskörning<br />

blir frekvent<br />

finns det risk att vissa vattenkraftsaggregat<br />

avvecklas till<br />

skada för effektbalansen.<br />

• Stopp av vindkraftsproduktion<br />

i stället för av vattenkraftsaggregat<br />

för att vidmakthålla<br />

överföringsförmågan.<br />

Förhoppningsvis kommer inte<br />

de blivande regelverken att förhindra<br />

detta naturliga steg i<br />

akuta lägen.<br />

Risken för produktionsförluster<br />

i vattenkraften borde kunna<br />

minimeras genom naturliga prissättningsregler<br />

för vattenkraft<br />

visavi vindkraft om det specifika<br />

kraftvärdet för vattenkraftsmagasinens<br />

lagrade energi normalt<br />

vore högre än ett motsvarande<br />

konstlat och ”uppblåst” värde för<br />

olagrad vindkraft, med undantag<br />

för situationer med utbyggnadsspill.<br />

Avslutningsvis lämnas här<br />

några förslag (idéer) till en rimlig<br />

lösning på vindkraftens reglerproblem,<br />

speciellt vid storskalig<br />

utbyggnad i Norrland.<br />

• Utbyggnad av stamnätet till<br />

Norrland genomförs till det som<br />

krävs för tillkommande vindkraft<br />

utan att denna ska få konkurrera<br />

ut befintlig vattenkraftsproduktion<br />

via en konstlad marknadsdesign.<br />

SvK svarar för investeringen.<br />

Om ändå brister i nätkapacitet<br />

uppstår i driftskedet, bör planerad<br />

vattenkraftsproduktion ha<br />

Vindsnurror kannibaliserar<br />

företräde före vindkraft som inte<br />

går att lagra, såvida inte detta<br />

kan ske via pumpkraft. Vindkraft<br />

måste alltså få blåsa bort, när<br />

vattenkraften riskerar produktionsförluster.<br />

• Krav ställs på vindkraftens<br />

spänningsreglering (reaktiv inmatningsförmåga),<br />

vilket kan<br />

lindra kapacitetsminskningen i<br />

stamnätet.<br />

• Om ytterligare stamnätsutbyggnad<br />

ändå genomförs för att<br />

öka vindkraftsproduktionen utöver<br />

ovanstående alternativ, där<br />

alltså vattenkraftsproduktionen<br />

bibehålls, bör den tillkommande<br />

investeringen i första hand belasta<br />

vindkraftsföretagen.<br />

• Förutsättningarna för att<br />

öka andelen kärnkraft som<br />

reglerkraft utreds.<br />

• Utbyggnad av kontraproduktiv<br />

fossilbaserad produktion som<br />

reglerkraft för vindkraft, eller<br />

användning av befintlig dito,<br />

kringgärdas med mycket stora<br />

restriktioner (vilket då bör begränsa<br />

vindkraftsutbyggnaden<br />

något och därmed dess reglerbehov).<br />

• Vindkraftsproduktion nattetid<br />

ges speciellt gynnsamma villkor.<br />

Exempelvis bör energiavgiften<br />

i SvK:s punkttariff då utgå.<br />

• Staten initierar en utredning<br />

för att undersöka förutsättningarna<br />

för återupptagande av<br />

driften i Juktans pumpkraftverk.<br />

Förutsättningarna för andra möjliga<br />

(större) pumpkraftverk i<br />

Norrland utreds.<br />

• Pumpkraftverk befrias helt<br />

från SvK:s punkttariff.<br />

Detta kommer att ge gynnsamma<br />

förutsättningar för bl.a.<br />

laddning av elhybridbilar genom<br />

större flexibilitet i stamnätet för<br />

överföring av vindkraftbaserad<br />

energi.<br />

<br />

Eons nya vindkraftspark söder om Lolland byggs bara tre kilometer väster om Dongs vindkraftspark.<br />

Den nya parken riskerar därför att stjäla vind från den gamla.<br />

I början av april sattes de första fundamenten på plats för Eons nya vindkraftspark Rödsand 2 i havet<br />

söder om Lolland. De 90 vindkraftverken ska enligt uppgift när de är färdigbyggda i slutet av 2010 ge<br />

207 MW effekt. Men nu har man kommit på att den nya vindkraftsparken riskerar att stjäla vind från<br />

den park som redan finns några kilometer österut. Dong Energys vindkraftspark Nysted kommer att få<br />

så mycket lä att produktionen där minskar med fem procent.<br />

– Hur mycket lä vi kommer att ge varandra är osäkert och svårt att beräkna med nuvarande modeller.<br />

Men givetvis kommer vindstyrkorna att minska i Nysted när det blåser västliga vindar och i vår park när<br />

det blåser från öster, säger Eons tekniske chef för Rödsand 2, Kristian Høj-Thomsen.<br />

Experter från Danmarks tekniska universitet, Risö DTU, uppskattar att läeffekter kan skapas på upp till<br />

två mils radie runt vindkraftsparker. I en tidigare rapport från Energistyrelsen har DTUs experter även räknat<br />

ut att effekttappet kan bli så stort som 30 procent om grannparken ligger i vindriktningen.<br />

<br />

12


<strong>Elbranschen</strong> 1/2009<br />

Fusion innebär att lätta atomkärnor slås ihop till tyngre. Fusion är solens och alla andra stjärnors sätt att<br />

producera energi. Solen och stjärnorna hålls ihop av gravitationen. I en fusionsreaktor kommer den heta<br />

gasen att hållas ihop av ett magnetfält. Fusionsenergi betraktas som mycket attraktiv, inte minst därför att<br />

en del av bränslet finns i vanligt vatten.<br />

Fusionskraft<br />

en evig energikälla<br />

Vid Energitinget på Älvsjömässan i våras hölls ett mycket intressant seminarium om<br />

fusionsenergi med rubriken Fusionsenergi – olika vägar till storskalig elproduktion.<br />

Forskare från KTH, Uppsala universitet, Chalmers och Fusion for Energy, Barcelona,<br />

informerade om den senaste utvecklingen i detta gigantiska projekt där forskare från<br />

stora delar av världen arbetar för att lösa problemen med framtidens energibehov.<br />

Samarbetet är unikt och avsett att stärka de olika regionernas egen kompetens.<br />

Fusionsenergin är en ren,<br />

säker och långsiktig energikälla<br />

där inga okontrollerade<br />

reaktioner eller härdsmältor kan<br />

uppstå. Bränslet finns överallt<br />

och i stora mängder och avfallet<br />

ställer inte till några problem.<br />

Experimentreaktorn JET i<br />

Culham i England, en Tokamak,<br />

hälften så stor som ITER, har<br />

blivit en succé. Reaktorn började<br />

byggas 1979 och experiment var<br />

igång redan 1983. Man har lyckats<br />

över förväntan och uppnått<br />

över 400 miljoner grader med<br />

godkänd täthet och inneslutning.<br />

Arbetet där har lett fram<br />

till ITER, den första fusionsanläggning<br />

som är stor som en<br />

reaktor och har effekten 500<br />

MW, 25 gånger mer än JET.<br />

ITER beräknas stå klar 2018 för<br />

experiment med plasmapulser<br />

som till en början varar i några<br />

minuter men som så småningom<br />

ska ge kontinuerlig drift.<br />

Fusion tar över<br />

om 40 år<br />

Erfarenheterna ska användas<br />

när man bygger ett första demokraftverk<br />

som ska producera el i<br />

full skala år 2035. Från och med<br />

2050 räknar man med att fusion<br />

ska spela en viktig roll och vara<br />

klar att ta över elproduktion och<br />

kunna ersätta de nya kärnkraftverk<br />

som nu byggs. Naturligtvis<br />

pågår hela tiden utvecklingen<br />

mot ännu bättre och billigare<br />

RAPPORT:<br />

KJELL DUBERG<br />

kjell.duberg@telia.com<br />

fusionskraftverk. Flera olika<br />

typer av inneslutningskonfigurationer<br />

studeras.<br />

Fusionskraftverk som JET och<br />

ITER skapar plasmaurladdning<br />

genom att man lägger på en<br />

spänning och därmed driver<br />

ström genom ett ringformigt<br />

plasma, en het joniserad gas.<br />

Plasmat isoleras från reaktorväggarna<br />

med hjälp av ett inneslutande<br />

magnetfält. Målet inom<br />

fusionsforskningen är att innesluta<br />

och isolera plasmat från<br />

väggarna i kammaren så effektivt<br />

som möjligt så att plasmats<br />

energi, och därmed temperaturen,<br />

ökar maximalt.<br />

Bränsle för flera<br />

miljoner år<br />

Första generationen fusionskraft<br />

drivs av energi som frigörs<br />

genom sammanslagning av de<br />

tunga väteisotopkärnorna deute-<br />

Föreläsarna: fr.v. Göran Ericsson, Uppsala universitet, Stefan Wikman, Fusion for Energy, Barcelona, Spanien,<br />

Jan Scheffel, James Drake och Per Brunsell, Alfvénlaboratoriet, KTH, och Pär Strand, Chalmers.<br />

13


<strong>Elbranschen</strong> 1/2009<br />

EFDA-JET<br />

EFDA-JET<br />

Experimentreaktorn JET i Culham i England har blivit en succé. Man har lyckats över förväntan och uppnått över<br />

400 miljoner grader med godkänd täthet och inneslutning. Arbetet där har lett fram till ITER-projektet. Flygbild över<br />

anläggningen från juli 2008. Till höger bild från det inre av vakuumkammaren i JET. En bild på plasmat fångat med<br />

IR-kamera är inlagd.<br />

rium och tritium. Primärbränslet<br />

är deuterium och litium (som i<br />

reaktorn omvandlas till tritium).<br />

Bränslet är billigt och finns i<br />

enorma mängder, deuterium i<br />

vatten och litium i både mark<br />

och vatten. Det innebär att enbart<br />

icke-radioaktivt bränsle<br />

transporteras till kraftverket.<br />

För den andra generationen<br />

reaktorer planeras deuteriumdeuterium-reaktionen<br />

att användas.<br />

Bränslet är alltså enbart<br />

deuterium. Denna reaktion är<br />

svårare att uppnå eftersom den<br />

kräver högre temperatur och<br />

högre täthet i plasmat, ett skäl<br />

till att man vill vänta till dess att<br />

man har fått erfarenhet av första<br />

generationen reaktorer.<br />

Med billigt bränsle som räcker<br />

i miljontals år blir eventuella<br />

diskussioner där ändligt ställs<br />

mot förnybart helt meningslösa.<br />

Sverige inne<br />

på stenåldersvägen<br />

– Politikerna och Energimyndigheten<br />

hävdar ofta att en utbyggnad<br />

av de konventionella förnybara<br />

energislagen i kombination<br />

EFDA-JET<br />

Storleksjämförelse mellan<br />

reaktorkamrarna på JET<br />

respektive ITER. Konstruktionen<br />

kallas Tokamak som<br />

betyder ringformad magnetisk<br />

kammare.<br />

14


Cressall Resistors<br />

Experten på kraftmotstånd!<br />

CHS Controls erbjuder ett av världens bredaste sortiment av<br />

kraftmotstånd från Cressall Resistors, från några få watt upp till<br />

flera megawatt. Vi levererar helt kundanpassade lösningar och<br />

standardiserade konstruktioner för applikationer som<br />

• Bromsmotstånd, självkylda och fläktkylda, för industri- och<br />

traktionsändamål<br />

• Belastningmotstånd för batteri- och generatorprovning,<br />

lösningar för integration med reservkraftsaggregat<br />

• Jordningsmotstånd för generator- och distributionssystem<br />

• Filtermotstånd för HVDC överföringar, SVC anläggningar och<br />

kondensatorurladdning<br />

Oavsett behov, plats, driftsmiljö och applikation, Cressall har det<br />

kraftmotstånd som behövs.<br />

Prova oss - Besök www.chscontrols.se!<br />

CHS Controls AB<br />

Florettgatan 33, 254 67 Helsingborg<br />

Tel 042-386100, fax 042-386129<br />

chs@chscontrols.se, www.chscontrols.se<br />

Alltid<br />

tillgänglig<br />

Always available<br />

- Alltid öppen!<br />

www.chscontrols.se<br />

- Always open!


