Tillsynsbeslut Maria elementar - Skolverket

1 of 9
BESLUT
1998-06-23 Dnr 98:318
Skolhuvudman för Maria Elementarskola
Fredmansgatan 1- 3
118 47 Stockholm
Genomförd tillsyn över utbildningen vid Maria Elementarskola i Stockholms stad (1 bilaga)
Skolverket har till uppgift att utöva tillsyn över utbildningen vid fristående skolor för skolpliktiga elever.
Tillsynen avser att kontrollera att de krav som ställs för godkännande alltjämt uppfylls av skolan. Skolverket
skall vidare bedöma eventuella elevavgifters skälighet i den mån dessa avgifter förekommer med stöd av 9
kap. 7 § i skollagens äldre lydelse.
Skolverket har genomfört tillsyn över utbildningen vid Maria Elementarskola i Stockholms stad.
Skolverket konstaterar att Maria Elementarskola i utbildningen ger kunskaper och färdigheter som till art och
nivå väsentligen svarar mot de kunskaper och färdigheter som grundskolan ger. Skolverket bedömer också
att skolan i övrigt svarar mot grundskolans allmänna mål och värdegrund.
Skolverket konstaterar att Maria Elementarskola alltjämt uppfyller kraven för godkännande och att skolan
har fortsatt rätt till bidrag från elevernas hemkommuner.
På Skolverkets vägnar
Ragnar Eliasson
Skolråd
Staffan Engström
Undervisningsråd
Bilaga
Rapport
Kopia till
Stockholms stad
Övriga enligt fastställd sändlista
TILLSYN ÖVER UTBILDNINGEN VID MARIA ELEMENTARSKOLA I
STOCKHOLMS STAD
1 Inledning
1.1 Rättslig reglering
Fristående skolor för skolpliktiga elever regleras i 9 kap. skollagen. I 2 § anges vad som krävs för
godkännande.
"En fristående skola, vars utbildning ger kunskaper och färdigheter som till art och nivå väsentligen svarar

2 of 9
mot de kunskaper och färdigheter som grundskolan, särskolan respektive specialskolan skall förmedla, skall
godkännas, om
1. skolan även i övrigt svarar mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning inom det
offentliga skolväsendet,
2. skolan står öppen för alla barn som enligt denna lag har rätt till utbildning inom motsvarande skolform i
det offentliga skolväsendet, med undantag för sådana barn vilkas mottagande skulle medföra att betydande
organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för skolan,
3. att skolan har minst 20 elever, om det inte finns särskilda skäl för ett lägre elevantal,
...
5. skolan uppfyller de ytterligare villkor som regeringen föreskriver i fråga om utbildningen vid fristående
skolor och om antagningen till och ledningen av sådana skolor."
Regeringen föreskriver sådana ytterligare villkor som omnämns i lagen ovan i förordningen (1996:1206) om
fristående skolor.
I 9 kap. 7 § skollagen anges följande beträffande elevavgifter.
"Utbildningen vid fristående skolor, som får bidrag enligt 6 §, skall vara avgiftsfri för de elever som
bidragen avser. Eleverna skall utan kostnad ha tillgång till böcker, skrivmateriel, verktyg och andra
hjälpmedel som behövs för en tidsenlig utbildning. I verksamheten får dock förekomma enstaka inslag som
kan föranleda en obetydlig kostnad för eleverna."
Sedan 1 november 1997 gäller förordningen (1997:702) om kvalitetsredovisning inom skolväsendet.
1.2 Genomförande
Enligt 9 kap. 11 § skollagen står fristående skolor för skolpliktiga elever under tillsyn av Statens skolverk.
Med anledning av detta har tillsyn genomförts vid Maria Elementarskola i Stockholms stad. Tillsynen har
bestått av dokumentstudier och ett besök vid skolan den 11 och 13 februari 1998 utfört av
undervisningsråden Staffan Engström och Anna Stjernswärd. Besöket har föregåtts av telefonsamtal med
skolans rektor för informationsutbyte och planering. Intervjuer har genomförts med representanter för
huvudmannen, rektor, lärare, elever och föräldrar. Lektionsbesök har genomförts.
Därutöver har en enkät tillställts 39 slumpmässigt valda målsmän vid Maria Elementarskola. Enkäten
besvarades anonymt av 24 av dessa. En grupp före detta elever som nu går första eller andra året vid samma
gymnasieskola har också telefonintervjuats.
