Rapport Strandskolan - Skolverket

SKOLVERKET
RAPPORT 1 (12)
Avdelningen för utbildningsinspektion
Anita Lindholm 2003-11-21 Dnr 54-2003:2552
INSPEKTION AV VERKSAMHETEN VID DEN FRISTÅ-
ENDE GRUNDSKOLAN STRANDSKOLAN I JÖNKÖ-
PINGS KOMMUN.
1 Inledning
Rättslig reglering
Utbildningen i fristående förskoleklasser regleras i 2 b kap. skollagen. I
7 § anges vad som krävs för godkännande:
Utbildningen ”skall godkännas, om
1. den stimulerar varje barns utveckling och lärande och kan ligga till
grund för fortsatt skolgång, och
2. den även i övrigt svarar mot de allmänna mål och den värdegrund
som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet.”
Utbildningen skall godkännas om villkoren enligt ovan är uppfyllda, och
om:
”…
1. skolan står öppen för alla barn som har rätt till utbildning inom
förskoleklassen, med undantag för sådana barn som det skulle
medföra betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter att
ta emot för den fristående skolan,
2. (…) och
3. skolan uppfyller de ytterligare villkor som regeringen föreskriver i
fråga om utbildningen och om antagningen till och ledningen av
sådan utbildning. – ”
Utbildningen vid fristående grundskolor regleras i 9 kap. skollagen. I
2§ anges vad som krävs för godkännande:
”En fristående skola, vars utbildning ger kunskaper och färdigheter
som till art och nivå väsentligen svarar mot de kunskaper och färdigheter
som grundskolan skall förmedla, skall godkännas, om
1. skolan även i övrigt svarar mot de allmänna mål och den värdegrund
som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet,
2. huvudmannen för skolan har förutsättningar att bedriva verksamheten
i enlighet med ovan angivna villkor,
3. skolan står öppen för alla barn som enligt denna lag har rätt till
utbildning inom motsvarande skolform i det offentliga skolväsendet,
med undantag för sådana barn vilkas mottagande skulle medföra
att betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter
uppstår för skolan,

SKOLVERKET
RAPPORT
2003-11-21
2
Dnr 54-2003: 2552
4. skolan har minst 20 elever, om det inte finns särskilda skäl för ett
lägre elevantal,
5. (...)
6. (…)
7. skolan uppfyller de ytterligare villkor som regeringen föreskriver i
fråga om utbildningen vid fristående skolor och om antagningen
till och ledningen av sådana skolor.”
En fristående skola som avses i denna paragraf får inom ramen för
vad som sägs i första stycket 1 ha en konfessionell inriktning.”
Regeringen föreskriver sådana ytterligare villkor som omnämns i lagen
ovan i förordningen (SFS 1996:1206) om fristående skolor.
Enligt 14 kap. 7a § skollagen skall skolan för elever i sådana fristående
skolor som avses i 9 kap. erbjuda skolhälsovård som motsvarar den som
ges inom motsvarande skolform inom det offentliga skolväsendet. (SFS
1996:1044)
En fristående skola skall dessutom årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning
enligt förordningen (SFS 1997:702) om kvalitetsredovisning
inom skolväsendet.
I 1 kap. 2 a § skollagen finns en hänvisning till de bestämmelser i socialtjänstlagen
som reglerar anmälningsskyldigheten till socialnämnden avseende
barn som kan behöva nämndens skydd.
Huvudmannen skall iaktta sina skyldigheter enligt lagen (SFS 2000:873)
om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och
skolbarnsomsorg.
Genomförande
Utbildningen i fristående förskoleklasser och vid fristående grundskolor
står under tillsyn av Statens skolverk enligt 2 b kap. 8 § respektive 9 kap.
11 § skollagen. Med anledning av detta har inspektion genomförts vid
Strandskolan Jönköpings kristna skola i Jönköpings kommun.
Med anledning av ett regeringsuppdrag med inspektion av konfessionella
fristående skolor, som skall redovisas 15 januari 2004, genomfördes inspektionen
oanmäld.
Inspektionen har bestått av ett oanmält besök vid skolan den 15 och 16
september 2003 utfört av undervisningsråden Ulf Lindberg och Anita
Lindholm som följde verksamheten under två dagar. Inspektionen har
också innefattat dokumentstudier samt en enkät som elever i några klasser
har besvarat anonymt. Skolverkets representanter intervjuade rektorn,
biträdande rektorn samt representanter för personal, föräldrar och elever.
