Årsredovisning 2008 - Sparbanken i Karlshamn

sparbankenikarlshamn.se

Årsredovisning 2008 - Sparbanken i Karlshamn

Innehållsförteckning:

Förvaltningsberättelse..................... 6

Fem år i sammandrag.................... 11

Resultaträkning.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12

Balansräkning.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13

Kassaflödesanalys. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14

Redovisnings- och värderingsprinciper....... 15

Noter till resultaträkningen. ............... 29

Noter till balansräkningen.. . . . . . . . . . . . . . . . 34

Revisionsberättelse...................... 44

Förtroendemän.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47

1


VD har ordet

Internationell och

svensk ekonomi 2008

Världsekonomin är på väg in i en djup lågkonjunktur

Den amerikanska bolånekrisen, som synliggjordes redan under andra halvåret 2007, blev startskottet till en

världsomspännande finanskris. Efter investmentbanken Lehman Brothers fall i september 2008 övergick oron

på de finansiella marknaderna i en akut förtroendekris. Den därpå kraftigt stigande riskaversionen har lett till

kraftigt förhöjda riskpremier, akuta likviditets- och solvensproblem i det finansiella systemet och stora globala

börsfall. Ett stort antal banker och kreditinstitut har antingen blivit uppköpta eller förstatligade.

Den finansiella krisen påverkar alltmer den reala ekonomin genom högre riskpremier, stramare kreditvillkor och

fallande tillgångspriser, vilket håller tillbaka investeringarna och hushållens konsumtion. Samtidigt har framtidstron

bland hushåll och företag försvagats. Det har bidragit till en fördjupad global konjunkturnedgång och som

förutses långsamt vända tidigast under 2010.

Recession i svensk ekonomi under 2008

Finanskrisen och en svag omvärldskonjunktur har satt allt större avtryck på svenska ekonomin. Riksbanken

började i oktober 2008 att genomföra ett flertal likviditetsoperationer genom att låna ut till svenska banker för

att undvika en allvarligare kreditåtstramning. Samtidigt beslutade regeringen om en stabilitetsplan för finansiell

stabilitet. I denna plan lanserades ett program för att garantera svenska bankers återfinansiering.

Nationalräkenskaperna för tredje kvartalet 2008 visar att ekonomin befinner sig i en recession, dvs negativ

BNP-tillväxt två kvartal i rad. Det är första gången sedan början av 1990-talet som ekonomin krymper.

En minskad privat konsumtion och lagernerdragningar drog ned BNP-tillväxten medan investeringar och export

fortsatte att växa om än i en allt långsammare takt. Inkommande statistik under det sista kvartalet 2008

visade att den svenska ekonomin har försvagats ytterligare. Antalet personbilsregistreringar nådde i december

den lägsta nivån sedan 1996. Konjunkturnedgången sätter allt djupare spår på den svenska arbetsmarknaden.

Antalet personer som varslades ökade med drygt 57 000 under fjolårets sista kvartal, vilket på sikt kommer att

leda till en betydande ökning i arbetslösheten under 2009. Merparten av varslen kommer från verkstadsindustrin

samtidigt som konjunkturnedgången allt mer fördjupas. Swedbanks inköpschefsindex (PMI) föll i december till

nya rekordlåga nivåer.

Exportutsikterna har påtagligt försämrats

Den snabbt försvagade omvärldskonjunkturen har lett till markant försämrade exportutsikter för svenska exportföretag.

Det var främst under senhösten 2008 som exportorderingången sjönk kraftigt. Den snabba försämringen

i konjunkturen och växande finansieringsproblem gör nu att investeringsplanerna ses över och att många

projekt skjuts på framtiden. Förutom att efterfrågan på investeringsvaror sjunker i spåren av färre nyinvesteringar

så begränsas exporten också av en vikande efterfrågan på råvaror. Kronförsvagningen under 2008 kan

till viss del mildra nedgången i exporten men är otillräcklig för att kompensera den vikande världsmarknadstillväxten

för svensk export. Ett exportfall under 2009 som är större än under lågkonjunkturåren 2001/2002 förefaller

oundvikligt.

Investeringstillväxten i den svenska ekonomin har avtagit. En minskad efterfrågan och ett lägre kapacitetsutnyttjande

i näringslivet bidrar till den lägre investeringsbenägenheten samtidigt som finanskrisen försvårar företagens

möjligheter att finansiera sina investeringar. Det var främst fallande bostadsinvesteringar som bidrog till att

2


de totala investeringarna ökade långsammare under 2008. Nästa år förväntas investeringsnedgången sprida sig

till fler branscher varför landets samlade investeringar beräknas minska för första gången sedan 2003.

Det största investeringsfallet förväntas ske inom industrin och i bostadssektorn. Näringslivets minskade investeringar

motverkas i viss mån av kraftigt stigande offentliga investeringar, främst inom infrastrukturområdet

Snabb försämring på arbetsmarknaden

Den svenska arbetsmarknaden var fram till första halvåret 2008 relativt stram trots mörkare globala konjunkturutsikter.

Sannolikt fanns det en förväntan bland de svenska företagen att det skulle bli en relativt kortvarig nedgång

och att finanskrisen skulle bli begränsad varför företagen bibehöll personalstyrkan. I samband med att den

globala finanskrisen förvärrades och sedermera spred sig till den reala ekonomin har en påtaglig försämring på

arbetsmarknaden skett de senaste kvartalen. Antalet nyanmälda lediga platser minskar samtidigt som varslen

stiger till de högsta nivåerna sedan början av 1990-talskrisen. Den sysselsättningsminskning som skedde i slutet

av 2008 kommer att intensifieras under 2009 när företagen anpassar arbetsstyrkan till den lägre efterfrågan.

Det innebär också att produktivitetstillväxten i svensk ekonomi kommer att stiga efter två år i rad med negativ

produktivitetsutveckling.

Lägre räntor och minskad inflationstakt

Kraftigt fallande globala råvarupriser, lägre räntor och en allt svagare arbetsmarknad pressar ned det inhemska

pristrycket i snabbt takt. Inflationen var i december 0,9 % jämfört med 4,4 % så sent som i september 2008.

Den avtagande inflationstakten bedöms fortsätta under 2009. Den kraftiga försämringen i den svenska konjunkturen

och ett lägre inflationstryck har lett till en påtaglig omsvängning i Riksbankens penningpolitik. I december

beslutade centralbanken att sänka styrräntan med 1,75 procentenheter till 2 % från 3,75 %. Sedan räntehöjningen

i början av september har styrräntan sänkts med hela 2,75 procentenheter och fler räntesänkningar kan

komma under 2009 om konjunkturnedgången fortsätter.

Samtidigt har regeringen beslutat om ytterligare stimulansåtgärder utöver de 30 miljarder som låg till grund i

höstbudgeten 2008. Det sker bland annat genom att förstärka arbetsmarknadspolitiken och stimulera byggaktiviteten

via ROT-avdrag. De finanspolitiska stimulansåtgärderna och en vikande arbetsmarknad kommer att

belasta de offentliga finanserna med stigande underskott som följd.

Svenska ränteutvecklingen

3


Sparbanken i Karlshamn

Sparbanken i Karlshamn grundades 1829 av Karlshamnsborna, för Karlshamnsborna. De grundläggande värderingarna

kommer från Sparbanksrörelsen och den nytta som flit och sparsamhet tillför individ och samhälle.

Motivet för att bilda Sparbanken var framförallt att främja den enskilda människans sparande och förmedla lån

för att vidareutveckla bygden. Vi verkar fortfarande efter de grundläggande värderingarna, men måste naturligtvis

utvecklas med våra kunder och den marknad som vi verkar på. Vi har en god ställning på vår marknad

men vi är ödmjuka och förstår att vi måste arbeta hårt för att förtjäna våra kunders förtroende och affärer. Med

ett starkt lokalt engagemang och med en uttalad långsiktighet i vårt agerande ger vår position som självständig

Sparbank en unik möjlighet att bidra till utvecklingen i vårt verksamhetsområde.

Vi skickar inga pengar till Stockholm. De vinster som vi skapar i Sparbanken i Karlshamn stannar kvar i vår bygd.

Sparbanken i Karlshamn är NÄRA, BRA och NYTTIG.

• ”NÄRA” = nära till service, nära till beslut, nära till ledning och styrelse och en nära angelägenhet för

Karlshamns- och Olofströmsborna eftersom banken är ägd och styrd av kunderna.

• ”BRA” = som kund i Sparbanken i Karlshamn skall man uppleva banken som bra oavsett om det gäller

service, bemötande, produkter, tjänster etc. Banken skall alltid vara klart konkurrenskraftig vid en

helhetsjämförelse.

• ”NYTTIG” = Sparbanken i Karlshamn är samhällsnyttig. Bankens resurser används lokalt för utveckling

och stöd inom kommunen. Sparbanken i Karlshamn är den största sponsorn i Karlshamns- och Olofströms

kommun.

Fusion med Kyrkhults Sparbank

Vid stämman 2008 fattade huvudmännen i Kyrkhults Sparbank beslut om att fusionera med Sparbanken i

Karlshamn. Avgörande för beslutet var att de båda bankerna vilar på samma värdegrund enligt ovan. Att kunna

fortsätta att arbeta med kundnytta och samhällsnytta som ledstjärna i bankens verksamhet kunde säkerställas

om banken gick samman med Sparbanken i Karlshamn. I och med fusionen så omfattar Karlshamn och Olofström

bankens verksamhetsområde. I och med fusionen så ökade serviceutbudet för kunderna i Olofström då

de specialister som finns i banken numera även står till kunderna i Olofströms förfogande.

4


Sparbankens Sociala Ansvar

Det har blivit allt viktigare för företag att visa leverantörer, kunder och anställda att företaget tar ett stort ansvar

i olika sociala frågor. Med ett finare ord kallas detta för CSR (corporate social responsibility). För Sparbanken i

Karlshamn är inte det här någonting nytt utan banken har praktiserat detta under alla år som banken har varit

verksam. Det är en av de hörnpelare som är bankens fundament. En förutsättning är naturligtvis att banken är

lönsam och att banken har ett stort eget kapital som garanti vid sämre tider. Under 2008 har Sparbanken i Karlshamn

lämnat bidrag till idrottsföreningar, kulturevenemang, samarbete med högskolan, satsningar på företagande

och aktiviteter som har till syfte att göra Karlshamn och Olofström till bättre städer att bo och verka i. Banken

har tillsammans med våra bankombud och fackföreningarna arbetat fram ett trygghetspaket som erbjuds alla

bankens kunder som hamnar i arbetslöshet. Att ställa upp även i sämre tider är en självklarhet för banken.

Strategiska samarbeten

För att kunna säkerställa att Sparbanken i Karlshamn kan fortsätta sitt arbete med att vara en egen bank krävs

att vi har bra partners. Vår viktigaste partner, Swedbank, har under året tappat stort i förtroende. Swedbanks

kraftiga expansion i Baltikum, Ukraina och i Ryssland har ifrågasatts av många. Osäkerhet om utvecklingen

av dessa marknader i kombination med osäkerhet om ägarnas förmåga att tillskjuta pengar vid behov, ledde

till nyemission under slutet av året. Även efter emissionen har frågetecknen varit många och ägarförändringar

har skett under början av 2009. För Sparbanken är det också av största vikt att skapa samarbeten med andra

Sparbanker. Vi har en gemensam historisk bakgrund och vi delar värdegrund. Exempel på samarbeten är bland

annat vårt delägarskap i Sparbankernas Kort AB, som administrerar vårt betal- och kreditkort, vårt delägarskap

i Sparbankernas Affärsutvecklingsbolag AB, som arbetar med att ta fram nya produkter och tjänster som är

anpassade för sparbanker samt delägarskap i Sveland Sakförsäkring AB som tillhandahåller sakförsäkringar.

Sparbanken i Karlshamn är även delägare i den oberoende investeringskonsulten Indecap AB. Tillsammans har

produkten Fondguide premiepension tagits fram och med stor framgång erbjudits våra kunder.

Under 2009 kommer nya samarbeten som syftar till att säkerställa att vi kan leverera nya produkter och tjänster

till våra kunder att kunna presenteras.

Medarbetare

Vi har fortsatt höga ambitioner med kompetensutveckling av bankens medarbetare. Kompetens i vår rådgivning

och i vår kontakt med våra kunder är naturligtvis hjärtat i Sparbanken i Karlshamns verksamhet och är en förutsättning

för att långsiktigt förtjäna kundernas förtroende.

Vår bank skall vara en attraktiv arbetsplats för alla medarbetare. Att känna att det finns möjlighet till personlig

utveckling och stimulans skapar förutsättningar för en kompetent och effektiv bank till nytta för våra kunder.

Kundnöjdhet

Sparbanken i Karlshamn har sedan 180 år haft ett direkt uppdrag från människorna i Karlshamn och Olofström.

Uppdraget handlar om att på ett ansvarsfullt sätt hantera kundernas sparande och att låna ut pengar till förvärv

av bostad eller någon annan stor affär. Det är ett uppdrag som vi tar på mycket stort allvar. Självklart känner vi

också ett stort ansvar att förvalta det förtroende våra kunder har för oss, när de anförtror oss sin privatekonomi

och sitt företags affärer. Vi är helt beroende av den här bygden; människorna och företagen i de två kommunerna

där vi är verksamma. Utvecklas bygden bra är det bra för banken, men går det dåligt så kan vi inte flytta vår

verksamhet till någon annan del av Sverige där tillväxten är bättre. Vi finns och verkar här.

Det faktum att vi är den största banken lokalt gör att vi alltid måste vara extra ödmjuka inför våra kunder, deras

behov och synpunkter på oss och vår verksamhet. Lever vi inte upp till kundens förväntningar på oss, så minskar

våra möjligheter att vara en god kraft i samhället. Att ständigt arbeta med kundnöjdhet är därför en självklarhet

för alla medarbetare då vi är väl medvetna om att kundnöjdhet är en ”färskvara”.

Till sist vill jag tacka alla våra kunder för fortsatt förtroende och alla bankens

medarbetare för goda insatser under det gångna året. 2009 kommer att bli ett

tufft år för flera av våra kunder men även för vår bygd. Min förhoppning är att vår

närvaro och vårt engagemang kan bidra till att göra nytta och skillnad både för

individ och för samhället.

Karlshamn i mars 2009

Henrik Kördel, VD

5


Redogörelse för verksamhetsåret 2008

Styrelsen för Sparbanken i Karlshamn, org nr 536200-9481, med säte i Karlshamn, får härmed avge årsredovisning

för sparbankens verksamhet 2008, bankens 180:e verksamhetsår.

Sparbanksstämma äger rum den 8 maj 2009.

Förvaltningsberättelse

Finansiell översikt

Sparbanken i Karlshamn är den ledande finansiella aktören i Karlshamns kommun. Efter årets fusion med

Kyrkhults Sparbank är Sparbanken i Karlshamn en stor aktör även i Olofströms kommun. Sparbanken gör det

möjligt för sina kunder att förverkliga sina drömmar genom ett brett utbud av produkter, tjänster och lösningar

inom bank och försäkring. Sparbanken i Karlshamn har ca 40 000 kunder som betjänas av 77 tjänstemän via

sju kontor, en egen telefonbank samt via Internet.

Sparbanken i Karlshamns organisation

Högsta beslutande instans i Sparbanken i Karlshamn är dess stämma. Rösträtt har bankens huvudmän. Dessa

tillsätter i sin tur en styrelse som utser en VD.

Banken är organiserad i en privat del som hanteras via bankens kontor i Ringamåla, Svängsta, Asarum, Mörrum,

Kyrkhult, Vilshult samt Karlshamn. Företagskunder hanteras via företagsavdelningen i Karlshamn. Till stöd

för ovannämnda kontor och avdelningar har banken specialister i form av börsgruppen, försäkringsavdelningen

samt den juridiska avdelningen. Banken har även en marknadsavdelning samt en administrativ avdelning vilkas

uppgift är att bland annat bistå kontoren.

Fusion

Under året har Sparbanken i Karlshamn och Kyrkhults Sparbank gått samman genom fusion.

Sparbanken i Karlshamn är den övertagande banken. Övertagna tillgångar, skulder och eget kapital för den

infusionerade Kyrkhults Sparbank framgår nedan.

