Nummer 2 - Elbranschen

ELBRANSCHEN 

OBEROENDE ELTEKNISK TIDSKRIFT • ÅRGÅNG 80 • NR. 2 • 2009

Håll dig 

flytande! 

EL 

ELTEKNIK/ 

ELDISTRIBUTION 

Utbilda 

dig! 

Ring dina ”elkontakter”: Karl-Henrik, 

tel 031-350 55 64 eller Annika, tel 031-350 55 63 

www.teknologiskinstitut.se/teknik 

Ställverksutrustning ASEA/ABB. Brytare 12-24 kV. 

Utrustning från 1960-talet till 2000-talet. 

Stenator AB Billstabågen 5, 722 40 Västerås. Tel. 021-12 65 80, fax 021-13 41 95 

För ytterligare information: www.stenator.se

ELBRANSCHEN 

OBEROENDE 

ELTEKNISK TIDSKRIFT 

• 

Adress: 

Box 6040 

200 11 Malmö 

• 

Tel. 

040-611 06 90 

• 

Telefax 

040-797 37 

• 

E-post 

elbranschen@bjinv.se 

• 

Bankgiro 

107-0853 

• 

Plusgiro 

495 29 33 -2 

• 

Helårsprenumeration 

(5 utgåvor): 

233:- (inkl. moms) 

• 

Ur innehållet i nr. 2/2009 

Värmande brev till 

Elbranschens redaktion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 

Dyrbar energikälla i 

stark motvind . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 

Elanvändarna får betala 

vindsnurrornas extrakostnader . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 

RENÄSSANSBESLUT FATTAT: 

Italien storsatsar på kärnkraft . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 

ELBRUK: Vad ska vi göra 

med elöverskottet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 

DET VÅRAS FÖR SVENSK KÄRNKRAFT 

Efter 30 svåra år ljusnar det över 

kärnkraftshorisonten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13 

Ansvarig utgivare: 

Jörgen Dahlquist 

• 

I redaktionen: 

Reinhold Andefors 

Jörgen Dahlquist 

Kjell Duberg 

Rolf Oward 

• 

Årgång 80 

• 

Tryckt hos 

Tryckfolket AB 

i Malmö 

• 

ISSN: 0013-4007 

• 

Omslagsfoto: 

Riccardo Scardigli 

SÄKERHET PÅ UNDANTAG 

Mörkläggning hotar när nätdriftcentraler 

läggs ner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21 

“KLIMATFRÅGAN” I ANNORLUNDA LJUS 

Luleåprofessor tror inte på koldioxidhypotesen . . . . . . . . . . 22 

DEBATT: Hans Jelbring har ilsknat till igen. 

Vidare får vi veta att det är lögn att polarisen 

smälter och det är knappast någon 

överraskning för Elbranschens läsare att 

vindkraft är bortkastade pengar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25 

Elbranschens blå-gula sidor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30

Sånt värmer! 

Bäste utgivare! 

Sedan jag under några år tagit 

del av Elbranschens innehåll, 

dess val av ämnesoråden, dess 

läsvänliga och attraktiva redigering 

samt tidskriftens utomordentliga 

öppenhet för saklig 

diskussion – även inom samhällets 

kontroversiella frågeställ- 

Elbranschen 2/2009 

Elbranschens redaktion och dess ansvarige utgivare har fått ett brev 

från hydrologidocenten Bengt Erik Rydén i Uppsala med ord som 

värmer i den politiska korrekthetens och desinformationens tidevarv 

och när vi dessutom möjligen är på väg in i en Liten Istid. 

Redaktionen tar sig här friheten att, med avsändarens goda minne, 

återge brevet in extenso. 

ningar, måste jag sända några 

berömmande ord. 

Jag kan inte finna någon 

periodisk publikation inom 

landet, som närmar sig denna 

fria talarstol inom tekniska och 

naturvetenskapliga tillämpningar. 

Från min position är 

det särskilt artiklar inom klimatforskning 

och dess diametrala 

åsikter, som jag med 

stor behållning tagit till mig. 

Inte minst har jag satt värde på 

att Elbranschen låtit presentera 

fakta inom detta svårfångade 

fält, som i övrig medievärld 

ofta belastas av s.k. politisk 

korrekthet. Det senare förhållningssättet 

visar sig inte 

sällan – för en forskare trogen 

Dyrbar energikälla i motvind 

Utbyggnaden av vindkraft i 

Sverige tappar fart, meddelar 

Svensk Vindenergi och framhåller 

finanskrisen och lågkonjunkturen 

som tungt vägande orsaker. 

Det har blivit svårare att få 

fram kapital och det är just nu 

inte heller lönsamt att investera 

i vindkraft, säger man i ett pressmeddelande 

och efterlyser mer 

skattepengar som stöd för att nå 

de högt uppsatta mål. 

– De brister som finns i elcertifikatsystemet 

gör att investeringstakten 

kommer att avta för 

de allra flesta projektörer av 

vindkraft. Tillståndsgivna projekt 

skjuts upp på obestämd tid. 

Men de större kraftbolagen 

kommer troligtvis ändå att bygga 

under 2010, säger Matthias 

Rapp, vd hos Svensk Vindenergi. 

Sammanlagt är nu 12 större 

vindkraftsparker i drift i Sverige. 

Under 2008 uppfördes 

134 vindkraftverk med en total 

effekt på 236 MW. I år räknar 

branschorganisationen med en 

kraftig minskning till drygt 150 

MW. För 2010 tror man däremot 

att ett flertal större projekt 

som påbörjats under 2009 

ska bli färdiga. 

Antalet tillståndsgivna projekt 

omfattar 340 landbaserade vindkraftverk 

fördelade på 17 parker 

med minst 10 MW vardera. Om 

dessa byggs skulle det enligt 

intresseorganisationen innebära 

mer än en fördubbling av elproduktionen 

från vindkraft. Och 

byggs också de tillståndsgivna 

parkerna till havs tillförs ytterligare 

drygt 6 TWh. 

Mer skattepengar 

till vindsnurror 

– Vi ser med oro på regeringens 

passiva hållning i vindkraftsfrågan. 

Andra länder skjuter till de 

medel som behövs i kristider för 

att byggnationen av vindkraft 

inte ska avstanna. Stödsystem 

förbättras och lånegarantier via 

den europeiska investeringsbanken 

ställs till branschens förfogande 

i många andra länder, 

det verifierbara – befinna sig 

på besvärande avstånd från 

fakta. 

Alltså kan jag inte fortsättningsvis 

nöja mig med det gratisexemplar, 

som en av era medarbetare 

har satt i min hand, utan jag 

anhåller härmed om att få bli 

prenumerant och girerar samtidigt 

233 kr till Elbranschens 

PlusGirokonto 495 29 33 – 2 

Uppsala i slutet av maj 2009 

Vänligen 

Bengt Erik Rydén 

Elbranschens luttrade ansvarige 

utgivare tackar för de värmande 

orden från Bengt Erik och hans 

initiativ (till prenumeration) 

som förhoppningsvis kan mana 

till efterföljd. 

 

men inte här, framhåller Matthias 

Rapp. 

Elbranschens förhoppning är 

att ”bristerna” i certifikatsystemet 

snarare tyder på en tillnyktring 

efter vindkraftsfesten. En 

kraftkälla som inte bär sina egna 

kostnader och som förorsakar 

dyra problem i transmissionen 

borde fasas ut helt och till en 

början ersättas med ökad effektivitet 

i vatten- och kärnkraften 

(om nu den futtiga andelen av 

elbalansen som vindkraften står 

för över huvud taget behöver ersättas). 

Eftersom den nyckfulla 

vindkraften hela tiden måste 

arbeta ihop med den snabbt 

reglerbara vattenkraften innerbär 

fortsatt utbyggnad bara att 

en ”grön” kraftkälla periodvis ersätts 

av en annan ”grön” kraftkälla. 

 

Elanvändarna får betala snurrornas extrakostnader 

Svenska Kraftnät har lämnat förslag till regeringen om nya regler för elnätsförstärkningar av 

nationell betydelse och om nätanslutning av stora elproduktionsanläggningar. Förslaget syftar till att 

minska tröskeleffekterna för utbyggnaden av s.k. förnybar elproduktion. 

När det inte finns ledig kapacitet 

i ett nät måste den första 

producent som vill ansluta sig 

betala hela nätförstärkningen, 

även om denna är större än vad 

producenten själv kan dra nytta 

av. De producenter som därefter 

ansluts behöver bara betala för 

själva anslutningen. Detta medför 

att ingen producent vill bli 

först med att ansluta sig. 

– Problemet med denna tröskeleffekt 

är inte nytt men det får 

förnyad aktualitet genom den 

stora utbyggnaden av förnybar 

elproduktion, främst vindkraft. 

Vi föreslår därför dels en s.k. förtida 

delning av nätförstärkningskostnaden, 

dels att staten 

genom Svenska Kraftnät tar den 

ekonomiska risken för att göra 

nätförstärkningar med högre 

kapacitet än det från början 

finns anslutande produktion till, 

säger Svenska Kraftnäts generaldirektör 

Mikael Odenberg. 

Han framhåller dock att förslaget 

inte är avsett att utgöra en subvention 

av nätanslutningarna. 

Varje enskild nätförstärkning ska 

kunna bära sina egna kostnader. 

– Förslaget styr därför mot utbyggnad 

av den mest kostnadseffektiva 

vindkraften först, 

säger Odenberg. 

Elkunderna får betala 

Svenska Kraftnät föreslår i rapporten 

att kostnaderna för förslaget 

tas ut av elkunderna – 

endera över stamnätstariffen 

eller genom införande av en 

särskild nätförstärkningsavgift 

riktad till Svenska Kraftnäts nätkunder. 

Rapporten ”Tröskeleffekter och 

förnybar energi” kan hämtas på 

webbplatsen www.svk.se 

4

Välkommen till EUU. Vi utbildar riktiga elektriker. 

Är du en riktig 

elektriker 

Då har du säkert koll på att du måste lära dig de nya elinstallationsreglerna 

som släpps i maj. Då behöver du också en riktig utbildare. 

En utbildare som erbjuder kurser som passar både din efterfrågan 

och din plånbok. En utbildare som har kursledare som snackar samma 

fackspråk som du och som kan utbilda dig där du vill. EUU erbjuder allt 

detta och ägs dessutom av branschen. 

Så välkomna till EUU alla riktiga elektriker. 

Oavsett hur du knyter dina skor. 

Nya Elinstallationsreglerna 

Det blir stora förändringar i hur du 

ska utföra en elinstallation. Gamla 

begrepp ersätts med nya, kraven 

utökas och skärps och helt nya 

delar tillkommer. 

Elbranschens Utvecklings- och Utbildningscenter 

Box 545, 611 10 Nyköping 

Telefon: 0155-29 29 29. E-post: euu@euu.se 

www.euu.se


I Latina söder om Rom ligger Italiens första kärnkraftverk, byggt 1963 och stängt efter folkomröstningen 1987. 

I dag används anläggningen för lagring av använt kärnbränsle i väntan på en slutgiltig förvaringslösning. 

Renässansbeslut fattat 

Italien storsatsar på ny kärnkraft 

Italien återgår till kärnkraften. Detta historiska beslut är nu fattat. Och återgången sker i 

samarbete med Frankrike, både politiskt och tekniskt. Om drygt tio år hoppas Italiens regering 

att den inhemska kärnkraften ska vara en viktig del av energiförsörjningen i landet. 

I Italien började man tala om 

ny kärnkraft redan för några år 

sedan, men det var först sedan 

Silvio Berlusconi och hans allians 

vann valet förra året som det 

blev allvar. Visserligen hade vinnarna 

redan tidigare nämnt en 

renässans för kärnkraften men 

ingen politiker hade sagt rent ut 

att Italien borde få egna kärnkraftverk 

igen. 

Men det senaste året har det 

blivit full fart. Stärkta av att både 

Industriförbundet och några stora 

fackförbund är positiva till en 

satsning, har regeringen hela 

tiden närmat sig det verkliga 

TEXT: 

KRISTINA WALLIN 

FOTO: 

RICCARDO SCARDIGLI 

beslutet. Och nu har det alltså 

kommit. Det är officiellt att Italien 

ska satsa på kärnkraftverk 

inom landet igen. Regeringens 

lagförslag som lägger grunden 

för en nybyggnad har nyligen 

klubbats. 

Minst fyra reaktorer 

i Italien 

Detta är ett oerhört viktig beslut 

för kärnkraftsindustrin eftersom 

Italien kommer att behöva flera 

verk. Regeringen vill att en fjärdedel 

av den italienska energianvändningen 

ska täckas av 

inhemsk kärnkraft. Det innebär 

12 800 MW installerad effekt år 

2020. 

Hälften ska byggas med 

fransk teknik. Italienska Enel 

och franska Edf har tecknat ett 

avtal som i praktiken innebär 

att de två bolagen ska samarbeta 

för att bygga minst fyra 

reaktorer i Italien. Dessutom 

ska italienarna medverka vid 

byggandet av det nya verket i 

Flamanville i Frankrike och 

ytterligare fem nya reaktorer. 

Ett bolag kommer att bildas 

där Enel får en knapp majoritet. 

Även andra företag är välkomna. 

Enel får också rätt till majoriteten 

av den producerade elen och 

kommer att driva kraftverken i 

egen regi. 

Men det innebär inte att 

denna nya, viktiga marknad är 

stängd för andra som vill vara 

med. 6 400 MW letar efter 

investerare. Det andra stora italienska 

energibolaget Edison har 

redan visat stort intresse, men 

möjlighet finns för alla. 

– Vi är öppna både för andra 

6


Italien och Frankrike 

med Berlusconi och Sarkozy i 

spetsen har kommit överens 

om samarbete kring 

storskalig kärnkraftsutbyggnad. 

ANSA 

7


Montalto di Castro skulle 

bli Italiens största 

kärnkraftverk men bygget 

stoppades i slutet av 1980- 

talet. I dag produceras el 

genom sopförbränning 

men platsen ligger bra till 

för att få ett av de nya 

kärnkraftverken. 

operatörer och annan teknik. 

Det viktiga är att det är effektiva 

och säkra alternativ, konstaterade 

näringslivsministern Claudio 

Scajola i våras. 

Det var säkerligen tänkt även 

som en uppmuntran till italienska 

Ansaldo, som tappat sitt 

kärnkraftskunnande under de 

gångna 20 åren, att ta kontakt 

med USA för att på så sätt få 

tillgång även till deras teknologi. 