En av de intervjuade föräldrarna var också representant i styrelsen. Dessutom
följdes ett antal lektioner. Också en rundvandring i skolans lokaler
skedde.

SKOLVERKET
RAPPORT
2003-11-21
3
Dnr 54-2003: 2552
Skolverket har i samband med inspektionen haft kontakt med Jönköpings
kommun angående kommunens insyn i skolans verksamhet. Kommunen
hade varit på besök på skolan den 20 oktober 2003. Erfarenheterna av
skolan är goda. Skolan har tagit sig an elever med olika svårigheter. Skolan
har en god dokumentation, enligt kommunens representant och relationerna
mellan kommunen och skolan är goda.
Inspektionen har inriktats på att kontrollera om skolans utbildning uppfyller
kraven för godkännande enligt skollagen och förordningen om fristående
skolor. Särskilt har inriktningen varit skolans allmänna mål och
värdegrund.
1.3 Tidigare tillsyn
Den första tillsynen av skolan resulterade i ett beslut den 16 maj 1994.
Skolverket konstaterade därvid att skolan uppvisade brister rörande lärarkompetens,
lokaler och utrustning. Bristerna avhjälptes och skolan
fick fortsatt godkännande den 13 september 1995.
Skolverket genomförde därefter tillsyn av Jönköpings Kristna skola
1997. Skolan fick i beslut med dnr 1997:2151 föreläggande angående lärarkompetens
och elevs integritet. Efter vidtagna åtgärder fick skolan
fortsatt godkännande.
2 Allmänna förutsättningar för verksamheten
2.1 Skola
Strandskolan Jönköpings Kristna skola är en fristående skola som motsvarar
grundskolan. Skolan godkänds av Skolverket 1991 för verksamhet
i årskurserna 1-9. Byte av huvudman skedde 1995. Strandskolan Jönköpings
Kristna skola erhöll den 12 januari 2000 underrättelse om godkännande
för förskoleklass.
Föreningen bedriver också förskoleverksamhet, med 25 barn, och fritidshemsverksamhet
i skolans lokaler.
Skolan har innevarande läsår 125 elever fördelade på förskoleklass till
årskurs 9 enligt nedanstående tabell.
”Årskurs” F 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Summa
Antal elever 5 8 12 9 10 14 17 17 18 15 125
Könsfördelningen bland skolans elever är någorlunda jämn men med någon
övervikt för flickor. År F-1 är organiserat åldersblandat en stor del av
tiden. I övrigt organiseras undervisningen från och med läsåret 2003/04
åldershomogent.
Eleverna kommer huvudsakligen från Jönköpings kommun, men också
från grannkommuner såsom Habo, Mullsjö och Vaggeryd.

SKOLVERKET
RAPPORT
2003-11-21
4
Dnr 54-2003: 2552
2.2 Huvudmans rättskapacitet
Skolans huvudman är den ideella föreningen Jönköpings kristna skolförening
- registreringsbevis med organisationsnummer 826001-7648. Föreningens
huvudsakliga ändamål är enligt stadgarna att bedriva fristående
skola omfattande förskole- och skolverksamhet. Skolverksamheten skall
erbjudas på kristen grund. Som medlem i skolföreningen räknas var och
en som önskar stödja skolans uppbyggnad och utveckling eller som har
anknytning t.ex. medlemskap i någon av fadderförsamlingarna, förälder
till barn som deltar i skolverksamheten samt de anställda på skolan.
Skolan har idag fyra fadderförsamlingar Korskyrkan i Jönköping, Livets
Ords församling i Huskvarna, Pingstkyrkan i Jönköping och Missionskyrkan
i Bankeryd. Skolan och fadderförsamlingarna är öppna för ett
breddat fadderskap.
Huvudmannastyrelsen väljs av årsmötet. Lokala styrelsen består av skolans
rektor, föräldrarepresentanter, en elev utsedd av elevrådet samt en
representant för personalen. Föräldrarepresentanterna är i majoritet i styrelsen.