Tillsynen har inriktats på att kontrollera om skolans utbildning uppfyller kraven för godkännande enligt 9 kap.
2 § skollagen.
1.3 Tidigare genomförd tillsyn
Skolverket har tidigare genomfört tillsyn av Maria Elementarskola. Efter denna tillsyn har huvudmannen
inkommit med kompletterande uppgifter avseende lärarkompetens, undervisningstid, samarbete med hemmen
och elevavgifter. Huvudmannen ålades också att redovisa åtgärder i fråga om elevernas ansvar och inflytande.
I beslut den 15 maj 1995 bedömde Skolverket att skolan redovisat åtgärder och avsikter på ett sådant sätt att
skolan har fortsatt rätt till bidrag från elevernas hemkommuner.
Skolverket bedömde den 5 mars 1997 att Maria Elementarskola, efter att ha uppmärksammats på
bestämmelserna om elevavgifter, vidtagit åtgärder för att ha fortsatt rätt till bidrag från elevernas

3 of 9
hemkommuner.
2 Allmänna förutsättningar för verksamheten som skall uppfyllas
2.1 Skola
Maria Förberedande Elelementarskola grundades 1885. Skolan har sedan dess gått från förberedande till först
fyraårig, sedan sexårig och från 1960 nioårig skola. Förutom undervisning för skolpliktiga elever bedriver
skolan förberedande skolverksamhet i vad som benämns primärklass för sexåringar.
Eleverna kommer från ett tiotal kommuner i Stockholms län, från Haninge och Botkyrka i söder till Vaxholm
i norr. Andelen elever med invandrarbakgrund som går på Maria Elementarskola bedöms av rektorn vara
omkring 30 procent.
2.2 Huvudmans rättskapacitet
Huvudman för skolan är Siftelsen Maria Elementarskola med organisationsnummer 802006-0458.
2.3 Stabilitet
Resultaträkning för verksamhetsåret 1996/97 visar ett underskott främst beroende på avskrivningar efter
ombyggnation och kapitalöverföring. Stiftelsen har dock en del tillgångar som antyder ekonomisk stabilitet
under överskådlig tid. Räkenskaperna har granskats av en auktoriserad revisor som inte funnit anledning till
anmärkning.
Det finns en omfattande kö till skolan och skolan har registrerade ansökningar t.o.m. läsåret 2008/09.
2.4 Principer för intagning
Elever som går i skolans primärklass har företräde liksom de som har syskon i skolan. I vissa fall ger skolan
också företräde åt elever med särskilda behov efter överenskommelse med elevernas hemkommuner. Alla
som önskar har rätt att söka till skolan.
2.5 Bedömning
Skolverket bedömer att Maria Elementarskola uppfyller de allmänna förutsättningar som krävs för
verksamheten.
3 Krav på att utbildningen väsentligen skall ge kunskaper och färdigheter som
motsvarar grundskolans
3.1 Skolans organisation och ledning
Skolans styrelse, som utses av stiftaren, består av sju ledamöter. Det pedagogiska ansvaret utövas av rektorn
som också på halvtid undervisar på en gymnasieskola. Rektorn är adjungerad i styrelsen och redovisar
verksamhetens pedagogiska resultat för styrelsen. Styrelsen kan också begära särskilda bedömningar från
rektorn bl.a. avseende frågor av ordningskaraktär.
Hela den undervisande personalen samlas tre gånger per termin för konferens och dessemellan samarbetar
lärarna i mer spontana former och efter egna överenskommelser.
Verksamheten organiseras i klasser efter elevernas ålder, en klass för varje årskurs. I två av årskurserna finns
två parallella klasser som flyttas genom organisationen så att en dubblering sker när två klasser samtidigt
lämnar skolan efter år 9. För varje klass ansvarar en klassföreståndare.

4 of 9
Vid Skolverkets besök var det dubbla klasser i år 4 och 9 och sammanlagt 297 elever inskrivna i skolan.
Någon utökning av verksamheten är enligt styrelsen inte aktuell p.g.a. lokalernas storlek
Vissa beslut om undervisningen fattas vid kollegiets sammanträden. Dessa kan bl.a. gälla insatser för elever
med behov av särskilt stöd.
