Vindbruksutredning

Vindbruksutredning 

Underlag till 

Översiktsplan 

för Falkenbergs kommun 

Upprättad 2011-09-23 

Reviderad efter KS 2011-12-06 

Godkänd 2011-12-06

VINDBRUKSUTREDNING - godkänd 2011-12-06 

Denna utredning har, efter genomfört samråd oktober 2011, reviderats, och 

därefter slutligen godkänts av Kommunstyrelsen 2011-12-06 §322 

Kommunatyrelsen beslöt sammanfattningsvis om följande revideringar: 

- ändring av innehåll i fågelkriterier (ej tjäder och fladdermus); 

- vissa övriga ändringar i textmassan; 

- justeringar avseende föreslagna vindbruksområden, s k gröna områden, VH1 och VH2 

samt VL1 och VL9; 

Projektgrupp för Vindbrukbruksutredning: 

Johan Risholm, projektansvarig, SBK/plan 

Karl Samuelsson, SBK/plan 

Sofia Hedberg Broberg, SBK/plan 

Frans Karlsson, miljö - och hälsoskydd 

Översiktsplan: 

Pernilla Jacobsson, projektledare SBK/plan 

Foto: Falkenbergs kommun om ej annat anges 

© Falkenbergs kommun 2011 

Tryckort: Falkenberg 

Tryckår: 2011 

Upplaga: 1 

- komplettering så att även områden som inte direkt omfattas av redovisade ”stoppkriterier”, 

markeras som områden där vindkraft är möjlig att pröva, med beaktande av redovisade 

kriterier, s k ”gula områden”. 

Vidare beslöt kommunstyrelsen att; 

- föreslagna vindbruksområden ska vägas mot övriga anspråk och tillsammans md föreslagna 

kriterier redovisas i förslag till ny översiktsplan för kommunen; 

- den reviderade vindbruksutredningen ska utgöra underlag för beslut avseende framtida 

vindkraft i Falkenberg. 

2 (46)


Innehåll 

Innehåll 3 

INLEDNING 4 

Bakgrund 4 

Uppdrag 4 

Vindkraft i Falkenbergs kommun 4 

Organisation och tidplan 4 

FÖRUTSÄTTNINGAR 6 

Vad är vindkraft? 6 

Miljömål 7 

Planeringsmål för vindkraft 8 

Miljökvalitetsnormer 9 

Lagstiftning 9 

Gällande översiktsplan 9 

Detaljplaner 10 

Vindkraftspolicy 10 

Mellankommunala frågor 10 

METOD 11 

Arbetsmetod och redovisning 11 

Tätortsbegrepp 11 

PÅVERKANSFAKTORER 12 

Begränsande faktorer 12 

Stärkande faktorer 20 

KRITERIER 22 

Avstånd till bebyggelse och 

infrastruktur 22 

Hänsyn till naturvärden 23 

Hänsyn till kulturella och sociala 

värden, samt landskapsbild 26 

Havsområdet 27 

Övriga kriterier 29 

Sammanfattning av föreslagna 

kriterier 29 

FÖRSLAG 31 

Föreslagna vindbruksområden 32 

Landområden VL 1 - VL 11 33 

Havsområden VH 1 – VH 3 39 

Olämpliga områden för vindbruk 40 

ÖVRIGA FRÅGOR 41 

Utformning av vindbruksparker 41 

Avstånd vid etablering av vindbruksparker 

41 

Övriga riktlinjer för vindkrafts- 41 

utbyggnad 

Riktlinjer för mindre vindkraftverk, 

s k gårdsverk 42 

Kartor över föreslagna 

vindbruksområden 42 

BILAGA 

Konsekvensbedömning till Vindbruksutredningen, 

Norconsult 2011-09-23 

3 (46)


Inledning 

Inledning 

Bakgrund 

Falkenbergs kommun har en lång tradition av vindkraftsbyggande, 

med i dagsläget 46 vind kraft verk i 

bruk. Vindkraften har dock inte tidigare be handlats 

i någon kommunövergripande över sikts plan, 

utan kompetens att handlägga vindkraftsärenden 

har upparbetats genom framför allt kom munens 

vindkraftsberedningsgrupp. Behovet av en samlad 

bedömning av förutsätt ning arna för vindkraftslokalisering 

har ökat i takt att vindkraft parkerna 

blivit allt fler och att förfrågningarna om lokalisering 

av vindkraft i inlandet har accelererat, vilket 

ställer nya krav på planerings underlagen. 

Uppdrag 

Ett tematiskt vindbrukstillägg till gällande översikts 

plan, ÖP90, har inte bedömts som möjligt på 

grund av dess ålder. Istället gav kom mun styrelsen 

stadsbyggnadskontoret i uppdrag (KS § 4 2010-01- 

12) att ta fram en sär skild utredning som un der lag 

för att identifiera lämpliga och olämpliga om rå den 

för vindkrafts utveckling i en ny kommunöver gripande 

över sikts plan, samtidigt som beslut togs om 

att påbörja arbetet med den nya över sikts pla nen. 

Vindkraft i Falkenbergs kommun 

Falkenberg var på 1990-talet, tillsammans med 

några andra kommuner, pionjär inom vindkraft i 

Sverige. Det första kommersiella vindkraftverket 

i Sverige (i Tågarp), den första detaljplanelagda 

vind kraftsparken (på Lövstaviken), etableringen av 

ett antal vindkraftsverk på norra kusten, en svensk 

vindkraftstillverkares (Zephyr) lokalisering till 

Falkenberg samt lokalisering och utformning av 

vindkraftsparker (ex invid motorvägen) bidrog till 

detta. 

Kommunen har genom aktiva beslut om planläggning 

utarbetat och antagit sju detaljplaner 

för vindkraft och ytterligare en detaljplan är för 

när varande under utarbetande. Falkenbergs arbets 

metodik har rönt nationellt intresse och flera 

kommuner har utvecklat likartad ambition, med 

styrd utveckling av vindkraft i samlade grupper. 

På senare år har vindkraftsintresset ändrats till att 

även omfatta etablering i högre terräng och skog ligare 

lägen. Flera större projekt har fått uttalat stöd 

av kommunen samtidigt som kommunstyrelsen 

ut talat att detaljplaneläggning inte erfordras. I samband 

med det har kommunen utvecklat en policy 

för utplacering och utformning av vind krafts parker, 

vilken antogs av kommunfullmäktige 2006. Den 

förvaltningsövergripande tjänste man na gruppen 

”vindkraftsberedningen” har vidare utvecklat 

metoder, synsätt mm vilka regelmässigt används i 

bedömning av nya förfrågningar och vid formulering 

av krav. 

Gällande översiktsplan (ÖP 90) behandlar inte 

vind kraftsfrågan på ett sätt som ger aktuell led ning. 

Den fördjupade översiktsplanen för Falken berg 

centralort redovisar vissa vindkraftsområden men 

denna plan gäller bara för ca 10 % av kom mu nens 

yta. Det har vidare inte bedömts vara möjligt att 

göra ett tematiskt tillägg till gällande översikts plan 

pga. dess ålder. 

Organisation och tidplan 

Kommunstyrelsen är uppdragsgivare för den översiktliga 

planeringen. Kommunstyrelsens arbets utskott 

fungerar som styrgrupp för vad arbetet med 

den nya översiktsplanen ska innehålla, och arbetet 

leds av kom munens samhällsbyggnads grupp som 

har den samlade överblicken över hur samhällsbyg 

gandet kan genomföras. En referens grupp med 

representanter från samtliga förvalt ning ar och 

kom munala bolag säkerställer dialogen med alla 

berörda kommunala verksamheter. 

En projektgrupp har utsetts för arbetet med att ta 

fram ett förslag till vindbruksutredning, bestående 

av olika kompetenser från bygglov-, plan- och miljö 

områdena. Johan Risholm, planchef, har ansva rat 

Fig 1. Schematisk bild över tidplan för vindbruksutredningen 

som en del av översiktsplanprocessen. Utredningen samråds 

separat för att sedan inarbetas i förslaget till ny översiktsplan 

och samrådas igen. 

4 (46)

Inledning VINDBRUKSUTREDNING - godkänd 2011-12-06 

för vindbruksgruppens arbete, som i övrigt bes tår 

av kommunekolog Sofia Hedberg Broberg, planarkitekt 

Karl Samuelsson och miljöinspektör Frans 

Karlsson. Avstämningar med projektledning en för 

ÖP-arbetet har skett kontinuerligt. 

Vidare har en ledningsgrupp bestående av stadsbyggnadschef 

Inge Emanuelsson, stads arkitekt 

Stefan Wallner samt miljöchef Anders Ramberg 

medverkat. Styrgrupp för arbetet har varit kommunstyrelsens 

arbetsutskott. 

Samråd om vindbruksutredningen har genomförts 

under 30 september – 30 oktober 2011. Därefter 

har alla inkomna synpunkter samman ställts till en 

samrådsredogörelse, daterad 2011-11-15. Kommunstyrelsen 

beslutade 2011-12-06 dels om vissa 

revideringar och kompletteringar dels om hur 

vindbruksutredningen vidare skall användas se 

sammanfattning på sid 2. 

Ett förs lag till ÖP med inarbetade vindbruksområden 

och -kriterier kommer sedan att gå ut på 

nytt samråd under 2012. Över siktsplanen inklusive 

vind bruks områden beräknas kunna antas under 

2013. 

Fig 2. Karta som visar 

befintlig samt planerad 

vindkraft inom kommunen. 

Kartan visar 

även kända projekt som 

är under utredning men 

där beslut om eventuellt 

tillstånd ännu ej 

fattats. 

5 (46)

VINDBRUKSUTREDNING- godkänd 2011-12-06 

Förutsättningar 


Vad är vindkraft? 

Solens energi värmer jorden, och som en följd av 

detta uppstår temperaturskillnader på olika platser. 

Des sa temperaturskillnader sätter luftmassor i 

rö relse och vindar uppstår. Vetenskapen kring dessa 

fenomen, meteorologi, visar på kompli ce ra de samband 

vilket gör att uppkomst är svår be dömd. Bland 

annat erfarenhetsvärden gör dock att fram tida 

vindförhållanden ändå kan beräknas och förutses. 

Människan har tidigt lärt sig utnyttja vindens kraft, 

t.ex. för framdrivande av fartyg. Under många sekel 

har vindens kraft utnyttjats i meka niska pro cesser, 

t.ex. för att lyfta vatten eller för att driva kvar nar. 

Under nittonhundratalet utveck lades me toder 

för att omvandla vindens kraft till elekt ri ci tet. 

Vindkraftverk utvecklades, vilka så småning om, 

i de flesta fall, kom att innehålla en rotor med två 

eller tre vingar, ett torn för att lyfta denna ro tor så 

högt som möjligt, mekanik för att vrida rotor och 

vingarna samt ett fundament som stabi li serar vindkraftverket 

då det utsätts för vin dens påverkan. I 

ett vindkraftverk finns vidare vanligt vis generatorer 

som omvandlar den rote ran de kraften till elektrisk 

ström, ibland växel lådor, samt en stor mängd 

sofistikerad teknisk utrust ning för att övervaka och 

styra produk tionen. 

Behovet av elektricitet har varit ständigt ökande, 

framförallt i västvärden. Under perioden från 

1970 fram till 2009 har den totala elanvändningen 

i Sve rige ökat med närmare 120 procent. Mellan 

1970 och 1987 ökade elanvändningen i Sverige 

igenom snitt med drygt 5 procent per år. Därefter 

har den årliga ökningstakten avmattats och visar en 

ge nom snittlig ökningstakt på 0,2 procent. Vare sig 

industrin eller bostads- och servicesektorn avviker 

från den ökande trenden av elanvändning, se fig 2. 

Den totala elanvändningen 2009 var cirka 138 

terawattimmar (TWh). Industrisektorn stod för 

drygt 35 procent av denna elanvändning, vilket 

motsvarar 48,8 TWh. Bostäder- och servicesektorn 

stod för cirka 53 procent av elanvändningen vilket 

motsvarar 72,9 TWh. 

Industrins samt bostads- och servicesektorns höga 

elanvändning beror till stor del på att Sverige har ett 

kallt klimat och en jämförelsevis stor andel elintensiv 

industri, se figur 2. 

Även om vattenkraft tidigt blev väsentlig för 

om vand ling av elektrisk kraft i Sverige, framställs 

inter nationellt den mesta elektriciteten av fossila 

bränslen. Samtidigt som behovet av mer elekt ri ci tet 

stadigt ökat har insikten om den begränsade tillgången 

av fossila bränslen blivit allt mer kända. 

Kärnkraft utvecklades, parallellt med kärnvapen, 

efter andra världskriget. Den begränsade tillgång en 

på råvaror (uran) gör kärnkraften lika ”icke-förnybar” 

som elektricitet från de fossila bräns lena. 

Kärnkraften har dessutom visat sig vara be häftad 

Fig 3. Elanvändningens utveckling i olika sektorer. 

Fig 4. Sveriges totala elanvändning, sektorsvis inklusive förluster 2009. 