2.3 Stabilitet
Skolan har för närvarande ca 125 elever men har plats för ytterligare elever
i de lägre åldrarna. Skolan räknar i sin prognos, fram till 2009, med
att genom en ökad elevtillströmning få ta emot upp till 200 elever i
grundskolan. Hittills har påfyllningen huvudsakligen skett i de högre åldrarna
där skolan tagit emot elever som t.ex. haft problem på andra skolor.
Huvudmannen hyr lokalerna av Vätterhem. I anslutning till nuvarande
lokaler finns ytterligare tomma lokaler. Lokalkostnaden betraktas av rektorn
som human men inbegriper att huvudmannen själv står för renoveringar
och iordningställanden.
Årsredovisningens resultaträkning för Strandskolan visar för 2002-07-01
– 2003-06-30 på ett överskott. Föreningens ekonomi har ett utgående underskott
som dock har minskat från föregående år.
2.4 Principer för intagning
Skolan är öppen för alla och anmälningsdatum reglerar en eventuell kö.
Före antagningen skall en muntlig eller skriftlig kontakt vara tagen med
skolan. Skolan sänder sitt informationsmaterial och därefter skickas en
intresseanmälan. Skolan bekräftar denna och kallar till ett informationsmöte.
Familjen sänder in en anmälan. Hittills har i stort sett alla sökande
tagits in. Enda undantaget var förra året då en klass var full, så att de som
ansökte sent inte fick plats. Elever och föräldrar måste acceptera skolans
kristna grundsyn och skolans förväntningar samt skriva på att de tagit del
av skolans information om bl.a. detta. Det är emellertid inte ett krav att
vara kristet bekännande, även andra elever kan gå och går, enligt rektorn,
på skolan.

SKOLVERKET
RAPPORT
2003-11-21
5
Dnr 54-2003: 2552
Flera elever, som haft problem på sina kommunala skolor, har fått plats
på Strandskolan när de behövt byta miljö. Samarbetet med kommunen är
gott enligt skolans rektor.
2.5 Skolhälsovård
Skolan tillhandahåller skolhälsovård enligt de föreskrifter som finns i 14
kap. skollagen. Regelbundna hälsokontroller görs och skolläkare anlitas
med hjälp av skolsköterskan, som finns på skolan en dag i veckan. Skolsköterskan
deltar i undervisningen i sexualkunskap, som sker i olika årskurser
enligt en lokal plan.
2.6 Registerkontroll
Samtliga som anställts efter den 1 januari 2001 har enligt rektorn och de
intervjuade i personalen fått lämna utdrag ur belastningsregistret.
2.7 Avgiftsfri utbildning
Inga avgifter tas ut. All undervisning är avgiftsfri. Eleverna erhåller kostnadsfri
skollunch.
2.8 Bedömning
Skolverket bedömer att skolan uppfyller de allmänna förutsättningar som
gäller för en fristående skola som motsvarar förskoleklass och grundskola.
3 Krav på att utbildningen skall ge utveckling
och lärande som motsvarar det offentliga
skolväsendet
3.1 Skolans organisation och ledning
Huvudmannastyrelsen är beslutande organ för skolan. Lokala styrelsen
består av skolans rektor, föräldrarepresentanter – som är i majoritet - en
elev utsedd av elevrådet samt en representant för personalen. Lokala styrelsens
målsättning är att viktiga ärenden skall remissbehandlas i elevrådet.
Skolan leds av en rektor, som har det omedelbara ansvaret på skolan.
Rektorn har folkskollärarexamen samt lång erfarenhet som lärare och
skolledare. Hon går just nu den statliga rektorsutbildningen. Rektorn
tjänstgör 60 % som rektor och är tjänstledig 20 %. Skolan hade vid besöket
en biträdande rektorer med tjänstgöring på ca 50 % som lärare och 50
% som skolledare. Biträdande rektor är samordnare för skolår 6-9. I led-

SKOLVERKET
RAPPORT
2003-11-21
6
Dnr 54-2003: 2552
ningsgruppen finns dessutom en lärare som till en del arbetar som ekonom
samt samordnare för skolår F-5.
3.2 Lärarkompetens
Enligt rektorn har skolan inte haft några svårigheter att rekrytera personal
under de senaste åren. Behörig personal med kristen värdegrund har rekryterats
alltefter skolans tillväxt. Hittills har ingen med annan värdegrund
varit sökande. Vid skolan finns cirka 20 heltidsarbetande varav 16
är kvinnor och fyra är män. De flesta av dessa lärare har heltidsanställningar.