2008-01-01

Bokförda värden

Tillgångar 742 515

Summa tillgångar 742 515

Skulder och avsättningar 623 772

Obeskattade reserver 257

Eget kapital reservfond 91 338

Eget kapital fond för verkligt värde 20 369

Eget kapital Redovisat resultat 2007 6 779

Summa skulder och eget kapital 742 515

Kyrkhults Sparbanks siffror finns med i 2008 års siffror på alla sidor. Däremot inkluderas inte denna banks siffror

i efterföljande 5 år i sammandrag, resultat- och balansräkning, samt noter för år 2004, 2005, 2006 och 2007.

Resultat 2008 i korthet

Resultatet före kreditförluster minskade med 18,4 %. I årets resultat har kostnad för tvist angående fondaffärer

tagits med 11,9 mkr. Sparbanken förlorade målet i hovrätten men har överklagat till HD. Om justering för denna

kostnad sker är resultatet före kreditförluster 92,2 mkr - en minskning med 6,3 % jämfört med 2007.

Intäkterna är oförändrade medan kostnaderna ökat med 17,9 %

6


Intäkter

Bankens intäkter var i stort sett oförändrade, räntenettot ökade med 21,5 % tack vare en fortsatt tillväxt av

främst utlåningen.

Erhållna utdelningar ökade med 0,8 mkr och avser utdelning på bankens innehav av aktier i Swedbank.

Provisionsintäkterna minskade under året med 8,4 mkr.

Bankens totala intäkter minskade med 1,2 % och uppgick till 184,3 mkr.

Kostnader

Kostnaderna ökade med 17,9 % till 104,0 mkr. Ökningen av personalkostnader var 3,7 mkr eller 8,1 %.

Ökningen beror dels på högre löner och större avsättning till pensioner men även fortsatt satsning på utbildning.

IT kostnaderna minskade marginellt (1,6 %) till 12,7 mkr.

Kostnad för tvist angående fondaffärer står till stor del för ökningen av kostnaderna. Bortsett från denna har

kostnaderna ökat med 4,4 %.

Finansiella risker

Sparbankens finansiella risker presenteras i not 3, samt redogörs för kapitalbehov och kapitalplanering i not 34.

Kreditförluster

Kreditförlusterna netto var 4,4 mkr. Det är en förbättring gentemot förra året med 0,9 mkr.

Årets resultat

Årets rörelseresultat minskade med 35,7 % och uppgår till 59,8 mkr. Efter avdrag för skatt och avsättning till

periodiseringsfond uppgår resultatet till 25,6 mkr. I årets resultat har en nedskrivning av Swedbankaktier gjorts

med 16,1 mkr.

Bankens avkastning på eget kapital var 7,0 %.

Finansiell struktur

Balansomslutningen ökade under året med 221,4 mkr eller 4,8 % och uppgår till 4 824,4 mkr. Den ökade balansomslutningen

avspeglar högre affärsvolymer enligt nedan.

Utlåning

Utlåningen inom balansräkningen ökade med 454,6 mkr och uppgår till 4521,5 mkr.

Swedbankaktier

Nedskrivning av aktier i Swedbank har under året gjorts med 16,1 mkr till följd av Swedbankaktiens kraftiga

nedgång under året.

Inlåning och finansieringsverksamhet

Inlåningen har under året ökat med 97,4 mkr eller 2,8 % i jämförelse med föregående år. Eftersom utlåningen

ökade i större skala, har bankens skulder till kreditinstitut ökat med 110,3 mkr till 555,5 mkr.

Poster utanför balansräkningen.

Förmedling av krediter till Swedbank hypotek minskade något till 1666,4 mkr (1715,8 mkr). Utveckling av

förmedling till Swedbank Finans var svag under året och volymen minskade till 17,4 mkr.

Utvecklingen av Swedbank Roburs fonder var negativ för helåret. Totalt minskade volymen i Swedbank

Robur med 612,9 mkr till 1592,7 mkr.

7


Förslag på vinstdisposition

Styrelsen föreslår årsstämman att avsätta 960 kkr till Sparbanken i Karlshamns Näringslivsstiftelse,

240 kkr till Kyrkhults Sparbanks Utvecklingsstiftelse och 24 400 kkr överförs till reservfonden.

Principer för ersättning till personer i ledande ställning

Ersättning till verkställande direktören beslutas av styrelsen. För detaljuppgifter hänvisas till not 10.

Personal

Personalkostnader, arbetad tid, könsfördelning mm redovisas i not 10.

Resultatandelssystem

Sparbanken i Karlshamn har för all personal ett resultatandelssystem. Årets avsättning uppgick till 4,0 mkr, en

ökning med 0,4 mkr. Verkställande direktören omfattas inte av resultatandelssystemet.

Risker och osäkerhetsfaktorer

Sparbankens finansiella risker presenteras i not 3, Finansiella risker. Härutöver gäller i nuläget en förhöjd finansiell

risk föranledd av finansrisk och lågkonjunktur. Sparbanken har förberett sig för detta genom nedskrivning

av aktieinnehavet i Swedbank med 16,1 mkr.

Kursen på Swedbankaktier har fortsatt nedåt under de första månaderna 2009. Eftersom banken har så litet

innehav är denna risk liten.

Inom ramen för bankens affärsverksamhet är banken föremål för krav i civilrättsliga stämningar och tvister varav

de flesta rör värdepappersrådgivning ifrån början av 2000-talet. Sparbankens bedömning utöver de reserveringar

som gjorts i årets resultat, är att inte dessa kommer att medföra någon väsentlig negativ effekt på banken

eller dess finansiella ställning, se not 30.

Bankens kapitaltäckning är stark och bedöms vara lika stark vid årsskiftet 2009 trots ovan nämnda.

Miljöhänsyn

I enlighet med bankens principer för samhällsansvar verkar Sparbanken i Karlshamn för en hållbar utveckling.

Sparbanken i Karlshamn kommer under 2009 att fortsätta arbetet med att miljöcertifiera banken.

Förväntningar avseende den framtida utvecklingen

Sparbankens rörelseresultat för 2009 bedöms bli något lägre än för 2008. Detta med tanke på ränteutvecklingen,

slopad aktieutdelning och sannolikt högre kreditförluster om lågkonjunkturen förvärras. Till detta kommer

kostnader för att slutgiltigt befästa fusionen med Kyrkhults Sparbank.

Väsentliga händelser

Sparbanken i Karlshamn och Kyrkhults Sparbank har under året fusionerats till en bank med Sparbanken i

Karlshamn som övertagande bank och Kyrkhults Sparbank som bifirma.

Sparbankens kontor i Mörrum utsattes i december för rånöverfall. Ingen människa kom till fysisk skada.

Stämma 2009

Stämma i Sparbanken i Karlshamn kommer att hållas den 8 maj.

8


Fem år i sammandrag (mkr) 2008* 2007* 2006** 2005 2004

Nyckeltal

Volym

Affärsvolym ultimo, Mkr 12 709,5 10 922,3 9 687,9 8 514,7 7 428,3

förändring under året, % 16,36 12,74 13,78 14,63 8,44

Av sparbanken förvaltade och förmedlade kundvolymer

Kapital

Soliditet

Beskattat eget kapital + 73,7 % av obeskattade

reserver i % av balansomslutningen 12,58 12,97 12,67 13,17 12,79

Kapitaltäckningskvot

Kapitalbas/Kapitalkrav 2,22 2,00 2,11 2,15 2,12

Primärkapitalrelation

Primärkapital/Kapitalkrav 2,22 2,12 2,11 2,15 2,12

Resultat

Placeringsmarginal

Räntenetto i % av MO 3,09 2,84 2,78 2,96 3,21

Rörelseintäkter/affärsvolym

Räntenetto + rörelseintäkter i % av genomsnittlig affärsvolym 1,41 1,57 1,44 1,45 1,58

Rörelseresultat/affärsvolym

Rörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym 0,46 0,82 0,66 0,65 0,60

Räntabilitet på eget kapital

Rörelseresultat efter schablonskatt i % av genomsnittligt 7,78 13,21 10,91 10,36 9,37

eget kapital

K/I-tal före kreditförluster

Summa kostnader exkl kreditförluster och nedskrivning av 0,56 0,46 0,50 0,54 0,56

Swedbankaktier i relation till räntenetto + rörelseintäkter

K/I-tal efter kreditförluster

Summa kostnader inkl kreditförluster, men exklusive 0,59 0,48 0,54 0,55 0,62

nedskrivning av Swedbankaktier, i relation till räntenetto

+ rörelseintäkter

Osäkra fordringar och kreditförluster

Reserveringsgrad för osäkra fordringar

Nedskrivning för sannolika förluster i % 56,16 61,00 53,49 59,38 63,94

av osäkra fordringar brutto

Andel osäkra fordringar

Osäkra fordringar netto i % av total utlåning till 0,70 0,48 0,75 0,58 0,76

allmänheten och kreditinstitut (exkl banker)

9


2008* 2007* 2006** 2005 2004

Kreditförlustnivå

Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till 0,10 0,07 0,16 0,06 0,28

allmänheten, kreditinstitut (exkl banker)

Övriga uppgifter

Medelantal anställda 66 55 54 54 54

(Årsarbetare)

Antal kontor 7 5 5 5 5

10


Resultat- och balansräkning

Resultaträkning (mkr) 2008* 2007* 2006** 2005 2004

Räntenetto 147,4 103,2 86,3 82,2 85,0

Provisioner, netto 31,7 34,2 33,7 29,2 24,5

Nettoresultat av finansiella transaktioner -2,6 1,6 1,0 1,1 1,5

Övriga intäkter 7,8 21,8 9,8 3,4 2,3

Summa intäkter 184,3 160,8 130,8 115,9 113,3

Allmänna administrationskostnader -91,6 -63,5 -57,1 -53,6 -54,8

Övriga kostnader [1] -12,4 -10,8 -8,9 -8,6 -9,0

Kreditförluster -4,4 -2,1 -4,3 -1,6 -6,9

Summa kostnader -108,4 -76,4 -70,3 -63,8 -70,7

Värdeförändring på finansiella tillgångar -16,1 0,0 0,0 0,0 0,0

Rörelseresultat 59,8 84,4 60,5 52,1 42,6

Bokslutsdispositioner -18,4 0,3 -0,1 60,4 -5,0

Skatter -15,8 -18,7 -16,6 -31,7 -10,1

Årets resultat 25,6 66,0 43,8 80,8 27,5

Balansräkning (mkr)

Kassa 30,4 33,9 27,5 26,9 23,2

Utlåning till kreditinstitut 57,9 120,4 82,3 12,8 4,4

Utlåning till allmänheten 4 564,2 3 508,4 3 072,8 2 739,9 2 575,4

Räntebärande värdepapper 51,7 0,0 0,0 0,0 0,0

Aktier och andelar 53,1 65,2 37,5 30,2 29,6

Materiella tillgångar 21,7 18,6 19,6 20,2 21,9

Övrigt 45,4 114,0 68,0 50,8 39,9

Summa tillgångar 4 824,4 3 860,5 3 307,7 2 880,8 2 694,4

Skulder till kreditinstitut 555,5 417,5 512,8 491,2 535,5

Inlåning från allmänheten 3 597,7 2 910,5 2 349,7 1 974,8 1 781,3

Övrigt 55,9 30,7 24,9 34,3 14,7

Avsättningar för pensioner m m 2,8 1,0 0,5 0,5 0,6

Summa skulder och avsättningar 4 211,9 3 359,7 2 887,9 2 500,8 2 332,1

Obeskattade reserver 20,7 2,1 2,3 2,3 62,7

Eget kapital 591,8 499,2 417,5 377,7 299,6

Summa skulder, avsättningar och eget kapital 4 824,4 3 861,0 3 307,7 2 880,8 2 694,4

*Enligt lagbegränsad IFRS

**Enligt lagbegränsad IFRS med undantag för IAS39 och IFRS7

[1]

inkl avskrivningar på materiella anläggningstillgångar

11


Förslag till disposition beträffande bankens vinst

Årets resultat enligt balansräkningen utgör, mkr. 25,6

Styrelsen föreslår att detta belopp disponeras enligt följande:

- anslag till allmännyttiga eller därmed jämförliga ändamål 1,2

- överföring till reservfonden 24,4

Gällande regelverk för kapitaltäckning och stora exponeringar innebär att sparbanken vid varje tidpunkt skall

ha en kapitalbas som motsvarar minst summan av kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa

risker och dessutom beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med

sparbankens interna kapitalutvärderingspolicy. Sparbankens kapitaltäckningskvot efter föreslagen vinstdisposition

uppgår till 2,22 (2,00). Kapitalbasen uppgår efter föreslagen vinstdisposition till 604,2 mkr (474,5 mkr) och

slutligt minimikapitalkrav till 271,8 mkr (224,3 mkr). Specifikation av posterna framgår av not om kapitaltäckning.

Sparbankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att sparbanken kan förväntas fullgöra

sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt.

Styrelsens bedömning är att sparbankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt

stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk.

Vad beträffar sparbankens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar

med tillhörande bokslutskommentarer.

Resultaträkning

1 januari - 31 december

mkr Not 2008 2007

Ränteintäkter 273,4 193,5

Räntekostnader -126,0 -90,3

Räntenetto 4 147,4 103,2

Erhållna utdelningar 5 4,6 2,4

Provisionsintäkter 6 43,3 42,9

Provisionskostnader 7 -11,6 -8,7

Nettoresultat av finansiella transaktioner 8 -2,6 1,6

Övriga rörelseintäkter 9 3,2 19,4

Summa rörelseintäkter 184,3 160,8

Allmänna administrationskostnader 10 -91,6 -63,5

Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar 20 -3,2 -2,8

Övriga rörelsekostnader 11 -9,2 -8,0

Summa kostnader före kreditförluster -104,0 -74,3

Resultat före kreditförluster 80,3 86,5

Kreditförluster, netto 12 -4,4 -2,1

Nedskrivningar av finansiella tillgångar 13 -16,1 0,0

Rörelseresultat 59,8 84,4

Bokslutsdispositioner 14 -18,4 0,3

Skatt på årets resultat 15 -15,8 -18,7

Årets resultat 25,6 66,0

12


Balansräkning

Per den 31 december

Tillgångar mkr Not 2008 2007

Kassa och banktillgodohavanden 30,4 33,9

Utlåning till kreditinstitut 16 57,9 120,4

Utlåning till allmänheten 17 4 521,5 3 533,9

Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring 42,7 -25,5

Obligationer och andra räntebärande värdepapper 18 51,7 0,0

Aktier och andelar 19 53,1 65,2

Derivat 3 32,3 107,2

Materiella tillgångar 20

- Inventarier 6,5 6,4

- Byggnader och mark 15,2 12,2

Aktuell skattefordran 2,3 0,0

Övrigt 21 4,3 0,1

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 22 6,5 6,7

Summa tillgångar 4 824,4 3 860,5

Skulder, avsättningar och eget kapital

Skulder till kreditinstitut 23 555,5 417,5

Inlåning från allmänheten 24 3 597,7 2 910,5

Aktuell skatteskuld 0,0 0,0

Övrigt 25 39,8 19,9

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 26 16,1 10,8

Avsättningar

- Avsättningar för pensioner 27 2,3 0,0

- Uppskjuten skatteskuld 15 0,5 0,5

Summa skulder och avsättningar 4 211,9 3 359,2

Obeskattade reserver 28 20,7 2,1

Eget kapital 29 591,8 499,2

Reservfond 566,2 415,4

Fond för verkligt värde 0,0 17,8

Årets resultat 25,6 66,0

Summa eget kapital 591,8 499,2

Summa skulder, avsättningar och eget kapital 4 824,4 3 860,5

Poster inom linjen

Ställda säkerheter inga inga

Ansvarsförbindelser 30 34,3 129,3

- Garantier 34,3 129,3

Åtaganden 31 415,0 328,3

- Övriga Åtaganden 415,0 328,3

13


Kassaflödesanalys (indirekt metod) mkr

1 januari - 31 december

2008-12-31 2007-12-31

Den löpande verksamheten

Rörelseresultat (+) 59,8 84,4

Justering för poster som inte ingår i kassaflödet

Förändring av upplupet anskaffningsvärde under perioden, netto (+/-) 0,0 0,0

Orealiserad del av nettoresultat av finansiella transaktioner (+/-) 4,4 0,0

Avskrivningar (+) 3,2 2,8

Kreditförluster (+) 5,6 3,3

Betald inkomstskatt (-) -15,8 -18,7

Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital 57,2 71,8

Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital

Förändring av utlåning till allmänheten (+/-) -460,2 -464,4

Förändring av värdepapper (+/-) 0,0 0,0

Förändring av inlåning från allmänheten (+/-) 97,4 560,8

Förändring av skulder till kreditinstitut (+/-) -41,0 230,1

Förändring av övriga tillgångar (+/-) 37,7 -61,4

Förändring av övriga skulder (+/-) 21,2 0,0

Kassaflöde från den löpande verksamheten -287,7 336,9

Investeringsverksamheten

Försäljning/inlösen av finansiella tillgångar (+) 28,2 17,4

Investering i finansiella tillgångar (-) -32,1 -18,5

Förvärv av materiella tillgångar (-) -1,8 -1,9

Kassaflöde från investeringsverksamheten -5,7 -3,0

Finansieringsverksamheten

Utbetalt anslag (-) -13,3 -2,1

Kassaflöde från finansieringsverksamheten -13,3 -2,1

Årets kassaflöde -306,7 331,8

Likvida medel vid årets början 678,4 346,6

Likvida medel vid årets slut 371,7 678,4

Följande delkomponenter ingår i likvida medel

Kassa och banktillgodohavanden 30,4 33,9

Summa enligt balansräkningen 30,4 33,9

Checkräkningskrediter som är omedelbart uppsägningsbara

(Avgår skuld på checkräkningskredit) 492,9 644,5

Summa enligt kassaflödesanalysen 523,3 678,4

Kortfristiga placeringar har klassificerats som likvida medel enligt följande utgångspunkter:

-De har en obetydlig risk för värdefluktuationer.