6 (46)

Förutsättningar VINDBRUKSUTREDNING - godkänd 2011-12-06 

med mycket stora risker vid drift, skapar avfall 

som kommande generationer skall ta hand om 

i tiotusentals år, och förutsätter slutligen starka 

centralstyrda samhällen med omfattande makt över 

medborgare och utveckling. 

Behovet av alternativa energikällor blev under 

se nare delen av nittonhundratalet allt mer aktuellt. 

Forskning inom sol-, vind-, våg- och vattenkraft 

har fått ett stort intresse. Vidare har effektivi sering, 

återvinning och sparåtgärder lyfts fram som 

möjliga vägar att möta det allt större behovet av 

elektricitet för en växande befolkning. Känne tecknande 

för dessa alternativa energikällor är att de 

bygger på förnyelsebara energikällor, ursprung ligen 

solen, samt att de i de flesta fall är enklare tek niskt 

och därmed kan användas med större säkerhet och 

i mer decentraliserade sammanhang. Till skillnad 

från både fossila bränslen och kärn kraft lämnar de 

alternativa energikällorna inget avfall och bortsett 

från de fysiska anläggningar utgör de inget för 

kommande generationer att ta ansvar för. 

Den tekniska utvecklingen av vindkraft har snabbt 

gått mot allt större vindkraftverk. Framförallt 

ut vecklingen inom materialforskningen har gett 

möj lighet till vindkraftverk med upp mot 60 m 

långa vingar. Storleken gör att transport möjligheterna 

ofta sätter gränser för val av vindkraftverk 

eller lokalisering. Sveriges första kommersiella 

vind kraftverk återfinns i Falkenberg (Tågarp) och 

är fortfarande i drift. Verket är på 55 kW och res tes 

1983. En vanlig storlek i början av 1990 talet var 

225 kW och dessa verk hade en totalhöjd om ca 45 

m. Vid sekelskiftet 2000 var 1-2 MW verk vanliga 

med en totalhöjd om ca 100 m. På senare år har 

övervägande 2-3 MW verk med en rotor diameter 

om 90-120 m, byggts. Tekniskt sett är höj der upp 

till 180 m ofta möjliga, men total höj den är i de allra 

flesta fall, av tillståndsgivande myn digheter begränsad 

till 150 m, på grund av nu gäl lande bestämmelser 

kring hinderbelysning. 

Utvecklingen har gått mot att allt fler projekt lanseras 

i högre belägen skogsmiljö. Senare års vindkartering, 

tillsammans med möjligheten att bygga 

högre verk har gjort att markägare och vind kraftsexploatörer 

sökt mer glest befolkade skogs områ den, 

där motstående intressen bedöms vara färre. 

I flera år har havsbaserad vindkraft diskuteras. 

Från varon av närboende, de förmodade färre motstående 

intressena samt den bättre produktionen, 

skulle väga upp fördyringen vad gäller investering 

och drift. Utvecklingen i Sverige har emellertid gått 

långsamt och det finns idag endast ett mindre antal 

vindraftsparker genomförda. Exempel finns dock, 

i Sverige och i våra grannländer, och en utveckling 

med storskalig vindkraft offshore kan bli verklighet 

inom några år. 

Miljömål 

Nationella miljömål 

Sveriges riksdag har beslutat om 16 miljö kvali tetsmål 

för nationen. Dessa beskriver den kvalitet och 

det tillstånd vår miljö ska ha för att på lång sikt 

vara ekologiskt hållbar. Till miljökvalitetsmålen är 

kopplat 72 olika delmål vilka utgör etappmål på 

några års sikt. Kommunerna har en ledande roll 

i genomförandet av målen och den översiktliga 

fysiska planeringen är därvid ett av de viktigaste 

verktygen. 

Vindkraften har framför allt koppling till målen 

Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig 

försurning, Ingen övergödning, Giftfri miljö, Hav 

i balans samt levande kust och skär gård och God 

bebyggd miljö. Genom en utbygg nad av vindkraften 

påverkas miljömålen på olika sätt -både positivt 

och negativt. Vindkraften har som syfte att producera 

el på ett förnyelsebart och miljövänligt sätt, 

vilket innebär att den är en del i uppfyllandet av 

flera av målen, under förutsätt ning att den ersätter 

elproduktion med fossila bränslen. Tas inte tillräcklig 

hänsyn till de fysiska och upplevelsemässiga 

effekter som vindkraften kan orsaka kan den dock 

även påverka flera av miljömålen negativt. Lokalt 

kan den negativa miljö påverkan vara mer påtaglig 

eftersom den positiva miljöpåverkan till största 

delen är en del i ett större regionalt, nationellt och 

globalt sam man hang. 

Fig 5. Lövstaviken i hamnområdet. 

7 (46)



Regionala miljömål 

I Hallands län har alla miljökvalitetsmål, förutom 

Storslagen fjällmiljö, anpassats av länsstyrelsen 

till regionala miljömål. De regionala miljömålen 

antogs 2003 och har reviderats 2007. Länsstyrelsen 

i Hallands län har sammanställt de regionala 

mil jö målen i handlingsprogrammet Miljömål 

för Hallands län 2007-2010. Trots att målåret har 

passerats för flertalet av de regionala miljömålen är 

det många som inte är uppnådda och arbetet med 

att nå miljökvalitetsmålen fortsätter. Läns sty rel sen 

i Hallands län har under 2011 beslutat att befintliga 

mål ska finnas kvar som inriktningsmål till dess att 

nya regionala mål tagits fram. 

Lokala miljömål 

Falkenbergs kommun har brutit ner de nationella 

och regionala miljömålen till lokala miljömål. 

Des sa miljömål redovisas i ”Plan för den ekologiska 

hållbarheten” samt i ”Plan för hållbar energi omvandling 

2007-2010” vilka båda antogs av kom munfull 

mäktige 2007-10-25. Planerna är för när varande 

föremål för utvärdering och om arbet ning. 

Planen för den ekologiska hållbarheten anger att: 

• Senast 2010 ska fysisk planering och samhällsbyggande 

grundas på program och strategier 

för hur energianvändningen ska effektiviseras, 

hur förnybara energiresurser ska tas tillvara och 

hur utbyggnad av produktions anlägg ning ar för 

fjärrvärme, solenergi, biobränsle och vindkraft 

ska främjas. 

Planen för hållbar energiomvandling 2007-2010 

anger att vi ska: 

8 (46) 

• Öka tillgången på förnyelsebar energi 

Mot bakgrund av dessa antagna mål har kom munen 

även beslutat om ett antal åtgärder. Beslut om 

dessa åtgärder gäller fram till att planerna upp dateras, 

vilket beräknas ske vid slutet av 2011. De i 

planerna beslutade åtgärderna är: 

• Kommunen ska aktivt verka för fortlöpande 

utbyggnad av förnyelsebara energislag (t.ex. 

fjärrvärme, solvärme, solenergi och vindkraft). 

Planen för den ekologiska hållbarheten, anta gen 

av kommunfullmäktige 2007-10-25. 

• Kommunen ska senast 2015 vara ”själv för sörjande” 

avseende elektricitet, d v s lika mycket 

elektricitet som används inom kommunens 

gränser ska produceras lokalt på ett långsiktigt 

hållbart sätt (vatten, vindkraft m.m.). Planen för 

den ekologiska hållbarheten, antagen av kommunfullmäktige 

2007-10-25. 

• En ansvarsfull utbyggnad av vindkraften skall 

fortsätta. Till 2010 kommer vindkraften att 

byg gas ut med ytterligare 210 MWh jämfört 

med 2004. Plan för Hållbar Energiomvandling 

2007-2010, antagen av kommunfullmäktige 

2007-10-25. 

Planeringsmål för vindkraft 

Nationellt planeringsmål 

Riksdagen antog i juni 2009 ett nytt nationellt plane 

ringsmål för vindkraft till 2020 på 30 TWh vindkraft, 

varav 10 TWh havsbaserad vindkraft. 

Regionalt planeringsmål 

Dagens planeringsram på 30 TWh har ännu inte 

fördelats på län. Metoden för 2003 års regionalise 

ring bedöms vara i behov av en betydande 

upp grade ring. Med anledning av att revidering av 

riksintresse för vindbruk genomförs under 2011- 

2012 har Energimyndigheten beslutat att regionali 

sering av planeringsramen skjuts upp till dess 

denna revidering är avslutad . 

Vad betyder detta för oss? 

Då det nationella plane rings målet ännu inte brutits 

ner till regionala, eller däri från till lokala mål, finns 

det inget relevant plane rings mål för kommunen att 

förhålla sig till. Ur kommunernas synvinkel kommer 

det sannolikt att bli ont om tid att förverkliga 

riksdagens mål. Kommunen bör därför, i avvaktan 

på relevanta planeringsmål, förbereda sig genom att 

utarbeta planer och riktlinjer samt i övrigt medverka 

till en ansvarsfull utbyggnad av vindkraften. 

Miljökvalitetsnormer 

Miljökvalitetsnormer skapades för att komma till 

rätta med miljöpåverkan från diffusa utsläpps källor 

som till exempel trafik och jordbruk. Det utgår 

från vad människan och naturen tål och de är 

juri diskt bindande. De infördes med miljöbalken 

1999 och många av dem kommer från krav i olika 

EU-direktiv. 

I dag finns det miljökvalitetsnormer för: 

• olika föroreningar i utomhusluften (SFS 

2010:477)

Förutsättningar VINDBRUKSUTREDNING - godkänd 2011-12-06 

• olika parametrar i vattenförekomster (SFS 

2004:660) 

• olika kemiska föreningar i fisk- och musselvatten 

(SFS 2001:554) 

• omgivningsbuller (SFS 2004:675) 

Myndigheter och kommuner ska vid tillsyn, tillstånds 

prövning, planering med mera se till att de 

normer som gäller verkligen uppfylls. 

Ibland krävs åtgärder för att miljö kvalitets normer 

na ska uppnås. Åtgärdsprogram måste upprättas 

och följas. 

Lagstiftning 

Reglerna i miljöbalken (MB) och i plan- och bygglagen 

(PBL) kring vindkraft ändrades 2009 i syfte 

att minska dubbelprövningen. I och med ändring en 

så prövas huvudsakligen tillkomsten av vind kraftsparker 

antingen i miljöbalken eller i plan- och 

bygglagen. Grov sett kan förfrågningar delas upp i: 

A. Något av följande: 

• havsbaserad vindkraft 

• parker med 7 eller fler vindkraftverk 

• parker med 2 eller fler vindkraftverk vilka 

har högre totalhöjd än 150 m 

Dessa ärenden ska tillståndsprövas enligt MB. 

Länsstyrelsen handlägger ärendet, kommunen 

medverkar och avger en slutlig tillstyrkan 

(en ligt MB 6:4). Miljöprövningsdelegationen 

med delar det slutliga tillståndet (Miljö domstolen 

om det gäller havsbaserad vindkraft). 

När tillstånd meddelats kan parken byggas utan 

bygglov enligt PBL, dock fordras att bygganmälan 

genomförs. 

B. Vindkraft som inte omfattas av A ovan, men 

som i övrigt utgör: 

• enstaka verk eller parker med vind kraftverk, 

vilka har en högre totalhöjd än 50 m. 

I dessa ärenden skall endast anmälan enligt 

MB 9 kap göras till tillsynsmyndigheten (kommunens 

miljökontor). 

Bygglov enligt PBL krävs dock och detta beslutas 

av kommunens byggnadsnämnd. 

Inget hindrar vindkraftsexploatör att ändå sö ka 

till stånd enligt A ovan, s.k. frivilligt till stånd, 

och därmed erhålla den säkerhet som med de lat 

tillstånd innebär. Bygglov krävs då ej. 

C. Vindkraft som inte omfattas av A eller B ovan, 

men som i övrigt utgör: 

• enstaka verk eller parker med vindkraft verk, 

vilka har en högre totalhöjd än 20 m samt 

har större rotordiameter än 3 m. 

I dessa ärenden fordras varken tillstånd eller att 

anmälan enligt MB 9 kap görs. Samråd enligt 

MB 12 kap 6§ skall dock alltid genom föras. 

Bygglov krävs dock (enligt PBL) vilket beslutas 

av kommunens byggnadsnämnd. 

I samtliga fall fordras att kommunen inte beslutar 

om att planläggning enligt PBL erfordras. Planlägg 

ning kan krävas om det är stor konkurrens 

om marken, dvs. om vindkraften skall byggas i ett 

om råde där det råder stor efterfrågan på mark för 

byggnader eller för andra anläggningar. 

Vindkraftverk med en diameter under 3 m är 

varken tillstånds- eller inte bygglovpliktiga. 

Gällande översiktsplan 

Översiktsplanen för Falkenbergs kommun (ÖP90) 

antogs juni 1990. I denna behandlas vindkraftsutbyggnaden 

endast översiktligt. På kartan ”Använd 

ning av havsvattenområdet” redovisas tre 

mycket stora områden ”utredningsområden för 

havsbaserad vindkraft” inom kommunen, ca 3-5 

km från kustlinjen. I översiktsplanen nämns även 

att områden för landbaserad vind kraft har studerats 

i norra kustområdet. 

