Fäders betydelse för barns och ungdomars hälsa
Fäders betydelse för barns
och ungdomars hälsa
En systematisk översikt av longitudinella studier
Anna Sarkadi, Robert Kristiansson och Sven Bremberg
statens folkhälsoinstitut
www.fhi.se
Fäders betydelse för barns
och ungdomars hälsa
En systematisk översikt av longitudinella studier
Anna Sarkadi, Robert Kristiansson och Sven Bremberg
statens folkhälsoinstitut
www.fhi.se
© statens folkhälsoinstitut r 2004:17
issn: 1651-8624
isbn: 91-7257-275-2
författare: anna sarkadi, robert kristiansson och sven bremberg
redaktör: sven bremberg
omslagsfotografi: eva wernlid
grafisk produktion: sandvikens tryckeri, sandviken 2004
fäders betydelse för barns och ungdomars hälsa, utveckling och välbefinnande 3
Innehåll
Sammanfattning ______________________________________________________ 5
Bakgrund ____________________________________________________________ 7
Syfte ________________________________________________________________ 8
Metod ______________________________________________________________ 9
Litteratursökningar __________________________________________________ 9
Fäders engagemang __________________________________________________ 9
Tidpunkten för uppgifter om fadern och om barnet ________________________ 10
Kontroll för skensamband (confounders) __________________________________ 10
Resultat ____________________________________________________________ 11
Fäders betydelse för små barn i åldern 0–3 år ______________________________ 11
Fäders betydelse för förskolebarn ________________________________________ 14
Fäders betydelse för skolbarn __________________________________________ 18
Fäders betydelse för unga vuxna ________________________________________ 22
Diskussion __________________________________________________________ 27
Medverkande ________________________________________________________ 29
Referenser __________________________________________________________ 30
4 fäders betydelse för barns och ungdomars hälsa, utveckling och välbefinnande
fäders betydelse för barns och ungdomars hälsa, utveckling och välbefinnande 5
Sammanfattning
Frågan
Föräldrar är avgörande för barns välfärd och hälsa. Traditionellt har mamman uppfattats
betyda mest för barnet. Detta har haft konsekvenser för det stöd som erbjuds föräldrar i
dag: det är i första hand mammorna som erbjuds insatser, vilket är särskilt tydligt inom
barnhälsovården men gäller också inom andra verksamheter. Ett sådant föräldrastöd
motverkar utveckling mot ett jämställt föräldraskap.
Om fäder är viktiga för barnen, bör föräldrastöd utformas så att det kommer både kvinnor
och män till del. Därför är det angeläget att klargöra fäders betydelse för barns och ungdomars
hälsa, utveckling och välbefinnande.
Evidens
Litteratursökningar gjordes i fem databaser som indexerar vetenskaplig litteratur. Totalt
identifierades 22 studier av faderns effekt på barns psykiska hälsa och sociala anpassning.
Tjugo analyser behandlade effekter av faderns engagemang och fem behandlade effekter
av faderns närvaro. I samtliga analyser hade faderns engagemang och närvaro studerats
vid ett första tillfälle och effekterna på barnet ett eller flera år senare.
Genomgången tyder på att en far som är engagerad i barnet främjar barnets psykiska hälsa
och sociala anpassning. Ett sådant samband påvisas i åtta av de nio analyser som behandlade
effekter av faderns engagemang med kontroll för familjens sociala bakgrund. Effekter av
faderns engagemang påvisas också i flertalet av de 11 analyser som gjorts utan kontroll för
familjens sociala förhållanden.
Betydelsen av faderns fysiska närvaro i familjen behandlades i fem analyser. Analyserna
ger ingen tydlig bild och det går därför inte att avgöra om enbart närvaro av fadern har
betydelse för barnets utveckling och välfärd.
Förslag till policy
Ett föräldrastöd som främjar faderns engagemang i barnet förväntas både främja barnets
välfärd och hälsa och ett jämställt föräldraskap. I dag erbjuds föräldrar stöd i första hand
inom mödra- och barnhälsovården. Normalt deltar endast ett fåtal män i barnhälsovårdens
föräldragrupper, men det går att nå ett ökat manligt deltagande på flera sätt. En väg är att
även erbjuda fäder verksamhet som är specifikt utformad för män. Nackdelen med denna
metod är att den kräver ny finansiering.
6 fäders betydelse för barns och ungdomars hälsa, utveckling och välbefinnande
Ett alternativ är att utforma föräldrastöd så att det relativt likvärdigt når både kvinnor och
män. Den modell som används i Leksand och några andra kommuner är utformad på ett
sådant sätt. Där organiseras föräldragrupper av föräldrarna själva med stöd av ett
studieförbund i samarbete med kommun och landsting. Det är därför motiverat att pröva
modeller av denna typ även i andra delar av landet.
Resultat från en föräldraenkät tyder på att föräldragrupper som är strukturerade bättre
främjar ett jämställt föräldraskap jämfört med öppna samtalsgrupper. Det förefaller också
vara en fördel att förmedla information via Internet, eftersom intresset för denna form är
likvärdigt för kvinnor och män.
fäders betydelse för barns och ungdomars hälsa, utveckling och välbefinnande 7
Bakgrund
I denna rapport analyseras föräldrastöd från ett flertal perspektiv. En aspekt gäller föräldraskap
sett från ett könsperspektiv. Det övergripande målet för den jämställdhetspolitik som
riksdagen antagit är att kvinnor och män ska ha samma möjligheter, rättigheter och
skyldigheter inom alla väsentliga områden i livet. Det innebär bland annat delat ansvar för
hem och barn. Detta mål är formulerat från ett vuxenperspektiv. I denna rapport har dock
barnens perspektiv en överordnad ställning, vilket medför att det är nödvändigt att
klargöra om jämställdhet mellan könen också är till fördel för barnen.
Det föräldrastöd som erbjuds i dag riktas främst till kvinnor. Det är en följd av att kvinnor
tidigare haft huvudansvaret för barnen. Ska föräldrastöd utformas så det kommer män till
del i liknande omfattning som kvinnor, krävs därför väsentliga förändringar. Sådana
förslag till förändringar måste kunna motiveras utifrån ett barnperspektiv och det är därför
angeläget att klargöra vilken betydelse fäder har för barnen.
Det som talar för att fäder skulle ha särskild betydelse är bland annat studier av den tidiga
spädbarnstiden. Där har man funnit att fäder, jämfört med mödrar, ägnar mer tid till socialt
samspel och stimulerande lek med barnen och mindre till omvårdnad. Leken beskrivs som
utmanande, oberäknelig och uppskattad av barnet (1, 2). Detta har observerats för såväl
sköra, för tidigt födda barn (3) som för friska nyfödda (4). Vidare har det framgått från
observationer att fäder talar på ett mer vuxet sätt till sina barn. De gör fler ifrågasättanden
och ställer större krav på förklaringar. Detta kan tolkas som en förberedelse av barnet för
kommunikation med andra vuxna (5). Barnet reagerar också på ett annat sätt mot fäder än
mot mödrar. Redan under spädbarnstiden har man observerat att barn använder tydligare
signaler i kommunikationen med sina fäder än med mödrarna (6). Fäder förefaller således
kunna ha speciell betydelse för sina barn.
