Fäders betydelse för barns och ungdomars hälsa

dads.r.us.se

Fäders betydelse för barns och ungdomars hälsa

Fäders betydelse för barns

och ungdomars hälsa

En systematisk översikt av longitudinella studier

Anna Sarkadi, Robert Kristiansson och Sven Bremberg

statens folkhälsoinstitut

www.fhi.se


Fäders betydelse för barns

och ungdomars hälsa

En systematisk översikt av longitudinella studier

Anna Sarkadi, Robert Kristiansson och Sven Bremberg

statens folkhälsoinstitut

www.fhi.se


© statens folkhälsoinstitut r 2004:17

issn: 1651-8624

isbn: 91-7257-275-2

författare: anna sarkadi, robert kristiansson och sven bremberg

redaktör: sven bremberg

omslagsfotografi: eva wernlid

grafisk produktion: sandvikens tryckeri, sandviken 2004


fäders betydelse för barns och ungdomars hälsa, utveckling och välbefinnande 3

Innehåll

Sammanfattning ______________________________________________________ 5

Bakgrund ____________________________________________________________ 7

Syfte ________________________________________________________________ 8

Metod ______________________________________________________________ 9

Litteratursökningar __________________________________________________ 9

Fäders engagemang __________________________________________________ 9

Tidpunkten för uppgifter om fadern och om barnet ________________________ 10

Kontroll för skensamband (confounders) __________________________________ 10

Resultat ____________________________________________________________ 11

Fäders betydelse för små barn i åldern 0–3 år ______________________________ 11

Fäders betydelse för förskolebarn ________________________________________ 14

Fäders betydelse för skolbarn __________________________________________ 18

Fäders betydelse för unga vuxna ________________________________________ 22

Diskussion __________________________________________________________ 27

Medverkande ________________________________________________________ 29

Referenser __________________________________________________________ 30


4 fäders betydelse för barns och ungdomars hälsa, utveckling och välbefinnande


fäders betydelse för barns och ungdomars hälsa, utveckling och välbefinnande 5

Sammanfattning

Frågan

Föräldrar är avgörande för barns välfärd och hälsa. Traditionellt har mamman uppfattats

betyda mest för barnet. Detta har haft konsekvenser för det stöd som erbjuds föräldrar i

dag: det är i första hand mammorna som erbjuds insatser, vilket är särskilt tydligt inom

barnhälsovården men gäller också inom andra verksamheter. Ett sådant föräldrastöd

motverkar utveckling mot ett jämställt föräldraskap.

Om fäder är viktiga för barnen, bör föräldrastöd utformas så att det kommer både kvinnor

och män till del. Därför är det angeläget att klargöra fäders betydelse för barns och ungdomars

hälsa, utveckling och välbefinnande.

Evidens

Litteratursökningar gjordes i fem databaser som indexerar vetenskaplig litteratur. Totalt

identifierades 22 studier av faderns effekt på barns psykiska hälsa och sociala anpassning.

Tjugo analyser behandlade effekter av faderns engagemang och fem behandlade effekter

av faderns närvaro. I samtliga analyser hade faderns engagemang och närvaro studerats

vid ett första tillfälle och effekterna på barnet ett eller flera år senare.

Genomgången tyder på att en far som är engagerad i barnet främjar barnets psykiska hälsa

och sociala anpassning. Ett sådant samband påvisas i åtta av de nio analyser som behandlade

effekter av faderns engagemang med kontroll för familjens sociala bakgrund. Effekter av

faderns engagemang påvisas också i flertalet av de 11 analyser som gjorts utan kontroll för

familjens sociala förhållanden.

Betydelsen av faderns fysiska närvaro i familjen behandlades i fem analyser. Analyserna

ger ingen tydlig bild och det går därför inte att avgöra om enbart närvaro av fadern har

betydelse för barnets utveckling och välfärd.

Förslag till policy

Ett föräldrastöd som främjar faderns engagemang i barnet förväntas både främja barnets

välfärd och hälsa och ett jämställt föräldraskap. I dag erbjuds föräldrar stöd i första hand

inom mödra- och barnhälsovården. Normalt deltar endast ett fåtal män i barnhälsovårdens

föräldragrupper, men det går att nå ett ökat manligt deltagande på flera sätt. En väg är att

även erbjuda fäder verksamhet som är specifikt utformad för män. Nackdelen med denna

metod är att den kräver ny finansiering.


6 fäders betydelse för barns och ungdomars hälsa, utveckling och välbefinnande

Ett alternativ är att utforma föräldrastöd så att det relativt likvärdigt når både kvinnor och

män. Den modell som används i Leksand och några andra kommuner är utformad på ett

sådant sätt. Där organiseras föräldragrupper av föräldrarna själva med stöd av ett

studieförbund i samarbete med kommun och landsting. Det är därför motiverat att pröva

modeller av denna typ även i andra delar av landet.

Resultat från en föräldraenkät tyder på att föräldragrupper som är strukturerade bättre

främjar ett jämställt föräldraskap jämfört med öppna samtalsgrupper. Det förefaller också

vara en fördel att förmedla information via Internet, eftersom intresset för denna form är

likvärdigt för kvinnor och män.


fäders betydelse för barns och ungdomars hälsa, utveckling och välbefinnande 7

Bakgrund

I denna rapport analyseras föräldrastöd från ett flertal perspektiv. En aspekt gäller föräldraskap

sett från ett könsperspektiv. Det övergripande målet för den jämställdhetspolitik som

riksdagen antagit är att kvinnor och män ska ha samma möjligheter, rättigheter och

skyldigheter inom alla väsentliga områden i livet. Det innebär bland annat delat ansvar för

hem och barn. Detta mål är formulerat från ett vuxenperspektiv. I denna rapport har dock

barnens perspektiv en överordnad ställning, vilket medför att det är nödvändigt att

klargöra om jämställdhet mellan könen också är till fördel för barnen.

Det föräldrastöd som erbjuds i dag riktas främst till kvinnor. Det är en följd av att kvinnor

tidigare haft huvudansvaret för barnen. Ska föräldrastöd utformas så det kommer män till

del i liknande omfattning som kvinnor, krävs därför väsentliga förändringar. Sådana

förslag till förändringar måste kunna motiveras utifrån ett barnperspektiv och det är därför

angeläget att klargöra vilken betydelse fäder har för barnen.

Det som talar för att fäder skulle ha särskild betydelse är bland annat studier av den tidiga

spädbarnstiden. Där har man funnit att fäder, jämfört med mödrar, ägnar mer tid till socialt

samspel och stimulerande lek med barnen och mindre till omvårdnad. Leken beskrivs som

utmanande, oberäknelig och uppskattad av barnet (1, 2). Detta har observerats för såväl

sköra, för tidigt födda barn (3) som för friska nyfödda (4). Vidare har det framgått från

observationer att fäder talar på ett mer vuxet sätt till sina barn. De gör fler ifrågasättanden

och ställer större krav på förklaringar. Detta kan tolkas som en förberedelse av barnet för

kommunikation med andra vuxna (5). Barnet reagerar också på ett annat sätt mot fäder än

mot mödrar. Redan under spädbarnstiden har man observerat att barn använder tydligare

signaler i kommunikationen med sina fäder än med mödrarna (6). Fäder förefaller således

kunna ha speciell betydelse för sina barn.