<strong>Elbranschen</strong> 1/2009<br />

ITER<br />

med en effektivisering av förbrukning<br />

räcker för att klara det<br />

totala behovet av el och energi.<br />

Det är väldigt viktigt att förklara<br />

att så inte är fallet säger Jan<br />

Scheffel, professor vid Alfvénlaboratoriet,<br />

KTH.<br />

– Kanske vore det tänkbart för<br />

svensk del, vi är relativt få invånare<br />

i ett stort land. Men det<br />

är ett alltför snävt perspektiv.<br />

Sverige är en del av Europa som<br />

har tätt befolkade länder med<br />

känslig infrastruktur. Där finns<br />

inte plats för utrymmeskrävande<br />

energislag. Arealerna räcker helt<br />

enkelt inte till. Ett antal stora<br />

studier visar det. Dessutom<br />

behöver stabila energisystem<br />

tillräckligt med kontinuerlig baskraft.<br />

– Många svenska politiker<br />

lyssnar inte på det örat och tycks<br />

föra det något ologiska resonemanget<br />

att ”er ände av båten<br />

sjunker men inte vår”. Vi har<br />

enorma arealer i Sverige. Jämför<br />

med exempelvis Holland där 16<br />

miljoner människor bor på en<br />

yta som motsvarar drygt Skåne.<br />

Vindkraft och solkraft kräver<br />

stora arealer och energiskog<br />

ytterligare tio gånger mer. Det<br />

kanske finns områden i världen<br />

där förnybar energi skulle räcka<br />

till, men absolut inte i Europa.<br />

På EU-nivå har man insett detta<br />

och genom ramprogrammet<br />

Euratom drivs ett intensivt samarbete<br />

kring fusionsteknik mellan<br />

Europa, USA, Japan, Ryssland,<br />

Kina, Sydkorea och Indien.<br />

Svenska myndigheter och politiker<br />

säger att det ligger för långt i<br />

framtiden och medverkar, förutom<br />

genom universitetens<br />

fakultetsanslag och vissa enskilda<br />

forskningsbidrag från Vetenskapsrådet,<br />

endast via EU-avgiften.<br />

– På Alfvénlaboratoriet får vi<br />

inte en enda krona från Energimyndigheten<br />

och vi lever enbart<br />

på grundforskningspengar, poängterar<br />

Jan Scheffel. Budgeten har<br />

gått ner till hälften och vi är<br />

hälften så många här som för<br />

femton år sedan.<br />

Sverige börjar ligga rätt dåligt<br />

till och riskerar att komma på<br />

efterkälken inte minst när det<br />

gäller de stora industriella möjligheter<br />

som skapas vid tillverkning<br />

och utveckling av delarna<br />

till reaktorerna.<br />

ITER – mönsterexempel<br />

på forskningssamarbete<br />

– I Cadarache i Frankrike uppförs<br />

ITER, den första fusionsanläggning<br />

som är stor som en<br />

reaktor, berättar James Drake<br />

vid Alfvénlaboratoriet. ITER står<br />

för International Thermonuclear<br />

Experimental Reactor. Den ska<br />

få effekten 500 MW, 25 gånger<br />

mer än JET i Culham i England,<br />

och kommer att möjliggöra studier<br />

av all fysik som gäller för en<br />

kommersiell reaktor och naturligtvis<br />

också teknologin, hur<br />

väggmaterialet klarar värmen,<br />

flödet och neutronerna.<br />

Arbetet sker inom EU:s ramprogram<br />

Euratom som därmed<br />

är värd för ett av mänsklighetens<br />

mest omfattande vetenskapliga<br />

projekt. Samarbete bedrivs med<br />

Till vänster Alfvénlaboratoriets försöksreaktor EXTRAP<br />

T2R. Vakuumkammaren för plasmat ligger runt järnkärnan.<br />

Kärlet omges av 900 små magnetspolar som<br />

indikerar minsta lilla rörelse och skickar signaler till<br />

kontrollrummets enheter för feed-back. Därifrån kommer<br />

signaler tillbaka till andra spolar som justerar sina<br />

strömmar och åstadkommer en magnetisk återförande<br />

kraft på plasmat. Under golvet finns alla ackumulatorerna.<br />

På bilden ovan syns några av de större spolarna som<br />

producerar det magnetfält som håller plasmat innestängt<br />

och avskiljt från metallväggen.<br />

16


Välkommen till<br />

Euro Energy Components AB<br />

- Din kontakt inom el!<br />

NY UTG—VA AV<br />

Skyltnyckeln<br />

Under Elfack kan du hÌmta<br />

ditt exemplar i vÔr monter<br />

B09:01<br />

Mer information finns på vår hemsida:<br />

www.euroenergy.se<br />

Hammarprodukter<br />

Box 15 ˝ 790 21 BjursÔs<br />

BESÚKSADRESS: MÔrtsbovÌgen 16, BjursÔs<br />

TELEFON: 023 -774300<br />

FAX: 023 - 50842<br />

info@hammarprodukter.se<br />

www.hammarprodukter.se


<strong>Elbranschen</strong> 1/2009<br />

Det långa röret som sticker ut, en neutralpartikelanalysator som mäter temperaturen<br />

inne i plasmat, är ett av de många mätinstrument som är inkopplade.<br />

många andra organisationer världen<br />

runt och innefattar halva<br />

jordens befolkning. Idén är att<br />

alla involverade regioner ska<br />

leverera komponenter till ITER.<br />

Exempelvis ska de mycket kostsamma<br />

supraledande magneter<br />

som behövs för att minska förlusterna<br />

levereras inte bara från<br />

det land som är bäst på det utan<br />

även från andra länder i samarbetsorganisationen.<br />

Det innebär<br />

att arbetet tar längre tid,<br />

men det är ett medvetet val man<br />

gjort för att alla ska lära sig tekniken<br />

och få möjlighet att bygga<br />

inhemska fusionskraftverk.<br />

Organisationen styrs logistiskt<br />

från Barcelona och betraktas<br />

inom EU som ett mönsterexempel<br />

på hur europeiskt samarbete<br />

ska gå till.<br />

Avancerad högteknologi<br />

utvecklas<br />

Stefan Wikman presenterade<br />

Fusion for Energy, Barcelona,<br />

Spanien, en organisation inom<br />

det europeiska fusionssamarbetet<br />

och vars uppgift är att sköta<br />

kontrakten på alla industriorder<br />

och leveranser till Cadarache i<br />

Sydfrankrike där ITER byggs.<br />

Redan nu är en mängd industrier<br />

igång med tillverkning till<br />

ITER.<br />

Byggkostnaden för ITER beräknas<br />

till 4,7 miljarder euro.<br />

Största delen av pengarna går till<br />

industrin som ska stå för komponenterna.<br />

Det gör ITER till en<br />

unik affärsmöjlighet i kombination<br />

med att avancerad högteknologi<br />

utvecklas. Det kan gälla<br />

fjärrstyrning, tryckkärl, nya<br />

metoder för tillverkning av komponenter<br />

o.s.v.<br />

– Det är hög tid att Sverige<br />

blir aktivare och tar del av möjligheterna,<br />

säger Stefan Wikman.<br />

Finland har specialiserat<br />

sig på elektromagneter. Det<br />

enda svenska just nu är komponenter<br />

tillverkade av pulveriserad<br />

metall genom hetisostatisk<br />

pressning som kommer från<br />

Bodycote HIP AB i Surahammar.<br />

I organisationens uppgifter<br />

ligger också att implementera<br />

forskningsavtal över hela klotet<br />

och att förbereda konstruktionen<br />

av den framtida fusionsreaktorn<br />

DEMO.<br />

Sverige långt framme<br />

på neutrondiagnostik<br />

– När gas värms upp till 100<br />

miljoner grader bör man veta vad<br />

som händer, konstaterar Göran<br />

Ericsson, Uppsala universitet.<br />

Man diagnostiserar därför<br />

processen noga genom att mäta<br />

temperaturen, tätheten, föroreningar<br />

och plasmats stabilitet i<br />

rörelsen.<br />

Uppsala universitet leder den<br />

forskningen och man ligger långt<br />

framme när det gäller mätningar<br />

av neutroner och medverkar både<br />

på JET i England och på ITER.<br />

För lekmannen låter det omöjligt<br />

att innesluta 100 miljoner<br />

grader. Men tätheten inne i plasmat<br />

är bara en miljondel av tätheten<br />

i luften och överför alltså<br />

inte så mycket värme. Det<br />

innebär att trycket inte blir<br />

högre än tio atmosfärer. Man<br />

skulle hypotetiskt kunna sticka<br />

in fingret lite snabbt utan att<br />

bränna sig. Tätheten går nästan<br />

ner till noll en bit innanför väggen.<br />

Mellan magnetfältet och<br />

väggen finns en spalt som gör att<br />

arbetstemperaturen ligger på ca<br />

1 000 grader. Det är fortfarande<br />

högt, men en bra temperatur för<br />

att omvandla värme till el. Kylmedlet<br />

som intensivt forsar inne<br />

i väggen tar med sig värmeenergin<br />

och den höga temperaturen<br />

ger nästan femtio procents verkningsgrad.<br />

Det bästa väggmaterialet är<br />

ännu inte bestämt. Det ska leda<br />

värme bra. Man diskuterar volfram,<br />

beryllium och koppar och<br />

lite längre fram i tiden kiselkarbid.<br />

Parallellt med ITER byggs<br />

en materialtestanläggning i<br />

Japan kallad IFMIF. Här skickar<br />

man neutroner mot testbitar av<br />

olika material som då kan jämföras.<br />

Materialfrågan är mycket<br />

viktig. Till en början koncentrerade<br />

man sig mest på plasmafysik.<br />

Nu blir teknologin allt viktigare.<br />

Tvärvetenskapligt<br />

långtidsprojekt<br />

Pär Strand, Chalmers, leder en<br />

delgrupp inom det europeiska<br />

samarbetet EFDA (European<br />

fusion development agreement)<br />

som studerar hela fusionsförloppet<br />

med hjälp av datorsimulering.<br />

Man kan då se vad som<br />

sker i plasmat och i tiden och<br />

kan på så sätt bland annat<br />

komma till rätta med instabiliteter<br />

i plasmat.<br />

Alfvénlaboratoriet på KTH<br />

får ofta besök från<br />

gymnasier, universitet och<br />

föreningar och personalen<br />

får därför ofta anledning<br />

att guida och förklara.<br />

På bilden till höger: Många<br />

kopplingar blir det när<br />

doktoranderna ska utföra<br />

sina mätningar.<br />

18


Elsäkerhetsutrustning<br />

• Jordningsverktyg<br />

• Manöverstänger<br />

• Spänningsprovare<br />

• Kontaktdon<br />

• AMS–utrustning<br />

• Kvistningsutrustning<br />

• Besiktning<br />

• Kurser<br />

Elfack B09:40<br />

TAG 200BC<br />

Kapacitiv spänningsprovare<br />

för isolerade kabelanslutningar 12–36kV<br />

Kontakta oss för vidare information tel 08-594 211 <strong>80</strong><br />

RAGNAR STÅLSKOG AB<br />

– för säkerhet med EL<br />

Box 701, 194 27 Upplands Väsby<br />

Besöksadress: Instrumentvägen 6<br />

Tel: 08–594 211 <strong>80</strong>, Fax: 08–590 882 91<br />

www.stalskog.se, rs@stalskog.se


<strong>Elbranschen</strong> 1/2009<br />

Några av nyckelpersonerna kring EXTRAP T2, Alfvénlaboratoriets försöksreaktor.<br />

Sittande Håkan Ferm, tekniker, stående från vänster Erik Olofsson, doktorand, Per<br />

