Jimmy Algotsson Köpa och sälja aktier - så fungerar det
Jimmy Algotsson Köpa och sälja aktier - så fungerar det
Jimmy Algotsson Köpa och sälja aktier - så fungerar det
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>Jimmy</strong> <strong>Algotsson</strong><br />
Köpa <strong>och</strong> sälja <strong>aktier</strong><br />
- så <strong>fungerar</strong> <strong>det</strong><br />
Liber
Innehåll<br />
1. Inledning .<br />
5<br />
2. Aktien<br />
7<br />
3. Hur är börsen uppbyggd . 10<br />
4. Hur går handeln med <strong>aktier</strong> till 14<br />
5. Hur handlar privatpersoner <strong>aktier</strong> 19<br />
6. Vad påverkar aktiekursen 25<br />
7. Att analysera en aktie 32<br />
(Kurslistor, fundamental analys, nyckeltal <strong>och</strong> teknisk analys)<br />
8. Terminer <strong>och</strong> optioner . 55<br />
9. Index <strong>och</strong> påverkan från andra börser . 59<br />
10. Olika uttryck för aktievärdering 62<br />
11. Att tänka på vid aktiehandel 64<br />
(Köpstrategier <strong>och</strong> riskminimering)<br />
12. Att deklarera sina aktieaffärer . 72<br />
13. Var finns mer information . 74<br />
14. Slutord<br />
77<br />
Register<br />
_<br />
7<br />
&
1. Inledning<br />
Sedan många år råder <strong>det</strong> en stor optimism kring aktieplaceringar som<br />
sparform. Många svenskar äger <strong>aktier</strong> - direkt eller indirekt i form av fondandelar<br />
eller någon annan sparform. Totalt sett äger svenska hushåll <strong>aktier</strong><br />
för över 600 miljarder kronor.<br />
Under 80-talet ökade allmänhetens intresse för <strong>aktier</strong> <strong>och</strong> de senaste tre<br />
decennierna har aktiekurserna haft en kraftfull uppgång. Idag är <strong>det</strong> cirka<br />
två miljoner svenskar som äger <strong>aktier</strong> direkt på den svenska marknaden.<br />
Det ökade intresset har också tydliggjort börsen som en viktig källa för företag<br />
med kapitalbehov. Omsättningen på Stockholmsbörsen - eller som den<br />
egentligen heter, OMX Nordic Exchange Stockholm - ökar stadigt. Under<br />
2006 <strong>och</strong> 2007 har Stockholmsbörsen haft en genomsnittlig omsättning på<br />
drygt 23 miljarder kronor per dag.<br />
Globaliseringen syns tydligt på Stockholmsbörsen där <strong>det</strong> utländska<br />
ägan<strong>det</strong> uppgår till över en tredjedel. Idag börjar <strong>det</strong> även bli enkelt för<br />
svenska småsparare att handla på börser i andra länder, bl a via de etablerade<br />
internetmäklarna. Troligtvis kommer vi att få se en utveckling där <strong>det</strong><br />
blir allt lättare att handla på utländska marknader. Daytrading är numera<br />
ett etablerat begrepp <strong>och</strong> förknippas med privatpersoner som försörjer sig<br />
på att köpa <strong>och</strong> sälja <strong>aktier</strong> dagligen. Trading innebär att man handlar för<br />
egna pengar, till skillnad från när man handlar för någon annans räkning.<br />
Trading är något som även de stora bankerna <strong>och</strong> värdepappersbolagen<br />
sysslar med.<br />
Sett över ett längre perspektiv har börskurserna alltid ökat <strong>och</strong> få sparformer<br />
har kunnat ge en likvärdig avkastning. De senaste 100 åren har<br />
Stockholmsbörsen stigit med ungefär 10 % per år i genomsnitt. Den första<br />
fondbörsauktionen i börshuset, vid Stortorget i Gamla Stan, hölls redan<br />
den 4 februari 1863. Denna dag räknas som den officiella tillkomsten av<br />
Stockholms fondbörs. Inte förrän 1974 började börshandeln datoriseras,<br />
<strong>och</strong> först 1990 kom <strong>det</strong> helelektroniska handelssystemet SAX (Stockholm<br />
Automated eXchange). Den uppgraderade versionen heter SAXESS.<br />
5
1. INLEDNING<br />
Aktieplaceringar är dock inte utan risker. De senaste 100 åren har flera<br />
finanskriser passerat, då aktiekurserna sjunkit så kraftig att <strong>det</strong> talats om<br />
börskrascher. De två mest kända är den på 1920-talet <strong>och</strong> den i början av<br />
1990-talet. Även när goda tider råder för aktiehandeln kan kurserna svänga<br />
kraftigt, vilket medför att aktiehandel alltid är förenad med ett visst mått av<br />
risktagande. Den senaste kraftiga börsnedgången kom år 2000 <strong>och</strong> varade i<br />
tre år.<br />
Avsikten med den här boken är att ge grundläggande kunskaper i <strong>det</strong><br />
praktiska tillvägagångssättet vid aktieplaceringar. Det finns flera böcker<br />
som beskriver handeln med <strong>aktier</strong> <strong>och</strong> olika fördjupade teorier kring aktiehandeln.<br />
Få böcker ger emellertid en överblick över <strong>och</strong> förståelse för hur<br />
handeln rent praktiskt <strong>fungerar</strong>, eller kunskap om de olika verktyg som mer<br />
rutinerade aktieplacerare använder. Ambitionen med den här boken är att<br />
råda bot på denna brist samt besvara de flesta vanliga frågor som uppkommer<br />
i samband med både en begynnande <strong>och</strong> mer avancerad aktiehandel.<br />
6
2. Aktien<br />
Innan man investerar sina sparade tillgångar bör man veta vad <strong>det</strong> är man<br />
köper. I <strong>det</strong>ta kapitel beskrivs vad en aktie är, <strong>och</strong> varför man investerar i<br />
<strong>aktier</strong>.<br />
Vad är en aktie<br />
En aktie är en ägarandel i ett aktiebolag. Det är emellertid ett ägande med<br />
begränsad risk <strong>och</strong> inget personligt betalningsansvar. Om ett företag går i<br />
konkurs tappar <strong>aktier</strong>na i värde <strong>och</strong> <strong>det</strong> egna satsade kapitalet går förlorat,<br />
men aktieägaren kan aldrig bli skyldig att betala för bolagets kvarstående<br />
skulder. Risken för aktieägaren är alltså bara <strong>det</strong> han eller hon betalat för<br />
aktien.<br />
När ett företag behöver kapital kan företaget emittera (ge ut) <strong>aktier</strong>. Detta<br />
ger företaget ett kapitaltillskott. Som motprestation vill den som investerat i<br />
<strong>aktier</strong> ha en så god avkastning som möjligt på sitt satsade kapital. Vanligtvis<br />
ger aktien en årlig ränta i form av en utdelning. Vilken utdelning en aktie<br />
ger bestäms av respektive företags bolagsstämma <strong>och</strong> kan variera från år<br />
till år. Vissa bolag ger ingen utdelning alls. Vanligtvis är utdelningen 2 till<br />
5 procent av börsvär<strong>det</strong> på aktien. Utdelningen i procent av aktiekursen<br />
är <strong>det</strong>samma som aktiens direktavkastning. Utdelningen sker i regel någon<br />
gång under våren. Inför en utdelning brukar priset (kursen) på en aktie gå<br />
upp för att sedan gå ner direkt efter utdelningen. Utdelningen återspeglar<br />
sig alltså oftast i aktiekursen.<br />
Ägarandelen, aktien, kan säljas vidare till någon annan, <strong>och</strong> priset<br />
bestäms av tillgång <strong>och</strong> efterfrågan vid varje givet tillfälle. Eftersom den<br />
genomsnittliga aktiekursen brukar stiga mer procentuellt under ett år än<br />
vad den genomsnittliga direktavkastningen ger, är huvudorsaken till att<br />
många idag placerar i <strong>aktier</strong> följaktligen inte den årliga utdelningen utan<br />
tilltron till att aktien ska stiga i värde.
2. AKTIEN<br />
Aktier med olika röstvärde<br />
Det finns <strong>aktier</strong> av olika slag. Den vanligaste uppdelningen när <strong>det</strong> gäller de<br />
marknadsnoterade <strong>aktier</strong>na (<strong>aktier</strong> som handlas på en börs eller på någon<br />
annan marknad) är att de är uppdelade i A- <strong>och</strong> B-<strong>aktier</strong> (ibland även C).<br />
A-<strong>aktier</strong>na ger större inflytande i bolaget. Aktieägarna har rätt att utöva sitt<br />
ägarinflytande på bolagsstämman, bl a tillsätter de bolagets styrelse genom<br />
val. På bolagsstämman brukar en A-akties röstvärde motsvara tio B-<strong>aktier</strong>s.<br />
Enligt lagen får röstvär<strong>det</strong> för en aktie inte vara högre än tio gånger röstvär<strong>det</strong><br />
för en annan aktie i samma bolag. Bolag som bildats före 1948 har<br />
emellertid ibland större skillnader. Motivet för att emittera (ge ut) B-<strong>aktier</strong><br />
kan vara att huvudägarna i bolaget vill behålla <strong>det</strong> avgörande inflytan<strong>det</strong><br />
men ändå införskaffa mer kapital till bolaget. A-<strong>aktier</strong> kan sålunda ha mycket<br />
lägre omsättning (handel) då de kan vara uppbundna hos ett mindre antal<br />
ägare. (Ofta är A-<strong>aktier</strong>na inte alls noterade.)<br />
Det finns även andra slags uppdelningar av <strong>aktier</strong> såsom preferens<strong>aktier</strong><br />
<strong>och</strong> stam<strong>aktier</strong>. Men utbu<strong>det</strong> av andra <strong>aktier</strong> än A- <strong>och</strong> B-<strong>aktier</strong> på börsen<br />
är begränsat, så <strong>det</strong>ta är sällan en aktuell fråga för den vanlige aktiespararen.<br />
Olika begrepp i samband med <strong>aktier</strong><br />
Värdepapper <strong>och</strong> finansiella instrument är begrepp som ofta används <strong>och</strong><br />
betyder ungefär samma sak. Värdepapper är en gemensam beteckning för<br />
handlingar som på något sätt kan omsättas i pengar, t ex <strong>aktier</strong>, obligationer<br />
eller optioner. Finansiella instrument kan sägas vara <strong>det</strong> sammanfattande<br />
begreppet för värdepapper som är avsedda för handel på värdepappersmarknaden.<br />
Med andra ord är en aktie alltså både ett finansiellt instrument<br />
<strong>och</strong> ett värdepapper.<br />
De finansiella instrumenten kan delas in i tre grupper, varav de två första<br />
nedan kan sägas vara huvudgrupper.<br />
Avista<br />
Terminer<br />
Instrument <strong>och</strong> marknader där betalning <strong>och</strong> leverans i princip<br />
sker i direkt anslutning till avsluten (dvs de köp <strong>och</strong> försäljningar<br />
som genomförts). Till avistamarknaden hör den vanliga<br />
aktiehandeln.<br />
Den direkta motsatsen till avista är terminer. Avslut sker idag<br />
men betalning <strong>och</strong> leverans sker i framtiden.<br />
8
2. AKTIEN<br />
Derivat<br />
Instrument som enkelt uttryckt kan sägas vara en rättighet eller<br />
skyldighet att handla i ett underliggande finansiellt instrument<br />
eller vara, exempelvis en aktie eller en råvara, benämns derivat.<br />
Terminer <strong>och</strong> optioner tillhör derivatmarknaden <strong>och</strong> innebär<br />
en skyldighet eller rättighet att köpa eller sälja ett underliggande<br />
instrument eller vara vid ett senare tillfälle. Se även kapitlet<br />
Terminer <strong>och</strong> optioner.<br />
Varför placera i <strong>aktier</strong><br />
Det kan finnas många olika anledningar till att investera i <strong>aktier</strong>. Som<br />
nämnts tidigare är den absolut vanligaste orsaken att man hoppas att aktiekursen<br />
ska stiga <strong>och</strong> därmed att ens eget kapital ska öka i värde. Vid sidan<br />
om mer traditionellt banksparande är <strong>aktier</strong> <strong>och</strong> fonder den vanligaste sparformen<br />
för privatpersoner. Aktier har också blivit ett vanligt tilläggssparande<br />
till <strong>det</strong> statliga pensionssparan<strong>det</strong> <strong>och</strong> tjänstepensionssparan<strong>det</strong>.<br />
En annan anledning till att äga <strong>aktier</strong> kan vara att man vill stödja ett särskilt<br />
företag. Det kan vara för att man har ett speciellt intresse i företagets<br />
aktiviteter, t ex en fotbollsklubb, eller att man vill stödja ett företag på grund<br />
av etiska eller andra värderingsmässiga grunder, t ex till förmån för alternativ<br />
energi eller rättvis handel.<br />
Att äga <strong>aktier</strong> i ett bolag ger också ägaren rätt att gå på bolagsstämman<br />
<strong>och</strong> där göra sin stämma hörd <strong>och</strong> rösta i olika beslutsfrågor. Det gör att<br />
inflytan<strong>det</strong> i bolaget ökar. Gudrun Schyman t ex, köpte <strong>aktier</strong> i olika storbolag<br />
för att på bolagsstämmorna kunna argumentera för att man skulle<br />
rösta in fler kvinnliga styrelseledamöter.<br />
Det viktigaste i ett generellt aktiesparande behöver inte primärt vara att<br />
tjäna pengar, engagemang i ett företags aktiviteter eller viljan att påverka.<br />
Det kan även vara att <strong>det</strong> är spännande <strong>och</strong> allmänbildande att följa med<br />
i hur <strong>och</strong> varför ekonomin <strong>och</strong> olika bolag utvecklar sig som de gör. Att<br />
dessutom också koppla ekonomins <strong>och</strong> bolagens utveckling till psykologin<br />
hos övriga aktieplacerare, ger ytterligare en intressant dimension till aktiesparan<strong>det</strong>.<br />
Aktier kan på så vis vara ett mycket stimulerande fritidsintresse.<br />
9
3.Hurär börsen uppbyggd<br />
Stockholmsbörsen ägs av OMX AB, som även driver börserna i Helsingfors,<br />
Köpenhamn, Reykjavik, Tallinn, Riga <strong>och</strong> Vilnius under <strong>det</strong> gemensamma<br />
namnet den Nordiska Börsen.<br />
Vilka deltar i aktiehandeln<br />
För att få handla på börsen krävs <strong>det</strong> ett medlemskap. Det kan ett värdepappersinstitut,<br />
dvs ett värdepappersbolag eller en bank, få om de har<br />
Finansinspektionens tillstånd att bedriva värdepappersrörelse <strong>och</strong> dessutom<br />
uppfyller börsens krav. Fondkommissionär var tidigare <strong>det</strong> legala namnet på<br />
värdepappersinstitut (före 1991), <strong>och</strong> fondkommissionärsbolag var namnet<br />
på värdepappersbolag (svenskt aktiebolag som fått tillstånd att driva värdepappersrörelse,).<br />
Idag brukar man ibland lite slarvigt säga fondkommissionär <strong>och</strong> bank när<br />
man talar om börsens medlemmar. Det inkluderar även internetmäklare.<br />
Medlemmarna måste även betala för sin handel utifrån hur stor den är.<br />
Det är endast via en medlem som såväl stora investerare som privatpersoner<br />
kan handla på börsen. Stockholmsbörsen har idag ca 80 medlemmar<br />
som tillsammans har över 600 auktoriserade mäklare med tillträde till<br />
marknadsplatsen.<br />
Till börsen finns naturligtvis också ett antal anslutna bolag som har sina<br />
<strong>aktier</strong> noterade på någon aktielista. Idag finns <strong>det</strong> ca 300 bolag anslutna till<br />
Stockholmsbörsen - de sägs då vara börsnoterade. För att notera sina <strong>aktier</strong><br />
måste bolagen uppfylla vissa villkor. De krav som ställs är bl a utförlig <strong>och</strong><br />
snabb information till marknaden. Företagen får också betala en avgift för<br />
att ha sina <strong>aktier</strong> noterade på börsen.<br />
Fördelen för bolagen att vara på börsen är bland annat att de genom <strong>det</strong><br />
lättare får tillgång till kapital vid emission (utgivning) av sina <strong>aktier</strong>, eftersom<br />
de når en bredare allmänhet.<br />
10
3. HUR ÄR BÖRSEN UPPBYGGD<br />
De olika listorna<br />
Börsen är indelad i olika aktielistor, <strong>och</strong> varje bolags <strong>aktier</strong> är noterade<br />
på någon av dessa listor. Sedan 2006 är de svenska, danska, isländska <strong>och</strong><br />
finska börserna sammanslagna till den nordiska listan <strong>och</strong> de tre baltiska<br />
ländernas börser sammanslagna till en baltisk lista. Målsättningen är att på<br />
sikt förena dessa två listor till en enda. Den nordiska listan, som har ca 600<br />
bolag noterade, etablerades 2006 av OMX AB för att Norden skall ses som<br />
en gemensam marknad. Listan underlättar handeln i <strong>aktier</strong> mellan dessa<br />
länder <strong>och</strong> <strong>aktier</strong>na från listan betalas med den lokala valutan där bolaget är<br />
noterat. Den nordiska listan är i sin tur uppdelad på tre underlistor:<br />
Large Cap<br />
Mid Cap<br />
Small Cap<br />
Kravet för att få vara noterad på Large Cap är att börsvär<strong>det</strong> på<br />
bolaget ska vara över en miljard euro.<br />
Kravet för att få vara noterad på Mid Cap är att bolagets börsvärde<br />
är mellan 150 miljoner <strong>och</strong> 1 miljard euro.<br />
Mindre bolag med ett börsvärde under 150 miljoner euro finns<br />
på Small Cap.<br />
Dessutom finns listan First North (tidigare kallad Nya Marknaden) som är<br />
en handelsplats för tillväxtföretag i Norden, <strong>och</strong> ägs av OMX. Kostnaderna<br />
är mindre för att lista ett företag på First North <strong>och</strong> regelverket är inte lika<br />
omfattande som på börsen. Företag listade på First North får inte kalla sig<br />
börsnoterade eftersom First North-listan inte definieras som en börsplats<br />
(dvs en s k reglerad marknad) utan endast är en så kallad handelsplattform.<br />
Bolagens <strong>aktier</strong> kallas istället för marknadsnoterade. Med marknadsnoterade<br />
menas <strong>aktier</strong> som noterade på en lista (oavsett om <strong>det</strong> är en börslista eller<br />
någon annan lista) <strong>och</strong> är öppna för köp på den publika marknaden. Att First<br />
North är en handelsplattform (<strong>och</strong> inte är reglerad marknad) innebär förenklade<br />
regler om bl a informationsskyldighet för de listade bolagen. Risken<br />
för den enskilde placeraren är något högre för <strong>aktier</strong> på den här listan.<br />
De ovan nämnda listorna är i sin tur uppdelade för de olika länderna. Så går<br />
du in på någon internetmäklares hemsida är <strong>det</strong> möjligt att se enbart svenska<br />
<strong>aktier</strong> fördelade på Large Cap, Mid Cap, Small Cap <strong>och</strong> First North.<br />
Innan den nordiska listan etablerades 2006 var <strong>aktier</strong>na på Stockholmsbörsen<br />
i huvudsak indelade i olika listor efter hur stor omsättningen var på<br />
de enskilda <strong>aktier</strong>na. Det fanns i första hand två listor:<br />