Följande fördelning av personalen redovisas i skolans kvalitetsredovisning
för 2002/03:
Förskollärare 2,75
Fritidspedagoger 1,45
Specialpedagog 1
Lärare 1-7 5,4
Lärare 4-9 3,75
Elevassistent 1
Skolledning 1,4
Övrig personal cirka 4
Totalt antal heltidsarbetande med utbildning från högskola är 15,7 varav
en har speciallärar-/specialpedagogutbildning.
Uppskattningsvis 85 % av undervisningen har läraren med utbildning för
den undervisning de utför.
Under föregående läsår fick personalen en individuell kompetensutvecklingspott
och fick planera sin egen kompetensutveckling. Det som de lärt
sig redovisade de sedan för sina medarbetarna.
3.3 Lokaler och utrustning
Lokalerna är belägna i fristående byggnader vid stranden av Vättern.
Klassrummen är anpassade till relativt små klasser. Små utrymmen eller
grupprum finns i anslutning till vissa klassrum. Skolans miljö är handikappanpassad.
Vid inspektionstillfället var skolans lokaler inte fullgoda för att ge eleverna
förutsättningar att nå målen i de laborativa inslagen i kemi och biologi.
En lokal höll då på att renoveras för ändamålet. Vid ett telefonsamtal
med rektorn för skolan den 17 november 2003 lät hon meddela att lokalerna
nu är renoverade och kan tas i anspråk för undervisning. Skulle
det vid den utvärdering som skall göras i slutet av höstterminen 2003 visa
sig att den nyrenoverade salen inte kan tillgodose undervisningsmålen
skall, enligt rektorn, skolan återigen hyra laborationssal i kommunen.
Lektionssalarna är i övrigt utformade och anpassade till den pedagogik
skolan bedriver.

SKOLVERKET
RAPPORT
2003-11-21
7
Dnr 54-2003: 2552
Skolgård med grönområden och viss lekutrustning samt fria ytor för lek
omger skolan.
Undervisningen i Hem- och konsumentkunskap sker i egna lokaler.
För idrottsundervisningen beger sig eleverna i skolår 6-9 till en idrottshall
i Södra Vätterbygdens folkhögskola, dit de transporteras med buss.
Övriga elever har idrott på skolans område.
Eleverna har tillgång till ett fåtal datorer - ingen hade Internetuppkoppling
vid besöket. Skolan har försökt få Internetuppkoppling men problem
finns med bredbandsuppkoppling i kommunen. Under tiden från besöket
på skolan till Skolverkets beslut har avtal tecknats med Conect networks
& info Technology AB för Internetaccess via parabol. Webhosting och
supportavtal för 200 e-postkonton till elever och personal har skapats.
Skolan har inget bibliotek som är centralt beläget i byggnaden. Däremot
är klassrummen försedda med referenslitteratur av varierande slag. Eleverna
har dessutom möjlighet att besöka stadsbiblioteket.
3.4 Undervisningens innehåll och arbetsformer
Undervisningen följer läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen
och fritidshemmet, Lpo 94, med tillhörande kursplaner.
Varje dag börjar med en kort andakt och bön. Skolans val tillika skolans
profil är kristendom. Eleverna har cirka en undervisningstimma bibelkunskap
i veckan. Under dessa lektioner studeras de olika böckerna i Bibeln.
Tidigare år har representanter för de fyra fadderförsamlingarna turats
om att leda dessa lektioner men från och med i år är det en lärare
som har alla lektioner för att utbildningen skall få kontinuitet. Varje dag
börjar med en morgonsamling med förbön för någon som eleverna föreslår.
Vid Skolverkets besök hade en klass förbön för en kamrat som var
sjuk och ett djur som en elev kände oro för. Samlingen innehöll vidare en
dikt som läraren läste och som elever och lärare reflekterade utifrån.
Tre elever som tillhör särskolan i Jönköpings kommun finns integrerade
stora delar av dagen med de övriga eleverna. De särskoleintegrerade eleverna
undervisas av lärare från kommunen och kommunen har det fulla
ansvaret för dessa elever.
