Railcarenytt 2004 (SWE)

railcare.se

Railcarenytt 2004 (SWE)

Att röja blötsnö på en bangård med 50 spår är ingen enkel sak. Det har

man erfarenhet av i Hallsberg som är Sveriges största rangerbangård.

Därför är man mycket intresserad av att få fram en ny metod istället för

den vanliga - att lasta med snöslunga och forsla bort på vagnar.

Snöröjning med

varmvatten - nytt

koncept från Railcare

– Det är många problem med vår traditionella

metod, och särskilt när det

är blötsnö, då snön lätt fastnar i tippvagnarna

och måste grävas ut, säger Daniel

Öholm som är banområdeschef. Vi tog

upp problemet snöröjning med Railcare

i höstas och nu i vinter har vi testat den

nya lösning som dom tagit fram. Det ser

faktiskt mycket lovande ut.

Klarar kramsnö

Det handlar om att förvandla snö till vatten.

Ett värmeaggregat kopplas på efter

en vanlig Railvac sugmaskin. Aggregatet

värmer vatten som finns i en tank inne i

vagnen och det 50-gradiga vattnet pumpas

framåt till ett munstycke som drar in snö.

Det innebär att snön smälts samtidigt som

den sugs in.

Metoden är särskilt bra när snön är fuktig -

ingen risk för tilltäppning av munstycket,

som för övrigt är hämtat från en vanlig

snöslunga. En annan stor vinst är att smält

snö tar mindre plats än torr. 100 kbm snö

motsvarar 25 kbm vatten. Det innebär att

man kan röja ett stort område innan man

behöver lasta av.

Bara ett spår

– Det är också till stor nytta att en Railvac

med värmeaggregat tar liten plats, ca 35

meter av ett spår, medan den vanliga snöröjningen

kräver 10-11 vagnar i längd och

20-gradigt vatten forsar ut på snötippen.

Foto: Pavel Koubek.

upptar två spår. Det blir inte så stora ingrepp

i trafiken med det nya arbetssättet.

Metoden har fungerat bra under vintern i

Hallsberg där man haft ordentligt vinterväder

den här säsongen - flera snöfall och

temperaturer ned mot -15 grader.

– Det är verkligen kul att metoden har

fungerat så bra, både insamlingen av snö

och tippandet. Vi har kört vattnet till vår

snötipp och spolat ut det, 20-gradigt. När

vintern är slut ska vi utvärdera och räkna

på kostnader. Vårt mål är ju att få bättre

ekonomi i snöröjningen, säger Daniel

Öholm. ■

– Metoden har fungerat bra, säger

Daniel Öholm.

Sliperbyte Laxå-Flen med

Railcaremetoden

Järnvägen mellan Laxå och Flen löper

numera på säkrare sliprar än tidigare sedan

en mängd dåliga bytts ut med hjälp

av Railcare-metoden. Peter Eriksson är

bantekniker på Banverket i Hallsberg

och är mycket nöjd över resultatet.

– Railcare får med beröm godkänt,

främst för att personalen är så lätt att

samarbeta med. Det dyker ju upp saker

under arbetet som man inte hade räknat

med, och det var aldrig besvärligt att få

tilläggsjobb utförda.

Västra stambanan har liksom många

andra banor i Sverige problem med

betongsliprar av dålig kvalitet. Ofta ligger

de inte samlade i ett område utan är

utspridda. Att byta dem på traditionellt

sätt är tidsödande.

För några år sedan utvecklade Railcare

en egen metod för detta. Man suger

undan makadam, byter sliprar och

återfyller makadamen i ett svep. En

”Med beröm

godkänt”.

Peter Eriksson

på Banverket i

Hallsberg om

Railcares personal.

Snöröjning med Railcares sug kräver

litet utrymme på spåren jämfört med

traditionell snöröjning. Störningarna i

trafiken blir små.

Efter Railvacmaskinen kopplas en

värmepanna med 1,2 MW effekt som

värmer vatten till 50 grader. Det pumpas

fram till snöslungans munstycke.

Inne i maskinen finns en container

och en värmeväxlare.

Foto: Pavel Koubek

spårriktningsmaskin följer efter och

spåret kan användas med full hastighet

24 timmar efter bytet.

– Vi hann det vi skulle och lite till där

mellan Laxå och Flen. Det är trevligt att

samarbeta med folk som har så positiv

inställning till jobbet, inga klagomål om

besvärliga arbetstider eller tilläggsuppdrag

som kommer in under gång, säger

Peter Eriksson. ■

More magazines by this user
Similar magazines