Minst 40 miljarder euro 

ska investeras 

Edison var först ut med att 

öppet föreslå kärnkraftverk på 

italiensk mark, och det var dess 

vd Umberto Quadrino som 

talade om fyra eller fem reaktorer 

redan för ett år sedan. 

Kanske för att en av Edisons 

största aktieägare är just franska 

Edf. 

Umberto Quadrino har flera 

gånger poängterat att Edison 

inte tänker sig kärnkraften som 

den huvudsakliga energikällan i 

Italien, men som en viktig del av 

en ny energiplan. Frågan är om 

man tar ett steg tillbaka nu, när 

just Edf har tecknat avtal med 

Enel, eller om man fortsätter på 

egen hand och i stort sett ger 

Edf monopol på italiensk kärnkraft. 

Det är stora investeringar vi 

talar om. Minst 40 miljarder 

euro enligt Edisons egna beräkningar, 

men sannolik kommer 

det att bli dubbelt så mycket. 

Trots detta är vinst på sikt nästan 

garanterad och därför har 

kolossen Edf sett till att inte förlora 

detta saftiga köttben. 

Några statliga bidrag kommer 

det inte att bli. Silvio Berlusconi 

och hans regering nöjer sig med 

att utse de organ som ska kontrollera 

byggandet och driften. 

Redan nu är det bestämt att en 

alldeles ny säkerhetsbyrå ska bildas 

och att två andra existerande 

myndigheter ska omorganiseras 

för att kunna följa kärnkraftens 

utbyggnad. 

Kärnkraftssatsningen fick ett 

riktigt lyft när den franske presidenten 

Nicolas Sarkozy var på 

besök i Italien i slutet av februari. 

De två länderna skrev under 

en överenskommelse där de förbinder 

sig att arbeta på en 

gemensam linje för att minska 

Nej till kärnkraft 1987 

Den 8 och 9 november 1987 folkomröstade italienarna om vad 

som i praktiken handlade om kärnkraftens vara eller inte vara. 

Men egentligen röstade man om följande: 

1) Vill ni upphäva lagen som ger regeringen möjlighet att 

bestämma var ett kärnkraftverk ska ligga om de lokala instanserna 

inte bestämmer sig inom överenskommen tid 

80,6 procent av de röstande svarade ja. 

2) Vill ni avskaffa ersättningen till kommuner som har kärnkraftverk 

eller koldrivna kraftverk på sitt territorium 


3) Vill in upphäva normen som ger Enel möjlighet att samarbeta 

med utländska partner för att bygga kärnkraftverk utomlands 


På dessa platser finns nedlagda 

kärnkraftverk. I Porto 

Tolle och Montalto di Castro 

kommer troligen några av de 

nya att byggas. 

I omröstningen deltog två tredjedelar av de röstberättigade. 

Även om politikerna i teorin hade kunnat hitta sätt att fortsätta 

med kärnkraften, fanns det ingen politisk vilja då. I dag har 

folkomröstningen inget lagligt värde och regeringen kan alltså 

fritt bestämma vilka regler och lagar som ska gälla vid satsningen. 

 

8

DIESELELVERK 

• Mobila elverk 

• Stationära elverk 

• Containermonterade 

elverk 

• Kundanpassade 

elverk 

• Automatikutrustning 

Box 37, 274 03 Rydsgård • Tel. 0411-443 09, fax 0411-448 50 

RING FÖR MER 

INFORMATION! 

RUDIN & CO. FOTO: PER-ARNE RYNNING. 

OMFORMARSTATION, MJÖLBY. 

BYGGHERRE: BANVERKET ÖSTRA BANREGIONEN. 

Totalentreprenad med KC Betong 

KC Betong svarar för såväl projektering och produktion som leverans och montering 

av kompletta stommar. Nästan 100 års branscherfarenhet ger oss möjlighet att hitta 

de absolut bästa lösningarna, både vad gäller ekonomi och utförande. 

Vi arbetar med byggnader som exempelvis bostäder, skolor, förvaltningsbyggnader, 

industrier, ställverk. Vi tillverkar också egna produkter för miljövård och markprodukter 

till tele- och IT-branschen. 

KC BETONG, BOX 139, 641 22 KATRINEHOLM. TEL 0150-34 99 00 E-POST: INFO@KC-BETONG.SE WEBB: WWW.KC-BETONG.SE


koldioxidutsläppen i hela Europa. 

Dessutom ska de samarbeta för 

att öppna energimarknaderna 

ytterligare och göra energiförsörjningen 

säkrare. 

– Ideologisk fanatism har 

hindrat oss från att använda 

oss av kärnkraften. Nu måste 

vi vakna från vår sömn, för 

framtiden ligger i förnybara 

energikällor och i kärnkraft, sa 

premiärministern Silvio Berlusconi 

när det historiska avtalet 

presenterades. 

Men var ska 

verken ligga 

Ett stort problem, som regeringen 

ännu inte har tagit itu 

med, är var de nya kärnkraftverken 

ska ligga. Motståndet i 

Italien är fortfarande stort, och 

bara två regioner (Veneto, där 

Venedig ligger, och Sicilien) har 

deklarerat att de gärna tar emot 

nybyggena. 

Enligt de uttalanden som 

Berlusconi och andra regeringsmedlemmar 

gjort hittills, 

verkar det som om man tänker 

köra den hårda metoden. Det 

blir alltså inga större utrymmen 

för protester och veto från 

kommuner eller regioners sida. 

Regeringen kommer att bestämma. 

Detta är naturligtvis det enda 

sättet att snabbt kunna starta 

byggandet och regeringen vill att 

det ska ske före nästa parlamentsval 

om fyra år, så att en 

kommande regering inte ska 

kunna ändra fattade beslut. 

Energibolagen är inte lika säkra 

på att detta är rätt sätt, eftersom 

de vet hur svårt det kan vara att 

driva verken om lokalbefolkningen 

är negativ. 

Näringslivsministern har redan 

antytt att de existerande kärnkraftverken, 

som stängdes efter 

folkomröstningen 1987, kan 

vara bra placeringsställen. Bäst 

till ligger annars Montalto di 

Det avskydda kolkraftverket i Porto 

Tolle vid Po-flodens mynning kan mycket 

väl komma att bytas ut mot ett 

modernt kärnkraftverk. 

Castro norr om Rom, där det på 

1980-talet byggdes ett kärnkraftverk 

som aldrig togs i bruk, och 

Porto Tolle vid Po-deltat, där det 

redan finns ett av befolkningen 

hatat oljekraftverk. 

Kritik har riktats mot regeringens 

beslut, eftersom kärnkraftverken 

som kommer att 

byggas är tredje och inte fjärde 

generationen. Men näringslivsministern 

slår tillbaka den. 

– Den nya generationen reaktorer 

kommer inte att vara 

användbara före år 2030, och vi 

behöver kärnkraften innan dess. 

Det går inte att hela tiden vänta 

på det som är modernare och 

bättre, man måste agera någon 

gång, svarar Claudio Scajola på 

kritiken. 

 

Huvudpunkterna i det italienska projektet 

1) Italienska Enel och franska Edf projekterar och bygger fyra kärnkraftverk tillsammans. Det första 

ska starta senast 2020. 

2) Regeringen har redan beslutat att starta en alldeles ny byrå för kärnkraftssäkerhet. Dessutom ska två 

andra myndigheter omorganiseras för att följa kärnkraftsutbyggnaden. 

3) Regeringen vill ha det första kraftverket i gång så fort som möjligt, senast år 2020. Det innebär att 

den troligtvis själv kommer att bestämma var de ska ligga, utan utdragna diskussioner med lokala 

politiker. 

4) Italien ska senast år 2025 få en fjärdedel av elanvändningen från kärnkraft. 

5) Italien och Frankrike kommer tillsammans att verka för en utveckling inom hela EU av alla 

energikällor som minskar koldioxidutsläppen. 

Besök 

Elbranschens 

nätplats: 

www. 

elbranschen.nu 

10

Specialkabel 

Exempel ur vårt breda 

kabelsortiment: 

Koaxialkabel 

från 10 MHz till 20 GHz 

Elproflex 

extremt vrid- och böjtålig kabel 

Elprohalex 

halogenfri signal- och nummerkabel 

Lövbacksvägen 3, 141 71 Segeltorp 

Tel. 08-97 00 70 Fax 08-646 31 48 

www.elproman.se 

info@elproman.se


SVENSK ELBRUKARFÖRENING 

Telefon/fax 08-607 34 16 • www.elbruk.com 

Svensk Elbrukarförening ek för, ELBRUK, är en intresseorganisation för slutanvändare av elkraft. Genom att tillvarata elbrukarnas, slutanvändarnas, 

intressen på den omreglerade elmarknaden skall föreningen vara en motvikt till leverantörsidans olika organisationer. Den skall bevaka och 

verka för att lagstiftarens intentioner med en konkurrensutsatt elhandel och en relevant granskad nätverksamhet förverkligas. Medlemmarna, ca 25, 

är juridiska personer och deras totala elförbrukning är mer än 10 TWh. Föreningen avger bl.a. remissyttranden över olika statliga utredningar eller 

rapporter som rör elmarknaden. Sedan hösten 1999 är föreningen också representerad i Svenska Kraftnäts Marknadsråd. 

Va´ ska vi me´ allt till 

LARS BLOMQVIST 

ELBRUK 

– Knappt hälften, svarade 

verkstadschefen när han blev 

tillfrågad av en besökare om hur 

många som jobbade i fabriken. 

Och så är det också i eltillverkningsindustrin, 

hälften av 

anläggningarna ”jobbar” enligt 

den statistik som NordEl redovisar 

på sin hemsida. Landets, och 

för övrigt hela Nordens, elproduktionsanläggningar 

utnyttjas 

bara till ungefär hälften av sin 

teoretiskt maximala förmåga. 

Ändå byggs det ny kapacitet för 

fullt utan att man först har 

undersökt möjligheten att 

använda den befintliga ännu 

mera. 

Utnyttja befintlig 

kapacitet bättre! 

Siffror från NordEls statistik 

visar att vi egentligen redan har 

de generatorer som behövs för 

att tillgodose vårt elbehov, vi behöver 

inte jäkta med att skaffa 

ännu fler. I stället ska vi se till 

att utnyttja de befintliga bättre. I 

mer än 20 år har landets energianvändning 

pendlat mellan 140 

och 150 TWh per år och med en 

sjunkande trend de senaste 5-10 

åren. Effektuttaget har under de 

senaste 20 åren bara en enda 

gång överstigit 27 000 MW och 

det var i samband med ett ”tillbud”. 

I stort set ligger alltså vår 

elanvändning på ganska stadig 

nivå, det går upp och ner men 

inom konstanta intervall. Varför 

då plötsligt denna makalösa 

satsning på ny kapacitet; 30 

TWh mer vindkraft, effektökningar 

i kärnkraftverken – och 

det senaste, att bli sin egen 

elproducent med hjälp av solpaneler. 

Mer vindkraft är svaret på kravet 

om lägre koldioxidutsläpp 

men kan de utsläppen minskas 

på annat, enklare och billigare 

sätt så är det riktigare. 

Sverige har en installerad elkapacitet 

på drygt 34 000 MW 

som teoretiskt kan producera 

nästan 300 TWh varje år vilket 

är ungefär dubbelt så mycket 

som vi gör av med inom landet. 

Självfallet är det omöjligt med 

ett hundraprocentigt utnyttjande, 

men möjligt med ett ökat. 

Innehållen i några konsultrapporter 

de senaste åren om 

kärnkraften tyder på att det finns 

en outnyttjad potential på ca 5 

TWh i befintliga kärnkraftverk. 

Om den realiseras, tillsammans 

med den nu planerade vindkraften, 

får vi en produktionskapacitet 

på en bra bit över 180 TWh 

el och en installerad effekt på 

44 000 MW. Men – det har åtföljts 

av en rejäl utbyggnad av 

vattenkraften för att parera vindkraftens 

stora produktionsvariationer 

och då får vi ytterligare 

några terawattimmars produktionskapacitet 

och ett effekttillskott 

av den utbyggnaden. I den 

nyligen presenterade Miljöprocessutredningen 

får man emellertid 

inte acceptans för utbyggd 

vattenkraft. ”Systemet” hänger 

helt enkelt inte ihop. 

Vad ska vi göra 

med elöverskottet 

Arbetet med energieffektivisering 

leder till lägre elbehov och 

övergången till elbilar till ett 

större, men antag att de fenomenen 

tar ut varandra. Vad ska då 

ske med det väldiga elöverskottet 

Begränsa det genom nedläggning 

av motsvarande kärnkraftkapacitet 

skapar genast 

effektproblem vintertid, det 

kommer nämligen att fattas ett 

par tusen megawatt då. Exportera 

det till kol-Europa kräver att 

kablarna till kontinenten och elnäten 

(som elanvändarna subventionerar) 

byggs ut kraftigt 

och då borde vi i gengäld få låga 

elpriser här hemma och inte 

kontinentens ”kolpriser”. Tro det 

den som vill. 

Det finns helt enkelt ingen 

plan för hur elproduktionen från 

den kraftiga kapacitetsökningen 

ska hanteras. 

Den våldsamma vindkraftsatsningen 

kommer i en märklig dager 

eftersom redan befintliga andra 

anläggningar är tillräckliga för landets 

elbehov – om de utnyttjas 

bättre. Med i många fall marginella 

kostnader går det att öka 

den koldioxidfria produktionen. 

Det är inte rimligt att i tider 

av starka miljösatsningar bygga 

ut elnät och vindkraft som har 

ett genomsnittligt utnyttjande 

på 35 procent och som för att 

”kompenseras” för sina variationer 

kräver uppbackning av mer 

vattenkraft vilket medför att det 

kraftslaget, i sin tur, minskar sitt 

utnyttjande; det är redan i dag 

under 50 procent. 

Det är inte heller rimligt därför 

att vindkraften kräver att 

man tar nya, fräscha resurser 

från olika håll på jordklotet, 

skickar runt dem för förädling 

till torn, propellrar och elnätsmaterial, 

som efter ytterligare 

transporter sprids över stora terrängområden 

där de sedan står 

stilla två dagar av tre. Det är inte 

en miljöorienterad resursanvändning 

när det redan finns 

kraftanläggningar och elnät som 

efter regeländringar och marginella 

investeringar kan producera 

mer på ett leveranssäkert 

sätt. 

Med en riktig miljösyn och 

förhållandevis små investeringar 

kan vi inom landet, och utan 

resten av vindkraftsatsningen, 

producera ytterligare 10 TWh el. 

Det räcker, åtminstone det närmaste 

decenniet, mer än väl för 

både vårt eget behov och grannarnas 

också när så behövs. 

