10.02.2015 Views

Utsläpp från olyckor

Utsläpp från olyckor

Utsläpp från olyckor

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

3.3 Kartpositionering av <strong>olyckor</strong><br />

Vid en olycka får räddningstjänsten i de flesta fall uppgifter av SOS Alarm<br />

om var en olycka har inträffat. I dagsläget tillhandahåller SOS Alarm en<br />

tjänst där man positionerar de inträffade <strong>olyckor</strong>na på en digital karta och<br />

överför positionen i Rikets nät (RT90) till räddningstjänsten (x- och y-<br />

koordinat i formatet x = 7654321, y = 1234567). En uppdatering av<br />

positionen efter utalarmering kan genomföras manuellt och görs ofta när<br />

första räddningstjänstenhet kommit till olycksplatsen.<br />

Ur ett miljöperspektiv innebär detta att man lätt kan jämföra platsen för<br />

olyckan med områden med högt skyddsvärde. Skyddsvärda områden av<br />

intresse för bl.a. naturvård, fiske, kulturvård, dricksvattenförsörjning eller<br />

för det rörliga friluftslivet finns oftast tillgängligt i geografiska databaser på<br />

länsstyrelser och kommuner.<br />

SOS Alarm tillhandahåller en tjänst där räddningstjänsten kan lägga in egna<br />

digitala lager med lägesbunden information exempelvis brandpostnät,<br />

farliga objekt m.m.<br />

Några räddningstjänster har idag utvecklat speciella miljökänslighetskartor<br />

där exempelvis skyddsvärda områden som naturreservat, kulturreservat,<br />

naturminnen, biotopskyddsområden, djur- och växtskyddsområden,<br />

skyddsområde för vattentäkt, Natura 2000-områden och olika riksintressen<br />

finns markerade. Det bör dock beaktas att uppgifterna kan vara känsliga och<br />

det är viktigt att hanteringen av uppgifterna sker på ett säkert sätt.<br />

Information som räddningstjänsten i ett akutskede har behov av att känna till<br />

kan exempelvis vara hur de ska agera vid ett eventuellt kemikalieutsläpp i<br />

de skyddsvärda områdena och under vilka årstider man ska ta extra hänsyn.<br />

Känsligheten i dessa områden varierar under olika tider på året, exempelvis<br />

beroende på hur kemiska ämnen uppträder p.g.a. temperatur eller på olika<br />

arters reproduktionscykel. Man behöver också information om hur man ska<br />

ta hand om eventuellt släckvatten vid en brand.<br />

Vid vägtrafik<strong>olyckor</strong> med farligt gods som inträffar vid<br />

vattenskyddsområden är kraven på positionering stora och avgörande för<br />

vilka åtgärder som ska vidtas. Det gäller t.ex. läget för utsläppet i<br />

förhållande till uttagsbrunnar och eventuella skyddsåtgärder som tätande<br />

skikt i marken etc. Vägverket genomför försök med särskilda<br />

vägmarkeringar vid vattenskyddsområden för en snabb och exakt<br />

rapportering av utsläppspunkt.<br />

För känsliga områden runt Sveriges kust och de större inlandsvatten finns en<br />

nätbaserad karttjänst som kallas Miljöatlas. Miljöatlas utgör ett hjälpmedel<br />

för planering av skydds- och saneringsarbetet vid akuta olje- och<br />

kemikalie<strong>olyckor</strong> och vid regional planering. Miljöatlas fungerar som ett<br />

operationellt verktyg för att förebygga miljökonsekvenser av olje- och<br />

kemikalie<strong>olyckor</strong>. I miljöatlas ingår rekommendation av saneringsmetod<br />

specifikt knutet till strandtypen för drabbat kustområde. Miljöatlasen lämpar<br />

sig också bra för samhällsplanering och som underlag i<br />

miljökonsekvensbeskrivningar.<br />

17

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!