Lupprapport 2012 - Borås

Att vara ung i
Borås Stad
s
LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken
Ungdomsenkät 2012 i Borås • åk 8 grundskolan • åk 2 gymnasiet
Foto: Superstudio

INNEHÅLL
4 • Fritid
8 • Skola
12 • Inflytande
18 • Hälsa och
trygghet
22 • Framtid och
arbete
INLEDNING
Lupp-enkäten (Lokal uppföljning av ungdomspolitiken) innehåller ungefär 80 frågor om ungdomars syn på fritid,
skola, politik, inflytande, trygghet, hälsa, arbete och framtid. I Borås riktades hösten 2012 enkäten till de elever som
gick i grundskolans årskurs 8 och gymnasiets årskurs 2. Rapporten redovisar vad ungdomar i Borås upplever, vad
de tycker är positivt men även vad som upplevs mindre bra. Eleverna besvarade enkäten på skoltid. Materialet har
bearbetats med hjälp av Ungdomsstyrelsens analysverktyg w-lupp.
Syftet är att materialet i rapporten ska kunna användas som underlag för diskussioner och samtal i olika sammanhang,
därför redovisas slutsatser och analyser endast undantagsvis. Föreliggande rapport ska kunna vara en del av politikers
och tjänstemäns beslutsunderlag i frågor som rör ungdomar, men även användas vid mer långsiktiga planeringar.
Resultaten i rapporten ska bland annat användas som underlag till Borås Stads ungdomspolitiska program.
Undersökningen har genomförts i samarbete med Ungdomsstyrelsen, vars uppdrag är att bland annat utveckla
metoder för uppföljning av den kommunala ungdomspolitiken. Motsvarande Lupp-enkät har genomförts vid samma
tidpunkt i 43 andra kommuner. Därför har jämförelser kunnat göras mot genomsnittet för dessa kommuner, vilka
är geografiskt spridda över hela landet och såväl större som mindre än Borås. Eftersom Borås genomförde enkäten
även 2008 går det att vid analys 2012 göra jämförelser över tid.
Av dem som erbjöds delta i enkäten var den relativa svarsfrekvensen bland elever i grundskolan, årskurs 8, 73% (715
svar) och hos elever i årskurs 2 på gymnasiet, 55% (855 svar). Bortfall kan bland annat förklaras med elevers sjukdom
och att deltagandet i enkäten bygger på frivillighet. Svarsfrekvensenn för årskurs 8 kan betecknas som god medan den
för årskurs 2 är sämre. Då motsvarande enkät besvarades 2008 var svarsfrekvensen för båda åldrar betydligt lägre,
61% för årskurs 8 och endast 27% för årskurs 2.
I ”Borås 2025”- vision och strategi, står det om målområdet gemensamt ansvar för barn och unga. Resultaten av
Lupp-enkäten ger goda förutsättningar att arbeta inom målområdet och göra Borås till en ännu bättre stad för unga.
Resultatet av Lupp-enkäten finns lagrat och förhoppningen är att denna rapport ska väcka nyfikenhet att jobba vidare
med underlaget. Det går att göra nya körningar och utveckla analysen ytterligare och det finns mängder av spännande
ansatser att fördjupa sig i. Vissa delar berör i högre grad vissa verksamheter medan annat behöver hanteras
gemensamt på en kommunövergripande nivå.
Sakiba Ekic
Ungdomsstrateg
Borås Stad
Kommentarer och metodbeskrivning för arbetet med analysen:
Att vara Ung i Borås
TEXT OCH GRAFISK DESIGN: Byrå Siffra och Grafik | www.hakvik.se | TRYCK: Servicekontoret
Syftet med rapporten är att den ska vara så lätt tillgänglig som möjligt.
Därför har förhållanden som inte redovisats i figurer istället visats
i textavsnitt i anslutning till figurerna. Det har alltså funnits bakgrundsmaterial
som förtjänat uppmärksamhet trots att det inte redovisats
i figurerna, dessa talar för sig själva och kommenteras endast
undantagsvis. Strävan har varit att åskådliggöra ungdomarnas svar så
överskådligt som möjligt såväl grafiskt som i kommenterande texter.
I de fall då inga kommentarer getts angående skillnader mellan kön,
åldersgrupp, tidigare undersökning eller riket beror detta på att svaren
varit mycket lika de som redovisats i figurerna. På vissa av frågorna har
eleverna haft möjlighet att ange flera svarsalternativ varför summan
av staplarna kan överstiga 100 procent.
3

FRITID
Ungefär hälften av alla elever tycker att de har lagom mycket fritid och tre av fyra säger att det finns
ganska eller väldig mycket att göra på fritiden. Idrott, konstnärlig verksamhet och att läsa/surfa är
de populäraste fritidssysselsättningarna. De platser där man oftast träffar sina kompisar är hemma
hos varandra, utomhus, i en idrottshall eller i centrum. Sex av tio av alla elever är medlemmar i en
förening och var tredje elev anser att de har möjlighet att fritt påverka inom sin förening.
Figur 1. Hur mycket fritid har du? (%)
Figur 2. Hur mycket av det du är intresserad
av finns det att göra på fritiden? (%)
Åk 8
Åk 2
60
50
40
30
Åk 8
Åk 2
20
70
60
50
40
30
20
10
10
För mycket Lagom
För lite
Väldigt Ganska Ganska Lite/
mycket mycket lite ingenting
Tjejer vill ha mer fritid
Jämfört med tjejer tycker en mer än dubbelt så stor andel killar
i båda årskurser att de har för mycket fritid. Jämförelsen mellan
könen visar även att betydligt fler tjejer tycker att de har för lite
fritid.
Sedan den förra undersökningen 2008 har det bara inträffat marginella
förändringar i hur man ser på mängden fritid. De skillnader
som kan ses är de sju procent färre elever i åk 8 som nu tycker att
de har lagom mycket fritid och de sex procent fler elever i åk 2 som
skulle vilja ha mer fritid.
Sett till hur man svarat i hela riket kan inte några skillnader ses jämfört
med Borås elever i åk 8. Däremot svarar fler av rikets elever att
de har lagom mycket fritid medan en större andel i Borås tycker att
de har för lite fritid.
Elever i åk 8 mer sysselsatta
Den större skillnaden mellan åldersgrupperna är den högre andel
en elever i åk 8 som uppger att de har väldigt eller ganska mycket
att göra.
En större skillnad mellan könen är de elva procent fler tjejer, jämfört
med killar, i åk 2 som svarar att de har väldigt eller ganska mycket att
göra. I åk 8 finns inte denna skillnad mellan könen.
