09.02.2015 Views

Fäders betydelse för barns och ungdomars hälsa

Fäders betydelse för barns och ungdomars hälsa

Fäders betydelse för barns och ungdomars hälsa

SHOW MORE
SHOW LESS

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Leverage SEO-optimized Flipbooks, powerful backlinks, and multimedia content to professionally showcase your products and significantly increase your reach.

Fäders <strong>betydelse</strong> för <strong>barns</strong><br />

<strong>och</strong> <strong>ungdomars</strong> hälsa<br />

En systematisk översikt av longitudinella studier<br />

Anna Sarkadi, Robert Kristiansson <strong>och</strong> Sven Bremberg<br />

statens folkhälsoinstitut<br />

www.fhi.se


Fäders <strong>betydelse</strong> för <strong>barns</strong><br />

<strong>och</strong> <strong>ungdomars</strong> hälsa<br />

En systematisk översikt av longitudinella studier<br />

Anna Sarkadi, Robert Kristiansson <strong>och</strong> Sven Bremberg<br />

statens folkhälsoinstitut<br />

www.fhi.se


© statens folkhälsoinstitut r 2004:17<br />

issn: 1651-8624<br />

isbn: 91-7257-275-2<br />

författare: anna sarkadi, robert kristiansson <strong>och</strong> sven bremberg<br />

redaktör: sven bremberg<br />

omslagsfotografi: eva wernlid<br />

grafisk produktion: sandvikens tryckeri, sandviken 2004


fäders <strong>betydelse</strong> för <strong>barns</strong> <strong>och</strong> <strong>ungdomars</strong> hälsa, utveckling <strong>och</strong> välbefinnande 3<br />

Innehåll<br />

Sammanfattning ______________________________________________________ 5<br />

Bakgrund ____________________________________________________________ 7<br />

Syfte ________________________________________________________________ 8<br />

Metod ______________________________________________________________ 9<br />

Litteratursökningar __________________________________________________ 9<br />

Fäders engagemang __________________________________________________ 9<br />

Tidpunkten för uppgifter om fadern <strong>och</strong> om barnet ________________________ 10<br />

Kontroll för skensamband (confounders) __________________________________ 10<br />

Resultat ____________________________________________________________ 11<br />

Fäders <strong>betydelse</strong> för små barn i åldern 0–3 år ______________________________ 11<br />

Fäders <strong>betydelse</strong> för förskolebarn ________________________________________ 14<br />

Fäders <strong>betydelse</strong> för skolbarn __________________________________________ 18<br />

Fäders <strong>betydelse</strong> för unga vuxna ________________________________________ 22<br />

Diskussion __________________________________________________________ 27<br />

Medverkande ________________________________________________________ 29<br />

Referenser __________________________________________________________ 30


4 fäders <strong>betydelse</strong> för <strong>barns</strong> <strong>och</strong> <strong>ungdomars</strong> hälsa, utveckling <strong>och</strong> välbefinnande


fäders <strong>betydelse</strong> för <strong>barns</strong> <strong>och</strong> <strong>ungdomars</strong> hälsa, utveckling <strong>och</strong> välbefinnande 5<br />

Sammanfattning<br />

Frågan<br />

Föräldrar är avgörande för <strong>barns</strong> välfärd <strong>och</strong> hälsa. Traditionellt har mamman uppfattats<br />

betyda mest för barnet. Detta har haft konsekvenser för det stöd som erbjuds föräldrar i<br />

dag: det är i första hand mammorna som erbjuds insatser, vilket är särskilt tydligt inom<br />

barnhälsovården men gäller också inom andra verksamheter. Ett sådant föräldrastöd<br />

motverkar utveckling mot ett jämställt föräldraskap.<br />

Om fäder är viktiga för barnen, bör föräldrastöd utformas så att det kommer både kvinnor<br />

<strong>och</strong> män till del. Därför är det angeläget att klargöra fäders <strong>betydelse</strong> för <strong>barns</strong> <strong>och</strong> <strong>ungdomars</strong><br />

hälsa, utveckling <strong>och</strong> välbefinnande.<br />

Evidens<br />

Litteratursökningar gjordes i fem databaser som indexerar vetenskaplig litteratur. Totalt<br />

identifierades 22 studier av faderns effekt på <strong>barns</strong> psykiska hälsa <strong>och</strong> sociala anpassning.<br />

Tjugo analyser behandlade effekter av faderns engagemang <strong>och</strong> fem behandlade effekter<br />

av faderns närvaro. I samtliga analyser hade faderns engagemang <strong>och</strong> närvaro studerats<br />

vid ett första tillfälle <strong>och</strong> effekterna på barnet ett eller flera år senare.<br />

Genomgången tyder på att en far som är engagerad i barnet främjar barnets psykiska hälsa<br />

<strong>och</strong> sociala anpassning. Ett sådant samband påvisas i åtta av de nio analyser som behandlade<br />

effekter av faderns engagemang med kontroll för familjens sociala bakgrund. Effekter av<br />

faderns engagemang påvisas också i flertalet av de 11 analyser som gjorts utan kontroll för<br />

familjens sociala förhållanden.<br />

Betydelsen av faderns fysiska närvaro i familjen behandlades i fem analyser. Analyserna<br />

ger ingen tydlig bild <strong>och</strong> det går därför inte att avgöra om enbart närvaro av fadern har<br />

<strong>betydelse</strong> för barnets utveckling <strong>och</strong> välfärd.<br />

Förslag till policy<br />

Ett föräldrastöd som främjar faderns engagemang i barnet förväntas både främja barnets<br />

välfärd <strong>och</strong> hälsa <strong>och</strong> ett jämställt föräldraskap. I dag erbjuds föräldrar stöd i första hand<br />

inom mödra- <strong>och</strong> barnhälsovården. Normalt deltar endast ett fåtal män i barnhälsovårdens<br />

föräldragrupper, men det går att nå ett ökat manligt deltagande på flera sätt. En väg är att<br />

även erbjuda fäder verksamhet som är specifikt utformad för män. Nackdelen med denna<br />

metod är att den kräver ny finansiering.


6 fäders <strong>betydelse</strong> för <strong>barns</strong> <strong>och</strong> <strong>ungdomars</strong> hälsa, utveckling <strong>och</strong> välbefinnande<br />

Ett alternativ är att utforma föräldrastöd så att det relativt likvärdigt når både kvinnor <strong>och</strong><br />

män. Den modell som används i Leksand <strong>och</strong> några andra kommuner är utformad på ett<br />

sådant sätt. Där organiseras föräldragrupper av föräldrarna själva med stöd av ett<br />

studieförbund i samarbete med kommun <strong>och</strong> landsting. Det är därför motiverat att pröva<br />

modeller av denna typ även i andra delar av landet.<br />

Resultat från en föräldraenkät tyder på att föräldragrupper som är strukturerade bättre<br />

främjar ett jämställt föräldraskap jämfört med öppna samtalsgrupper. Det förefaller också<br />

vara en fördel att förmedla information via Internet, eftersom intresset för denna form är<br />

likvärdigt för kvinnor <strong>och</strong> män.


fäders <strong>betydelse</strong> för <strong>barns</strong> <strong>och</strong> <strong>ungdomars</strong> hälsa, utveckling <strong>och</strong> välbefinnande 7<br />

Bakgrund<br />

I denna rapport analyseras föräldrastöd från ett flertal perspektiv. En aspekt gäller föräldraskap<br />

sett från ett könsperspektiv. Det övergripande målet för den jämställdhetspolitik som<br />

riksdagen antagit är att kvinnor <strong>och</strong> män ska ha samma möjligheter, rättigheter <strong>och</strong><br />

skyldigheter inom alla väsentliga områden i livet. Det innebär bland annat delat ansvar för<br />

hem <strong>och</strong> barn. Detta mål är formulerat från ett vuxenperspektiv. I denna rapport har dock<br />

barnens perspektiv en överordnad ställning, vilket medför att det är nödvändigt att<br />

klargöra om jämställdhet mellan könen också är till fördel för barnen.<br />

Det föräldrastöd som erbjuds i dag riktas främst till kvinnor. Det är en följd av att kvinnor<br />

tidigare haft huvudansvaret för barnen. Ska föräldrastöd utformas så det kommer män till<br />

del i liknande omfattning som kvinnor, krävs därför väsentliga förändringar. Sådana<br />

förslag till förändringar måste kunna motiveras utifrån ett barnperspektiv <strong>och</strong> det är därför<br />

angeläget att klargöra vilken <strong>betydelse</strong> fäder har för barnen.<br />

Det som talar för att fäder skulle ha särskild <strong>betydelse</strong> är bland annat studier av den tidiga<br />

späd<strong>barns</strong>tiden. Där har man funnit att fäder, jämfört med mödrar, ägnar mer tid till socialt<br />

samspel <strong>och</strong> stimulerande lek med barnen <strong>och</strong> mindre till omvårdnad. Leken beskrivs som<br />

utmanande, oberäknelig <strong>och</strong> uppskattad av barnet (1, 2). Detta har observerats för såväl<br />

sköra, för tidigt födda barn (3) som för friska nyfödda (4). Vidare har det framgått från<br />

observationer att fäder talar på ett mer vuxet sätt till sina barn. De gör fler ifrågasättanden<br />

<strong>och</strong> ställer större krav på förklaringar. Detta kan tolkas som en förberedelse av barnet för<br />

kommunikation med andra vuxna (5). Barnet reagerar också på ett annat sätt mot fäder än<br />

mot mödrar. Redan under späd<strong>barns</strong>tiden har man observerat att barn använder tydligare<br />

signaler i kommunikationen med sina fäder än med mödrarna (6). Fäder förefaller således<br />

kunna ha speciell <strong>betydelse</strong> för sina barn.


