Skatteverket_2_Ansökningsinbjudan_IT-konsulttjänster

Anbudsansökningsinbjudan
Upphandlingsansvarig
Upphandling
Organisation:
Skatteverket
Namn:
IT-konsulttjänster 8 roller
Handläggare: Lars Thür
Referensnr: 132665595-09/21
Telefon:
+4610574 79 48
Sista
2009-09-24
ansökansdag:
E-post:
lars.thur@skatteverket.se
Beskrivning:
Upphandling av IT-konsulttjänster för kommande ramavtal med
Skatteverket om 2+1+1 år. Volymen uppgår till 200 MSEK per år, initialt
värde 400 MSEK med option på 200 MSEK + 200 MSEK.
Symbolförklaring:
Texten/frågan innehåller krav som måste uppfyllas
Texten ingår i kvalificeringen
Frågan är viktad och ingår i delen av upphandlingen
Texten kommer att ingå i avtalet
Texten innehåller sekretessbelagd information
Frågan besvaras av köparen
1. Inbjudan till ansökan om upphandling
1.1. Inledning
1.1.1. Inbjudan att ansöka om anbudslämnande på IT-konsulter
Skatteverket inbjuder att inkomma med ansökan om att lämna anbud vid upphandling av
IT-konsulttjänster för kommande leveranser till den organisatoriska enheten
Verksamhetsstöd (benämns även VE) för Skatteverket och Kronofogdemyndigheten
(benämns även KFM).
För att minska tidsåtgång för kvalificering och anbud för såväl leverantörer som för
Skatteverket har OPIC Tendsigns system valts. Genom detta minimeras behovet av bilagor
och övriga kompletteringar på papper. Pappersanbud vid sidan av OPIC Tendsign kommer
därför inte att utvärderas.
Skatteverket är den upphandlande myndigheten, men det är ur den organisatoriska enheten
Verksamhetsstöds perspektiv som de föreliggande dokumenten har tagits fram.
Skatteverkets andra organisatoriska delar och Kronofogdemyndigheten ska äga rätt att
nyttja ramavtalet.
Skatteverket har för avsikt att teckna ramavtal med minst tre (3) och max fem (5)
leverantörer per specifik roll. Ramavtalet innebär ingen skyldighet för VE att avropa tjänster
eller vissa volymer.
1.1.2. Upphandlande myndighet
Upphandlande myndighet är Skatteverket. Ansvarig för denna upphandling är Lars Thür.
1.1.3. Uppdragsgivare
Skatteverket
Skatteverket är en central förvaltningsmyndighet och arbetar bl.a. med frågor om
• skatter och avgifter
• fastighetstaxering
• folkbokföring
• bouppteckningar.
Skatteverket är en enda myndighet för hela landet, har 10 700 anställda. Huvudkontoret
Utskrivet: 2009-08-24 15:38 Sida 1 av 20
Refnr.: 132665595-09/21

ligger i Solna. Verket är indelat i sju regioner: Stockholmsregionen (Stockholm),
Mälardalsregionen (Västerås), östra regionen (Linköping), södra regionen (Malmö), västra
regionen (Göteborg), mittregionen(Örebro) och norra regionen (Luleå). Förutom
huvudkontoret och nämnda regioner finns ett storföretagsskattekontor samt
Verksamhetsstöd för skatt och KFM, som svarar för det administrativa stödet, bl.a.
it-verksamhet, till både Skatteverket och KFM.
Kronofogdemyndigheten (KFM)
KFM är en enda myndighet, med ca 2400 anställda. Huvudkontoret ligger i Solna. Vid
huvudkontoret finns myndighetens lednings - och styrningsfunktioner.
KFM är indelad i sex rikstäckande processer, ledda av en processägare. :
• verkställighet och indrivning (som underindelas i avdelningar efter geografiska grunder:
västra, södra, mellersta, östra och norra avdelningen)
• summarisk process
• skuldsanering
• kundcenter
• förebyggande kommunikation samt
• konkurstillsyn.
KFM leds av en rikskronofogde. KFM ska samverka med Skatteverket avseende gemensamt
utnyttjande av funktionen verksamhetsstöd, men är i övrigt en helt självständig myndighet.
Verksamhetsstöd
Den 1 september 2005 bildades Verksamhetsstöd (VE), vilket är en gemensam organisation
för stödtjänster till Skatteverket och KFM. VE levererar tjänster inom områdena personal,
ekonomi, kommunikation, IT, internservice, diarieföring, samt övrig infrastruktur. Totalt
arbetar ca 1200 personer inom VE och merparten av dessa är placerade i Solna.
VE ansvarar för utveckling, drift och förvaltning av drygt 100 applikationer däribland
Skatteverkets webbplats som är en av landets mest besökta webbplatser. Delar av
Skatteverkets verksamhet är klassificerad som samhällsviktigt, vilket leder till att vissa
IT-system även är klassade som samhällsviktiga. På dessa system ställs det höga krav
gällande tillgänglighet, redundans och säkerhet.
Enheten IT-service( ITS) med ca 750 medarbetare ansvarar för systemutveckling, drift och
förvaltning av system och infrastruktur. Verksamheten bedrivs huvudsakligen i Solna, men
verksamhet finns även i Göteborg, Visby, Umeå, Västerås och Östersund.
1.1.4. Bakgrund
Skatteverket och Kronofogdemyndigheten driver och står inför ett antal stora strategiska
utvecklingsprojekt som ska följa den IT-strategi som huvudkontoret har tagit fram.
Gemensamt för dessa utvecklingsprojekt är att de syftar till att öka allmännyttan för
medborgare och företag samt effektivisera och modernisera myndigheternas tekniska miljö.
Utveckling av nya IT-system samt drift och underhåll av alla använda system ligger på
Verksamhetsstöd som utför detta genom dels egna resurser dels med hjälp av externa
konsulter på framför allt utvecklingssidan.
Hösten 2007 ingick Skatteverket ett 4-årigt avtal med Capgemini som strategisk leverantör
inom Utvecklingsprocessen, av utvecklingstjänster (leveransuppdrag) men också
resurskonsulttjänster. Utöver nämnda avtal har Skatteverket för att täcka ytterligare och
andra behov under 2008 och första halvåret 2009 handlat upp resurskonsulttjänster av ett
Utskrivet: 2009-08-24 15:38 Sida 2 av 20
Refnr.: 132665595-09/21