8 fäders betydelse för barns och ungdomars hälsa, utveckling och välbefinnande
Syfte
Att klargöra betydelsen av fäders närvaro och engagemang för barns välfärd och hälsa
med hjälp av en systematisk översikt av studier som följt barn över tid (så kallade longitudinella
studier).
fäders betydelse för barns och ungdomars hälsa, utveckling och välbefinnande 9
Metod
Litteratursökningar
Sökningar gjordes i juni 2003 i databaserna Medline, PubMed, ERIC, Sociological
Abstracts, Cochrane Library och Psychinfo från databasernas första datering med sökorden
father (paternal); involvement (engagement); longitudinal (prospective/cohort);
study (survey), school/monitoring/discipline; longitudinal (prospective/cohort); father
(paternal) & accessibility/engagement/responsibility, health behavior/smoking/drinking/alcohol
i olika kombinationer. Flera omfattande longitudinella studier identifierades:
National Child Development Study i Storbritannien; National Longitudinal Survey of
Youth i USA; National Longitudinal Study of Adolescent Heath i USA och National
Survey of Children i USA. Sökningar gjordes med dessa studiers namn som sökord.
Studier som uppfyllde följande krav inkluderades i översikten: 1) studien är publicerad i
referee-bedömd vetenskaplig tidskrift, 2) studien behandlar faderns närvaro och/eller
engagemang som bestämningsfaktor, 3) studien behandlar barns hälsa och/eller välfärd
som utfall, 4) studien är longitudinell med skattning av bestämningsfaktor vid en tidpunkt
och skattning av utfall vid en senare tidpunkt, 5) i studien finns uppgifter om kontroll för
skensamband (confounders).
Den manual för systematiska översikter som tagits fram vid Statens folkhälsoinstitut
användes som riktlinje för sammanställningen (7). Dock användes inte de protokollformulär
som föreslås där och endast ett urval av studier granskades av alla författare. För
varje studie gjordes en bedömning av kvalitet. Särskilda problem redovisas i tabellform.
Enskilda kvalitetsaspekter, exempelvis bortfall, redovisas dock ej systematiskt i tabellerna.
För varje enskild studie klassificerades effekten av fadern (närvaro/engagemang) på barnets
välfärd och hälsa som ”påverkan” alternativt ”ej påverkan”, med kontroll för angivna
confounders. Klassificeringen grundades på statistiskt säkerställda samband på sannolikhetsnivån
5 procent. Om utfallet skattats med flera variabler skattades sambandet som
signifikant om någon variabel uppvisade ett sådant samband, förutsatt att denna variabel
var valid för det beskrivna utfallet och att risk för massignifikans ej förelåg.
Fäders engagemang
I engagemang (engelska involvement) ingår tillgänglighet, samspel och ansvar (8). Med
tillgänglighet menas att fadern är närvarande som person och finns tillgänglig (inom
hörhåll) för barnet. I tillgänglighet ingår även hushållssysslor eller annan aktivitet
10 mot en ny folkhälsopolitik
(exempelvis läsa tidningen) som fadernn ägnar sig åt i barnets närhet så att barnet har
möjlighet att initiera ett samspel. Samspel äger rum när barn och far ägnar sig åt någon
gemensam aktivitet, som att leka, prata, göra läxor eller en utflykt. Samspel innefattar även
vårdande aktiviteter som att mata eller lägga barnet. Ansvar innebär ett ekonomiskt ansvar
och den tankeaktivitet fadern kan ägna sitt barn i form av oro, framtidsplanering eller att
ordna ett tandläkarbesök. I engagemang ingår även att delta i barnens skolarbete, övervaka
barnets aktiviteter och dela ut eventuella bestraffningar (9).
Studier som endast analyserat faderns ekonomiska ansvarstagande har inte inkluderats,
eftersom det i Sverige finns relativt omfattande välfärdssystem med bidragsförskott, barnbidrag,
och bostadsbidrag som avser att kompensera modern ekonomiskt i detta avseende.
Tidpunkten för uppgifter om fadern och om barnet
Effekten av faderns engagemang kan avläsas först efter en viss tid. Om uppgifter om fäder
och barn samlas in vid samma tillfälle blir resultaten svåra att tolka. Visar det sig exempelvis
att fäder till barn med beteendeproblem är mer tillsammans med sina barn, kan det
både vara en följd av barnets problem och en orsak till barnets problem. Därför har det
vanligen varit ett krav att uppgifter om faderns närvaro eller engagemang samlats in vid ett
tidigare tillfälle än bedömningen av barnet görs. I några studier har dock uppgifterna
samlats in vid samma tillfälle. Studierna har inkluderats eftersom uppgifter om tidigare
förhållanden kan beskrivas relativt tillförlitligt även vid ett senare tillfälle. Detta gäller
exempelvis för uppgifter om fadern bott med barnet och modern under barnets första
levnadsår.
Kontroll för skensamband (confounders)
En studie kan påvisa ett samband mellan faderns engagemang och barnets utveckling. Ett
sådant samband kan förklaras av att faderns insatser verkligen påverkat barnet. Sambandet
kan dock även vara skenbart. I familjer som lever med goda sociala villkor är det till exempel
vanligt att fäder är mer engagerade i barnet (10–14). Barnet utvecklas också ofta bättre
(15). Sambandet mellan faderns engagemang och barnets utveckling kan således vara
skenbart.
Det innebär att studier måste utformas så att det går att utesluta sådana skensamband.
Högst bevisvärde har de studier som tar hänsyn till ett flertal potentiella skensamband
(engelska confounders). Vanligen används en statistisk metod, så kallad regressionsanalys,
för att samtidigt ta hänsyn till flera olika förhållanden. I de fall där resultaten baseras på
andra statistiska metoder finns detta angivet i tabellerna. Eftersom socioekonomisk status
(SES) har särskilt stor betydelse, anges i tabellerna om författarna tagit hänsyn till detta i
sina analyser.
mot en ny folkhälsopolitik 11
Resultat
Totalt identifierades 22 studier som uppfyllde de uppställda kraven. Studierna redovisas
efter ålder på barnen då effekterna av faderns närvaro/engagemang har studerats.
Information om barnets ålder då olika uppgifter samlats in anges genomgående i tabellerna.
I tabellerna presenteras resultatet av analyserna i kolumnen längst till höger. Resultatet
presenteras med kontroll för de potentiella skensamband som anges i kolumnen ”Kontroll
för samvariation”.
Fäders betydelse för små barn i åldern 0–3 år
Fyra studier av fäders betydelse för små barns hälsa och utveckling identifierades (tabell
1). De gällde faderns engagemang i form av besök på sjukhuset på avdelningen för förtidigt
födda barn, lek med barnet eller vård av barnet. De utfall som studerats på barnen
gäller intellektuell utveckling och sociala färdigheter.
I två av de fyra studierna tar författarna hänsyn till familjens sociala villkor. I en av dessa
studier påvisas ett generellt samband mellan faderns engagemang och barnets utveckling.
I den andra studien påvisas positiva samband mellan faderns engagemang och barns
utveckling, men endast i en undergrupp av afroamerikaner.
I de återstående två studierna har författarna inte tagit hänsyn till barnets sociala förhållanden.
I båda dessa studier påvisas ett positivt samband mellan faderns närvaro och engagemang
och positiva utfall för barnen.
12 fäders betydelse för barns och ungdomars hälsa, utveckling och välbefinnande
Tabell 1. Fäders betydelse för små barns (0–3 år) hälsa och utveckling.
Författare, studiens
innehåll
Levy-Schiff,
1990 (26)
Betydelsen av faderns
engagemang (besök på
sjukhuset) för
prematurt födda barns
utveckling fram till 1,5
års ålder
Nugent, 1991 (21)
Betydelsen av faderns
engagemang före och
efter födseln för
spädbarns kognitiva
utveckling vid 1 års
ålder
Pruett, 1988 (27)
Betydelsen av fäder
som är (pappalediga,
dvs. engagerade) med
sina spädbarn fr.o.m.