Den kommuntäckande översiktsplanen har delvis 

ersatts av fördjupade översiktsplaner (s.k. del översiktsplaner, 

DÖP:ar) för delar av kommunen. Vissa 

av dessa redovisar lämpliga lägen för vind kraft. 

Sålunda anges i delöversiktsplan för norra kustområdet 

(1995) mindre områden för vindkraft och 

i delöversiktsplan för Långås (1995) redovisas ett 

större samlat område invid motorvägen. 

I del översiktsplan för Falkenbergs centralort anges 

flera större områden norr om Falkenbergs tätort. 

Dessa föreslagna översiktsplaneområden omfattar 

två redan byggda vindkraftsparker vid motorvägen 

(Torsholm/Lindhult respektive Torebo). För den 

tredje (Ramsjön) pågår prövning. Den sistnämnda 

delöversiktsplanen redovisar även ett lämpligt 

område för vindkraft i havet, ca 9 km sydväst 

Falkenbergs inlopp. 

9 (46)



Detaljplaner 

Ett flertal detaljplaner för vindkraft har upprättats 

i Falkenberg. Den första (Lövstaviken) antogs 1989 

och anvisade ca 10 lägen för mindre vind kraft verk 

i en rad på kvarteret Mellanrevet. Dessa mindre 

vindkraftverk ersattes med större verk efter det att 

en ny plan för hamnutbyggnad i kom bination med 

vindkraft antagits år 2002. Tre de talj planer har 

upprättats för utbyggnaden av vind kraften invid 

motorvägen och senast har år 2010 en detaljplan för 

vindkraft vid Hällerup (ännu ej utbyggd vindkraftpark) 

antagits. 

En detaljplan utarbetades för att möjliggöra utbyggnad 

av vindkraft i Kattegatt (Skottarevet) och 

denna vann genom regeringsbeslut laga kraft år 

2008. Utbyggnaden av vindkraft i det området har 

ännu inte skett och tillståndsprövning pågår för 

närvarande. 

Vindkraftspolicy 

Falkenbergs kommun har i alla år drivit idén om 

att vindkraft ska planeras, lokaliseras till lämpliga 

lägen och anordnas som grupper av vindkraftverk 

med styrd utformning. Den praxis och erfarenhet 

som utvecklats formulerades 2006 i en ”policy för 

vindkraft” i Falkenberg. Policyn framtogs ur sprungligen 

för styrning av vindkraft i området kring 

Törlan, där flera olika vindkraftparker var aktuella. 

Vid antagandet av policyn beslöt dock kommunfullmäktige 

att principerna skulle tilläm pas i hela 

kommunen. 

Policyn anger sammanfattningsvis att vind kraftverk 

ska placeras i grupper (parker) om minst tre 

vindkraftverk och att dessa ska ges en samlad och 

harmonisk utformning. Avstånd mellan vind kraftverk 

och bostadshus ska anpassas efter väder streck, 

på så sätt att större fritt område ska ges söder eller 

väster om bostadshus. Vidare ska ännu större 

avstånd hållas tills.k.”sammanhållen bebyg gelse”. 

Om flera parker lokaliseras nära varandra ska de 

betraktas som en park, och därmed ska den samlade 

påverkan belysas i tillståndsansökningar mm. 

Vindkraftspolicyn har visats sig vara mycket använd 

bar, har fått uppmärksamhet i andra kommuner 

och föreslås därför bibehållas/utvecklas. Under 

år 2011 har därför möjligheten att utveckla poli cyn 

för mindre enstaka vindkraftverk,s.k.gårds verk, 

prövats. 

Mellankommunala frågor 

Om vindkraftparker placeras i närheten av kommungräns 

ska samråd ske med berörd grann kommun. 

Falkenbergs kommun anser att ett lämpligt 

minsta avstånd till kommun gräns, då hörande av 

grannkommun bör ske, är tre kilometer. 

Då det i de flesta fall är fråga om tillståndsansökan 

enligt Miljöbalken, är det länsstyrelsen som har 

ansvar för att sådant hörande sker. Om det däre mot 

är fråga om en park som ska bygglovprövas enligt 

plan- och bygglagen, bör bygglovsnämnden höra 

grannkommun innan beslut tas. 

10 (46)

Metod och urval VINDBRUKSUTREDNING - godkänd 2011-12-06 

Metod 

Arbetsmetod och redovisning 

I arbetet med att identifiera och definiera områden 

för vindkraft har så många påverkansfaktorer som 

möjligt lyfts fram och diskuterats. Av dessa har 

vissa avfärdats som alltför osäkra, generella eller 

de taljerade för att i detta sammanhang vara intressanta. 

Ett antal faktorer har dock bedömts ha sådan 

påverkan att de är relevanta och dessa beskrivs i 

kapitlet nedan. 

Vissa påverkansfaktorer har sådan stark påverkan 

på, eller påverkas så mycket av, vindkraft att de utgör 

kriterier för det vidare arbetet. Dessa föreslag na 

kriterier redovisas längre ner i utredningen och i 

detta kapitel redovisas även hur hänsyn skall tas, 

ex vilka avstånd till sammanhållen bebyggelse som 

anses lämplig, vilket avstånd till kustlinjen mm 

Utredningen redovisar vilka påverkansfaktorer som 

utgör generella kriterier för att vindkraft inte bör 

tillåtas. Vidare redovisas övriga kriterier, vilka skall 

beaktas vid prövning av tillstånds ansök ningar. 

I utredningen redovisas områden där vindkraftsprojekt 

bör kunna prövas positivt. Dessa 

har identifierats i lägen som inte omfattas av de 

generella kriterierna, och efter be ak tande av övriga 

redovisade kriterier, s.k. gröna områden eller mest 

lämpliga områden. 

En hel del områden berörs inte av de generella 

kri te rierna mot vindkraftsetableringar, men pekas 

ändå inte ut som gröna områden i utredningen. 

Dessa områden redovisas i utredningen som områden 

där vindkraftsetableringar är möjliga att pröva, 

s.k. gula områden. Prövning där skall ske med viss 

restriktivitet och med beaktande av redovisade 

övriga kriterier. 

Tätortsbegrepp 

Det finns åtskilliga definitioner på vad som menas 

med tätort. Statistiska centralbyrån (SCB) anger att 

det skall vara mer än 200 innevånare och mindre 

än 200 m mellan husen för att det skall betecknas 

tätort. Glesbygdsverket har en annan definition 

och anger att tätorter skall innehålla mer än 3000 

innevånare. 

I denna utredning har bebyggelsekoncentrationer 

varit av avgörande intresse. För att förenkla arbe tet 

och lyfta det till ett mer schematiskt plan, har samtliga 

bostadshus identifierats och givits en närzon 

om 50m. Där sådana zoner berört varand ra uppstår 

bebyggelsegrupper om två eller fler bostadshus med 

minst 100 m avstånd från varandra. 

Dessa bebyggelsegrupper har därefter indelats i 

olika grupper; ex 5 eller fler hus vilka vi benämner 

sammanhållen bebyggelse, 25 eller fler hus vilket vi 

benämner mindre orter samt 100 eller fler hus vilket 

vi i denna utredning benämner större orter. Då vi 

schablonartat antagit att det bor ca 2 personer per 

bostadshus (snitt i Falkenberg är 2,3 personer) kan 

man förenklat anta att det bor ca 10-50 personer i 

de grupper vi benämner sammanhållen bebyggelse, 

att det bor ca 50-200 personer i de mindre orterna 

samt över 200 personer i det vi benämner större 

orter. 

Denna definition ansluter till det begrepp ”sammanhållen 

bebyggelse” som vi sedan flera år använt 

oss av i den antagna vindkraftspolicyn, och som där 

definieras som ”fem hus eller fler, med mindre än 

100 m mellan bostadshusen”. 

Fig 6. Vindkraftspark vid Torsholm/Lindhult 

11 (46)


Påverkansfaktorer 


Nedan redovisas en lång rad identifierade påverkans 

faktorer, vilka kan antas ha påverkan på identifierandet 

av områden lämpliga, eller olämpliga, 

för vindkraft. 

Påverkansfaktorerna kan huvudsakligen indelas i 

dels begränsande faktorer, d.v.s. sådana som begränsar 

möjligheten att etablera vindkraftverk, och 

dels stärkande faktorer, d.v.s. sådana som stärker 

lokaliseringsmöjligheterna. Fakto rer na har nedan 

grupperats i ämnesområden och dessa redovisas 

även på skilda underlagskartor, se kartorna 1-9. 

Begränsande faktorer 

Bebyggelseområden – karta 1 

Befintliga bebyggelseområden. 

Bostadsbe byg gel sen i Falkenbergs kommun har 

analyserats. Via markering av bostadsbyggnader, 

och bedömning av inbördes avstånd mellan dessa, 

har grupper av bo städer kunnat identifieras, vilka 

har benämnts större orter, mindre orter respektive 

övrig sammanhållen bebyggelse. 

De större orterna innehåller mer än 100 bostadshus 

och bedöms därmed innehålla fler än 200 

in vå nare. De mindre tätorterna utgör bebyggelsekoncentrationer 

med mellan 25 och 99 bostads hus. 

Grupper med mindre än 25 hus benämns övrig 

sammanhållen bebyggelse och som en minsta 

grupp av sammanhållen bebyggelse har grupper 

med 2 till 4 hus identifierats. 

Hänsyn måste tas till bebyggelsekoncentrationer. 

Enstaka bostadshus förväntas vara möjliga att 

lösa in vid etablering av vindkraftpark. Grupper 

av bostadshus däremot, även grupper med få hus, 

torde vara svåra att lösa in och utgör därmed en 

viktig påverkansfaktor. 

Planlagda områden 

Gällande kommuntäckande översiktsplan, gällan de 

delöversiktsplaner samt gällande detaljplaner 

redovisar var kommunen ser utveckling av bebyggelseområden. 

Även pågående planarbeten har 

identifierats och redovisas. 

Infrastruktur – karta 2 

Allmänna vägar, järnväg (västkustbanan), planlagt 

industrispår, hamn samt restriktionsområde kring 

Halmstads flygplats utgör infrastrukturella påverkans 

faktorer. 

Information kring förekomst av radiolänkar för 

mobiltelefoni har inte varit möjligt att generellt 

ta fram, då delar av materialet är sekretessbelagt. 

Försvarsintressen är till sin natur hemliga och 

redovisas därför inte. 

12 (46)

Påverkansfaktorer VINDBRUKSUTREDNING - godkänd 2011-12-06 

Fig 7. Karta 1 redovisar olika bebyggelseområden. Se större karta i kartbilaga. 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Fig 8. Karta 2 redovisar infrastruktur. Se större karta i kartbilaga. 

 

 

 

 

 

 

 

13 (46)



Skyddade områden – karta 3 

Naturreservat och Natura 2000-områden utgör 

kraftfulla påverkansfaktorer. Vidare redovisas riksintressen 

för natur (Miljöbalken MB 3 kap) samt 

område där exploateringsföretag och andra ingrepp 

i miljön inte får företas enligt MB 4 kap. 

Biotopskyddsområden kan inrättas för mindre 

områden som håller mycket höga naturvärden, till 

exempel nyckelbiotoper. Skogsstyrelsen hanterar 

bildandet av biotopskyddsområden på skogsmark. 

I delöversiktsplan för Falkenbergs centralort finns 

ett ”stort opåverkat område” utlagt, vilket medtagits 

i denna redovisning. 

Skyddsområden för kommunala vattentäkter 

Vattenskyddsområden finns med som påverkansfaktorer 

men redovisas, av sekretesskäl, ej på 

kar torna i denna utredning. 

Strandskydd 

Generellt strandskydd 100 m gäller enligt miljö balken 

vid alla sjöar och vattendrag. Vid havs kusten 

har detta utökats till 300 m. Vid vissa sjöar (Fegen, 

Kalvsjön, Mossjön, Svarten och Tjärne sjön) är 

strandskyddet större. Sammanläggning av dessa 

strandskyddsområden blir så omfattande att en 

redovisning knappast blir meningsfull varför denna 

utelämnats på kartan. 

Fig 9. Karta 3 redovisar 

skyddade naturområden. 

Se större karta i kartbilaga. 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

14 (46)


Naturvärden och naturvårdsarbete – karta 4 

Som naturvärden redovisas inventeringar och 

sam manställningar av ängs- och betesmarker, våtmarker 

av högsta värdeklass (klass 1) och skog liga 

nyckelbiotoper. 

I en utredning, med så övergripande karaktär som 

denna vindkraftsutredning, kan inte enskilda arter 

redovisas, så vida dessa inte generellt har påvisats få 

negativ påverkan. 

Via ett samarbete med Falkenbergs ornitologiska 

förening (FOF) har en diskussion kring särskilt 

känsliga områden för fågel initierats. De fåglar 

som utgjort underlag är kungsörn, havsörn, pilgrimsfalk, 

röda glada, fiskgjuse, smålom samt 

storlom. Dessa har valts ut dels på grund av att de 

i högre grad påverkas av kolli sions risk eller fragmentering 

av livsmiljö, dels på grund av att handboken 

till artskydds förordningen del 1 anger att i 

skyddsarbetet bör arter prioriteras som omfattas av 

bokstaven B i bilaga 1 till artskyddsförordningen, 

rödlistade arter samt sådana arter som har en nedåtgående 

trend. Listan över arter är inte på något 

sätt komp lett utan de utvalda får utgöra signalarter. 