Under tiden kan alla problem i 

anslutning till vind-, våg- och 

solkraft utredas på ett lugnt och 

eftertänksamt sätt. 

Om sedan kraftföretagen vill 

producera mer el för att exportera 

får de betala nödvändiga 

investeringar i produktionsanläggningar 

och nät, det ska 

inte subventioneras av slutanvändarna. 

 

Över 500 unika besökare varje arbetsdag! 

Annonsera på Elbranschens nätplats 

www.elbranschen.nu 

Kontakta annonsavdelningen, tel. 040-611 06 90 

12


På Energimässan i våras kunde man bland alla mer eller mindre fantasifulla nya energikoncept till slut hitta en monter 

som representerade den svenska basenergin. Ungefär hälften av Sveriges elproduktion kommer från kärnkraft. 

Det våras för kärnkraften 

efter trettio svåra år 

Det är inte bara i Italien som kärnkraften går en ny vår till mötes. Också i Sverige ljusnar det 

över horisonten sedan den absurda tankeförbudslagen avskaffats och efter regeringsbeslutet att 

åtminstone äldre reaktorer ska få ersättas. Det var därför glädjande och passande att 

Elbranschens reporter Kjell Duberg vid Energitinget i Stockholm i våras kunde få en intervju med 

Jan Blomgren, föreståndare för SKC, Svenskt Kärntekniskt Centrum. 

Svenskt Kärntekniskt Centrum, 

SKC, är ett samverkansorgan 

som möjliggör tillgång till 

svensk akademisk kompetens 

och forskning inom det kärntekniska 

området. Detta är förutsättningen 

för säker, miljöriktig, 

effektiv och tillförlitlig kärnkraftsproduktion 

i Sverige. 

Bland parterna i SKC ingår 

Strålsäkerhetsmyndigheten, tidigare 

Statens kärnkraftsinspektion, 

som den största finansiären. 

Ingen annanstans i världen 

samverkar industrin med en 

inspektionsmyndighet vid finansiering 

av högskoleverksamhet. 

INTERVJU: 

KJELL DUBERG 

kjell.duberg@telia.com 

Övriga finansiärer är Ringhals 

AB, Forsmark Kraft AB, E.ON, 

Oskarshamns Kraftgrupp AB 

och Westinghouse Electric AB. 

Genom SKCs insatser kan 

intresserade studenter utbilda 

sig och bedriva kvalificerad 

forskning i kärntekniska ämnen. 

SKC har också bidragit till att 

personal på myndigheten, vid 

kärnkraftverken och inom industrin 

har kunnat vidareutbilda sig. 

Forskningen ger därmed värdefulla 

bidrag både till ökad säkerhet 

och till långsiktig utveckling 

av kärnkraften i Sverige. SKC 

stöder sedan 15 år tillbaka verksamheten 

vid KTH, Chalmers 

och Uppsala Universitet. Efter 

en nyorganisation för sju år 

sedan satsas ungefär sexton miljoner 

kr per år. 

Tankeförbud 

i tjugotvå år 

Det så kallade ”tankeförbudet” 

som lagstadgades 1984 och inte 

upphävdes förrän 2006 innebar 

förbud för industrin att göra omfattande 

projektering i syfte att 

bygga kommersiella kärnkraftsreaktorer. 

Trots att det inte var 

ett formellt förbud mot forskning 

vid forskningsreaktorer och 

kring framtida utveckling uppfattades 

det så på många håll. 

Lagen blev en svår hämsko, 

13


SKC representerades av Jan Blomgren, föreståndare, och två doktorander från KTH, Odd Runevall och Carl Berglöf. 

framför allt för att den avskräckte 

många från att ge sig in i branschen. 

Givetvis innebar det en 

nackdel för de befintliga kraftverken. 

Om man inte forskar 

kring kärnkraft över huvudtaget 

får man svårt att hitta nya säkerhetshöjande 

åtgärder. 

– Kärnkraftsbranschen såg att 

forskningen hade fått en stark 

nedgång i Sverige, ämnet höll på 

att ”torka ut” helt och hållet vid 

universiteten, säger Jan Blomgren, 

föreståndare för SKC. 

Medelåldern hos företrädarna 

var hög, de närmade sig pension 

och återväxten var dålig. SKC 

har vitaliserat utbildningsvärlden 

avsevärt och en ny generation 

forskare har etablerat sig. I 

dag finns ett dussintal forskningsledare 

i fyrtiotioårsåldern, 

en bra tillväxt. Det forskas kring 

allt vid de svenska universiteten, 

från dagens reaktorer till framtida 

generationer som ska byggas 

om fyrtio år. 

Mellanled saknas 

i forskningen 

– De flesta länder har ett led 

mellan industri och universitet i 

form av statliga forskningsinstitut, 

förklarar Jan Blomgren. De 

kan bedriva långsiktig forskning 

utan krav på lönsamhet i närtid. 

Det saknas nästan helt i Sverige. 

Industrin måste gå direkt till 

universiteten. Enda alternativet 

är att de själva står för finansieringen. 

Vi hade Studsvik tidigare 

men det har vi inte längre. Finland 

har VTT Technical Research 

Centre som fyller denna funktion. 

Där finns några hundra 

forskare som gör serviceuppdrag 

åt industrin av mer långsiktig 

karaktär, något som kan vara 

svårt att klara i den dagliga driften. 

Jan Blomgren berättar att 

Svensk Kärnbränslehantering 

AB, SKB, har varit en mycket 

viktig aktör i sammanhanget. 

– Deras huvuduppgift är geologisk 

lagring, men de har också 

finansierat forskning framför allt 

kring separation och transmutation, 

olika bestrålningsmetoder 

för återanvändning av kärnkraftsavfall. 

Den satsningen skedde innan 

SKC fanns och innebar att några 

personer kunde hålla sig kvar i 

branschen i väntan på att vinden 

skulle vända. 

– Jag var en av dem, berättar 

Jan. Stödet på några miljoner om 

året som kom i början av 90-talet 

visade sig bli väldigt betydelsefullt. 

Alla forskarna som tog del 

av det är i dag viktiga nyckelpersoner 

i branschen. 

Efter att Svenskt Kärntekniskt 

Centrum blev finansiär har ytterligare 

flera tillkommit. Vid en 

typisk universitetsinstitution i 

dag står SKC för ungefär en fjärdedel 

av finansieringen. Resten 

är statliga medel för grundutbildningen 

och direkta kontrakt 

med företag. Det finns också 

andra konstellationer som liknar 

SKC där industri och myndighet 

finansierar vissa typer av forskning. 

Även EU bidrar ekonomiskt. 

Den större bredden i 

finansieringen gör att den akademiska 

forskningen kring kärnteknik 

numera är stabil även om 

den inte är så stor som man 

skulle önska. 

Fem tusen nya 

kärnkraftsingenjörer 

– Jag doktorerade i kärnfysik i 

slutet av åttiotalet, berättar Jan. 

På den tiden fanns inga direkta 

kopplingar till industrin, forskningen 

var enbart ”nyfikenhetsdriven”. 

Efter några år som forskare i 

USA kom Jan tillbaka till Sverige 

och lyckades övervintra i 

branschen tack vare SKBs forskning 

kring återanvändning av 

använt kärnbränsle. Det ledde 

så småningom till en professorstjänst 

vid Uppsala Universitet. 

Nyligen sa han upp sig där 

och han arbetar nu med att samordna 

kompetenssatsningar inom 

och utanför Vattenfall. 

– Min uppgift är kort sagt att 

få fram fem tusen ingenjörer 

inom tio år så att vi kan bygga 

nya kärnkraftverk och hålla 

igång de gamla. Trettiofem procent 

av tiden är jag uthyrd av 

Vattenfall för att leda SKC. 

Jan poängterar att hans starkaste 

drivkraft inte är att stoppa 

den påstått ökande växthuseffekten. 

– Om det skulle vara möjligt 

att mildra en negativ växthuseffekt 

med hjälp av kärnkraft är 

det naturligtvis en bonus. Men 

min huvudsakliga drivkraft är att 

få fram miljövänlig elström till 

världens befolkning. En miljard 

människor på jorden saknar tillgång 

till rent vatten. Det är ett 

stort problem. Kan jag vara med 

och lösa det problemet skulle jag 

sova gott på nätterna. 

Forskning för att förbättra befintlig 

teknik och utforma de 

reaktorer som kommer att byggas 

under de kommande tio åren 

är den viktigaste uppgiften just 

nu om man tänker femtio år 

framåt. 

– Tänker vi hundra år framåt 

med ökad andel nukleär energi 

krävs ett stort tekniksprång. Då 

blir generation 4 viktig, men det 

är alltså inte bråttom på samma 

sätt. 

Hybridkraftverk med 

både fusion och fission 

Kärnfysik och plasmafysik är två 

helt skilda forskningsområden. 

En forskare inom fission, 

kärnklyvning, behöver därför 

14

TRANSFORMATORER FÖR INDUSTRI & KRAFTBOLAG 

Gjuthartsisolerade transformatorer 50-25 000 kVA 

Krafttransformatorer 4-120 MVA 

ELNORD KRAFT AB | www.elnord.se | info@elnord.se | 08 - 510 514 80 

Odlingsvägen 32 – 187 51 TÄBY 

Cressall Resistors 

Experten på kraftmotstånd! 

CHS Controls erbjuder ett av världens bredaste sortiment av 

kraftmotstånd från Cressall Resistors, från några få watt upp till 

flera megawatt. Vi levererar helt kundanpassade lösningar och 

standardiserade konstruktioner för applikationer som 

• Bromsmotstånd, självkylda och fläktkylda, för industri- och 

traktionsändamål 

• Belastningmotstånd för batteri- och generatorprovning, 

lösningar för integration med reservkraftsaggregat 

• Jordningsmotstånd för generator- och distributionssystem 

• Filtermotstånd för HVDC överföringar, SVC anläggningar och 

kondensatorurladdning 

Oavsett behov, plats, driftsmiljö och applikation, Cressall har det 

kraftmotstånd som behövs. 

Prova oss - Besök www.chscontrols.se! 

CHS Controls AB 

Florettgatan 33, 254 67 Helsingborg 

Tel 042-386100, fax 042-386129 

chs@chscontrols.se, www.chscontrols.se 

Alltid 

tillgänglig 

Always available 

- Alltid öppen! 

www.chscontrols.se 

- Always open!


ingalunda vara expert på fusion, 

kärnsammansmältning, och vice 

versa. Vi frågar Jan vad han 

anser om forskningen inom 

fusion, energilösningen där drivmedlet 

finns i vatten. 

– Fusion är mycket intressant. 

Jag anser att vi måste forska 

inom detta område, vi har inte 

råd att låta bli att ta chansen. 

Vinsten är så stor om vi lyckas. 

Däremot tror jag inte att man 

kan utlova vinster på kort sikt. 

Men ett viktigt spår man kanske 

har missat är en kombination av 

dagens kärnkraft och fusion. En 

fusionsanläggning som ska leverera 

energi och vara självdrivande 

måste vara väldigt stor. 

Däremot kan man tänka sig en 

mindre fusionsanläggning som 

fungerar som en kraftig neutronkälla 

till en fissionsanläggning. 

Kombinerar man fusion med 

dagens kärnteknik kan man 

bygga kompaktare anläggningar. 

Den sortens hybrider skulle inte 

kräva lika mycket forskning, dit 

skulle det inte vara lika långt. 

Anläggningen kunde framför allt 

göras mycket effektiv för konvertering 

och användning av det 

kärnkraftsavfall vi har. 

Skälet till att man inte har 

resonerat i dessa tankebanor har 

varit att fusionsforskning i viss 

mån har bedrivits i motsatsställning 

till fission. En del som jobbar 

med fusion vill undvika att 

bli kopplade till den vanliga kärnkraften 

med dess i vissa kretsar 

dåliga rykte. Kunde man hitta 

ett bättre samarbete mellan de 

två världarna tror jag att man 

skulle komma fram fortare tekniskt. 

Vid min förra institution i 

Uppsala har vi fusion och fission 

i samma korridor och där finns 

en del begynnande forskningsprojekt 

över gränserna. 

Vi låter Jan bemöta några av de 

vanligaste argumenten mot kärnkraft. 

Kärnvapenhotet 

– Jag får ofta höra resonemanget 

att man tillverkar plutonium i en 

kärnreaktor och plutonium kan 

användas till kärnvapen. Alltså 

kan kraftverken utnyttjas för 

vapenproduktion. Påståendet är 

inte sant. Det finns fyra sorters 

plutonium och blandningen av 

dessa avgör om de kan användas 

till vapen. I en vanlig reaktor blir 

det fel blandning och i generation 

fyra gör den höga utbränningsgraden 

av använt bränsle 

att halten plutonium-240 blir 

hög i förhållande till plutonium- 

239 vilket gör det ointressant för 

vapentillverkning. 

Förnybar energi 

– Tittar vi globalt så är det inte 

realistiskt att vi från förnybara 

energikällor skulle kunna få så 

mycket energi som vi använder i 

dag. Ännu mindre realistiskt är 

det att den räcker om Indien 

och Kina ska nå en levnadsstandard 

i närheten av vår. De förnybara 

energislagen har ofta väldigt 

trevlig teknik med många 

fördelar, men det finns begränsningar. 

Naturen tillhandahåller 

helt enkelt inte mer än en viss 

mängd vind eller solljus. 

Man glömmer ofta bort att 

även om energikällan är förnybar 

så är inte den tekniska utrustningen 

det. Bygger man ett vindkraftverk 

håller det ett antal år. 

Man har då förbrukat en viss 

mängd metall och annat material. 

Det går också åt energi för 

framställningen och för transporterna. 

Vidare måste elnätet 

byggas ut och man måste utnyttja 

andra energikällor som levererar 

el när det inte blåser. Att skörda 

energin är alltså inte gratis. Det 

är ofta här man får problem. Vad 

avser solen är energimängden 

per yta så liten och energiåtgången 

för att tillverka utrustningen 

så stor att man vinner 

väldigt lite. Ibland kan vinsten 

till och med vara negativ. Man 

stirrar sig blind på resursen och 

ser inte att tekniken för att 

skörda kräver stora energiinsatser. 

Ska vi klara energiförsörjningen 

med enbart effektivisering och 

förnybara energikällor måste vi 

radikalt sänka levnadsstandarden. 

Ändå måste vi importera 

energi från andra håll. I dag har 

vi inte möjlighet att importera så 

mycket elström utan att bygga 

ny nätkapacitet och vi måste 

köpa elen mycket dyrare utomlands. 