8 fäders <strong>betydelse</strong> för <strong>barns</strong> <strong>och</strong> <strong>ungdomars</strong> hälsa, utveckling <strong>och</strong> välbefinnande<br />

Syfte<br />

Att klargöra <strong>betydelse</strong>n av fäders närvaro <strong>och</strong> engagemang för <strong>barns</strong> välfärd <strong>och</strong> hälsa<br />

med hjälp av en systematisk översikt av studier som följt barn över tid (så kallade longitudinella<br />

studier).


fäders <strong>betydelse</strong> för <strong>barns</strong> <strong>och</strong> <strong>ungdomars</strong> hälsa, utveckling <strong>och</strong> välbefinnande 9<br />

Metod<br />

Litteratursökningar<br />

Sökningar gjordes i juni 2003 i databaserna Medline, PubMed, ERIC, Sociological<br />

Abstracts, C<strong>och</strong>rane Library <strong>och</strong> Psychinfo från databasernas första datering med sökorden<br />

father (paternal); involvement (engagement); longitudinal (prospective/cohort);<br />

study (survey), school/monitoring/discipline; longitudinal (prospective/cohort); father<br />

(paternal) & accessibility/engagement/responsibility, health behavior/smoking/drinking/alcohol<br />

i olika kombinationer. Flera omfattande longitudinella studier identifierades:<br />

National Child Development Study i Storbritannien; National Longitudinal Survey of<br />

Youth i USA; National Longitudinal Study of Adolescent Heath i USA <strong>och</strong> National<br />

Survey of Children i USA. Sökningar gjordes med dessa studiers namn som sökord.<br />

Studier som uppfyllde följande krav inkluderades i översikten: 1) studien är publicerad i<br />

referee-bedömd vetenskaplig tidskrift, 2) studien behandlar faderns närvaro <strong>och</strong>/eller<br />

engagemang som bestämningsfaktor, 3) studien behandlar <strong>barns</strong> hälsa <strong>och</strong>/eller välfärd<br />

som utfall, 4) studien är longitudinell med skattning av bestämningsfaktor vid en tidpunkt<br />

<strong>och</strong> skattning av utfall vid en senare tidpunkt, 5) i studien finns uppgifter om kontroll för<br />

skensamband (confounders).<br />

Den manual för systematiska översikter som tagits fram vid Statens folkhälsoinstitut<br />

användes som riktlinje för sammanställningen (7). Dock användes inte de protokollformulär<br />

som föreslås där <strong>och</strong> endast ett urval av studier granskades av alla författare. För<br />

varje studie gjordes en bedömning av kvalitet. Särskilda problem redovisas i tabellform.<br />

Enskilda kvalitetsaspekter, exempelvis bortfall, redovisas dock ej systematiskt i tabellerna.<br />

För varje enskild studie klassificerades effekten av fadern (närvaro/engagemang) på barnets<br />

välfärd <strong>och</strong> hälsa som ”påverkan” alternativt ”ej påverkan”, med kontroll för angivna<br />

confounders. Klassificeringen grundades på statistiskt säkerställda samband på sannolikhetsnivån<br />

5 procent. Om utfallet skattats med flera variabler skattades sambandet som<br />

signifikant om någon variabel uppvisade ett sådant samband, förutsatt att denna variabel<br />

var valid för det beskrivna utfallet <strong>och</strong> att risk för massignifikans ej förelåg.<br />

Fäders engagemang<br />

I engagemang (engelska involvement) ingår tillgänglighet, samspel <strong>och</strong> ansvar (8). Med<br />

tillgänglighet menas att fadern är närvarande som person <strong>och</strong> finns tillgänglig (inom<br />

hörhåll) för barnet. I tillgänglighet ingår även hushållssysslor eller annan aktivitet


10 mot en ny folkhälsopolitik<br />

(exempelvis läsa tidningen) som fadernn ägnar sig åt i barnets närhet så att barnet har<br />

möjlighet att initiera ett samspel. Samspel äger rum när barn <strong>och</strong> far ägnar sig åt någon<br />

gemensam aktivitet, som att leka, prata, göra läxor eller en utflykt. Samspel innefattar även<br />

vårdande aktiviteter som att mata eller lägga barnet. Ansvar innebär ett ekonomiskt ansvar<br />

<strong>och</strong> den tankeaktivitet fadern kan ägna sitt barn i form av oro, framtidsplanering eller att<br />

ordna ett tandläkarbesök. I engagemang ingår även att delta i barnens skolarbete, övervaka<br />

barnets aktiviteter <strong>och</strong> dela ut eventuella bestraffningar (9).<br />

Studier som endast analyserat faderns ekonomiska ansvarstagande har inte inkluderats,<br />

eftersom det i Sverige finns relativt omfattande välfärdssystem med bidragsförskott, barnbidrag,<br />

<strong>och</strong> bostadsbidrag som avser att kompensera modern ekonomiskt i detta avseende.<br />

Tidpunkten för uppgifter om fadern <strong>och</strong> om barnet<br />

Effekten av faderns engagemang kan avläsas först efter en viss tid. Om uppgifter om fäder<br />

<strong>och</strong> barn samlas in vid samma tillfälle blir resultaten svåra att tolka. Visar det sig exempelvis<br />

att fäder till barn med beteendeproblem är mer tillsammans med sina barn, kan det<br />

både vara en följd av barnets problem <strong>och</strong> en orsak till barnets problem. Därför har det<br />

vanligen varit ett krav att uppgifter om faderns närvaro eller engagemang samlats in vid ett<br />

tidigare tillfälle än bedömningen av barnet görs. I några studier har dock uppgifterna<br />

samlats in vid samma tillfälle. Studierna har inkluderats eftersom uppgifter om tidigare<br />

förhållanden kan beskrivas relativt tillförlitligt även vid ett senare tillfälle. Detta gäller<br />

exempelvis för uppgifter om fadern bott med barnet <strong>och</strong> modern under barnets första<br />

levnadsår.<br />

Kontroll för skensamband (confounders)<br />

En studie kan påvisa ett samband mellan faderns engagemang <strong>och</strong> barnets utveckling. Ett<br />

sådant samband kan förklaras av att faderns insatser verkligen påverkat barnet. Sambandet<br />

kan dock även vara skenbart. I familjer som lever med goda sociala villkor är det till exempel<br />

vanligt att fäder är mer engagerade i barnet (10–14). Barnet utvecklas också ofta bättre<br />

(15). Sambandet mellan faderns engagemang <strong>och</strong> barnets utveckling kan således vara<br />

skenbart.<br />

Det innebär att studier måste utformas så att det går att utesluta sådana skensamband.<br />

Högst bevisvärde har de studier som tar hänsyn till ett flertal potentiella skensamband<br />

(engelska confounders). Vanligen används en statistisk metod, så kallad regressionsanalys,<br />

för att samtidigt ta hänsyn till flera olika förhållanden. I de fall där resultaten baseras på<br />

andra statistiska metoder finns detta angivet i tabellerna. Eftersom socioekonomisk status<br />

(SES) har särskilt stor <strong>betydelse</strong>, anges i tabellerna om författarna tagit hänsyn till detta i<br />

sina analyser.


mot en ny folkhälsopolitik 11<br />

Resultat<br />

Totalt identifierades 22 studier som uppfyllde de uppställda kraven. Studierna redovisas<br />

efter ålder på barnen då effekterna av faderns närvaro/engagemang har studerats.<br />

Information om barnets ålder då olika uppgifter samlats in anges genomgående i tabellerna.<br />

I tabellerna presenteras resultatet av analyserna i kolumnen längst till höger. Resultatet<br />

presenteras med kontroll för de potentiella skensamband som anges i kolumnen ”Kontroll<br />

för samvariation”.<br />

Fäders <strong>betydelse</strong> för små barn i åldern 0–3 år<br />

Fyra studier av fäders <strong>betydelse</strong> för små <strong>barns</strong> hälsa <strong>och</strong> utveckling identifierades (tabell<br />

1). De gällde faderns engagemang i form av besök på sjukhuset på avdelningen för förtidigt<br />

födda barn, lek med barnet eller vård av barnet. De utfall som studerats på barnen<br />

gäller intellektuell utveckling <strong>och</strong> sociala färdigheter.<br />

I två av de fyra studierna tar författarna hänsyn till familjens sociala villkor. I en av dessa<br />

studier påvisas ett generellt samband mellan faderns engagemang <strong>och</strong> barnets utveckling.<br />

I den andra studien påvisas positiva samband mellan faderns engagemang <strong>och</strong> <strong>barns</strong><br />

utveckling, men endast i en undergrupp av afroamerikaner.<br />

I de återstående två studierna har författarna inte tagit hänsyn till barnets sociala förhållanden.<br />

I båda dessa studier påvisas ett positivt samband mellan faderns närvaro <strong>och</strong> engagemang<br />

<strong>och</strong> positiva utfall för barnen.


