Lite bakgrund

Måltider på
daghem
Väl sammansatta och balanserade måltider på daghem
främjar barns tillväxt, utveckling och hälsa.
Det är viktigt att barnen får tillräckligt med mat och
tillräckligt med tid för att äta, i en trivsam och lugn
måltidsmiljö. Med så kort tid som möjligt mellan
tillagning och servering bevaras näringsinnehåll och
god smak bäst.
Sammanställt av
Angelica Johansson, leg. dietist och näringsterapeut
November 2009
Rekommendationerna som följer gäller friska barn.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING
sid
1 Inledning ......................................................................................................... 1
2 Måltidsordning .............................................................................................. 1
3 Tallriksmodellen ........................................................................................... 2
4 Grönsaker, frukt och bär ............................................................................ 3
5 Kött, fisk, fågel, ägg och vegetariska alternativ .................................... 5
6 Matfett ............................................................................................................. 6
7 Mjölk och mjölkprodukter ......................................................................... 6
8 Bröd och gröt ................................................................................................. 7
9 Potatis, ris och pasta .................................................................................... 8
10 Drycker ............................................................................................................ 8
11 Sötsaker ........................................................................................................... 8
12 Nötter, mandlar och frön ........................................................................... 8
13 Sparsamt med salt – krydda maten med andra kryddor ................... 9
14 Barn under ett år – särskilda rekommendationer .............................. 10
15 Frukost ............................................................................................................ 11
16 Mellanmål ....................................................................................................... 11
17 Kalasdags ........................................................................................................ 12
Referenser ...................................................................................................... 13
Bilagor
1 Finska näringsrekommendationer i korthet ........................................ 14
2 Vidareläsning ang. fettrekommendationerna ...................................... 16

1 Inledning
Mat är så mycket mer än bara energi och näring. Maten vi äter kan även relateras till bland
annat kultur, känslor, religion eller tradition och dessa aspekter får inte glömmas bort.
Som vuxen blir man (ibland omedvetet) barnens förebild. Därför hör inte diskussioner
kring t ex kroppsvikt, utseende eller bantning hemma vid matbordet, då barn är kvicka att
ta till sig sådana kommentarer.
Det är alltid vuxna som bestämmer vad barnen skall äta. Barn äter dock olika mycket och
det är viktigt att se till individen och dennes behov och förutsättningar. Om ett barn äter
väldigt lite eller väldigt mycket, eller om andra problem uppstår vid måltidssituationen, är
det viktigt med en god dialog och samverkan med hemmet. Då kan man tillsammans
diskutera fram eventuella åtgärder.
2 Måltidsordning
Regelbundna måltider är väldigt viktigt för barn. De klarar endast av att äta små portioner
åt gången och är dessutom känsligare än vuxna för långa mellanrum mellan måltiderna.
Hunger kan orsaka trötthet, ilska och irritation.
Att redan som barn vänja sig vid en regelbunden måltidsrytm främjar ett balanserat och
måttligt ätande även i vuxen ålder.
Bild bearbetad från Lapsi, perhe ja ruoka.
1

De yngsta barnen (1 – 2 år) kan behöva 2 – 2 ½ timme mellan måltiderna medan de
större barnen kan ha lite längre intervall om 3 – 3 ½ timme mellan måltiderna.
Matlusten kan variera från ena dagen till den andra och även från måltid till måltid.
Barn kan behöva många provsmakningar innan ett nytt livsmedel eller en ny maträtt
accepteras.
Om ett friskt barn äter en väl sammansatt kost, i mängder som styrs av aptiten, får barnet i
allmänhet i sig tillräckligt. Att energibehovet uppfylls kan man se på barnets tillväxt, det
vill säga längd- och viktförändringar.
3 Tallriksmodellen
Även för barn kan huvudmåltiderna komponeras enligt Tallriksmodellen.
En bra huvudmåltid och mellanmål för barn kan sättas samman med:
1. Grönsaker
- råa, i bitar, kokta, som sallad
- liten portion oljebaserad dressing
2. Potatis, ris eller pasta
3. Kött- eller fiskrätt
- alternativt soppa, låd- eller gryträtt eller gröt
4. Som måltidsdryck fettfri mjölk, mjölk eller surmjölk med högst 1 % fett
5. Bröd med margarin eller vegetabiliskt bredbart pålägg
6. Bär och frukt som efterrätt och/eller som mellanmål
Mellanmålet varieras och innehåller bröd eller gröt, bär eller frukt, mjölk eller mjölkprodukter
och grönsaker.
Mellanmål
Bild bearbetad från Lapsi, perhe ja ruoka.
2