Den kunskap som finns, kring främst häckningslokaler, 

är till sin natur känslig varför denna inte 

öppet redovisas på kartor. På samma sätt har 

dokumenterad förekomst av fladdermöss funnits 

med i underlagsmaterialet, då dessa generellt har 

visats sig hårt drabbade av vindkraft, men redo visas 

ej på kartorna. 

Kalkning 

Som ett förebyggande naturvårdsarbete kalkas stora 

arealer i bl. a. Falkenbergs kommun. Det gäller 

särskilt sjöar och våtmarker, men även vissa skogsområden, 

i kommunens inland. Syftet är att via 

kalkning högt upp i vattensystemen höja pH-värdet 

i hela vattendragen nedströms, och därmed ge 

bättre förutsättningar för ekosystemen där. Kalkningen 

sker med hjälp av helikopter vilken lastar på 

vissa etablerade platser och sen sprider kalken via 

svepande, täckande flygningar över främst sjöar och 

vattendrag. Säkerhet för sådana flygningar, vilka 

ofta sker på låg höjd, måste säker ställas. 


naturvärden och naturvårdsarbete. 

Se större karta i 

kartbilaga. 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

15 (46)



Vindkraftsberedningen har beslutat att generellt, 

till tillståndsgivande myndighet, framföra krav om 

tillståndsvillkor, så att vindkraftverk skall ställas 

av (stoppas) på tillsynsmyndighetens anmodan, 

då allmännyttig flygtrafik skall genomföras. Sådan 

flygverksamhet skulle kunna vara för kalkningsspridning, 

men även för kraftledningsbesiktning, 

brandinspektion, brandbekämpning, flyg fotografering 

eller dylikt. 

I denna utredning har uppgifter om att ett säkerhetsavstånd 

om minst 300 m krävs för flygning 

intill stillastående vindkraftverk samt att ett något 

större skyddsavstånd (500 m) fordras för landning 

vid lastningsplatser, presenterats. Samtliga spridningsområden 

samt lastningsområden har med 

dessa skyddsavstånd redovisats på kartan. 

Kulturvärden– karta 5 

Riksintresse för kultur (miljöbalken 3 kap) redovisas. 

Vidare redovisas byggnadsminnen samt 

kyrkor på kartan. 

Det kommunala kulturmiljövårdsprogrammet Bygd 

att vårda är från 1991. Ett arbete med att revidera 

och uppdatera detta har genomförts under 2010- 

2011, som ett samarbete mellan Fal kenbergs kommun 

och länsstyrelsen. I det arbetet har Kulturmiljö 

Halland (landsantikvarien) samt konsulter bidragit 

med inventering och värde rings arbetet. Ett utkast 

till nytt kulturmiljö prog ram finns nu framtaget 

men detta har ännu ej an ta gits. De i det nya förslaget 

redovisade kultur miljöerna redovisas dock 

här, då de utgör ett väsentligt och högst aktuellt 

kunskapsunderlag. 

Fig 11. Karta 5 

redovisar kulturvärden. 


kartbilaga. 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

16 (46)


Landskapsbild – karta 6 

Landskapsbilden utgör ett för innevånare och 

be sö kare väsentligt värde, vilket samtidigt är svårt 

att entydigt beskriva och definiera.. Landskapet är 

en gemensam tillgång och ett gemensamt ansvar. I 

landskapet möts många olika värden och till gång ar 

så som kulturella, estetiska, sociala, ekonomiska 

och ekologiska. Landskapets resurser och mång fald 

av värden måste vägas mot varandra då frågor om 

samhällets utveckling skall hanteras. 

Betydelsen av värdet har dock stärkts i och med den 

europeiska landskapskonventionen som Euro parådet 

antagit och som hos oss träder i kraft maj 

2011, i och med att Sverige ratificerat den. Ytterligare 

32 länder har nu ratificerat konventionen. 

Genom att ratificera konventionen har Sverige 

åtagit sig att skydda, förvalta och planera vårt 

lands kap. Riksantikvarieämbetet har fått i uppdrag 

att genomföra konventionen och detta kan kom ma 

att innebära att landskapets värde tydligare kommer 

att inarbetas i gällande lagstiftning. 

En länstäckande landskapsinventering avseende 

vindkraftsutbyggnad, har under 2010-11 genomförts 

på uppdrag av länsstyrelsen. Denna invente 

ring med åtföljande värdering och förslag till 

åt gärder, har av länsstyrelsen beslutats utgöra ett 

kunskapsunderlag vid kommande ställnings taganden 

kring vindkraft i det halländska landskapet. 

Utredningen anger att stora områden i Falken bergs 

kommun utgör ”mycket känsliga för påver kan från 

vindkraftutbyggnad”. Utredningens be dömningar 

redovisas på karta. 

För havsområdet kring södra Sverige genomförde 

fem länsstyrelser (Västra Götaland, Halland, Skåne, 

Blekinge och Kalmar län) 2006 en utred ning 

Sydhavsvind. I denna fastslogs bland annat att man, 

med hänsyn till bl a landskapsbilden, generellt inte 

bör lokalisera vindkraftparker till havs på mindre 

avstånd än 15 km från kusten. Vissa undantag 

redovisades dock, bland dessa Skottarevet vilket av 

Energimyndigheten tidigare utpekats som riksintresseområde 

för vindbruk. 


redovisar landskapsbild. 


kartbilaga. 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

17 (46)



Sociala värden – karta 7 

Riksintresse för friluftsliv (miljöbalken 3 kap) 

redo visas här, liksom förekomst av kommunala 

badplatser mm. Exempelvis redovisas Hallandsleden, 

ridleder och turistanläggningar. 

En inventering av Skogens sociala värden har genom 

förts av Skogsvårdsstyrelsen och resultatet av 

denna redovisas på kartan 


redovisar sociala 

värden. Se större 

karta i kartbilaga. 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

18 (46)


Påverkansfaktorer på havsområdet – karta 8 

Skilda intressen i havsområdet har sammanställts 

på särskild karta. Bland annat redovisas riks intres se 

farled samt områden som av Sjöfartsverket utlagts 

som Säkra sjövägar. 

När det gäller fisk och fiske så redovisas dels 

om råden som är beslutade riksintresse för fiske. 

Vida re redovisas beslutade fiskefria områden samt 

förmodade torskleksområden. 

Avstånd 15 km har av utredningen Sydhavsvind 

2006 (fem länsstyrelser) rekommenderats som 

ett minsta avstånd till kustlinjen i Hallands län. 

Detta avstånd har redovisats med linje på kartan. 

Läns styrelsen skriver vidare i detta dokument 

att pröv ning av vindkraft vid läge för aktuellt 

projekt Skot ta revet dock inte omfattas av denna 

rekommen dation. 

Vidare har på kartan även avståndet 10 km från 

kust redovisats på kartan. 

 

 

 

 

 


påverkansfaktorer på 

havsområdet. Se större 


 

 

 

 

19 (46)



Stärkande faktorer 

Vindbruksområden 

Riksintresseområden för vindbruk 

Områden lämpliga som riksintresse för vindbruk 

finns sedan 2004 utpekade av Energimyndigheten. 

Gällande vindbruksområden beslutades 2008 och 

redovisas på karta. 

Utpekandet av riksintresseområden skilde sig 

väsentligt mellan olika delar av landet. Skillnaderna 

berodde bland annat på kommunernas villighet att 

delta i arbetet och sannolikt även på länsstyrelsernas 

skilda inställning till behovet av utpekandet av 

sådana riksintressen, Exempelvis har man i delar 

av Småland många riksintressanta områden medan 

man i Halland endast har ett fåtal. Arbetet med en 

översyn av riksintresse för vindbruk har inletts av 

Energimyndigheten och beräknas vara genomförd 

2012. 

Planlagt för vindkraft 

I översiktsplan och i detaljplaner finns vissa områden 

utpekade som lämpliga för vindkraft, se vidare 

under respektive rubrik under ”förutsättningar” 

ovan. Vissa av dessa områden redovisas på kartan 

Vindkraftparker och elnät 

Befintlig vindkraft, liksom planerade projekt, 

vilka erhållit kommunens gillande i samband med 

tillståndsprocessen, redovisas på karta. På kartan 

har för tydlighetens skull lagts ett avstånd 750 m 

runt sådana parker, vilket motsvara normalt minsta 

avstånd till bostäder. 

20 (46) 

Vidare finns befintligt elnät, med 55 kV spänning 

eller högre, redovisad, liksom känd 

planerad utbyggnad av detta elnät. 

Grunda vattenområden 

Etableringskostnaderna för vindkraft i havet 

bedöms öka markant vid större vattendjup. 

Tidigare angavs 15 eller 20 m vattendjup 

som gräns för att vindkraft offshore skulle 

vara ekonomiskt realistisk. Numer förs 

ofta resonemang om betydligt större djup. 

Tillräckligt noggranna uppgifter om vatten djup 

har inte varit möjliga att tillgå inom ramen 

för detta projekt varför endast ungefärliga 

djupkurvor för 30 m djup och 40 m djup endast 

översiktligt har illustrerats på kartan. 

Goda vindförhållanden, vindkarteringen 

Uppsala universitet, Hans Bergström, har 

på upp drag av Energimyndigheten gjort 

en vindkartering av Sverige. Denna har för 

södra och västra Sverige uppdaterats 2009 

och har då gjorts med en upplös ning av en 

kvadratkilometer. Vindkarteringen, som alltså 

ger en förhållandevis grov redovisning av 

beräknat vindinnehåll, redovisar värden på 72 

resp. 103 m över nollplansförskjutningen. 

Den nu aktuella vindutredningen för Falkenberg 

har, i samarbete med Triventus Consulting AB, 

gjort bedömningen att vindvärden om mer än 6,0 

m/s fordras för att en vindkraftsetablering sannolikt, 

över huvud taget, ska kunna vara aktuell. 

Vindvärden på mer än 6,5 m/s indikerar goda 

förutsättningar för vindkraft och vindvärden över 

7,0 m/s tyder på mycket intressant område för vindkraft. 

Dessa angivna vindvärden gäller på en höjd 

av 103 m över nollplansförskjutningen om aktuellt 

läge för etablering ligger inom slättlandskap och på 

en höjd av 72 m över nollplansförskjutningen om 

det är skoglig terräng. 

Begreppet ”nollplansförskjutning” innebär 

förenk lat att man teoretiskt höjer marknivån 

till en nivå som utgör ¾ av vegetationens 

beräknade höjd. Om man sålunda har 

öppen mark så är nollplanet det samma som 

marknivån. Om man däremot har skogsterräng 

med beräknad 20 m hög vegetation så blir 

nollplanförskjutningen 15 m. Det ovan angivna 

beräknade vindvärdet uppstår då på 72+15 m 

höjd över mark, d.v.s. på 87 m höjd över mark. 

På karta 9 har områden med goda 

förutsättningar för vindkraft redovisats. 

Beräknade vindvärden över 6,5 m/s respektive 

över 7,0 m/s redovisats som zoner med olika 

färger. För bedömning av vindför hållanden 

redovisas dessa värden 72 m respektive 103 m 

över nollplansförskjutningen. 

Fig 15. Illustration Hans Bergström, Uppsala universitet


 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Fig 16. Karta 9 redovisar stärkande faktorer för lokalisering av vindkraft. I karta 9.1 redovisas vindhastigheter på 72 m höjd och i karta 9.2 på 103 m höjd. Se större kartor i kartbilaga. 

21 (46)


Kriterier 

Kriterier 

Ett antal av ovanstående påverkansfaktorer bedöms 

så viktiga att de utgör kriterier för förslag till 

utpekande av möjliga eller olämpliga områden för 

vindkraft. Dessa kriterier redovisas nedan. 

Även övriga påverkansfaktorer kan vara viktiga, 

trots att de inte redovisas som kriterier i denna utredning. 

Dessa faktorer får bedömas och iakttas vid 

tillstånds- eller lovprövning av eventuella framtida 

vindkraftsprojekt, såväl inom som utom redovisade 

möjliga områden för vindkraft. 

Avstånd till bebyggelse och till infrastruktur 

Bebyggelsekoncentrationer (orter, sammanhållen 

bebyggelse) har identifierats enligt ovan. För 

större orter föreslås ett generellt rekommenderat 

minimiavstånd till vindkraftsparker (från närmsta 

vindkraftverk till närmsta bostadshus i orten) om 

1500 m. Motsvarande avstånd till mindre orter 

föreslås vara 1200 m. 

