Riskhantering vid skydd mot olyckor

Det kan dock mycket väl vara så att åtgärden påverkar oss, då vi kanske
ingår i gruppen på 100.000 personer. Värderingsdiskussionen
gäller emellertid endast en förändrad sannolikhet. Vem som kommer
att gynnas om vi genomför åtgärden, vet vi inte. Det kan vara
du. Det kan vara jag.
Vägverket (1995) har beslutat att åsätta ett statistiskt liv värdet
14,2 miljoner kronor (1997 års priser). Detta innebär att om kostnaden
för åtgärden som sparar ett statistiskt liv är 10 miljoner kronor
bör åtgärden genomföras. Kostar däremot åtgärden 20 miljoner kronor
skall man avstå.”Det kostar då mer än det smakar.”(Jämför costbenefit-analysens
våg.) Detta sätt att fastslå ett pris kan vi kalla för
ett explicit värde. Vägverket använder också explicita värden för
svårt skadade (2,4 miljoner kronor per person) och lindrigt skadade
(60.000 kronor). Hur dessa värden framkommit redovisas i avsnitt 6.
Antag att en myndighet eller kommun genom att satsa 40 miljoner
kronor som enda effekt skulle minska antalet statistiska liv med
4, och att man beslutat att inte genomföra åtgärden.Vi kan då säga att
myndighetens eller kommunens implicita värde är mindre än 10 miljoner
kronor per statistiskt liv. Hade man istället beslutat att genomföra
åtgärden hade vi dragit slutsatsen att det implicita värdet åtminstone
var 10 miljoner kronor.
Implicita värden kan beräknas för en mängd beslut inom olika
sektorer. Redovisning av implicita värden finns till exempel i Hellqvist
m.fl. (1977) och Sjöberg & Ogander (1994). Såväl i Sverige som
i andra länder har explicita värden kommit till användning framförallt
vad gäller vägtrafiksäkerhet, strålskydd och flygsäkerhet. Vi har
ovan nämnt Vägverkets värde och kan som ytterligare exempel tillägga
att styrelsen för Statens strålskyddsinstitut (SSI) beslutat att
kostnaden per ”räddat” 22 statistiskt liv bör ligga i intervallet 5 till 25
miljoner kronor (Valentin, 1997).
Genom att studera beslut om åtgärder eller avslag på förslag till
åtgärder där sannolikheten för död eller skada påverkas är det så-
21. Till stor del skulle vårt resonemang också kunna gälla sjukdomar.Vi kan också
där genom olika åtgärder påverka hur många som blir sjuka. Genom till exempel
allmän mammografi av kvinnor i vissa åldrar kan vi hitta bröstcancer tidigare och
därmed nå bättre resultat med olika åtgärder mot cancer. Också här finns en avvägningsfråga.
I Sverige har vi för närvarande valt att låta den allmänna mammografin
omfatta kvinnor mellan 50 och 69 år. Det har påvisats att undersökningar av åldersgruppen
40–49 år också innebär att tidiga stadier av cancer kan upptäckas, dock inte
i lika många fall. Kostnaden per upptäckt stiger alltså när vi går ner i åldrarna. Samma
avvägningsproblem som vi exemplifierade med trafik och räddningstjänst gäller
således även inom hälsovården.
22. Vi skriver ”räddat” inom citattecken för att markera att vi inser att vi alla kommer
att dö och vad det handlar om är att förlänga den förväntade levnadstiden. Om
man ”räddar livet” på en 15 åring i Sverige innebär det att man möjliggör ytterligare
cirka 63 års liv i genomsnitt.”Räddar man livet” på en 65 årig kvinna möjliggör man
i genomsnitt ytterligare 19 år, och för en man i samma ålder 15 år.Vi återkommer till
detta problem i avsnitt 7.
235