Riskhantering vid skydd mot olyckor

Beräkningarna kan vara mer eller mindre elaborerade beroende på
utredarnas kompetens och tid, samt hur ”svåranalyserade”projekten
är. Samhället är dock en abstraktion. Samhället fattar inte beslut utan
det är myndigheter, företag eller hushåll som gör det. Ett företag som
funderar på att sprinkla eller ett hushåll som överväger att köpa
handbrandsläckare är knappast styrda av den samhällsekonomiska
lönsamheten, utan av lönsamheten för företaget eller hushållet. Vi
kallar detta för beslutsfattarlönsamhet.
Att skillnader, ibland betydande sådana, uppstår mellan samhälls-
och beslutsfattarekonomi kan bero på informationsbrister,
externa effekter, försäkringar med mera. Det som är samhällsekonomiskt
lönsamt kan därför bli olönsamt för beslutsfattaren och tvärtom.
Det finns alltså en möjlighet att beslutsfattarna (hushållen, företagen)
kommer att genomföra åtgärder som är samhällsekonomiskt
olönsamma och avstå från sådana som är lönsamma för samhället.
Vår rekommendation på denna punkt är därför:
– undersök vem som är beslutsfattare,
– gör också en beslutsfattarekonomisk beräkning, förutom den
samhällsekonomiska,
– överväg korrigerande åtgärder (= styrmedel) om dessa två
beräkningar visar på olikheter, såtillvida att den ena visar på
lönsamhet medan den andra visar på motsatsen.
Styrmedel
För att styra besluten åt önskvärt håll, från samhällsekonomisk
utgångspunkt, krävs således ibland styrmedel. Det finns en ganska
omfattande teori, kallad principal-agentteorin, som handlar om
beslutsfattande inom en grupp, där en medlem i gruppen – principalen
– har makten att bestämma regler under vilka man – både principaler
och agenter – fattar beslut. Principalen kan vara statsmakterna
som genom budgetmedel, verksamhetsmål (till exempel nollmålet
inom vägtrafiken), regleringar och information försöker styra
myndigheter som Vägverket, Räddningsverket, Sjöfartsverket, Luftfartsverket,
Banverket etc. Principalen kan också vara en myndighet,
till exempel Sjöfartsverket, som försöker styra agenter, till exempel
rederier. Styrmedlen kan här vara krav på sektionering av bildäck på
passagerarfärjor, förbud att ge sig i väg från hamnen vid vissa vindstyrkor
m.m.
De styrmedel som principalen kan använda är många. Det kan
gälla direkta regleringar i form av krav på viss utrustning (till exempel
nätanslutna brandvarnare i alla nya lägenheter, krockkuddar i bilar
från och med en viss årsmodell), krav på byggnaders konstruktion
vad gäller utrymningsvägar, brandhärdiga material osv., krav på
handhavandet av viss utrustning, jämför bestämmelserna som gäller
s.k. heta arbeten (Juås, 1995a). Styrmedlen kan även vara avgifter
170