stort antal leverantörer.
1.1.5. Syfte
Syftet med denna upphandling är att teckna ramavtal på resurskonsulttjänster med ett
markant mindre antal leverantörer för varje roll. Färre ramavtalsleverantörer innebär
möjlighet till ett närmare och bättre samarbete.
Detta ska leda till ökande och relativt säkra volymer för leverantörerna och till
konkurrenskraftiga priser för Skatteverket. Ett annat syfte är att effektivisera
avropsprocessen genom förfrågningar till färre leverantörer.
Ramavtalen skall täcka behovet utanför avtalet med Capgemini, men också täcka
Skatteverkets behov av komplement och alternativ till nämnda avtal.
1.1.6. Omfattning
Skatteverket köpte IT-konsulttjänster av den Strategiska Leverantören och övriga
leverantörer för 320 Mkr under 2008 (uppdrag kopplat till specifik tjänst är ej inräknat i
denna siffra). Motsvarande siffra för första halvåret 2009 är ca 200 Mkr. Även om
Skatteverket har valt att avbryta/skjuta på vissa större utvecklingsprojekt andra halvåret
2009 så bedöms behovet av konsulttjänster kommande år att fortsatt ligga på en hög nivå.
Omfattningen av uppdragen kommer dock att variera över tiden och det är därför omöjligt
att ange någon definitiv volym.
Denna ramavtalsupphandling avser täcka en väsentlig del av behovet av
Resurskonsulttjänster.
1.1.7. Anbudsområden, kvalificering och ramavtal
Upphandlingen är uppdelad på åtta (8) roller: Projektledare, Utvecklare, Testledare, Testare,
Systemarkitekt, Systemanalytiker, Användbarhetsdesigner och Configuration Manager.
Ungefär hälften av behovet ligger på de två rollerna Projektledare och Utvecklare.
Inom varje roll/område kommer 5 - 10 leverantörer att bli kvalificerade/selekterade och
erhålla ett förfrågningsunderlag i nästa steg. Skatteverket kommer sedan att skriva
ramavtal med 3 - 5 leverantörer i varje roll. Ett mål med denna upphandling är att begränsa
antalet ramavtalsleverantörer och beroende på hur många roller som varje leverantör
kommer att täcka så är ett önskvärt riktvärde att inte få mer än 8 - 10
ramavtalslevererantörer totalt för de åtta rollerna.
1.2. Anvisningar
1.2.1. Kvalificering, allmänt
Anbudssökandens svar utvärderas mot de krav och kriterier som används som
selekteringmodell för att välja ut de anbudssökanden som bäst motsvarar dessa och som i
nästa steg kommer att erhålla upphandlingens förfrågningsunderlag.
Selekteringskriterierna är närmare preciserade genom de krav och kravtexter som finns i
frågorna. Frågorna är viktade och sedan kopplade till nedanstående selekteringkriterier.
Resultat per selekteringskriterium kallas styrketal, vilka alla mäts på skalan 0%-100%.
Vikten 100 % fördelas på följande kriteria:
40% Företagsspecifik kvalitet (Ekonomi, nyckeltal mm.)
60% Rollspecifik kompetens (Resurser, teknisk kapacitet och förmåga mm.)
Rätt att lämna anbud ges till de anbudssökande som bäst bedöms motsvara de krav som
ställts på företagen. Högsta värdet på skalan är 100, vilket också är bästa resultat.
Utskrivet: 2009-08-24 15:38 Sida 3 av 20
Refnr.: 132665595-09/21

Kvalificering av anbudslämnare kommer att ske per roll och företag.
1.2.2. Kvalificering av företag i olika kategorier
För att få en representativ och kompetent grupp av kvalificerade företag kommer
leverantörerna att delas upp i två kategorier, specialister och generalister och dessa kommer
att i kvalificeringsfasen utvärderas enbart mot leverantörer inom samma kategori.
Specialister är leverantörer som ämnar lämna in anbud på 1 - 4 roller. Generalister är de
som svarar på 5 - 8 roller. Skatteverket tror att en generalist är ett större etablerat företag
som har kapacitet att leverera flera tjänster, har etablerade processer och ett arbetssätt
som kan utveckla Skatteverkets sätt att arbeta och bedriva storskalig utveckling.
Specialisterna tros vara konsultbolag som har utvecklat spjutspetskompetens inom vissa
roller och tillhör toppskiktet inom sin bransch.
Efterfrågade kapaciteter i kvalificeringsfrågorna är valda utifrån det totala behovet delat med
det antagna antalet ramavtalsleverantörer.
1.2.3. Upphandlingsförfarande
Denna upphandling genomförs genom ett selektivt förfarande, enligt bestämmelserna i 4
kap. lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU).
Upphandlingen genomförs i två steg enligt nedanstående:
Steg1 - Kvalificering av anbudsgivare
1. Annons med inbjudan att lämna anbudsansökan publiceras
2. Anbudsansökan inkommer från intresserade leverantörer
3. Prövning av inkomna anbudsansökningar
4. Beslut om vilka anbudssökande som ska inbjudas att delta i upphandling
Steg 2 - Anbudsfas
1. Inbjudan och förfrågningsunderlaget sänds till utvalda anbudsgivare
2. Anbud inkommer
3. Utvärdering av anbud
4. Tilldelningsbeslut fattas
5. Ramvtalavtal tecknas
I det första steget – Kvalificering av anbudsgivare – inbjuds intresserade företag att lämna
en ansökan om att få lämna anbud. I ansökan ska leverantören redovisa att företaget har de
kvalifikationer som krävs för uppdraget.
I det andra steget – Anbudsfasen - inbjuds de leverantörer som valts ut i
kvalificeringsförfarandet att lämna anbud. Dessa leverantörer får ett skriftligt
förfrågningsunderlag innehållande de förutsättningar och krav som gäller för åtagandet.
1.2.4. Avropsförfarande
Avrop under pågående samarbete kommer att genomföras genom förnyad
konkurrensutsättning mellan ramavtalsleverantörerna. En kombination av pris och hur väl
de föreslagna konsulterna svarar mot ställda önskemål i varje enskilt fall kommer att avgöra
vilken leverantör som väljs.
Avrop av tjänster kommer att ske samordnat från ett begränsat antal personer som utses till
behöriga avropare.
Även andra organisatoriska enheter än Verksamhetsstöd kan komma att ha behov av
tjänster från de ramavtal som tecknas.
Utskrivet: 2009-08-24 15:38 Sida 4 av 20
Refnr.: 132665595-09/21

