Inspektionsrapport Perstorps kommun - Skolverket

Inspektionsrapport 

från Skolverket 

53-2008:334 

Utbildningsinspektion i 

Perstorps kommun 

Bes lut 

Kommunrapport 

S kolrapporter

Innehåll 

Beslut 

Kommunrapport 

Förskoleverksamheten 

Skolbarnomsorgen 

Skolrapporter 

Centralskolan 

Parkskolan, Norra Lyckans skola och Oderljunga skola 

Bilaga

Beslut 

Perstorps kommun 

Torget 1 

284 85 Perstorp 

2008-06-19 

1 (5) 

Dnr 53-2008:334 

Genomförd utbildningsinspektion i Perstorps kommun 

Skolverket har genomfört inspektion i Perstorps kommun av förskoleverksamheten 

och skolbarnsomsorgen, barnoch ungdomsutbildningen samt vuxnas lärande. 

Besök gjordes i kommunens skolor och andra verksamheter den 8 april till den 23 

april 2008. 

Utbildningsinspektionen behandlar tre områden Kunskaper, Normer och värden 

samt Ledning och kvalitetsarbete. Inspektionsrapporten syftar dock inte till att 

ge en heltäckande bild av all förskole- och skolverksamhet vid den aktuella tidpunkten 

utan prioriterar särskilt starka sidor eller påtagliga svagheter i verksamheterna. 

Övergripande information och exempel på kriterier för bedömningen finns 

publicerade på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se). 

Av bilagda rapporter framgår vilka skolor och verksamheter som inspekterats och 

hur inspektionen genomförts samt de bedömningar som gjorts av inspektörerna. 

Förutom en övergripande rapport om kommunens hela ansvarsområde för förskoleverksamheten, 

skolan, skolbarnsomsorgen och vuxnas lärande finns även rapporter 

om varje kommunalt rektorsområde eller verksamhet i kommunen. 

Detta beslut redovisar brister på kommunnivå samt brister på skol- och verksamhetsnivå 

som kommunen snarast måste åtgärda (bristområden). Dessutom redovisas 

områden där kommunen bör initiera ett utvecklingsarbete och vidta nödvändiga 

åtgärder för att förbättra kvaliteten (förbättringsområden i kommunen). 

I skol- och verksamhetsrapporterna framförs ytterligare förbättringsområden avseende 

kvaliteten på skol- och verksamhetsnivå där kommunen i det fortsatta kvalitetsarbetet 

ansvarar för att förbättringar och utveckling av verksamheterna kommer 

till stånd. 

Senast inom tre månader från dagen för beslutet, dvs. senast den 20 september 

2008 ska Perstorps kommun redovisa till Skolverket, enheten i Lund, 

vilka åtgärder som vidtagits mot brister på kommunnivå samt brister på 

skol- och verksamhetsnivå. I bilaga till beslutet anges vilka skolor och verksamheter 

som berörs. 

Skolverket avser även att vid kommande inspektionstillfälle följa upp effekterna av 

inspektionen på kommunnivå samt på skol- och verksamhetsnivå. 

Skolverkets beslut med anledning av inspektionen 

Skolverket bedömer att Perstorps kommuns genomförande av skolbarnsomsorg 

och utbildning i de obligatoriska och frivilliga skolformerna brister i flera avseen- 

Postadress: 222 29 Lund 

Besöksadress: Gasverksgatan 1 

Telefon: 08-527 332 00 vx Fax: 08-24 44 20 

skolverket@skolverket.se www.skolverket.se

Beslut 

2008-06-19 

2 (5) 

Dnr 53:2008:334 

den och måste förbättras för att uppfylla statens krav utifrån skollagen och övriga 

skolförfattningar. Förskoleverksamheten genomförs med god kvalitet. Kommunens 

långsiktiga styrning, ledning och egentillsyn måste förbättras och bli tydligare. 

Perstorps kommun genomför inte en övergripande uppföljning och utvärdering av 

verksamheterna. Att verksamheterna inom flera viktiga områden inte följer författningarna 

tyder på brister i kommunens övergripande kontroll av verksamheterna. 

Det svaga kunskapsresultatet i kombination med ett bristande kvalitetsarbete och 

avsaknaden av konkreta långsiktiga åtgärder för ökad måluppfyllelse gör att Skolverket 

sammantaget bedömer att elever i kommunens grundskolor inte ges tillräckliga 

förutsättningar att nå målen för utbildningen. 

Av intervjuer med vårdnadshavare till barn inom förskolan och personal inom förskoleverksamheten 

framkommer att förskoleverksamheten håller en god kvalitet. 

Skolbarnomsorgen i Perstorp varierar i kvalitet, avsaknaden av en mer långsiktig 

planering utifrån de nationella målen är märkbar inom denna verksamhet. Verksamheten 

bedöms vara lågt prioriterad i kommunen. Akuta kortsiktiga åtgärder är 

här, i likhet med i andra verksamheter i kommunen, en alltför vanlig metod att lösa 

problem. Grundskolans verksamhet tenderar att styra innehållet i skolbarnsomsorgens 

arbete och kommunen bör säkerställa att skolbarnsomsorgen är ett komplement 

till skolan och erbjuder en meningsfull fritid. 

Eleverna i Perstorps kommuns grundskola har kunskapsresultat i årskurs 9 som 

ligger klart under riksgenomsnittet. Andelen elever som får betyg i alla ämnen år 

2007 är mycket liten, 57 procent. Skolverket bedömer att kommunen måste analysera 

resultatet vid grundskolans senare del och utifrån denna analys vidta åtgärder 

för att öka måluppfyllelsen. Resultaten i de nationella ämnesproven i årskurs 5 visar 

att en hög andel elever inte når målen och detta visar att kommunen även här bör 

göra det möjligt för fler elever att nå de nationella målen. Den systematiska uppföljningen 

av resultaten i de lägre åldrarna omfattar endast svenska, matematik och 

engelska. Kommunen måste även se till att skolorna gör en systematisk uppföljning 

där man säkerställer att eleverna bereds möjlighet att nå målen i samtliga ämnen. 

Kommunen bör även utveckla en bättre samverkan mellan skolorna, särskilt att 

övergången mellan årskurs 5 och årskurs 6 utvecklas för att garantera elevernas rätt 

till en individanpassad och kontinuerlig kunskapsutveckling. Det finns en förberedelseklass 

för till Sverige nyanlända barn. Dessa elever läser inte alla ämnen men 

det finns inga beslut om anpassad studiegång. Det finns inte heller några beslut om 

placering i särskild undervisningsgrupp. Kommunen måste säkerställa att beslut 

fattas i enlighet med grundskoleförordningen. 

Artur Lundkvist utbildningscentrum genomför undervisning inom de individuella 

programmen på gymnasiet, kommunal vuxenutbildning, svenskundervisning för 

invandrare samt särvux. Verksamheten bedrivs med i huvudsak god kvalitet. Dock 

måste kommunen förbättra särvuxutbildningen då det vid inspektionstillfället inte 

erbjöds och genomfördes i enlighet med författningarna. Kommunen måste även 

ta ett större ansvar för att säkerställa att alla studerande på de individuella programmen 

erhåller en tillräcklig tillgång till utbildning.

Beslut 

2008-06-19 

3 (5) 

Dnr 53:2008:334 

Arbetet med normer och värden skiljer sig mellan verksamheterna och skolorna. 

Någon kartläggning sker inte och det tas inte fram några specifika åtgärder i de 

olika verksamheterna eller skolorna utifrån denna kartläggning. Likabehandlingsplanen 

är kommunövergripande för all verksamhet och uppfyller inte lagens krav. 

Perstorps kommun präglas av att många känner varandra och att det finns ett utbyggt 

informellt nätverk mellan de som arbetar inom skolan. Personalomsättningen 

är liten, förutom för rektorstjänsterna, vilket ger utrymme för dessa informellt uppbyggda 

nätverk. Kommunen måste ta ett större ansvar för att det byggs upp en 

långsiktig ledningsstruktur som gör det möjligt för verksamheterna att bedriva ett 

kontinuerligt långsiktigt och systematiskt kvalitetsarbete med ett faktiskt utvärderat 

resultat som kan ligga till grund för en högre måluppfyllelse. 

I kommunens kvalitetsredovisning bör analys och bedömning av måluppfyllelsen 

förbättras. Målbeskrivningar samt planerade åtgärder måste i högre grad konkretiseras 

och kopplas till de nationella målen. Kommunen måste säkerställa att verksamheterna 

upprättar egna kvalitetsredovisningar i enlighet med förordningarna. 

Skolverket bedömer att följande brister på kommunnivå måste åtgärdas. 

- Kommunen ger inte tillräckliga förutsättningar för alla elever att nå målen för 

utbildningen i årskurs 5 och 9 (2 kap. 6 § grundskoleförordningen samt avsnitt 

2.2 Kunskaper i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen 

och fritidshemmet Lpo 94). 

- Alla verksamheter har inte likabehandlingsplaner i enlighet med bestämmelserna 

(6 § lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av 

barn och elever, 2 § förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med 

en likabehandlingsplan). 

- Kommunen gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas 

kunskaper i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i grundskolan och 

i den obligatoriska särskolan samt i årskurs 9 i grundskolan (1 kap. 12 §, 2 kap. 

8 §, 4 kap. 1 § skollagen, 2 kap. 6 § grundskoleförordningen, 2 kap. 2 § särskoleförordningen). 

- Kommunens kvalitetsredovisning uppfyller inte förordningens krav (1,3 och 3a 

§§ förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). 

- Beslut saknas om placering i särskild undervisningsgrupp och anpassad studiegång 

för eleverna i den gemensamma så kallade förberedelseklassen. (5 kap. 5 

och 10 §§ grundskoleförordningen). 

- Artur Lundkvist utbildningscentrums kvalitetsredovisning uppfyller inte förordningens 

krav (3 och 4 §§ förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet 

m.m.).

Beslut 

2008-06-19 

4 (5) 

Dnr 53:2008:334 

- Kommunen erbjuder inte särvux enligt skollagen och den utbildning som 

genomförs ger inte de studerande förutsättningar att nå utbildningsmålen (12 

kap. 1 och 1a §§ skollagen). 

- Alla elever på gymnasieskolans individuella program ges inte tillgång till de utbildningsinslag 

som krävs för att nå skollagens syfte med programmen (5 kap. 

4b § skollagen). 

I bilaga till beslutet anges sådana brister på skol- och verksamhetsnivå som 

måste åtgärdas. 

Vidare bedömer Skolverket att följande områden är i behov av förbättringsinsatser. 

- Kommunen bör utveckla samverkan mellan kommunens grundskolor för att 

säkerställa elevernas rätt till en individanpassad och kontinuerlig kunskapsutveckling. 

- Kvalitetsarbetet i kommunen bör bli mer systematiskt så att utvärderingar och 

bedömningar av måluppfyllelsen står i relation till de nationella målen och att 

utvärderingarna ger ett säkrare underlag för beslut om åtgärder i syfte att öka 

måluppfyllelsen. 

- Vuxenutbildningen bör utveckla de individuella studieplanerna så att dessa tydligare 

kan utgöra aktivt verktyg i de studerandes kunskapsutveckling och studieplanering. 

- Kommunen bör utveckla system för att säkerställa en likvärdig betygssättning. 

- Kommunen bör inom sfi utöka de studerandes möjligheter till språkpraktik eller 

annan språkträning på en arbetsplats så att denna möjlighet omfattar alla elever 

någon gång under utbildningen. 

- Kommunen bör verka mer aktivt för att nå och motivera kommuninvånare som 

har rätt till grundläggande vuxenutbildning, grundläggande särvux och sfi. 

- Undervisningen inom gymnasieskolans individuella program bör utvecklas så att 

alla elever ges möjlighet till studiero och ett ökat inflytande över utbildningen. 

- Artur Lundkvist utbildningscentrum bör utveckla det systematiska kvalitetsarbetet. 

På Skolverkets vägnar 

Björn Persson 

Enhetschef 

Per Joel Jarlunger 

Undervisningsråd

Beslut 

2008-06-19 

5 (5) 

Dnr 53:2008:334 

I ärendets slutliga handläggning har också deltagit undervisningsråden Cecilia Hanö 

och Peter Ekborg. 

Kopia till 

Enligt fastställd sändlista 

Bilaga 

Förteckning över skolor och verksamheter där Skolverket kräver åtgärder.

Bilaga 

2008-06-19 

1(3) 

Dnr 53-2008:334 

Följande brister vid respektive skola eller verksamhet 

måste åtgärdas 


- Kommunen medverkar inte till att barn med annat modersmål än svenska får 

möjlighet att utveckla sitt modersmål (läroplanen för förskolan, Lpfö 98). 

- Kommunen fullgör inte sin skyldighet att erbjuda förskoleverksamhet under 

hela året för föräldrar som är arbetssökande och föräldralediga (2 a kap. 6 a och 

6 b §§ skollagen). 

- Kvalitetsredovisningarna uppfyller inte förordningens krav (1-4 §§ förordningen 

om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). 

Skolbarnsomsorgen 

- Kvalitetsredovisningen uppfyller inte förordningens krav ( 2 och 3 §§ förordningen 


Centralskolan 

- Centralskolan ger inte tillräckliga förutsättningar för alla elever att nå målen för 

utbildningen i årskurs 9 (2 kap. 6 § grundskoleförordningen samt avsnitt 2.2 

Kunskaper i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och 

fritidshemmet Lpo 94). 

- Centralskolan gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas 

kunskapsresultat i förhållande till de nationella målen i årskurs 9 i samtliga 

ämnen (4 kap. 1 § skollagen, 2 kap. 6 § grundskoleförordningen samt avsnitt 

2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet). 

- Skolan sätter inte betyg enligt förordningen ( 7 kap. 4, 7 och 12 § grundskoleförordningen). 

- Skolan sätter inte betyg enligt särskoleförordningen ( 7 kap. 2, 3 §§ särskoleförordningen). 

- Alla elever i behov av särskilt stöd får inte detta behov tillgodosett (5 kap. 1 § 

grundskoleförordningen) 

- Elever i behov av studiehandledning på modersmålet får inte detta behov tillgodosett 

(5 kap. 2 § grundskoleförordningen). 

- Åtgärdsprogram har inte upprättats för samtliga elever i behov av särskilt stöd 

(5 kap 1 § grundskoleförordningen).

Bilaga 

2008-06-19 

2 (3) 

Dnr 53-2008:334 

- Vid beslut om placering i särskild undervisningsgrupp saknas överklagandehänvisning 

(8 kap. 1 § grundskoleförordningen) 

- Skolans ordningsregler har inte tagits fram under medverkan av företrädare för 

elever och deras vårdnadshavare (6 kap. 8 b§ grundskoleförordningen). 

- Språkval erbjuds inte enligt förordningen (2 kap. 17–18 §§ grundskoleförordningen). 

- Integrerade elever i grundsärskolan läser inte efter särskolans kursplaner i alla 

ämnen.(6 kap. 1§ särskoleförordningen). 