Brunsell, forskningschef, Jan Scheffel, professor och Jeanette Jansén, ekonomi<br />

och administration, KTH.<br />

Projektet kallas den ”Numeriska<br />

Tokamaken”. Det är en av<br />

huvudkomponenterna i EFDAs<br />

långsiktiga strategiska planering.<br />

Dels skapas simuleringsverktyg<br />

för ITER och senare kompletta<br />

ingenjörsverktyg för DEMO som<br />

ska byggas 2035. Verktygen ska<br />

då vara validerade mot ITER<br />

och ha fullständig prediktiv<br />

kapacitet.<br />

Det är ett mycket attraktivt<br />

tvärvetenskapligt projekt med e-<br />

vetenskapliga förtecken. E-vetenskap<br />

innebär att man utnyttjar<br />

modern informationsteknik för<br />

att angripa komplexa problem<br />

som inte skulle kunna hanteras<br />

utan elektroniska hjälpmedel.<br />

Då kan man dra nytta av geografiskt<br />

spridda resurser, både<br />

tekniska och mänskliga. Den<br />

svenska närvaron inom teknikinnovation<br />

och systemmodellering<br />

måste förbättras så att vi<br />

kan använda och utveckla vår<br />

styrka inom fysikmodellerna.<br />

Forskning kring<br />

aktiv plasmakontroll<br />

– Skillnaden mellan vår reaktor<br />

EXTRAP T2R och ITER ligger i<br />

magnetflaskan och sättet på vilket<br />

magnetfältet håller plasman<br />

på plats, förklarade Per Brunsell,<br />

chef för Alfvénlaboratoriet<br />

på KTH.<br />

– Vi svarar för ett av flera små<br />

specialiserade experiment inom<br />

EU:s fusionsprogram. Forskargruppen<br />

består av tio personer,<br />

forskare, doktorander, ingenjörer<br />

och tekniker. I en liten anläggning<br />

som vår får man ett hett<br />

plasma med en temperatur på<br />

tre miljoner grader Kelvin. Där<br />

har plasmat flera viktiga egenskaper<br />

som liknar ett fullskaligt<br />

fusionsplasma. Inga fusionsreaktioner<br />

genereras. För det krävs<br />

högre temperaturer, men det är<br />

en viktig plattform för forskarutbildning<br />

inom området.<br />

Främst utvecklas här nya, innovativa<br />

metoder för aktiv plasmakontroll.<br />

– Ökat nationellt stöd till den<br />

svenska fusionsforskningen är<br />

nödvändigt för att EXTRAP<br />

T2R-experimentet ska kunna<br />

utnyttjas med full potential,<br />

understryker Per Brunsell.<br />

Tokamaken (ITER) arbetar<br />

med enormt starka magnetfält<br />

på 10-15 Tesla som tvingar plasmat<br />

på plats.<br />

– Vi arbetar med aktiv stabilisering.<br />

Skalet kombineras med<br />

yttre magnetspolar som indikerar<br />

minsta lilla rörelse och skickar<br />

signaler till kontrollrummets<br />

enheter för feed-back. Därifrån<br />

kommer signaler tillbaka till<br />

andra spolar som justerar sina<br />

strömmar och åstadkommer en<br />

magnetisk återförande kraft på<br />

plasmat. Magnetfältet byter riktning<br />

när man går inifrån och ut<br />

(reversed-field pinch) något som<br />

tillåter magnetfältet att relaxera i<br />

flaskan.<br />

I stället för att som i Tokamaken<br />

hålla plasmat på plats med<br />

enorm magnetisk kraft släpper<br />

man löst det mer och låter det<br />

anpassa sig som det själv vill.<br />

Därför kan man använda mindre<br />

och enklare magnetfältsspolar,<br />

helt vanliga kopparspolar. Det<br />

sänker kostnaderna och maskinen<br />

kan göras mindre och med<br />

högre täthet i plasmat.<br />

– Forskningen kring aktiv<br />

plasmakontroll är viktig inte<br />

bara för oss utan även för<br />

ITER där man kommer att<br />

ligga på stabilitetsgränserna för<br />

att få så många reaktioner och<br />

så hög täthet som möjligt. Med<br />

ökad stabilitet kan fusionsreaktorns<br />

uteffekt höjas. <br />

Interiör från reaktorkammaren på NIF, Livermore, Kalifornien. En fullskaleanläggning som redan är igång. Laserstrålar<br />

beskjuter ärtstora gryn av fruset tungt väte. Målpositioneraren syns till höger. Neutronerna som frigörs vid reaktionen<br />

fastnar på väggen som värms upp så att elproduktion möjliggörs.<br />

20


Epoxyisolerade transformatorer 0-2 000 kVA. Luft- och<br />

oljeisolerade transformatorer finns också. Exempelvis två<br />

stycken ABB TNO-2000/11. Tillverkningsår 2001.<br />

2 000 kVA 10,5+- 2x2,5% – 400 volt. Dyn 11. Oljeisolerade.<br />

Lågspänningsställverk ABB. Utmatande apparater med eller<br />

utan säkringar, 3 eller 4-poliga.<br />

Köper & säljer alla fabrikat.<br />

Utför montage och<br />

demontering på fältet med<br />

egen personal.<br />

Luftisolerade 12 och 24 kV ställverk, olika fabrikat.<br />

Alla delar och brytare finns till<br />

ABB VHA12- och 24 kV-skåp, 630-<br />

3 150 ampère.<br />

DIESELELVERK<br />

• Mobila elverk<br />

• Stationära elverk<br />

• Containermonterade<br />

elverk<br />

• Kundanpassade<br />

elverk<br />

• Automatikutrustning<br />

Box 37, 274 03 Rydsgård • Tel. 0411-443 09, fax 0411-448 50<br />

RING FÖR MER<br />

INFORMATION!


<strong>Elbranschen</strong> 1/2009<br />

SVENSK ELBRUKARFÖRENING<br />

Telefon/fax 08-607 34 16 • www.elbruk.com<br />

Svensk Elbrukarförening ek för, ELBRUK, är en intresseorganisation för slutanvändare av elkraft. Genom att tillvarata elbrukarnas, slutanvändarnas,<br />

intressen på den omreglerade elmarknaden skall föreningen vara en motvikt till leverantörsidans olika organisationer. Den skall bevaka och<br />

verka för att lagstiftarens intentioner med en konkurrensutsatt elhandel och en relevant granskad nätverksamhet förverkligas. Medlemmarna, ca 25,<br />

är juridiska personer och deras totala elförbrukning är mer än 10 TWh. Föreningen avger bl.a. remissyttranden över olika statliga utredningar eller<br />

rapporter som rör elmarknaden. Sedan hösten 1999 är föreningen också representerad i Svenska Kraftnäts Marknadsråd.<br />