11
3. HUR ÄR BÖRSEN UPPBYGGD<br />
A-listan<br />
O-listan<br />
som i sin tur var uppdelad på de mest omsatta <strong>aktier</strong>na samt<br />
övriga.<br />
som i sin tur var uppdelad på Attract 40 (de 40 mest omsatta<br />
<strong>aktier</strong>na) samt övriga.<br />
En annan lista som finns på den svenska aktiemarknaden är NGM Equity.<br />
Den ägs inte av OMX utan av ett konkurrerande bolag, Nordic Growth<br />
Märket (NGM). NGM har liksom OMX noterat sig på sin egen marknadsplats.<br />
NGM är vid sidan av OMX Sveriges andra auktoriserade börs sedan<br />
2003. NGM-listan är liksom First North-listan inriktad på handel i nordiska<br />
tilllväxtbolag. Listan innehåller <strong>aktier</strong> från ett 50-tal bolag.<br />
Till alla de olika listorna finns också en observationslista, Obs-lista.<br />
Denna lista kan bolag hamna i om de för tillfället har problem av något slag,<br />
t ex att <strong>det</strong> sker en större omstrukturering av verksamheten, bolaget inte har<br />
skött informationsgivningen enligt börsens regler etc. Ett bolag kan också<br />
hamna på Obs-listan om <strong>det</strong> sker stora förändringar i ägan<strong>det</strong>, t ex vid ett<br />
uppköp. Bolag på observationslistan kan sålunda vara svåra att värdera.<br />
Det finns även aktielistor som inte hanteras av OMX eller NGM.<br />
Aktierna på dessa kan handlas hos något värdepappersbolag som har hand<br />
om listan. Som exempel kan nämnas Aktietorget - den största i sitt slag.<br />
Aktietorget har numera även tillgång till <strong>det</strong> elektroniska handelssystemet<br />
SAXESS. Bolag som har sina <strong>aktier</strong> på dessa listor uppfyller vanligtvis inte<br />
de krav som krävs för att bli noterade på börsen. Sådana <strong>aktier</strong> kan ge hög<br />
avkastning, men innebär samtidigt större risker.<br />
EU-regler <strong>och</strong> begrepp<br />
Det kan tidigare ha upplevts som svårt att förstå vad som räknas som en<br />
börs eller inte. Från <strong>och</strong> med den 1 november 2007, kan dock begreppsförvirringen<br />
upplevas som än större. Utifrån ett EU-direktiv, de så kallade<br />
MfFID-reglerna (Märkets in Financial Instruments Directive), har de tidigare<br />
begreppen förändrats. Syftet med <strong>det</strong> nya ramverket är att harmonisera<br />
lagstiftningen på värdepappersmarknaden inom EU.<br />
Inom ramen för den gamla lagstiftningen fanns <strong>det</strong> tre former av handelsplatser:<br />
börs, auktoriserad marknadsplats <strong>och</strong> oreglerad marknadsplats.<br />
12
3. HUR ÄR BÖRSEN UPPBYGGD<br />
I <strong>och</strong> med MiFID-reglerna finns <strong>det</strong> bara två: reglerad marknad <strong>och</strong> MTF<br />
(Multilateral Trading Facility), eller handelsplattform på svenska. Begreppet<br />
börs finns fortfarande kvar i den svenska lagstiftningen <strong>och</strong> syftar då på de<br />
aktörer som har rätt att driva en reglerad marknad. First North, Aktietorget<br />
<strong>och</strong> andra mindre listor räknas som handelsplattformar. Ibland används<br />
även begreppet alternativ marknadsplats om handelsplattformar.<br />
Skillnaderna mellan en reglerad marknad <strong>och</strong> en handelsplattform är<br />
flera; regelverket för den reglerade marknaden är mera omfattande än <strong>det</strong><br />
för handelsplattformen. På den reglerade marknaden ska övervakningen<br />
även göras av en oberoende part, <strong>och</strong> personer med särskild insyn i bolagen<br />
(s k identifierade insiders) måste redovisa sina innehav publikt. Den reglerade<br />
marknaden omfattas också automatiskt av alla EU-direktiv, medan en<br />
handelsplattform själv kan besluta om vilka regler som ska gälla för bolagen<br />
vid notering.<br />
Schematisk struktur över aktiehandeln<br />
Kontrollorgan <strong>och</strong> tillståndsgivare för aktiehandeln i Sverige är Finansinspektionen.<br />
Schematiskt kan organisationen för aktiehandeln i Sverige<br />
visas med nedanstående tablå. Med emittenter menas de bolag som ger ut<br />
<strong>aktier</strong>, men också andra institut som ställer ut obligationer, optioner etc.<br />
13
4. Hur går handeln med<br />
<strong>aktier</strong> till<br />
För att förstå sin egen handel kan <strong>det</strong> vara bra att förstå hur aktiehandeln<br />
<strong>fungerar</strong> för mäklarna, som bl a lägger order för privatpersoners räkning<br />
<strong>och</strong> som sitter <strong>och</strong> handlar direkt i <strong>det</strong> elektroniska handelssystemet.<br />
Aktiehandeln<br />
Hur går då aktiehandeln till Jo, mäklaren kommer till arbetet på morgonen<br />
hos respektive börsmedlem. Mäklaren sitter alltså inte i börshuset. På sin<br />
arbetsplats har mäklaren en terminal som är kopplad till börsens centraldator.<br />
Mäklaren som sitter vid sin terminal kan hela tiden se exakt vad som<br />
händer på den elektroniska marknadsplatsen, vilka order andra medlemsföretag<br />
lägger in <strong>och</strong> vilka order som går till avslut (de köp <strong>och</strong> försäljningar<br />
som genomförs).<br />
Fram tills dess att marknaden öppnar kan mäklaren lägga in alla order<br />
som kommit in från sina olika kunder. Hos bankerna gäller <strong>det</strong> också de<br />
order som kommer in från de olika lokalkontoren. Några avslut kan då inte<br />
göras i de elektroniska systemen <strong>och</strong> mäklarna kan fram till marknadens<br />
öppnande endast se de order som de själva lägger in - ett system som kallas<br />
dolt öppningsförfarande.<br />
Innan marknaden öppnar kan dock efteranmälda avslut göras. De ska<br />
som senast rapporteras in i <strong>det</strong> elektroniska handelssystemet fem minuter<br />
efter öppningen. Efteranmälda avslut är manuella avslut som gjorts när<br />
börsen varit stängd <strong>och</strong> manuella avslut i sin tur är avslut som gjorts utanför<br />
<strong>det</strong> elektroniska handelssystemet, t ex via telefon mellan två mäklare.<br />
Efteranmälda avslut brukar endast ske när <strong>det</strong> gäller större avslut <strong>och</strong> är<br />
även omgärdade av vissa andra specifika regler.<br />
14
4. HUR GÅR HANDELN MED AKTIER TILL<br />
När marknaden öppnar ska en öppningskurs fastställas. Om ingen vill köpa<br />
till <strong>det</strong> lägsta säljpris som getts för en aktie kan dock ingen öppningskurs<br />
fastställas. Annars sätts öppningskursen där flest <strong>aktier</strong> kan matchas till<br />
avslut. Sedan går alla köporder på ett pris över <strong>och</strong> alla säljorder på ett pris<br />
under öppningskursen till avslut. De order som ligger på samma kurs som<br />
öppningskursen går till avslut i strikt tidsordning, dvs efter vilket tid de lagts<br />
in. Priset för avsluten följer öppningskursen. Det måste också finnas lika<br />
många <strong>aktier</strong> på köpsidan som på säljsidan för att alla <strong>aktier</strong> ska kunna gå<br />
till avslut.<br />
Öppningsförfaran<strong>det</strong> tar några minuter, <strong>och</strong> <strong>aktier</strong>na öppnar i bokstavsordning.<br />
Efter <strong>det</strong> tar den kontinuerliga handeln vid.<br />
Handeln sker efter principen att kursnivå går först, <strong>och</strong> vid lika kursnivå<br />
gäller inläggningstid. Överlappande kurser i orderboken som finns innan<br />
öppningen kan inte uppstå vid kontinuerlig handel eftersom en order som<br />
kommer in <strong>och</strong> som kan matchas med en annan order går direkt till avslut.<br />
Med överlappande menas att <strong>det</strong> finns en köporder som kan gå till avslut<br />
mot en säljorder.<br />
Maximal tid en order kan ligga inne i <strong>det</strong> elektroniska handelssystemet<br />
är 8 dagar. Oftast brukar emellertid mäklaren ta ut sina <strong>aktier</strong> som inte gått<br />
till avslut på kvällen för att lägga in nya order igen på morgonen. Hos vissa<br />
mäklare går <strong>det</strong> bara att ha ordern inne under en dag. Kontakta din mäklare<br />
om du vill veta vilka regler som gäller för hur länge en order ligger inne i<br />
handelssystemet hos dem.<br />
De olika stegen i kursnivåerna är förbestämda, dvs om <strong>aktier</strong>na går att<br />
handla i intervaller om hela kronor, 50-, 25-, 10-, 5- eller 1-öresintervaller<br />
-sk kurssteg eller tick-size.<br />
På nästa sida ges ett exempel på hur <strong>det</strong> under en handelsdag kan se ut i<br />
orderboken i <strong>det</strong> elektroniska handelssystemet. Exemplet är från Ericssons<br />
B-aktie år 2000.<br />
15
4. HUR GÅR HANDELN MED AKTIER TILL<br />
Bid betyder köp. Ask betyder sälj. Volume står för antalet <strong>aktier</strong> som köp- eller säljordern<br />
innehåller. Member står för vilken börsmedlem som har lagt ordern. SHB står<br />
t ex för Handelsbanken. På OMXs hemsida finns en lista med vilka börsmedlemmar<br />
som finns <strong>och</strong> vilka förkortningar de har.<br />
Skulle en köporder på 1400 st <strong>aktier</strong> med styckepriset 223 kr läggas in i<br />
orderboken skulle den automatiskt matchas mot de 1400 st på säljsidan<br />
med styckepriset 223 kr. Om en köporder skulle komma in på 222,75 kr<br />
skulle den inte kunna matchas, eftersom ingen vill sälja till <strong>det</strong> priset.<br />
Ordern ligger då kvar tills <strong>det</strong> finns en säljorder att göra avslut mot. Ett<br />
avslut kan jämföras med ett avtal om en vanlig försäljning. För ett avslut<br />
krävs minst en köpare <strong>och</strong> säljare som är överens om priset.<br />
Kurserna förändras kontinuerligt i <strong>det</strong> elektroniska handelssystemet. Så<br />
fort en köpare är beredd att betala samma pris som en säljorder som finns<br />
inlagd, eller en säljare är beredd att acceptera samma pris som en köpare<br />
har lagt, ändras kursen i orderboken.<br />
Ytterligare ett exempel för att öka förståelsen för hur <strong>det</strong> <strong>fungerar</strong>:<br />
Om en säljorder kommer in på 222 kr om 1500 st skulle den automatiskt<br />
matchas mot översta köpordern på 222,50 kr med 1500 st. Priset skulle<br />
bli 222,50 kr eftersom prissättningen utgår från den som lagt in ordern<br />
först. Köparen har med priset 222,50 kr sagt att han eller hon kan tänka<br />
sig att köpa 1500 st <strong>aktier</strong> till ett maxpris på 222,50 kr. Säljaren som lägger<br />
in en order på 222 kr säger att hon/han kan tänka sig att sälja 1 500 st<br />
men inte till ett lägre pris än 222 kr. Både säljaren <strong>och</strong> köparen är sålunda<br />
nöjda med både 222 kr <strong>och</strong> 222,50 kr, men ett avslutspris måste avgöras<br />
<strong>och</strong> i aktiehandeln avgörs priset efter vem som lagt in sin order först.<br />
Det finns i orderboken ovan flera köporder med priset 222,50 kr. Detta<br />
på grund av att aktieordrarna är sorterade efter tid. Den översta köpordern<br />
är den som först lades in i systemet <strong>och</strong> ska sålunda gå först.<br />
16
4. HUR GÅR HANDELN MED AKTIER TILL<br />
När ett avslut sker skickas informationen till VPC (Värdepapperscentralen)<br />
där <strong>aktier</strong>na avregistreras från säljarens VP-konto (Värdepapperskonto) <strong>och</strong><br />
registreras på köparens. Samtidigt sker betalning via köparens <strong>och</strong> säljarens<br />
bank eller värdepappersbolag. Först när <strong>det</strong>ta är gjort är affären avslutad.<br />
Det sker i regel elektroniskt <strong>och</strong> ögonblickligen.<br />
VPC är en organisation där alla aktieinnehav registreras som handlats<br />
på svenska marknader. Där registreras alla aktieinnehav elektroniskt<br />
- alltså inga fysiska aktiebrev behövs. VPC är ett aktiebolag <strong>och</strong> ägs av i<br />
huvudsak de fyra stora bankerna Swedbank, Nordea, SEB <strong>och</strong> Svenska<br />
Handelsbanken. Sedan 2004 äger dessutom VPC AB 100 procent i sin finska<br />
motsvarighet APK OY. Tillsammans agerar de under namnet NCSD<br />
(Nordic Central Securities Depository). Aktiviteterna inom koncernen står<br />
under myndighetstillsyn.<br />
Under dagen fortsätter sedan handeln fram till stängningsdags med att<br />
mäklarna lägger in order allt eftersom de kommer in. Vissa mäklare sitter<br />
också med egna portföljer som de handlar i <strong>och</strong> är då inte beroende av<br />
andras order.<br />
Börsposter <strong>och</strong> småorder<br />
I <strong>det</strong> elektroniska handelssystemet sorteras alla order utifrån givna regler,<br />
dvs efter pris <strong>och</strong> tid. De högsta köpkurserna <strong>och</strong> de lägsta säljkurserna<br />
hamnar högst upp i orderboken. Om priset är <strong>det</strong>samma för flera order<br />
sorteras de efter den tidpunkt då de registrerades i systemet. Det finns även<br />
vissa regler för hanteringen av en order baserat på dess storlek.<br />
Grundenheten för orderhanteringen i SAXESS är en börsspost (även kallad<br />
handelspost). För att på ett effektivt sätt kunna hantera order som är mindre<br />
än en börspost är SAXESS uppdelad i två olika marknader: börspostmarknad<br />
<strong>och</strong> småordermarknad. För varje aktieslag finns därför två orderböcker - en<br />
börspostorderbok <strong>och</strong> en småorderbok.<br />
Order som är mindre än en börspost läggs in i småordermarknaden där<br />
de matchas mot övriga småorder <strong>och</strong> sammanförs till avslut. Avslut i småordermarknaden<br />
kan endast göras till den kurs som för stunden gäller i<br />
börspostmarknaden. Därmed går <strong>det</strong> inte att få avslut på småorder vars pris<br />
avviker från vad som gäller på börspostmarknaden.<br />
17
4. HUR GÅR HANDELN MED AKTIER TILL<br />
Storleken på börsposten varierar från aktie till aktie. Elektrolux säljs t ex i<br />
poster om 100 st. Det är oftast enklare att handla i jämna börsposter eftersom<br />
<strong>det</strong> då är lättare att få igenom sin order. Alla order som är mindre än<br />
en börspost eller "blir över" hamnar i småorderboken. Handlar man 125 st<br />
elektrolux<strong>aktier</strong> blir 25 st <strong>aktier</strong> kvar som inte är en jämn börspost. Eftersom<br />
handeln i småorderboken ofta är mindre kan <strong>det</strong> vara svårt att få till stånd<br />
ett avslut till <strong>det</strong> pris man begärt. Är omsättningen i en aktie tillräckligt<br />
låg kan <strong>det</strong> vara svårt att få igenom en order överhuvudtaget. Men i fallet<br />
med Elextrolux är <strong>det</strong>ta som oftast inte något problem då aktien har en hög<br />
omsättning.<br />
Mäklarens informationssystem<br />
Under börsdagen när handeln pågår uppdateras handelssystemet med order<strong>och</strong><br />
avslutsinformation så fort en förändring sker i marknaden. Mäklarna<br />
kan följa varje förändring i orderböckerna från sina terminaler i realtid, dvs<br />
i samma stund som de sker.<br />
Dessutom har mäklarna tillgång till flera andra informationssystem som<br />
förser dem med nyheter <strong>och</strong> information från aktie-, kredit-, valuta- <strong>och</strong><br />
derivatmarknaderna. Dataterminaler rapporterar om olika nyheter, pressmeddelanden<br />
etc. De innehåller även realtidskurser från olika börser <strong>och</strong><br />
analysverktyg med diagram etc. För tjänsterna som hör till terminalerna<br />
betalar användaren en avgift till <strong>det</strong> företag som äger rätten till informationen.<br />
De tre största, <strong>och</strong> vanligaste, är SIX (Stockholm Information<br />
eXchange), Reuter <strong>och</strong> Bloomberg. Man brukar tala om SIX-, Reuter- <strong>och</strong><br />
Bloombergterminaler.<br />
18
5. Hur handlar privatpersoner<br />
<strong>aktier</strong><br />
Som privatperson kan du börja handla <strong>aktier</strong> genom att ta kontakt med en<br />
bank eller ett värdepappersbolag (fondkommissionär), alltså en medlem av<br />
börsen. Oavsett via vem du väljer att handla dina <strong>aktier</strong>, måste du öppna ett<br />
VP-konto hos VPC. Det får du hjälp med av din mäklare. Du måste också<br />
välja ett konto där pengarna för köp ska dras ifrån <strong>och</strong> till vilket eventuella<br />
utdelningar skall betalas ut. Om du har telefontjänst hos din bank eller värdepappersbolag<br />
kan du ringa in dina order.<br />
Hos en bank eller ett värdepappersbolag kan du ibland också få öppna<br />
ett särskilt aktiekonto, även kallat depåkonto eller aktiedepå (terminologin<br />
varierar beroende på vart man vänder sig) där de pengar som du önskar<br />
använda för dina aktieaffärer skall sättas in, <strong>och</strong> där dina <strong>aktier</strong> registreras.<br />
Oftast brukar också vär<strong>det</strong> på <strong>aktier</strong>na i form av senaste betalkurs anges<br />
som en värdepost på kontot. Har du ett sådant depåkonto behöver du oftast<br />
inget personligt VP-konto hos VPC utan <strong>det</strong> räcker med att aktieinnehavet<br />
är noterat på aktiekontot. Aktierna noteras på värdepappersinstitutets VPkonto.<br />
Som aktieägare kan du ha flera VP-konton <strong>och</strong> flera aktiekonton,<br />
men <strong>det</strong> är inte något du vanligtvis behöver fundera på eftersom de sköts av<br />
din aktiemäklare.<br />
Vissa banker <strong>och</strong> värdepappersbolag tar ut en avgift för kontot, hos andra<br />
är <strong>det</strong> gratis. Ibland krävs <strong>det</strong> även att ett minimibelopp sätts in på kontot,<br />
allt från 10000 kr <strong>och</strong> uppåt. Minimibeloppet kan användas för aktieköp.<br />
Öppnar du ett aktiekonto kan du också knyta olika tjänster innehållande<br />
kursinformation, aktieanalyser m m till <strong>det</strong>. För dessa extratjänster brukar <strong>det</strong><br />
ibland tas ut en tilläggsavgift. Hör dig för hos din bank eller hos ditt värdepappersbolag<br />
vilka tjänster de erbjuder <strong>och</strong> vad <strong>det</strong> kostar.