- Rektor har anställt personal utan att först ha begärt ett registerutdrag (lagen om 

registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg). 

- Företrädare för elever och deras vårdnadshavare har inte beretts möjlighet att 

delta i utarbetandet av skolans arbetsplan (2 kap. 23 § grundskoleförordningen). 

- Skolans kvalitetsredovisning uppfyller inte författningarnas krav (3 och 4 §§ 

förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). 

Parkskolan, Norra Lyckans skola och Oderljunga skola 

- Elevernas kunskapsutveckling följs inte upp och dokumenteras i samtliga ämnen 

(avsnitt 2.7 läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen 

och fritidshemmet). 

- Skolorna gör inte en systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskaper 

i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i grundskolan samt i den 

obligatoriska särskolan i samtliga ämnen (4 kap. 1 § skollagen, 2 kap. 6 § grundskoleförordningen, 

2 kap. 2 § särskoleförordningen, avsnitt 1 och 2.8 läroplanen 

för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet). 


skollagen, 5 kap. 1 § grundskoleförordningen). 


(5 kap 1 § grundskoleförordningen). 

- Elever i behov av stöd i form av studiehandledning på modersmålet får inte 

sådant stöd (5 kap. 2 § grundskoleförordningen). 



- Alla elever i behov av undervisning i svenska som andraspråk får inte sådan 

undervisning (2 kap. 15 och 16 §§ grundskoleförordningen).

Bilaga 

2008-06-19 

3 (3) 

Dnr 53-2008:334 

- Eleverna ges inte möjlighet att nå målen för årskurs 5 i ämnet hem- och konsumentkunskap 

(2 kap. 6 § grundskoleförordningen, kursplanen för ämnet 

hem- och konsumentkunskap). 

- Undervisning i elevens val anordnas inte i enlighet med grundskoleförordningen 

(2 kap. 19 och 20 §§ grundskoleförordningen). 

- Skolornas kvalitetsredovisning uppfyller inte författningarnas krav (3 och 4 §§ 

förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).

Utbildningsinspektion i Perstorps kommun 

Dnr 53-2008:334 


Innehåll 

Inledning....................................................................................................................1 

Underlag.....................................................................................................................1 

Verksamhetens omfattning och organisation vid inspektionen ........................2 

Sammanfattande bedömning ..................................................................................3 

Bedömning av måluppfyllelse och resultat ...........................................................5 

Bedömning av styrning och kvalitetsarbete........................................................12 

Inledning 

Skolverket har granskat verksamheten inom förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, 

barnoch ungdomsutbildningen och vuxenutbildningen i Perstorp. 

Skolverket sände den 28 januari 2008 skriftlig information till kommunen om 

att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. 

Kommunens styrelse och centrala förvaltning för verksamheterna och 

samtliga skolor har besökts under perioden den 8 till den 23 april 2008. De ansvariga 

inspektörerna framgår i slutet av denna rapport. 

Inspektionen avser att bedöma kommunens ansvarstagande för verksamheterna. 

Bedömningarna av kvaliteten och om verksamheterna uppfyller statens krav 

görs utifrån skollagen, läroplanerna och övriga författningar för det offentliga 

skolväsendet och övriga verksamheter. De rekommendationer och krav på åtgärder 

som inspektörerna anger i denna rapport framgår även av Skolverkets 

beslut med anledning av inspektionen. Inspektionen av de kommunala skolorna, 

förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen redovisas i separata rapporter. 

Denna skriftliga rapport kompletteras med en muntlig återrapportering av inspektörerna 

till företrädare för kommunen, skolorna och verksamheterna. 

Underlag 

Underlaget för inspektörernas bedömningar är dels dokument från kommunen 

och verksamheterna, dels den information som inspektörerna samlat in vid 

iakttagelser, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundas även på 

annan information om kommunen och verksamheterna från exempelvis Skolverkets 

nationella uppföljningssystem. I Perstorps kommun genomfördes intervjuer 

med representanter för politiker i barnoch utbildningsnämnden och 

tjänstemän inom utbildningsförvaltningen. Samtliga grundskolor, gymnasieskolan 

och vuxenutbildningen samt något fritidshem har besökts. På skolorna har 

1

SKOLVERKET 

intervjuer genomförts med skolledningen samt med representanter för elever, 

personal och föräldrar. Vidare har intervjuer genomförts med representanter 

för föräldrar, personal och chefer för förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. 

Företrädare för kommunen har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter 

på sakuppgifterna i rapporten. 

Verksamhetens omfattning och 

organisation vid inspektionen 

Verksamhetsform 

Antal barn/elever/studerande 

Förskoleverksamhet 347 

Skolbarnsomsorg 234 

Förskoleklass 71 

Grundskola 740 

Obligatorisk särskola 12 

Gymnasieskola 54 

Kommunal vuxenutbildning 55 

Vuxenutbildning för utvecklingsstörda 5 

Svenskundervisning för invandrare 55 

Källa: Perstorps kommun 

Perstorp är Skånes minsta kommun med en befolkning på strax under 7 000 

invånare. Kommunens skolor finns till stor del i tätorten Perstorp och en mindre 

skola finns i Oderljunga. 

Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för förskola, skolbarnsomsorg, förskoleklass, 

grundskola, särskola, gymnasieskolans individuella program och vuxenutbildning. 

Nämnden stöds av en förvaltning med en förvaltningschef som 

högste tjänsteman. 

Det finns två skolområden i Perstorps kommun och dessa leds av två områdeschefer 

tillika rektorer. 

Skolområde 1 består av Parkskolan, Norra Lyckans skola och Oderljunga skola. 

Parkskolan är en skola med förskoleklass och årskurs 1 och 2. Norra Lyckans 

skola består av årskurs 3 till och med 5. Dessa båda skolor ligger inne i centrala 

delar av tätorten. Oderljunga skola ligger cirka 7 km utanför tätorten och i denna 

skola finns det förskoleklass och årskurserna 1 till och med 5. Områdeschefen 

i skolområde 1 är tillika rektor för alla förskoleklasser samt grundskolans 

årskurser 1 till och med 5 i kommunen. I skolområde 1 finns det ytterligare två 

rektorer som ansvarar för skolbarnomsorgen respektive förskoleverksamheten i 

kommunen. 

Skolbarnomsorgen består av tre fritidshem, Parkskolans, Norra Lyckans och 

Svalans fritidshem. Två av fritidshemmen är belägna i tätorten medan ett ligger 

utanför tätorten. Samtliga fritidshem är integrerade i skolornas lokaler. 

Förskoleverksamheten består av åtta förskolor och tio familjedaghem. Familjedaghemmen 

erbjuder omsorg även på kvällar, nätter och helger och tar emot 

barn i åldrarna 1–12 år. 

2

SKOLVERKET 

Skolområde 2 leds av en områdeschef som tillika är rektor för Centralskolan, en 

grundskola bestående av årskurserna 6 till och med 9. På Centralskolan finns 

ytterligare en rektor. Skolområde 2 består även av gymnasieskola och delar som 

bedriver vuxenutbildning benämnd Artur Lundkvist utbildningscentrum. Gymnasieskolan 

och vuxenskolan leds vid inspektionstillfället av en rektor. 

Kommunens grundsärskoleelever går i Hässleholms eller Klippans kommuner 

såvida de inte är integrerade i grundskolan. Vid tiden för inspektionen fanns det 

12 integrerade särskoleelever i grundskolan. 

Gymnasieutbildningen bedrivs vid Artur Lundkvist utbildningscentrum som 

endast omfattar det individuella programmet. Övrig gymnasieutbildning köps 

av i huvudsak Klippans och Hässleholms kommuner. Även delar av vuxenutbildningen 

är förlagd till Arthur Lundqvist utbildningscentrum där det finns 

möjligheter för vuxna att få utbildning i samverkan med gymnasieskolan. 

Svenskundervisning för invandrare (sfi) bedrivs vid Artur Lundkvist utbildningscentrum. 

Särvux bedrivs även vid Artur Lundkvist utbildningscentrum. 

Sammanfattande bedömning 

Skolverket bedömer att Perstorps kommuns genomförande av skolbarnsomsorg 

och utbildning i de obligatoriska och frivilliga skolformerna brister i flera 

avseenden och måste förbättras för att uppfylla statens krav utifrån skollagen 

och övriga skolförfattningar. Förskoleverksamheten genomförs med god kvalitet. 

Kommunens långsiktiga styrning, ledning och egentillsyn måste förbättras 

och bli tydligare. Perstorps kommun genomför inte en övergripande uppföljning 

och utvärdering av verksamheterna. Att verksamheterna inom flera viktiga 

områden inte följer författningarna tyder på brister i kommunens övergripande 

kontroll av verksamheterna. Det svaga kunskapsresultatet i kombination med 

ett bristande kvalitetsarbete och avsaknaden av konkreta långsiktiga åtgärder för 

ökad måluppfyllelse gör att Skolverket sammantaget bedömer att elever i kommunens 

grundskolor inte ges tillräckliga förutsättningar att nå målen för utbildningen. 

Av intervjuer med vårdnadshavare till barn inom förskolan och personal inom 

förskoleverksamheten framkommer att förskoleverksamheten håller en god 

kvalitet. Skolbarnomsorgen i Perstorp varierar i kvalitet, avsaknaden av en mer 

långsiktig planering utifrån de nationella målen är märkbar inom denna verksamhet. 

Verksamheten bedöms vara lågt prioriterad i kommunen. Akuta kortsiktiga 

åtgärder är här, i likhet med i andra verksamheter i kommunen, en alltför 

vanlig metod att lösa problem. Grundskolans verksamhet tenderar att styra 

innehållet i skolbarnsomsorgens arbete och kommunen bör säkerställa att skolbarnsomsorgen 

är ett komplement till skolan och erbjuder en meningsfull fritid. 

Eleverna i Perstorps kommuns grundskola har kunskapsresultat i årskurs 9 som 

ligger klart under riksgenomsnittet. Andelen elever som får betyg i alla ämnen år 

2007 är mycket liten, 57 procent. Skolverket bedömer att kommunen måste 

analysera resultatet vid grundskolans senare del och utifrån denna analys vidta 

åtgärder för att öka måluppfyllelsen. Resultaten i de nationella ämnesproven i 

årskurs 5 visar att en hög andel elever inte når målen och detta visar att kommunen 

även här bör göra det möjligt för fler elever att nå de nationella målen. 

Den systematiska uppföljningen av resultaten i de lägre åldrarna omfattar en- 

3

SKOLVERKET 

dast svenska, matematik och engelska. Kommunen måste även se till att skolorna 

gör en systematisk uppföljning där man säkerställer att eleverna bereds möjlighet 

att nå målen i samtliga ämnen. Kommunen bör även utveckla en bättre 

samverkan mellan skolorna, särskilt att övergången mellan årskurs 5 och årskurs 

6 utvecklas för att garantera elevernas rätt till en individanpassad och kontinuerlig 

kunskapsutveckling. Det finns en förberedelseklass för till Sverige nyanlända 

barn. Dessa elever läser inte alla ämnen men det finns inga beslut om anpassad 

studiegång. Det finns inte heller några beslut om placering i särskild undervisningsgrupp. 

Kommunen måste säkerställa att beslut fattas i enlighet med grundskoleförordningen. 

Artur Lundkvist utbildningscentrum genomför undervisning inom de individuella 

programmen på gymnasiet, kommunal vuxenutbildning, svenskundervisning 

för invandrare samt särvux. Verksamheten bedrivs med i huvudsak god 

kvalitet. Dock måste kommunen förbättra särvuxutbildningen då det vid inspektionstillfället 

inte erbjöds och genomfördes i enlighet med författningarna. 

Kommunen måste även ta ett större ansvar för att säkerställa att alla studerande 

på de individuella programmen erhåller en tillräcklig tillgång till utbildning. 

Arbetet med normer och värden skiljer sig mellan verksamheterna och skolorna. 

Någon kartläggning sker inte och det tas inte fram några specifika åtgärder i 

de olika verksamheterna eller skolorna utifrån denna kartläggning. Likabehandlingsplanen 

är kommunövergripande för all verksamhet och uppfyller inte lagens 

krav. 

Perstorps kommun präglas av att många känner varandra och att det finns ett 

utbyggt informellt nätverk mellan de som arbetar inom skolan. Personalomsättningen 

är liten, förutom för rektorstjänsterna, vilket ger utrymme för dessa informellt 

uppbyggda nätverk. Kommunen måste ta ett större ansvar för att det 

byggs upp en långsiktig ledningsstruktur som gör det möjligt för verksamheterna 

att bedriva ett kontinuerligt långsiktigt och systematiskt kvalitetsarbete med 

ett faktiskt utvärderat resultat som kan ligga till grund för en högre måluppfyllelse. 

I kommunens kvalitetsredovisning bör analys och bedömning av måluppfyllelsen 

förbättras. Målbeskrivningar samt planerade åtgärder måste i högre grad 

konkretiseras och kopplas till de nationella målen. Kommunen måste säkerställa 

att verksamheterna upprättar egna kvalitetsredovisningar i enlighet med förordningarna. 

I Skolverkets beslut finns närmare redovisat brister på kommunnivå, brister på 

skol- och verksamhetsnivå som kommunen snarast måste åtgärda (bristområden). 

Dessutom redovisas områden där kommunen bör initiera ett utvecklingsarbete 

och vidta nödvändiga åtgärder för att förbättra kvaliteten (förbättringsområden 

i kommunen). 

I skolrapporterna och verksamhetsrapporterna framförs ytterligare förbättringsområden 

på skol- och verksamhetsnivå avseende kvaliteten. 

4

SKOLVERKET 

Bedömning av måluppfyllelse och resultat 

Inspektörerna har granskat om barnen och eleverna i de olika verksamheterna 

utvecklas och når de nationella målen för kunskaper, normer och värden, särskilt 

angivna i skollagen, läroplanerna för förskolan (Lpfö 98), det obligatoriska 

skolväsendet (Lpo 94) och det frivilliga skolväsendet (Lpf 94), de nationella 

kursplanerna och programmålen. Vidare granskas utvärdering av lärandet, individanpassning 

och särskilt stöd, bedömning och betygssättning liksom arbetet 

med normer och värden. Bedömningen av kvaliteten inom dessa områden görs 

utifrån skollagen, läroplanerna och andra författningar för det offentliga skolväsendet. 

Kunskaper, utveckling och lärande 

Resultat och utvärdering av lärandet 

Skolbarnsomsorgens resultat synliggörs inte i Perstorps kommun. Det är därför 

inte möjligt för inspektörerna att bedöma måluppfyllelsen i denna verksamhet. 

Avsaknaden av en mer långsiktig planering utifrån de nationella målen är märkbar 

inom skolbarnomsorgen i Perstorps kommun. 

Måluppfyllelsen i förskoleverksamheten bedöms vara god och personalen inom 

förskolverksamheten har god kännedom och utgår från de nationella målen i 

genomförandet. 