Förskoleklassen undervisas 525 timmar om året. Förskoleklassen arbetar
delvis tillsammans med skolår ett i en åldersblandad undervisningsgrupp
men också tillsammans med förskolan för en successiv skolanpassning
och för elevernas olika behov.
3.5 Skolans resultat
Skolan genomför de nationella proven skolår 5 och 9. Läsåret 2002/03
nådde alla elever skolår 5 målen i samtliga ämnen. Av de sju elever som
gick skolår 9 hade tre elever, enligt skolledningen, stora inlärningssvårigheter
och nådde därför inte godkänt vare sig i Matematik eller Svenska.

SKOLVERKET
RAPPORT
2003-11-21
8
Dnr 54-2003: 2552
För de elever som bedöms riskera att inte nå målen eller på andra sätt har
svårigheter i skolan upprättas åtgärdsprogram där lärare, föräldrar och
elev gemensamt kommer överens om hur man skall arbeta med de områden
där eleven har brister. Skolan har en liten undervisningsgrupp kallad
Oasen där cirka fem av de äldre eleverna med svårigheter får hjälp av
specialpedagog. Också för de yngre eleverna finns specialpedagoghjälp
att tillgå. Till Oasen får också andra elever, som behöver den lilla gruppen,
gå.
På grund av att skolan tar in elever med olika svårigheter också under de
senare skolåren, så har det visat sig att ett förhållandevis stort antal elever
inte når målen skolår 9. Skolledningen informerade om att skolan innevarande
läsår har cirka 20 elever som har behov av extraresurs av olika anledning.
När skolan tar in elever i de högre årskurserna har man ofta för
kort tid på sig för att hinna reparera tidigare luckor menar skolans personal.
Skolledningen prioriterar personaltäthet före nya inventarier, dyra lokaler
och dyra läromedel för att tillgodose elevernas behov.
Av de totalt 39 elever som gått ut skolår 9 har 8 elever valt att studera på
mediaprogrammet, 5 på estetiskt program, 5 har gått till IV-programmet
och 2 har fortsatt på gymnasiesärskolan. Övriga har valt olika nationella
program eller folkhögskola.
Föregående läsår fanns 7 elever i årskurs 9. Av dessa gick fyra elever till
olika nationella program på gymnasieskolan medan tre gick till individuella
programmet.
3.6 Bedömning
Skolverket bedömer att utbildningen i den fristående förskoleklassen har
förutsättningar att stimulera varje barns utveckling och att ligga till grund
för fortsatt skolgång.
Utbildningen i den fristående grundskolan ger kunskaper och färdigheter
som till art och nivå motsvarar de kunskaper som grundskolan förmedlar.
Skolverket förutsätter att skolhuvudmannen nogsamt följer upp hur de
laborativa momenten i biologi och kemi tillgodoses för eleverna, i synnerhet
för dem i skolår nio, så att förutsättningar ges eleverna där att nå
målen.
4 Krav på att utbildningen svarar mot de allmänna
målen och värdegrunden i det offentliga
skolväsendet
4.1 Skolans mål
Skolan följer Lpo 94 och de nationella kursplanerna för grundskolan.
Huvudmannen har utarbetat en lokal skolplan. Arbetsplaner och kursplaner
med mål som skall uppnås för varje år är utarbetade av pedagogerna.

SKOLVERKET
RAPPORT
2003-11-21
9
Dnr 54-2003: 2552
Skolans grund är: ”en sund själ i en sund kropp”. Man menar med detta
att man vill arbeta med hela individen i centrum. Förutom den kristna
grunden står skolan för en hälsoprofil. En gång i månaden har skolan profildagar
som fokuserar på kropp och själ. Då kan man t.ex. göra skogspromenader,
göra studiebesök av olika slag eller bjuda in föreläsare.
Skolans grundsyn är förankrad i en kristen människosyn med kristna värderingar,
som utgår från en ”klassisk” kristen tro, enligt skolplanen. Trots
det är skolan öppen för barn från alla hem som accepterar att skolan företräder
denna grundsyn.
Förutom goda ämneskunskaper vill skolan, enligt skolplanen, även ge
eleverna trygghet och självförtroende för att kunna möta en föränderlig
värld. En ömsesidig respekt mellan elever och vuxna betonas samt att utveckla
karaktärsdrag som osjälviskhet, generositet, medmänsklighet och
ansvar. Skolans lilla format, menar både elever och personal, ger alla
elever möjlighet att synas och ger personalen möjlighet att se eventuella
problem som kan dyka upp.