8 fäders betydelse för barns och ungdomars hälsa, utveckling och välbefinnande

Syfte

Att klargöra betydelsen av fäders närvaro och engagemang för barns välfärd och hälsa

med hjälp av en systematisk översikt av studier som följt barn över tid (så kallade longitudinella

studier).


fäders betydelse för barns och ungdomars hälsa, utveckling och välbefinnande 9

Metod

Litteratursökningar

Sökningar gjordes i juni 2003 i databaserna Medline, PubMed, ERIC, Sociological

Abstracts, Cochrane Library och Psychinfo från databasernas första datering med sökorden

father (paternal); involvement (engagement); longitudinal (prospective/cohort);

study (survey), school/monitoring/discipline; longitudinal (prospective/cohort); father

(paternal) & accessibility/engagement/responsibility, health behavior/smoking/drinking/alcohol

i olika kombinationer. Flera omfattande longitudinella studier identifierades:

National Child Development Study i Storbritannien; National Longitudinal Survey of

Youth i USA; National Longitudinal Study of Adolescent Heath i USA och National

Survey of Children i USA. Sökningar gjordes med dessa studiers namn som sökord.

Studier som uppfyllde följande krav inkluderades i översikten: 1) studien är publicerad i

referee-bedömd vetenskaplig tidskrift, 2) studien behandlar faderns närvaro och/eller

engagemang som bestämningsfaktor, 3) studien behandlar barns hälsa och/eller välfärd

som utfall, 4) studien är longitudinell med skattning av bestämningsfaktor vid en tidpunkt

och skattning av utfall vid en senare tidpunkt, 5) i studien finns uppgifter om kontroll för

skensamband (confounders).

Den manual för systematiska översikter som tagits fram vid Statens folkhälsoinstitut

användes som riktlinje för sammanställningen (7). Dock användes inte de protokollformulär

som föreslås där och endast ett urval av studier granskades av alla författare. För

varje studie gjordes en bedömning av kvalitet. Särskilda problem redovisas i tabellform.

Enskilda kvalitetsaspekter, exempelvis bortfall, redovisas dock ej systematiskt i tabellerna.

För varje enskild studie klassificerades effekten av fadern (närvaro/engagemang) på barnets

välfärd och hälsa som ”påverkan” alternativt ”ej påverkan”, med kontroll för angivna

confounders. Klassificeringen grundades på statistiskt säkerställda samband på sannolikhetsnivån

5 procent. Om utfallet skattats med flera variabler skattades sambandet som

signifikant om någon variabel uppvisade ett sådant samband, förutsatt att denna variabel

var valid för det beskrivna utfallet och att risk för massignifikans ej förelåg.

Fäders engagemang

I engagemang (engelska involvement) ingår tillgänglighet, samspel och ansvar (8). Med

tillgänglighet menas att fadern är närvarande som person och finns tillgänglig (inom

hörhåll) för barnet. I tillgänglighet ingår även hushållssysslor eller annan aktivitet


10 mot en ny folkhälsopolitik

(exempelvis läsa tidningen) som fadernn ägnar sig åt i barnets närhet så att barnet har

möjlighet att initiera ett samspel. Samspel äger rum när barn och far ägnar sig åt någon

gemensam aktivitet, som att leka, prata, göra läxor eller en utflykt. Samspel innefattar även

vårdande aktiviteter som att mata eller lägga barnet. Ansvar innebär ett ekonomiskt ansvar

och den tankeaktivitet fadern kan ägna sitt barn i form av oro, framtidsplanering eller att

ordna ett tandläkarbesök. I engagemang ingår även att delta i barnens skolarbete, övervaka

barnets aktiviteter och dela ut eventuella bestraffningar (9).

Studier som endast analyserat faderns ekonomiska ansvarstagande har inte inkluderats,

eftersom det i Sverige finns relativt omfattande välfärdssystem med bidragsförskott, barnbidrag,

och bostadsbidrag som avser att kompensera modern ekonomiskt i detta avseende.

Tidpunkten för uppgifter om fadern och om barnet

Effekten av faderns engagemang kan avläsas först efter en viss tid. Om uppgifter om fäder

och barn samlas in vid samma tillfälle blir resultaten svåra att tolka. Visar det sig exempelvis

att fäder till barn med beteendeproblem är mer tillsammans med sina barn, kan det

både vara en följd av barnets problem och en orsak till barnets problem. Därför har det

vanligen varit ett krav att uppgifter om faderns närvaro eller engagemang samlats in vid ett

tidigare tillfälle än bedömningen av barnet görs. I några studier har dock uppgifterna

samlats in vid samma tillfälle. Studierna har inkluderats eftersom uppgifter om tidigare

förhållanden kan beskrivas relativt tillförlitligt även vid ett senare tillfälle. Detta gäller

exempelvis för uppgifter om fadern bott med barnet och modern under barnets första

levnadsår.

Kontroll för skensamband (confounders)

En studie kan påvisa ett samband mellan faderns engagemang och barnets utveckling. Ett

sådant samband kan förklaras av att faderns insatser verkligen påverkat barnet. Sambandet

kan dock även vara skenbart. I familjer som lever med goda sociala villkor är det till exempel

vanligt att fäder är mer engagerade i barnet (10–14). Barnet utvecklas också ofta bättre

(15). Sambandet mellan faderns engagemang och barnets utveckling kan således vara

skenbart.

Det innebär att studier måste utformas så att det går att utesluta sådana skensamband.

Högst bevisvärde har de studier som tar hänsyn till ett flertal potentiella skensamband

(engelska confounders). Vanligen används en statistisk metod, så kallad regressionsanalys,

för att samtidigt ta hänsyn till flera olika förhållanden. I de fall där resultaten baseras på

andra statistiska metoder finns detta angivet i tabellerna. Eftersom socioekonomisk status

(SES) har särskilt stor betydelse, anges i tabellerna om författarna tagit hänsyn till detta i

sina analyser.


mot en ny folkhälsopolitik 11

Resultat

Totalt identifierades 22 studier som uppfyllde de uppställda kraven. Studierna redovisas

efter ålder på barnen då effekterna av faderns närvaro/engagemang har studerats.

Information om barnets ålder då olika uppgifter samlats in anges genomgående i tabellerna.

I tabellerna presenteras resultatet av analyserna i kolumnen längst till höger. Resultatet

presenteras med kontroll för de potentiella skensamband som anges i kolumnen ”Kontroll

för samvariation”.

Fäders betydelse för små barn i åldern 0–3 år

Fyra studier av fäders betydelse för små barns hälsa och utveckling identifierades (tabell

1). De gällde faderns engagemang i form av besök på sjukhuset på avdelningen för förtidigt

födda barn, lek med barnet eller vård av barnet. De utfall som studerats på barnen

gäller intellektuell utveckling och sociala färdigheter.

I två av de fyra studierna tar författarna hänsyn till familjens sociala villkor. I en av dessa

studier påvisas ett generellt samband mellan faderns engagemang och barnets utveckling.

I den andra studien påvisas positiva samband mellan faderns engagemang och barns

utveckling, men endast i en undergrupp av afroamerikaner.

I de återstående två studierna har författarna inte tagit hänsyn till barnets sociala förhållanden.

I båda dessa studier påvisas ett positivt samband mellan faderns närvaro och engagemang

och positiva utfall för barnen.


12 fäders betydelse för barns och ungdomars hälsa, utveckling och välbefinnande

Tabell 1. Fäders betydelse för små barns (0–3 år) hälsa och utveckling.

Författare, studiens

innehåll

Levy-Schiff,

1990 (26)

Betydelsen av faderns

engagemang (besök på

sjukhuset) för

prematurt födda barns

utveckling fram till 1,5

års ålder

Nugent, 1991 (21)

Betydelsen av faderns

engagemang före och

efter födseln för

spädbarns kognitiva

utveckling vid 1 års

ålder

Pruett, 1988 (27)

Betydelsen av fäder

som är (pappalediga,

dvs. engagerade) med

sina spädbarn fr.o.m.