Huvudmannen, Perstorps kommun, ansvarar för att alla elever i skolan ges förutsättningar 

att nå målen i samtliga ämnen för utbildningen. Eleverna ska ges 

förutsättningar dels att efter sina egna förutsättningar så långt det är möjligt nå 

målen i förhållande till de nationella kursplanemålen, dels att nå de mål i respektive 

läroplan som inte är bundna till ämnen eller kurser. En förutsättning för att 

huvudmannen ska kunna säkerställa detta är att huvudmannen kontinuerligt 

håller sig informerad om måluppfyllelsen. Enligt intervjuer med politiker i barnoch 

utbildningsnämnden och förvaltningschefen sker denna information i dag 

men då berörs endast matematik, svenska och engelska. Ett stort fokus tycks 

ligga på dessa tre ämnen och detta visar sig i resultaten i grundskolan. Det är en 

avsevärd skillnad mellan antalet elever som når målen i matematik, svenska och 

engelska och antalet elever som når målen i samtliga ämnen. Resultaten på de 

nationella ämnesproven i matematik, svenska och engelska i årskurs 5 visar att 

en stor andel av eleverna inte når målen. Vid inspektionstillfället framkommer 

att elevernas kunskapsutveckling i de tidigare årskurserna i övriga ämnen än 

svenska, engelska och matematik inte alls får samma uppmärksamhet. I de ämnen 

där det inte finns nationella ämnesprov för årskurs 5, genomför skolorna 

inte kontinuerliga uppföljningar av i vilken mån eleverna når målen och det 

saknas också system för att närmare analysera elevernas kunskapsutveckling i 

samtliga ämnen. Några utvärderingar av resultaten för eleverna i årskurs 5 i den 

obligatoriska särskolan genomförs inte. 

5

SKOLVERKET 

Tabell 1: Betygsresultaten i Perstorps kommunala grundskola och riket åren 

2005–2007 

Andel (%) elever 

som nått målen i 

alla ämnen 

Andel (%) elever 

behöriga till gymnasieskolan 

Genomsnittligt 

meritvärde 

År 2005 2006 2007 2005 2006 2007 2005 2006 2007 

Betyg Perstorps 

kommun 

76 68 57 82 80 85 198 191 189 

Riket 75,5 76,0 76,1 89,2 89,5 89,1 206,3 206,8 207,3 

Källa: Skolverkets statistik 

Resultaten år 2007 är lägre än riksgenomsnittet avseende andelen elever som är 

behöriga till gymnasieskolan, medan det genomsnittliga meritvärdet och andelen 

elever som nått målen i alla ämnen ligger mycket lägre jämfört med riket. 

Detta kan vara en indikator som visar att grundskolan i första hand inriktar 

verksamheten mot de tre, inför gymnasiet, behörighetsgivande ämnena svenska, 

engelska och matematik. Särskilt anmärkningsvärd är den låga andelen elever 

med betyg i alla ämnen. Trenden är tydlig och visar att resultaten har försämrats 

de tre sista åren. 

Någon bedömning och analys av betygsresultaten och dess orsaker genomförs i 

mycket liten omfattning på skolnivå och på kommunnivå. 

Förklaringar som framförs som orsak till de låga resultaten är att elevunderlaget 

har ändrats de senaste åren. Inspektörerna kan konstatera att till exempel om 

det är rätt undervisningsmetoder som används endast i mycket liten omfattning 

har diskuterats som en alternativ förklaring till de försämrade resultaten. 

De svaga kunskapsresultaten i kombination med ett bristande kvalitetsarbete 

och avsaknaden av konkreta långsiktiga åtgärder för ökad måluppfyllelse gör att 

inspektörerna bedömer att elever i kommunens grundskolor inte ges förutsättningar 

att nå målen för utbildningen. 

Tabell 2: Jämförelse resultat nationella prov och betyg i Perstorps kommunala 

grundskola 2007 

Svenska Engelska Matematik 

Andel elever 

(%) som 

ej får betyg 

NP, Andel 

elever (%) 

som ej når 

målen 

Andel elever 

(%) som 

ej får betyg 

NP, Andel 

elever 

(%)som ej 

når målen 

Andel elever 

(%) som 

ej får betyg 

NP, Andel 

elever (%) 

som ej når 

målen 

11 20 9 6 5 26 


De nationella ämnesproven ska användas som ett led i att bedöma elevernas 

kunskapsutveckling och som stöd för betygssättning. Inspektörerna konstaterar 

att andelen elever som uppnått minst betyget Godkänt på nationella ämnesprov 

i årskurs 9 i kommunen genomgående är lägre än i riket. Det kan även konstateras 

att elevernas slutbetyg i matematik och svenska visar på en betydligt högre 

måluppfyllelse än elevernas resultat i de nationella ämnesproven i samma ämne. 

Detta kan vara en indikator som visar på att arbetet med att säkerställa en likvärdig 

och rättvis betygsättning bör förbättras. 

6

SKOLVERKET 

Tabell 3: Resultat nationella ämnesprov skolår 5. 

Andel elever 

(%) som når 

målen 

Matematik Svenska Engelska 

2007 2007 2007 

Rektorsomr. 1 78 81 85 

Källa: Perstorps kommun 

Nationella prov i årskurs 5 genomförs i kommunen. Dessa resultat visar att 

nära 20 procent av eleverna inte når målen 2007 i de nationella ämnesproven 

för skolår 5. Det finns ingen sammanställning av resultaten i övriga ämnen. 

Skolorna gör ingen bedömning av resultaten och dess orsaker och vidtar heller 

inga åtgärder i undervisningen. Om några åtgärder vidtas ligger detta på individnivå 

men ett mer långsiktigt systemtänkande saknas på kommunal nivå och 

detta gör att det riskerar bli tillfälliga lösningar. 

Intervjuade lärare och skolledningen uppskattar övergången från individuella 

program till nationella program för kommunens elever till cirka 65 procent efter 

ett år. Denna siffra inkluderar inte de elever som har praktik på heltid. 

Kommunens utbud av vuxenutbildningar vänder sig till de studerande som har 

störst behov av utbildning men även andelen studerande som exempelvis konkurrenskompletterar 

inom den gymnasiala delen är relativt hög. En tydlig prioritering 

på sfi och yrkesinriktade gymnasiala kurser inom vårdområdet är en indikation 

på att kommunen vänder sig till de prioriterade målgrupperna. 

Skolverkets statistik visar för den gymnasiala delen av komvux att andelen studerande 

med betyget Icke Godkänt i kurserna svenska A, engelska A och matematik 

A var mellan 20 och 26 procent läsåret 2006/07. Dessa siffror ligger 

några procentenheter över riksgenomsnittet. Andelen studerande med betyget 

Mycket Väl Godkänt är dock mycket högt i matematik A (47 procent) vilket 

kan vara en följd av den höga andelen elever som studerar i syfte att höja sina 

betyg. Siffrorna baseras dock på ett litet antal studerande. Andelen avbrott i den 

gymnasiala delen av vuxenutbildningen var läsåret 2006/07 20 procent, vilket är 

högre än riksgenomsnittet 17 procent. 

Studerande inom sfi placeras i olika utbildningsvägar beroende på testresultat 

vid ett inledande språkligt test på skolan. En mer omfattande kartläggning av 

den enskildes utbildningsbakgrund sker dock inte före placering och kan därför 

inte ligga till grund för placering i olika utbildningsalternativ. Inspektörerna vill 

påtala vikten av att kartläggningen för sfi-studerande sker tidigt och bildar utgångspunkt 

för arbetet med att fördjupa och utveckla de studerandes kunskaper. 

Andelen sfi-studerande som godkänts i kurs D två år efter påbörjad utbildning 

var läsåret 2006/07 37 procent vilket är något över riksgenomsnittet på 33 procent. 

Denna siffra baseras dock på ett fåtal studerande och en jämförelse med 

tidigare år är svår att göra eftersom det vissa år saknas resultatvärden på grund 

av för få studerande. Andelen avbrott inom sfi 2005/2006 var 42 procent jämfört 

med rikssnittet 35 procent. Endast ett fåtal av dessa avbrott beror på att 

deltagarna är missnöjda med utbildningen eller inte förmår följa utbildningen. 

7

SKOLVERKET 

Elevinflytande 

Enligt skollagen ska eleverna ha inflytande över hur deras utbildning utformas 

och enligt läroplanen ska läraren se till att alla elever oberoende av social bakgrund 

och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, 

sexuell läggning eller funktionshinder får ett verkligt inflytande på arbetssätt, 

arbetsformer och undervisningens innehåll. Enligt läroplanen har rektorn ett 

särskilt ansvar för att skolans arbetsformer utvecklas så att ett aktivt elevinflytande 

gynnas. 

Genomförda intervjuer visar att de studerandes inflytande i den dagliga undervisningen 

och i den enskilda kursen fungerar väl inom vuxenutbildningen men 

att alltför många elever i gymnasieskolans individuella program samt i grundskolorna 

i flera fall ges alltför begränsade möjligheter till ett verkligt inflytande 

över den dagliga undervisningen. Inspektörerna bedömer att grundskolorna och 

gymnasieskolans individuella program bör utveckla elevernas inflytande. Lärarna 

bör i större omfattning planera undervisningen tillsammans med eleverna så 

att dessa härigenom ges ett verkligt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och 

innehåll i undervisningen. 

Individanpassning och särskilt stöd 

Ett av skolans uppdrag är enligt läroplanerna att främja lärande där individen 

stimuleras att inhämta kunskaper. Vidare anger läroplanerna att läraren ska 

organisera och genomföra arbetet så att varje elev utvecklas efter sina förutsättningar 

och samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga. Vid 

inspektionstillfället var så gott som alla intervjuade mycket noga med att beskriva 

att elevunderlaget hade förändrats de sista åren. De intervjuade använde detta 

som ett argument i många diskussioner. Undervisningens innehåll var endast 

i begränsade fall anpassad för att passa den av kommunen upplevda nya situationen. 

En utebliven vilja att anpassa arbetssätt och metoder kan göra att påståendet 

att elevunderlaget har förändrats förstärks än mer. Inspektionen visar att 

det i kommunens skolor inte finns några gemensamma strategier eller rutiner 

som säkerställer att undervisningen utgår från varje elevs förutsättningar, det vill 

säga erbjuder ett individanpassat innehåll och individanpassade arbets- och redovisningsformer. 

Tvärtom visade det sig vid inspektionstillfället att det i vissa 

fall fanns önskemål bland personal på skolorna om att eleverna skulle göra 

samma sak i samma tempo. Det visar sig i intervjuer med elever och inspektörernas 

besök i verksamheten bero mycket på den enskilda läraren i vilken grad 

individanpassningen sker i kommunens skolor. 

Eleverna i Oderljunga skola och Norra Lyckans skola genomför sin skolgång 

upp till och med årskurs 5 i dessa skolor. Därefter flyttar eleverna till Centralskolan 

där de genomför resterande årskurser i grundskolan. Det genomförs en 

överlämning mellan lärarna på dessa skolor inför att eleverna ska börja i årskurs 

6. Någon senare uppföljning av elevernas kunskapsutveckling sker dock inte 

och intervjuerna med personal och föräldrar visar på att samverkan mellan skolorna 

är av begränsad omfattning. För att säkerställa elevernas rätt till en individanpassad 

och kontinuerlig kunskapsutveckling bör kommunen utveckla 

samverkan mellan skolorna i kommunen. 

Skollagen och förordningarna för de olika skolformerna anger att elever i behov 

av särskilt stöd ska få detta behov tillgodosett så att eleven har förutsättningar 

att nå målen för utbildningen. Ingen kommunövergripande stödorganisation för 

8

SKOLVERKET 

detta ändamål finns förutom skolpsykologen, alla resurser är fördelade ute på 

respektive rektorsområde. Resurser tilldelas på förhand enligt en resursfördelningsmall 

som togs fram för ett antal år sedan. Specialpedagogerna på skolorna 

arbetar olika, i förskoleklass och årskurserna 1 till 5 handleder specialpedagogerna 

övrig personal och ett varierat arbetssätt inom klassens ram är synligt. På 

Centralskolan genomförs stödinsatserna utifrån ett ensidigt arbetssätt där eleverna 

ska gå ifrån den gemensamma undervisningen. Detta präglar många lärares 

syn på arbetet med elever i behov av särskilt stöd och till exempel sker ingen 

handledning från specialpedagogerna på Centralskolan. Specialpedagogerna 

arbetar både i grundskolan och i den obligatoriska särskolan. Inspektionen visar 

på att det särskilda stöd som kommunen erbjuder huvudsakligen ges i ämnena 

svenska, engelska och matematik, där stödet i engelska är mycket litet. Skolornas 

kännedom om elevernas kunskapsutveckling i andra ämnen är som tidigare 

nämnts mindre, något som kan resultera i att elevers behov av särskilt stöd inte 

blir tillräckligt synliggjort och därför inte heller tillgodosett. Inom samtliga verksamheter 

finns en ambition att eleverna ska få det särskilda stöd de behöver. 

Inspektionen konstaterar dock utifrån genomförda intervjuer, med bakgrund i 

de förhållandevis låga kunskapsresultaten, att det finns elever som inte får sitt 

behov av särskilt stöd tillgodosett i tillräcklig omfattning. Av Skolverkets betygsstatistik 

framgår att en stor andel elever inte når målen i ämnen som fysik, 

geografi, religionskunskap och samhällskunskap vilket indikerar att skolorna 

inte ger tillräckliga förutsättningar för att eleverna ska nå målen i dessa ämnen. 

Någon systematisk uppföljning, utvärdering och bedömning av insatta stödåtgärder 

görs heller inte i kommunen. Sammanfattningsvis gör inspektörerna 

bedömningen att kommunen måste säkerställa att alla grundskoleelever i behov 

av särskilt stöd i skolarbetet får detta behov tillgodosett så att de har möjlighet 

att nå målen i alla ämnen som ingår i deras utbildning. 

Enligt skollagen ska förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen utgå från 

varje barns behov. Barn som behöver särskilt stöd ska ges den omsorg deras 

speciella behov kräver. Inspektörerna bedömer att kommunen ger förskolorna 

förutsättningar att utgå från barnens behov och ge det särskilda stöd som barnen 

har rätt till. Flera fritidshemsavdelningar i kommunen har barn som behöver 

särskilt stöd i sin utveckling. Intervjuerna visar att insatserna för dessa barn 

behöver förbättras och att det bör finnas en mer långsiktig syn på hur detta 

stöd ska organiseras. Till största delen hanteras stödet av personalen själva som 

dock i många fall inte ges tillräckliga förutsättningar att ge dessa barn den omsorg 

deras speciella behov kräver. Akuta insatser i form av kortsiktiga lösningar 

är vanligt förekommande. 

I Perstorps kommun finns endast integrerade grundsärskoleelever. De integrerade 

grundsärskoleeleverna går viss del i en egen grupp där de undervisas enligt 

särskolans kursplaner. Övrig undervisning sker i de klasser eleverna är placerade. 