5. HUR HANDLAR PRIVATPERSONER AKTIER<br />
Internethandel<br />
Hos de flesta banker <strong>och</strong> ett flertal värdepappersbolag kan du också handla<br />
via Internet. Du måste då förstås öppna ett särskilt aktiekonto hos dem<br />
där dina pengar för aktieaffärerna finns. Internetmäklarna tar oftast inte<br />
ut någon fast avgift utan bara ett courtage (den avgift som betalas för varje<br />
aktieaffär). Minimicourtaget brukar ligga på 85-99 kr per affär. Som småsparare<br />
kanske du inte heller kommer upp i högre belopp eftersom <strong>det</strong><br />
procentuella courtaget kan ligga på t ex 0,09 procent. Om du då exempelvis<br />
köper <strong>aktier</strong> för 50 000 kr skulle courtaget bli 45 kr, <strong>och</strong> du kommer då<br />
under minimicourtaget <strong>och</strong> får betala <strong>det</strong> istället.<br />
Att handla via en nätmäklare är ofta ett billigare alternativ än att handla<br />
direkt med en bank eller via telefon. En affär som via en nätmäklare kan<br />
kosta 99 kr kan hamna mellan 200 kr <strong>och</strong> 1000 kr om du handlar via telefon.<br />
Det är också många gånger snabbare <strong>och</strong> enklare att använda en nätmäklare.<br />
Har du en internetuppkoppling kan du handla mer eller mindre<br />
rakt in i <strong>det</strong> elektroniska handelssystemet. Vid varje transaktion sitter <strong>det</strong><br />
emellertid en mäklare som bevakar de affärer som sker. Var dock beredd på<br />
att en orderanstormning kan få datasystemen att krångla hos nätmäklarna,<br />
vilket gör att vid tillfällen med hög turbulens på börsen kanske du inte alltid<br />
får igenom din order när du tänkt.<br />
Här nedan följer en lista på några av de populäraste internetmäklarna,<br />
deras internetadresser <strong>och</strong> vilka minimicourtage de har just nu. Kom ihåg<br />
att billigt inte alltid är <strong>det</strong>samma som dåligt <strong>och</strong> att dyrt inte alltid är <strong>det</strong>samma<br />
som bra - se efter om mäklaren har de tjänster du vill ha. De flesta<br />
banker tillhandahåller också möjligheten att köpa <strong>och</strong> sälja <strong>aktier</strong> över<br />
Internet.<br />
Internetmäklare Internetadress Minimicourtage<br />
Avanza www.avanza.se 99 kr<br />
E-trade www.etrade.se 89 kr<br />
Nordnet www.nordnet.se 99 kr<br />
De populäraste internetmäklarna<br />
med adresser <strong>och</strong><br />
minimicourtage (dec -07).<br />
20
5. HUR HANDLAR PRIVATPERSONER AKTIER<br />
Att börja handla<br />
När du anmält ditt intresse hos t ex en internetmäklare, lämnat in din kontoansökan,<br />
blivit registrerad som kund <strong>och</strong> fyllt på ditt aktiekonto med pengar,<br />
kan du börja handla. Det första du då måste göra är förstås att välja den aktie<br />
du är intresserad av <strong>och</strong> vilket belopp du vill handla för. Men kom ihåg att<br />
<strong>aktier</strong> bara går att handla styckevis. Om du t ex vill köpa ABB för 20 000 kr<br />
<strong>och</strong> priset per aktie är 159,50 kr blir <strong>det</strong> sålunda 125 st <strong>aktier</strong> till priset<br />
19937,50 kr plus courtage.<br />
Börsposter <strong>och</strong> småorder<br />
Som tidigare nämnts delar <strong>det</strong> elektroniska systemet upp order i börspostorder<br />
<strong>och</strong> småorder. Det kan därför vara viktigt att ta reda på hur stor en<br />
börspost är <strong>och</strong> sedan försöka handla i jämna börsposter eftersom <strong>det</strong> då<br />
är lättare att få igenom en order till önskat pris. I <strong>aktier</strong> med mycket hög<br />
omsättning brukar emellertid <strong>det</strong>ta inte vara något problem. Vill man inte<br />
köpa hela börsposter bör man åtminstone tänka på att <strong>det</strong> är lättare att få<br />
igenom småorder om de är en någorlunda jämn del av en börspost, t ex en<br />
halv eller en fjärdedel.<br />
Villkorade order<br />
Aktiekurserna på börsens marknad ändrar sig hela tiden. Den kurs som gäller<br />
när man ger sin bank eller värdepappersbolag en order kan ha förändrats<br />
när ordern läggs in i <strong>det</strong> elektroniska handelssystemet. Därför kan du aldrig<br />
garanteras att få köpa eller sälja till en viss kurs. Däremot kan man gardera<br />
sig genom att koppla ett villkor till ordern.<br />
Bästa möjliga pris<br />
Villkoret bäst möjligt brukar användas för småorder <strong>och</strong> innebär att köp<br />
eller försäljning sker till den betalkurs som för tillfället gäller. Om betalkursen<br />
ändras innan ordern gått till avslut följer ordern automatiskt med till<br />
den nya betalkursen. Villkoret bäst möjligt innebär alltså inte att avslut sker<br />
21
5. HUR HANDLAR PRIVATPERSONER AKTIER<br />
till den bästa kursen en viss dag utan endast till den betalkurs som gäller när<br />
ordern läggs. Det gör <strong>det</strong> mycket enklare att få igenom en order i småorderboken<br />
då ordern automatiskt ges ett pris som underlättar att den ska gå till<br />
avslut. För order i den vanliga börspostmarknaden måste emellertid ett pris<br />
alltid anges, som begränsning. Detta är vad som gäller för mäklaren.<br />
När du handlar som kund är <strong>det</strong> möjligt, beroende på mäklare, att handla<br />
dina <strong>aktier</strong> till bäst möjligt oavsett storleken på din order. Detta innebär<br />
ursprungligen att du önskar köpa <strong>aktier</strong> till <strong>det</strong> bästa möjliga pris som är ute<br />
på marknaden just nu. Rent praktiskt <strong>fungerar</strong> <strong>det</strong> så att om du ringt in en<br />
order om köp av 100 st <strong>aktier</strong> så kommer mäklaren att lägga in en order om<br />
köp till <strong>det</strong> pris där den bästa säljordern ligger för tillfället. Men mäklaren kan<br />
också vänta med att lägga ordern till senare på dagen om han tror att priset<br />
kommer att gå ner, under förutsättning att ordern är en dagsorder.<br />
Bäst möjligt för dig som privatkund <strong>och</strong> för mäklaren blir då inte riktigt<br />
samma sak.<br />
Limiterad order<br />
Du kan också lägga ett fast pris, s k limiterad order. Lägger du en limiterad<br />
köporder på exempelvis 15,50 kr betyder <strong>det</strong> att du inte vill köpa en aktie till<br />
ett högre pris än just 15,50.1 den fiktiva orderboken nedan kommer du då att<br />
få köpa dina 100 <strong>aktier</strong> till priset av 15 kr eftersom <strong>det</strong> är den bästa säljorder<br />
som är inne för tillfället. Har du lagt ett pris på din köp- eller säljorder är<br />
<strong>det</strong> alltså samma sak som att du har limiterat ordern. En limiterad köporder<br />
anger alltså bara var maxgränsen går. Det elektroniska systemet kommer<br />
automatiskt att matcha din order mot den bästa säljorder som för tillfället<br />
ligger inne. Om du lägger en säljorder med limit innebär <strong>det</strong> att <strong>det</strong> pris du<br />
anger är <strong>det</strong> lägsta pris du är villig att sälja för (se även föregående kapitel).<br />
Lägger du en limiterad order behöver ingen mäklare lägga ett pris på ordern<br />
utan den kan slussas direkt in i <strong>det</strong> elektroniska handelssystemet.<br />
Köpvolym Kurs Säljvolym<br />
15,50 200<br />
15,00 300<br />
200 14,50<br />
200 14,00<br />
Den fiktiva orderboken visar bl a att en limiterad<br />
köporder på 15,50 kr ger ett avslut<br />
på 15 kr, eftersom <strong>det</strong> är bästa säljorder. På<br />
samma sätt ger en limiterad säljorder på t ex<br />
14 kr ett avslut på 14,50 kr.<br />
22
5. HUR HANDLAR PRIVATPERSONER AKTIER<br />
Fill or kilf/Fill and kill<br />
Två andra vanliga villkor som kan användas vid köp <strong>och</strong> försäljning av <strong>aktier</strong><br />
är Fill or kill <strong>och</strong> Fill and kill. Det är villkor som oftast används vid handel<br />
med <strong>aktier</strong> som inte har så stor omsättning, främst av mer avancerade aktieköpare.<br />
Fill or kill kan översättas till Allt eller makulera. Villkoret innebär att<br />
ordern ska gå igenom i sin helhet annars tas den omgående bort. Exempel:<br />
Ordern är att köpa 500 <strong>aktier</strong> för 165 kr, men finns <strong>det</strong> bara 200 <strong>aktier</strong> till<br />
salu för 165 kr blir <strong>det</strong> ingen affär alls. Hela ordern tas bort.<br />
Det andra begreppet, Fill and kill, kan lättast översättas till, Handla <strong>och</strong><br />
makulera. Det innebär att om ordern inte kan uppnås i sin helhet genomförs<br />
så mycket av ordern som är möjligt. Därefter tas ordern omgående bort<br />
från marknaden. Exempel: Ordern är att köpa 500 <strong>aktier</strong> för 165 kr, men<br />
finns <strong>det</strong> bara 200 <strong>aktier</strong> till salu för 165 kr kommer dessa 200 att köpas <strong>och</strong><br />
ordern tas sedan bort. För en vanlig order skulle 200 <strong>aktier</strong> gå till avslut <strong>och</strong><br />
300 <strong>aktier</strong> ligga kvar i systemet i väntan på en säljare som vill sälja till <strong>det</strong><br />
uppsatta villkoret, eller tills ordern tas bort från orderboken.<br />
Två vanliga begrepp - Spread <strong>och</strong> Likviditet<br />
Spread<br />
Skillnaden mellan högsta köpkurs <strong>och</strong> lägsta säljkurs kallas spread eller kursintervall.<br />
Spreaden kan också beskrivas som den oenighet om priset som<br />
finns mellan köpare <strong>och</strong> säljare. I den fiktiva orderboken på förra sidan ligger<br />
spreaden mellan 15 kr <strong>och</strong> 14,50 kr <strong>och</strong> är alltså 50 öre.<br />
Likviditet<br />
Likviditet (omsättning) är ett mått på hur mycket <strong>det</strong> handlas i en aktie.<br />
Aktier som <strong>det</strong> handlas mycket i har hög likviditet. I <strong>aktier</strong> med hög likviditet<br />
är <strong>det</strong> lätt att hitta köpare <strong>och</strong> säljare <strong>och</strong> spreaden är oftast liten. I en<br />
aktie med låg likviditet kanske <strong>det</strong> bara görs ett fåtal avslut per dag, vilket<br />
kan leda till att priset varierar kraftigt från dag till dag, <strong>och</strong> spreaden är då<br />
oftast stor.<br />
23
5. HUR HANDLAR PRIVATPERSONER AKTIER<br />
Hur får privatpersoner tillgång till<br />
marknadsinformation<br />
Privatpersoner har inte möjlighet att se direkt in i <strong>det</strong> elektroniska handelssystemet.<br />
De har inte heller tillgång till alla de informationstjänster som<br />
mäklarna har. Man kan naturligtvis själv abbonera på SIX- eller Reuterinformation,<br />
men <strong>det</strong> är oerhört dyrt <strong>och</strong> är inte någonting att funderar på<br />
för den vanlige privatspararen. Det finns emellertid en rad andra möjligheter<br />
för att få likvärdiga tjänster.<br />
Realtidsinformation (real = utan tidsmässig fördröjning) finns oftast<br />
som tjänst hos de olika nätmäklarna. De brukar också kunna tillhandahålla<br />
tjänster såsom kursdiagram med teknisk analys, fundamental analys, information<br />
om viktiga nyheter <strong>och</strong> pressmeddelanden etc.<br />
På Internet finns en hel del information gratis, såsom Dagens Industris<br />
hemsida, www.di.se. På Internet finns börskurserna ofta med en fördröjning<br />
om cirka 15 minuter. Där finns också inte så sällan olika former av analyser,<br />
nyheter <strong>och</strong> pressmeddelanden. Även via text-tv finns kursinformation med<br />
15 minuters fördröjning. Dagstidningarna brukar också ha kursinformation<br />
från gårdagen, aktieanalyser <strong>och</strong> viktiga aktiepåverkande nyheter. Det finns<br />
även en rad specialtidningar med olika former av analyser.<br />
Om man inte använder sig av Internet kan man alltid i samband med köp<br />
eller försäljning ringa till sin mäklare för att få reda på vilken kurs en speciell<br />
aktie har för tillfället. Även olika analyser kan ibland ges av mäklaren.<br />
Som småsparare har man inte tillgång till en analysavdelning, utan är<br />
begränsad till sina egna analyser. Att ta del av andras analyser kan utveckla<br />
de egna, <strong>och</strong> ge en fingervisning om vad andra är på väg att investera i.<br />
Andras analyser brukar finnas i ovan nämnda källor. Men ett varningens ord<br />
för andras analyser är på sin plats. En analys behöver inte vara riktig bara<br />
för att den kommer från en vanligtvis trovärdig källa. Se vidare i kapitlet<br />
Att analysera en aktie.<br />
24
6. Vad påverkar aktiekursen<br />
Huvudmotivet för den vanliga aktieplaceraren att köpa <strong>aktier</strong> är att kursen<br />
ska stiga. Att den gör så har många olika orsaker. I grund <strong>och</strong> botten styrs<br />
priset på en aktie av utbud (antalet säljare) <strong>och</strong> efterfrågan (antalet köpare).<br />
Ökar antalet aktörer som vill köpa en aktie, ökar också priset - ökar antalet<br />
som vill sälja en aktie, sjunker priset. Samma förhållande, men omvänt,<br />
blir <strong>det</strong> om antalet köpare minskar, då minskar också priset. Och ett minskat<br />
antal säljare ger ett högre pris. Hur <strong>det</strong>ta <strong>fungerar</strong> visas schematiskt genom<br />
den klassiska ekonomiska modellen nedan.<br />
Klassisk utbuds- <strong>och</strong> efterfrågemodell. När efterfrågekurvan flyttas<br />
till höger på grund av ökad efterfrågan på <strong>aktier</strong>, stiger priset i<br />
förhållande till <strong>det</strong> utbud som finns på marknaden. Om utbu<strong>det</strong><br />
ökar, sjunker priset.<br />
25
6. VAD PÅVERKAR AKTIEKURSEN<br />
Hur utbud <strong>och</strong> efterfrågan är fördelade mycket kortsiktigt för en aktie kan<br />
ses på hur många säljorder respektive köporder som finns för tillfället, <strong>det</strong><br />
s k orderdjupet. Denna information kan du finna antingen hos din nätmäklare<br />
eller på olika internetsidor. Tänk på att en viss tidsmässig fördröjning<br />
kan finnas för informationen.<br />
Orderdjupet för en viss aktie vid en viss tidpunkt, kan visas med siffror såväl som grafiskt.<br />
Ofta ser <strong>det</strong> ut som på bilden.<br />
Vad styr utbud <strong>och</strong> efterfrågan<br />
I huvudsak är <strong>det</strong> förväntningarna på hur en aktie kommer att utvecklas<br />
som avgör hur många som vill köpa respektive sälja, <strong>och</strong> till vilket pris.<br />
Förväntningarna är resultatet av en analys av tre olika faktorer:<br />
• Omvärldsförhållanden<br />
• Bolagsstyrda förhållanden<br />
• Andra placerare<br />
Dessa faktorer hänger ihop <strong>och</strong> påverkar varandra. Till exempel kan en<br />
ökad konkurrens i ett land göra att ett företag måste utveckla sina produkter<br />
för att fortsatt kunna hävda sig på den förändrade marknaden. Det är sålunda<br />
en kombination av förändrade omvärldsförhållanden <strong>och</strong> företagets förmåga<br />
att anpassa sig till dessa som är avgörande för kursutvecklingen. På<br />
kort sikt avgörs dock kursutvecklingen av placerarnas förväntningar på hur<br />
företaget anpassar sig till den förändrade marknaden.<br />
Det man bör tänka på när man ser på olika faktorer är om just den förändrade<br />
faktorn påverkar kurserna på kort eller på lång sikt.<br />
26
6. VAD PÅVERKAR AKTIEKURSEN<br />
Omvärldsförhållanden<br />
Exempel på omvärldsförhållanden kan vara:<br />
• Politiska händelser<br />
• Kapitalflöden<br />
• Andra placeringsalternativ<br />
• Utländska börser<br />
• Räntenivåer<br />
• Konjunkturläget<br />
Politiska händelser kan ha en stor betydelse för en akties kurs, antingen<br />
genom att de påverkar ett företag direkt eller genom att de påverkar den<br />
generella ekonomiska situationen. Genom nya lagar kan t ex ett företags<br />
produkter plötsligt bli förbjudna i ett land, eller ett plötsligt krigsutbrott kan<br />
kasta ett land in i en djup ekonomisk kris.<br />
Hur mycket pengar som är på väg till eller från aktiemarknaden, dvs<br />
kapitalflö<strong>det</strong>, spelar en viktig roll för kursutvecklingen. Om <strong>aktier</strong> är den<br />
mest attraktiva sparformen för tillfället dras pengar till aktiemarknaden <strong>och</strong><br />
aktiekurserna stiger. Finns <strong>det</strong> andra mer attraktiva sparformer dras pengar<br />
från aktiemarknaden. Ökar samhällets samlade inkomster <strong>och</strong> förmögenhet<br />
ökar också <strong>det</strong> möjliga kapitalet som kan investeras i <strong>aktier</strong>. Händelser som<br />
lett till att kapitalflö<strong>det</strong> ökat på aktiemarknaden är t ex införan<strong>det</strong> av allemansfonderna<br />
på 1980-talet som gav ett subventionerat sparande, inträ<strong>det</strong><br />
av internetmäklarna på 1990-talet som gjorde <strong>det</strong> både enklare <strong>och</strong> billigare<br />
för privatpersoner att handla på börsen <strong>och</strong> inflö<strong>det</strong> av pengar från PPMfonderna.<br />
Det kan emellertid vara svårt att avgöra hur stor påverkan olika<br />
kapitalflöden har på kursutvecklingen på kort sikt. Men den rådande trenden<br />
mot allt mer investeringsvilligt kapital bör innebära att kapitalflö<strong>det</strong> till<br />
börsen ökar.<br />
Kapitalflö<strong>det</strong> till <strong>och</strong> från Stockholmsbörsen, <strong>och</strong> därmed även kursutvecklingen,<br />
påverkas även av tillgången på utländskt kapital. Det utländska<br />
kapitalet som är investerat i svenska <strong>aktier</strong> har växt från några procent under<br />
början av 1980-talet till 37 procent år 2007. En stor andel av <strong>det</strong> utländska<br />
27
6. VAD PÅVERKAR AKTIEKURSEN<br />
kapitalet på den svenska börsen kommer från stora amerikanska pensionsfonder.<br />
Utländskt kapital tenderar att vara mer lättrörligt då de utländska<br />
placerarna säljer snabbt om <strong>det</strong> dyker upp negativa nyheter, <strong>och</strong> eftersom<br />
<strong>det</strong> kan röra sig om stora investeringar kan <strong>det</strong>ta få tydliga effekter på aktiekurserna.<br />
I slutet av 1990-talet var <strong>det</strong> utländska ägan<strong>det</strong> över 40 procent.<br />
Det berodde mycket på att <strong>det</strong> utländska ägan<strong>det</strong> i börsjätten Ericsson<br />
ökade. Under 1999 uppgick <strong>det</strong> till cirka 55 procent av hela företaget. Det<br />
utländska ägan<strong>det</strong> i Ericsson har varit betydelsefullt både för kursuppgången<br />
<strong>och</strong> kursnedgången i aktien.<br />
Utländska börsers utveckling har också en stor betydelse. Utvecklingen<br />
för <strong>aktier</strong>na i USA betyder mycket för hur Stockholmsbörsen går. Eftersom<br />
börsvär<strong>det</strong> i New York representerar ungefär 50 procent av alla noterade<br />
bolag i världen påverkar aktieutvecklingen i USA alla världens börser.<br />
Särskilt stor påverkan på Stockholmsbörsen har utvecklingen för svenska<br />
<strong>aktier</strong> noterade i USA.<br />
Räntenivåerna påverkar också aktiekurserna starkt, <strong>och</strong> räntan har stor<br />
betydelse för ekonomin som helhet. När <strong>det</strong> gäller den mer direkta kopplingen<br />
till aktiekurserna gör höjda räntor <strong>det</strong> mer lönsamt att investera i<br />
t ex traditionellt banksparande eller obligationer. Höga räntor gör att en<br />
del placerare flyttar sina pengar från <strong>aktier</strong> till bl a räntebärande papper. På<br />
grund av den ökade försäljningen av <strong>aktier</strong> minskar kurserna. Emellertid<br />
kan höjda räntor vara en signal om att ekonomin går bra <strong>och</strong> att företagen<br />
gör stora vinster. Därmed kan höjda räntor innebära att aktiekurserna ändå<br />
fortsätter stiga.<br />
Konjunkturläget har naturligtvis stor betydelse. Under en lågkonjunktur<br />
minskar vinsterna för företagen <strong>och</strong> därmed sjunker aktiekurserna. Under<br />
en högkonjunktur ökar bolagens vinster, <strong>och</strong> med de ökade inkomsterna i<br />
samhället ökar <strong>det</strong> investeringsmöjliga kapitalet. Särskilt vissa bolag är mer<br />
lönsamma när <strong>det</strong> är högkonjunktur, <strong>och</strong> mindre lönsamma i lågkonjunktur.<br />
Aktier i sådana här bolag som svänger kraftigt i konjunkturcykeln kallas<br />
cykliska <strong>aktier</strong>.<br />
Naturligtvis finns <strong>det</strong> företag som går bra även under en lågkonjunktur.<br />
Vid en konjunkturnedgång skiftar gärna placerarna till stabilare <strong>och</strong> mindre<br />
konjunkturkänsliga bolag, vilket gör att aktiekurserna i dessa kan öka.<br />
28
6. VAD PÅVERKAR AKTIEKURSEN<br />
Bolagsstyrda förhållanden<br />
Exempel på händelser som styrs av bolaget kan vara:<br />
• Utdelningar<br />
• Byte av vd eller styrelse<br />
• Förändring av bolagsstrategier<br />
• Utveckling av produkter<br />
. Split<br />
• Emissioner<br />
• Nyheter från bolaget<br />
Betydelsen av utdelningar har tidigare diskuterats. Ger aktien en högre utdelning<br />
påverkar <strong>det</strong>ta generellt vär<strong>det</strong> på aktien positivt.<br />
Byte av företagsledning kan få stor betydelse på aktievär<strong>det</strong> genom aktieköparnas<br />
bedömning av den nya ledningens förmåga att utveckla företaget<br />
<strong>och</strong> skapa vinster. Likaså kan en ny inriktning av bolagsstrategierna bedömas<br />
som mer eller mindre fruktsam av aktieköparna.<br />
Utvecklingen av nya produkter hos ett företag är något som ibland kan få<br />
aktiekursen att snabbt öka i värde genom stora förväntningarna på försäljningen<br />
av de nya produkterna.<br />
En split brukar få stor betydelse. Om aktievär<strong>det</strong> på ett bolag blivit högt,<br />
kanske 1000 kr per aktie, kan aktien upplevas som dyr att köpa <strong>och</strong> en liten<br />
procentuell förändring av aktiekursen innebär då en stor förändring i kronor.<br />
Det kan vara en hämmande faktor. I <strong>det</strong> här fallet kanske varje aktie delas<br />
upp i fyra delar så att varje aktie blir värd 250 kr. Det innebär att en aktieägare<br />
efter en split får fyra nya <strong>aktier</strong> för varje gammal.<br />
Det finns flera olika varianter av aktieemissioner, varav den vanligaste<br />
är nyemission. Vid en nyemission ger ett aktiebolag ut nya <strong>aktier</strong> utöver<br />
de <strong>aktier</strong> som redan finns, <strong>och</strong> får på <strong>det</strong> sättet tillgång till mer kapital.<br />
För aktieägarna kan <strong>det</strong> emellertid innebära att <strong>aktier</strong>na sjunker i värde<br />
eftersom <strong>det</strong> nu finns fler <strong>aktier</strong> i omlopp. Man säger att nyemissioner<br />
har en utspädningseffekt eftersom en aktie efter emissionen utgör en mindre<br />
andel av bolaget än före.<br />
29
6. VAD PÅVERKAR AKTIEKURSEN<br />
Emellertid brukar motivet för en nyemission vara att <strong>det</strong> nya kapitaltillskottet<br />
ska leda till att bolaget långsiktigt ökar i värde <strong>och</strong> därmed att<br />
aktiekursen går upp.<br />
Nyheter från bolaget kan få stor effekt. Det kan vara nyheter om nya order,<br />
uppköp, en fusion, en försäljning av en del av verksamheten m m. Särskilt<br />
nyheter som är tydligt kopplade till ett företags vinster kan få stor effekt på<br />
aktiekursen. Det man ska tänka på är att nyheter som gäller ett enskilt bolag<br />
även kan påverka andra bolag inom samma bransch.<br />
Andra placerare<br />
Det är placerarnas gemensamma agerande som i slutändan påverkar hur<br />
kursen utvecklas, <strong>och</strong> dynamiken i flockbeteen<strong>det</strong> kan vara stor. Säljer<br />
många Sandvik, går aktiekursen ner. Förväntas många investerare att köpa<br />
Sandvik borde <strong>det</strong> vara en lönsam strategi att köpa. Eftersom andra placerares<br />
agerande eller förväntade agerande är avgörande för en akties kurs,<br />
kan analyser med köp- <strong>och</strong> sälj rekommendationer från olika mäklare <strong>och</strong><br />
tidningar få stor genomslagskraft på kursutvecklingen. Särskilt små <strong>och</strong><br />
medelstora företag kan påverkas av <strong>aktier</strong>ekommendationer i medierna<br />
genom att privata placerare har större påverkan på en sådan akties kurs.<br />
Rekommendationer från stora välrenommerade internationella mäklarhus<br />
som Morgan Stanley <strong>och</strong> Merrill Lynch kan få mycket stor genomslagskraft<br />
eftersom många investerare följer deras råd <strong>och</strong> rekommendationer. Även<br />
rekommendationer från inflytelserika tidningar, t ex The Street <strong>och</strong> the Wall<br />
Street Journal, har mycket stor påverkan.<br />
Slutsats<br />
Aktien är en ägarandel i företaget. Därför är <strong>det</strong> företagets ekonomiska<br />
utveckling som i grund <strong>och</strong> botten ska avgöra vär<strong>det</strong> på en aktie. Andra faktorer<br />
kan dock avgöra på kort sikt, men på längre sikt måste placerarna ta<br />
hänsyn till företagets resultat. Centralt för att avgöra hur ett företag går är<br />
dess årsredovisningar <strong>och</strong> delårsrapporter. Ur dessa redovisningar går <strong>det</strong><br />
bland annat att utläsas hur vinsten <strong>och</strong> försäljningen utvecklas. Utvecklingen<br />
för företaget påverkas i sin tur av omvärldsförhållanden (konjunkturen,<br />
30
6. VAD PÅVERKAR AKTIEKURSEN<br />
politiska händelser, konkurrenter etc) <strong>och</strong> bolagets eget agerande (produktutveckling,<br />
marknadsföring etc). Utifrån en tolkning av den informationen<br />
skapas förväntningar kring hur bolaget <strong>och</strong> bolagets aktie kommer att<br />
utvecklas i framtiden. Och <strong>det</strong> är de olika placerarnas samlade förväntningar<br />
som skapar <strong>det</strong> utbud <strong>och</strong> den efterfråga som styr aktiekursen.<br />
Att enbart förlita sig på en källa för att ta reda på vilken utveckling en<br />
aktiekurs kan tänkas få är riskfyllt. Det är var <strong>och</strong> en själv som måste skaffa<br />
sig information kring olika faktorer som påverkar en akties utveckling. För<br />
att få information är <strong>det</strong> nödvändigt att följa med i tidningar, tv etc. Finns<br />
inte den tid som behövs för inhämtning av information <strong>och</strong> underlag för<br />
beslut, kan en investering i olika aktiefonder vara ett bättre alternativ än<br />
direktinvesteringar i <strong>aktier</strong>.<br />
Här nedan presenteras en förenklad bild av hur relationerna mellan olika<br />
faktorer som påverkar aktiekurserna ser ut. Naturligtvis påverkar de olika<br />
faktorerna varandra så att förhållandena ibland blir oerhört komplexa.<br />
31
7. Att analysera en aktie<br />
I förra kapitlet diskuterades vilka faktorer som påverkar kursutvecklingen.<br />
Detta kapitel går igenom de olika instrument som finns för att se hur kursen<br />
utvecklas <strong>och</strong> de vanligaste metoderna som används för analyser av en aktie.<br />
Vi har sett att orderdjupet visar utbud <strong>och</strong> efterfrågan avseende en viss aktie<br />
på mycket kort sikt. För att kunna göra en lite längre tidsmässig bedömning<br />
ser vi på hur de olika kurslistorna läses, hur fundamental <strong>och</strong> teknisk analys<br />
<strong>fungerar</strong> <strong>och</strong> vad de viktigaste nyckeltalen innebär.<br />
Kurslistor<br />
Kurslistan visar den senast kända informationen om aktiekursen <strong>och</strong> utvecklingen<br />
från dagen innan. I vissa kurslistor finns <strong>det</strong> även utsatt hur aktien<br />
har utvecklats procentuellt den senaste veckan, månaden, halvåret <strong>och</strong>/eller<br />
året. Kurslistor kan man hitta i de större dagstidningarna. Det finns också<br />
en hel del kurstablåer på Internet. OMX har på sin hemsida sina <strong>aktier</strong> <strong>och</strong><br />
NGM har på sin hemsida sina. Dagens Industris hemsida har kurslistor som<br />
uppdateras ungefär en gång per kvart. Tidningarnas kurslistor motsvarar<br />
bara hur <strong>det</strong> såg ut när handeln stängde föregående dag. Text-tv har också<br />
kurslistor som uppdateras var 15:e minut.<br />
Hur läser man då en kurslista Låt oss titta på på hur <strong>det</strong> såg ut i Dagens<br />
Nyheter den 12 maj 2007. Kursinformationen gäller Hennes & Mauritz B-<br />
aktie när börsen stängde den 11 maj.<br />
P/e- Dir. Börs Aktiens + el- Dagens Omsatt Proc Betalt senaste<br />
tal avk. värde namn sista bet. betalkurser antal i sedan 12 mån<br />
proc Mkr kurs högsta lägsta sista tusental 31/12 högst lägst<br />
27 2,7 351289 H&M B + 4,50 425 411 424,50 4292 22 450 248<br />
Källa: Dagens Nyheter 12 maj 2007.
