SAMVERKAN FÖR INNOVATION OCH TILLVÄXT vinnova - Vironova

vinnova.se

SAMVERKAN FÖR INNOVATION OCH TILLVÄXT vinnova - Vironova

SAMVERKAN FÖR

INNOVATION OCH TILLVÄXT

vinnova

1

VINNOVA INFORMATION VI 2010:05


SAMVERKAN FÖR INNOVATION OCH TILLVÄXT

5 Forskning och innovationskraft för hållbar tillväxt

6 Lyckad samling för ledande hjärnforskning

8 Starka regioner lyfter genom samverkan

12 Virusjägare leder europeiskt samarbete för nya läkemedel

14 Fler av VINNOVAs insatser under 2009

16 Strategiska satsningar på ledande forskningsmiljöer

21 VINNOVA 2009

VINNOVA främjar hållbar tillväxt genom finansiering av behovsmotiverad forskning och

utveckling av effektiva innovationssystem. En rad olika insatsformer används för att få så goda

effekter och så stor avkastning som möjligt i form av tillväxt. Vi har här valt att visa några

exempel på program och projekt som vi varit engagerade i under 2009. Dessutom presenteras

en samman fattning av årets verksamhet utifrån VINNOVAs årsredovisning 2009.

3


FORSKNING OCH INNOVATIONSKRAFT

FÖR HÅLLBAR TILLVÄXT

VINNOVA driver idag en dynamisk verksamhet

för att främja hållbar tillväxt i Sverige.

Våra insatser stimulerar förnyelse av näringslivet

och offentlig verksamhet. Målet är

internationellt konkurrenskraftig kunskapsutveckling

genom forskning som håller världsklass och som

svarar mot näringslivets och samhällets behov. VINNOVA

är en statlig aktör som arbetar med både forskning och

innovation.

Om ett litet land som Sverige ska kunna konkurrera

globalt, så krävs det att många krafter drar åt samma håll.

VINNOVA lägger därför allt större fokus på att initiera,

driva och delta i olika samverkanssatsningar. Den dagliga

verksamheten präglas av interaktion på regional, nationell

och internationell nivå. Samverkan sker med lärosäten,

forskningsinstitut, samhällsaktörer, näringsliv, regering,

riksdag och andra forskningsfinansiärer.

År 2009 präglades för många av en kvardröjande lågkonjunktur,

en het klimatdebatt och livliga diskussioner

om fordonsindustrins framtid. Lågkonjunkturen har gett

anledning att rikta blicken mot nya områden där Sverige

kan skapa arbeten och tillväxt. Intresse för och satsningar

på forskning och innovationer blir i ljuset av detta allt mer

betydelsefullt.

I samarbete med olika aktörer har VINNOVA under

året bland mycket annat arbetat med en strategi för

nanoteknikområdet, en analys av förutsättningarna för

innovationer som kan komplettera antibiotikaläkemedel

och ett nytt program inom livsmedelsforskningsområdet.

VINNOVA har också arbetat med projektet Innovation

för tillväxt, som ska förbättra förutsättningarna för innovation,

utvecklingskraft och entreprenörskap för att stärka

näringslivet.

Under 2009 satte Sveriges ordförandeskap i EU prägel på

verksamheten. VINNOVA var direkt involverad i många

av aktiviteterna. Flera konferenser planerades och genomfördes

av VINNOVA i samarbete med bland andra Regeringskansliet,

andra forskningsfinansiärer och näringslivet.

VINNOVA lade även ned ett stort arbete under året på

att, tillsammans med Energimyndigheten, FAS, Formas

och Vetenskapsrådet, fullfölja regeringens uppdrag att

utlysa, utvärdera och bedöma ansökningar om forskningsmedel

till universitet och högskolor inom 20 strategiska

forskningsområden som pekades ut i senaste forskningsoch

innovationspropositionen.

VINNOVA vill se fortsatta satsningar på innovationer

i den svenska forskningspolitiken. Sverige har en bra

utgångspunkt, men med allt hårdare konkurrens från

omvärlden måste alla vi svenska aktörer som är aktiva

inom forskning, utveckling och innovation samordna våra

insatser bättre för att säkerställa att svenska skattemedel

investeras på bästa sätt. För framtida konkurrenskraft

behöver Sverige en innovationspolitik som tar hänsyn till

spelreglerna på en global marknad.

VINNOVAs nionde verksamhetsår var också mitt första

år som generaldirektör för myndigheten. Jag hoppas att de

redovisningar och exempel som vi samlat här ger läsaren

en god inblick i vårt arbete och våra resultat.

Charlotte Brogren

Generaldirektör

5


6

Den lilla kapseln med celler som ligger i näringslösning ska föras

in i hjärnan hos patienter med Alzheimers sjukdom. På så sätt hoppas

Maria Eriksdotter Jönhagen kunna väcka den del i hjärnan som

slutar att fungera vid sjukdomen. Testet av den nya behandlingsmetoden

sker inom Swedish Brain Power som samlar forskning om

olika neurodegenerativa sjukdomar.


LYCKAD SAMLING FÖR

LEDANDE HJÄRNFORSKNING

Alzheimer och andra sjukdomar som bryter ned viktiga funktioner i hjärnan begränsar

många människors liv. Forskningen inom Swedish Brain Power har gett flera viktiga framsteg

och spänner över studier på cellnivå till kvalitetsarbete i vårdmiljön.

Vid många neurodegenerativa sjukdomar sker det en

gradvis försämring av olika delar i hjärnan. Samarbete

över ämnesgränser kan skynda på utvecklingen

av diagnos och behandling. Det var tanken när Swedish

Brain Power bildades för fem år sedan.

– För att lyckas har vi ”tvingat” fram närmare kontakter

mellan olika områden. Bland annat har alla doktorander

handledare från två olika forskargrupper, säger Bengt

Winblad, professor vid Karolinska institutet och chef för

satsningen som bland annat fått stöd från VINNOVA.

Ett mål i forskningen är att kunna upptäcka Alzheimer,

Parkinson och ALS tidigare, för att öka chansen att

bromsa eller i bästa fall bota sjukdomarna. Nya biomarkörer

i ryggmärgsvätska gör till exempel att sjukvården kan

ställa diagnos för Alzheimer tidigare idag.

– Bättre diagnos går hand i hand med nya behandlingar,

till exempel testar vi vaccin mot sjukdomen. Nya

riskgener har också hittats för bland annat Parkinson och

ALS och gjort det möjligt att ta fram djurmodeller för att

studera hur sjukdomarna utvecklas i detalj.

En av de senaste framgångarna är ett försök att

behandla tidig Alzheimer med ett ämne som stimulerar

tillväxten hos nervceller. Sex patienter har fått små kapslar

med celler som producerar tillväxtämnet inopererade i

hjärnan. Studien leds av Maria Eriksdotter Jönhagen,

docent och överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset

i Huddinge.

– Vid Alzheimer börjar en viss typ av celler att brytas

ned. Tanken är att försöka hindra nedbrytningen för att

stoppa sjukdomsförloppet.

Behovet är stort. Bara i Sverige finns omkring 90 000

patienter med Alzheimers sjukdom, som skulle kunna leva

ett normalt liv om sjukdomen gick att bromsa.

Maria Eriksdotter Jönhagen är biträdande chef för

Swedish Brain Power och vill lyfta fram att framgångarna

inte bara kommer inom medicinsk forskning.

– Flera projekt rör till exempel vårdkvalitet. För

att ge patienter likvärdig diagnostik och behandling

över hela landet har vi bland annat byggt upp demensregistret

SveDem. En viktig bieffekt av all forskning i

samarbete med den kliniska verksamheten är också att

det ger demensvården en högre status.

Bengt Winblad håller med och förklarar att en framgångsrik

klinisk verksamhet också ger unika möjligheter

att pröva nya behandlingar i Sverige.

– Bra dataregister och nära kontakt med patienterna

gör att vi endast får ett litet bortfall i undersökningar.

Swedish Brain Power har därför blivit förstahandsvalet för

många läkemedelsföretag, som genomfört kliniska prövningar

för en halv miljard kronor i Sverige, säger han.

Bred satsning mot demenssjukdomar

Swedish Brain Power är ett nationellt konsortium inom

området neurodegenerativa sjukdomar. Det fi nansieras åren

2005–2010 med 100 miljoner kronor från VINNOVA, Invest in

Sweden Agency, KK-stiftelsen, Stiftelsen för Strategisk forskning,

Vårdalstiftelsen och Knut & Alice Wallenbergs stiftelse.

Totalt har drygt hundra forskare från hela landet samarbetat i

olika projekt inriktade mot demenssjukdomar som Alzheimer,

Parkinson och ALS.