LARS BLOMQVIST<br />

ELBRUK<br />

Alliansens besked i kärnkraftsfrågan<br />

är förlösande<br />

och kommer förhoppningsvis att<br />

öka kärnkraftverkens elproduktion.<br />

Nu skapas både framtid<br />

och incitament för dem, nu<br />

finns det något att satsa på. Det<br />

medför rimligen att vi snart får<br />

se ett allt bättre utnyttjande av<br />

befintliga kärnkraftsresurser och<br />

därmed ett minskande behov av<br />

importerad fossilkraft. Uppgifter<br />

i ett par rapporter tyder på att<br />

landet årligen har gått miste om<br />

uppåt 5 TWh kärnkraftsel på<br />

grund politikernas hantering av<br />

kärnkraftsfrågan.<br />

Palmes högerhat var<br />

roten till det onda<br />

Lite elakt kan man säga att kärnkraftsproblemet,<br />

i och med Alliansens<br />

beslut, har kommit<br />

”hem”. Inför den beramade omröstningen<br />

19<strong>80</strong> var nog socialdemokrater<br />

och moderater i<br />

stort sett överens om en kärnkraftsvänlig<br />

linje och borde ha<br />

kunnat enas om ett rent ja-alternativ.<br />

Statsministerns inställning<br />

till moderaterna var emellertid<br />

sådan att han inte på något vis<br />

ville förknippas med dem, varför<br />

det skapades ett tredje alternativ<br />

som han visste att de inte skulle<br />

acceptera. Om de båda partierna<br />

i stället enats om ett rent<br />

ja-alternativ så hade en gemensam<br />

valkampanj förvisso lett till<br />

en klar ja-seger och vi hade fått<br />

ett helt annat kärnkraftsklimat i<br />

landet.<br />

Genom det olycksaliga valresultatet<br />

och den märkliga<br />

kärnkraftspolitik som därefter<br />

följde i nästan tre decennier har<br />

landet gått miste om en hel del<br />

Den befria(n)de<br />

kärnkraften<br />

kärnkraftskunnande och förmodligen<br />

så mycket som 5 TWh<br />

kärnkraftsel – varje år! Uppgifter<br />

i några utredningar pekar på det.<br />

Mycket av den kärnkraftselen<br />

hade kunnat exporteras till kontinenten<br />

och där minskat fossilkraftsproduktionen<br />

och därmed<br />

utsläppen i motsvarande grad.<br />

Svensk kärnkraft<br />

utnyttjas dåligt<br />

Redan för fyra år sedan uppmärksammade<br />

Elbruk den stora<br />

skillnaden mellan finskt och<br />

svenskt utnyttjande av kärnkraftverken;<br />

den sämre svenska produktionsförmågan<br />

motsvarar ett<br />

årligt bortfall på många terawatttimmar.<br />

Påpekandet gick ganska<br />

obemärkt förbi, men därefter<br />

har det kommit tre av varandra<br />

oberoende rapporter som berör<br />

problemet. År 2007 gjorde föreningen<br />

en egen, noggrannare<br />

uppföljning med i stort sett<br />

samma resultat som den tidigare,<br />

de svenska kärnkraftverken<br />

utnyttjas mycket sämre än de<br />

finska.<br />

Händelserna i Forsmark sommaren<br />

2006 initierade Vattenfall<br />

till en undersökning vars resultat<br />

presenterades i en konsultrapport<br />

i november 2007. Rapporten<br />

heter ”Ledarskap för kärnsäkerhet”<br />

och handlar precis om<br />

det som rubriken anger – ledningen<br />

av verksamheten och prioriteringar,<br />

inte om tekniska<br />

brister och mer investeringar i<br />

utrustning utan man rekommenderade<br />

bland annat att anställa<br />

en särskild person med kompetens<br />

inom kärnkraftsfrågor i koncernledningen<br />

och så skedde<br />

också. Hösten 2008 kom så en<br />

tredje rapport i samma ämne.<br />

Den beställdes av näringsdepartementet<br />

som söker förhandla<br />

för att komma bort ifrån det<br />

22<br />

samägande av kärnkraftverken<br />

som Konkurrensverket har kritiserat.<br />

Rapporten heter ”Ledarskap<br />

för driftsäkerhet” och även<br />

denna titel anger vad man anser<br />

vara den verkliga orsaken till den<br />

låga svenska kärnkraftsproduktionen.<br />

Det handlar inte om<br />

fysiska investeringar utan mer<br />

av, så att säga, ”mjukvara”/management.<br />

Sammantaget, anser vi,<br />

pekar innehållen i de här tre rapporterna<br />

på vad som händer i en<br />

verksamhet där aktörerna inte<br />

ser någon framtid – man tappar<br />

sugen, ändrar prioriteringarna<br />

och producerar inte så mycket<br />

som man skulle kunna göra.<br />

Osäkerhet har<br />

dränerat framtidstron<br />

Det handlar om den ”obefintliga”<br />

framtid som kärnkraftsägarna<br />

och deras personal har<br />

haft att leva med på grund av<br />

den politiska låsningen. För hur<br />

lång framtid kan man planera<br />

Är det värt att satsa på utbildning<br />

och engagemang för en<br />

verksamhet som snart ska läggas<br />

ner Varför engagera sig internationellt<br />

och skapa kontaktnät<br />

som vidgar vyerna och ger djupare<br />

och bredare kunskap –<br />

efterfrågan på sådan kunskap<br />

försvinner ju allt eftersom reaktorerna<br />

(kanske) kommer att<br />

ställas av; vilket årtal ska ersätta<br />

2010 I Sverige såg man ingen<br />

framtid, det gjorde man däremot<br />

i Finland.<br />

Med en klar kärnkraftsframtid<br />

bör därför de svenska kärnkraftverken<br />

snart kunna producera<br />

nästan lika bra som de<br />

finska; vissa skillnader i ålder,<br />

teknik och ägande gör att det<br />

inte kan bli lika bra, men skillnaden<br />

bör minska högst påtagligt.<br />

Den befintliga kapaciteten<br />

i Sverige bör därför snart kunna<br />

producera ytterligare 5 TWh<br />

utsläppsfri el varje år och merparten<br />

kan säljas till länderna<br />

söder om Östersjön. Räkna gärna<br />

på vad det betyder för luftmiljön<br />

där nere.<br />

Men det riktigt kittlande med<br />

den befria(n)de kärnkraften är<br />

att den merproduktionen, som vi<br />

hävdar finns ”runt hörnet”, kan<br />

plockas fram ganska snabbt och<br />

för i sammanhanget små för att<br />

inte säga struntsummor (vi talar<br />

miljonbelopp), jämfört med de<br />

mångmiljardbelopp som det kostar<br />

att få fram motsvarande elmängd<br />

från något annat kraftslag.<br />

Det handlar om antal personer,<br />

utbildning och engagemang,<br />

inte minst internationellt;<br />

mestadels företagsinterna åtgärder<br />

med i sammanhanget korta<br />

ledtider<br />

Ökad kärnkraftsproduktion<br />

kan ganska snart ”befria” vindkrafts-<br />

och nätutbyggnaden från<br />

den nuvarande pressen på åtgärder<br />

av vitt skilda slag. Problemkomplexen<br />

med regelverk, tillstånd,<br />

produktion och nätteknik<br />

bör kunna hanteras i ett lugnare<br />

tempo. De kan sägas ha fått en<br />

”tidsfrist” på i storleksordning 5<br />

TWh eftersom den energin kan<br />

produceras av de nuvarande<br />

kärnkraftverken genom effektivare<br />

drift.<br />

Märkliga signaler<br />

från oppositionen<br />

Med ovanstående som bakgrund<br />

blir oppositionspartiernas överenskommelse<br />

nyligen i energifrågan,<br />

med bland annat omprövning<br />

av kärnkraften efter<br />

varje val, helt obegriplig. Man<br />

vill fortsätta den nuvarande<br />

improduktiva osäkerheten.<br />

Kärnkraftsproducenterna ges i<br />

praktiken fyraåriga planeringsperioder<br />

och riskerar efter varje<br />

val att det kommer ett avvecklingsbeslut;<br />

vem eller vilka vill<br />

satsa pengar och engagemang i<br />

en sådan verksamhet Vi förlorar<br />

el som måste tas fram på andra,<br />

mycket dyrare sätt<br />

Oppositionens överenskommelse<br />

är märklig och måste<br />

handla om något annat än en bra<br />

energiframtid för Sverige.


<strong>Elbranschen</strong> 1/2009<br />

NYHETER PÅ ELFACK 2009, 4-8 MAJ<br />

Montörpaket för den som vill märka själv<br />

För den som vill klippa skyltprofiler<br />

själv erbjuder nu Fleximark<br />

det perfekta montörpaketet,<br />

nämligen skyltprofiler på<br />

rulle levererad tillsammans med<br />

profiltång.<br />

Kunden kan välja mellan två<br />

storlekar, 9,5 och 12 mm på profilerna<br />

och det är 25 meter på en<br />

rulle.<br />

Profiltången som ingår är den<br />

multifunktionella FL52ERA som<br />

både klipper ocht tar hål för<br />

buntband, skruv och låsknappar.<br />

För enkel och smidig produktion<br />

av många skyltprofiler finns<br />

också en mätsticka. Till skyltprofilerna<br />

finns ett stort sortiment<br />

av etiketter av polyester<br />

och även hårdare plastmaterial.<br />

Oavsett om man själv skriver<br />

ut med laserskrivare eller i en<br />

termotransferskrivare är det<br />

enkelt att använda skyltprofilerna<br />

och tången för märkning<br />

av kablar och andra komponenter.<br />

Fleximark finns på Elfack i<br />

monter B05:82 där man presenterar<br />

många smarta och enkla<br />

lösningar för märkning av kablar,<br />

parter och komponenter.<br />

FLEXIMARK<br />

Tel. 0155-777 90<br />

www.fleximark.se<br />

Termografibok från Norbo och Trinergi<br />

Nu finns Praktisk Termografi,<br />

den första omfattande boken om<br />

termografi, på svenska.<br />

Termografi är ett växande område<br />

med snabb teknik- och prisutveckling.<br />

Antalet värmekameraanvändare<br />

har exploderat<br />

de senaste åren och många har<br />

gått Trinergis kurser i termografi.<br />

Tekniken är till synes<br />

enkel, men den som använder<br />

sig av värmekameran utan att ha<br />

satt sig djupare in i ämnet riskerar<br />

många fallgropar. Hittills har<br />

det saknats ett pedagogiskt<br />

material på svenska som riktar<br />

sig till termograförer.<br />

Reidar Gustavsson, Norbo<br />

Kraftteknik, har föreläst om termografi<br />

och värmekamerans användning<br />

under många år. I samarbete<br />

med Trinergi AB, som<br />

arrangerar kurser och säljer värmekameror,<br />

har han tagit fram<br />

boken Praktisk Termografi.<br />

Boken, som vänder sig både<br />

till nybörjare och till lite mer<br />

avancerade kameraanvändare,<br />

ger inte bara en teoretisk grund<br />

att stå på, utan går också igenom<br />

hur värmekameran bör användas<br />

i praktiken, hur man skriver<br />

enkla och tydliga rapporter, och<br />

mycket mer.<br />

Praktisk Termografi är, precis<br />

som namnet antyder, inriktad på<br />

praktiska applikationer, och fylld<br />

med exempel från bl.a. industrin.<br />

Här finns det mycket matnyttigt<br />

där även vana termograförer<br />

antagligen kan hitta bra<br />

tips och ny information.<br />

Bokens författare är också<br />

verksam som termografisk konsult<br />

och en av de få i Sverige<br />

som är certifierad på IT:s (Infrared<br />

Training Center) högsta<br />

nivå. Detta ger boken en unik<br />

kombination av praktiska tips<br />

och teoretisk behandling av<br />

ämnet, förklarat på ett lättförståeligt<br />

och pedagogiskt sätt.<br />

Trinergi finns på Elfack i monter<br />

B05:90.<br />

Trinergi AB<br />

Tel. 019-18 86 60<br />

www.trinergi.se<br />

Annonsera i branschens oberoende informationskanal!<br />

23


Nya insatser med<br />

snabbanslutning<br />

<strong>Elbranschen</strong> 1/2009<br />

NYHETER PÅ ELFACK 2009, 4-8 MAJ<br />

Vid anslutning av ledare till<br />

denna nya serie av insatser<br />

behövs varken skruvmejsel eller<br />

tång. Det räcker med händerna.<br />

Ledare 0,14-2,5 mm 2 , med eller<br />

utan ändhylsor, kan anslutas.<br />

• Anslutning utan verktyg<br />

• 50% snabbare än skruvanslutning<br />

• 20% snabbare än konventionell<br />

snäpp-in anslutning<br />

• Vibrationssäker<br />

• 6-, 10-, 16-, 24-, (32-, 48-)<br />

poler. 16 A / 500 V / 6kV/3<br />

• Kompatibel med insatser Serie<br />

E (CNE, CSE och CCE).<br />

Elproman på Elfack<br />

monter E05:21<br />

Anslut ledare ….... och tryck för låsning<br />

CQ12 – Kompakt<br />

motorkontakt<br />

Elproman presenterar en ny multifunktionell kontaktdonsinsats där anslutning av<br />

delta- eller stjärnkopplade motorer kan kombineras med styrning av signaler för<br />

bromsar, temperaturgivare etc.<br />

Insatsen är 12-pol+J och tillverkad enligt EN 61984: 10A-400V.<br />

Ledaranslutning krimpning med kontaktstift/-hylsor från CD-serien.<br />

Som tillbehör finns kodstift samt byglingshylsor för delta- och stjärnkoppling.<br />

ELPROMAN AB<br />

Tel. 08-97 00 70<br />

www.elproman.se<br />

Elproman på Elfack monter E05:21<br />

Ny upplaga av Skyltnyckeln<br />

Lagom till Elfack presenterar AB Hammarprodukter en ny upplaga av Skyltnyckeln,<br />