Delar av denna undervisning sker, på Centralskolan, enligt grundskolans 

kursplaner vilket inte är i enligt med särskoleförordningen. 

I Norra Lyckans skola finns en kommunövergripande grupp av elever i en så 

kallad förberedelseklass för till Sverige nyanlända barn. Alla ämnen läses inte i 

denna grupp utan den är organiserad utifrån elevernas behov. Elever som tillhör 

denna grupp är klassplacerade i kommunens skolor. Vid intervjuerna framkommer 

att det saknas beslut om placering i den särskilda undervisningsgruppen. 

Inspektörerna bedömer att kommunen måste se till att beslut fattas i enlig- 

9

SKOLVERKET 

het med grundskoleförordningen för de elever som är placerade i särskild undervisningsgrupp. 

Principen i skollagstiftningen är att elever i behov av särskilt stöd bör delta i 

den ordinarie undervisningen, i den närmaste skolan och så långt möjligt i sin 

ordinarie klass. Läroplanen är tydlig med att det inkluderande synsättet ska 

prägla verksamheten. Avsteg från denna huvudprincip får endast göras av särskilda 

skäl. Det finns särskilda undervisningsgrupper i kommunen, rektorerna 

har fattat beslut om elevers placering i dessa grupper. Målsättningarna för en av 

dessa grupper är att eleverna så snabbt som möjligt ska återgå till sina klasser 

medan den andra gruppen är av mer permanent karaktär. Inspektörerna förutsätter 

att kommunen tar hänsyn till skollagens krav att elever i grundskolan ska 

ha en i huvudsak gemensam studiegång och grundskoleförordningens bestämmelser 

om att särskilt stöd i första hand ska ges inom klassens ram. 

Vuxenutbildningen erbjuder också goda möjligheter till ett brett utbud av kurser 

och individuella lösningar. De studerande ges goda möjligheter till stöd, i 

huvudsak genom den lärare som genomför kursen. 

Enligt förordningen om kommunal vuxenutbildning ska individuella studieplaner 

upprättas för alla studerande. Av dessa planer ska den enskildes utbildningsmål 

och verksamhetspoäng framgå. Planen ska upprättas i nära anslutning 

till intagningen. Vuxenutbildningen upprättar individuella studieplaner för de 

studerande men innehållet i dessa planer bör utvecklas så att den studerandes 

mål med studierna tydligt framgår samt att planen används som ett aktivt redskap 

i den enskildes kunskapsutveckling. Inspektörerna bedömer att den individuella 

studieplanen bör utvecklas så att den tydligare kan utgöra ett aktivt verktyg 

i de studerandes kunskapsutveckling och studieplanering. 

Bedömning och betygssättning 

En likvärdig betygssättning som grundar sig på betygskriterierna är en viktig 

rättssäkerhetsfråga för eleverna och en förutsättning för ett rättvist urval inför 

kommande studier. En förutsättning för likvärdig bedömning och betygssättning 

är att normerande diskussioner utifrån de nationella kursmålen och betygskriterierna 

förs inom och mellan skolor och att resultatuppföljning och 

analys genomförs. Som tidigare har redovisats finns det skillnader mellan resultaten 

i de nationella proven och satta betyg i framförallt matematikämnet. Vidare 

framkommer att det endast sker betygsdiskussioner inom skolorna och då 

begränsat till ämneslag eller arbetslag. Då det endast finns en grundskola i 

kommunen som sätter betyg är det av stor vikt att kommunen skapar möjligheter 

för denna skola att finna forum så att möjligheter skapas för bland annat 

diskussioner om de nationella målen och betygskriterierna. Inga kontakter är 

vid inspektionstillfället knutna till andra skolor där dessa diskussioner kan föras. 

Inspektörerna bedömer att kommunen bör utveckla system för att säkerställa 

att en likvärdig betygssättning sker enligt förordningen. 

Bedömning och betygssättning bedöms vara av god kvalitet inom vuxenutbildningen 

och gymnasieskolans individuella program. De dokument inspektörerna 

tagit del av visar att författningarna följs avseende betygssättning, intyg och 

prövning. Genomförda intervjuer ger exempel på att lärarna genom olika metoder 

att bedöma de studerandes kunskaper gör allsidiga bedömningar av de studerandes 

kunskaper. Dock sker det ingen strukturerad samverkan med andra 

skolor för att diskutera bedömning och betygssättning. Vuxenutbildningen bör 

10

SKOLVERKET 

i likhet med grundskolan vidta ytterligare åtgärder för att öka likvärdigheten i 

lärarnas bedömning och betygssättning 

Normer och värden 

Enligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av 

barn och elever råder det numera ett uttryckligt förbud mot diskriminering och 

annan kränkande behandling av barn och elever. Lagens ändamål är att främja 

barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller 

annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och att förebygga 

och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. 

Huvudmannen ska enligt lagen bedriva ett målinriktat arbete för att främja dessa 

ändamål och se till att det upprättas en likabehandlingsplan i varje verksamhet. 

I det målinriktade arbetet ingår även att vidta åtgärder för att förebygga och 

förhindra att barn och elever utsätts för trakasserier och annan kränkande behandling 

liksom att vid behov utreda omständigheterna och i förekommande 

fall vidta åtgärder för att förhindra fortsatta kränkningar. 

I likabehandlingsplanen ska åtgärder redovisas och den ska ses över och följas 

upp varje år. Likabehandlingsplanen ska upprättas, följas upp och ses över under 

medverkan av barnen eller eleverna och den ska utgå från en kartläggning 

av den egna verksamheten. 

Överlag ger intervjuerna en bild av att det råder trygghet i kommunens förskoleverksamhet. 

Dock framkommer det att tryggheten varierar mellan fritidshemmen 

och skolorna i kommunen. Enstaka fall av kränkande behandling 

finns på grundskolorna men dessa är enligt ansvariga rektorer identifierade och 

åtgärder är insatta för att dessa ska upphöra. Inspektörerna vill framhålla att 

lagens krav innebär att nolltolerans råder mot diskrimineringar och kränkningar. 

Besöken i grundskolorna visar på att arbetsron i klassrummen varierar, denna 

variation synes bero på hur den undervisande lärare agerar. Genomförda intervjuer 

visar att en del elever vid det individuella programmet upplever studiemiljön 

som orolig vilket enligt dessa elever påverkar lärandesituationen negativt. 

Inspektörerna bedömer att studieron vid delar av det individuella programmet 

bör förbättras. 

Någon övergripande systematisk uppföljning av arbetet med värdegrunden 

finns inte vid inspektionstillfället. Kommunen har ingen gemensam syn på hur 

det preventiva arbetet ska ske utan detta är upp till varje rektor. Vid skolbesök 

framkommer att det finns ett behov av ett mer skolövergripande preventivt 

arbete istället för att som nu skolorna reagerar i efterhand och löser uppkomna 

konflikter. På skolorna har ett visst förebyggande arbete för att förhindra att 

kränkningar påbörjats. Bedömningar inom detta område finns i respektive skolrapport. 

Kommunen har ansvaret för att likabehandlingsplaner upprättas och för att 

förskoleverksamheten, skolbarnomsorgen och skolorna arbetar utifrån de intentioner 

som lagen om likabehandling anger. Inspektionen visar att en likabehandlingsplan 

har upprättats men att planen omfattar all förskoleverksamhet, 

fritidshem och skolor. Likaså måste konkreta åtgärder för verksamhetsåret för 

att främja likabehandling utifrån diskrimineringsgrunderna framträda tydligare i 

planen. Likabehandlingsplanen måste vara känd bland barn och elever, som i 

11

SKOLVERKET 

större utsträckning måste delta i upprättandet av planen liksom i den årliga utvärderingen 

och revideringen. 

Inspektörerna bedömer att alla verksamheter inte har likabehandlingsplaner i 

enlighet med bestämmelserna. 

Bedömning av styrning och kvalitetsarbete 

Inspektörerna har granskat ledningen av verksamheten och kvalitetsarbetet i 

kommunen (inklusive kvalitetsredovisningen). Inspektionen tar här även upp 

tillgången till likvärdig utbildning samt materiella och personella resurser. Bedömningen 

av kvaliteten inom dessa områden görs utifrån skollagen, läroplanerna 

och andra författningar för det offentliga skolväsendet. 

Styrning och ledning 

I Perstorps kommun har barnoch utbildningsnämnden det yttersta ansvaret 

för att verksamheten i förskolor, skolor och fritidshem bedrivs i enlighet med 

skollag, läroplaner, kursplaner och andra författningar. Utbildningsnämnden 

måste därför genom uppföljningar, utvärderingar och annan kontroll skaffa sig 

kännedom om kvaliteten och förutsättningarna i de olika verksamheterna bland 

annat för att kunna rikta insatserna, ekonomiska och andra, i de fall måluppfyllelsen 

inte är tillfredsställande. Kommunens skolplan är antagen den 17 december 

2007 och gäller under åren 2008–2011. Planen anger ett antal prioriterade 

utvecklingsområden och mål. I skolplanen kan man inte utläsa några övergripande 

åtgärder som kommunen avser vidta för att uppnå de nationella målen 

vilket kan leda till svårigheter i det systematiska kvalitetsarbetet. 

Intervjuer med politisk ledning och förvaltningsledning visar att kunskapen om 

verksamheternas måluppfyllelse uppvisar brister på central nivå. Barn- och utbildningsnämnden 

och dess förvaltning genomför endast i mindre omfattning 

kommunövergripande uppföljningar och utvärderingar av måluppfyllelsen i de 

verksamheter den har ansvar för. Rektorerna i skolområdena redovisar skriftligen 

varannan månad resultat och måluppfyllelse till nämnden. Information om 

verksamheten och måluppfyllelsen får nämnden framförallt i form av kvantitativa 

beskrivningar av till exempel gruppers storlekar. Bedömda måluppfyllelser i 

mer kvalitativa målsättningar kopplade till de nationella målsättningarna berörs 

inte i lika stor grad. Ledningen av verksamheten präglas många gånger av kortsiktiga 

lösningar på akut uppkomna problem. Inspektörerna kan även konstatera 

att det har skett många byten av rektorer vid skolorna i kommunen. Inspektörerna 

bedömer att detta har påverkat den långsiktiga utvecklingen av verksamheterna. 

Långsiktiga lösningar förutsätter tydliga mål och ett väl utvecklat system som 

följer upp dessa mål. Intervjun med politiker visar på att detta saknas och att 

det är nödvändigt att detta tas fram för att effektivisera kommunens ledning av 

verksamheterna. 

Rektors ansvar 

Rektorn ska hålla sig förtrogen med det dagliga arbetet i skolan och ska verka 

för att utbildningen utvecklas i riktning mot de nationella målen. Omsättningen 

av skolledare har varit stor i Perstorps kommun. Några insatser för att utveckla 

rektorsrollen har inte genomförts i kommunen i syfte att skapa drivande, medvetna 

och kunniga ledare. Inspektionen visar att rektorerna är väl förtrogna 

12

SKOLVERKET 

med verksamheterna inom rektorsområdena. Vidare bedömer inspektörerna att 

rektorerna försöker att arbeta för att nå de nationella målen. Dock ges inte 

rektorerna tillräckliga förutsättningar att på lång sikt utveckla verksamheterna så 

att en högre måluppfyllelse nås. Deras arbete präglas idag av kortsiktiga lösningar 

på akut uppkomna problem och det saknas en framförhållning av kommunen 

som gör det möjligt att utveckla verksamheten i ett längre hållbart perspektiv. 

Inspektörerna vill påpeka vikten av att kommunen har en långsiktig 

planering för att ge rektorerna förutsättningar för att utveckla utbildningen mot 

de nationella målen. 

Kvalitetsarbete och kvalitetsredovisning 

Kommunen har ett kvalitetsarbete som till viss del bygger på täta kontakter 

mellan lärare och skolledning och nämnden. Den informella kunskap och de 

informella nätverk som finns samlad i verksamheten kan i vissa fall kan påverka 

kvalitetsarbetet negativt. Detta kan i viss mån vara möjligt i en verksamhet med 

få anställda men det måste alltid finnas rutiner för ett mer systematiskt kvalitetsarbete 

i syfte att bedöma kommunens måluppfyllelse i relation till de nationella 

målen samt att identifiera åtgärder för ökad måluppfyllelse. Barn- och utbildningsnämnden 

skaffar sig kännedom om kvaliteten i verksamheterna framförallt 

genom de årliga kvalitetsredovisningar som upprättas för verksamheterna 

och genom de nyckeltal som redovisas av respektive verksamhet. Rektorerna 

redovisar varannan månad läget vid de olika verksamheterna för nämnden. Vid 

dessa tillfällen redovisas framförallt kvantitativa resultat. Andra övergripande 

utvärderingar och uppföljningar av måluppfyllelsen i relation till de nationella 

målen genomförs inte och regelbundna kvalitativa redovisningar av verksamheternas 

måluppfyllelse i relation till nationella mål efterfrågas inte av nämnden. 

Detta leder till att nämnden saknar en välgrundad och jämförbar bild av verksamheternas 

måluppfyllelse i förhållande till flera väsentliga nationella mål och 

krav. Till exempel saknas det på kommunal nivå tillräcklig kännedom om elevernas 

kunskapsutveckling i alla ämnen, vilka effekter de särskilda stödinsatserna 

har för elevernas måluppfyllelse och hur elevernas ansvar och inflytande ser 

ut. I flera väsentliga avseenden saknas också kunskap om kopplingen mellan 

verksamheternas och elevernas resultat och det arbete som bedrivs. Kommunen 

bör utveckla det systematiska kvalitetsarbetet i syfte att öka verksamheternas 

måluppfyllelse. 

Enligt förordningen om kvalitetsredovisning ska arbetet med kvalitetsredovisning 

främja kommunernas och skolornas kvalitetsarbete och därigenom bidra 

till att förverkliga utbildningarnas nationella mål. Kvalitetsredovisningen syftar 

även till att ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse. Kvalitetsredovisningen 

ska innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella 

målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder 

kommunen och de olika verksamheterna avser att vidta för ökad måluppfyllelse. 

I kvalitetsredovisningen ska verksamhetens förutsättningar, arbetet i 

verksamheten och utbildningens måluppfyllelse redovisas. I kvalitetsredovisningen 

ska uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplanen redovisas. 