-De kan lätt omvandlas till kassamedel.

14


Noter

1 Uppgifter om sparbanken

Styrelsen för Sparbanken i Karlshamn, org. Nr 536200-9481, med säte i Karlshamn får härmed avge årsredovisning

för sparbankens verksamhet per 31 december 2008, bankens 180:e verksamhetsår. Årsredovisningen

avges per 31 december 2008 och avser Sparbanken i Karlshamn, som är en sparbank med säte

i Karlshamn, Karlshamns kommun i Blekinge län. Adressen till huvudkontoret är Sparbanken i Karlshamn,

Drottninggatan 55, Box 44, 374 21 Karlshamn.

2 Redovisningsprinciper

Överensstämmelse med normgivning och lag

Sparbankens årsredovisning är upprättad enligt lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag

(ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag

(FFFS 2008:25 ) och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2.1 Redovisning

för juridiska personer. Utöver dessa regler tillämpas även p3 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna

till FFFS. Sparbankerna tillämpar därigenom s k lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som

har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2.1 och FFFS 2006:16. Detta innebär

att samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen

och med hänsyn till att sambandet mellan redovisning och beskattning skall tillämpas.

Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 2009-03-23. Resultat- och balansräkning blir

föremål för fastställelse på sparbanksstämman den 2009-05-08.

De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i

de finansiella rapporterna, om inte annat framgår.

Värderingsgrunder vid upprättande av bankens finansiella rapporter

Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är

redovisade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till

verkligt värde (se not 32) eller när säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas. Finansiella tillgångar och

skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument, finansiella instrument klassificerade som

finansiella tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som finansiella

tillgångar som kan säljas.

Funktionell valuta och rapporteringsvaluta

Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska

kronor. Samtliga belopp anges i mkr om inte annat anges.

Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna

Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att sparbankens ledning gör

bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna

och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena

är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden

synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de

redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall

kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar.

Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period

ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida

perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder.

Bedömningar gjorda av företagsledningen vid tillämpningen av lagbegränsad IFRS som har en betydande

inverkan på de finansiella rapporterna och gjorda uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar i

påföljande års finansiella rapporter beskrivs närmare i not.

15


Nya IFRS och tolkningar som ännu inte börjat tillämpas

Ett antal nya eller ändrade standarder och tolkningsuttalanden träder ikraft först under kommande räkenskapsår

och har inte förtidstillämpats vid upprättandet av dessa finansiella rapporter. Nyheter eller ändringar

som blir tillämpliga fr.o.m. räkenskapsår efter 2009 planeras inte att förtidstillämpas. I den mån förväntade

effekter på de finansiella rapporterna av tillämpningen av nedanstående nya eller ändrade standarder och

tolkningsuttalanden inte beskrivs nedan, har företaget ännu inte gjort en bedömning av dessa effekter.

Utländsk valuta

Transaktioner i utländsk valuta

Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella

valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i

utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen.

Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. Icke-monetära tillgångar

och skulder som redovisas till historiska anskaffningsvärden omräknas till valutakurs vid transaktionstillfället.

Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till verkliga värden omräknas till den funktionella valutan

till den kurs som råder vid tidpunkten för värdering till verkligt värde.

Ränteintäkter och räntekostnader, samt utdelning

Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas med tillämpning av effektivräntemetoden.

Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida in- och

utbetalningar under den förväntade räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller

skulden. Ränteintäkter och räntekostnader inkluderar i förekommande fall periodiserade belopp av erhållna

avgifter som medräknas i effektivräntan, transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra

skillnader mellan det ursprungliga värdet av fordran/skulden och det belopp som regleras vid förfall.

Räntekostnader inkluderar periodiserade belopp av emissionskostnader och liknande direkta transaktionskostnader

för att uppta lån.

Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av:

- Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden

inklusive ränta på osäkra fordringar

- Räntor från finansiella tillgångar som klassificerats som tillgängliga för försäljning

- Räntor från finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde över resultaträkningen.

- Betald och upplupen ränta på derivat som är säkringsinstrument och säkringsredovisning tillämpas.

För räntederivat som säkrar finansiella tillgångar redovisas betald och upplupen ränta som ränteintäkt och

för räntederivat som säkrar finansiella skulder redovisas dessa som en del av räntekostnaderna.

Orealiserade värdeförändringar på derivat redovisas i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner.

Utdelning från aktier och andelar redovisas när rätten att erhålla betalning fastställts.

Provisions- och avgiftsintäkter

En provisions- och avgiftsintäkt redovisas när (I) inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, (II) det är

sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla företaget, (III)

färdigställandegraden på balansdagen kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och (IV) de utgifter som uppkommit

och de utgifter som återstår för att slutföra tjänsteuppdraget kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Intäkterna

värderas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Intäktsredovisning redovisas

enligt metoden successiv vinstavräkning vilket innebär att intäkterna som redovisas baseras på uppdragets

eller tjänstens färdigställandegrad på balansdagen.

Sparbankerna erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster som intäktsredovisas på tre olika sätt enligt

nedan:

Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntan

Provisioner och avgifter som är en integrerad del av effektivräntan, redovisas inte som provisionsintäkt utan

som justering av effektivräntan på resultatraden ränteintäkter. Sådana avgifter utgörs främst av; uppläggningsavgifter

för lån samt avgifter för tillhandahållande av kreditfacilitet eller annan typ av lånelöfte i det fall

som det är sannolikt att kreditfaciliteten kommer att utnyttjas.

Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjänsterna löpande utförs

Till dessa avgifter hör främst avgifter för kreditfaciliteter eller annan typ av lånelöfte när det inte är sannolikt

16


att faciliteten kommer att utnyttjas samt avgifter och provisioner för ställande av finansiell garanti. Dessa

avgifter och provisioner periodiseras som intäkt över den period som tjänsten utförs. Till dessa avgifter hör

också de ersättningar som sparbanken erhåller vid förmedling av lån till annan bank. Vid förmedling av lån till

annan bank som också inbegriper ett ansvar för kreditförluster på de förmedlade lånen (dock maximerat till

en viss andel av under året intjänad förmedlingsprovision) redovisas intäkten löpande netto efter avräkning

för kreditförlust.

Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförts

Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av provisioner för köp av värdepapper för kunds räkning,

aviseringsavgifter, betal- och kreditkortsavgifter i de fall som tjänsten utförs över en period som inte sträcker

sig över ett kvartalsbokslut. Dessa provisioner och avgifter som i allmänhet är relaterad till en utförd transaktion

redovisas omedelbart som intäkt.

Provisionskostnader

Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t ex kostnader för

clearing och bankgiro, depåavgifter och avgifter till UC. Transaktionskostnader som beaktas vid beräkning av

den effektiva räntan redovisas ej här.

Nettoresultat av finansiella transaktioner

Posten Nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar

som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner består

av:

- Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som redovisas enligt

fair value option.

- Nedskrivningar på finansiella tillgångar som kan säljas (aktieinstrument) i den mån det inte särredovisas på

egen rad.

- Valutakursförändringar

Allmänna administrationskostnader

Allmänna administrationskostnader omfattar personalkostnader, inklusive löner och arvoden, pensionskostnader,

arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter. Här redovisas också lokalkostnader, utbildnings-, IT,

telekommunikations-, rese- och representationskostnader samt kassadifferenser.

Bokslutsdispositioner

Bokslutsdispositioner omfattar avsättningar till och upplösningar av obeskattade reserver.

Avsättningar

En avsättning skiljer sig från andra skulder genom att det råder ovisshet om betalningstidpunkt eller beloppets

storlek för att reglera avsättningen. En avsättning redovisas i balansräkningen när det finns en befintlig

legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska

resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet

kan göras.

Skatter

Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen

utom då underliggande transaktion redovisas direkt mot eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas

i eget kapital.

Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser

som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig

till tidigare perioder.

Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan

redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder.

Följande temporära skillnader beaktas inte; för temporär skillnad som uppkommit vid första redovisningen

av goodwill, första redovisningen av tillgångar och skulder som inte är rörelseförvärv och vid tidpunkten för

transaktionen inte påverkar vare sig redovisat eller skattepliktigt resultat. Vidare beaktas inte heller temporära

skillnader hänförliga till andelar i dotter- och intresseföretag som inte förväntas bli återförda inom överskådlig

framtid.

17


Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli

realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler

som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen.

Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas

endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar

reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas.

Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt, uppskjuten skatt och skatt avseende tidigare år.

Finansiella instrument

Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL. Finansiella instrument

som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar, aktier och obligationsfordringar.

Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder och låneskulder.

Redovisning i och borttagande från balansräkningen

En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när sparbanken blir part enligt instrumentets

avtalsmässiga villkor.

En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller sparbanken

förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas

bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för

del av en finansiell skuld.

En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast

när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med

ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden.

Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget

förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Lånelöften redovisas inte i balansräkningen. Lånefordringar

redovisas i balansräkningen i samband med att lånebelopp utbetalas till låntagaren.

Klassificering och värdering

Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader

förutom för derivat och de instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde

via resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument

klassificeras vid första redovisningen delvis utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades, men också

utifrån de valmöjligheter som finns i IAS 39. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas

efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan.

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen

Denna kategori består av finansiella tillgångar som företaget initialt valt att placera i denna kategori (enligt

den s k Fair Value Option). Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde

med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. I den första undergruppen ingår derivat med positivt

verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. För finansiella

instrument som innehas för handelsändamål redovisas såväl realiserade som orealiserade värdeförändringar

i resultatposten Nettoresultat av finansiella transaktioner.

Lånefordringar och kundfordringar

Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara

betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. I balansräkningen representeras dessa

av balansposterna Utlåning till kreditinstitut, Utlåning till allmänheten samt Övriga tillgångar. Dessa tillgångar

värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som

beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kund- och lånefordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta,

dvs. efter avdrag för osäkra fordringar.

Finansiella tillgångar som kan säljas

I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon

annan kategori eller finansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassificera i denna kategori. Innehav

av aktier och andelar redovisas här. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med

18


värdeförändringar redovisade mot eget kapital, dock ej värdeförändringar som beror på nedskrivningar (se

redovisningsprinciper) vilka redovisas i resultaträkningen. Vidare redovisas ränta på räntebärande instrument

i enlighet med effektivräntemetoden i resultaträkningen likaså utdelning på aktier. För dessa instrument

kommer eventuella transaktionskostnader ingå i anskaffningsvärdet vid redovisningen för första tillfället och

därefter ingå vid löpande värdering till verkligt värde att ingå i fond för verkligt värde till dess att instrumentet

förfaller eller avyttras. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigare redovisats

i eget kapital, i resultaträkningen.

Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen

Denna kategori består av två undergrupper, dels finansiella skulder som utgör innehav för handelsändamål

(se ovan), dels finansiella skulder som vid första redovisningstillfället identifierats som tillhörig till denna

kategori (Fair Value Option). I den förstnämnda delkategorin ingår sparbankens derivat med negativt verkligt

värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. Förändringar i verkligt

värde redovisas i resultaträkningen.

Andra finansiella skulder

Upplåning, inlåning samt övriga finansiella skulder, t ex leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna

värderas till upplupet anskaffningsvärde.

Finansiella garantier

Sparbankens garantiavtal innebär att sparbanken har ett åtagande att ersätta innehavaren när innehavaren

gör en förlust på grund av att specifik gäldenär inte fullgjort sina betalningar vid förfall till innehavaren i enlighet

med ursprungliga eller ändrade avtalsvillkor.

Finansiella garantiavtal redovisas initialt till verkligt värde, dvs i normalfallet det belopp som utställaren erhållit

i ersättning för den utställda garantin. Vid den efterföljande värderingen redovisas skulden för den finansiella

garantin till det högre av de belopp som redovisas enligt IAS 37, Avsättningar, eventualförpliktelser och

eventualtillgångar och det belopp som ursprungligen redovisades efter avdrag, i tillämpliga fall, för ackumulerade

periodiseringar, som redovisats i enlighet med IAS 18, Intäkter.

Derivat och säkringsredovisning

Sparbankens derivatinstrument har anskaffats för att säkra de risker för ränte- och valutakursexponeringar

som sparbanken är utsatt för. För att uppfylla kraven på säkringsredovisning enligt IAS 39 krävs att det finns

en entydig koppling till den säkrade posten. Vidare krävs att säkringen effektivt skyddar den säkrade posten,

att säkringsdokumentation upprättats och att effektiviteten kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Säkringsredovisning

får bara tillämpas om säkringsrelationen kan förväntas vara mycket effektiv och i efterhand ha haft en

effektivitet som ligger inom spannet 80-125%. I de fall förutsättningarna för säkringsredovisning inte längre är

uppfyllda redovisas derivatinstrumentet till verkligt värde med värdeförändringen via resultaträkningen.

Sparbanken tillämpar säkringsredovisning för de ekonomiska säkringsrelationer där resultateffekten enligt

sparbankens uppfattning skulle bli alltför missvisande om säkringsredovisning inte tillämpas.

Samtliga derivat värderas till verkligt värde i balansräkningen. Ett inbäddat derivat värderas separat från

värdkontraktet till verkligt värde om det inte är nära relaterat till värdkontraktet och om inte hela instrumentet

värderas till verkligt värde där värdeförändringarna redovisas över resultaträkningen. Beroende på om säkringsredovisning

tillämpas eller inte så redovisas värdeförändringarna på derivatet och den säkrade posten

på olika sätt enligt nedan.

Sparbankens säkringsinstrument vid säkringsredovisning utgörs främst av räntetak och ränteswappar. De

poster som säkras och där säkringsredovisning tillämpas är:

1. ett belopp av fastförräntad utlåning (portföljsäkring)

2. ett belopp av utlåning med räntetak (portföljsäkring)

Den säkrade risken i de ovanstående posterna är:

a) risken för förändring i verkligt värde på grund av förändringar i swapräntan

b) risken för förändring i verkligt värde av att räntan överstiger kundens lånetak

Säkring av verkligt värde (portfölj)

När ett säkringsinstrument används för säkring av ett verkligt värde redovisas derivatet till verkligt värde i

19


alansräkningen och den säkrade tillgången/skulden redovisas också den till verkligt värde avseende den

säkrade risken. Risken för förändringar i verkligt värde i sparbankens redovisning härrör från utlåning med

fast ränta, vilket ger upphov till ränterisk.