7. ATT ANALYSERA EN AKTIE<br />
+ el - sista betalkurs visar hur aktien har förändrats i kronor. Här har Hennes<br />
& Mauritz stängt på 4,50 kr högre den 11 maj i förhållande till stängningskursen<br />
den 10 maj. Ofta visas även den procentuella förändringen.<br />
Dagens betalkurser visar att <strong>det</strong> högst betalades 425 kr <strong>och</strong> lägst 411 kr för<br />
en aktie i H&M under gårdagen. Sista betalkurs är till vilken kurs sista avslutet<br />
gick för dagen. I vissa kurslistor visas även slutkurserna: priset på den sista<br />
högsta köporder <strong>och</strong> den sista lägsta säljorder som inte gick till avslut.<br />
Förutom <strong>det</strong>ta visas p/e-tal, direktavkastning, börsvär<strong>det</strong> på alla utestående<br />
<strong>aktier</strong> i miljoner kr, omsättningen i antalet <strong>aktier</strong> under gårdagen, den procentuella<br />
utvecklingen från årsskiftet <strong>och</strong> den högsta <strong>och</strong> lägsta kurs som<br />
betalats under de senaste 12 månaderna.<br />
Kurstabeller som visar kontinuerlig kursutveckling, t ex Dagens Industris <strong>och</strong><br />
interntmäklares hemsidor, text-tv etc, har ofta en annorlunda uppläggning:<br />
Aktie +/- + /- Va Köp Sal] Senast Högst Lägst Antal IM<br />
A B B Ltd 0,00 0,00 188,00 188,30 188,50 189 50 187,50 1537119 14 01<br />
Alfa lavaf -2,00 -0,50 398,00 398,50 398,00 399 50 392,50 282768 14 04<br />
A S S A ABLOY B 0,73 0,33 138,00 138,23 138,00 138 25 136,25 372020 14 00<br />
Astra^neca 2,00 0.67 301,00 301,30 301,50 302 50 298,50 418159 14 : =<br />
A tias COUCQ A 1,73 1,73 102,00 102,25 102,00 102 50 99,50 4779142 14 04<br />
Atlas COPCO B i,73 1.88 94,50 94,75 94,75 93 00 92,00 812586 14 05<br />
Atrmm Ljungberg B 0,00 0,00 71,73 72,50 72,23 72 25 72,25 2000 13 29<br />
Autottv SDQ 4,50 1,23 369,30 370,00 370,00 372 00 366,00 50371 14 04<br />
• Först brukar aktieslag anges.<br />
Bild från Avanzas hemsida<br />
10 december 2007.<br />
• Därefter anges kursförändringen från gårdagens stängningskurs i procent<br />
<strong>och</strong>/eller i kronor.<br />
• Sedan brukar högsta köporder som ligger inne för tillfället visas (dvs<br />
högsta pris som någon är beredd att köpa för) samt lägsta säljorder som<br />
ligger inne för tillfället (dvs lägsta pris som någon är beredd att sälja för).<br />
• Senast anger vilken kurs senaste avslutet låg på.<br />
• Högst anger <strong>det</strong> högsta pris som betalats för aktien under dagen. Lägst<br />
anger <strong>det</strong> lägsta pris som betalats för aktien under dagen.<br />
• Volym (eller omsättning) visar antal <strong>aktier</strong> som gått till avslut under dagen.<br />
Till <strong>det</strong>ta brukar <strong>det</strong> någonstans anges vilken tid senaste uppdateringen gjordes.<br />
Som tidigare nämnts brukar en normal fördröjning ligga på 15 minuter.<br />
33
7. ATT ANALYSERA EN AKTIE<br />
Fundamental analys<br />
Fundamental analys baserar sig på information om utvecklingen för <strong>det</strong><br />
specifika företag, bransch etc som analyseras. Det kan vara att man tittar på<br />
resultatutveckling, försäljning, storleken på <strong>det</strong> egna kapitalet, valutakurs för<br />
ett valutakänsligt företag etc. Här finns <strong>det</strong> en rad faktorer att ta hänsyn till<br />
beroende på vilket bolag eller vilken bransch som analyseras. När <strong>det</strong> gäller<br />
analys av <strong>det</strong> enskilda företaget är emellertid årsredovisningen <strong>och</strong> delårsrapporterna<br />
de viktigaste instrumenten.<br />
Årsredovisningen<br />
Årsredovisningen ska visa:<br />
• Resultatet <strong>och</strong> hur <strong>det</strong>ta har uppkommit {resultaträkningen).<br />
• Den ekonomiska ställningen vid räkenskapsåret slut (balansräkningen).<br />
Resultatet är företagets vinst eller förlust. Det får man fram genom att dra<br />
ifrån företagets kostnader från dess intäkter. Balansräkningen visar vilka<br />
tillgångar som finns, dvs hur företagets kapital använts <strong>och</strong> hur tillgångarna<br />
har finansierats.<br />
Hur läser man då en årsredovisning Nedan visas ett exempel på hur en<br />
resultaträkning kan se ut <strong>och</strong> på nästa uppslag visas en balansräkning.<br />
RESULTATRÄKNING<br />
1 december-30 november 2006 2005<br />
Omsättning inklusive moms 80 081 71 886<br />
Omsättning exklusive moms, not 3, 4 68 400 61 262<br />
Kostnad sälda varor, not 6, 8 -27 736 -25 080<br />
RÖRELSENS BRUTTORESULTAT 40 664 36182<br />
Försäljningskostnader, not 6, 8 -23 971 -21 801<br />
Administrationskostnader, not 6, 8, 9 -1 395 -1 208<br />
RÖRELSERESULTAT 16 298 13173<br />
Ränteintäkter 515 384<br />
Räntekostnader -5 -4<br />
RESULTAT EFTER FINANSIELLA POSTER 15808 13 553<br />
Skatt, not 10 -5 011 -4 306<br />
ÅRETS RESULTAT 10 797 9 247<br />
Hela resultatet är hänföriigt till moderbolagets aktieägare.<br />
Resultat per aktie, SEK (före <strong>och</strong> efter utspädning) 13:05 11:17<br />
Antal <strong>aktier</strong> (före <strong>och</strong> efter utspädning) 827 536 000 827 536 000<br />
34<br />
Ur Hennes & Mauritz årsredovisning 2006.
7. ATT ANALYSERA EN AKTIE<br />
Många företag har ett brutet räkenskapår, dvs räkenskapsåret sammanfaller<br />
inte med kalenderåret. Hennes & Mauritz har t ex ett räkenskapsår som<br />
avlutas 30 november <strong>och</strong> börjar 1 december. Fördelen med ett brutet räkenskapsår<br />
kan vara många. Det kan bland annat vara att arbetsbelastningen<br />
brukar vara hög runt jul <strong>och</strong> nyår, <strong>det</strong> kan underlätta den ekonomiska<br />
planeringen för ägarna eller att <strong>det</strong> ger skattetekniska fördelar.<br />
Omsättning<br />
Omsättningen är företagets intäkter (försäljning) under 2006.<br />
Kostnad för sålda<br />
varor<br />
I kostnad för sålda varor inräknas de kostnader som företaget har haft för att<br />
köpa in råvaror <strong>och</strong> tillverka sina produkter.<br />
Försäljnings- <strong>och</strong> administrationskostnader<br />
I rubriken ingår kostnader som är relaterade till försäljning samt olika administrativa<br />
kostnader. Uppdelningen mellan kostnad för sålda varor <strong>och</strong> försäljningskostnader<br />
följer vissa redovisningstekniska regler. I kostnad för<br />
sålda varor <strong>och</strong> försäljningskostnader döljer sig också företagets avskrivningar.<br />
De syftar till att tydliggöra olika anläggningskostnaders minskade<br />
värde, t ex en inköpt dator som varje år minskar i värde. Avskrivningarna<br />
ska beskriva den värdeförlust som företaget gör varje år för inköpta varor,<br />
<strong>och</strong> redovisas som en kostnad för året. Avskrivningar är redovisningstekniskt<br />
ganska avancerat. Också lagstiftningens möjligheter att dela upp<br />
avskrivningarna mellan åren gör att tekniska aspekter i bokföringen kan<br />
påverka årets resultat.<br />
Ränteintäkter <strong>och</strong> räntekostnader<br />
Erhållen ränta från likvida medel på bank <strong>och</strong> liknande samt betald ränta på<br />
skulder, tas upp under rubriken ränteintäkter <strong>och</strong> räntekostnader.<br />
Skatt<br />
Under rubriken Skatt visas hur mycket av årets vinst som går till skatt.<br />
Arets<br />
resultat<br />
På nedersta raden visas företagets vinst eller förlust <strong>det</strong> aktuella året.<br />
35
7. ATT ANALYSERA EN AKTIE<br />
Balansräkningen, hur ser då den ut Nedan visas ett exempel på en balansräkning<br />
<strong>och</strong> de viktigaste punkterna. Summan av eget kapital <strong>och</strong> skulder<br />
visar hur tillgångarna har finansierats. Därför ska summan av eget kapital<br />
<strong>och</strong> skulder vara densamma som tillgångarna.<br />
BALANSRÄKNING<br />
30 november<br />
TILLGÅNGAR 2006 2005 EGET KAPITAL OCH SKULDER 2006 2005<br />
ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR<br />
immateriella anläggningstillgångar<br />
Hyresrätter, not 11 222 250<br />
222 250<br />
Materiella anläggningstillgångar<br />
Byggnader <strong>och</strong> mark. not 11<br />
420<br />
467<br />
Inventarier, not 11<br />
7 134 7 152<br />
7 554 7619<br />
Långfristiga fordringar<br />
155 149<br />
Uppskjutna skattefordringar, not 10<br />
102<br />
59<br />
SUMMA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 8033 8077<br />
EGET<br />
KAPITAL<br />
Aktiekapital, not 16<br />
207<br />
207<br />
Reserver<br />
22 1 103<br />
Balanserade vinstmedel<br />
16 753 15 367<br />
Årets resultat 10 797 9 247<br />
SUMMA EGET KAPITAL<br />
27 779 25 924<br />
Långfristiga skulder*<br />
Avsättningar för pensioner, not 18<br />
130<br />
78<br />
Uppskjutna skatteskulder, not 10 650 697<br />
780 775<br />
Kortfristiga skulder*<br />
Leverantörsskulder<br />
1 942 1 306<br />
Skatteskulder<br />
1 224 1 720<br />
Övriga skulder<br />
1 560 1 265<br />
Upplupna kostnader, not 19<br />
OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR 26996 270 6484 2 171<br />
Varulager 7 220 6 841<br />
SUMMA SKULDER 7 776 7 259<br />
Kortfristiga fordringar<br />
Kundfordringar 865 763<br />
Övriga fordringar<br />
249<br />
148<br />
Förutbetalda kostnader, not 12<br />
563<br />
508<br />
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 35 555 33183<br />
* Endast avsättningar för pensioner är räntebärande.<br />
1 677 1 419<br />
Kortfristiga placeringar, not 13 8 748 6 350<br />
Likvida medel, not 14 9 877 10 496<br />
SUMMA OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR 27 522 25 106<br />
SUMMA TILLGÅNGAR 35 555 33183<br />
Ur Hennes & Mauritz årsedovisning 2006.<br />
36
7. ATT ANALYSERA EN AKTIE<br />
Anläggningstillgångar<br />
Tillgångar som ska finnas kvar i företaget för stadigvarande bruk kallas<br />
anläggningstillgångar. I dem ingår även vär<strong>det</strong> av goodwill, som är en s k<br />
immateriell tillgång. Goodwill uppstår när företaget köper ett annat företag<br />
<strong>och</strong> betalar ett övervärde, alltså mer än <strong>det</strong> egna kapitalet i företaget.<br />
Goodwill är <strong>det</strong> värde som representerar ett företags goda namn <strong>och</strong> varumärke.<br />
Den är en långsiktig tillgång som skrivs av under ett antal år som<br />
vilken annan tillgång som helst.<br />
Omsättningstillgångar<br />
Tillgångar som ska förbrukas, oftast inom ett år, kallas omsättningstillgångar.<br />
Eget kapital<br />
Det egna kapitalet är den del av företagets tillgångar som finansierats med<br />
egna medel - <strong>det</strong> kapital som aktieägarna skjutit till <strong>och</strong> tidigare års resultat.<br />
Det egna kapitalet kan delas upp i bun<strong>det</strong> kapital <strong>och</strong> fritt kapital.<br />
Det bundna kapitalet består av aktiekapitalet (<strong>det</strong> aktieägarna betalat in<br />
under företagets livstid) samt olika lagstadgade reserver. Det bundna kapitalet<br />
kan inte delas ut, utan är till för att täcka eventuella förluster <strong>och</strong> tjäna<br />
som en säkerhet för långivare, övriga fordringsägare <strong>och</strong> intressenter.<br />
Det fria kapitalet, inklusive årets nettoresultat, kan däremot disponeras<br />
för utdelning till aktieägarna.<br />
Långfristiga skulder<br />
Skulder på längre sikt, t ex utgivna obligationer <strong>och</strong> konvertibla företagslån,<br />
tas upp under rubriken långfristiga skulder.<br />
Kortfristiga skulder<br />
Skulder som ska betalas på kort sikt, vanligtvis mindre än ett år, redovisas<br />
under kortfristiga skulder.<br />
Summa eget kapital <strong>och</strong> skulder<br />
Summan av eget kapital <strong>och</strong> skulder ska vara densamma som summan av<br />
tillgångarna, <strong>och</strong> visar hur tillgångarna i företaget har finansierats.<br />
I årsredovisningen anges också oftast skillnaden mot föregående år så<br />
att förändringen i tillgångarna <strong>och</strong> hur denna förändring har finansierats<br />
tydliggörs.<br />
37
7. ATT ANALYSERA EN AKTIE<br />
Nyckeltal<br />
Nyckeltal är en värderingsmetod som används för att avgöra om en aktie är<br />
billig <strong>och</strong> köpvärd eller dyr <strong>och</strong> bör säljas. Nyckeltal används ofta som jämförelsetal<br />
mellan olika bolag <strong>och</strong> <strong>aktier</strong> <strong>och</strong> utgår vanligtvis från företagets<br />
resultat <strong>och</strong>/eller egna kapital - alltså den fundamentala analysen. Här ska<br />
vi gå igen de vanligaste nyckeltalen som används för att bedöma en akties<br />
kursnivå.<br />
Vinst per aktie<br />
Ett nyckeltal som är en bra grund för värdering av olika <strong>aktier</strong> är vinsten per<br />
aktie. Det används bland annat för att räkna ut aktiens p/e-tal, se nedan. I<br />
normalfallet används vinsten efter finansnetto (inklusive ränteintäkter <strong>och</strong><br />
räntekostnader), dvs vinsten före bokslutsdispositioner <strong>och</strong> verklig skatt.<br />
Den vinsten dividerar man med <strong>det</strong> totala antalet <strong>aktier</strong> för att få vinsten<br />
per aktie.<br />
P/e-talet<br />
Det vanligast begreppet för aktievärdering är p/e-talet, som står för priceearning-ratio,<br />
dvs priset på aktien delat med vinsten per aktie.<br />
Exempel:<br />
Om aktiekursen är 60 kr <strong>och</strong> vinsten är 3 kr per aktie blir p/e-talet 20.<br />
Detta innebär att aktiens kurs är 20 gånger årsvinsten per aktie. Man kan<br />
alltså säga att <strong>det</strong> tar 20 år innan vinsten är lika stor som aktiekursen. En<br />
aktie med ett lågt p/e-tal kan sålunda skvallra om att aktiekursen är låg<br />
i förhållande till den vinst som företaget gör <strong>och</strong> att aktien kan utgöra<br />
en bra investering. Emellertid kan också ett lågt p/e-tal betyda att övriga<br />
placerare anser att aktien bör vara lågt värderad eftersom man har låga<br />
förväntningar på kommande vinster i bolaget. Alltså, måste man ha en<br />
större förståelse för marknaden innan man gör sin bedömning av en<br />
aktie enbart med utgångspunkt från p/e-talet.<br />
38
7. ATT ANALYSERA EN AKTIE<br />
Styrkan i p/e-talen ligger framför allt i att jämföra dem mellan bolag i samma<br />
bransch. P/e-talen mellan olika <strong>aktier</strong> kan däremot vara svåra att jämföra för<br />
bolag som inte är inom samma bransch. Företag som växer snabbt kan ha<br />
ett högt p/e-tal eftersom man förväntar sig en god framtida vinstutveckling.<br />
Ett sådant företag kan vara svårt att jämföra med t ex ett fastighetsbolag vars<br />
vinst lättare kan prognostiseras. Andra problem med p/e-tal <strong>och</strong> jämförelser<br />
är att vinstbegreppet inte tar hänsyn till orealiserad vär<strong>det</strong>illväxt i bolag med<br />
stora realtillgångar, t ex fastighetsbolag. Andra problem är bokföringstekniska<br />
aspekter som påverkar vinsten.<br />
P/s-talet<br />
För att komma runt en del av de problem som finns med p/e-talet används<br />
ibland ett annat nyckeltal - nämligen p/s-talet (price-sales-ratio). Vid p/stalet<br />
delas priset på aktien med försäljningen (omsättningen i bolaget) per<br />
aktie. Denna kvot anger hur mycket aktiemarknaden värderar försäljningen<br />
till, i stället för vinsten som med p/e-talet. Ett lågt p/s-tal innebär att företagets<br />
försäljning värderas lågt. Alltså borde låga p/s-tal vara mer fördelaktiga.<br />
Försäljningen varierar mindre än vinsten, därav anses p/s-talet vara ett mer<br />
stabilt mått än p/e-talet.<br />
Direktavkastning<br />
Genom att dela företagets utdelning med priset på aktien får man fram<br />
aktiens direktavkastning. Direktavkastningen kan jämföras med bankräntan<br />
<strong>och</strong> är den årliga avkastningen som aktien ger. Utdelningen är också <strong>det</strong><br />
enda som verkligen kommer aktieägaren tillgodo <strong>och</strong> borde utgöra grunden<br />
för värderingen. Men som tidigare nämnts är aktiekursens beräknade<br />
utveckling beroende på många andra faktorer.<br />
Kort kan sägas att ett bolag med en hög procentuell avkastning är bättre<br />
än ett bolag med låg avkastning. Exempel: Om en aktie kostar 100 kr <strong>och</strong> ger<br />
en utdelning på 5 kr innebär <strong>det</strong>ta en direktavkastning på investerat kapital<br />
på 5 %. Om en annan aktie kostar 50 kr <strong>och</strong> ger en utdelning på 5 kr ger<br />
<strong>det</strong>ta en direktavkastning på 10 % av investerat kapital. Alltså ger den sistnämnda<br />
aktien en bättre säkerställd avkastning.<br />
39
7. ATT ANALYSERA EN AKTIE<br />
Justerat eget kapital (JEK)<br />
Justerat eget kapital är företagets eget kapital inklusive de obeskattade reserver<br />
som finns i bolaget minus skatt. Obeskattade reserver är vinster som<br />
företaget ännu inte skattat för.<br />
Divideras <strong>det</strong> justerade kapitalet med <strong>det</strong> totala antalet utestående <strong>aktier</strong><br />
i bolaget får vi justerat eget kapital per aktie, dvs JEK/aktie. Detta visar hur<br />
mycket eget kapital som finns per aktie, <strong>och</strong> är <strong>det</strong> kapital som företagsledningen<br />
ska förränta åt aktieägarna.<br />
Räntabilitet på eget kapital<br />
Divideras företagets resultat med <strong>det</strong> justerade egna kapitalet får vi ett mått<br />
på räntabiliteten på eget kapital. Detta visar vilken avkastning (ränta) som<br />
bolaget lyckats åstadkomma på aktieägarnas investerade kapital.<br />
Substansvärde<br />
Om man till <strong>det</strong> justerade egna kapitalet lägger till de övervärden som finns<br />
i fastighetsinnehav, börsportfölj etc, får man substansvär<strong>det</strong>.<br />
Många gånger skiljer man inte mellan substansvärde <strong>och</strong> justerat eget<br />
kapital. Detta bör man vara uppmärksam på då skillnaden i realiteten kan<br />
vara mycket stor. Skillnaden mellan justerat eget kapital <strong>och</strong> substansvär<strong>det</strong><br />
är den att <strong>det</strong> justerade egna kapitalet utgår från <strong>det</strong> bokförda vär<strong>det</strong> medan<br />
substansvär<strong>det</strong> från <strong>det</strong> beräknade marknadsvär<strong>det</strong>.<br />
Att <strong>det</strong> kan förekomma vitt skilda uppgifter på substansvär<strong>det</strong> beror<br />
på att <strong>det</strong> är svårt att ge tillgångarna ett relevant marknadsvärde. Mindre<br />
tekniskt uttryckt kan <strong>det</strong> sägas att substansvär<strong>det</strong> räknas fram genom att ta<br />
företagets marknadsberäknade tillgångar minus skulder för att få fram <strong>det</strong><br />
verkliga vär<strong>det</strong> på tillgångarna. Detta värde kan man sedan dela med antalet<br />
<strong>aktier</strong> för att se hur tillgångarna fördelar sig per aktie.<br />
Substansvärde används ofta i samband med diskussioner om vär<strong>det</strong> på<br />