12 fäders <strong>betydelse</strong> för <strong>barns</strong> <strong>och</strong> <strong>ungdomars</strong> hälsa, utveckling <strong>och</strong> välbefinnande<br />

Tabell 1. Fäders <strong>betydelse</strong> för små <strong>barns</strong> (0–3 år) hälsa <strong>och</strong> utveckling.<br />

Författare, studiens<br />

innehåll<br />

Levy-Schiff,<br />

1990 (26)<br />

Betydelsen av faderns<br />

engagemang (besök på<br />

sjukhuset) för<br />

prematurt födda <strong>barns</strong><br />

utveckling fram till 1,5<br />

års ålder<br />

Nugent, 1991 (21)<br />

Betydelsen av faderns<br />

engagemang före <strong>och</strong><br />

efter födseln för<br />

späd<strong>barns</strong> kognitiva<br />

utveckling vid 1 års<br />

ålder<br />

Pruett, 1988 (27)<br />

Betydelsen av fäder<br />

som är (pappalediga,<br />

dvs. engagerade) med<br />

sina spädbarn fr.o.m.<br />

1–3 månaders ålder i<br />

intakta familjer för<br />

barnets sociala <strong>och</strong><br />

kognitiva utveckling<br />

Studiepopulation<br />

Antal/ålder/fäder/land<br />

50 spädbarn<br />

För tidigt födda barn<br />

740–1 785 g <strong>och</strong><br />

25–35<br />

graviditetsveckor<br />

Biologiska fäder<br />

Israel<br />

48 spädbarn i<br />

arbetarklassfamiljer<br />

Nyfödda<br />

Biologiska fäder<br />

Irland<br />

17 spädbarn<br />

2–24 månader gamla<br />

Biologiska fäder<br />

USA<br />

Mått på faderns<br />

engagemang<br />

Under<br />

sjukhusvistelsen:<br />

Självrapporterad (men<br />

validerad) besöksfrekvens<br />

på en lista på<br />

barnets sjukhussäng<br />

Vid 1 månad:<br />

Father Caretaking<br />

Inventory<br />

Vid första mätningen<br />

(barnen 2–24<br />

månader):<br />

Djupintervju med<br />

fäder, som var heltid<br />

pappalediga <strong>och</strong> var<br />

därför utvalda som<br />

höginvolverade fäder,<br />

om könsroller <strong>och</strong><br />

livsval<br />

Utfallsmått på<br />

barnet<br />

Vid 18 mån:<br />

Psykologbedömning<br />

enligt Gesell’s<br />

Developmental<br />

Schedules<br />

Vid 1 års ålder:<br />

Bailey Mental and<br />

Motor Scales of Infant<br />

Development<br />

Vid 1 års ålder:<br />

Yale Developmental<br />

Schedule –<br />

psykologbedömning<br />

Kontroll för<br />

samvariation/<br />

Övrig kommentar<br />

Kontroll för SES: Ja<br />

+ Kontroll för<br />

mammans besöksfrekvens,<br />

medicinska<br />

komplikationer <strong>och</strong><br />

barnets egenskaper<br />

Övrig kommentar:<br />

Litet antal barn<br />

Korrelationsanalys (ej<br />

regression)<br />

Kontroll för SES: Nej<br />

+ Kontroll för barnets<br />

temperament genom<br />

Brazelton Neonatal<br />

Behaviour Assesment<br />

vid fem dagars ålder<br />

Övrig kommentar:<br />

+ Pappan informant<br />

om engagemang<br />

Litet antal barn<br />

Kontroll för SES: Nej<br />

Övrig kommentar:<br />

+ Socioekonomiskt<br />

varierad grupp<br />

Litet antal familjer<br />

Även mammorna<br />

mycket engagerade<br />

Faderns <strong>betydelse</strong><br />

Pappans tätare besök<br />

(engagemang)<br />

predicerade bättre<br />

social förmåga <strong>och</strong><br />

anpassning vid 18<br />

månaders ålder.<br />

Faderns engagemang<br />

hade positiv effekt på<br />

barnets kognitiva<br />

utveckling vid 1 års<br />

ålder. Förklarade en<br />

tredjedel av den totala<br />

variansen i modellen<br />

för utfallet.<br />

Sociala färdigheter<br />

<strong>och</strong> problemlösningsförmåga<br />

var bättre hos<br />

barn till dessa<br />

engagerade fäder som<br />

var hemma med sina<br />

barn jämfört med en<br />

normalpopulation.


fäders <strong>betydelse</strong> för <strong>barns</strong> <strong>och</strong> <strong>ungdomars</strong> hälsa, utveckling <strong>och</strong> välbefinnande 13<br />

Forts. Tabell 1. Fäders <strong>betydelse</strong> för små <strong>barns</strong> (0–3 år) hälsa <strong>och</strong> utveckling.<br />

Författare, studiens<br />

innehåll<br />

Studiepopulation<br />

Antal/ålder/fäder/land<br />

Yogman, 1995 (10)<br />

Betydelsen av faderns<br />

engagemang för<br />

prematurt födda <strong>barns</strong><br />

kognitiva utveckling<br />

vid 3 års ålder<br />

985 för tidigt födda -<br />

≤ 2 500 g eller ≤ 37<br />

graviditetsveckor<br />

Biologiska <strong>och</strong> ickebiologiska<br />

fäder<br />

USA<br />

Mått på faderns<br />

engagemang<br />

Utfallsmått på<br />

barnet<br />

Vid 1 <strong>och</strong> 2 år:<br />

Mammorna om faderns<br />

engagemang (lågt,<br />

medel <strong>och</strong> högt<br />

engagerad: närvarande<br />

fader eller fadersfigur<br />

som leker med barnet<br />

varje dag<br />

Vid 3 år:<br />

Stanford Binet<br />

Intelligence Scale (IQ)<br />

Achenbach Child<br />

Behavior Checklist<br />

Kontroll för<br />

samvariation/<br />

Övrig kommentar<br />

Kontroll för SES: Ja<br />

+ Kontroll för<br />

neonatala riskfaktorer<br />

<strong>och</strong> pappans ålder<br />

Övrig kommentar:<br />

Socialt mindre gynnad<br />

population<br />

Mammans rapport av<br />

faderns engagemang<br />

Faderns <strong>betydelse</strong><br />

För gruppen som<br />

helhet fanns inget<br />

samband mellan<br />

faderns engagemang<br />

<strong>och</strong> barnets IQ eller<br />

beteendeproblem.<br />

Bland de svarta barnen<br />

hade de med en högt<br />

engagerad far bättre IQ<br />

än dem med en lågt<br />

engagerad far.


14 fäders <strong>betydelse</strong> för <strong>barns</strong> <strong>och</strong> <strong>ungdomars</strong> hälsa, utveckling <strong>och</strong> välbefinnande<br />

Fäders <strong>betydelse</strong> för förskolebarn<br />

Fem studier som gällde fäders <strong>betydelse</strong> för förskole<strong>barns</strong> hälsa <strong>och</strong> utveckling identifierades<br />

(tabell 2). Tre av de identifierade studierna undersökte relationskvaliteten mellan<br />

fadern <strong>och</strong> barnet, en studie gällde endast faderns närvaro utan uppgifter om hur han<br />

förhåller sig till barnet, <strong>och</strong> en studie omfattade både faderns närvaro <strong>och</strong> engagemang i<br />

form av deltagande i vården av barnet. När det gäller utfall för barnen handlade det om<br />

förekomst av aggressivt beteende, kvaliteten på barnets sociala relationer till kamrater <strong>och</strong><br />

syskon samt resultat på standardiserade kunskapsprov.<br />

I en av de fem studierna tar författarna hänsyn till familjens sociala villkor. I denna studie<br />

påvisas inga säkerställda samband mellan faderns närvaro <strong>och</strong> barnets utveckling. I tre av<br />

de återstående fyra studierna påvisas samband mellan faderns närvaro <strong>och</strong> engagemang<br />

samt olika positiva utfall för barnet.


fäders <strong>betydelse</strong> för <strong>barns</strong> <strong>och</strong> <strong>ungdomars</strong> hälsa, utveckling <strong>och</strong> välbefinnande 15<br />

Tabell 2. Fäders <strong>betydelse</strong> för förskole<strong>barns</strong> hälsa <strong>och</strong> utveckling.<br />

Författare, studiens<br />

innehåll<br />

Studiepopulation<br />

Antal/ålder/fäder/land<br />

Crockett, 1993 (11)<br />

Betydelsen av den<br />

biologiska faderns<br />

närvaro i familjen<br />

under de första tre åren<br />

för <strong>barns</strong><br />

beteendemässiga <strong>och</strong><br />

kognitiva anpassning<br />

1 688 nyfödda<br />

Biologiska fäder<br />

USA<br />

Isley, 1996 (28)<br />

Betydelsen av faderns<br />

relationskvalitet till<br />

barnet, i form av<br />

känsloyttringar <strong>och</strong><br />

kontrollbeteende under<br />

fri lek i en experimentell<br />

situation, för barnets<br />

popularitet inom sin<br />

barngrupp i förskola<br />

116 pojkar<br />

Barnen 5 år vid<br />

rekryteringen<br />

Ingen information om<br />

faderskap<br />

USA<br />

Barnen utvalda för att i<br />

lika delar representera<br />

olika kategorier av<br />

kamratacceptans efter<br />

screening av 1 064 barn<br />

Mått på faderns<br />

engagemang/<br />

relationskvalitet<br />

Årligen 0–3 år:<br />

Mammans rapport om<br />

den biologiske faderns<br />

närvaro i familjen<br />

(sammanboende)<br />

Vid 5 år:<br />

Observation av<br />

föräldra-<strong>barns</strong>amspelet<br />

i<br />

laboratorium<br />

Utfallsmått på<br />

barnet<br />

Vid 4–6 år:<br />

Mått på språklig<br />

utveckling <strong>och</strong> förekomst<br />

av beteendeproblem<br />

(Peabody<br />

Picture Vocabulary<br />

Test, Behavior<br />

Problems Index,<br />

inklusive Achenbach<br />

Child Behavior Check<br />

List)<br />

Vid 6 år:<br />

Barn i barngrupper<br />

fick placera<br />

kamraterna i tre lådor<br />

(leker gärna med; kan<br />

leka med; vill inte leka<br />

med)<br />

Lärarnas uppfattning<br />

om hur populära<br />

barnen var i<br />

barngruppen<br />

Kontroll för<br />

samvariation/<br />

Övrig kommentar<br />

Faderns <strong>betydelse</strong><br />

Kontroll för SES: Ja<br />

+ Kontroll för<br />

mammans IQ <strong>och</strong><br />

barnets kön, ålder <strong>och</strong><br />

etnicitet<br />

Övrig kommentar:<br />

Grovt mått på pappans<br />

<strong>betydelse</strong> – hans närvaro<br />

Relativt utsatt grupp av<br />

mödrar <strong>och</strong> barn<br />

(många unga mödrar,<br />

låg SES)<br />

Stor spridning av ålder<br />

(4–6 år)<br />

Ingen skillnad mellan<br />

grupperna med <strong>och</strong><br />

utan en närvarande<br />

biologisk fader.<br />

Kontroll för SES: Nej<br />

Medelklass <strong>och</strong> övre<br />

arbetarklass- familjer<br />

+ Kontroll för<br />

påverkan av mammans<br />

relationskvalitet i<br />

analysen<br />

Övrig kommentar:<br />

Ingen kontroll för<br />

barnets popularitet vid<br />

5 år<br />

Om pappan visade<br />

negativa känslor under<br />

fri lek, var sönerna<br />

mindre populära bland<br />

kamraterna vid 6 års<br />

ålder.


