Verksamhetsrapport från LRF Norrlandsgrupp för ... - Norrmejerier

norrmejerier.se

Verksamhetsrapport från LRF Norrlandsgrupp för ... - Norrmejerier

Verksamhetsrapport från LRF Norrlandsgrupp för perioden

november 2011 – oktober 2012

Verksamheten under perioden har koncentrerats kring följande områden:

Norrlandsgruppens årskonferens 2011

Utfallet av det nationella stödet till jordbruket i norra Sverige

Norrlandsgruppens CAP seminarie i Sundsvall

Synpunkter på LRF:s remissvar på TULPAN

Utskottsresa Miljö- och jordbruksutskottet november 2011

Utskottsresa för Moderaterna i Miljö- och jordbruksutskottet maj 2012

Referensnivån för äggproduktion i Nationella stödet till jordbruket i norra Sverige

Sekretariatet

Ändamål

LRF:s Norrlandsgrupp har till syfte och ändamål att inom ramen för LRF:s stadgar och

allmänna verksamhet tillvarata de intressen som är speciella för lantbruket i de sju nordligaste

länen.

Norrlandsgruppens årskonferens 2011

2011 års årskonferens genomfördes den 24-25 oktober på LRF huset i Stockholm.

Vid årskonferensen medverkade Per Persson från Jordbruksverket och han gick igenom det

färdiga arbetet med en modell för att belysa produktionsförutsättningar – LFA i norra Sverige.

Ola Sjöström från Länsstyrelsen i Västernorrland berättade om länsstyrelsens arbete med

investeringsstöd, startstöd och andra företagsstöd som handhas av länsstyrelsen. Ingrid

Svedinger från Landsbygdsdepartementet deltog för att informera om de nationella

ersättningarna till jordbruket i norra Sverige. På dag två deltog Lars-Erik Lundkvist och

pratade om framtida CAP och Landsbygdsprogrammet. Även Palle Borgström från LRF

riksförbundsstyrelsen deltog för att belysa livsmedelsstrategin ur ett norrlandsperspektiv.

Utfallet av den nationella ersättningen

Sammanlagt utbetalat nationell ersättning 2011

Sammanlagt utbetalat nationellt ersättning (undantaget ersättning till potatisodling) uppgick

2011 till 274,11 miljoner kronor. År 2010 utbetaldes 280,10 miljoner kronor i nationellt stöd

till jordbruket i norra Sverige. Det är en minskning av utbetalningen mellan åren 2010 och

2011 med 5,99 miljoner kronor. År 2010 beslutade EU kommissionen om gemensamma

referensnivåer för flera produktionsgrenar. Ko- och getmjölk samt transporter av komjölk har

en gemensam referensnivå. Slaktsvin, suggor och ägg har en gemensam referensnivå. Samt

bär och grönsaker har en referensnivå. Under 2011 har inga av dessa referensnivåer

överskridits.

Den sammanlagda referensnivån har underskridits med 44,56 miljoner kronor, trots höjningen

av stödnivåer under 2010, som har fått genomslag på helåret 2011. För alla produktionsgrenar

underskreds de sammanlagda referensnivåerna. Referensnivån för 2011 ligger kvar på samma

nivå som tidigare, på 318,67 miljoner kronor. Det kan konstateras att trots de höjningar som

genomfördes 2010, minskar utbetalningarna till jordbruket i norra Sverige. Syftet med stödet


är att kompensera de inkomstskillnader som uppstår på grund av sämre förutsättningar som

klimat, långa avstånd, dyrare transporter och svårare att samverka med andra brukare.

Sammanlagt utbetalad ersättning till produktion av mjölk- getproduktion och transportstöd

Den sammanlagda utbetalade ersättningen för mjölk- getproduktion och transportstöd,

uppgick 2011 till 257,17 miljoner kronor. Den gemensamma referensnivån för dessa

produktionsgrenar ligger på 295,67 miljoner kronor.

Det utbetalade beloppet ligger 38,5 miljoner kronor lägre än referensnivå för gruppen.