1–3 månaders ålder i
intakta familjer för
barnets sociala och
kognitiva utveckling
Studiepopulation
Antal/ålder/fäder/land
50 spädbarn
För tidigt födda barn
740–1 785 g och
25–35
graviditetsveckor
Biologiska fäder
Israel
48 spädbarn i
arbetarklassfamiljer
Nyfödda
Biologiska fäder
Irland
17 spädbarn
2–24 månader gamla
Biologiska fäder
USA
Mått på faderns
engagemang
Under
sjukhusvistelsen:
Självrapporterad (men
validerad) besöksfrekvens
på en lista på
barnets sjukhussäng
Vid 1 månad:
Father Caretaking
Inventory
Vid första mätningen
(barnen 2–24
månader):
Djupintervju med
fäder, som var heltid
pappalediga och var
därför utvalda som
höginvolverade fäder,
om könsroller och
livsval
Utfallsmått på
barnet
Vid 18 mån:
Psykologbedömning
enligt Gesell’s
Developmental
Schedules
Vid 1 års ålder:
Bailey Mental and
Motor Scales of Infant
Development
Vid 1 års ålder:
Yale Developmental
Schedule –
psykologbedömning
Kontroll för
samvariation/
Övrig kommentar
Kontroll för SES: Ja
+ Kontroll för
mammans besöksfrekvens,
medicinska
komplikationer och
barnets egenskaper
Övrig kommentar:
Litet antal barn
Korrelationsanalys (ej
regression)
Kontroll för SES: Nej
+ Kontroll för barnets
temperament genom
Brazelton Neonatal
Behaviour Assesment
vid fem dagars ålder
Övrig kommentar:
+ Pappan informant
om engagemang
Litet antal barn
Kontroll för SES: Nej
Övrig kommentar:
+ Socioekonomiskt
varierad grupp
Litet antal familjer
Även mammorna
mycket engagerade
Faderns betydelse
Pappans tätare besök
(engagemang)
predicerade bättre
social förmåga och
anpassning vid 18
månaders ålder.
Faderns engagemang
hade positiv effekt på
barnets kognitiva
utveckling vid 1 års
ålder. Förklarade en
tredjedel av den totala
variansen i modellen
för utfallet.
Sociala färdigheter
och problemlösningsförmåga
var bättre hos
barn till dessa
engagerade fäder som
var hemma med sina
barn jämfört med en
normalpopulation.
fäders betydelse för barns och ungdomars hälsa, utveckling och välbefinnande 13
Forts. Tabell 1. Fäders betydelse för små barns (0–3 år) hälsa och utveckling.
Författare, studiens
innehåll
Studiepopulation
Antal/ålder/fäder/land
Yogman, 1995 (10)
Betydelsen av faderns
engagemang för
prematurt födda barns
kognitiva utveckling
vid 3 års ålder
985 för tidigt födda -
≤ 2 500 g eller ≤ 37
graviditetsveckor
Biologiska och ickebiologiska
fäder
USA
Mått på faderns
engagemang
Utfallsmått på
barnet
Vid 1 och 2 år:
Mammorna om faderns
engagemang (lågt,
medel och högt
engagerad: närvarande
fader eller fadersfigur
som leker med barnet
varje dag
Vid 3 år:
Stanford Binet
Intelligence Scale (IQ)
Achenbach Child
Behavior Checklist
Kontroll för
samvariation/
Övrig kommentar
Kontroll för SES: Ja
+ Kontroll för
neonatala riskfaktorer
och pappans ålder
Övrig kommentar:
Socialt mindre gynnad
population
Mammans rapport av
faderns engagemang
Faderns betydelse
För gruppen som
helhet fanns inget
samband mellan
faderns engagemang
och barnets IQ eller
beteendeproblem.
Bland de svarta barnen
hade de med en högt
engagerad far bättre IQ
än dem med en lågt
engagerad far.
14 fäders betydelse för barns och ungdomars hälsa, utveckling och välbefinnande
Fäders betydelse för förskolebarn
Fem studier som gällde fäders betydelse för förskolebarns hälsa och utveckling identifierades
(tabell 2). Tre av de identifierade studierna undersökte relationskvaliteten mellan
fadern och barnet, en studie gällde endast faderns närvaro utan uppgifter om hur han
förhåller sig till barnet, och en studie omfattade både faderns närvaro och engagemang i
form av deltagande i vården av barnet. När det gäller utfall för barnen handlade det om
förekomst av aggressivt beteende, kvaliteten på barnets sociala relationer till kamrater och
syskon samt resultat på standardiserade kunskapsprov.
I en av de fem studierna tar författarna hänsyn till familjens sociala villkor. I denna studie
påvisas inga säkerställda samband mellan faderns närvaro och barnets utveckling. I tre av
de återstående fyra studierna påvisas samband mellan faderns närvaro och engagemang
samt olika positiva utfall för barnet.
fäders betydelse för barns och ungdomars hälsa, utveckling och välbefinnande 15
Tabell 2. Fäders betydelse för förskolebarns hälsa och utveckling.
Författare, studiens
innehåll
Studiepopulation
Antal/ålder/fäder/land
Crockett, 1993 (11)
Betydelsen av den
biologiska faderns
närvaro i familjen
under de första tre åren
för barns
beteendemässiga och
kognitiva anpassning
1 688 nyfödda
Biologiska fäder
USA
Isley, 1996 (28)
Betydelsen av faderns
relationskvalitet till
barnet, i form av
känsloyttringar och
kontrollbeteende under
fri lek i en experimentell
situation, för barnets
popularitet inom sin
barngrupp i förskola
116 pojkar
Barnen 5 år vid
rekryteringen
Ingen information om
faderskap
USA
Barnen utvalda för att i
lika delar representera
olika kategorier av
kamratacceptans efter
screening av 1 064 barn
Mått på faderns
engagemang/
relationskvalitet
Årligen 0–3 år:
Mammans rapport om
den biologiske faderns
närvaro i familjen
(sammanboende)
Vid 5 år:
Observation av
föräldra-barnsamspelet
i
laboratorium
Utfallsmått på
barnet
Vid 4–6 år:
Mått på språklig
utveckling och förekomst
av beteendeproblem
(Peabody
Picture Vocabulary
Test, Behavior
Problems Index,
inklusive Achenbach
Child Behavior Check
List)
Vid 6 år:
Barn i barngrupper
fick placera
kamraterna i tre lådor
(leker gärna med; kan
leka med; vill inte leka
med)
Lärarnas uppfattning
om hur populära
barnen var i
barngruppen
Kontroll för
samvariation/
Övrig kommentar
Faderns betydelse
Kontroll för SES: Ja
+ Kontroll för
mammans IQ och
barnets kön, ålder och
etnicitet
Övrig kommentar:
Grovt mått på pappans
betydelse – hans närvaro
Relativt utsatt grupp av
mödrar och barn
(många unga mödrar,
låg SES)
Stor spridning av ålder
(4–6 år)
Ingen skillnad mellan
grupperna med och
utan en närvarande
biologisk fader.
Kontroll för SES: Nej
Medelklass och övre
arbetarklass- familjer
+ Kontroll för
påverkan av mammans
relationskvalitet i
analysen
Övrig kommentar:
Ingen kontroll för
barnets popularitet vid
5 år
Om pappan visade
negativa känslor under
fri lek, var sönerna
mindre populära bland
kamraterna vid 6 års
ålder.