Kommunen har en kvalitetsredovisning som omfattar förskoleverksamheten, 

förskoleklasserna, grundskolor samt skolbarnomsorgen. Kvalitetsredovisningen 

innehåller även gymnasieutbildning samt kommunal vuxenutbildning. Kommunens 

kvalitetsredovisning omfattar inte obligatoriska särskolan och särvux. I 

13

SKOLVERKET 

kommunens kvalitetsredovisning blandas mål och metoder. Det finns inte heller 

en bedömning av måluppfyllelsen i alla delar, istället beskrivs vilka åtgärder 

som är genomförda utan att se om dessa lett till önskat resultat. Några resultat 

för andra ämnen än svenska, engelska och matematik redovisas inte i kommunens 

kvalitetsredovisning. Inspektörerna bedömer att kommunen härigenom 

får en alltför begränsad kännedom om måluppfyllelsen för att kunna rikta insatser 

till verksamheter och områden där de bäst behövs. Beslut om hur resurser 

ska fördelas mellan enheter och verksamhetsformer liksom beslut om vilka utvecklingsinsatser 

som ska genomföras saknar därmed också en koppling till 

konstaterade behov. Framåtsyftande åtgärder för ökad måluppfyllelse anges till 

del i form av att fortsätta göra mer av samma sak och inte till att pröva nya metoder 

för att öka måluppfyllelsen. Uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplanen 

redovisas inte utifrån varje verksamhets konkreta insatser för innevarande 

verksamhetsår. I kommunens kvalitetsredovisning redovisas ett område, 

hälsa och miljö, men där är det svårt att utläsa likabehandlingsarbetets måluppfyllelse. 

Inspektörerna bedömer att kvalitetsredovisningen inte uppfyller 

förordningens krav och måste utvecklas så att den ger en tydlig bild av hur 

kommunen bedömer måluppfyllelsen av de nationella målen samt vilka åtgärder 

som kommunen avser att vidta för en ökad måluppfyllelse. Kvalitetsredovisningen 

ska också redovisa en uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplanen. 

Inspektörerna bedömer att kommunens kvalitetsredovisning inte uppfyller 

förordningens krav 

Kvalitetsarbetet vid Artur Lundkvist utbildningscentrum bedöms även det vara 

behov av förbättring då syftet att bedöma skolans måluppfyllelse i relation till 

de nationella målen samt att identifiera åtgärder för ökad måluppfyllelse saknas. 

Rutiner för ett systematiskt kvalitetsarbete finns i liten omfattning och detta 

arbete dokumenteras inte. Kvalitetsredovisningen uppfyller inte förordningens 

krav då den inte ger en tydlig bild av hur skolan bedömer måluppfyllelsen av de 

nationella målen samt vilka åtgärder som skolan avser att vidta för en ökad 

måluppfyllelse. Kvalitetsredovisningen ska också redovisa en uppföljning och 

utvärdering av likabehandlingsplanen. 

Tillgång till likvärdig utbildning 

Undervisningen i den obligatoriska särskolan utgår för integrerade elever inte 

från den nationella timplanen och kursplanerna för grundsärskolan utan är 

blandad med grundskolans tim- och kursplaner. Intervjuer med personal på 

Centralskolan visar på att det råder tveksamhet om utifrån vilka kursplaner och 

betygskriterier de integrerade särskoleleverna får sina betyg. Grundsärskolan 

sätter av tradition alltid betyg på eleverna och inte efter begäran av vårdnadshavare 

eller elever. Detta bedöms i Centralskolans skolrapport. 

Eleverna genomför ett språkval inför årskurs 6. Det har framkommit att eleverna 

endast kan välja förstärkt svenska och engelska om eleverna inte väljer något 

nytt språk. Information om språkvalet omfattar inte alla val eleven kan göra 

enligt grundskoleförordningen. I de tidiga skolåren finns det också brister avseende 

tillgång till utbildning i ämnena svenska som andraspråk samt hem- och 

konsumentkunskap. Dessutom anordnas inte elevens val i enlighet med grundskoleförordningen. 

Ovanstående bedöms i respektive skolrapporter. 

14

SKOLVERKET 

Enligt skollagen ska ett individuellt program först och främst förbereda eleven 

för studier på ett nationellt program eller ett specialutformat program. Utbildningen 

ska bedrivas i en omfattning som motsvarar heltidsstudier och utbildningen 

på ett individuellt program ska följa en plan som ska fastställas av styrelsen. 

Inspektionen visar att det finns cirka tio elever i Perstorps kommun som är 

inskrivna på gymnasieskolans individuella program men som inom ramen för 

detta program har praktik på heltid. Någon plan för utbildning under praktiktiden, 

till exempel i form av lärlingsutbildning eller arbetsplatsförlagd utbildning, 

finns inte för dessa elever. Inspektörerna bedömer att alla elever i de individuella 

programmen inte får tillgång till de utbildningsinslag som krävs för att nå 

skollagens syfte med programmen. 

Enligt skollagen ansvarar varje kommun för att de kommuninnevånare som har 

rätt till grundläggande särvux och önskar delta, får det. En kommun ska också 

erbjuda gymnasial särvux. Utbildningen ska anordnas i form av kurser. I Perstorps 

kommun ges ingen tydlig information om vilken särvuxutbildning som 

erbjuds och det finns endast ett fåtal studerande inskrivna i särvux. Någon målinriktad 

utbildning i enlighet med särvux kursplaner bedrivs inte för dessa elever 

och den låga tidsomfattning som erbjuds, cirka fem timmar per vecka, ger 

inte de studerande förutsättningar att nå målen för utbildningen. Inspektörerna 

bedömer att kommunen måste se över erbjudandet om utbildning inom särvux 

samt organisera utbildningen så att de studerande ges förutsättningar att nå 

utbildningsmålen. 

Enligt skollagen ska varje kommun aktivt verka för att nå de i kommunen som 

har rätt till grundläggande vuxenutbildning, grundläggande särvux och sfi samt 

motivera dem att delta i utbildningen. 

Vissa uppsökande insatser görs genom vuxenutbildningens hemsida men någon 

systematisk uppsökande verksamhet riktad mot dessa målgrupper finns inte. 

Inspektörerna bedömer att kommunen bör verka mer aktivt för att nå och motivera 

kommuninvånare som har rätt till grundläggande vuxenutbildning, grundläggande 

särvux och sfi. 

Enligt skollagen ska kommunen i samarbete med arbetsförmedlingen verka för 

att eleven ges möjligheter att öva det svenska språket i arbetslivet. I Perstorps 

kommun ges studerande inom sfi inga eller mycket begränsade möjligheter till 

denna typ av språkträning. Inspektörerna bedömer att kommunen bör utöka de 

studerandes möjligheter till språkpraktik eller annan språkträning på en arbetsplats 

så att denna möjlighet omfattar alla elever någon gång under utbildningen. 

Resurser 

Resursfrågor har vid intervjuerna varit i fokus där intervjuade har framfört att 

det generellt saknas resurser för utbildning i Perstorps kommun. Inspektörerna 

kan konstatera att materiella resurser i form av lokaler och utrustning anses som 

ändamålsenliga förutom i vissa tillfälliga lokaler inom förskoleverksamheten. 

Inspektörerna kan vid besök i verksamheten konstatera att alla skolor har tillgång 

till skolbibliotek samt att IT-utrustningen är uppdaterad och tillgången till 

datorer är god. 

Kommunen fördelar resurserna utifrån en fördelningsmodell som har varit statisk 

under lång tid trots att resultaten förändrats. I denna anges en grundtilldel- 

15

SKOLVERKET 

ning samt en gruppresurs som gör det möjligt att bedriva undervisning i mindre 

grupper i utvalda ämnen. Varje elev genererar även en generellt tilldelad stödresurs. 

Utifrån denna resursfördelning kan inspektörerna konstatera att fördelning 

av resurser för elever i behov av särskilt stöd inte genomförs utifrån ett 

faktiskt behov utan mer utifrån generella grunder. Personella resurser ligger 

sammantaget i nivå med riksgenomsnittet med en lärartäthet av 8,5 lärare per 

100 barn (8,4 lärare per 100 barn) i grundskolan, 8,0 årsarbetare per 100 barn 

inom förskoleklassen (6,8 årsarbetare per 100 barn), 5,5 inskrivna barn per årsarbetare 

(5,2 inskrivna barn per årsarbetare) i förskolan och 18,2 barn per årsarbetare 

(19,5 barn per årsarbetare) inom skolbarnomsorgen. Utbildningsnivån 

ligger i nivå med rikssnittet förutom vad gäller personal i fritidshemmen där 

andelen personal med pedagogisk högskoleutbildning ligger under, 42% (58%). 

(Siffrorna inom parenteserna anger rikssnittet) 

Inspektörerna konstaterar att resurserna i kommunen ligger i nivå med vad andra 

jämförbara kommuner disponerar. 

Datum Ort 

2008-06-19 Lund 

Per Joel Jarlunger 

Michael Erenius 

Peter Ekborg 

Birgitta Knutsson Rohdin 

Helena Plantin 

Ebba Svartz 

16



Dnr 53-2008:334 

Utbildningsinspektion av förskoleverksamheten 

Inledning 

Skolverket har granskat förskoleverksamheten i Perstorps kommun under perioden 

den 9 till den 10 april 2008. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga 

för utbildningsinspektionen. 

Inspektionen riktas mot tre huvudområden, Utveckling och lärande, Normer 

och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av kvaliteten 

och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen 

samt övriga, för verksamheten gällande, författningar. 

Information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbplats 

(www.skolverket.se/Inspektion). 

Huvudmannen har ansvar för att de brister som inspektörerna lyfter fram i helhetsbedömningen 

åtgärdas. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket vilket framgår 

av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vid 

nästa inspektionstillfälle. 

Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga 

inspektörerna. 

Underlag 

Underlaget för inspektörernas bedömning är intervjuer och dokument. Dokumenten 

samlas in från kommunen och förskoleverksamheten. Även annan information 

om kommunens förskoleverksamhet från Skolverkets nationella uppföljningssystem, 

eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. 

I Perstorps kommun intervjuades ansvariga politiker, förvaltningspersonal, områdeschef 

och ansvariga rektorer från samtliga kommunens förskoleenheter. Dessutom 

genomfördes intervjuer med representanter från kommunens förskolor och 

föräldrar med barn i verksamheten. Verksamheterna har inte besökts. Huvudmannen 

har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. 


Beskrivning av verksamheten 

Antal barn 

Förskola i kommunal regi 280 

Familjedaghem (barn i åldern 1–5 år) 52 

Familjedaghem (barn i åldern 6–12 år) 15 

Källa: Kommunens uppgifter 

Förskoleverksamheten i Perstorps kommun består av åtta förskolor med totalt 15 

avdelningar. Det finns tio familjedaghem som tar emot barn i åldrarna 1–12 år. 

Familjedaghemmen erbjuder omsorg även på kvällar, nätter och helger. Barn- och

Skolverket 

2 (14) 

utbildningsnämndens verksamheter är organiserade i två områden, skolområde 1 

och 2. Förskoleverksamheten ingår i skolområde 1 som leds av en områdeschef 

tillika rektor. Områdeschefen har verksamhetsansvar för förskoleklassen, årskurs 1 

till och med årskurs 5. Förskoleverksamheten leds av två rektorer, där en av rektorerna 

ansvarar för fyra förskolor och har ett övergripande ansvar för hela förskoleverksamheten 

samt det ekonomiska ansvaret för densamma. Det övergripande 

ansvaret innebär, förutom det ekonomiska ansvaret, exempelvis att driva kvalitetsarbetet 

och att planera personalens kompetensutveckling. Den andra rektorn ansvarar 

för fyra förskolor, skolbarnsomsorgen, familjedaghemmen och kommunens 

familjecentral. Familjecentralen benämns Familjens Hus. På varje förskola finns en 

”husansvarig” förskollärare som ingår i en kommungemensam ledningsgrupp som 

leds av en av rektorerna. Dessutom finns en utvecklingsgrupp med förskollärare 

från samtliga förskolor. 

Helhetsbedömning 

Perstorps kommun bör på huvudmannanivå, förbättra uppföljning och utvärdering 

av förskoleverksamheten för att skapa ett mer långsiktigt underlag till förändringar 

och utveckling av verksamheten. Det är av vikt att även kvalitetsfrågor belyses i 

detta arbete och att hänsyn inte endast tas till kvantitativa aspekter. Inspektionen 

visar att kommunen arbetar med ständiga akuta åtgärder som försvårar kontinuiteten 

i verksamheten. Det ökade behovet av platser inom förskoleverksamheten löser 

kommunen exempelvis med provisoriska lokaler och utemiljöer eller genom att 

placera fler barn i grupperna. Föräldra- och personalrepresentanter framförde vid 

inspektionstillfället sin oro för barnens säkerhet i en sådan tillfällig verksamhet. 

Rektorerna för förskolorna och familjedaghemmen bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete 

i förskoleverksamheten och har som ambition att ta tillvara resultaten så 

att de leder till förbättringar av kvaliteten i verksamheten. För att få ett fungerande 

kvalitetsarbete som ger underlag till framförhållning och planering av verksamheten 

är det viktigt att det systematiska kvalitetsarbetet omfattar alla nivåer i kommunen. 

Inspektörerna kan konstatera att kvalitetsarbetet inte får genomslag uppåt i organisationen. 

Likaså säkerställer ett medvetet kvalitetsarbete att kommunen lever upp 

till de nationella kraven i lagar och förordningar som reglerar förskoleverksamheten. 

Inspektörerna vill dock betona att verksamheten i förskolorna är av övervägande 

god kvalitet, förskolornas och familjedaghemmens rektorer har goda kunskaper om 

förskolepedagogik och förskolans nationella mål och uppdrag. Likaså är rektorerna 

förtrogna med det dagliga arbetet i förskoleverksamheten och bedriver ett utvecklingsarbete 

med utgångspunkt i läroplanen för förskolan. Utvecklingsområdena 

innefattar såväl barns utveckling och lärande som normer och värden samt kvalitetsarbete. 

Ett av förskoleverksamhetens mål om lekens betydelse, som personalen 

arbetat medvetet med, har medfört att personalen fått större fokus på leken och 

lekens betydelse för barns lärande och utveckling. Likaså har medvetenheten kring 

miljöns betydelse för leken och lärandet ökat hos personalen. Arbetet i förskolorna 

och familjedaghemmen sker i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. 

Likaledes är arbetet med barn i behov av särskilt stöd av god kvalitet. Samverkan 

med andra verksamheter och myndigheter kring barn och familjer är mycket god 

bland annat genom verksamheten på Familjens Hus.


3 (14) 

Brister som måste åtgärdas 

Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas. 

- Kommunen medverkar inte till att barn med annat modersmål än svenska får 

möjlighet att utveckla sitt modersmål (läroplanen för förskolan, Lpfö 98). 

- Kommunen fullgör inte sin skyldighet att erbjuda förskoleverksamhet under 

hela året för föräldrar som är arbetssökande och föräldralediga (2 a kap. 6 a och 

6 b §§ skollagen). 

- Kvalitetsredovisningarna uppfyller inte förordningens krav (1–4 §§ förordningen 


Områden som är i behov av förbättringsinsatser 

Det finns enligt inspektörernas bedömning behov av förbättringsinsatser inom 

följande områden: 

- Kommunen bör regelbundet följa upp och analysera barngruppernas storlek 

och sammansättning samt göra ekonomiska och pedagogiska konsekvensutredningar 

inför beslut som påverkar gruppernas storlek och sammansättning.. 