Utbetalat belopp minskade mellan år 2010 till 2011 vad gäller mjölkproduktion,

transportstödet, och ökade något vad avser getproduktion. Förklaringen till minskningen av

det utbetalade beloppet är främst att antalet mjölkproducenter minskar i hela landet, tillika i

norra Sverige.

Mjölkproduktion

Den strukturförändring som sker ser liknande ut i hela landet. Dock visar analyser att

utvecklingen för norra Sverige är att små företag i inlandet lägger ned sin produktion i större

utsträckning än lantbrukarna vid kusten, som istället satsar på att öka sin besättning och

produktion. År 2010 betalades 248,55 miljoner kronor för mjölkproduktion ut. För 2011

betalades 242,57 miljoner kronor ut till samma grupp. Det högre utbetalda belopp 2010 kan

bero på höjningen av stödnivån 1 juli 2010.

Getproduktion

Det finns flest getter i stödområde 1 och 2, här finns även de flesta företagen som har

getmjölkproduktion. Antal företag och antal getter har haft en liten ökning under de senaste

åren. Ersättning till getproduktion lämnas för lägst 5 getter per företag och år. Endast get av

honkön som är äldre än ett år eller har fått killingar berättigar till ersättning. Djuren måste

hållas av sökanden under minst två månader.

Ersättning lämnades 2011 till 103 företag. Utbetald ersättning uppgick till 1,37 miljoner

kronor vilket är en liten ökning av utbetalt stöd till gruppen i jämförelse med 2010.

Transportstöd

Transportstödet avser att utjämna skillnader för längre avstånd mellan gårdar och mejerier i

norra Sverige jämfört med övriga landet. Under 2011 betalades stödet ut till sju mejerier.

Under 2011 gjordes en ny regeltolkning, vilket innebär att enbart den mängd mjölk som har

rätt till nationellt stöd får transportstöd. Tidigare år har transportstöd betalats ut för all den

mjölk som lantbrukarna har levererat, även om leveranskvoten redan var uppfylld.

Under 2011 betalades totalt 13,23 miljoner kronor ut i transportstöd. 2010 uppgick stödet till

14.63 miljoner kronor.

Slaktsvinsproduktion

De flesta slaktsvinsproducenterna finns utmed kusten i stödområde 2. Infrastrukturen och

produktionsförutsättningarna är något bättre i jämförelse med resten av det stödberättigande

området. Av totalt 51 producenter finns 40 i stödområde 2.

Det finns enbart ett fåtal slakterier i norra landet. Med tanke på de långa avstånden påverkas

producenternas möjligheter till val av vilket slakteri som slaktsvinen kan levereras till. Även

odlingsförutsättningarna leder till minskad valmöjlighet för slaktsvinsproducenterna.


Antalet företag som erhållit stöd under 2011 uppgår till 51 stycken, vilket är en minskning

med 16 företag. Antal slaktsvin med stöd har dock ökat mellan 2010 och 2011 med 6433

stycken. Anledningen till ökningen av antal stödberättigade slaktsvin beror på att den övre

gränsen för stöd på 2500 slaktsvin, togs bort och samtidigt som stödnivån höjdes, år 2010.

Totalt har det betalats ut 11,28 miljoner kronor i stöd till slaktsvinsproduktionen år 2011. Det

kan jämföras med det utbetalda beloppet för slaktsvin för 2010 som låg på 10,32 miljoner

kronor.

Smågrisproduktion

Sedan 2010 har antalet smågrisproducenter minskat med 15 stycken i norra Sverige. Antal

suggor har minskat med 231 stycken under samma period. Att taket för stöd på 120 suggor

per företag togs bort 2010 och att stödnivåerna höjdes kan vara en förklaring till att antal

suggor under 2011 inte har minskat i samma omfattning som antalet producenter. Under 2011

betalades det ut 2,25 miljoner kronor i stöd till smågrisproducenter. För 2010 utbetalades 2,39

miljoner kronor i stöd till smågrisproduktionen i norra Sverige.