1.2.5. Tidsfrist och annonsering
I enlighet med 8 kapitlet 5§ i lagen om offentlig upphandling (LOU) förkortas tidsfristen för
att inkomma med anbudsansökan med sju (7) dagar. Samma dag som publiseringsdatumet
nedan kan hela förfrågningsunderlaget hämtas elektroniskt via webbplatsen
www.tendsign.com.
Annonsering har skett i EUT/TED (Europeiska unionens officiella tidning/Tenders Electronic
Daily) 2009-08-24
1.2.6. Sista inlämningsdag
Anbudsansökan skall ha inkommit senast 2009-09-24
1.2.7. Inbjudan att lämna anbud
Valda anbudsökande kommer inbjudas lämna anbud tidigast 2009-10-15
1.2.8. Tilldelningsbeslut
Tilldelningsbeslut för ramavtalet och hela upphandlingen bedöms kunna ges vid årskiftet
2009-2010
1.2.9. Avtalsperiod
Avtalen som kommer att tecknas för en period av två (2) år med option på förlängning med
upp till ett plus ett (1 + 1) år bedöms komma att gälla från januari 2010.
1.2.10. Behörig att lämna anbud
Möjligheten att senare lämna anbud är begränsad till de anbudssökande som Skatteverket
valt ut i ansökningsförfarandet.
Det är därmed inte möjligt för Skatteverket att pröva eventuella anbud som inkommer från
andra anbudssökande än de som godkänts.
Leverantörer som erhåller förfrågningsunderlaget efter selekteringsfasen och får delta i
upphandlingen, har vid anbudstillfället inte möjlighet att göra förändringar som innebär att
grunderna för deltagandet i upphandlingen ändras. Anbud kan därmed inte lämnas av någon
annan juridisk person än den som inbjudits att delta i upphandlingen.
1.2.11. Frågor om underlaget
Frågor om underlaget ska ställas i systemet OPIC tendsign med angivande av kravnummer.
Svar lämnas enbart genom OPIC tendsign för att säkerställa att samtliga anbudssökare får
samma information. Alla som har registrerat sig för att få tillgång till inbjudan till ansökan
om upphandling kommer att få en avisering via e-post om att nya svar har kompletterats
upphandlingen.
Ställda frågor av allmänt intresse, som avidentifierats, och svar samt eventuell ytterligare
information om inbjudan (såsom förtydliganden och ev. rättelser) kommer att publiceras
löpande i OPIC tendsign. Normalt publiceras svar inom tre (3) arbetsdagar från det att
frågan inkommit.
Sista dag för mottagande av sådana frågor är tio dagar före sista inlämningsdag för
ansökan.
Frågor och svar är en del av inbjudan.
1.2.12. Förtydliganden och kompletteringar
Finner anbudssökande att inbjudan eller tillhörande dokument i något avseende är oklart
Utskrivet: 2009-08-24 15:38 Sida 5 av 20
Refnr.: 132665595-09/21

eller har något att anföra mot dess innehåll, skall detta omedelbart och under tiden för
anbudsansökan skriftligen meddelas till Skatteverket via upphandlingsverktyget OPIC
tendsign.
Det går inte att göra ändringar i eller kompletteringar efter sista dag för anbudsansökan.
Däremot kan anbudssökande få rätta uppenbara felskrivningar, felräkningar eller annat
uppenbart fel. Skatteverket får begära att anbudsansökan förtydligas eller kompletteras
efter fastställd sista dag under förutsättning att det kan ske utan risk för särbehandling eller
konkurrensbegränsning.
1.2.13. Kravtyper
Kraven i inbjudan till ansökan är formulerade som ska- eller bör-krav eller som en begäran
om att anbudssökare ska beskriva någonting.
Observera att alla ska-krav måste vara uppfyllda för att anbudsansökan ska kunna
utvärderas.
Ett ska-krav är antingen ”uppfyllt” eller ”ej uppfyllt”. Någon värdering av ett ska-kravs grad
av uppfyllelse sker inte. I de fall ett svar på ett ska-krav är motsägelsefullt eller kombinerat
med villkor för svarets giltighet på någon plats i anbudet, eller om svar utelämnats kan
ska-kravet komma att bedömas vara ”ej uppfyllt”.
För vissa ska-krav begärs inga svar, varken i kryssruta eller i svarsfält. I dessa fall avgör
Skatteverket om kravet är uppfyllt. Exempelvis avgör Skatteverket om ansökan inkommit i
tid.
Bör-kraven används för att jämföra och utvärdera lämnade anbud. Det är därför väsentligt
att avge tydliga och fullständiga svar för de bör-krav anbudssökande väljer att besvara för
att erhålla högre poäng. Anbudssökande som väljer att inte besvara ett eller flera bör-krav
kan inte uteslutas av den anledningen men konsekvensen är att anbudssökandes resultat
blir sämre för dessa bör-krav. Frågor ska besvaras enligt anvisat sätt och Skatteverket
kommer inte ta hänsyn till svar angivna i eventuell fritextruta om så inte är angivet.
Av förfrågningsunderlaget framgår vilka krav som är ska-krav genom att dessa markerats
med en röd symbol. Bör-krav kan vara viktade (med vågsymbol för viktning) eller av
informationskaratär.
1.2.14. Klassning av kompetens och kompetensnivåer
Samtliga kompetensområden är relaterade till IT, direkt eller indirekt
Skatteverket har valt att inte använda kompetensnivåer utan istället specificera krav utfrån
rollbeskrivningar. Offererade konsulter skall uppfylla kraven i rollbeskrivningen och de skall
ses som en miniminivå för denna upphandling. Övriga konsulter som inte täcks av angivna
roller utvärderas inte i denna upphandling.
1.3. Krav på anbudssökanden
1.3.1. Omständigheter som skall medföra uteslutning av leverantörer
En leverantör skall uteslutas från deltagande i upphandlingen i enlighet med det som
föreskrivs i 10 kapitlet, 1 § LOU.
En upphandlande myndighet skall utesluta en leverantör från att delta i en offentlig
upphandling, om myndigheten får kännedom om att leverantören enligt en lagakraftvunnen
dom är dömd för brott som innefattar:
1. Sådan brottslighet som avses i artikel 2.1 i rådets gemensamma åtgärd 98/733/RIF av
Utskrivet: 2009-08-24 15:38 Sida 6 av 20
Refnr.: 132665595-09/21