16 fäders betydelse för barns och ungdomars hälsa, utveckling och välbefinnande
Forts. Tabell 2. Fäders betydelse för förskolebarns hälsa och utveckling.
Författare, studiens
innehåll
Studiepopulation
Antal/ålder/fäder/land
Jaffee, 2003 (24)
Betydelsen av den
biologiske faderns
närvaro och
engagemang (i form av
deltagande i vården av
barnet) och hans
antisociala beteende
för förskolebarns
aggressiva beteende
1 116 nyfödda
tvillingpar av samma
kön
Nyfödda vid
rekrytering
Biologiska fäder
Storbritannien
Volling, 1992 (29)
Betydelsen av faderns
och barnets relationskvalitet,
i form av
anknytning, för
interaktionen med
syskon när barnet var
6 år och syskonet 2–3 år
gammalt
30 familjer
Mammorna gravida
vid rekrytering (N =
164)
Biologiska fäder
USA
Mått på faderns
engagemang/
relationskvalitet
Biologiska pappans
närvaro (sammanboende)
under de
första 5 åren
Biologiske faderns
deltagande i barnets
vård, från dagligen till
aldrig (retrospektiva
uppgifter, enligt
mamman)
Vid 1 år:
Ainsworth Strange
Situation – anknytning
till pappan
Vid 3 år: 1 timmes
observation i
laboratorium med fri
lek, uppgifter samt
separation från pappan
Utfallsmått på
barnet
Kontroll för
samvariation/
Övrig kommentar
Faderns betydelse
Vid 5 år:
Hembesök
Förekomst av beteendeproblem
enligt
föräldrar och lärare
Achenbach Child
Behavior Check List
Teacher report form
Achenbach Child
Behavior Check List
Parent report form
Kontroll för SES: Nej
+ Kontroll för
mammans antisociala
beteende
Övrig kommentar:
Retrospektiv data på
pappans närvaro och
deltagande i barnets
vård
Mammans uppgifter
både på hennes och
pappans antisociala
beteende
Ju längre pappan hade
varit närvarande i
barnets liv (bott med
barnet) och ju mer
engagerad han var i
barnets vård, desto
mindre aggressivt
beteende uppvisade
barnet.
I familjer med
antisociala pappor
uppvisade barnen mer
aggressiva beteenden
om fadern aktivt
deltagit i barnets vård.
Vid 6 år:
2 x 1 timmes
observation i hemmet
med fri lek, samt
uppgifter tillsammans
med syskonet –
konflikt, gemensamt
nöje, prosocialt
beteende (delar med
sig, hjälper, lär, tröstar)
Rutinerad observatör
Kontroll för SES: Nej
+ Kontroll för
anknytningen till
mamman
Övrig kommentar:
Endast intakta, vita
medelklass- och högre
arbetarklassfamiljer
(antal utbildningsår
genomsnitt 16 år för
fäderna)
Stort bortfall. Bortfall
av yngre fäder med
lägre utbildning och
inkomst under
uppföljningen
+ Objektiva utfallsmått
Ett positivt och
avspänt (facilitative)
förhållande mellan
pappan och första
barnet vid 3 års ålder
predicerade mer
prosocialt beteende
mellan syskonen.
fäders betydelse för barns och ungdomars hälsa, utveckling och välbefinnande 17
Forts. Tabell 2. Fäders betydelse för förskolebarns hälsa och utveckling.
Författare, studiens
innehåll
Studiepopulation
Antal/ålder/fäder/land
Youngblade, 1992 (30)
Betydelsen av faderns
och barnets
relationskvalitet, i
form av anknytning,
för relationen till en
nära kompis i 5 års
ålder
73 familjer
Mammorna gravida
vid rekrytering (N =
164)
Biologiska fäder
USA
Mått på faderns
engagemang/
relationskvalitet
Vid 1 år: Ainsworth
Strange Situation –
anknytning till pappan
Vid 3 år: 1 timmes
observation i
laboratorium med fri
lek, uppgifter samt
separation från pappan
Utfallsmått på
barnet
Vid 5 år:
1 timmes observation i
laboratorium med fri
lek, samt uppgifter
tillsammans med
”bästisen”
Rutinerad observatör
Kontroll för
samvariation/
Övrig kommentar
Faderns betydelse
Kontroll för SES: Nej
+ Kontroll för
anknytningen till
mamman
Övrig kommentar:
Endast intakta, vita
medelklass- och högre
arbetarklassfamiljer
(antal utbildningsår
genomsnitt 16 år för
fäderna)
Stort bortfall. Bortfall
av yngre fäder med
lägre utbildning och
inkomst under
uppföljningen
+ Objektiva utfallsmått
En säker anknytning
till pappan som
ettåring predicerade en
mindre engagerad
kompisrelation med
mindre harmoni och
intellektuell utmaning.
Ett positivt förhållande
mellan pappan och
barnet vid 3 års ålder
predicerade en
harmonisk
kompisrelation och
negativt förhållande en
negativ
kompisrelation.
18 fäders betydelse för barns och ungdomars hälsa, utveckling och välbefinnande
Fäders betydelse för skolbarn
Sju studier som gällde fäders betydelse för skolbarns hälsa och utveckling identifierades
(tabell 3). Fem av dessa undersökte faderns engagemang i form av deltagande i vården av
barnet, en studie gällde endast faderns närvaro utan uppgifter om hans förhållningssätt till
barnet och en studie undersökte relationskvaliteten mellan fadern och barnet, såsom barnet
upplever det. När det gäller utfall för barnen handlade det om förekomst av aggressivt
beteende eller hyperaktivitet, kriminalitet, barnets sociala relationer till kamrater samt
resultat på standardiserade kunskapsprov.
I fyra av de sju studierna tar författarna hänsyn till familjens sociala villkor. I tre av dessa
påvisas samband mellan faderns engagemang och positiva utfall för barnen. I två studier
påvisas det positiva värdet av engagemang endast för pojkar. Den tredje studien avser
sannolikt en socialt utsatt grupp, eftersom endast 36 procent av mödrarna sammanlevde
med den biologiska fadern då barnen var 10 år. I den fjärde studien kan inget samband
påvisas. I dessa studier föreligger således samband mellan faders engagemang, men sambanden
är inte entydiga och det är oklart om de gäller för barn i allmänhet.
Ytterligare tre studier redovisas där författarna inte tagit hänsyn till familjens sociala
villkor. Sambanden mellan faderns engagemang och utfallen för barnen varierar. En studie
visar ett positivt samband mellan faderns engagemang och ett positivt utfall för barnet,
medan de två återstående studierna redovisar oklara eller varierande samband.
fäders betydelse för barns och ungdomars hälsa, utveckling och välbefinnande 19
Tabell 3. Fäders betydelse för skolbarns hälsa och utveckling.