1–3 månaders ålder i

intakta familjer för

barnets sociala och

kognitiva utveckling

Studiepopulation

Antal/ålder/fäder/land

50 spädbarn

För tidigt födda barn

740–1 785 g och

25–35

graviditetsveckor

Biologiska fäder

Israel

48 spädbarn i

arbetarklassfamiljer

Nyfödda

Biologiska fäder

Irland

17 spädbarn

2–24 månader gamla

Biologiska fäder

USA

Mått på faderns

engagemang

Under

sjukhusvistelsen:

Självrapporterad (men

validerad) besöksfrekvens

på en lista på

barnets sjukhussäng

Vid 1 månad:

Father Caretaking

Inventory

Vid första mätningen

(barnen 2–24

månader):

Djupintervju med

fäder, som var heltid

pappalediga och var

därför utvalda som

höginvolverade fäder,

om könsroller och

livsval

Utfallsmått på

barnet

Vid 18 mån:

Psykologbedömning

enligt Gesell’s

Developmental

Schedules

Vid 1 års ålder:

Bailey Mental and

Motor Scales of Infant

Development

Vid 1 års ålder:

Yale Developmental

Schedule –

psykologbedömning

Kontroll för

samvariation/

Övrig kommentar

Kontroll för SES: Ja

+ Kontroll för

mammans besöksfrekvens,

medicinska

komplikationer och

barnets egenskaper

Övrig kommentar:

Litet antal barn

Korrelationsanalys (ej

regression)

Kontroll för SES: Nej

+ Kontroll för barnets

temperament genom

Brazelton Neonatal

Behaviour Assesment

vid fem dagars ålder

Övrig kommentar:

+ Pappan informant

om engagemang

Litet antal barn

Kontroll för SES: Nej

Övrig kommentar:

+ Socioekonomiskt

varierad grupp

Litet antal familjer

Även mammorna

mycket engagerade

Faderns betydelse

Pappans tätare besök

(engagemang)

predicerade bättre

social förmåga och

anpassning vid 18

månaders ålder.

Faderns engagemang

hade positiv effekt på

barnets kognitiva

utveckling vid 1 års

ålder. Förklarade en

tredjedel av den totala

variansen i modellen

för utfallet.

Sociala färdigheter

och problemlösningsförmåga

var bättre hos

barn till dessa

engagerade fäder som

var hemma med sina

barn jämfört med en

normalpopulation.


fäders betydelse för barns och ungdomars hälsa, utveckling och välbefinnande 13

Forts. Tabell 1. Fäders betydelse för små barns (0–3 år) hälsa och utveckling.

Författare, studiens

innehåll

Studiepopulation

Antal/ålder/fäder/land

Yogman, 1995 (10)

Betydelsen av faderns

engagemang för

prematurt födda barns

kognitiva utveckling

vid 3 års ålder

985 för tidigt födda -

≤ 2 500 g eller ≤ 37

graviditetsveckor

Biologiska och ickebiologiska

fäder

USA

Mått på faderns

engagemang

Utfallsmått på

barnet

Vid 1 och 2 år:

Mammorna om faderns

engagemang (lågt,

medel och högt

engagerad: närvarande

fader eller fadersfigur

som leker med barnet

varje dag

Vid 3 år:

Stanford Binet

Intelligence Scale (IQ)

Achenbach Child

Behavior Checklist

Kontroll för

samvariation/

Övrig kommentar

Kontroll för SES: Ja

+ Kontroll för

neonatala riskfaktorer

och pappans ålder

Övrig kommentar:

Socialt mindre gynnad

population

Mammans rapport av

faderns engagemang

Faderns betydelse

För gruppen som

helhet fanns inget

samband mellan

faderns engagemang

och barnets IQ eller

beteendeproblem.

Bland de svarta barnen

hade de med en högt

engagerad far bättre IQ

än dem med en lågt

engagerad far.


14 fäders betydelse för barns och ungdomars hälsa, utveckling och välbefinnande

Fäders betydelse för förskolebarn

Fem studier som gällde fäders betydelse för förskolebarns hälsa och utveckling identifierades

(tabell 2). Tre av de identifierade studierna undersökte relationskvaliteten mellan

fadern och barnet, en studie gällde endast faderns närvaro utan uppgifter om hur han

förhåller sig till barnet, och en studie omfattade både faderns närvaro och engagemang i

form av deltagande i vården av barnet. När det gäller utfall för barnen handlade det om

förekomst av aggressivt beteende, kvaliteten på barnets sociala relationer till kamrater och

syskon samt resultat på standardiserade kunskapsprov.

I en av de fem studierna tar författarna hänsyn till familjens sociala villkor. I denna studie

påvisas inga säkerställda samband mellan faderns närvaro och barnets utveckling. I tre av

de återstående fyra studierna påvisas samband mellan faderns närvaro och engagemang

samt olika positiva utfall för barnet.


fäders betydelse för barns och ungdomars hälsa, utveckling och välbefinnande 15

Tabell 2. Fäders betydelse för förskolebarns hälsa och utveckling.

Författare, studiens

innehåll

Studiepopulation

Antal/ålder/fäder/land

Crockett, 1993 (11)

Betydelsen av den

biologiska faderns

närvaro i familjen

under de första tre åren

för barns

beteendemässiga och

kognitiva anpassning

1 688 nyfödda

Biologiska fäder

USA

Isley, 1996 (28)

Betydelsen av faderns

relationskvalitet till

barnet, i form av

känsloyttringar och

kontrollbeteende under

fri lek i en experimentell

situation, för barnets

popularitet inom sin

barngrupp i förskola

116 pojkar

Barnen 5 år vid

rekryteringen

Ingen information om

faderskap

USA

Barnen utvalda för att i

lika delar representera

olika kategorier av

kamratacceptans efter

screening av 1 064 barn

Mått på faderns

engagemang/

relationskvalitet

Årligen 0–3 år:

Mammans rapport om

den biologiske faderns

närvaro i familjen

(sammanboende)

Vid 5 år:

Observation av

föräldra-barnsamspelet

i

laboratorium

Utfallsmått på

barnet

Vid 4–6 år:

Mått på språklig

utveckling och förekomst

av beteendeproblem

(Peabody

Picture Vocabulary

Test, Behavior

Problems Index,

inklusive Achenbach

Child Behavior Check

List)

Vid 6 år:

Barn i barngrupper

fick placera

kamraterna i tre lådor

(leker gärna med; kan

leka med; vill inte leka

med)

Lärarnas uppfattning

om hur populära

barnen var i

barngruppen

Kontroll för

samvariation/

Övrig kommentar

Faderns betydelse

Kontroll för SES: Ja

+ Kontroll för

mammans IQ och

barnets kön, ålder och

etnicitet

Övrig kommentar:

Grovt mått på pappans

betydelse – hans närvaro

Relativt utsatt grupp av

mödrar och barn

(många unga mödrar,

låg SES)

Stor spridning av ålder

(4–6 år)

Ingen skillnad mellan

grupperna med och

utan en närvarande

biologisk fader.

Kontroll för SES: Nej

Medelklass och övre

arbetarklass- familjer

+ Kontroll för

påverkan av mammans

relationskvalitet i

analysen

Övrig kommentar:

Ingen kontroll för

barnets popularitet vid

5 år

Om pappan visade

negativa känslor under

fri lek, var sönerna

mindre populära bland

kamraterna vid 6 års

ålder.