Det betyder i sin tur en 

kraftig utbyggnad av kolkraft i 

andra länder. Är det vettigt 

Naturligtvis inte! 

Harrisburg 

– Kärnkraft är farlig verksamhet 

och det kan gå snett. Det gjorde 

det på Three Mile Island utanför 

Harrisburg 1979. Men eftersom 

det är en farlig verksamhet så 

har man alltid sett till att bygga 

16

Svensk kärnkraft 

är bra för både miljön och samhället. 

Ger inga växthusgaser. 

Ger inga försurande utsläpp eller 

hälsovådliga rökgaser. 

Producerar mycket och billig elström 

– en livsnödvändighet för svensk 

basindustri och vår fortsatta välfärd. 

Tar ansvar för sitt avfall över hela 

livscykeln. 

Vilka andra energikällor gör det 

Euro Energy Components AB 

- Din kontakt inom el! 

 

3-polig 40-63 A 

 

 

 

 

Miljövänner för kärnkraft 

www.mfk.nu mfk@mfk.nu 

Box 83, 430 24 Väröbacka 

Säkra höjdjobb 

Försäljning Service Reservdelar Support Utbildning Finansiering 

Boka demo! 

NYHET! 

3 

 

 

Montagematriel 

Ring och boka demo våren 2009! 

Vi kommer till dig och visar våra liftar. 

Gävle Falkenberg Stockholm 

026-12 47 00 www.liftbolaget.se 

 

www.euroenergy.se


in stora säkerhetsmarginaler. 

Även för sådant som absolut inte 

borde hända. I Harrisburg totalförstördes 

en reaktor, men ingen 

människa och inga djur kom till 

skada vid härdsmältan vare sig 

då eller senare. Det släpptes inte 

ut mer radioaktivitet än vad som 

motsvarade en årsdos vid normal 

drift. 

Rent tekniskt sett var det en 

utmärkt demonstration av att 

säkerhetssystemen fungerade. 

Rykten kom naturligtvis ut om 

ökat antal cancerfall bland 

populationen i vindriktningen. 

Men att göra urvalet till den sortens 

undersökningar är omöjligt 

när det handlar om ett fåtal fall i 

en stor population. Dessutom 

har vi problemen medierapporteringen. 

Om 999 undersökningar 

säger att inget hände och 

en visar katastrofsiffror, så är det 

alltid den som syns i media. Det 

här är inte bara ett medieproblem, 

det är också ett forskarproblem. 

Många av forskarna 

som inte hittar någon effekt 

skickar inte ens in en artikel, 

medan den som ser något spektakulärt 

vet att den blir publicerad. 

Det finns en slags anrikning 

av sensationsrapporter i systemet. 

Avfallet 

– Problemen med kärnkraftsavfall 

är som jag ser det kraftigt 

överdriven. Främst är det en 

psykologisk akilleshäl, hävdar 

Jan Blomgren. Man tar två sanningar 

och kombinerar dem till 

en lögn. Sanning 1: avfallet är 

dödligt farligt. Det är sant när 

det är nytt och tas ur reaktorn 

och om man inte skyddar sig, 

vilket är ganska lätt. Sanning 2: 

det tar 100 000 år innan radioaktiviteten 

är borta. Ja, det är 

också sant, men det betyder inte 

att det är dödligt farligt i 

100 000 år. Efter 300 till 500 år 

har strålningen klingat av så 

mycket att man i praktiken måste 

äta avfallet för att skadas allvarligt 

eller dö. Strålningen kan 

inte längre tränga in i kroppen 

utifrån. 

Jag brukar jämföra med elektrisk 

ström. Den är livsfarlig om 

man blöter fingrarna och stoppar 

dem i ett eluttag. Men lösningen 

är ju inte att avskaffa elström 

utan att låta bli att stoppa fingrarna 

i kontakten. Det är samma 

sak med radioaktivt avfall. Det 

går att skydda sig, det är inget 

magiskt. 

Halveringstiden för den stora 

mängden radioaktiva klyvningsprodukter, 

cesium-137 och 

strontium-90, är 30 år. För dem 

krävs ett skydd i storleksordningen 

en meter betong eller 

några meter vatten. 

De övriga radioaktiva klyvningsprodukterna, 

så kallade 

transuraner (bortom uran i det 

periodiska systemet), är mycket 

långlivade men inte alls så 

aggressiva. Plutonium är det 

vanligaste, vidare neptunium, 

americium och curium. De är 

alla alfastrålande och svagt gammastrålande 

vilket betyder att 

strålningen kan stoppas med två 

ark papper eller fem centimeter 

luft. De är enbart farliga om 

man får in dem i kroppen. 

Att avfallet ska ner 500 meter 

under marken har inget med 

strålskydd att göra. Det är för att 

människor och djur inte ska få 

det i sig. Det ska inte komma ut 

i grundvattnet och man ska inte 

råka andas in det. 

Det finns väldigt många olika 

uppgifter om hur farligt avfallet 

är, och det beror på att man 

menar olika saker. Det är lätt att 

mäta radioaktivitet i små mängder, 

och det har lett till att 

gränsvärdena satts mycket lägre 

för radioaktivitet än för andra 

farliga ämnen (kemiska gifter 

m.m.), inte för att det är så farligt 

utan för att det är så lätt att 

upptäcka. 

Fjärde generationen 

reaktorer 

– Problemet med avfallet ser 

jag mer som ett slöseri med 

resurser än som ett säkerhetsproblem. 

Det finns väldigt 

mycket energi kvar i det avfall vi 

ska förvara. I dagens reaktorer 

kan man bara återföra en liten 

del som bränsle i en ny process. 

Det intressanta med generation 

fyra är att en stor del av avfallet 

kan föras tillbaka som utsäde till 

nytt bränsle. 

Fjärde generationen reaktorer 

kallas snabba reaktorer därför att 

neutronerna rör sig betydligt 

snabbare. Med dagens teknik 

bromsas neutronerna med vatten. 

Då får man väldigt fina 

säkerhetsegenskaper, men det är 

bara det lätta uran-235 som går 

att klyva. När man inte bromsar 

neutronerna kan man klyva i 

stort sett alla tunga grundämnen 

som finns, men chansen per 

ämne blir sämre och det går inte 

längre att använda vatten som 

kylmedel. Kylningen måste ske 

med hjälp av gaser eller flytande 

metall. Det är tekniskt svårare, 

dyrare och mer komplicerat, 

men man får ut över hundra 

gånger mer energi per kilo uran. 

I dag använder vi inte ens en 

procent av det uran som finns 

ute i naturen. I generation fyra 

kan man använda allt uran, inte 

bara de 0,7 procenten uran-235. 

I en snabb reaktor kan även det 

resterande uranet klyvas eller 

omvandlas till klyvbara plutoniumisotoper. 

Europeisk 

forskningsplan 

I Europa finns sedan november 

2008 en gemensam forskningsplan 

där ett femtiotal organisationer 

är involverade i arbetet 

med generation fyra. Där ingår 

alla stora industriföretag och 

forskningscentra plus ett nätverk 

av Europas universitet. En natriumkyld 

försöksreaktor ska stå 

färdig 2012 och den första fullskalereaktorn 

beräknas vara 

igång runt 2020. Den blir en 

prototypreaktor som ska producera 

el under konstanta former. 

2012 ska också ett beslut fattas 

gällande en parallell mindre anläggning 

med alternativ kylning, 

bly eller gas, som också ska stå 

klar runt 2020. 

Tekniken för den nya snabbare 

reaktorn är så väl utvecklad 

att den kan byggas redan i dag. 

Men priset är fortfarande för 

högt för att den skulle fungera 

kommersiellt på en avreglerad 

marknad. Det handlar om att 

man måste effektivisera, ekonomisera 

och få till en fungerande 

industriell miljö där reaktorn får 

en bättre prislapp än i dag. 

Vätgas från reaktor 

ersätter fossila bränslen 

– Det pratas en hel del om att 

vätgas skulle kunna bli en fullgod 

ersättning för fossila drivmedel, 

säger Jan. Men vätgas 

finns inte i naturen. Tillverkningen 

sker i dag genom att man 

splittrar metangas och även den 

kommer från fossila källor. Om 

man i framtida kärnkraftverk 

kan få upp temperaturen till 

800-1 000 grader vore det fullt 

möjligt att splittra vatten i vätgas 

och syrgas enbart med hjälp av 

temperaturen. Man slipper omvägen 

via el och elektrolys. 

Tänkbart kylämne är helium 

som skulle klara den höga temperaturen. 

Men det är mycket 

möjligt att vi måste gå över till 

keramiska material, och det blir 

ett ganska stort materialsprång. 

Blir den här framtida visionen 

verklighet skulle man kunna 

producera vätgas i stora mängder 

för fordonsdrift och dessutom 

få elproduktion på köpet. 

Har man så höga temperaturer 

kan man enkelt använda gasen 

till att driva turbiner. 

Grundtekniken för en Very- 

High Temperature Reactor, 

VHTR, finns redan i tidigare 

prototyper och 2007 inledde sju 

länder en förberedande forskning 

med målet att 2010 ha 

definierat systemets grunder och 

att 2015 ha optimerat designen. 

Stora svenska 

industrimöjligheter 

– Har man problem så har man 

också möjligheter, citerar Jan det 

gamla uttrycket. Vi måste lära 

oss att tillverka nya typer av 

reaktorbränslen. 

En av världens största kärnbränslefabriker 

finns i Västerås, 

gamla ASEA-atom, sedermera 

Westinghouse. Här har svensk 

industri en möjlighet att bli 

världsledande bränsletillverkare 

i en ny sektor. 

– Nästa problem att lösa är 

materialfrågan. De kärnfysiska 

problemen har vi löst men materialet 

kommer att få nya väldigt 

höga krav när temperatur och 

neutronhastighet drastiskt ökar. 

Här finns också en svensk möjlighet. 

Det svenska stålet biter 

fortfarande, Sandvik och Outokumpu 

är världsledande leverantörer 

av reaktorstål. Kan de och 

andra svenska företag ligga i 

framkant med de nya tuffare 

kraven, ja då kan vi få en väldigt 

stor exportindustri. 

De problem som nya revolutionerande 

reaktorer skapar 

finns också vid konstruktionen 

av de reaktorer som byggs nu, 

om än inte i samma grad. Kan vi 

med forskning lösa framtida problem 

har vi direkt en affärspotential 

i nutid. 

Kompetenssituationen 

Många i branschen är födda i 

mitten av fyrtiotalet och närmar 

sig pensionering, men det vi ser i 

dag är kärnkraftens återkomst 

bland ungdomen. Utbildningarna 

ökar kraftigt i antal. Vi har tre 

universitet som utbildar inom 

kärnkraftsteknik i Sverige, KTH, 

Chalmers och Uppsala Universitet. 

Alla tre har femåriga masterprogram, 

alltså civilingenjörsutbildning 

av europeisk standard. 

Det finns också ett omfattande 

samarbete med industrins 

18

Epoxyisolerade transformatorer 0-2 000 kVA. Luft- och 

oljeisolerade transformatorer finns också. Exempelvis två 

stycken ABB TNO-2000/11. Tillverkningsår 2001. 

2 000 kVA 10,5+- 2x2,5% – 400 volt. Dyn 11. Oljeisolerade. 

Lågspänningsställverk ABB. Utmatande apparater med eller 

utan säkringar, 3 eller 4-poliga. 

Köper & säljer alla fabrikat. 

Utför montage och 

demontering på fältet med 

egen personal. 

Luftisolerade 12 och 24 kV ställverk, olika fabrikat. 

Alla delar och brytare finns till 

ABB VHA12- och 24 kV-skåp, 630- 

3 150 ampère. 

Elsäkerhetsutrustning 

• Jordningsverktyg 

• Manöverstänger 

• Spänningsprovare 

• Kontaktdon 

• AMS–utrustning 

• Kvistningsutrustning 

• Besiktning 

• Kurser 

TAG 200BC 

Kapacitiv spänningsprovare 

för isolerade kabelanslutningar 12–36kV 

Kontakta oss för vidare information tel 08-594 211 80 

RAGNAR STÅLSKOG AB 

– för säkerhet med EL 

Box 701, 194 27 Upplands Väsby 

Besöksadress: Instrumentvägen 6 

Tel: 08–594 211 80, Fax: 08–590 882 91 

www.stalskog.se, rs@stalskog.se

Jan Blomgrens uppgift är att få fram fem tusen 

ingenjörer inom tio år så att Sverige kan bygga nya 

kärnkraftverk och hålla igång de gamla. 


fortbildningsorganisation, KSU. 

Grundutbildningsstudenter läser 

alltså tillsammans med redan 

industrianställda. En nyhet är 

att Uppsala startar en treårig 

högskoleutbildning i kärnkraft 

hösten 2010. 

Vi kommer att klara nyrekryteringen. 

Visserligen har vi en 

lucka mellan ungdomarna och 

pensionärerna och därför ganska 

få rutinerade experter, men läget 

är trots allt mycket bättre än 

1975. Ändå byggde vi på den 

tiden halva Sveriges elproduktion 

helt utan rutinerad expertis. 

Det tog tretton år. Vi plockade 

folk som hade byggt vattenkraftverk, 

som hade eldat oljepannor 

ombord på ångare till Argentina, 

gamla skeppare som gått i land 

och de lyckades bygga dessa 

kärnkraftverk med världsledande 

standard. Utgångsläget i dag är 

mycket bättre. 

– Jag har pejlat läget lite bland 

ungdomar som läser teknik på 

högskolor, säger Jan. Kärnkraft 

är populärt, det har skett en fördubbling 

av antalet sökande till 

kärnkraftsutbildningar de senaste 

tre åren, och likadant de tre åren 

dessförinnan. Ungdomarna fattade 

före politikerna vart det var 

på väg. 

Bland tekniskt intresserad 

ungdom är kärnkraft ungefär lika 

kontroversiellt som kokt potatis. 

Den har funnits hela deras liv, 

de vet inte om något annat, två 

hål i väggen, so what 

– Jag hade en ung flicka på 

mitt kontor för ett par år sedan 

som ville göra sitt ex-jobb inom 

antingen solceller eller kärnkraft. 

Båda ansåg hon vara häftiga 

tekniker. Så kunde man inte 

säga 1979. Då älskade man det 

ena och hatade det andra. 

Ungdomar söker till kärnkraft 

för att de vet att de då får ett 

jobb för lång tid framåt. ITkraschen 

2000 hjälpte kärnkraften 

väldigt mycket. Då insåg 

man att inom IT-industrin kan 

jobbet plötsligt försvinna. 