investmentbolag eller fastighetsbolag.<br />
40
7. ATT ANALYSERA EN AKTIE<br />
Soliditet<br />
För att beräkna soliditeten ställs <strong>det</strong> egna kapitalet i relation till <strong>det</strong> totala<br />
kapitalet. Med soliditet avses ett företags betalningsförmåga på lång sikt,<br />
eller dess handlingsfrihet inför framtida investeringar <strong>och</strong> dess förmåga att<br />
stå emot förluster. Enkelt uttryck kan soliditet sägas vara hur stor andel av<br />
tillgångarna som företaget självt äger <strong>och</strong> som inte är skuldsatta. Låg soliditet<br />
är lika med en hög skuldnivå. Hög soliditet är lika med lite skulder.<br />
Betavärde<br />
Ett mått på hur mycket en akties kurs rör sig i förhållande till ett index kallas<br />
för aktiens betavärde. Det har inget direkt att göra med företagets finansiella<br />
tillstånd utan är bara ett jämförelsevärde. Ett betavärde större än 1 innebär<br />
att aktiens kurs rör sig mer än index, såväl upp som ned. Ett betavärde<br />
mindre än 1 indikerar att aktien rör sig mindre än marknaden i övrigt.<br />
Betavär<strong>det</strong> kan sägas utgöra ett mått på risken i en placering. Ett högt betavärde<br />
indikerar att variationen i kursutvecklingen har varit, <strong>och</strong> troligtvis<br />
kommer att bli, stor. I <strong>och</strong> med betavär<strong>det</strong> kommer vi in på en annan form<br />
av analys, nämligen teknisk analys.<br />
Teknisk analys<br />
Teknisk analys går ut på att försöka hitta mönster som upprepar sig i aktiehandeln<br />
för att kunna avgöra om aktiekursen kommer att gå upp eller ner.<br />
Försvaret för metoden är att genom att tolka kursutvecklingen tolkar man<br />
egentligen <strong>det</strong> psykologiska mönstret hos aktieplacerarna. Eftersom vissa<br />
säger att största delen av kursutvecklingen beror på psykologiska faktorer<br />
så har teknisk analys blivit allt mer etablerat, trots att <strong>det</strong> har haft mycket<br />
dåligt rykte tidigare. Det finns olika varianter på teknisk analys <strong>och</strong> många<br />
är mycket avancerade. Det här kapitlet tar upp grunderna i de vanligaste<br />
metoderna.<br />
Kursdiagram, som också kallas charts, visar hur aktiekursen utvecklats<br />
<strong>och</strong> är <strong>det</strong> grundläggande instrumentet i teknisk analys.<br />
41
7. ATT ANALYSERA EN AKTIE<br />
Linjediagram<br />
Nedanstående diagram är <strong>det</strong> vanligaste i aktiesammanhang <strong>och</strong> där följs<br />
kursutvecklingen med en linje, därav namnet linjediagram. Oftast används<br />
slutkurserna från dag till dag, om diagrammet visar en längre period. Men<br />
<strong>det</strong> kan också visa utvecklingen under en dag eller bara några timmar. I linjediagrammen<br />
går <strong>det</strong> oftast att se om aktien har en uppåtgående eller nedåtgående<br />
trend.<br />
Stapeldiagram<br />
En annan vanlig diagramtyp är stapeldiagrammen - även kallad Line and<br />
Bar, eftersom de är en kombination av linje- <strong>och</strong> stapeldiagram. De ger en<br />
utökad bild av kursutvecklingen. I dem går <strong>det</strong> att se om aktien ofta rör sig<br />
upp <strong>och</strong> ner i pris. Det går också att se vilka toppar <strong>och</strong> bottnar aktien har<br />
haft. Högsta punkten på stapeln anger den högsta kurs som <strong>det</strong> varit avslut<br />
på under dagen, <strong>och</strong> den lägsta punkten anger den lägsta kurs som <strong>det</strong> varit<br />
avslut på under dagen. Pinnen ut till vänster anger öppningskursen för<br />
dagen (den finns ibland inte med). Pinnen ut till höger anger stängningskursen.<br />
Diagrammet under stapeldiagrammet i bilden på nästa sida (som för<br />
övrigt också är formad som staplar) visar hur stor omsättningen i aktien har<br />
varit varje dag.<br />
42
7. ATT ANALYSERA EN AKTIE<br />
Hur tolkas linje- <strong>och</strong> stapeldiagrammen<br />
Genom att försöka hitta regelbundenheter i kursrörelserna försöker man<br />
förutspå aktiens utveckling. Det anses finnas ett antal olika kursrörelsevarianter<br />
som har visat ganska hög sannolikhet att kunna förutspå<br />
kommande utveckling. Det bör varnas om att ingen variant är helt<br />
säker utan <strong>det</strong> som beskrivs är mönster som ofta har föranlett en viss<br />
kursutveckling. Man försöker också hitta trendkanaler genom att dra<br />
upp linjer som visar vart aktien har gått upp som mest tidigare, <strong>och</strong> var<br />
den gått ner som mest tidigare. Genom att sedan dra ut dessa linjer får<br />
man toppar <strong>och</strong> bottnar för aktien -sk motstånd <strong>och</strong> stöd. På följande<br />
sidor görs en genomgång av de vanligaste tolkningsvarianterna.<br />
43
7. ATT ANALYSERA EN AKTIE<br />
Spik<br />
En teknisk signal som går att utläsa mycket enkelt ur stapeldiagrammen<br />
är en spik. När en kurs har rasat kraftigt <strong>och</strong> plötsligt slutar på dagshögsta<br />
samma dag som den varit nere <strong>och</strong> gjort en bottennotering, uppträder en<br />
stående spik i diagrammet. Pinnen ut till höger som anger slutkursen utgör<br />
spikhuvu<strong>det</strong>. Formationen pekar på att kursen kommer att vända upp (se<br />
illustrationen nedan). Det omvända gäller när en kurs stigit kraftigt men<br />
plötsligt vänder från en toppnotering <strong>och</strong> slutar på dagslägsta. Då får kursen<br />
för den dagen formen av en upp- <strong>och</strong> nedvänd spik i kursdiagrammet.<br />
Spikformationen visar att stigningen eller raset har gått för långt.<br />
Marknaden har upptäckt att den överreagerat <strong>och</strong> aktien kommer nu att<br />
fortsätta i motsatt riktning.<br />
Det är bara när spiken uppträder efter en lång <strong>och</strong> kraftig upp- eller<br />
nedgång som man ska vara observant på den. Spiken blir extra tydlig om<br />
slutkursen vid en bottenformation överstiger tidigare dags högsta notering,<br />
alternativt om slutkursen vid en toppformation understiger tidigare dags<br />
lägsta notering. En sådan spik anses som en tydlig signal om att kursen<br />
kommer att byta riktning.<br />
Motstånd <strong>och</strong> stöd<br />
Två begrepp som <strong>det</strong> är vanligt att man stöter på är motstånd <strong>och</strong> stöd. Ett<br />
motstånd är en kursnivå som aktien har svårt att stiga över. Ett stöd är en<br />
kursnivå där aktien inte sjunker längre utan vänder <strong>och</strong> stiger upp igen.<br />
44
7. ATT ANALYSERA EN AKTIE<br />
När aktien bryter igenom ett stöd eller ett motstånd brukar <strong>det</strong> anses som<br />
starka signaler för sälj eller köp. Bryter en aktie igenom ett motstånd är <strong>det</strong><br />
en köpsignal, <strong>och</strong> bryter en aktie igenom ett stöd är <strong>det</strong> en säljsignal.<br />
Den vanligaste metoden för att se var en aktie har sitt motstånd respektive<br />
stöd är att rita ut linjer längs med aktiekursens toppar eller bottnar.<br />
Diagrammet nedan visar hur sådana här motstånd <strong>och</strong> stöd kan ritas ut.<br />
Motstånd innebär att man för den nuvarande kursutvecklingen utvecklar<br />
den trend där aktien har haft svårt att stiga högre. Utifrån den här trenden<br />
går <strong>det</strong> att utläsa vilken den högsta kursen kommer att bli innan man kan<br />
förvänta sig att aktien vänder <strong>och</strong> går ner igen. Det omvända gäller för stöd.<br />
Motstånd respektive stöd kan också beräknas utifrån aktiens omsättning.<br />
Exempel:<br />
Om en aktie alltid haft en hög omsättning (många köpare <strong>och</strong> säljare) vid<br />
en viss kursnivå <strong>och</strong> där också haft en benägenhet att vända neråt igen<br />
efter en stigning, kan man säga att <strong>det</strong> finns ett motstånd där. Likadant<br />
blir <strong>det</strong> vid en kursnivå med hög omsättning där aktien haft en benägenhet<br />
att vända uppåt igen - där finns sålunda ett stöd.<br />
Det finns många olika sätt att räkna ut motstånd <strong>och</strong> stöd. Här har bara de<br />
enklaste varianterna beskrivits.<br />
45
7. ATT ANALYSERA EN AKTIE<br />
Head and shoulders<br />
En kursformation som anses som en relativt pålitlig signal är en head and<br />
shoulders. De båda bottnarna i formationen förbinds genom en linje.<br />
Huvud<br />
En head and shoulders anses färdig när kursen<br />
skär bottenlinjen på väg ner från högeraxelns<br />
topp. Vid denna punkt ger formationen en<br />
sälj signal.<br />
En upp- <strong>och</strong> nedvänd head and shoulders<br />
bildas i regel efter en lång nedgångsperiod.<br />
Det indikerar att kursen nu har nått sin botten<br />
<strong>och</strong> är på väg att stiga igen.<br />
Köp<br />
Huvud<br />
Failure swings<br />
En enklare variant av head and shoulders är en dubbeltopp, en s k failure<br />
swing. Den är liksom head and shoulders en omslagsformation som indikerar<br />
att trenden håller på att mattas av <strong>och</strong> att en vändning är förestående. En<br />
dubbeltopp innebär att kursen når en topp, faller tillbaka en aning <strong>och</strong> sedan<br />
försöker ta sig tillbaka men misslyckas. Den andra toppen avslutas alltså på<br />
en lägre nivå än den föregående. När <strong>det</strong>ta inträffar <strong>och</strong> kursen vänder ner<br />
från den lägre toppen har vi indikation på att aktien står för en nedgång.<br />
Motsatsen till en dubbeltopp är en dubbelbotten. Den ser likadan ut, men<br />
den är upp- <strong>och</strong> nedvänd. När kursen vänder upp från den något högre bottennoteringen<br />
visar aktien styrka <strong>och</strong> kommer sannolikt att fortsätta sin uppgång.<br />
46
7. ATT ANALYSERA EN AKTIE<br />
Rektanglar<br />
Aktiekursens rörelser kan bilda olika konsolideringsformationer. En konsolideringsfas<br />
är när aktien går upp <strong>och</strong> ner inom ett intervall <strong>och</strong> <strong>det</strong> är otydligt<br />
om aktiekursen är stigande eller fallande. En del sådana formationer är tecken<br />
på att ett trendbrott är nära förestående, andra är uttryck för att aktien behöver<br />
en paus efter en brant stigning eller ett kraftigt fall.<br />
En rektangel är ett typiskt konsolideringsmönster. I en horisontell rektangel<br />
går kursen upp <strong>och</strong> ned i en vågrörelse, <strong>och</strong> topparna <strong>och</strong> bottnarna<br />
ligger ofta så nära varandra att <strong>det</strong> kan vara svårt att kunna gå in <strong>och</strong> ut ur<br />
aktien för att ta hem en vinst.<br />
En rektangel kan vara svår att använda som prognosinstrument för om<br />
aktien ska gå upp eller ner, men ofta får aktien ett utbrott ur rektangeln i<br />
trendens riktning. I en rektangel är topparna ett tydligt exempel på motstånd<br />
<strong>och</strong> bottnarna ett tydligt exempel på stöd.<br />
Rätvinkliga trianglar<br />
Ett annat konsolideringsmönster som brukar vara lätt att upptäcka är en s k<br />
rätvinklig triangel.<br />
Köp<br />
Om kursen bildar en triangel där motståndsnivån<br />
är horisontell <strong>och</strong> stödnvån är riktad<br />
uppåt, har man en stigande rätvinklig triangel.<br />
Formationen kan tyda på ett utbrott uppåt för<br />
aktien.<br />
Är triangeln fallande med en horisontell<br />
stödnivå <strong>och</strong> en nedåtriktad motståndsnivå<br />
är <strong>det</strong> ett tecken på ett förestående utbrott<br />
nedåt för aktien.<br />
47
7. ATT ANALYSERA EN AKTIE<br />
Symmetriska trianglar<br />
Alla de formationer som bildar trianglar med sidor som lutar åt olika håll<br />
kallas i aktiesammanhang för symmetriska trianglar, även om de i själva<br />
verket kan vara högst osymmetriska.<br />
Symmetriska trianglar är formationer som är lätta att feltolka - <strong>det</strong> är<br />
svårt att förutsäga vad som ska hända när mönstret bryts. Symmetriska<br />
trianglar har en horisontell riktning <strong>och</strong> ofta sker utbrotten ur dem i samma<br />
riktning som kursen hade innan triangelformationen bildades, men utbrotten<br />
kan också gå åt motsatt håll. Eftersom <strong>det</strong> är svårt att förutsäga aktiens<br />
riktning om kursen hamnat i en sådan här formation kan <strong>det</strong> vara klokt att<br />
avvakta med ett köp eller försäljning tills du ser vart aktiekursen är på väg.<br />
Kilar<br />
Kilar liknar symmetriska trianglar, men har en tydlig lutning uppåt eller<br />
nedåt. De är en sorts konsolideringsfas i triangelform. Stigande <strong>och</strong> fallande<br />
kilar kan bildas både i en uppåtgående <strong>och</strong> nedåtgående trend.<br />
48
7. ATT ANALYSERA EN AKTIE<br />
Flaggor <strong>och</strong> vimplar<br />
Under en brant klättring uppåt eller efter ett fall neråt behöver ibland aktien<br />
en kortare paus. Aktiekursen kan då få formationen av en flagga eller vimpel.<br />
En sådan formation är mindre än en triangel eller kil, <strong>och</strong> varar högst<br />
några veckor - oftast bara ett par dagar. Flaggor <strong>och</strong> vimplar brukar vara<br />
lätta att se i kursdiagrammet. Omsättningen brukar sjunka när formationen<br />
bildas för att sedan öka igen efter ett utbrott ur formationen. En nedåtriktad<br />
vimpel eller flagga är en rekylfas i en uppåtriktad trend. En vimpel eller flagga<br />
som är uppåtriktad är en tillfällig stigning i en nedåtriktad trend.<br />
Flaggor <strong>och</strong> vimplar betraktas som mycket tillförlitliga formationer. Det<br />
gäller dock att vara försiktig med att dra förhastade slutsatser. Det som i första<br />
skede kan se ut som en flagga eller vimpel kan i själva verket vara början<br />
på ett trendbrott.<br />
Andra<br />
formationer<br />
Det finns en rad andra formationer som anses indikera hur kursen kommer<br />
att röra sig, men här har jag valt att begränsa mig till de vanligaste.<br />
Innan vi går vidare <strong>och</strong> kommer in på en mer avancerad form av analys,<br />
s k tekniska oscillatorer, vill jag nämna två andra varianter av teknisk analys<br />
som inte är att betrakta som formationer.<br />
49
7. ATT ANALYSERA EN AKTIE<br />
Ljusmetoden (Candlestickmetoden)<br />
Ljusmetoden är främst en variant på stapeldiagrammet men är aningen mer<br />
visuell. Diagrammet utgår från samma princip. Toppen (som ser ut som<br />
veken på ett ljus) anger högsta avslutskurs under dagen. Den lägsta delen på<br />
veken neråt anger lägsta avslutskurs under dagen.<br />
Om ljuset är svart var öppningskursen högre än slutkursen - aktien gick<br />
ner under dagen. Toppen på stammen på ljuset är m a o öppningskursen<br />
<strong>och</strong> botten på stammen är slutkursen.<br />
Om ljuset är vitt var öppningskursen lägre än slutkursen - aktien gick<br />
upp under dagen. Där är botten på ljusets stam öppningskursen <strong>och</strong> toppen<br />
på ljusets stam stängningskursen.<br />
Huvudtrenden som avläses med ljusmetoden är att när längden på de<br />
svarta ljusen blir kortare <strong>och</strong> kortare för att till slut slå över till ett kort vitt<br />
ljus, har den fallande trenden brutits för en uppgående trend. Även längden<br />
på veken används för att göra analyser om en akties utveckling.<br />
50
7. ATT ANALYSERA EN AKTIE<br />
Omsättning<br />
Hur stor handel <strong>det</strong> har varit i en aktie under en dag, dvs aktiens omsättning,<br />
anses av många kunna visa vart aktiekursen är på väg. Varianterna på<br />
uttolkningen är precis som för de andra metoderna många. Den vanligast är<br />
i alla fall att en uppgående aktie ökar i omsättning de dagar kursen går upp<br />
<strong>och</strong> har en mindre omsättning de dagar kursen faller tillbaka. Tvärt om blir<br />
<strong>det</strong> i en nedgående trend. När kursen går ner är <strong>det</strong> stor omsättning <strong>och</strong> när<br />
kursen stabiliserar sig eller går upp är omsättningen låg.<br />
När tendensen bryts är <strong>det</strong> ett tecken på att den nedåt- eller uppåtgående<br />
trenden är på väg att brytas. Allmänt brukar <strong>det</strong> också anses att om omsättningen<br />
börjar öka efter en längre tids nedgång är aktiens fall på väg att brytas.<br />
Hur omsättningen kan visualiseras syns i nedre delen av diagrammet på<br />
föregående sida.<br />
Tekniska oscillatorer<br />
Det finns en variant av teknisk analys som benämns tekniska oscillatorer.<br />
Dessa är till formen närmast matematiska beräkningar av kursrörelserna,<br />
men kan även visas som diagram. Det kan vara bra att känna till de vanligaste<br />
eftersom <strong>det</strong> i många analyser brukar refereras till att dessa indikerar<br />
att aktien är i köp- eller säljläge.<br />
Att dra slutsatser utifrån dessa metoder kan dock vara svårt om du inte<br />
är väl insatt i hur de <strong>fungerar</strong>. Olika metoder i teknisk analys bör också<br />
ses tillsammans. Det kan vara vanskligt att förlita sig på endast en av dessa<br />
metoder eftersom de ibland kan ge olika signaler. Enbart en indikator som<br />
anger t ex en köpsignal är en svag signal. Men när flera olika indikatorer ger<br />
samma signaler börjar de bli mer trovärdiga.<br />
Man bör också tänka på att inte alla metoder är anpassade för just den för<br />
tillfället rådande situationen på aktiemarknaden. Flera av metoderna som<br />
t ex St<strong>och</strong>astic, RSI <strong>och</strong> Momentum <strong>fungerar</strong> inte om en aktie eller ett index<br />
har en starkt stigande eller fallande trend <strong>och</strong> sedan vänder till en starkt<br />
omvänd trend.<br />
51
7. ATT ANALYSERA EN AKTIE<br />
Glidande medelvärden<br />
En av de vanligaste metoderna för den här typen av teknisk analys är glidande<br />
medelvärden. Glidande medelvärden kan användas enskilt eller tillsammans<br />
med någon annan modell för att jämna ut fluktueringar. Det glidande medelvär<strong>det</strong><br />
används för att jämna ut aktiekurvan <strong>och</strong> tydliggöra trenden. Om en<br />
aktie går upp <strong>och</strong> ner väldigt mycket kan <strong>det</strong> nämligen vara svårt att se trenden<br />
för aktiens utveckling.<br />
Glidande medelvärdeskurvor konstrueras genom att medelvär<strong>det</strong> för en<br />
börskurs räknas fram för ett visst antal dagar. För varje ny dag som sedan<br />
tillkommer lägger man till den sista dagskursen <strong>och</strong> tar bort den första.<br />
Detta ger en kurva bestående av medelvärden. Den glidande medelvärdeskurvan<br />
blir en mjukare kurva än den vanliga dagskurvan <strong>och</strong> visar trenden<br />
tydligare. Ju längre tidsperiod <strong>det</strong> glidande medelvär<strong>det</strong> omfattar, desto<br />
jämnare kurva får man.<br />
För att få signaler om när en aktie kan tänkas vara i köpläge eller säljläge<br />
används två glidande medelvärdeskurvor på samma aktie i samma diagram.<br />
De två kurvorna beräknas på olika antal dagar - en kurva med många dagar<br />