För säkringsrelationerna 1-2 tillämpas säkring till verkligt värde. Den portföljmetod som tillämpas innebär att

lånefordringarna fördelas ut i olika tidsspann utifrån förväntade ränteomförhandlingstidpunkter. I varje tidsspann

har sparbanken utsett det belopp som utifrån sparbankens riskhanteringsstrategi är lämpligt att säkra och de

anskaffade säkringsinstrumenten fördelas ut i dessa tidsspann. Kvartalsvis utförs en effektivetstest av säkringsrelationerna

genom en jämförelse av förändringen i verkligt värde på säkringsinstrumentet med förändringen i

verkligt värde på det säkrade beloppet med avseende på den säkrade risken (risken för förändring i swapräntan)

i varje tidsspann. Om effektiviteten har varit inom 80-125 % redovisas en justering av värdet på det säkrade

beloppet med den beräknade förändringen i verkligt värde på en separat rad i balansräkningen (Förändring i

verkligt värde på räntesäkrad post i portföljsäkring). Till den del som säkringen inte varit effektiv redovisas detta

i resultaträkningen. Om säkringsrelationen avbryts och den säkrade posten fortfarande finns i balansräkningen

så påbörjas en periodisering enligt en rätlinjig metod på tidigare bokförda värdejusteringar.

Kreditförluster och nedskrivningar på finansiella instrument

Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångar

Vid varje rapporttillfälle utvärderar sparbanken om det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell

tillgång eller grupp av tillgångar är i behov av nedskrivning till följd av att en eller flera händelser (förlusthändelser)

inträffat efter det att tillgången redovisas för första gången och att dessa förlusthändelser har en

inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena från tillgången eller gruppen med tillgångar. Objektiva belägg

för att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar har ett nedskrivningsbehov innefattar observerbara

uppgifter som kommer tillgångens innehavare till del angående följande förlusthändelser:

a) betydande finansiella svårigheter hos emittenten eller gäldenär,

b) ett avtalsbrott, såsom uteblivna eller försenade betalningar av räntor eller kapitalbelopp,

c) beviljande av långivaren, av ekonomiska eller juridiska skäl som sammanhänger med låntagarens ekonomiska

svårigheter, av en eftergift som långivaren annars inte hade övervägt,

d) det blir sannolikt att låntagaren kommer att gå i konkurs eller annan finansiell rekonstruktion,

e) upphörande av en aktiv marknad för tillgången i fråga på grund av finansiella svårigheter, eller

f) observerbara uppgifter som tyder på att det finns en mätbar minskning av de uppskattade framtida kassaflödena

från en grupp av finansiella tillgångar sedan dessa tillgångar redovisades första gången, trots att

minskningen ännu inte kan identifieras som hörande till någon av de enskilda finansiella tillgångarna i gruppen,

inklusive

I. negativa förändringar i betalningsstatus för låntagare i gruppen (exempelvis ett ökat antal försenade

betalningar eller ett ökat antal kreditkortsinnehavare som nått sin kreditgräns och som betalar lägsta tillåtna

månadsbelopp), eller

II. inhemska eller lokala ekonomiska villkor som har koppling till uteblivna betalningar av tillgångarna i gruppen

(exempelvis en ökning av arbetslösheten i låntagarnas geografiska område, en minskning av fastighetspriserna

avseende hypotekslån i berört område, en nedgång i oljepriserna vid lån till oljeproducenter, eller

ogynnsamma förändringar av branschvillkor som påverkar låntagarna i gruppen).

Objektiva bevis utgörs dels av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på

möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdragen minskning av det verkliga

värdet för en investering i en finansiell placering klassificerad som en finansiell tillgång som kan säljas.

Sparbanken utvärderar om ett nedskrivningsbehov finns och om en kreditförlust ska redovisas på individuell

basis för alla lån.

En nedskrivning (kreditförlust) beräknas som mellanskillnaden mellan det diskonterade nuvärdet av förväntade

framtida kassaflöden (inklusive kassaflöden från eventuellt i anspråkstagande av pant, även när i anspråkstagande

inte är sannolikt), diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta och lånets redovisade

värde. Nedskrivningen redovisas som en kreditförlust i resultaträkningen.

För osäkra lånefordringar där det redovisade värdet efter nedskrivningar beräknas som det sammanlagda

diskonterade värdet av framtida kassaflöden, redovisas förändringen av det nedskrivna beloppet som ränta

till den del som ökningen inte beror på om ny bedömning av de förväntade kassaflödena. Vid en förändrad

bedömning av förväntade framtida kassaflöden från ett osäkert lån mellan två bedömningstillfällen skall däremot

denna förändring redovisas som kreditförlust eller återvinning.

20


Som objektiva belägg på att nedskrivningsbehov föreligger och att lånet är klassat som osäkert räknar sparbanken

i allmänhet betalningar som är mer än 60 dagar försenade. Andra objektiva belägg kan vara information

om betydande finansiella svårigheter som kommit sparbanken till kännedom genom analys av finansiella

rapporter, inkomstdeklarationer eller på annat sätt i den löpande utvärderingen av kundens kreditvärdighet

som ingår som en integrerad del i sparbankens system och rutiner för att hantera kreditrisk. Eftergifter till

sparbankens låntagare som görs på grund av att låntagaren har finansiella svårigheter kan också utgöra

objektiva belägg om att lånet är osäkert.

Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas

Egetkapitalinstrument som klassificerats som en finansiell tillgång som kan säljas, anses ha ett nedskrivningsbehov

och skrivs ner om det verkliga värdet understiger anskaffningsvärdet med ett betydande belopp,

eller när värdenedgången varit utdragen. Sparbanken betraktar en värdenedgång större än 20% som betydande,

och en period om minst 9 månader som utdragen.

Vid nedskrivning av ett egetkapitalinstrument som är klassificerat som en finansiell tillgång som kan säljas

omföres tidigare redovisad ackumulerad vinst eller förlust i eget kapital till resultaträkningen.

(II) Återföring av nedskrivningar

En nedskrivning återförs om det både finns bevis på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det

har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av det nedskrivna beloppet. En

nedskrivning på en lånefordran återförs om låntagaren förväntas fullfölja alla kontraktuella betalningar i enlighet

med ursprungliga eller omstrukturerade lånevillkor. Återföring av nedskrivningar på lån (kreditförluster)

redovisas som en minskning av kreditförluster och specificeras särskilt i not.

Nedskrivningar av investeringar som hålles till förfall eller lånefordringar och kundfordringar som redovisas till

upplupet anskaffningsvärde återförs om en senare ökning av återvinningsvärdet objektivt kan hänföras till en

händelse som inträffat efter det att nedskrivningen gjordes.

Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas

Nedskrivningar av eget kapitalinstrument som är klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas,

vilka tidigare redovisats i resultat- räkningen återförs ej via resultaträkningen. Det nedskrivna värdet är det

värde från vilket efterföljande omvärderingar görs, vilka redovisas direkt mot eget kapital. Nedskrivningar av

räntebärande instrument, klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, återförs över resultat- räkningen

om det verkliga värdet ökar och ökningen objektivt kan hänföras till en händelse som inträffade efter

det att nedskrivningen gjordes.

Finansiella tillgångar som redovisas till anskaffningsvärde

En nedskrivning av en finansiell tillgång som redovisats till anskaffningsvärde återförs inte förrän instrumentet

avyttras även om ett nedskrivningsbehov inte längre föreligger.

(III) Bortskrivningar av lånefordringar

Lånefordringar som klassificerats som osäkra skrivs bort från balansräkningen när kreditförlusten anses vara

konstaterad vilket är när konkurs- förvaltare lämnat uppskattning om utdelning i konkurs, ackordsförslag

antagits eller fordran eftergivits på annat sätt.

Efter bortskrivning redovisas lånefordringarna inte längre i balansräkningen. Återvinning på tidigare redovisade

bortskrivningar redovisas som en minskning av kreditförluster på resultatraden Kreditförluster netto.

Materiella tillgångar

Ägda tillgångar

Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida

ekonomiska fördelar kommer att komma sparbanken till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas

på ett tillförlitligt sätt.

Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar

och eventuella nedskrivningar med tillägg för eventuella uppskrivningar.

Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller

avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av

tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillna-

21


den mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader.

Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad.

Avskrivningsprinciper

Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod, mark skrivs inte av. Sparbanken tillämpar

inte komponentavskrivning på rörelsefastighet, eftersom effekten av övergången är marginell. Främst beror

detta på att rörelsefastigheternas andel av Sparbankens totala tillgångar är relativt liten (0,3 %).

Byggnader avskrives planenligt med 2 %, markanläggningar med 5 % och inventarier med 10-20 %.

Pensionering genom försäkring

Sparbankens pensionsplaner för kollektivavtalade tjänstepensioner är tryggade genom försäkringsavtal med

Sparinstitutens Pensionskassa (SPK). En förmånsbestämd pensionsplan definieras som annan plan för ersättningar

efter avslutad anställning än avgiftsbestämd plan. Pensionsplanen för sparbankens anställda har

bedömts vara en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Premier betalas till SPK baserat på

aktuell lön. Årets kostnader för dessa försäkringspremier framgår av not 10.

Pensionering i egen regi

Sparbanken har utöver de kollektivavtalade tjänstepensionerna också i särskilda avtal utfäst till vissa anställda

att den anställde kan avsluta sin tjänstgöring vid en tidigare tidpunkt än 65 års ålder och om en ytterligare

ersättning än den som den kollektivavtalade pensionsförmånen då ger.

För pensioner i egen regi dvs. när pensioneringen inte tryggats genom försäkring utan avsättning redovisas i

egen balansräkning, följer Sparbanken Tryggandelagens bestämmelser och Finansinspektionens föreskrifter

för beräkning av åtagandenas storlek istället för att tillämpa IAS 19 Ersättning till anställda eftersom detta är

en förutsättning för skattemässig avdragsrätt. De väsentligaste skillnaderna jämfört med reglerna i IAS 19 är

hur diskonteringsräntan fastställs, att beräkning av den förmånsbestämda förpliktelsen sker utifrån nuvarande

lönenivå utan antagande om framtida löneökningar, och att alla aktuariella vinster och förluster redovisas i

resultaträkningen då de uppstår.

Ansvarsförbindelser (eventualförpliktelser)

En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och

vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande

som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att ett utflöde av resurser

kommer att krävas.

3 Finansiella risker

I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker som kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker

och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har sparbankens

styrelse, som ytterst ansvarig för den interna kontrollen i sparbanken, fastställt policies och instruktioner

för kreditgivningen och den övriga finansverksamheten.

Sparbankens styrelse har det övergripande ansvaret för sparbankens riskhantering. Styrelsen har i särskild

instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika andra funktioner. Dessa i sin tur rapporterar regelbundet

till styrelsen.

Sparbankens riskhantering syftar till att identifiera och analysera de risker som sparbanken har i sin verksamhet

och att för dessa sätta lämpliga begränsningar (limiter) och försäkra att det finns kontroll på plats.

Riskerna bevakas och kontroller görs löpande att limiter inte överskrids. Riskpolicies och riskhanteringssystem

gås igenom regelbundet för att kontrollera att dessa är korrekta och t ex återspeglar gällande marknadsvillkor

samt produkter och tjänster som erbjuds. Genom utbildning och tydliga processer skapar sparbanken

förutsättningar för en god riskkontroll, där varje anställd förstår sin roll och sitt ansvar.

I sparbanken finns en samlad funktion för självständig riskkontroll direkt underställd verkställande direktören,

funktionens uppgift är att analysera utvecklingen av riskerna samt vid behov föreslå ändringar i styrdokument

och processer.

Kreditrisk

Med kredit-/motpartsrisk avses risken att sparbanken inte erhåller betalning enligt överenskommelse och/

eller kommer att göra en förlust på grund av motpartens oförmåga att infria sina förpliktelser. Detta omfattar

22


också den risk som sparbanken tar på sig när sparbanken ställer ut finansiella garantier för att garantera en

tredje parts betalningsfullgörande till innehavaren av den finansiella garantin. Till denna risk räknas också

den risk som sparbanken har i förmedlade lån till Swedbank Hypotek. I detta sistnämnda fall är emellertid

förlustrisken begränsad till under året intjänad förmedlingsprovision. Den bakomliggande transaktionen kan

avse en kredit, en garanti, ett värdepapper eller ett derivatinstrument.

Styrelsen har det övergripande ansvaret för sparbankens kreditriskexponering. Styrelsen har i särskild

instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika kreditdelegationer. Central kreditdelegation/ kreditutskott/

kreditdirektion rapporterar regelbundet till styrelsen.

Sparbankens kreditgivning präglas av högt uppställda mål med avseende på etik, kvalitet och kontroll.

En genomgående princip är bl a att alla kreditbeslut i sparbanken normalt fattas av minst två personer. Trots

att kreditrisken utgör sparbankens största riskexponering är sparbankens kreditförluster i förhållande till utestående

kreditvolym jämförelsevis små.

Den avgörande bedömningsgrunden för sparbankens kreditgivning, som utifrån låntagarnas hemvist är geografiskt

hänförliga till sparbankens verksamhetsområde, är låntagarnas återbetalningsförmåga. För att ytterligare

minska risken är merparten av sparbankens krediter dessutom säkerställda med pantbrev i fastigheter

och andra bankmässiga säkerheter. Sparbanken strävar efter en god riskspridning. För att begränsa kreditoch

motpartsrisker i sparbankens värdepappersportfölj tillåts endast placeringar inom vissa beloppsmässiga

ramar och endast i värdepapper med hög kreditvärdighet.

Större kreditengagemang (kredittagarens samtliga egna förbindelser och ansvarsförbindelser) omprövas

minst en gång årligen i behörig kreditbeviljande instans. För större företagsengagemang tillämpas riskklassificering

i samband med nybeviljning av kredit och i samband med den årliga omprövningen. Riskklassificeringssystemet

innebär att krediterna klassificeras i olika riskklasser beroende på risken för obestånd och

risken vid ett eventuellt obestånd.

Sparbankens rutiner för övervakning av förfallna betalningar och oreglerade fordringar syftar till att minimera

kreditförlusterna genom en tidig upptäckt av betalningsproblem hos kredittagarna och en åtföljande snabb

handläggning av förekommande kravärenden. Övervakningen sker med stöd av ett särskilt kravsystem som

med automatik bevakar och påminner om när kravåtgärd är erforderlig.

Sparbankens kreditriskexponering brutto och netto samt koncentrationer med avseende på motparter samt

lånefordringar per kategori av låntagare visas i tabeller nedan.

Kreditriskexponering,

brutto och netto 2008

Total kreditriskexponering

(före nedskrivning)

Nedskrivning/

Avsättning

Redovisat

värde

Värde av säkerheter

avseende

poster i balansräkningen

Total kreditriskexponering

efter

avdrag säkerheter

Krediter 1 mot säkerhet av:

Statlig och kommunal borgen 2 21,6 0,0 21,6 21,6 0,0

Pantbrev i villa- och fritidsfastigheter 3 2 338,6 6,0 2 332,6 2 256,7 75,9

Pantbrev i flerfamiljsfastigheter 4 322,8 3,0 319,8 318,4 1,4

Pantbrev i jordbruksfastigheter 516,4 1,4 515,0 509,8 5,2

Pantbrev i andra näringsfastigheter 344,4 6,0 338,4 327,0 11,4

Företagsinteckning 370,3 13,4 356,9 362,4 -5,5

Övriga 5 1 117,0 11,2 1 105,8 464,9 640,9

varav kreditinstitut 66,0 0,0 66,0 65,8 0,2

Summa 5 031,1 41,0 4 990,1 4 260,8 729,3

Värdepapper

Andra emittenter

- AAA 1,0 0,0 1,0 0,0 1,0

- AA 2,0 0,0 2,0 0,0 2,0

- A 21,7 0,0 21,7 0,0 21,7

- BBB eller lägre 3,0 0,0 3,0 0,0 3,0

- utan rating 24,0 0,0 24,0 0,0 24,0

Summa 51,7 0,0 51,7 0,0 51,7

Åtaganden

Utställda finansiella garantier 16,7 0,0 16,7 16,7 0,0

Summa 16,7 0,0 16,7 16,7 0,0

Total kreditriskexponering 5 099,5 41,0 5 058,5 4 277,5 781,0

23


Kreditriskexponering,

brutto och netto 2007

Total kreditriskexponering

(före

nedskrivning)

Nedskrivning/

Avsättning

Redovisat

värde

Värde av säkerheter

avseende

poster i balansräkningen

Total kreditriskexponering

efter

avdrag

säkerheter

Krediter 1 mot säkerhet av:

Statlig och kommunal borgen 2 1,5 0,0 1,5 1,5 0,0

Pantbrev i villa- och fritidsfastigheter 3 1 915,5 4,9 1 910,6 1 848,4 62,2

Pantbrev i flerfamiljsfastigheter 4 261,0 3,0 258,0 241,8 16,2

Pantbrev i jordbruksfastigheter 348,7 1,9 346,8 304,3 42,5

Pantbrev i andra näringsfastigheter 278,6 2,6 276,0 260,6 15,4

Företagsinteckning 295,7 4,3 291,4 285,5 5,9

Övriga 5 932,1 10,2 921,9 454,5 467,4

varav: kreditinstitut 125,8 0,0 125,8 125,8 0,0

Summa 4 033,1 26,9 4 006,2 3 396,6 609,6

Värdepapper

Andra emittenter

- AAA 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

- AA 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

- A 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

- BBB eller lägre 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

- utan rating 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Summa 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Åtaganden

Utställda finansiella garantier 114,3 0,0 114,3 114,3 0,0

Summa 114,3 0,0 114,3 114,3 0,0

Total kreditriskexponering 4 147,4 26,9 4 120,5 3 510,9 609,6

Kreditkvalitet

Sparbanken följer årligen upp och rapporterar kreditgivningen på företagsengagemang enligt särskilda riktlinjer

för att säkerställa kreditkvalitén i banken. Ett centraliserat riskklassificeringsverktyg är inbyggt i kreditberedningssystemet

för att bedöma kvalitén i engagemangen. Med hjälp av riskklassificeringsverktyg är bankens

företagsutlåning fördelad enligt parametrarna Risk för fallissemang och Risk vid obestånd. Riskklassificeringssystemet

tar hänsyn till företagens nyckeltal, extern skötsamhet (UC) samt intern skötsamhet.