Vi ser en kraftig ökning av 

antalet kvinnliga sökande, nu är 

andelen ungefär femtio procent 

medan den bara är tjugofem procent 

vid övriga tekniska utbildningar. 

Våra enkäter visar att 

många kvinnor motiverar det 

med att kärnkraft är en bra 

arbetsplats när man ska vara 

mammaledig. Reaktorn står kvar 

när det är dags att börja jobba 

igen. Andra företag kan vara 

styckade, uppköpta eller nedlagda. 

– Jag har tittat på en utbildning 

i vindkraft. Där var fördelningen 

femtioåtta män och noll 

kvinnor. Min slutsats är att unga 

män oftast är mer risktagande 

medan kvinnor hellre väljer det 

mer etablerade, exempelvis den 

trygga kärnkraften. 

Många ungdomar anser också 

att kärnkraft är etiskt rätt, ett 

miljövänligt sätt att producera 

elkraft. Och det behövs för att vi 

ska klara välfärdsfrågorna, inte 

minst nödvändigt för den miljard 

människor som saknar rent vatten. 

 

Annonsera i branschens oberoende informationskanal! 

Vi kan 

märkning 

BESTÄLL FRAKTFRITT VIA INTERNET 

Onlinebutiken eller Beställningsmallen 

 

Snabb leverans helt utan fraktkostnad 

 

20


Säkerhet på undantag 

Mörkläggning hotar Sverige när nätdriftcentralerna i Luleå och 

Sundbyberg läggs ner! 

Det svenska elsystemet blir 

oerhört sårbart! 

Det är Tage Nilsson i Luleå 

övertygad om och han har stöd 

av många både pensionerade 

och i dag verksamma ingenjörer 

som med fasa tagit del av Vattenfalls 

beslut att minska antalet 

nätdriftcentraler från tre till en 

enda. 

– Vi förstår inte beslutet och 

tycker att det som nu sker motsäger 

allt förnuft, säger Tage 

som är en av ”arkitekterna” 

bakom det system som nu ska 

skrotas. 

Tage Nilsson anser att man 

lägger alla ägg i en korg. 

I dag har Vattenfall tre nätdriftcentraler 

som ansvarar för 

landets elförsörjning. 

Men man har beslutat att 

skrota centralerna i Luleå och 

Sundbyberg. Den senare är 

endast ett år gammal och den 

byggdes för att ersätta Sollentuna 

som ansågs otidsenlig. 

Kvar blir nätdriftcentralen i 

Trollhättan och i dess närhet 

planeras en reservdriftcentral. 

Noterbart är att båda centralerna 

ligger i närheten av det 

område som var värst drabbat 

när Gudrun och Per svepte in 

över landet. Då svartnade Sverige 

historiskt länge och skog för 

miljardbelopp blåste omkull. 

Men nu är det andra tider. 

”Fattiga” Vattenfall måste spara 

pengar, enligt prognosen uppemot 

30 miljoner per år. 

Tage Nilsson och hans sympatisörer 

konstaterar att driftsäkerheten 

i systemet är underordnad 

möjligheten att tjäna ännu mer 

pengar. 

Risk för total blackout 

Det finns en gammal sanning 

som säger att ”elförsörjningen är 

aldrig så bra som just före en 

storstörning och aldrig så dålig 

som just efter en storstörning”. 

Och alla är säkert överens om 

att det blir fler storstörningar. 

Om nätdriftcentralen i Trollhättan 

skulle slås ut är risken 

uppenbar att det blir total blackout. 

Det svenska elsystemet är internationellt 

känt för den höga 

leveranssäkerheten och att det 

finns redundans i systemet. 

Sårbarhetsutredningen 

tycks vara glömd 

För bara några år sedan var sårbarheten 

aktuell. Om elförsörjningen 

skulle fallera slutar 

datorer och mobiltelefoner att 

fungera. Sverige tystnar och 

blir svart. Just det här 

skräckscenariot pekade särskilde 

utredaren Åke Pettersson 

på när han presenterade 

Sårbarhetsutredningen för regering 

och riksdag. 

I dag är det glömt menar Tage 

Nilsson och hans ingenjörskolleger 

som har haft som livsuppgift 

att ”säkerställa god leveranssäkerhet 

i det svenska elsystemet”, 

i krig såväl som i fred. 

Samhället och industrin ska 

ha elkraft, oberoende av vädret 

och oberoende av varierande laster. 

Vindkraften skapar 

ytterligare problem 

En ny orosfaktor är problemen 

med den vindkraft som byggs 

och planeras. Det svenska elsystemet 

måste prioritera att ta 

emot elproduktion från vinden 

och det ställer tekniskt stora 

krav på nätdriftcentralerna som i 

en framtid ska vara med och 

balansera den underordnade 

vattenkraften i förhållande till 

svängningarna i elproduktionen 

från vindkraften. 

 

Läs också debattartikel på 

sid 26! 

21


”KLIMATFRÅGAN” 

i annorlunda ljus 

Många s.k. klimat- och miljöforskare hävdar att koldioxid orsakade den globala uppvärmning 

som kunde konstateras, åtminstone fram till slutet av förra seklet. Men forskaren Bo Nordell i 

Luleå är av en helt annan uppfattning. 

– Koldioxid har liten betydelse i sammanhanget. Den stora boven är den ackumulerade värmen 

från förbränning av kol, olja och gas, hävdar han. 

Bosse Nordell, professor i 

förnybar energi vid Luleå 

tekniska universitet, frågar sig 

till och med om det inte kan 

vara så att den ökande halten 

koldioxid i atmosfären är naturens 

eget sätt att kompensera 

globaliseringen. En intressant 

analys som ställer koldioxidfrågan 

på sin spets. 

Vi på norra halvklotet kan 

möjligen tycka att det på senare 

år har blivit varmare. Samtidigt 

visar mätningar att jordens medeltemperatur 

de senaste tio åren 

INTERVJU: 

REINHOLD ANDEFORS 

har blivit en halv grad kallare, 

trots alarmisternas varningar att 

jorden ”har feber”. Att det har 

blivit varmare på norra halvklotet 

men kallare totalt sett måste 

ju innebära att kvicksilvret har 

sjunkit ordentligt på södra halvklotet. 

Är det naturliga variationer vi 

ser Påverkar mänskligheten 

klimatet och i så fall hur och 

hur mycket Hur kan vi mäta 

att något sker 

Det är viktiga frågor. Och man 

kan lugnt säga att ingen har svaren 

i dag. Många tror sig veta, 

många jagar blint framåt längs 

koldioxidspåret. Men Bosse Nordell 

och många med honom är 

tveksamma. 

– Det är fel spår, säger han. 

Blir jorden långsiktigt varmare, 

eller kallare, så har mänskligheten 

väldigt lite med det att göra. 

Det är framförallt solen som påverkar 

klimatet. 

Var rädd om jordens 

energibalans! 

Bosse som i mer än 30 år har 

forskat kring förnybara energikällor 

anser att vi ska vara rädda 

om jordens energibalans. 

– Om vi släpper ut värme på 

jorden som normalt inte skulle 

ha funnits här, d.v.s. nettovärme, 

måste det blir varmare. 

Vad är det som kan skapa 

22


Jorden brinner inte och om den möjligen skulle ha blivit något varmare så är det i alla fall inte koldioxiden som är boven, 

menar Bo Nordell. Och han är inte ensam om den uppfattningen. 

denna skadliga nettovärme 

– Det är framför allt en restprodukt 

när vi eldar med de fossila 

bränslena kol, olja och gas 

men även kärnkraft och avverkning 

av skog lämnar nettoenergi 

efter sig. 

Vad är förnybar energi för dig 

– Energi som kan återbildas 

här på jorden. På sätt och vis 

är nästan allting förnybart men 

det har med tidsperspektivet 

att göra. Man brukar stanna 

vid att det som är förnybart är 

det som kan återbildas inom 

några decennier. Solenergi, 

vindkraft och vattenkraft är 

förnybar energi. Ved från träd 

räknas som förnybar även om 

det kan ta uppemot hundra år 

innan den växer tillbaka. Om 

man däremot förbrukar mer 

ved än vad som växer orsakar 

detta också nettovärme. 

Bosse Nordell gillar inte Al 

Gores s.k. dokumentärfilm ”En 

obekväm sanning”. Där framträder 

den ena forskaren efter den 

andra och stödjer sig på teorin 

att det är koldioxiden som har 

orsakat den temperaturhöjning 

vi noterat. 

– Koldioxiden spelar nog en 

viss roll men det är framför allt 

den ackumulerade värmen som 

påverkar vårt klimat, anser han. 

När man släpper in värme i 

ett rum blir det varmare och det 

gäller även i det stora globala 

rummet. 

När började vi värma upp planeten 

– Det överensstämmer tidsmässigt 

med industrialiseringen, 

någon gång i slutet av 1800- 

talet. 

Solen är vår 

långsiktiga energikälla 

I ett långt perspektiv är det 

solen som ska ge oss den energi 

vi behöver. 

– Vi har oerhört mycket solenergi. 

Den värme som fossila 

bränslen ger är försumbar jämfört 

med solinstrålningen. En 

timmes solinstrålning mot jorden 

motsvarar ganska exakt ett 

års global energianvändning. 

Enligt Bosse ger solinstrålningen 

ingen nettovärme till jorden. 

– Det strålar hela tiden ut 

samma mängd energi. Vi måste 

därför fokusera intresset på skillnader 

mot normaltillståndet. 

Det handlar alltså om hur mycket 

värme som lagrats på jorden 

sedan den globala uppvärmningen 

startade. Endast på detta 

sätt man kan säga hur stor uppvärmningen 

är och detta är helt 

oberoende av vad som har orsakat 

den. 

Viktigt med mångfald 

i forskningen 

– Vi vet att med global uppvärmning 

menas att luften, marken 

och haven blir varmare och att 

isar smälter. Vi måste alltså bestämma 

hur mycket värme det 

krävts för att åstadkomma de 

förändringar vi nu ser, det vill 

säga hur stor mängd värme som 

har lagrats i luften, marken och 

haven. 

Det här skulle han vilja forska 

mer kring men eftersom man 

redan tror sig veta vad uppvärmningen 

beror på är det nästan 

omöjligt att få anslag för att studera 

en annan förklaring. I stället 

handlar nästan all forskning 

om konsekvenserna av den globala 

uppvärmningen. 

– Det är synd att forskningen 

inte tillåts vara bredare än den 

är. Jag tvivlar inte en sekund på 

den teori jag har och jag skulle 

vilja leda den i bevis. Det är viktigt 

att vi tillåts ha mångfald i 

forskningen. 

Professor Nordell har under 

2000-talet sökt forskningspengar 

för att testa om den ackumulerade 

uppvärmningen kan vara en 

avgörande faktor vid temperaturförändringen 

på norra halvklotet. 

Projekten har bedömts vara 

Klimatpanelen IPCC 

Intergovernmental Panel on Climate Change, även kallad 

FNs klimatpanel, är ett organ som etablerades 1988 av de två 

FN-organen WMO (Världsmeteorologiska organisationen) och 

UNEP (United Nations Environment Programme). IPCC bildades 

för att fastställa risken för klimatförändringar orsakade av 

mänskliga aktiviteter. 2007 tilldelades IPCC, på synnerligen 

lösa grunder, Nobels fredspris tillsammans med Al Gore för 

arbetet kring den påstådda globala uppvärmningen förorsakad av 

koldioxid. Bert Bolin var klimatpanelens förste ordförande 1988- 

1998, professor i meteorologi 1961-1990. 

Gaiahypotesen 

James Lovelocks hypotes om naturen som ett självreglerande 

system där jorden, atmosfären och alla varelser samspelar i en 

slags superorganism för att bibehålla de betingelser som gör livet 

möjligt när det gäller salthalt, syrehalt m.m. Det starkaste beviset, 

enligt Lovelock, är det faktum att solens instrålning har ökat 

med drygt 30 procent under de senaste årmiljarderna medan 

jordens temperatur har varit ganska konstant eftersom organismerna 

har påverkat atmosfären genom produktion av växthusgaser. 

Gaiahypotesen anses svår att leda i bevis och betraktas av 

många som en metafor eller en pedagogisk lögn. 

23

intressanta men det har stannat 

med detta. 

I fjol höstas åkte Bosse på sin 

första internationella konferens 

om global uppvärmning. 

– De som åker runt på konferenserna 

kallas ofta klimatexperter 

men de vet för det mesta 

ytterst lite om klimatet. De är i 

stället experter på jord- och 

skogsbruk, meteorologi, teologi 

eller ekologi. Eller så är det politiker. 

Dessa klimatexperter tittar 

enbart på konsekvenserna av 

förändringar i klimatet men utan 

kunskap att kunna analysera vad 

som kan vara orsakerna till förändringar. 

Koldioxidhypotesen 

har blivit födkrok 

– De kan vara hur duktiga som 

helst inom sina områden med 

exempelvis kunskaper om malariamyggans 

utbredning på grund 

av klimatförändringar men för 

den sakens skull är det inga klimatexperter. 

Koldioxiden har för många 

forskare blivit en viktig födkrok 

och många företag slår mynt av 

sina ”klimatsmarta” lösningar. 

– Det är närmast en form av 

prostitution där samtliga forskare, 

oberoende av vad de studerar, 

försöker att få in koldioxid i 

sina studier. Debatten i media 

styrs för mycket av självutnämnda 

klimatexperter. 

Nordell tycker att bilden blir 

onyanserad. Det är alldeles för 

få som pratar om att regnskogarna 

ökar i utbredning och att öknar 

blir grönare. 

– Det är intressantare att fokusera 

på hur många isbjörnar som 

tappar fotfästet, säger han med 

glimten i ögat. 

Ytterst få forskare funderar 

över vad klimatförändringar beror 

på. 

Förutom värmeutsläppen från 

eldning av fossila bränslen har vi 

två andra stora klimatpåverkare, 

nämligen kärnkraft och avskogning. 

– Faktum är att det i dag i 

världen finns ungefär 15 procent 

mindre skogsareal än för 120 år 

sedan. Denna avskogning motsvarar 

drygt åtta års energianvändning 

i världen med år 

2000 som jämförelse. Här rör 

det sig inte om vanligt skogsbruk 

utan om skog som försvunnit 

från markområden som inte 

kommer att återbeskogas. Den 

minskade skogsarealen medför 

att värmen inte har någonstans 

att absorberas vilket i sin tur 

medför att jordklotet blir varmare. 

Kan jorden ha en 

självläkande kraft 

Det är klokt att plantera skog. 

Träden absorberar energi när de 

växer, förutom att växtligheten 

binder koldioxid vid fotosyntesen. 