<strong>och</strong> en kurva med färre dagar. Köp- <strong>och</strong> säljsignaler får man när den mest<br />
fluktuativa kurvan skär den minst fluktuativa, dvs när den korta (den med<br />
färre dagar i genomsnittet) skär den långa. Sker skärningen uppifrån får vi<br />
en säljsignal <strong>och</strong> tvärtom.<br />
Exempel: Om en akties långsiktiga trend har varit fallande, men nu har<br />
den korta kurvan börjat stiga <strong>och</strong> skär den långa fallande trendkurvan<br />
underifrån, är <strong>det</strong> en signal om att trenden nu möjligen är bruten. De<br />
vanligaste inställningarna för medelvärdeskurvorna brukar vara 5, 20, 30,<br />
40 eller 200 dagar.<br />
Formeln för ett glidande medelvärde: Summan av kursvär<strong>det</strong> (oftast slutkursen)<br />
varje dag i x antal dagar/samma antal dagar.<br />
RSI<br />
RSI står för Relativ Styrkelndikator <strong>och</strong> är en metod för att avgöra om<br />
kurserna har stigit eller sjunkit för mycket. Vanligtvis använder man sig av<br />
en RSI-kurva som varierar mellan värdena 0 <strong>och</strong> 100.<br />
Om kurserna gått upp samtliga av de x senaste dagarna får RSI vär<strong>det</strong><br />
100. Men om kurserna gått ner samtliga x dagar får RSI vär<strong>det</strong> 0.<br />
52
7. ATT ANALYSERA EN AKTIE<br />
Den vanligaste mättiden är 14 dagar. RSI över 70 betyder att aktien är överköpt<br />
<strong>och</strong> indikerar att den borde falla. Ett RSI under 30 betyder att aktien är<br />
översåld <strong>och</strong> indikerar en kommande stigning.<br />
En tydlig säljsignal får man när kursen faller ner genom överköptnivån,<br />
<strong>och</strong> när kursen stiger upp genom översåldnivån ger <strong>det</strong> en tydlig köpsignal.<br />
Formeln för RSI: (100-(100/(1+RS))).<br />
RS ges genom att dividera medeltalet av de föregående x dagarnas höjda kurser<br />
med medeltalet av de föregående x dagarnas sänkta kurser.<br />
Momentum<br />
En annan vanlig modell som påminner om RSI är Momentum, men istället<br />
för extremvärden rör sig kurvan över <strong>och</strong> under vär<strong>det</strong> 100. Har aktien stått<br />
still, dvs varken ökat eller minskat i värde, blir vär<strong>det</strong> 100. Om vär<strong>det</strong> är 110<br />
betyder <strong>det</strong> att kursen har stigit med 10 % under perioden. Är vär<strong>det</strong> 90 har<br />
kursen fallit med 10 %. En köpsignal ges om kurvan skär 100-linjen underifrån,<br />
<strong>och</strong> en säljsignal om kurvan skär 100-linjen uppifrån. En lagom mättid<br />
för momentumkurvan kan vara 10 till 20 dagar. Även i Momentum kan<br />
man leta efter signaler med hjälp av olika formationer.<br />
Formeln för Momentum: Kursen idag/Kursen för ett antal dagar sedan * 100.<br />
St<strong>och</strong>astic<br />
St<strong>och</strong>astic är en oscillerande indikator som är konstruerad för att hitta situationer<br />
när en aktie anses vara överköpt eller översåld. St<strong>och</strong>astic är bra på att<br />
bekräfta trendbrott eller ge en indikation innan de vanliga tekniska modellerna<br />
bekräftar samma sak. St<strong>och</strong>astic har dock den bristen att den lätt kan<br />
generera falska signaler eftersom den gärna reagerar på korta <strong>och</strong> snabba<br />
förändringar. Med st<strong>och</strong>astic är <strong>det</strong> bäst att prova sig fram från aktie till<br />
aktie. De inställningar som passar en aktie passar kanske inte alls på nästa<br />
aktie. St<strong>och</strong>astic <strong>fungerar</strong> inte heller i en stark trend.<br />
St<strong>och</strong>astic består av en st<strong>och</strong>astickurva <strong>och</strong> en kurva med ett glidande<br />
medelvärde. St<strong>och</strong>astickurvan fluktuerar dessutom mellan de två extremvärdena<br />
0 <strong>och</strong> 100. När st<strong>och</strong>astic är över 80 är aktien överköpt, <strong>och</strong> när <strong>det</strong><br />
är under 20 är aktien översåld.<br />
53
7. ATT ANALYSERA EN AKTIE<br />
Det är skärningspunkterna mellan st<strong>och</strong>astickurvan <strong>och</strong> dess glidande medelvärde<br />
som är <strong>det</strong> intressanta. När st<strong>och</strong>astickurvan skär sin medelvärdeskurva<br />
underifrån genereras en köpsignal, <strong>och</strong> när st<strong>och</strong>asticskurvan skär sin<br />
glidande medelvärdeskurva ovanifrån genereras en säljsignal. För att signalerna<br />
ska betraktas som starka ska medelvärdeskurvan ha planat ut eller vänt<br />
<strong>och</strong> skärningarna ska äga rum i de intervall där aktien är överköpt eller<br />
översåld. En vanlig mättid är att st<strong>och</strong>astickurvan är inställd på 14 dagar<br />
<strong>och</strong> <strong>det</strong> glidande medelvär<strong>det</strong> på 3 dagar.<br />
Formeln för St<strong>och</strong>astic: ((K - L)/(H - L))*100.<br />
K=dagens slutkurs, L <strong>och</strong> H är den lägsta resp. högsta kurs x dagar bakåt i tiden.<br />
Andra modeller<br />
Andra modeller som används är MACD, Bollinger Bands, Parabolic, Point and<br />
Figure, Rate ofChange <strong>och</strong> Directional Movement Index m fl. Dessa metoder<br />
lämnas dock därhän eftersom de inte är lika vanliga som de nämnda <strong>och</strong><br />
dessutom mer avancerade <strong>och</strong> svårtydda.<br />
För den som är intresserad att ytterligare fördjupa sig i tekniska analysmetoder,<br />
rekommenderas olika internetsidor <strong>och</strong> de flertal böcker som<br />
finns i ämnet.<br />
54
8. Terminer <strong>och</strong> optioner<br />
Terminer <strong>och</strong> optioner tillhör de vanligaste finansiella instrumenten efter<br />
<strong>aktier</strong>. Idag talas <strong>det</strong> också ofta om warranter, en variant av optioner, med bl a<br />
längre löptid. Här kommer bara att ges en kort översikt eftersom optioner<br />
<strong>och</strong> terminer är mycket svåra <strong>och</strong> riskfyllda placeringar som bara lämpar sig<br />
för insatta <strong>och</strong> erfarna placerare. Det kan emellertid vara bra att känna till<br />
hur de <strong>fungerar</strong>.<br />
Historiskt sett fick handeln med terminer <strong>och</strong> optioner fart genom att<br />
jordbrukare hade ett starkt behov av att säkra sin inkomst av t ex kommande<br />
skörd. Med hjälp av optioner <strong>och</strong> terminer kunde jordbrukaren försäkra sig<br />
mot prisfall, missväxt etc.<br />
Terminer<br />
Terminer, eller futures på engelska, är som nämnts den egentliga motsatsen till<br />
avista, där betalning <strong>och</strong> leverans i princip sker i direkt anslutning till avslutet.<br />
Terminer har alltid en underliggande vara, <strong>och</strong> betalning <strong>och</strong> leverans av<br />
den underliggande varan sker vid ett framtida tillfälle. Vill man t ex köpa<br />
Ericsson-<strong>aktier</strong> men inte har pengarna just nu kan man köpa rättigheten (terminen)<br />
att vid ett visst datum få köpa Ericsson-<strong>aktier</strong> till ett fastställt pris <strong>och</strong><br />
ett fastställt antal. Den som köper en köptermin har sålunda en skyldighet<br />
att köpa Ericsson-<strong>aktier</strong>, <strong>och</strong> den som ställt ut terminen har på motsvarande<br />
sätt en skyldighet att sälja. Det går också att köpa säljterminer <strong>och</strong> då är man<br />
skyldig att sälja Ericsson-<strong>aktier</strong> till <strong>det</strong> fastställda priset <strong>och</strong> antalet vid <strong>det</strong><br />
fastställda datumet. Den som ställer ut en säljtermin är då skyldig att köpa<br />
Ericsson-<strong>aktier</strong>.<br />
55
8. TERMINER OCH OPTIONER<br />
Optioner<br />
Optioner ger en möjlighet (<strong>och</strong> inte skyldighet som vid terminer) att köpa<br />
eller sälja den underliggande varan till ett visst pris <strong>och</strong> antal vid ett visst<br />
datum. Tänk dig att du skulle vilja köpa ABB-<strong>aktier</strong> till dagens pris fast vid<br />
ett framtida tillfälle, men med möjlighet att avstå från köp om du ångrar<br />
dig. Detta är just vad en option erbjuder; möjligheten att köpa ett bestämt<br />
antal av en viss aktie om ett antal månader till ett nu fastslaget pris. För<br />
denna möjlighet betalar du ett pris, en premie.<br />
Priset på den underliggande varan, i <strong>det</strong> här exemplet ABB-aktien, är <strong>det</strong><br />
pris som avtalats i optionen plus priset för optionen. En mycket viktig sak<br />
att tänka på är att optioner handlas i kontrakt om 100 st, <strong>och</strong> <strong>det</strong> minsta<br />
antal kontrakt man kan köpa är 10 st. Ett exempel:<br />
Om du köper 10 kontrakt med ABB-optioner, <strong>och</strong> varje kontrakt motsvarar<br />
100 optioner, är <strong>det</strong> underliggande vär<strong>det</strong> på optionerna 1000 ABB<strong>aktier</strong>.<br />
Du har nu alltså rätten att få köpa 1000 ABB-<strong>aktier</strong> till ett bestämt<br />
pris vid ett visst datum. I <strong>det</strong> här fallet är förfallodatumet (när optionerna<br />
ska lösas in till <strong>aktier</strong>) om 3 mån <strong>och</strong> du har rätten att köpa varje aktie för<br />
150 kr. Varje option kostar 15,50 kr. Det gör att om du väljer att lösa ut dina<br />
optioner får du sammantaget betala 150 + 15,50 = 165,50 kr för varje ABBaktie,<br />
totalt 165 500 kr. Om ABB-aktien den dag optionerna förfaller är värd<br />
mer än 165,50 kr lönar <strong>det</strong> sig att lösa ut optionerna. Om ABB står i t ex<br />
180 kr på lösendagen, ger <strong>det</strong>ta en vinst på 14,50 per aktie. Om aktien går<br />
ner under 150 kr finns <strong>det</strong> ingen mening att lösa ut optionerna eftersom <strong>det</strong><br />
finns billigare ABB-<strong>aktier</strong> att köpa på marknaden. Det du då förlorar är den<br />
premie du har betalat, här 15,50 kr per aktie. Oftast sker ingen fysisk leverans<br />
av den underliggande tillgången när optionen löses ut utan endast en<br />
överföring av vär<strong>det</strong> för den tänkta transaktionen görs.<br />
Det finns liksom med terminer två typer av optioner: köpoptioner <strong>och</strong><br />
säljoptioner. Köper man en köpoption har innehavaren rättigheten men<br />
ej skyldigheten att köpa vid en viss tidpunkt. Köper man en säljoption ger<br />
<strong>det</strong>ta innehavaren rättigheten men ej skyldigheten att sälja vid en viss tidpunkt.<br />
Det går också att ställa ut en köp- respektive säljoption. Den som<br />
ställer ut har emellertid skyldighet att sälja den underliggande varan om <strong>det</strong><br />
är köpoption, <strong>och</strong> köpa om <strong>det</strong> är en säljoption. För denna skyldighet har<br />
utställaren fått en premie i form av köpepriset för optionerna.<br />
56
8. TERMINER OCH OPTIONER<br />
Fram till optionens eller terminens lösendag går <strong>det</strong> att sälja sina optioner<br />
eller terminer till någon annan. Det pris köparen då får betala kan vara<br />
högre eller lägre än <strong>det</strong> ursprungliga priset beroende på dagsvär<strong>det</strong> på den<br />
underliggande varan.<br />
Många handlar optioner för att de har en hävstångseffekt. Det innebär<br />
att om den underliggande varan ökar med 10 %, från låt oss säga 150 till<br />
165 kr, så kan optionen öka i värde från 15 till 30 kr, vilket är en ökning<br />
på 100 %. Ökningen står i proportion till den underliggande varans ökning.<br />
Denna hävstångseffekt gör att istället för att köpa 1000 ABB-<strong>aktier</strong> köper<br />
man optioner med 1000 ABB-<strong>aktier</strong> som underliggande vara. Insatsen är<br />
betydligt lägre <strong>och</strong> risken som köparen tar begränsar sig till <strong>det</strong> satsade<br />
kapitalet, men köparen får ändå en likartad utdelning som om han/hon köpt<br />
1000 ABB-<strong>aktier</strong>.<br />
Schematiskt stiger en köpoption i värde om den underliggande varans<br />
värde stiger, <strong>och</strong> på samma sätt sjunker den i värde om den underliggande<br />
varans värde sjunker. En köpoption följer alltså den underliggande varans<br />
värde, fast då oftast med en större procentuell värdestegring. En säljoption<br />
köper man om man tror att den underliggande varan ska sjunka i värde. En<br />
säljoption stiger i värde om den underliggande varan sjunker i värde, <strong>och</strong><br />
stiger den underliggande varan i värde sjunker vär<strong>det</strong> på säljoptionen.<br />
Hävstångseffekten blir mindre ju kortare tid <strong>det</strong> är kvar fram till dess att<br />
optionen ska lösas in. Den korta tiden <strong>och</strong> de kraftiga svängningarna vid<br />
optionsaffärer gör <strong>det</strong> mycket riskfyllt att investera i optioner. Risken är att<br />
man blir av med hela sitt insatta kapital! Den som istället köpt <strong>aktier</strong> som<br />
går ner i värde har ju möjligheten att fortsätta med innehavet <strong>och</strong> vänta på<br />
att kurserna ska gå upp. Funderar du på att börja handla i optioner rekommenderar<br />
jag dig starkt att skaffa dig mer information om ämnet.<br />
57
8. TERMINER OCH OPTIONER<br />
Warranter<br />
Svårigheten med optioner, den korta löptiden <strong>och</strong> att de handlas om så stora<br />
poster som 1000 st av den underliggande varan (vilket gör dem dyra) har<br />
gjort att warranter blivit populära på senare år. Warranter vänder sig i större<br />
utsträckning också till mindre placerare. Warranter, eller warrants som de<br />
heter på engelska, <strong>fungerar</strong> i stort sett som optioner, men kan köpas i betydligt<br />
mindre poster (en börspost är vanligtvis 100 eller 200 st) <strong>och</strong> sträcker<br />
sig ofta över en längre period. Det innebär att risken inte blir lika stor eftersom<br />
man kan behålla sitt innehav även om <strong>det</strong> för tillfället går dåligt för den<br />
underliggande varan.<br />
Warranter finns i huvudsak främst som köpwarranter, <strong>och</strong> <strong>det</strong> är inte<br />
möjligt att som privatperson ställa ut warranter. Att köpa <strong>och</strong> sälja warranter<br />
är oftast lika enkelt som att köpa <strong>och</strong> sälja <strong>aktier</strong> <strong>och</strong> görs via den ordinarie<br />
mäklaren. Något särskilt konto behövs inte för <strong>det</strong>ta.<br />
När man köper warranter är <strong>det</strong> en fördel att hålla reda på warrantens<br />
paritet (ibland även kallad multiplikator). Med paritet menas hur många<br />
warranter som krävs för att köpa ett antal <strong>aktier</strong>. Är pariteten 20 krävs <strong>det</strong><br />
20 warranter för att köpa den underliggande aktien. Är börsposten för warranten<br />
100 <strong>och</strong> pariteteten är 20, innebär <strong>det</strong> alltså att 100 warranter i <strong>det</strong><br />
här exemplet motsvarar 5 <strong>aktier</strong>.<br />
Warranter kan du köpa <strong>och</strong> sälja hos din ordinarie mäklare. Så här kan <strong>det</strong> se ut<br />
om du söker på warranter för Atlas Copco på Avanzas hemsida. Informationen<br />
om köp- <strong>och</strong> säljkurser m m, är i stort densamma som för <strong>aktier</strong>.<br />
Även om warranter är mindre riskfyllda än optioner, är ett varningens ord<br />
på sin plats även för dem. Det krävs mycket kunskap för att göra bra affärer<br />
med warranter <strong>och</strong> hela kapitalet kan lätt gå förlorat.<br />
58
9. Index <strong>och</strong> påverkan<br />
från andra börser<br />
Ett index innebär en sammanvägning av t ex ett antal <strong>aktier</strong> för att ge vägledning<br />
om hur dessa <strong>aktier</strong> totalt har utvecklat sig under en period. Det<br />
finns flera olika sorters index <strong>och</strong> de har skilda innehåll. Oftast är indexen<br />
också vägda. Ett generalindex t ex visar genomsnittsutvecklingen på börsen.<br />
Eftersom olika <strong>aktier</strong> har olika andel av börsvär<strong>det</strong> måste ett generalindex ta<br />
hänsyn till <strong>det</strong>ta för att kunna säga hur <strong>det</strong> totala börsvär<strong>det</strong> utvecklats.<br />
Ett index visar den procentuella utveckling för en viss tidsperiod med<br />
indextalet 100 som startpunkt. Den första dagen i ett index brukar kallas<br />
basdagen. Om ett index står i 120 vet man att de nuvarande kurserna står<br />
i 120 procent av basdagens kurser. De <strong>aktier</strong> som ingår i <strong>det</strong>ta index har<br />
alltså i genomsnitt stigit med 20 procent sedan basdagen. Generalindex för<br />
Stockholmsbörsen stod på 375 den 23 oktober 2007. Det betyder att index<br />
stigit med 275 procent sedan basdagen.<br />
På den svenska börsen finns flera olika index. Två av de viktigaste är:<br />
OMX Stockholm All Share<br />
Indexet anger hur <strong>det</strong> går på Stockholmsbörsen som helhet, <strong>och</strong> är alltså ett<br />
generalindex. Basdatum för OMX Stockholm All Share är den 31 december<br />
1995.<br />
OMX Stockholm 30<br />
Indexet avser utvecklingen av de 30 mest omsatta <strong>aktier</strong>na på Stockholmsbörsen,<br />
med basdag den 30 september 1986.<br />
Det finns också en rad utländska index som brukar följas eftersom utvecklingen<br />
på andra börser påverkar utvecklingen på Stockholmsbörsen. Det har<br />
också blivit mer vanligt att investera på andra börser.<br />
59
9, INDEX OCH PÅVERKAN FRÅN ANDRA BÖRSER<br />
Några av de vanligaste utländska indexen är:<br />
Dow Jones - Generalindex över New York-börsen.<br />
Nasdaq-composite - Generalindex över Nasdaqbörsen.<br />
Nasdaq 100 Index - De 100 mest omsatta <strong>aktier</strong>na på Nasdaqbörsen.<br />
London, FTSE 100 - Londonbörsens 100 mest omsatta <strong>aktier</strong>.<br />
Den svenska börsen påverkas starkt av hur handeln går på de två börserna i<br />
USA: New York-börsen (NYSE, New York StockExhange) <strong>och</strong> Nasdaqbörsen.<br />
Det är inte så konstigt eftersom ungefär hälften av världens börshandel sker<br />
där. Dessutom är nästan 40 procent av aktieägan<strong>det</strong> i Sverige utländskt <strong>och</strong><br />
en stor del av dessa investerare finns i USA. Dessa utländska aktieplacerare<br />
flyttar sina pengar mycket snabbt mellan olika länder, branscher <strong>och</strong> företag.<br />
Därmed kan <strong>det</strong> vara intressant att följa vad som händer på börserna<br />
i USA, speciellt med de svenska <strong>aktier</strong> som är noterade där. Några av de<br />
bolag på den svenska börsen som också är noterade i USA är ABB, Ericsson,<br />
AstraZeneca <strong>och</strong> Volvo.<br />
Att ett bolag har sina <strong>aktier</strong> noterade både på den svenska börsen <strong>och</strong><br />
på börsen i USA innebär att en del av aktieinnehavet kan handlas på ena<br />
börsen, <strong>och</strong> en del av <strong>aktier</strong>na på den andra. Om priset på en aktie är lägre<br />