16 fäders betydelse för barns och ungdomars hälsa, utveckling och välbefinnande

Forts. Tabell 2. Fäders betydelse för förskolebarns hälsa och utveckling.

Författare, studiens

innehåll

Studiepopulation

Antal/ålder/fäder/land

Jaffee, 2003 (24)

Betydelsen av den

biologiske faderns

närvaro och

engagemang (i form av

deltagande i vården av

barnet) och hans

antisociala beteende

för förskolebarns

aggressiva beteende

1 116 nyfödda

tvillingpar av samma

kön

Nyfödda vid

rekrytering

Biologiska fäder

Storbritannien

Volling, 1992 (29)

Betydelsen av faderns

och barnets relationskvalitet,

i form av

anknytning, för

interaktionen med

syskon när barnet var

6 år och syskonet 2–3 år

gammalt

30 familjer

Mammorna gravida

vid rekrytering (N =

164)

Biologiska fäder

USA

Mått på faderns

engagemang/

relationskvalitet

Biologiska pappans

närvaro (sammanboende)

under de

första 5 åren

Biologiske faderns

deltagande i barnets

vård, från dagligen till

aldrig (retrospektiva

uppgifter, enligt

mamman)

Vid 1 år:

Ainsworth Strange

Situation – anknytning

till pappan

Vid 3 år: 1 timmes

observation i

laboratorium med fri

lek, uppgifter samt

separation från pappan

Utfallsmått på

barnet

Kontroll för

samvariation/

Övrig kommentar

Faderns betydelse

Vid 5 år:

Hembesök

Förekomst av beteendeproblem

enligt

föräldrar och lärare

Achenbach Child

Behavior Check List

Teacher report form

Achenbach Child

Behavior Check List

Parent report form

Kontroll för SES: Nej

+ Kontroll för

mammans antisociala

beteende

Övrig kommentar:

Retrospektiv data på

pappans närvaro och

deltagande i barnets

vård

Mammans uppgifter

både på hennes och

pappans antisociala

beteende

Ju längre pappan hade

varit närvarande i

barnets liv (bott med

barnet) och ju mer

engagerad han var i

barnets vård, desto

mindre aggressivt

beteende uppvisade

barnet.

I familjer med

antisociala pappor

uppvisade barnen mer

aggressiva beteenden

om fadern aktivt

deltagit i barnets vård.

Vid 6 år:

2 x 1 timmes

observation i hemmet

med fri lek, samt

uppgifter tillsammans

med syskonet –

konflikt, gemensamt

nöje, prosocialt

beteende (delar med

sig, hjälper, lär, tröstar)

Rutinerad observatör

Kontroll för SES: Nej

+ Kontroll för

anknytningen till

mamman

Övrig kommentar:

Endast intakta, vita

medelklass- och högre

arbetarklassfamiljer

(antal utbildningsår

genomsnitt 16 år för

fäderna)

Stort bortfall. Bortfall

av yngre fäder med

lägre utbildning och

inkomst under

uppföljningen

+ Objektiva utfallsmått

Ett positivt och

avspänt (facilitative)

förhållande mellan

pappan och första

barnet vid 3 års ålder

predicerade mer

prosocialt beteende

mellan syskonen.


fäders betydelse för barns och ungdomars hälsa, utveckling och välbefinnande 17

Forts. Tabell 2. Fäders betydelse för förskolebarns hälsa och utveckling.

Författare, studiens

innehåll

Studiepopulation

Antal/ålder/fäder/land

Youngblade, 1992 (30)

Betydelsen av faderns

och barnets

relationskvalitet, i

form av anknytning,

för relationen till en

nära kompis i 5 års

ålder

73 familjer

Mammorna gravida

vid rekrytering (N =

164)

Biologiska fäder

USA

Mått på faderns

engagemang/

relationskvalitet

Vid 1 år: Ainsworth

Strange Situation –

anknytning till pappan

Vid 3 år: 1 timmes

observation i

laboratorium med fri

lek, uppgifter samt

separation från pappan

Utfallsmått på

barnet

Vid 5 år:

1 timmes observation i

laboratorium med fri

lek, samt uppgifter

tillsammans med

”bästisen”

Rutinerad observatör

Kontroll för

samvariation/

Övrig kommentar

Faderns betydelse

Kontroll för SES: Nej

+ Kontroll för

anknytningen till

mamman

Övrig kommentar:

Endast intakta, vita

medelklass- och högre

arbetarklassfamiljer

(antal utbildningsår

genomsnitt 16 år för

fäderna)

Stort bortfall. Bortfall

av yngre fäder med

lägre utbildning och

inkomst under

uppföljningen

+ Objektiva utfallsmått

En säker anknytning

till pappan som

ettåring predicerade en

mindre engagerad

kompisrelation med

mindre harmoni och

intellektuell utmaning.

Ett positivt förhållande

mellan pappan och

barnet vid 3 års ålder

predicerade en

harmonisk

kompisrelation och

negativt förhållande en

negativ

kompisrelation.


18 fäders betydelse för barns och ungdomars hälsa, utveckling och välbefinnande

Fäders betydelse för skolbarn

Sju studier som gällde fäders betydelse för skolbarns hälsa och utveckling identifierades

(tabell 3). Fem av dessa undersökte faderns engagemang i form av deltagande i vården av

barnet, en studie gällde endast faderns närvaro utan uppgifter om hans förhållningssätt till

barnet och en studie undersökte relationskvaliteten mellan fadern och barnet, såsom barnet

upplever det. När det gäller utfall för barnen handlade det om förekomst av aggressivt

beteende eller hyperaktivitet, kriminalitet, barnets sociala relationer till kamrater samt

resultat på standardiserade kunskapsprov.

I fyra av de sju studierna tar författarna hänsyn till familjens sociala villkor. I tre av dessa

påvisas samband mellan faderns engagemang och positiva utfall för barnen. I två studier

påvisas det positiva värdet av engagemang endast för pojkar. Den tredje studien avser

sannolikt en socialt utsatt grupp, eftersom endast 36 procent av mödrarna sammanlevde

med den biologiska fadern då barnen var 10 år. I den fjärde studien kan inget samband

påvisas. I dessa studier föreligger således samband mellan faders engagemang, men sambanden

är inte entydiga och det är oklart om de gäller för barn i allmänhet.

Ytterligare tre studier redovisas där författarna inte tagit hänsyn till familjens sociala

villkor. Sambanden mellan faderns engagemang och utfallen för barnen varierar. En studie

visar ett positivt samband mellan faderns engagemang och ett positivt utfall för barnet,

medan de två återstående studierna redovisar oklara eller varierande samband.


fäders betydelse för barns och ungdomars hälsa, utveckling och välbefinnande 19

Tabell 3. Fäders betydelse för skolbarns hälsa och utveckling.