En internationell halvtidsutvärdering gav satsningen ett

mycket gott betyg för sin helhetssyn på neurovetenskapen.

Knut & Alice Wallenbergs stiftelse fi nansierar verksamheten i

ytterligare fem år.

7


STARKA REGIONER LYFTER

GENOM SAMVERKAN

För att hela Sverige ska ha en fortsatt god ekonomisk tillväxt måste landets regioner utnyttja

och utveckla sina traditionella styrkeområden. För att nå dit krävs det att alla samverkar

och mobiliserar kring en gemensam strategisk idé. Inom satsningen VINNVÄXT kan det

resultera i allt från effektivare sätt att forma stål till pistmaskiner som ger bättre skidbackar.

Sveriges regioner har skilda traditioner och förutsättningar,

vilket lett till att även det regionala näringslivet

har utvecklats åt olika håll. Skillnaderna är

inte ett hinder utan kan utnyttjas för att främja en stark

ekonomisk tillväxt i hela landet.

Stålindustrin i Bergslagen är ett tydligt exempel på hur

ett områdes unika villkor kan skapa välstånd. Med stålindustrin

som bas har ett kluster av företag inom ståltillverkning,

verkstadsteknik, bearbetning och kunskapsbaserade

tjänster vuxit fram. Även högskolor och det övriga samhället

är aktivt för att regionens styrkeområde ska utvecklas

ytterligare.

När VINNOVA för fem år sedan gjorde en rad satsningar

på regioner inom programmet VINNVÄXT blev

Bergslagen en av de utvalda. Regionens 720 företag med

stålförankring, lokala och regionala myndigheter och högskolor

samlade sig inom Triple Steelix.

– Visionen är att vi med stålet som bas både ska öka tillväxten

i företagen och attraktionskraften för bygden, säger

Maria Engholm som är processledare på Triple Steelix.

– Om vi långsiktigt ska kunna fortsätta att vara framgångsrika

måste hela samhället vara med i omvandlingen.

Utan ett politiskt engagemang går det inte att skapa ett

fungerande innovationssystem. Allt från barnomsorg till

boende måste fungera om bygden ska vara ett intressant

alternativ för dem som redan bor här, men även för alla

dem som vi vill locka hit. Vi ska hämta ny kraft och energi

till regionen, inte bygga en gärdsgård runt redan befintlig

verksamhet.

Idag när halva tiden har gått för den tioåriga satsningen

har företagen som är engagerade i Triple Steelix totalt

22 000 anställda. Av dessa kommer 8 000 att gå i pension

inom de närmaste åren och därför finns ett stort behov av

att locka nya medarbetare till stålsektorn.

– Vi är inte en projektverksamhet utan vi håller på att

skapa en process som ska fortgå långt efter det att Triple

Steelix i sin nuvarande form är avslutad. Men vi är

engagerade i ett hundratal projekt som gemensamt driver

processen framåt – allt från tjänsteutveckling som stärker

industrins underleverantörer till tillverkning av komponenter

för vindkraftverk och nya rullskidor i stål som är

bättre än dagens alternativ.

Triple Steelix får årligen sex miljoner kronor till forskning

och utveckling från VINNOVA, och tack vare ett

stort engagemang från alla inblandade parter bedrivs idag

projekt för totalt 100 miljoner kronor inom fyra fokusområden.

– Eftersom det inte finns något konkurrensförhållande

mellan de olika aktörerna kan vi få ut maximal effekt

av det stöd som vi får från VINNOVA, förklarar Maria

Engholm.

Michael Lindgren är en av dem som har varit engagerad

i olika projekt inom Triple Steelix. Hans specialitet är

rullformning av stålplåtar – en skonsam produktionsmetod

där profiler formas genom att plåten får passera en serie

formande valsar.

– Triple Steelix har gett mig en möjlighet att forska

vid Högskolan Dalarna, men framför allt har jag fått ett

8


Michael Lindgren utvecklar rullformning av stålplåt som är

en växande bearbetningsteknik. Arbetet ingår i Triple Steelix

som leds av Maria Engholm, med målet att stärka Bergslagen

med allt från tjänsteutveckling för stålindustrins underleverantörer

till tillverkning av komponenter för vindkraftverk och rullskidor i stål.

9


10

Med den nya programvaran i pistmaskinen

kan föraren Lage Wollmén utifrån digitala

kartdata och automatisk snödjupsmätning

se exakt var och vad han ska göra

i backen. Företaget Bracke Systems har

utvecklat produkten inom Peak Innovation

och hjälpmedlet ger både minskade

kostnader och bättre skidbackar.


nätverk som gjort det möjligt för mig att starta ett företag

inom forskning, utbildning och konsultverksamhet riktat

till företag som håller på med rullformning.

Framtiden för rullformningstekniken ser ljus ut då den

dels är en mycket kostnadseffektiv tillverkningsmetod,

dels är synnerligen lämpad för att forma de höghållfasta

och ultrahöghållfasta stål som ökat i användning på senare

år. Kunskaperna som kommit fram inom Triple Steelix

stärker konkurrenskraften hos regionens stålföretag på

området.

Satsningen på VINNVÄXT-regioner fortsätter. En av

de regioner som kom med efter den senaste utlysningen är

de jämtländska kommunerna Östersund, Åre och Krokom.

Tillsammans med Mittuniversitetet, idrottsrörelsen,

näringslivet och myndigheter ska de genom det gemensamt

ägda företaget Peak Innovation utveckla regionens

basindustri, som finns inom turism, sport och friluftsliv.

Visionen är att området år 2016 ska vara den ledande

europeiska miljön för forskning och affärsutveckling inom

området.

– Näringslivet i vår region består av en mängd små

företag som inte själva kan driva utvecklingsfrågor eller

engagera sig i innovationssystem, säger Lasse Lindqvist

som är processledare på Peak Innovation.

– Därför finns det heller ingen naturligt uttalad efterfrågan

på vår verksamhet eller någon tradition att kommersialisera

den forskning som bedrivs vid universitetet.

Vår första uppgift är att visa på vilka fördelar det finns

med att korsbefrukta forskning och affärsutveckling.

Ett exempel på företag som fått en ny affärsnisch tack

vare Peak Innovation är Bracke Systems. De har specialiserat

sig på att utveckla positioneringssystem för skogsbruket,

men har nu även tagit fram ett system som gör att

den som kör en pistmaskin bättre kan planera sitt arbete.

– Vi har hjälpt dem att hitta ett användningsområde

inom turistsektorn som de själva inte hade någon erfarenhet

av. SkiStar som driver många skidanläggningar använder

nu tekniken, eftersom den gör att pistmaskinerna kan

jobba effektivare och därmed dra mindre bränsle. Förutom

hållbarhetsperspektivet ger det även en möjlighet att preparera

backarna bättre så att säsongen kan bli längre, säger

Lasse Lindqvist.

I Östersund finns idag tre forskningsmiljöer med fokus

på sport, turism och friluftsliv. En av dem är Nationellt

vintersportcentrum, även kallat Guldlabbet. Det är en internationellt

erkänd arena för forskning kring vintersport

som bland annat bidragit till att de svenska skidåkarna

under senare år haft stora framgångar, inte minst på OS

i Vancouver. Peak Innovation jobbar nu för att skapa en

motsvarande verksamhet för alpin sport och en universitetsfilial

med upp till tusen studenter i Åre.

– När vi kan matcha ihop företag och forskning kommer

det att ge en skjuts till hela regionen. Det är i företagen

som tillväxten sker, men offentligt engagemang är

viktigt när det gäller att kratta i manegen, avslutar Lasse

Lindqvist.

Innovationer i regioner genom VINNVÄXT

Programmet VINNVÄXT finansierar starka miljöer i regioner

som präglas av en aktiv medverkan av aktörer inom näringsliv,

forskning och offentlig verksamhet. Totalt finansierar VINNOVA

tolv ledande tillväxtmiljöer i landet med mellan sex och tio

miljoner kronor vardera per år i tio år. Målet är att de ska

bli internationellt konkurrenskraftiga inom sina respektive

områden.

En internationell utvärdering visar att initiativen behandlar

viktiga tillväxtområden och har lyckats mycket väl med att dra

till sig regional finansiering och medel från EUs strukturfonder.

OECD har nyligen utvärderat Sveriges förutsättningar för

regional tillväxt. De konstaterar att Sverige är ett av de länder

där regionaliseringen har genererat lovande resultat.