bl.a. uppdaterad enligt Elsäkerhetsverkets nya starkströmsföreskrifter.<br />

Under mässdagarna kan du hämta ditt exemplar i Hammarprodukters monter<br />

B09:01.<br />

Du kan även beställa per telefon 023-77 43 00 eller<br />

www.hammarprodukter.se<br />

Hammarprodukter<br />

Tel. 023-77 43 00<br />

www.hammarprodukter.se<br />

Annonsera i branschens oberoende informationskanal!<br />

24


<strong>Elbranschen</strong> 1/2009<br />

NYHETER PÅ ELFACK 2009, 4-8 MAJ<br />

Nya elinstallationsreglerna i uppdaterad EL-Vis<br />

I den nya versionen av EL-Vis<br />

Info presenteras de nya elinstallationsreglerna,<br />

SS 436 40 00<br />

utg 2.<br />

Bland nyheterna kan nämnas<br />

att standarderna för kontroll före<br />

idrifttagning (SS 436 46 61) och<br />

installation av värmekablar (SS<br />

436 47 53) har inarbetats i<br />

elinstallationsreglerna.<br />

Reglerna innehåller bland<br />

annat uppdaterad information<br />

om skyddsutjämning, korta frånkopplingstider<br />

och en hel del om<br />

jordfelsbrytare.<br />

I EL-Vis Info är man alltid<br />

uppdaterad och slipper att själv<br />

hålla reda på regler, föreskrifter<br />

och standarder som ändras, allt<br />

är fullt sökbart.<br />

Övriga program i<br />

El-Vis-familjen är:<br />

EL-Vis Kabel – Sveriges mest<br />

sålda program där man kan<br />

dimensionera mot belastningsförmåga,<br />

spänningsfall och utlösningsvillkoret,<br />

allt enligt<br />

Svensk Standard.<br />

EL-Vis Mall – innehåller över<br />

100 mallar för Microsoft Word<br />

och Excel, färdiga att använda.<br />

EL-Vis Kalkyl – innehåller tidsatta<br />

artiklar med priser från olika<br />

grossister och programmet kan<br />

läsa in användarens rabattbrev.<br />

EL-info ställer ut på Elfack i<br />

monter D06:22<br />

Föranmälan på<br />

webben<br />

Elsmart är en ny webbaserad<br />

programvara som ska underlätta<br />

för elnätföretag och elinstallatörer.<br />

Med Elsmart kan föranmälan<br />

göras på webben, i stället för<br />

kommunikation brevledes mellan<br />

installatören och handläggaren<br />

på nätföretaget. Första elnätbolag<br />

i Sverige att använda<br />

Elsmart är Utsikt Nät i Linköping.<br />

I Norge använder cirka<br />

60 procent av elnätbolagen<br />

Elsmart.<br />

Elsmart Solutions visar lösningen<br />

på Elfack monter H02:12.<br />

Återförsäljare är EL-Info i Växjö.<br />

EL-Info i Växjö AB<br />

Tel. 0470-72 40 30<br />

www.el-info.se<br />

Säkerhetssamarbete med Grundremmingen<br />

Forsmark har erfarenhetsutbyte<br />

inom säkerhetsområdet<br />

med flera olika kärnkraftverk,<br />

bland annat med Grundremmingen<br />

i Tyskland. Förra sommaren<br />

slöts ett nytt samarbetsavtal<br />

mellan de båda kraftverken.<br />

Forsmark och Grundremmingen<br />

har samarbetat sedan början av<br />

1990-talet avseende reaktorsäkerhet.<br />

Forsmark har beslutat sig<br />

för att satsa mer på externt<br />

erfarenhetsutbyte och vidareutvecklar<br />

därför samarbetet. I<br />

somras skrevs ett nytt samarbetsavtal<br />

mellan de båda kraftverken<br />

som innebär ett fördjupat informationsutbyte<br />

för att ytterligare förbättra<br />

säkerhet och tillgänglighet.<br />

– Erfarenhetsutbyte kommer<br />

att startas inom flera områden. Vi<br />

jobbar nu med att skapa kontaktytor<br />

och få igång arbetet som<br />

sedan ska fortlöpa, berättar Jan<br />

Karjalainen, ställföreträdande<br />

chef för reaktorsäkerhetskontoret<br />

på Forsmark.<br />

I november 2008 hölls ett<br />

möte i Grundremmingen. På<br />

agendan stod reaktorsäkerhet<br />

och ett nytt samarbete inom<br />

områdena drift och strålskydd<br />

påbörjades. En av frågorna som<br />

intresserar tyskarna är Forsmarks<br />

arbete inom strålskydd.<br />

– De ville bland annat veta mer<br />

om hur vi tillämpar riktlinjerna<br />

inom strålskydd i det dagliga arbetet,<br />

berättar Jan Karjalainen. I maj<br />

är det dags för nästa träff. Då ska<br />

personal från Grundremmingens<br />

kärnkraftverk besöka Forsmark<br />

och man kommer bland annat att<br />

diskutera driftklarhetsverifiering,<br />

det vill säga kontrollrutiner vid<br />

återstart av en anläggning som<br />

varit avställd.<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

25


<strong>Elbranschen</strong> 1/2009<br />

Nyheter från Karl Deutsch<br />

PRODUKTNYHETER & FÖRETAGSNYTT<br />

Kabelsökare Elcometer 701<br />

Elcometer 701 Rx Receiver<br />

kan användas separat och den<br />

anger då hur djupt elektriska<br />

kablar ligger. Om detta instrument<br />

används tillsammans med<br />

Elcometer 701 Tx Transmitter<br />

kan man även lokalisera metalliska<br />

och icke-metalliska rörledningar.<br />

Idealiska användningsområden<br />

för detta instrument är t.ex.<br />

inom vatten och gas, vid motorvägsvägbyggen,<br />

inom telekommunikation,<br />

på byggarbetsplatser,<br />

vid projektering, inom gatubelysning<br />

och inom trädgårdsarkitektur.<br />

Karl Deutsch Nordiska AB i<br />

Västerås lanserar nu en ny<br />

kabelsökare från Elcometer<br />

Instruments. Den är speciellt<br />

framtagen för att effektivt lokalisera<br />

och bestämma hur djupt<br />

nedgrävda elkablar och rör ligger.<br />

Tre olika modeller finns:<br />

• Elcometer 701 Rx Receiver &<br />

Tx Transmitter kit<br />

• Elcometer 701 Rx Receiver<br />

• Elcometer 701 Tx Transmitter<br />

• Kostnadsbesparande: Undviker<br />

skador på kablar och rör<br />

• Snabb och enkel, lokaliserar<br />

nedgrävda kablar och rör snabbt<br />

och säkert<br />

• Stor och tydlig display med<br />

automatisk bakgrundsbelysning<br />

• Ergonomisk design och utformad<br />

för att kunna hanteras med<br />

en hand.<br />

Fukt- & temperaturmätare med bluetooth<br />

instrumentet mycket lätt att<br />

använda och det kan lagra upp<br />

till 25 000 mätvärden fördelade<br />

på 999 batcher. Lagring kan ske<br />

manuellt eller via loggning.<br />

Överföring av data sker med<br />

bluetooth alternativt USB med<br />

hjälp av medföljande mjukvara<br />

Elcomaster där man enkelt kan<br />

få ut färdiga rapporter. Med<br />

endast ett klick skapar programmet<br />

en pdf av rapporten eller ett<br />

e-postbrev färdigt att skicka.<br />

Elcometer kan även användas<br />

med Elcomaster mobil som gör<br />

det möjligt att ladda mätdata<br />

direkt till mobiltelefonen. Denna<br />

mjukvara kan kostnadsfritt laddas<br />

ner.<br />

Karl Deutsch Nodiska AB<br />

Tel. 021-35 70 00<br />

www.kdn.se<br />

Ny katalog från Malux<br />

Karl Deutsch Nordiska AB<br />

lanserar nu en helt ny, lätthanterlig<br />

och mycket robust daggpunktsmätare,<br />

Elcometer 319,<br />

från Elcometer i England.<br />

Elcometer 319 mäter den<br />

relativa fuktigheten, omgivande<br />

temperatur, yttemperatur, daggpunkt<br />

och skillnaden mellan<br />

yttemperaturen och daggpunkt.<br />

Instrumentet har ett robust<br />

yttre med IP-klass 66 vilket gör<br />

att det tål hantering i tuffa miljöer.<br />

Menyer på svenska gör<br />

Malux Sweden AB har för en<br />

tid sedan kommit med en ny<br />

svensk huvudkatalog över sitt<br />

explosionsskyddade materiel<br />

enligt ATEX-direktiven för gasoch<br />

dammatmosfär.<br />

Den nya katalogen innehåller<br />

ett bredare sortiment från fler<br />

produktområden än de tidigare<br />

upplagorna.<br />

• Uppdaterad information om<br />

gällande ATEX-regler och normer<br />

• Installationsmateriel och<br />

belysningar<br />

• Kommunikationsutrustningar<br />

såsom telefoner och radiosystem<br />

för full duplexkommunikation<br />

• Jordningssystem och klämmor<br />

• Mätinstrument och annan<br />

portabel utrustning<br />

• Värmeprodukter<br />

• Motorer och takometrar<br />

Katalogen omfattar 270 sidor<br />

och finns både i tryckt pappersversion<br />

och som pdf-filer för<br />

nedladdning från Malux hemsida,<br />

www.malux.se.<br />

Malux Sweden AB<br />

Tel. 0660-29 29 00<br />

www.malux.se<br />

28


<strong>Elbranschen</strong> 1/2009<br />

DEBATT I ELBRANSCHEN<br />

Den ändlösa klimatdebatten<br />

Varför får en del påståenden<br />

ett så säkert fäste i debatten<br />

Till exempel att klimatet blir varmare<br />

på grund av förbränningen<br />

av fossila bränslen och att detta<br />

medför en klimatförändring av<br />

sådan omfattning att den anses<br />

vara vår tids största utmaning.<br />

Om det vore möjligt att diskutera<br />

denna fråga med utgångspunkt<br />

från fakta skulle kanske<br />

påståenden om vår civilisations<br />

snara undergång på grund av<br />

koldioxidutsläpp kunna bromsas<br />

en hel del även om det nu är lättare<br />

att sprida hotbilder än<br />

dementier. Uppvärmningen är<br />

inte snabbare än tidigare och<br />

den avviker inte heller i storlek.<br />

En möjlig orsak bakom myten<br />

om koldioxiden (CO 2 ) och dess<br />

katastrofala effekt är kanske<br />

människans behov av en samlande<br />

tro och detta mål uppnås<br />

lättast om ett budskap är skrämmande.<br />

Myterna om att CO 2<br />

kan få en katastrofal inverkan på<br />

klimatet har onekligen samlat<br />

stora grupper. Budskapet för<br />

tanken till de helvetesstraff kyrkan<br />

förkunnade i äldre tider –<br />

ett straff för våra synder, d.v.s.<br />

användningen av fossila bränslen.<br />

Kärnan i CO 2 -teorin är gasens<br />

förmåga att absorbera från jorden<br />

utgående strålning och den<br />

WIBJÖRN KARLÉN<br />

PROFESSOR EMERITUS,<br />

UPPSALA<br />

kan därmed höja jordens medeltemperatur.<br />

Sällan efterfrågas<br />

experiment som visar den effekt<br />

växthusgaser kan ha. Frågan har<br />

ställts och besvarats med att den<br />

effekt gasen kan ha är för komplicerad<br />

för att kunna efterliknas<br />

i ett småskaligt experiment. För<br />

ett antal år sedan diskuterades<br />

emellertid ett sådant experiment<br />

där strålning sändes genom ett<br />

rör med en mängd CO 2 motsvarande<br />

den i atmosfären. Någon<br />

absorption av strålning kunde<br />

inte observeras. Detta experiment<br />

har inte publicerats i<br />

någon av de större, sakligt granskande<br />

tidskrifterna och det<br />

diskuteras sällan. Experimentet<br />

borde lätt kunna verifieras eller<br />

dementeras vid någon institution<br />

med utrustning för strålningsstudier.<br />

En förmåga att<br />

absorbera strålning borde kunna<br />

observeras.<br />

Koldioxid<br />

och temperatur<br />

Den uppvärmning som de avancerade<br />

växthusmodellerna åberopar<br />

som bevis på effekten av<br />

CO 2 utgår från den förväntade<br />

uppvärmningen. I de omfattande<br />