Författare, studiens
innehåll
Studiepopulation
Antal/ålder/fäder/land
Aldous, 2002 (31)
Betydelsen av pappans
(tidsmässiga)
engagemang i vården
av förskolebarn för
barns beteendeproblem
i skolåldern
600 familjer
Barnen 0–5 år vid
första mättillfället
Ingen information om
faderskap
USA
Broberg, 1997 (32)
Hur vård utanför
hemmet (daghem eller
dagmamma) och
faderns engagemang
under småbarnsåren
påverkar 8-åringars
kognitiva förmåga
123 förstfödda barn
16 månader vid
rekrytering
Biologiska fäder
Sverige
Mått på faderns
engagemang/
relationskvalitet
Utfallsmått på
barnet
Kontroll för
samvariation/
Övrig kommentar
Faderns betydelse
Vid första mätningen
(barnen 0–5 år):
Parental Care
Questionnaire
Tidsanvändningsstudie
inom National Survey
of Families &
Households
Vid andra mätningen
(barnen 5–10 år):
Förekomst av
beteendeproblem
(Behavioral Problem
Index, enligt mamman)
Kontroll för SES: Ja
+ Kontroll för
mammans
engagemang i vården
+ Kontroll för
depression,
äktenskapskvalitet, syn
på könsroller
Övrig kommentar:
Litet antal barn med
problem
Bara stabila familjer
utan skilsmässa
Inget generellt
samband mellan
pappans engagemang
och förekomst av
beteendeproblem.
Pojkar med
engagerade fäder vid
första mättillfället hade
färre beteendeproblem
vid andra mättillfället.
Barn (av båda könen)
med engagerade fäder,
som uppfattades som
problematiska av
mamman vid första
mättillfället, hade färre
beteendeproblem vid
andra mättillfället.
Årligen 1–6 år:
Faderns engagemang
beskrevs som konstant
engagerad eller
varierande engagerad
med hjälp av den årliga
Parental Responsibility
Questionnaire
(beskrivningar både
enligt mamman och
pappan)
Vid 8 år:
Psykologbedömning
av kognitiva utfall
Kontroll för SES: Nej
+ Kontroll för
potentiella faktorer
som påverkar utfallet,
som dagismiljön, antal
månader på daghem/hos
dagmamma, tidigare
intellektuell förmåga
under barnets uppväxt
och närvaro av syskon
Övrig kommentar:
Ingen kontroll för
mammans
engagemang
Oklart samband. Enligt
moderns rapport
förelåg samband
mellan konstant
engagemang av fadern
och barnets verbala
förmåga vid 8 års
ålder, men inte enligt
uppgifter från fadern.
20 fäders betydelse för barns och ungdomars hälsa, utveckling och välbefinnande
Forts. Tabell 3. Fäders betydelse för skolbarns hälsa och utveckling.
Författare, studiens
innehåll
Studiepopulation
Antal/ålder/fäder/land
Chen, 2000 (33)
Betydelsen av
relationskvaliteten till
föräldrar och föräldrars
kontrollbeteende för
skolbarns betyg,
kamratrelationer samt
sociala kompetens och
anpassning
250 kinesiska barn
12 år vid rekrytering
Biologiska fäder
Kina
Mått på faderns
engagemang/
relationskvalitet
Utfallsmått på
barnet
Kontroll för
samvariation/
Övrig kommentar
Faderns betydelse
Vid 12 år:
Children’s Report of
Parent Behavior
Inventory
Värme: Känner mig
bättre när jag har pratat
om mina problem med
honom; Han gillar att
göra saker med mig;
Säger att jag är ett
problem
Kontroll: Vill veta allt
jag gör; Vill att jag ska
lyda
”Skämmer bort”: Gör
allt för mig hemma;
Köper vad jag vill; Jag
får göra vad jag vill
Vid 12 och 14 år:
Social kamratacceptans:
social/kompetent,
aggressiv/förstör,
blyg/känslig
Teacher-Child Rating
Scale
Self-Perception Profile
Childhood Depression
Inventory
Loneliness and social
dissatisfaction
Kontroll för SES: Nej
+ Kontroll för
depression och betyg
Övrig kommentar:
Kinesisk kontext –
relevans
93 % intakta familjer,
73 % arbetare, 96 %
ensamma barn
Osäkerhet därför att
barnet själv lämnat
uppgifter om fadern
+ Äkta longitudinell
design
+ Separata data för
mamman och pappan
+ Många infallsvinklar
på social kompetens
Varierande samband
mellan faderns
engagemang och
barnets välfärd.
Upplevd värme i
relation till pappan vid
12 år predicerade
bättre kamratacceptans,
betyg och
självskattad social
kompetens samt
skyddade mot
aggressivt beteende vid
14 års ålder.
Att pappan ”skämde
bort” barnet vid 12 års
ålder predicerade
sämre betyg, lägre
självskattad social
kompetens och mer
aggressivt beteende vid
14 år.
fäders betydelse för barns och ungdomars hälsa, utveckling och välbefinnande 21
Forts. Tabell 3. Fäders betydelse för skolbarns hälsa och utveckling.
Författare, studiens
innehåll
Studiepopulation
Antal/ålder/fäder/land
Flouri, 2002 (34)
Betydelsen av faderns
närvaro i familjen och
hans engagemang
under uppväxten för
kriminalitet (händelser
med polisinblandning)
vid 16 års ålder
6 768 barn
följda från födseln i
National Child
Development Study
Både biologiska och
icke-biologiska fäder
Storbritannien
Mått på faderns
engagemang/
relationskvalitet
Vid 7 år:
Pappans engagemang
(mammans rapport) –
läser för barnet, gör
utflykter, tar hand om
barnet samt intresserar
sig för barnets
utbildning
(lärarrapport)
Utfallsmått på
barnet
Vid 16 år:
Problem med polisen
(moderns rapport)
Kontroll för
samvariation/
Övrig kommentar
Kontroll för SES: Ja
+ Kontroll för
mammans
engagemang samt
psykiatrisk sjukdom,
missbruk, kriminalitet
och skilsmässa i
familjen
Övrig kommentar:
Bortfall av utsatta
grupper
Barnet ej själv
informant om problem
med polis
(underrapportering)
Mamman lämnar
information både om
faderns engagemang
och barnets
kriminalitet
Faderns betydelse
Inga generella
samband mellan
faderns närvaro och
engagemang och
barnets kriminalitet.
För flickor hade
pappans närvaro i
familjen i 7 års ålder
skyddande effekt mot
kriminalitet i tonåren.
För pojkar predicerade
pappans engagemang i
barnet vid 7 års ålder
mindre kriminalitet i
tonåren.
22 fäders betydelse för barns och ungdomars hälsa, utveckling och välbefinnande
Fäders betydelse för unga vuxna
Sex studier som gällde fäders betydelse för unga vuxnas hälsa och utveckling identifierades
(tabell 4). En av de identifierade studierna undersökte faderns närvaro i familjen.
Alla studier analyserade betydelsen av faderns engagemang i barnet under uppväxten,
exempelvis i form av att läsa för barnet, göra utflykter tillsammans, ta hand om det samt
intressera sig för barnets utbildning. En studie undersökte även kvaliteten i relationen
mellan fadern och barnet. När det gäller utfall handlar det om förekomst av kriminalitet,
uppnådd utbildningsnivå, empatisk förmåga, självkänsla och förekomst av depression och
psykiska besvär.
I fyra av de sex studierna tar författarna hänsyn till familjens sociala villkor. I två av dessa
påvisas samband mellan faderns engagemang och positiva utfall för barnen. I de återstående
två studierna påvisas inga generella samband. Dock redovisas positiva effekter av
faderns engagemang i särgrupper; i en studie påvisas effekter för kvinnor och i annan
studie effekter för individer som vuxit upp i fattiga familjer. I dessa studier föreligger
således samband mellan faders engagemang och utfall i vuxen ålder, men sambanden är
inte entydiga.
Ytterligare två studier redovisas där författarna inte tagit hänsyn till familjens sociala
villkor. I båda dessa två studier redovisas positiva effekter av faderns engagemang.
fäders betydelse för barns och ungdomars hälsa, utveckling och välbefinnande 23
Tabell 4. Fäders betydelse för unga vuxnas hälsa och välbefinnande.