Följande satsningar ingår i VINNVÄXT:

• Fiber Optic Valley, Hudiksvall/Södra Norrlandskusten

• Framtidens Bioraffinaderi, Örnsköldsvik

• GöteborgBIO, Göteborg

• Hälsans Nya Verktyg, Linköping/Norrköping

• Innovation i Gränsland, Skåne

• Peak Innovation, Åre/Krokom/Östersund

• Printed Electronics Arena, Norrköping/Linköping

• ProcessIT Innovations, Luleå/Umeå

• Robotdalen, Mälardalen

• Smart Textiles, Borås

• Triple Steelix, Borlänge

• Uppsala Bio, Uppsala

11


VIRUSJÄGARE LEDER EUROPEISKT

SAMARBETE FÖR NYA LÄKEMEDEL

Kampen för att överlista farliga virus går via europeiskt samarbete för Vironova. De tycker

att fler småföretag borde våga koordinera EU-projekt. Förutom möjligheten att leda jakten

på nya sätt att behandla influensa har det gett värdefulla samarbeten som kompletterar

företagets kunskaper.

Olika typer av virus ses allt mer som ett hot mot

människors hälsa. Att det saknas bra läkemedel

märktes tydligt under uppståndelsen kring svininfluensan.

Kring sin teknik för bildanalys av virus har

Vironova lett ett projekt inom EUs sjunde ramprogram

för att utveckla nya sätt att bekämpa influensa. Företaget

är nu inne i slutförhandlingar om att vara koordinator för

ett uppföljande projekt som är värt 60 miljoner kronor och

samlar nio företag och akademiska partners i sju länder.

– Vi blev högst rankade av alla ansökningar inom området.

Det är ett bra betyg på att vår vetenskapliga idé håller

och att vi hittat bra partners som hör till de bästa inom sina

områden, säger projektledaren Heather Marshall- Heyman.

Vironova bildades 2005 av Mohammed Homman

och har idag ett tiotal anställda, varav hälften har forskarutbildning.

Han utvecklade tekniken för virusanalys

vid Karolinska institutet för att rädda livet på infekterade

patienter genom att snabbt kunna avgöra rätt tidpunkt för

att sätta in virusdämpande läkemedel.

– Fördelen med bildanalysen är att man snabbt och väldigt

exakt kan räkna hur många virusmolekyler som finns

i ett prov med elektronmikroskop. Eftersom programvaran

analyserar ett prov optiskt kan vi också lättare identifiera

helt nya virus. Andra tekniker använder ett biologiskt

”fingeravtryck” från varje virus och dessa kan missa nya

varianter, förklarar Mohammed Homman.

Nu tar Vironova nya steg för att även studera hur viruspartiklar

reagerar på olika läkemedel. Målet är att kunna

angripa de proteiner som är byggstenar för influensavirus

och hindra det från att bilda nya viruspartiklar. Resurser till

fortsatt utveckling kommer bland annat från VINNOVA

och andra myndigheter.

– Det statliga stödet vi fick när vi var ett nystartat företag

var otroligt viktigt. Nu har vi också lyckats få in 30 miljoner

kronor från privata investerare, säger Mohammed Homman.

Ännu mer resurser kommer alltså via det nya EUprojektet.

Att vara koordinator ger överblick och möjlighet

att styra inriktningen på projektet, förklarar Heather

Marshall-Heyman.

– Många fler småföretag skulle kunna ta rollen som

koordinator, men det kräver att du lägger tid på att formulera

en bra ansökan. Du måste tänka igenom allt från den

vetenskapliga idén till hur produkten ska tas ut på marknaden.

Och även om ansökan inte ger några pengar kan

arbetet med den leda till att du hittar nya samarbetspartners.

För oss som är ett mindre företag är det europeiska

samarbetet avgörande för att vi ska kunna göra mycket

mer av vår idé och teknik.

EUs ramprogram öppnar för forskningssamarbete

Med en budget på cirka 500 miljarder kronor löper EUs

sjunde ramprogram mellan åren 2007 och 2013. Hittills

har över tusen svenska deltagare kontrakterat närmare 4

miljarder kronor, vilket motsvarar en tredjedel av tillgängliga

konkurrensutsatta medel från VINNOVA och andra svenska

forskningsfi nansierade myndigheter. VINNOVA är nationell

kontaktpunkt för ramprogrammen och erbjuder bland annat

olika typer av delfi nansiering till förstudier samt stöd till

koordinatorer. Totalt har 172 projekt koordinerats av svenska

deltagare, vilket är drygt tre procent av alla projekt.

12


Med Vironovas programvara går det att automatisera identifieringen av virus

med hjälp av elektronmikroskop. Tekniken har flera fördelar jämfört med

andra metoder och Mohammed Homman och Heather Marshall-Heyman vill

nu även använda den för att ta fram nya läkemedel mot influensavirus.

13


fler av vinnovas

14

200 MILJONER KRONOR TILL

HÄLSOFORSKNING

Behandlingar av hjärnsjukdomar,

cancer och hjärtkärlsjukdomar, ny

modersmjölksersättning, implanterbara

hörapparater och rening av luft från

virus. Det är målet för några projekt

och forsknings- och innovationsmiljöer

som fi nansieras av VINNOVA med

sammanlagt drygt 200 miljoner kronor.

Programmet Innovationer för framtidens

hälsa ska leda till produkter och

tjänster utifrån behov på hälsoområdet

om 10–15 år.

STRATEGIER FÖR INNOVATION

PÅ ÅRSKONFERENSEN

Satsningar på innovation är centrala

för att möta den ekonomiska krisen.

Det var temat för VINNOVAs Årskonferens

i maj 2009 där bland annat

talare från USA och Kina berättade

om strategiska FoU-satsningar. Cirka

270 personer från akademi, politik,

samhälle och näringsliv diskuterade

vad som fi nns att lära av andra länder

och hur Sverige kan kraftsamla för att

lyckas.

MÅNGA SMÅFÖRETAG VILL

FORSKA OCH VÄXA

Språkverktyg för handikappade barn,

en automatiserad planteringsmaskin,

läkemedel för tarmsjukdom, mjukvara

för smartare 3D-kameror och motorer

för solenergiproduktion. Det är några

av de sammanlagt 133 projekt som

fi nansieras med 120 miljoner kronor i

VINNOVAs program Forska&Väx. Totalt

ansökte nära 600 små och medelstora

företag om FoU-projekt för över 800

miljoner kronor.

LÖSNINGAR SOM STÄRKER

IKT-BRANSCHEN

VINNOVA satsar 75 miljoner kronor

på forskning kring tekniska lösningar

som stödjer utvecklingen av system,

tjänster och produkter baserade på

informations- och kommunikationsteknik.

Fokus ligger på att stärka Sveriges

unika position inom området och projekten

medfi nansieras med minst lika

mycket pengar från näringslivet. Målet

är nya framgångsrika innovationer i

IKT-företagen och på sikt även inom

andra branscher.

ANALYS FÖR ATT STOPPA

ANTIBIOTIKARESISTENS

Skapa en nationell arbetsgrupp mot

antibiotikaresistens, satsa på forskning

och kreativa företag som kan

ge innovationer som kompletterar

dagens antibiotika och undersöka

vilka kommersiella incitament som kan

bidra till att diagnostik och läkemedel

utvecklas. Detta var några av förslagen

i den kartläggning av möjliga åtgärder

mot antibiotikaresistens som VINNOVA

lämnade till regeringen i juni.

MERITERING SOM LYFTER

KVINNLIGA FORSKARE

Disputerade, främst kvinnliga, forskare

får bättre karriärmöjligheter genom

programmet VINNMER. Under 2009

fi ck 36 kvinnor fi nansiering för att röra

sig mellan ledande forsknings- och

innovationsmiljöer inom strategiskt

viktiga forskningsområden. För att lyfta

över hundra forskare kommer sammanlagt

600 miljoner kronor satsas, varav

hälften kommer från VINNOVA och

resterande del från arbetsgivare och

EU-kommissionen.

SAMARBETE STÄRKER NORDISK

FORSKNING OCH INNOVATION

Toppforskningsinitiativet är den största

gemensamma nordiska forsknings- och

innovationssatsningen någonsin. Fokus

ligger på forskning och innovation

inom klimat, miljö och energi och programmet

har en budget på cirka 480

miljoner svenska kronor under fem år.

Tanken är att de nordiska länderna

gemensamt kan uppnå kritisk massa.

I juni markerade ett seminarium i Oslo

starten för Toppforskningsinitiativet.

AKTIVITETER UNDER

EU-ORDFÖRANDESKAPET

De stora konferenserna New Worlds

– New Solutions, Knowledge Triangle

samt Eco-effi cient Economy är några

aktiviteter som VINNOVA bidrog till

under halvåret som Sverige var EUs

ordförandeland. Förutom att ansvara

för policykonferenser och seminarier

i samverkan med bland annat Regeringskansliet,

bistod VINNOVA med

strategisk kompetens inom europeisk

forsknings- och innovationspolitik.


insatser under 2009

SVÅRT MED FoU I KRISTIDER

FÖR SMÅ FÖRETAG

Lågkonjunkturen är kännbar för många

småföretag samtidigt som de måste

försöka behålla sin innovationskapacitet.