publikationer som IPCC (Intergovernmental<br />

Panel on Climate<br />

Change) stått för anges uppvärmningen<br />

vid en fördubbling<br />

av koncentrationen av CO 2 i<br />

atmosfären bli mellan 1,5 och<br />

4,5°C. Någon diskussion kring<br />

detta påstående har inte ansets<br />

behövas.<br />

För flertalet av oss som inte<br />

har tillgång till de faciliteter som<br />

experiment och modellering kräver<br />

finns det andra sätt att testa<br />

effekten av de gaser vi tillfört<br />

atmosfären. En rimlig uppfattning<br />

om gasens eventuella inverkan<br />

på klimatet bör kunna ses i<br />

temperaturdata. Om den mängd<br />

CO 2 som tillförts atmosfären<br />

sedan 1700-talet påverkat klimatet<br />

bör det finnas ett samband<br />

mellan CO 2 och temperatur.<br />

Det finns en hel del information<br />

om klimatet från slutet av 1<strong>80</strong>0-<br />

talet och även, om än mer sparsamt,<br />

för äldre tider, data som<br />

medger en saklig diskussion.<br />

En sammanvägning av temperaturdata<br />

från större delen av<br />

världen sedan slutet av 1<strong>80</strong>0-<br />

talet har presenterats av IPCC.<br />

Information från enstaka stationer<br />

och mindre områden finns i<br />

publicerade artiklar och utlagda<br />

på nätet. Alla är överens om att<br />

klimatet har blivit varmare sedan<br />

slutet av 1<strong>80</strong>0-talet men det<br />

finns påtagliga skillnader i åsikter<br />

om tiden för förändringarna.<br />

Medan IPCC visar en relativt<br />

liten uppvärmning fram till ca<br />

1940, efter en liten avkylning,<br />

och en stor ökning mellan 1975<br />

och 2000, visar publicerade data<br />

däremot att temperaturen redan<br />

under 1930-talet uppnådde<br />

ungefär samma nivå som<br />

omkring år 2000. I början av<br />

1900-talet var förbränningen av<br />

fossila bränslen liten varför<br />

denna uppvärmning måste ha en<br />

annan orsak än CO 2 . Det föreligger<br />

alltså en påtaglig skillnad.<br />

Koldioxidkoncentrationen<br />

har varierat påtagligt<br />

Information om atmosfärens<br />

innehåll av CO 2 varierar påtagligt<br />

beroende på varifrån den<br />

kommer. IPCC visar att koncentrationen<br />

ökade stadigt från<br />

1700-talet och fram emot mitten<br />

av 1900-talet för att därefter<br />

öka allt mer markant. Data från<br />

före 1950-talet har beräknats<br />

genom analyser av luftbubblor i<br />

iskärnor och sedan 1950-talet<br />

mäts CO 2 i luften över Hawaii<br />

ett antal gånger per år. Koncentrationen<br />

av CO 2 i atmosfären<br />

har emellertid bestämts även<br />

tidigare med klassiska, kemiska<br />

metoder. Resultaten diskuteras<br />

inte av IPCC. Dessa omfattande<br />

mätningar visar, till skillnad mot<br />

de data IPCC publicerat, att<br />

koncentrationen varierade påtagligt<br />

(maxima omkring 1820,<br />

1855 och 1940). Dessa data av-<br />

Temperaturens variationer<br />

under 1900-talet exemplifieras<br />

här med data för<br />

Sveriges årsmedeltemperatur<br />

mellan 1890<br />

och år 2000. Data har<br />

lagts ut på nätet av SMHI.<br />

De Svenska temperaturerna<br />

är typiska för alla<br />

nordiska länder och<br />

dessutom för minst<br />

områden norr om 65°N,<br />

USA, Afrika och Atlanten.<br />

I storstäder har temperaturen<br />

under slutet av 1900-<br />

talet ökat märkbart, men<br />

denna ökning tycks vara<br />

geografiskt begränsad.<br />

29


<strong>Elbranschen</strong> 1/2009<br />

DEBATT I ELBRANSCHEN<br />

färdas dock av forskare som<br />

baserar modellerna på data från<br />

IPCC.<br />

En tredje metod för bestämning<br />

av CO 2 -koncentrationen är<br />

baserad på växters förmåga att<br />

balansera upptag av CO 2 och<br />

förlust av vatten genom att variera<br />

antalet celler med egenskapen<br />

att kunna reglera transporten<br />

av dessa ämnen (klyvöppningar).<br />

Metoden medger beräkning<br />

av variationer i koncentrationen<br />

över lång tid (analys av<br />

växtrester i t.ex. torv).<br />

Vilka data ska<br />

man tro på<br />

Vilka data ska man då lita på<br />

Om data från iskärnor, som enbart<br />

visar små variationer i CO 2 -<br />

halten under de senaste 400<br />

åren, accepteras borde klimatet<br />

inte ha varierat påtagligt före<br />

mitten av 1950-talet då atmosfären<br />

började tillföras stora mängder<br />

CO 2 . Accepteras i stället de<br />

klassiska, kemiska bestämningarna<br />

och resultat som botaniska<br />

studier visar, kan variationer i<br />

temperaturen möjligen kopplas<br />

till CO 2 . De långa temperaturserierna<br />

från t.ex. centrala England,<br />

DeBilt i Holland och Uppsala<br />

visar något högre temperatur<br />

i anslutning till de tider då<br />

de klassiska mätningarna visar<br />

hög CO 2 -koncentration. Men<br />

om dessa data accepteras måste<br />

den förändring av CO 2 -koncentrationen<br />

som IPCC lämnat förkastas<br />

eftersom temperaturen då<br />

borde ha stigit mycket kraftigt<br />

de senaste 50 åren, vilket inte är<br />

fallet. Ungefär samtida förändringar<br />

i CO 2 och klimat bevisar<br />

naturligtvis inte ett orsakssammanhang.<br />

Vad förorsakade förändringarna<br />

Går vi till klimatdata som<br />

publicerats eller lagts ut på nätet<br />

är det uppenbart att klimatet<br />

blev varmare från slutet av<br />

1<strong>80</strong>0-talet och fram till slutet av<br />

1930-talet. Efter en period av<br />

relativt små variationer och begränsad<br />

avkylning nåddes ett<br />

påtagligt minimum i slutet av<br />

1970-talet och sedan steg temperaturen<br />

åter fram till sekelskiftet<br />

(årtalen kan variera något<br />

mellan publicerade dataserier).<br />

Någon markerad uppgång över<br />

den nivå som nåddes på 1930-<br />

talet finns inte i temperaturdata.<br />

Varifrån IPCC fått sin obetydliga<br />

uppgång på 1930-talet och<br />

stora uppgång efter 19<strong>80</strong> är<br />

okänt.<br />

Den markerade temperaturstegringen<br />

sedan 1970-talet,<br />

som IPCC framhåller, har<br />

skrämt upp en värld av politiker<br />

och beslutsfattare. För den som<br />

granskar klimatdata är det uppenbart<br />

att CO 2 inte har förorsakat<br />

uppvärmningen. Men<br />

data om den markerade uppvärmningen<br />

på 1930-talet, som<br />

skulle dämpa oron för människans<br />

inverkan på klimatet,<br />

nämns sällan. Uppvärmningen<br />

under 1930-talet göms tyvärr.<br />

Om denna skillnad mellan verkliga<br />

data och IPCC:s data uppmärksammas<br />

faller den ofta åberopade<br />

motiveringen för studier<br />

av klimatförändringar på grund<br />

av människans utsläpp av CO 2 .<br />

Människan har dock på annat<br />

sätt påverkat klimatet lokalt, och<br />

då framför allt i anslutning till<br />

städer och industricentra,<br />

genom bl.a. värmeläckage och<br />

utsläpp av stoftpartiklar. Även<br />

t.ex. skövling av skogsmarker påverkar<br />

klimatet.<br />

Långt perspektiv<br />

visar variabilitet<br />

Ännu mer förvånade blir den<br />

rådande klimathysterin när temperaturdata<br />

för några hundra år<br />

betraktas. Temperaturer började<br />

noteras i England 1659 och data<br />

finns för ytterligare några stationer<br />

från 1700-talet och framåt.<br />

Dessa dataserier visar påtaglig<br />

variabilitet, såväl från år till år<br />

som över några 10-tal år. Årsmedeltemperaturen<br />

har ökat<br />

med mindre än en grad i England<br />

under dessa 350 år. Årsmedeltemperaturen<br />

i Uppsala varierade<br />

men visar ingen trend<br />

mellan 1722 och 2000. I stort<br />

sett har temperaturen under<br />

varma perioder uppnått ungefär<br />

samma årsmedeltemperaturer.<br />

Däremot var årsmedeltempera-<br />

Svensk kärnkraft<br />

är bra för både miljön och samhället.<br />

Ger inga växthusgaser.<br />

Ger inga försurande utsläpp eller<br />

hälsovådliga rökgaser.<br />

Producerar mycket och billig elström<br />

– en livsnödvändighet för svensk<br />

basindustri och vår fortsatta välfärd.<br />

Tar ansvar för sitt avfall över hela<br />

livscykeln.<br />

Vilka andra energikällor gör det<br />

Ett multiverktyg<br />

på 4 hjul.<br />

Miljövänner för kärnkraft<br />

www.mfk.nu mfk@mfk.nu<br />

Box 83, 430 24 Väröbacka<br />

www.unimog.nu<br />

Mönsterås, Tel: 0499-490 50<br />

Generalagent för DaimlerChrysler AG i Sverige Mercedes-Benz Unimog.<br />

30


<strong>Elbranschen</strong> 1/2009<br />

DEBATT I ELBRANSCHEN<br />

turen för kalla perioder något<br />

lägre under 1700- och 1<strong>80</strong>0-<br />

talen än under 1900-talet. Uppvärmningen<br />

efter ca 18<strong>80</strong> och<br />

fram till 1999-2000 är märkbar<br />

men beaktas hela perioden kan<br />

ingen påtaglig förändring mot<br />

varmare klimat ses i dessa data.<br />

Ett ännu längre perspektiv<br />

kan erhållas från iskärnor, träds<br />

årsringar, sjösediment och andra<br />

naturliga arkiv. Sedan den varma<br />

perioden för omkring 7 000 år<br />

sedan har klimatet blivit ett par<br />

grader kallare, men klimatet har<br />

hela tiden fluktuerat. Det var<br />

påtagligt kallt under t.ex. 600-<br />

talet och lite varmare än nu<br />

omkring år 1000, den tid då<br />

nordbor flyttade till Island och<br />

Grönland.<br />

Inget visar att klimatet under<br />

sen tid avviker från naturlig variabilitet<br />

och därmed finns inget<br />

stöd för teorin om att utsläpp av<br />

CO 2 i samband med förbränning<br />

av fossila bränslen har haft<br />

betydelse för klimatet. <br />

Temperaturen i Uppsala 1722 till 1999 visar ett exempel på en lång temperaturserie.<br />

Centrala England och DeBilt i Holland visar likartad trend och variabilitet. Notera den<br />

stora variabiliteten från år till år och variationer över 21 år. En trend baserad på data<br />

från åren med låg temperatur i slutet av 1<strong>80</strong>0-talet till de varma åren omkring år 2000<br />

visar en uppvärmning. Däremot visar data för Uppsala från 1722 till omkring år 2000<br />

ingen trend.<br />

Låt medborgarna bestämma<br />

kärnkraftens öde!<br />

Energipolitik är för viktigt för att överlåtas åt politiker. Deras regemente har varit katastrofalt,<br />

särskilt i Sverige. Inför i stället direktdemokrati ”genom fria val på fria marknader”. Skrota alla<br />

selektiva styrmedel, såsom bidrag och straffskatter, och låt miljöavgifter vara den enda<br />

restriktionen. Det är en lösning som leder till mycket stora vinster, både för miljön och för<br />

samhällsekonomin, menar debattören Åke Sundström i detta för <strong>Elbranschen</strong>s läsare möjligen<br />