Författare, studiens
innehåll
Studiepopulation
Antal/ålder/fäder/land
Buchanan, 2002 (37)
Betydelsen av faderns
närvaro i familjen och
hans engagemang
under uppväxten för
utvecklingen av
beteendeproblem i
barndomen till
psykiska problem i
vuxen ålder
5 591 nyfödda
Följda från födseln i
National Child
Development Study
Både biologiska och
icke-biologiska fäder
Storbritannien
Mått på faderns
engagemang/
relationskvalitet
Vid 7 år:
Pappans engagemang
(mammans rapport) –
läser för barnet, gör
utflykter, tar hand om
barnet samt intresserar
sig för barnets
utbildning
(lärarrapport)
Utfallsmått på de
unga vuxna
Kontroll för
samvariation/
Övrig kommentar
Vid 33 år:
Förekomst av
depression, ångest och
psykosomatiska besvär
(Malaise Inventory)
Kontroll för SES: Ja
+ Kontroll för
mammans engagemang
samt psykiatrisk
sjukdom, missbruk,
kriminalitet och
skilsmässa i familjen
Övrig kommentar:
Bortfall av mer utsatta
grupper
Inga data om aktuella
livshändelser vid 33 år
Mamman har lämnat
uppgift om pappans
engagemang
Faderns betydelse
Inga generella samband
mellan faderns
engagemang och
förekomst av psykiska
problem.
Närvaro av en fadersfigur
i familjen under
uppväxten minskar
risken för psykiska
problem bland unga
vuxna.
En engagerad pappa
(lässtunder med pappa
vid 7 år) minskar
risken för psykiska
problem bland unga
kvinnor (ej män).
24 mot en ny folkhälsopolitik
Forts. Tabell 4. Fäders betydelse för unga vuxnas hälsa och välbefinnande.
Författare, studiens
innehåll
Studiepopulation
Antal/ålder/fäder/land
Flouri, 2003 (38)
Betydelsen av faderns
engagemang under
uppväxten för psykiska
problem under tonåren
och i vuxen ålder
8 441 nyfödda
Följda från födseln i
National Child
Development Study
Både biologiska och
icke-biologiska fäder
Storbritannien
Harris, 1996 (14)
Betydelsen av faderns
engagemang och
relationskvalité med
barnet såsom det
upplevdes av
barnet/tonåringen för
uppnådd utbildning,
kriminalitet och
depression
584 barn i åldern 7–
11 år
Både biologiska och
icke-biologiska fäder
USA
Mått på faderns
engagemang/
relationskvalitet
Utfallsmått på de
unga vuxna
Vid 16 år:
Faderns intresse av
barnets utbildning
(enligt lärare och
mamman)
Vid 33 år:
Förekomst av
depression, ångest och
psykosomatiska besvär
(Malaise Inventory)
Vid 7–11 och 12–
16 år:
Barnets uppfattning
om faderns engagemang
(gemensam aktivitet,
beröm, uppfostran) och
kvalitén i relationen till
fadern (närhet och
kärlek)
Vid 18–22 år:
Unga vuxna om sin
utbildning, inkomst,
kriminalitet, psykologiska
symtom och
barnafödande
Kontroll för
samvariation/
Övrig kommentar
Kontroll för SES: Ja
+ Kontroll för
mammans engagemang
samt psykiatrisk sjukdom,
missbruk,
kriminalitet och
skilsmässa i familjen
Övrig kommentar:
Bortfall av mer utsatta
grupper
Inga data om aktuella
livshändelser vid 33 år
Endast 5,8 % ickebiologiska
fäder
Same informant
(mamman) bias
Kontroll för SES: Ja
+ Kontroll för
mammans engagemang
och utbildning
+ Kontroll för barnets
kön, ålder, etnicitet,
boendeort
Övrig kommentar:
Stabila familjer utan
skilsmässa under 11
års tid
Faderns betydelse
För gruppen som helhet
hade pappans
engagemang ingen
effekt. Bland kvinnor
skyddar dock faderns
engagemang (intresserar
sig för barnets
utbildning vid 16 års
ålder) mot psykiska
problem.
För gruppen som helhet
hade vare sig pappans
engagemang eller
relationskvalitet någon
effekt. I fattiga familjer
skyddade en god
relationskvalitet med
fadern mot kriminalitet.
I välbeställda familjer
hade faderns
engagemang en positiv
effekt på uppnådd
utbildningsnivå och en
god relationskvalitet
skyddade mot depression.
mot en ny folkhälsopolitik 25
Forts. Tabell 4. Fäders betydelse för unga vuxnas hälsa och välbefinnande.
Författare, studiens
innehåll
Studiepopulation
Antal/ålder/fäder/land
Harris, 1998 (13)
Betydelsen av faderns
engagemang såsom det
upplevdes av
barnet/tonåringen för
uppnådd utbildning,
kriminalitet och
depression
584 barn i åldern 7–
11 år
Både biologiska och
icke-biologiska fäder
USA
Koestner, 1990 (39)
Betydelsen av faderns
engagemang under
förskoleåren för den
vuxnes empatiska
förmåga
75 barn 5 år gamla
Biologiska fäder
USA
Mått på faderns
engagemang/
relationskvalitet
Utfallsmått på de
unga vuxna
Vid 7–11 och 12–
16 år:
Barnets uppfattning
om faderns engagemang
(gemensam aktivitet,
beröm, uppfostran) och
kvaliteten i relation till
fadern (närhet och
kärlek)
Vid 18–22 år:
Unga vuxna om sin
utbildning, inkomst,
kriminalitet,
psykologiska symtom
och barnafödande
Vid 5 år:
Intervju med mammor
om faderns föräldraskap:
pappans deltagande i
vården av barnet,
pappans hårdhet i
uppfostran och
pappans visade värme
Vid 31 år:
Skattning av empatisk
förmåga – förmåga att
leva sig in i andra
människor och bry sig
om dem (+känslig,
hjälpsam, varm,
generöss) (Empathic
Concerns Index)
Kontroll för
samvariation/
Övrig kommentar
Faderns betydelse
Kontroll för SES: Ja
+ Kontroll för mammans
engagemang och
utbildning
+ Kontroll för barnets
kön, ålder, etnicitet,
boendeort
Övrig kommentar:
Stabila familjer utan
skilsmässa under 11
års tid
Pappans engagemang
hade en positiv effekt
på uppnådd
utbildningsnivå och
minskade risken för
kriminalitet.
Om pappans engagemang
ökade från 7–11 år till
12–16 år minskade
även risken för
psykiska problem som
ung vuxen.
Kontroll för SES: Nej
+ Kontroll för mammans
föräldrastil
+ Kontroll för barnets
temperament i 5 års
ålder genom lärarrapport
Övrig kommentar:
Faderns engagemang
genom mamman
20 % av ursprungspopulationen
kvar efter
26 år
Gammal data från
1951–1952
Faderns engagemang i
barnets vård hade
positiv effekt på den
vuxnes empatiska
förmåga.
26 fäders betydelse för barns och ungdomars hälsa, utveckling och välbefinnande
Forts. Tabell 4. Fäders betydelse för unga vuxnas hälsa och välbefinnande.
Författare, studiens
innehåll
Studiepopulation
Antal/ålder/fäder/land
Williams, 1999 (40)
Betydelsen av pappans
engagemang under
tonåren för unga
vuxnas självskattade
studieframgång och
tilltron att kunna
påverka det egna livet.
21 vita
medelklassfamiljer
Barnen 7–9 år vid
första mättillfället.
