FÃ¤ders betydelse fÃ¶r barns och ungdomars hÃ¤lsa

Fäders betydelse för barns 

och ungdomars hälsa 

En systematisk översikt av longitudinella studier 

Anna Sarkadi, Robert Kristiansson och Sven Bremberg 

statens folkhälsoinstitut 

www.fhi.se

Fäders betydelse för barns 

och ungdomars hälsa 

En systematisk översikt av longitudinella studier 

Anna Sarkadi, Robert Kristiansson och Sven Bremberg 

statens folkhälsoinstitut 

www.fhi.se

© statens folkhälsoinstitut r 2004:17 

issn: 1651-8624 

isbn: 91-7257-275-2 

författare: anna sarkadi, robert kristiansson och sven bremberg 

redaktör: sven bremberg 

omslagsfotografi: eva wernlid 

grafisk produktion: sandvikens tryckeri, sandviken 2004

fäders betydelse för barns och ungdomars hälsa, utveckling och välbefinnande 3 

Innehåll 

Sammanfattning ______________________________________________________ 5 

Bakgrund ____________________________________________________________ 7 

Syfte ________________________________________________________________ 8 

Metod ______________________________________________________________ 9 

Litteratursökningar __________________________________________________ 9 

Fäders engagemang __________________________________________________ 9 

Tidpunkten för uppgifter om fadern och om barnet ________________________ 10 

Kontroll för skensamband (confounders) __________________________________ 10 

Resultat ____________________________________________________________ 11 

Fäders betydelse för små barn i åldern 0–3 år ______________________________ 11 

Fäders betydelse för förskolebarn ________________________________________ 14 

Fäders betydelse för skolbarn __________________________________________ 18 

Fäders betydelse för unga vuxna ________________________________________ 22 

Diskussion __________________________________________________________ 27 

Medverkande ________________________________________________________ 29 

Referenser __________________________________________________________ 30

4 fäders betydelse för barns och ungdomars hälsa, utveckling och välbefinnande


Sammanfattning 

Frågan 

Föräldrar är avgörande för barns välfärd och hälsa. Traditionellt har mamman uppfattats 

betyda mest för barnet. Detta har haft konsekvenser för det stöd som erbjuds föräldrar i 

dag: det är i första hand mammorna som erbjuds insatser, vilket är särskilt tydligt inom 

barnhälsovården men gäller också inom andra verksamheter. Ett sådant föräldrastöd 

motverkar utveckling mot ett jämställt föräldraskap. 

Om fäder är viktiga för barnen, bör föräldrastöd utformas så att det kommer både kvinnor 

och män till del. Därför är det angeläget att klargöra fäders betydelse för barns och ungdomars 

hälsa, utveckling och välbefinnande. 

Evidens 

Litteratursökningar gjordes i fem databaser som indexerar vetenskaplig litteratur. Totalt 

identifierades 22 studier av faderns effekt på barns psykiska hälsa och sociala anpassning. 

Tjugo analyser behandlade effekter av faderns engagemang och fem behandlade effekter 

av faderns närvaro. I samtliga analyser hade faderns engagemang och närvaro studerats 

vid ett första tillfälle och effekterna på barnet ett eller flera år senare. 

Genomgången tyder på att en far som är engagerad i barnet främjar barnets psykiska hälsa 

och sociala anpassning. Ett sådant samband påvisas i åtta av de nio analyser som behandlade 

effekter av faderns engagemang med kontroll för familjens sociala bakgrund. Effekter av 

faderns engagemang påvisas också i flertalet av de 11 analyser som gjorts utan kontroll för 

familjens sociala förhållanden. 

Betydelsen av faderns fysiska närvaro i familjen behandlades i fem analyser. Analyserna 

ger ingen tydlig bild och det går därför inte att avgöra om enbart närvaro av fadern har 

betydelse för barnets utveckling och välfärd. 

Förslag till policy 

Ett föräldrastöd som främjar faderns engagemang i barnet förväntas både främja barnets 

välfärd och hälsa och ett jämställt föräldraskap. I dag erbjuds föräldrar stöd i första hand 

inom mödra- och barnhälsovården. Normalt deltar endast ett fåtal män i barnhälsovårdens 

föräldragrupper, men det går att nå ett ökat manligt deltagande på flera sätt. En väg är att 

även erbjuda fäder verksamhet som är specifikt utformad för män. Nackdelen med denna 

metod är att den kräver ny finansiering.

6 fäders betydelse för barns och ungdomars hälsa, utveckling och välbefinnande 

Ett alternativ är att utforma föräldrastöd så att det relativt likvärdigt når både kvinnor och 

män. Den modell som används i Leksand och några andra kommuner är utformad på ett 

sådant sätt. Där organiseras föräldragrupper av föräldrarna själva med stöd av ett 

studieförbund i samarbete med kommun och landsting. Det är därför motiverat att pröva 

modeller av denna typ även i andra delar av landet. 

Resultat från en föräldraenkät tyder på att föräldragrupper som är strukturerade bättre 

främjar ett jämställt föräldraskap jämfört med öppna samtalsgrupper. Det förefaller också 

vara en fördel att förmedla information via Internet, eftersom intresset för denna form är 

likvärdigt för kvinnor och män.


Bakgrund 

I denna rapport analyseras föräldrastöd från ett flertal perspektiv. En aspekt gäller föräldraskap 

sett från ett könsperspektiv. Det övergripande målet för den jämställdhetspolitik som 

riksdagen antagit är att kvinnor och män ska ha samma möjligheter, rättigheter och 

skyldigheter inom alla väsentliga områden i livet. Det innebär bland annat delat ansvar för 

hem och barn. Detta mål är formulerat från ett vuxenperspektiv. I denna rapport har dock 

barnens perspektiv en överordnad ställning, vilket medför att det är nödvändigt att 

klargöra om jämställdhet mellan könen också är till fördel för barnen. 

Det föräldrastöd som erbjuds i dag riktas främst till kvinnor. Det är en följd av att kvinnor 

tidigare haft huvudansvaret för barnen. Ska föräldrastöd utformas så det kommer män till 

del i liknande omfattning som kvinnor, krävs därför väsentliga förändringar. Sådana 

förslag till förändringar måste kunna motiveras utifrån ett barnperspektiv och det är därför 

angeläget att klargöra vilken betydelse fäder har för barnen. 

Det som talar för att fäder skulle ha särskild betydelse är bland annat studier av den tidiga 

spädbarnstiden. Där har man funnit att fäder, jämfört med mödrar, ägnar mer tid till socialt 

samspel och stimulerande lek med barnen och mindre till omvårdnad. Leken beskrivs som 

utmanande, oberäknelig och uppskattad av barnet (1, 2). Detta har observerats för såväl 

sköra, för tidigt födda barn (3) som för friska nyfödda (4). Vidare har det framgått från 

observationer att fäder talar på ett mer vuxet sätt till sina barn. De gör fler ifrågasättanden 

och ställer större krav på förklaringar. Detta kan tolkas som en förberedelse av barnet för 

kommunikation med andra vuxna (5). Barnet reagerar också på ett annat sätt mot fäder än 

mot mödrar. Redan under spädbarnstiden har man observerat att barn använder tydligare 

signaler i kommunikationen med sina fäder än med mödrarna (6). Fäder förefaller således 

kunna ha speciell betydelse för sina barn.