den 21 december 1998 beslutad av rådet på grundval av artikel K 3 i fördraget om
Europeiska unionen om att göra deltagande i en kriminell organisation i Europeiska unionens
medlemsstater till ett brott
2. Bestickning enligt definitionen i artikel 3 i rådets akt av den 26 maj 1997 om utarbetande
på grundval av artikel K 3.2 c i fördraget om Europeiska unionen av konventionen om kamp
mot korruption som tjänstemän i Europeiska gemenskaperna eller Europeiska unionens
medlemsstater är delaktiga i, respektive artikel 3.1 i rådets gemensamma åtgärd
98/742/RIF av den 22 december 1998 beslutad av rådet på grundval av artikel K 3 i
fördraget om Europeiska unionen rörande korruption inom den privata sektorn
3. Bedrägeri i den mening som avses i artikel 1 i rådets direktiv i konventionen som
utarbetats på grundval av artikel K 3 i fördraget om Europeiska unionen, om skydd av
Europeiska gemenskapernas finansiella intressen, eller
4. Penningtvätt enligt definitionen i artikel 1 i rådets direktiv 91/308/EEG av den 10 juni
1991 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för tvättning av
pengar, ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/97/EG.
Anbudssökanden intygar härmed att det inte finns skäl för
uteslutning enligt ovan. (Ja/Nej svar)
Kravgräns
Ja
Nej
1.3.2. Omständigheter som får medföra uteslutning av leverantörer
En anbudsgivare får uteslutas från deltagande i upphandlingen i enlighet med det som
föreskrivs i 10 kapitlet, 2 § LOU.
En leverantör får uteslutas från deltagande i en upphandling om leverantören
1. är i konkurs eller likvidation, är under tvångsförvaltning eller är föremål för ackord eller
tills vidare har inställt sina betalningar eller är underkastad näringsförbud
2. är föremål för ansökan om konkurs, tvångslikvidation, tvångsförvaltning, ackord eller
annat liknande förfarande
3. genom lagakraftvunnen dom dömd för brott avseende yrkesutövningen
4. har gjort sig skyldig till allvarliga fel i yrkesutövningen och den upphandlande
myndigheten kan visa detta
5. inte har fullgjort sina åtaganden avseende socialförsäkringsavgifter eller skatt i det egna
landet eller i det land där upphandlingen sker, eller
6. i något väsentligt hänseende har låtit bli att lämna begärda upplysningar eller lämnat
felaktiga upplysningar som begärts med stöd av denna bestämmelse.
Är leverantören en juridisk person, får leverantören uteslutas om en företrädare för den
juridiska personen har dömts för brott enligt punkt 3 eller gjort sig skyldig till sådant fel
enligt punkt 4.
Myndigheten får begära att en leverantör visar att det inte finns någon grund för att utesluta
leverantören med stöd av punkterna 1, 2, 3 eller 5.
Anbudssökanden intygar härmed att det inte finns skäl för
uteslutning enligt ovan. (Ja/Nej svar)
Kravgräns
Ja
Utskrivet: 2009-08-24 15:38 Sida 7 av 20
Refnr.: 132665595-09/21

Nej
1.3.3. Skatteblankett SKV 4820
Skatteverket kommer genom OpicTendsign hämta ut "Begäran om upplysning vid offentlig
upphandling" SKV 4820 för respektive anbudssökande.
1.3.4. Underleverantörer
Med underleverantör menas de/den samarbetspartner som huvudleverantören använder för
att klara sitt åtagande enligt avtalet. Observera att angivna underleverantörer under
kvalificeringsfasen ej får bytas ut eller kompletteras under anbudsfasen. I ett framtida
ramavtalssamarbete är dialog kring användande av andra underleverantörer möjlig.
Underleverantörer har ej rätt att mottaga avrop eller ha en direkt avtalsrelation med
Skatteverket.
Anbudssökande som antas som ramavtalsleverantörer skall svara för sina underleverantörer
så som för sin egen del.
Ett etablerat samarbetsförhållande skall kunna påvisas genom intyg eller avtal vid
ramavtalstecknande eller på begäran av Skatteverket. Ramavtalsleverantör skall vara
avtalspart och juridisk ansvarig gentemot Skatteverket.
1.4. Särskilda kontraktsvillkor
1.4.1. Säkerhetsskyddad upphandling (SUA)
Personer som är anställda hos uppdragstagaren eller som arbetar på dennes uppdrag
kommer i uppdraget att komma i kontakt med information som rör rikets säkerhet. Därför
kommer ett säkerhetsskyddsavtal tecknas mellan parterna med stöd av
säkerhetsskyddslagen (1996:627), säkerhetsskyddsförordningen (1996:633) och
Rikspolisstyrelsens föreskrifter om säkerhetsskydd. Upphandling är klassad som en nivå 2
upphandling. Säkerhetsskyddsavtal mellan parterna ska därför upprättas och kommer att
utgöra ett avtalsvillkor i den kommande upphandlingen. Ett säkerhetsskyddsavtal förutsätter
att berörd personal i uppdrag underkastas särskild säkerhetsprövning.
1.4.2. Antidiskriminering
Sanningsförsäkran och andra uppgifter kommer att begäras in från ramavtalsparterna under
avtalstiden i enlighet med Antidiskrimineringsförordningen (2006:260) och regleras närmare
i kommande ramavtal. Antidiskrimineringslagarna är för närvarande (I) jämställdhetslagen
(1991:433), (II) lagen (1999:130) om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av
etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning (”etniska antidiskrimineringslagen”),
(III) lagen (1999:132) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av
funktionshinder, (IV) lagen (1999:133) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund
av sexuell läggning, (V) lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering samt (VI) 16 kap 8
och 9§§ i Brottsbalken. En svensk lag som träder i kraft under ramavtalstiden skall gälla i
avtalsförhållandet när den angetts i Konkurrensverkets allmänna råd (KKVFS 2008:1) för
tillämpningen av förordningen (2006:260) om antidiskrimineringsvillkor i
upphandlingskontrakt.
1.4.3. E- faktura
Anbudssökanden ska, om Skatteverket så kräver, skicka e-faktura via fakturaportal. För mer
information om e-faktura och fakturaportal hänvisas till Ekonomistyrningsverkets sida,
www.e-fakturera.nu.
1.5. Teknisk miljöbeskrivning och bakgrund
1.5.1. Teknisk miljöbeskrivning
Utskrivet: 2009-08-24 15:38 Sida 8 av 20
Refnr.: 132665595-09/21