4 Grönsaker, frukt och bär
Ett bra mål är fem grönsaks-, frukt- eller bärportioner per dag. Grönsaker, frukt och bär
kan väljas beroende på årstid och är en viktig del i varje måltid, även mellanmål.
I olika färger är de dessutom en fröjd för ögat!
Exempel på grönsaks-, frukt- och bärportioner för barn i lekåldern
Sallad, råkost eller färska
grönsaker i bitar
Kokta grönsaker
Tomat
Morot
Medelstora frukter
(äpple, apelsin, banan)
Vindruvor
Färska/frysta bär
Torkad frukt
Barn i lekåldern
1 dl
knappt 1 dl
1 liten
1 liten
½
8 st
1 – 1,5 dl
¼ dl
Barn tycker i allmänhet om tydliga och enkla sallader, med några komponenter.
De kan tycka att det är roligt att själva få blanda salladen på tallriken av de grönsaker som
erbjuds.
Oljebaserad salladsdressing smaksatt med örter ”mjukar upp” smaken på de flesta
grönsaker. Färska grönsaker i skivor och klyftor är roliga mumsbitar för barn.
I lekåldern äter barn gärna t ex ärter, majskorn eller blomkål, kålrabbi och morot i bitar.
Grönsaker går också bra att använda som smörgåspålägg. Dipsås av t ex fil eller mosad
avocado kan öka intresset för grönsaker.
Grönsaker kan även serveras som varma tillbehör. Kokta grönsakstillbehör smakar bäst då
tuggmotståndet finns kvar. Frysta grönsaker är snabbt och behändigt att använda och
näringsmässigt ett bra alternativ i matlagningen. Grönsaker i olika former kan användas
rikligt i kött-, fisk- och kycklingrätter. Färsrätter, grytor och soppor kan drygas ut med
grönsaker.
3

Inlagda grönsaker som rödbeta och gurka kan ingå som tillbehör någon gång men ersätter
inte färska grönsaker.
Rotfrukter som t ex morot, palsternacka och kålrot är billiga och deras naturligt söta smak
kommer fram om de skärs i bitar och ugnsbakas.
Vegetariska rätter är t ex soppor, grönsakslådor, -gratänger och -plättar.
Liten grönsaksguide
Blomkål – som kokta buketter eller i soppor
Broccoli – kan wokas eller kokas och blandas i många maträtter – även stjälkarna kan
skalas, skivas och användas i maten
Spenat – hackad, fryst spenat kan användas till fisksås, färska spenatblad passar i sallader
Fänkål – ugnsbakad får den en svagt lakritsliknande smak
Kålrot – har lite söt smak, kan serveras kokt eller ugnsbakad
Majskorn – många barn tycker om att pilla i sig majskornen med fingrarna
Paprika – strimlad paprika kan användas t ex i grytor och sallader
Sockerärter och haricot verts – serveras lättkokta eller snabbfrästa
Tomat – finns i många olika varianter, de mindre sorterna har lite mildare smak
Vitkål – kan strimlas och användas till sallad eller i wokblandning
Gröna ärter – djupfrysta behöver de bara tinas
Råkost- och salladstips. Variation är viktigt – välj från tabellens vänstra
kolumn och kombinera med ett eller flera tillbehör samt salladsdressing.
Grönsallad Gurka Vindruvor Melon Honungoljedressing
Kål Lingon Grynost Krossad ananas Ananasjuice
Tomat Purjolök Kinakål Zucchini Oreganooljedressing
Blomkål Paprika Ärter Körsbärstomat Yoghurtsås
Morot Kålrot Apelsin Russin Apelsinsenapsdressing
Gurka Grönsallad Rädisa Fryst grönsaksblandning
Fransk
oljedressing
Det kan vara en fördel om grönsakerna läggs på tallriken först, så att inte den övriga maten
hunnit fylla upp hela tallriken när det är dags att ta åt sig av dem.
Frukt eller bär serveras gärna som de är. Frukt- och bärsallader samt lättsötad bärkräm ger
omväxling till mellanmål. Bär och frukt passar bra tillsammans med mjölkprodukter.
Barn tycker ofta om bär eller frukt med naturell yoghurt, grynost-bärsallad, bär- och fruktkvarg
samt mjölkdrinkar. Då barnen själva blandar bär i t ex naturell yoghurt lär de sig vad
som ger smaken och de tycker ofta det är roligt att se hur bärens färg sprider sig.
4