Författare, studiens

innehåll

Studiepopulation

Antal/ålder/fäder/land

Aldous, 2002 (31)

Betydelsen av pappans

(tidsmässiga)

engagemang i vården

av förskolebarn för

barns beteendeproblem

i skolåldern

600 familjer

Barnen 0–5 år vid

första mättillfället

Ingen information om

faderskap

USA

Broberg, 1997 (32)

Hur vård utanför

hemmet (daghem eller

dagmamma) och

faderns engagemang

under småbarnsåren

påverkar 8-åringars

kognitiva förmåga

123 förstfödda barn

16 månader vid

rekrytering

Biologiska fäder

Sverige

Mått på faderns

engagemang/

relationskvalitet

Utfallsmått på

barnet

Kontroll för

samvariation/

Övrig kommentar

Faderns betydelse

Vid första mätningen

(barnen 0–5 år):

Parental Care

Questionnaire

Tidsanvändningsstudie

inom National Survey

of Families &

Households

Vid andra mätningen

(barnen 5–10 år):

Förekomst av

beteendeproblem

(Behavioral Problem

Index, enligt mamman)

Kontroll för SES: Ja

+ Kontroll för

mammans

engagemang i vården

+ Kontroll för

depression,

äktenskapskvalitet, syn

på könsroller

Övrig kommentar:

Litet antal barn med

problem

Bara stabila familjer

utan skilsmässa

Inget generellt

samband mellan

pappans engagemang

och förekomst av

beteendeproblem.

Pojkar med

engagerade fäder vid

första mättillfället hade

färre beteendeproblem

vid andra mättillfället.

Barn (av båda könen)

med engagerade fäder,

som uppfattades som

problematiska av

mamman vid första

mättillfället, hade färre

beteendeproblem vid

andra mättillfället.

Årligen 1–6 år:

Faderns engagemang

beskrevs som konstant

engagerad eller

varierande engagerad

med hjälp av den årliga

Parental Responsibility

Questionnaire

(beskrivningar både

enligt mamman och

pappan)

Vid 8 år:

Psykologbedömning

av kognitiva utfall

Kontroll för SES: Nej

+ Kontroll för

potentiella faktorer

som påverkar utfallet,

som dagismiljön, antal

månader på daghem/hos

dagmamma, tidigare

intellektuell förmåga

under barnets uppväxt

och närvaro av syskon

Övrig kommentar:

Ingen kontroll för

mammans

engagemang

Oklart samband. Enligt

moderns rapport

förelåg samband

mellan konstant

engagemang av fadern

och barnets verbala

förmåga vid 8 års

ålder, men inte enligt

uppgifter från fadern.


20 fäders betydelse för barns och ungdomars hälsa, utveckling och välbefinnande

Forts. Tabell 3. Fäders betydelse för skolbarns hälsa och utveckling.

Författare, studiens

innehåll

Studiepopulation

Antal/ålder/fäder/land

Chen, 2000 (33)

Betydelsen av

relationskvaliteten till

föräldrar och föräldrars

kontrollbeteende för

skolbarns betyg,

kamratrelationer samt

sociala kompetens och

anpassning

250 kinesiska barn

12 år vid rekrytering

Biologiska fäder

Kina

Mått på faderns

engagemang/

relationskvalitet

Utfallsmått på

barnet

Kontroll för

samvariation/

Övrig kommentar

Faderns betydelse

Vid 12 år:

Children’s Report of

Parent Behavior

Inventory

Värme: Känner mig

bättre när jag har pratat

om mina problem med

honom; Han gillar att

göra saker med mig;

Säger att jag är ett

problem

Kontroll: Vill veta allt

jag gör; Vill att jag ska

lyda

”Skämmer bort”: Gör

allt för mig hemma;

Köper vad jag vill; Jag

får göra vad jag vill

Vid 12 och 14 år:

Social kamratacceptans:

social/kompetent,

aggressiv/förstör,

blyg/känslig

Teacher-Child Rating

Scale

Self-Perception Profile

Childhood Depression

Inventory

Loneliness and social

dissatisfaction

Kontroll för SES: Nej

+ Kontroll för

depression och betyg

Övrig kommentar:

Kinesisk kontext –

relevans

93 % intakta familjer,

73 % arbetare, 96 %

ensamma barn

Osäkerhet därför att

barnet själv lämnat

uppgifter om fadern

+ Äkta longitudinell

design

+ Separata data för

mamman och pappan

+ Många infallsvinklar

på social kompetens

Varierande samband

mellan faderns

engagemang och

barnets välfärd.

Upplevd värme i

relation till pappan vid

12 år predicerade

bättre kamratacceptans,

betyg och

självskattad social

kompetens samt

skyddade mot

aggressivt beteende vid

14 års ålder.

Att pappan ”skämde

bort” barnet vid 12 års

ålder predicerade

sämre betyg, lägre

självskattad social

kompetens och mer

aggressivt beteende vid

14 år.


fäders betydelse för barns och ungdomars hälsa, utveckling och välbefinnande 21

Forts. Tabell 3. Fäders betydelse för skolbarns hälsa och utveckling.

Författare, studiens

innehåll

Studiepopulation

Antal/ålder/fäder/land

Flouri, 2002 (34)

Betydelsen av faderns

närvaro i familjen och

hans engagemang

under uppväxten för

kriminalitet (händelser

med polisinblandning)

vid 16 års ålder

6 768 barn

följda från födseln i

National Child

Development Study

Både biologiska och

icke-biologiska fäder

Storbritannien

Mått på faderns

engagemang/

relationskvalitet

Vid 7 år:

Pappans engagemang

(mammans rapport) –

läser för barnet, gör

utflykter, tar hand om

barnet samt intresserar

sig för barnets

utbildning

(lärarrapport)

Utfallsmått på

barnet

Vid 16 år:

Problem med polisen

(moderns rapport)

Kontroll för

samvariation/

Övrig kommentar

Kontroll för SES: Ja

+ Kontroll för

mammans

engagemang samt

psykiatrisk sjukdom,

missbruk, kriminalitet

och skilsmässa i

familjen

Övrig kommentar:

Bortfall av utsatta

grupper

Barnet ej själv

informant om problem

med polis

(underrapportering)

Mamman lämnar

information både om

faderns engagemang

och barnets

kriminalitet

Faderns betydelse

Inga generella

samband mellan

faderns närvaro och

engagemang och

barnets kriminalitet.

För flickor hade

pappans närvaro i

familjen i 7 års ålder

skyddande effekt mot

kriminalitet i tonåren.

För pojkar predicerade

pappans engagemang i

barnet vid 7 års ålder

mindre kriminalitet i

tonåren.


22 fäders betydelse för barns och ungdomars hälsa, utveckling och välbefinnande

Fäders betydelse för unga vuxna

Sex studier som gällde fäders betydelse för unga vuxnas hälsa och utveckling identifierades

(tabell 4). En av de identifierade studierna undersökte faderns närvaro i familjen.

Alla studier analyserade betydelsen av faderns engagemang i barnet under uppväxten,

exempelvis i form av att läsa för barnet, göra utflykter tillsammans, ta hand om det samt

intressera sig för barnets utbildning. En studie undersökte även kvaliteten i relationen

mellan fadern och barnet. När det gäller utfall handlar det om förekomst av kriminalitet,

uppnådd utbildningsnivå, empatisk förmåga, självkänsla och förekomst av depression och

psykiska besvär.

I fyra av de sex studierna tar författarna hänsyn till familjens sociala villkor. I två av dessa

påvisas samband mellan faderns engagemang och positiva utfall för barnen. I de återstående

två studierna påvisas inga generella samband. Dock redovisas positiva effekter av

faderns engagemang i särgrupper; i en studie påvisas effekter för kvinnor och i annan

studie effekter för individer som vuxit upp i fattiga familjer. I dessa studier föreligger

således samband mellan faders engagemang och utfall i vuxen ålder, men sambanden är

inte entydiga.

Ytterligare två studier redovisas där författarna inte tagit hänsyn till familjens sociala

villkor. I båda dessa två studier redovisas positiva effekter av faderns engagemang.


fäders betydelse för barns och ungdomars hälsa, utveckling och välbefinnande 23

Tabell 4. Fäders betydelse för unga vuxnas hälsa och välbefinnande.