Biologiska fäder
USA
Mått på faderns
engagemang/
relationskvalitet
Utfallsmått på de
unga vuxna
Kontroll för
samvariation/
Övrig kommentar
Faderns betydelse
Vid 7–9 år:
Pappans engagemang i
vård av barnet (Parental
Involvement in Child
Care)
Vid 14–16 år:
Tonåringens tillfredsställelse
med pappans
engagemang
Vid 23–25 år:
Självskattad studieframgång.
Uppfattning
om att kunna påverka
det egna livet (locus of
control).
Kontroll för SES: Nej
Övrig kommentar:
Bara stabila medelklassfamiljer
utan skilsmässa
Inga objektiva mått
presenterade på uppnådd
utbildningsnivå
Faderns engagemang
under tidiga skolår
hade ingen effekt på
studieframgång men
positiv effekt på tilltron
att kunna påverka
det egna livet.
Faderns engagemang
under tidiga tonår hade
positiv effekt på barnets
uppfattning av sin egen
studieframgång.
fäders betydelse för barns och ungdomars hälsa, utveckling och välbefinnande 27
Diskussion
Genomgången tyder på att en far som är engagerad i barnet främjar barnets psykiska hälsa
och sociala anpassning. Ett sådant samband påvisas i åtta av de nio studier som analyserat
effekter av faderns engagemang med kontroll för familjens sociala bakgrund. De
gynnsamma effekterna påvisas antingen i hela undersökningsgruppen eller i någon av de
undergrupper där risken för problem är ökad. Således påvisas gynnsamma effekter av
faderns engagemang på barnens intellektuella utveckling i afroamerikanska familjer men
inte i gruppen som helhet i den studie som redovisas av Yogman och medarbetare (10). Ett
sådant resultat kan förklaras av att risken för ogynnsam intellektuell utveckling är störst i
den afroamerikanska undergruppen. Möjligheterna till förbättring är därför större där.
Resultaten i de studier som redovisar effekter på förekomst av beteendeproblem bland
pojkar men inte bland flickor kan troligen förklaras på liknande sätt. Beteendeproblem är
vanligare bland pojkar än bland flickor. Möjligheterna att påvisa effekter är därför större
bland pojkarna.
I tre av de nio studierna har enbart mamman lämnat uppgift om faderns engagemang och i
två studier bygger uppgifter om barnets utveckling och psykiska hälsa endast på information
från mamman. I dessa undersökningar finns det risk för att de resultaten främst
avspeglar moderns egen uppfattning och inte faderns faktiska engagemang, respektive
moderns uppfattning om barnet och inte barnets faktiska utveckling och hälsa. Det finns
därför risk för feltolkning av resultaten. I övriga studier har dock uppgifterna inhämtats på
tillförlitligare sätt eftersom informationen har lämnats av oberoende observatörer. Som
helhet kan därför inte de resultat som framkommit förklaras av denna potentiella felkälla.
Ett flertal studier har genomförts i USA och i Storbritannien. Könsrollerna är där mer
traditionella än i Sverige. Det innebär att fadern normalt har en mindre framträdande roll
gentemot barnet. De redovisade studierna kan därför förväntas underskatta faderns
betydelse i Sverige. Här är det möjligt att effekten av faderns engagemang är mer uttalad.
Effekter av faderns engagemang påvisas också i flertalet av de studier som gjorts utan
kontroll för familjens sociala förhållanden. Dessa studier ger stöd till slutsatsen att faderns
engagemang främjar barnets psykiska hälsa och sociala anpassning. Resultaten i dessa
studier är dock osäkra, eftersom det inte går att utesluta att gynnsamma effekter av fadern
lika väl kan tillskrivas familjens sociala förhållanden.
Studierna som ingår i denna analys visar att fäders engagemang ökar med utbildningsnivå
och inkomst (10–14). I andra studier har man visat att god samhällsekonomi och högst
andel förvärvsarbetande kvinnor också påverkar fäders engagemang (1, 16–18). Också
relationen mellan far och mor förefaller ha stor betydelse för faderns engagemang. Ju
28 fäders betydelse för barns och ungdomars hälsa, utveckling och välbefinnande
nöjdare mannen är med sitt äktenskap, desto mer ägnar han sig åt barnen. Han blir då också
mer nöjd med sitt föräldraskap och känner sig mer kompetent som förälder (13, 16,
19–21). Motsatsen gäller också. Vid äktenskapskonflikter visar han mindre värme och
närhet mot barnen och blir mer kontrollerande (22).
Analysen av studierna har gjorts utan att brister i kvaliteten systematiskt redovisas i
tabeller. Samtliga studier har inte heller granskats av mer än en person. Det finns därför en
tänkbar risk för att studier med brister som inte skulle av accepterats av samtliga författare
kan ha inkluderats. Ett striktare krav på inklusion av studier skulle dock inte förändra slutsatsen,
eftersom alla studier med ett enda undantag tyder på samband mellan faderns
engagemang och barns hälsa/välfärd.
Betydelsen av faderns fysiska närvaro i familjen har analyserats i fem studier. En positiv
effekt av faderns närvaro påvisas i två av dessa undersökningar. Den ena av dessa studier
gällde sannolikt en socialt utsatt grupp eftersom endast 36 procent av mödrarna sammanlevde
med barnafadern då barnet var 10 år (23). Det går därför knappast att avgöra om
enbart närvaro av fadern har betydelse för barnets utveckling och välfärd eller ej. En studie
tyder till och med på att närvaro av vissa pappor kan ha en negativ inverkan. Detta gäller
för pappor med antisocial tendens (24). Kontroll för familjens sociala förhållanden föreligger
dock endast i två studier. Effekterna enbart av faderns närvaro är således oklara.
De studier som har analyserats visar på samband mellan faderns engagemang och barnets
utveckling och sociala anpassning. Ett orsakssamband är troligt, men kan bara delvis
säkerställas i den typ av studier som har genomförts.
Studierna är inte utformade för att klargöra om de positiva effekterna av faderns
engagemang är knutna till att denna person är biologisk far till barnet och inte heller till att
han är en man. Andra studier visar att vuxna personer som långvarigt engagerar sig i ett
barn har gynnsam inverkan, oavsett om personen är en man eller en kvinna (25).
fäders betydelse för barns och ungdomars hälsa, utveckling och välbefinnande 29
Medverkande
Anna Sarkadi, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet, och
Robert Kristiansson, Centrum för klinisk forskning i Västmanland, Uppsala universitet,
har gjort litteratursökningen och har haft huvudansvar för utformning av texten. Sven
Bremberg, Statens folkhälsoinstitut, har varit ansvarig för utformning av studien och medverkat
vid av studien. Lars Jalmert, Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet, har
granskat texten.
30 fäders betydelse för barns och ungdomars hälsa, utveckling och välbefinnande
Referenser
1. Pleck J. Paternal involvement: Levels, sources, and consequences. I: Lamb M, red. The
father's role in child development. New York: John Wiley & Sons; 1997:66-103.
2. Lamb M. The development of father-infant relationships. I: Lamb M, red. The father’s
role in child development. New York: John Wiley & Sons; 1997:104-120.
3. Yogman M. Father-infant caregiving and play with preterm and full-term infants. I:
Pedersen F, red. Men's transitions to parenthood. Hillsdale, Nj: Erlbaum Publishers;
1987:175-96.
4. Eidelman A, Hovars R, Kaitz M. Comparative tactile behavior of mothers and fathers
with their newborn infants. Isr J Med Sci 1994;30(1):79-82.