Syrliga bärrätter kan smaksättas med små mängder socker.
Tips! Syrliga bär som t ex vinbär eller lingon kan blandas med sötare frukter som
t ex banan, päron eller ananas för att minska behovet av extra socker.
+
mindre tillsatt socker behövs
Lästips! Grönsaker * Frukter * Bär – Inspiration och idéer för daghem – Folkhälsan
(finns som pdf-fil på http://www.folkhalsan.fi/default.asp?path=28;32;6796;687;11444)
5 Kött, fisk, fågel, ägg och vegetariska alternativ
Fisk serveras minst en gång per vecka, gärna två gånger per vecka. Tillred helst utan
panering och med variation mellan olika fiskarter. Kött kan även varieras med skinnfri
fågel, ägg och/eller baljväxter. Skär bort synligt fett på kött.
Kött och charkprodukter med låg fett- och salthalt uppfyller följande kriterier:
Helt kött – högst 7 % fett
Köttfärs – högst 10 % fett
Produkter av helt kött – högst 4 % fett och högst 1,8 % salt
Uppskärningskorv – högst 12 % fett och högst 1,6 % salt
Förslag på magra köttpålägg är t ex kokt skinka, kalkon- och kycklingpålägg.
Korv innehåller mycket hårt fett, salt och nitrit och korvrätter behöver därför begränsas för
barn till 1 – 2 måltider per vecka.
Vegetariska alternativ är ofta billiga och mer miljövänliga alternativ till animaliska
livsmedel. I matlagningen kan därför proteinrika livsmedel som bönor, sojaprodukter
(t ex sojakött, tofu), ärter och linser ingå emellanåt. Vissa bönor innehåller lektiner, som
kan ge akut illamående om de inte tillagas korrekt. Följ därför alltid noga anvisningarna
för tillagning av baljväxter. Det finns många olika sorters bönor att välja mellan och
kikärtsröra (hummus) kan vara ett alternativ till smörgåspålägg.
Quorn (innehåller äggvita) är ett alternativ till köttfärs och kyckling men har dock lägre
järninnehåll.
5

Särskilda rekommendationer för leverrätter
Spädbarn (under 1 år):
– Lever och leverrätter undviks i kosten
Under skolåldern:
– Leverkorv- och pastej sammanlagt högst 70 g i veckan (ca 4 – 5 skivor/vecka)
och
– Leverlåda högst 300 g (¾ ask färdig leverlåda) i månaden
varvid
– Leversås och leverbiffar skall undvikas
6 Matfett
Den största delen av fettet vi äter följer med livsmedlen som så kallat dolt fett.
Grädde, ost, fet mjölk, feta korvar och andra feta köttprodukter innehåller naturligt dolt
fett, vilket i huvudsak är hårt fett.
Synligt fett är bl a margarin, smör, matfettsblandningar, flytande fettblandningar och
vegetabilisk olja som vi tillsätter till bröd, i bakning, matlagning och salladsdressing.
I lekålden räcker 20 – 30 g (4 – 6 tsk) synligt fett per dag. Om barn tar lättmargarin på
smörgåsarna kan mängden vara större.
Mängden fett har betydelse då fett ger mycket energi. Även fettets kvalitet kräver dock
uppmärksamhet. En hälsosam kost innehåller främst mjukt fett och minsta möjliga mängd
hårt fett. Vegetabiliska oljor och margarin av dessa bidrar med mjukt fett, livsnödvändiga
fettsyror och E-vitamin.
På bröd
Välj vegetabiliskt margarin med högst 33 % mättat fett.
Till matlagning och bakning
Välj vegetabilisk olja (gärna raps-/rypsolja) eller flytande margarin.
Till oljebaserad dressing rekommenderas i första hand raps-/rypsolja.
För att räkna ut andelen mättat fett i en produkt, titta på
förpackningen efter:
- totalt antal gram fett per 100 g
- antal gram mättat fett per 100 g
Dividera sedan mängden mättat fett med totalmängden fett
och multiplicera med 100 för att få ett procenttal.
7 Mjölk och mjölkprodukter
Mjölk och flytande mjölkprodukter bör vara fettfria eller magra alternativ med högst 1 %
fett. De skall även helst vara vitamin D-berikade (ekologiska mjölkprodukter berikas ej).
Rekommendationerna om magra mjölkprodukter gäller oavsett kroppsvikt och syftar inte
till att minska energiintaget (kalorier) utan intaget av mättat fett.
6