Extern fi nansiering till FoU

från banker och privat riskkapital har

till exempel varit är ett problem. Det

visade intervjuer om lågkonjunkturens

effekter med 600 innovativa små och

medelstora företag.

CHARLOTTE BROGREN NY

GENERALDIREKTÖR

I september tillträdde Charlotte

Brogren som ny generaldirektör för

VINNOVA. Hon är teknologie doktor

vid Lunds universitet och var tidigare

utvecklingschef på ABB Robotics.

Hennes förordnande gäller till och med

augusti 2015.

SVERIGE PRESSAT INOM

LIFE SCIENCE

Den svenska industrin inom läkemedel,

bioteknik och medicinteknik är

omfattande i internationell jämförelse.

En rad länder genomför dock kraftfulla

åtgärder på området och allt hårdare

krav ställs på Sverige för att klara

konkurrensen om investeringar och

fortsatt verksamhet. Det visar en slutredovisning

av en rad VINNOVA-studier

av länder, regioner, forsknings- och

innovationsmiljöer samt strategiska

ämnesområden.

SAMVERKAN FÖR ÖKAD

INNOVATION

Privata och offentliga aktörer måste

på olika sätt bidra till att förbättra

förutsättningarna för innovation. Det

sker inom projektet Innovation för

tillväxt som på bred front mobiliserar

åtgärder som kan ge hållbar tillväxt

och nya jobb i Sverige. VINNOVA är

huvudpartner tillsammans med Svenskt

Näringsliv och Tillväxtverket. Projektet

hålls samman av Ingenjörsvetenskapsakademien

och kommer att pågå

under två år.

FORSKNING OM TILLVÄXT

OCH NYA TJÄNSTER

Det fi nns en stor tillväxtpotential i

tjänstesektorn men det behövs mer

kunskap om hur tjänsteverksamhet kan

ledas och organiseras bättre. Medarbetarnas

erfarenheter, kompetens och

utvecklingsidéer måste bidra till konkurrenskraftiga

arbetsprocesser och

tjänsteerbjudanden. VINNOVA satsar

drygt 40 miljoner kronor på tio projekt

kring vinnande tjänstearbete.

INNOVATIONER FÖR EN

BÄTTRE MILJÖ

Smarta elnät, cykelvänliga städer,

miljövänligare sjöfart och produkter

som ersätter kol och olja. Det är några

exempel på vad som kan komma ut av

satsningen Miljöinnovationer som ska

bidra till ökad tillväxt och minskad

miljöpåverkan. VINNOVA fi nansierar

projekten med 150 miljoner kronor

och de medfi nansieras även av deltagande

aktörer.

FLERA AKTIVITETER FÖR

JÄMSTÄLLDHET

Mellancheferna sitter på makten att

avgöra vilket utrymme som jämställdhetsarbetet

får på arbetsplatsen. Det

är en av slutsatserna när programmet

Genusperspektiv på innovationssystem

och jämställdhet utvärderades.

Under året lanserades också portalen

jämställ.nu med forskningsresultat, lärande

exempel och interaktiva verktyg.

Sedan 2001 har VINNOVA fi nansierat

FoU för ett jämställt samhälle med

sammanlagt 100 miljoner kronor.

SAMARBETEN MED INDIEN

OCH BRASILIEN

Fyra forskningsprojekt kring tuberkulos

är resultatet av ett strategiskt

samarbetsprogram mellan VINNOVA

och Ministry of Science and Technology

i Indien. Projekten kommer att

pågå åren 2009–2012. Ett annat nytt

samarbete under året är ett fördjupat

strategiskt samarbete med Braslien

kring gemensamma tekniska och industriella

projekt där FoU och innovation

är viktiga komponenter.

SNABBA MOBILNÄT GAV

STORA TEKNIKPRISET

Tekniken som höjt farten hundra gånger

i 3G-näten vann Stora Teknikpriset.

Det var femte gången Ny Teknik och

VINNOVA delade ut priset på 300 000

kronor till personer bakom tekniska

genombrott och lönsamma innovationer.

Årets vinnare, Ericssonduon

Erik Dahlman och Stefan Parkvall, har

utvecklat programvaran i mobilnäten

som fördelar resurserna optimalt till

användarna.

15


16

Anna Nilsson-Ehle leder SAFER med en verksamhet

som spänner över aktiva system för att förhindra

olyckor till hur morgondagens elbilar ska byggas

för att bli trafiksäkra. SAFER är en av de miljöer

som får stöd inom satsningen på olika strategiska

forskningsområden.


STRATEGISKA SATSNINGAR PÅ

LEDANDE FORSKNINGSMILJÖER

Svensk forskning håller en hög kvalitet och är inom ett antal områden ledande i världen.

För att forskningen ska ta ytterligare steg framåt har regeringen tilldelat ett antal strategiskt

viktiga områden fem miljarder kronor. Inom den satsningen har VINNOVA fördelat medel

till excellent forskning inom allt från trafiksäkerhet till trådlös datakommunikation.

Världen står inför en allvarlig epidemi, men det är

inte virus eller bakterier som skördar offer, istället

är det trafiken som varje år tar allt fler liv. Enbart i

år beräknas 1,3 miljoner människor förlora livet i trafikrelaterade

olyckor. Minst tio gånger fler får livshotande

och invalidiserande skador. Och inget talar för att trenden

kommer att vända, mer sannolikt är att antalet dödsfall

kommer att fördubblas med allt fler bilar i länder som

Kina och Indien.

I Sverige går dock trenden åt motsatt håll. En förklaring

är att vi har en kombination av framstående forskning

inom området och ett stort antal företag som har trafiksäkerhet

som kärnverksamhet. Den viktigaste framgångsfaktorn

är förmodligen att industri, högskolor och myndigheter

under många år har jobbat med en gemensam vision

om att minimera antalet trafikskadade.

En av de ledande aktörerna inom svensk trafiksäkerhetsforskning

är SAFER i Göteborg, Forskningsmiljön är en

av två som valts ut inom transportområdet – ett av de sex

strategiska forskningsområdena som VINNOVA haft

ansvar för under året.

SAFER tilldelas 182 miljoner kronor mellan åren 2010

och 2014. Forskningsmiljön vid Chalmers, där akademi,

näringsliv och myndigheter samarbetar, har byggts upp

med VINNOVA som huvudfinansiär.

– Vår paradgren är incident- och olycksforskningen

och vi lägger nu stora resurser på att studera vad som

händer hos föraren under körning. Vi tittar även på hur

säkerheten kommer att påverkas av att vi går mot allt mer

elektronik i bilarna och vad som händer när elbilen får sitt

genombrott, säger Anna Nilsson-Ehle som är föreståndare

för SAFER.

– Vi kallar oss för ett öppet innovationscentrum där alla

tänkbara intressenter finns samlade för att studera de komplexa

orsakssambanden som påverkar trafiksäkerheten.

Forskningen på SAFER definieras av sex aktuella

fokusområden som sträcker sig från människans förutsättningar,

som förarbeteende, distraktion och biomekanik, till

hård teknik som matematiska modeller, reglertekniker och

fordonsstrukturer.

– Traditionellt har trafiksäkerhet byggt på passiva

system som ska skydda oss vid en olycka, där bilbältet

fortfarande är det bästa och viktigaste exemplet. Men nu

går trenden mot mer aktiva system som kan förhindra

att olyckor inträffar. Det ställer tekniken inför helt nya

utmaningar.

I takt med att intresset för elfordon har ökat har även

SAFER börjat titta på hur de kommer att påverka miljö

och säkerhet. Ingen kommer att acceptera att framtidens

bilar är mindre säkra än dagens, därför måste den bur som

skyddar förare och passagerare bli säkrare och skyddet för

oskyddade trafikanter måste bli bättre. Det gäller också

att ta fram sensor- och kommunikationssystem som gör

att bilen automatiskt ska kunna nödbromsa för att undvika

en olycka eller få ner krockhastigheten avsevärt om något

farligt inträffar.

– Tillsammans med Svenskt hybridfordonscentrum

funderar vi på vad som krävs av forskningen idag för att

17


vi ska nå målet att bilar som kommer ut på marknaden

mellan 2030 och 2050 ska vara 80 procent säkrare och

energieffektivare jämfört med idag. För att nå dit måste vi

börja nu eftersom det kan ta årtionden innan forskningen

resulterar i nya produkter, menar Anna Nilsson-Ehle.