Syfte 

Att klargöra betydelsen av fäders närvaro och engagemang för barns välfärd och hälsa 

med hjälp av en systematisk översikt av studier som följt barn över tid (så kallade longitudinella 

studier).


Metod 

Litteratursökningar 

Sökningar gjordes i juni 2003 i databaserna Medline, PubMed, ERIC, Sociological 

Abstracts, Cochrane Library och Psychinfo från databasernas första datering med sökorden 

father (paternal); involvement (engagement); longitudinal (prospective/cohort); 

study (survey), school/monitoring/discipline; longitudinal (prospective/cohort); father 

(paternal) & accessibility/engagement/responsibility, health behavior/smoking/drinking/alcohol 

i olika kombinationer. Flera omfattande longitudinella studier identifierades: 

National Child Development Study i Storbritannien; National Longitudinal Survey of 

Youth i USA; National Longitudinal Study of Adolescent Heath i USA och National 

Survey of Children i USA. Sökningar gjordes med dessa studiers namn som sökord. 

Studier som uppfyllde följande krav inkluderades i översikten: 1) studien är publicerad i 

referee-bedömd vetenskaplig tidskrift, 2) studien behandlar faderns närvaro och/eller 

engagemang som bestämningsfaktor, 3) studien behandlar barns hälsa och/eller välfärd 

som utfall, 4) studien är longitudinell med skattning av bestämningsfaktor vid en tidpunkt 

och skattning av utfall vid en senare tidpunkt, 5) i studien finns uppgifter om kontroll för 

skensamband (confounders). 

Den manual för systematiska översikter som tagits fram vid Statens folkhälsoinstitut 

användes som riktlinje för sammanställningen (7). Dock användes inte de protokollformulär 

som föreslås där och endast ett urval av studier granskades av alla författare. För 

varje studie gjordes en bedömning av kvalitet. Särskilda problem redovisas i tabellform. 

Enskilda kvalitetsaspekter, exempelvis bortfall, redovisas dock ej systematiskt i tabellerna. 

För varje enskild studie klassificerades effekten av fadern (närvaro/engagemang) på barnets 

välfärd och hälsa som ”påverkan” alternativt ”ej påverkan”, med kontroll för angivna 

confounders. Klassificeringen grundades på statistiskt säkerställda samband på sannolikhetsnivån 

5 procent. Om utfallet skattats med flera variabler skattades sambandet som 

signifikant om någon variabel uppvisade ett sådant samband, förutsatt att denna variabel 

var valid för det beskrivna utfallet och att risk för massignifikans ej förelåg. 

Fäders engagemang 

I engagemang (engelska involvement) ingår tillgänglighet, samspel och ansvar (8). Med 

tillgänglighet menas att fadern är närvarande som person och finns tillgänglig (inom 

hörhåll) för barnet. I tillgänglighet ingår även hushållssysslor eller annan aktivitet

10 mot en ny folkhälsopolitik 

(exempelvis läsa tidningen) som fadernn ägnar sig åt i barnets närhet så att barnet har 

möjlighet att initiera ett samspel. Samspel äger rum när barn och far ägnar sig åt någon 

gemensam aktivitet, som att leka, prata, göra läxor eller en utflykt. Samspel innefattar även 

vårdande aktiviteter som att mata eller lägga barnet. Ansvar innebär ett ekonomiskt ansvar 

och den tankeaktivitet fadern kan ägna sitt barn i form av oro, framtidsplanering eller att 

ordna ett tandläkarbesök. I engagemang ingår även att delta i barnens skolarbete, övervaka 

barnets aktiviteter och dela ut eventuella bestraffningar (9). 

Studier som endast analyserat faderns ekonomiska ansvarstagande har inte inkluderats, 

eftersom det i Sverige finns relativt omfattande välfärdssystem med bidragsförskott, barnbidrag, 

och bostadsbidrag som avser att kompensera modern ekonomiskt i detta avseende. 

Tidpunkten för uppgifter om fadern och om barnet 

Effekten av faderns engagemang kan avläsas först efter en viss tid. Om uppgifter om fäder 

och barn samlas in vid samma tillfälle blir resultaten svåra att tolka. Visar det sig exempelvis 

att fäder till barn med beteendeproblem är mer tillsammans med sina barn, kan det 

både vara en följd av barnets problem och en orsak till barnets problem. Därför har det 

vanligen varit ett krav att uppgifter om faderns närvaro eller engagemang samlats in vid ett 

tidigare tillfälle än bedömningen av barnet görs. I några studier har dock uppgifterna 

samlats in vid samma tillfälle. Studierna har inkluderats eftersom uppgifter om tidigare 

förhållanden kan beskrivas relativt tillförlitligt även vid ett senare tillfälle. Detta gäller 

exempelvis för uppgifter om fadern bott med barnet och modern under barnets första 

levnadsår. 

Kontroll för skensamband (confounders) 

En studie kan påvisa ett samband mellan faderns engagemang och barnets utveckling. Ett 

sådant samband kan förklaras av att faderns insatser verkligen påverkat barnet. Sambandet 

kan dock även vara skenbart. I familjer som lever med goda sociala villkor är det till exempel 

vanligt att fäder är mer engagerade i barnet (10–14). Barnet utvecklas också ofta bättre 

(15). Sambandet mellan faderns engagemang och barnets utveckling kan således vara 

skenbart. 

Det innebär att studier måste utformas så att det går att utesluta sådana skensamband. 

Högst bevisvärde har de studier som tar hänsyn till ett flertal potentiella skensamband 

(engelska confounders). Vanligen används en statistisk metod, så kallad regressionsanalys, 

för att samtidigt ta hänsyn till flera olika förhållanden. I de fall där resultaten baseras på 

andra statistiska metoder finns detta angivet i tabellerna. Eftersom socioekonomisk status 

(SES) har särskilt stor betydelse, anges i tabellerna om författarna tagit hänsyn till detta i 

sina analyser.

mot en ny folkhälsopolitik 11 

Resultat 

Totalt identifierades 22 studier som uppfyllde de uppställda kraven. Studierna redovisas 

efter ålder på barnen då effekterna av faderns närvaro/engagemang har studerats. 

Information om barnets ålder då olika uppgifter samlats in anges genomgående i tabellerna. 

I tabellerna presenteras resultatet av analyserna i kolumnen längst till höger. Resultatet 

presenteras med kontroll för de potentiella skensamband som anges i kolumnen ”Kontroll 

för samvariation”. 

Fäders betydelse för små barn i åldern 0–3 år 

Fyra studier av fäders betydelse för små barns hälsa och utveckling identifierades (tabell 

1). De gällde faderns engagemang i form av besök på sjukhuset på avdelningen för förtidigt 

födda barn, lek med barnet eller vård av barnet. De utfall som studerats på barnen 

gäller intellektuell utveckling och sociala färdigheter. 

