Elin kikar på käket >> s. 12–13 - Medarbetarwebb - SLU

ESURS 5.11
FÖR MEDARBETARE VID SLU
Elin kikar på käket >> s. 12–13
Årets pedagog >> s. 3
Ny universitetsdirektör >> s. 5
Lärarutbyte
med Malawi >> s. 14
Promotion
i bilder >> s. 20
George tillbaka
efter 55 år >> s. 6
SLU tar plats
på Skansen >> s. 8

Redaktionen
INNEHÅLL
aktuellt
Ansvarig utgivare
Tina Zethraeus
tina.zethraeus@slu.se
018-67 15 24
Redaktör
Sofia Ljungman
sofia.ljungman@slu.se
018-67 14 35
Formgivare & fotograf
Viktor Wrange
viktor.wrange@slu.se
018-67 14 54
14 Bland baobab, bollar och babianer
6 Åter till UltunA efter 56 år
20 Doktorspromotion
Årets pedagog
ska sikta mot stjärnorna
Årets mottagare av SLU:s pedagogiska pris,
Peter Redbo Torstensson, blev förvånad när prorektor
Lena Andersson-Eklund ringde och meddelade
att han får priset, men förstås också glad, och
rörd. Det är ett viktigt pris, lärare syns inte så ofta.
TEXT Sofia Ljungman
Foto Viktor Wrange
Bildredaktör
Jenny Svennås-Gillner
jenny.svennas-gillner@slu.se
018-67 22 99
3
4
i detta nummer
Årets pedagog
Sparkraven hotar
5
Ny universitetsdirektör
Lokalredaktör Alnarp
5
fakulteter för framtiden
RESURS NR 5.11 8 november
Papper Arctic Paper Munken Lynx Rough 100 g
Tryck Davidssons tryckeri AB, Växjö, 2011
Omslag Elin Röös
Foto Jenny Svennås-Gillner
Anette Neldestam
anette.neldestam@slu.se
040-41 50 04
Lokalredaktör Skara
Vanja Sandgren
vanja.sandgren@slu.se
0511-67 155
Lokalredaktör Umeå
Olof Bergvall
olof.bergvall@slu.se
090-786 82 11
Illustrationer Fredrik Saarkoppel
8
8
9
12
13
18
18
19
22
13
17
17
23
24
26
27
28
SLU tar plats på SKansen
Forskning är att fråga - ForskarFredag
klimatsmart
KoN – och sedan?
Att blogga för att synas
Nordisk samverkan om innovation
SLU på Bok- och biblioteksmässan
Spännande höst på biblioteket
Guldmedalj och djur på Smedjeveckan i Skara
Alltid i resurs
Webbspalten
SLU i media – Heta blåbär
Språkspalten del 1
Korsord
Notiser
In Brief
Rektor: I skrivande stund
Krönika: Alle man på Skansen!
Peter har pluggat biologi i Stockholm
och disputerade i växtekologi. Innan
han kom till SLU 1996 var han forskningssekreterare
på Naturvårdsverket
och han har också arbetat som forskarassistent
inom växtbiologi på det som
då kallades Växtbio, idag en avdelning
inom institutionen för ekologi och genetik
på Uppsala universitet. Nu undervisar
han i ekologi på grundnivå och i
ekologisk botanik för studenterna på
landskapsarkitektsprogrammet.
Peter har undervisat mer eller mindre
under hela sin yrkeskarriär. Redan som
doktorand 1980 så undervisade han en
femtedel av sin tid, undervisningen var
naturligt och självklart för doktoranderna.
Då fanns det dock inga pedagogiska
kurser för doktoranderna, utan
Peter fick prova sig fram.
– Jag har väl gjort alla misstag som går
att göra, skojar Peter.
Vid frågan om varför han tror att han
har fått priset skruvar han på sig lite, och
tänker efter. – Jag försöker undervisa ur
studenternas perspektiv och tänka på att
de är i centrum. Det är deras utbildning,
inte min. Det är viktigt att studenterna
mottas bra på universitetet. Min styrka
som föreläsare är att jag är en god berättare.
Peter understryker också att han har
många duktiga kollegor. För att resultatet
ska bli bra krävs att samarbetet fungerar.
Peter pratar mycket om studenterna
och säger att dagens studenter skiljer sig
från när han själv pluggade.
– Många studenter idag har en bra
gnista, en framtidstro. De har många
olika engagemang vid sidan av studierna,
och de klarar det. De har inte heller
överdriven respekt för auktoriteter, de
säger till när något inte passar, det är bra.
Han tycker också att det är modigt att
plugga i dag.
– Tänk dig själv: du läser i kanske fem
år, samlar på dig stora skulder, och kan
ändå inte vara helt säker på att få jobb
efteråt. Det är modigt.
När jag frågar vad han ska göra med
prissumman (25 000 kr) kommer svaret
snabbt.
- Jag ska köpa en tubkikare! Det har
jag tänkt på länge. Jag ska ha den i min
sommarstuga och titta på fåglar och sälar.
Kanske även på planeter och stjärnor…

aktuellt
Aktuellt
Sparkraven hotar
SLU-utbildningar
”Regeringen har stora ambitioner avseende livsmedelsförsörjning, global utveckling,
djurvälfärd, levande landsbygd, gröna stadsmiljöer, Matlandet Sverige,
Skogsriket Sverige och yrkesutbildningar som ger jobb. Hur stämmer dessa
ambitioner med omfattande och plötsliga besparingar på SLU:s utbildningar?”
Martin Melkersson
blir ny universitetsdirektör
Martin Melkersson kommer närmast
från Stockholms universitet där han
under 12 år har haft flera positioner,
bland annat som planeringschef och
biträdande förvaltningschef. Han
tillträder den 16 januari.
Martin Melkersson är Uppsalabo
och har disputerat i historia vid Uppsala
universitet.
– Det ska bli väldigt roligt att komma
till SLU, säger Martin Melkersson. SLU
är ett av de stora lärosätena i Sverige
som man hör talas mycket om.
Det frågade prorektor Lena Andersson-
Eklund och de fyra utbildningsansvariga
vicedekanerna Anne-Marie Dalin, Ann
Dolling, Göran Hartman och Karl Lövrie
i en debattartikel som publicerades i
mitten av oktober, efter de kärva sparbeskeden
i regeringens budgetproposition.
Regeringen drar in 30 miljoner kronor
från SLU 2012. Det beskrivs som en
generell besparing, men det finns bara
utbildningsanslaget att ta ifrån; forskningsanslaget
är bestämt och anslaget
till miljöanalys har skurits ned med 23
miljoner. ”Neddragningarna får effekter
som ingen osthyvel kan bota”, skriver de
fem.
Till detta kommer att delar av finansieringen
via handelsgödselskatten från
Stiftelsen Lantbruksforskning (SLF) och
Stiftelsen Hästforskning försvinner, ett
tapp på runt 30 miljoner. Totalt mister
SLU i runda tal 100 miljoner.
Både artikelförfattarna och SLUledningen
konstaterar att SLU har ställts
utanför utbildningspolitiken eftersom
SLU hör till ett annat departement än
övriga universitet.
– Regeringen genomför en kraftig
omfördelning inom högskoleutbildningen
så att yrkesutbildningar som har
stort söktryck och svarar mot tydliga
behov på arbetsmarknaden, till exempel
civilingenjör och läkare, får ett ökat
antal studieplatser. SLU, som har ett
antal eftersökta yrkesutbildningar, till
exempel skogs- och jägmästare, veterinär,
agronom och djursjukskötare, får
inte del av detta, sade också rektor Lisa
Sennerby Forsse i en kommentar till
propositionen.
– SLU är en del av Högskolesverige
men uppenbarligen inte av högskolepolitiken.
Men skärs anslaget ned finns det
inget annat sätt än att minska på grundutbildningarna,
fortsatte hon.
Regeringens sparkrav motsvarar cirka
400 årsstudieplatser eller 30 lärartjänster.
På ett universitet med totalt cirka 4 000
studenter, omräknat till helårsstudenter,
innebär det nedläggning av flera utbildningar.
Flera av SLU:s yrkesprogram utbildar
studenter till företagande och verksamhet
på landsbygden: lantmästare, agronom,
hippolog, skogsmästare och trädgårdsingenjör.
Yrken som bidrar till en levande
landsbygd. ”Landsbygds-departementet
har satt upp egna mål om ett dynamiskt
och konkurrenskraftigt näringsliv i hela
landet, vilket även det borde tala för en
satsning på SLU:s utbildningar, inte en
besparing”, skriver de fem.

