Tidningen som pdf-dokument - Svensk Biblioteksförening
Tidningen som pdf-dokument - Svensk Biblioteksförening
Tidningen som pdf-dokument - Svensk Biblioteksförening
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
För lite<br />
och för<br />
orättvist<br />
FOTO: EIGERT PETERSSON<br />
Den offentligt stödda barnkulturen<br />
är underdimensionerad<br />
och ojämlikt fördelad. Nationella<br />
mål finns men de sipprar<br />
inte ned i verksamheterna och<br />
de följs inte upp. Det är några<br />
slutsatser <strong>som</strong> Aktionsgruppen<br />
för barnkultur drar i sin<br />
kartläggning över den offentligt<br />
finansierade kulturen för<br />
barn upp till 18 år.<br />
Den av regeringen tillsatta<br />
Aktionsgruppen för barnkultur<br />
valde att presentera sin rapport<br />
i halvlek – drygt ett halvår<br />
innan slutrapporten ska lämnas.<br />
– Vi släpper i halvlek för att vi under den<br />
tid <strong>som</strong> är kvar vill få in så mycket åsikter<br />
<strong>som</strong> möjligt. Vi vill ha debatt och vi vill<br />
också fråga barn och unga vad de tycker,<br />
sade Lotta Lundgren, ordförande i aktionsgruppen<br />
(förr kallades det statlig utredning<br />
men visst, aktionsgrupp låter ballare) när<br />
kartläggningen presenterades i början av<br />
oktober.<br />
Aktionsgruppens utredare har kommit<br />
fram till att de kulturpolitiska målen inte<br />
uppnås och att det inte finns någon tydlig<br />
strategi för hur de nationella målen ska<br />
uppnås eller följas upp. Kulturrådet har till<br />
exempel i uppdrag att värna om barns rätt<br />
till eget skapande men har varken medel att<br />
fördela eller möjlighet att följa upp resultaten.<br />
Ungdomsstyrelsen i sin tur har visserligen<br />
200 miljoner kronor per år att fördela<br />
till ungdomsföreningar men inget kulturuppdrag.<br />
Det saknas en tydlig samordning mellan<br />
uppdrag <strong>som</strong> gäller barns eget skapande<br />
och pengar till verksamhet <strong>som</strong> bedrivs lokalt<br />
och regionalt. Möjligen kan det hänga<br />
samman med att det är på statlig nivå <strong>som</strong><br />
de barnkulturella målen formuleras men<br />
det är kommunerna <strong>som</strong> ska realisera och<br />
stå för slantarna.<br />
– De kulturpolitiska målen har liten betydelse<br />
på kommunal nivå, ute i kommunerna<br />
upplever man målen ofta <strong>som</strong> för abstrakta<br />
och allmänna, menar Lotta Brillioth<br />
Biörnstad, utredare.<br />
Kartläggningen ger också vid handen att<br />
det visst finns en hel del barnkultur i Sverige<br />
men för lite i förhållande till antalet<br />
barn. Trots att till exempel nästan hälften av<br />
alla besök på museernas visningar är barn<br />
från förskola och skola arbetar bara 6 % av<br />
museernas personal med barn- och ungdomsfrågor.<br />
De statliga museerna har lägst<br />
andel pedagogisk personal: 18 av 1207 årsverken<br />
på 24 museer. Ett annat exempel är<br />
barnboksutlåningen på bibliotek. Barnböcker<br />
står för 43 % av utlåningen på folkbiblioteken.<br />
I Sorsele arbetar en barnbibliotekarie<br />
med cirka 630 barn, i Nyköping går<br />
det en barnbibliotekarie på drygt 11 000<br />
barn. I tolv kommuner saknas barnbibliotekarie<br />
helt. Dessutom finns det ingen särskild<br />
utbildning för blivande barnbibliotekarier.<br />
Lägg därtill att cirka 500 filialer har<br />
lagts ned under de senaste tjugo åren. Det<br />
finns visserligen inga siffror på hur filialnedläggningar<br />
påverkar barnens biblioteksvanor.<br />
Men för barn har närhet till kultur<br />
betydelse och i det perspektivet kan man<br />
anta att en filialnedläggning gör det svårare<br />
för barnen att ta sig till biblioteket. Rent generellt<br />
är annars biblioteken tvivelsutan<br />
och glädjande nog den kulturinstitution<br />
<strong>som</strong> är allra mest besökt av barn.<br />
Kartläggningen visar att det är stora skillnader<br />
både inom och mellan konstarterna.<br />
Litteratur är den konstart <strong>som</strong> fungerar<br />
bäst, musik den <strong>som</strong> fungerar sämst när det<br />
gäller andelen satsade pengar <strong>som</strong> kommer<br />
barnen till del. Under 2004 gavs det till exempel<br />
ut 468 svenska böcker i original för<br />
barn och unga. Antalet skivor med nyskriven<br />
musik för barn, utgiven samma år, gick<br />
att räkna på ena handens fingrar.<br />
Rent allmänt slår utredarna fast att det<br />
finns en massa bra projekt, och många <strong>som</strong><br />
är engagerade i barnkultur, men ”efter 30 år<br />
av barnkulturpolitik borde man kunna förvänta<br />
sig ett mer strategiskt arbete, med en<br />
tydlig röd tråd mellan mål, uppföljning och<br />
utveckling.”<br />
Henriette Zorn<br />
fakta<br />
Aktionsgruppen för barnkultur är en kommitté utsedd<br />
av regeringen. Den består av sju ledamöter och en ordförande.<br />
Kommittén ska kartlägga och analysera den offentligt<br />
finansierade kulturen för barn samt lämna förslag hur<br />
barnkulturens ställning kan stärkas.<br />
Kommittén påbörjade sitt arbete hösten 2004 och ska<br />
lämna sitt slutbetänkande med förslag och åtgärder<br />
våren 2006.<br />
Utredningen, ”Det ser lite olika ut…” En kartläggning<br />
av den offentligt finansierade kulturen för barn, finns<br />
på www.barnkultur.se där också kommitténs arbete<br />
fortlöpande redovisas.<br />
6 biblioteksbladet [2005:08]
Change language