För privata engagemang används ett scoringsystem anpassat för att säkerställa kvalitén på nybeviljade krediter

till privatpersoner. Både internt samt externt beteende vägs ihop för att få fram ett risktal. Scoringsystemet för

privatpersoner och riskklassificeringsverktyget för företag används även av Swedbank samt andra fristående

sparbanker.

1

Med kredit avses fordringar och andra placeringar i värdepapper, dock ej aktier, i balansräkningen samt kreditåtaganden

utanför balansräkningen, exempelvis, garantier och borgensåtaganden. Säkerheterna är upptagna

till bedömda marknadsvärden vid utlåningstillfället eller senare uppdatering.

2

inklusive krediter till stat och kommun

3

inklusive bostadsrätter

4

inklusive bostadsrättsföreningar

5

inklusive krediter utan säkerhet samt ej utnyttjade krediter i räkning

24


Oreglerade och osäkra fordringar (mkr) 2008

Åldersanalys, oreglerade men ej nedskrivna lånefordringar

Fordringar förfallna 60 dgr eller mindre 21,2

Fordringar förfallna > 60 dgr - 90 dgr 1,0

Fordringar förfallna > 90 dgr - 180 dgr 3,4

Fordringar förfallna > 180 dgr - 360 dgr 4,3

Fordringar förfallna > 360 dgr 43,1

Summa 73,0

Lånefordringar per kategori av låntagare

Lånefordringar, brutto

- offentlig sektor 20,0

- företagssektor 980,4

- hushållssektor 3 559,1

varav enskilda företagare 1 120,8

- övriga 3,0

Summa 4 562,5

varav:

Oreglerade lånefordringar som ingår i osäkra lånefordringar 43,1

- företagssektor 20,5

- hushållssektor 22,6

Osäkra lånefordringar 73,0

- företagssektor 33,6

- hushållssektor 39,4

Avgår:

Specifika nedskrivningar för individuellt värderade fordringar 41,0

- företagssektor 18,9

- hushållssektor 22,1

Lånefordringar, nettoredovisat värde

- offentlig sektor 20,0

- företagssektor 961,5

- hushållssektor 3 537,0

varav enskilda företagare 1 107,5

- övriga 3,0

Summa 4 521,5

Likviditetsrisk

Likviditetsrisk är risken för att sparbanken får svårigheter att fullgöra åtaganden som är förenade med sina

finansiella skulder. Likviditetsrisk kan även uttryckas som risken för förlust eller försämrad intjäningsförmåga

till följd av att sparbankens betalningsåtaganden inte kan fullgöras i rätt tid. Likviditetsrisker uppstår då tillgångar

och skulder inklusive derivatinstrument har olika löptider.

Sparbankens riskhantering fokuserar här på att skapa likviditetsresurser.

Sparbankens likviditetsexponering med avseende på återstående löptider på tillgångar och skulder framgår

av tabellen nedan. Även den kassaflödesanalys, som finns intagen på annat ställe i årsredovisningen, belyser

sparbankens likviditetssituation.

25


Likviditetsexponering, 2008

Nominella kassaflöden - Kontraktuellt återstående löptid

Kontraktuellt återstående löptid (redovisat värde) På anfordran Högst Längre än Längre än Längre än Utan löptid Totalt

3 mån 3 mån men 1 år men 5 år redovisat

högst 1 år högst 5 år värde

Tillgångar

Kassa 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 30,4 30,4

Utlåning till kreditinstitut 57,9 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 57,9

Utlåning till allmänheten 382,5 75,8 172,8 647,6 3 242,8 0,0 4 521,5

Förändring i verkligt värde

på säkrat belopp i portföljsäkring 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 42,7 42,7

Obligationer och andra

räntebärande värdepapper 0,0 0,0 3,0 48,7 0,0 0,0 51,7

Derivat 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 32,3 32,3

Övriga tillgångsposter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 87,9 87,9

Summa tillgångar 440,4 75,8 175,8 696,3 3 242,8 193,3 4 824,4

Skulder

Skulder till kreditinstitut 53,2 0,0 502,3 0,0 0,0 0,0 555,5

Inlåning från allmänheten 3 323,1 96,5 174,0 4,1 0,0 0,0 3 597,7

Övriga skuldposter och eget kapital 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 640,4 640,4

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 28,0 28,0

Avsättningar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 2,8 2,8

Summa skulder och eget kapital 3 376,3 96,5 676,3 4,1 0,0 671,2 4 824,4

Total skillnad -2 935,9 -20,7 -500,5 692,2 3 242,8 -477,9 0,0

Likviditetsexponering, 2007

Nominella kassaflöden - Kontraktuellt återstående löptid

Kontraktuellt återstående löptid (redovisat värde) På anfordran Högst Längre än Längre än Längre än Utan löptid Totalt

3 mån 3 mån men 1 år men 5 år redovisat

högst 1 år högst 5 år värde

Tillgångar

Kassa 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 33,9 33,9

Utlåning till kreditinstitut 120,4 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 120,4

Utlåning till allmänheten 212,4 75,4 126,9 479,4 2 639,8 0,0 3 533,9

Förändring i verkligt värde på säkrat belopp

i portföljsäkring 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 -25,5 -25,5

Obligationer och andra räntebärande

värdepapper 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Derivat 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 107,2 107,2

Övriga tillgångsposter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 90,6 90,6

Summa tillgångar 332,8 75,4 126,9 479,4 2 639,8 206,2 3 860,5

Skulder

Skulder till kreditinstitut 73,2 0,0 344,3 0,0 0,0 0,0 417,5

Inlåning från allmänheten 2 910,2 0,0 0,0 0,3 0,0 0,0 2 910,5

Övriga skuldposter och eget kapital 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 521,2 521,2

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 10,8 10,8

Summa skulder och eget kapital 2 983,4 0,0 344,3 0,3 0,0 532,5 3 860,5

Total skillnad -2 650,6 75,4 -217,4 479,1 2 639,8 -326,3 0,0

Tillgångar och skulder för återvinning bedöms i allt väsentligt sammanfalla med ovan beskrivna förteckning. Merparten av

inlåning från allmänheten bedöms dock ha förväntad löptid överstigande 12 månader.

Marknadsrisk

Marknadsrisk är att risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund

av förändringar i marknadspriser. I finansiell verksamhet utgörs de viktigaste marknadsriskerna ränterisker, valutarisker och

aktiekursrisker (prisrisk). I sparbankens fall utgör ränterisken och aktiekursrisken den övervägande marknadsrisken.

Ränterisk definieras som risken för att marknadsvärdet på sparbankens fastförräntande tillgångar sjunker då marknadsrän-

26


tan stiger. Graden av ränterisk, eller prisrisk, ökar med åtagandets löptid. En annan form av ränterisk är inkomstrisken, d v s

risken för att räntenettot försämras i ett förändrat ränteläge genom att räntebindningstiden är olika för tillgångar och skulder.

Valutarisk uppstår till följd av att tillgångar och skulder i samma utländska valuta storleksmässigt inte överensstämmer.

Aktiekursrisk är risken för att marknadsvärdet på en aktieplacering sjunker till följd av samhällsekonomiska faktorer.

Ränterisk

Ränterisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av

förändringar i marknadsräntor. Ränterisk kan således dels bestå av förändring i verkligt värde, prisrisk, dels förändringar i

kassaflöde, kassaflödesrisk. En betydande faktor som påverkar ränterisken är räntebindningstiden. Långa räntebindningstider

motverkar kassaflödesrisken men ökar prisrisken. Kortare räntebindningstider motverkar prisrisken men ökar kassaflödesrisken.

I enlighet med sparbankens riskpolicy kontrolleras de finansiella riskerna i verksamheten med limiter. Beträffande ränteriskerna

innebär detta t ex att räntebindningstiderna på sparbankens räntebärande placeringar måste hålla sig inom vissa

tids- och beloppsmässiga ramar. Sparbankens kreditportfölj består till stor del av så kallade takräntelån. Sparbankens risk

i dessa har begränsats genom att teckna avtal om räntegaranti, sk capar. Ett sätt att indikativt mäta ränterisken är den s k

gap-analys, som återfinns nedan, som visar räntebindningstiderna för sparbankens tillgångar och skulder i balansräkningen

samt poster utanför balansräkningen. Analysen visar att vid en förändring av marknadsräntan med en procentenhet minskar/

ökar räntenettot för kommande 12-månadersperiod med 2,3 Mkr.

Räntebindningstider för tillgångar och skulder - Ränteexponering 2008

Högst 1 mån Längre än Längre än Längre än Längre än Längre än Längre än Utan ränta Totalt

1 mån men 3 mån men 6 mån men 1 år men 3 år men 5 år

högst 3 mån högst 6 mån högst 1 år högst 3 år högst 5 år

Tillgångar

Kassa 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 30,4 30,4

Utlåning till kreditinstitut 57,9 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 57,9

Utlåning till allmänheten 3 829,6 383,4 11,1 45,6 132,9 57,3 61,6 0,0 4 521,5

Förändring i verkligt värde

på säkrat belopp i

portföljsäkring 0,0 0,0 0,0 0,0 7,3 7,6 27,8 0,0 42,7

Obligationer och andra

räntebärande värdepapper 0,0 26,0 0,0 0,0 9,9 3,8 0,0 12,0 51,7

Övriga tillgångar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 120,2 120,2

Summa 3 887,5 409,4 11,1 45,6 150,1 68,7 89,4 162,6 4 824,4

Skulder

Skulder till kreditinstitut 555,5 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 555,5

Inlåning från allmänheten 3 323,1 96,5 38,1 135,9 4,1 0,0 0,0 0,0 3 597,7

Övriga skulder 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 79,4 79,4

Eget kapital 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 591,8 591,8

Summa skulder och

eget kapital 3 878,6 96,5 38,1 135,9 4,1 0,0 0,0 671,2 4 824,4

Differens tillgångar och

skulder 8,9 312,9 -27,0 -90,3 146,0 68,7 89,4 -508,6 0,0

Kumulativ exponering 8,9 321,8 294,8 204,5 350,5 419,2 508,6 0,0 0,0

Räntebindningstider för tillgångar och skulder - Ränteexponering 2007

Högst 1 mån Längre än Längre än Längre än Längre än Längre än Längre än Utan ränta Totalt

1 mån men 3 mån men 6 mån men 1 år men 3 år men 5 år

högst 3 mån högst 6 mån högst 1 år högst 3 år högst 5 år

Tillgångar

Kassa 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 33,9 33,9

Utlåning till kreditinstitut 120,4 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 120,4

Utlåning till allmänheten 2 894,6 313,8 5,1 36,5 137,2 83,1 63,6 0,0 3 533,9

Förändring i verkligt värde på

säkrat belopp i portföljsäkring 0,0 0,0 0,0 0,0 1,8 -5,8 -21,5 0,0 -25,5

Obligationer och andra

räntebärande värdepapper 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Derivat 0,0 0,3 0,0 0,6 8,3 13,9 84,1 0,0 107,2

Övriga tillgångar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 90,6 90,6

Summa 3 015,0 314,1 5,1 37,1 147,3 91,2 126,2 124,5 3 860,5

27


Högst 1 mån Längre än Längre än Längre än Längre än Längre än Längre än Utan ränta Totalt

1 mån men 3 mån men 6 mån men 1 år men 3 år men 5 år

högst 3 mån högst 6 mån högst 1 år högst 3 år högst 5 år

Skulder

Skulder till kreditinstitut 417,5 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 417,5

Inlåning från allmänheten 2 576,5 0,0 0,0 0,0 334,0 0,0 0,0 0,0 2 910,5

Övriga skulder 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 33,3 33,3

Eget kapital 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 499,2 499,2

Summa skulder och

eget kapital 2 994,0 0,0 0,0 0,0 334,0 0,0 0,0 532,5 3 860,5

Differens tillgångar

och skulder 21,0 314,1 5,1 37,1 -186,7 91,2 126,2 -408,0 0,0

Kumulativ exponering 21,0 335,1 340,2 377,3 190,6 281,8 408,0 0,0

Räntenettorisk; genomslag på räntenettot under kommande tolvmånadersperiod vid en ränteuppgång eller nedgång på

1 procentenhet på balansdagen utgör 2,3 mkr (3,1 mkr) givet de räntebärande tillgångar och skulder som finns per balansdagen.

Valutarisk

Valutarisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av

förändringar i valutakurser.

Sparbanken är exponerad i lager av resevaluta för kunders räkning. Detta lager är bokat till 3,3 mkr 2008 (2,5 mkr 2007).

Denna risk kan betraktas som försumbar.I sparbankens resultaträkning ingår valutakursdifferenser med 1,6 mkr i nettoresultatet

av finansiella transaktioner.

Ett område som är utsatt för valutarisk är betalningsflöden i lån och placeringar i utländsk valuta (finansiell hantering).

2008 var utlåningen till allmänheten i utländsk valuta bokförd till 44,5 mkr.

208 369 681 JPY

2 000 000 CHF

1 038 900 EUR

94 518 USD

Inlåning från allmänheten i utländsk valuta var bokförd i 61,3 mkr 2008.

5 060 110 EUR

396 727 USD

260 483 GBP

Aktiekursrisk

Aktiekursrisk är risken för att risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från en aktie varierar på grund av

förändringar i marknadspriser (oavsett om förändringarna orsakas av faktorer relaterade specifikt till den aktien eller dess

emittent, eller faktorer som påverkar alla liknande finansiella instrument som handlas med på marknaden).

Sparbankens innehav av aktier består främst av näringsbetingade aktier i Swedbank.

En generell förändring med 1 procentenhet av aktiekurserna beräknas påverka sparbankens resultat före skatt med approximativt

0,5 mkr för året som slutar 31 december 2008 samt påverka eget kapital med 0,5 mkr.

Operativa risker

Med operativ risk avses risken för att fel eller brister i administrativa rutiner leder till oväntade ekonomiska eller förtroendemässiga

förluster. Dessa kan exempelvis orsakas av bristande intern kontroll, bristfälliga system eller teknisk utrustning.

Även risken för oegentligheter, internt eller externt, ingår i den operativa risken.

De operativa riskerna motverkas genom intern kontroll. Upprätthållandet av en god intern kontroll är en ständigt pågående

process i sparbanken, som bl a omfattar

- kravet på att det skall finnas ändamålsenliga rutiner och instruktioner,

- klart definierad ansvars- och arbetsfördelning för medarbetarna,

- IT-stöd i form av ekonomi-, kredit och inlåningssystem med inbyggda maskinella avstämningar och kontroller,

- behörighetssystem,

- interna informations- och rapporteringssystem för att bl a tillgodose ledningens krav på information om exempelvis

sparbankens riskexponering, samt

- informationssäkerhet och fysisk säkerhet för att skydda sparbankens och kundernas tillgångar.