För skolår 6-9 har skolan utarbetat elevkort med de olika momenten i
t.ex. SO-ämnena. På elevkortet är det möjligt att markera vilka moment
som avslutats. Detta för att elever som eventuellt byter skola skall veta
vad som är avklarat.
Skolans lärare uppgav att de är medvetna om den skyldighet som åligger
dem att anmäla till sociala myndigheter, om de upptäcker att ett barn far
illa. En sådan anmälan gjordes föregående läsår till socialnämnden, enligt
rektorn och personalen.
4.2 Skolans arbete med kränkande behandling och jämställdhet
Skolan har en handlingsplan mot kränkande behandling. Denna är benämnd
”Mobbingplan”. Trots benämningen tar planen upp även andra uttryck
för kränkningar än ren mobbning. Enligt planen skall all personal
arbeta förebyggande samt agera omedelbart vid misstanke om mobbning.
Enkätsvaren visade belägg för handlingsplanen. Cirka 43 % av de svarande
eleverna i skolår 9 menade att någon vuxen ingrep omedelbart.
Lika stor procent menade att mobbning inte förekom på skolan.
Av elever som Skolverket talade med under besöket visade det sig att flera
gick på skolan för att de varit mobbade på sina tidigare skolor. Detta
medför att de också nu är uppmärksamma på problematiken. De menade
att man kunde vända sig till sin lärare eller någon annan vuxen på Strandskolan
och att de nu kände sig trygga. Skolan är så liten att alla ser vad
som händer, menade de. Läraren har också, enligt samtal med några elever,
i förebyggande syfte talat om mobbning och skolans inställning till
den.
Också personalen underströk att man på skolan särskilt tagit emot elever
som varit utsatta och mobbade på andra skolor.

SKOLVERKET
RAPPORT
2003-11-21
10
Dnr 54-2003: 2552
4.3 Elevernas ansvar och inflytande
I skolan finns ett elevråd som består av representanter för varje undervisningsgrupp.
Klassföreståndaren ansvarar för att representanter utses till
elevrådet som inom sig utser representant till skolrådet. Skolan vill få
eleverna delaktiga i uppläggningen av undervisningen, beslut om profildagar
och närmiljö. Vid intervjuer med eleverna nämnde de några tillfällen
då elevrådet kunnat påverka utifrån elevönskemål. De har t.ex. fått en
mjölkmaskin i matsalen och erbjudande om frukost på morgonen. Rektor
är med på elevrådets möten och genomför utbildning av elevrådet.
Som elevens val har bl.a. Idrott och hälsa, Slöjd och andra praktiskt estetiska
ämnen prioriterats skolår 6-9. Det finns också en läs- och skrivstuga.
Som språkval anordnas innevarande läsår spanska, tyska och fördjupning
i engelska. Franska anordnas inte på grund av att det var för få elever
som ville ha det.
Några av eleverna i de senare årskurserna sade sig vara väl informerade
om undervisningens mål och betygskriterierna.
Enkätsvaren för de högre skolåren visade att eleverna anser sig kunna
påverka undervisningen i religionskunskap - 91,7 % ansåg att de fick
vara med i planeringen och alla ansåg att om de hade synpunkter eller
förslag i ämnet, så tas det på allvar.
4.4 Allsidighet och saklighet i undervisningen
I bokhyllorna i klassrummen finns traditionella läromedel, uppslagsböcker,
skönlitteratur samt olika slags referenslitteratur.
Enkätsvaren visar att eleverna i skolår 9 anser att de uppmuntras att själva
ta reda på information i Religionskunskap från olika källor. Cirka 83
% ansåg det.
Ungefär hälften av eleverna tillhör enligt en intervjuad person i personalen
någon av fadderförsamlingarna. Cirka 10 % av föräldrarna uppger vid
intagningen att de ej är bekännande kristna.
Vid ett lektionsbesök i Religionskunskap som Skolverket observerade
vid inspektionen diskuterades teodicéproblemet samt gudsbegreppet i
olika religioner. Eleverna var insatta i olika religiösa synsätt och kunde
framföra sina synpunkter samt bemöta kamraternas inlägg.
