AR14_20150219
AR14_20150219
AR14_20150219
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Förord<br />
En av Medlingsinstitutets uppgifter är att skriva en årlig rapport om bland<br />
annat löneutveckling, jämställdhet, avtalsförhandlingar och arbetsmarknadslagstiftning<br />
i Sverige och i omvärlden. Detta är den fjortonde utgåvan av<br />
rapporten och den finns förutom i tryckt form också att ladda ned från<br />
webbplatsen, www.mi.se.<br />
Avsikten med rapporten är att tillhandahålla ett kvalificerat underlag för såväl<br />
riksdag och regering som för arbetsmarknadens parter. Rapporten ska också ses<br />
som ett bidrag till den samhällsekonomiska debatten och som en beskrivning<br />
av hur den svenska arbetsmarknadsmodellen tillämpats under år 2014.<br />
Rapporten kan också användas som referensmaterial för den som vill hitta<br />
fakta om den svenska arbetsmarknadens uppbyggnad och funktion.<br />
År 2014 betraktades i förväg som ett ”mellanår” på arbetsmarknaden med<br />
förhållandevis få avtal som löpte ut. Inte desto mindre uppstod redan före<br />
sommaren två uppmärksammade tvister: en i byggsektorn (som blåstes av i<br />
sista ögonblicket innan stridsåtgärderna hann bryta ut) och en som gällde<br />
spårtrafiken.<br />
Ingen av tvisterna handlade i första hand om lönenivåer. Tvisterna gällde<br />
i stället inflytandefrågor. Det är en trend som blivit mer tydlig med tiden. Med<br />
en stark ställning för den internationellt konkurrensutsatta sektorns normerande<br />
roll i lönebildningen har ofta andra frågor än lönenivåer kommit i centrum för<br />
kollektivavtalsförhandlingarna.<br />
I årets rapport beskrivs hur i stort sett hela arbetsmarknaden påverkas.<br />
Antingen direkt genom förhandlingsordningsavtal eller indirekt genom deras<br />
spridningseffekter och genom samordning eller samverkan. I<br />
Medlingsinstitutets instruktion står det att en av uppgifterna är att ”tillvarata<br />
och upprätthålla den samsyn som finns på arbetsmarknaden om den<br />
konkurrensutsatta sektorns lönenormerande roll”. Normeringens genomslag<br />
måste betraktas som ett tydligt tecken på att en sådan samsyn råder.<br />
En fråga som blev aktuell under året var statens inblandning i förhållandet<br />
mellan arbetsmarknadens parter – lärarlönerna var ett tydligt exempel.<br />
Diskussionerna startade före valet och den nya regeringen lovade sedan att<br />
tillföra tre miljarder kronor till avtalsrörelsen 2016. Om det kommer att<br />
innebära kompensationskrav från andra håll återstår att se, men man kan ana att<br />
fler grupper än lärarna anser sig felavlönade – det gäller inte bara grupper med<br />
svag löneutveckling.<br />
En närbesläktad fråga är den om löneskillnaden mellan kvinnor och män. Det<br />
är viktigt att parterna inför nästa avtalsrörelse söker ett svar på hur den frågan<br />
ska tacklas. Medlingsinstitutet har också i regleringsbrevet för år 2015 fått nya<br />
uppdrag på jämställdhetsområdet.<br />
Medlingsinstitutet ska enligt medbestämmandelagen ”verka för en väl<br />
fungerande lönebildning”. Enligt förarbetena till lagen innebär en väl<br />
fungerande lönebildning att den ska ge reallöneökningar, medverka till ökad<br />
sysselsättning, ge få konflikter, möjliggöra förändringar av relativa löner och