I två av de fyra studierna tar författarna hänsyn till familjens sociala villkor. I en av dessa 

studier påvisas ett generellt samband mellan faderns engagemang och barnets utveckling. 

I den andra studien påvisas positiva samband mellan faderns engagemang och barns 

utveckling, men endast i en undergrupp av afroamerikaner. 

I de återstående två studierna har författarna inte tagit hänsyn till barnets sociala förhållanden. 

I båda dessa studier påvisas ett positivt samband mellan faderns närvaro och engagemang 

och positiva utfall för barnen.


Tabell 1. Fäders betydelse för små barns (0–3 år) hälsa och utveckling. 

Författare, studiens 

innehåll 

Levy-Schiff, 

1990 (26) 

Betydelsen av faderns 

engagemang (besök på 

sjukhuset) för 

prematurt födda barns 

utveckling fram till 1,5 

års ålder 

Nugent, 1991 (21) 


engagemang före och 

efter födseln för 

spädbarns kognitiva 

utveckling vid 1 års 

ålder 

Pruett, 1988 (27) 

Betydelsen av fäder 

som är (pappalediga, 

dvs. engagerade) med 

sina spädbarn fr.o.m. 

1–3 månaders ålder i 

intakta familjer för 

barnets sociala och 

kognitiva utveckling 

Studiepopulation 

Antal/ålder/fäder/land 

50 spädbarn 

För tidigt födda barn 

740–1 785 g och 

25–35 

graviditetsveckor 

Biologiska fäder 

Israel 

48 spädbarn i 

arbetarklassfamiljer 

Nyfödda 


Irland 

17 spädbarn 

2–24 månader gamla 


USA 

Mått på faderns 

engagemang 

Under 

sjukhusvistelsen: 

Självrapporterad (men 

validerad) besöksfrekvens 

på en lista på 

barnets sjukhussäng 

Vid 1 månad: 

Father Caretaking 

Inventory 

Vid första mätningen 

(barnen 2–24 

månader): 

Djupintervju med 

fäder, som var heltid 

pappalediga och var 

därför utvalda som 

höginvolverade fäder, 

om könsroller och 

livsval 

Utfallsmått på 

barnet 

Vid 18 mån: 

Psykologbedömning 

enligt Gesell’s 

Developmental 

Schedules 

Vid 1 års ålder: 

Bailey Mental and 

Motor Scales of Infant 

Development 

Vid 1 års ålder: 

Yale Developmental 

Schedule – 

psykologbedömning 

Kontroll för 

samvariation/ 

Övrig kommentar 

Kontroll för SES: Ja 

+ Kontroll för 

mammans besöksfrekvens, 

medicinska 

komplikationer och 

barnets egenskaper 

Övrig kommentar: 

Litet antal barn 

Korrelationsanalys (ej 

regression) 

Kontroll för SES: Nej 

+ Kontroll för barnets 

temperament genom 

Brazelton Neonatal 

Behaviour Assesment 

vid fem dagars ålder 


+ Pappan informant 

om engagemang 

Litet antal barn 



+ Socioekonomiskt 

varierad grupp 

Litet antal familjer 

Även mammorna 

mycket engagerade 

Faderns betydelse 

Pappans tätare besök 

(engagemang) 

predicerade bättre 

social förmåga och 

anpassning vid 18 

månaders ålder. 

Faderns engagemang 

hade positiv effekt på 

barnets kognitiva 

utveckling vid 1 års 

ålder. Förklarade en 

tredjedel av den totala 

variansen i modellen 

för utfallet. 

Sociala färdigheter 

och problemlösningsförmåga 

var bättre hos 

barn till dessa 

engagerade fäder som 

var hemma med sina 

barn jämfört med en 

normalpopulation.


Forts. Tabell 1. Fäders betydelse för små barns (0–3 år) hälsa och utveckling. 


innehåll 



Yogman, 1995 (10) 


engagemang för 

prematurt födda barns 

kognitiva utveckling 

vid 3 års ålder 

985 för tidigt födda - 

≤ 2 500 g eller ≤ 37 

graviditetsveckor 

Biologiska och ickebiologiska 

fäder 

USA 


engagemang 


barnet 

Vid 1 och 2 år: 

Mammorna om faderns 

engagemang (lågt, 

medel och högt 

engagerad: närvarande 

fader eller fadersfigur 

som leker med barnet 

varje dag 

Vid 3 år: 

Stanford Binet 

Intelligence Scale (IQ) 

Achenbach Child 

Behavior Checklist 

Kontroll för 

samvariation/ 




neonatala riskfaktorer 

och pappans ålder 


Socialt mindre gynnad 

population 

Mammans rapport av 

faderns engagemang 


För gruppen som 

helhet fanns inget 

samband mellan 


och barnets IQ eller 

beteendeproblem. 

Bland de svarta barnen 

hade de med en högt 

engagerad far bättre IQ 

än dem med en lågt 

engagerad far.


Fäders betydelse för förskolebarn 

Fem studier som gällde fäders betydelse för förskolebarns hälsa och utveckling identifierades 

(tabell 2). Tre av de identifierade studierna undersökte relationskvaliteten mellan 

fadern och barnet, en studie gällde endast faderns närvaro utan uppgifter om hur han 

förhåller sig till barnet, och en studie omfattade både faderns närvaro och engagemang i 

form av deltagande i vården av barnet. När det gäller utfall för barnen handlade det om 

förekomst av aggressivt beteende, kvaliteten på barnets sociala relationer till kamrater och 

syskon samt resultat på standardiserade kunskapsprov. 

I en av de fem studierna tar författarna hänsyn till familjens sociala villkor. I denna studie 

påvisas inga säkerställda samband mellan faderns närvaro och barnets utveckling. I tre av 

de återstående fyra studierna påvisas samband mellan faderns närvaro och engagemang 

samt olika positiva utfall för barnet.


Tabell 2. Fäders betydelse för förskolebarns hälsa och utveckling. 


innehåll 



Crockett, 1993 (11) 

Betydelsen av den 

biologiska faderns 

närvaro i familjen 

under de första tre åren 

för barns 

beteendemässiga och 

kognitiva anpassning 

1 688 nyfödda 


USA 

Isley, 1996 (28) 


relationskvalitet till 

barnet, i form av 

känsloyttringar och 

kontrollbeteende under 

fri lek i en experimentell 

situation, för barnets 

popularitet inom sin 

barngrupp i förskola 

116 pojkar 

Barnen 5 år vid 

rekryteringen 

Ingen information om 

faderskap 

USA 

Barnen utvalda för att i 

lika delar representera 

olika kategorier av 

kamratacceptans efter 

screening av 1 064 barn 


engagemang/ 

relationskvalitet 

Årligen 0–3 år: 

Mammans rapport om 

den biologiske faderns 

närvaro i familjen 

(sammanboende) 

Vid 5 år: 

Observation av 

föräldra-barnsamspelet 

i 

laboratorium 


barnet 

Vid 4–6 år: 

Mått på språklig 

utveckling och förekomst 

av beteendeproblem 

(Peabody 

Picture Vocabulary 

Test, Behavior 

Problems Index, 

inklusive Achenbach 

Child Behavior Check 

List) 

Vid 6 år: 

Barn i barngrupper 

fick placera 

kamraterna i tre lådor 

(leker gärna med; kan 

leka med; vill inte leka 

med) 

Lärarnas uppfattning 

om hur populära 

barnen var i 

barngruppen 

Kontroll för 

samvariation/ 





mammans IQ och 

barnets kön, ålder och 

etnicitet 


Grovt mått på pappans 

betydelse – hans närvaro 

Relativt utsatt grupp av 

mödrar och barn 

(många unga mödrar, 

låg SES) 

Stor spridning av ålder 

(4–6 år) 

Ingen skillnad mellan 

grupperna med och 

utan en närvarande 

biologisk fader. 