16 fäders <strong>betydelse</strong> för <strong>barns</strong> <strong>och</strong> <strong>ungdomars</strong> hälsa, utveckling <strong>och</strong> välbefinnande<br />

Forts. Tabell 2. Fäders <strong>betydelse</strong> för förskole<strong>barns</strong> hälsa <strong>och</strong> utveckling.<br />

Författare, studiens<br />

innehåll<br />

Studiepopulation<br />

Antal/ålder/fäder/land<br />

Jaffee, 2003 (24)<br />

Betydelsen av den<br />

biologiske faderns<br />

närvaro <strong>och</strong><br />

engagemang (i form av<br />

deltagande i vården av<br />

barnet) <strong>och</strong> hans<br />

antisociala beteende<br />

för förskole<strong>barns</strong><br />

aggressiva beteende<br />

1 116 nyfödda<br />

tvillingpar av samma<br />

kön<br />

Nyfödda vid<br />

rekrytering<br />

Biologiska fäder<br />

Storbritannien<br />

Volling, 1992 (29)<br />

Betydelsen av faderns<br />

<strong>och</strong> barnets relationskvalitet,<br />

i form av<br />

anknytning, för<br />

interaktionen med<br />

syskon när barnet var<br />

6 år <strong>och</strong> syskonet 2–3 år<br />

gammalt<br />

30 familjer<br />

Mammorna gravida<br />

vid rekrytering (N =<br />

164)<br />

Biologiska fäder<br />

USA<br />

Mått på faderns<br />

engagemang/<br />

relationskvalitet<br />

Biologiska pappans<br />

närvaro (sammanboende)<br />

under de<br />

första 5 åren<br />

Biologiske faderns<br />

deltagande i barnets<br />

vård, från dagligen till<br />

aldrig (retrospektiva<br />

uppgifter, enligt<br />

mamman)<br />

Vid 1 år:<br />

Ainsworth Strange<br />

Situation – anknytning<br />

till pappan<br />

Vid 3 år: 1 timmes<br />

observation i<br />

laboratorium med fri<br />

lek, uppgifter samt<br />

separation från pappan<br />

Utfallsmått på<br />

barnet<br />

Kontroll för<br />

samvariation/<br />

Övrig kommentar<br />

Faderns <strong>betydelse</strong><br />

Vid 5 år:<br />

Hembesök<br />

Förekomst av beteendeproblem<br />

enligt<br />

föräldrar <strong>och</strong> lärare<br />

Achenbach Child<br />

Behavior Check List<br />

Teacher report form<br />

Achenbach Child<br />

Behavior Check List<br />

Parent report form<br />

Kontroll för SES: Nej<br />

+ Kontroll för<br />

mammans antisociala<br />

beteende<br />

Övrig kommentar:<br />

Retrospektiv data på<br />

pappans närvaro <strong>och</strong><br />

deltagande i barnets<br />

vård<br />

Mammans uppgifter<br />

både på hennes <strong>och</strong><br />

pappans antisociala<br />

beteende<br />

Ju längre pappan hade<br />

varit närvarande i<br />

barnets liv (bott med<br />

barnet) <strong>och</strong> ju mer<br />

engagerad han var i<br />

barnets vård, desto<br />

mindre aggressivt<br />

beteende uppvisade<br />

barnet.<br />

I familjer med<br />

antisociala pappor<br />

uppvisade barnen mer<br />

aggressiva beteenden<br />

om fadern aktivt<br />

deltagit i barnets vård.<br />

Vid 6 år:<br />

2 x 1 timmes<br />

observation i hemmet<br />

med fri lek, samt<br />

uppgifter tillsammans<br />

med syskonet –<br />

konflikt, gemensamt<br />

nöje, prosocialt<br />

beteende (delar med<br />

sig, hjälper, lär, tröstar)<br />

Rutinerad observatör<br />

Kontroll för SES: Nej<br />

+ Kontroll för<br />

anknytningen till<br />

mamman<br />

Övrig kommentar:<br />

Endast intakta, vita<br />

medelklass- <strong>och</strong> högre<br />

arbetarklassfamiljer<br />

(antal utbildningsår<br />

genomsnitt 16 år för<br />

fäderna)<br />

Stort bortfall. Bortfall<br />

av yngre fäder med<br />

lägre utbildning <strong>och</strong><br />

inkomst under<br />

uppföljningen<br />

+ Objektiva utfallsmått<br />

Ett positivt <strong>och</strong><br />

avspänt (facilitative)<br />

förhållande mellan<br />

pappan <strong>och</strong> första<br />

barnet vid 3 års ålder<br />

predicerade mer<br />

prosocialt beteende<br />

mellan syskonen.


fäders <strong>betydelse</strong> för <strong>barns</strong> <strong>och</strong> <strong>ungdomars</strong> hälsa, utveckling <strong>och</strong> välbefinnande 17<br />

Forts. Tabell 2. Fäders <strong>betydelse</strong> för förskole<strong>barns</strong> hälsa <strong>och</strong> utveckling.<br />

Författare, studiens<br />

innehåll<br />

Studiepopulation<br />

Antal/ålder/fäder/land<br />

Youngblade, 1992 (30)<br />

Betydelsen av faderns<br />

<strong>och</strong> barnets<br />

relationskvalitet, i<br />

form av anknytning,<br />

för relationen till en<br />

nära kompis i 5 års<br />

ålder<br />

73 familjer<br />

Mammorna gravida<br />

vid rekrytering (N =<br />

164)<br />

Biologiska fäder<br />

USA<br />

Mått på faderns<br />

engagemang/<br />

relationskvalitet<br />

Vid 1 år: Ainsworth<br />

Strange Situation –<br />

anknytning till pappan<br />

Vid 3 år: 1 timmes<br />

observation i<br />

laboratorium med fri<br />

lek, uppgifter samt<br />

separation från pappan<br />

Utfallsmått på<br />

barnet<br />

Vid 5 år:<br />

1 timmes observation i<br />

laboratorium med fri<br />

lek, samt uppgifter<br />

tillsammans med<br />

”bästisen”<br />

Rutinerad observatör<br />

Kontroll för<br />

samvariation/<br />

Övrig kommentar<br />

Faderns <strong>betydelse</strong><br />

Kontroll för SES: Nej<br />

+ Kontroll för<br />

anknytningen till<br />

mamman<br />

Övrig kommentar:<br />

Endast intakta, vita<br />

medelklass- <strong>och</strong> högre<br />

arbetarklassfamiljer<br />

(antal utbildningsår<br />

genomsnitt 16 år för<br />

fäderna)<br />

Stort bortfall. Bortfall<br />

av yngre fäder med<br />

lägre utbildning <strong>och</strong><br />

inkomst under<br />

uppföljningen<br />

+ Objektiva utfallsmått<br />

En säker anknytning<br />

till pappan som<br />

ettåring predicerade en<br />

mindre engagerad<br />

kompisrelation med<br />

mindre harmoni <strong>och</strong><br />

intellektuell utmaning.<br />

Ett positivt förhållande<br />

mellan pappan <strong>och</strong><br />

barnet vid 3 års ålder<br />

predicerade en<br />

harmonisk<br />

kompisrelation <strong>och</strong><br />

negativt förhållande en<br />

negativ<br />

kompisrelation.


18 fäders <strong>betydelse</strong> för <strong>barns</strong> <strong>och</strong> <strong>ungdomars</strong> hälsa, utveckling <strong>och</strong> välbefinnande<br />

Fäders <strong>betydelse</strong> för skolbarn<br />

Sju studier som gällde fäders <strong>betydelse</strong> för skol<strong>barns</strong> hälsa <strong>och</strong> utveckling identifierades<br />

(tabell 3). Fem av dessa undersökte faderns engagemang i form av deltagande i vården av<br />

barnet, en studie gällde endast faderns närvaro utan uppgifter om hans förhållningssätt till<br />

barnet <strong>och</strong> en studie undersökte relationskvaliteten mellan fadern <strong>och</strong> barnet, såsom barnet<br />

upplever det. När det gäller utfall för barnen handlade det om förekomst av aggressivt<br />

beteende eller hyperaktivitet, kriminalitet, barnets sociala relationer till kamrater samt<br />

resultat på standardiserade kunskapsprov.<br />

I fyra av de sju studierna tar författarna hänsyn till familjens sociala villkor. I tre av dessa<br />

påvisas samband mellan faderns engagemang <strong>och</strong> positiva utfall för barnen. I två studier<br />

påvisas det positiva värdet av engagemang endast för pojkar. Den tredje studien avser<br />

sannolikt en socialt utsatt grupp, eftersom endast 36 procent av mödrarna sammanlevde<br />

med den biologiska fadern då barnen var 10 år. I den fjärde studien kan inget samband<br />

påvisas. I dessa studier föreligger således samband mellan faders engagemang, men sambanden<br />

är inte entydiga <strong>och</strong> det är oklart om de gäller för barn i allmänhet.<br />

Ytterligare tre studier redovisas där författarna inte tagit hänsyn till familjens sociala<br />

villkor. Sambanden mellan faderns engagemang <strong>och</strong> utfallen för barnen varierar. En studie<br />

visar ett positivt samband mellan faderns engagemang <strong>och</strong> ett positivt utfall för barnet,<br />

medan de två återstående studierna redovisar oklara eller varierande samband.


fäders <strong>betydelse</strong> för <strong>barns</strong> <strong>och</strong> <strong>ungdomars</strong> hälsa, utveckling <strong>och</strong> välbefinnande 19<br />

Tabell 3. Fäders <strong>betydelse</strong> för skol<strong>barns</strong> hälsa <strong>och</strong> utveckling.<br />