IT och mobil kommunikation var ett annat av de strategiska

forskningsområden som VINNOVA hade ansvar

för. En av miljöerna som fick finansiering inom området

var den KTH-baserade forskningssatsningen ICT – The

Next Generation, som ägnar sig åt trådlös dataöverföring.

– Vi har en lång tradition av ett nära samarbete mellan

högskolan och industrin när det gäller mobil kommunikation.

Forskningsarbetet som började bära frukt under

1990-talet är ett exempel på hur ett lyckat samarbete kan

bidra till att bygga upp en stark svensk industri, säger Jens

Zander som är professor i radioteknik och forskningsledare

vid satsningen.

Miljön, som får 141 miljoner kronor mellan åren 2010

och 2014, ingår redan i VINNOVAs satsning Industry

Excellence Centres. Forskningen handlar om allt från att

utveckla effektivare och roligare användargränssnitt till att

skapa informations- och kommunikationsteknik som är

skalbar, hållbar och kostnadseffektiv.

– Dagens snabba utveckling med allt fler användare av

mobilt bredband kräver att tekniken blir billigare, samtidigt

som den effektivare än idag kan utnyttja tillgängligt

radiospektrum. Därför har vi ett projekt som tittar på hur

vi ska göra det möjligt att låna spektrum som någon annan

har tillstånd att använda, men som de för tillfället inte

utnyttjar. Förhoppningen är att vi ska skapa en digital allemansrätt

som ökar effektiviteten i näten utan att intrånget

skapar störningar.

Satsningen handlar bara delvis om teknik, framför allt

är det en fråga som har samhälleliga och juridiska konsekvenser.

Detta har gjort att Jens Zander och hans kollegor

har inlett ett samarbete med nätmyndigheter över hela

världen.

– Utvecklingen av nya mobila prylar har gått fortare än

utbyggnaden av ny infrastruktur, vilket har fått som konsekvens

att stora delar av det amerikanska mobilsystemet är

på väg att bryta samman. Vi har länge pekat på problemet

och nu känner vi att intresset för våra lösningar ökar.

Även om Jens Zander pekar på dagens situation är det

inte de problemen som konsortiet i första hand jobbar

med att lösa. Fokus ligger på att skapa lösningar som ska

ut på marknaden tidigast om fem år. Det är industrins

uppgift att lösa de i tid mer närliggande uppgifterna.

– Vi har ett nära samarbete med industriföretagen men

om vi skulle jobba med de produkter som är på väg ut på

marknaden skulle relationen bli mer komplicerad. Företagens

horisont sträcker sig sällan längre än ett par år vilket

gör att vi kompletterar varandra perfekt.

Många satsningar inom strategiska forskningsområden

I regeringens forsknings- och innovationsproposition från

2008 fanns en utökad satsning på forskningsområden som

bedöms vara strategiska viktiga för fortsatt hög svensk

konkurrenskraft och tillväxt. Av totalt 24 områden fi ck

VINNOVA ansvar för de 6 områdena materialvetenskap, produktionsteknik,

IT och mobil kommunikation, transportforskning,

hållbart nyttjande av naturresurser samt säkerhet och

krisberedskap. VINNOVA deltog även i arbetet med områdena

nanovetenskap och nanoteknik samt E-vetenskap.

Ett omfattande arbete har skett under året med att utforma

utlysningen i samråd med de andra inblandade myndigheterna,

tillsätta internationella expertpaneler som bedömt

ansökningar och slutligen rekommendera en fördelning inom

satsningen till regeringen. De områden som VINNOVA hade

huvudansvar för tilldelades 1,25 miljarder kronor. Följande

miljöer ingår i dessa satsningar:

• International Interdisciplinary Materials Science Laboratory

for Advanced Functional Materials, Linköpings universitet

• Strategic Initiative – Materials Science, Chalmers tekniska

högskola

• Sustainable Production Initiative, Chalmers tekniska högskola

• XPRESS – Initiative for excellence in production research,

Kungliga Tekniska högskolan

• ICT – The Next Generation, Kungliga Tekniska högskolan

• eLLIIT – the Linköping-Lund Initiative on IT and Mobile

Coummunication, Linköpings universitet

• Chalmers Sustainable Transport Initiative, Chalmers

tekniska högskola

• TrenOp – Transport Research Environment with Novel Per

spectives, Kungliga Tekniska högskolan

• Sustainable use of mineral resources – securing the future,

Luleå tekniska universitet

• Forests and other plants, Sveriges lantbruksuniversitet

• Natural-Disaster Science, Uppsala universitet

• Security Link, Linköpings universitet

18


Effektivare trådlös kommunikation är

målet för forskningen inom ICT – The

Next Generation vid KTH. Jens Zander

leder miljön som ingår i satsningen på

strategiska områden och rymmer allt

från kostnadseffektiva tekniker och nya

användar gränssnitt till lösningar för att

utnyttja tillgängliga nätresurser optimalt.

19


VINNOVA 2009

EN AKTÖR INOM FoU OCH INNOVATION FÖR HÅLLBAR TILLVÄXT

VINNOVAs uppdrag är att främja hållbar tillväxt i

Sverige genom att stimulera förnyelse av näringsliv

och offentlig verksamhet. Investeringarna syftar till

internationellt konkurrenskraftig kunskapsutveckling genom

FoU som håller världsklass, utifrån företagens och samhällets

behov. Som innovationsmyndighet tar VINNOVA

ett unikt helhetsgrepp när det gäller analys, forskningsfinansiering

och aktörssamverkan. VINNOVAs insatser rymmer

allt från långsiktig utveckling av starka forsknings- och

innovationsmiljöer till riktade FoU-program.

I den forsknings- och innovationsproposition som kom

under 2008 tillfördes VINNOVA 264 miljoner kronor

för perioden 2009–2012. Fortfarande utgör VINNOVAs

medel dock endast cirka sex procent av statens totala FoUinsatser.

Satsningarna sker tillsammans med lärosäten,

institut, näringsliv, andra forskningsfinansiärer och övriga

samhällsaktörer – såväl på lokal och regional nivå som

nationellt och internationellt. Gemensamma satsningar

ger en kraftig uppväxling där varje investerad krona från

VINNOVA leder till att mer än dubbelt så mycket investeras

i olika program och projekt.

STRATEGISKA FORSKNINGSOMRÅDEN

Forsknings- och innovationspropositionen innehöll

förslag på satsningar inom en rad forskningsområden som

bedömts viktiga för fortsatt svensk konkurrenskraft och

tillväxt. Inom dessa så kallade strategiska forskningsområden

har VINNOVA under året, tillsammans med Energimyndigheten,

FAS, Formas och Vetenskapsrådet, arbetat

med att utlysa, utvärdera och bedöma ansökningar om

forskningsmedel till universitet och högskolor.

VINNOVA har ansvarat för områdena materialvetenskap,

produktionsteknik, IT och mobil kommunikation,

transportforskning, hållbart nyttjande av naturresurser

samt säkerhet och krisberedskap. VINNOVA deltog även i

arbetet med områdena nanovetenskap och nanoteknik samt

E-vetenskap. De sex områden som VINNOVA ansvarade

för beviljades totalt 1,25 miljarder kronor för perioden

2010–2014. Många av de forskningsmiljöer som valts ut

inom satsningen på de strategiska forskningsområdena har

även tidigare fått finansiering från VINNOVA.

VINNOVA ansvarar dessutom för en rad branschforskningsprogram

med strategisk FoU under perioden

2006–2010. Till strategiska satsningar hör även programmet

Fordonsstrategisk forskning och innovation, FFI. Det

drivs av VINNOVA tillsammans med Energimyndigheten,

Vägverket och fordonsindustrin, och har en årlig

omsättning på ungefär en miljard kronor. Under 2009 har

utlysningar genomförts och medel delats ut inom de fem

områdena transporteffektivitet, energi & miljö, fordons- &

trafiksäkerhet, fordonsutveckling och hållbar produktionsteknik.

SVERIGES ORDFÖRANDESKAP I EU

Under Sveriges ordförandeskap i EU andra halvåret 2009

deltog VINNOVA aktivt genom att planera och genomföra

konferenser och seminarier i samverkan med framför

allt Näringsdepartementet, Utbildningsdepartementet,

Finansdepartementet, andra forskningsfinansiärer och näringslivet.

VINNOVA har dessutom bistått med strategisk

kompetens, i synnerhet kring den europeiska forskningsoch

innovationspolitiken.