Medelklass och övre 

arbetarklassfamiljer 


påverkan av mammans 

relationskvalitet i 

analysen 


Ingen kontroll för 

barnets popularitet vid 

5 år 

Om pappan visade 

negativa känslor under 

fri lek, var sönerna 

mindre populära bland 

kamraterna vid 6 års 

ålder.


Forts. Tabell 2. Fäders betydelse för förskolebarns hälsa och utveckling. 


innehåll 



Jaffee, 2003 (24) 

Betydelsen av den 

biologiske faderns 

närvaro och 

engagemang (i form av 

deltagande i vården av 

barnet) och hans 

antisociala beteende 

för förskolebarns 

aggressiva beteende 


tvillingpar av samma 

kön 

Nyfödda vid 

rekrytering 


Storbritannien 

Volling, 1992 (29) 


och barnets relationskvalitet, 

i form av 

anknytning, för 

interaktionen med 

syskon när barnet var 

6 år och syskonet 2–3 år 

gammalt 

30 familjer 

Mammorna gravida 

vid rekrytering (N = 

164) 


USA 


engagemang/ 


Biologiska pappans 

närvaro (sammanboende) 

under de 

första 5 åren 

Biologiske faderns 

deltagande i barnets 

vård, från dagligen till 

aldrig (retrospektiva 

uppgifter, enligt 

mamman) 

Vid 1 år: 

Ainsworth Strange 

Situation – anknytning 

till pappan 

Vid 3 år: 1 timmes 

observation i 

laboratorium med fri 

lek, uppgifter samt 

separation från pappan 


barnet 

Kontroll för 

samvariation/ 



Vid 5 år: 

Hembesök 

Förekomst av beteendeproblem 

enligt 

föräldrar och lärare 


Behavior Check List 

Teacher report form 


Behavior Check List 

Parent report form 



mammans antisociala 

beteende 


Retrospektiv data på 

pappans närvaro och 

deltagande i barnets 

vård 

Mammans uppgifter 

både på hennes och 

pappans antisociala 

beteende 

Ju längre pappan hade 

varit närvarande i 

barnets liv (bott med 

barnet) och ju mer 

engagerad han var i 

barnets vård, desto 

mindre aggressivt 

beteende uppvisade 

barnet. 

I familjer med 

antisociala pappor 

uppvisade barnen mer 

aggressiva beteenden 

om fadern aktivt 

deltagit i barnets vård. 

Vid 6 år: 

2 x 1 timmes 

observation i hemmet 

med fri lek, samt 

uppgifter tillsammans 

med syskonet – 

konflikt, gemensamt 

nöje, prosocialt 

beteende (delar med 

sig, hjälper, lär, tröstar) 

Rutinerad observatör 



anknytningen till 

mamman 


Endast intakta, vita 

medelklass- och högre 


(antal utbildningsår 

genomsnitt 16 år för 

fäderna) 

Stort bortfall. Bortfall 

av yngre fäder med 

lägre utbildning och 

inkomst under 

uppföljningen 

+ Objektiva utfallsmått 

Ett positivt och 

avspänt (facilitative) 

förhållande mellan 

pappan och första 

barnet vid 3 års ålder 

predicerade mer 

prosocialt beteende 

mellan syskonen.


Forts. Tabell 2. Fäders betydelse för förskolebarns hälsa och utveckling. 


innehåll 



Youngblade, 1992 (30) 


och barnets 

relationskvalitet, i 

form av anknytning, 

för relationen till en 

nära kompis i 5 års 

ålder 

73 familjer 

Mammorna gravida 

vid rekrytering (N = 

164) 


USA 


engagemang/ 


Vid 1 år: Ainsworth 

Strange Situation – 

anknytning till pappan 

Vid 3 år: 1 timmes 

observation i 


lek, uppgifter samt 

separation från pappan 


barnet 

Vid 5 år: 

1 timmes observation i 


lek, samt uppgifter 

tillsammans med 

”bästisen” 

Rutinerad observatör 

Kontroll för 

samvariation/ 





anknytningen till 

mamman 


Endast intakta, vita 

medelklass- och högre 


(antal utbildningsår 

genomsnitt 16 år för 

fäderna) 

Stort bortfall. Bortfall 

av yngre fäder med 

lägre utbildning och 

inkomst under 

uppföljningen 

+ Objektiva utfallsmått 

En säker anknytning 

till pappan som 

ettåring predicerade en 

mindre engagerad 

kompisrelation med 

mindre harmoni och 

intellektuell utmaning. 

Ett positivt förhållande 

mellan pappan och 


predicerade en 

harmonisk 

kompisrelation och 

negativt förhållande en 

negativ 

kompisrelation.


Fäders betydelse för skolbarn 

Sju studier som gällde fäders betydelse för skolbarns hälsa och utveckling identifierades 

(tabell 3). Fem av dessa undersökte faderns engagemang i form av deltagande i vården av 

barnet, en studie gällde endast faderns närvaro utan uppgifter om hans förhållningssätt till 

barnet och en studie undersökte relationskvaliteten mellan fadern och barnet, såsom barnet 

upplever det. När det gäller utfall för barnen handlade det om förekomst av aggressivt 

beteende eller hyperaktivitet, kriminalitet, barnets sociala relationer till kamrater samt 

resultat på standardiserade kunskapsprov. 

I fyra av de sju studierna tar författarna hänsyn till familjens sociala villkor. I tre av dessa 

påvisas samband mellan faderns engagemang och positiva utfall för barnen. I två studier 

påvisas det positiva värdet av engagemang endast för pojkar. Den tredje studien avser 

sannolikt en socialt utsatt grupp, eftersom endast 36 procent av mödrarna sammanlevde 

med den biologiska fadern då barnen var 10 år. I den fjärde studien kan inget samband 

påvisas. I dessa studier föreligger således samband mellan faders engagemang, men sambanden 

är inte entydiga och det är oklart om de gäller för barn i allmänhet. 

Ytterligare tre studier redovisas där författarna inte tagit hänsyn till familjens sociala 

villkor. Sambanden mellan faderns engagemang och utfallen för barnen varierar. En studie 

visar ett positivt samband mellan faderns engagemang och ett positivt utfall för barnet, 

medan de två återstående studierna redovisar oklara eller varierande samband.