1 Skatteverkets systemutvecklingsprocess
Skatteverkets har en modern utvecklingsprocess med metodstöd och stöd av moderna
verktyg för utveckling, spårbarhet och uppföljning. Nedanstående beskrivning ska ses som
en allmän orientering om den tekniska miljön för att underlätta för leverantörer att förstå
den omgivning de eventuellt kommer att arbeta i.
1.1 RUP
Skatteverket använder sig av Rational Unified Process (RUP) och ingår som en del i KUR
(Skatteverkets Konfigurering av Utvecklingsmetoden RUP). Det pekar ut de aktiviteter som
ska utföras och de resultat som ska tas fram under systemutvecklingens gång.
Anbudslämnare förväntas känna till denna process.
2 Skatteverkets tekniska miljöer
Under detta kapitel beskrivs den tekniska miljön. Varje avsnitt hanterar ett område på en
övergripande nivå. Till exempel utelämnas vissa modell-, versionsnummer, mindre
underliggande komponenter etc. Skatteverkets tekniska miljöer med både gammal och nya
tekniska plattformer kräver i sin tur en rad olika utvecklingsplattformer och olika
programmeringsspråk. Ofta finns det samverkan eller beroende mellan olika delsystem och
tekniska begränsningar gör att data och funktioner är spridda i flera system.
Idag pågår införandet av en förbättrad integrationsplattform byggd på en tjänstebaserad
arkitektur (TBA). Den bygger på olika standards inom webbteknik och införs stegvis till år
2010. Med hjälp av TBA ska VE lättare kunna frigöra förnyelseinsatserna inom
verksamhetsutvecklingen från effektiviseringsinsatserna inom IT-arkitekturen. Med andra
ord ska teknisk effektivisering ske på egna ekonomiska grunder och verksamhetsförnyelsen
ska inte vara lika beroende av dagens begränsningar i befintliga tekniska miljöer.
2.1 Applikationsarkitekturens fyra skikt
VE har idag mellan två och fyra skikt i applikationerna. I stordatormiljöerna och
Tuxedo¬plattformen syns alla utom processkiktet och i Oracle Forms-plattformen bara
register- och presentations¬skiktet. VE har i de nyaste systemen tydligare börjat isolera
processreglerna i ett eget skikt där ett gemensamt ärenderamverk etablerats som en
styrande enhet i nya IT-system.
BILD 1. SE BILAGA 1, BILD 1
Skatteverkets och Kronofogdens ambition är att snabbare kunna anpassa IT-stödet inom
alla verksamhetsområden för den ökade självbetjäning och myndighetssamordning som hela
den offentliga sektorns informationsförsörjning ska vara ett stöd för.
2.1.1 Verksamhetsprocess
Vissa processer har mycket hög automation redan idag, andra är till stor del manuella.
Gradvis automatiseras allt större delar av processerna. Detta sker efterhand som
verksamhetsreglerna kan formaliseras och personal kan riktas om mot mer komplexa
utredningsuppgifter. Ett problem i dagens processer är att handläggare ofta tvingas
kombinera flera applikationer för en arbetsuppgift.
2.1.2 Delsystem
Idag har Skatteverket och Kronofogden ett hundratal större IT-system som samverkar i
större eller mindre omfattning. Ofta finns data och funktioner spridda i flera system på
Utskrivet: 2009-08-24 15:38 Sida 9 av 20
Refnr.: 132665595-09/21

grund av tekniska begränsningar. Ambitionen är att efterhand kunna samla data- och
funktionsansvar till enskilda delsystem och låta andra system anropa det ansvariga
delsystemet för att nå data eller funktionalitet.
2.1.3 Gemensam mjukvara
Många funktionella krav är gemensamma för de olika verksamhetsprocesserna. Det kan till
exempel handla om att fördela en viss arbetsuppgift, att kontrollera om ett ärende är
försenat eller att sammanställa underlag till verksamhetsuppföljning. Tanken är att IT-stödet
förpackas så att gemensamma lösningar kan skapas och enkelt återanvändas mellan
verksamhetsprocesserna. En del förpackas som egna IT-system som anropas, andra som
komponenter som blir en del av applikationerna. Målet är att på sikt kunna lyfta ut allt till
egna system som nås via tjänsteanrop (så kallad tjänstebaserad arkitektur, TBA). Exempel
på sådana är Ärenderamverket och Informationslagret (Datawarehouse-lösning). Det är
även planerat att införa en så kallad ”Enterprise Service Bus” (ESB) för att stödja TBA
arkitekturen.
2.1.4 Teknisk plattform
Plattformarna realiseras ofta med ramverk för att stödja de olika teknikerna. Där tillförs
bland annat gemensamma lösningar för säkerhet och loggning. De olika ramverken består
både av centrala funktioner som anropas och av API:er som blir en del av applikationerna.
Under 2008 kommer JEE-plattformen att moderniseras och då gå från EJB2.1 till EJB3.0. I
samband med detta införs även ett visst stöd för TBA. Att på detta sätt modernisera
befintliga plattformar/ramverk gör att VE kan hålla nere antalet plattformar och ändå se till
att applikationerna använder modern teknik.
Kärnverksamheten:s IT-stöd baseras på följande fem plattformar:
BILD 2, SE BILAGA 1, BILD 2
- IBM stordator, en utkontrakterad miljö som idag driver Kronofogdens större system för
A-mål, E-mål (Rex) och Summarisk Process (Supro). med det. Plattformen är under
avveckling
- Unisys stordator, driver ett flertal att Skatteverkets applikationer. Plattformen är under
avveckling genom migrering till en unixmiljö.
- Oracle Forms, driver ett flertal att Skatteverkets applikationer. Plattformen är under
avveckling genom migrering till en Oracle Applikation Server (OAS)-miljö alternativt
omskrivning till en JEE-miljö.
- Tuxedo transaktionshanterare med Windowsklient skriven i Visual Basic, den första
generationen med flerskikts-”Client-Server”-system. Viss nyutveckling förekommer på
denna plattform inom de applikationer som återfinns här.
- JEE-plattform med webbteknik, nya utvecklingsprojekt använder denna plattform.
Applikationerna stöds av ramverk, bland annat för ärendehantering och resursplanering.
Gemensamt stöd för självbetjäning åt medborgaren förbereds
2.2 Tekniska komponenter
2.2.1 Kontorsstöd
VE har följande kontorsstöd idag:
• Microsoft Office 2003, för att skriva dokument, presentationer och göra beräkningar
Utskrivet: 2009-08-24 15:38 Sida 10 av 20
Refnr.: 132665595-09/21