28


Derivat för verkligtvärde-säkringar

Ränterelaterade kontrakt 2 195,0

Övriga instrument 220,0 1 136,0 839,0 2 195,0 32,3 0,0

Total summa 220,0 1 136,0 839,0 2 195,0 32,3 0,0

Derivat och säkringsredovisning 2008

Nominellt belopp/ återstående löptid

Upp till 1 år > 1 år - 5 år >5 år Total Positiva Negativa

marknads- marknadsvärden

värden

Derivat och säkringsredovisning 2007

Nominellt belopp/ återstående löptid

Upp till 1 år > 1 år - 5 år >5 år Total Positiva Negativa

marknads- marknadsvärden

värden

Derivat för verkligtvärde-säkringar

Ränterelaterade kontrakt 2 010,0

Övriga instrument 305,0 840,0 865,0 2 010,0 107,2 0,0

Total summa 305,0 840,0 865,0 2 010,0 107,2 0,0

4 Räntenetto (mkr) 2008 2007

Ränteintäkter

Utlåning till kreditinstitut 0,6 3,9

Utlåning till allmänheten 265,0 185,7

Räntebärande värdepapper 2,1 0,0

Derivat

- säkringsredovisning 2,5 3,9

Övriga 3,2 0,0

Summa 273,4 193,5

ränteintäkt från osäkra fordringar 2,3 2,2

Räntekostnader

Skulder till kreditinstitut -13,9 -19,9

In- och upplåning från allmänheten -108,8 -58,8

varav: kostnad för insättningsgaranti -1,9 -1,5

Räntebärande värdepapper

Övriga -3,3 -11,6

Summa -126,0 -90,3

Summa räntenetto 147,4 103,2

Räntenetto, netto 147,4 103,2

Räntemarginal

(Totala ränteintäkter i % av medelomslutning (MO) 2,74 2,48

minus totala räntekostnader i % av MO exkl. genomsnittligt

eget kapital och obeskattade reserver)

Placeringsmarginal (Räntenetto i % av MO) 3,09 2,84

Medelränta utlåningen (under året) 6,19 5,60

Medelränta inlåningen (Inkl. kostnad för

insättningsgarantin) (under året) 3,21 2,40

5 Erhållna utdelningar (mkr) 2008 2007

Aktier och andelar 4,6 2,4

Summa 4,6 2,4

29


6 Provisionsintäkter (mkr) 2008 2007

Betalningsförmedlingsprovisioner 3,3 3,2

Utlåningsprovisioner 8,1 6,2

Inlåningsprovisioner 1,2 1,0

Provisioner avseende utställda finansiella garantier 0,3 0,2

Värdepappersprovisioner 19,1 21,5

Avgifter från kredit- och betalkort 4,7 3,5

Övriga provisioner 6,6 7,3

Summa 43,3 42,9

7 Provisionskostnader (mkr) 2008 2007

Betalningsförmedlingsprovisioner -8,0 -5,5

Värdepappersprovisioner -1,4 -1,4

Övriga provisioner -2,2 -1,8

Summa -11,6 -8,7

8 Nettoresultat av finansiella transaktioner (mkr) 2008 2007

Räntebärande värdepapper -4,4 0,0

Valutakursförändringar 1,8 1,6

Summa -2,6 1,6

Nettovinst/nettoförlust uppdelat per värderingskategori 2008 2007

Via resultat- Via eget Via resultat- Via eget

räkning kapital räkning kapital

Finansiella tillgångar till verkligt värde via resultaträkningen -4,4 0,0 0,0 0,0

Nedskrivning av finansiella tillgångar som kan säljas 0,0 0,0 0,0 0,0

Valutakursförändringar 1,8 0,0 1,6 0,0

Summa -2,6 0,0 1,6 0,0

9 Övriga rörelseintäkter (mkr) 2008 2007

Intäkter från rörelsefastigheter 0,8 0,6

Realisationsvinst vid avyttring av aktier 0,8 17,4

Övriga rörelseintäkter 1,6 1,4

Summa 3,2 19,4

10 Allmänna administrationskostnader (mkr) 2008 2007

Personalkostnader

- löner och arvoden -25,8 -21,0

- sociala avgifter -10,2 -7,7

- kostnad för pensionspremier -6,5 -3,3

- avsättning till vinstandelsstiftelse, inkl. löneskatt -4,0 -3,4

- övriga personalkostnader -3,1 -3,2

Summa personalkostnader -49,6 -38,6

Övriga allmänna administrationskostnader

- porto och telefon -2,8 -2,6

- IT-kostnader -12,7 -10,9

- konsulttjänster -3,4 -2,1

- revision -1,5 -0,8

- hyror och andra lokalkostnader -2,1 -1,8

- fastighetskostnader -3,3 -3,2

- utdömt skadestånd i värdepappersaffär -11,9 0,0

- övriga -4,3 -3,5

Summa övriga allmänna administrationskostnader -42,0 -24,9

Summa -91,6 -63,5

30


Löner, andra ersättningar och sociala kostnader (mkr) 2008 2007

Sparbankens Övriga Sparbankens Övriga

ledning anställda ledning anställda

Löner 8,7 17,7 5,7 15,2

Bonus 0,1 0,0 0,1 0,0

Sociala kostnader 3,0 6,2 2,3 5,4

Summa 11,8 23,9 8,1 20,6

Av sparbankens pensionskostnader avser 2,4 mkr (1,6 mkr) sparbankens ledning 13 (11) personer.

Ledande befattningshavares ersättningar

Berednings- och beslutsprocess

Ersättning till verkställande direktör beslutas av styrelsen. Ersättning till andra ledande befattningshavare

beslutas av verkställande direktör, i vissa fall efter samråd med ordförande.

Lön och arvoden

Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår fast arvode och sammanträdesarvode enligt sparbanksstämmans

beslut.

Arbetstagarrepresentanter erhåller ej styrelsearvode. Ersättning till verkställande direktören och andra

ledande befattningshavare utgörs av grundlön, rörlig ersättning, övriga förmåner samt pension. Med andra

ledande befattningshavare avses de 13 personer som tillsammans med verkställande direktören utgör bankledningen.

För verkställande direktören utgår den rörliga ersättningen i form av bonus som baseras på av

styrelsen fastställda mål.

Ersättning till verkställande direktören för 2008 har beslutats av styrelsen.

Ersättningar och övriga förmåner under året till ledande befattningshavare 2008 (tkr)

Grundlön/ Rörlig Övriga Pensions- Vinstandels- Övriga Summa

Styrelsearvode ersättning förmåner kostnad stiftelse ersättningar

Per Anders Johansson 91,0 71,0 0,0 0,0 0,0 0,0 162,0

Lars Berggren 49,0 36,0 0,0 0,0 0,0 0,0 85,0

Anna Lindberg 20,0 15,0 0,0 0,0 0,0 0,0 35,0

Per Ola Clemedtson 20,0 15,0 0,0 0,0 0,0 0,0 35,0

Mats Lindstén 40,0 35,0 0,0 0,0 0,0 0,0 75,0

Maria Tengstrand-Dagermo 20,0 12,0 0,0 0,0 0,0 0,0 32,0

Agne Hansson 77,0 22,0 0,0 0,0 0,0 0,0 99,0

Anita Jönsson 13,0 20,0 0,0 0,0 0,0 0,0 33,0

Jan Åkesson 13,0 21,0 0,0 0,0 0,0 0,0 34,0

Verkst. direktören 1 191,0 0,0 30,0 610,0 0,0 50,0 1 881,0

Övr. bankledning 6 478,0 30,0 228,0 1 814,0 612,0 0,0 9 162,0

Styrelseledamöter t o m maj 2008

Anders Jönsson 28,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 28,0

Bengt Bengtsson 5,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 5,0

Håkan Björkman 12,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 12,0

Lena Olsson 12,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 12,0

Lars-Ivar Olofsson 5,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 5,0

Lars-Göran Karlsson 7,0 6,0 0,0 0,0 0,0 0,0 13,0

Benny Nilsson 14,0 18,0 0,0 0,0 0,0 0,0 32,0

Summa 8 095,0 301,0 258,0 2 424,0 612,0 50,0 11 740,0

31


Ersättningar och övriga förmåner under året till ledande befattningshavare 2007 (tkr)

Grundlön/ Rörlig Övriga Pensions- Vinstandels- Övriga Summa

Styrelsearvode ersättning förmåner kostnad stiftelse ersättningar

Per Anders Johansson 76,0 52,0 0,0 0,0 0,0 0,0 128,0

Lennart Carlsson 30,0 30,0 0,0 0,0 0,0 0,0 60,0

Lars Berggren 39,0 28,0 0,0 0,0 0,0 0,0 67,0

Maria Tengstrand-Dagermo 20,0 13,0 0,0 0,0 0,0 0,0 33,0

Lars-Göran Karlsson 20,0 16,0 0,0 0,0 0,0 0,0 36,0

Mats Lindstén 40,0 42,0 0,0 0,0 0,0 0,0 82,0

Per Ola Clemedtson 14,0 10,0 0,0 0,0 0,0 0,0 24,0

Anna Lindberg 20,0 16,0 0,0 0,0 0,0 0,0 36,0

Benny Nilsson 40,0 39,0 0,0 0,0 0,0 0,0 79,0

Verkst. direktören 934,0 0,0 28,0 484,0 0,0 50,0 1 496,0

Övr. bankledning 4 532,0 24,0 183,0 1 113,0 486,0 0,0 6 338,0

Summa 5 765,0 270,0 211,0 1 597,0 486,0 50,0 8 379,0

Rörlig ersättning

Avsättning till vinstandelsstiftelse (rörlig ersättning) sker på samma villkor för bankledning, förutom VD, som

för övriga medarbetare. Denna rörliga ersättning är inte pensionsgrundande. Övriga förmåner avser ränteförmån,

Pc-förmån, läkarbesök, föreningsavgifter och kostförmån.

Pensioner

VD samt 10 personer i ledningen har rätt att avgå med pension vid 61 års ålder med pensionsbelopp i linje

med Finansförbundets pensionsavtal.

Pensionskostnad avser den kostnad som påverkat årets resultat.

Avgångsvederlag

Vid uppsägning från bolagets sida har verkställande direktör och andra ledande befattningshavare rätt till lön

under uppsägningstiden, som är sex månader. Den verkställande direktören har därutöver rätt till avgångsvederlag

om 24 månadslöner. Vid egen uppsägning har den verkställande direktören sex månaders uppsägningstid

och andra ledande befattningshavare tre.

Lån till ledande befattningshavare 2008 2007

Verkställande direktör och vice verkställande direktör

(ställföreträdande för verkställande direktör) 1,4 1,0

Styrelseledamöter och styrelsesuppleanter 4,3 3,9

Summa 5,7 4,9

Samtliga lån avser lån med fullgod säkerhet. Lånevillkoren överensstämmer med dem som normalt tillämpas

vid kreditgivning till allmänheten eller till övrig personal.

Medelantalet anställda 2008 2007

Sparbanken

- varav kvinnor 41,4 36,0

- varav män 24,2 19,0

Totalt 65,6 55,0

Könsfördelning i ledningen 2008 2007

Styrelsen

- antal kvinnor 3 3

- antal män 7 7

Övriga ledande befattningshavare inkl verkställande direktören

- antal kvinnor 2 2

- antal män 12 9

32


Sjukfrånvaro 2008 2007

Total sjukfrånvaro som en andel av ordinarie arbetstid 3,90 3,00

Andel av den totala sjukfrånvaron som avser sammanhängande

sjukfrånvaro på 60 dagar eller mer 47,3 37,0

Sjukfrånvaron som en andel av varje grupps ordinarie arbetstid

Sjukfrånvaron fördelad efter kön:

Män 0,8 0,8

Kvinnor 5,6 3,9

Sjukfrånvaron fördelad efter ålderskategori:

49 år eller yngre 6,9 6,3

50 år eller äldre 2,7 2,9

Arvode och kostnadsersättning till revisorer 2008 2007

Ernst & Young, Carl Axel Kullman

Revisionsuppdrag 0,5 0,1

BDO, Jan Engdahl

Revisionsuppdrag 0,1 0,1

KPMG AB, Sven-Inge Svensson

Revisionsuppdrag 0,1 0,0

Andra uppdrag 1,0 1,0

Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande

direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på sparbankens revisor att utföra

samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet

av sådana övriga arbetsuppgifter.

I allmänna administrationskostnader för år 2008 har kostnad för tvist angående fondaffärer på 11,9 mkr tagits

med. Sparbanken förlorade målet i hovrätten, men domen är överklagad till Högsta Domstolen. Likväl har

alltså kostnaden tagits under 2008.

11 Övriga rörelsekostnader (mkr) 2008 2007

Avgifter till centrala organisationer -1,8 -1,5

Försäkringskostnader -0,9 -0,6

Säkerhetskostnader -0,8 -0,3

Marknadsföringskostnader -5,5 -5,3

Övriga rörelsekostnader -0,2 -0,3

Summa -9,2 -8,0

12 Kreditförluster, netto (mkr) 2008 2007

Specifik nedskrivning för individuellt värderade

lånefordringar

Årets bortskrivning för konstaterade kreditförluster (+) -4,5 -3,2

Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster

som i årets bokslut redovisas som konstaterade förluster (-) 3,4 2,2

Årets nedskrivning för kreditförluster (+) -10,6 -7,1

Inbetalt på tidigare konstaterade kreditförluster (-) 1,2 1,2

Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar

för kreditförluster (-) 6,1 4,8

Årets nettokostnad för individuellt värderade lånefordringar -4,4 -2,1

Årets nettokostnad för kreditförluster -4,4 -2,1

33


13 Nedskrivning av finansiella tillgångar (mkr) 2008 2007

Nedskrivning av Swedbankaktier -16,1 0,0

Summa -16,1 0,0

För finansiella instrument som klassificerats som aktier som kan säljas skall nedskrivning prövas och om

värdenedgången är betydande eller utdragen under anskaffningsvärdet så påkallar detta ett nedskrivningsbehov.

Eftersom sparbankens innehav av Swedbankaktier (A-aktier) har haft en värdenedgång på mer än

20 % under anskaffningsvärdet, så har nedskrivning redovisats över resultaträkningen.

14 Bokslutsdispositioner (mkr) 2008 2007

Avsättning till periodiseringsfond -18,5 0,0

Skillnad mellan bokförd avskrivning och avskrivning enl. plan 0,1 0,3

Summa -18,4 0,3

15 Skatter (mkr) 2008 2008

Redovisat i resultaträkningen

Aktuell skattekostnad (-)[/skatteintäkt (+)]

Periodens skattekostnad -15,6 -18,7

Justering av skatt hänförlig till tidigare år -0,2 0,0

Totalt redovisad skattekostnad -15,8 -18,7

Avstämning av effektiv skatt (mkr) 2008 2008 2007 2007

% %

Resultat före skatt 41,4 84,7

Skatt enligt gällande skattesats 28,0% 11,6 28,0% 23,7

Ej avdragsgilla kostnader 12,2% 5,0 0,8% 0,6

Ej skattepliktiga intäkter -2,5% -1,0 -7,6% -6,4

Skatt hänförlig till tidigare år 0,5% 0,2 0,0% 0,0

Redovisad effektiv skatt 38,2% 15,8 21,2% 17,9

Redovisat i balansräkningen

Uppskjutna skattefordringar och -skulder

Redovisade uppskjutna skatteskulder (mkr) 2008 2007

Uppskjutna skatteskulder hänför sig till följande:

Uppskjuten skatt, avseende uppskrivning av fastighet 0,5 0,5

Summa 0,5 0,5

16 Utlåning till kreditinstitut (mkr) 2008 2007

Swedbank

- utländsk valuta 54,9 119,5

Övriga 3,0 0,9

Summa 57,9 120,4

17 Utlåning till allmänheten (mkr) 2008 2007

Utestående fordringar, brutto

- svensk valuta 4 518,0 3 554,1

- utländsk valuta 44,5 6,7

Summa 4 562,5 3 560,8

Varav: osäkra 73,0 44,1

individuell nedskrivning (specifikation se nedan) 41,0 26,9

Redovisat värde, netto 4 521,5 3 533,9

34


Förändring av nedskrivningar

Individuellt värderade

osäkra lånefordringar

Summa

Ingående balans 1 januari 2008 39,9 39,9

Årets nedskrivning för kreditförluster 10,6 10,6

Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster -6,1 -6,1

Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som

i årets bokslut redovisas som konstaterade förluster -3,4 -3,4

Utgående balans 31 december 2008 41,0 41,0

Med utgångspunkt från låntagarens hemvist är Sparbankens lånefordringar i huvudsak geografiskt hänförliga

till Sparbankens verksamhetsområde.