något kontroversiella inlägg.<br />

Nej, kärnkraften är INTE<br />

billig! De ekonomiska lagarna<br />

lär oss att alla i dag befintliga<br />

alternativ är ungefär lika dyra.<br />

Om kärnkraft vore billigare än<br />

kolkraft med bästa rening, skulle<br />

kolet vara på väg att slås ut. Så<br />

är inte fallet.<br />

Det betyder att mer kärnkraft<br />

ingalunda leder till lägre elpriser,<br />

som industrins direktörer inbillar<br />

sig. Tvärtom: det är bara om<br />

vi fortsätter att fasa ut kärnkraften<br />

som elpriset kan sänkas, i<br />

varje fall under de närmaste tio<br />

åren! Det är nästan komiskt,<br />

men mer bekymmersamt ändå,<br />

att Svenskt Näringsliv inte förstått<br />

vad som ligger i näringslivets<br />

intresse.<br />

ÅKE SUNDSTRÖM<br />

Elpriserna bestäms numera på<br />

en gemensam nordisk marknad,<br />

Nordpool, och om några år troligen<br />

på en gemensam europeisk<br />

marknad. I bägge fallen är det<br />

kostnaden för kolkraft som är<br />

utslagsgivande. Uran- och reaktorindustrins<br />

svåra utmaning är<br />

att matcha det billiga kolet.<br />

Vid status quo ”oförändrad<br />

svensk politik” förändras elpriset<br />

i takt med kostnaden för kolkraft.<br />

Om däremot elsubventionerna<br />

slopas, om vi återinför<br />

marknadsekonomi i denna viktiga<br />

näringsgren, kommer detta<br />

kolsamband att brytas för lång<br />

tid. Förklaringen är att förbrukningen<br />

av elvärme kraftigt minskar<br />

på en sådan fri marknad.<br />

Kolkostnaden slår då igenom<br />

under en kortare tid på året och<br />

elpriset faller.<br />

Myten om den billiga kärnkraften<br />

bygger, för det andra, på<br />

en oförmåga (låtsad eller sann)<br />

att skilja mellan nominella och<br />

reala (inflationskorrigerade) kostnader.<br />

Den reala (sanna) kostnaden<br />

är lika med utgifterna för<br />

drift och underhåll plus avskrivningar<br />

på kraftverkets återanskaffningsvärde.<br />

I realiteten<br />

är därför gammal kärnkraft i<br />

stort sett lika dyr som ny. Att<br />

bokföringsreglerna tillåter (men<br />

inte tvingar) bolag att göra avskrivningar<br />

på nominella värden,<br />

förändrar inte detta faktum.<br />

En annan grundbult i ekonomiska<br />

sammanhang är att nyinvesteringar<br />

förutsätter att marknadspriset<br />

ger täckning för totalkostnaden<br />

i nya anläggningar.<br />

Det villkoret är långt ifrån uppfyllt.<br />

Kraftindustrin sitter i<br />

samma rävsax som alla krisbranscher<br />

med överkapacitet. Det<br />

kommer att dröja ett kvarts sekel<br />

innan vi i Sverige kan bygga nya<br />

kraftverk utan att tumma på det<br />

samhällsekonomiska lönsamhetskravet.<br />

Så enormt är dagens<br />

faktiska elöverskott.<br />

Ny vindkraft är i dagsläget att<br />

31


<strong>Elbranschen</strong> 1/2009<br />

DEBATT I ELBRANSCHEN<br />

slänga pengar i ett svart hål: alla<br />

de satsade miljarderna går förlorade.<br />

Om 30 år kan situationen<br />

vara en annan och vindkraftsbyggen<br />

kan börja gå runt även<br />

ekonomiskt. Varje krona som investeras<br />

så långt i förväg är förstås<br />

bortkastad, inga miljövinster<br />

kan motivera ett sådant slöseri.<br />

Som om det inte skulle räcka<br />

med de ca 200 förlustmiljarder<br />

som 12-reaktorprogrammet kostat<br />

oss.<br />

Att Tage Erlanders efterträdare<br />

vill sopa igen spåren efter<br />

detta debacle är begripligt. Mer<br />

gåtfullt är att förmenta liberaler<br />

av olika skiftningar – Timbrofolket,<br />

SNS, Svenskt Näringsliv<br />

och de borgerliga partierna – så<br />

ogenerat blundar för elementära<br />

fakta. Man spelar ovetande om<br />

vad marknadsekonomi innebär,<br />

hur priser sätts och hur investeringsbeslut<br />

fattas. Att de gröna,<br />

trots vinglandet på senare tid, i<br />

denna fråga är det mest marknadsliberala<br />

partiet, säger en del<br />

om särintressenas och den osanna<br />

historieskrivningens roll i svensk<br />

energi- och klimatpolitik.<br />

Men som sagt, även miljörörelsen<br />

och miljöpartiet agerar<br />

numera alltmer populistiskt och<br />

taktiskt, säger en sak och gör<br />

motsatsen. Man kallar sig kärnkraftsmotståndare,<br />

men hör i<br />

praktiken till reaktorindustrins<br />

allra bästa vänner, genom att<br />

medverka till att elproducenterna<br />

otillbörligen gynnas. På<br />

två sätt: via omotiverade favörer<br />

i energibeskattningen och via<br />

s.k. elcertifikat och gratisutdelade<br />

utsläppsrätter. Vattenfalls VD<br />

har Maria Wetterstrand, Peter<br />

Eriksson och Naturskyddsföreningen<br />

att tacka för sin fantasibonus.<br />

Om de fossila alternativen beskattades<br />

på ett korrekt, konkurrensneutralt<br />

sätt – med en avgift<br />

motsvarande den faktiska kostnaden<br />

för att på billigaste sätt<br />

minska de globala utsläppen av<br />

koldioxid – skulle nämligen de<br />

svenska elproducenterna tvingas<br />

redovisa stora förluster. Och<br />

dessutom, helt på egen hand,<br />

utan ett öre i kompensation från<br />

staten, behöva stänga flera reaktorer.<br />

Därför ingen bonus till<br />

chefen.<br />

Med rättvisa energiskatter<br />

sjunker elförbrukningen kraftigt<br />

samtidigt som elpriset faller. På<br />

en fri marknad skulle dagens elförbrukning<br />

(ca 145 TWh) ligga<br />

på högst 110 TWh, främst<br />

genom att elvärmen slås ut. Än<br />

viktigare, eftersom kärnkraften<br />

bara kan användas som s.k.<br />

baslast (året-runt-kraft), är att<br />

effektbehovet nära nog halveras.<br />

Då klarar vi baslasten med befintlig<br />

vattenkraft och den tillkommande<br />

belastningen vintertid<br />

med hjälp av industrins mottryckskraft<br />

och kraftvärmeverk,<br />

eldade i huvudsak med biobränslen.<br />

Den baslast som kärnkraften<br />

bidragit med behövs inte<br />

längre, när marknadskrafterna<br />

får avgöra!<br />

Lösningen heter alltså, som så<br />

ofta: mindre politik, mer marknad.<br />

D.v.s. medborgarmakt, för<br />

på marknaden är det företagare<br />

och hushåll som fattar besluten.<br />

Vi behöver inte några Gosplankommissarier<br />

som styr i sovjetisk<br />

anda, ingen energipolik, än<br />

mindre någon ”egen” svensk klimatpolitik.<br />

Inte heller någon<br />

energimyndighet eller nya tomma<br />

symbolhandlingar i form av verkningslösa<br />

och direkt skadliga<br />

planekonomiska klimatavtal av<br />

Kyoto-modell eller senare EUmodell.<br />

Däremot ska vi välkomna<br />

internationella avtal om<br />

gemensamma ekonomiska styrmedel,<br />

t.ex. minimiskatter på<br />

miljöskadliga utsläpp.<br />

Det enda som krävs är just<br />

sådana miljöavgifter. Risker och<br />

miljöskador är kostnader för<br />

samhället som ska bäras av förorenaren,<br />

enligt principen Polluter<br />

Pays. En enkel modell vore<br />

att ersätta alla selektiva punktskatter<br />

och subventioner med en<br />

särskild energimoms på miljöbelastande<br />

energislag: fossila<br />

bränslen, kärnkraft och vattenkraft<br />

– medan biobränslen,<br />

solvärme och andra miljövänliga<br />

energislag betalar vanlig moms.<br />

En sådan miljömoms bör vara<br />

minst dubbelt så hög som den<br />

vanliga momsen.<br />

Den generella regeln kan ifrågasättas,<br />

är ändå inte kärnkraft<br />

bättre än kolkraft Och är inte<br />

vattenkraften mer miljövänlig än<br />

bägge Jag hävdar att ur sammanvägd<br />

risk- och miljösynpunkt<br />

är ett modernt koleldat<br />

kraftverk med bästa reningsteknik<br />

att föredra framför kärnkraft.<br />

Att behärska de oerhörda risker<br />

som är förenade med reaktorteknologi<br />

och avfallshantering<br />

är betydligt svårare och dyrare<br />

än att göra kolet miljöacceptabelt.<br />

Vattenkraften skonar luftmiljön,<br />

det är sant, men leder till<br />

skövlade älvdalar och förstörda<br />

naturmiljöer av ibland oersättligt<br />

slag. Skadejämförelser kräver en<br />

helhetsanalys som sträcker sig<br />

längre än till att jämföra CO 2 -<br />

utsläpp. Då blir det tydligt att<br />

även vattenkraften bör belastas<br />

med höga miljöavgifter.<br />

Sammanfattningsvis: Låt medborgarna<br />

ta kommandot. Styra<br />

via sina egna val av värmesystem<br />

och energibärare, med miljöavgifter<br />

som enda restriktion.<br />

Som i en ständigt pågående folkomröstning,<br />

men bättre, eftersom<br />

vi slipper den manipulerande<br />

statspropaganda som gjorde<br />

kärnkraftsomröstningen 19<strong>80</strong><br />

(liksom EU-omröstningen 1994)<br />

till parodier på demokrati.<br />

Fördelarna är många:<br />

• Vi slipper etanolen. Ingen normal<br />

människa värmer sitt hus<br />

eller tankar sin bil med ett livsmedel,<br />

socker eller spannmål i<br />

omvandlad form. Att miljöpartiet<br />

försvarar detta misstag är någonting<br />

ganska oerhört och visar hur<br />

snabbt mp övergivit sina ideologiska<br />

rötter.<br />

• Merparten av våra elvärmda<br />

villor konverteras till vattenburna<br />

system, eldade i huvudsak<br />

med biobränslen. Att ersätta EL<br />

med VÄRME blir den stora förändringen.<br />

Det handlar INTE,<br />

som politikerna ger sken av, om<br />

att ersätta gammal el med ny el.<br />

• Värmepumpstillverkarnas tal<br />

om den höga verkningsgraden<br />

och SCB:s eller SJ:s lika falska<br />

statistisk, som blandat äpplen<br />

och päron (el och värme) och i<br />

sann orwellsk anda förkunnat att<br />

slöseri är lika med sparande. Att<br />

SCB:s chefer nedlåtit sig till<br />

detta, hör till det mest osannolika<br />

inslaget i vår moderna energihistoria.<br />

• Vi upptäcker också att industrins<br />

hotbilder varit våldsamt överdrivna.<br />

På längre sikt händer<br />

ingenting som inte händer ändå.<br />

Med eller utan nya kraftverk<br />

kommer säkert aluminium och<br />

ferrolegeringar att förlora i den<br />

omöjliga konkurrensen med billig<br />

naturgas i arabvärlden. Men<br />

den viktiga skogsindustrin är<br />

närmast osårbar och anpassar sig<br />

genom att producera mer trävaror<br />

och mindre pappersmassa.<br />

• Välståndsnivån höjs med<br />

många tiotals miljarder kronor<br />

när effektiva marknader ersätter<br />

politisk detaljstyrning.<br />

• Miljövinsterna blir också<br />

mycket stora, eftersom energiåtgången<br />

sjunker – korrekt mätt<br />

i termer av kol- eller oljeekvivalenter<br />

(primär energi) – och<br />

miljöarbetet styrs av en strävan<br />

att åstadkomma nödvändiga<br />

förändringar till lägsta möjliga<br />

kostnad.<br />

• Det blir möjligt att skapa ett<br />

nytt politiskt, medialt och intellektuellt<br />

klimat, som mönstrar<br />

ut energimytologin och återupprättar<br />

det sakliga samtal som är<br />

den sanna demokratins kärna.<br />

Not: En utförligare analys finns<br />

i min skrift ”Kärnkraften har<br />

gjort Sverige fattigare”, utgiven<br />

av FKMM. Vissa data behöver<br />