Jämfört med 2008 svarar man till i det närmaste identiskt lika andelar
på de olika svarsalternativen. Det gäller båda årskurser.
Jämfört med riket är det tio procentenheter fler i Borås, båda åldersgrupper,
som svarar att det finns ganska eller väldigt mycket att göra
på fritiden.
Figur 3. Var träffar du dina kompisar på fritiden? (%)
Hos varandra
Café
Utomhus
Fritidsgård
Sporthall
idrott
I centrum
Åk 8
Åk 2
20 40 60 80
Oftast ses man hemma hos varandra
I båda årskurser är det absolut vanligast att man träffas hemma hos
varandra, i synnerhet gäller det för tjejer i åk 8.
Det är vanligare att tjejer träffas på ett café eller i ett köpcentrum
och dubbelt så vanligt att killar träffas på fritidsgården eller utomhus.
Det är något vanligare i åk 8 och dubbelt så vanligt i åk 2 att
killar träffas i en sporthall, detta jämfört med jämngamla tjejer.
Jämfört med 2008 är det nu hälften så vanligt att elever i åk 8 träffas
utomhus och hälften så vanligt att elever i åk 2 träffas på ett cafe.
Något färre i åk 8 träffas nu på fritidsgården men i övrigt har man
svarat med lika stora andelar som tidigare.
4
5

FRITID
Figur 4. Jag gör följande varje vecka på min fritid (%)
Sportevenemang
I naturen, jagar
Fritidsgård el likn
Aktiv i förening
Läser/läsplatta
Sy/slöjd/hantverk
Konstnärlig verks.het
Skriver/blogg/dagbok
Idrottar, ej i klubb
Idrottar, i klubb
Åk 8
Åk 2
10 20 30 40 50 60 70
Det här gör jag på min fritid
En större skillnad för tjejer i åk 8, jämfört med tjejer åk 2, är att
man besöker ett sportevenemang fyra gånger så ofta. Motsvarande
jämförelse för killar visar att det är vanligare även bland killar i åk 8
att man besöker ett sportevenemang men skillnaden är inte lika stor
mellan årskurserna. Det är dubbelt så vanligt att killar i åk 8 och fem
gånger så vanligt att killar i åk 2 besöker ett sportevenemang, detta
jämfört med jämngamla tjejer.
Dubbelt så många killar, båda åldrar, besöker fritidsgården, tjejer
läser något oftare än killar och det är betydligt vanligare i båda åldrar
att tjejer ägnar sig åt konstnärlig verksamhet i någon form.
En dubbelt så stor andel tjejer svarar att de skriver tex. poesi, dagbok
eller bloggar. Ungefär lika stora andelar av båda kön i åk 8,
jämfört med åk 2, idrottar i en klubb/förening.
Figur 5. Medlem i en förening? (%)
70
50
30
10
Åk 8 Åk 2
Tjejer
Killar
Medlemskap i föreningar
Som framgår av figuren är en lägre andel tjejer i båda åldersgrupper
engagerade i någon typ av förening, detta jämfört med jämngamla
killar. Störst är skillnaden mellan könen i åk 2.
Någon jämförelse mot hur man svarat 2008 går inte att göra eftersom
frågeställningen vid det tillfället var annorlunda utformad.
Att vara medlem i en förening är totalt sett vanligare i Borås jämfört
med i hela landet. Det gäller elever i både åk 8 och åk 2. För tjejer
är det lika vanligt som i riket medan större andelar killar i Borås är
medlemmar i en förening.
Jämfört med 2008 har det blivit vanligare att elever i åk 8 besöker ett
sportevenemang eller ägnar sig åt konstnärlig verksamhet. Däremot
är man mycket mer sällan ute i naturen eller på fritidsgården, man
läser mer sällan och skriver betydligt mindre. Att idrotta utanför en
klubb eller förening är nu mindre vanligt bland elever i åk 8 medan
den andel som idrottar i föreningsregi är oförändrad.
Jämförelsen mot 2008 för åk 2 visar att även här har de andelar
som besöker ett sportevenemang, läser/skriver eller är ute i naturen
minskat. Däremot har den andel i åk 2 som sportar men inte i en
klubb/förening ökat sedan den förra undersökningen.
I hela riket är det vanligare att man i åk 8 på sin fritid idrottar utom
en klubb/förening medan det i Borås är vanligare att man i åk 8
idrottar i en förening. I riket är det mycket vanligare att man som
tjej i åk 8 skriver poesi/dagbok/bloggar och det förekommer också
oftare i hela riket att man i åk 8 läser/läsplatta. Samma jämförelse
mot riket för åk 2 visar att man svarat i allt väsentligt som riket.
Figur 6. Kan du påverka din förenings
verksamhet? (%)
50
40
30
20
10
Som
jag vill
Mindre Vill inte
än jag vill påverka
Åk 8
Åk 2
Möjlighet att påverka i sin förening
Jämfört med tjejer svarar sex procent fler killar i åk 8 att de kan vara
med och påverka sin förenings verksamhet så mycket de vill och sex
procent fler tjejer, åk 8 jämfört med killar, svarar att de inte vill vara
med och påverka.
Jämförelsen mot 2008 visar att vid det tillfället var det cirka tio procentenheter
fler av samtliga elever som svarade att de fick vara med
och påverka sin förenings verksamhet. Samtidigt är det en ungefär
lika stor andel fler som i år svarar att de inte vill vara med och
påverka.
Fler i Borås, jämfört med i riket, svarar att de kan påverka sin
förenings verksamhet och färre i Borås säger att de inte vill vara
med och påverka.
”En sak jag tänkt på vid flera tillfällen är fritidsgårdar/
fritidsgård i centrum som kan sammanlänka ungdomar
från alla trakter i Borås och skapa en gemenskap.”
”Det finns för lite fotbollstuneringar för tjejer i Borås.”
”Det saknas aktiviteter att börja med som tonåring.
Har man inte börjat med något innan 10 års ålder
finns det nästan inte några alternativ alls.”
”Mer saker som är gratis och som är roligt som samlar
till gemenskap.”
6 7

SKOLA
SKOLA
En majoritet av alla elever upplever att det råder en bra stämning på skolan och minst en dubbelt så
stor andel, i förhållande till den andel som anser sig få göra det, vill vara med och bestämma inom
skolan. Mobbingen i Borås ligger på samma nivåer som för hela riket. Elever på gymnasiet är, jämfört
med elever som går på grundskolan, mer nöjda med sin skola då det gäller lärare, skolmat, skolmiljö
och undervisning.