För sammanhållen bebyggelse har tidigare i policy 

för vindkraft i Falkenberg angivits minsta avstånd 

1000 m till vindkraftverk. Detta avstånd föreslås 

i denna utredning bibehållas som buffert för 

sammanhållen bebyggelse om 5 hus eller fler, vid 

bedömning av lämpliga eller olämpliga områden 


De föreslagna avstånden mellan orter och vindkraft 

motiveras dels av att samhällen oftast är 

planerade för bebyggelse, en vidareutveckling av 

dessa är önskvärd och utrymme för sådan tillväxt 

bör säkerställas. Vidare motiveras de av behovet 

av när-rekreation vid orter med mer sammanhållen 

bebyggelse, där bland annat enligt förslag till 

översiktsplan, dessutom ökad täthet i bebyggelsen 

ska eftersträvas. De angivna avstånden bör hanteras 

som generella avståndskriterier. I vissa fall, t.ex. 

i skoglig terräng där det visuellt inte påverkas, i 

riktningar där tätortsutveckling inte kan ske och i 

terräng där när-rekreation inte kan påräknas kan 

mindre avstånd godtas i det enskilda fallet. Dock 

bör avståndet 1000 m till sammanhållen bebyggelse 

(5 hus eller fler) alltid upprätthållas. 

Enstaka hus eller mindre bebyggelsegrupper (2-4 

hus) föreslås i denna utredning inte utgöra generellt 

kriterium för redovisning av vindkraftsområden. 

Sådan spridd bebyggelse bör inte styra utpekandet 

av möjliga områden då denna, rent teoretiskt, kan 

bli aktuell för inlösen om värdet av etablerandet av 

vindkraftspark är tillräckligt högt. 

Vid senare tillståndsprövning av enskilda projekt 

bör ovanstående kriterier användas. I samband med 

detta får avstånd gentemot närliggande enstaka 

bostäder eller mindre bebyggelsegrupper prövas. 

De mer detaljerade avståndskriterier som anges i 

gällande vindkraftspolicy, och som redovisas under 

kapitel Övriga frågor nedan, skall då tillämpas. 

Vid bedömning av avstånd till bebyggelse ska även 

hänsyn tas till planerade framtida utbyggnadsområden. 

För i översikts- eller detaljplan redovisade nya 

bostadsområden föreslås samma avstånd hävdas 

som vid existerade bostadsområden. Hänsyn ska 

då även tas till om t.ex. ”sammanhållen bebyggelse” 

kan förväntas utvecklas till ”mindre tätort” vid 

utbyggnaden och om därför en större säkerhetsmarginal 

bör hävdas. Pågående planarbeten föreslås 

inte beaktas då planarbete till sin natur innebär att 

skilda intressen i processen ska vägas mot varandra. 

Verksamhetsområden, såväl befintliga som i 

översikts- eller detaljplan föreslagna, bedöms inte 

generellt utgöra begränsning för utbyggnad av 

vindkraft. Vid eventuell framtida tillståndsprövning 

vid verksamhetsområden får påverkan i det aktuella 

fallet studeras och utgöra underlag för beslut. 

Vindkraft ingår i begreppet infrastruktur och 

generellt sett får samlokalisering bedömas vara av 

godo, då det minskar det totala ingreppet i miljön, 

samverkar vid påverkan mm. Lokalisering av en 

vindkraftspark utmed motorvägen samt utformningen 

av densamma har varit lyckad. Förekomst 

av vägar, järnväg, industrispår, hamn mm föreslås 

sålunda inte påverka bedömningen av lämpliga/ 

olämpliga vindkraftsområden, men relevanta 

skyddsavstånd får prövas från fall till fall. 

Det större sammanhängande skyddsavståndet 

(CTR-området) för Halmstad flygplats föreslås 

emellertid i denna utredning utgöra generellt 

kriterium vid utpekande av eventuella områden för 

vindkraft. 

Områden vilka utgör primära skyddsområden för 

vattentäkter bör ej pekas ut som lämpliga vindkraftsområden. 

Inom övriga delar av skyddsområden 

bör vindkraft kunna prövas restriktivt, under 

förutsättning att det inte strider mot andra angivna 

kriterier. 

22 (46)

Kriterier 


Förekomst av master respektive vindkraftens 

påverkan på radiolänkar för mobiltelefoni har inte 

varit möjligt att bedöma inom ramen för denna 

utredning. 

Försvarsintressen har inte kunnat redovisas 

eller bedömas i utredningen. Försvaret har dock 

under samrådet framfört synpunkter på flertalet 

föreslagna områden, bl. a. tveksamhet mot 

all etablering inom havsområdet. Då hemliga 

försvarsintressen till sin natur är svåra att redovisa, 

och då sådana intressen dessutom kan komma att 

ändras över tiden, föreslås varje vindkraftsexploatör 

inledningsvis ta kontakt med försvarsmakten, 

för att där inhämta aktuella synpunkter på 

eventuellt vindkraftsprojekt. Dessa intressen 

får därefter beaktas vid behand ling av enskilda 

tillståndsärenden. 

Hänsyn till naturvärden 

Naturreservat och Natura 2000-områden föreslås 

generellt undantas från vindkraftsetableringar. 

Även om det i dessa områden förekommer skilda 

biologiska värden, vilka på olika sätt kan tänkas 

påverkas av vindkraftsetableringar, utgör ändå områdena 

sådana värdekärnor att de även generellt bör 

fredas från påverkan. Områdena utgör dessutom 

inte sällan viktiga besöksmål. 

De delar av Hallands kustområde som omfattas av 

särskilda hushållningsbestämmelser (miljöbalken 

4 kap) bedöms inte generellt utgöra hinder för 

vindkraft. Det nära kustområdet bör dock så långt 

möjligt, av flera skäl, undvikas. Inte heller bedöms 

riksintresseområden för natur (MB kap 3) generellt 

utgöra hinder för vindkraft. 

Vidare bör våtmarker, klass 1, samt biotopskyddsområden 

undantas från vindkraftsetableringar. I 

dessa områden bör helst inga exploateringsföretag 

(vägar etc.) vidtagas då bland annat den hydrologiska 

balansen inte bör ändras. Våtmarksområden 

av lägre klass (klass 2-4), ängs- och betesmarker, 

mm har inte i denna övergripande utredning bedömts 

utgöra kriterier för bedömning av lämpliga/ 

olämpliga områden. 

I artportalen utpekade förekomster av fladdermöss 

bedöms i denna utredning inte utgöra generellt 

kriterium för att förhindra vindkraft, utan 

förekomst och påverkan får bedömas vid 

tillståndsgivning. 

Skyddszoner kring vissa fågelarters häckningsplatser, 

samt vissa fåglars flygstråk eller spelplats, 

föreslås utgöra generellt kriterium. De föreslagna 

skyddszonerna finns framplockade av länsstyrelsen 

i Västra Götaland samt Sveriges ornitologiska 

förening (Fåglarna, däggdjuren och vindkraftverken 

av länsstyrelsen i Västra Götaland, rapport 2009:7. 

Sveriges Ornitologiska Förenings policy om vindkraft, 

september 2009). Vad det gäller skyddszon för en 

art av rovfågels häckningsplats har data hämtats 

från Göteborg Ornitologiska Förening (yttrande 

till Översiktsplan för vindkraft - Tillägg för Kungsbacka 

kommun, ÖP06). Övervintringsområden för 

rovfågel (örn), liksom spelplats för bl. a. tjäder, har 

dock inte bedömts utgöra generellt kriterium utan 

sådana förhållanden får vid till ståndsgivning prövas 

från fall till fall. 

Då denna information är känslig, har endast en 

översiktlig redovisning av skyddszoner gjorts. 

Dessa förhållanden har i denna utredning vägts 

samman med övriga kriterier och resultatet 

redovisas på den samlade förslagskartan. Förekomst 

och påverkan avseende fågelkriteriet kan närmare 

studeras i samband med tillståndsansökningar för 

konkreta projekt. 

Kalkningsverksamheten är viktig för naturvårdsarbetet, 

och i förlängningen för den ekologiska 

Fågelart 

Kungsörn 

Pilgrimsfalk 

Röda glada 

Fiskgjuse 

Smålom 

Storlom 

Skyddszon 

5 km kring boplats 



2 km kring boplats samt 

utpekade flygvägar till 

fiskesjöar 



fiskesjöar 



fiskesjöar 

Fig 17. Tabell som redovisar föreslagna skyddszoner för fågel 

23 (46)


Kriterier 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Fig 18. Karta 10 redovisar bebyggelse och infrastruktur. Se större karta i kartbilaga. 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Fig 19. Karta 11 redovisar naturvärden. Se större karta i kartbilaga. 

11 

 

24 (46)

Kriterier 


balansen i stora delar av kommunen. De områden 

som idag kalkas bör huvudsakligen undantas 

från vindkraftsetableringar. Lastplatser bedöms 

däremot inte utgöra hinder för vindkraft då sådana 

bör kunna omlokaliseras, dock sannolikt till en 

högre kostnad. Det förutsätts här att vindkraftverk 

stoppas vid kalkspridning varför endast 300 m 

från kalkningsområden föreslås utgöra skyddszon. 

Kalkningsverksamhet föreslås inte generellt utgöra 

hinder för vindkraft men bör vara en viktig faktor 

vid identifiering av lämpliga områden för vindkraft 

liksom vid senare ev. tillståndsprövning. 

Strandskyddade områden föreslås inte generellt 

undantas vid prövning av lämpliga områden för 

vindkraft. Erfarenheter visar att strandskydd vid 

mindre vattendrag (bäckar mm) hittills inte utgjort 

hinder för tillståndsgivning. I samband med 

tillstånds prövning av enskilda ärenden får dock 

påverkan på strandskyddet särskilt redovisas och 

beslut om dispens meddelas. 

Hänsyn till kulturella- och sociala 

värden samt landskapsbild 

Med hänvisning till kustområdets höga kvalitéer 

bör generellt vindkraft inte etableras i det nära 

strandområdet. Det förekommer bland annat 

omfattande företagande kopplat till turism i det 

nära kustområdet. Ett område om 3 km från kusten 

har därför generellt föreslagits som icke lämpligt för 

vindkraft. Undantag utgör dock redan exploaterade 

delar där industriell verksamhet förekommer – t.ex. 

vid hamnen och vid reningsverket. 

Riksintressen för naturvård 

NN 11 Träslövsläge - 

Agerör 

NN 12 Ätradalen - 

Högvadsån 

NN 15 Bobergs udde - 

Ringenäs 

kustlandskap, öppet beteslandskap 

särpräglad topografi, halländsk brytningsbygd som 

särskilt väl visar landskapets utveckling 

kustlandskap som väl belyser landskapets utveckling, 

höga natur- och kulturhistoriska värden 

NN 40 Berg - Bråtagärde område som särskilt väl visar kulturlandskapets 

utveckling, småskaligt och ålderdomligt 

odlingslandskap 

Riksintressen för kulturmiljövård 

KN 17 Bergs by öppet odlingslandskap, landskapsförändrande 

åtgärder bör ej medges 

KN 19 Ätradalen dalgångsbygd med sammanhållet väl hävdat 

odlingslandskap, fornlämningstätt område med 

välbevarade miljöer, landskapsförändrande åtgärder 

bör som huvudregel ej medges 

KN 22 Vastadalen odlingslandskap med kontinuitet från förhistorisk 

tid, inom det öppna landskapet bör 

landskapsförändrande åtgärder ej medges 

Riksintressen för friluftslivet 

FN 8 Åkulla bokskogar särskilt goda förutsättningar för friluftsliv, för 

positiva upplevelser 

FN 10 Skrea strand - 

Tylösand 

särskilt goda förutsättningar för friluftsliv, området 

värde begränsas av exploateringsföretag 

Fig 20. Tabellen redovisar riksintressen där landskapsbilden bedöms utgöra en viktig faktor. 

medtagen med 3 km skyddszon 

Högvadsån upp till Ullared, samt 

Hjärtaredsån medtagen med 1 km 

skyddszon 



medtaget med 1 km skyddszon 





25 (46)


Kriterier 

Flera utpekade riksintressen för natur, kultur eller 

friluftsliv bedöms ha landskapsbilden med som 

ett motiv till utpekandet av intresset. En analys 

har gjorts, inom ramen för denna utredning, där 

sådana riksintressen, i vissa fall delar av sådana 

riksintres sen, identifierats. Urvalet har skett så att 

större områden med höga natur- och kulturvärden, 

vilka bedöms negativt påverkas av exploatering 

med vindkraft, tagits med. Bedömningen bygger 

huvud sakligen på en ambition att säkerställa 

riksintresset med tillhörande skyddszon. 

Utvalda riksintresseområden har givits ett generellt 

skyddsavstånd om 3 km i det kustnära slättlandskapet 

och en kilometer i det övriga landskapet. Dessa 

områden bör generellt undantas då förslag till 

vindbruksområden identifieras. 

Riksintresseområden för naturvård, kulturmiljövård 

eller friluftsliv (MB 3 kap) föreslås därför inte 

utgöra generell begränsning för vindkraft i denna 

utredning. Riksintresseområdena kommer dock 

utgöra en väsentlig bedömningsgrund vid kommunens 

vidare behandling av tillståndsärenden och 

påverkan på dessa bevakas även ytterst av länsstyrelsen.. 