Porträtt
Ultuna
Åter
till
Som 18-åring kom George Lamont som första utbytesstudent från Cornell University
i USA till SLU. 56 år senare står han åter på svensk mark i Ultuna.
George Lamont
Ultuna 1955/56. Från vänster: okänd, Per Lundin,
Leonard Calcutt, George Lamont och Erik Danfors
Här var det får i den närmaste
ladan, och kor i nästa, minns
George och pekar på huset där
Syltan ligger idag. I övrigt har George
svårt att känna igen sig på området
under den guidade turen, mycket har
förändrats sedan 50-talet. I september
var George tillbaka i Uppsala och träffade
flera av sina gamla studiekamrater
under en förmiddag. Gruppen fick bland
annat träffa Ultuna studentkårs ordförande
Julia Fransson och prorektor Lena
Andersson-Eklund som berättade om
dagens utmaningar för universitetet.
Självklart svenska
Jag frågar om han lärde sig någon svenska
under sitt år här.
– Självklart, säger George. Det var jag
tvungen till. All undervisning var på
svenska och mina kurskamrater kunde
nästan bara svenska.
Inför besöket nu i höst lyssnade
George igenom en svensk språkkurs.
– Då kom svenskan tillbaka. Jag har
inte hört eller pratat svenska sen jag var
här på femtiotalet, men jag förstår det
mesta, förklarar George.
När George blev trött på att prata
svenska hade han en livlina, Erik Danfors.
Erik är född i Australien och kunde
engelska. De blev vänner, och George
firade julen 1955-56 med familjen Danfors
i Norrköping. De har inte haft kontakt
under alla år, men har nu träffats
igen tack vare alumnverksamheten vid
SLU. George och Erik tillbringar några
dagar tillsammans nu när George är på
besök i Sverige. George har rest till Sverige
ensam, och det var en snabbare och
enklare resa nu än när han var här sist.
– Resan hit tog tio dagar 1955, minns
George. Jag åkte båt till Tyskland och
sedan buss till Uppsala.
Studentliv
George och hans vänner pratar gamla
minnen under lunchen och de kallar varandra
vid de gamla kårnamnen, det är
INDEED, URAN och BRÖLLON....
Det är tydligt att minnena är glada, och
starka.
– Det var ju inte så många flickor på
universitetet på den tiden, berättar Erik
Danfors. När vi hade danskväll bjöd vi
in kvinnliga studenter från Fackskolan
för huslig ekonomi.
George har också goda minnen av
studentlivet i Uppsala. Eftersom han
bodde på Östra Ågatan var det nära till
Stockholms nation och han var en flitig
gäst på nationens danskvällar.
Jag undrar vilket som är hans bästa
minne från tiden i Uppsala, och svaret
kommer snabbt – vänskap. De vänner
han fick under sitt år betydde mycket och
höll hemlängtan borta.
Äpplen och internationella
kontakter
Georges liv har präglats av äpplen. Han är
sjätte, och sista, generationen äppelodlare
och familjen äger en av de största odlingarna
i staten New York. Under åren har
han också varit engagerad i Cornells verksamhet,
och även lärt känna utbytesstudenter
som kommit till Cornell från SLU.
George tror att året i Sverige ledde till
att han blev intresserad av internationella
frågor, och han har skaffat sig många
internationella kontakter genom livet.
Familjen har tagit emot flera utbytesstudenter
och många samarbetspartners i
företaget har kommit från andra länder.
Han har också samarbetat med USAID
i flera projekt. (USA:s myndighet för
internationellt bistånd.)
De nya byggnaderna på campusområdet
imponerar på George och hans vänner.
– Det är roligt att se att det verkar gå
bra för universitetet, säger George entusiastiskt
innan han lämnar Ultuna. Ett
besök på Ulriksdals äppelutställning ska
också hinnas med innan resan går tillbaka
över Atlanten.

Forskning
Porträtt
SLU tar plats på Skansen
Ett långsiktigt samarbete ligger i startgroparna. SLU-forskare ska kunna
bidra med kunskap och nå ut till en bred allmänhet – Skansens alla besökare,
men även till medarbetarna på Skansen.
Fröet till samarbetet såddes när Tomas
Frisk, chef för zoologiska avdelningen på
Skansen och Carl-Gustaf Thulin, föreståndare
för Centrum för vilt- och fiskforskning,
SLU, träffades på djurparksföreningens
årsmöte i Riga 2009. De
insåg att det fanns gemensamma intressen
i att bedriva utåtriktad verksamhet
där kunskap sätts i centrum. Vid SLU
bedrivs också forskning inom de flesta av
de områden som Skansen arbetar med.
Sara Brännström, samverkanskoordinator
på ledningskansliet, och Tomas Frisk
har sett till att samverkansprojektet växt
fram. Vice rektor med ansvar för samverkan
Johan Schnürer och Skansens
chef John Brattmyhr utgör styrgrupp för
projektet.
Tidigare i år hölls en workshop med
ett femtiotal medarbetare från både Skansen
och SLU där hela 25 olika ämnesområden
med samverkanspotential kom
fram. Därefter har sju arbetsgrupper bildats
som har till uppgift att ta fram projektplaner
och förslag på gemensamma
aktiviteter som kan genomföras under de
närmaste åren. SLU:s forskare ska kunna
träffa Skansens besökare, dela med sig
av kunskap och bidra till olika aktiviteter
på Skansen. Till exempel kommer
besökarna på nya Lill-Skansen att kunna
träffa forskare och studenter under 2012.
-Skansen är en unik mötesplats som
ger SLU en fantastisk möjlighet att nå ut
med de senaste forskningsrönen till en
stor och bred publik, säger Sara. Skansen
och SLU kan matcha varandra inom
många olika områden, inom allt från
agrar- och kulturhistoria till frågor om
djur, livsmedel, skog och landskapsarkitektur.
Hela SLU kan vara med i samarbetet,
det finns något för alla.>
– Livscykelanalys är ett bra verktyg för att synliggöra det som är viktigt
för minsta möjliga miljöpåverkan. Vi är på fel väg på så många håll vad
gäller miljön. Vi behöver sätta in kraft där det gör mest nytta, säger doktorand
Elin Röös vid Energi och teknik, SLU Uppsala.
Text Mikael Propst
Foto Jenny Svennås-Gillner
8 « RESURS 5.11
RESURS 5.11 » 9