Författare, studiens<br />

innehåll<br />

Studiepopulation<br />

Antal/ålder/fäder/land<br />

Aldous, 2002 (31)<br />

Betydelsen av pappans<br />

(tidsmässiga)<br />

engagemang i vården<br />

av förskolebarn för<br />

<strong>barns</strong> beteendeproblem<br />

i skolåldern<br />

600 familjer<br />

Barnen 0–5 år vid<br />

första mättillfället<br />

Ingen information om<br />

faderskap<br />

USA<br />

Broberg, 1997 (32)<br />

Hur vård utanför<br />

hemmet (daghem eller<br />

dagmamma) <strong>och</strong><br />

faderns engagemang<br />

under små<strong>barns</strong>åren<br />

påverkar 8-åringars<br />

kognitiva förmåga<br />

123 förstfödda barn<br />

16 månader vid<br />

rekrytering<br />

Biologiska fäder<br />

Sverige<br />

Mått på faderns<br />

engagemang/<br />

relationskvalitet<br />

Utfallsmått på<br />

barnet<br />

Kontroll för<br />

samvariation/<br />

Övrig kommentar<br />

Faderns <strong>betydelse</strong><br />

Vid första mätningen<br />

(barnen 0–5 år):<br />

Parental Care<br />

Questionnaire<br />

Tidsanvändningsstudie<br />

inom National Survey<br />

of Families &<br />

Households<br />

Vid andra mätningen<br />

(barnen 5–10 år):<br />

Förekomst av<br />

beteendeproblem<br />

(Behavioral Problem<br />

Index, enligt mamman)<br />

Kontroll för SES: Ja<br />

+ Kontroll för<br />

mammans<br />

engagemang i vården<br />

+ Kontroll för<br />

depression,<br />

äktenskapskvalitet, syn<br />

på könsroller<br />

Övrig kommentar:<br />

Litet antal barn med<br />

problem<br />

Bara stabila familjer<br />

utan skilsmässa<br />

Inget generellt<br />

samband mellan<br />

pappans engagemang<br />

<strong>och</strong> förekomst av<br />

beteendeproblem.<br />

Pojkar med<br />

engagerade fäder vid<br />

första mättillfället hade<br />

färre beteendeproblem<br />

vid andra mättillfället.<br />

Barn (av båda könen)<br />

med engagerade fäder,<br />

som uppfattades som<br />

problematiska av<br />

mamman vid första<br />

mättillfället, hade färre<br />

beteendeproblem vid<br />

andra mättillfället.<br />

Årligen 1–6 år:<br />

Faderns engagemang<br />

beskrevs som konstant<br />

engagerad eller<br />

varierande engagerad<br />

med hjälp av den årliga<br />

Parental Responsibility<br />

Questionnaire<br />

(beskrivningar både<br />

enligt mamman <strong>och</strong><br />

pappan)<br />

Vid 8 år:<br />

Psykologbedömning<br />

av kognitiva utfall<br />

Kontroll för SES: Nej<br />

+ Kontroll för<br />

potentiella faktorer<br />

som påverkar utfallet,<br />

som dagismiljön, antal<br />

månader på daghem/hos<br />

dagmamma, tidigare<br />

intellektuell förmåga<br />

under barnets uppväxt<br />

<strong>och</strong> närvaro av syskon<br />

Övrig kommentar:<br />

Ingen kontroll för<br />

mammans<br />

engagemang<br />

Oklart samband. Enligt<br />

moderns rapport<br />

förelåg samband<br />

mellan konstant<br />

engagemang av fadern<br />

<strong>och</strong> barnets verbala<br />

förmåga vid 8 års<br />

ålder, men inte enligt<br />

uppgifter från fadern.


20 fäders <strong>betydelse</strong> för <strong>barns</strong> <strong>och</strong> <strong>ungdomars</strong> hälsa, utveckling <strong>och</strong> välbefinnande<br />

Forts. Tabell 3. Fäders <strong>betydelse</strong> för skol<strong>barns</strong> hälsa <strong>och</strong> utveckling.<br />

Författare, studiens<br />

innehåll<br />

Studiepopulation<br />

Antal/ålder/fäder/land<br />

Chen, 2000 (33)<br />

Betydelsen av<br />

relationskvaliteten till<br />

föräldrar <strong>och</strong> föräldrars<br />

kontrollbeteende för<br />

skol<strong>barns</strong> betyg,<br />

kamratrelationer samt<br />

sociala kompetens <strong>och</strong><br />

anpassning<br />

250 kinesiska barn<br />

12 år vid rekrytering<br />

Biologiska fäder<br />

Kina<br />

Mått på faderns<br />

engagemang/<br />

relationskvalitet<br />

Utfallsmått på<br />

barnet<br />

Kontroll för<br />

samvariation/<br />

Övrig kommentar<br />

Faderns <strong>betydelse</strong><br />

Vid 12 år:<br />

Children’s Report of<br />

Parent Behavior<br />

Inventory<br />

Värme: Känner mig<br />

bättre när jag har pratat<br />

om mina problem med<br />

honom; Han gillar att<br />

göra saker med mig;<br />

Säger att jag är ett<br />

problem<br />

Kontroll: Vill veta allt<br />

jag gör; Vill att jag ska<br />

lyda<br />

”Skämmer bort”: Gör<br />

allt för mig hemma;<br />

Köper vad jag vill; Jag<br />

får göra vad jag vill<br />

Vid 12 <strong>och</strong> 14 år:<br />

Social kamratacceptans:<br />

social/kompetent,<br />

aggressiv/förstör,<br />

blyg/känslig<br />

Teacher-Child Rating<br />

Scale<br />

Self-Perception Profile<br />

Childhood Depression<br />

Inventory<br />

Loneliness and social<br />

dissatisfaction<br />

Kontroll för SES: Nej<br />

+ Kontroll för<br />

depression <strong>och</strong> betyg<br />

Övrig kommentar:<br />

Kinesisk kontext –<br />

relevans<br />

93 % intakta familjer,<br />

73 % arbetare, 96 %<br />

ensamma barn<br />

Osäkerhet därför att<br />

barnet själv lämnat<br />

uppgifter om fadern<br />

+ Äkta longitudinell<br />

design<br />

+ Separata data för<br />

mamman <strong>och</strong> pappan<br />

+ Många infallsvinklar<br />

på social kompetens<br />

Varierande samband<br />

mellan faderns<br />

engagemang <strong>och</strong><br />

barnets välfärd.<br />

Upplevd värme i<br />

relation till pappan vid<br />

12 år predicerade<br />

bättre kamratacceptans,<br />

betyg <strong>och</strong><br />

självskattad social<br />

kompetens samt<br />

skyddade mot<br />

aggressivt beteende vid<br />

14 års ålder.<br />

Att pappan ”skämde<br />

bort” barnet vid 12 års<br />

ålder predicerade<br />

sämre betyg, lägre<br />

självskattad social<br />

kompetens <strong>och</strong> mer<br />

aggressivt beteende vid<br />

14 år.


fäders <strong>betydelse</strong> för <strong>barns</strong> <strong>och</strong> <strong>ungdomars</strong> hälsa, utveckling <strong>och</strong> välbefinnande 21<br />

Forts. Tabell 3. Fäders <strong>betydelse</strong> för skol<strong>barns</strong> hälsa <strong>och</strong> utveckling.<br />

Författare, studiens<br />

innehåll<br />

Studiepopulation<br />

Antal/ålder/fäder/land<br />

Flouri, 2002 (34)<br />

Betydelsen av faderns<br />

närvaro i familjen <strong>och</strong><br />

hans engagemang<br />

under uppväxten för<br />

kriminalitet (händelser<br />

med polisinblandning)<br />

vid 16 års ålder<br />

6 768 barn<br />

följda från födseln i<br />

National Child<br />

Development Study<br />

Både biologiska <strong>och</strong><br />

icke-biologiska fäder<br />

Storbritannien<br />

Mått på faderns<br />

engagemang/<br />

relationskvalitet<br />

Vid 7 år:<br />

Pappans engagemang<br />

(mammans rapport) –<br />

läser för barnet, gör<br />

utflykter, tar hand om<br />

barnet samt intresserar<br />

sig för barnets<br />

utbildning<br />

(lärarrapport)<br />

Utfallsmått på<br />

barnet<br />

Vid 16 år:<br />

Problem med polisen<br />

(moderns rapport)<br />

Kontroll för<br />

samvariation/<br />

Övrig kommentar<br />

Kontroll för SES: Ja<br />

+ Kontroll för<br />

mammans<br />

engagemang samt<br />

psykiatrisk sjukdom,<br />

missbruk, kriminalitet<br />

<strong>och</strong> skilsmässa i<br />

familjen<br />

Övrig kommentar:<br />

Bortfall av utsatta<br />

grupper<br />

Barnet ej själv<br />

informant om problem<br />

med polis<br />

(underrapportering)<br />

Mamman lämnar<br />

information både om<br />

faderns engagemang<br />

<strong>och</strong> barnets<br />

kriminalitet<br />

Faderns <strong>betydelse</strong><br />

Inga generella<br />

samband mellan<br />

faderns närvaro <strong>och</strong><br />

engagemang <strong>och</strong><br />

barnets kriminalitet.<br />

För flickor hade<br />

pappans närvaro i<br />

familjen i 7 års ålder<br />

skyddande effekt mot<br />

kriminalitet i tonåren.<br />

För pojkar predicerade<br />

pappans engagemang i<br />

barnet vid 7 års ålder<br />

mindre kriminalitet i<br />

tonåren.