Figur 7. Möjlighet och önskan att
påverka i skolan. Åk 8. (%)
Vad vi lär
Läroböcker
Arbetssätt
Inre miljö
Yttre miljö
Regler
Läxor
Prov
Mat
Schema
20 40 60
80
Figur 8. Möjlighet och önskan att
påverka i skolan. Åk 2. (%)
Vad vi lär
Läroböcker
Arbetssätt
Inre miljö
Yttre miljö
Regler
Läxor
Prov
Mat
Schema
20 40 60
80
Får
Vill
Får
Vill
100
100
Möjlighet att påverka i skolan (får)
Viljan att vara delaktig i de beslut som påverkar skolan kan i
allmänhet sägas vara minst dubbelt så stor, på ett antal delfrågor
flera gånger större, jämfört med hur eleverna själva bedömer sina
möjligheter att delta i påverkansprocessen. Det gäller för både
åk 8 och åk 2.
Killar i åk 8 har på samtliga frågor till större andelar än tjejer svarat
att de får vara med och påverka. De största skillnaderna mellan
könen i åk 8 är på frågor om skolmat, läroböcker och vad de får
lära sig.
arbetssätt) att de får vara med och bestämma. Skillnaderna mellan
könen är mindre än för åk 8.
Enkätsvaren visar även på större skillnader mellan hur tjejer i de båda
åldersgrupperna besvarat några av frågorna. Fler tjejer i åk 8 anser
att de får vara med och bestämma om schemat och färre att de har
inflytande över prov och arbetssätt.
Motsvarande jämförelse för killar visar inte lika tydligt på att killar i
någon av åldersgrupperna i betydligt högre eller lägre grad anser att
de får vara med och påverka.
Jämfört med 2008 svarar man nu som elev i åk 8 på samtliga alternativ
(utom skolmat) i högre grad att man har inflytande.
Samma jämförelse mot 2008 för elever i åk 2 visar på ett helt annat
resultat. Nu tycker betydligt färre att de har inflytande över prov,
skolmiljö inne, arbetssätt och vad de får lära sig. Något större andelar
tycker också att de får vara med och bestämma om skolmiljön
utomhus.
Jämfört med riket anser man i åk 8 Borås i högre grad på samtliga
punkter att man får vara med och påverka. Jämförelsen för åk 2
visar att man i riket i högre grad anser sig få vara med och påverka
arbetssätt och prov, däremot är det fler åk 2 i Borås som svarar att
de får vara med och påverka skolans regler och skolmiljö inne/ute.
Önskan att påverka i skolan (vill)
Tjejer i åk 8 är på nästan samtliga frågor mer intresserade än jämngamla
killar att vara med och påverka. Undantagen är yttre- och inre
skolmiljön och vad de får lära sig. Störst är skillnaderna mellan könen
i åk 8 på frågor om skolmat, prov och läxor.
Samma mönster ses även för elever i åk 2 med den skillnaden att
här vill tjejer på samtliga alternativ till större andelar än killar ha mer
inflytande. Skillnaderna mellan könen är störst på samma frågor som
för åk 8.
Jämfört med undersökningen från 2008 har man i åk 8 svarat med
lika stora procentuella andelar som tidigare och man kan bara utläsa
små förändringar på de fyra år som gått sedan man sist besvarade
samma enkät.
Även elever i åk 2 har svarat på ett liknande sätt som tidigare. Den
variation mellan åren som kan ses är på frågan om regler i skolan där
nu nio procentenheter färre än tidigare vill vara med och bestämma.
Samma sak gäller för den inre skolmiljön och något färre än tidigare
är intresserade av inflytande över vad de får lära sig.
Figur 9. Stämmer ganska eller mycket bra
då det gäller min skola. (%)
Bra stämning
Mobbning
på skolan
Agerar om elev
mobbar en elev
Främlingsfi
entlighet
Sexuella
trakasserier
Elever/lärare
visar respekt
Agerar om lärare
kränker elev
Elevrådet
tas på allvar
Åk 8
Åk 2
20 40 60 80
Synpunkter på min skola
En större skillnad mellan könen i åk 8 är de åtta procent tjejer och
sexton procent killar som anser att det råder främlingsfientlighet
på skolan. Fler killar i åk 8, jämfört med tjejer, tycker att skolan agerar
om en lärare kränker en elev, att sexuella trakasserier förekommer
och att mobbing är ett problem på skolan men även att skolan
agerar om en elev mobbas av en annan elev.
Skillnaderna mellan hur könen svarat i åk 2 är inte lika tydliga,
bortsett från att sex procentenheter fler killar svarar att det råder
en bra stämning på skolan och att fem procent fler tjejer anser att
skolan agerar om en elev mobbas av en annan elev.
Sedan 2008 har den andel i åk 2 som säger att det råder en bra
stämning på skolan sjunkit från 91 till 79 procent. Den andel i åk 2
som svarar att skolan agerar på mobbing mellan elever har halverats
på de fyra år som gått sedan den förra undersökningen. Även den
andel som anser att lärare och elever bemöter varandra med respekt
har minskat och nu är det 18 procentenheter färre som svarar att
så är fallet. Ovan uppräknade minskade andelar är jämnt fördelade
per kön.
Jämfört med hela riket finns det skillnader på hur elever, åk 8 i
Borås, besvarat ett par av delfrågorna. Något fler i riket håller med
om påståendet att elever och lärare bemöter varandra med respekt
och att skolan agerar om en elev mobbar en annan elev.
Även i åk 2 kan man se skillnader mellan könen och också här
svarar fler killar, jämfört med tjejer, på samtliga alternativ (utom
Båda årskurser i Borås har med endast mycket små skillnader svarat
som riket i helhet.
8
9
9

SKOLA
Figur 10. Jag tycker ganska eller mycket bra
om de här sakerna på min skola. (%)
Figur 11. Har du blivit mobbad eller utfryst
det senast halvåret? (%)
Hjälp och stöd
Lärarna
Åk 8
Åk 2
20
15
Skolmaten
Undervisningen
10
Skolmiljön
20 40 60 80
5
Åk 8 Åk 2
Tjejer
Killar
Gymnasieelever mer nöjda
Som framgår av figuren har de äldre eleverna i högre grad svarat
att de är nöjda. Tjejer i åk 8 är mer nöjda, jämfört med jämngamla
killar, på frågan om lärarna och killar är mer nöjda på frågan om
skolmiljön men i övrigt svarar man i stort sett likadant.
Killar i åk 2 är, jämfört med tjejer, betydligt mer nöjda med skolmaten
och något fler tjejer är nöjda med sin skolmiljö.