på ena börsen är <strong>det</strong> ju naturligtvis mer intressant att handla där. Kurserna<br />
tenderar därför att följa varandra.<br />
Svenska <strong>aktier</strong>s utveckling i USA kan följas bl a på text-tv <strong>och</strong> i olika<br />
dagstidningar. Det finns också en möjlighet att gå in direkt på Nasdaqs eller<br />
New York-börsens hemsida <strong>och</strong> se hur <strong>det</strong> går för de svenska <strong>aktier</strong>na där.<br />
Hur t ex Ericsson stänger på Nasdaq ger en fingervisning om hur Ericsson<br />
kommer att öppna på Stockholmsbörsen dagen därpå. För den som handlar<br />
med ett mycket kort perspektiv är <strong>det</strong> också intressant att se hur börserna i<br />
USA kommer att öppna eftersom <strong>det</strong> till stor grad styr Stockholmsbörsens<br />
utveckling på eftermiddagen. Detta korrigeras i regel automatiskt på<br />
Stockholmsbörsen genom att de stora investerarna följer utvecklingen i<br />
USA. Det traditionella sättet för att se hur öppningen blir i USA är att följa<br />
de terminer som handlas i USA innan börsen öppnar. Enkelt kan man säga<br />
att går priset på terminerna upp kan man förvänta sig att börserna öppnar<br />
uppåt <strong>och</strong> stigande. Går priserna ner kan man förvänta sig att börserna öppnar<br />
nedåt <strong>och</strong> har en fallande tendens. Terminsutvecklingen kan bl a följas<br />
på Nasdaqs eller CNNs terminssida.<br />
60
9. INDEX OCH PÅVERKAN FRÅN ANDRA BÖRSER<br />
När <strong>det</strong> gäller handeln i USA finns <strong>det</strong> en strukturerad förhandel <strong>och</strong> efterhandel.<br />
Detta innebär att hos olika mäklarhus handlas <strong>aktier</strong>na före <strong>och</strong> efter<br />
<strong>det</strong> att börsen stängt. På senare tid har också Nasdaqbörsen gjort för- <strong>och</strong><br />
eftermarknaden mer officiell genom att de försöker följa utvecklingen. Detta<br />
görs genom att börsen får information från de olika mäklarhusen om hur<br />
handeln går. För- <strong>och</strong> eftermarknaden följer de genom att sammanställa ett<br />
index motsvarande de 100 mest omsatta <strong>aktier</strong>na, men också genom att ange<br />
kursutvecklingen för de enskilda värdepapperen.<br />
Öppettiderna i USA är mellan klockan 15.30 <strong>och</strong> 22.00, svensk tid. Den<br />
kontrollerade förmarknaden är från klockan 14.00, <strong>och</strong> eftermarknaden<br />
pågår till klockan 00.30.<br />
Även om USA-börserna är mer eller mindre dominerande har också<br />
utvecklingen på de övriga börserna runt om i världen en viss påverkan på<br />
Stockholmsbörsen. Londonbörsen som är världens tredje största börs, efter<br />
Nasdaq- <strong>och</strong> New York-börsen, med ca 2 300 noterade bolag är naturligtvis<br />
viktig även för den svenska börsen som är den femte största börsen i Europa<br />
med sina cirka 300 noterade bolag. Större är börserna i London, Frankfurt,<br />
Paris <strong>och</strong> Amsterdam. En annan börs som kan ge en fingervisning om hur<br />
kursutvecklingen börjar på Stockholmsbörsen är Tokyobörsen eftersom den<br />
har öppet när vi har natt <strong>och</strong> den svenska börsen är stängd. Öppettiderna på<br />
Tokyobörsen är mellan klockan 01.00 <strong>och</strong> 07.00, svensk tid.<br />
Det går som privatperson att handla på andra börser runt om i världen.<br />
På börserna bl a i USA, Norge <strong>och</strong> Danmark är <strong>det</strong> mycket enkelt via några<br />
av nätmäklarna. Det är naturligtvis möjligt att handla även på andra marknader,<br />
i Latinamerika, Asien etc. Priset för att handla på börser i andra länder<br />
brukar emellertid vara lite högre. För att ta reda på vilka möjligheter <strong>det</strong><br />
finns att handla på andra marknader <strong>och</strong> till vilka priser, kan du kontakta de<br />
olika mäklare som finns.<br />
61
10. Olika uttryck för<br />
aktievärdering<br />
Vid analys över hur börsen <strong>och</strong> olika bolag går, <strong>och</strong> vid värderingen av<br />
dessa, används en rad uttryck. Här är en lista över några av dessa <strong>och</strong> vad de<br />
betyder.<br />
Först ut är börstendenserna. Ur listan kan du t ex läsa att en baisseartad<br />
utveckling innebär att börsen har en kraftig nedåtgående trend. Oftast brukar<br />
man tala om baisse (uttalas bäs) när börsen har gått ner 2 procent eller mer<br />
under samma dag. Motsatsen till baisse är hausse (uttalas hås) <strong>och</strong> avser då<br />
kraftigt stigande aktiekurser.<br />
Baisseartad<br />
Mycket svag<br />
Svag<br />
Vikande<br />
Lätt vikande<br />
Oregelbunden<br />
under -2 %<br />
-2 till-1,5 %<br />
-1,5 till-0,5%<br />
-0,5 till -0,25 %<br />
-0,25 till -0,2 %<br />
-0,2 till 0 %<br />
Hausseartad<br />
Mycket fast<br />
Fast<br />
Väl hävdad<br />
Hävdad<br />
Oregelbunden<br />
över 2 %<br />
1,5 till 2 %<br />
0,5 till 1,5 %<br />
0,25 till 0,5 %<br />
0,2 till 0,25 %<br />
0 till 0,2 %<br />
När de olika analytikerna rekommenderar <strong>aktier</strong> använder de också en rad<br />
uttryck. Några vanliga engelska uttryck är:<br />
Sell - Sälj<br />
Hold - Behåll<br />
Underperform - Sämre än index<br />
Märket perform - Som index<br />
Outperform - Bättre än index<br />
Buy - Köp<br />
Strong buy - Starkt köp<br />
När <strong>det</strong> gäller mäklarhusens rekommendationer varierar terminologin efter<br />
vem som avger dem. Problemet med den här typen av råd är alltså att olika<br />
mäklare använder olika benämningar, som dessutom kan ha olika betydelse.<br />
62
10. OLIKA UTTRYCK FÖR AKTIEVÄRDERING<br />
Det kan också vara otydligt under vilken tidsperiod råden avser. Ett köpråd<br />
med ett riktpris på en aktie kan ibland även vara helt tidslöst <strong>och</strong> bara<br />
ange en bedömning om vad analytikern anser kunna vara en rimlig kursnivå<br />
under rådande omständigheter. Ofta innebär ett köpråd dock hur aktien<br />
utvecklar sig inom sex till tolv månader eller mer, men ibland kan beständigheten<br />
vara betydligt kortare. För mäklarna är <strong>det</strong> naturligtvis också svårt<br />
att sätta ett tidsspann på <strong>aktier</strong>ekommendationen eftersom <strong>det</strong> då kräver<br />
betydligt mer av mäklaren. Så när man analyserar köp- <strong>och</strong> säljråd bör man<br />
själv granska <strong>det</strong>aljerna i rå<strong>det</strong> <strong>och</strong> relatera rekommendationen till övrig<br />
information som finns tillgänglig.<br />
Här följer några exempel på vanliga uppdelningar <strong>och</strong> rekommendationer.<br />
Starkt köp<br />
Köp<br />
Öka<br />
Minska<br />
Stiger mer än 20 procent.<br />
Väntas stiga 10-20 procent.<br />
Väntas stiga 5-10 procent.<br />
En lite ökning eller en negativ utveckling.<br />
Köp<br />
Öka<br />
Index<br />
Minska<br />
Väntas gå betydligt bättre än börssnittet.<br />
Väntas gå bättre än börssnittet.<br />
Som börsgenomsnittet.<br />
Väntas gå sämre än börssnittet.<br />
Övervikt<br />
Neutral<br />
Undervikt<br />
Väntas gå bättre än börssnittet.<br />
Som börsgenomsnittet.<br />
Väntas gå sämre än börssnittet.<br />
Det har idag också blivit populärt med de två engelska börsuttrycken Bull<br />
<strong>och</strong> Bear märket.<br />
Bull märket (tjurmarknad) är en marknad där priserna stiger. En bullish<br />
nyhet är sålunda en nyhet som får priserna att gå upp.<br />
Bear märket (björnmarknad) är en marknad där priserna faller <strong>och</strong> en<br />
bearish nyhet är således en nyhet med prissänkande effekt.<br />
63
11. Att tänka på vid<br />
aktiehandel<br />
Köpstrategier <strong>och</strong> riskminimering<br />
Det finns många risker med aktieplaceringar. För att undvika de största <strong>och</strong><br />
utveckla dina egna köpstrategier kan nedanstående tips förhoppningsvis<br />
komma till nytta.<br />
Investera inte hela ditt sparkapital<br />
Börskurserna kan svänga kraftigt både upp <strong>och</strong> ner. Det innebär att ditt<br />
investerade aktiekapital kan förlora i värde. Har du ingen buffert för andra<br />
utgifter kan du hamna i en situation där du måste sälja delar av ditt aktieinnehav<br />
när <strong>det</strong> har gått ner i värde. Se därför till att du endast investerar en<br />
sådan del av ditt sparkapital som du känner att du kan avvara en längre tid<br />
<strong>och</strong> att du har en buffert för andra utgifter, så att du kan vänta ut en tillfällig<br />
nedgång. Du bör också ha en förberedelse för att du kan förlora delar av ditt<br />
investerade kapital. Har du endast ett mindre belopp att investera kan fonder<br />
vara ett bra alternativ att överväga.<br />
Låna inte till aktieköp<br />
Naturligtvis bör du undvika att låna till aktieköp. Aktieplaceringar är en<br />
relativt riskabel placeringsform. Lånar du till aktieköp får du visserligen mer<br />
kapital att investera i <strong>aktier</strong> <strong>och</strong> dina möjligheter att öka vär<strong>det</strong> på din aktieportfölj<br />
blir större, men samtidigt ökar dina risker. Om vär<strong>det</strong> på <strong>aktier</strong>na<br />
faller <strong>och</strong> du förlorar investerat kapital måste du utöver <strong>det</strong> även betala tillbaka<br />
lånet med ränta. Lånar du pengar till dina aktieköp måste vinsten av<br />
dina aktieköp dessutom överstiga den ränta som du betalar på lånet för att<br />
du ska tjäna pengar på affären. Låna inte till aktieköp!<br />
64
11. ATT TÄNKA PÅ VID AKTIEHANDEL<br />
Investera<br />
långsiktigt<br />
Långsiktighet minskar riskerna för att förlora pengar på <strong>aktier</strong>. Aktiekurserna<br />
kan snabbt sjunka utan förvarning, <strong>och</strong> kortsiktiga placeringar kan sålunda<br />
vara mycket riskabla. Men på lång sikt har <strong>aktier</strong> hittills visat sig vara en<br />
mycket bra investering.<br />
Var bekant med de långa trenderna på marknaden<br />
Om du har kunskap om de mer långsiktiga trenderna på marknaden underlättar<br />
<strong>det</strong> valet av dina långsiktiga investeringar.<br />
För finns <strong>det</strong> väl underbyggda långsiktiga ekonomiska antaganden som<br />
sträcker sig över flera år för utvecklingen av en bransch eller ett bolag, ger<br />
<strong>det</strong> mer information om hur du ska hantera en nedgång på marknaden än<br />
en prognos som sträcker sig enbart över de närmaste månaderna.<br />
Sprid dina köp över tid<br />
En spridning av aktieköpen över tid leder till att du inte påverkas lika mycket<br />
av tillfälliga kurssvängningar, <strong>och</strong> minskar risken för att du placerar allt ditt<br />
kapital i <strong>aktier</strong> precis före ett kursfall.<br />
Att sprida aktieköpen över tid ökar också dina möjligheter att kunna köpa<br />
vid ett förmånligt tillfälle, i samband med en större rekyl eller vid tillfälliga<br />
vinsthemtagningar.<br />
Investera i olika bolag<br />
För att minska riskerna är <strong>det</strong> också en bra idé att sprida sina placeringar<br />
på flera bolag <strong>och</strong> flera branscher. Du påverkas inte lika mycket av en kursnedgång<br />
i en aktie om du har flera bolag i din aktieportfölj. Har du en mycket<br />
bred portfölj är sannolikheten mindre för att alla <strong>aktier</strong> ska gå ner samtidigt.<br />
När kurserna inom tillväxtföretag går ner ökar ofta investeringarna inom<br />
mer stabila branscher.<br />
För att minska riskerna i ditt totala sparande är <strong>det</strong> också en god idé att<br />
ha andra sparformer vid sidan om dina aktieplaceringar.<br />
65
11. ATT TÄNKA PÅ VID AKTIEHANDEL<br />
Investeringar i stora bolag <strong>och</strong> små bolag<br />
Att köpa <strong>aktier</strong> i ett större bolag med ett stort börsvärde innebär ofta mindre<br />
risk än att köpa <strong>aktier</strong> i ett mindre bolag. Det är kursutvecklingen för de<br />
största bolagen som styr börsindex, <strong>och</strong> därför ligger de stora bolagens<br />
aktieutveckling närmare <strong>det</strong> generella börsindexet. Detta är en nog så viktig<br />
iakttagelse eftersom uttrycket att <strong>aktier</strong> alltid går upp på sikt endast gäller<br />
utvecklingen för börsen som helhet. Väljer du att köpa <strong>aktier</strong> i mindre <strong>och</strong><br />
mer riskfyllda bolag kan du få en betydligt bättre utveckling än index, men<br />
du kan också få en betydligt sämre. I tider av ekonomisk oro söker sig också<br />
placerare gärna till bolag som upplevs som mer stabila.<br />
Ett bra råd är att i grunden välja stora stabila företag, <strong>och</strong> till din portfölj<br />
ha en liten andel där du höjer risken genom att investera i mindre tillväxtbolag.<br />
Därmed ökar du sannolikheten att få en högre värdeutveckling på<br />
din portfölj än index, samtidigt som du håller risknivån nere.<br />
Var försiktig med <strong>aktier</strong> med ett lågt styckepris<br />
Aktier där kurserna är mycket låga <strong>och</strong> ligger på några kronor eller mindre<br />
brukar kallas frimärks<strong>aktier</strong>. Det är lätt att få ett intryck av att dessa bolag<br />
är billiga eftersom man får många <strong>aktier</strong> för en liten insats. En liten ökning i<br />
kronor eller ören innebär en stor procentuell ökning av aktiens värde, vilket<br />
kan locka till köp. Men en liten minskning i kronor/ören innebär även en<br />
stor procentuell minskning av aktiens värde.<br />
Du bör vara särskilt försiktig om du tänker köpa <strong>aktier</strong> med ett lågt<br />
styckepris. Omsättningen på dessa <strong>aktier</strong> kan vara mycket låg <strong>och</strong> <strong>det</strong> innebär<br />
att <strong>det</strong> kan bli svårt att senare sälja <strong>aktier</strong>na. Det låga styckepriset beror<br />
också ofta på att tillgångarna i bolaget är utslagna på ett mycket stort antal<br />
<strong>aktier</strong>. Aktierna kan då egentligen vara ganska dyra eftersom många köpt<br />
aktien <strong>och</strong> kursen pressats upp. Det är inte kostnaden per aktie som är<br />
intressant utan hur stor del du får i bolaget i förhållande till din insats.<br />
Den låga kursen kan också bero på att bolaget i fråga har eller tidigare<br />
har haft problem av något slag, <strong>och</strong> att risken i en investering i bolaget därmed<br />
är hög.<br />
66
11. ATT TÄNKA PÅ VID AKTIEHANDEL<br />
Undvik <strong>aktier</strong> med låg omsättning<br />
Har en aktie en låg omsättning betyder <strong>det</strong> att <strong>det</strong> finns få köpare till aktien.<br />
Det innebär att <strong>det</strong> kan bli svårt att sälja <strong>aktier</strong> i bolaget. Har du dessutom<br />
ett större antal <strong>aktier</strong> som du vill sälja kan du bli kursdrivande nedåt, vilket<br />
gör att du kan få svårt att få ut önskat pris vid en försäljning.<br />
Skaffa kunskap om vad du köper<br />
Det säkraste sättet att försöka undvika att göra felaktiga investeringar är att<br />
du skaffar dig kunskap om vad som påverkar aktiekursen för de bolag som<br />
du har, eller som du kan tänkas köpa <strong>aktier</strong> i. Det är viktigt att du försöker<br />
följa utvecklingen för dina bolag i tidningar m m, <strong>och</strong> att du känner till när<br />
ny information kommer ut, <strong>och</strong> hur den kan påverka aktiekursen för något<br />
av de bolag du äger.<br />
Planera dina köp <strong>och</strong> försäljningar<br />
Det är lätt att låta känslor såsom rädsla eller girighet styra investeringsbesluten<br />
i allt för stor utsträckning. Det är också lätt att bli "förälskad" i en<br />
aktie som man ägt en längre tid. Då kan <strong>det</strong> vara svårt att göra sig av med<br />
aktien även när förutsättningarna för investeringen ändrats. Det är viktigt<br />
att inte låta känslorna påverka eller styra dina investeringsbeslut.<br />
Har du redan innan köpet planerat hur länge <strong>och</strong> under vilka förutsättningar<br />
du tänker behålla eller sälja en aktie underlättar <strong>det</strong>ta dina beslut när<br />
oväntade händelser dyker upp på marknaden. Det förhindrar att du fattar<br />
dina beslut på känslor istället för på väl underbyggda strategier eller antaganden.<br />
Har du i förväg analyserat varför du har köpt en aktie i ett företag<br />
underlättar <strong>det</strong> din förmåga att utvärdera förändrade förutsättningar <strong>och</strong><br />
om de innebär att du bör överväga en försäljning.<br />
När <strong>aktier</strong> i tillväxtbolag <strong>och</strong> andra mer riskfyllda bolag, exempelvis<br />
oljeprospekteringsföretag, kraftigt gått upp under kort tid kan omdömet<br />
lätt grumlas. Ett vanligt fel är att ryckas med när kursen går upp kraftigt, av<br />
rädsla för att missa en fortsatt uppgång. Det gäller i synnerhet om du under<br />
en längre tid funderat över köp i den här aktien. Det är lätt att man går in<br />
67
1 1. ATT TÄNKA PÅ VID AKTIEHANDEL<br />
för sent <strong>och</strong> blir sittande med en förlust när aktien sedan vänder nedåt. Om<br />
du efter en analys fortsatt tror på ett högt värderat bolag kan du naturligtvis<br />
köpa, men tänkt på att bevaka aktiekursen.<br />
När en börsnedgång i en aktie pågått ett tag börja allt fler investerare sälja<br />
av rädsla för att förlora än mer. Resultatet är att börsnedgången fortsätter<br />
nedåt i allt högre takt. När kursen faller hamnar placeraren i dilemmat att<br />
sälja för att minimera förlusten, eller "sitta lugnt i båten" för att vänta ut<br />
nästa kursuppgång.<br />
Vilken strategi som är den bästa varierar från fall till fall <strong>och</strong> <strong>det</strong> lönar sig<br />
att vara välinformerad. Har du i förväg planerat olika scenarier <strong>och</strong> har en<br />
strategi för en sådan situation minskar du risken att göra förhastade beslut.<br />
Att sälja en aktie<br />
Det är först när du har sålt en aktie som du verkligen kan säkra en vinst.<br />
Många gör felet att räkna värdeökningar i <strong>aktier</strong> som redan gjorda vinster.<br />
Ett vanligt generellt <strong>aktier</strong>åd är att aldrig sälja en aktie som är i en uppåtgående<br />
trend. Samtidigt finns risken att en aktie som gått upp mycket faller<br />
tillbaka då andra investerare tycker den är överköpt. Det kan vara en god<br />
idé att då säkra värdeökningar genom att sälja av en del av aktieinnehavet.<br />
När en aktie har gått upp kraftigt har också aktiens andel av din aktieportfölj<br />
växt. Det har därmed skett en förändring i din investeringsprofil <strong>och</strong> <strong>det</strong><br />
kan finnas skäl att jämna ut viktningen i portföljen genom att ta hem en del<br />
av vinsten. Detta säkerställer en del av vinsten samtidigt som du har möjlighet<br />
till fortsatta vinstökningar i aktien.<br />
Det gäller också att veta när du ska sälja av en aktie som gått dåligt. När<br />