22 fäders <strong>betydelse</strong> för <strong>barns</strong> <strong>och</strong> <strong>ungdomars</strong> hälsa, utveckling <strong>och</strong> välbefinnande<br />

Fäders <strong>betydelse</strong> för unga vuxna<br />

Sex studier som gällde fäders <strong>betydelse</strong> för unga vuxnas hälsa <strong>och</strong> utveckling identifierades<br />

(tabell 4). En av de identifierade studierna undersökte faderns närvaro i familjen.<br />

Alla studier analyserade <strong>betydelse</strong>n av faderns engagemang i barnet under uppväxten,<br />

exempelvis i form av att läsa för barnet, göra utflykter tillsammans, ta hand om det samt<br />

intressera sig för barnets utbildning. En studie undersökte även kvaliteten i relationen<br />

mellan fadern <strong>och</strong> barnet. När det gäller utfall handlar det om förekomst av kriminalitet,<br />

uppnådd utbildningsnivå, empatisk förmåga, självkänsla <strong>och</strong> förekomst av depression <strong>och</strong><br />

psykiska besvär.<br />

I fyra av de sex studierna tar författarna hänsyn till familjens sociala villkor. I två av dessa<br />

påvisas samband mellan faderns engagemang <strong>och</strong> positiva utfall för barnen. I de återstående<br />

två studierna påvisas inga generella samband. Dock redovisas positiva effekter av<br />

faderns engagemang i särgrupper; i en studie påvisas effekter för kvinnor <strong>och</strong> i annan<br />

studie effekter för individer som vuxit upp i fattiga familjer. I dessa studier föreligger<br />

således samband mellan faders engagemang <strong>och</strong> utfall i vuxen ålder, men sambanden är<br />

inte entydiga.<br />

Ytterligare två studier redovisas där författarna inte tagit hänsyn till familjens sociala<br />

villkor. I båda dessa två studier redovisas positiva effekter av faderns engagemang.


fäders <strong>betydelse</strong> för <strong>barns</strong> <strong>och</strong> <strong>ungdomars</strong> hälsa, utveckling <strong>och</strong> välbefinnande 23<br />

Tabell 4. Fäders <strong>betydelse</strong> för unga vuxnas hälsa <strong>och</strong> välbefinnande.<br />

Författare, studiens<br />

innehåll<br />

Studiepopulation<br />

Antal/ålder/fäder/land<br />

Buchanan, 2002 (37)<br />

Betydelsen av faderns<br />

närvaro i familjen <strong>och</strong><br />

hans engagemang<br />

under uppväxten för<br />

utvecklingen av<br />

beteendeproblem i<br />

barndomen till<br />

psykiska problem i<br />

vuxen ålder<br />

5 591 nyfödda<br />

Följda från födseln i<br />

National Child<br />

Development Study<br />

Både biologiska <strong>och</strong><br />

icke-biologiska fäder<br />

Storbritannien<br />

Mått på faderns<br />

engagemang/<br />

relationskvalitet<br />

Vid 7 år:<br />

Pappans engagemang<br />

(mammans rapport) –<br />

läser för barnet, gör<br />

utflykter, tar hand om<br />

barnet samt intresserar<br />

sig för barnets<br />

utbildning<br />

(lärarrapport)<br />

Utfallsmått på de<br />

unga vuxna<br />

Kontroll för<br />

samvariation/<br />

Övrig kommentar<br />

Vid 33 år:<br />

Förekomst av<br />

depression, ångest <strong>och</strong><br />

psykosomatiska besvär<br />

(Malaise Inventory)<br />

Kontroll för SES: Ja<br />

+ Kontroll för<br />

mammans engagemang<br />

samt psykiatrisk<br />

sjukdom, missbruk,<br />

kriminalitet <strong>och</strong><br />

skilsmässa i familjen<br />

Övrig kommentar:<br />

Bortfall av mer utsatta<br />

grupper<br />

Inga data om aktuella<br />

livshändelser vid 33 år<br />

Mamman har lämnat<br />

uppgift om pappans<br />

engagemang<br />

Faderns <strong>betydelse</strong><br />

Inga generella samband<br />

mellan faderns<br />

engagemang <strong>och</strong><br />

förekomst av psykiska<br />

problem.<br />

Närvaro av en fadersfigur<br />

i familjen under<br />

uppväxten minskar<br />

risken för psykiska<br />

problem bland unga<br />

vuxna.<br />

En engagerad pappa<br />

(lässtunder med pappa<br />

vid 7 år) minskar<br />

risken för psykiska<br />

problem bland unga<br />

kvinnor (ej män).


24 mot en ny folkhälsopolitik<br />

Forts. Tabell 4. Fäders <strong>betydelse</strong> för unga vuxnas hälsa <strong>och</strong> välbefinnande.<br />

Författare, studiens<br />

innehåll<br />

Studiepopulation<br />

Antal/ålder/fäder/land<br />

Flouri, 2003 (38)<br />

Betydelsen av faderns<br />

engagemang under<br />

uppväxten för psykiska<br />

problem under tonåren<br />

<strong>och</strong> i vuxen ålder<br />

8 441 nyfödda<br />

Följda från födseln i<br />

National Child<br />

Development Study<br />

Både biologiska <strong>och</strong><br />

icke-biologiska fäder<br />

Storbritannien<br />

Harris, 1996 (14)<br />

Betydelsen av faderns<br />

engagemang <strong>och</strong><br />

relationskvalité med<br />

barnet såsom det<br />

upplevdes av<br />

barnet/tonåringen för<br />

uppnådd utbildning,<br />

kriminalitet <strong>och</strong><br />

depression<br />

584 barn i åldern 7–<br />

11 år<br />

Både biologiska <strong>och</strong><br />

icke-biologiska fäder<br />

USA<br />

Mått på faderns<br />

engagemang/<br />

relationskvalitet<br />

Utfallsmått på de<br />

unga vuxna<br />

Vid 16 år:<br />

Faderns intresse av<br />

barnets utbildning<br />

(enligt lärare <strong>och</strong><br />

mamman)<br />

Vid 33 år:<br />

Förekomst av<br />

depression, ångest <strong>och</strong><br />

psykosomatiska besvär<br />

(Malaise Inventory)<br />

Vid 7–11 <strong>och</strong> 12–<br />

16 år:<br />

Barnets uppfattning<br />

om faderns engagemang<br />

(gemensam aktivitet,<br />

beröm, uppfostran) <strong>och</strong><br />

kvalitén i relationen till<br />

fadern (närhet <strong>och</strong><br />

kärlek)<br />

Vid 18–22 år:<br />

Unga vuxna om sin<br />

utbildning, inkomst,<br />

kriminalitet, psykologiska<br />

symtom <strong>och</strong><br />

barnafödande<br />

Kontroll för<br />

samvariation/<br />

Övrig kommentar<br />

Kontroll för SES: Ja<br />

+ Kontroll för<br />

mammans engagemang<br />

samt psykiatrisk sjukdom,<br />

missbruk,<br />

kriminalitet <strong>och</strong><br />

skilsmässa i familjen<br />

Övrig kommentar:<br />

Bortfall av mer utsatta<br />

grupper<br />

Inga data om aktuella<br />

livshändelser vid 33 år<br />

Endast 5,8 % ickebiologiska<br />

fäder<br />

Same informant<br />

(mamman) bias<br />

Kontroll för SES: Ja<br />

+ Kontroll för<br />

mammans engagemang<br />

<strong>och</strong> utbildning<br />

+ Kontroll för barnets<br />

kön, ålder, etnicitet,<br />

boendeort<br />

Övrig kommentar:<br />

Stabila familjer utan<br />

skilsmässa under 11<br />

års tid<br />

Faderns <strong>betydelse</strong><br />

För gruppen som helhet<br />

hade pappans<br />

engagemang ingen<br />

effekt. Bland kvinnor<br />

skyddar dock faderns<br />

engagemang (intresserar<br />

sig för barnets<br />

utbildning vid 16 års<br />

ålder) mot psykiska<br />

problem.<br />

För gruppen som helhet<br />

hade vare sig pappans<br />

engagemang eller<br />

relationskvalitet någon<br />

effekt. I fattiga familjer<br />

skyddade en god<br />

relationskvalitet med<br />

fadern mot kriminalitet.<br />

I välbeställda familjer<br />

hade faderns<br />

engagemang en positiv<br />

effekt på uppnådd<br />

utbildningsnivå <strong>och</strong> en<br />

god relationskvalitet<br />

skyddade mot depression.


mot en ny folkhälsopolitik 25<br />

Forts. Tabell 4. Fäders <strong>betydelse</strong> för unga vuxnas hälsa <strong>och</strong> välbefinnande.<br />

Författare, studiens<br />

innehåll<br />

Studiepopulation<br />

Antal/ålder/fäder/land<br />

Harris, 1998 (13)<br />

Betydelsen av faderns<br />

engagemang såsom det<br />

upplevdes av<br />

barnet/tonåringen för<br />

uppnådd utbildning,<br />

kriminalitet <strong>och</strong><br />

depression<br />

584 barn i åldern 7–<br />

11 år<br />

Både biologiska <strong>och</strong><br />

icke-biologiska fäder<br />

USA<br />

Koestner, 1990 (39)<br />

Betydelsen av faderns<br />

engagemang under<br />

förskoleåren för den<br />

vuxnes empatiska<br />

förmåga<br />

75 barn 5 år gamla<br />

Biologiska fäder<br />

USA<br />

Mått på faderns<br />

engagemang/<br />

relationskvalitet<br />

Utfallsmått på de<br />

unga vuxna<br />

Vid 7–11 <strong>och</strong> 12–<br />

16 år:<br />

Barnets uppfattning<br />

om faderns engagemang<br />

(gemensam aktivitet,<br />

beröm, uppfostran) <strong>och</strong><br />

kvaliteten i relation till<br />

fadern (närhet <strong>och</strong><br />

kärlek)<br />

Vid 18–22 år:<br />

Unga vuxna om sin<br />

utbildning, inkomst,<br />

kriminalitet,<br />

psykologiska symtom<br />

<strong>och</strong> barnafödande<br />

Vid 5 år:<br />

Intervju med mammor<br />

om faderns föräldraskap:<br />

pappans deltagande i<br />

vården av barnet,<br />

pappans hårdhet i<br />

uppfostran <strong>och</strong><br />

pappans visade värme<br />

Vid 31 år:<br />

Skattning av empatisk<br />

förmåga – förmåga att<br />

leva sig in i andra<br />

människor <strong>och</strong> bry sig<br />

om dem (+känslig,<br />

hjälpsam, varm,<br />

generöss) (Empathic<br />

Concerns Index)<br />

Kontroll för<br />

samvariation/<br />

Övrig kommentar<br />

Faderns <strong>betydelse</strong><br />

Kontroll för SES: Ja<br />

+ Kontroll för mammans<br />

engagemang <strong>och</strong><br />

utbildning<br />

+ Kontroll för barnets<br />

kön, ålder, etnicitet,<br />

boendeort<br />

Övrig kommentar:<br />

Stabila familjer utan<br />

skilsmässa under 11<br />

års tid<br />

Pappans engagemang<br />

hade en positiv effekt<br />

på uppnådd<br />

utbildningsnivå <strong>och</strong><br />

minskade risken för<br />

kriminalitet.<br />

Om pappans engagemang<br />

ökade från 7–11 år till<br />

12–16 år minskade<br />

även risken för<br />

psykiska problem som<br />

ung vuxen.<br />

Kontroll för SES: Nej<br />

+ Kontroll för mammans<br />

föräldrastil<br />

+ Kontroll för barnets<br />

temperament i 5 års<br />

ålder genom lärarrapport<br />

Övrig kommentar:<br />

Faderns engagemang<br />

genom mamman<br />

20 % av ursprungspopulationen<br />

kvar efter<br />

26 år<br />

Gammal data från<br />

1951–1952<br />

Faderns engagemang i<br />

barnets vård hade<br />

positiv effekt på den<br />

vuxnes empatiska<br />

förmåga.