Då vi jämför tjejer mot varandra visar det sig att cirka tio procentenheter
fler tjejer i åk 2 är nöjda med lärarna, undervisningen och
skolmiljön. Samma jämförelse för killar visar på ungefär samma
skillnader där killar i åk 2 är mer nöjda jämfört med killar i åk 8, i
åk 2 var man även betydligt mer nöjd med skolmaten.
Mobbing och utfrysning
Att bli mobbad är totalt sett vanligare bland tjejer än bland killar. Av
figuren kan man utläsa att det är nästan dubbelt så vanligt att som
tjej mobbas om man går i åk 8, detta jämfört med killar i samma
klass. Sammantaget nästan halveras risken att utsättas för mobbing
i Borås från åk 8 och fram till gymnasiets andra år.
Jämfört med resultatet från 2008 har frekvensen av mobbing inte
förändrats.
Jämfört med riket svarar man till exakt lika procentuella andelar,
både då det gäller kön och årskurs.
Jämfört med 2008 är det nu färre av båda kön i åk 2 som tycker att
de får hjälp och stöd och även färre som gillar skolmaten och skolmiljön.
Samma tendens mellan åren finns även för åk 8 men här är
det bara marginella skillnader jämfört med hur man svarat tidigare.
Elever i hela riket är på samtliga delfrågor något mer nöjda än elever
i Borås. Undantagen är de elever åk 2 i Borås som är mer nöjda
med undervisning och skolmiljö, även här skiljer det med bara små
andelar i hur man besvarat frågan.
”Ni borde insätta ett nytt ”ämne” i skolan som handlar
om våran framtid t.ex vilka gymnasier det finns,
olika utbildningar o.s.v så att man är mer säker på
sin framtid. Just nu tycker jag att det är allt för många
som är väldigt osäker på sin framtid.”
”Lägga mer pengar på skolan, så alla kan ha möjlighet
att få låna en miniräknare. Förbättra skolmaten, så
att vi ungdomar ska orka med de långa skoldagarna.”
”Jag vill påverka skolorna för jag själv går i skolan och
vill gärna dela mina tankar om hur man kan göra för
att göra en så bra skola som möjligt.”
10
11

INFLYTANDE
Elever i åk 2 vill i högre grad än elever i åk 8 vara med och påverka i kommunen. Av de som inte vill
vara med och påverka säger drygt hälften att de inte är intresserade medan ungefär var tredje inte
tror att någon skulle lyssna, ungefär lika stora andelar vet inte hur man gör eller har inte tid. Nästan
var femte elev i åk 8 och något fler i åk 2 skulle vilja träffa en politiker. Om man själv vore politiker
skulle man i båda årskurserna i första hand satsa på skola och arbete mot kriminalitet.
Figur 12. Jag vill vara med och påverka
frågor som berör Borås kommun? (%)
50
40
30
Att påverka i sin hemkommun
Elever i åk 2 är, jämfört med åk 8, mer intresserade av att vara med
och påverka, tjejer i högre grad än killar.
Jämfört med för fyra år sedan har intresset sjunkit med tio
procentenheter för åk 8 medan det är oförändrat för elever i åk 2.
Även vid det tillfället var tjejer mer intresserade av att vara med och
påverka i Borås kommun.
Figur 14. Till vem eller vart vänder du dig om du
vill påverka i din kommun? (%)
Någon jag
känner
Politiskt parti
ungdomsförb.
Förening
organisation
Internet/sociala
medier
Tjänstemän
politiker
Ungdomsråd
eller liknande
Annat
Vet inte
Åk 8
Åk 2
10 20 30 40 50
Figur 15. Har du gjort något av följande det senaste
året eller kan du tänka dig att göra det? (%)
Chatta om politik
Demonstration
Bojkott/köpstrejk
Medborgarförslag
Kontakta politiker
Skriva insändare
Åk 8
Åk 2
10 20 30 40 50 60
20
10
Tjejer
Killar
I hela riket vill fler elever i åk 8 vara med och påverka i frågor som
rör hemkommunen, för åk 2 visar jämförelsen att fler i Borås vill
vara med i den processen.
60
50
40
30
20
10
Åk 8
Figur 13. Av vilken anledning vill du inte
vara med och påverka? (%)
Vet inte
hur
Ointresserad
Åk 2
Har inte
tid
Åk 8
Åk 2
Ingen Annat
lyssnar
Ointresse störst orsak att inte vilja påverka
På frågan svarar de som tidigare uppgett att de inte vill vara med och påverka.
Den största skillnaden mellan könen för elever i åk 8 är de 62 procent
tjejer mot 46 procent killar som säger att de inte är tillräckligt
intresserade. Även tjejer i åk 2 uppger i högre grad än killar ointresse
som orsak och en nästan dubbelt så stor andel tjejer i åk 2, jämfört
med killar, anger att de kan för lite som skäl för att de inte vill vara
med och påverka.
Jämfört med hur man svarade 2008 är det nu tio procentenheter
färre av alla elever som säger att orsaken till att de inte vill vara med
och påverka är att de kan för lite.
Vem ska man prata med då man vill påverka?
Något mindre än hälften av alla elever vet inte vem de ska vända sig
till om de vill påverka något inom Borås kommun.
Av båda kön skulle en ungefär dubbelt så stor andel i åk 2, jämfört
med åk 8, vända sig till ett ungdomsråd eller tjänsteman/politiker.
Betydligt större andelar tjejer åk 2, jämfört med alla övriga som besvarat
frågan, skulle vända sig till ett ungdomsråd, internet/sociala
medier eller ett politiskt parti.
Jämfört med 2008 är det nu en dubbelt så stor grupp i åk 8 som
skulle försöka påverka genom internet/sociala medier och något
färre genom någon de känner. Jämförelsen för åk 2 visar inte på
några större skillnader jämfört med hur man tidigare svarat.
Jämfört med riket svarar man som elev, både i åk 8 och åk 2, med
som mest någon procentenhets skillnad till lika andelar som riket på
samtliga frågor.
Olika sätt att göra sin röst hörd
På alla frågor är elever i åk 2, jämfört med åk 8, mer aktiva eller kan
tänka sig att vara det. På samtliga frågor (utom att delta i bojkotter)
är tjejer i åk 2, jämfört med killar, mer benägna till aktioner av olika
slag. Störst är skillnaden mellan könen i åk 2 på frågan om att skriva
insändare.
Vid en jämförelse mot hur man svarade för fyra år sedan är man
nu såväl i åk 8 som i åk 2 mindre benägna att ta kontakt med en
politiker, delta i en bojkott eller i en demonstration. För åk 2 är
skillnaden mellan åren större än för elever i åk 8.