Författare, studiens

innehåll

Studiepopulation

Antal/ålder/fäder/land

Buchanan, 2002 (37)

Betydelsen av faderns

närvaro i familjen och

hans engagemang

under uppväxten för

utvecklingen av

beteendeproblem i

barndomen till

psykiska problem i

vuxen ålder

5 591 nyfödda

Följda från födseln i

National Child

Development Study

Både biologiska och

icke-biologiska fäder

Storbritannien

Mått på faderns

engagemang/

relationskvalitet

Vid 7 år:

Pappans engagemang

(mammans rapport) –

läser för barnet, gör

utflykter, tar hand om

barnet samt intresserar

sig för barnets

utbildning

(lärarrapport)

Utfallsmått på de

unga vuxna

Kontroll för

samvariation/

Övrig kommentar

Vid 33 år:

Förekomst av

depression, ångest och

psykosomatiska besvär

(Malaise Inventory)

Kontroll för SES: Ja

+ Kontroll för

mammans engagemang

samt psykiatrisk

sjukdom, missbruk,

kriminalitet och

skilsmässa i familjen

Övrig kommentar:

Bortfall av mer utsatta

grupper

Inga data om aktuella

livshändelser vid 33 år

Mamman har lämnat

uppgift om pappans

engagemang

Faderns betydelse

Inga generella samband

mellan faderns

engagemang och

förekomst av psykiska

problem.

Närvaro av en fadersfigur

i familjen under

uppväxten minskar

risken för psykiska

problem bland unga

vuxna.

En engagerad pappa

(lässtunder med pappa

vid 7 år) minskar

risken för psykiska

problem bland unga

kvinnor (ej män).


24 mot en ny folkhälsopolitik

Forts. Tabell 4. Fäders betydelse för unga vuxnas hälsa och välbefinnande.

Författare, studiens

innehåll

Studiepopulation

Antal/ålder/fäder/land

Flouri, 2003 (38)

Betydelsen av faderns

engagemang under

uppväxten för psykiska

problem under tonåren

och i vuxen ålder

8 441 nyfödda

Följda från födseln i

National Child

Development Study

Både biologiska och

icke-biologiska fäder

Storbritannien

Harris, 1996 (14)

Betydelsen av faderns

engagemang och

relationskvalité med

barnet såsom det

upplevdes av

barnet/tonåringen för

uppnådd utbildning,

kriminalitet och

depression

584 barn i åldern 7–

11 år

Både biologiska och

icke-biologiska fäder

USA

Mått på faderns

engagemang/

relationskvalitet

Utfallsmått på de

unga vuxna

Vid 16 år:

Faderns intresse av

barnets utbildning

(enligt lärare och

mamman)

Vid 33 år:

Förekomst av

depression, ångest och

psykosomatiska besvär

(Malaise Inventory)

Vid 7–11 och 12–

16 år:

Barnets uppfattning

om faderns engagemang

(gemensam aktivitet,

beröm, uppfostran) och

kvalitén i relationen till

fadern (närhet och

kärlek)

Vid 18–22 år:

Unga vuxna om sin

utbildning, inkomst,

kriminalitet, psykologiska

symtom och

barnafödande

Kontroll för

samvariation/

Övrig kommentar

Kontroll för SES: Ja

+ Kontroll för

mammans engagemang

samt psykiatrisk sjukdom,

missbruk,

kriminalitet och

skilsmässa i familjen

Övrig kommentar:

Bortfall av mer utsatta

grupper

Inga data om aktuella

livshändelser vid 33 år

Endast 5,8 % ickebiologiska

fäder

Same informant

(mamman) bias

Kontroll för SES: Ja

+ Kontroll för

mammans engagemang

och utbildning

+ Kontroll för barnets

kön, ålder, etnicitet,

boendeort

Övrig kommentar:

Stabila familjer utan

skilsmässa under 11

års tid

Faderns betydelse

För gruppen som helhet

hade pappans

engagemang ingen

effekt. Bland kvinnor

skyddar dock faderns

engagemang (intresserar

sig för barnets

utbildning vid 16 års

ålder) mot psykiska

problem.

För gruppen som helhet

hade vare sig pappans

engagemang eller

relationskvalitet någon

effekt. I fattiga familjer

skyddade en god

relationskvalitet med

fadern mot kriminalitet.

I välbeställda familjer

hade faderns

engagemang en positiv

effekt på uppnådd

utbildningsnivå och en

god relationskvalitet

skyddade mot depression.


mot en ny folkhälsopolitik 25

Forts. Tabell 4. Fäders betydelse för unga vuxnas hälsa och välbefinnande.

Författare, studiens

innehåll

Studiepopulation

Antal/ålder/fäder/land

Harris, 1998 (13)

Betydelsen av faderns

engagemang såsom det

upplevdes av

barnet/tonåringen för

uppnådd utbildning,

kriminalitet och

depression

584 barn i åldern 7–

11 år

Både biologiska och

icke-biologiska fäder

USA

Koestner, 1990 (39)

Betydelsen av faderns

engagemang under

förskoleåren för den

vuxnes empatiska

förmåga

75 barn 5 år gamla

Biologiska fäder

USA

Mått på faderns

engagemang/

relationskvalitet

Utfallsmått på de

unga vuxna

Vid 7–11 och 12–

16 år:

Barnets uppfattning

om faderns engagemang

(gemensam aktivitet,

beröm, uppfostran) och

kvaliteten i relation till

fadern (närhet och

kärlek)

Vid 18–22 år:

Unga vuxna om sin

utbildning, inkomst,

kriminalitet,

psykologiska symtom

och barnafödande

Vid 5 år:

Intervju med mammor

om faderns föräldraskap:

pappans deltagande i

vården av barnet,

pappans hårdhet i

uppfostran och

pappans visade värme

Vid 31 år:

Skattning av empatisk

förmåga – förmåga att

leva sig in i andra

människor och bry sig

om dem (+känslig,

hjälpsam, varm,

generöss) (Empathic

Concerns Index)

Kontroll för

samvariation/

Övrig kommentar

Faderns betydelse

Kontroll för SES: Ja

+ Kontroll för mammans

engagemang och

utbildning

+ Kontroll för barnets

kön, ålder, etnicitet,

boendeort

Övrig kommentar:

Stabila familjer utan

skilsmässa under 11

års tid

Pappans engagemang

hade en positiv effekt

på uppnådd

utbildningsnivå och

minskade risken för

kriminalitet.

Om pappans engagemang

ökade från 7–11 år till

12–16 år minskade

även risken för

psykiska problem som

ung vuxen.

Kontroll för SES: Nej

+ Kontroll för mammans

föräldrastil

+ Kontroll för barnets

temperament i 5 års

ålder genom lärarrapport

Övrig kommentar:

Faderns engagemang

genom mamman

20 % av ursprungspopulationen

kvar efter

26 år

Gammal data från

1951–1952

Faderns engagemang i

barnets vård hade

positiv effekt på den

vuxnes empatiska

förmåga.


26 fäders betydelse för barns och ungdomars hälsa, utveckling och välbefinnande

Forts. Tabell 4. Fäders betydelse för unga vuxnas hälsa och välbefinnande.

Författare, studiens

innehåll

Studiepopulation

Antal/ålder/fäder/land

Williams, 1999 (40)

Betydelsen av pappans

engagemang under

tonåren för unga

vuxnas självskattade

studieframgång och

tilltron att kunna

påverka det egna livet.

21 vita

medelklassfamiljer

Barnen 7–9 år vid

första mättillfället.