VINNOVAs anslag 2007–2009 (miljoner kronor)

1612 1 888 2 073

2007 2008 2009

21


Några av de konferenser som VINNOVA arbetat med

var: New Worlds – New Solutions; om hur utmaningar

i samhället kan ingå i framtida forskningsprioriteringar,

Knowledge Triangle; om sambandet mellan utbildning,

forskning och innovation samt Eco-efficient Economy;

om hur industrin kan stärka sin konkurrenskraft och samtidigt

möta klimatutmaningarna.

STÄRKA KUNSKAPS- OCH TEKNIKBASEN

GENOM FoU-PROGRAM

VINNOVA genomför varje år en mängd insatser för att

initiera, stimulera och finansiera FoU. Satsningarna inriktas

mot behov i näringsliv och samhälle, vilket bidrar till

att forskningsresultat kan komma till nytta och skapa tillväxt.

Uppgiften är också att skapa kompetens och nätverk

med aktivt engagemang från olika aktörer, inom Sverige

och på internationell nivå.

OMRÅDESINRIKTAD FoU

De insatser som VINNOVA gör har särskilt fokus på:

Transport, Banbrytande teknik och innovationer, Hälsa,

Tillverkning, Tjänster, Miljö, Arbetsplatsens innovationssystem

samt Säkerhet. Under året har 31 utlysningar

genomförts inom ramen för ett flertal program och

Fördelning av VINNOVAs insatser 2009

Transport 28%

Arbetsplatsens

innovationssystem

6%

Tillverkning

10%

Miljö 6%

Hälsa 19%

Säkerhet 2%

Banbrytande teknik

och innovationer 22%

Tjänster 7%

979 projekt påbörjades, omfattande drygt 1,2 miljarder

kronor.

VINNOVA strävar efter att ha en jämn könsfördelning

inom samtliga verksamhetsområden. Andelen

sökande kvinnor har liksom tidigare år legat på omkring

20 procent, och andelen beviljade projekt med kvinnliga

projektledare fortsätter att ligga någon procent högre. Att

kvinnor således har något högre beviljandegrad än män är

en mångårig trend.

Under året har en strategi tagits fram för att integrera

genusperspektiv i VINNOVAs verksamhet. Delar i strategin

är finansiering av genusforskning samt särskilda satsningar

i form av regeringsuppdraget Kvinnors företagande

och programmet VINNMER som finansierar meritering

för främst kvinnliga forskare.

BANBRYTANDE INNOVATIONER

För att förnya svenskt näringsliv och främja framväxt

av nya näringar behövs banbrytande produkt-, processoch

tjänsteinnovationer som skapar grunden för nya

affärs- och utvecklingsmodeller.

VINNOVA driver bland annat programmet Banbrytande

informations- och kommunikationsteknik som

finansierar långsiktig forskning inom inbyggda system,

programvara och hårdvara. En annan pågående satsning

är programmet Innovationer för framtidens hälsa som ska

leda till banbrytande svenska innovationer inom prevention,

diagnostik, behandling och vård.

UTVECKLING AV STARKA FORSKNINGS-

OCH INNOVATIONSMILJÖER

En viktig del av VINNOVAs verksamhet är att utveckla

starka forsknings- och innovationsmiljöer, där universitet

och högskolor, forskningsinstitut och företag spelar en

central roll. Miljöer med hög attraktionskraft för FoUinvesteringar,

förmåga att ta till sig ny kunskap samt

effektiva processer och mekanismer för kommersialisering

blir allt viktigare för länders internationella konkurrenskraft.

Genom att satsa på detta är målet för VINNOVA

att få kunskapsintensiva företag att utvecklas och växa.

Huvudprincipen för satsningarna, som ofta sker i samspel

med forskningsråd och forskningsstiftelser, är att ge långsiktig

finansiering för att åstadkomma excellent forskning,

engagemang från näringsliv och/eller samhälle samt ökad

innovationskraft.

22


VINNOVA har under året, i egen regi eller i samverkan

med andra aktörer, drivit följande program för starka

forsknings- och innovationsmiljöer:

VINN Excellence Center finansierar 19 centrum under

tio år för att bedriva multidisciplinär behovsmotiverad

forskning i nära samverkan med näringsliv och offentlig

verksamhet. Total omfattning är drygt tre miljarder kronor.

Alla miljöer har utvärderats av internationella experter och

utvärderingen visar att miljöerna bedriver forskning på

hög nivå, har ett aktivt engagemang från näringslivet och

stärker konkurrenskraften hos medverkande företag.

Berzelii Centra där VINNOVA och Vetenskapsrådet

gemensamt finansierar fyra centrum inom excellent

grundforskning med tillväxtpotential. Centrumen får

totalt 800 miljoner kronor under tio år. En internationell

utvärdering har visat att de håller högsta internationella

vetenskapliga kvalitet, samarbetar aktivt med näringslivet

och har en växande andel projekt som rör sig från forskning

till innovation. Flera centrum har också lyckats attrahera

kompletterande finansiering från andra finansiärer.

Institute Excellence Centres finansierar åtta centrum

vid forskningsinstitut inom områden av stor betydelse

för svensk konkurrenskraft och tillväxt. Programmet som

omfattar 600 miljoner kronor under sex år finansieras

av VINNOVA, Stiftelsen för Strategisk Forskning och

KK-stiftelsen. Utvärderingar under 2009 visade att centrumen

genererat ny kunskap som har kunnat användas

för utveckling av nya produkter, tjänster och processer för

näringslivet.

VINNVÄXT finansierar starka miljöer som ska bidra

till hållbar regional tillväxt inom prioriterade styrkeområden.

Tolv sådana tillväxtmiljöer med en aktiv medverkan

av aktörer inom näringsliv, forskning och offentlig verksamhet

är etablerade och satsningen har passerat halvtid

för de första åtta initiativen. En uppföljning visar att nya

varor, tjänster och processer har utvecklats. Ett resultat är

också att de nätverk som har utvecklats är särskilt gynnsamma

för små och medelstora företags utveckling.

Industry Excellence Centres är en satsning för

långsiktig finansiering under tio år till fyra innovativa

FoU-centrum vid lärosäten. Industrin går in med en extra

hög medfinansiering och inblandade parter satsar drygt

tio miljoner kronor per år, varav en sjättedel kommer från

VINNOVA.

Utöver satsningar som ingår i större program finns enskilda

initiativ som svarar mot efterfrågan från näringslivet

Mottagare av VINNOVAs satsningar 2009 (miljoner kronor)

652 216 891 314

Företag Forsknings- Universitet/ Offentliga org

institut högskolor + övriga

inom särskilda områden. Det gäller fordonssäkerhet inom

Test Site Sweden och SAFER, marin verksamhet inom

Lighthouse Sweden, konsortiet Swedish Brain Power för

forskning om degenerativa hjärnsjukdomar, en satsning på

Living Labs inom IT-användning samt programmet PIE-p

inom innovativ produkt- och affärsutveckling.

INTERNATIONELL SAMVERKAN

En avgörande del av VINNOVAs arbete för att främja

hållbar tillväxt i Sverige är att stimulera och skapa förutsättningar

för aktörerna i det svenska innovationssystemet

att inleda samarbeten med de mest relevanta och excellenta

forsknings- och innovationsmiljöerna i omvärlden. Utbytet

sker både inom EU och med ledande miljöer i framför allt

Japan, Kina, Indien och USA.

ARBETE PÅ EUROPEISK NIVÅ

VINNOVA är nationellt kontaktorgan för EUs pågående

sjunde ramprogram för forskning och utveckling, som för

perioden 2007–2013 har en budget på över 400 miljarder

kronor. Det svenska deltagandet visar en positiv trend i

jämförelse med det sjätte ramprogrammet. Sverige hade

fram till oktober 2009 kontrakterat cirka 4 miljarder

kronor, vilket motsvarar 4,2 procent av samtliga medel. Det

kan jämföras med Sveriges bidrag till den totala budgeten

23


på 2,3 procent. Deltagandet stärker alltså den svenska

forskningens finansiering och motsvarar en tredjedel av

tillgängliga FoU-medel från VINNOVA, Vetenskapsrådet,

FAS, Formas och Energimyndigheten.

VINNOVA har ett särskilt uppdrag att stimulera den

svenska industrins deltagande i EUs ramprogram. Det bedöms

ha stor strategisk betydelse i och med att deltagande

skapar nätverk för forskare och företag samt ger möjlighet

att påverka inriktningen av framtidens teknik inom viktiga

branscher. VINNOVA finansierar dels två supportkontor

vid Sweden Bio och INNVENTIA (tidigare STFI-Packforsk),

dels planeringsbidrag till små och medelstora företag

som vill ansöka om medel från ramprogrammet.

VINNOVA har under året även utvecklat samarbetet

med forskningsinstituten genom holdingbolaget RISE.

Syftet är att skapa ett närmare och mer systematiskt samarbete

som kan utveckla institutens roll i EU-forskningen.