3.2 Lärarkompetens
Vid skolan tjänstgör 27 lärare i en omfattning motsvarande 23 heltidstjänster. Av dessa har de flesta
utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver. Några av lärarna saknar utbildning från
lärarhögskola, men har lång erfarenhet av undervisning och har t.ex. sådana kunskaper i ett språk som krävs
för undervisningen.
Skolan har under senare år anställt en del nya lärare med utbildning för undervisning i bl.a. No-ämnen. Några
av de nyanställda har genomgått grundskollärarutbildningen för undervisning i åren 4-9.
Rektorn uppger att skolan medvetet strävar efter att anställa lärare med utbildning för den undervisning de i
huvudsak skall bedriva.
Skolans fortbildning utgår ifrån lärarnas individuella önskemål. Inga särskilda medel har budgeterats för
fortbildningen, men rektorn ansvarar för att informera om de olika erbjudanden som kommer till skolans
kännedom och undersöka de ekonomiska förutsättningarna.
Exempel på sådana individuella fortbildningsinsatser som genomförts under läsåret 1996/97 är en lärares
deltagande vid en dyslexikongress i Stockholm och en kurs i bl.a kunskapsbedömning i matematik.
3.3 Lokaler och utrustning
Maria Elementarskola bedriver all undervisning i lokaler som ägs av huvudmannen med undantag för delar av
de högre årskursernas idrotts- och hälsoundervisning. För det ändamålet hyrs en gymnastik- och idrottssal i
Forsgrenska huset på Medborgarplatsen.
Varje klass i skolan har ett eget klassrum där den största delen av undervisningen bedrivs. Särskilda rum med
adekvat utrustning finns för bild-, musik-, No-, slöjd samt idrottsundervisning i mindre skala. De lärare som
Skolverket intervjuade och som har erfarenhet av undervisning i det offentliga skolväsendet uppgav att Maria
Elementarskola har utrustning som är anpassad för bl.a. No-undervisningen. Skolan har också fattat beslut
om anskaffning av ytterligare specialutrustning.
I bildundervisningen finns tillgång till såväl keramikugn, mini-fotolab och material för olika sorters skapande
teknik. Skolans olika utrymmen är genomgående relativt små. Musiksalen har dock plats för rörelse och dans.
Skolan har fem datorer i en särskild sal och till biblioteket skall anskaffas en ny dator som uppkopplas till
Internet och förses med färgskrivare. Datorerna skall också anslutas i ett nätverk.
Även primärklassens verksamhet bedrivs i skolans egna lokaler. Skolan har också lokaler för skollunch som
dessutom kan användas som samlingslokaler.
3.4 Undervisningens innehåll och organisation
Maria Elementarskola följer Lpo 94. Skolan avser också att följa kursplanerna för grundskolan med vissa
undantag. Exempelvis har skolan valt att ge undervisning i ämnena körsång, läslust, samt etisk och estetisk
fostran från år 3. Utöver det bedrivs också undervisning i hembygdskunskap för år 1 och 2. Inget av de
ovannämnda ämnena förekommer som enskilda ämnen i grundskolan.
Skolan ger undervisning i elevens val under åren 7-9 i sammanlagt 44 timmar. Eleverna kan välja och även
föreslå olika ämnen/teman under elevens val. Under innevarande läsår erbjuds bl.a. miljö, retorik, musik och

5 of 9
data.
Av skolans informationsskrift framgår att målet för undervisningen i etisk och estetisk fostran bl.a. är att
fostra eleverna till att känna ansvar och få respekt för andra människors liv. I en arbetsplan anges också att
undervisningen syftar till att tillsammans med eleverna i de lägre åldrarna komma fram till en "minsta
gemensam nämnare" för fostran i skolan.
Målet för undervisningen i läslust uppges i skolans informationsskrift vara att samla eleverna kring klassisk
litteratur.
Språkvalet, där eleverna väljer franska, tyska eller spanska erbjuds från år 1. Syftet med den tidiga
introduktionen i språk uppges i informationsskriften bl.a. vara att eleverna skall känna glädje i förståelsen av
vissa främmande ord och uttryck samt att väcka deras intresse för språk.
Rektorn har bedömt att inga elever för närvarande är i behov av undervisning i svenska som andraspråk.
Modersmålsundervisning bedrivs för drygt tjugo elever. Det dominerande språket är polska.