• Microsoft Sharepoint Portal Server, för enklare dokumenthantering och delar av
Intranätfunktionaliteten
• SenseLogic SiteVision, som ”Content Management System” för externweb och intranät
• Lotus Domino/Notes för brev, kalender, rumsbokning och Intranät, ska migreras till
Microsoft Exchange och MOSS samt SiteVision för CMS.
• Microsoft Office Communicator 2007, för chat och enklare videokonferens
• Agresso för ekonomihantering
• Palasso för egenrapportering
• JetForm för blanketthantering
• Bibliotekssystem för VE:s bibliotekarier
• Diarätt för diarieföring
• Marakanda e-Commerce Platform (WEB) för resehantering
• HP Project and Portfolio Management (PPM) för portföljhantering av projekt
• ProCompetence för kompetens- och resurshantering
2.2.2 Personal- och organisationsinformation
All personal och organisationsinformation finns samlad i den gemensamma mjukvara POGE
som i grunden består av två databaser PDB och ODB.
2.2.3 Ärendehantering
Ärendehanteringen baserar sig på ett gemensam mjukvara för ändamålet (ÄR).
Ärenderamverket baserar sig bland annat på:
• InConcert 7.3, nuvarande ramverk
• Oracle BPEL PM 10, under utveckling
Den tekniska funktionalitet som är gemensam rör främst API:er kring:
• Stöd för ärendehantering
• Stöd för akthantering med lagring av elektroniska dokument
• Stöd för journalhantering
• Stöd för bemanning av grupper
• Stöd för fördelning/omfördelning av arbetsuppgifter
• Stöd för processorientering med manuell och automatiserad hantering av arbetssteg
• Stöd för händelsebevakning på tid eller dokument inom processer
• Stöd för rapportering till InformationsLager för uppföljning av grundläggande
processaktiviteter
2.2.4 BusinessIntelligens och Datawarehousing
VE har ett centralt och gemensamt Datawarehouse som kallas Informationslagret (IL). Här
sparas data i olika stjärnmodeller för analys och uppföljning från många av SKVs och KFMs
applikationer. Mot Informationslagret kopplar sig sen olika BusinessIntelligens(BI)-produkter
för att analysera och ta fram rapporter för de olika informationsmängderna.
IL är uppbyggt med hjälp av Informaticas Powercenter med en Oracledatabas i grunden.
SKV och KFM har ett antal BI–produkter till exempel:
• SAS Institute Marketing Automation, används av nya taxeringssystemet
• SPSS Clementine, används av SKV för statistikbearbetning och är under avveckling
• IBM Cognos ReportNet, används av SKV för uppföljning och planering
• QlikTech QlikView, kommer att implementeras under de kommande årenför KFM och
Winit
• Microstrategy DSS, används av KFM, för bland annat uppföljning av INIT, Supro och REX
information. Nya Skusan LT: Kort beskr. applikationen kommer ha sin uppföljning även i den
här applikationen.
2.2.5 Internet- och JEE plattformar
Utskrivet: 2009-08-24 15:38 Sida 11 av 20
Refnr.: 132665595-09/21

Nya system byggs på den gemensamma mjukvaran Internetramverket/Internetplattform ZI
Den funktionalitet som är gemensam och tvingande rör främst säkerhet och loggning men
det finns även stödjande funktionalitet.
Internetplattformen består dels av ett stöd till utvecklare och dels av ett API som används i
runtime.
Stödet till utvecklare innehåller bland annat:
• Exportering av Rosemodell till xml-format
• Kodgenerering utgående från xml-filer och centrala kodgenereringsmallar
• Byggstöd med centrala byggfiler samt mallar för de lokala build.xml som används av
Apache Ant
API:et innehåller bland annat:
• Funktioner för statistik-, audit- och applikationsloggning
• Filter för inloggning och signering av externa/interna användare
• Koppling mot Skatteverkets behörighetssystem
• Stöd för koppling mot databas
• Stöd för WLS-funktionalitet
• Stöd för koppling mot andra miljöer (Tuxedo och Unisys)
• Funktioner för utskrifter med RPH samt batchhantering
• Stöd för webb services
• Propertyhantering med definitioner, standardvärden och validering
En viktig del av JEE-plattformen är den gemensamma mjukvaran Ärenderamverket (ÄR).
Ramverket erbjuder teknisktstöd med avseende på processorienterad ärendehantering.
Bland annat följande komponenter finns tillgängliga i Internetplattformen:
• Internet Explorer 7.x, web-läsare på klienten
• SOAP, för utbyte av information
• Apache Struts 2, ramverk för Java web-applikationer
• Dojo Toolkit, ”Ajax”-bibliotek
• Apache, web-server
• Oracle (BEA) WLS, applikationsserver
• Microsoft Sharepoint Portal Server, Intranät
• SiteVision från SenseLogic, CMS för Intranät och externweb
2.2.6 Klientplattform
Idag stöds en klientplattform som baseras på Microsoft Windows XP.
• De flesta av installationerna till klienten består av installationspaket (MSI), men även
exekverbara filer (EXE) förekommer.
• För distribution av filer ut till lokala filservrar används RoboCopy.
• För annonsering av applikationer och inställningar används ”Group Policy Objects” (GPO).
• Klienten har brandvägg installerade och omfattande säkerhetsinställningar styrda via
GPO:er.
• VE använder inloggning med smarta kort med hjälp av TFS Desktop som ersätter
autentiseringsmodulen, Gina, i Windows. På korten finns
Skatteverkets utfärdade certifikat som kan användas för authenticering, även
signeringscertifikat finns att tillgå.
• Internet Explorer 7.x som webb-läsare
• Idag används Sun Java runtime 1.6
2.2.7 Serverplattformar
VE har idag två plattformar för drift av applikationer:
• Microsoft Windows Server 2003 (EE/R2) på x86/x64
• HP-UX 11i version 2 på HP Itanium
Utskrivet: 2009-08-24 15:38 Sida 12 av 20
Refnr.: 132665595-09/21

Virtualisering är tillgängligt på båda plattformarna: VM-Ware Infrastructure 3 för Windows
Server och Integrity VM / vPAR / nPAR för HP-UX. Idag används virtualisering i produktion i
Windows Server-miljön, men enbart för test och utveckling i HP-UX-miljön.
HP-UX är den plattform som används i större utsträckning för egenutvecklade
verksamhetssystem idag.
Nedan följer en övergripande förteckning över vad som ingår i dagens två plattformar.
HP-UX
• Unix-BKS, egenutvecklat BKS för verksamhetssystem
• Service Guard, för ”fail-over” kluster
• CFE för programvarudistribution
Windows Server
• Activce Directory, katalogtjänst
• Microsoft Cluster Services (MCS), för ”fail-over” kluster
• MIIS, för informationsutbyte med Active Directory
2.2.8 Applikationsserverplattform (verksamhetslogik)
• Oracle Web Logic Server version 9 och 10 (WLS), applikationsserver
• JEE EJB3
• Tuxedo 10, transaktionshanterare
2.2.9 Databasplattformar
VE har idag två plattformar för databashantering:
• Oracle 10 och 11 på HP-UX
• Microsoft SQL Server 2005 på Windows
Oracle är den RDBMS som används i större utsträckning för egenutvecklade
verksamhetssystem idag.
Båda databashanterarna används i dedicerade databaskluster där en mängd databaser
hanteras och resursstyrs, det innebär att applikationerna är skiktade avseende datalagring.
2.2.10 Lagring
Skatteverket har idag följande utrustning för informationslagring:
• Brocade 48000 SAN-direktörer
• HP XP2400, bland annat för applikationer med höga prestandakrav
• NetApp FAS3050C NAS, bland annat för hemkataloger, gruppbibliotek
• Hitachi MVS100, bland annat för applikationer med låga prestandakrav och stora
mängder information
• EMC CX500/CX3-20, bland annat för arkivering
• Veritas Enterprise Vault, för arkivering av information, primärt från NAS.
• Sun ACSLS, styrning av bandrobot
• Sun STK Silos
• NetApp VTL 700, hela miljön för säkerhetskopiering står inför en förändring, en ”Virtual
Tape Library”-lösning utan magnetband är under införande
• Veritas NetBackup för säkerhetskopiering av Windowsmiljön
• HP Data Protector för säkerhetskopiering av HP-UX miljön
Alla enheter är dubblerade och står i var sin datahall för redundans och katastrofsäkring, det
vill säga i princip all information speglas synkront mellan hallarna/enheterna i Solna och
Älvsjö.
2.2.11 Telekommunikationsplattformen
Utskrivet: 2009-08-24 15:38 Sida 13 av 20
Refnr.: 132665595-09/21

