04.03.2015 Views

AR14_20150219

AR14_20150219

AR14_20150219

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Förord<br />

En av Medlingsinstitutets uppgifter är att skriva en årlig rapport om bland<br />

annat löneutveckling, jämställdhet, avtalsförhandlingar och arbetsmarknadslagstiftning<br />

i Sverige och i omvärlden. Detta är den fjortonde utgåvan av<br />

rapporten och den finns förutom i tryckt form också att ladda ned från<br />

webbplatsen, www.mi.se.<br />

Avsikten med rapporten är att tillhandahålla ett kvalificerat underlag för såväl<br />

riksdag och regering som för arbetsmarknadens parter. Rapporten ska också ses<br />

som ett bidrag till den samhällsekonomiska debatten och som en beskrivning<br />

av hur den svenska arbetsmarknadsmodellen tillämpats under år 2014.<br />

Rapporten kan också användas som referensmaterial för den som vill hitta<br />

fakta om den svenska arbetsmarknadens uppbyggnad och funktion.<br />

År 2014 betraktades i förväg som ett ”mellanår” på arbetsmarknaden med<br />

förhållandevis få avtal som löpte ut. Inte desto mindre uppstod redan före<br />

sommaren två uppmärksammade tvister: en i byggsektorn (som blåstes av i<br />

sista ögonblicket innan stridsåtgärderna hann bryta ut) och en som gällde<br />

spårtrafiken.<br />

Ingen av tvisterna handlade i första hand om lönenivåer. Tvisterna gällde<br />

i stället inflytandefrågor. Det är en trend som blivit mer tydlig med tiden. Med<br />

en stark ställning för den internationellt konkurrensutsatta sektorns normerande<br />

roll i lönebildningen har ofta andra frågor än lönenivåer kommit i centrum för<br />

kollektivavtalsförhandlingarna.<br />

I årets rapport beskrivs hur i stort sett hela arbetsmarknaden påverkas.<br />

Antingen direkt genom förhandlingsordningsavtal eller indirekt genom deras<br />

spridningseffekter och genom samordning eller samverkan. I<br />

Medlingsinstitutets instruktion står det att en av uppgifterna är att ”tillvarata<br />

och upprätthålla den samsyn som finns på arbetsmarknaden om den<br />

konkurrensutsatta sektorns lönenormerande roll”. Normeringens genomslag<br />

måste betraktas som ett tydligt tecken på att en sådan samsyn råder.<br />

En fråga som blev aktuell under året var statens inblandning i förhållandet<br />

mellan arbetsmarknadens parter – lärarlönerna var ett tydligt exempel.<br />

Diskussionerna startade före valet och den nya regeringen lovade sedan att<br />

tillföra tre miljarder kronor till avtalsrörelsen 2016. Om det kommer att<br />

innebära kompensationskrav från andra håll återstår att se, men man kan ana att<br />

fler grupper än lärarna anser sig felavlönade – det gäller inte bara grupper med<br />

svag löneutveckling.<br />

En närbesläktad fråga är den om löneskillnaden mellan kvinnor och män. Det<br />

är viktigt att parterna inför nästa avtalsrörelse söker ett svar på hur den frågan<br />

ska tacklas. Medlingsinstitutet har också i regleringsbrevet för år 2015 fått nya<br />

uppdrag på jämställdhetsområdet.<br />

Medlingsinstitutet ska enligt medbestämmandelagen ”verka för en väl<br />

fungerande lönebildning”. Enligt förarbetena till lagen innebär en väl<br />

fungerande lönebildning att den ska ge reallöneökningar, medverka till ökad<br />

sysselsättning, ge få konflikter, möjliggöra förändringar av relativa löner och

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!