De förslag till kulturmiljöer som redovisas i nytt 

kulturmiljöprogram för Falkenberg föreslås inte generellt 

utgöra hinder för vindkraft. Dessa områden 

som har utpekats på grund av sina samlade stora 

kulturvärden bör dock beaktas vid prövning av 

enskilda projekt. I flera fall bör vid sådan prövning, 

även ett skyddsavstånd övervägas. Detta kan skilja 

från fall till fall och beror både på miljöns karaktär 

som på omgivande natur och topografi. 

Ett generellt ”respektavstånd” om en kilometer till 

kyrkor och till byggnadsminnen bör dock upprätthållas. 

Områden som är utpekade som särskilt värdefulla 

i utredning kring Skogens sociala värden (främst 

tätortsnära skogar samt bokskogsområdet) utgör 

inget generellt hinder för vindkraft men bör särskilt 

beaktas vid prövning av enskilda objekt. 

Förekomst av kommunala badplatser, övriga 

turistmål, turistleder (Hallandsleden, ridleder mm) 

bedöms inte utgöra sådana värden att dessa generellt 

bör undantas från vindkraftsetableringar. 

Länsstyrelsens utredning avgående det halländska 

landskapets känslighet för vindkraft visar på stor 

känslighet inom stora områden i Falkenbergs kommun. 

Dock har flera vindkraftsprojekt aktualiserats 

inom detta område och av dessa har flera redan 


kulturella och sociala 

värden samt landskapsbild. 


kartbilaga. 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

26 (46)

Kriterier 


fått positiva besked, eller i vissa fall tillstånd meddelade, 

från kommun respektive från länsstyrelse. 

Utredningens redovisade områden föreslås inte 

utgöra generellt hinder för vindkraft. Vid ytterligare 

förfrågningar angående utbyggnad bör dock 

restriktivitet råda inom sådana områden, och 

framförallt höjderna på föreslagna parker hållas 

nere, i syfte att minska den negativa påverkan. 

I delöversiktsplan för Falkenberg centralort (2007) 

har ett stort opåverkat område vid forna Ramsjön 

redovisats. Delvis samma område har i samma plan 

redovisats som lämpligt nytt vindkraftsområde. 

Konflikten mellan dessa båda egenskaper prövas 

för närvarande inom ramen för ett pågående detaljplanearbete 

varför delöversiktsplanens motstridiga 

redovisning inte föreslås utgöra kriterium i denna 

utredning. 

förslag till vindkraftsområden, då den faller inom 

generellt skyddsområde, se nedan. Områden som 

av Sjöfartverket identifierats i projekt Säkra sjövägar 

bör beaktas i samband med tillståndsprövning av 

enskilda projekt. 

På grund av kustområdets höga biologiska och 

sociala värden, på grund av det flacka och öppna 

landskapets karaktär samt på grund av de stora 

mängder människor som söker sig till Falkenberg 

och till kusten på grund av dessa kvalitéer, bör 

generellt vindkraft inte etableras i det nära kust- 

Havsområdet 

Riksintressen för farleder föreslås utgöra generellt 

hinder för vindkraft i havsområdet. Det finns 

farleder dels parallellt med kusten och dels till 

Falkenbergs hamn. Huvudfarleden genom Kattegatt, 

route T, går öster om Anholt men väster om 

Fladen och Middelgrund, ca 20 NM (35-40 km) 

från Falkenbergs kust, således utanför den svenska 

ekonomiska zonen och territorialgränsen. En 

annan farled går öster om Fladen och Middelgrund, 

i närheten av den svenska territorialgränsen (delvis 

utanför Falkenbergs kommun) och en mindre 

farled går närmare kusten, ca 5 NM (knappt 10 km) 

från kusten. En mindre farled till Glommens hamn 

utgör inte riksintresse men påverkas ändå inte av 


havsområdet. Se större 


 

 

 

 

 

27 (46)


Kriterier 

området. Detta är ett resonemang som finner stöd 

i länsstyrelsernas gemensamma utredning Sydhavsvind 

från 2006. Sålunda föreslås företrädesvis 

områden vilka ligger långt från kusten utpekas som 

lämpliga för vindkraft, såvida dessa inte begränsas 

av övriga föreslagna kriterier. 

Områden innanför det av länsstyrelsen rekommenderade 

avståndet (15 km) bör, under samma 

förutsättningar och i begränsad omfattning, kunna 

prövas för vindkraft i samband med behandling 

av enskilda projekt. Området omedelbart norr om 

farleden till Falkenbergs hamn, bör därför positivt 

fortsätta kunna prövas då det i tidigare utredningar 

visat sig, ur kommunens synvinkel, vara lämplig 

lokalisering (detaljplan för Skottarevet) och då 

området dessutom är utpekar som riksintresse för 

vindbruk. 

Havsområden på mindre avstånd än 10 km från 

strandlinjen, undantaget utpekat riksintresseområde 

för vindbruk, föreslås i denna utredning 

redovisas som generellt icke lämpliga för vindkraft. 

Bedömningen grundar sig på de studier och de 

avvägningar som gjordes i samband med tidigare 

prövning av vindkraftsprojekt. Lokaliseringen av 

en park med maximal totalhöjd 150 m bedömdes 

då acceptabel på ett avstånd av 8 km från Lövstaviken. 

På grund av teknikutveckling med allt större 

verk mm föreslås dock det området där vindkraft 

generellt inte bör tillåtas ökas något till 10 km från 

strandlinjen. Vid beräkning av sådant avstånd ska 

inte pirar, hamnutfyllnadsområden mm medräknas. 

Områden som på olika sätt berörs av fiskförekomst, 

reproduktion eller av regler kring fiske föreslås 

ej utgöra kriterier, dvs ej påverka utpekandet av 

eventuella vindkraftsområden. Det är i högsta grad 

oklart om vindkraft har någon negativ påverkan 

på fisk eller andra på havslevande organismer. 

Vissa rapporter pekar på att vindkraft kan ha en 

attrahe rande effekt och öka diversiteten, genom att 

ska pandet av konstgjorde ”rev”, andra rapporter 

om att vindkraft kan ha en avskräckande effekt, 

främst på grund av buller. Mycket talar dock 

för att effekterna i sin helhet har en mycket 

begränsad utbredning. Det förekommer sålunda 

olika uppfattningar i denna fråga och eventuell 

påverkan diskuteras för närvarande bland annat 

i samband med prövningen av offshoreprojekt 

inom Falkenbergs kommun. Forskning pågår och 

sammanställs kontinuerligt inom ramen för Vindval 

(Naturvårdsverket). I samband med prövning av 

tillstånd för enskilda projekt inom havsområdet 

(vid Mark och Miljödomstolen) förutsätts frågan 

vidare tydliggöras och effekter värderas. 

Etablerandet av vindkraft påverkar förutsättningarna 

för fiske, t.ex. genom att möjligheten till 

trålning begränsas. Fisket är dock i flera fall redan 

begränsat av bestämmelser eller avtal. Förhållanden 

kring för utsättningarna för fiske föreslås i denna 

utredning ej utgöra kriterier för eller mot vindkraft. 

Förut sättningarna för, och omfattningen av, 

näringen är i snabb förändring pga regeländringar 

samt tillgången på fisk. Frågor kring eventuell 

påverkan på detta intresse får prövas i det enskilda 

fallet. 

Områden med mindre vattendjup än 30 m bedöms 

i denna utredning vara lämpade för vindkraft under 

förutsättning att inga motstående kriterier förekommer. 

Det har dock inte varit möjligt att få fram 

detaljerade uppgifter kring havsdjup inom ramen 

för denna utredning varför avgränsning av lämpliga 

vindkraftsområden, gentemot djupförhållanden, 

endast översiktligt kunnat göras. Vid aktualisering 

av enskilda projekt kommer dessa förhållanden att 

noggrannare utredas. 

Övriga kriterier 

Stora områden i Falkenbergs kommun har goda 

vindförhållanden. På en höjd av 103 m över nollplansförskjutningen 

blåser det mer än 6,5 m/s i 

nästan hela kommunen, på en höjd av 72 m inom 

hela kustområdet samt i stora delar av inlandet. 

Områden med beräknade vindförhållanden som 

medför 6,5 m/s eller mer, redovisat 72 m över nollplansförskjutningen 

i skogsterräng respektive 103 

m höjd över densamma i slättland, bedöms ha goda 

vindförhållanden. Teknikutveckling mot allt större 

vindkraftverk mm gör dock att vindförhållanden 

på allt högre höjder kan förväntas bli intressanta. 

Särskilt goda beräknade vindförhållanden motiverar 

utläggande av område lämpliga för vindkraft, 

under förutsättning att inga motstående kriterier 

förekommer. 

Elnätets utformning (55-130 kV) bedöms i Falkenberg 

vara så gott att detta, i denna utredning, inte 

bedöms utgöra kriterium. Planerad nätutbyggnad 

mellan Abild och Ätrafors stärker yttrligare elnätet. 

Vid senare bedömning av enskilda projekt utgör 

elnätets utformning med största sannolikhet 

28 (46)

Kriterier 


begränsande eller stärkande ekonomisk faktor, men 

få områden torde vara omöjliga att exploatera p g a 

nätets utformning. 

Befintlig vindkraft, liksom pågående projekt vilka 

ännu ej förverkligats, föreslås ej utgöra särskilt 

kriterium för eller mot vindkraft i denna utredning. 

Förekomst av tillstånd ger projekten erforderlig säkerhet. 

I de fall denna utrednings metod och val av 

kriterier sammanfaller med tidigare tillståndsprövning, 

kommer de områden där befintlig vindkraft 

förekommer, även i denna utredning, redovisas som 

möjligt/lämpligt för vindkraft. 

Områden utpekade som riksintresse för vindbruk 

är i Falkenberg få. En översyn av dessa kan förväntas 

under de närmaste åren. Flertalet utpekade 

nu gällande riksintresseområden föreslås dock 

i denna utred ning redovisas som lämpliga 

vindkraftsområden. 

Sammanfattning av föreslagna kriterier 

I nedanstående tabell sammanfattas de kriterier 

vilka i denna utredning används föra att identifiera 

olämpliga områden. Förutom uppräkning av de 

påverkansfaktorer som utgör kriterier så anges i 

förekommande fall vilken skyddszon kring dessa 

som används. 

KRITERIER FÖR OMRÅDEN SOM I DENNA UTREDNING UTPEKAS SOM 

OLÄMPLIGA FÖR VINDKRAFT 

KRITERIER OBJEKT SKYDDSZON 

Bebyggelse och infrastruktur större orter X 1500 m 

mindre orter X 1200 m’ 

sammanhållen bebyggelse X 1000 m 

planerade bostadsomr i ÖP X se ovan 

planerade bost.omr i detaljplan X se ovan 

Halmstad flygplats, CTR-område X nej 

vattentäkt, primära skyddsområde X nej 

Naturvärden naturreservat X nej 

natura 2000-områden X nej 

våtmarker, klass 1 X nej 

biotopskyddsområden X nej 

lokaler för vissa fåglar X se tab i utredn 

Kulturella, sociala och kyrkor X 1000 m 

landskapsvärden byggnadsminnen X 1000 m 

riksintresse /landskapspåverkan X 1000m / 3000m 

havskust (landområdet) X 3 km 

Havsområden riksintresseområden för farleder X 

havskust (havsområdet) X 10 km 

KRITERIER FÖR OMRÅDEN SOM I DENNA UTREDNING UTPEKAS SOM 

LÄMPLIGA VINDKRAFTSOMRÅDEN 

- Områden där inga av ovanstående kriterier förekommer, samt 

- Fastställda riksintresseområden för vindbruk. 

Fig 23. Tabell som redovisar kriterier för områden 

som bedöms som olämpliga för vindkraftsutbyggnad. 

29 (46)


Kriterier 

Nedan uppräknade kriterier har, trots att de inte 

föreslås utgöra generellt hinder för vindkraft, sådan 

tyngd och betydelse att de vid framtid behandling 

av enskilda ärenden (tillståndsprövning) särskilt 

bör beaktas. 

Dessa kriterier har därför, även i denna utredning, 

särskilt beaktats vid identifiering och utpekande av 

förslag till vindkraftsområden. 

• riksintressen för natur och kultur (MB 3 kap) 

• områden med särskilda hushållningsbestämmelser 

(MB 4 kap) 

• övervintringsområden för vissa rovfåglar 

• kalkningsområden (helikopterkalkning), med 

skyddsavstånd 300 m 

• vissa skogsområden (redovisade i utredning 

”skogens sociala värden”) 

• kulturmiljöer (föreslagna i nytt kulturmiljövårdsprogram) 

• särskilt känsligt landskap (i lst utredning ang. 

landskapets tålighet för vindkraft, 2011) 

• områden för ”säkra sjövägar” (enligt Sjöfartsverket) 

• stort avstånd till kusten 

• goda vindförhållanden 

Fig 24. Vindkraftspark vid Lövstaviken 

30 (46)

Förslag 


Förslag 

Ovanstående kriterier utgör i denna utredning 

bedömningsgrunder för utpekande av områden 

vilka generellt bedöms mest möjliga/lämpliga för 

vind kraft samt områden vilka inte bedöms lämpliga 


Utredningen föreslår sålunda en framtida inriktning 

på utbyggnaden av vindkraft inom vissa delar 

av kommunen, men tar då inte ställning till redan 

existerande vindkraft eller till redan tillståndsgivna 

projekt. Denna utrednings förslag redovisar sålunda 

var vindkraft kan komma att etableras, utöver redan 

byggda eller tillståndsgivna verk. Utredningen 

redovisar mest lämpliga områden, s.k. ”gröna 

områden”, på följande sidor. 