Äggproduktion

Under 2011 har 14 äggproducenter sökt stöd. Ersättning lämnas för det antal insatta hönor

som under kalenderåret överstiger 1 000 stycken. Under denna gräns utgår ingen ersättning.

Ersättning lämnas endast en gång per höna.

Under 2011 uppgick utbetald ersättning till 2,38 miljoner kronor, vilket är en ökning med 0.39

miljoner kronor sedan 2010. För 2010 sökte 16 företag om stöd och antal höns har ökat med

8158 stycken sedan 2010.

Bär- och grönsaksproduktion

Ersättning till bär- och grönsaksproduktionen 2011 uppgick till 1,03 miljoner kronor. Under

2011 ändrade Jordbruksverkets föreskrifter (2006:37) vilket innebär att stöd numera ges för

odling av alla bär och grönsaker. Tidigare har stödet varit begränsat till ett antal sorter.

Ändringen har i sig inte inneburit någon ökning av andelen bär och grönsaker.

Ersättning lämnades 2010 med 1,04 miljoner kronor, till 95 företag. Utbetald ersättning

underskred därmed referensnivån på 2,03 miljoner kronor.

Den samlade ersättningen till jordbruket i området

Utvecklingen för den utbetalade kompensationsersättningen och miljöersättningar 2006–2011

i stödområde 1–3 är sammanställda i nedanstående tabell

År Lfak* Nmvall** Nationellt Summa

stöd

2006 299,46 270,47 289,89 859,82

2007 313,98 282,16 272,67 868,81

2008 308,71 277,82 263,55 850,08

2009 301,79 276,24 263,29 838,32

2010 313,18 298,11 280,10 891,39

2011 307,01 295,44 274,11 876,56

*Lfak: Kompensationsbidrag

**Nmvall: Miljöersättningar för vallodling (osäkerhet i uppgiften pga. manuell korrigering)

Källa: Stödsystemets databaser


Av Sveriges anslutningsfördrag, artikel 142.3, framgår att Sverige har rätt att lämna

långsiktigt nationellt stöd för att säkerställa att traditionell jordbruksverksamhet kan

bibehållas i särskilda regioner som fastställs av EU-kommissionen. Det nationella stödet får

inte leda till att produktionen ökar eller till att den samlade ersättningen ökar i förhållande till

ersättningen under en referensperiod före anslutningen. De ersättningsnivåer som ska beaktas

är, förutom den nationella ersättningen, nivåerna för kompensationsersättning och

miljöersättningen för öppet odlingslandskap, specificerat i Sveriges s.k. submission paper från

maj 1995 samt i kommissionsbeslut 96/229/EG.

Av ovanstående tabell framgår att den samlade ersättningen till jordbruket i norra Sverige för

de aktuella ersättningsformerna, dvs. den sammanlagda nivån för det nationella stödet,

kompensationsersättningen och miljöersättningen för vallodling, var högre 2010 än vad den

var 2006. Detta beror delvis på införande av det nya landsbygdsprogrammet 2007 samt en

ökning av hektargränsen för full ersättning. Även höjningen av de nationella ersättningarna

bidrar till att den totala ersättningen var högre 2010 än 2006. Vi se dock en nedgång i den

samlade ersättningen mellan 2010 och 2011. Alla tre delar i ersättningen minskar, och det har

framförts oro från EU Kommissionen att lantbruket i norra Sverige minskar trots de insatser

som finns.

Norrlandsgruppens CAP seminarie i Sundsvall

Den 19 april 2011 träffades ca 30 representanter från regionstyrelserna, för att prata om

framtida jordbrukspolitiken i Sundsvall. Seminariet inleddes med en presentation från Harald

Svensson från Jordbruksverket, om EU kommissionens förslag om framtida CAP 2014-2020.

Därefter följde ekonomiska konsekvensanalyser av det liggande CAP-förslaget samt analys av

hur det liggande CAP förslaget påverkar skogs- och mellanbygd presenterad av Lars-Erik

Lundkvist på LRF. Under eftermiddagen koncentrerades diskussionen till en workshop där en

dialog om hur framtida jordbrukspolitiken bör utformas för att stödja jordbruket i norra

Sverige på bästa sätt. Eftermiddagens workshop resulterar i ett PM om CAP ur ett

norrlandsperspektiv som Norrlandsgruppens AU har arbetat fram utifrån diskussionerna i

workshopen (se bilaga 1).

