Riskhantering vid skydd mot olyckor
Riskhantering vid skydd mot olyckor
Riskhantering vid skydd mot olyckor
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
låna för att att bota cancer med en oprövad metod, om jag tror att<br />
detta är min enda chans att överleva.<br />
Man skulle kunna jämföra med spelet ”rysk roulette”. Detta går<br />
som bekant ut på att man i en revolver med sex patronlägen stoppar<br />
in en patron, snurrar på trumman, riktar revolvern <strong>mot</strong> sitt huvud<br />
och trycker av. Att initialrisken har betydelse innebär att den som<br />
kan tänka sig att <strong>mot</strong> ersättning spela detta spel förmodligen kräver<br />
en allt större ersättning, när man från början har 0, 1, 2 eller 3 patroner<br />
i trumman och stoppar in ytterligare en.<br />
Att betalningsvilligheten för en viss riskreduktion ökar med initialrisken<br />
går också att belägga i den typ av intervjuundersökningar<br />
som nämnts här. I till exempel Persson (1989) framgår att betalningsvilligheten<br />
för en viss riskförändring ökar markant med initialriskens<br />
storlek.Ytterligare ett belägg finns i de resultat som Jenni &<br />
Loewenstein (1997) redovisar.<br />
När man därför hävdar att effektiv resursanvändning kräver<br />
samma värde per statistiskt liv bör man lägga till: ”<strong>vid</strong> samma eller<br />
ungefär samma initialrisk”. Risken att dö eller skadas inom vägtrafiken,<br />
flygtrafiken och stora delar av arbetslivet är i allmänhet mycket<br />
liten och ungefär lika. För satsningar inom dessa områden bör därför<br />
lika värde per statistiskt liv gälla. Åtgärder som flera gångtunnlar<br />
eller sänkta hastigheter kan däre<strong>mot</strong> inte utan <strong>vid</strong>are jämföras med<br />
åtgärder som förbättrar intensivvården. Initialrisken för personer i<br />
intensivvården kan förmodas ofta vara högre och därför <strong>mot</strong>ivera<br />
ett högre värde per statistiskt liv.<br />
Riskfördelningen<br />
Som vi påpekat ovan kan man öka den samhällsekonomiska effektiviteten<br />
om fördelarna med en viss åtgärd, till exempel bättre <strong>skydd</strong><br />
inom arbetslivet, utbyggd sjöräddning eller fler automatiska brandlarm,<br />
är större än de kostnader som åtgärden medför. Enligt denna<br />
princip tas ingen hänsyn till vem som bär kostnaderna eller vilka<br />
indi<strong>vid</strong>er som får fördelarna. Beslutsfattarna i samhället har dock<br />
ofta även mål gällande fördelningen av fördelar och kostnader (jämför<br />
kap. 9). De beslutande i en kommun vill kanske att även de boende<br />
i periferin skall ha ett hyggligt brand<strong>skydd</strong>. Även om en deltidsstyrka<br />
inte är <strong>mot</strong>iverad ur strikt effektivitetssynpunkt kanske man<br />
ändå, av fördelningsskäl, beslutar att det skall finnas en även för vissa<br />
ytterområden.<br />
Ett annat exempel på att riskfördelningshänsyn tagits är de mål<br />
för trafiksäkerheten som statsmakterna i Sverige accepterat. Riksdagen<br />
har i 1988 års trafikpolitiska beslut som ett delmål fastslagit<br />
att:”Risken att dödas och skadas i trafiken skall minskas i högre grad<br />
för de o<strong>skydd</strong>ade trafikanterna än för de <strong>skydd</strong>ade. Barnens problem<br />
skall särskilt beaktas”. Detta måste innebära att riksdagen har<br />
245
Change language