- Kommunen bör förbättra det systematiska kvalitetsarbetet i förskoleverksamheten. 

Bedömningsområden 

Nedan redovisas inspektionens bedömningar utifrån en fyrgradig kvalitetsskala 

enligt följande: 

- Mycket god kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav väl uppfylls. 

- God kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav i huvudsak uppfylls. 

- Mindre god kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav endast delvis uppfylls. 

- Ej godtagbar kvalitet innebar en avsevärd avvikelse från styrdokumentens mål och 

krav. 

1 UTVECKLING OCH LÄRANDE 

Inom detta område bedöms om kommunen tar sitt ansvar för förskoleverksamheten 

genom att se till att varje barn erbjuds en verksamhet som är i enlighet med de 

nationella målen i läroplanen. Här bedöms om verksamheten erbjuder barnen såväl 

omsorg, fostran som lärande och om verksamheten har ett innehåll som stimulerar 

till ett lustfyllt lärande och en allsidig utveckling. Inspektörerna granskar också om 

barnen har inflytande och om verksamheten tar sin utgångspunkt i barnens intressen, 

behov och åsikter. Vidare granskas vilka förutsättningar kommunen ger verksamheten 

för att kunna arbeta mot de mål som anges i läroplanen. 

1.1 Omsorg och lärande 

Inom detta bedömningsområde har granskats: 

• om kommunens förskolor har en verksamheten som är målinriktad och 

planerad,


4 (14) 

• om verksamheten i kommunens förskolor främjar leken, kreativiteten och 

stimulerar till ett lustfyllt lärande och en allsidig utveckling i enlighet med 

läroplanen, 

• om verksamheten i kommunens förskolor utgår ifrån barnens intressen, 

behov och åsikter, 

• om kommunens förskolor arbetar för att barnen ska utveckla förmåga och 

vilja att påverka och ta ansvar, 

• om kommunens förskolor erbjuder en säker miljö, 

• om kommunens förskolor samarbetar med förskoleklass, skola och fritidshem 

för att stödja barnens allsidiga utveckling i ett långsiktigt perspektiv, 

• om det finns ett förtroendefullt och nära samarbete med vårdnadshavarna 

som också ges möjlighet att påverka verksamheten i kommunens förskolor, 

• om kommunens förskolor arbetar så att de medverkar till att barn med annat 

modersmål än svenska får möjlighet att utveckla såväl sitt modersmål 

som det svenska språket. 

Bedömning av området Omsorg och lärande: 

Ej godtagbar 

kvalitet 

Mindre god 

kvalitet 

God kvalitet 

X 

Mycket god 

kvalitet 

Motivering: 

Inspektörerna bedömer att området Omsorg och lärande till största del är av god 

kvalitet. 

I de olika intervjugrupperna framkommer att verksamheten utgår från de nationella 

målen i läroplanen för förskolan. Verksamheten planeras för att nå dessa mål och 

anpassas både till det enskilda barnets och till gruppens behov. Vidare visar samtalen 

att verksamheten i förskolorna i huvudsak utmanar och stimulerar barnen till ett 

lustfyllt lärande och främjar lekens betydelse i enlighet med läroplanen. Föräldrarepresentanterna 

beskriver hur de kan se barnens utveckling i olika sammanhang även 

i hemmet. Exempelvis vid måltider, arbeten som de har gjort, beteenden m.m. Förskolorna 

erbjuder en god pedagogisk verksamhet som bidrar till barnens allsidiga 

utveckling. 

Personalen beskriver hur verksamheten i stor utsträckning utgår från barnens behov, 

intressen och åsikter. Bland annat observerar de barnen enskilt och i grupp, 

dokumenterar, använder barnens individuella utvecklingsplaner som underlag för 

planering av verksamheten samt förändrar i förskolans miljö för att möta behov och 

intressen. I kommunen finns ett förtroendefullt samarbete mellan förskolan, förskoleklassen, 

skolan och fritidshemmen. Kommunens kvalitetsredovisning poängterar 

vikten av att ytterligare öka samverkan mellan dessa verksamheter. Kommunen har 

tagit fram en gemensam handlingsplan för övergången mellan förskola och förskoleklass 

som personal, föräldrar och rektorer menar fungerar väl. Bland annat innebär 

det att specialpedagogen kartlägger barnen och är delaktig när förskolklasserna sätts 

samman. Särskild uppmärksamhet ägnas de barn som behöver särskilt stöd. Vidare 

besöker barnen skolan likväl som personalen i förskoleklasserna besöker barnen på 

respektive förskola. De barn som inte deltar i förskola eller familjedaghem bjuds in


5 (14) 

till möten och information om verksamheterna. 

Inspektörerna bedömer att förskolorna överlag har ett nära och förtroendefullt samarbete 

med hemmen och föräldrarna ges möjlighet att påverka verksamheten. Det 

finns gemensam information till föräldrarna om hur introduktionen i förskolan 

genomförs och syftet med denna. Vidare för personalen fortlöpande spontana samtal 

med barnens föräldrar om barnets trivsel, utveckling och lärande samt genomför 

utvecklingssamtal. En individuell utvecklingsplan upprättas för alla barn men vårdnadshavarna 

har möjlighet att avböja att en sådan upprättas. Flertalet föräldrar som 

inspektörerna samtalade med uppger att förskolans information om deras barns 

lärande och utveckling är relevant och givande. I en av förskolorna finns ett föräldraråd 

där föräldrar och personal ingår. Därutöver finns ett nystartat gemensamt föräldraråd 

för samtliga förskolor i kommunen. Detta föräldraråd har vid inspektionstillfället 

endast träffats en gång. 

Enligt läroplanen för förskolan ska omsorg om det enskilda barnets välbefinnande, 

trygghet, utveckling och lärande prägla arbetet i förskolan. Förskolan ska erbjuda 

barnen en trygg miljö som samtidigt utmanar och lockar till lek och aktivitet. Inspektörerna 

bedömer att detta i huvudsak stämmer på de flesta förskolor. Dock 

framkommer i samtalen med föräldrar och personal att man på någon förskola är 

orolig för barnens trygghet både när det gäller förskolans lokaler och utemiljön. Anledningen 

är att lokalerna används tillfälligt för att lösa platsbehovet inom förskolan 

och inte är anpassade för verksamheten. Utemiljön saknar exempelvis en inhägnad 

gård vilket medför stor oro för såväl föräldrar som personal. Detta var inte känt av 

förvaltningschef och områdeschef. Inspektörerna vill påpeka att det är av stor vikt 

att kommunen säkerställer att alla förskolor utgör en säker miljö och att det är möjligt 

att ha uppsikt över barnen. 

Barn med annat modersmål än svenska 

Enligt läroplanen för förskolan ska förskolan medverka till att barn med annat modersmål 

än svenska får möjlighet att utveckla såväl det svenska språket som sitt modersmål. 

Vidare anger Skolverkets allmänna råd och kommentarer Kvalitet i förskolan 

att det är viktigt att personalen ser till att arbetet med att stödja barns modersmål 

och det svenska språket integreras i den dagliga verksamheten samt att stödet ges så 

tidigt som möjligt. Skolverket utövade tillsyn över skolväsendet och barnomsorgen i 

Perstorps kommun år 2002. I beslut den 27 juni 2003 riktade Skolverket bland annat 

kritik mot kommunen för att inte tillgodose rätten till modersmålsutveckling i förskolan. 

I Skolverkets uppföljning av kritikområden, beslut den 1 juni 2004, redovisade 

kommunen olika åtgärder som var vidtagna, exempelvis en handlingsplan för 

svenska som andra språk/modersmålsstöd i förskolan upprättad och Skolverket 

bedömde att kommunen levde upp till författningens krav. 

Vid inspektionstillfället framkommer dock att det inte pågår ett medvetet och aktivt 

arbete för att barn med annat modersmål än svenska ska få möjlighet att utveckla 

sitt modersmål. Kommunens handlingsplan anger att modersmålsutveckling i första 

hand ska riktas till barn i ålder 3–5 år och ska förläggas utanför vistelsen i förskolan 

två timmar varannan vecka, samt att föräldrarna ansvarar för lämning och hämtning. 

Inspektörerna bedömer att kommunen måste tillse att barn med annat modersmål 

än svenska får möjlighet att utveckla såväl sitt modersmål som det svenska språket. 

Arbetet bör integreras i den dagliga verksamheten.


6 (14) 

1.2 Individanpassning och särskilt stöd 


• om barn som behöver särskilt stöd i kommunens förskoleverksamhet får 

den omsorg som deras speciella behov kräver. 

• om kommunens förskoleverksamhet är till för alla barn och arbetet präglas 

av ett inkluderande syn- och arbetssätt. 

Bedömning av området Individanpassning och särskilt stöd: 

Ej godtagbar 

kvalitet 

Mindre god 

kvalitet 

God kvalitet 

X 

Mycket god 

kvalitet 

Motivering: 

Inspektionen visar att kommunens arbete med barn som är i behov av särskilt stöd 

är av god kvalitet. Barnens behov av särskilt stöd tillgodoses i den ordinarie verksamheten. 

I samtliga intervjuer framkommer att barn som av fysiska, psykiska eller 

andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ges den omsorg som deras speciella 

behov kräver. Likaså anvisas plats i förskola om inte barnets behov av stöd tillgodoses 

på något annat sätt. I kommunen finns goda rutiner för att identifiera och åtgärda 

behovet av olika stödinsatser. En specialpedagog är kopplad till verksamheten i 

förskolan och ingår också i verksamheterna i Familjens Hus. Stöd erbjuds i första 

hand i form av handledning till personalen eller som extra resurs i barngruppen. Det 

förekommer också att en resurs kan ges till ett enskilt barn. Specialpedagog, personal 

och föräldrar samtalar gemensamt om barnets behov och dokumenterar detta i 

en individuell utvecklingsplan samt upprättar en handlingsplan som utvärderas och 

revideras kontinuerligt. 

2 NORMER OCH VÄRDEN 


genom att se till att det pågår ett arbete för att främja vårt samhälles demokratiska 

värderingar och för att ta tillvara och utveckla barnens förmåga till empati och 

omtanke om andra, liksom öppenhet och respekt för skillnader i människors uppfattningar 

och levnadssätt. 

2.1 Normer och värden i samvaron 


• om kommunens förskoleverksamhet erbjuder en miljö där barnen är trygga 

i barngrupperna, 

• om förskoleverksamheten bygger på en värdegrund som främjar barnens 

förmåga att känna empati, respektera varandra och hantera konflikter, 

• om det i kommunens förskoleverksamhet pågår ett målinriktat arbete mot 

diskriminering och kränkningar och för att förankra värden som alla människors 

lika värde, jämställdhet, solidaritet med svaga och utsatta,


7 (14) 

• om kommunens förskolor arbetar för att motverka traditionella könsmönster 

och könsroller och att arbetet är integrerat och ingår som en naturlig del 

i verksamhetens innehåll och arbetsformer, 

• om det i varje förskola och familjedaghem finns en likabehandlingsplan. 

Bedömning av området Normer och värden i samvaron: 

Ej godtagbar 

kvalitet 

Mindre god 

kvalitet 

God kvalitet 

X 

Mycket god 

kvalitet 

Motivering: 

Inspektörerna bedömer att förskolornas värdegrundsarbete är av god kvalitet. Samtliga 

intervjugrupper uppger att verksamheten är trygg och att barnen trivs. Däremot 

uppger de föräldrarepresentanter, som lämnat sina barn under de fyra veckor på 

sommaren då endast en av förskolorna har öppet, att barnen är otrygga i denna 

sommarverksamhet. Läroplanen för förskolan anger att förskolan ska lägga grunden 

till ett livslångt lärande i en verksamhet som är rolig, trygg och lärorik. Inspektörerna 

vill göra kommunen uppmärksam på att även sommarverksamheten ska utgöra 

en trygg miljö för barnen. Kommunens förskolor bedriver ett kontinuerligt värdegrundsarbete 

och personalrepresentanterna uppger att det utgör en naturlig del i 

verksamheten och integreras i vardagsarbetet tillsammans med barnen. Vidare menar 

personalen att de vuxnas förhållningssätt och genom att vara goda förebilder är 

viktigt för att konkretisera grundläggande värden för barnen. 

Förskolorna har en utvecklingsgrupp kallad jämställdhetsgrupp där samtliga förskolor 

i kommunen finns representerade. Jämställdhetsgruppen träffas regelbundet och 

tar med olika frågor till förskolorna att arbeta med som rör jämställdhet, diskriminering, 

kränkningar, genusperspektivet med mera. Detta arbete har ökat personalens 

medvetenhet kring dessa frågor vilket också avspeglades i intervjun med personalrepresentanterna. 

Jämställdhetsgruppen kommer att fortsätta sitt arbete för att ge 

fortsatt stöd och inspiration till förskolorna och familjedaghemmen. Dock finns 

behov av förbättring inom följande område i arbetet med normer och värden. 

Likabehandlingsplan 


barn och elever ska huvudmannen för verksamheten eller den huvudmannen bestämmer 

se till att det finns en likabehandlingsplan för varje enskild verksamhet. 

Planen ska syfta till att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk 

tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder 

och att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. I 

planen ska planerade åtgärder redovisas. Planen ska årligen följas upp och ses över. 

Vidare anger Skolverkets allmänna råd För arbetet med att främja likabehandling att 

likabehandlingsplanen bör vara konkret och utgå från aktuell kartläggning av verksamhetens 

behov som utgångspunkt för planerade åtgärder under det kommande 

året. Likabehandlingsplanen ska arbetas fram under medverkan av barn, elever och 

personal. Barnens deltagande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Perstorps 

kommun har tagit fram en övergripande likabehandlingsplan med generella långsiktiga 

åtgärder för kommunens verksamheter. Till kommunens likabehandlingsplan 

kopplas förskolornas gemensamma handlingsplan mot mobbning inom förskoleåld-


8 (14) 

rarna. Handlingsplanen omfattar förskolan, familjedaghemmen och familjecentralen. 

Ansvaret för att upprätta likabehandlingsplanen var vid tidpunkten för inspektionen 

inte delegerat till rektorn. Därför görs en samlad bedömning av kommunens 

upprättade likabehandlingsplaner i kommunrapporten.


9 (14) 

3 LEDNING OCH KVALITETSARBETE 


när det gäller tillgången till plats samt för verksamhetens ledning och personal, 

barngruppernas storlek och sammansättning samt lokalernas ändamålsenlighet. 

Inspektionen granskar också ledningens ansvarsstagande för kvalitet och utveckling 

och vilka effekter kommunens kvalitetsarbete får för att förbättra kvaliteten i förskoleverksamheten. 

3.1 Personalens utbildning och erfarenhet 


• om personalen i kommunens förskoleverksamhet har lämplig utbildning eller 

erfarenhet, 

• om kommunen erbjuder kompetensutveckling av personalen med utgångspunkt 

från verksamhetens behov. 