Fettfria och magra mjölkprodukter är t ex fettfri eller mager mjölk, surmjölk, yoghurt, fil
eller kvarg (högst 1 % fett), grynost (högst 2 % fett), mager hårdost (högst 17 % fett) samt
lätt smältost (högst 10 % fett). Smaksatta mjölkprodukter kan innehålla mycket tillsatt
socker och därför är naturella varianter bättre alternativ.
Fettfri mjölk passar även till barn under två år, men då tillsätts dagligen 2 – 3 tsk
vegetabiliskt margarin (60 – 80 % fett) eller vegetabilisk olja till maten eller på bröd. Detta
medför att energiintaget inte blir för lågt, samtidigt som barnet får mer av det mjuka fettet.
För barn rekommenderas 5 – 6 dl mjölk och mjölkprodukter per dag, samt 2 – 3 skivor ost.
Ost
Mager och lättsaltad hårdost har högst 17 % fetthalt och högst 1,2 % salthalt.
Ju magrare osten är, desto mer kalcium innehåller den.
En skiva ost motsvarar ungefär 1 dl mjölk avseende kalcium.
≈
1 skiva (10 g) ost 1 dl mjölk
8 Bröd och gröt
Bröd
Bröd kan ingå i varje måltid. Fiberhalten är viktig,
dock kan alltför fiberrikt bröd ta för stort utrymme i
magen för de allra minsta barnen. Välj bröd med
minst 4 g kostfiber per 100 g, gärna mer än 6 g/100g.
Lättsaltat mjukt bröd innehåller högst 0,7 % salt och
knäckebröd högst 1,2 %.
Tips!
Om första ingrediensen
är ett fullkornsmjöl,
är brödet oftast fiberrikt.
Fullkornsbröd ger mer fibrer
och mineraler än vitt bröd.
Gröt
En deciliter gröt motsvarar en brödskiva.
Gröt kan tillagas av t ex rågflingor, havregryn, flingkliblandningar,
grahams-, korn- och rågmjöl eller
korngryn. Gröt till lunch eller middag kompletteras
med mjölk- eller köttprodukter samt grönsaker, bär
eller frukt.
7

9 Potatis, ris och pasta
Variera gärna mellan potatis, ris och pasta. Välj gärna fullkornsprodukter av ris och pasta
och tillaga oftast utan tillsats av salt eller fett.
För variation kan även t ex couscous, bulgur, matvete eller korngryn användas.
10 Drycker
Den bästa törstsläckaren under dagen är vatten, som bör finnas lättillgängligt på ett
behändigt och hygieniskt sätt hela dagen. Fettfri mjölk eller mjölk / surmjölk med högst
1 % fett passar bra som måltidsdryck.
Rikligt intag av drycker sötade med socker eller sötningsmedel tar plats från annan mer
näringsrik mat och dryck och försämrar på så sätt kostens kvalitet. Söta drycker är
dessutom skadligt för tänderna. Barn bör inte dricka saft med bensoesyra (E210) dagligen.
11 Sötsaker
En stor portion godis eller kex tar bort hungerkänslan och minskar andelen mer fullvärdig
kost. En påse godis (100 g) motsvarar en hel lunchmåltid för ett barn och 100 g
chokladkaka eller ett kakpaket ger nära hälften av ett barns dagliga energibehov.
Livsmedelsverket i Sverige anger att den mängd sötsaker som ryms i kosten under en
vecka för små barn motsvarar nedanstående mängder, fördelat över ett eller flera tillfällen.
Glass
Småkakor
Sockerkaka, bulle
Godis (ej choklad)
Choklad
Läsk eller saft
Snacks
¾ dl, 40 g
2 st á 15 g
½ skiva/st, 25 g
1/3 dl, 25 g
15 g, 4 små rutor
2 dl, 1 glas
20 g, ½ minipåse
Eftersom utrymmet för dessa livsmedel är väldigt begränsat i en hälsosam kost kan det
vara bäst att föräldrarna tar ansvar för den delen och att daghem endast vid enstaka
tillfällen och i måttliga mängder serverar av ”utrymmesmaten”.
Det medför många hälsomässiga fördelar om barn inte vänjer sig vid söt smak, varken från
socker eller sötningsmedel.
12 Nötter, mandlar och frön
Nötter, mandlar och bl a sesamfrön kan utlösa allergiska reaktioner. De kan dessutom lätt
sättas i halsen och är inte lämpliga för små barn. Jordnötter (som är en baljväxt) är starkt
allergiframkallande och bör undvikas på daghem, liksom nötter, mandlar och sesamfrön.
8