18 Obligationer och andra räntebärande värdepapper (mkr)

2008 2007

Verkligt värde Redovisat Verkligt värde Redovisat

värde

värde

Emitterade av offentliga organ

- svenska kommuner 0,9 0,9 0,0 0,0

Summa emitterade av offentliga organ 0,9 0,9 0,0 0,0

Emitterade av andra låntagare

- icke finansiella företag 11,9 11,9 0,0 0,0

- finansiella företag 37,9 37,9 0,0 0,0

- utländska emittenter 1,0 1,0 0,0 0,0

Summa emitterade av andra låntagare 50,8 50,8 0,0 0,0

varav: Förlagsbevis 20,0 20,0 0,0 0,0

Summa obligationer och andra räntebärande värdepapper 51,7 51,7 0,0 0,0

varav: Noterade värdepapper på börs 31,7 0,0

Onoterade värdepapper 20,0 0,0

19 Aktier och andelar (mkr) 2008 2007

Övriga 53,1 65,2

Summa aktier och andelar 53,1 65,2

varav: Noterade värdepapper på börs 26,0 35,1

Onoterade värdepapper 27,1 30,1

Företag Antal Börsvärde Redovisat värde

Aktier

Swedbank AB stamaktier 386 445 17,1 17,1

Swedbank AB preferensaktier 200 073 8,9 8,9

Sveland Sakförsäkringar AB 10 000 0,0 11,9

Sparbankernas Kort AB 674 0,0 0,7

Krigskassa i Blekinge AB 5 500 0,0 0,6

Sparbankernas Affärsutveckling 1 645 0,0 1,6

Indecap Holding AB 109 0,0 12,2

- Övriga 0 0,0 0,1

Summa 604 446 26,0 53,1

35


20 Materiella tillgångar (mkr) Inventarier Byggn. och mark Totalt

Anskaffningsvärde

Ingående balans 2007-01-01 22,7 13,8 36,5

Förvärv 1,9 0,0 1,9

Utgående balans 2007-12-31 24,6 13,8 38,4

Ingående balans 2008-01-01 24,6 13,8 38,4

Förvärv 1,8 0,0 1,8

Korrigeringspost 4,7 4,3 9,0

Utgående balans 2008-12-31 31,1 18,1 49,2

Uppskrivningar

Ingående balans 2007-01-01 0,0 1,8 1,8

Årets nedskrivningar på uppskrivet belopp 0,0 -0,1 -0,1

Utgående balans 2007-12-31 0,0 1,7 1,7

Ingående balans 2008-01-01 0,0 1,7 1,7

Utgående balans 2008-12-31 0,0 1,7 1,7

Avskrivningar

Ingående balans 2007-01-01 -15,6 -3,1 -18,7

Årets avskrivningar -2,6 -0,2 -2,8

Utgående balans 2007-12-31 -18,2 -3,3 -21,5

Ingående balans 2008-01-01 -18,2 -3,3 -21,5

Årets avskrivningar -2,9 -0,3 -3,2

Korrigeringspost -3,5 -1,0 -4,5

Utgående balans 2008-12-31 -24,6 -4,6 -29,2

Redovisade värden

Per 2007-01-01 7,1 12,5 19,6

Per 2007-12-31 6,4 12,2 18,6

Per 2008-01-01 6,4 12,2 18,6

Per 2008-12-31 6,5 15,2 21,7

Taxeringsvärden 2008-12-31 2007-12-31

Taxeringsvärden, byggnader 17,6 16,2

Taxeringsvärden, mark 3,5 3,3

21 Övriga tillgångar (mkr) 2008 2007

Förfallna räntefordringar 0,1 0,0

Övriga tillgångar 4,2 0,1

Summa 4,3 0,1

22 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter (mkr) 2008 2007

Förutbetalda kostnader 1,1 0,7

Upplupna ränteintäkter 3,7 3,8

Övrigt 1,7 2,2

Summa 6,5 6,7

36


23 Skulder till kreditinstitut (mkr) 2008 2007

Swedbank AB

- svensk valuta 517,7 355,5

- utländsk valuta 37,8 1,9

Övriga 0,0 60,1

Summa 555,5 417,5

Beviljad limit hos Swedbank 1 000,0 1 600,0

Varav: kontokredit 1 000,0 1 500,0

24 Inlåning från allmänheten (mkr) 2008 2007

Allmänheten

- svensk valuta 3 536,4 2 786,7

- utländsk valuta 61,3 123,8

Summa 3 597,7 2 910,5

Inlåningen per kategori av kunder

Offentlig sektor 54,3 38,8

Företagssektor 696,2 725,3

Hushållssektor 2 847,2 2 146,4

Varav: enskilda företagare 501,1 315,0

Övriga 0,0 0,0

Summa 3 597,7 2 910,5

25 Övriga skulder (mkr) 2008 2007

Preliminärskatt räntor 22,7 11,1

Anställdas källskattemedel 0,7 0,8

Egen skatteskuld 0,0 4,3

Övriga skulder 16,4 3,7

Summa 39,8 19,9

26 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter (mkr) 2008 2007

Upplupna räntekostnader 7,6 2,1

Övriga upplupna kostnader 0,9 7,4

Förutbetalda intäkter 7,6 1,3

Summa 16,1 10,8

27 Avsättning för pensioner

Pensionering genom försäkring

+ Försäkringspremier eller motsvarande 2,3 0,0

= Årets pensionskostnad exklusive skatter 2,3 0,0

= Redovisad nettokostnad hänförlig till pensioner exklusive skatter 2,3 0,0

37


28 Obeskattade reserver (mkr) 2008 2007

Ackumulerade avskrivningar utöver plan:

Inventarier

Ingående balans 1 januari 2,1 1,1

Överfört från Kyrkhults Sparbank 0,2 0,0

Årets avskrivningar utöver plan 0,0 -0,1

Fastigheter -0,1 1,1

Utgående balans 31 december 2,2 2,1

Periodiseringsfonder

Avsatt vid taxering 2008 18,5 0,0

Utgående balans 31 december 18,5 0,0

Summa obeskattade reserver 20,7 2,1

29 Eget kapital (mkr) Reservfond Fond för Årets resultat Eget kapital

verkligt värde

Ingående eget kapital 2007-01-01 373,7 0,0 43,8 417,5

Justering för ändrad redovisningsprincip 0,0 46,2 0,0 46,2

Justerat eget kapital 2007-01-01 373,7 46,2 43,8 463,7

Vinstdisposition 41,7 0,0 -41,7 0,0

Finansiella tillgångar som kan säljas:

Omvärderingar redovisade direkt mot

eget kapital 0,0 17,8 0,0 17,8

Redovisad i resultaträkningen vid avyttring 0,0 -17,4 0,0 -17,4

Redovisad direkt mot eget kapital 0,0 -28,8 0,0 -28,8

Anslag till allmännyttiga ändamål 0,0 0,0 -2,1 -2,1

Årets resultat 0,0 0,0 66,0 66,0

Utgående eget kapital 2007-12-31 415,4 17,8 66,0 499,2

Ingående eget kapital 2008-01-01 415,4 17,8 66,0 499,2

Överfört från Kyrkhults Sparbank 91,4 20,4 6,7 118,5

Justerat eget kapital 2008-01-01 506,8 38,2 72,7 617,7

Vinstdisposition 59,4 0,0 -59,4 0,0

Finansiella tillgångar som kan säljas:

Omvärderingar redovisade direkt mot eget kapital 0,0 -22,0 0,0 -22,0

Redovisad i resultaträkningen vid nedskrivning 0,0 -16,2 0,0 -16,2

Anslag till allmännyttiga ändamål 0,0 0,0 -13,3 -13,3

Årets resultat 0,0 0,0 25,6 25,6

Utgående eget kapital 2008-12-31 566,2 0,0 25,6 591,8

Reservfond

Syftet med reservfonden har varit att spara en del av nettovinsten, som inte går åt för täckning av balanserad

förlust.

Fond för verkligt värde

Fond för verkligt värde inkluderar den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på finansiella tillgångar

som kan säljas fram till dess att tillgången bokas bort från balansräkningen.

38


30 Ansvarsförbindelser mkr (nom belopp) 2008 2007

Garantier

- Garantiförbindelser - krediter 22,7 114,2

- Garantiförbindelser - övriga 11,6 15,1

Summa 34,3 129,3

Inom ramen för bankens affärsverksamhet är banken föremål för krav i civilrättsliga stämningar som rör

värde-pappersaffärer under perioden 1997-2001.Stämningsanspråken uppgår till ca 27 miljoner kronor

utöver den reservering som gjorts i årets bokslut. Sparbankens bedömning, är att utfallet av stämningarna

inte kommer att medföra någon väsentlig negativ effekt på banken eller dess finansiella ställning.

31 Åtaganden mkr (nom belopp) 2008 2007

- Outnyttjad del av beviljade räkningskrediter 415,0 328,3

Summa 415,0 328,3

32 Finansiella tillgångar och skulder

2008 Låne-fordringar Finansiella Övriga Derivat som Summa Verkligt

och tillgångar Skulder används i redovisat värde

kund-fordringar som kan säkrings- värde

säljas

redovisning

Kassa 0,0 0,0 30,4 0,0 30,4 30,4

Utlåning till kreditinstitut 57,9 0,0 0,0 0,0 57,9 57,9

Utlåning till allmänheten 4 521,5 0,0 0,0 0,0 4 521,5 4 521,5

Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i

portföljsäkring 0,0 0,0 0,0 42,7 42,7 42,7

Obligationer och andra räntebärande värdepapper 0,0 51,7 0,0 0,0 51,7 51,7

Aktier och andelar 0,0 53,1 0,0 0,0 53,1 53,1

Derivat 0,0 0,0 0,0 32,3 32,3 32,3

Upplupna intäkter 0,0 0,0 6,5 0,0 6,5 6,5

Övriga finansiella tillgångar 0,0 0,0 28,3 0,0 28,3 28,3

Summa 4 579,4 104,8 65,2 75,0 4 824,4 4 824,4

Skulder till kreditinstitut 0,0 0,0 555,5 0,0 555,5 555,5

In- och upplåning från allmänheten 0,0 0,0 3 597,7 0,0 3 597,7 3 597,7

Övriga skulder 0,0 0,0 30,8 0,0 30,8 30,8

Upplupna kostnader 0,0 0,0 27,9 0,0 27,9 27,9

Summa 0,0 0,0 4 211,9 0,0 4 211,9 4 211,9

2007 Låne-fordringar Finansiella Övriga Summa Verkligt

och tillgångar Skulder redovisat värde

kund-fordringar som kan värde

säljas

Kassa 33,9 0,0 0,0 33,9 33,9

Utlåning till kreditinstitut 120,4 0,0 0,0 120,4 120,4

Utlåning till allmänheten 3 533,9 0,0 0,0 3 533,9 3 533,9

Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i

portföljsäkring 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Obligationer och andra räntebärande värdepapper 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Aktier och andelar 0,0 65,2 0,0 65,2 65,2

Derivat 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Upplupna intäkter 0,0 88,4 0,0 88,4 88,4

Övriga finansiella tillgångar 0,0 0,1 0,0 0,1 0,1

Summa 3 688,2 153,7 0,0 3 841,9 3 841,9

Skulder till kreditinstitut 0,0 0,0 417,5 417,5 417,5

In- och upplåning från allmänheten 0,0 0,0 2 910,5 2 910,5 2 910,5

Övriga skulder 0,0 0,0 19,9 19,9 19,9

Upplupna kostnader 0,0 0,0 10,8 10,8 10,8

Summa 0,0 0,0 3 358,7 3 358,7 3 358,7

39


Beräkning av verkligt värde

Följande sammanfattar de metoder och antaganden som främst använts för att fastställa verkligt värde på de

finansiella instrument som redovisas i tabellen ovan.

Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad

För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från

tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (t ex courtage) vid anskaffningstillfället.

Ett finansiellt instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser med

lätthet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare, mäklare, branschorganisation, företag som tillhandahåller

aktuell prisinformation eller tillsynsmyndighet och dessa priser representerar faktiska och regelbundet förekommande

marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor. Eventuella framtida transaktionskostnader vid en

avyttring beaktas inte. För finansiella skulder bestäms verkligt värde utifrån noterade säljkurs. Instrument som är

noterade på en aktiv marknad återfinns i balansposterna Aktier och andelar samt Obligationer och andra räntebärande

värdepapper. Den största delen av företagets finansiella instrument åsätts ett verkligt värde med priser

som är kvoterade på en aktiv marknad.

Finansiella instrument som inte är noterade på en aktiv marknad

Innehavet i Sveland Sakförsäkringar AB, Sparbankernas Affärsutveckling AB, Sparbankernas Kort AB, Krigskassa

i Blekinge AB, Kreditgarantiförening och Indecap Holding AB redovisas till anskaffningsvärde då ett tillförlitligt

verkligt värde ej kan fastställas.

Verkligt värde på lånefordringar har beräknats med en diskontering av förväntade framtida kassaflöden där

diskonteringsräntan har satts till den aktuella utlåningsränta som tillämpas.

För kundfordringar och leverantörsskulder med en kvarvarande livslängd på mindre än sex månader anses det

redovisade värdet reflektera verkligt värde. Kund- och leverantörsskulder med en livslängd överstigande sex

månader diskonteras i samband med att verkligt värde fastställs.

33 Kassaflödesanalys (mkr) 2008-12-31 2007-12-31

Likvida medel

Följande delkomponenter ingår i likvida medel:

Kassa 30,4 35,7

Checkräkningskrediter som är omedelbart uppsägningsbara 492,9 644,5

(avgår skuld på checkräkningskredit)

Summa 523,3 680,2

Kortfristiga placeringar har klassificerats som likvida medel enligt

följande utgångspunkter:

- De kan lätt omvandlas till kassamedel

- De har en obetydlig risk för värdefluktuationer

Betalda räntor och erhållen utdelning som ingår i

kassaflödet från den löpande verksamheten (mkr) 2008-12-31 2007-12-31

Erhållen utdelning 4,6 2,4

Erhållen ränta 273,4 193,5

Erlagd ränta 126,0 90,3

40


34 Kapitaltäckning

Kapital

Kapitaltäckning

För fastställande av sparbankens lagstadgade kapitalkrav gäller lagen (2006:1371) om kapitaltäckning och

stora exponeringar samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2007:1) om kapitaltäckning

och stora exponeringar.

För sparbankens vidkommande bidrar reglerna till att stärka sparbankens motståndskraft mot finansiella

förluster och därigenom skydda sparbankens kunder. Reglerna innebär att sparbankens kapitalbas med marginal

ska täcka dels de föreskrivna minimikapitalkraven, vilket omfattar kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker

och operativa risker och dessutom skall omfatta beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade

risker i verksamheten i enlighet med sparbankens kapitalutvärderingspolicy.

Sparbanken har en fastställd plan för storleken på kapitalbasen på några års sikt (kapitalplan) som baseras på

- sparbankens riskprofil,

- identifierade risker med avseende på sannolikhet och ekonomisk påverkan,

- s k stresstester och scenarioanalyser,

- förväntad utlåningsexpansion och finansieringsmöjligheter, samt

- ny lagstiftning, konkurrenternas ageranden och andra omvärldsförändringar.

Översynen av kapitalplanen är en integrerad del av arbetet med sparbankens årliga verksamhetsplan.

Planen följs upp vid behov och en årlig översyn görs för att säkerställa att riskerna är korrekt beaktade och

avspeglar sparbankens verkliga riskprofil och kapitalbehov.

Varje ändring/komplettering i av styrelsen fastställda policy/strategidokument ska i likhet med viktigare kreditbeslut

och investeringar alltid relateras till Institutets aktuella och framtida kapitalbehov. Under året har inga

förändringar skett.

Information om sparbankens riskhantering lämnas i not 3.

Företaget har valt att i denna årsredovisning endast lämna de upplysningar som krävs om kapitalbas och

kapitalkrav enligt 3 kap 1-2 §§ och 4 kap. Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om offentliggörande

av information om kapitaltäckning och riskhantering FFFS 2007:5. Övriga upplysningar som krävs

enligt dessa föreskrifter lämnas på företagets hemsida www.sparbankenikarlshamn.se.