Telefoniplattformen Är en Aastra MX-one serverbaserad version 3.2
Bestående av 56 lim, varje lim består av en media gateway och en server.
Ip-telefoner 4422, 4425 Dect och mexlicenser för mobilanknytning.
Koppling mot publika mobilnätet ca 15 MDA:er.
Koppling mot publika telenätet med ca 125 ISDN.
Inkommande trafik styrs av tjänst , med möjlighet till omstyrning av inkommande trafik och
belastningsskydd.
• Hänvisningssystem Netvise
• Röstbrevlåda VIP2000
• Debitering/statistiksystem Teleopti Pro
• Röststyrdtelefonist Icepeak
• Samtalsstyrning Icepeak
• Telefonkonferens Icepeak
• Inspelning av hotsamtal
• nätverk egen IP-telefoni VRF
• Servicetelefon Envox 4 servrar med 480 inkommande kanaler.
• Contactcenter bestående av CallGuide 5.2 med Sql-databas i kluster samt Envox talsvar.
Videobrygga Polycom RMX2080 med 80 kanaler samt Polycom RMX2040 med 40 kanaler.
Inspelning av video Codian. SE200 management för video.
Nätverket består av Cisco routrar typ 6500, 3745, 3845, 3725, 3825, 2811.
Switchar 3Com 4400, 4924, 4950 och 3870.
Centralt nätnav Cisco katalyst 6500 och 3750E
Svartfiberanslutningar mellan kontor på samma ort ca 50.
Wanaccesser ca 130 med hastigheter från 2 Mb till 1 Gb.
DVDM-anslutning mellan hallarna i Solna och Älvsjö 10 Gb.
2.2.12 Övervakning
Idag används följande verktyg för övervakning:
• HP Openview Network Node Manager (NNM)
• HP Openview Operations for Unix (OVO)
• HP Openview Operations for Windows (OVOW)
2.2.13 Katastrofsäkring
VE har idag två datahallar med full konnektivitet för katastrofsäkring, en i Solna och en i
Älvsjö. Alla samhälls- eller verksamhetskritiska system är dubblerade och kan exekveras
från valfri hall.
2.3 Verktyg för systemutveckling
2.3.1 Verktyg för kravhantering
• RequisitePro – Verktyg för kravhantering
• SoDA – Verktyg för rapportgenerering ur Rose, ReqPro och ClearQuest
2.3.2 Databasmodellering
• PowerDesigner – Verktyg för databasmodellering
2.3.3 UML modellering
• MetaModelAgent – Modelleringshjälpmedel i Rose
• Rose – Verktyg för modellering
• Rose EJB Plugin – VE-utvecklat tillägg till Rose
• Rose SKV mallar – VE-utvecklade Rose mallar
• SoDA – Verktyg för rapportgenering ur Rose, ReqPro och ClearQuest
Utskrivet: 2009-08-24 15:38 Sida 14 av 20
Refnr.: 132665595-09/21

2.3.4 Verktyg för Allmän utveckling
• EditPlus – Text editor för windows
• Exceed – Verktyg för xtrem emulering
2.3.5 Verktyg för utveckling av GUI
• Axure – För att göra GUI prototyper
2.3.6 Verktyg för utveckling av databaser
• Gupta - SQL windows 4GL
• Java JDK – Java Development Kit
• MicroStrategy – Rapportverktyg som skapar rapporter.
• PowerMart – Verktyg för att strukturera information (data warehouse)
• SQL Developer – Verktyg för att ändra i SQL databaser.
2.3.7 Verktyg för administrerar databaser.
• TOAD för DBA – IDE för databasadminstratörer i projekt.
2.3.8 Verktyg för utveckling med Smalltalk
• ObejctStudio – IDE för smalltalk utvecklare
2.3.9 Verktyg för utveckling med VB
• Active Reports – Används av VB utvecklare.
• Spread
• VisualStudio
2.3.10 Verktyg för utveckling med Java
• Ant
• Eclipse – IDE för javautvecklare. Flera Plugin avseende Clear Case och webb utveckling.
• Java JDK – Java Development Kit
2.3.11 Verktyg för utveckling av Webb/Html
• Ant
• Eclipse – Samt olika Eclipse Plugin för webb utveckling.
• Java JDK – Java Development Kit
• TopStyle – css editor
2.3.12 Verktyg för utveckling av XML
• FOP – Transformerar FOP filer till pdf-filer.
• Xalan – xxlt-transformerare. XML parser för genering av java från xml. Används för att
transformera XML filer till andra format. Används av XMLSpy
• XMLSpy
2.3.13 Verktyg för Test
• MS Script Debugger – Testverktyg
• QualityCenter – Testverktyg
• QuickTestProfessional – Testverktyg
2.3.14 Verktyg för allmän miljö
• InConcert – Tuxedo kommunikation
• SSH-klient
2.3.15 Verktyg för WLS-miljö
• Perl – Programspråk
• WLS – WebLogicServer
• WlsTools – RSVwrapper runt WLS
2.3.16 Verktyg för dokumentation
Utskrivet: 2009-08-24 15:38 Sida 15 av 20
Refnr.: 132665595-09/21