Bosse är inte främmande för 

att testa en del av vad den ifrågasatte 

James Lovelock presenterat 

i det som kallas Gaiahypotesen. 

Lovelocks teori bygger på att 

jorden fungerar som en stor 

organism med betydligt större 

självläkande kraft än vi anar. Det 

lilla jordklotet är bara en obetydlig 

tingest i ett stort universum 

där vi är i energibalans med 

solen. Om jorden skadas någonstans 

återställer naturen det området. 

Ett exempel på detta är 

det omtalade ozonhålet. Det påstods 

att utsläpp skapade ozonhålet 

men hur det nu än var med 

den saken bidrog hålet samtidigt 

till att mer ultraviolett strålning 

kom ner till jorden och träffade 

föroreningar nära markytan som 

bildade ozon. Det blev liksom en 

självläkande process. 

– Jag har aldrig tagit upp det 

här i någon föreläsning men på 

något sätt skulle en liknande 


Bosse Nordell uppfattas stundom som kontroversiell 

eftersom han räknar kärnkraften som en negativ faktor 

för den globala uppvärmningen när andra forskare 

hyllar dess koldioxidfria utsläpp. 

24 

process kunna ske när det gäller 

global uppvärmning. Jorden 

märker på olika sätt att det blir 

varmare och ”medicinerar för att 

råda bot på patienten”. Det ser 

vi i form av mer regn som gör att 

exempelvis regnskogarna växer 

till. 

– Vi vet att naturen har blivit 

varmare, det har blivit mer fukt 

och det råder ungefär samma 

tillväxtbetingelser som i ett växthus 

där jorden är det stora växthuset 

med intensivodlingar som 

gagnar mänskligheten. 

– Det skulle faktiskt kunna 

vara så att den ökande halten 

koldioxid i atmosfären är naturens 

sätt att motverka den globala 

uppvärmningen. För det är 

den effekten det får. 

Världens hav är 

en koldioxidkälla 

– Det är ingen tvekan om att det 

är haven som är den stora koldioxidkällan 

på jorden. När havsvattnet 

blir varmare avges koldioxid 

till atmosfären på samma 

sätt som när man värmer tevatten. 

Ett logiskt resonemang som 

borde utgöra underlag för djupare 

forskning, även om det inte 

följer koldioxidspåret. 

– Du ska veta att det här är en 

svår skuta att vända. Hela världen 

fokuserar på att det är koldioxid 

som är den stora boven. 

Även om man i dag skulle inse 

att man är fel ute så skulle det ta 

många år innan det hände något. 

Bosse Nordell blev intresserad 

av den här utvecklingsteorin 

år 2000 när han läste en artikel i 

ett vetenskapsmagasin om energilagring. 

Där hade man kommit 

fram till att den mänskliga aktiviteten 

i Tokyo skapade en energimängd 

som motsvarade 140 

watt per kvadratmeter. Vi vet att 

städer alstrar värme, London är 

6-8 grader varmare än sin omgivning. 

Databas med 

felaktiga uppgifter 

– Jag visste inte vid den tiden 

hur varmt det var på jorden men 

jag hittade en databas i USA 

över globala temperaturer som 

ansågs vara en av de bästa i världen. 

De globala lufttemperaturerna 

var angivna för varje 

månad och uppdelade i land och 

hav. Jag satt och tittade på dessa 

värden och såg till min häpnad 

att de inte stämde. Jag skrev 

brev till dem och förklarade hur 

jag ansåg att det borde vara och 

fick artiga svar tillbaka. Men 

siffrorna förändrades inte i deras 

statistik. 

Bosse tog nya kontakter och 

plötsligt efter två månader ändrades 

siffrorna. 

– Siffrorna ändrades drastiskt. 

I snitt sänktes alla temperaturer 

över land med 4,8 grader samtidigt 

som temperaturerna i havet 

höjdes nästan 1 grad. Plötsligt 

var förändringen gjord på hemsidan 

och utan en kommentar. 

Dessförinnan hade man sagt att 

det var världens bästa databas 

för temperaturer och så ändras 

siffrorna över en natt utan kommentar. 

– Jag tyckte att så här kan 

man inte göra och jag kontaktade 

Bert Bolin, som hade varit 

den förste ordföranden i Förenta 

Nationernas klimatpanel IPCC. 

Efter det fick jag kontakt med 

högste chefen för databasen och 

det resulterade i att man skrev 

att siffrorna hade ändrats. 

Bosse Nordell är än i dag förbryllad. 

– Ingen av de klimatexperter 

som besökte databasen ifrågasatte 

rimligheten i siffrorna. 

Och det allvarligaste är att den 

första IPCC-rapporten år 2001 

var baserad på dessa i huvudsak 

felaktiga siffror, siffror som än i 

dag i högsta grad cirkulerar i


DEBATT I ELBRANSCHEN 

Goja och åter goja! 

Hans Jelbring har ilsknat till igen 

”Papegojorna” på meteorologiska 

institutionen vid Stockholms 

universitet (SU) härmar 

IPCC i stället för att tänka 

själva. De påstår att det är till 90 

procent sannolikt att människans 

koldioxidutsläpp är orsaken 

till den globala uppvärmningen 

som stannade av omkring 

år 2000 och sedan dess inte har 

synts till. Den globala temperaturen 

är föga relevant vid en diskussion 

om klimatets inverkan 

på människor. Ingen kan känna 

den mot sin hud. Den är endast 

en modellabstraktion. Regionala 

temperaturer under en månad är 

en realitet. Att den kan kyla och 

döda är definitivt farligare än 

värme. Om detta tigs det stilla. 

HANS JELBRING 

KLIMATOLOG 

Ryssland och Tibet upplevde en 

mycket kall vintermånad 2008 

med temperaturer ner till -50°C. 

Figuren (ref.1) visar globala 

månatliga temperaturer i polnära 

områden. Dit hör Sverige. 

Det framgår att sådana kan vara 

+/- 2,5 grader eller ca 5 gånger 

mer än den mycket diskuterade, 

och tämligen irrelevanta globala 

uppvärmningen sedan hundra 

år. Det framgår av figuren att 

Arktis temperatur har ökat ca 

1°C sedan 1979 medan Antarktis 

har blivit några tiondelar kyligare. 

Notera speciellt den 

exceptionellt kalla vintermånaden 

i Antarktis år 2000. Om 

meteorologerna vid SU använde 

sin hjärna skull de ifrågasätta 

IPCCs slutsatser. Hur kan temperaturhöjningen 

vid Arktis vara 

+1°C och temperatursänkningen 

vid Antarktis minus 0,2°C sedan 

1979 och till 90 procent vara 

orsakade av människans utsläpp 

av koldioxid Dessa utsläpp har 

ökat lika mycket i bägge polarområdena. 

Andra faktorer än 

koldioxid måste naturligtvis 

orsaka den hemisfäriska skillnaden. 

Meteorologerna redovisar 

inte korrekta fakta. 

Professorerna Erland Källén 

och Gunilla Svensson, båda 

meteorologer, hävdade den 

nämnda 90-procentiga sannolikheten 

vid ett möte arrangerat av 

Vetenskapliga rådet den 11 maj 

och Erland Källén upprepade 

budskapet vid ett seminarium i 

gamla riksdagshuset den 13 maj 

arrangerat av bekymrade klimatintresserade 

riksdagsmän. Vid 

det senare mötet motsades 

Erlands redogörelse i skarpa 

ordalag av två internationellt 

aktade vetenskapsmän, nämligen 

Roy Spencer, University of 

Alabama, Huntsville, USA, och 

Bob Carter, Department of Geology. 

James Cook University, 

Australien. Roys inledande 

anmärkning att han delade de 

flesta av Erland Källéns åsikter 

utom på en väsentlig punkt fick 

riksdagsmän och andra inbjudna 

åhörare att spetsa öronen. ”Det 

är inte koldioxiden som står för 

merparten av den observerade 

temperaturförhöjningen”, slog 

han fast. Professor Carter 

skrädde inte heller orden utan 

deklarerade att moderna temperaturvariationer 

lätt inkluderas i 

historiska variationer sedan 6 

miljoner år tillbaka. För 5 000 år 

sedan var det t.ex. ca 2 grader 

varmare än nu. Klimatet har alltid 

varierat var Bobs huvudsakliga 

budskap. Både Roy och Bob 

stödde sina åsikter med ett 

vetenskapligt underlag som de 

redovisade vilket inte Erland 

gjorde. 

Men låt oss nu diskutera växthusgaserna, 

och främst koldioxidens 

inverkan på den regionala 

temperaturen kring polcirkeln. 

Den obevisade växthusgashypotesen 

hävdar ju att den ökade 

absorptionen av växthusgaser är 

den avgörande orsaken till vår 

tidigare observerade globala 

temperaturhöjning (före år 

2000). Nu vet vi att den största 

temperaturökningen faktiskt 

skedde i Arktiska områden och 

dessutom på vintern. Men på 

vintern lyser inte solen ovanför 

latitud 70 nord. Där har den 

största temperaturökningen enligt 

figuren skett sedan 1993 trots 

att inget solljus alls har absorberats 

av koldioxid, vattenånga 

eller metan. 

Den normala energiutstrålningen 

från Arktis är ungefär 

debatten och utgör underlag för 

forskningsrapporter och miljardstöd 

till forskning byggd på koldioxidhypotesen! 

Och det här 

har IPCC skakat av sig som 

ingenting. 

På SMHI hade man observerat 

att temperaturerna plötsligt 

ändrats men de hade ingen förklaring 

till varför detta skett. 

Koldioxidhypotesen har 

blivit maktinstrument 

Bosse Nordell tycker att ”klimatfrågan” 

är för mycket politiskt 

styrd. 

– När den senaste stora IPCCrapportens 

slutsatser skulle tas 

fram skedde detta genom en förhandling 

mellan forskare och 

politiker. Vad är det för något 

Vad har politikerna med det att 

göra Politiker ska inte avgöra 

vilka slutsatser forskarna ska 

dra, de ska enbart kommunicera 

budskapen så att de blir förståeliga 

och göra politiska och ekonomiska 

överväganden. 

Bosse tror att politiker gillar 

förklaringen att koldioxid är 

boven. Men han anser inte att 

kärnkraft är lösningen utan att 

den snarare medverkar till klimatproblemet. 

– Kärnkraften ger nettovärme 

till jorden både när elektriciteten 

produceras och när den 

används. En massa energi som 

sköljs ut med spillvattnet från 

våra kärnkraftverk (vid Forsmarks 

kärnkraftverk är spillvattnet 

9,8 grader varmare än det 

kylvatten som tas in i processen). 

Mängden spillvatten från 

den svenska kärnkraften motsvarar 

flödet i Sveriges näst största 

älv Luleälven. 

Meningslöst att lagra 

koldioxid i marken 

Bosse Nordell uppfattas stundom 

som kontroversiell eftersom 

han räknar kärnkraften som en 

negativ faktor för den globala 

uppvärmningen när andra forskare 

hyllar dess koldioxidfria utsläpp. 

– Kärnkraften lämnar efter sig 

mycket värme och jag har nyligen 

visat på det starka sambandet 

mellan det uppvärmda spillvattnet 

från kärnkraftverken och 

de återkommande problemen 

med algblomning. Detta har hitintills 

förbisetts i debatten trots 

att det borde ha varit uppenbart 

för kärnkraftsindustrin. 

Avslutningsvis framhåller han 

att det är ganska meningslöst att 

som Vattenfall lagra koldioxid i 

marken. För det första är det 

inte koldioxid som är problemet 

och för det andra kan man inte 

med säkerhet hålla kvar gasen 

under århundraden. 

25



100 W per kvadratmeter under 

vintern. Siffran är något osäker. 

Medelutstrålningen från jorden 

är 240 W per kvadratmeter. Området 

norr om 70° är så stort att 

det skulle behövas omkring 1,5 

miljoner kärnkraftsblock för att 

producera den effekt (1,5 gånger 

10 upphöjt i 15 W) som kontinuerligt 

sänds ut i rymden från 

detta område. Omkretsen runt 

det området är 13,7 miljoner 

meter. Den infraröda strålning 

som sänds ut i rymden skulle 

alternativt kunna produceras av 

kärnkraftsblock på var 9:e meter 

runt hela området. Det är närmast 

komiskt att tänka sig att 

människans årliga utsläpp av 

koldioxid, ca 2 delar av 380 miljondelar 

av vår atmosfär skulle 

ha något med Arktis uppvärmning 

att göra. Den kan inte heller 

ha mycket med Antarktis 

avkylning att göra. Siffran 1,5 

miljoner kärnkraftsekvivalenter 

bör ställas i relation till de energier 

från fossileldning som människan 

släpper ut i naturen. 

Varifrån kommer då all denna 

energi som strålar ut Det mesta 

kommer med vindar på hög höjd 

söderifrån, t.o.m. från södra 

halvklotet under vintern. Den 

kalla luften på hög höjd värms 

adiabatiskt (ca 9°C/km) när den 

sjunker över våra nordliga breddgrader 

och speciellt i det högtryck 

som ofta omfattar polområdena. 

Den fysikaliska situationen 

finns förklarad och redovisad 

i ref. 2 och kallas där för 

subsidensenergi. Mängden sådan 

som tillförs norra halvklotet 

under vinterhalvåret varierar. Ett 

motsvarande energiflöde till 

södra halvklotet saknas i stort 

sett av skäl som inte redovisas 

här. 

Det är på tiden att professorerna 

Källén och Svensson blir 

självständiga i stället för att upprepa 

IPCCs konsensus. IPCC är 

en organisation som inte alls 

behöver vara objektiv och vetenskaplig 

och inte heller är det. 

Dess mandat omfattar att kompromissa 

fram deklarationer som 

påvisar människan inverkan på 

klimatet på uppdrag av medlemmarna, 

d.v.s. nationer. Det tragiska 

är att professorer i Sverige 

missköter sina plikter och underordnar 

sig ett politiskt organ 

utomlands i stället för att följa 

högskoleförordningens regelverk 

till skydd för kvalitet på information 

till studenter och politiker. 

De garanterar att varumärket 

”vetenskaplig” får klistras på 

IPCCs påståenden när vetenskapliga 

metoder inte har följts 

eller saknas helt. Källéns och 

Svenssons skyldighet är att objektivt 

granska all kvalificerad information 

inom klimatologins område 

där de förmodas vara experter. 

Den plikten har de försummat. 

Referenser: 

1. Månatliga globala temperaturer 

sedan 1979 i Arktis och 

Antarktis baserade på satellitmätningar. 

Data kommer ursprungligen 

från NOAA och har 

bearbetats av Roy Spencer och 

John Christie, båda vid Global 

Hydrology and Climate Centre, 

University of Alabama at Huntsville, 

USA. 