En viktig del av arbetet med att påverka besluten om

ramprogrammets innehåll och framtida inriktning sker i de

så kallade programkommittéerna. VINNOVA har under

året arbetat i programkommittéerna inom områdena Nano,

material och produktion, Transport, Informations- och kommunikationsteknologi,

Säkerhet, Små och medelstora företag

samt Kunskapsregioner. VINNOVA medverkar dessutom i

olika EU-projekt som ska öppna nationella forsknings- och

innovationsprogram och bidra till en större europeisk integration,

bland annat i så kallade ERA-net.

Bland övriga samarbeten på europeisk nivå finns

Toppforskningsinitiativet, som startade under året. Den

nordiska satsningen på klimat, miljö och energi sker

genom Nordiska ministerrådet och har en budget på cirka

VINNOVAs finansiering av företag 2009

34%

Stora företag

(250 eller fl er

57%

anställda)

Småföretag

(0-49 anställda)

9%

Medelstora företag

(50–249 anställda)

480 miljoner kronor under en femårsperiod. Utlysningar

har genomförts under 2009 och VINNOVA deltar aktivt

inom områdena nanoteknik och energieffektivitet, integration

av storskalig vindkraft, hållbar bioenergi samt avskiljning

och lagring av koldioxid.

VINNOVA deltar också i en satsning för ökat samarbete

inom forsknings- och innovationsprogram i Östersjöregionen.

En strategi för området har utvecklats för att

skapa en ledande innovationsregion inom energi, telekommunikation,

miljö och hälsa. Näringsdepartementet

och VINNOVA koordinerar tillsammans med Polen ett

program inom strategin, Innovative Baltic Sea Region, som

ska skapa världsledande innovationsmiljöer.

INTERNATIONELLT ARBETE PÅ BILATERAL NIVÅ

Samarbeten med utvalda länder är ett viktigt verktyg för att

generera och stärka kontakter för ledande svenska aktörer

och miljöer med världsledande motsvarigheter. Detta sker

bland annat genom bilaterala avtal där VINNOVA idag

finansierar forskningssamverkan med Indien, Kina, Japan

och USA. Dessutom förs samtal med Brasilien och Sydkorea

om eventuella framtida samarbeten. VINNOVA stöder även

samverkan inom olika program mellan svenska forskningsoch

innovationsaktörer och motparter i ett antal länder.

Samarbeten sker bland annat inom områdena informations-

och kommunikationsteknik, bioteknik och hälsa

samt trafiksäkerhet. Ämnesområdena är valda utifrån att

det finns en ömsesidig fördel för länderna att samarbeta.

Det kan vara såväl marknadsmässiga som forskningsmässiga

fördelar, genom att bland annat ge svenska företag

tillgång till nya kunskaper och marknader samt att bidra

till forskarrörlighet.

INSATSER FÖR ATT STÄRKA SMÅ OCH

MEDELSTORA FÖRETAG

Tillväxt och sysselsättning blir allt mer beroende av

länders förmåga att stimulera framväxten av konkurrenskraftiga

tillväxtföretag med högt kunskapsinnehåll. För att

stärka små och medelstora företag och öka deras innovationsförmåga

gör VINNOVA flera satsningar.

En sådan satsning är Forska&Väx som under 2009 fått

en ökad budget till 120 miljoner kronor för att möta behovet

av riskfinansiering under finanskrisen. Satsningar inom

områdena säkerhet samt miljö- och energiteknik har varit

särskilt i fokus under årets två utlysningar. En uppfölj-

24


ning av de sju första utlysningarna i programmet visar att

de medverkande företagen har stärkt sin konkurrenskraft

genom nya produkter. Samarbeten med forskningsutförare

har etablerats och många har anställt personal med koppling

till forsknings- och utvecklingsprojekten.

Projekt vid små och medelstora företag för nyskapande

IT-baserade produkter och tjänster som utgår från användarens

behov finansieras inom programmet VarDags ITdemonstratorer.

Inom programmet VINN NU finansierar

VINNOVA affärsutveckling i nystartade högteknologiska

företag. Resultat visar att programmet varit viktigt för att

stötta företagen i tidiga skeden, att det utvecklat deras

affärsfokus och hjälpt dem att växa. Under 2009 fick 18

företag finansiering i samverkan med Energimyndigheten

och flera av dessa var avknoppningar från universitet och

högskolor.

VINNOVA stimulerar på olika sätt även små och medelstora

företag att delta i EUs ramprogram och samarbetsnätverket

EUREKA, bland annat inom det nya programmet

Eurostars som har en budget på 4 miljarder kronor

fram till år 2013. VINNOVA är nationell finansiär för

programmet som riktar sig mot mindre företag med egen

forskning. I de tre genomförda ansökningsomgångarna har

Sverige hävdat sig väl. Hittills finansieras 23 projekt och

totalt deltar 35 svenska partners. På VINNOVAs initiativ

drivs även samarbetet No Wrong Door med en rad olika

aktörer för att underlätta för företagen att få information

om vilka möjligheter till finansiering som erbjuds inom

Sverige och EU.

NYTTIGGÖRANDE AV FoU

För att FoU-investeringar ska leda till innovation och hållbar

tillväxt behövs även aktiviteter som bidrar till kompetensutveckling

och kompetensförsörjning. Inom ramen för detta

driver VINNOVA Nyckelaktörsprogrammet som syftar till

att göra universitet och högskolor mer professionella i sin

samverkan med andra aktörer i innovationssystemet. Sju lärosäten

deltar och projekten har lett till idéer om innovationer

samt ett ökat antal företagskontakter och nya samarbetsprojekt

eller uppdrag för forskare vid universiteten.

I samarbete med Innovationsbron drivs Inkubatorprogrammet,

som har etablerat en nationell infrastruktur med

21 inkubatorer över hela landet. Ett liknande samarbete

sker även i programmet VINN-Verifiering som hjälper

forskningsbaserade företag att höja kvaliteten på sina projekt

inför en riskbedömning av investerare och finansiärer.

Mobilitet på arbetsmarknaden är ett effektivt medel för

att stödja framväxten av starka innovationssystem, genom

att sprida kunskap och utveckla nätverk. De flesta av

VINNOVAs satsningar ökar rörligheten både inom

Sverige och mot internationella miljöer. En riktad satsning

sker på tio forskarskolor inom programmet VINNPRO.

Resultat från året visar att det sker ett kunskapsutbyte i

form av att forskarstuderande vistas i svenskt och utländskt

näringsliv under sin utbildning, liksom att forskarstudenter

från utländska lärosäten kommer till Sverige.

STRATEGIUTVECKLING OCH EFFEKTANALYSER

För att åstadkomma positiva tillväxteffekter genomför

VINNOVA kontinuerligt omvärldsanalyser och framsyner,

samt följer upp och utvärderar olika satsningar. Tidigare

resultat visar att VINNOVAs insatser på olika sätt stärkt

samspelet mellan olika aktörer och att de bidragit till en

långsiktig inriktning för forskning som är särskilt betydelsefull

för konkurrenskraft och hållbar tillväxt. Mot

bakgrund av tidigare effektanalyser som värderar långsiktiga

och övergripande effekter av satsningar, bedömer

VINNOVA att de samhällsekonomiska effekterna

överstiger kostnaderna för investeringen i forskning och

innovation.

Under 2009 har VINNOVA redovisat effektanalyser

av statligt stöd till fordonsforskning respektive forskning

inom medicinsk teknik och innovativa livsmedel. Sammanställningar

av hur Sverige utvecklas i förhållande till andra

länder görs också regelbundet. Under året slutrapporterades

en längre jämförande studie inom läkemedel, bioteknik

och medicinteknik som identifierar de innovationspolitiska

utmaningar som Sverige står inför på området.

Genom omvärldsanalyser läggs en grund för prioriteringar

och utformning av program, med syftet att identifiera

områden där insatser kan bidra till hållbar tillväxt.

VINNOVA har under året tagit fram en nanoteknikstrategi

i samarbete med olika aktörer. En rapport om hur

andra länder ändrat sin politik för forskning och innovation

under den ekonomiska krisen har också tagits fram.

Ett annat exempel på strategiarbete är Innovation för

tillväxt som sker i samarbete med Ingenjörsvetenskapsakademien,

Tillväxtverket och Svenskt Näringsliv. Projektet

stöds av Näringsdepartementet och bygger bland annat

på Globaliseringsrådets arbete. Projektet ska förbättra

förutsättningarna för innovation, utvecklingskraft och

entreprenörskap för att stärka näringslivet.