5. Tomasello M, Conti-Ramsden G, Ewert B. Young children’s conversations with their
mothers and fathers: Differences in breakdown and repair. J Child Lang
1990;117(1):115-30.
6. Nakamura W, Stewart K, Tatarka M. Assessing father-infants interactions using the
NCAST teaching scale: A pilot study. Am J Occup Ther 2000;54(1):44-51.
7. Hedin A, Källestål C. Handbok för framställning av kunskapsöversikter om interventioner
inom folkhälsoområdet. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut; 2003.
8. Carbrera N, Tamis-LeMonda S, Bradley R, Hofferth S, Lamb M. Fatherhood in the
twenty-first century. Child Development 2000;71(1):127-136.
9. Hawkins A, Bradford K, Palkovitz R, Christiansen S, Day R, Call V. The Inventory of
Father Involvement: a pilot study of a new measure of father involvement. J Men’s
Studies 2002;10(2):183-197.
10. Yogman M, Kindlon D, Earls F. Father involvement and cognitive behavioral outcomes
of preterm infants. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 1995;34:58-66.
11. Crockett L, Eggebeen D, Hawkins A. Father’s presence and young children's
behavioural and cognitive adjustment. J Family Issues 1993;14(3):355-77.
12. Mott F. Sons, daughters and fathers’absence. Differentials in father-leaving probabilities
and in home-environments. J Family Issues 1994;15(1):97-128.
13. Harris K, Furstenberg F, Marmer J. Paternal involvement with adolescents in intact
families: The influence of fathers over the life course. Demography 1998;35(2):201-16.
14. Harris K, Marmer J. Poverty, paternal involvement, and adolescent well-being.
J Family Issues 1996;17(5):614-40.
15. Bremberg S. Sociala skillnader i ohälsa bland barn i Sverige – en litteraturöversikt.
Stockholm: Statens folkhälsoinstitut; 2002.
16. Kalmijn M. Father involvement in childrearing and the perceived stability of marriage.
J Marriage Fam 1999;61(May):409-21.
17. Casper L, O'Connell M. Work, income, the economy and married fathers as childcare
providers. Demography 1998;35(2):243-50.
18. Grossman F, Pollack W, Golding E. Fathers and children: Predicting the quality and
quantity of fathering. Developmental Psychology 1988;24:82-91.
fäders betydelse för barns och ungdomars hälsa, utveckling och välbefinnande 31
19. Belsky J, Volling B. Mothering, fathering, and marital interaction in the family triad
during infancy: Exploring family system’s processes. I: Pedersen F, red. Men’s
transitions to parenthood. Longitudinal studies of early family experience. Hillsdale,
New Jersey: Lawrence Erlbaum Publishers; 1987.
20. Dickie J. Interrelationships within the mother-father-infant triad. I: Pedersen F, red.
Men's transitions to parenthood. Longitudinal studies of early family experience.
Hillsdale, New Jersey: Lawrence Erlbaum Publishers; 1987.
21. Nugent K. Cultural and Psychological Influences on the Father's Role in Infant
Development. J Marriage Fam 1991;53(2):475-85.
22. Coiro M, Emery R. Do marriage problems affect fathering more than mothering A
qualitative and qualitative review. Clin Child Fam Psychol Rev 1998;1(1):23-38.
23. Vaden-Kiernan N, Ialongo N, Pearson J, Kellam S. Household family structure and
children's aggressive behavior: A longitudinal study of urban elementary school
children. J Abnormal Child Psychology 1995;23(5):553-68.
24. Jaffee S, Moffitt T, Caspi A, Taylor A. Life with (or without) father: The benefits of
living with two biological parents depend on the father's antisocial behavior. Child
Development 2003;74(1):109-126.
25. Werner EE, Smith RS, Junker Miranda U, Svenska föreningen för psykisk hälsa. Att
växa mot alla odds : från födelse till vuxenliv. Stockholm: Svenska föreningen för
psykisk hälsa; 2003.
26. Levy-Shiff R, Hoffman M, Mogilner S, Levinger S, Mogilner M. Father’s hospital
visits to their preterm infants as a predictor of father-infant relationship and infant
development. Pediatrics 1990;86(2):289-93.
27. Pruett K. Father's influence in the development of infant's relationships. Acta Pediatr
Scand 1988;77(344):43-52.
28. Isley S, O'Neil R, Parke R. The relation of parental affect and control behaviors to
children's classroom acceptance: A concurrent and predictive analysis. Early Educ Dev
1996;7(1).
29. Volling B, Belsky J. The contribution of mother-child and father-child relationships to
the quality if sibling interaction: A longitudinal study. Child Development
1992;63:1209-22.
30. Youngblade L, Belsky J. Parent-child antecedents of 5-year-olds’ close friendships: A
longitudinal analysis. Developmental Psychology 1992;28(4):700-13.
31. Aldous J, Mulligan G. Father's child care and children's behavioral problems. J Family
Issues 2002;23(5):624-47.
32. Broberg A, Wessels H, Lamb M, Hwang C. Effects of day care on the development of
cognitive abilities in 8-year-olds: A longitudinal study. Dev Psychol 1997;33(1):62-69.
33. Chen X, Liu M, Li D. Parental warmth, control, and indulgence and their relations to
adjustment in Chinese children: A longitudinal Study. J Fam Psychol 2000;14(3):401-19.
34. Flouri E, Buchanan A. Father involvement in childhood and trouble with the police in
adolescence. J Interpers Violence 2002;17(6):689-701.
32 fäders betydelse för barns och ungdomars hälsa, utveckling och välbefinnande
35. Levy-Shiff R, Einat G, Mogilner M, Lerman M, Krikler R. Biological and environmental
correlates of development outcome of prematurely born infants in early adolescence. J
Ped Psychol 1994;19(1):63-78.
36. Pruett K. Role of the father. Pediatrics 1998;102(5 (Supplement)):1253-1261.
37. Buchanan A, Flouri E, Ten Brinke J. Emotional and behavioural problems in childhood
and distress in adult life: risk and protective factors. Austr N Z J Psychiatr
2002;36:521-27.
38. Flouri E, Buchanan A. The role of father involvement in children's later mental health.
J Adolescence 2003;26:63-78.
39. Koestner R, Franz C, Weinberger J. The family origins of empathic concern: A 26-year
longitudinal study. J Pers Soc Psych 1990;58(4):709-17.
40. Williams E, Radin N. Effects of father participation in child-rearing: Twenty-year
follow-up. Am J Orthopsych 1999;69(3):328-36.
Föräldrars omvårdnad är avgörande för barns välfärd och hälsa.
Traditionellt har mamman uppfattats betyda mest för barnet, vilket
också har medfört att det stöd som föräldrar erbjuds i dag i första
hand riktar sig till kvinnor. Det innebär samtidigt att utvecklingen
mot ett jämställt föräldraskap hämmas.
Om föräldrastödet ska kunna utformas så att det kommer både
män och kvinnor till del är det viktigt att klargöra fäders betydelse
för barns och ungdomars hälsa, utveckling och välbefinnande.
I denna rapport redovisas en översikt av longitudinella studier i
ämnet. Genomgången tyder på att en far som är engagerad i sitt
barn positivt påverkar såväl barnets hälsa som dess sociala
utveckling.
Statens folkhälsoinstitut
Distributionstjänst
120 88 Stockholm
Fax 08-449 88 11
E-post fhi@strd.se
Internet www.fhi.se
Rapport R 2004:17
ISSN 1651-8624
ISBN 91-7257-275-2
Change language