Vid intervjuerna redovisade eleverna att de kände till utvecklingsläran
och Big Bang - men någon uttryckte att han eller hon inte trodde på att
skapelsen hade gått till så.
Eleverna får undervisning i sex- och samlevnad vid flera tillfällen i olika
årskurser. Undervisningen handhas av både manlig och kvinnlig personal.
Sexualundervisningen sker i vissa av årskurserna i separerade pojkoch
flickgrupper.

SKOLVERKET
RAPPORT
2003-11-21
11
Dnr 54-2003: 2552
Studiebesök har förekommit av olika slag t.ex. har eleverna varit på haik
och skolresa i Göteborg. Eleverna sparar för att skolår 9 eventuellt kunna
göra en resa till Auschwitz.
4.5 Elever i behov av särskilt stöd
För elever i behov av särskilt stöd har skolan två specialpedagoger anställda.
En av dessa har specialpedagogutbildning. Dessa gör tillsammans
med läraren upp åtgärdsprogram som tar sin utgångspunkt i nuläget och
beskriver elevens positiva sidor. Skolverket har tagit del av några åtgärdsprogram.
Åtgärdsprogrammet beskriver problemet och vilket mål
man skall arbeta mot samt vilka åtgärder som skall vidtas. Programmet
tar upp tid för utvärdering samt vem som är ansvarig. De tar upp vad som
skall göras på kort sikt men även i vissa fall vad som skall göras på längre
sikt. Det framgår också av de inlämnade programmen att vårdnadshavare
varit med i upprättandet.
Innevarande läsår har åtta elever modersmålsundervisning i språken
spanska, ryska, arabiska och engelska. I år sköts undervisningen av
kommunen.
4.6 Skolans kontakt med hem, samhälle och arbetsliv
Utvecklingssamtal sker minst en gång per termin där elev, förälder och
lärare samtalar om elevens utveckling inom flera områden. Samtalen dokumenteras
av läraren. Föräldrar uppgav vid intervjuer att de var välkomna
till skolan och de var nöjda med informationen som gavs både vid
utvecklingssamtalen och generellt.
På skolan anordnas även andra typer av föräldramöten.
Eleverna har gjort studiebesök på Länsmuseet, vattenverket, UppTec,
museet i Gränna, eko-bussen, bibliotek, i Kolmården. De har PRAO i
årskurserna 6, 8 och 9.
Studie- och yrkesvägledning saknas men eleverna har fått del av SYO
från Rosenlundsskolan. En lärare har en del av sin tjänst som SYO för att
hjälpa eleverna vid t.ex. ansökan till gymnasiet.
4.7 Bedömning
Skolan uppfyller läroplanens mål på samarbete med hemmen och kontakter
med omgivande samhälle och arbetsliv.
Skolan är medveten om vikten av att arbeta kraftfullt mot alla former av
kränkande behandling. Eleverna vittnar, både muntligt och i enkäten, om
att de känner sig trygga och inte känner till några kränkningar eller
mobbning på skolan. Skolverket vill påpeka att det är mer relevant att
benämna planen handlingsplan mot kränkande behandling och inte begränsa
den till enbart mobbning.

SKOLVERKET
RAPPORT
2003-11-21
12
Dnr 54-2003: 2552
Intervjuerna med elever och lärare ger en bild av att det råder ett öppet
klimat där olika ståndpunkter får brytas mot varandra. Skolans undervisningsmaterial
och bokurval visar på att skiftande synsätt får komma till
tals i undervisningen.
Skolverket bedömer att utbildningen svarar mot de allmänna mål och den
värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet.
5 Skolans kvalitetsarbete
5.1 Skolans kvalitetsredovisning
Skolan har en aktuell kvalitetsredovisning för 2002. Den finns inlagd i
Skolverkets databas SIRIS och tar bl.a. upp målen för undervisningen
och en bedömning av i vilken mån målen nåtts samt åtgärder för utveckling.
Den tar också upp bl.a. skolans profil ”en sund själ i en sund
kropp”, skolans kristna värdegrund samt skolans arbetet med elevinflytande.
5.2 Bedömning
Skolverket bedömer att skolan följer de föreskrifter som gäller för kvalitetsredovisning.