13 Sparsamt med salt – ge maten smak med andra kryddor
Salt som används i matlagningen utgör en betydande del av både barn och vuxnas
saltintag. Salt fås dessutom från t ex köttpålägg, korvar, bröd och ost.
Det är viktigt att redan som barn vänja sig vid lättsaltad mat. Barn kan vara känsligare än
vuxna för kraftigt saltad mat. Saltmängden i matlagning och bakning kan minskas stegvis
– till en början med ¼ och sedan med hälften från utgångsläget.
NaCl = natriumklorid = koksalt
1 gram natrium = 2,5 g NaCl; 1 gram NaCl = 0,4 g natrium
Om endast mängden natrium anges på förpackningen,
multiplicera med 2,5 för att få fram salthalten i %.
Salthalten kan minskas genom att tillsätta mycket grönsaker i maten. Smaksätt maten med
rotfrukter, lök, tomat och andra grönsaker, örter, citrusfrukter, peppar, paprika och andra
kryddor. Till fisk passar dill, vitpeppar, citronsaft, ingefära, purjo och tomat bra.
Kycklingrätter får nytt liv med ingefära, kanel, honung samt plommon och andra frukter.
Färska örter eller torkade örtkryddor ger maten många spännande smaker. Smula sönder
torkade örter som oregano, timjan och basilika med fingrarna så kommer smaken fram
bättre.
Om maträtterna är smaksatta med saltinnehållande kryddor som kryddblandningar,
buljongtärningar eller soja, eller innehåller marinerade produkter, kan saltmängden
minskas eller lämnas bort helt. Även då korv eller andra saltrika livsmedel serveras behövs
inget extra salt i maten.
Exempel på saltmängd i saltfattiga maträtter
Maträtt Vätska/råvara Salt
Gröt 1 l vatten/mjölk 2,5 g = ½ tsk
Soppor 1 l vatten 5 g = 1 tsk eller 1 buljongtärning
Färsrätter 500 g köttfärs 2,5 g = ½ tsk
Makaronilåda 200 g makaroner 2,5 g = ½ tsk
Bröddeg ½ l vatten 2,5 g = ½ tsk
Många kryddblandningar och buljongprodukter innehåller ca hälften (25 – 85 %) salt.
I en matsked senap eller ketchup finns nära ett halvt gram salt och i sojasåser är saltmängden
i medeltal ca 15 %.
9

Kriterier för saltmängder i olika livsmedelsgrupper
Minskat innehåll av salt
eller mindre salt
Salt högst, %
Livsmedel
(saltmängden i dessa
livsmedel måste alltid
anges)
Kraftigt saltat eller
mycket salt tillsatt
Salt över, %
1,0 Ostar 1,3
1,3 Påläggs-, mat- och råkorv 1,7
1,4 Andra köttprodukter som
används som pålägg
1,4 Fiskprodukter 1,9
0,9 Matbröd 1,2
1,2 Knäckebröd och surskorpor 1,6
1,2 Frukostprodukter av
spannmål
0,7 Soppor, buljong och såser,
även pulver och koncentrat
färdiga att ätas
0,8 Halvfabrikat och färdigmat 1,1
--- Kryddprodukter som
innehåller salt
Välj gärna livsmedel som uppfyller kriterierna för saltmängd i den vänstra kolumnen.
1,9
1,6
0,9
---
14 Barn under ett år – särskilda rekommendationer
Nitratinnehållande grönsaker undviks eftersom nitrat kan omvandlas
till nitrit, som kan försvåra syreupptagningsförmågan hos små barn.
Rikligt med nitrat finns i kålrot, rova, rödbeta, rotfruktssaft, spenat,
mangold, bladselleri, kinakål, rädisa och nässlor.
Honung rekommenderas inte till spädbarn då honung kan innehålla
sporer av en bakterie som kan ge botulism (förlamningstillstånd).
Salt anstränger det lilla barnets njurar. Använd därför inte salt i maten och inte heller saltoch
tillsatsrika livsmedel som t ex korv eller andra köttprodukter, buljonger, ostar, färdigmat
och fiskprodukter.
Komjölk har ett mycket lågt järninnehåll och större mjölkmängder tar därför plats från
annan, järnrik mat. Små mängder komjölk i matlagningen eller till gröt går bra efter tio
månaders ålder men mjölk och mjölkprodukter som dryck eller enskilt mål bör inte ges
innan ett års ålder.
Mjölkprodukter med rikligt med socker, tillsatser eller salt såsom sötad yoghurt eller fil,
puddingar, glass eller ost, ges inte till spädbarn.
10