Läsåret på Maria Elementarskola innefattar 168 dagar, vilket ger timplanen en omfattning av 6361 timmar
under de nio läsåren. Utöver den timplanebundna tiden genomför eleverna årligen motsvarande 20 timmar
enskilt arbete före terminsstarterna. Eleverna lämnar sedan en skriftlig redovisning av sitt enskilda arbete till
klassläraren. Timplanen för grundskolan omfattar 6 665 timmar.
Den huvudsakliga undervisningen bedrivs som klassundervisning där en klasslärare har ansvaret. Skolan har
dock lärare som undervisar i musik för de flesta av skolans elever och på samma sätt är det med bild-, idrottsoch
slöjdundervisningen. Några lärare undervisar i både praktiskt-estetiska och andra ämnen.
I några klasser är flera lärare ansvariga för undervisningen och särskilt för de äldre elevernas undervisning
finns ett tydligt ämneslärarsystem.
Maria Elementarskola har organiserat undervisning under elevens val. Eleverna från år 4 kan välja att
fördjupa sig inom de flesta ämnen i timplanen. Som exempel väljer elever i år 8 och 9 retorik, som är en
fördjupning i svenska och religion. De kan också bl.a. välja navigation, miljökunskap eller musik.
3.5 Arbetssätt och arbetsformer
Undervisningen bedrivs vanligen i form av klassrumsundervisning där en lärare berättar, förklarar eller ger
uppgifter till eleverna som löser dessa individuellt. Lärarna kontrollerar att uppgifterna genomförs enligt
deras instruktioner och rättar omsorgsfullt elevernas arbetsböcker eller häften. Under de lektioner Skolverket
iakttog gavs exempel på individuell rättning såväl genom "kösystem" vid katedern som vid elevens bänk.
Avsikten är också att eleven ska komma vidare i sina uppgifter.
Andra former av undervisning är diskussioner i helklass, gemensamt deltagande i uppgiftslösning, t.ex.
huvudräkning, som leds av läraren samt rörelselekar till musik. Lektionstiderna utnyttjas till fullo för
undervisningen. Många lärare är också tillgängliga för fördjupade diskussioner och enskilda samtal med
eleverna efter lektionstiderna.
Skolan avser att ge eleverna större inflytande över val av teman för studierna med ökande ålder. Detta tar sig
framför allt uttryck i att eleverna kan välja och söka motiv för bildundervisningen, välja uppgifter i slöjden
och områden för presentation i de samhällsorienterande ämnena.
Ämnesuppdelningen i undervisningen är strikt även om skolan också lägger stor vikt vid återkommande
gemensamma evenemang med tematiska inslag. Ett exempel på detta är skolans julspel. Ett annat är "Öppet
Hus". Av tradition inleds också varje skoldag med morgonbön. Skolan lägger också stor vikt vid läxor.
Maria Elemantarskola betonar särskilt de estetiska inslagen i undervisningen som bl.a. framkommer i de
traditionella jul- och våravslutningarna i form av dramatisering och många musikinslag.

6 of 9
Av skolans arbetsplan för etisk och estetisk fostran framkommer att undervisningen i detta ämne bygger på
samtalet som arbetssätt. De yngre åldrarna i skolan behandlar vanligen frågor som eleverna aktualiserar, men
också allmänmoraliska regler och genomgångar av skolan ordningsregler.
I de senare åren utgår undervisningen ifrån klassiska filosofer i studierna av de eviga frågeställningarna om
t.ex. rättvisa och godhet. En annan utgångspunkt är de essäer och bilder som samlats i boken "Lyckad
nedfrysning av Herr Moro" utgiven av Stockholms Läns Landsting.
Vid Skolverkets intervjuer med f.d. elever uppgavs bl.a. att undervisningssättet i etisk och estetisk fostran
varierar starkt beroende på lärare. Några lärare engagerar eleverna i diskussioner om livsåskådningsfrågor,
medan andra, enligt intervjuerna, högläser om etikettsregler.
En annan framträdande sida i skolans arbetssätt är avsikten att fostra och påverka vissa karaktärsdrag hos
eleverna. Det kommer bl.a. till uttryck i elevernas markerade respekt för de vuxna i skolan. Som ett exempel
kan nämnas att eleverna kollektivt ställer sig upp när vuxna kommer in i en lektionssal. Också vid
Skolverkets olika kontakter med skolans personal, elever, f.d. elever och föräldrar samt i skolans egen
dokumentation framhålls särskilt begrepp som artighet, ordning och karaktärsdaning.