en aktie har gått ner mycket ställs du som sparare inför valet att sälja eller<br />
behålla aktien. Ibland kan <strong>det</strong> vara ett bra råd att behålla aktien <strong>och</strong> vänta på<br />
en kursuppgång. Men en aktie kan fortsätta ner, <strong>och</strong> en aktie som har gått<br />
ned kraftigt <strong>och</strong> inte verkar återhämta sig kan "hamna ute i kylan". En sådan<br />
aktie som inte verkar återhämta sig kan upplevas som oattraktiv av andra<br />
investerare även om <strong>det</strong> går bra för bolaget. Då kan <strong>det</strong> vara en klok idé att<br />
sälja av <strong>och</strong> förändra sammansättningen i aktieportföljen för att få en bättre<br />
värdeutveckling.<br />
Du måste alltid våga förändra innehaven i din aktieportfölj!<br />
68
11. ATT TÄNKA PÅ VID AKTIEHANDEL<br />
Stop loss<br />
För att hitta den gräns där du ska sälja kan stop loss vare en teknik att utnyttja<br />
sig av. Ibland kan <strong>det</strong> vara bra att sätta en gräns för hur mycket du är beredd<br />
att förlora om en aktie skulle gå ner. Stop loss är den etablerade engelska<br />
termen för <strong>det</strong> som på svenska skulle kallas "sluta förlora" <strong>och</strong> innebär att<br />
en kursnivå sätts där du bestämt dig för att sälja. Du har i förväg bestämt<br />
dig för maximal förlust som du är villiga att ta för en viss aktie.<br />
Det är en bra teknik som också ställer krav på att du har planerat möjliga<br />
scenarier i förväg. Har man inte i förväg bestämt sig på vilken nivå man ska<br />
sälja när man börjar förlora pengar, är <strong>det</strong> lätt att hamna i en situation där<br />
man hoppas att kursraset ska minska. Istället för att komma undan med en<br />
mindre förlust, är snart en stor del av <strong>det</strong> investerade kapitalet förlorat.<br />
Lämpliga stop loss-nivåer för en aktie kan vara de stödnivåer där aktien<br />
vid tidigare kursfall vänt. Om aktien inte vänder strax under en tidigare<br />
stödnivå är <strong>det</strong> troligt att aktien fortsätter ännu längre ner. En stop loss-nivå<br />
kan också sättas efter hur mycket man är villig att förlora. Om man inte vill<br />
förlora mer än 15 procent av investerat kapital kan man sätta en stop loss på<br />
just 15 procent under inköpspris.<br />
Undvik alltför många affärer<br />
För varje aktieaffär måste du betala ett courtage, såväl vid köp som försäljning.<br />
Även om internetmäklarna har gjort <strong>det</strong> billigare att handla med<br />
<strong>aktier</strong> blir den totala courtagekostnaden stor om du gör många affärer. Om<br />
du också ofta handlar med små aktieposter kan <strong>det</strong> vara svårt att tjäna in<br />
courtaget på kursuppgångarna. Därför kan <strong>det</strong> vara en god idé att undvika<br />
att gå in <strong>och</strong> ur marknaden för ofta.<br />
Flockbeteende<br />
Flockbeteende är ofrånkomligt när <strong>det</strong> gäller aktiehandel. I slutändan är <strong>det</strong><br />
andra placerares agerande som är avgörande för om en aktie går upp eller<br />
ner. Att följa flockbeteen<strong>det</strong> kan vara både nödvändigt <strong>och</strong> lönsamt eftersom<br />
<strong>det</strong> är de <strong>aktier</strong> som många köper som också går upp i värde. Men <strong>det</strong><br />
finns också risker.<br />
69
1 1. ATT TÄNKA PÅ VID AKTIEHANDEL<br />
I slutet av 90-talet var <strong>aktier</strong> inom IT <strong>och</strong> telecom de hetaste <strong>aktier</strong>na. För<br />
de som gick in <strong>och</strong> köpte IT-<strong>aktier</strong> tidigt var <strong>det</strong> en lönsam investering. Men<br />
många förlorade också mycket pengar när <strong>aktier</strong>na i dessa bolag sedan föll<br />
kraftigt när börsen vände. Nackdelen när man följer flocken är att man lätt<br />
agerar för sent, <strong>och</strong> köper en aktie som redan stigit mycket i värde <strong>och</strong> som<br />
de flesta placerare nu börjar sälja för att ta hem vinsterna i. Det kan innebära<br />
att du får en stor förlust om du följer flocken. Det gäller alltså att framför allt<br />
bedöma <strong>det</strong> kommande flockbeteen<strong>det</strong>.<br />
För att bedöma åt vilket håll <strong>och</strong> med vilken styrka flockbeteen<strong>det</strong> riktas<br />
är information i tidningar, tv <strong>och</strong> andra källor viktiga för att kunna göra en<br />
samlad bedömning. Om omsättningstalen för en aktie ökar samtidigt som<br />
aktiekursen stiger, kan <strong>det</strong> vara en signal om att allt fler börjar intressera sig<br />
för att börja köpa den aktien.<br />
Börsråd <strong>och</strong> rykten<br />
Eftersom flockbeteen<strong>det</strong> är så pass centralt för en akties upp- eller nedgång<br />
kan offentliga köp- <strong>och</strong> säljrekommendationer vara viktig information.<br />
Rykten <strong>och</strong> börsråd handlar oftare om köprekommendationer än om säljrekommendationer.<br />
Det beror bl a på att de flesta privata placerare är mer<br />
intresserade av rekommendationer för vad de ska köpa <strong>och</strong> som potentiellt<br />
kan öka vär<strong>det</strong> på deras aktieportfölj, än att fokusera på sin försäljning. Det<br />
kan också finnas ett motstånd hos olika mäklare att stöta sig med företaget<br />
bakom aktien genom att rekommendera en försäljning. Men säljrekommendationer<br />
kan vara minst lika viktiga signaler om att <strong>det</strong> börjar bli dags att<br />
omvärdera sin aktieportfölj som köprekommendationer.<br />
Även om köp- <strong>och</strong> säljrekommendationer kommer från kända mäklare<br />
<strong>och</strong> institut visar studier att många rekommendationer slår fel. Därför är <strong>det</strong><br />
viktigt att inte använda enbart en källa för sina bedömningar, <strong>och</strong> att noggrant<br />
värdera köp- <strong>och</strong> säljrekommendationen. Ett större antal köp- eller<br />
säljrekommendationer i samma riktning ger emellertid större trovärdighet<br />
åt rå<strong>det</strong>.<br />
Bland mäklare på banker <strong>och</strong> värdepappersbolag frodas ryktesspridningen<br />
om olika bolag <strong>och</strong> <strong>aktier</strong>. Även om <strong>det</strong> kan finnas en del rykten som stämmer<br />
med faktiska förhållanden finns <strong>det</strong> anledning att vara restriktiv när <strong>det</strong><br />
gäller att tro på rykten. Det är alltid viktigt att fundera över vem som tjänar<br />
på att ett rykte sprids. Syftet med att sprida ett rykte är oftast att den som<br />
70
1 1. ATT TÄNKA PÅ VID AKTIEHANDEL<br />
sprider ryktet själv ska vinna något på <strong>det</strong>. En anledning till att sprida ett<br />
rykte kan vara att personen i fråga vill få upp priset på en aktie innan försäljning.<br />
En annan anledning kan vara att någon vill köpa till ett lägre pris<br />
än nuvarande <strong>och</strong> sprider därför negativa nyheter om företaget. För en mäklare<br />
kan <strong>det</strong> finnas ett intresse att sprida löst grundade köpråd vidare genom<br />
att kunderna uppskattar köpråd. Olika köp- <strong>och</strong> säljrekommendationer ökar<br />
också kundernas handel, vilket är en viktig intäktskälla för mäklarna.<br />
Internet har förenklat för rykten att spridas. På olika chatsidor sprids<br />
många rykten <strong>och</strong> köptips. Många gånger är <strong>det</strong> uppenbart att den som skriver<br />
försöker påverka kursutvecklingen genom sitt skrivande. Men <strong>det</strong> finns<br />
också en del skribenter som kan ge intressant <strong>och</strong> värdefull information.<br />
Var försiktig med rykten <strong>och</strong> köprekommendationer oavsett källa <strong>och</strong><br />
försök alltid att självständigt värdera råden utifrån säkerställda fakta.<br />
Sammanfattande råd<br />
• Investera inte hela ditt sparkapital.<br />
• Låna inte till aktieköp.<br />
• Investera långsiktigt.<br />
• Lär känna de långa trenderna på marknaden.<br />
• Sprid dina köp över tid.<br />
• Investera i olika bolag <strong>och</strong> branscher.<br />
• Ha tyngdpunkten i din portfölj i stora bolag.<br />
• Var försiktig med "frimärks<strong>aktier</strong>".<br />
• Undvik <strong>aktier</strong> med låg omsättning.<br />
• Skaffa kunskap om vad du köper.<br />
• Planera dina köp <strong>och</strong> försäljningar.<br />
• Våga ändra <strong>och</strong> omvärdera innehavet i din aktieportfölj.<br />
• Sätt din egen stop loss-nivå.<br />
• Undvik alltför många affärer.<br />
• Ta rykten <strong>och</strong> köprekommendationer med en viss nypa salt.<br />
71
12.ATT DEKLARERA SINA AKTIEAFFÄRER<br />
Skulle du ett år bara ha förluster, alltså inte någon aktievinst att kvitta förlusten<br />
mot, är <strong>det</strong> ändå möjligt att få göra en skattereduktion för förlusten.<br />
Skattereduktionen på förlusten blir då bara 21 %. Om du t ex gör en förlust<br />
på 10 000 kr minskar din skatt med 2 100 kr.<br />
Beräkningsgrunden är att en förlust på <strong>aktier</strong> är avdragsgill med samma<br />
procentsats som skatten för vinsten, dvs 30 %, men endast med 70 % av<br />
dessa 30 %, om du inte kvittar förlusten mot andra aktievinster. Uppgår din<br />
förlust till över 100000 kr får du bara dra av 14,7 % av beloppet från skatten<br />
(70% av 21 %).<br />
För att kunna få maximalt skatteavdrag brukar en del placerare som sålt<br />
<strong>aktier</strong> med förlust under året, men som har ett antal <strong>aktier</strong> som gått med<br />
vinst <strong>och</strong> som de tror ska fortsätta stiga i värde, sälja av vinst<strong>aktier</strong>na <strong>och</strong><br />
köpa tillbaka dem under samma år för att på <strong>det</strong> sättet kunna kvitta vinster<br />
mot förluster. Aktier, fonder <strong>och</strong> andra <strong>aktier</strong>elaterade finansiella instrument<br />
kan kvittas mot varandra.<br />
Har du frågor eller känner dig osäker på något avseende deklaration av<br />
aktieaffärer, tveka inte att kontakta Skatteverket.<br />
73
13. Var finns mer<br />
information<br />
Här följer tips <strong>och</strong> förslag på var man kan hitta ytterligare information om<br />
<strong>det</strong> man kan behöva för att utvecklas som aktieägare.<br />
Internet<br />
Internet är en mycket användbar källa för information kring <strong>aktier</strong> <strong>och</strong> aktieaffärer,<br />
såväl för konkret kursinformation <strong>och</strong> analyser som för händelser<br />
vilka kan påverka aktiekurserna. Där finns också nyheter, diskussionsforum<br />
<strong>och</strong> möjlighet till att beställa årsredovisningar <strong>och</strong> mycket mera. Nedan ges<br />
förslag på några bra aktiesidor.<br />
Svenska marknader<br />
www.omxgroup.com<br />
www.ngm.se<br />
www.aktietorget.se<br />
www.di.se<br />
OMX/Stockholmsbörsens hemsida.<br />
OMX/Stockholmsbörsens konkurrent.<br />
Här finns bl a kursinformation <strong>och</strong> alla<br />
pressmeddelanden från bolagen på<br />
NGM Equity.<br />
Aktietorget är <strong>det</strong> bolag som har den största<br />
aktielistan, som inte är ägd av OMX eller<br />
NGM.<br />
Dagens Industris hemsida. Mycket bra<br />
sida. Nyhetsinformation, kurser, chat,<br />
beställning av årsredovisningar etc.
13. VAR FINNS MER INFORMATION<br />
www.finansportalen.se<br />
www.dn.se<br />
www.svd.se<br />
www.affarsvarlden.se<br />
www.va.se<br />
www.privataaffarer.se<br />
www.aktiespararna.se<br />
www.scb.se<br />
Aktieportal med aktieskola, aktieanalyser,<br />
kurser, chat m m.<br />
Dagens Nyheters hemsida.<br />
Svenska Dagbla<strong>det</strong>s hemsida.<br />
Tidskriften Affärsvärldens hemsida.<br />
Tidskriften Veckans Affärers hemsida.<br />
Tidskriften Privata Affärers hemsida.<br />
Organisation som tillvaratar aktieägarnas<br />
olika intressen.<br />
Statistiska centralbyrån presenterar bra<br />
statistisk <strong>och</strong> finansiell information på sin<br />
hemsida.<br />
Utländska marknader<br />
www. thestreet. com<br />
www.thewallstreetjournal.com<br />
www.nasdaq.com<br />
www.nyse.com<br />
http://finance.yahoo.com<br />
www.cnn.com<br />
www.bloomberg.com<br />
Tidningen the Street, som tillsammans<br />
med the Wall Street Journal är en av de<br />
mest inflytelserika tidningarna på den<br />
amerikanska börsen. Deras rekommendationer<br />
<strong>och</strong> åsikter får ett stort genomslag.<br />
Tidningen the Wall Street Journal.<br />
Nasdaqbörsens hemsida.<br />
New York-börsens hemsida.<br />
Här finns länkar till världens alla börser.<br />
För sökning efter olika former av finansiell<br />
information är yahoo finance ett ypperligt<br />
instrument.<br />
CNNs hemsida med nyheter <strong>och</strong> information<br />
från hela världen.<br />
Bloomberg är ett företag specialiserat sig<br />
på att tillhandahålla finansiell information.<br />
75
13. VAR FINNS MER INFORMATION<br />
Analysföretag<br />
www. investtech.com<br />
www.stockpicker.se<br />
www.tendens.se<br />
www.aktieinvest.com<br />
Nätmäklare<br />
www.avanza.se<br />
www.etrade.se<br />
www.nordnet.se<br />
Tidningar <strong>och</strong> tidskrifter<br />
Tidningar <strong>och</strong> tidskrifter är en bra<br />
Många av dem tillhandahåller även<br />
visningar m m. Några exempel är:<br />
källa för kurser, nyheter <strong>och</strong> analyser,<br />
iggstjänster för att beställa årsredo-<br />
Tidningar<br />
Dagens Industri<br />
Dagens Nyheter<br />
Svenska Dagbla<strong>det</strong><br />
Tidskrifter<br />
Veckans Affärer<br />
Privata Affärer<br />
Affärsvärlden<br />
Litteratur <strong>och</strong> utbildningar<br />
Det finns en rad böcker utgivna i olika ämnen relaterade till <strong>aktier</strong> <strong>och</strong><br />
aktiehandel. Aktiespararna, Sveriges aktiesparares riksförbund, har en rad<br />
handböcker <strong>och</strong> kurser för aktieintresserade. Även de olika studieförbunden<br />
har utbildningar i aktiekunskap.<br />
Börsinformation på tv <strong>och</strong> text-tv<br />
Sveriges television, TV4, BBC <strong>och</strong> CNN har bra finansiell information bland<br />
sina nyheter <strong>och</strong> beskriver de viktigaste <strong>och</strong> mest kursdrivande nyheterna.<br />
De har också börsinformation med kurser på tillhörande text-tv. Sveriges<br />
televisions text-tv finns även på Internet, www.texttv.se.<br />
76
14. Slutord<br />
I den här boken har du nu lärt dig vad en aktie är, hur börsen är uppbyggd<br />
<strong>och</strong> hur man handlar med <strong>aktier</strong>. Du har dessutom fått en överblick över<br />
de faktorer som påverkar aktiekurserna <strong>och</strong> de vanligaste instrumenten <strong>och</strong><br />
metoderna som används vid aktieanalys. Vi har också kort beskrivit hur<br />
deklarationen hanteras, <strong>och</strong> gjort en genomgång av olika vanliga tips för<br />
köpstrategier <strong>och</strong> riskminimering i samband med aktiehandel.<br />
Du är nu redo att börja göra dina analyser <strong>och</strong> sätta igång att köpa <strong>aktier</strong>.<br />
Kom ihåg att den bäst informerade alltid har ett övertag.<br />
Lycka till!<br />
77
Register<br />
A<br />
D<br />
A-<strong>aktier</strong> 8 daytrading 5<br />
aktieanalys 32 deklaration 72<br />
aktiedepå 19 delårsrapport 34<br />
aktiekonto 19 depåkonto 19<br />
aktiekurser 25 derivat 9<br />
aktielistor 11,32 direktavkastning 7, 33, 39<br />
Aktietorget 12 dolt öppningsförfarande 14<br />
aktievärdering 62 Dow Jones 60<br />
A-listan 12<br />
alternativ marknadsplats 13 E<br />
analysföretag 76 efteranmälda avslut 14<br />
anläggningstillgångar 37 eget kapital 37<br />
Attract 40 12 emission 7, 10<br />
auktoriserad marknadsplats 13<br />
avista 8 F<br />
failure swings 46<br />
B fill and kill, fill or kill 23<br />
baisse 62 finansiella instrument 8<br />
B-<strong>aktier</strong> 8 Finansinspektionen 10, 13<br />
balansräkning 34, 36 First North 11<br />
bear märket 63 flaggor 49<br />
betavärde 41 fondkommissionär 10<br />
Bloomberg 18 formationer 46<br />
bolagsstämma 7 frimärks<strong>aktier</strong> 66<br />
Bollinger 54 FTSE 60<br />
bull märket 63 fundamental analys 34<br />
bästa möjliga pris 21<br />
börs 13 G<br />
börsnoterad 10 generalindex 59<br />
börspost 17,21 glidande medelvärde 52<br />
börsråd 70<br />
börsvärde 33 H<br />
handelsplattform 13<br />
C handelspost 18<br />
candlestick 50 hausse 62<br />
courtage 20 head and shoulders 46<br />
cykliska <strong>aktier</strong> 28 hävstångseffekt 56
I<br />
N<br />
index 59 Nasdaq 100 Index 60<br />
informationssystem 18 Nasdaq-composite 60<br />
informationssökning 24, 74 NCSD 17<br />
internetadresser 74 NGM equity 12<br />
internethandel 20 Nordic Exchange 10<br />
internetmäklare 20 Nordic Growth Märket 12<br />
nyckeltal 38<br />
J NYSE 60<br />
justerat eget kapital 40 nätmäklare 20, 76<br />
K<br />
O<br />
kapitalflöde 27 observationslista 12<br />
kilar 48 O-listan 12<br />
kontrakt 56 omsättning 23, 51<br />
kursdiagram 41 omsättningstillgångar 37<br />
kursintervall 23 omvärldsförhållanden 27<br />
kurslistor 11, 32 OMX AB 10<br />
kurspåverkan 25 OMX Stockholm 30 59<br />
kurssteg 15 OMX Stockholm All Share 59<br />
köporder 16 optioner 55<br />
köpstrategier 64 orderbok 22<br />
orderdjup 26<br />
L oreglerad marknadsplats 13<br />
Large Cap 11<br />
likviditet 23 P<br />
limiterad order 22 p/e-tal 33,38<br />
linjediagram 42 p/s-tal 39<br />
ljusmetoden 50 parabolic 54<br />
London FTSE 100 60 point and figure 54<br />
preferens<strong>aktier</strong> 8<br />
M prospekt 10<br />
MACD 54<br />
marknadsinformation 24<br />
marknadsnoterad 11 R<br />
Mid Cap 11 rate of change 54<br />
MiFID 12 realtidsinformation 24<br />
momentum 53 reglerad marknad 13<br />
motstånd 43,44 rektanglar 47<br />
MTF 13 resultaträkning 34<br />
Reuter 18
iskminimering 64<br />
RSI 52<br />
räntabilitet på eget kapital 40<br />
rätvinkliga trianglar 47<br />
röstvärde 8<br />
S<br />
SAX 5<br />
SAXESS 5, 12<br />
SIX 18<br />
Small Cap 11<br />
småorder 17,21<br />
soliditet 41<br />
spik 44<br />
split 29<br />
spread 23<br />
stam<strong>aktier</strong> 8<br />
stapeldiagram 42<br />
st<strong>och</strong>astic 53<br />
Stockholmsbörsen 5<br />
stop loss 69<br />
stöd 43,44<br />
substansvärde 40<br />
symmetriska trianglar 48<br />
säljorder 16<br />
vimplar 49<br />
vinst per aktie 38<br />
VPC 17<br />
VP-konto 17, 19<br />
väntelista 12<br />
värdepapper 8<br />
värdepapperscentralen 17, 19<br />
värdepapperskonto 17<br />
värdering 62<br />
W<br />
warranter 55,58<br />
Å<br />
årsredovisning 34<br />
Ä<br />
ägarandel 7<br />
Ö<br />
öppningsförfarande 14<br />
öppningskurs 15<br />
T<br />
teknisk analys 41<br />
tekniska oscillatorer 51<br />
terminer 8,55<br />
tick-size 15<br />
trading 5<br />
U<br />
utdelning 7, 29, 39<br />
utländska börser 60<br />
utspädningseffekt 29<br />
V<br />
villkorad order 21
Change language