Samma dag, som jag träffar
Elin Röös, står i lokaltidningen
UNT att ”närproducerat är ett
så luddigt begrepp att det i värsta fall kan
vara sämre ur miljösynpunkt”. I SvD
stod dagen innan att ”närodlat inte är att
föredra av miljöhänsyn”. Båda tidningarna
hänvisar till forskare vid SLU.
Skriverierna gör undertecknad osäker.
Vad är egentligen bra för miljön, om inte
det som växer och föds upp i närheten,
och gärna med både hänsyn till biologisk
mångfald och djurvälfärd? Men den
typen av frågor är bara början på arbetet
för Elin Röös och kollegor:
– Det är viktigt att lyfta perspektivet
och börja prata om produkters miljöpåverkan.
För livsmedel så tror konsumenterna
att transporterna och förpackningarna är
det mest miljöbelastande.
I själva verket kan andra faktorer väga
tyngre i sammanhanget, till exempel
valet mellan att äta kött eller vegetarisk
föda. Hon visar en tabell med en komplett
måltid för fyra personer. I det ena
fallet står kött och mjölk för proteinintaget
och i det andra falafel och havremjölk.
Förstnämnda exempel ger totalt 11,5 kilo
koldioxidutsläpp, medan nummer två
motsvarar 2,5 kilo. Transporterna är inte
avgörande för dessa utsläpp, inte heller de
grönsaker och frukter som också ingår i
måltiden.
Ger helhetsbild
Alla mänskliga aktiviteter påverkar miljön.
Livscykelanalys (LCA) är en metod
för att skaffa sig en helhetsbild av olika
systems totala miljöpåverkan. Det handlar
om att kartlägga en produkts eller
tjänsts hela livscykel, inklusive råvaruutvinning,
produktion, användning,
avfallshantering och transporter.
– Under 90-talet skedde en stor explosion
för LCA, då metoderna också standardiserades.
Det här har sedan vuxit.
Vattenfall, Lantmännen och andra har
till exempel flera som jobbar med det.
LCA ger trovärdighet när man pratar om
produkter, säger Elin Röös.
Idag arbetar fler än tio personer med
LCA-relaterad forskning på institutionen
för Energi och teknik, som totalt
har ett 40-tal anställda. Andra metoder
för att bedöma miljöpåverkan är miljökonsekvensbeskrivning,
ekonomisk
värdering och miljörapporter. Skillnaden
är att LCA ger en uppfattning om
de resursflöden som finns och även visar
"Vi forskare
vet så
mycket
som inte
kommer ut"
den kvantitativa effekten, till skillnad
från andra, kvalitativa metoder.
Coca-cola först
Den första livscykelanalysen gjordes av
Coca-Cola 1969-70. Liksom för andra
tidiga LCA-projekt stod förpackningar
och avfallshantering i centrum. Senare
spreds analyserna till metallindustrin,
med introduktionen av aluminiumburken,
och vidare till olika processer inom
livsmedelsindustrin.
– Det är relativt hanterbart att räkna
på direkta utsläpp. Betydligt svårare är
att beräkna indirekta utsläpp. Hela tiden
dyker det upp nya frågeställningar, speciellt
inom jordbruksproduktionen.
Biologiska system är svårare att kontrollera.
Man kan producera livsmedel på så
många olika sätt, säger Elin Röös.
– Jag studerar klimatavtryck av livsmedelsproduktionen.
Hur mycket växthusgaser
släpper man ut genom hela kedjan?
Vilka osäkerheter finns? Vilka konflikter
finns med andra faktorer, som miljöpåverkan
av övergödning, biologisk mångfald,
försurning eller bekämpningsmedel?
Och vad innebär säsongsanpassad
konsumtion?
Är själv medveten kund
Ju längre man pratar med henne desto
fler frågor dyker upp. Det är inte lätt att
vara konsument och försöka göra ”rätt”.
En av delarna i hennes avhandling kommer
också att handla om ”klimatmärkt
livsmedelsbutik”. Hur ska handlaren
kommunicera miljöinformation till konsumenterna
och göra dem mer klimatsmarta?
Hur märker man varorna med
”miljöavtryck”? Själv kan Elin inte gå
in i en livsmedelsbutik utan att hela tiden
tänka på vad hon köper.
Nu när hon klarat av två tredjedelar av
sin avhandling, hon disputerar i början
av 2013, så håller hon på med att utveckla
en köttguide för konsumenterna. I den
finns fyra aspekter: klimat, biologisk
mångfald, antibiotika och bekämpningsmedel
samt djurvälfärd.
Hon påpekar att till exempel grisar som
står stilla inomhus och bara växer kan vara
bättre ur miljösynvinkel än glada utegrisar
– men då missar man djurvälfärden.
En skiva tomat på mackan kan vara bättre
än en skiva ost – men då missas kostaspekten
med exempelvis kalcium.
Hjälp av Stockholms universitet
Med hjälp av nutritioniststudenter från
Stockholms universitet pågår arbete med
att väga in näringsaspekten i livscykelanalysen
genom att räkna ut hela värdet av en
viss diet. Denna typ av forskning är något
gruppen hoppas kunna utveckla och ett
samarbete med Livsmedelsvetenskap,
SLU, har också inletts.
Elin Röös visar besökarna på ForskarFredag på
Skansen hur våra matvanor påverkar klimatet.
Hur många köttbullar motsvarar en förpackning ris?
Elin Röös har en civilingenjörsexamen
i elektroteknik och tio år i IT- och telekombranschen
bakom sig. Hur ser hon
då på framtiden, efter disputationen?
– Det är roligt med forskning – det
dyker upp nya frågor som man vill ha svar
på. Både konsumenter och näring behöver
upplysas. Vi måste acceptera faktum,
till exempel att vi äter alldeles för mycket
kött. Vi forskare vet så mycket som inte
kommer ut, glappet mellan vad vi vet
och vad folk i allmänhet vet är så stort.
Hon tycks föredra att fortsätta med
sin forskning, även om efterfrågan från
näringslivet säkert kommer att vara stor
den dag hon är doktor i klimatberäkningar
av livsmedel.

Aktuellt
WEBB
SPALTEN
Johan Fransson
Johan Fransson hade bara varit prefekt
för institutionen för skoglig
resurshushållning i ett par månader
när SLU:s styrelse beslutade
att genomföra en heltäckande
utvärdering av universitetets forskning
och fortlöpande miljöanalys. Utvärderingen,
”Kvalitet och Nytta” (KoN)
skulle omfatta två huvudkomponenter:
Bedömning av vetenskaplig kvalitet och
relevans samt bedömning av nyttan ur
ett användarperspektiv.
– Vi hade redan börjat dra upp spåren
för att ta fram ett nytt mål- och strategidokument
för institutionen när KoN
beslutades, berättar Johan Fransson.
– För mig som nytillträdd prefekt kom
beslutet helt rätt och jag kunde genomföra
arbetet med institutionens mål- och
strategidokument som ett projekt inom
min prefektutbildning.
Beskriva sig själv
Institutionen, som består av 120 anställda,
delades in i fem forsknings- och två fortlöpande
miljöanalysområden med en
ansvarig person för varje område.
– Varje område fick i uppgift att
beskriva sig själva och utifrån institutionens
vision och mål arbeta fram egna
övergripande mål, effektmål och strategier
för att nå dithän.
Ett första etappmål var att ha en version
av varje område klar till en planerad
institutionsdag. Under institutionsdagen
bröts strukturen med områden upp och
KoN –och sedan?
– För oss var KoN en katalysator för en behövlig strukturering
av institutionens arbete. Vi hade redan börjat dra upp spåren
för att ta fram ett nytt mål- och strategidokument för institutionen
när beslutet om KoN-utvärderingen togs, berättar Johan
Fransson, prefekt vid institutionen för skoglig resurshushållning.
nya grupper bildades med uppgift att läsa
varandras beskrivningar med nya ögon.
– Det visade sig vara mycket lyckat.
De nya konstellationerna kom med fräscha
inspel. Det blev en korsbefruktning.
Efter granskningen arbetades dokumentet
för varje område igenom ytterligare
en gång inom den ursprungliga
gruppen innan de antogs av institutionens
ledningsgrupp under våren 2009.
– För oss var KoN en katalysator för
en behövlig strukturering av institutionens
arbete.
Extra medel och guldmedalj
Att det var mödan värt visade sig. Institutionen
belönades med extra medel om
2 miljoner kronor årligen fram till nästa
planerade utvärdering. Institutionen förgylldes
också med en ”guldmedalj”, vilket
innebar att området fjärranalys fick 1
miljon kronor årligen i två år.
– De områden som fått bäst resultat i
utvärderingen (undantaget institutionens
fortlöpande miljöanalys) var de som belönades.
Områden som bedömdes vara föremål
för förstärkning fick också medel. De
områdesansvariga kom gemensamt fram
till att använda dessa förstärkningsmedel
för att finansiera tre doktorander med
handledarresurser från flera områden.
Den bibliometriska analysen pekade
dock på att institutionen publicerade
förhållandevis lite och därför finns nu
riktlinjer för ökad publicering inskrivet i
institutionens styrande dokument.
– På det hela taget har KoN-utvärderingen
lett till att vi nu har tydligare strukturer,
strategier och fler mätbara mål.
Utvärdering ett ständigt arbete
De årliga uppföljningarna presenterar
siffror i svart på vitt och arbetet vid institutionen
har också blivit mer transparent
med det mål- och strategidokument som
växte fram under KoN-utvärderingen.
Som ett exempel kan konstateras att
antalet publikationer under de senaste
två åren tydligt ökat, vilket Johan Fransson
förstås tycker är mycket positivt.
– Det är viktigt att inte slå sig till ro.
Kvalitetsarbetet måste ständigt fortgå
och följas upp.
Inför nästa omgång av KoN vill Johan
Fransson gärna se att utvärderingen ska
ta ett större grepp och inte enbart se till
forskningen. Även om den fortlöpande
miljöanalysen var med i KoN kom detta
område enligt Johans mening i skymundan.
Ett av institutionens miljöanalysområden,
Riksskogstaxeringen, fick
en excellent utvärdering i ord, men inga
extra medel.
– Det är förstås svårare, men undervisning,
fortlöpande miljöanalys och medarbetarskap
borde också utvärderas. Fristående
sidor > Aktuellt > Alla kalenderhändelser.
C
Högerklicka på Alla kalenderhändelser,
och välj Skapa ny.
C
C
C
Fyll i fälten på vanligt sätt.
När du fyllt i uppgifterna om kalenderhändelsen
(glöm inte en länk om sådan
finns) bestämmer du var visning skall
ske genom att markera publiceringsställen.
Markera även kategori under fliken
Kategorier (näst längst till höger i menyraden)
för att visningen ska kunna
göras på olika sidor och vid olika slags
filtreringar.
Dessutom kan varje institution och enhet
ha ett eget lokalt kalendarium på den egna
hemsidan. Mer om detta på internt.slu.se/
webbpublicering.
Om du inte själv är skribent eller redaktör i
EpiServer kan du be den på din institution/
avdelning/enhet som har behörighet att lägga
in det så att det visas på webben.
Frågor:
IT-stöd, ankn 6600 eller it-stod@slu.se.
Att blogga för att synas
Bloggandet har exploderat de senaste åren, och på SLU finns många
aktiva bloggare. Jens Sundström, forskare vid institutionen för växtbiologi
och skogsgenetik, var ändå något utav en pionjär när han
startade den första forskarbloggen 2006. Bloggen har blivit en ny
kanal för forskningskommunikation.
Forskarbloggen är en gruppblogg där
SLU-forskare utifrån ett vetenskapligt
förhållningssätt kan lämna debattinlägg
och kommentarer. Det innebär att man
skriver under eget namn, men att inläggen
publiceras på Forskarbloggen. Hittills
har bloggen haft 240 000 besökare,
ungefär 130 per dag. Mellan 30 och 40
forskare har lämnat bidrag, men Jens
ser gärna att fler SLU-forskare bidrar
med inlägg eller blir fasta skribenter
och vill att bloggen ska täcka alla SLU:s
ämnesområden.
Ett blogginlägg är med fördel kortfattat
och kan vara ett bra komplement till
att skicka ut pressmeddelanden, menar
Jens. I bloggen kan man vara lite friare,
och lägga till personliga reflektioner.
Eftersom inläggen sparas i ett arkiv med
bra sökbarhet har man stora möjligheter
att få läsare även långt efter att inlägget
publicerats. Att läsarna kan lämna kommentarer
på inläggen gör bloggen till
en arena där man får snabb och synlig
respons.
– Genom att blogga kan man bidra till
att forskningen syns bättre i den offentliga
debatten, säger Jens Sundström.
Flest debattinlägg och kommentarer
på Forskarbloggen har handlat om
GMO. Olika medier har använt material
från bloggen och Forskarbloggen
har bidragit till och format debatten om
GMO i Sverige. Jens har också märkt att
det blivit lättare att bli publicerad i andra
medier efter att inlägg på Forskarbloggen
blivit citerade och uppmärksammade.