26 fäders <strong>betydelse</strong> för <strong>barns</strong> <strong>och</strong> <strong>ungdomars</strong> hälsa, utveckling <strong>och</strong> välbefinnande<br />

Forts. Tabell 4. Fäders <strong>betydelse</strong> för unga vuxnas hälsa <strong>och</strong> välbefinnande.<br />

Författare, studiens<br />

innehåll<br />

Studiepopulation<br />

Antal/ålder/fäder/land<br />

Williams, 1999 (40)<br />

Betydelsen av pappans<br />

engagemang under<br />

tonåren för unga<br />

vuxnas självskattade<br />

studieframgång <strong>och</strong><br />

tilltron att kunna<br />

påverka det egna livet.<br />

21 vita<br />

medelklassfamiljer<br />

Barnen 7–9 år vid<br />

första mättillfället.<br />

Biologiska fäder<br />

USA<br />

Mått på faderns<br />

engagemang/<br />

relationskvalitet<br />

Utfallsmått på de<br />

unga vuxna<br />

Kontroll för<br />

samvariation/<br />

Övrig kommentar<br />

Faderns <strong>betydelse</strong><br />

Vid 7–9 år:<br />

Pappans engagemang i<br />

vård av barnet (Parental<br />

Involvement in Child<br />

Care)<br />

Vid 14–16 år:<br />

Tonåringens tillfredsställelse<br />

med pappans<br />

engagemang<br />

Vid 23–25 år:<br />

Självskattad studieframgång.<br />

Uppfattning<br />

om att kunna påverka<br />

det egna livet (locus of<br />

control).<br />

Kontroll för SES: Nej<br />

Övrig kommentar:<br />

Bara stabila medelklassfamiljer<br />

utan skilsmässa<br />

Inga objektiva mått<br />

presenterade på uppnådd<br />

utbildningsnivå<br />

Faderns engagemang<br />

under tidiga skolår<br />

hade ingen effekt på<br />

studieframgång men<br />

positiv effekt på tilltron<br />

att kunna påverka<br />

det egna livet.<br />

Faderns engagemang<br />

under tidiga tonår hade<br />

positiv effekt på barnets<br />

uppfattning av sin egen<br />

studieframgång.


fäders <strong>betydelse</strong> för <strong>barns</strong> <strong>och</strong> <strong>ungdomars</strong> hälsa, utveckling <strong>och</strong> välbefinnande 27<br />

Diskussion<br />

Genomgången tyder på att en far som är engagerad i barnet främjar barnets psykiska hälsa<br />

<strong>och</strong> sociala anpassning. Ett sådant samband påvisas i åtta av de nio studier som analyserat<br />

effekter av faderns engagemang med kontroll för familjens sociala bakgrund. De<br />

gynnsamma effekterna påvisas antingen i hela undersökningsgruppen eller i någon av de<br />

undergrupper där risken för problem är ökad. Således påvisas gynnsamma effekter av<br />

faderns engagemang på barnens intellektuella utveckling i afroamerikanska familjer men<br />

inte i gruppen som helhet i den studie som redovisas av Yogman <strong>och</strong> medarbetare (10). Ett<br />

sådant resultat kan förklaras av att risken för ogynnsam intellektuell utveckling är störst i<br />

den afroamerikanska undergruppen. Möjligheterna till förbättring är därför större där.<br />

Resultaten i de studier som redovisar effekter på förekomst av beteendeproblem bland<br />

pojkar men inte bland flickor kan troligen förklaras på liknande sätt. Beteendeproblem är<br />

vanligare bland pojkar än bland flickor. Möjligheterna att påvisa effekter är därför större<br />

bland pojkarna.<br />

I tre av de nio studierna har enbart mamman lämnat uppgift om faderns engagemang <strong>och</strong> i<br />

två studier bygger uppgifter om barnets utveckling <strong>och</strong> psykiska hälsa endast på information<br />

från mamman. I dessa undersökningar finns det risk för att de resultaten främst<br />

avspeglar moderns egen uppfattning <strong>och</strong> inte faderns faktiska engagemang, respektive<br />

moderns uppfattning om barnet <strong>och</strong> inte barnets faktiska utveckling <strong>och</strong> hälsa. Det finns<br />

därför risk för feltolkning av resultaten. I övriga studier har dock uppgifterna inhämtats på<br />

tillförlitligare sätt eftersom informationen har lämnats av oberoende observatörer. Som<br />

helhet kan därför inte de resultat som framkommit förklaras av denna potentiella felkälla.<br />

Ett flertal studier har genomförts i USA <strong>och</strong> i Storbritannien. Könsrollerna är där mer<br />

traditionella än i Sverige. Det innebär att fadern normalt har en mindre framträdande roll<br />

gentemot barnet. De redovisade studierna kan därför förväntas underskatta faderns<br />

<strong>betydelse</strong> i Sverige. Här är det möjligt att effekten av faderns engagemang är mer uttalad.<br />

Effekter av faderns engagemang påvisas också i flertalet av de studier som gjorts utan<br />

kontroll för familjens sociala förhållanden. Dessa studier ger stöd till slutsatsen att faderns<br />

engagemang främjar barnets psykiska hälsa <strong>och</strong> sociala anpassning. Resultaten i dessa<br />

studier är dock osäkra, eftersom det inte går att utesluta att gynnsamma effekter av fadern<br />

lika väl kan tillskrivas familjens sociala förhållanden.<br />

Studierna som ingår i denna analys visar att fäders engagemang ökar med utbildningsnivå<br />

<strong>och</strong> inkomst (10–14). I andra studier har man visat att god samhällsekonomi <strong>och</strong> högst<br />

andel förvärvsarbetande kvinnor också påverkar fäders engagemang (1, 16–18). Också<br />

relationen mellan far <strong>och</strong> mor förefaller ha stor <strong>betydelse</strong> för faderns engagemang. Ju


28 fäders <strong>betydelse</strong> för <strong>barns</strong> <strong>och</strong> <strong>ungdomars</strong> hälsa, utveckling <strong>och</strong> välbefinnande<br />

nöjdare mannen är med sitt äktenskap, desto mer ägnar han sig åt barnen. Han blir då också<br />

mer nöjd med sitt föräldraskap <strong>och</strong> känner sig mer kompetent som förälder (13, 16,<br />

19–21). Motsatsen gäller också. Vid äktenskapskonflikter visar han mindre värme <strong>och</strong><br />

närhet mot barnen <strong>och</strong> blir mer kontrollerande (22).<br />

Analysen av studierna har gjorts utan att brister i kvaliteten systematiskt redovisas i<br />

tabeller. Samtliga studier har inte heller granskats av mer än en person. Det finns därför en<br />

tänkbar risk för att studier med brister som inte skulle av accepterats av samtliga författare<br />

kan ha inkluderats. Ett striktare krav på inklusion av studier skulle dock inte förändra slutsatsen,<br />

eftersom alla studier med ett enda undantag tyder på samband mellan faderns<br />

engagemang <strong>och</strong> <strong>barns</strong> hälsa/välfärd.<br />

Betydelsen av faderns fysiska närvaro i familjen har analyserats i fem studier. En positiv<br />

effekt av faderns närvaro påvisas i två av dessa undersökningar. Den ena av dessa studier<br />

gällde sannolikt en socialt utsatt grupp eftersom endast 36 procent av mödrarna sammanlevde<br />

med barnafadern då barnet var 10 år (23). Det går därför knappast att avgöra om<br />

enbart närvaro av fadern har <strong>betydelse</strong> för barnets utveckling <strong>och</strong> välfärd eller ej. En studie<br />

tyder till <strong>och</strong> med på att närvaro av vissa pappor kan ha en negativ inverkan. Detta gäller<br />

för pappor med antisocial tendens (24). Kontroll för familjens sociala förhållanden föreligger<br />

dock endast i två studier. Effekterna enbart av faderns närvaro är således oklara.<br />

De studier som har analyserats visar på samband mellan faderns engagemang <strong>och</strong> barnets<br />

utveckling <strong>och</strong> sociala anpassning. Ett orsakssamband är troligt, men kan bara delvis<br />

säkerställas i den typ av studier som har genomförts.<br />

Studierna är inte utformade för att klargöra om de positiva effekterna av faderns<br />

engagemang är knutna till att denna person är biologisk far till barnet <strong>och</strong> inte heller till att<br />

han är en man. Andra studier visar att vuxna personer som långvarigt engagerar sig i ett<br />

barn har gynnsam inverkan, oavsett om personen är en man eller en kvinna (25).


fäders <strong>betydelse</strong> för <strong>barns</strong> <strong>och</strong> <strong>ungdomars</strong> hälsa, utveckling <strong>och</strong> välbefinnande 29<br />

Medverkande<br />

Anna Sarkadi, Institutionen för folkhälso- <strong>och</strong> vårdvetenskap, Uppsala universitet, <strong>och</strong><br />

Robert Kristiansson, Centrum för klinisk forskning i Västmanland, Uppsala universitet,<br />

har gjort litteratursökningen <strong>och</strong> har haft huvudansvar för utformning av texten. Sven<br />

Bremberg, Statens folkhälsoinstitut, har varit ansvarig för utformning av studien <strong>och</strong> medverkat<br />

vid av studien. Lars Jalmert, Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet, har<br />

granskat texten.