2. Jelbring, Hans, Thesis, Wind 

Controlled Climate, Paleogeophysics 

& Geodynamics, 1998, 

Stockholm University, Sweden. 

Säkerhet på undantag 

Ett angeläget inlägg från de djupt oroade Vattenfallpensionärerna 

Tage Nilsson, Jan-Ivan Andersson, Börje Kärrman, Rolf Persson och 

Bo Björklund. 

Vattenfalls beslut att lägga 

allt driftansvar för landets elnät 

på en enda central är förenat 

med risker. 

Vattenfall Distribution styr 

och övervakar i dag Vattenfalls 

region- och lokalnät i Sverige. 

Systemet består av tre driftcentraler 

(DC) där samtliga kan ta 

över och hjälpa varandra vid 

stora störningar. En tidigare 

fjärde DC i Linköping flyttades 

efter stormen Per till Trollhättan. 

Det nu fattade beslutet att 

stänga nätdriftcentralerna i 

Luleå och Sundbyberg är oklokt. 

Beslutet innebär att Vattenfall 

endast har kvar en nätdriftcentral 

som ska ansvara för övervakning 

och driftåtgärder på landets 

alla elnät. Det kommer att 

vara en i det närmaste omöjlig 

uppgift och man verkar bortse 

från uppenbara sabotagerisker, 

epidemier, störningar på grund 

av extrema oväder och landsomfattande 

fel i kommunikationerna. 

De beryktade störningarna 

Gudrun och Per utvecklade sig 

långsamt medan kullblåsta träd 

rev ner lokalnäten. Om södergående, 

hårt belastade stamledningar 

i Norrland skulle lösa ut 

blir händelseförloppet mycket 

mer dramatiskt. Och det är 

tyvärr inte alls otänkbart. Liknande 

händelser har inträffat 

åtminstone tre gånger tidigare, 

den 13 januari 1979, den 27 

december 1983 och den 23 september 

2003. Hela Sverige och 

mer därtill riskerar då att mörkläggas 

på några sekunder. Ett 

sådant scenario har ännu inte 

prövats med någon av Vattenfalls 

nuvarande DC så ingen vet om 

de nuvarande centralerna klarar 

av detta! Om vi endast har en 

DC i landet och med färre operatörer 

än i dag, blir denna enda 

central lätt blockerad och oanvändbar 

för styrning under tiotals 

minuter, medan nästan alla 

landets elledningar slår ifrån 

automatiskt som en följd av 

överlast. Beroende av hur många 

kärnkraftsaggregat som av någon 

anledning är avställda, minnesgoda 

läsare kommer säkert ihåg 

Forsmark och Oskarshamn, kan 

resterande aggregat tvingas 

stoppa på grund av för låg frekvens. 

De få operatörerna kan 

som åskådare vanmäktigt tvingas 

åse hur landet mörkläggs, utan 

att kunna ingripa! Den i detta 

sammanhang beskedliga stormen 

Per klarades med ett 

nödrop då personal från Luleå 

flögs ner för att bistå DC Trollhättan. 

I dag är tekniken att 

styra varandras nät utprovad och 

hade nu kunnat göras från 

Luleå. 

Efter en sådan störning återställs 

elproduktion och elnät i 

landet. 

Elproduktionen från de stora 

älvarna i Norrland är en viktig 

förutsättning för att resten av 

landet ska kunna komma 

igång. Den styrs från Vattenfall 

Produktion Nordens tre DC i 

området, förutsatt att Distribution 

fortfarande kan styra 

region- och lokalnätet från den 

då enda DC i Trollhättan. För 

stamnätets behov och för att 

minska de risker som nämndes 

i början har statliga Svenska 

Kraftnät (SVK) byggt en 

reserv-DC i Norrland. Distribution 

litar mer på högre makter 

och bygger sin obemannade 

reserv-DC i närheten av – 

Trollhättan! Bolaget har dessutom 

i storleksordningen tio 

gånger fler objekt än vad Produktion 

och SVK tillsammans 

övervakar med sina fem DC. 

Under stormen Gudrun var 

DC i Trollhättan, trots att man 

sägs ha Europas modernaste 

datorsystem DRISS, helt obrukbar 

i flera timmar på grund av 

ett serverfel. Systemet som levererats 

av GE Harris är omvittnat 

mycket tungarbetat. För att belysa 

svagheten hos systemet kan 

nämnas att när en operatör 

manövrerar en ledningsbrytare 

är det omöjligt att göra något 

nytt från arbetsplatsen innan 

manövern har utförts ute i stationen. 

En sådan manöversekvens 

kan ta cirka 1,5 minut 

och om den misslyckas fördubblas 

tiden. 

Nämnda svaghet i systemet 

visar hur riskfyllt det blir att 

minska antalet operatörer i DC 

och ändå klara storstörningar, 

vilket gör att den tänkta vinsten 

med flytten uteblir. Det erkända 

företaget MacKinsey säger exempelvis 

att ca 15 procent av kostnaderna 

hos ett nätföretag går 

att påverka genom skalfördelar, 

26



resten varierar proportionerligt 

med storleken på nätet och antal 

kunder. Varför inte, att som den 

tidigare av facken anlitade löntagarkonsulten 

förordade, i stället 

lägga krafterna på att göra 

besparingarna på 85-procentsdelen 

Det oerhört dyra DRISS, 

liksom det så beryktade administrativa 

systemet SAP, valdes 

helt emot de anställdas vilja. 

Störningar i elnätet leder 

ofta till fel på telefon- och 

dataförbindelser eftersom de 

kräver ström för att fungera. 

Det finns tillräckligt med anledningar 

till fel i kommunikationerna 

utan att för den skull 

nämna sabotagerisken! Men 

vill man göra stora investeringar 

i kommunikationsnäten för att 

eliminera dagens svagheter 

måste kostnaden presenteras 

innan flytten påbörjas. Många 

terminaler är anslutna via 

mobiltelefonnätet. Med 100 

mils längre avstånd till stationerna 

ökar felfrekvensen. När 

man återställer näten efter en 

störning har man oftast behov 

av att ha telefonkontakt med 

anläggningarna. 

Ökningen av vindkraft i Norrland 

medför utbyggnad och ökade 

krav på regionnätet i området. 

Redan nu skickas två tredjedelar 

av elkraften söderut. Ett planerat 

nytt kärnkraftverk i trakterna 

av Torneå och förhållandet att 

region- och stamnätet kring 

Luleälven är parallellkopplade 

ger därför ökad anledning att behålla 

DC i Luleå. Nya, större, 

kärnkraftverk medför ökat antal 

möjliga nödstopp då mycket 

stora strömmar snabbt måste 

omfördelas i nätet. Nödstopp i 

sig kan mycket väl leda till de 

överlastproblem som beskrivits 

ovan. Med fler framtida utlandskablar 

ökar risken att störningar 

också i våra grannländer 

förorsakar störningar hos oss och 

vice versa. 

Det kanske största hotet är 

emellertid den tilltagande klimatförändringen 

där Vattenfall 

vill spela en viktig ledande roll. 

Risken för isstormar blir allt 

större. SVK har genomfört ett 

övningsspel 21-23 oktober 2008 

med detta tema, med kraftigt 

nedisade kraftledningar längs 

Norrlandskusten. Isbeläggning 

kan, som i Kanada, bryta sönder 

ledningsstolparna och slita av elledningarna 

med eventuell inbyggd 

fiberkabel och avbrott i 

flera veckor som följd. Vid en 

sådan naturkatastrof kan DC i 

Trollhättan under lång tid förlora 

kontakten med terminalerna i 

Norrland. Katastrofen kan innebära 

elransonering i hela eller 

delar av landet och utan lokala 

DC med fungerande kommunikation 

går sådana inte att genomföra! 

Naturligtvis kan en DC i 

Luleå också drabbas av liknande 

fel, men då är risken betydligt 

mindre att samtliga terminaler 

försvinner eftersom de i detta 

fall är mera kopplade punkt till 

punkt mot DC. 

De två Vattenfallbolagen Distribution 

och Produktion ingår 

båda i bolaget Vattenfall Norden. 

Nästa steg blir, om Vattenfalls 

säkerhetstänkande följer 

mönstret, att centralisera Produktions 

nuvarande tre DC till 

det nu lediga utrymmet efter 

nätdriftcentralerna i Luleå eller 

Sundbyberg! 

Samhällskostnaderna för en 

landsomfattande störning kan 

uppgå till flera miljarder kronor. 

Det är oförsvarligt att statliga 

Vattenfall, med en årlig vinst på 

29,895 miljarder kronor, tillåter 

Distribution ta en sådan risk enbart 

i förhoppningen att förbättra 

sitt årsbokslut med futtiga 30 

miljoner kronor! 

Märkligt att Vattenfalls ägare 

låter detta ske 

Var finns samhällsansvaret 

Märkligt om det så kompetenta 

SVK inte ser riskerna och lägger 

in sitt veto! 

Behåll därför dagens tre dygnet 

runt bemannade DC med 

stödfunktioner i Luleå, Sundbyberg 

och Trollhättan där alla 

är reserver för varandra! Ett 

sämre, men ändå klart bättre 

än nu beslutat alternativ är att 

behålla Luleå som dygnet runt 

bemannad reserv-DC till Trollhättan. 

 

Den som 

kallar en 

Unimog 

för lastbil 

har inte 

riktigt 

förstått. 

Följ debatten 

på Elbranschens 

nätplats: 

www.elbranschen.nu 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

www.unimog.nu 

Mönsterås, Tel: 0499-490 50 

Generalagent för DaimlerChrysler AG i Sverige Mercedes-Benz Unimog. 

 

 

27



Ishavet smälter inte! 

Enligt en kommentar i dagspressen 

är forskarna ”tagna på 

sängen” av ishavsavsmältningen. 

Men forskarna på sängen måste 

sova djupt. Påståendet att de 

blev överraskade av den plötsligt 

snabba isavsmältningen 2007 är 

mycket märkligt. 

Vid en presentation på 

Rosenbad den 17 april förtegs 

flera saker. Det helt normala är 

att hälften av all havsis i Arktis 

smälter varje sommar. Under 

de senaste 30 åren, som råkar 

sammanfalla med satelliteran, 

har somrarnas mininivå långsamt 

minskat på grund av att 

Stillahavsströmmen PDO 1977 

började pumpa in varmvatten i 

den arktiska bassängen. År 

2007 var ett extremår beroende 

på att kraftiga vindar och 

FRED GOLDBERG 

DOCENT 

strömmar tryckte ihop isen 

mot Grönland och Kanada. 

Vad Erland Källén & Co förtiger 

är att Stillahavsströmmen i 

april 2008 vände och att varmvattnet 

slutade att strömma upp 

i Arktis. Samtidigt har starten av 

solfläckscykel 24 uteblivit sedan 

2007. Detta innebär att klimatet 

kraftigt försämrats på norra halvklotet. 

USA hade 114 köldrekord 

före årsskiftet och isen i 

Arktis började snabbt växa till 

sig. I oktober 2008 var ismängden 

där ca 30 procent större än 

samma tid året innan. Isen kring 

nordpolen är i dag, enligt amerikanska 

arméns mätningar, 1 

meter tjockare än den var i april 

förra året. Isen runt Svalbard har 

ökat så kraftigt att kryssningsoperatörerna 

måste lägga om 

sina planer till sommaren på 

grund av detta. Runt Svalbard 

har isen nu större omfång än de 

senaste 30 årens medelvärde. 

Varför förtiger Källén & Co vad 

som har hänt i Arktis de senaste 

18 månaderna. Det är nog snarare 

denna avkylning som har 

”tagit dem på sängen”. 

Professor Lennart Bengtsson 

menar att man inte kan förklara 

den snabba uppvärmningen 

mellan 1910 och 1940 och avkylningsperioden 

mellan 1940 

och 1970-talet. Ett märkligt påstående 

eftersom det återigen är 

Stillahavsströmmen PDO som 

figurerar. Strömmen vände i 

positiv riktning 1910 vilket 

ledde till att varmvatten trycktes 

upp i Arktis och att norra halvklotet 

generellt värmdes upp. 

Under denna period minskade 

ismassan i Arktis troligtvis mer 

än i dag. Strömmen vände igen 

1940 och vi fick ett kyligare klimat 

med de välkända krigsvintrarna 

och tider med sämre skördar, 

etc. År 1977 vände strömmen 

åter och vi fick en uppvärmningsperiod 

som vissa forskare 

helt ogenerat tillskriver våra 

CO 2 -utsläpp som råkade stiga 

samtidigt. 

Det är anmärkningsvärt att 

när en officiell rapport presenteras 

i Rosenbad och ska diskuteras 

så ges speciellt inbjudna kritiker 

och även andra klimathypoteskritiker 

ingen möjlighet 

att ställa frågor med hänvisning 

till att mötet måste avslutas kl. 

15. Hela evenemanget var ett 

spel för galleriet. Och för de troende. 

 

Vindkraft är bortkastade pengar 

I senaste numret av Elbranschen 

(1/2009) finns två artiklar 

av stort intresse, dels om vindkraft 

och dels om fusion. Enligt 

mitt förmenande är båda dessa 

koncept ”vita elefanter” som 

kommer att svälja enorma mängder 

pengar till ingen som helst 

nytta. 

När det gäller fusion finns 

ingen praktisk möjlighet att omvandla 

den energi, som eventuellt 

frigörs vid fusionsprocessen, 

till elektricitet. Den uppträder 

nämligen som kinetisk energi 

hos ett neutronflöde. Jag har frågat 

ett antal experter hur de tänker 

sig att det hela ska gå till 

utan att få svar. I en fissionsanläggning 

får man i alla fall 

energin som värme i bränslekutsarna 

så att man kan alstra ånga. 

Tänker man kanske sänka ner 

hela apparaturen i en tank med 

litiumsalter 

Men nu över till den omöjliga 

vindkraften. 

Tanken på att införa storskalig 

vindkraft som ersättning för 

kärnkraft är en förförisk hägring 

som har vilselett många okritiska 

och okunniga människor. Idén 

med en sådan energikälla som 

inte lämnar besvärande avfall 

BRYAN MCHUGH 

PROFESSOR EMERITUS 

efter sig är givetvis lockande, 

men vindkraften är omöjlig att 

hantera i större skala. Som danskarna 

nu har insett och tyskarna 

börjar ana. 

Vindkraft som producent av 

elkraft är behäftad med en 

mycket allvarlig begränsning. 