Utbildning
Bland baobab,
bollar och babi aner
Efter flera månader av förberedelser och med såväl kurslitteratur som
innebandyutrustning i bagaget stod allt klart: det var äntligen dags att
åka till Malawi en hel månad på lärarutbyte.
Text Daniel Lundberg
FotO Julia Paraskova
Jonas Mwatseteza och Daniel
Lundberg skördar maniok
Utbytesprogrammet Linnaeus/Palme
bygger på tanken att svenskar likt Linnés
lärljungar ska resa ut i vetenskapens
namn och erhålla internationell
erfarenhet, samtidigt som utländska
deltagare i Olof Palmes anda ges en
möjlighet att komma till Sverige och
ta del av vårt undervisningssystem.
Sedan 2009 har institutionen för kemi
ett samarbete med Department of
Chemistry vid Chancellor College
i Zomba, Malawi, där alla deltagare
ges en möjlighet att se en annan
studiesituation och hur kemikunskap
förmedlas på ett lärosäte i en helt
annan miljö.
Utöver de studierelaterade delarna
ingår även en social del i alla Linnaeus/Palme-program,
där vi i det här
programmet valt att koncentrera oss
på matlagning och innebandyspel.
Förlängning
Efter planeringsresorna påbörjades
samarbetet på allvar hösten 2010
när Samson Sajidu kom till SLU som
den första Palme-läraren och undervisade
kemi-delen av kursen Soil and
water chemistry. I utbyte skulle jag
åka som Linnaeus-representant till
Zomba för att undervisa på grundläggande
kemikurser med några inhopp i
påbyggnadskurser inom strukturkemi.
Det var även tänkt att jag skulle identifiera
framtida studentprojekt för våra
egna studenter för utbyten inom detta
program. Det stod nämligen klart redan
före avfärd att vi hade fått förlängning på
vårt utbyte där även två studerande åker
i vardera riktningen kommande läsår!
Jag tog tillfället i akt och ringde
Svenska innebandyförbundet, där jag
undrade om förbundet kunde hjälpa
mig med lite utrustning för att underlätta
innebandyspelandet i Malawi.
Efter att även det internationella
innebandyförbundet bidragit, stod
jag snart med en dubbel laguppsättning
klubbor, bollar, västar, shorts och
tröjor!
Första intrycket
Ungefär i samma veva som jag fått
tag på all denna utrustning fick jag
rapporter att den akademiska frihet
som vi i Sverige tar för givet ännu
inte helt införlivats i den malawiska
universitetsvärlden. Det visade sig
att en föreläsare sagt något som inte
uppskattats av den styrande regeringen,
vilket i slutändan ledde till en
strejk bland såväl fackanslutna lärare
som studentkåren.
Vid ankomsten i Blantyre i juni hade
innebandyutrustningen inte kommit
igenom tullen, men att jag inte skulle
vara orolig. ”Större paket mals några
dagar extra i byråkratins kvarnar,”
enligt min malawiska kollegor. De
meddelade även att strejken fortfarande
pågick, men som förstagångsbesökare
i Malawi fanns det så många
andra intryck att ta in: baobabträd,
babianer och bananer på bakgården!
Studentkontakt
Jag träffade de kommande Palmestudenterna
Judith Chitedze och
Upile Chitete som kommer till Sverige
lagom till denna tidnings utgivning
och kunde sätta mig in i de projekt
som bedrivs inom Chancellor College.
Vi diskuterade de problem som
finns i landet som skulle kunna lösas
på kemisk väg. Chancellor College
är nämligen, som enda kemiundervisande
universitet i Malawi, den enda
enhet som kan besvara sådana frågeställningar.
Utifrån denna utgångspunkt
kommer våra studenter, där
Johanna Schütz och Anastasia von
Hellens har utsetts som vårens representanter,
att kunna bidra med projekt
direkt kopplade till ett verkligt problem.
Vi identifierade ett flertal projekt
vars ansökningar antingen redan blivit
godkända, är under behandling eller
kommer att skickas in. Möjligheterna
tedde sig närmast oändliga och samtliga
inblandade är mycket positiva till
utbytesprogrammets möjligheter. Jag
redogjorde för vad som väntar malawiska
studenter i Uppsala i november
14 « RESURS 5.11
v
v
v

Utbildning
Är du nyfiken på frågor om språk och vad som
händer inom SLU:s språkarbete? Då ska du läsa
den här spalten. Besök även medarbetarwebbens
sidor om text och språk.
och med skräckblandad förtjusning
föreställde de sig både snö på backen
och minusgrader.
Svenska avtryck i Malawi
Hur gick det då med matlagningen
och innebandyn? Jo, det bjöds på
ärtsoppa, flygande Jakob och äppeltjockpannkaka
där i alla fall två av tre
rätter fick mycket väl godkänt. När
väl innebandyutrustningen anlände
Innebandylaget Zomba Mountain
Baboons efter första matchen
spelade vi vid några tillfällen – klädda
i blågula kläder, som även visade sig
vara universitetet färger – och det
blev en dundersuccé! Numera spelas
innebandy regelbundet i universitetets
stora aula, The Great Hall, en arena
med plats för tusen (framtida) supportrar!