30 fäders <strong>betydelse</strong> för <strong>barns</strong> <strong>och</strong> <strong>ungdomars</strong> hälsa, utveckling <strong>och</strong> välbefinnande<br />

Referenser<br />

1. Pleck J. Paternal involvement: Levels, sources, and consequences. I: Lamb M, red. The<br />

father's role in child development. New York: John Wiley & Sons; 1997:66-103.<br />

2. Lamb M. The development of father-infant relationships. I: Lamb M, red. The father’s<br />

role in child development. New York: John Wiley & Sons; 1997:104-120.<br />

3. Yogman M. Father-infant caregiving and play with preterm and full-term infants. I:<br />

Pedersen F, red. Men's transitions to parenthood. Hillsdale, Nj: Erlbaum Publishers;<br />

1987:175-96.<br />

4. Eidelman A, Hovars R, Kaitz M. Comparative tactile behavior of mothers and fathers<br />

with their newborn infants. Isr J Med Sci 1994;30(1):79-82.<br />

5. Tomasello M, Conti-Ramsden G, Ewert B. Young children’s conversations with their<br />

mothers and fathers: Differences in breakdown and repair. J Child Lang<br />

1990;117(1):115-30.<br />

6. Nakamura W, Stewart K, Tatarka M. Assessing father-infants interactions using the<br />

NCAST teaching scale: A pilot study. Am J Occup Ther 2000;54(1):44-51.<br />

7. Hedin A, Källestål C. Handbok för framställning av kunskapsöversikter om interventioner<br />

inom folkhälsoområdet. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut; 2003.<br />

8. Carbrera N, Tamis-LeMonda S, Bradley R, Hofferth S, Lamb M. Fatherhood in the<br />

twenty-first century. Child Development 2000;71(1):127-136.<br />

9. Hawkins A, Bradford K, Palkovitz R, Christiansen S, Day R, Call V. The Inventory of<br />

Father Involvement: a pilot study of a new measure of father involvement. J Men’s<br />

Studies 2002;10(2):183-197.<br />

10. Yogman M, Kindlon D, Earls F. Father involvement and cognitive behavioral outcomes<br />

of preterm infants. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 1995;34:58-66.<br />

11. Crockett L, Eggebeen D, Hawkins A. Father’s presence and young children's<br />

behavioural and cognitive adjustment. J Family Issues 1993;14(3):355-77.<br />

12. Mott F. Sons, daughters and fathers’absence. Differentials in father-leaving probabilities<br />

and in home-environments. J Family Issues 1994;15(1):97-128.<br />

13. Harris K, Furstenberg F, Marmer J. Paternal involvement with adolescents in intact<br />

families: The influence of fathers over the life course. Demography 1998;35(2):201-16.<br />

14. Harris K, Marmer J. Poverty, paternal involvement, and adolescent well-being.<br />

J Family Issues 1996;17(5):614-40.<br />

15. Bremberg S. Sociala skillnader i ohälsa bland barn i Sverige – en litteraturöversikt.<br />

Stockholm: Statens folkhälsoinstitut; 2002.<br />

16. Kalmijn M. Father involvement in childrearing and the perceived stability of marriage.<br />

J Marriage Fam 1999;61(May):409-21.<br />

17. Casper L, O'Connell M. Work, income, the economy and married fathers as childcare<br />

providers. Demography 1998;35(2):243-50.<br />

18. Grossman F, Pollack W, Golding E. Fathers and children: Predicting the quality and<br />

quantity of fathering. Developmental Psychology 1988;24:82-91.


fäders <strong>betydelse</strong> för <strong>barns</strong> <strong>och</strong> <strong>ungdomars</strong> hälsa, utveckling <strong>och</strong> välbefinnande 31<br />

19. Belsky J, Volling B. Mothering, fathering, and marital interaction in the family triad<br />

during infancy: Exploring family system’s processes. I: Pedersen F, red. Men’s<br />

transitions to parenthood. Longitudinal studies of early family experience. Hillsdale,<br />

New Jersey: Lawrence Erlbaum Publishers; 1987.<br />

20. Dickie J. Interrelationships within the mother-father-infant triad. I: Pedersen F, red.<br />

Men's transitions to parenthood. Longitudinal studies of early family experience.<br />

Hillsdale, New Jersey: Lawrence Erlbaum Publishers; 1987.<br />

21. Nugent K. Cultural and Psychological Influences on the Father's Role in Infant<br />

Development. J Marriage Fam 1991;53(2):475-85.<br />

22. Coiro M, Emery R. Do marriage problems affect fathering more than mothering A<br />

qualitative and qualitative review. Clin Child Fam Psychol Rev 1998;1(1):23-38.<br />

23. Vaden-Kiernan N, Ialongo N, Pearson J, Kellam S. Household family structure and<br />

children's aggressive behavior: A longitudinal study of urban elementary school<br />

children. J Abnormal Child Psychology 1995;23(5):553-68.<br />

24. Jaffee S, Moffitt T, Caspi A, Taylor A. Life with (or without) father: The benefits of<br />

living with two biological parents depend on the father's antisocial behavior. Child<br />

Development 2003;74(1):109-126.<br />

25. Werner EE, Smith RS, Junker Miranda U, Svenska föreningen för psykisk hälsa. Att<br />

växa mot alla odds : från födelse till vuxenliv. Stockholm: Svenska föreningen för<br />

psykisk hälsa; 2003.<br />

26. Levy-Shiff R, Hoffman M, Mogilner S, Levinger S, Mogilner M. Father’s hospital<br />

visits to their preterm infants as a predictor of father-infant relationship and infant<br />

development. Pediatrics 1990;86(2):289-93.<br />

27. Pruett K. Father's influence in the development of infant's relationships. Acta Pediatr<br />

Scand 1988;77(344):43-52.<br />

28. Isley S, O'Neil R, Parke R. The relation of parental affect and control behaviors to<br />

children's classroom acceptance: A concurrent and predictive analysis. Early Educ Dev<br />

1996;7(1).<br />

29. Volling B, Belsky J. The contribution of mother-child and father-child relationships to<br />

the quality if sibling interaction: A longitudinal study. Child Development<br />

1992;63:1209-22.<br />

30. Youngblade L, Belsky J. Parent-child antecedents of 5-year-olds’ close friendships: A<br />

longitudinal analysis. Developmental Psychology 1992;28(4):700-13.<br />

31. Aldous J, Mulligan G. Father's child care and children's behavioral problems. J Family<br />

Issues 2002;23(5):624-47.<br />

32. Broberg A, Wessels H, Lamb M, Hwang C. Effects of day care on the development of<br />

cognitive abilities in 8-year-olds: A longitudinal study. Dev Psychol 1997;33(1):62-69.<br />

33. Chen X, Liu M, Li D. Parental warmth, control, and indulgence and their relations to<br />

adjustment in Chinese children: A longitudinal Study. J Fam Psychol 2000;14(3):401-19.<br />

34. Flouri E, Buchanan A. Father involvement in childhood and trouble with the police in<br />

adolescence. J Interpers Violence 2002;17(6):689-701.


32 fäders <strong>betydelse</strong> för <strong>barns</strong> <strong>och</strong> <strong>ungdomars</strong> hälsa, utveckling <strong>och</strong> välbefinnande<br />

35. Levy-Shiff R, Einat G, Mogilner M, Lerman M, Krikler R. Biological and environmental<br />

correlates of development outcome of prematurely born infants in early adolescence. J<br />

Ped Psychol 1994;19(1):63-78.<br />

36. Pruett K. Role of the father. Pediatrics 1998;102(5 (Supplement)):1253-1261.<br />

37. Buchanan A, Flouri E, Ten Brinke J. Emotional and behavioural problems in childhood<br />

and distress in adult life: risk and protective factors. Austr N Z J Psychiatr<br />

2002;36:521-27.<br />

38. Flouri E, Buchanan A. The role of father involvement in children's later mental health.<br />

J Adolescence 2003;26:63-78.<br />

39. Koestner R, Franz C, Weinberger J. The family origins of empathic concern: A 26-year<br />

longitudinal study. J Pers Soc Psych 1990;58(4):709-17.<br />

40. Williams E, Radin N. Effects of father participation in child-rearing: Twenty-year<br />

follow-up. Am J Orthopsych 1999;69(3):328-36.


Föräldrars omvårdnad är avgörande för <strong>barns</strong> välfärd <strong>och</strong> hälsa.<br />

Traditionellt har mamman uppfattats betyda mest för barnet, vilket<br />

också har medfört att det stöd som föräldrar erbjuds i dag i första<br />

hand riktar sig till kvinnor. Det innebär samtidigt att utvecklingen<br />

mot ett jämställt föräldraskap hämmas.<br />

Om föräldrastödet ska kunna utformas så att det kommer både<br />

män <strong>och</strong> kvinnor till del är det viktigt att klargöra fäders <strong>betydelse</strong><br />

för <strong>barns</strong> <strong>och</strong> <strong>ungdomars</strong> hälsa, utveckling <strong>och</strong> välbefinnande.<br />

I denna rapport redovisas en översikt av longitudinella studier i<br />

ämnet. Genomgången tyder på att en far som är engagerad i sitt<br />

barn positivt påverkar såväl barnets hälsa som dess sociala<br />

utveckling.<br />

Statens folkhälsoinstitut<br />

Distributionstjänst<br />

120 88 Stockholm<br />

Fax 08-449 88 11<br />

E-post fhi@strd.se<br />

Internet www.fhi.se<br />

Rapport R 2004:17<br />

ISSN 1651-8624<br />

ISBN 91-7257-275-2

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!