Tabell 3. Fäders betydelse för skolbarns hälsa och utveckling. 


innehåll 



Aldous, 2002 (31) 

Betydelsen av pappans 

(tidsmässiga) 

engagemang i vården 

av förskolebarn för 

barns beteendeproblem 

i skolåldern 

600 familjer 

Barnen 0–5 år vid 

första mättillfället 

Ingen information om 

faderskap 

USA 

Broberg, 1997 (32) 

Hur vård utanför 

hemmet (daghem eller 

dagmamma) och 


under småbarnsåren 

påverkar 8-åringars 

kognitiva förmåga 

123 förstfödda barn 

16 månader vid 

rekrytering 


Sverige 


engagemang/ 



barnet 

Kontroll för 

samvariation/ 



Vid första mätningen 

(barnen 0–5 år): 

Parental Care 

Questionnaire 

Tidsanvändningsstudie 

inom National Survey 

of Families & 

Households 

Vid andra mätningen 

(barnen 5–10 år): 

Förekomst av 

beteendeproblem 

(Behavioral Problem 

Index, enligt mamman) 



mammans 

engagemang i vården 


depression, 

äktenskapskvalitet, syn 

på könsroller 


Litet antal barn med 

problem 

Bara stabila familjer 

utan skilsmässa 

Inget generellt 


pappans engagemang 

och förekomst av 

beteendeproblem. 

Pojkar med 

engagerade fäder vid 

första mättillfället hade 

färre beteendeproblem 

vid andra mättillfället. 

Barn (av båda könen) 

med engagerade fäder, 

som uppfattades som 

problematiska av 

mamman vid första 

mättillfället, hade färre 

beteendeproblem vid 

andra mättillfället. 

Årligen 1–6 år: 


beskrevs som konstant 

engagerad eller 

varierande engagerad 

med hjälp av den årliga 

Parental Responsibility 

Questionnaire 

(beskrivningar både 

enligt mamman och 

pappan) 

Vid 8 år: 

Psykologbedömning 

av kognitiva utfall 



potentiella faktorer 

som påverkar utfallet, 

som dagismiljön, antal 

månader på daghem/hos 

dagmamma, tidigare 

intellektuell förmåga 

under barnets uppväxt 

och närvaro av syskon 


Ingen kontroll för 

mammans 

engagemang 

Oklart samband. Enligt 

moderns rapport 

förelåg samband 

mellan konstant 

engagemang av fadern 

och barnets verbala 

förmåga vid 8 års 

ålder, men inte enligt 

uppgifter från fadern.


Forts. Tabell 3. Fäders betydelse för skolbarns hälsa och utveckling. 


innehåll 



Chen, 2000 (33) 

Betydelsen av 

relationskvaliteten till 

föräldrar och föräldrars 

kontrollbeteende för 

skolbarns betyg, 

kamratrelationer samt 

sociala kompetens och 

anpassning 

250 kinesiska barn 

12 år vid rekrytering 


Kina 


engagemang/ 



barnet 

Kontroll för 

samvariation/ 



Vid 12 år: 

Children’s Report of 

Parent Behavior 

Inventory 

Värme: Känner mig 

bättre när jag har pratat 

om mina problem med 

honom; Han gillar att 

göra saker med mig; 

Säger att jag är ett 

problem 

Kontroll: Vill veta allt 

jag gör; Vill att jag ska 

lyda 

”Skämmer bort”: Gör 

allt för mig hemma; 

Köper vad jag vill; Jag 

får göra vad jag vill 

Vid 12 och 14 år: 

Social kamratacceptans: 

social/kompetent, 

aggressiv/förstör, 

blyg/känslig 

Teacher-Child Rating 

Scale 

Self-Perception Profile 

Childhood Depression 

Inventory 

Loneliness and social 

dissatisfaction 



depression och betyg 


Kinesisk kontext – 

relevans 

93 % intakta familjer, 

73 % arbetare, 96 % 

ensamma barn 

Osäkerhet därför att 

barnet själv lämnat 

uppgifter om fadern 

+ Äkta longitudinell 

design 

+ Separata data för 

mamman och pappan 

+ Många infallsvinklar 

på social kompetens 

Varierande samband 

mellan faderns 

engagemang och 

barnets välfärd. 

Upplevd värme i 

relation till pappan vid 

12 år predicerade 

bättre kamratacceptans, 

betyg och 

självskattad social 

kompetens samt 

skyddade mot 

aggressivt beteende vid 

14 års ålder. 

Att pappan ”skämde 

bort” barnet vid 12 års 

ålder predicerade 

sämre betyg, lägre 

självskattad social 

kompetens och mer 

aggressivt beteende vid 

14 år.


Forts. Tabell 3. Fäders betydelse för skolbarns hälsa och utveckling. 


innehåll 



Flouri, 2002 (34) 


närvaro i familjen och 

hans engagemang 

under uppväxten för 

kriminalitet (händelser 

med polisinblandning) 

vid 16 års ålder 

6 768 barn 

följda från födseln i 

National Child 

Development Study 

Både biologiska och 

icke-biologiska fäder 



engagemang/ 


Vid 7 år: 

Pappans engagemang 

(mammans rapport) – 

läser för barnet, gör 

utflykter, tar hand om 

barnet samt intresserar 

sig för barnets 

utbildning 

(lärarrapport) 


barnet 

Vid 16 år: 

Problem med polisen 

(moderns rapport) 

Kontroll för 

samvariation/ 




mammans 

engagemang samt 

psykiatrisk sjukdom, 

missbruk, kriminalitet 

och skilsmässa i 

familjen 


Bortfall av utsatta 

grupper 

Barnet ej själv 

informant om problem 

med polis 

(underrapportering) 

Mamman lämnar 

information både om 


och barnets 

kriminalitet 


Inga generella 


faderns närvaro och 


barnets kriminalitet. 

För flickor hade 

pappans närvaro i 

familjen i 7 års ålder 

skyddande effekt mot 

kriminalitet i tonåren. 

För pojkar predicerade 

pappans engagemang i 


mindre kriminalitet i 

tonåren.


Fäders betydelse för unga vuxna 

Sex studier som gällde fäders betydelse för unga vuxnas hälsa och utveckling identifierades 

(tabell 4). En av de identifierade studierna undersökte faderns närvaro i familjen. 

Alla studier analyserade betydelsen av faderns engagemang i barnet under uppväxten, 

exempelvis i form av att läsa för barnet, göra utflykter tillsammans, ta hand om det samt 

intressera sig för barnets utbildning. En studie undersökte även kvaliteten i relationen 

mellan fadern och barnet. När det gäller utfall handlar det om förekomst av kriminalitet, 

uppnådd utbildningsnivå, empatisk förmåga, självkänsla och förekomst av depression och 

psykiska besvär. 

I fyra av de sex studierna tar författarna hänsyn till familjens sociala villkor. I två av dessa 

påvisas samband mellan faderns engagemang och positiva utfall för barnen. I de återstående 

två studierna påvisas inga generella samband. Dock redovisas positiva effekter av 

faderns engagemang i särgrupper; i en studie påvisas effekter för kvinnor och i annan 

studie effekter för individer som vuxit upp i fattiga familjer. I dessa studier föreligger 

således samband mellan faders engagemang och utfall i vuxen ålder, men sambanden är 

inte entydiga. 