Nordisk samverkan om innovation
SLU Holding inleder ett samarbete med tre nordiska universitet och
aktörer som stödjer innovationer. Syftet är att utveckla och stärka
kommersialisering i universitetsmiljöer. Metis, som projektet kallas, är
helfinansierat av Nordiska ministerrådet under tre år.
Ytterligare ett mål för
nätverket Metis är att
utveckla Norden som
en tillväxt- och investeringsregion
genom
synergi och förstärkt
samarbete, berättar
Andreas Scheibenpflug, projektledare på
SLU Holding och en av initiativtagarna
till Metis.
Tvärvetenskapliga samarbeten
Forskning och innovation är två mycket
viktiga faktorer för att skapa välstånd i
samhället. I en allt mer internationaliserad
värld, och kanske allra helst inom
forskarvärlden, är tvärvetenskapliga
internationella samarbeten mellan akademi,
samhällsinstitutioner och näringsliv
avgörande för framgång. Norden har
en lång tradition av samarbeten över
nationsgränserna och våra samhälleliga
system är i mångt och mycket lika varandra.
När det gäller kommersialisering
av innovativ forskning finns det dock
utmaningar och lokala skillnader som
försvårar samarbeten mellan akademi
och näringsliv mellan länderna.
Aktörer lär av varandra
I nätverket Metis ingår, förutom SLU
Holding, Köpenhamns universitet –
Danmarks största och mest forskningsintensiva
universitet, UMB – Norges
motsvarighet till SLU, samt Campus
Kjeller – en av Norges ledande FoUaktörer
inom biovetenskap. Gemensamt
för alla aktörer är att de har tydlig inriktning
på både livsvetenskaper och gröna
vetenskaper.
Genom samarbetet vill aktörerna
bland annat lära av varandras erfarenheter,
förbättra de regionala processerna
och organisationerna samt utnyttja konkurrensfördelar
för att därigenom accelerera
kommersialiseringsprocesser. På
sikt ska det etablerade nätverket kunna
utgöra grunden för ett utökat gränsöverskridande
samarbete mellan universitet
och institutioner inom samtliga nordiska
länder.
Text Lars Eling
Spännande höst på biblioteket
Det är mycket på gång på SLU-biblioteket. Nyrekryteringar
har gjorts och flera stora projekt beräknas
avslutas före jul.
Bland annat kommer ett nytt söksystem att presenteras under
hösten. I det nya systemet behöver sökning endast göras på ett
ställe och man behöver inte känna till i vilken databas eller
tidskrift det man söker kan finnas. Systemet söker samtidigt
igenom databaser, tidskrifter, bibliotekskatalogen och SLU:s
webbplats. Användargränssnittet blir också enklare. Sedan
Kajsa Ragnestam, webbsamordnare
Din tjänst är ny, vad blir dina uppgifter?
Jag ska ta ett samlat grepp om våra delar av webbplatsen, den utvecklas
hela tiden. Det finns många som jobbar med webben på olika sätt och jag
ska samordna våra resurser. Jag kommer också att leda projekt som pågår
där webben är inblandad.
En av våra utmaningar är att utforma webbplatsen så att den på ett ännu
bättre sätt passar våra besökares önskemål. Jag hoppas kunna genomföra
fler kundundersökningar som ett steg i det arbetet.
augusti kan man också chatta och ställa frågor till bibliotekets
personal och därmed få snabb hjälp och svar på frågor.
Resurs har träffat två bibliotekarier, Kajsa Ragnestam som
är ny webbsamordnare, och Staffan Parnell som projektleder
arbetet med en ny publiceringsdatabas.
Vad är din bakgrund?
Tidigare har jag jobbat på folkbibliotek med sociala medier,
digitala tjänster och marknadsföring. Bland annat
har jag utvecklat en mobilapplikation för Staffanstorps
bibliotek där man kommer åt olika tjänster och bibliotekets
viktigaste sidor.
Foto Anette Neldestam
Kajsa Ragnestam
Nordens största kulturmanifestation
Trångt, svettigt, stressigt men alldeles underbart. Förutom 99 000 besökare innehöll årets
Bok- och biblioteksmässa i Göteborg som vanligt ett (för) stort utbud av seminarier, debatter,
utställningar och dragplåster i form av författare och kändisar
Lite i utkanten av detta gigantiska och
sjudande bokhandelsmyller är Forskartorgets
scen som en lugn oas. Här bidrog
SLU:s forskare och miljöanalytiker i år
bland annat med tre föredrag om skog,
i syfte att uppmärksamma FN:s internationella
skogsår. Totalt besökte över
9 000 personer Forskartorgets 75 programpunkter.
Passa på att se SLU-föredragen
på nätet om du inte var där.
Se upp för minor. Hajar du?
Mitt emot Forskartorget tronade SLU:s
monter för Nationalnyckeln till Sveriges
flora och fauna. Här gick delar av redaktionen
från ArtDatabanken i skift för
att kunna svara på frågor om arter, visa
klappakvariet med sjöstjärnor, sjögurkor
och hajar, leda frågequiz samt
hinna kränga profilprodukter. Och sälja
böcker. Och locka fler prenumeranter.
Facit blev över 6 000 besökare i montern
under bokmässans fyra dagar.
Nu drar uppladdningen igång för
nästa års bokmässa den 27-30 september
2012. Då blir det tema Norden.
Text Ann-katrin Hallin
Se SLU:s föredrag från bokmässan på nätet:
www.slu.se/bokbibliotek2011
Ordning och reda på SLU:s publicering
Arbetet med ett nytt system för registrering av alla SLUpublikationer,
SLU-pub, har pågått i ett drygt år, men snart
ser projektledare Staffan Parnell ljuset. Förhoppningsvis kan
databasen vara helt klar att tas i bruk i månadsskiftet november/december.
Syftet med den nya publiceringsdatabasen är att få en fullständig dokumentation
av SLU:s publicering, och bättre funktionalitet. Det handlar både om
den rent vetenskapliga publiceringen, men även den populärvetenskapliga
som når andra målgrupper.
SLU-pub ska kopplas till befintliga system bland annat Epsilon, SLU:s system
för fulltextpublikationer. Forskare ska kunna importera data från andra
databaser, till exempel Web of Science, och därmed inte behöva dubbelarbeta
med att lägga in samma poster flera gånger.
Enskilda forskare ska lätt kunna ta ut information och publikationslistor
från systemet, och till exempel ska citeringar från Web of Science kunna
följas även i SLU-pub. I och med att allt samlas på ett ställe ska databasen
också underlätta för de olika enheterna får rätt tilldelning efter publicering
av material.
Inom kort blir det möjligt att testa systemet och Staffan understryker att
det är angeläget att många är med och testar för att se att systemet håller
måttet och fungerar som det är tänkt.
Text Sofia Ljungman
Staffan Parnell
18 « RESURS 5.11
Sjöstjärnorna fascinerade många,
särskilt de yngre besökarna.
RESURS 5.11 » 19
Foto Anette Håkans

Nya doktorer
promoverades
Årets förtjänstmedaljörer från vänster: Jan Philipsson, Görel Oscarsson och Björn Vinnerås
Den 8 oktober hölls den årliga
promotionshögtiden i Uppsala.
Fem jubeldoktorer, nio hedersdoktorer
och 62 nya doktorer promoverades i
Undervisningshusets aula. Peter Redbo Torstensson
fick samtidigt ta emot årets pedagogiska pris
och årets förtjänstmedaljer delades ut. Festligheterna
fortsatte därefter som vanligt med middag,
underhållning och dans på Uppsala slott.
foto jenny svennås-gillner & viktor wrange
Ärkebiskop Anders Wejryd, prorektor Lena Andersson-Eklund och rektor Lisa Sennerby Forsse
Motiveringar till årets medaljörer:
Jan Philipsson, statsagronom emeritus, får stora förtjänstmedaljen i guld för sina livslånga,
enastående insatser inom forskning och utveckling på husdjursgenetikens område. Hans insatser
har rönt stort internationellt erkännande och har i hög grad gagnat såväl SLU som svensk husdjursnäring.
Jan Philipsson är bl a initiativtagare till den internationella organisationen Interbull.
Han har även utvecklat ett avelsvärderingssystem för nötkreatur, ett system som i dag används
över hela världen.
– Jag blev naturligtvis både överraskad och väldigt glad över att bli uppmärksammad
på detta sätt – i synnerhet som det var av mitt eget universitet”, säger Jan Philipsson.
Görel Oscarsson, f d förvaltningschef, får förtjänstmedaljen i guld. Hon kom till dåvarande
Lantbrukshögskolan 1969 och blev 1977 det nybildade universitetets förvaltningschef, en roll
hon hade i 21 år. Även om hon primärt var den administrativt högsta ansvariga så intresserade
hon sig mycket för forskningens möjligheter, utbildningarnas centrala betydelse och SLU:s speciella
roll som sektorsuniversitet.
Läs mer om promotionshögtiden och se
hedersdoktorernas föreläsningar på www.slu.se
Björn Vinnerås, forskare vid SLU:s institution för Energi och teknik, får förtjänstmedaljen
i silver. Han har bl a forskat kring ammoniakhygienisering av gödsel för att undvika smittspridning.
Han ligger också bakom den patenterade engångstoaletten Peepoo, en biologiskt nedbrytbar
plastpåse där avföring hygieniseras. Dessa användes t ex efter jordbävningskatastrofen på Haiti.
20 « RESURS 5.11
Nypromoverade doktorer i hatt eller lagerkrans
Landshövding i Dalarna och utbildade jägmästaren Maria Norrfalk
utsågs till hedersdoktor vid fakulteten för skogsvetenskap.
RESURS 5.11 » 21