Jämfört med riket svarar några procent färre i åk 8 på samtliga alternativ
att de har genomfört eller kan tänka sig attt genomföra uppräknade
aktioner. Jämförelsen för åk 2 visar tvärtom att fler i Borås
på samtliga punkter och till ofta betydligt större andelar svarar att de
gjort någon av uppräknade handlingar eller vore beredda till detta.
12
13

INFLYTANDE
60
50
40
Figur 16. Skulle du vilja träffa en
politiker i kommunen? (%)
Intresset för att träffa politiker i kommunen
Strax under fyrtio procent av alla elever vet inte om de vill träffa
en politiker, undantaget är tjejer åk 8 där så många som 56 procent
inte vet hur de skulle ställa sig till det. En andel på i genomsnitt sju
procent fler i åk 2, jämfört med åk 8, skulle vilja träffa en politiker.
Av de som svarat ja på frågan är andelen tjejer i åk 2 större än för
killar i åk 2 och nästan dubbelt så stor jämfört med tjejer åk 8.
Figur 18. Jag är ganska eller mycket
intresserad av följande? (%)
Politik
Samhällsfrågor
Händelser i
andra länder
Åk 8
Åk 2
30
20
10
Tjej Åk 8
Kille Åk 8
Tjej Åk 2
Kille Åk 2
För fyra år sedan svarade ungefär dubbelt så många ja på frågan.
Alternativet “vet inte” fanns inte med vid det tillfället.
Jämfört med tjejer i hela riket åk 2 vill en andel på fem procent fler
tjejer åk 2 i Borås träffa en politiker.
10 20 30 40 50 60
Ja
Nej
Vet inte
Figur 17. Om du vore politiker och bestämde i din
kommun - vad skulle du satsa på (%)
Kriminaliteten
Rasism
Diskriminering
Alkohol/
drogfrågor
Bostäder
Idrottsanläggning
Miljön
Gator/vägar/cykelbanor
Jämställdhet
Kollektivtrafi k
Mötesplatser
för unga
Föreningar
Skola
Barnomsorg
Äldreomsorg
Hälsa
Åk 8
Åk 2
10 20 30 40 50
Prioriterade kommunala satsningar
Önskemål om samhällssatsningar varierar i ett brett spektra från att
motverka kriminalitet till att satsa på fritidsaktiviteter och hälsa.
Skillnaden mellan könen är tydlig på ett flertal frågor. I åk 8 skulle
tjejer i högre grad satsa på äldreomsorg, skola och en minskning av
droganvändning.
Även i åk 2 svarar man olika mellan könen. Även här skulle tjejer i
högre grad satsa på äldreomsorg och skola men även kollektivtrafik,
arbete för jämställdhet, diskriminering av olika grupper och arbete
mot främlingsfientlighet skulle prioriteras i högre grad än av jämngamla
killar.
Killar både i åk 8 och i åk 2 skulle i högre grad än tjejer satsa på
gator/vägar, idrottsanläggningar och arbete mot kriminalitet.
Jämfört med hur man i åk 8 svarade för fyra år sedan svarar man
nu till högre andelar på samtliga frågor att man skulle vilja satsa
inom respektive område. Undantagen är arbete för jämställdhet och
bostäder.
Samma jämförelse för åk 2 visar att vid den senaste undersökningen
vore man betydligt mer villig till satsningar på äldre- och barnomsorg,
skola och arbete för miljön.
Intresset för samhälle och politik
Politik
En nästan dubbelt så stor andel killar, jämfört med tjejer åk 8, är
intresserade av politik. Jämfört med för tre år sedan är intresset i
åk 8 större och för åk 2 på samma nivå som tidigare.
Jämfört med hela riket är det politiska intresset större i Borås, det
gäller båda åldersgrupper och i åk 2 är skillnaden mot riket tretton
procent.
Samhällsfrågor
Killar i åk 8, jämfört med tjejer, och tjejer i åk 2, jämfört med killar,
är något mer intresserade av samhällsfrågor.
Jämfört med 2008 är det nu något fler i åk 8 och en lika stor andel
som tidigare i åk 2 som är intresserade av samhällsfrågor.
Intresset i åk 8 Borås ligger på samma nivå som för hela riket medan
intresset för samhällsfrågor åk 2 i Borås är betydligt större än för
riket som helhet.
Händelser i andra länder
Lite mer än hälften av alla elever är intreserade av händelser i andra
länder. Den grupp som sticker ut är de 66 procent tjejer åk 2 som
svarar att de är ganska eller mycket intresserade.
Man har i genomsnitt svarat med ungefär samma andelar som man
gjorde för fyra år sedan. Fem procentenheter fler i åk 8 och en procentenhet
mindre i åk 2 är nu, jämfört med 2008, intresserade av
händelser i andra länder.
Samma mönster som för politik och samhällsfrågor går igen även på
frågan om händelser i andra länder då vi gör en jämförelse mot hela
riket. Åk 8 Borås har ett lika stort intresse som man har i hela riket
medan elever åk 2 i Borås är betydligt mer intresserade än elever
åk 2 hela riket.
”Jag är inte så insatt i samhället och hur det ser ut
men jag hade, med stor lust, kämpat mot eller för något
om jag reagerar på något. Vad detta något är vet
jag inte eftersom jag inte är så insatt.”
”Jag vill påverka frågor som rör ungdomar, men inte
endast ”typiska ungdomsfrågor”. Det finns mycket
som berör ungdomar, men som politiker kanske inte
tänker på. Vi vill ha inflytande över mycket- fråga
elevråd, ungdomsråd mer!”
14
15

HÄLSA OCH TRYGGHET
De allra flesta ungdomar i Borås mår bra men samtidigt finns det individer som kan känna sig
pressade i vardagen. Framförallt tjejer på gymnasiet uppger att de lider av stress, huvudvärk, ont i
magen och sömnsvårigheter. Sjuttio procent av alla elever i åk 8 tränar varje dag eller flera gånger i
veckan medan andelen för åk 2 är lägre. Jämfört med undersökningen för tre år sedan är tryggheten
nu lite bättre med färre incidenter som stöld, hot eller att man inte vågat gå ut.
Figur 19. Hur bedömer du din hälsa
det senaste halvåret? (%)
En stor andel svarar att de har en bra hälsa
Ungefär sju av tio av alla svarar att de mår bra eller mycket bra, utom
tjejer i åk 2 där sifffran är 57 procent.