Bedömning av området Personalens utbildning och erfarenhet: 

Ej godtagbar 

kvalitet 

Mindre god 

kvalitet 

God kvalitet 

X 

Mycket god 

kvalitet 

Motivering: 

I kommunens skolplan finns som ett av de prioriterade målen att all verksamhet ska 

sträva mot att, i första hand behörigt utbildad personal arbetar i verksamheten, i 

andra hand ska personlig lämplighet prioriteras. Enligt skollagen ska det finnas personal 

med sådan utbildning eller erfarenhet att barnens behov av omsorg och en 

pedagogisk verksamhet kan tillgodoses. Om arbetet i förskolan ska kunna bedrivas i 

enlighet med läroplanen i förskolan måste det finnas goda kunskaper i arbetslaget 

om barns utveckling och lärande samt kompetens att anpassa den pedagogiska miljön 

till detta. Skolverkets statistik år 2007 visar att 52 procent av personalen som 

tjänstgör i förskolan i Perstorps kommun har pedagogisk högskoleutbildning. Motsvarande 

siffra för riket är 51 procent och jämförbara kommuner 56 procent. Andelen 

personal med pedagogisk högskoleutbildning är således i nivå med riket som 

helhet men lägre än jämförbara kommuner. Enligt uppgifter från skolledningen är 

kompetensen god i familjedaghemmen och flertalet dagbarnvårdare har en utbildning 

som motsvarar barnskötarutbildningen. Inspektörerna förutsätter att kommunen 

aktivt arbetar för att öka andelen personal med pedagogisk högskoleutbildning 

i förskoleverksamheten 

Personalen i förskoleverksamheten erhåller relevant kompetensutveckling för att 

omsätta läroplanen för förskolan i verksamheten.


10 (14) 

3.2 Ledningens och huvudmannens ansvar 


• om verksamhetsledningen har goda kunskaper om förskolepedagogik och 

om förskolans nationella mål och uppdrag, 

• om verksamhetsledningen är förtrogen med det dagliga arbetet i förskoleverksamheten, 

• om huvudmannen har god kunskap om verksamhetens måluppfyllelse utifrån 

de nationella målen, 

• om registerkontroll alltid genomförs innan personal anställs i kommunens 

förskoleverksamhet. 

Bedömning av området Ledningens/huvudmannens ansvar: 

Ej godtagbar 

kvalitet 

Mindre god 

kvalitet 

God kvalitet 

X 

Mycket god 

kvalitet 

Motivering: 

Inspektörerna bedömer att ledningen för förskoleverksamheten har goda kunskaper 

om förskolepedagogiken och förskolans nationella mål och uppdrag. De två rektorer 

som leder förskolorna är väl förtrogna med det dagliga arbetet och har lång erfarenhet 

av arbetet inom förskoleverksamheten. På varje förskola finns en ”husansvarig” 

förskollärare som ingår i en kommungemensam ledningsgrupp för förskoleverksamheten, 

som leds av en av rektorerna. De ”husansvariga” förskollärarna har 

bland annat ett informationsansvar och ett pedagogiskt ansvar på den egna förskolan. 

De två rektorerna ingår i ett ledarteam tillsammans med en områdeschef, tillika 

rektor med ansvar för en grundskola med förskoleklass och årskurserna 1 - 5. Områdeschefen 

är rektorernas närmsta chef och arbetsledare samt har det yttersta ansvaret 

för hela verksamheten i området. När det gäller huvudmannens kunskap om 

verksamhetens måluppfyllelse utifrån de nationella målen se vidare område 3.6 Kvalitetsarbete. 

Kommunen genomför registerkontroll vid anställningar och har dokumenterade 

rutiner för hur det ska genomföras. 

3.3 Tillgång till plats 


• om kommunen erbjuder plats utan oskäligt dröjsmål (inom 3-4 månader efter 

anmälan), 

• om barn till arbetslösa och föräldralediga erbjuds en vistelse som omfattar 

minst 3 timmar per dag eller 15 timmar per vecka, 

• om kommunen ger tydlig information om rätten till allmän förskola för 4- 

och 5-åringar samt erbjuder sådan plats, 

• om kommunen har en uppsökande verksamhet i syfte att ta reda på vilka 

barn som behöver anvisas plats i förskolan för att de har behov av särskilt 

stöd i sin utveckling.


11 (14) 

Bedömning av området Tillgång till plats: 

Ej godtagbar 

kvalitet 

Mindre god 

kvalitet 

God kvalitet 

X 

Mycket god 

kvalitet 

Motivering: 

I inspektionen framkommer att tillgång till plats i huvudsak är av god kvalitet. Plats 

erbjuds utan oskäligt dröjsmål och kommunen informerar på ett tydligt sätt om 

rätten till allmän förskola för 4- och 5-åringar, bland annat på kommunens webbplats. 

Förskolorna stänger två dagar per år för personalens studiedagar. Förvaltningsledning 

och rektorer uppger att förskoleverksamhet anordnas för de familjer 

som inte kan ordna tillsyn själv under dessa dagar. I intervjuer med föräldra- och 

personalrepresentanter uppfattar flertalet att familjerna inte har möjlighet till förskoleverksamhet 

under studiedagarna utan måste ordna tillsynen själv. Inspektörerna 

förutsätter att kommunen informerar föräldrarna på ett sådant sätt att det klart 

framgår att det finns möjlighet till förskoleverksamhet under studiedagarna för de 

familjer som behöver det. 

Perstorps kommun har en välfungerande uppsökande verksamhet för att ta reda på 

vilka barn som behöver anvisas plats i förskolan för att de har behov av särskilt stöd 

eller rätt till allmän förskola och förskoleklass. Kommunen samarbetar bland annat 

med socialtjänsten och barnhälsovården i en verksamhet benämnd Familjens Hus. 

Syftet med Familjens Hus är att olika verksamheter och myndigheter ska samverka 

kring barn och familjer i ett pedagogiskt, medicinskt och socialt förebyggande arbete. 

I verksamheten finns även öppen förskola och den specialpedagog som tjänstgör 

inom kommunens förskoleverksamhet ingår också. Enligt förvaltningsledning, rektorer 

och personalrepresentanter har det förebyggande arbetet gett goda resultat och 

samarbetet mellan Familjens Hus och förskoleverksamheten är mycket bra. Kommunen 

kommer för det mesta i kontakt med de familjer som inte deltar i kommunens 

barnomsorg genom Familjens Hus. Dock finns behov av förbättring inom 

följande område. 

Plats för barn till föräldralediga eller arbetslösa 

Enligt skollagen ska barn vars föräldrar är arbetslösa eller föräldralediga tillhandahållas 

förskoleverksamhet som omfattar minst tre timmar per dag eller 15 timmar i 

veckan under hela året. I Perstorps kommuns tillämpningsregler för förskoleverksamheten 

som gäller från och med den 1 januari 2007 anges följande, ”Under de 

fyra sammanhängande veckor på sommaren då endast viss verksamhet är i gång på 

grund av semesterledighet, kan plats ej erbjudas”. Förvaltningsledning och rektorer 

uppger i intervjuerna att förskoleverksamhet anordnas för de arbetssökande och 

föräldralediga familjer som är i behov av tillsyn under de fyra aktuella veckorna under 

sommaren. I intervjuer med föräldra- och personalrepresentanter uppger dessa 

grupper emellertid att familjerna inte har möjlighet till förskoleverksamhet under 

dessa veckor. Inspektörerna bedömer att detta inte är i överensstämmelse med skollagen. 

3.4 Grupper 


• om barngrupperna i kommunens förskoleverksamhet är lämpligt stora,


12 (14) 

• om det vid sammansättning av grupperna tas hänsyn till barnens ålder, behov 

av särskilt stöd, personalens kompetens och lokalernas ändamålsenlighet, 

• om kommunen gör konsekvensutredningar inför beslut som påverkar 

gruppernas storlek/sammansättning, 

• om kommunen vid behov gör utvärderingar av gruppernas storlek och 

sammansättning och ser till att det finns förutsättningar att bedriva en verksamhet 

i enlighet med läroplanen. 

Bedömning av området Grupper: 

Ej godtagbar 

kvalitet 

Mindre god 

kvalitet 

X 

God kvalitet 

Mycket god 

kvalitet 

Motivering: 

Med hänvisning till vad som nedan redovisas bedömer inspektörerna att området 

Grupper sammantaget är av mindre god kvalitet. 

Enligt skollagen ska barngrupperna ha en lämplig sammansättning och storlek. Inspektionen 

visar att antalet barn i barngrupperna varierar mellan 16 och 22 barn 

beroende på vilken ålder barnen har. Hänsyn kan tas till barnens ålder, kön och 

eventuella behov av särskilt stöd vid placeringarna inför höstterminen. Dock är 

behovet av platser stort, främst för de yngsta barnen, vilket innebär att det blir 

många små barn i grupperna. Vid placeringar under året har kommunen svårare att 

ta olika hänsyn och måste placera barnen i den förskola och den grupp där det är 

möjligt, vilket kan få konsekvenser för såväl barn som för den pedagogiska verksamheten. 

I intervjuerna med förvaltningsledning och rektorer uppger de att nämnden 

informeras kontinuerligt om behovet av platser men någon plan för att möta 

behovet finns inte. Kommunen väljer att göra tillfälliga lösningar efterhand. En del 

föräldrar och personal uttrycker oro för antalet barn i grupperna som man upplever 

som stora. Enligt Skolverkets statistik år 2007 är antalet barn per årsarbetare i Perstorps 

kommun 5,3 vilket är marginellt högre än jämförbara kommuner (5,2) och 

riket (5,1). Familjedaghemmen ligger högre med 6,5 barn inskrivna per anställd i 

jämförelse med jämförbara kommuner (5,1) och riket (5,0). Antal inskrivna barn per 

avdelning i kommunen är i genomsnitt 19 vilket är högre än jämförbara kommuner 

och riket som har 17 barn per avdelning. 

Konsekvensutredningar inför beslut och utvärdering av gruppernas sammansättning 

Enligt Skolverkets allmänna råd om Kvalitet i förskolan bör konsekvensutredningar 

inför beslut som påverkar gruppernas storlek och sammansättning genomföras. 

Likaså bör effekter av gruppsammansättningen utvärderas. Utredningarna bör behandla 

både ekonomiska och pedagogiska konsekvenser. Enligt kommunens egna 

uppgifter görs inte konsekvensutredningar i den mening som de allmänna råden 

anger eller i någon annan likvärdig form. Inspektörerna bedömer att kommunen 

regelbundet bör följa upp och analysera barngruppernas storlek och sammansättning 

och att ekonomiska och pedagogiska konsekvensutredningar bör göras inför 

beslut som påverkar gruppernas storlek och sammansättning..


13 (14) 

3.5 Lokaler 


• om kommunens förskoleverksamhet bedrivs i ändamålsenliga lokaler. 

Bedömning av området Lokaler: 

Ej godtagbar 

kvalitet 

Mindre god 

kvalitet 

God kvalitet 

X 

Mycket god 

kvalitet 

Motivering: 

Av de uppgifter som inspektörerna delgivits vid inspektionen bedöms såväl förskolornas 

lokaler som utemiljö i huvudsak vara av god kvalitet. Dock framkommer i 

samtalen med föräldrar och personal synpunkter på lokalernas bristande ändamålsenlighet. 

Exempelvis uppger de att man på någon förskola är orolig för barnens 

trygghet både när det gäller förskolans lokaler och utemiljön. Se vidare område 1.1 

Omsorg och lärande 

3.6 Kvalitetsarbete 


• om såväl kommunen som kommunens förskolor bedriver ett systematiskt 

kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp och utvärderar verksamheten 

samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder, för att förbättra 

måluppfyllelsen, 

• om varje förskola liksom kommunen dokumenterar det systematiska kvalitetsarbete 

i en kvalitetsredovisning som innehåller en bedömning av i vilken 

mån de nationella målen för förskoleverksamheten nåtts och en redogörelse 

för vilka åtgärder som man avser att vidta för att öka måluppfyllelsen, 

• om kommunen utövar tillsyn av de enskilda förskolorna. 

Bedömning av området Kvalitetsarbete: 

Ej godtagbar 

kvalitet 

Mindre god 

kvalitet 

X 

God kvalitet 

Mycket god 

kvalitet 

Motivering: 

Inspektörerna bedömer att kvalitetsarbetet inom förskoleverksamheten är av god 

kvalitet men av mindre god kvalitet på huvudmannanivå. Intervjuer med rektorer 

och personalrepresentanter visar att det på verksamhetsnivå bedrivs ett systematiskt 

kvalitetsarbete. Förskolorna dokumenterar och utvärderar sitt arbete i förhållande 

till de nationella målen. Dagbarnvårdarna gör en muntlig utvärdering av sin verksamhet 

tillsammans med rektorn. Utvärderingen utgör underlag till kvalitetsredovisningen 

för familjedaghemmen. Dock framstår kvalitetsarbetet på kommunnivå 

som ett utvecklingsområde, vilket också förvaltningsledningen uppger i intervjun. 

Följande område måste utvecklas.


14 (14) 

Systematiskt kvalitetsarbete 

Skolverkets allmänna råd och kommentarer Kvalitet i förskolan anger att kommunen 

bör bedöma hur väl förskolan har arbetat i riktning mot läroplanens mål att 

sträva mot. I inspektionen framkommer att resultat och måluppfyllelse från förskolornas 

verksamhet sällan efterfrågas av den politiska nämnden. Inspektörerna bedömer 

att huvudmannen bör förbättra det systematiska kvalitetsarbetet inom förskoleverksamheten. 

Kvalitetsredovisning 

Enligt förordningen om kvalitetsredovisning ska såväl varje kommun som varje 

förskola, skola och fritidshem upprätta en kvalitetsredovisning som ett led i den 

kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Kvalitetsredovisningarna 

ska innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen 

för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen 

respektive förskolan, skolan eller fritidshemmen avser att vidta för ökad måluppfyllelse. 

Kommunens kvalitetsredovisning ska omfatta såväl kommunalt bedriven 

skolverksamhet som kommunalt bedriven förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. 

I Perstorps kommun genomför förskolorna kontinuerliga uppföljningar och utvärderingar 

som utgör underlag för en gemensam kvalitetsredovisning för alla förskolor 

i kommunen. Rektorn som har det övergripande ansvaret för förskoleverksamheten 

upprättar kvalitetsredovisningen. Detta innebär att varje förskola inte upprättar 

en kvalitetsredovisning. Kvalitetsredovisningen för förskolorna ingår i kommunens 

kvalitetsredovisning och är således huvudmannens kvalitetsredovisning för 

förskoleverksamheten. Kvalitetsredovisningen kan följaktligen inte utgöra det utvecklingsinstrument 

på respektive förskola som den är ämnad att vara. Vidare upprättar 

rektorn för familjedaghemmen en kvalitetsredovisning för familjedaghemsverksamheten 

vilken också ingår i kommunens kvalitetsredovisning. Kvalitetsredovisningen 

för familjedaghemmen har mer karaktären att vara en verksamhetsberättelse 

och redovisar inte någon måluppfyllelse av nationella mål och riktlinjer. Inspektörerna 

bedömer att förskolorna måste upprätta egna kvalitetsredovisningar 

samt att innehåll och kvalitet i kvalitetsredovisningen för familjedaghemmen måste 

utvecklas. I arbetet med att förbättra kvalitetsredovisningarna kan Skolverkets allmänna 

råd och kommentarer Kvalitetsredovisning vara ett stöd. 