Biologiska fäder

USA

Mått på faderns

engagemang/

relationskvalitet

Utfallsmått på de

unga vuxna

Kontroll för

samvariation/

Övrig kommentar

Faderns betydelse

Vid 7–9 år:

Pappans engagemang i

vård av barnet (Parental

Involvement in Child

Care)

Vid 14–16 år:

Tonåringens tillfredsställelse

med pappans

engagemang

Vid 23–25 år:

Självskattad studieframgång.

Uppfattning

om att kunna påverka

det egna livet (locus of

control).

Kontroll för SES: Nej

Övrig kommentar:

Bara stabila medelklassfamiljer

utan skilsmässa

Inga objektiva mått

presenterade på uppnådd

utbildningsnivå

Faderns engagemang

under tidiga skolår

hade ingen effekt på

studieframgång men

positiv effekt på tilltron

att kunna påverka

det egna livet.

Faderns engagemang

under tidiga tonår hade

positiv effekt på barnets

uppfattning av sin egen

studieframgång.


fäders betydelse för barns och ungdomars hälsa, utveckling och välbefinnande 27

Diskussion

Genomgången tyder på att en far som är engagerad i barnet främjar barnets psykiska hälsa

och sociala anpassning. Ett sådant samband påvisas i åtta av de nio studier som analyserat

effekter av faderns engagemang med kontroll för familjens sociala bakgrund. De

gynnsamma effekterna påvisas antingen i hela undersökningsgruppen eller i någon av de

undergrupper där risken för problem är ökad. Således påvisas gynnsamma effekter av

faderns engagemang på barnens intellektuella utveckling i afroamerikanska familjer men

inte i gruppen som helhet i den studie som redovisas av Yogman och medarbetare (10). Ett

sådant resultat kan förklaras av att risken för ogynnsam intellektuell utveckling är störst i

den afroamerikanska undergruppen. Möjligheterna till förbättring är därför större där.

Resultaten i de studier som redovisar effekter på förekomst av beteendeproblem bland

pojkar men inte bland flickor kan troligen förklaras på liknande sätt. Beteendeproblem är

vanligare bland pojkar än bland flickor. Möjligheterna att påvisa effekter är därför större

bland pojkarna.

I tre av de nio studierna har enbart mamman lämnat uppgift om faderns engagemang och i

två studier bygger uppgifter om barnets utveckling och psykiska hälsa endast på information

från mamman. I dessa undersökningar finns det risk för att de resultaten främst

avspeglar moderns egen uppfattning och inte faderns faktiska engagemang, respektive

moderns uppfattning om barnet och inte barnets faktiska utveckling och hälsa. Det finns

därför risk för feltolkning av resultaten. I övriga studier har dock uppgifterna inhämtats på

tillförlitligare sätt eftersom informationen har lämnats av oberoende observatörer. Som

helhet kan därför inte de resultat som framkommit förklaras av denna potentiella felkälla.

Ett flertal studier har genomförts i USA och i Storbritannien. Könsrollerna är där mer

traditionella än i Sverige. Det innebär att fadern normalt har en mindre framträdande roll

gentemot barnet. De redovisade studierna kan därför förväntas underskatta faderns

betydelse i Sverige. Här är det möjligt att effekten av faderns engagemang är mer uttalad.

Effekter av faderns engagemang påvisas också i flertalet av de studier som gjorts utan

kontroll för familjens sociala förhållanden. Dessa studier ger stöd till slutsatsen att faderns

engagemang främjar barnets psykiska hälsa och sociala anpassning. Resultaten i dessa

studier är dock osäkra, eftersom det inte går att utesluta att gynnsamma effekter av fadern

lika väl kan tillskrivas familjens sociala förhållanden.

Studierna som ingår i denna analys visar att fäders engagemang ökar med utbildningsnivå

och inkomst (10–14). I andra studier har man visat att god samhällsekonomi och högst

andel förvärvsarbetande kvinnor också påverkar fäders engagemang (1, 16–18). Också

relationen mellan far och mor förefaller ha stor betydelse för faderns engagemang. Ju


28 fäders betydelse för barns och ungdomars hälsa, utveckling och välbefinnande

nöjdare mannen är med sitt äktenskap, desto mer ägnar han sig åt barnen. Han blir då också

mer nöjd med sitt föräldraskap och känner sig mer kompetent som förälder (13, 16,

19–21). Motsatsen gäller också. Vid äktenskapskonflikter visar han mindre värme och

närhet mot barnen och blir mer kontrollerande (22).

Analysen av studierna har gjorts utan att brister i kvaliteten systematiskt redovisas i

tabeller. Samtliga studier har inte heller granskats av mer än en person. Det finns därför en

tänkbar risk för att studier med brister som inte skulle av accepterats av samtliga författare

kan ha inkluderats. Ett striktare krav på inklusion av studier skulle dock inte förändra slutsatsen,

eftersom alla studier med ett enda undantag tyder på samband mellan faderns

engagemang och barns hälsa/välfärd.

Betydelsen av faderns fysiska närvaro i familjen har analyserats i fem studier. En positiv

effekt av faderns närvaro påvisas i två av dessa undersökningar. Den ena av dessa studier

gällde sannolikt en socialt utsatt grupp eftersom endast 36 procent av mödrarna sammanlevde

med barnafadern då barnet var 10 år (23). Det går därför knappast att avgöra om

enbart närvaro av fadern har betydelse för barnets utveckling och välfärd eller ej. En studie

tyder till och med på att närvaro av vissa pappor kan ha en negativ inverkan. Detta gäller

för pappor med antisocial tendens (24). Kontroll för familjens sociala förhållanden föreligger

dock endast i två studier. Effekterna enbart av faderns närvaro är således oklara.

De studier som har analyserats visar på samband mellan faderns engagemang och barnets

utveckling och sociala anpassning. Ett orsakssamband är troligt, men kan bara delvis

säkerställas i den typ av studier som har genomförts.

Studierna är inte utformade för att klargöra om de positiva effekterna av faderns

engagemang är knutna till att denna person är biologisk far till barnet och inte heller till att

han är en man. Andra studier visar att vuxna personer som långvarigt engagerar sig i ett

barn har gynnsam inverkan, oavsett om personen är en man eller en kvinna (25).


fäders betydelse för barns och ungdomars hälsa, utveckling och välbefinnande 29

Medverkande

Anna Sarkadi, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet, och

Robert Kristiansson, Centrum för klinisk forskning i Västmanland, Uppsala universitet,

har gjort litteratursökningen och har haft huvudansvar för utformning av texten. Sven

Bremberg, Statens folkhälsoinstitut, har varit ansvarig för utformning av studien och medverkat

vid av studien. Lars Jalmert, Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet, har

granskat texten.


30 fäders betydelse för barns och ungdomars hälsa, utveckling och välbefinnande

Referenser

1. Pleck J. Paternal involvement: Levels, sources, and consequences. I: Lamb M, red. The

father's role in child development. New York: John Wiley & Sons; 1997:66-103.

2. Lamb M. The development of father-infant relationships. I: Lamb M, red. The father’s

role in child development. New York: John Wiley & Sons; 1997:104-120.

3. Yogman M. Father-infant caregiving and play with preterm and full-term infants. I:

Pedersen F, red. Men's transitions to parenthood. Hillsdale, Nj: Erlbaum Publishers;

1987:175-96.

4. Eidelman A, Hovars R, Kaitz M. Comparative tactile behavior of mothers and fathers

with their newborn infants. Isr J Med Sci 1994;30(1):79-82.