Åk 8
Åk 2
Tre fjärdedelar killar i båda åldersgrupper svarar att de mår bra eller
mycket bra.
I åk 8 säger sex procent tjejer, mot fyra procent killar, att du mår
ganska eller mycket dåligt. Motsvarande för åk 2 är tretton procent
tjejer och sju procent killar.
90
80
70
60
50
40
30
20
10
Bra,
mkt bra
Varken bra
eller dålig
Dålig,
mkt dålig
Jämfört med 2008 svarar en andel på två procentenheter fler elever i
åk 8 att de mår bra eller mycket bra medan en lika stor andel som tidigare
i åk 8 och några procent fler i åk 2 nu säger att de mår varken
bra eller dåligt. Något färre i åk 8 och något fler i åk 2, jämfört med
tidigare, säger att de mår dåligt eller mycket dåligt.
Jämfört med riket svarar en något större andel i åk 8 att de mår ganska
eller mycket bra (82 mot 79%) medan andelen för åk 2 är lägre
än för riket (65 mot 72%). Lika stora andelar som i riket, båda åldrar,
svarar att de mår ganska eller mycket dåligt.
Figur 20. Jag har haft följande besvär minst en gång
i veckan det senaste halvåret. (%)
80
70
60
50
40
30
Åk 8
Åk 2
Figur 21. Hur ofta tränar du så att du
blir andfådd eller svettas? (%)
70
60
50
40
30
Åk 8
Åk 2
20
20
10
10
Huvudvärk
Ont i
magen
Stress Svårt
att
somna
Trött
på
dagen
Sovit
dåligt
Varje dag/
fl era ggr
veckan
En gång/
vecka
Någon gång
i månaden/
aldrig
Tjejer upplever fler psykosomatiska besvär
På samtliga frågor har tjejer i båda undersökningsgrupperna, jämfört
med killar, haft besvär i avsevärt högre utsträckning minst en
gång i veckan under det senaste halvåret. Ofta är skillnaden så stor
som tjugo procentenheter.
Elever i grundskolan flitigast att träna
Flitigast att träna så att man blir andfådd eller svettas är man i
åk 8 där så många som sju av tio tränar varje dag eller flera gånger i
veckan, motsvarande för åk 2 är sex av tio.
I båda årskurser är killar mest aktiva.
Tjejer i åk 2 har, jämfört med tjejer åk 8, mer besvär på samtliga
frågor. Samma mönster går igen för killar åk 2 som har mer besvär
på samtliga frågor (utom huvudvärk) jämfört med killar åk 8.
Jämfört med 2008 har elever i åk 8 i år svarat i stort sett identiskt
som tidigare. De skillnader som kan ses gäller åk 2 där fler vid den
senaste undersökningen haft sömnbesvär medan en lägre andel har
upplevt trötthet dagtid.
Sett till hela riket har något fler åk 8 i Borås haft huvudvärk, ont i
magen eller svårt att somna. Ett liknande mönster kan ses för åk 2 i
Borås som på alla punkter haft något mer besvär än åk 2 ute i landet.
Nästan dubbelt så många tjejer i åk 8 (22 mot 13%) och sex procent
enheter fler tjejer i åk 2, jämfört med motsatt kön, tränar en gång
i veckan. Den grupp som tränar minst av alla är tjejer åk 2 där var
fjärde tränar någon gång i månaden eller aldrig.
Jämfört med 2008 har har träningsfrekvensen minskat något bland
elever i åk 8 och ökat något bland elever i åk 2.
Jämfört med riket tränar elever i åk 8 i samma omfattning som riket,
däremot tränar tio procentenheter färre elever åk 2 i Borås varje dag
eller flera gånger i veckan.
16 17

HÄLSA OCH TRYGGHET
Figur 22. Jag gör följande minst en gång i veckan. (%)
20
15
10
eller i vart fall minst en gång i veckan. En lika stor procentuell andel
tjejer, jämfört med killar, i åk 8 röker i den utsträckningen medan
några procentenheter fler tjejer, jämfört med killar, i åk 2 röker
minst en gång i veckan.
Sedan 2008 har det inte skett några förändringar för eleverna i
någon av årskurserna vad gäller nyttjandet av alkohol och tobak.
Den största skillnaden är de tre procent färre elever i åk 8 som nu
röker.
Figur 24. Har något av detta hänt dig det
senaste halvåret. (%)
80
70
60
50
40
Åk 8
Åk 2
5
Åk 8
Åk 2
Akolholkonsumtionen är lite högre i Borås, jämfört med riket, däremot
är inte snusning och rökning lika utbrett i Borås.
30
20
10
Röker
Snusar
Dricker
folköl
Dricker
starköl, vin,
sprit
Inte Hotad
vågat
gå ut
Sexuellt
våld/utnyttjad
Bestulen Misshandlad
Inget
har
hänt
Figur 23. Hur får du vanligen tag på alkohol. (%)
Nyttjande av alkohol och tobak
(folköl inom parentes)
Alkohol
Av elever, åk 8, bosatta i Borås dricker 83 (89) procent av tjejerna
och 81 (81) procent av killarna aldrig starköl, cider, vin eller sprit.
För elever, åk 2, är andelarna betydligt lägre med 25 (78) procent tjejer
och 26 (54) procent killar som aldrig dricker starköl eller starkare
alkohol.
Snus
Tre procent tjejer, en dubbelt så stor andel killar i åk 8, några enstaka
tjejer och var fjärde kille i åk 2, snusar varje dag eller flera gånger i
veckan.
Rökning
Fem procent elever i åk 8 mot tjugo procent i åk 2 röker varje dag
Från syskon
Kompisar,
deras syskon
Egna föräldrar
(med lov)
Egna föräldrar
(utan lov)
Annan vuxen
På annat sätt
Åk 8
Åk 2
5 10 15 20 25 30 35
Olika sätt att skaffa alkohol
Det var möjligt att ange fler än ett svarsalternativ
I åk 8 har man svarat exakt likadant mellan könen. Även elever i
åk 2 svarar mycket lika mellan könen med den skillnaden att
40 procent tjejer mot 30 procent killar svarar med alternativet
kompisar/kompisars syskon på frågan om hur de vanligen får tag
på alkohol.
Jämfört med 2008 är det i åk 8 hälften så många (5 mot 10%) som
nu säger att de får tag på alkohol genom kompisar/kompisars syskon.
Fler i åk 2 skaffar nu alkohol genom kompisar/kompisars syskon
eller på annat sätt och färre i åk 2 får alkohol av sina föräldrar.