Lever och leverrätter undviks i kosten.
Nötter, mandlar och frön ges inte p g a risk för mögeltoxiner och kvävningsfara.
I svamp finns naturligt förekommande skadliga ämnen eller tungmetaller, varför de inte
rekommenderas till spädbarn. Svamp är dessutom svårsmält.
Groddar ges inte p g a salmonellarisken.
Saft som innehåller konserveringsmedel som bensoesyra lämnas till senare.
Rabarber undviks p g a den höga halten oxalsyra.
För barn under ett år undviks alltför feta, stekta eller rökta maträtter samt större mängder
av mat som är svårsmält som t ex kål- och bönrätter.
Under ett års ålder räcker 1 – 1,5 msk (15 – 25 g) kött per måltid. För att barnet ska
bekanta sig med grundsmaker från kött, fisk och grönsaker är det bra om de serveras som
separata puréer.
15 Frukost
I frukosten kan magra mjölkprodukter, bröd med smörgåsfett och pålägg, gryn och flingor,
frukt/bär och grönsaker ingå. En bra frukost kan bestå av:
– Gröt, välling, flingor eller müsli och/eller bröd
– Mjölk, naturell fil eller yoghurt (högst 1 % fett)
– Vegetabiliskt smörgåsmargarin och pålägg
– Frukt, bär och/eller grönsaker
Det är bra att komplettera frukosten med en färsk frukt istället för juice. Frukostflingor och
müsli kan ofta innehålla mycket socker, välj därför helst osötade och fiberrika alternativ.
Servera endast måttliga mängder ost och charkprodukter, t ex en skiva pålägg per brödskiva.
16 Mellanmål
Mellanmål ger energi mellan huvudmålen och bidrar till att hålla blodsockret stabilt över
dagen. Om mellanmålet består av sockerrika och ”snabba” livsmedel som t ex söta krämer,
smaksatt yoghurt, sockerrika flingor, kakor eller andra bakverk, saft eller juice, vänjer
barnen sig vid söt smak, samtidigt som mindre näringsrik mat tillåts bidra med mycket
energi, socker och ev. fett. Sockerrika livsmedel ökar även risken för karies.
Mångsidiga och näringsrika mellanmål fås genom att kombinera spannmålsprodukter,
mjölkprodukter, grönsaker och frukt eller bär.
11

Några exempel på mellanmål ses nedan:
* Mjölk med flingor eller müsli och frukt eller bär
* Karelsk pirog med vegetabiliskt margarin, mjölk och frukt
* Fruktsallad med naturell yoghurt och müsli
* Grönsaks- och rotfruktsstavar med mager dipsås av naturell yoghurt eller fil
* Rågbröd med magert kött- eller ostpålägg eller grynost samt grönsaker eller frukt
* Smoothie av mjölk eller naturell yoghurt samt bär och/eller frukt
Då smörgås ingår i mellanmålet, välj smörgåsfett med mjukt fett och se fett- och saltrekommendationer
för ost- och köttpålägg. Servera endast måttliga mängder ost och
charkprodukter, t ex en skiva pålägg per brödskiva. Flingor och müsli kan ofta innehålla
mycket socker, välj därför helst fiberrika alternativ med låg sockerhalt.
17 Kalasdags
Födelsedagar kan uppmärksammas på andra sätt än med godis, glass eller kakor.
Barns behov av att stå i centrum för gemenskapen på ”sin” dag är kanske större än behovet
av att få tårta. Om man ändå vill fira med något ”extra” kan föräldrarna till de barn som
fyller år samma månad tillsammans bjuda på t ex glass en dag den månaden.
Födelsedagsbarnet kan t ex firas genom att få:
~ välja en sång
~ välja lunch
~ välja en lek eller annan aktivitet
~ bära en födelsedagskrona hela dagen
Andra sätt att uppmärksamma födelsedagsbarn med:
~ en flagga som sätts upp vid dörren på morgonen
~ festlig dukning och/eller ballonger
~ festlig fruktsallad som efterrätt eller mellanmål,
minipizzor av t ex rågbröd med fyllning eller grönsaksstavar med dipsås som mellanmål
~ tomtebloss
12

