Mänsklig säkerhet - Öppemn föreläsning Försvarshögskolan

Mänsklig säkerhet och
genusperspektiv
Robert Egnell

Battle-related deaths

What kills?

4 iakttagelser
1. Det är en lång rad saker som vi som individer räds
och som också dödar oss, men som inte tillhör den
traditionella säkerhetsagendan.
2. Individer och regeringar tycks vara rädda för olika
saker.
3. Statens säkerhet är långt ifrån en garanti för
individens säkerhet.
4. Upplevelsen av säkerhet är alltid en subjektiv känsla.

En fråga och ett påstående
Är säkerhetspolitik till för att skydda staten och
statsmakten eller befolkningen?
I vilket fall som helst behöver vi nya begrepp och
instrument för att främja människors säkerhet!

Mänsklig säkerhet
Flyttar fokus från staten till individen och gruppen
som objekt att säkra.
När flyttar fokus till individen expanderar också
säkerhetsbegreppen.
Tre aspekter av mänsklig säkerhet:
Frihet från rädsla.
Frihet från brist på grundläggande behov.
Rätt till skydd av mänskliga rättigheter.

Human Development Report 1994
Sju områden:
1. Ekonomisk säkerhet
2. Matsäkerhet
3. Hälsosäkerhet
4. Miljösäkerhet
5. Personlig säkerhet
6. Gruppens säkerhet
7. Politisk säkerhet

Statens roll
Själva fundamentet för det nu existerande
internationella systemet är principerna om staters
suveränitet och självbestämmande. Stabilitet genom
staters ömsesidiga
Staten som säkerhetsgarant
Staten som säkerhetsproblem
Vad gör vi när människor lider i andra länder?

R2P och
”Suveräniteten som ett ansvar”
Kofi Annan: Om humanitära interventioner är oacceptabla
“Stater är endast instrument i medborgarnas tjänst”
Om stater misslyckas att skydda sina medborgare, eller står
för attackerna så övergår ansvaret till det internationella
samfundet.
Humanitära interventioner är därmed inte ett övergrepp mot
suveränitetsprincipen utan ett försvar av mänskliga
rättigheter (individuell suveränitet).
Resultatet av dett är principen om “Skyldigheten att Skydda”
(R2P).

Vad får detta för konsekvenser?
Praktiska – Det kan förändra hur vi analyserar och förstår
konflikter, hur vi bedriver underrättelseinhämtning, hur vi
planerar insatser och projekt, vårt taktiska agerande i
implementeringen och eventuellt även hur vi samordnar de
olika instrumenten vi har att tillgå.
Fundamentala – En förändrad syn på vad säkerhet är och
vem det är till för bör också förändra synen på
makthavares ansvar gentemot allmänheten,
suveränitetsbegreppet och hur samhällets resurser
prioriteras.

Metod: Mänsklig säkerhet
Människocentrerat
Genusbaserat
Allomfattande
Kontextspecifikt
Förebyggande
Kombination av skydd och makt att
själv hantera sina problem

Feminism och genusperspektiv
William Hague: “Det viktigaste strategiska målet
under det 21:a århundradet är att säkra kvinnors
fullständiga jämställdhet och deltagande i alla
aspekter av våra samhällen”.
Varför då?

Varför fokusera på “kvinnor, fred och
säkerhet”?
Rättighetsperspektivet
Vem kan argumentera mot alla människors lika värde
och en rättvis fördelning av makt och ansvar ? “Kvinnors
rättigheter är mänskliga rättigheter och tvärt om”.
Ett värdigt mål i sig självt

Varför fokusera på “kvinnor, fred och
säkerhet”?
Det instrumentella perspektivet
Att se på världen genom ett jämställhets och
genderperspektiv ökar vår förståelse för sakers natur och
effektivierar våra insatser för att hantera dem.”
Endast om kvinnor spelar en full och likvärdig roll kan vi bygga
grundvalarna för en hållbar fred – för utveckling, gott
ledarskap i samhället, mänskliga rättigheter och rättvisa”
- Kofi
Annan
Katalysator i alla andra processer för att uppnå strategiska
mål-

Resolution 1325
Fyra områden:
1. Kvinnors deltagande i beslutsfattande och
fredsprocesser.
2. Användning av ett genusperspektiv och genustränande
för fredsbevarande styrkor.
3. Skydd av kvinnor i konfliktsituationer.
4. Användning av genusperspektiv vid rapportskrivning och
implementeringsmekanismer.
Implementering genom Nationella Handlingsplaner (internt
och externt)

Effekten av genusperspektiv
Utvecklingssamarbete
Humanitärt arbete
Diplomati och medling
Fredsfrämjande insatser
Fredsbyggande

Förändringsarbete
Hur kan man få UD, FM, Sida, MSB, polisen och andra att
implementera UNSCR 1325?
Fokusera på organisationens kärnverksamhet
Fokusera på de instrumentella argumenten – inte bara
rättighetsargumenten.
Arbeta med och inom organisationen – inte bara mot och
utanför.
Djup kunskap om intern byråkrati och maktstrukturer krävs
Resurser!

Ny förståelse – förändrad
säkerhetspolitik och verksamhet
De alternativa och icke-traditionella perspektiven ger en
ökad kunskap och förståelse för de utmaningar vi står
inför.
Det måste få praktiska konsekvenser!