I en anmälan till Skolverket den 5 februari 1998 uppger en förälder att skolan tillämpat metoder som varit
kränkande bl.a genom en bestraffning. Skolledningen är övertygad om att någon sådan kränkande behandling
inte förekommit. Som skäl till bedömningen anger skolan sin kunskap om personalens inställning till eleverna.
3.6 Skolans resultat
För att bidra till en större sammanhållning mellan eleverna och motverka den splittring som annars det
spridda boendet kan medföra har skolan gjort klassvisa insatser. Ett exempel på sådana insatser är en
lägerhelg i år 7 på en skärgårdsö. De olika insatserna av detta slag skall också bidra till att förebygga
eventuell mobbning och trakasserier elever emellan. Ett samlat intryck av den föräldra-enkät Skolverket
genomfört är att många föräldrar bedömer att förekomsten av mobbning i skolan är liten. Även några av de
tidigare elever Skolverket intervjuade uppgav spontant att de inte iakttagit någon mobbning.
Skolan har inte gjort några egna utvärderingar som visar de resultat som uppnås. I första hand ser skolan sitt
resultat i form av de enskilda elevernas framgång som de manifesteras i betygen. Av de 60-tal elever som går
i år 9 saknade två elever betyg i engelska och svenska höstterminen 1997.
Vid samtal med några av de lärare som undervisar i år 9 bedömde dessa att alla elever som söker till
gymnasieskolan inför läsåret 1998/99 kommer att vara behöriga för ett nationellt program.
Maria Elementarskola har givit eleverna betyg från år 2 efter en femgradig relativ betygsskala, men tillämpar
grundskolans betygssystem i åren 8 och 9. I år 5 var t.ex. betygsgenomsnittet 3,4 i ämnet matematik
höstterminen 1997 och ingen elev gavs ett lägre betyg än 2. Betygsättningen före år 8 är obligatorisk för
skolans lärare, men redovisas bara till de föräldrar som efterfrågar betyg. Från vårterminen 1998 sätts alla
betyg utifrån elevernas uppnående av mål och med samma beteckningar som i grundskolan.
Ett annat exempel på resultat som skolan redovisar är från deltagandet i Dagens Nyheters nutidsorientering.
Där uppnår skolans elever i genomsnitt ett resultat som t.ex. överträffar det bästa individuella i vissa län.
3.7 Bedömning
Skolverket bedömer att Maria Elementarskola ger eleverna kunskaper och färdigheter som väsentligen
motsvarar grundskolans. Skolverket vill dock uppmärksamma styrelsen på att skolans resultat också kan
inkludera annat än elevernas kunskaps- och färdighetsprestationer.
4 Krav på att utbildningen väsentligen skall motsvara grundskolans allmänna mål

7 of 9
4.1 Skolans mål
Målet för Maria Elementarskola beskrivs dels i skolans årliga informationsbroschyr, dels i
huvudmannens stadgar.
Av informationsskriften framgår att Maria Elementarskola skall förbereda eleverna för vidare
teoretiska studier eller, för de som inte väljer sådan vidareutbildninng, ge en så god allmänbildning
som möjligt. Utöver kunskapsförmedlingen skall skolan slå vakt om de musikaliska och konstnärliga
ämnena. Avslutningsvis anges att skolans mål av tradition är karaktärsutveckling.
I stiftelseurkunden som bifogats stiftelsens stadgar förutsätts också att skolan skall följa de
bestämmelser som fastställs av statliga och kommunala myndigheter. Av urkunden framgår också
skolans traditionsbevarande och karaktärsdanande mål.
4.2 Elevernas ansvar och inflytande
I skrivelse till Skolverket den 28 februari 1995 uppger styrelsen för Maria Elementarskola att varje
klass i skolan kontinuerligt skall genomföra klassråd där eleverna skall kunna diskutera och framföra
synpunkter på skolarbetet. Såvitt Skolverket kan konstatera finns ingen tydligt avsatt tid för klassråd
utan varje klassföreståndare ansvarar för genomförandet.