40
Incidenter i vardagen (figur 24)
Tio procent tjejer och tre procent killar i åk 8 har inte vågat gå ut
någon gång under det senaste halvåret. Motsvarande för åk 2 är nio
procent tjejer och två procent killar.
Fem procent fler tjejer i åk 8, jämfört med killar, och sex procent fler
killar i åk 2, jämfört med tjejer, svarar att inget hänt dem.
Jämförelsen mellan könen för åk 2 visar som mest skillnader på
enstaka procentenheter.
Jämfört med 2008 är den största skillnaden för åk 8 de tre procent
färre eleverna som i år blivit bestulna. För åk 2 är den största skillnaden
mellan åren de sex procent färre elever som uppger att inget
av uppräknade obehag inträffat. En fyra procent lägre andel än tidigare
i åk 2 uppger att de utsatts för hot.
Jämfört med riket skiljer det som mest på en procentenhet för båda
åldersgrupper och hur man svarat med de olika alternativen.
Figur 25. Jag känner mig alltid eller oftast
trygg på följande ställen? (%)
Nätet
Buss, tåg
Trygg - men inte alltid och överallt (figur 25)
Undersökningen visar att tryggheten i Borås är i allmänhet mycket
god men att det även finns platser där den kan vara något sämre.
Av tjejer i åk 8 är 27 procent alltid trygga på fritidsgården och 23
procent är oftast trygga, motsvarande för jämngamla killar är 45 och
19 procent. I åk 2 är otryggheten på fritidsgården ännu större med
20 procent tjejer som alltid är trygga och 9 procent som oftast är
trygga, motsvarande för killar i åk 2 är 34 och 8 procent.
Jämfört med riket är det lite vanligare att man i åk 8 Borås skaffar
alkohol genom kompisar/kompisars syskon och vanligare att förse
sig “på annat sätt”.
”Arbeta för att vi ungdomar ska känns oss trygga. Att
man inte ska behöva gå och vara orolig på nätterna
när man ska ta sig hem.”
”Engagera er mer i oss och behandla oss inte som barn.
Lyssna mer och ta till er det ni kan det räcker.”
På stan,
allmän plats
Uteställen
Fritidsgård
Klassrummet
Utomhus där
jag bor dagtid
Utomhus där
jag bor kvällar
Hemmet
30 40 50 60
(Observera bruten axel)
70
80 90
Åk 8
Åk 2
100
Tjejer i båda åldrar är, jämfört med killar, i allmänhet mer otrygga
på uppräknande platser. Störst är skillnaderna mellan könen i båda
åldrar på frågan om fritidsgården där det skiljer fjorton procent i åk
8 och tolv procent i åk 2. Killar i åk 2 upplever däremot i väsentligt
högre grad otrygghet på uteställen.
Jämfört med för fyra år sedan är man nu inte på någon av uppräknade
platser tryggare än man var tidigare. De platser där otryggheten
ökat mest är uteställen och fritidsgården.
Något fler, åk 8 hela riket jämfört med åk 8 Borås, känner sig trygga
på uppräknade platser. Jämförelsen för mot åk 2 hela riket visar att
man i riket är lika trygg eller tryggare än jämförbara elever i Borås.
18 19

FRAMTID OCH ARBETE
I båda åldersgrupper ser nu en mindre andel elever jämfört med för tre år sedan positivt på framtiden.
Hälften av alla elever tror att de kommer flytta från Borås, vilket är en lägre andel än för hela
riket. Samtidigt tror många att närhet till släkt och vänner eller flick/pojkvän kan få dem att stanna
kvar. I synnerhet elever i åk 2 är missnöjda med sin ekonomi och missnöjet är större jämfört med
hela riket. En stor andel som nu går i åk 8 vill fortsätta på ett gymnasium i Borås, den andelen är
betydligt större än för hela riket.
FRAMTID
ARBETE
Figur 26. Hur ser du allmänt på framtiden
för egen del? (%)
Figur 27. Har det hänt att du inte haft råd att
köpa samma saker som dina kompisar har? (%)
80
70
60
50
40
30
20
10
Positivt
Varken/
eller
Åk 8
Åk 2
Negativt
70
60
50
40
30
20
10
Ja,
fl era
ggr
Ja,
en
gång
Nej
Åk 8
Åk 2
Figur 28. Vad skulle du helst vilja göra
efter grundskolan? Åk 8. (%)
Gymn. Borås
Gymn. ej Borås
Jobba
Vet inte
Figur 29. Vad skulle du helst vilja göra
efter gymnasiet? Åk 2. (%)
Högskola i Sverige
Studera utomlands
Jobb Borås el nära
Jobba i Sverige
Jobba utomlands
Minskad framtidstro sedan 2008
Stora andelar, 79 procent i åk 8 och 76 procent i åk 2, ser ljust på
framtiden. Samtidigt finns det de som är mer tveksamma till hur
den egna framtiden kan komma att gestalta sig.
Ungefär fjorton procent av alla elever svarar varken/eller på frågan,
undantaget är de 20 procent tjejer åk 2 som ger det svaret.
Åtta procent av alla elever säger att de ser negativt på framtiden,
undantaget är de fem procent killarna i åk 2.
Jämfört med 2008 svarar nu fler i båda årskurser varken/eller på
frågan och framtidstron för alla är sex procent lägre än tidigare.
Fyra procentenheter fler elever, åk 2 riket, ser positivt på framtiden
för åk 8 är skillnaden en procentenhet fler i riket.
Elever i åk 2 mer missnöjda med sin ekonomi
I båda årskurser svarar betydligt större andelar tjejer, jämfört med
killar, att de inte haft råd att köpa något de velat ha och som andra i
deras ålder haft. Den grupp där flest svarat så är tjejer i åk 2 (61%)
och den grupp som till lägst andel gett det svaret är killar i åk 8
(25%).
Både skillnaden mellan könen inom samma åldersgrupp och skillnaden
mellan åldrarna är stora på den här frågan. Sammanfattningsvis
kan sägas att killar och grundskoleelever är mest nöjda med sin
ekonomi.
En lika stor andel, åk 8 Borås, som i riket säger att det hänt en eller
flera gånger att de inte kunnat köpa samma saker som sina kompisar,
motsvarande för åk 2 är åtta procentenheter fler än för åk 2
riket.
10 20 30 40 50 60
De flesta vill gå på ett gymnasium i Borås
Gymnasium i Borås
Nästan sex av tio elever i åk 8 vill fortsätta på gymnasiet i Borås,
något fler killar än tjejer. Jämfört med riket vill nitton procentenheter
fler gå kvar på ett gymnasium i sin hemkommun.