Ytterligare två studier redovisas där författarna inte tagit hänsyn till familjens sociala 

villkor. I båda dessa två studier redovisas positiva effekter av faderns engagemang.


Tabell 4. Fäders betydelse för unga vuxnas hälsa och välbefinnande. 


innehåll 



Buchanan, 2002 (37) 


närvaro i familjen och 

hans engagemang 

under uppväxten för 

utvecklingen av 

beteendeproblem i 

barndomen till 

psykiska problem i 

vuxen ålder 


Följda från födseln i 







engagemang/ 


Vid 7 år: 


(mammans rapport) – 

läser för barnet, gör 

utflykter, tar hand om 

barnet samt intresserar 


utbildning 

(lärarrapport) 

Utfallsmått på de 

unga vuxna 

Kontroll för 

samvariation/ 


Vid 33 år: 

Förekomst av 

depression, ångest och 

psykosomatiska besvär 

(Malaise Inventory) 



mammans engagemang 

samt psykiatrisk 

sjukdom, missbruk, 

kriminalitet och 

skilsmässa i familjen 


Bortfall av mer utsatta 

grupper 

Inga data om aktuella 

livshändelser vid 33 år 

Mamman har lämnat 

uppgift om pappans 

engagemang 


Inga generella samband 

mellan faderns 


förekomst av psykiska 

problem. 

Närvaro av en fadersfigur 

i familjen under 

uppväxten minskar 

risken för psykiska 

problem bland unga 

vuxna. 

En engagerad pappa 

(lässtunder med pappa 

vid 7 år) minskar 

risken för psykiska 

problem bland unga 

kvinnor (ej män).

24 mot en ny folkhälsopolitik 

Forts. Tabell 4. Fäders betydelse för unga vuxnas hälsa och välbefinnande. 


innehåll 



Flouri, 2003 (38) 


engagemang under 

uppväxten för psykiska 

problem under tonåren 

och i vuxen ålder 


Följda från födseln i 






Harris, 1996 (14) 



relationskvalité med 

barnet såsom det 

upplevdes av 

barnet/tonåringen för 

uppnådd utbildning, 


depression 

584 barn i åldern 7– 

11 år 



USA 


engagemang/ 



unga vuxna 

Vid 16 år: 

Faderns intresse av 

barnets utbildning 

(enligt lärare och 

mamman) 

Vid 33 år: 

Förekomst av 

depression, ångest och 

psykosomatiska besvär 

(Malaise Inventory) 

Vid 7–11 och 12– 

16 år: 

Barnets uppfattning 

om faderns engagemang 

(gemensam aktivitet, 

beröm, uppfostran) och 

kvalitén i relationen till 

fadern (närhet och 

kärlek) 

Vid 18–22 år: 

Unga vuxna om sin 

utbildning, inkomst, 

kriminalitet, psykologiska 

symtom och 

barnafödande 

Kontroll för 

samvariation/ 





samt psykiatrisk sjukdom, 

missbruk, 


skilsmässa i familjen 


Bortfall av mer utsatta 

grupper 

Inga data om aktuella 

livshändelser vid 33 år 

Endast 5,8 % ickebiologiska 

fäder 

Same informant 

(mamman) bias 




och utbildning 


kön, ålder, etnicitet, 

boendeort 


Stabila familjer utan 

skilsmässa under 11 

års tid 


För gruppen som helhet 

hade pappans 

engagemang ingen 

effekt. Bland kvinnor 

skyddar dock faderns 

engagemang (intresserar 


utbildning vid 16 års 

ålder) mot psykiska 

problem. 

För gruppen som helhet 

hade vare sig pappans 

engagemang eller 

relationskvalitet någon 

effekt. I fattiga familjer 

skyddade en god 

relationskvalitet med 

fadern mot kriminalitet. 

I välbeställda familjer 

hade faderns 

engagemang en positiv 

effekt på uppnådd 

utbildningsnivå och en 

god relationskvalitet 

skyddade mot depression.

mot en ny folkhälsopolitik 25 



innehåll 



Harris, 1998 (13) 


engagemang såsom det 

upplevdes av 

barnet/tonåringen för 

uppnådd utbildning, 


depression 

584 barn i åldern 7– 

11 år 



USA 

Koestner, 1990 (39) 



förskoleåren för den 

vuxnes empatiska 

förmåga 

75 barn 5 år gamla 


USA 


engagemang/ 



unga vuxna 

Vid 7–11 och 12– 

16 år: 

Barnets uppfattning 

om faderns engagemang 

(gemensam aktivitet, 

beröm, uppfostran) och 

kvaliteten i relation till 

fadern (närhet och 

kärlek) 

Vid 18–22 år: 

Unga vuxna om sin 

utbildning, inkomst, 

kriminalitet, 

psykologiska symtom 

och barnafödande 

Vid 5 år: 

Intervju med mammor 

om faderns föräldraskap: 

pappans deltagande i 

vården av barnet, 

pappans hårdhet i 

uppfostran och 

pappans visade värme 

Vid 31 år: 

Skattning av empatisk 

förmåga – förmåga att 

leva sig in i andra 

människor och bry sig 

om dem (+känslig, 

hjälpsam, varm, 

generöss) (Empathic 

Concerns Index) 

Kontroll för 

samvariation/ 




+ Kontroll för mammans 


utbildning 


kön, ålder, etnicitet, 

boendeort 


Stabila familjer utan 

skilsmässa under 11 

års tid 


hade en positiv effekt 

på uppnådd 

utbildningsnivå och 

minskade risken för 

kriminalitet. 

Om pappans engagemang 

ökade från 7–11 år till 

12–16 år minskade 

även risken för 

psykiska problem som 

ung vuxen. 


+ Kontroll för mammans 

föräldrastil 


temperament i 5 års 

ålder genom lärarrapport 



genom mamman 

20 % av ursprungspopulationen 

kvar efter 

26 år 

Gammal data från 

1951–1952 

Faderns engagemang i 

barnets vård hade 

positiv effekt på den 

vuxnes empatiska 

förmåga.




innehåll 



Williams, 1999 (40) 

Betydelsen av pappans 


tonåren för unga 

vuxnas självskattade 

studieframgång och 

tilltron att kunna 

påverka det egna livet. 

21 vita 

medelklassfamiljer 

Barnen 7–9 år vid 

första mättillfället. 


USA 


engagemang/ 



unga vuxna 

Kontroll för 

samvariation/ 



Vid 7–9 år: 

Pappans engagemang i 

vård av barnet (Parental 

Involvement in Child 

Care) 

Vid 14–16 år: 

Tonåringens tillfredsställelse 

med pappans 

engagemang 

Vid 23–25 år: 

Självskattad studieframgång. 

Uppfattning 

om att kunna påverka 

det egna livet (locus of 

control). 



Bara stabila medelklassfamiljer 

utan skilsmässa 

Inga objektiva mått 

presenterade på uppnådd 

utbildningsnivå 


under tidiga skolår 

hade ingen effekt på 

studieframgång men 

positiv effekt på tilltron 

att kunna påverka 

det egna livet. 


under tidiga tonår hade 

positiv effekt på barnets 

uppfattning av sin egen 

studieframgång.