KORSORD
Guldmedalj
Sveriges veterinärförbunds finaste utmärkelse,
Peter Hernquists guldmedalj delades ut till
Göran Jönsson under Smedjeveckan vid SLU i Skara.
och djur på Smedjeveckan i Skara
– Veterinär Göran Jönsson har på ett
engagerat, och oegennyttigt sätt bidragit
till att bevara, strukturera och exponera
den nationella veterinärmedicinska historia
som finns koncentrerad till Skara,
säger Anders Forslid, vice ordförande för
Sveriges veterinärförbund.
Och Skara visade hela veckan upp sig i
vackra höstfärger för gästande föreläsare
och åhörare.
Hernquistdagen
Hernquistdagen samlade ett 50-tal personer,
det var veterinärer och intresserade
från hela landet som firade att
veterinärutbildningen har funnits i 250
år. Internationella och svenska föreläsare
talade om veterinärutbildning igår och
idag.
– Höjdpunkten var fransmannen Jean-
Francois Chary´s presentation av hur det
startade redan 1761 i Lyon i Frankrike,
säger Bo Algers, moderator för dagen.
Göran Jönsson återkopplade med hur
Peter Hernquist fick möjligheten att läsa
till veterinär i Lyon. Inträdeskraven var
tydliga; de antagna skulle kunna läsa,
Stadsvandring med "Peter Hernquist" • Foto Carla Karlsson
skriva, ha en god moral och karaktär.
Hovslagarsöner hade företräde då de
kunde hantera hästar.
Tjerd Joorna från Holland hade ett
tydligt budskap; att veterinärmedicin
och folkhälsa, one health, hänger ihop
mer än någonsin med den ökade rörligheten
av varor och människor på vår
glob. Det var också ett återkommande
tema för övriga svenska föreläsare. Hernquistdagen
avslutades med en stadsvandring
tillsammans med Peter Hernquist
själv och en högtidlig middag.
Hästdagen
Koncentrerat till Skara är också ett flertal
utbildningar med djur och häst på schemat,
från naturbruksgymnasium och
ungdomstrav till Biologiska yrkeshögskolan
och SLU:s båda utbildningar Etologi
och djurskydd samt Djursjukskötare.
Tack vare samverkan mellan utbildningarna
kunde 300 personer få lärdom om
hur hästen reagerar på människan signaler
och hur hästen lär sig.
I år fanns Andrew McLean, känd etolog
från Australien på plats. Vid Axevalla
travbanas nya utbildningscentrum hölls
föreläsning och uppvisningar. Det var
hästen som inte ville hoppa, hästen som
inte ville gå på en trailer och hästen som
bara behövde förstå sin ryttare på ett
tydligare sätt.
Företagande och sjuka djur
I ett föredrag om kvinnligt företagande,
Tro på dig själv och dina idéer, analyserade
eventföretaget Kavat dagens företagare.
Hur dator, mail och telefon har förändrat
den traditionella bilden av mannen i
kavaj till något helt annat.
– Våga satsa, det är när du tar klivet
det kan bli verkstad, sa Martina Lindén
och Emma Johansson.
I samverkan med Skara djursjukhus
hölls också föredrag om gamla katter och
artros hos hundar. Traditionen sedan slutet
av 1700-talet då Peter Hernquist startade
den första veterinärutbildningen i
Skara förs vidare, det finns ett djursjukhus
på campus som samverkar med SLU,
inte bara under Smedjeveckan.
Text Vanja Sandgren
Andrew McLean kommunicerar och demonstrerar • Foto Janne Andersson
VÅGRÄTT
1 Färjestads Håkan
4 kaffesort och kaffeort i M.
7 spelar fotboll i Div. 2
(södra Svealand)
8 stad i Etiopien, bollspel i Tuvalu
10 stad i M. med internationell flygplats
13 yttrade
14 självljuden för sjutton!
15 Tripolis tidigare namn
16 mackätare & mackägare
18 lavin eller måste sko?
19 Schultz med Fiskarna i haven (1995)
20 tvåtaligt
22 sorbisk bil?
24 tysk förk. för Luftraumüberwachungsradardatenfernübertragung!
26 toppar allt, kort sagt ...
27 skuldens gudinna i grekisk mytologi
28 kemiskt förk. för blåbetongsgasen
29 extra kort femtosekund?
30 grannland till M.
34 partiell differentialekvation (förk.)
35 gör 100 m 2 suddig?
36 huvudstad i lodrätt 9
37 ansikte
LODRÄTT
1 dess flygplats är också internationell!
2 kan man bördan
3 hängde uppochned i sju veckor (med Le)
4 kallas mayi på chichewa
5 på andra sidan in?
6 landet i väster
7 dess stadgar tillåter medlemskap
för nationella tv- och radiobolag
i Europarådet
9 tidigare namn på M.
11 kompassriktningen från V10 till V36
12 land vid Röda Havet norrut från M.
13 nästgrannland sydväst om M.
17 kör i Uppsala (inte UL!)
21 “Gustav två i _____,
ramlade i smütsen.”
E. Grimberg Odner Westman Lindeman
23 Eliots berömda initialer
25 Galatasarays klubbordförande Aysal
29 hattstad och stadshatt?
31 ses klättra i M.
32 nej i Marseille
33 ifall ifall ej faller i smaken?
MALA VI SÅ DRICKA NI
ÄR DET ETT gammalt djungelordspråk eller en minnesramsa för kaffedrickande? Nja, här gäller det nog att varva
geografiska kunskaper med en kopp nybryggt för att knäcka kodordet … som inte har några minnesproblem! Om det
låter klurigt kan det sägas att bokstaven i kryssets mitt kan bytas ut mot en “benäsad” släkting för extra tydlighet!
av DL
NYGAMMAL BIOLOGI
Vill du vara med och tävla?
Hitta det rätta svaret genom att kasta om bokstäverna i de sju gula
rutorna. Skicka in det till Resurs, Box 7077, 750 07 Uppsala eller
resurs@slu.se. En vacker träskärbräda står på spel! Vi behöver ditt
svar senast 18 november 2011.
Korsordet i förra numret
av Resurs (nr 4-2011) gick
i biologins tecken med
såväl CHARLES DARWIN (V1)
som RIBOSOMER (L4) bland
temasvaren. Där återfanns
även GENETIK (L23), det
som en gång var GREGOR
MENDELS (V51) lära.
Om man dessutom insåg
att två av de gula rutorna
låg redan ifyllda utanför(!)
kryssplanen borde
lösandet ha lett till det
unikt snirkliga lösenordet
DUBBELSPIRAL.
Som vinnare denna gång
drogs Hanna Fors på Landskapsutveckling
i Alnarp.
Ett rungande grattis och
en skärbräda kommer med
posten!
RESURS 5.11 » 23