Referenser
Finska näringsrekommendationer – kost och motion i balans: Statens näringsdelegation
2005
Lapsi, perhe ja ruoka – Imeväis- ja leikki-ikäisten lasten, odottavien ja imettävien äitien
ravitsemussuositus: Social- och hälsovårdsministeriets publikationer 2004:11
Kost för spädbarn: Social- och hälsovårdsministeriets handböcker 2004:17
Rekommendation för skolbespisningen: Statens näringsdelegation 2008
Bra mat i förskolan – Råd för förskola och familjedaghem: Livsmedelsverket, Sverige
2007
Barnets kost före skolåldern – Folkhälsoinstitutets publikationer, B32/2008
Näringslära för högskolan – Abrahamsson L et al, Stockholm 2006
Ge akt på ditt saltintag! – Livsmedelssäkerhetsverket Evira 3/2008
Syömisen iloa leikki-ikäisen kanssa: Ravitsemusterapeuttien yhdistys ry, 2009
http://www.evira.fi/portal/se/livsmedelsinfo/rekommendationer_och_rad/konsumption
_av_lever_och_leverratter/barn_under_skolaldern/ 31.3.2009
http://www.tandläkarforbundet.se/media/11921/mellanmal_livsmedelsverket.pdf
30.3.2009
Hjärtmärkets kriterier:
http://www.sydanmerkki.fi/sydanmerkki_tuotteet/tietoa/perusteet/fi_FI/tuotekohtaiset/
15.4.2009
www.growingpeople.se/templates/Page.aspx?id=7969&epslanguage=EN
29.5.2009
http://www.folkhalsan.fi/default.asp?path=28;32;6796;687;11446&printable=1
29.5.2009
http://stripstudy.utu.fi/ - 29.5.2009
Tips som framkom under dietist Kajsa Asp Jonsons föreläsning 13/11 2008
Bilagor
Bilaga 1: Finska näringsrekommendationer i korthet
Bilaga 2: Vidareläsning ang. fettrekommendationerna
13

Bilaga 1
Referensvärden för energibehovet hos barn och ungdomar
Beräknat energibehov, MJ/d (kcal/d)
Ålder Flickor Pojkar
6 mån 2,6 (620) 2,7 (650)
12 mån 3,4 (810) 3,7 (880)
2 år 4,4 (1050) 4,7 (1120)
3 år 4,9 (1170) 5,5 (1310)
4 år 5,3 (1270) 5,7 (1360)
5 år 6,1 (1460) 6,3 (1510)
6 år 6,8 (1630) 7,4 (1770)
Energigivande näringsämnen hos barn under 2 år
Från och med ett års ålder borde andelen hårt fett i kosten inte överstiga 10 E %.
E % = energiprocent = andel av det totala energiintaget.
Ett rikligt proteinintag belastar njurarna, då njurarna under de första levnadsmånaderna
inte klarar av att utsöndra tillräckliga mängder av proteiners ämnesomsättningsprodukter.
Hos 6 – 12 månader gamla barn är övre gränsen för proteinintaget 18 E % och hos över
ettåriga barn 20 E %.
Ålder och näringsämne g/MJ g/100 kcal Energiprocent (E %)
6 – 11 månader
Protein 4 – 9 1,7 – 3,8 7 – 15 E %
Fett 8 – 12 3,3 – 5,0 30 – 45 E %
Kolhydrater* 45 – 60 E %
12 – 23 månader
Protein 6 – 9 2,5 – 3,8 10 – 15 E %
Fett 8 – 9 3,3 – 3,8 30 – 35 E %
Kolhydrater* 50 – 55 E %
* Andelen raffinerat socker under 10 E %.
14