Diskussion 

Genomgången tyder på att en far som är engagerad i barnet främjar barnets psykiska hälsa 

och sociala anpassning. Ett sådant samband påvisas i åtta av de nio studier som analyserat 

effekter av faderns engagemang med kontroll för familjens sociala bakgrund. De 

gynnsamma effekterna påvisas antingen i hela undersökningsgruppen eller i någon av de 

undergrupper där risken för problem är ökad. Således påvisas gynnsamma effekter av 

faderns engagemang på barnens intellektuella utveckling i afroamerikanska familjer men 

inte i gruppen som helhet i den studie som redovisas av Yogman och medarbetare (10). Ett 

sådant resultat kan förklaras av att risken för ogynnsam intellektuell utveckling är störst i 

den afroamerikanska undergruppen. Möjligheterna till förbättring är därför större där. 

Resultaten i de studier som redovisar effekter på förekomst av beteendeproblem bland 

pojkar men inte bland flickor kan troligen förklaras på liknande sätt. Beteendeproblem är 

vanligare bland pojkar än bland flickor. Möjligheterna att påvisa effekter är därför större 

bland pojkarna. 

I tre av de nio studierna har enbart mamman lämnat uppgift om faderns engagemang och i 

två studier bygger uppgifter om barnets utveckling och psykiska hälsa endast på information 

från mamman. I dessa undersökningar finns det risk för att de resultaten främst 

avspeglar moderns egen uppfattning och inte faderns faktiska engagemang, respektive 

moderns uppfattning om barnet och inte barnets faktiska utveckling och hälsa. Det finns 

därför risk för feltolkning av resultaten. I övriga studier har dock uppgifterna inhämtats på 

tillförlitligare sätt eftersom informationen har lämnats av oberoende observatörer. Som 

helhet kan därför inte de resultat som framkommit förklaras av denna potentiella felkälla. 

Ett flertal studier har genomförts i USA och i Storbritannien. Könsrollerna är där mer 

traditionella än i Sverige. Det innebär att fadern normalt har en mindre framträdande roll 

gentemot barnet. De redovisade studierna kan därför förväntas underskatta faderns 

betydelse i Sverige. Här är det möjligt att effekten av faderns engagemang är mer uttalad. 

Effekter av faderns engagemang påvisas också i flertalet av de studier som gjorts utan 

kontroll för familjens sociala förhållanden. Dessa studier ger stöd till slutsatsen att faderns 

engagemang främjar barnets psykiska hälsa och sociala anpassning. Resultaten i dessa 

studier är dock osäkra, eftersom det inte går att utesluta att gynnsamma effekter av fadern 

lika väl kan tillskrivas familjens sociala förhållanden. 

Studierna som ingår i denna analys visar att fäders engagemang ökar med utbildningsnivå 

och inkomst (10–14). I andra studier har man visat att god samhällsekonomi och högst 

andel förvärvsarbetande kvinnor också påverkar fäders engagemang (1, 16–18). Också 

relationen mellan far och mor förefaller ha stor betydelse för faderns engagemang. Ju


nöjdare mannen är med sitt äktenskap, desto mer ägnar han sig åt barnen. Han blir då också 

mer nöjd med sitt föräldraskap och känner sig mer kompetent som förälder (13, 16, 

19–21). Motsatsen gäller också. Vid äktenskapskonflikter visar han mindre värme och 

närhet mot barnen och blir mer kontrollerande (22). 

Analysen av studierna har gjorts utan att brister i kvaliteten systematiskt redovisas i 

tabeller. Samtliga studier har inte heller granskats av mer än en person. Det finns därför en 

tänkbar risk för att studier med brister som inte skulle av accepterats av samtliga författare 

kan ha inkluderats. Ett striktare krav på inklusion av studier skulle dock inte förändra slutsatsen, 

eftersom alla studier med ett enda undantag tyder på samband mellan faderns 

engagemang och barns hälsa/välfärd. 

Betydelsen av faderns fysiska närvaro i familjen har analyserats i fem studier. En positiv 

effekt av faderns närvaro påvisas i två av dessa undersökningar. Den ena av dessa studier 

gällde sannolikt en socialt utsatt grupp eftersom endast 36 procent av mödrarna sammanlevde 

med barnafadern då barnet var 10 år (23). Det går därför knappast att avgöra om 

enbart närvaro av fadern har betydelse för barnets utveckling och välfärd eller ej. En studie 

tyder till och med på att närvaro av vissa pappor kan ha en negativ inverkan. Detta gäller 

för pappor med antisocial tendens (24). Kontroll för familjens sociala förhållanden föreligger 

dock endast i två studier. Effekterna enbart av faderns närvaro är således oklara. 

De studier som har analyserats visar på samband mellan faderns engagemang och barnets 

utveckling och sociala anpassning. Ett orsakssamband är troligt, men kan bara delvis 

säkerställas i den typ av studier som har genomförts. 

Studierna är inte utformade för att klargöra om de positiva effekterna av faderns 

engagemang är knutna till att denna person är biologisk far till barnet och inte heller till att 

han är en man. Andra studier visar att vuxna personer som långvarigt engagerar sig i ett 

barn har gynnsam inverkan, oavsett om personen är en man eller en kvinna (25).


Medverkande 

Anna Sarkadi, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet, och 

Robert Kristiansson, Centrum för klinisk forskning i Västmanland, Uppsala universitet, 

har gjort litteratursökningen och har haft huvudansvar för utformning av texten. Sven 

Bremberg, Statens folkhälsoinstitut, har varit ansvarig för utformning av studien och medverkat 

vid av studien. Lars Jalmert, Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet, har 

granskat texten.


Referenser 

1. Pleck J. Paternal involvement: Levels, sources, and consequences. I: Lamb M, red. The 

father's role in child development. New York: John Wiley & Sons; 1997:66-103. 

2. Lamb M. The development of father-infant relationships. I: Lamb M, red. The father’s 

role in child development. New York: John Wiley & Sons; 1997:104-120. 

3. Yogman M. Father-infant caregiving and play with preterm and full-term infants. I: 

Pedersen F, red. Men's transitions to parenthood. Hillsdale, Nj: Erlbaum Publishers; 

1987:175-96. 

4. Eidelman A, Hovars R, Kaitz M. Comparative tactile behavior of mothers and fathers 

with their newborn infants. Isr J Med Sci 1994;30(1):79-82. 

5. Tomasello M, Conti-Ramsden G, Ewert B. Young children’s conversations with their 

mothers and fathers: Differences in breakdown and repair. J Child Lang 

1990;117(1):115-30. 

6. Nakamura W, Stewart K, Tatarka M. Assessing father-infants interactions using the 

NCAST teaching scale: A pilot study. Am J Occup Ther 2000;54(1):44-51. 

7. Hedin A, Källestål C. Handbok för framställning av kunskapsöversikter om interventioner 

inom folkhälsoområdet. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut; 2003. 