Vid Skolverkets intervjuer med f.d. elever vid skolan anför flera av de intervjuade att de många
skriftliga regler som skolan redovisar inte tillämpas i praktiken. Dessa regler framstår enligt någon av
eleverna som ett utanverk och ett led i att framställa skolan som en konfliktfri institution.
Några av de intervjuade uppger också att skolan alltför mycket betonar ett konformt beteende där
personliga avvikelser inte tolereras fullt ut. De bedömer också att det är svårt att i skolan ta upp ett
problem. Enligt dessa elever bemöts kritiska synpunkter ibland med argumentet att eleverna kan byta
skola om inte det som erbjuds i Maria Elementarskola är tillfredsställande.
Vid Skolverkets intervjuer med elever på skolan framkom också önskemål om att få inrätta ett
elevråd genom vilket eleverna gemensamt till skolledning och styrelse kan framföra gemensamma
uppfattningar och påverka skolans insatser för bl.a. elevernas trivsel.
I det dagliga arbetet ges eleverna tillfällen till enskilda samtal med lärarna. Skolan har också utvecklat
former för genomförande av utvecklingssamtal där eleverna förbereder sig bl.a. genom att skriva
självskattningar och formulera mål för sitt skolarbete. De f.d. elever Skolverket intervjuat bedömer
att de både lärt sig visa hänsyn och inta en självständig kritisk hållning.
4.3 Allsidighet och saklighet
Maria Elementarskola har förutom ett eget skolbibliotek också gångavstånd till en filial av
Stadsbiblioteket. Vid samtal med lärare på skolan anger de att skolan som ett led i undervisningen
uppmuntrar eleverna att nyttja bibliotekens förråd. Skolan har också beslutat att ge eleverna tillgång
till information via Internet.
Skolan använder böcker och läromedel av sådant slag som vanligen förekommer i grundskolan. Vid
samtal uppger flera av de f.d. eleverna att de vid sin skolgång i Maria Elementarskola vant sig vid att
själva orientera sig och söka efter kunskap.
Vid Skolverkets lektionsbesök i religionskunskap framgick det av elevernas frågeställningar att skolan
ger utrymme för olika perspektiv på religiösa myter och sägner. En lärare uppgav vid Skolverkets
samtal att skolan i undervisningen numer behandlar flera religioner mer utförligt av hänsyn till det
skiftande elevunderlaget.

8 of 9
4.4 Elever med behov av särskilt stöd
En lärare ansvarar speciellt för att ge extra stöd åt elever med sådana behov. Insatserna motsvarar 75
% av en heltidstjänst. I övrigt bedömer skolan att varje lärare inom sitt område tar ansvar för att
uppmärksamma och ge stöd till elever som behöver det.
De elever och f.d. elever som Skolverket intervjuat uppger att skolans relativa litenhet skapar
förutsättningar för att identifiera elever i behov av stöd och vidta lämpliga åtgärder.
Maria Elementarskola har inte särskilda rutiner för dokumentation av skolans beslut om särskilda
stödåtgärder eller från behandling av elevvårdsärdenden. De uppgifter om stödinsatser som givits
bygger därför på den muntliga information som framkommit vid Skolverkets intervjuer. Däremot har
skolan antagit ett program för förebyggande arbete mot mobbning. Skolan har också vidtagit
åtgärder för stöd till en elev med fysiskt handikapp och också för att ge särskilt stöd för den sociala
utvecklingen i klasser som bedömts ha sådana behov.
Skolverket har mottagit en anmälan (se 3.5) rörande bl.a. skolans arbete med stöd till elever som
behöver det. Enligt anmälan har skolan inte tillräcklig kunskap om bestämmelserna om stöd i
skolförordningarna. Insatserna och åtgärderna från skolans sida är beroende av de skilda lärarnas
inställning uppges vidare i anmälan. Enligt denna skall elevers behov av stöd i något fall vänts emot
dem.
Skolledningen anger i ett yttrande över anmälan att lärare på skolan avsätter mycket extra tid för
stöd till de elever som har särskilda behov.
4.5 Bedömning
Skolverket bedömer att utbildningen vid Maria Elementarskola huvudsakligen svarar mot
grundskolans allmänna mål. I Lpo 94 framhålls dock att det inte är tillräckligt att skolan förmedlar
kunskap om demokratiska värderingar utan att eleverna också förbereds för ett aktivt deltagande i
samhällslivet. Träningen i en mer formaliserad verksamhet kan delvis fylla en sådan funktion.