Andelen livsnödvändiga omega-6-fettsyror minst 4 E % vid 6 – 11 månaders ålder och
3 E % vid 12 – 23 månaders ålder.
Andelen livsnödvändiga omega-3-fettsyror minst 1 E % vid 6 – 11 månaders ålder och
0,5 E % vid 12 – 23 månaders ålder.
Energigivande näringsämnen hos barn över 2 år
●
Fett
Fettets andel borde vara 25 – 35 E %, vid planering av kost 30 E %,
varav
– mättade fettsyror och transfettsyror ca 10 E %
– enkelomättade fettsyror 10 – 15 E %
– fleromättade fettsyror 5 – 10 E %, av vilka omega-3-fettsyror 1 E %
Sammanfattning:
Det totala fettintaget hålls på en måttlig nivå och intaget av mättat fett och transfett
(s k hårt fett) minskas medan andelen enkel- och fleromättat fett ökas.
●
Kolhydrater
Kolhydraternas andel borde vara 50 – 60 E %, vid planering av kost 55 E %.
Andelen raffinerat socker* borde inte överstiga 10 E %.
Fr o m lekåldern kan fiberhalten i kosten småningom ökas så att man i puberteten uppnår
den rekommenderade nivån 25 – 35 gram kostfibrer per dag.
* Raffinerat socker omfattar sackaros, fruktos, sötningsmedel som härstammar ur
stärkelse (glukosfruktossirap) och andra liknande sockerprodukter, som används som
sådana eller tillsätts i livsmedel i samband med tillverkningen.
Sammanfattning:
Mängden fiberrika livsmedel ökas och andelen raffinerat socker minskas.
●
Protein
Proteiners andel borde vara 10 – 20 E %, vid planering av kost 15 E %.
Salt
Det är bra att vänja barnen vid mat med låg salthalt. Saltintaget hos små barn borde inte
överstiga 0,5 g/MJ.
15

Bilaga 2
Rapporten ”Barnets kost före skolåldern” innehåller aktuell information om kosten hos
barn till och med 6 års ålder i Finland. Man fann att barn i lekåldern (2 – 6-åringar) fick
för mycket sackaros (socker) och mättade fettsyror men otillräckligt med fleromättade
fettsyror jämfört med rekommendationerna.
Exempel på skillnader i intag av mättat fett:
Maja 3 år har ett genomsnittligt energibehov på 1170 kcal/dag. Då mättat fett bör bidra
med ca 10 E %, motsvarar det ca 13 g mättat fett per dag.
Livsmedel Mängd Mättat fett, g
Helmjölk 5 dl (2 glas á 2,5 dl) 11 g
Smör 25 g (5 tsk) ~ 13 g
Ost, fetthalt 25 – 35 % 4 skivor ~ 5 g
Yoghurt, fetthalt 2 % 2,5 dl 3 g
Lördagskorv 2 skivor ~ 2 g
Totalt: ~34 g mättat fett
Livsmedel Mängd Mättat fett, g
Fettfri mjölk 5 dl (2 glas á 2,5 dl) 0 g
Veg. margarin, 60 % fett 25 g (5 tsk) ~ 4,5 g
Ost, fetthalt 15 – 18 % 4 skivor ~ 3 g
Fettfri yoghurt 2,5 dl ~ 0,3 g
Kokt skinka 2 skivor ~ 0,2 g
Totalt: ~8 g mättat fett
Om Maja äter av de livsmedel som anges i den övre tabellen och i motsvarande mängder,
överstiger hon det rekommenderade intaget för mättat fett betydligt. Om hon istället äter
enligt den nedre tabellen finns visst utrymme, t ex för ytterligare mjölkprodukter i
matlagningen.
De enda fettsyror vi inte själva kan bilda och som därför måste tillföras genom kosten, är
de fleromättade fettsyrorna linolsyra och alfalinolensyra. Dessa finns bland annat i
vegetabiliska oljor. Mättade fettsyror är däremot inte essentiella, d v s livsnödvändiga.
I Finland pågår bl a STRIP-projektet (Special Turku Coronary Risk Factor Intervention
Project) där man inte sett att minskat intag av mättat fett, till förmån för mjukt fett, skulle
ha någon negativ effekt på tillväxt eller pubertet hos friska barn.
16