8. Carbrera N, Tamis-LeMonda S, Bradley R, Hofferth S, Lamb M. Fatherhood in the 

twenty-first century. Child Development 2000;71(1):127-136. 

9. Hawkins A, Bradford K, Palkovitz R, Christiansen S, Day R, Call V. The Inventory of 

Father Involvement: a pilot study of a new measure of father involvement. J Men’s 

Studies 2002;10(2):183-197. 

10. Yogman M, Kindlon D, Earls F. Father involvement and cognitive behavioral outcomes 

of preterm infants. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 1995;34:58-66. 

11. Crockett L, Eggebeen D, Hawkins A. Father’s presence and young children's 

behavioural and cognitive adjustment. J Family Issues 1993;14(3):355-77. 

12. Mott F. Sons, daughters and fathers’absence. Differentials in father-leaving probabilities 

and in home-environments. J Family Issues 1994;15(1):97-128. 

13. Harris K, Furstenberg F, Marmer J. Paternal involvement with adolescents in intact 

families: The influence of fathers over the life course. Demography 1998;35(2):201-16. 

14. Harris K, Marmer J. Poverty, paternal involvement, and adolescent well-being. 

J Family Issues 1996;17(5):614-40. 

15. Bremberg S. Sociala skillnader i ohälsa bland barn i Sverige – en litteraturöversikt. 

Stockholm: Statens folkhälsoinstitut; 2002. 

16. Kalmijn M. Father involvement in childrearing and the perceived stability of marriage. 

J Marriage Fam 1999;61(May):409-21. 

17. Casper L, O'Connell M. Work, income, the economy and married fathers as childcare 

providers. Demography 1998;35(2):243-50. 

18. Grossman F, Pollack W, Golding E. Fathers and children: Predicting the quality and 

quantity of fathering. Developmental Psychology 1988;24:82-91.


19. Belsky J, Volling B. Mothering, fathering, and marital interaction in the family triad 

during infancy: Exploring family system’s processes. I: Pedersen F, red. Men’s 

transitions to parenthood. Longitudinal studies of early family experience. Hillsdale, 

New Jersey: Lawrence Erlbaum Publishers; 1987. 

20. Dickie J. Interrelationships within the mother-father-infant triad. I: Pedersen F, red. 

Men's transitions to parenthood. Longitudinal studies of early family experience. 

Hillsdale, New Jersey: Lawrence Erlbaum Publishers; 1987. 

21. Nugent K. Cultural and Psychological Influences on the Father's Role in Infant 

Development. J Marriage Fam 1991;53(2):475-85. 

22. Coiro M, Emery R. Do marriage problems affect fathering more than mothering A 

qualitative and qualitative review. Clin Child Fam Psychol Rev 1998;1(1):23-38. 

23. Vaden-Kiernan N, Ialongo N, Pearson J, Kellam S. Household family structure and 

children's aggressive behavior: A longitudinal study of urban elementary school 

children. J Abnormal Child Psychology 1995;23(5):553-68. 

24. Jaffee S, Moffitt T, Caspi A, Taylor A. Life with (or without) father: The benefits of 

living with two biological parents depend on the father's antisocial behavior. Child 

Development 2003;74(1):109-126. 

25. Werner EE, Smith RS, Junker Miranda U, Svenska föreningen för psykisk hälsa. Att 

växa mot alla odds : från födelse till vuxenliv. Stockholm: Svenska föreningen för 

psykisk hälsa; 2003. 

26. Levy-Shiff R, Hoffman M, Mogilner S, Levinger S, Mogilner M. Father’s hospital 

visits to their preterm infants as a predictor of father-infant relationship and infant 

development. Pediatrics 1990;86(2):289-93. 

27. Pruett K. Father's influence in the development of infant's relationships. Acta Pediatr 

Scand 1988;77(344):43-52. 

28. Isley S, O'Neil R, Parke R. The relation of parental affect and control behaviors to 

children's classroom acceptance: A concurrent and predictive analysis. Early Educ Dev 

1996;7(1). 

29. Volling B, Belsky J. The contribution of mother-child and father-child relationships to 

the quality if sibling interaction: A longitudinal study. Child Development 

1992;63:1209-22. 

30. Youngblade L, Belsky J. Parent-child antecedents of 5-year-olds’ close friendships: A 

longitudinal analysis. Developmental Psychology 1992;28(4):700-13. 

31. Aldous J, Mulligan G. Father's child care and children's behavioral problems. J Family 

Issues 2002;23(5):624-47. 

32. Broberg A, Wessels H, Lamb M, Hwang C. Effects of day care on the development of 

cognitive abilities in 8-year-olds: A longitudinal study. Dev Psychol 1997;33(1):62-69. 

33. Chen X, Liu M, Li D. Parental warmth, control, and indulgence and their relations to 

adjustment in Chinese children: A longitudinal Study. J Fam Psychol 2000;14(3):401-19. 

34. Flouri E, Buchanan A. Father involvement in childhood and trouble with the police in 

adolescence. J Interpers Violence 2002;17(6):689-701.


35. Levy-Shiff R, Einat G, Mogilner M, Lerman M, Krikler R. Biological and environmental 

correlates of development outcome of prematurely born infants in early adolescence. J 

Ped Psychol 1994;19(1):63-78. 

36. Pruett K. Role of the father. Pediatrics 1998;102(5 (Supplement)):1253-1261. 

37. Buchanan A, Flouri E, Ten Brinke J. Emotional and behavioural problems in childhood 

and distress in adult life: risk and protective factors. Austr N Z J Psychiatr 

2002;36:521-27. 

38. Flouri E, Buchanan A. The role of father involvement in children's later mental health. 

J Adolescence 2003;26:63-78. 

39. Koestner R, Franz C, Weinberger J. The family origins of empathic concern: A 26-year 

longitudinal study. J Pers Soc Psych 1990;58(4):709-17. 

40. Williams E, Radin N. Effects of father participation in child-rearing: Twenty-year 

follow-up. Am J Orthopsych 1999;69(3):328-36.

Föräldrars omvårdnad är avgörande för barns välfärd och hälsa. 

Traditionellt har mamman uppfattats betyda mest för barnet, vilket 

också har medfört att det stöd som föräldrar erbjuds i dag i första 

hand riktar sig till kvinnor. Det innebär samtidigt att utvecklingen 

mot ett jämställt föräldraskap hämmas. 

Om föräldrastödet ska kunna utformas så att det kommer både 

män och kvinnor till del är det viktigt att klargöra fäders betydelse 

för barns och ungdomars hälsa, utveckling och välbefinnande. 

I denna rapport redovisas en översikt av longitudinella studier i 

ämnet. Genomgången tyder på att en far som är engagerad i sitt 

barn positivt påverkar såväl barnets hälsa som dess sociala 

utveckling. 

Statens folkhälsoinstitut 

Distributionstjänst 

120 88 Stockholm 

Fax 08-449 88 11 

E-post fhi@strd.se 

Internet www.fhi.se 

Rapport R 2004:17 

ISSN 1651-8624 

ISBN 91-7257-275-2

FÃ¤ders betydelse fÃ¶r barns och ungdomars hÃ¤lsa

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Delete template?

Save as template ?