Sparbankens lagstadgade kapitalkrav enligt pelare I i de nya kapitaltäckningsreglerna kan summeras på

följande sätt med specifikationer enligt nedan följande avsnitt:

mkr 2008 2007

Primärt kapital 604 231,0 474 526,0

Supplementärt kapital 0,0 0,0

Utvidgad kapitalbas 0,0 0,0

Avdrag 0,0 -26 825,0

Kapitalbas netto 604 231,0 447 701,0

Summa kapitalkrav kreditrisk (schablonmetoden) 247 811,0 203 733,0

(Schablonmetoden) 247 811,0 203 733,0

Kapitalkrav för risker i handelslagret 0,0 0,0

Kapitalkrav för operativa risker 23 990,0 20 517,0

Kapitalkrav för valutakursrisk 0,0 0,0

Summa kapitalkrav 271 801,0 224 250,0

Primärkapitalkvot 2,22 2,12

Kapitaltäckningskvot 2,22 2,00

41


Kapitalbas (mkr) 2008 2007

I kapitalbasen ingår styrelsens förslag till vinstdisposition.

Primärt kapital

Redovisat eget kapital i balansräkningen 590 596,0 474 526,0

Periodiseringsfond (73,7% därav) 13 635,0 0,0

Avgår:

- Orealiserade värdeförändringar redovisade i Fond för verkligt värde 0,0 26 825,0

Avräkning av aktier och andra tillskott (hälften därav) 0,0 -26 825,0

Summa primärt kapital 604 231,0 474 526,0

Supplementärt kapital

Orealiserade värdeförändringar redovisade i Fond för verkligt värde 0,0 17 806,0

Tidsbundna förlagslån, efter reduktion, max 0,0 0,0

Eviga förlagslån 0,0 0,0

Avräkning av aktier och andra tillskott (hälften därav) 0,0 -17 806,0

Summa supplementärt kapital 0,0 0,0

Total kapitalbas 604 231,0 474 526,0

Det finns inga pågående eller förutsedda materiella eller rättsliga hinder för en snabb överföring av medel ur

kapitalbasen.

Kapitalkrav (mkr) 2008 2007

Kreditrisk enligt schablonmetoden

1. Institutsexponeringar 2 612,0 4 613,0

2. Företagsexponeringar 63 812,0 50 150,0

3. Hushållsexponeringar 116 746,0 88 522,0

4. Exponeringar med säkerhet i fastighet 57 354,0 47 289,0

5. Oreglerade poster 1 616,0 1 380,0

6. Övriga poster 5 671,0 11 779,0

Summa kapitalkrav för kreditrisker 247 811,0 203 733,0

Operativa risker (mkr) 2008 2007

Basmetoden 23 990,0 20 517,0

Summa kapitalkrav för operativa risker 23 990,0 20 517,0

Totalt minimikapitalkrav 271 801,0 224 250,0

Sparbanken uppfyller miniminivån för kapitalbasen vilket motsvarar en kapitalbas som minst uppgår till det

totala minimikapitalkravet.

Kapitalplanering

För att bedöma om det interna kapitalet är tillräckligt för att ligga till grund för aktuell och framtida verksamhet

har företaget en egen process för Intern kapitalutvärdering (IKU). Processen är ett verktyg som säkerställer

att företaget på ett tydligt och korrekt sätt identifierar, värderar och hanterar alla de risker företaget är exponerad

för samt gör en bedömning av sitt interna kapitalbehov i relation till detta. I detta ingår att företaget ska

ha ändamålsenliga styr- och kontrollfunktioner och riskhanteringssystem. Den interna kapitalutvärderingen

genomförs åtminstone årligen.

42


Ort och datum samt underskrift av styrelsen

Härmed försäkras att, såvitt vi känner till årsredovisningen är upprättad i överensstämmelse med god redovisningssed

för sparbank. De lämnade uppgifterna stämmer med de faktiska förhållandena i verksamheten och

ingenting av väsentlig betydelse har utelämnats som skulle kunna påverka den bild av sparbanken som skapats

av årsredovisningen.

Årsredovisningen har, som framgår ovan, godkänts för utfärdande av styrelsen den 23 mars 2009. Sparbankens

resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 8 maj 2009.

Per-Anders Johansson Lars Berggren Henrik Kördel

Ordförande Vice ordförande Verkställande direktör

Agne Hansson Anita Jönsson Anna Lindberg Jan Åkesson

Per Ola Clemedtsson Mats Lindstén Maria Tengstrand-Dagermo

Björn Flod

Personalrepresentant

Thomas Larsson

Personalrepresentant

Revisionsberättelse beträffande denna årsredovisning har avgivits den 6 april 2009.

Sven-Inge Svensson

Auktoriserad revisor

Av huvudmännen utsedd revisor

Carl-Axel Kullman

Auktoriserad revisor

Av huvudmännen utsedd revisor

43


Revisionsberättelse

Till sparbanksstämman i Sparbanken i Karlshamn

Org nr 536200-9481

Vi har granskat årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens förvaltning i Sparbanken i Karlshamn för år

2008. Det är styrelsen som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att lagen om årsredovisning

i kreditinstitut och värdepappersbolag tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen. Vårt ansvar

är att uttala oss om årsredovisningen i Sverige på grundval av vår revision.

Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen

för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen inte innehåller väsentliga

felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i

räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens tillämpning

av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen gjort när den upprättat årsredovisningen

samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om

ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i sparbanken för att kunna bedöma

om någon styrelseledamot är ersättningsskyldig mot sparbanken. Vi har även granskat om någon styrelseledamot

på annat sätt har handlat i strid med lagen om bank- och finansieringsrörelse, sparbankslagen, lagen om

årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller sparbankens reglemente. Vad gäller räkenskapsrevisionen

grundas våra bedömningar i väsentlig utsträckning på den granskning som utförts av sparbankens

interna revision, vars planering och rapporter vi fortlöpande tagit del av. Vi anser att vår revision ger oss rimlig

grund för våra uttalanden nedan.

Årsredovisningen har upprättats i enlighet med lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag

och ger en rättvisande bild av sparbankens resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige.

Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker att sparbanksstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen, disponerar vinsten enligt

förslaget i förvaltningsberättelsen samt beviljar styrelsens ledamöter ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Karlshamn den 6 april 2009

Carl-Axel Kullman

Auktoriserad revisor

Sven-Inge Svensson

Auktoriserad revisor

Av huvudmännen utsedda revisorer

44


Företagsstyrning

Sparbank som associationsform kännetecknas av att verksamheten bedrivs utan enskilt vinstintresse. Sparbanken

har inga ägare. Detta kommer till uttryck i sparbankslagen som anger att ändamålet för sparbankens

verksamhet är ”att, utan rätt för dess stiftare eller andra att få ta del av den vinst som kan uppkomma i rörelsen,

främja sparsamhet genom att driva bankverksamhet i enlighet med bestämmelserna i sparbankslagen och

lagen om bank- och finansieringsrörelse.”

För sparbank föreligger ingen skyldighet att tillämpa den svenska koden för bolagsstyrning. Med hänsyn till

sparbankens karaktär av publikt företag och med en verksamhet som i stor utsträckning bygger på förtroende

har utformningen av sparbankens rutiner för styrning och kontroll av verksamheten skett med koden som förebild

i tillämpliga delar.

Tillsättning av huvudmän, styrelse, revisorer och verkställande direktör

Som representanter för insättarna har sparbanken 61 huvudmän. Av dessa väljs 21 av Karlshamns kommun

och 7 av Olofströms kommun, medan återstoden väljs av huvudmännen själva. Av de 28 som utses av huvudmännen

ska 7 av huvudmännen representera Kyrkhults Sparbanks geografiska verksamhetsområde. Huvudmännen

utövar sitt inflytande på sparbanksstämman, som är sparbankens högsta beslutande organ. Uppgifter

om de personer som valts till huvudmän i sparbanken och om mandattider för dessa återfinns på sidan 47.

Sparbanksstämman beslutar om tillsättning av styrelse och revisorer för sparbanken med ledning av förslag

som sparbankens valberedning tagit fram. Valberedningen är sparbanksstämmans organ för beredning av stämmans

beslut i tillsättningsfrågor. Valberedningen utgörs av Bärthil Ottosson som ordförande samt ledamöterna

Christel Jonasson, Inger Mattsson, Rolf Persson, Bo Persson och Ingeborg Braun. Det är valberedningens

uppgift att komma med förslag till ledamöter i styrelsen samt förslag till arvode uppdelat mellan ordförande och

övriga ledamöter.

Det ankommer på styrelsen att välja styrelseordförande om inte annat beslutas av sparbanksstämman. Likaså

utser styrelsen verkställande direktör som under styrelsens inseende ska leda verksamheten i sparbanken.

Styrelsens sammansättning och arbete

Sparbankens styrelse, som utses vid sparbanksstämma, består av 10 ledamöter. Därutöver ingår 2 personalrepresentanter

och 2 suppleanter för dessa. Av styrelsens ledamöter är 3 kvinnor. Uppgifter om de personer som

ingår i sparbankens styrelse och mandattider för dessa återfinns på sidan 48. Upplysningar om ersättningar,

övriga förmåner och pensionskostnader inklusive principerna härför avseende styrelsen och VD lämnas i not

10 till posten Allmänna administrationskostnader i resultaträkningen. Styrelsen fastställer årligen en arbetsordning.

Arbetsordningen reglerar rollfördelningen mellan styrelseordföranden och verkställande direktören,

frekvensen och formerna för styrelsens sammanträden, rapportering till styrelsen, delegering samt utvärdering

av styrelsens och verkställande direktörens arbete. Styrelsens ordförande har en särställning inom styrelsen

med särskilt ansvar för att styrelsens arbete är väl organiserat och bedrivs effektivt och att styrelsen fullgör sina

uppgifter. Ordföranden ser bl a till att styrelsen erhåller tillfredställande information och beslutsunderlag för sitt

arbete, samt att styrelsen årligen gör en utvärdering av sitt och VD:s arbete. Härutöver gör ordföranden en egen

utvärdering genom samtal med övriga styrelseledamöter.

De ärenden som behandlas i styrelsen följer i huvudsak av sparbankslagen och styrelsens arbetsordning.

Styrelsens främsta uppgifter, förutom att utse styrelseordförande och VD, är att fastställa sparbankens strategi,

verksamhetsplan och prognos inklusive kapitalbehov, följa den ekonomiska utvecklingen, fastställa års-/delårsbokslut,

fastställa/ompröva policies/instruktioner för verksamheten, behandla kreditengagemang, samt som ett

led i styrelsens ansvar för den interna kontrollen och riskhanteringen behandla rapporter härom. Under 2008

har styrelsen sammanträtt vid 13 tillfällen. Styrelsen har även genomfört ett styrelseseminarium kring polycin,

strategi, intern kapitalutvärdering (IKU), verksamhetsplan 2009 och utvärdering av styrelsearbetet. Vid styrelsesammanträdena

har bl a behandlats års- och delårsbokslut, riskanalys, verksamhetsplan inklusive kapitalbehov,

prognos för kommande år, policies inom olika riskområden, delegeringsinstruktioner, större kreditengagemang,

revisionsrapporter etc. Sparbankens jurist har varit sekreterare i styrelsen.

45


Internrevision

Internrevisionen arbetar på styrelsens uppdrag och granskar sparbankens interna styrning och kontroll. Dess

granskning omfattar även att verksamhetens omfattning och inriktning överensstämmer med interna regler samt

utvärderar sparbankens organisation och arbetsprocesser.

Styrelsens lånedelegation

Delegationen fattar beslut i kreditfrågor i enlighet med i delegeringsinstruktion fastställda beslutsramar. Besluten

ska protokollföras och rapporteras till styrelsen vid nästkommande styrelsemöte. I delegationen ingår styrelsens

ordförande Per-Anders Johansson, styrelsens vice ordförande Lars Berggren, Agne Hansson och VD Henrik

Kördel som ordinarie ledamöter och Mats Lindstén som suppleant.

46


Förtroendemän m.m. i sparbanken

Förteckning över sparbankens huvudmän och styrelseledamöter, utvisande deras mandatperioder samt revisorer,

framgår av nedanstående uppställning.

Huvudmän

Valda av huvudmännen

Mandatperiod till årsstämma

Andersson Ingmar Trensum 2009

Eliasson, Christer

Mörrum

Henriksson, Harald

Asarum

Johansson, Marina

Kyrkhult

Jonasson, Eva

Trensum

Larsson, Åke

Kyrkhult

Martinsson, Anita

Mörrum

Sandström, Rose-Marie Kyrkhult

Svensson, Joakim

Mörrum

Abrahamsson, Jan-Erik Mörrum 2010

Bondesson, Mats

Asarum

Gustavsson, Marco

Mörrum

Holmström, Roger

Karlshamn

Johansson, Ingrid

Mörrum

Karlsson, Mats

Karlshamn

Mattisson, Peter

Karlshamn

Olofsson, Lars-Ivar

Kyrkhult

Elison, Fredrik Asarum 2011

Hansson, Anki

Karlshamn

Henriksson, Anders

Mörrum

Jonasson, Christel

Asarum

Karlsson, Ingolf

Listerby

Nilsson, Ulf

Karlshamn

Ottosson, Bärthil

Karlshamn

Strömberg, Ann-Marie Kyrkhult

Abrahamsson, Mats Asarum 2012

Braun, Ingeborg

Kyrkhult

Enckell, Peter

Karlshamn

Erdtman, Mikael

Mörrum

Gunnarsson, Håkan

Kyrkhult

Hermansson, Fredrik Bräkne-Hoby

Olsson, Ola

Karlshamn

Persson, Bo

Mörrum

Valda av kommunfullmäktige i Karlshamn Mandatperiod till årsstämma

Abrahamsson, Johan Svängsta 2011

Andersson, Ingvar

Karlshamn

Birgersson, Ulla

Karlshamn

Fridlund, Owe

Mörrum

Gustafsson, Kerstin

Karlshamn

Jönsson, Rickard

Mörrum

Karlsson, Gun-Britt

Karlshamn

Karlsson, Anders

Svängsta

Larsson, Karin

Karlshamn

Larsson, Tommy

Asarum

Mattsson, Inger

Karlshamn

Nilsson, Inga-Lill

Asarum

Nilsson, Thomas

Trensum

Nordin, Héléne

Karlshamn

47


Ohlsson, Roland

Ottosson, Kenneth

Petersson, Petronella

Strömblad, Rosmarie

Sturesson, Leif

Svensson, Linn

Werner, Stig

Mörrum

Karlshamn

Mörrum

Karlshamn

Asarum

Karlshamn

Mörrum

Valda av kommunfullmäktige i Olofström Mandatperiod till årsstämma

Henriques, Ronald Kyrkhult 2010

Håkansson, Jan-Anders Kyrkhult

Jönsson, Börje

Kyrkhult

Ottosson, Jan

Kyrkhult

Persson, Rolf

Kyrkhult

Rudolfsson, Sara

Kyrkhult

Svensson, Johnny

Kyrkhult

Valberedning inom huvudmännen

Valda av huvudmännen

Mandatperiod till årsstämma

Ledamöter Suppleanter 2009

Jonasson, Christel

Gustavsson, Marco

Ottosson, Bärthil

Johansson, Ingrid

Braun, Ingeborg

Gunnarsson, Håkan

Persson, Bo

Mattson, Inger

Persson, Rolf

Styrelse

Valda av huvudmännen

Mandatperiod till årsstämma

Johansson, Per-Anders Karlshamn 2011 Ordförande

Berggren, Lars Svängsta 2009 Vice ordförande

Lindberg, Anna Karlshamn 2009

Clemedtson, Per-Ola Karlshamn 2010

Lindstén, Mats Mörrum 2010

Tengstrand-Dagermo, Maria Asarum 2010

Hansson, Agne Kyrkhult 2009

Jönsson, Anita Kyrkhult 2011

Åkesson, Jan Kyrkhult 2011

I egenskap av sparbankens verkställande direktör

Henrik Kördel

Utsedda personalrepresentanter vid sparbanken

Björn Flod

Thomas Larsson

Karlshamn

Karlshamn

Kontorsförteckning

Karlshamn Drottninggatan 55

Asarum Storgatan 25

Kyrkhult Fridaforsvägen 5

Mörrum Sölvesborgsvägen 35

Svängsta

Centrumhuset

Ringamåla

Marie Lyckes väg

Vilshult Skolvägen 3

48

More magazines by this user
Similar magazines