Skolverket förutsätter att eleverna i Maria Elementarskola också ges möjligheter att pröva sådana
formaliserade arbetsformer för inflytande över sin skolgång.
5 Samarbete med hem och samhälle
5.1 Samarbete med hemmen
Skolan informerar föräldrarna skriftligt om utbildningens innehåll, tider för läsåret, personalen och skolans
lokala bestämmelser.
En föräldraförening finns vid skolan i avsikt att föra samtal med skolledningen och verka för ett
förtroendefullt samarbete. Skolans rektor och en lärare är medlemmar i föreningens styrelse. Föreningens
ordförande uppger vid Skolverkets intervju att föreningen ser sig som föräldrarnas samlade röst i dialogen
med skolan. Flera av de föräldrar som kontaktat Skolverket uppger att föräldraföreningen har begränsade
möjligheter till självständigt agerande.
Skolan har också infört utvecklingssamtal och klasslärarna ansvarar i övrigt för att klassvisa föräldramöten
kommer till stånd. Skolan ansvarar för ett föräldramöte i år 4, år 7 och år 9, inför val av gymnasieskola.
Skolverket har genomfört en särskild enkät till slumpvis utvalda vårdnadshavare vid Maria Elementarskola.
Då bortfallet är stort, nästan 40%, kan inga generaliseringar göras utifrån de inkomna svaren. Skolverket
konstaterar dock att en övervägande del av de vårdnadshavare som besvarat enkäten bedömer att samarbetet
med skolan fungerar mycket bra. Någon analys av orsakerna till det stora bortfallet har inte genomförts.

9 of 9
De som besvarat enkäten framhåller att den individuella kontakten mellan enskilda lärare och hemmet
fungerat tillfredsställande eller mycket bra. Bl.a. bedöms möjligheten att kontakta lärare och skolledning vara
god.
I några fall anges i enkätsvaren att kontakterna mellan föräldrar och skola inte sker i tillräcklig omfattning
och att skolan inte är beredd att lyssna till föräldrar som framför kritik. Enligt såväl enkätsvar som flera
enskilda samtal som inkommit till Skolverket efterlyses bättre möjligheter för föräldrar på Maria
Elementarskola att gemensamt diskutera skolans verksamhet. Även i den anmälan (se 3.5) som inkommit till
Skolverket uppges att föräldrar har få möjligheter att gemensamt diskutera sina uppfattningar om
förhållandena i skolan och möta skolledningen i en dialog.
5.2 Kontakter med samhälle och arbetsliv
Vid samtal med lärare på Maria Elementarskola uppges att skolan regelbundet genomför studiebesök,
utflykter, museibesök och erbjuder andra tillfällen för elevernas kontakt med omvärlden. Som exempel på
sådana kontakter kan anges ett i bildundervisningen organiserat besök på Nationalmuseum, besök på en
brandstation och närpolisens deltagande i skolans undervisning om lag och rätt.
En lärare är särskilt ansvarig för att eleverna i år 8 och 9 genomför sammanlagt två veckors praktisk
arbetslivsoreintering.
5.3 Bedömning
Skolverket bedömer att Maria Elementarskola uppfyller de krav som ställs på samarbete med hem och
samhälle. Skolverket vill dock erinra styrelsen om det särskilda ansvar för att utveckla formerna för
samarbetet mellan skolan och hemmen som enligt Lpo 94 är en del av rektors ansvar.
Skolans samarbete med hemmen kan ofta vara av enskild natur, särskilt när det gäller samtalet om den
enskilde eleven. Men skolans kontakt med föräldrarna kan inte heller bara vara en sak mellan den enskilde
läraren och föräldern. Den information som då utbyts riskerar att få mycket olika betoning. Om skolan
förväntar att föräldrarna skall bidra till skolans utveckling måste också dessa ges goda förutsättningar för att
ha kontakt med varandra.
6 Övrigt
Skolan har enligt rektorn informerat elevernas vårdnadshavare om att skolan erbjuder eleverna kostnadsfria
skolmåltider. Eleverna vid skolan har tillgång till skolhälsovård, bl.a. genom en skolsköterska som finns på
skolan 20 timmar per vecka.