NOTISER
7
1
2
4
3
5
6
CGD satsar på sjukdomar
En ny centrumbildning har sett dagens ljus. I dagarna invigs
Centrum för globala djursjukdomar, CGD. Smittsamma infektionssjukdomar
är ett hot mot folkhälsa och djurvälfärd, och
påverkar djur- och livsmedelsproduktionen i världen.
CGD ska stärka forskningen och öka engagemanget kring
globala smittsamma djursjukdomar på VH-fakulteten och är ett
led i SLU:s satsning på forskning som kombinerar infektionsbiologi
och epidemiologi.
Text sofia ljungman
REDD inrättas vid SLU
Corson nu Almas allé
1 Travvägen
2 Almas allé
3 Ultuna torg
4 Galoppvägen
5 Lennart Hjelms väg
6 Gerda Nilssons väg
7 Fågelbacksvägen
Traditionerna följs av SLU när Campus Ultuna nu får nya namn på gator och torg. I takt
med att campusområdet fått nya byggnader och vägar byggts om har behovet av fler
namn uppstått.
Campus har dominerats av namn efter arrendatorer, förvaltare, föreståndare och lärare
från 1700-talet och framåt. Eftersom enbart mansnamn använts tidigare har namngivarna
denna gång också letat efter lämpliga kvinnliga förlagor.
Den öst-västliga körbanan som kallats för corson och som förbinder Undervisningshuset
med Ulls väg och sedan fortsätter förbi det blivande nya Universitetsdjursjukhuset,
har döpts till Almas allé. Alma, liksom Ull, står staty framför ledningskansliet.
Den öppna platsen mellan Undervisningshuset och ledningskansliet, som nu efter omgörningen
framträder tydligare, heter numera Ultuna torg. Vägen som i väster passerar
Friskis & Svettis och i öster leder fram till det nya klustret Mark-Vatten-Miljöcentrum har
givits namnet Lennart Hjelms väg. Han var universitetets förste rektor och bidrog också
till skapandet av lärosätet 1977. En tidigare byggpassage i väster har permanentats
och heter numera Galoppvägen.
Gerda Nilsson, Sveriges första kvinnliga agronomie doktor 1957 och sedermera professor
vid Livsmedelsverket, har gett namn till infartsvägen norr om Markvetenskapshuset
och fram till nämnda MVM-centrum.
Infartsvägen från Dag Hammarskjölds väg till Fågelbacken har döpts till Fågelsbacksvägen,
efter det historiska namnet på kullen där.
Text Mikael Propst
Programchef Ingrid Öborn, i mitten, värnar om den ämnesövergripande
forskningen inom forskningsprogrammet Framtidens lantbruk.
Alla framtidsprogram på banan
Nu har alla fyra framtidssatsningarna kommit igång med sitt
arbete. Framtidens skog har jobbat i flera år, och Framtidens
lantbruk likaså. Människan i framtidens miljöer startade i fjol och
i år började Framtidens djurhälsa och djurvälfärd sitt arbete.
Framtidens lantbruk och Framtidens djurhälsa och djurvälfärd
anordnade nyligen varsina heldagsseminarier på Ultuna.
Branschfolk och forskare träffades och pratade om globala
och nationella problem, om olika framtidsscenarier och vilka
forskningsprojekt som skulle behövas för att lösa problemen.
Tvärvetenskapliga projekt inom SLU och samverkan med
näringarna framhölls som helt nödvändiga för att komma vidare
i forskningen.
De fyra forskningsområdena för framtiden är fakultetsövergripande
och föreslogs i den så kallade KoN-utredningen. De utgör
tvärvetenskapliga plattformar för intern och extern samverkan,
samordning av forskningsprojekt och utformning av större
programansökningar.
Läs mer
www.slu.se/framtidsomraden
Text Nora Adelsköld
Rika länder kan kompensera utvecklingsländer för att inte avverka skog. Detta för att
minska utsläppen av växthusgaser. Samlingsbegreppet för denna kompensation är
REDD, eller Reduced Emissions from Deforestation and Forest Degradation.
Rektor har i ett beslut tidigare i höst inrättat SLU-REDD. Syftet med detta program är
att skapa ett forum för att samla och synliggöra SLU:s kompetens inom området, samt
att stimulera internationellt samarbete och stödja nya initiativ.
En nationell satsning på REDD-frågor kan bli aktuell inom ramen för klimatrelaterat
bistånd. SLU har stor erfarenhet av uppbyggnadsarbete inom det skogliga området i utvecklingsländer
och skulle därmed kunna bidra med kunnande till en nationell satsning
och delta i internationellt samarbete.
Initiativet till SLU-REDD kommer från fakulteten för skogsvetenskap. En styrgrupp
har bildats, där vicerektor Göran Ståhl, dekan Tomas Lundmark och professor Annika
Nordin, programchef för Future Forests, ingår. Forskningssekreterare Boel Åström,
ledningskansliet, är koordinator för programmet. Ett startseminarium hålls i Umeå den 2
december, föranmälan krävs till koordinatorn.
Text mikael propst
Miljoner för hållbart lantbruk
Programmet Mistra Biotech - Biotechnology for Sustainable and Competitive Agriculture
and Food Systems får 40 miljoner kronor under fyra år från Mistra. Ett trettiotal
forskare från bl a SLU, KTH och Lunds universitet står bakom ansökan.
Professor Ingrid Öborn, programchef för Framtidens lantbruk, är en av dem som har
arbetat med ansökan tillsammans med forskare från andra lärosäten. Hon tror att SLU:s
projekt blev utvalt för att det kombinerar naturvetenskap, samhällsvetenskap och etik
och lägger stor vikt vid syntes.
- Genom Framtidens lantbruk har vi lärt oss att tänka bredare. Denna helhetssyn var
till god hjälp i arbetet med ansökan, säger Ingrid Öborn. Det är samma DNA som styr en
liten blomma som en stor ko. Nu kan vi knyta ihop den genetiska forskningen på växter
och djur och utveckla nya redskap för miljömässigt, ekonomiskt och socialt hållbara
produktionssystem.
Text Ulrika Hurtig
Mark-Vatten-Miljöcentrum (MVM)
Fika och rundtur i BioCentrum
och Mark-Vatten-Miljöcentrum
Äntligen är det dags! Den 6 december invigs de nya husen
BioCentrum och Mark-Vatten-Miljöcentrum i Ultuna. Alla är
välkomna på fika och en rundtur i något av husen från kl. 9.30.
Text sofia ljungman
Text viktor wrange
Kvalitetsguide för datahantering
Inom SLU:s miljöanalys hanteras stora mängder miljödata. Det
ställer höga krav på hur data tas emot, lagras och kan tillhandahållas.
Dataplattformarna har tagit fram ett ramverk och guide
för ett standardiserat kvalitetsarbete som nu testas i delar av
miljöanalysen. Guiden är ett led i ett förbättrat kvalitetsarbete
och har rönt intresse hos Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen och
SMHI. Tio projekt,bland annat Riksskogstaxeringen och pesticidövervakningen,
agerar testpiloter.
– Vi är väldigt glada att kunna starta det här arbetet, säger
Leif Hallbäcken, som leder pilotstudien.
Text karin nilsson
24 « RESURS 5.11
RESURS 5.11 » 25