uppdateras, men analysen och<br />

slutsatserna står sig. <br />

OKG<br />

Mer kärnkraft leder inte till lägre elpriser.<br />

Snarare tvärtom, menar Åke Sundström.<br />

32


ELBRANSCHENS BLÅ-GULA SIDOR<br />

Apparatskåp<br />

Batteriladdare<br />

Effektbrytare<br />

Instrument<br />

Ensto Control Oy,<br />

Sverige<br />

Västberga Allé 5, 126 30 Hägersten<br />

Tel. 08-556 309 00 • Fax 08-556 309 35<br />

www.ensto.com<br />

Apparatlådor i plast och plåt<br />

LINDMARK<br />

ELECTRIC AB<br />

Fukt- och vibrationståliga<br />

BATTERILADDARE<br />

Tel. 08-85 45 30<br />

www.lindmarkelectric.se<br />

www.euroenergy.se • Tel. 0300-69 00 40<br />

Mitsubishi och Bticino<br />

upp till 6 300 A.<br />

www.euroenergy.se • Tel. 0300-69 00 40<br />

Ett brett sortiment av analoga och<br />

digitala instrument, m.m.<br />

Isolatorer<br />

Avbrottsfri<br />

strömförsörjning<br />

Explosionssäker<br />

elmateriel, Ex<br />

www.euroenergy.se • Tel. 0300-69 00 40<br />

Isolatorer för<br />

låg- och mellanspänning.<br />

Säkerhetsbrytare<br />

Kopplingslådor • Instrument<br />

Operatörsterminaler<br />

Värme • Belysning<br />

Tel. 0660-29 29 00<br />

www.malux.se<br />

Kabel och ledning<br />

Kabelvägen, 360 75 Alstermo<br />

Tel. 0481-508 90<br />

www.amokabel.se<br />

Batterier<br />

Batterier • laddare<br />

strömförsörjning<br />

CellTech AB<br />

Äggelundavägen 2, 175 62 Järfälla<br />

Tel. 08-445 78 70, fax 08-445 78 78<br />

www.celltech.se<br />

office@celltech.se<br />

Betonghus<br />

KOMPLETTA BETONGHUS<br />

till<br />

Transformatorstationer<br />

Ställverksbyggnader<br />

Nätstationer<br />

Transformatorfundament<br />

Övriga Betongfundament<br />

Tel. 0150-34 99 00 • www.kc-betong.se<br />

Hinderljus<br />

Halogen alternativt LED<br />

för 24/48 VDC, 230 VAC<br />

TYKOFLEX AB<br />

Box 614, 135 26 Tyresö<br />

Tel. 08-505 949 00, fax 08-742 30 01<br />

www.tykoflex.se<br />

Beställ vår katalog!<br />

www.elproman.se<br />

Lövbacksvägen 3, 141 71 Huddinge<br />

Tel. 08-97 00 70 • Fax 08-646 31 48


• Lågspänningskabel<br />

• Mellanspänningskabel<br />

• Högspänningskabel<br />

• Universalkabel<br />

• Installationskabel<br />

• Styrkabel<br />

• Integrerad kraft/opto<br />

• Kraftkabel för telecom<br />

• Kraftdistributionsplint<br />

• Kabelskarvar och avslutningar<br />

• Anläggningsinstallation<br />

Ericsson Network Technologies AB<br />

Box 731, 791 29 Falun<br />

Tel. 023-684 00 • Fax 023-685 90<br />

www.ericsson.com<br />

Kabelskydd och<br />

kabelskyddsrör<br />

Kjulamon 6, 635 06 Eskilstuna<br />

Tel 016-541 00 00 • Fax 016-541 00 01<br />

Filialer:<br />

Box 46, 513 21 Fristad<br />

Tel 033-21 01 74 • Fax 033-21 01 74<br />

Box 13075, 700 13 Örebro<br />

Tel 019-20 31 40 • Fax 019-20 31 40<br />

Hemsida: www.wavin.se<br />

• SKYDDSTRANSFORMATORER<br />

• ISOLATIONSTRANSFORMATORER<br />

• ANPASSNINGSTRANSFORMATORER<br />

• LIKRIKTARE<br />

TUFVASSONS TRANSFORMATOR AB<br />

Box 501, 193 28 SIGTUNA<br />

Tel. 08-594 <strong>80</strong>9 00, Fax 08-592 527 68<br />

info@tufvassons.se www.tufvassons.se<br />

Ett företag i ADDTECH koncernen<br />

Märksystem<br />

Box 15, 790 21 Bjursås<br />

Tel. 023-77 43 00 • Fax 023-508 42<br />

E-post: info@hammarprodukter.se<br />

www.hammarprodukter.se<br />

Box 22093<br />

250 23 Helsingborg<br />

Tel. 042-38 08 30<br />

Fax 042-38 08 47<br />

E-post: info@lidalco.se<br />

®<br />

Avancerad kabelteknik<br />

Last- och säkringslastbrytare<br />

www.euroenergy.se • Tel. 0300-69 00 40<br />

Technoelectric och KATKO<br />

upp till 4 000 A.<br />

Eslöv, 0413-54 12 10<br />

Box 347, 651 08 KARLSTAD<br />

Telefon 054-22 15 <strong>80</strong> vxl<br />

Telefax 054-85 10 21<br />

www.nermans.se<br />

Kabelförläggning<br />

Likriktare<br />

Linjebyggnadsredskap<br />

Nollpunktsmotstånd<br />

Sahlins Cable Equipment AB<br />

Box 2103, 511 02 SKENE<br />

Tel. 0320-20 93 30, fax 0320-319 38<br />

www.sahlins.com<br />

Noratel Sweden AB<br />

Box 108, 695 22 Laxå<br />

Tel. 0584-44 44 00 • Fax 0584-106 70<br />

Nordens bredaste sortiment av<br />

transformatorer. Begär vår katalog!<br />

www.noratel.com<br />

Sahlins Cable Equipment AB<br />

Box 2103, 511 02 SKENE<br />

Tel. 0320-20 93 30, fax 0320-319 38<br />

www.sahlins.com<br />

CHS Controls AB<br />

Florettgatan 33, 254 67 Helsingborg<br />

Tel. 042-38 61 00, fax 042-38 61 29<br />

chs@chscontrols.se<br />

www.chscontrols.se


Nollpunktsutrustning<br />

Komplett program för nollpunktsbehandling<br />

och jordfelsskydd i<br />

frilednings- och kabelnät.<br />

Swedish Neutral AB<br />

Västra Rydsvägen 122<br />

196 31 Kungsängen<br />

Tel. 08-581 713 44<br />

Telefax 08-581 759 52<br />

www.swedishneutral.se<br />

Skymningsrelä<br />

ALMNÄS BRUK, 544 94 HJO<br />

Tel. 0503-161 <strong>80</strong> • Fax 0503-161 82<br />

www.coala.se<br />

Säkerhetsbrytare<br />

www.euroenergy.se • Tel. 0300-69 00 40<br />

Komplett sortiment<br />

från KATKO.<br />

Noratel Sweden AB<br />

Box 108, 695 22 Laxå<br />

Tel. 0584-44 44 00 • Fax 0584-106 70<br />

Nordens bredaste sortiment av<br />

transformatorer. Begär vår katalog!<br />

www.noratel.com<br />

Optoinstallationsredskap<br />

Stolpar<br />

Försäljningskontor:<br />

Ludvika, tel. 0240-882 50<br />

Telefax 0240-<strong>80</strong>7 53<br />

Säkringar<br />

Strinne 213, 872 96 Bjärtrå<br />

Tel. 0612-522 10 • Fax 0612-520 01<br />

www.nordtrafo.com<br />

1-fas-, 3-fas- och strömtransformatorer.<br />

Egen tillverkning.<br />

Hexatransformatorn<br />

Sahlins Cable Equipment AB<br />

Box 2103, 511 02 SKENE<br />

Tel. 0320-20 93 30, fax 0320-319 38<br />

www.sahlins.com<br />

CHS Controls AB<br />

Florettgatan 33, 254 67 Helsingborg<br />

Tel. 042-38 61 00, fax 042-38 61 29<br />

chs@chscontrols.se<br />

www.chscontrols.se<br />

Sektioneringsbrytare<br />

Sektioneringsbrytare för<br />

10-40 kV, komplett med automatik<br />

eller fjärrstyrning.<br />

Swedish Neutral AB<br />

Västra Rydsvägen 122<br />

196 31 Kungsängen<br />

Tel. 08-581 713 44<br />

Telefax 08-581 759 52<br />

www.swedishneutral.se<br />

Strömförsörjning<br />

Noratel Sweden AB<br />

Box 108, 695 22 Laxå<br />

Tel. 0584-44 44 00 • Fax 0584-106 70<br />

Nordens bredaste sortiment av<br />

transformatorer. Begär vår katalog!<br />

www.noratel.com<br />

Transformatorer<br />

ELNORD<br />

KRAFTTRANSFORMATORER<br />

Oljeisolerade 2-200 MVA – 245 kV<br />

Miljövänliga<br />

distributionstransformatorer<br />

TRAFOMERC AB<br />

Stäkshöjden 21, 176 76 Järfälla<br />

Tel/Fax 08-583 606 10<br />

www.trafomerc.se<br />

Skyltar<br />

Box 15, 790 21 Bjursås<br />

Tel. 023-77 43 00 • Fax 023-508 42<br />

E-post: info@hammarprodukter.se<br />

www.hammarprodukter.se<br />

Ställverk<br />

AEG Lågspänningsställverk<br />

SV18, SEV 30/32,<br />

SEK, SEN Plus<br />

Service av<br />

AEG effektbrytare och utrustning<br />

Switchgear AB<br />

Nedre Åkargatan 71, <strong>80</strong>2 51 Gävle<br />

Tel. 026-54 15 50 • Fax 026-54 15 59<br />

www.switchgear.se<br />

TRANSFORMATORER<br />

Krafttransformatorer 4-<strong>80</strong> MVA<br />

Gjuthartsisolerade 50-20000 kVA<br />

Oljeisolerade 50-3150 kVA<br />

Specialtyper för omformar- & ugnsdrifter<br />

ELNORD KRAFT AB<br />

Odlingsvägen 32, 187 51 Täby<br />

Tel. 08-510 514 <strong>80</strong><br />

www.elnord.se<br />

Järntrådsvägen 5, 433 30 Partille<br />

Tel. 031-44 54 55, fax 031-44 54 54<br />

Oljeisolerade 50 kVA-200 MVA<br />

Epoxyisolerade 100-4 000 kVA<br />

Mättransformatorer 12-420 kV<br />

Nätstationer 50-315 kVA<br />

www.helmerverken.se<br />

Eslöv, 0413-54 12 10<br />

• SKYDDSTRANSFORMATORER<br />

• ISOLATIONSTRANSFORMATORER<br />

• ANPASSNINGSTRANSFORMATORER<br />

• LIKRIKTARE<br />

TUFVASSONS TRANSFORMATOR AB<br />

Box 501, 193 28 SIGTUNA<br />

Tel. 08-594 <strong>80</strong>9 00, Fax 08-592 527 68<br />

info@tufvassons.se www.tufvassons.se<br />

Ett företag i ADDTECH koncernen


Dataprogram för elproffs!<br />

Sveriges mest sålda och använda<br />

program för informationshantering<br />

och kabeldimensionering.<br />

Info<br />

Inklusive nya Elinstallationsreglerna SS 436 40 00 utg 2<br />

Alla lagar, förordningar, föreskrifter, standarder m m. Unika sökmöjligheter i<br />

datorn för att finna rätt information och svar på dina frågor. Speciellt anpassat<br />

för EL med formelsamling, tabeller, ordlista, Frågor & svar m m.<br />

Tilläggspaket, Svensk Standard, de mest frekventa inom EL med komplett text.<br />

Kabel<br />

Lågspänning,<br />

upp till 1 kV.<br />

Dimensionering mot belastningsförmåga, spänningsfall<br />

samt utlösningsvillkoret. Allt enligt Svensk Standard. Du kan:<br />

- Beräkna belastningsförmåga enl. SS 424 14 24 eller SS 436 40 00.<br />

- Redovisa spänningsfall<br />

- Beräkna kontroll av utlösningsvillkoret enl. SS 424 14 02, -03, -05.<br />

- Beräkna säkringar med olika utlösningstider, dvärgbrytare, effektbrytare.<br />

- Sammanställa beräknade ledningar i samma nät I egen kabellista.<br />

- Beräkna med parallella kablar.<br />

Tilläggspaket, EL-Vis Kabel med engelsk text.<br />

Mall<br />

Färdiga mallar i både Word och Excel!<br />

Färdiga mallar (över 100 i Word och ett 40-tal i Excel) som t ex<br />

- Gruppförteckningar<br />

- Protokoll för isolationsmätning, funktionsprovning<br />

skyddsjordning, reläprov m fl<br />

- Plintkort, förbindningscheman m fl för teleregistrering<br />

- Besiktningsutlåtande<br />

- Mallar för CE-märkning m.fl.<br />

Kalkyl<br />

- Traditionellt kalkylprogram med databas i form av<br />

á-prislista och sammansatt symbollista.<br />

- Tidsatta artiklar med priser från olika grossister.<br />

Vi ses på Elfack-mässan<br />

Göteborg 4-8 maj 2009<br />

Monter D06:22<br />

Originalet sedan 1995!<br />

För mer info!<br />

EL-Info i Växjö AB<br />

Tel. 0470-72 40 30. Fax 0470-72 40 39<br />

Hemsida: www.el-info.se<br />

E-Mail: info@el-info.se


Iso Floor<br />

Installationsgolvet som erbjuder både full flexibilitet och stabilitet<br />

i elektriska driftrum, kontrollrum, datorhallar, telekomstationer m.m.<br />

Fördelar med Iso Floor:<br />

• Snabbt montage tack vare flexibel konstruktion<br />

• Mycket hög stabilitet även om golvplattor<br />

lyfts bort<br />

• Anpassas till ingående utrustning där samtliga<br />

plattor kan lyftas framför skåpens front för att<br />

underlätta vid kabeldragning och service<br />

• Uppfyller samtliga AMA krav enligt NSE.2<br />

och NSE.21<br />

• Provad enligt EN-normen 12825<br />

• Optimal tillgänglighet till el-, data- och vvsinstallationer<br />

i alla tänkbara utrymmen<br />

• 70% färre benstöd behövs i jämförelse med<br />

datagolv vilket medger mer utrymme för kabelstegar<br />

i olika bredder under golvet<br />

Bergvik Flooring AB<br />

Tel vxl: 0270-728 00. Försäljning: 0270-728 05. Fax: 0270-728 01. info@bergvik.com, www.bergvik.com/sweden

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!