Gymnasium i en annan kommun
Två av tio elever skulle helst vilja fortsätta sina studier i en annan
kommun. Jämfört med riket vill tjugoen procent färre byta kommun.
Resa
Annat
Vet inte
5 10 15 20 25 30 35
Man vill jobba eller resa utomlands
Högskola i Sverige
Sjutton procent gymnasieelev vill börja på ett universitet eller en
högskola, några procent fler tjejer.
Studera utomlands
Ingen skillnad mellan hur man svarat utifrån kön.
Jobba i Borås eller i en kommun i närheten
Elva procent fler killar, jämfört med tjejer, väljer det här alternativet.
Börja jobba
Åtta procent av alla elever skulle vilja börja jobba efter grundskolan.
Nästan dubbelt så många killar, 6 mot 11 procent svarar så.
Vet inte
Den andel som inte riktigt vet vad de helst skulle vilja göra är totalt
Jobba någon annanstans i Sverige
Fyra procent fler killar, jämfört med tjejer, väljer det här alternativet.
Jobba utomlands
Fjorton procent tjejer mot tre procent killar vill jobba utomlands.
Resa
Fjorton procent tjejer mot tre procent killar vill helst resa.
Annat
En dubbelt så stor andel killar väljer det här alternativet.
Vet inte
Ingen skillnad mellan könen.
20 21

FRAMTID OCH ARBETE
Figur 30. Jag tror att jag kommer att
flytta från Borås? (%)
Figur 31. Varför vill du bo kvar i Borås? (%)
Figur 32. Arbetsrelaterade frågor (%)
70
60
50
40
30
20
10
Tjejer
Killar
Jobb
Studier
Flick-/pojkvän
kompis
Närhet till
släkt familj
Närheten till
naturen
Möjlighet utöva
fritidsintressen
Annat
Vet inte
Åk 8
Åk 2
Någon av mina
föräldrar har
eget företag
Kan tänka mig att
starta eget företag
Hade sommarjobb
i somras
Har ett extrajobb
just nu
10 20 30 40 50
60
Åk 8
Åk 2
70
Åk 8 Åk 2
10 20 30 40 50
Olika skäl för att vilja flytta från Borås
Ungefär hälften av alla elever tror att de kommer lämna Borås. Allra
vanligast är den tanken hos elever i åk 2 och i synnerhet hos tjejer.
Tio procent fler tjejer i båda årskurser, jämfört med killar, säger sig
vara beredda att flytta från kommunen. Den enskilt största grupp
som svarar nej på frågan om att flytta är de sjutton procenten killar i
åk 8. Samtidigt svarar 46 procent i åk 8 och 31 procent i åk 2 av båda
kön att de inte inte vet hur de kommer att göra.
Sedan 2008 har attityden till att flytta inte förändrats nämnvärt i
någon av årskurserna. Nästan exakt samma andelar som tidigare
svarar ja, nej eller att de inte vet på frågan.
Jämfört med riket svarar mindre procentuella andelar av samtliga
elever i Borås att de kommer flytta. Skillnaderna för åk 8 är 40 mot
47 procent och för åk 2 är skillnaden 58 mot 62 procent.
Olika skäl för att vilja bo kvar i Borås
I åk 8 skiljer det mellan hur man besvarat frågan utifrån kön. Större
andelar tjejer vill bo kvar på grund av “annat” (10 mot 6%), närhet
till släkt och familj (50 mot 34%) eller flick/pojkvän/kompis (35
mot 27%). Fler killar anger jobb (13 mot 4%) som skäl.
Jämförelsen mellan könen för åk 2 visar också på skillnader med
fler tjejer som vill stanna på grund av närheten till släkt och familj
(59 mot 41%). Även här är det fler killar som vill stanna kvar i
Borås på grund av jobb (16 mot 6%).
Jämfört med riket svarar åk 8 med bara någon procents skillnad,
undantaget är de fyra procent färre åk 8 i Borås som kan tänka sig
att bo kvar på grund av närhet till naturen och de några procent
färre i Borås som anger närhet till släkt/familj som skäl.
I åk 2 Borås svarar några procent färre, jämfört med riket, att de
inte vet och några procent fler anger alternativet närhet till släkt/
familj.
Arbetsrelaterade frågor
Någon av mina föräldrar har ett eget företag
Något fler killar i åk 8 har en förälder med ett eget företag. Ungefär
var tjugonde av samtliga svarar att de inte vet.
Kan tänka mig att starta ett eget företag
Drygt hälften av alla elever kan tänka sig att starta eget. Några procent
fler i åk 2 svarar nej på frågan och var tredje elev vet inte.
Jämfört med riket kan fem procent fler elever i åk 8 tänka sig att
starta eget.
Hade sommarjobb i somras
Ungefär var tionde elev i åk 8 hade sommarjobb i somras mot sju
av tio elever i åk 2. Sjuttiosju procent i åk 8 och femton procent i åk
2 hade inte sökt sommarjobb. Jämfört med riket hade nio procent
färre elever åk 8 i Borås jobb i somras.
Har ett extrajobb just nu
Tre gånger fler elever i åk 2 har ett extrajobb just nu, detta jämfört
med elever i åk 8. Av de som försökt få ett extrajobb men misslyckats
är andelen killar i båda årskurser något högre än för tjejer. Jämfört
med riket har nio procent fler elever i åk 2 ett extrajobb just nu.
”Det ska vara lättare att söka jobb. Få företag att få
upp ögonen för ungdomar, de är billigare, duktiga och
kan ersätta folk på semester.”
”Informera i skolorna vilka sorters jobb det finns och
var man som ungdom kan jobba. Mer info om livet
som följer efter gymnasiet. Som eget boende, jobb, ekonomi,
relationer och fritid. Det skulle också vara bra
om inflytelserika personer kom och föreläste mer på
skolor, eftersom att jag vet att detta engagerar personer/elever
mycket mer än att lära sig det på lektioner.
Det är nog också viktigt med variation i vardagen och
i skolan. Så att man inte fastnar i ett hopplöst tråkigt
mönster som jag tror att många känner dig deprimerade
av.”
22
23

VÄRMDÖ KOMMUN
Borås unga
under Lupp
_mg_6969_1
Jag är ganska eller mycket nöjd med... (%)
Hälsan
Min skolsituation
Livet som helhet
Min utbildning
Familjerelationer
Kompisrelationer
20 40 60 80 100
Tjejer åk 8
Killar åk 8
Tjejer åk 2
Killar åk 2
Foto: Superstudio
Borås Stad • Stadskansliet Kvalitet och utveckling • 501 80 Borås • www.boras.se