• DreamWeave html-editor för statiska html sidor. För webb utveckling används Eclipse.
• RoboHelp
2.3.17 Verktyg för Versionshantering
• ClearCase Verktyg för versionshantering
• Perl – Programspråk
• ZZC – RSV wrapper runt ClearCase mm
2.3.18 Verktyg för ändringshantering
• ClearQuest – Verktyg för ändringshantering
• CQ Repository Settings – VE konfigurering av Clear Quest.
• Crystal Reports – Editor för rapport layouter.
• SoDA – Verktyg för rapportgenerering ur Rose, ReqPro och ClearQuest
2.4 Programmeringsspråk
• Java
• SQL/PLSQL
• C
• C++
• C#
• VB.NET
• COBOL
1.6. Företagsspecifika kvalificeringsfrågor
1.6.1. Leveransområden (roller)
1.6.1.1. Leveransområden
Rollbeskrivningar och kvalificeringsfrågor avseende roller återfinns under respektive roll. Här
efterfrågas endast vilka roller leverantören avser att lämna ansökan på.
Kvalificeringsfrågor
Avser ni ansöka om att få lämna anbud på Utvecklarrollen
(Ja/Nej svar)
Ja
Nej
Avser ni ansöka om att få lämna anbud på Projektledarrollen
(Ja/Nej svar)
Ja
Nej
Avser ni ansöka om att få lämna anbud på Arkitektrollen
(Ja/Nej svar)
Ja
Nej
Avser ni ansöka om att få lämna anbud på Configuration
Manager rollen (Ja/Nej svar)
Ja
Nej
Avser ni ansöka om att få lämna anbud på
Systemanalytikerrollen (Ja/Nej svar)
Ja
Nej
Avser ni ansöka om att få lämna anbud på Testledarrollen
(Ja/Nej svar)
Ja
Utskrivet: 2009-08-24 15:38 Sida 16 av 20
Refnr.: 132665595-09/21

Nej
Avser ni ansöka om att få lämna anbud på Testarrollen (Ja/Nej
svar)
Ja
Nej
Avser ni ansöka om att få lämna anbud på
Användbarhetsdesignerrollen (Ja/Nej svar)
Ja
Nej
Hur många roller avser ni att ansöka om att få lämna anbud
på (Linjär skala)
Enhet: st
Kravgräns: 1,00
Under vilken kategori (enligt definition i Anvisningar) vill ni
kvalificera ert företag (Fasta svarsalternativ)
Generalist
Specialist
1.6.2. Kontaktinformation
1.6.2.1. Anbudssökandens kontaktperson (-er)
Kontaktuppgifter
Anbudssökanden ska ange ansvarig kontaktperson (max 2
personer) enligt följande struktur: Namn, Titel, e-mailadress,
Telefon (Fritextsvar)
1.6.2.2. Behörig företrädare
Ansökan om att få lämna anbud ska vara undertecknat av en av anbudssökanden utsedd
behörig person.
Anbudssökande intygar att den som skickar in anbudet elektroniskt är en behörig
företrädare för Anbudssökanden.
Uppfylls detta krav (Ja/Nej svar)
Kravgräns
Ja
Nej
1.6.3. Omsättning
1.6.3.1. Omsättning
Specificera omsättning för företaget enligt frågorna nedan.
IT-konsultomsättning genom total omsättning = Omsättningen från IT-konsultverksamheten
dividerad med företagets totala omsättning
IT-konsultomsättning genom total omsättning = Omsättningen från IT-konsultverksamheten
dividerad med företagets totala omsättning
Ange global omsättning 2008. Värden i MSEK (Fasta
svarsalternativ)
2000<
1500-2000
1000-1500
750-1000
500-750
400-500
Utskrivet: 2009-08-24 15:38 Sida 17 av 20
Refnr.: 132665595-09/21

300-400
200-300
100-200
50-100
0-50
Ange total omsättning 2008 i Sverige. Värden i MSEK (Fasta
svarsalternativ)
2000<
1500-2000
1000-1500
750-1000
500-750
400-500
300-400
200-300
100-200
50-100
0-50
Ange i % hur stor andel av er omsättning 2008 utgörs av
intäkter från IT konsultverksamheten. (Dividera
konsultomsättning Sverige med Total omsättning Sverige)
(Linjär skala)
Enhet: %
Ange omsättning 2008 från IT konsultverksamheten i Sverige.
(Fasta svarsalternativ)
>50 MSEK
25-50 MSEK
0-25 MSEK
13,33 %
6,67 %
1.6.4. Nyckeltal
1.6.4.1. Nyckeltal 2008
Besvara frågorna nedan baserat på företagets resultat 2008 respektive 2007 enligt
årsredovisningen. Ange svar i procent.
Rörelseresultat = Resultat före avskrivningar, finansiella poster och skatt
Soliditet = Eget kapital och obeskattade reserver med avdrag för uppskjuten skatt (28%) i
förhållande till balansomslutning.
Kassalikviditet = Omsättningstillgångar exklusive lager och pågående arbeten i förhållande
till kortfristiga skulder
Rörelseresultat 2008 (Fasta svarsalternativ)
Soliditet 2008 (Fasta svarsalternativ)
15%<
12,5-15%
10-12,5%
5-10%
0-5%

Kassalikviditet 2008 (Fasta svarsalternativ)
Rörelseresultat 2007 (Fasta svarsalternativ)
Soliditet 2007 (Fasta svarsalternativ)
Kassalikviditet 2007 (Fasta svarsalternativ)
10%-15%
0%-10%
125%<
115%-125%
105%-115%
95%-105%
85%-95%
0%-75%
15%<
12,5-15%
10-12,5%
5-10%
0-5%

erbjuda sådan resurs.
Anbudsgivaren ska i ett framtida samarbete tillsätta en KAM
(Key Account Manager = kundansvarig) för Skatteverket vid
eventuellt avtalstecknande som skall ha minst 3 års erfarenhet
av liknande arbete. Uppfylls detta krav (Ja/Nej svar)
Kravgräns
Ja
Nej
1.6.7. Företagsledning
1.6.7.1. Företagsledningens omsättning och sammansättning
Följande frågor syftar till att säkerställa långsiktighet och stabilitet i företagets arbetssätt
och struktur
Vänligen markera det alternativ som stämmer överens för ert
företag. Frågorna berör företagets styrelse. (Fasta
svarsalternativ)
Färre än 50% av medlemmarna har bytts ut
mellan 2006-07-01 -- 2009-06-30
50%-75% av medlemmarna har bytts ut
mellan 2006-07-01 -- 2009-06-30
Över 75% av medlemmarna har bytts ut
mellan 2006-07-01 -- 2009-06-30
Hur många olika VD har ni haft de senaste 10 åren
(1999-01-01 - 2008-12-31), markera det alternativ som bäst
överensstämmer med ert företag. (Fasta svarsalternativ)
1- 3 olika VD
4-5 olika VD
över 6 olika VD
6,67 %
6,67 %
Utskrivet: 2009-08-24 15:38 Sida 20 av 20
Refnr.: 132665595-09/21