Synpunkter på LRF:s remissvar på TULPAN

Norrlandsgruppen lämnat in ett internremissvar på TULPAN (Tekniskt underlag

landsbygdsprogram alldeles nytt) till LRF riksförbund under hösten 2011, (se bilaga 2). LRF

har sedan med underlag av remisser från hela LRF organisationen lämnat ett remissvar på

Jordbruksverkets och Skogsstyrelsens förslag, (se bilaga 3).

Utskottsresa för Miljö- och jordbruksutskottet november 2011

Ledamöterna i Miljö- och jordbruksutskottet inbjöds till en resa till Östersund med omnejd,

den 14 november 2011. Åtta ledamöter från utskottet anmälde sig, 6 från alliansen och 2 från

oppositionen. Syftet med redan var att visa på de naturgivna förutsättningarna att driva jordoch

skogsbruk i norra Sverige. Under resans gång besöktes en mjölkproducent, en

biogasproducent, det fördes diskussion med en köttproducent samt de skogliga

näringspolitiska frågorna lyftes upp.


Utskottsresa för Moderaterna i Miljö- och jordbruksutskottet maj 2012

Den 14 -15 maj 2012 anordnades en resa för fyra riksdagsledamöter från moderaterna i Miljöoch

jordbruksutskottet. Även tjänstemän och lokal moderata politiker deltog på resan. Resan

gick till en mjölkproducent, till en gårdsbutik med produktion, småskalig

vattenkraftsanläggning, till en lammproducent med bo på lantgård samt till ett mikrobryggeri i

Skellefteå under första dagen. Dag två diskuterades Skog som en regional/nationell resurs:

sysselsättning, klimat, miljö, Norra Skogsägarna deltog. Även rennäringsfrågan var uppe för

diskussion samt rovdjur och tamboskaps problematiken. Syftet med resan var att visa upp de

specifika naturgivna förutsättningarna att driva jord- och skogsbruk i norra Sverige.

Referensnivån för äggproduktion i Nationella stödet till jordbruket i norra Sverige

Vid årsmötet 2011 beslutades om att Norrlandsgruppen skulle jobba för en höjd

ersättningsnivå/referensnivå för äggproduktionen gentemot Landsbygdsdepartementet. Under

verksamhetsårets gång har denna fråga varit uppe för diskussion med departementet vid ett

flertal tillfällen, där muntlig framställan vid flera tillfällen har framförts. Skriftlig framställan

kommer att insändas till departementet i samråd med äggproducenterna i norrlandsgruppen.

Sekretariatet

Norrlandsgruppens arbetsutskott har haft telefonmöte nio gånger under verksamhetsåret

2011/2012. Stort fokus under verksamhetsåret har legat på framtida CAP med telefonmöten,

artiklar i Land, remissvar till LRF och CAP seminariet i Sundsvall i april. Även två resor med

riksdagsledamöter till Östersund och Luleå-Piteå-Skellefteå har genomförts (se ovan för mer

information). AU fick i uppdrag från årsmötet att kontakta regeringen angående

problematiken kring äggens referensnivå, vilket har påtalats för departementet genom muntlig

och i samråd med äggproducenterna kommer en skriftlig framställan att insändas till

Landsbygdsdepartementet.

Ett antal möten, informella kontakter och samråd har skett under verksamhetsåret. Speciellt

betydelsefulla har deltagande vid föreningarnas sammankomster varit, då värdefulla

avstämningar kunnat göras.

Information har vidare spridits generellt till norrlandsgruppen, till regioncheferna samt

föreningarnas medlemsansvariga, dessa har varit viktiga kontaktpersoner under

verksamhetsårets gång.

Herbert Nyman Arne Lindström Jan Thoren

Håkan Nilsson

Martin Moraeus

More magazines by this user
Similar magazines