Inom övriga områden kan, efter särskilda överväganden 

och med viss restriktivitet, enstaka projekt 

även i fortsättningen tillståndsprövas, även om 

utredningen indikerar kommunens inställning. 

Vid sådan prövning bör dock ovanstående kriterier 

samt kommentarer till dessa bedömas, värderas och 

beaktas. Utredningen redovisar sådana områden 

som områden där vindkraftetableringar är möjliga 

att pröva, s.k. ”gula områden”. 

En sammanläggning av kriterierna visar på att 

relativt få landområden står att finna i det komplexa, 

tätt befolkade och värdefulla halländska 

kulturlandskapet. En ytterligare utbyggnad kan 

endast ske inom vissa skogliga inlandsområden. 

Större utbyggnad av vindkraft inom Falkenberg 

bör därför lokaliseras till havsområden, där de 

motstående intressena är färre och där även vindförutsättningarna 

är bättre. Fortsatt uppmärksamhet 

på forskningen kring effekterna på havsmiljön 

Fig 25. Vindkraftspark vid Torsholm/Lindhult 

bör hållas. Avstånd till kust samt vattendjup gör 

dock att utbyggnad i havsområden blir dyrare. 

31 (46)


Förslag 

Föreslagna vindbruksområden – 

Gröna områden 

 

Efter en sammanvägning av de kriterier som 

redovisats på kartorna 10 – 13, samt i fig 23, 

har vissa områden för vindkraft identifierats. 

Dessa utgör områden där vindkraftsetableringar 

kan förväntas vara mest lämpliga. Vid 

tillståndsprövning för enskilda projekt ska dock 

ärenden i samtliga fall genomgå fullständig 

prövning. Att ett område redovisas som lämpligt 

vindkraftsområde i denna utredning innebär 

inte att kommunen garanterar senare tillstyrkan 

till eventuella projekt. Den precisa utbredningen 

och avgränsningen av föreslagna gröna områden 

får närmare studeras, med beaktande av angivna 

kriterier, i samband med eventuella konkreta 

tillståndsansökningar. 

Noteras bör särskilt att inom föreslagna vindkraftsområden 

återfinns spridda bostäder mm. 

Ett genomförande av vindkraftsprojekt inom 

redovisade områden fordrar alltid antingen hänsyn 

med avstånd till bostad enligt kommunens antagna 

vindkraftspolicy (se även nedan), eller inlösen av 

bostadshus. 

I samtliga av nedan redovisade områden lämpliga 

för vindkraft (åtminstone i merparten av redovisade 

områden) bedöms vindtillgången vara god, eller 

mycket god, enligt den vindkartering som gjorts av 

Uppsala universitet, se karta 9, sid 21. 

Föreslagna områden för vindkraft sammanfattas i 

fig 26 här intill och redovisas område för område på 

följande sidor. 

32 (46) 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Fig 26. Karta 14 redovisar samtliga föreslagna vindbruksområden, 

VH 1-3 och VL 1-11. Se större karta i kartbilaga.

Förslag 


Landområden VL 1 - VL 11 

Område VL 1 Torsholm/Torebo/Munkagård 

Område som är ca 3,8 km 2 stort. Utgör 

del av område som tidigare utpekats som 

riksintresseområde för vindbruk. 

Området, som ligger på ömse sidor av motorvägen, 

inrymmer idag Ventosums och Kulings parker 

(totalt 15 verk) på nordöstra sidan motorvägen 

samt Vindils park (4 verk) på sydvästra sidan. 

Området sträcker sig längst motorvägen upp till 

västkustbanan. 

Goda vindförhållanden samt närhet till elnät vid 

Huvhult. 

Området rymmer vissa konflikter med buffert för 

samlad bebyggelse samt berör förslag till kulturmiljöområde. 

Område VL 2 Öster om Lindhult 

Området som är ca 2,5 km 2 stort utgör en vidareutveckling 

av område VL 1 ovan. 

Öppen åkerbygd med närhet till motorväg och 

större verksamhetsområden vid Falkenbergsmotet. 

Området rymmer i sin östra del ett flertal spridda 

bostadshus, vilka måste beaktas, och kommer även 

i viss konflikt till buffertzon kring bebyggelse vid 

Lindhult. 

VL 1 

VL 2 

Fig 27. Vindkraftsområde VL 1 Torsholm/Torebo/Munkagård samt VL 2 Lindhult. 

33 (46)


Förslag 

Område VL 3 Kärsås, sydost om Abild 

Området som är ca 7,0 km 2 stort utgörs av ett 

höglänt skogsparti, i princip utan bebyggelse. 

Området gränsar i väster till Ry by och i norr till 

Grinnared/Sjöred. Området gränsar i söder till 

Halmstad flygplats kontrollzon och ingår till stor 

del i yttersta delen av det område där landskapet 

av länsstyrelsens utredare är bedömt som mycket 

känsligt för vindkraft. I området ingår Örbäckasjön 

som är ett kalkningsobjekt. 

Området ligger i anslutning till kraftledningsnät 

samt planerad kraftstationer. 

Tillståndsansökan för ett vindkraftsprojekt i 

området är under prövning men har ännu ej slutligt 

behandlats av kommunen. 

Område VL 4 Alered, nordost om Knobesholm 

Området som är ca 5,1 km 2 stort utgörs av en 

höjdrygg med gles bebyggelse, främst äldre torp. 

I söder gränsar området till Halmstad flygplats 

kontrollzon och i väster till område där landskapet 

är bedömt som mycket känsligt för vindkraft. 

Tillståndsansökan för ett vindkraftsprojekt i området 

är under prövning och har fått kommunens 

tillstyrkan. 

Området ligger i anslutning till kraftledningsnät. 

Området ligger ca 2 km från gränsen till Hylte 

kommun, vars vindbruksplan redovisar flera 

möjliga vindbruksområden i närheten av kommungränsen 

mot Falkenberg. Ett konkret vindkraftsprojekt, 

nordöst om Gräsås ca en kilometer från 

kommungränsen, har senaste året aktualiserats och 

tillståndsprövas för närvarande. 

VL 3 

Fig 28. Vindkraftsområde VL 3 Käresås och vindkraftsområde VL 4 Alered. 

VL 4 

34 (46)

Förslag 


Område VL 5 Humselynga, öster om Mossjön 

Området som är ca 8,0 km 2 stort utgörs av skogsområden 

med enstaka äldre torp. Området, som 

är kuperat med höjder upp till 135 möh, synes ha 

påverkats av senare års stormar och används idag 

för aktivt skogsbruk. Ett tyst område med endast 

mindre grusvägar. 

Avgränsas i väster till områden känsligt för fågel, 

buffertzoner kring bebyggelse, område där landskapet 

bedömts som känsligt för vindkraftsetableringar 

mm. 

Ett större vindkraftsprojekt, delvis inom föreslaget 

område VL 5, har nyligen tillståndsprövats. Ärendet 

har överprövats då det visat sig vara kontroversiellt, 

främst i de delar som ligger väster om föreslaget 

område VL 5. 

Området gränsar till Hylte kommun och i deras 

nyligen antagna vindbruksplan redovisas ett möjligt 

vindkraftsområde (VKP1) mer än 5 km österut, 

huvudsakligen söder om väg 150. 

Område VL 6 Perssjön, öster om Sjönevad 


skogs område med få eller ingen bebyggelse. 

Området är relativt kuperat med höjder upp till ca 

130 möh. Ianslutning till området finns Lunnabol 

och Börsered snickerifabrik, men uppfattas ändå 

som till stora delar tyst och ostört område 

Området avgränsas i väster och i norr till stora områden 

med hög känslighet på grund av förekomst av 

vissa fåglar och i väster till område där landskapet 

är bedömt särskilt känsligt för vindkraftsetableringar. 

Området ligger i närheten av gränsen till Hylte 

kommun. I Hyltes nyligen antagna vindbruksplan 

redovisas ett möjligt vindkraftsområde (VKP1) mer 

än 5 km österut. 

VL 5 

Fig 29. Vindkraftsområde VL 5 Humselynga 

VL 6 

Fig 30. Vindkraftsområde VL 6 Persjön 

35 (46)


Förslag 

Område VL 7 Gudvarshult, sydväst om Krogsered 


mycket högt beläget skogsområde med inslag av 

ädel lövskog. Delar av området (närområdet) utgörs 

av värdefull kulturmiljö, men inom föreslaget vindkraftsområde 

finns endast få eller ingen bostadsbebyggelse. 

Avgränsas i norr till områden med hög känslighet 

på grund av förekomst av vissa fågelarter. 

Området ligger i anslutning till den stora 400 kVkraftledningen. 

Området gränsar till Hylte kommun i vilkens vindkraftsplan 

varken befintlig vindkraft eller föreslagna 

områden redovisas. 

Område VL 8 Brännareliden, söder om Gällared 


större samlat skogsområde, beläget på 125-130 

möh (vissa höjder upp till 155 möh). Inom området 

finns mycket glest belägen bostadsbebyggelse. 

I söder gränsar området till våtmarker och biotopområden, 

vilka även kalkas, samt i övrigt till 

områden med hänsyn till vissa fågelarter. I nordväst 

avgränsas området av hänsyn till Berg-Bråtagärde 

natur- och kulturintressen samt i övrigt av dokumenterade 

våtmarksområden. 

Området ligger i anslutning till kraftledningsnät 

samt flera vattenkraftverk. 

VL 7 

VL 8 

Fig 31. Vindkraftsområde VL 7 Gudvarshult 

Fig 32. Vindkraftsområde VL 8 Brännareliden 

36 (46)

Förslag 


Område VL 9 Buskabygd, öster om Ullared 

Området som är ca 30,3 km 2 stort, är ett stort 

och rela tivt glesbefolkat område och innehåller 

en bland ning av olika landskapstyper. Området 

ligger på ca 125-150 möh. Större delen av området 

utgörs av skogsområden men det finns även inslag 

av öppna partier, jordbruksmark och mossar. 

Vidare före kommer, främst i de centrala delarna, 

kulturmiljöer i form av äldre gårdar och torp. 

Området inrymmer flera permanentbostäder samt 

enstaka fritidshus vilka måste beaktas. 

I väster begränsas området av buffertzon gentemot 

tätorten samt dess eventuella utveckling öster om 

Högvadsån. Området ligger på ömse sidor av väg 

153, med dess största del norr om densamma. 

Inom området finns flera kalkningsob jekt vilka bör 

beaktas. 

Föreslaget område ansluter till den stora 400 

kV-kraftledningen genom kommunen samt till 

kraftledning mot Ullared. 

VL 9 

Fig 33. Vindkraftsområde VL 9 Buskabygd 

37 (46)


Förslag 

Område VL 10 Ekängen, norr om Gunnarp 

Skogsområde som är ca 6,8 km 2 stort beläget på 

ömse sidor av väg 835 (Gunnarp-Kalv). Området 

lig ger på ca 150 möh. Inom föreslaget område finns 

enstaka bostadshus, vilket måste beaktas. Området 

gränsar i söder till Gunnarps kyrkby. Inom området 

finns kalkningsobjekt vilka bör beaktas. 


har inletts men har ännu ej slutligt behandlats 

av kommunen. 

Området gränsar till Svenljunga kommun vars 

vindbruksplan (utställningsförslag) redovisar flera 

möjliga vindbruksområden av varierande storlek i 

gränslandet mot Falkenbergs kommun. Ett Större 

föreslaget möjligt vindbruksområde gränsar direkt 

till föreslaget område VL 10 och en utbyggnad i 

dessa båda föreslagna områden bör samordnas. 

Ett konkret projekt har senare år aktualiserats av 

Varbergs Energi, ca 8 km från föreslaget område VL 

10 nordväst om Mårdaklev. 

Område VL 11 Strömma, norr om Älvsered 

Mycket höglänt skogsområde med enstaka bostadshus 

som är ca 5,1 km 2 stort. Markhöjden ligger på 

175-190 möh, med enstaka toppar upp till ca 200 

möh. 

Området gränsar i sydväst till buffertzon till 

tätorten Älvsered och främst till bebyggelsen på 

Ryd. Inom området finns kalkningsobjekt vilka bör 

beaktas. 


har inletts men har ännu ej slutligt behandlats 

av kommunen. 

Området gränsar till Svenljunga kommun vars 

vindbruksplan (utställningsförslag) redovisar två 

större möjliga vindbruksområden i närheten av 

kommungränsen, ett på var sida av väg 154 Älvsered-Mjöbäck. 

Av Svenljunga kommun föreslaget 

område öster om väg 154 utgör en direkt fortsättning 

av föreslaget område VL 11 och en utbyggnad 

i dessa båda områden bör samordnas. Ett konkret 

VL 10 

Fig 34. Vindkraftsområde VL 10 Ekängen 

projekt, i direkt anslutning till kommungränsen 

men väster om väg 154, har senare år aktualiserats 

av Göteborgs Energi. Ett annat projekt, nordväst 

om Mårdaklev ca 2 km från föreslaget område VL 

11, har aktualiserats av Varbergs Energi. 