Den är sporadisk till sin natur. I 

Sverige kan man i snitt räkna 

med ca 2 000 timmars effektiv 

produktion av elkraft per år. 

Detta gör en storskalig tillämpning 

på elnätet ytterst problematisk. 

Om tanken är att ersätta 

annan elproduktion – t.ex. kärnkraften 

– eller för att producera 

en större mängd elenergi – som 

t.ex. det nuvarande politiska 

målet på 20/30 TWh/år – är det 

en klar omöjlighet. Ett så osäkert 

kraftslag som vindkraft måste 

arbeta ihop med andra kraftslag 

som är tillräckligt flexibla för att 

kunna matcha vindkraftens variationer 

utan att elnätet råkar i 

olag. Gaseldade gasturbinverk 

och vattenkraftverk duger utmärkt 

för detta. Emellertid krävs 

ungefär fyra gånger så stor effekt 

för en given elproduktion som 

med de konventionella kraftslagen. 

Att helt ersätta den nuvarande 

kärnkraftskapaciteten på 10 000 

MW med vindsnurror skulle 

kräva anläggningar med en total 

effekt av 40 000 MW – mer än 

vad landets nuvarande generatorer 

förmår – och helt omöjligt att 

hantera. Storskalig vindkraft bör 

avföras från vår framtida planering, 

som då i stället kunde koncentreras 

på realistiska åtgärder. 

Även en mindre satsning, som 

föreslagna 20-30 TWh/år, framstår 

som meningslös. För det 

första kommer de även då nödvändiga 

6 000-8 000 MW installerad 

kapacitet att destabilisera 

elnätet, och för det andra vinns 

ingenting i kampen mot CO 2 - 

utsläpp. Det blir bara enorma 

kostnader till ingen nytta. 

Vindkraft kallas av bl.a. Energimyndigheten 

för ”klimatsmart”. 

Men så är det knappast. Eftersom 

vindkraftverk främst arbetar 

i symbios med vattenkraften påverkas 

inte CO 2 -utsläppen av 

vindens produktion. Vidare 

framställs vindkraftverk i så små 

enheter att mängden stål och 

betong som krävs per utvunnen 

energienhet överstiger den för 

t.ex. motsvarande kärnkraftverk. 

En annan och förbisedd aspekt 

på vindkraften är dess olycksstatistik. 

Olyckor och tillbud börjar 

nå en sådan omfattning – inklusive 

dödsfall – att försäkringsfrågan 

blir problematisk. 

Slutligen kan inte den nödvändiga 

investeringen förbises. 

Här talar vi om summor som är 

fyrfaldigt större än för andra 

kraftslag – exklusive pengarna 

till den nödvändiga ombyggnaden 

av kraftnätet. Kostnaderna 

kan komma att uppgå till 1 000 

miljarder. 

En satsning på storskalig vindkraft 

framstår som helt meningslös. 

Den löser inga miljöproblem 

– snarare tvärtom – och ställer 

omöjliga krav på elnätet. Om politikerna 

ändå vill öka andelen 

”förnybar” energi i systemet kan 

man satsa på vattenkraft – om 

nu kärnkraft är utesluten. I mer 

än 40 år har man försökt att hitta 

alternativ till kärnkraften utan 

att lyckas. Sanningen är att det, 

förutom vattenkraft, inte finns 

några alternativ om vi ska avstå 

från kol, olja och gas fram till 

dess att solenergins utmaningar 

kan bemästras. 

 

28


Kontakta oss 

för referenser 

och ytterligare 

information! 

Annonsera i branschens oberoende informationskanal! 

29

ELBRANSCHENS BLÅ-GULA SIDOR 

Apparatskåp 

Betonghus 

Explosionssäker 

elmateriel, Ex 

Isolatorer 

Ensto Control Oy, 

Sverige 

Västberga Allé 5, 126 30 Hägersten 

Tel. 08-556 309 00 • Fax 08-556 309 35 

www.ensto.com 

Apparatlådor i plast och plåt 

KOMPLETTA BETONGHUS 

till 

Transformatorstationer 

Ställverksbyggnader 

Nätstationer 

Transformatorfundament 

Övriga Betongfundament 

Tel. 0150-34 99 00 • www.kc-betong.se 

Säkerhetsbrytare 

Kopplingslådor • Instrument 

Operatörsterminaler 

Värme • Belysning 

Tel. 0660-29 29 00 

www.malux.se 

www.euroenergy.se • Tel. 0300-69 00 40 

Isolatorer för 

låg- och mellanspänning. 

Avbrottsfri 

strömförsörjning 

Hinderljus 

Kabel och ledning 

Kabelvägen, 360 75 Alstermo 

Halogen alternativt LED 

för 24/48 VDC, 230 VAC 

TYKOFLEX AB 

Box 614, 135 26 Tyresö 

Tel. 08-505 949 00, fax 08-742 30 01 

www.tykoflex.se 

Tel. 0481-508 90 

www.amokabel.se 

Batteriladdare 

LINDMARK 

ELECTRIC AB 

Effektbrytare 

Instrument 

Fukt- och vibrationståliga 

BATTERILADDARE 

Tel. 08-85 45 30 

www.lindmarkelectric.se 


Mitsubishi och Bticino 

upp till 6 300 A. 


Ett brett sortiment av analoga och 

digitala instrument, m.m. 

Beställ vår katalog! 

www.elproman.se 

Lövbacksvägen 3, 141 71 Huddinge 

Tel. 08-97 00 70 • Fax 08-646 31 48

Box 22093 

250 23 Helsingborg 

Tel. 042-38 08 30 

Fax 042-38 08 47 

E-post: info@lidalco.se 

® 

Avancerad kabelteknik 

Kabelskydd och 

kabelskyddsrör 

Kjulamon 6, 635 06 Eskilstuna 

Tel 016-541 00 00 • Fax 016-541 00 01 

Filialer: 

Box 46, 513 21 Fristad 

Tel 033-21 01 74 • Fax 033-21 01 74 

Box 13075, 700 13 Örebro 

Tel 019-20 31 40 • Fax 019-20 31 40 

• SKYDDSTRANSFORMATORER 

• ISOLATIONSTRANSFORMATORER 

• ANPASSNINGSTRANSFORMATORER 

• LIKRIKTARE 

TUFVASSONS TRANSFORMATOR AB 

Box 501, 193 28 SIGTUNA 

Tel. 08-594 809 00, Fax 08-592 527 68 

info@tufvassons.se www.tufvassons.se 

Ett företag i ADDTECH koncernen 

Märksystem 

Box 15, 790 21 Bjursås 

Tel. 023-77 43 00 • Fax 023-508 42 

E-post: info@hammarprodukter.se 

www.hammarprodukter.se 

Hemsida: www.wavin.se 

Last- och säkringslastbrytare 


Technoelectric och KATKO 

upp till 4 000 A. 

Eslöv, 0413-54 12 10 

Box 347, 651 08 KARLSTAD 

Telefon 054-22 15 80 vxl 

Telefax 054-85 10 21 

www.nermans.se 

Kabelförläggning 

Likriktare 

Linjebyggnadsredskap 

Nollpunktsmotstånd 

Sahlins Cable Equipment AB 

Box 2103, 511 02 SKENE 

Tel. 0320-20 93 30, fax 0320-319 38 

www.sahlins.com 

Noratel Sweden AB 

Box 108, 695 22 Laxå 

Tel. 0584-44 44 00 • Fax 0584-106 70 

Nordens bredaste sortiment av 

transformatorer. Begär vår katalog! 

www.noratel.com 


Box 2103, 511 02 SKENE 

Tel. 0320-20 93 30, fax 0320-319 38 




Tel. 042-38 61 00, fax 042-38 61 29 

chs@chscontrols.se 

www.chscontrols.se

Nollpunktsutrustning 

Komplett program för nollpunktsbehandling 

och jordfelsskydd i 

frilednings- och kabelnät. 

Swedish Neutral AB 

Västra Rydsvägen 122 

196 31 Kungsängen 

Tel. 08-581 713 44 

Telefax 08-581 759 52 

www.swedishneutral.se 

Skymningsrelä 

ALMNÄS BRUK, 544 94 HJO 

Tel. 0503-161 80 • Fax 0503-161 82 

www.coala.se 

Säkerhetsbrytare 


Komplett sortiment 

från KATKO. 


Box 108, 695 22 Laxå 

Tel. 0584-44 44 00 • Fax 0584-106 70 




Optoinstallationsredskap 

Stolpar 

Försäljningskontor: 

Ludvika, tel. 0240-882 50 

Telefax 0240-807 53 

Säkringar 

Strinne 213, 872 96 Bjärtrå 

Tel. 0612-522 10 • Fax 0612-520 01 

www.nordtrafo.com 

1-fas-, 3-fas- och strömtransformatorer. 

Egen tillverkning. 

Hexatransformatorn 


Box 2103, 511 02 SKENE 

Tel. 0320-20 93 30, fax 0320-319 38 




Tel. 042-38 61 00, fax 042-38 61 29 

chs@chscontrols.se 

www.chscontrols.se 

Sektioneringsbrytare 

Sektioneringsbrytare för 

10-40 kV, komplett med automatik 

eller fjärrstyrning. 

Swedish Neutral AB 

Västra Rydsvägen 122 

196 31 Kungsängen 

Tel. 08-581 713 44 

Telefax 08-581 759 52 

www.swedishneutral.se 

Strömförsörjning 


Box 108, 695 22 Laxå 

Tel. 0584-44 44 00 • Fax 0584-106 70 




Transformatorer 

ELNORD 

KRAFTTRANSFORMATORER 

Oljeisolerade 2-200 MVA – 245 kV 

Miljövänliga 

distributionstransformatorer 

TRAFOMERC AB 

Stäkshöjden 21, 176 76 Järfälla 

Tel/Fax 08-583 606 10 

www.trafomerc.se 

Skyltar 

Box 15, 790 21 Bjursås 

Tel. 023-77 43 00 • Fax 023-508 42 

E-post: info@hammarprodukter.se 

www.hammarprodukter.se 

Ställverk 

AEG Lågspänningsställverk 

SV18, SEV 30/32, 

SEK, SEN Plus 

Service av 

AEG effektbrytare och utrustning 

Switchgear AB 

Nedre Åkargatan 71, 802 51 Gävle 

Tel. 026-54 15 50 • Fax 026-54 15 59 

www.switchgear.se 

TRANSFORMATORER 

Krafttransformatorer 4-120 MVA 

Gjuthartsisolerade 50-25 000 kVA 

Oljeisolerade 50-3150 kVA 

Specialtyper för omformar- & ugnsdrifter 

ELNORD KRAFT AB 

Odlingsvägen 32, 187 51 Täby 

Tel. 08-510 514 80 

www.elnord.se 

Järntrådsvägen 5, 433 30 Partille 

Tel. 031-44 54 55, fax 031-44 54 54 

Oljeisolerade 50 kVA-200 MVA 

Epoxyisolerade 100-4 000 kVA 

Mättransformatorer 12-420 kV 

Nätstationer 50-315 kVA 

www.helmerverken.se 

Eslöv, 0413-54 12 10 

• SKYDDSTRANSFORMATORER 

• ISOLATIONSTRANSFORMATORER 

• ANPASSNINGSTRANSFORMATORER 

• LIKRIKTARE 

TUFVASSONS TRANSFORMATOR AB 

Box 501, 193 28 SIGTUNA 

Tel. 08-594 809 00, Fax 08-592 527 68 

info@tufvassons.se www.tufvassons.se 

Ett företag i ADDTECH koncernen

Dataprogram för elproffs! 

Sveriges mest sålda och använda 

program för informationshantering 

och kabeldimensionering. 

Info 

Inklusive nya Elinstallationsreglerna SS 436 40 00 utg 2 

Alla lagar, förordningar, föreskrifter, standarder m m. Unika sökmöjligheter i 

datorn för att finna rätt information och svar på dina frågor. Speciellt anpassat 

för EL med formelsamling, tabeller, ordlista, Frågor & svar m m. 

Tilläggspaket, Svensk Standard, de mest frekventa inom EL med komplett text. 

Kabel 

Lågspänning, 

Kalkyl 

upp till 1 kV. 

Dimensionering mot belastningsförmåga, spänningsfall 

samt utlösningsvillkoret. Allt enligt Svensk Standard. Du kan: 

- Beräkna belastningsförmåga enl. SS 424 14 24 eller SS 436 40 00. 

- Redovisa spänningsfall 

- Beräkna kontroll av utlösningsvillkoret enl. SS 424 14 02, -03, -05. 

- Beräkna säkringar med olika utlösningstider, dvärgbrytare, effektbrytare. 

- Sammanställa beräknade ledningar i samma nät I egen kabellista. 

- Beräkna med parallella kablar. 

Tilläggspaket, EL-Vis Kabel med engelsk text. 

Mall 

Färdiga mallar i både Word och Excel! 

Färdiga mallar (över 100 i Word och ett 40-tal i Excel) som t ex 

- Gruppförteckningar 

- Protokoll för isolationsmätning, funktionsprovning 

skyddsjordning, reläprov m fl 

- Plintkort, förbindningscheman m fl för teleregistrering 

- Besiktningsutlåtande 

- Mallar för CE-märkning m.fl. 

- Traditionellt kalkylprogram med databas i form av 

á-prislista och sammansatt symbollista. 

- Tidsatta artiklar med priser från olika grossister. 

Originalet sedan 1995! 

För mer info! 

EL-Info i Växjö AB 

Tel. 0470-72 40 30. Fax 0470-72 40 39 

Hemsida: www.el-info.se 

E-Mail: info@el-info.se

Iso Floor 

Installationsgolvet som erbjuder både full flexibilitet och stabilitet 

i elektriska driftrum, kontrollrum, datorhallar, telekomstationer m.m. 

Fördelar med Iso Floor: 

• Snabbt montage tack vare flexibel konstruktion 

• Mycket hög stabilitet även om golvplattor 

lyfts bort 

• Anpassas till ingående utrustning där samtliga 

plattor kan lyftas framför skåpens front för att 

underlätta vid kabeldragning och service 

• Uppfyller samtliga AMA krav enligt NSE.2 

och NSE.21 

• Provad enligt EN-normen 12825 

• Optimal tillgänglighet till el-, data- och vvsinstallationer 

i alla tänkbara utrymmen 

• 70% färre benstöd behövs i jämförelse med 

datagolv vilket medger mer utrymme för kabelstegar 

i olika bredder under golvet 

Bergvik Flooring AB 

Tel vxl: 0270-728 00. Försäljning: 0270-728 05. Fax: 0270-728 01. info@bergvik.com, www.bergvik.com/sweden

Nummer 2 - Elbranschen

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?