IN BRIEF…
The focus on the students
The winner of the SLU Pedagogic Prize this
year is Peter Redbo Torstensson, Department
of Ecology. He was both excited and moved
when Lena Andersson-Eklund rang him with
the news. As early as during his PhD studies,
Peter spent 20% of his time teaching, and that
has continued since he came to SLU in 1996. "I
try to teach from the perspective of the student,
and to think that they are in the centre”, Peter
says, “It is their education, not mine.”
FOTO viktor wrange
The Blog
Activity on the Researcher Blog has exploded
over the last year, and SLU has many active
bloggers. Jens Sundström, a researcher at
the Department of Plant Biology and Forest
Genetics was something of a pioneer when he
started the first Researcher Blog in 2006. He
regards it as a new channel for researchers
to communicate. Now, nearly 40 researchers
have contributed, and there have been 240 000
visitors, at a rate of about 130 per day.
Clarity after KoN
The evaluation of Quality and Impact at SLU
(KoN) has been a catalyst for improving the
structure of work at many departments. Johan
Fransson has been Head of Department at the
Department of Forest Resource Management
since 2008. New strategy documents were
already underway there when KoN was announced.
Johan tells us that “As a newly appointed
Head of Department, the timing was perfect,
and I could integrate work on new institute goals
and strategy as a part of my induction training”
Publications
A new system for the registration of all SLU
publications has been under development this
year. Project leader Staffan Parnell tells us “The
new system will increase functions and should
be ready for use around the start of December”.
SLU-pub will be linked to existing systems such
as Epsilon and it will allow the import of information
from databases such as Web of Science.
56 Years On
It is 56 years since 18 year old George Lamont
came to SLU as the first exchange student from
Cornell University. Now he has returned to meet
course mates, student union president Julia
Fransson and Deputy Vice-Chancellor Lena
Andersson-Eklund. George is the 6th generation
of apple growers, and the family farm is one
of the largest in New York State. He travelled to
Sweden alone, but is quick to tell us “The friends
I gained during that year meant a lot to me, and
kept me from being homesick”.
Welcome to Skansen!
Researcher's Night took place at Skansen on
the 23rd September. John Brattmyhr, Head of
Skansen regards it as an opportunity to explore
collaboration between SLU and Skansen. It
was a chance to build bridges, and important
links and a contact net are starting to develop.
We are hoping that the bridges that are being
built will be of benefit to SLU too, including the
chance to access a large portion of the general
public, spreading information and knowledge.
FOTO sofia ljungman
Baobab, Baboons and Balls
After months of preparation, Daniel Lundberg,
a researcher at the Department of Chemistry
has packed his course literature and 2 sets of
floorball kit and flown to Malawi. Since 2009 the
Department of Chemistry at SLU has had a link
with the Department of Chemistry at Chancellor
College in Zomba, Malawi supported by a
Linnaeus/Palme bilateral exchange agreement.
Samson Sajidu came to SLU as a ”Palmeteacher
and took part in the course Soil and
water chemistry. The floorball equipment is a gift
from the Swedish Floorball Association.
FOTO Julia Paraskova
Cuts
SLU has been given a series of drastic cuts,
which run contrary to the government position in
a number of areas. Government policy supports
food production, global development, animal
welfare, rural development and a string of other
subjects. Yet 30 million SEK has been cut from
SLU, and education is the only place it can
come from. Other cuts lead to there being a hole
of 100 million SEK in the SLU budget for 2012.
The Vice-Chancellor Writes
We have been given a series of drastic and
unexpected cuts, contrary to the government
promise to support educations with many applicants,
and good employment prospects. SLU
has never had so many students, and many gain
jobs even before their education is complete.
Other cuts in agricultural and equine research
funds will also impact on SLU’s work. Yet, a
Nordic study shows that SLU research is of
extremely high quality, with our high publication
rate also being of a significantly higher quality
than many of our competitors.
translation Richard Hopkins
foto jenny svennås-gillner
En märklig neddragning
Höstens budgetproposition medförde nedskärningar
i vår budget, direkt och indirekt. En oväntad och
drastisk nedskärning var den som drabbade våra
utbildningar. Den var desto mer märklig eftersom den gick
i rakt motsatt riktning mot regeringens strategi att premiera
utbildningar med högt sökandetryck och hög anställningsbarhet.
Bägge dessa kriterier passar väl in på SLU som alltså
borde få medel att öka antalet studenter men som istället får
en kraftig nedskärning, just inom utbildningen. Hur ska vi
tolka det? Räknas inte veterinär, agronom, jägmästare och
landskapsarkitekt som högskoleutbildningar?
Nedskärningen kom också i ett läge då det sammantagna
antalet studenter som läser på SLU är större än någonsin. Det
är helt i linje med vårt långsiktiga mål, att öka utbildningens
omfattning vid universitetet. Det finns stor efterfrågan från
arbetsmarknaden på våra studenter – så stor att många får jobb
innan de hinner ta ut examen. I detta läge innebär neddragningen
av fakultetsanslaget att vi måste minska antalet utbildningsplatser
i stället för att öka där efterfrågan från samhället
är som störst. Vad säger näringslivet inom våra sektorer om en
sådan utveckling?
Tyvärr innebar höstbudgeten också att medel från klimat- och
miljöpropositionen upphör vilket bland annat innebär att
SLU:s möjlighet att bidra med viktiga underlag för miljökvalitetsmålen
kraftigt begränsas. Till detta kommer så att
Stiftelsen Lantbruksforskning, SLF, liksom Stiftelsen Svensk
Hästforskning, får en neddragning av sin budget. Det drabbar
i sin tur forskningen inom SLU, inom vissa områden med
kännbara konsekvenser. Även här kan förutspås att näringarna
I SKRIVANDE STUND AV REKTOR LISA SENNERBY FORSSE:
mister värdefull kunskap baserad på vetenskap och beprövad
erfarenhet för en hållbar utveckling.
Detta är inte så roligt, men för att avsluta med något positivt
denna vackra höstdag kan vi glädjas åt att forskningen vid
SLU uppvisar en fortsatt positiv trend. Den vetenskapliga
publiceringen vid SLU har ökat kontinuerligt sedan mitten av
2000-talet. Bibliometrisk analys bekräftar att SLU:s publicering
håller hög internationell kvalitet. Nyligen presenterade
det nordiska forskningsrådet Nordforsk en bibliometrianalys
av publiceringen från de nordiska universiteten. Analysen
visar att SLU:s forskning har stort genomslag och citeras klart
över världsgenomsnittet inom många av våra olika områden.
Inom området Plant Science/Växtforskning citeras till exempel
en artikel från SLU i genomsnitt dubbelt så ofta som en
artikel inom samma område på andra håll i världen. Externa
forskningsbidrag fortsätter att öka och SLU-forskare har i stor
konkurrens erhållit finansiering för ett antal större strategiska
satsningar från forskningsråd och stiftelser. Vilket slöseri är det
då inte att inte låta fler studenter få del av vår högkvalitativa
forskning i populära utbildningar!
Höstterminen är i full gång och det märks på den intensiva
arbetstakt som nu är förhärskande inom universitetets alla
skrymslen och vrår. Det är ansökningar, strategiarbeten,
möten om diverse ärenden, autonomiöverläggningar, budgetarbete
och mycket mer.
I allt detta är det viktigt att passa på att njuta av de fina höstdagarna
med sol och glödande lövverk för att fylla på med
energi inför de utmaningar vi nu tampas med.
26 « RESURS 5.11
RESURS 5.11 » 27

POSTTIDNING B
SLU, Kommunikationsavdelningen
Box 7077
750 07 Uppsala
ISSN 1653-2058
Alle man på Skansen!
Efter många samtal och en mycket inspirerande workshop här på Skansen
genomfördes ForskarFredag den 23 september. Då kunde vi se i praktiken
vilka möjligheter det här samarbetet kan ge oss båda.
Dagen blev välbesökt och en bra start på vad jag hoppas ska bli ett
långvarigt och givande samarbete. Den här dagen kunde vi se hur väl vi
tillsammans kommunicerar med målgruppen unga och jag såg att SLU ger
oss en tyngd i presentationen som går väl med Skansens möjligheter till
åskådliggörande.
För oss här på Skansen innebär samarbetet med SLU inte bara utökade
kontakter med forskarvärlden och möjligheter att ta in kunskap och
utveckla verksamheten, det blir också en brygga mellan avdelningarna
internt här på Skansen. Det kan vara svårt för en så bred verksamhet som
museet Skansen att hitta en motsvarighet i den akademiska världen men
SLU täcker flera av våra kärnområden: kulturhistoriska traditioner kring
mat och odling, zoologiska avdelningens pedagogiska verksamhet och
kunskapsinhämtande, liksom parkens verksamhet med förädling och utveckling
av park, trädgårdar och kulturhistoriska miljöer. Jag kan se redan
nu hur det börjar formeras viktiga kontaktnät mellan enskilda medarbetare
och avdelningar.
Tidigare har vi här på Skansen byggt upp kontaktnät utifrån specifika
områden. Kulturhistoriska avdelningen har många kontakter med friluftsmuseer
över hela världen och andra viktiga aktörer i Sverige. Zoologiska
avdelningen är aktiv i både svenska, europeiska och internationella
djurparksföreningar, (EAZA och WAZA). Park- & trädgårdsavdelningen
samarbetar sedan tidigare med Centrum för biologisk mångfald och många
andra inom sitt område.
Det är bra och kommer att fortsätta, men med samarbetet med SLU
kompletteras alla specialiteterna i en och samma institution. Det knyter
ihop säcken kan man säga.
Vi hoppas ju också att samarbetet ska ge goda fördelar för SLU i framtiden.
En av dem är att få en stor kontaktyta med allmänheten och underlätta
i ert uppdrag som universitet genom möjligheter att vidareutveckla
pedagogik, informera och illustrera forskning i praktiska exempel osv.
Som Skansenchef känns det här samarbetet som en otroligt stimulerande
möjlighet och det kommer säkert att bli en rejäl utmaning att ta vara på
alla dessa möjligheter. Det är utmaningar man växer av. Välkomna till
Skansen!
John Brattmyhr, Skansenchef
FOTO KENT PEHRZON
28 « RESURS 5.11