5. Tomasello M, Conti-Ramsden G, Ewert B. Young children’s conversations with their

mothers and fathers: Differences in breakdown and repair. J Child Lang

1990;117(1):115-30.

6. Nakamura W, Stewart K, Tatarka M. Assessing father-infants interactions using the

NCAST teaching scale: A pilot study. Am J Occup Ther 2000;54(1):44-51.

7. Hedin A, Källestål C. Handbok för framställning av kunskapsöversikter om interventioner

inom folkhälsoområdet. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut; 2003.

8. Carbrera N, Tamis-LeMonda S, Bradley R, Hofferth S, Lamb M. Fatherhood in the

twenty-first century. Child Development 2000;71(1):127-136.

9. Hawkins A, Bradford K, Palkovitz R, Christiansen S, Day R, Call V. The Inventory of

Father Involvement: a pilot study of a new measure of father involvement. J Men’s

Studies 2002;10(2):183-197.

10. Yogman M, Kindlon D, Earls F. Father involvement and cognitive behavioral outcomes

of preterm infants. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 1995;34:58-66.

11. Crockett L, Eggebeen D, Hawkins A. Father’s presence and young children's

behavioural and cognitive adjustment. J Family Issues 1993;14(3):355-77.

12. Mott F. Sons, daughters and fathers’absence. Differentials in father-leaving probabilities

and in home-environments. J Family Issues 1994;15(1):97-128.

13. Harris K, Furstenberg F, Marmer J. Paternal involvement with adolescents in intact

families: The influence of fathers over the life course. Demography 1998;35(2):201-16.

14. Harris K, Marmer J. Poverty, paternal involvement, and adolescent well-being.

J Family Issues 1996;17(5):614-40.

15. Bremberg S. Sociala skillnader i ohälsa bland barn i Sverige – en litteraturöversikt.

Stockholm: Statens folkhälsoinstitut; 2002.

16. Kalmijn M. Father involvement in childrearing and the perceived stability of marriage.

J Marriage Fam 1999;61(May):409-21.

17. Casper L, O'Connell M. Work, income, the economy and married fathers as childcare

providers. Demography 1998;35(2):243-50.

18. Grossman F, Pollack W, Golding E. Fathers and children: Predicting the quality and

quantity of fathering. Developmental Psychology 1988;24:82-91.


fäders betydelse för barns och ungdomars hälsa, utveckling och välbefinnande 31

19. Belsky J, Volling B. Mothering, fathering, and marital interaction in the family triad

during infancy: Exploring family system’s processes. I: Pedersen F, red. Men’s

transitions to parenthood. Longitudinal studies of early family experience. Hillsdale,

New Jersey: Lawrence Erlbaum Publishers; 1987.

20. Dickie J. Interrelationships within the mother-father-infant triad. I: Pedersen F, red.

Men's transitions to parenthood. Longitudinal studies of early family experience.

Hillsdale, New Jersey: Lawrence Erlbaum Publishers; 1987.

21. Nugent K. Cultural and Psychological Influences on the Father's Role in Infant

Development. J Marriage Fam 1991;53(2):475-85.

22. Coiro M, Emery R. Do marriage problems affect fathering more than mothering A

qualitative and qualitative review. Clin Child Fam Psychol Rev 1998;1(1):23-38.

23. Vaden-Kiernan N, Ialongo N, Pearson J, Kellam S. Household family structure and

children's aggressive behavior: A longitudinal study of urban elementary school

children. J Abnormal Child Psychology 1995;23(5):553-68.

24. Jaffee S, Moffitt T, Caspi A, Taylor A. Life with (or without) father: The benefits of

living with two biological parents depend on the father's antisocial behavior. Child

Development 2003;74(1):109-126.

25. Werner EE, Smith RS, Junker Miranda U, Svenska föreningen för psykisk hälsa. Att

växa mot alla odds : från födelse till vuxenliv. Stockholm: Svenska föreningen för

psykisk hälsa; 2003.

26. Levy-Shiff R, Hoffman M, Mogilner S, Levinger S, Mogilner M. Father’s hospital

visits to their preterm infants as a predictor of father-infant relationship and infant

development. Pediatrics 1990;86(2):289-93.

27. Pruett K. Father's influence in the development of infant's relationships. Acta Pediatr

Scand 1988;77(344):43-52.

28. Isley S, O'Neil R, Parke R. The relation of parental affect and control behaviors to

children's classroom acceptance: A concurrent and predictive analysis. Early Educ Dev

1996;7(1).

29. Volling B, Belsky J. The contribution of mother-child and father-child relationships to

the quality if sibling interaction: A longitudinal study. Child Development

1992;63:1209-22.

30. Youngblade L, Belsky J. Parent-child antecedents of 5-year-olds’ close friendships: A

longitudinal analysis. Developmental Psychology 1992;28(4):700-13.

31. Aldous J, Mulligan G. Father's child care and children's behavioral problems. J Family

Issues 2002;23(5):624-47.

32. Broberg A, Wessels H, Lamb M, Hwang C. Effects of day care on the development of

cognitive abilities in 8-year-olds: A longitudinal study. Dev Psychol 1997;33(1):62-69.

33. Chen X, Liu M, Li D. Parental warmth, control, and indulgence and their relations to

adjustment in Chinese children: A longitudinal Study. J Fam Psychol 2000;14(3):401-19.

34. Flouri E, Buchanan A. Father involvement in childhood and trouble with the police in

adolescence. J Interpers Violence 2002;17(6):689-701.


32 fäders betydelse för barns och ungdomars hälsa, utveckling och välbefinnande

35. Levy-Shiff R, Einat G, Mogilner M, Lerman M, Krikler R. Biological and environmental

correlates of development outcome of prematurely born infants in early adolescence. J

Ped Psychol 1994;19(1):63-78.

36. Pruett K. Role of the father. Pediatrics 1998;102(5 (Supplement)):1253-1261.

37. Buchanan A, Flouri E, Ten Brinke J. Emotional and behavioural problems in childhood

and distress in adult life: risk and protective factors. Austr N Z J Psychiatr

2002;36:521-27.

38. Flouri E, Buchanan A. The role of father involvement in children's later mental health.

J Adolescence 2003;26:63-78.

39. Koestner R, Franz C, Weinberger J. The family origins of empathic concern: A 26-year

longitudinal study. J Pers Soc Psych 1990;58(4):709-17.

40. Williams E, Radin N. Effects of father participation in child-rearing: Twenty-year

follow-up. Am J Orthopsych 1999;69(3):328-36.


Föräldrars omvårdnad är avgörande för barns välfärd och hälsa.

Traditionellt har mamman uppfattats betyda mest för barnet, vilket

också har medfört att det stöd som föräldrar erbjuds i dag i första

hand riktar sig till kvinnor. Det innebär samtidigt att utvecklingen

mot ett jämställt föräldraskap hämmas.

Om föräldrastödet ska kunna utformas så att det kommer både

män och kvinnor till del är det viktigt att klargöra fäders betydelse

för barns och ungdomars hälsa, utveckling och välbefinnande.

I denna rapport redovisas en översikt av longitudinella studier i

ämnet. Genomgången tyder på att en far som är engagerad i sitt

barn positivt påverkar såväl barnets hälsa som dess sociala

utveckling.

Statens folkhälsoinstitut

Distributionstjänst

120 88 Stockholm

Fax 08-449 88 11

E-post fhi@strd.se

Internet www.fhi.se

Rapport R 2004:17

ISSN 1651-8624

ISBN 91-7257-275-2

More magazines by this user
Similar magazines