VL 11 

Fig 35. Vindkraftsområde VL 11 Strömma 

38 (46)

Förslag 


Havsområden VH 1-3 

Endast en sammanhållen vindkraftspark får 

anordnas inom havsområdet i Falkenbergs 

kommun. Detta innebär att om, exempelvis 

en park finns utbyggd inom VH2, måste en 

utbyggnad inom VH3 utgöra en direkt fortsättning 

och anpassa sig till den första parken avseende 

placeringar, inbördes avstånd mm. 

Område VH 1 

Området har utgått, efter beslut i kommunstyrelsen 

2011-12-06, §322. 

Område VH 2 

Område beläget närmast ca 4,5 M (ca 8 km) sydväst 

om Falkenbergs hamn. Området är ca 21,4 km 2 

stort. 

Området är till största delen utpekat av 

Energimyndigheten som riksintresse område för 

vindbruk och sammanfaller vidare till största 

delen med i gällande översiktsplan redovisat, och i 

detaljplan fastslaget, område lämpligt för vindkraft. 

Bottenbeskaffenheten i området är enligt sjökortsuppgifter 

huvudsakligen lera och sand. I samband 

med tillståndsansökningar har dock omfattande 

och mer detaljerade undersökningar av områdets 

förutsättningar genomförts. Vattendjupet i området 

bedöms i huvudak vara 20-25 m. 

Det aktuella området kommer i viss konflikt med 

redovisade riksintressen för farleder. 

Ett större vindkraftsprojekt (Skottarevet) fick 

prövades 2004-09. Projektet fick kommunens 

tillstyrkan och bland annat upprättades en detaljplan 

för området. Erhållet miljötillstånd upphävdes 

dock på formella grunder av miljööverdomstolen 

i maj 2010. Ett nytt projekt, delvis i samma läge, är 

för närvarande under tillståndsprövning och men 

det nya projektet har ännu inte fått kommunens 

tillstyrkan. 

Område VH 3 

Ett mycket stort område på drygt 130 km 2 sydväst 

om Falkenberg. Området gränsar direkt till, och 

utgör en förstoring utåt av område VH2 ovan. 

Området är knappt 15 km (drygt 8 M) i nord-sydlig 

Fig 36. Vindkraftsområden VH 1, VH 2 

samt VH 3 i Kattegatt 

riktning samt 9,5 (drygt 5 M) i ost-västlig riktning. 

Område är i sin närmsta del beläget ca 10 km från 

Glommen, 11,5 km från Grimsholmen och ca 14 

km från Skallkroken (i Halmstad kommun). 

Bottenbeskaffenheten i det stora området varierar 

med domineras enligt sjökortsuppgifter av sand 

och lera. Vattendjupet i området bedöms för delar 

av området vara mindre än 30 m medan för övriga 

delar vara mellan 30 och 40 m. 

Det aktuella området kommer inte i konflikt med 

redovisade riksintressen för sjöfart och ligger i sin 

helhet utanför 10 km från kustlinjen. 

VH 3 

VH 2 

39 (46)


Förslag 

Möjliga områden - Gula områden 

Områden vilka ej berörs av de generella 

kriterierna mot vindkraft, enligt fig. 23, och 

som ej heller redovisats som mest lämpade 

områden för vindkraft, s.k. gröna områden, har 

i denna utredning angivits som områden där 

vindkraftetableringar är möjliga att pröva, s.k. gula 

områden. Inom dessa ska vindkraft vara möjligt att 

pröva, med viss restriktivitet och med beaktande 

av redovisade övriga kriterier (se sid. 30). Området 

i anslutning till Ätradalen, sydost om Vinbergs 

kyrkby, har dock undantagits från sådant gult 

område med an anledning av sammanlagd hänsyn 

till Ätran och Vinåns naturmiljö, Tröingebergs 

och vinbergs utblickar, Källstorps våtmarker, 

övervintrande rovfågel samt landskapsbilden.. 

Vidare påverkas möjligheten av att exploatera 

gult område i havet av beslutet att endast godta en 

vindkraftspark i kommunens havsområde (se sid. 

39) 

påverkas sålunda av de kriterier som bl a redovisas i 

tabell i fig 23, huvudsakligen av följande skäl; 

• direkt närhet till sammanhållen bebyggelse eller 

till större eller mindre orter, 

• kustnära läge, på land och i havet, 

• riksintressen för natur och kulturmiljö där 

landskapsbilden anses vara en väsentlig faktor, 

• kyrkor och byggnadsminnen, 

• skydd för starkt utrotningshotade fåglar, 

• naturreservat, Natura 2000, biotopskydd och 

vissa våtmarker, samt 

• hänsyn till farleder och till Halmstads flygplats 

Olämpliga områden för vindbruk 

Fig 37. Vindkraftverk i ett underifrånperspektiv. 

I vissa områden bedöms vindkraft inte lämplig eller 

möjlig. Dessa områden kan vara ställen där konkurrens 

uppkommer med ett eller flera av de generella 

kriterier som utredningen anser vara väsentliga 

att ta hänsyn till. Att ett område redovisas som ett 

olämpligt för vindkraft indikerar att kommunen 

senare inte kom mer att tillstyrka eventuella projekt. 

De områden där vindkraft inte bör förekomma 

40 (46)

Övriga frågor 



I samband med handläggning av ett stort antal 

vindkraftsprojekt har vissa erfarenheter kring 

vindkraftparkers utformning kunnat göras. En del 

av dessa har formulerats i en ”vindkraftspolicy”, 

vilken antogs av kommunfullmäktigen 2006-11-30 

§ 151 och som föreslås fortsätta gälla. 

Utformning av vindbruksparker 

Vindkraft bör alltid byggas ut i form av grupper 

med verk, s.k. vindkraftsparker. En park bör innehåll 

minst tre verk, helst betydligt fler. Parker ska 

gestaltas för god helhetsverkan med om möjligt 

tydliga geometriska strukturer (linje, triangel, båge 

eller likn.) samt med styrd sammanhållen navhöjd 

(samma navhöjd, fallande navhöjd dyl.). 

Verk bör placeras med så litet inbördes avstånd som 

möjligt i syfte att få en upplevelse av att parken är 

sammanhållen. Vid utbyggnadstillfället ska minst 

tre verk placeras intill varandra, med maximalt inbördes 

avstånd 800 m. Ytterligare verk får därefter 

uppföras i enlighet med lov eller tillstånd. Dessa ska 

antingen anslutas till första grupp eller utgöra egna 

grupper om minst tre verk så att en god helhetsverkan 

uppnås. 

Avstånd vid etablering av vindbruksparker 

Vindsparker bör placeras så att hänsyn till bostadsbebyggelse 

tas, oavsett om denna används för 

permanent boende eller för fritidsboende. Påverkan 

i form av buller, landskapsbildpåverkan, säkerhet 

mm bör beaktas. Generellt bör större avstånd 

krävas söder eller väster (135-315°) om bostäder då 

uteplatser, trädgårdar, utblickar mm oftast riktas åt 

dessa håll. Vid särskilda fall kan undantag göras. 

I antagen vindkraftspolicy anges att minsta avstånd 

750 m till vindkraftverk ska upprätthållas söder eller 

väster om bostadshus. Vid särskilda fall (uteplats 

åt annat håll, annan bullerkälla mm) kan detta 

avstånd minskas till 600 m. Norr och öster om bostadshus 

räcker det med det avstånd som erfordras 

för att upprätthålla bullerkraven (40 dBA). Avstånd 

till sammanhållen bebyggelse (definierat i detta 

fall som minst fem hus med högst 100 m inbördes 

avstånd mellan huvudbyggnader) ska alltid uppgå 

till minst 1000 m. 

Ansökan om etablering av vindkraftpark vilken 

föreslås med mindre avstånd än 3 km till annan 

park (byggd eller under pröv ning), ska utöver 

egen påverkan redovisa sammantagen påverkan 

från båda parker. Vid ansökan om etablering 

av vindkraftpark närmare än 3 km från 

kommungräns ska samråd med grannkommun 

ske. 

Övriga riktlinjer för vindkraftsutbyggnad 

Vindkraftverk bör vara enfärgade i ljus kulör. 

Text, logotype eller annan reklam bör ej 

förekomma på verk eller torn. 

Hinderbelysning kan upplevas störande, 

framförallt under den mörka delen av dyg net. 

Gällande bestämmelser angående hinderbelysning 

kräver högintensivt vitt blinkande sken för 

verk med en totalhöjd överstigande 150 m varför 

sådana hittills inte har fått tillstånd/tillstyrkan från 

kommunen. Ny teknik med radarstyrd hinderbelysning 

ger sannolikt betydligt mindre påverkan och 

kan därför vara att föredra. Införandet av sådan 

teknik ger möjligheter till högre verk (över 150 m 

totalhöjd) vilket ger bättre produktion (ekonomi) 

men kan samtidigt ge större påverkan då exempelvis 

verken syns från ett större omland. Hinderbelysning 

bör alltid, så långt gällande bestämmelser 

medger, avskärmas nedåt så att störande belysning 

inte onödigtvis träffar marken och ev. bostäder där. 

Kommunen skall, så långt möjligt i samband med 

prövning av projekt, ställa krav på att bästa teknik 

skall användas, i syfte att minska negativ påverkan 

och störningar. 

Fig 38. Illustration avseende vindkraftpolicyns föreslagna 

avstånd till bostadshus 

41 (46)



I samband med tillståndsgivning för vindkraft 

ska krav om att medel säkerställs för ett framtida 

återställande meddelas. 

Riktlinjer för mindre vindkraftverk, s.k. 

gårdsverk 

Den gällande policyn för placering av vindkraftverk 

har visat sig vara mycket användbar i behandlingen 

av förfrågningar som inkommit till kommunen. 

Föreslagna vindkraftverk blir allt större och får därmed 

mer omfattande påverkan på landskapsbilden. 

Parallellt med den utvecklingen har dock mindre, 

s.k. gårdsverk, blivit aktuella. Gällande policy är inte 

tillämpbar för dessa mindre verk. Etablerandet av 

sådana verk hämmas exempelvis av kravet på grupper 

om minst tre verk samtidigt som verken, trots 

sin förhållandevis ringa storlek, kan få en negativ 

landskapsbildpåverkan om de placeras utan anknytning 

till annan bebyggelse. 

Vindkraftsberedningen har därför utarbetat ett 

förslag till tillägg, avseende policy för s.k. gårdsverk. 

Denna definierar vad som menas med gårdsverk 

samt anger bl. a. att sådana ska placeras i direkt 

anslutning till den egna gården, att regler kring buller 

mm får överskridas för den egna bostaden men 

att de ska upprätthållas gentemot annan fastighet. 

Med gårdsverk menas i detta sammanhang mindre 

enstaka verk som placeras på egen fastighet. 

Verken får ha en maximal rotordiameter 20 m 

och med en maximal totalhöjd om 45 m. Uppfylls 

inte dessa kriterier, d v s om det är större verk, om 

verk placeras på annan fastighet eller om förslaget 

omfattar grupp av verk, ska den vanliga policyn för 

vindkraft tillämpas. 

För gårdsverk föreslås att: 

• gårdsverk ska placeras i direkt anslutning till 

gårdens övriga bebyggelse, företrädesvis i anslutning 

till ekonomibyggnader -maximalt 50 m från 

gårdsbyggnader. 

• gårdsverk ska placeras så att säkerhetsavstånd, 

vilket i detta sammanhang är verkets totalhöjd 

x 1,5, klaras till gårdens bostad samt till fastighetsgräns. 

• gårdsverk ska placeras så att skäligt avstånd 

till bostadsbebyggelse på fastigheten hålls, så att 

olägenheter inte uppstår. 

Fig 39. Illustration av 

föreslagna avstånd 

rörande s k gårdsverk 

• gårdsverk ska placeras så att bullervärden maximalt 

40 dB(A) samt vedertagna skuggvärden 

upprätthåll gentemot intilliggande, på annan 

fastighet belägna, bostäder (bostadshus, uteplat ser), 

utan att verken behöver ställas ner från full effekt 

(mode 0). 

Riktlinjer för buller- och skuggvärden föreslås få 

överskridas för den egna bostaden, under förutsättning 

att gårdsverket placeras på samma fastighet 

som bostadshus och under förutsättning att inga 

hyresgäster finns. Fastighetsreglering bör därefter 

inte medges avseende fastighet som innehåller 

gårdsverk, så att bostad åtskiljs från den del av 

fastigheten som gårdsverket är placerad på. 

42 (46)

FÖRUTSÄTTNINGAR VINDBRUKSUTREDNING - godkänd 2011-12-06 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

43

FÖRUTSÄTTNINGAR VINDBRUKSUTREDNING - godkänd 2011-12-06 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

43

Vindbruksutredning - Falkenbergs kommun

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Vindbruksutredning - Falkenbergs kommun

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Delete template?

Save as template ?