25


VINNOVAs publikationer 2009

VINNOVA ANALYS

VA 2009:

01 Svenska tekniker 1620 – 1920

02 Effekter av statligt stöd till fordonsforskning

– Betydelsen av forskning

och förnyelse för den svenska fordonsindustrins

konkurrenskraft. För kortversion

på svenska respektive engelska

se VA 2009:11 och VA 2009:12

03 Evaluation of SIBED. Sweden –

Israeli test bed program for IT

appplications. Finns endast som PDF

04 Swedish possibilities within Tissue

Engineering and Regenerative

Medicine

05 Sverige och FP7 – Rapportering av

det svenska deltagandet i EUs sjunde

ramprogram för forskning och teknisk

utveckling. Finns endast som PDF

06 Hetast på marknaden – Solenergi kan

bli en av världens största industrier

07 Var ligger horisonten? – Stor poten tial

men stora utmaningar för vågkraften

08 Vindkraften tar fart – En strukturell

revolution?

09 Mer raffinerade produkter – Vedbaserade

bioraffinaderier höjer kilovärdet

på trädet

10 Förnybara energikällor – Hela elmarknaden

i förändring

11 Sammanfattning – Effekter av statligt

stöd till fordonsforskning. Kortversion

av VA 2009:02, för engelsk kortversion

se VA 2009:12

12 Summary – Impact of Government

Support to Automotive Research.

Engelsk kortversion av VA 2009:02, för

svensk kortversion se VA 2009:11

13 Singapore – Aiming to create the

Biopolis of Asia

14 Fight the Crisis with Research and

Innovation? Additional public investment

in research and innovation for

sustainable recovery from the crisis.

15 Life Science Research and Development

in the United States of America

– An overview from the federal perspective.

Finns endast som PDF

16 Two of the ”new” Sciences – Nanomedicine

and Systems Biology in the

United States. Finns endast som PDF

17 Priority-setting in the European

Research Framework Programme

18 Internationellt jämförande studie

av innovationssystem inom läkemedel,

bioteknik och medicinteknik

19 Investering i hälsa – Hälsoekonomiska

effekter av forskning inom medicinsk

teknik och innovativa livsmedel

20 Analysis of Chain-linked Effects of

Public Policy – Effects on research and

industry in Swedish life sciences

within innovative food and medical

technology

21 Research Priorities and Prioritysetting

in China

22 Priority-Setting in U.S. Science

Policies

23 Priority-Setting in Japanese Research

and Innovation Policy

VINNOVA INFORMATION

VI 2009:

02 Forskning om chefskap. Presentation

av projekten inom utlysningen Chefskap;

förutsättningar, former och

resultat. För engelsk version se

VI 2009:03

03 Research on the managerial tasks:

condition, ways of working and results.

Finns endast som PDF. För svensk

version se VI 2009:02

04 Högskolans utmaningar som motor för

innovation och tillväxt – 24–25 september

2008

05 VINNOVA news

06 Årsredovisning 2008

07 Innovationer för hållbar tillväxt. För

engelsk version se VI 2009:08

08 Innovations for Sustainable Growth.

För svensk version se VI 2009:07

09 Forska&Väx.

10 Ungdomar utan utbildning – Tillväxtseminarium

i Stockholm 4 mars 2009

11 Cutting Edge – Swedish research for

growth

12 Mobilitet, mobilkommunikation och

bredband – Branschforskningsprogram

för IT & telekom. Projektkatalog.

Ersätter VI 2008:24

13 Forskning och innovation för hållbar

tillväxt.

VINNOVA POLICY

VA 2009:

01 TRANSAMS uppföljning av ”Nationell

strategi för transportrelaterad

FUD” åren 2005–2007. Två uppföljningar

– en för 2005 och en för

2006–2007. Finns endast som PDF

02 VINNOVAs internationella strategi –

att främja hållbar tillväxt i Sverige

genom internationellt forskningsoch

innovationssamarbete

VINNOVA RAPPORT

VR 2009:

01 Affärsutveckling inom trämanufaktur

och möbler – hur skapas effektivare

värdekedjor? Finns endast som PDF

02 Användarna och datorerna – en historik

1960 – 1985

03 First Evaluation of the Berzelii Centra

Programme and its centres

EXSELENT, UCFB, Uppsala Berzelii

& SBI Berzelii

04 Evaluation of SAFER – Vehicle and

Traffic Safety Centre at Chalmers – a

Centre of Excellence with financing

from VINNOVA. Finns endast som PDF

05 Utvärdering av forskningsprogrammet

SkeWood. Finns endast som PDF

06 Managing and Organizing for Innovation

in Service Firms – A literature

review with annotated bibliography.

Finns endast som PDF

07 Den tjänstedominanta logiken – Innebörd

och implikationer för policy.

08 Tjänster och relaterade begrepp –

Innebörd och implikationer för policy.

09 Underlag för VINNOVAs satsningar

inom transportsäkerhetsområdet.

Finns endast som PDF

10 Utmaningar och kunskapsbehov –

Om innovation, ledning och organise

ring i nio olika tjänsteföretag. Finns

endast som PDF

11 De två kulturerna på Internet – En

utmaning för företag, myndigheter

och organisationer. Huvudrapport

12 Uppföljning av VINN NU-företag

13 Kartläggning av svensk FoU inom

området IT och miljö – med fokus

på teknikens indirekta och systemmässiga

effekter. Finns endast som

PDF

14 Forska&Väx – Hållbar tillväxt genom

forskning och utveckling i Små- och

Medelstora Företag

15 Tjänsteinnovationer för tillväxt

16 Behovet av genusperspektiv – om

innovation, hållbar tillväxt och jämställdhet.

Utvärdering. Finns endast

som PDF

17 Ekonomisk omvandling och makrologistiska

kostnader. Finns endast som PDF

18 En undersökning av innovativa företags

syn på strategiskt utvecklingsarbete

i spåret av lågkonjunkturen. Finns

endast som PDF

19 The Public Sector – one of three collaborating

parties. A study of experiences

from the VINNVÄXT programme.

26


20 Från hantverkskilt till hästföretag

– Genusperspektiv på innovation och

jämställdhet

21 Innovationer för hållbar vård och omsorg

- Värdeskapande vård- och omsorgsprocesser

utifrån patientens

behov. För engelsk version se VR 2010:02

22 Organising Work for Innovation and

Growth. Experiences and efforts in

ten companies

23 Mid Term Evaluation of the Institute

Excellence Centres Programme

24 Process Support, Communication and

Branding – VINNOVA´s VINNVÄXT

programme

25 The Innovation Platform

26 Citizens´ Services – Nordic and Baltic

Research Needs

27 Kina och internet – Tillväxt och tilltro

28 eGovernment of Tomorrow – Future

scenarios for 2020

29 Organisationsformernas betydelse i

klusterverksamhet – Att organisera

klusterarbete är en ständigt pågående

process som ställer höga krav på ledarskap

och långsiktig strategi

30 Inomhusskidbacke i Lindvallen, Sälen.

Finns endast som PDF

31 Kartläggning av svenska klusterinitiativ.

Finns endast som PDF

32 Service Innovations in Sweden Based

Industries – Aiming for 30–60%

revenue increase/Tjänsteinnovationer

i Sverigebaserad tillverkningsindustri –

Med sikte på 30–60 % intäktsökning

33 Chinese Views on Swedish Management

– Consensus, conflict-handling

and the role of the team

34 First Evaluation of the second, third

and fourth Round of VINNOVA

VINN Excellemce Centres – FASTE,

SUS, FUNMAT, CHASE, GHz,

MOBILE LIFE, iPACK, HERO-M,

PRONOVA, BIOMATCELL,

WINQUIST, SUMO, BIMAC

INNO, WISENET and AFC

35 International Evaluation of PLUS

Competence Centre – at Chalmers.

Finns endast som PDF

För fullständig fi nansiell redovisning se

Årsredovisning 2009 på

www.VINNOVA.se

Publikationsfakta

Produktion: Vetenskapsjournalisterna

Texter: Andreas Nilsson, Per Westergård

Foto: Anette Andersson, Per Westergård, Göran Strand

Grafi sk form: Cecilia Witt-Brattström

Tryckeri: Edita

Upplaga: 4 000 ex

Omslag: Dagens forskning inom trafiksäkerhet fokuserar

bland annat på aktiva system som kan förhindra olyckor.

SAFER är en av de miljöer som får stöd inom satsningen på

strategiska forskningsområden.

ISSN 1650-3120

27


VERKET FÖR INNOVATIONSSYSTEM

VINNOVA, 101 58 Stockholm Besök: Mäster Samuelsgatan 56

Tel: 08-473 30 00 E-post: VINNOVA@VINNOVA.se www.VINNOVA.se

28

More magazines by this user
Similar magazines