2008-06-19 Lund 

Ebba Svartz 

Birgitta Knutsson Rohdin



Dnr 53-2008:334 

Utbildningsinspektion av skolbarnsomsorgen 

Skolbarnsomsorg 

Inledning 

Skolverket har granskat skolbarnsomsorgen i Perstorps kommun den 9 och 10 april 

2008. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen. 

Inspektionen riktas mot tre huvudområden, Utveckling och lärande, Normer 

och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av kvaliteten 

och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen 

samt övriga, för verksamheten gällande, författningar. 

Information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbplats. 

(www.skolverket.se/Inspektion). 


åtgärdas. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket, vilket framgår 


nästkommande inspektion. 



Underlag 

Underlaget för inspektörernas bedömning är intervjuer och dokument. Dokumenten 

samlas in från kommunen och skolbarnsomsorgen. Även annan information 

om kommunens skolbarnsomsorg från Skolverkets nationella uppföljningssystem, 

eller som finns publicerat på annat sätt, har använts. 

I Perstorps kommun intervjuades ansvarig förvaltningschef, områdeschef och rektor. 

Dessutom genomfördes intervjuer med representanter för personal och vårdnadshavare 

från kommunens samtliga fritidshem. 

Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i 

rapporten. 

Beskrivning av verksamheten 


Antal barn 

Fritidshem 219 

Skolbarn i familjedaghem 15 

Skolbarnsomsorgen i Perstorps kommun erbjuds främst i form av fritidshem för 

barn i åldern sex till tolv år. Dessutom erbjuds skolbarnsomsorg i familjedaghem. 

Fritidshemsverksamheten ingår i skolområde 1 som leds av en områdeschef. Verksamhetsansvarig 

är en rektor, som tillika har ansvar för tre förskolor, tio familjedaghem 

och en verksamhet som kommunen benämner Familjens hus. Områdes-

SKOLVERKET 

2 (12) 

chefen har verksamhetsansvar för förskoleklassen, årskurs1 till och med årskurs 5 

samt budgetansvar för fritidshemsverksamheten. Inom området finns ytterligare en 

rektor med huvudansvar för förskoleverksamheten samt budgetansvar för densamma. 

Det finns tre fritidshem i kommunen, Parkskolans, Norra Lyckans och Svalans 

fritidshem. Två av fritidshemmen är belägna i tätorten medan ett ligger utanför 

tätorten. Samtliga fritidshem är integrerade i skolans lokaler. Verksamheten är organiserad 

i åldersgrupper, där förskoleklassbarn upp till årskurs 2 är placerade i 

Parkskolan medan årskurs 3, 4 och 5 är placerade i Norra Lyckan. På Svalans fritidshem 

finns alla åldrar. 

Personaltätheten i kommunens fritidshem är cirka 17 barn per årsarbetare, vilket 

kan jämföras med siffrorna för riket som är cirka 19 barn. Storleken på grupperna 

är i genomsnitt cirka 49 barn, vilket är högre än i riket där den genomsnittliga 

gruppstorleken är cirka 32 barn. 


Fritidshemmens verksamhet och måluppfyllelse synliggörs i ringa omfattning i 

Perstorps kommun. Fritidshemmen ingår i ett mål- och resultatorienterat styrsystem, 

vilket inte framgår av kommunens kvalitetsredovisning. Kommunens systematiska 

kvalitetsarbete rörande fritidshemmen måste utvecklas så att mål, uppföljning 

och utvärdering sker på ett tillfredsställande sätt i relation till de nationella 

målen. Resultaten från uppföljning och utvärdering av verksamheten ska kunna 

användas som ett led i kommunikationen mellan politiker, förvaltningsledning, 

fritidshemmens ledning och fritidshemmens personal kring verksamhetens ramar 

och villkor. I kommunens fritidshem saknas ett långsiktigt och målinriktat arbete i 

syfte att nå de nationella målen. Det framkommer vid inspektionstillfället att kommunens 

fritidshem mer styrs genom oplanerade, akuta lösningar istället för utifrån 

ett mer långsiktigt, målinriktat perspektiv. 

Perstorps kommun bör utveckla det systematiska kvalitetsarbetet i fritidshemmen 

för att följa upp och utvärdera hur väl skollagens krav och läroplanens mål uppfylls. 

Resultaten av utvärderingen kan även vara vägledande för hur resurserna fördelas. 

Dessutom måste kommunen försäkra sig om att det upprättas en kvalitetsredovisning 

för fritidshemmen som innehåller tydliga mål, analyser och bedömningar av 

måluppfyllelsen som tydligt kopplas till åtgärder för ökad måluppfyllelse. 

Personalen strävar efter att erbjuda barnen en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen. 

Det varierar dock i kommunen i vilken omfattning fritidshemmen kompletterar 

skolan för att skapa mångsidighet, helhet och kontinuitet i barnens utveckling 

och lärande. Exempel framkommer där skolans tradition och behov upplevs som 

styrande för fritidshemmens verksamhet. Det saknas i kommunen en tydlig och 

mer övergripande helhetssyn på barns utveckling och lärande. Denna helhetssyn på 

barns utveckling och lärande är också ett viktigt led i verksamheten rörande barn i 

behov av särskilda stödinsatser. Det är då viktigt att kommunen tillhandahåller olika 

former av insatser för att i varje enskilt fall göra en avvägning av vilken insats 

som bäst kommer barnet tillgodo. Även här är det av största betydelse, för att möta 

barnets behov, att fritidshem och skola arbetar tillsammans. 

Varierande kvalitet och akuta åtgärder är två begrepp som är betecknande för 

kommunens fritidhemsverksamhet, även vad gäller arbetet med normer och värden. 

Kommunen ska också i detta avseende tillse att det bedrivs ett aktivt, målinrik-

SKOLVERKET 

3 (12) 

tat värdegrundsarbete och att det upprättas likabehandlingsplaner för fritidshemmen. 


- Kvalitetsredovisningen följer inte förordningens krav (2 och 3 §§ förordningen 



- Kommunen bör säkerställa att fritidshemmen kompletterar skolan och erbjuder 

barnen en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen och att samarbetet med 

förskoleklass och skola förbättras. 

- Kommunen bör ta ett ökat ansvar för att barn i behov av särskilt stöd får det 

stöd de har rätt till. 

- Kommunen bör se till att det bedrivs ett målinriktat och aktivt värdegrundsarbete 

i fritidshemmen. 

- Kommunen bör säkerställa och ge rektorn förutsättningar för att utveckla verksamheten 

i riktning mot de nationella målen. 

- Kommunen bör göra konsekvensutredningar inför beslut som påverkar barngruppen 

och följa upp och utvärdera gruppernas storlek och sammansättning.. 

- Kommunens uppföljning och utvärdering av verksamheten i fritidshemmen 

bör förbättras. 

Bedömningsområden 







krav. 

1 UTVECKLING OCH LÄRANDE 

Inom detta granskningsområde bedöms om kommunen tar sitt ansvar för skolbarnsomsorgen 

genom att se till att verksamheten kompletterar skolan och erbjuder 

varje barn en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen. Här granskas om skolbarnsomsorgen 

är säker, om samverkan med förskolan och skolan liksom med 

hemmen fungerar för att ge barnen kontinuitet i tillvaron samt om barn som behöver 

särskilt stöd i sin utveckling ges den omsorg som de har rätt till. 

1.1 Omsorg och lärande 


• om kommunens skolbarnsomsorg kompletterar skolan tids - och innehållsmässigt

SKOLVERKET 

4 (12) 

• om kommunens skolbarnsomsorg erbjuder barnen en meningsfull fritid 

som är varierad och utgår från barnens behov och intressen samt stödjer 

deras utveckling 

• om personalen i kommunens skolbarnsomsorg arbetar för att barnen ska 

utveckla förmåga och vilja att påverka och ta ansvar, 

• om det i kommunens skolbarnsomsorg finns möjlighet att ha god uppsikt 

över barnen och om det finns goda rutiner för säkerheten, 

• om samarbete mellan kommunens skolbarnsomsorg, förskola, förskoleklass 

och skola bidrar till att ge barnen kontinuitet i tillvaron, 

• om det i kommunens skolbarnsomsorg finns ett förtroendefullt och nära 

samarbete med vårdnadshavarna. 

Bedömning av området Omsorg och lärande: 

Ej godtagbar 

kvalitet 

Mindre god 

kvalitet 

God kvalitet 

x 

Mycket god 

kvalitet 

Motivering: 

I inspektionen framkommer exempel på hur personalen arbetar för att erbjuda barnen 

en meningsfull fritid som är varierad och som utgår från barnens behov och 

intressen. Vidare ges i intervjuer exempel på hur barnen kan påverka innehållet i 

verksamheten genom att ta eget ansvar. Inspektionen visar att skolbarnsomsorgen 

kompletterar skolan tidsmässigt och i viss utsträckning innehållsmässigt. Det finns 

dock en variation mellan fritidshemsverksamheterna i kommunen. 

Inspektörerna bedömer sammantaget att kommunen bör säkerställa att fritidshemmen 

kompletterar skolan och erbjuder samtliga barn en meningsfull fritid och stöd i 

utvecklingen samt att samarbetet förbättras. 

Området omsorg och lärande som helhet bedöms hålla mindre god kvalitet. 

Komplement till skolan och meningsfull fritid 

Skolbarnsomsorgen ska enligt skollagen utgöra ett komplement till skolan och erbjuda 

barnen en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen. Inspektionen visar att 

skolbarnsomsorgen kompletterar skolan tidsmässigt, dvs. är öppen före och efter 

skoldagen. Betoning på fri lek, utevistelse och olika temaarbeten gör att fritidshemmen 

även kompletterar skolan innehållsmässigt. 

Det framkommer dock att det finns en variation mellan verksamheterna i kommunens 

fritidshem. I intervju med personal framkommer att Svalans och Norra Lyckans 

fritidshem har möjlighet att erbjuda barnen både omsorg och pedagogisk verksamhet. 

Det framkommer dock att det finns tendenser till att tyngdpunkten på fritidshemmen 

förskjuts allt mer mot att ge barnen trygghet och omsorg på bekostnad 

av det pedagogiska arbetet. 

Parkskolans fritidshem planerar verksamheten men den leder ofta till enbart ”barnpassning 

och akuta insatser” i barngruppen. Detta påverkar både arbetssätt och arbetsformer 

liksom personalens möjligheter att genomföra en planerad verksamhet. 

Vidare är personalomsättningen på fritidshemmet hög, vilket medför en bristande 

kontinuitet i verksamheten och i dess kvalitet. 

Föräldrar uppger i samtal att de stora barngrupperna på Parklyckans fritidshem in-

SKOLVERKET 

5 (12) 

nebär att personalen inte har tillräcklig uppsikt över barnen. Inspektörerna bedömer 

att kommunen särskilt bör se över fritidshemsverksamheten i Parkskolan så att barnen 

ges förutsättningar att uppleva en verksamhet som är trygg, rolig och stimulerande. 

Samarbete med förskoleklass och skola 

Enligt läroplanen ska samarbetsformer mellan förskolklass, skola och fritidshem 

utvecklas för att berika varje barns mångsidiga utveckling och lärande. Ett nära samarbete 

mellan olika verksamhetsformer främjar utvecklingen av en gemensam syn på 

barns utveckling och lärande. 

I kommunen finns en handlingsplan för hur övergången ska ske för barnen mellan 

de olika verksamheterna. Dock varierar det mellan fritidshemmen vad gäller genomförandet 

och organiseringen av samarbetet. Det finns samarbete där fritidshemmens 

personal finns med barnen under skoldagen. Fritidshemspersonal uppger även i 

intervjuer att samverkan endast består i att fritidshemspersonalen har del av sin arbetstid 

förlag till skoltid och efter skoldagens slut finns ingen samverkan alls. Vidare 

framkommer att fritidshemspersonalen går in som vikarie i skolan vid akuta situationer 

till exempel lärares sjukdom eller när det uppstår problem, vilket i sin tur påverkar 

verksamheten i fritidshemmen på eftermiddagen. I inspektionen framkommer 

ytterligare exempel där skolans tradition och behov upplevs som styrande för 

fritidshemmens verksamhet. Inspektionen visar att det inte finns någon gemensam 

grund- och helhetssyn mellan de olika verksamhetsformerna. Inspektörerna bedömer 

att samarbetet med förskolklassen och skolan bör förbättras. 

1.2 Särskilt stöd 


• om de barn inom kommunens skolbarnsomsorg som av fysiska, psykiska 

eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling, ges den omsorg som 

deras speciella behov kräver. 

Bedömning av området Särskilt stöd: 

Ej godtagbar 

kvalitet 

Mindre god 

kvalitet 

x 

God kvalitet 

Mycket god 

kvalitet 

Motivering: 

Vid inspektionen framkommer att barn i behov av särskilt stöd inte ges det stöd 

deras speciella behov kräver. Stödet för det enskilda barnet ges ofta i form av akuta 

lösningar istället för stöd i ett mer långsiktigt perspektiv. 

Området särskilt stöd som helhet bedöms hålla mindre god kvalitet. 

Särskilt stöd 

Av personalintervjuer framkommer att i skolbarnsomsorgen är det ovanligt med 

särskilda stödinsatser för enskilda barn. Det framstår som om särskilda insatser till 

största delen innebär att personalen själva omfördelar resurser. Vid intervjuer utrycker 

personalen att det inte finns rutiner för hanteringen av barn i behov av särskilt 

stöd i fritidshemmen. Detta gör att insatser för det enskilda barnet allt för ofta

SKOLVERKET 

6 (12) 

får formen av akuta lösningar. Dock uppges i intervjuer att personalen erbjuds stöd i 

form av handledning av specialpedagog. 

Inspektörerna vill göra kommunen uppmärksam på att det är viktigt att tillhandahålla 

olika former av insatser för att i varje enskilt fall göra en avvägning av vilken insats 

som bäst kommer barnet tillgodo i fritidshemmen. Barns behov av särskilt stöd 

relateras till den miljö de vistas i och kan bli tydligt när fritidshem och skola arbetar 

tillsammans. De båda verksamheterna ställer delvis olika krav på barnet vilket kan 

innebära att barn som har behov av särskilt stöd i skolan inte behöver det i fritidshemmet 

och omvänt. Inspektörerna bedömer att kommunen bör utveckla arbetet 

med att utreda barns behov av särskilt stöd i skolbarnsomsorgen och där behov 

finns, ge sådant stöd. 


Inom detta område bedöms om kommunen tar sitt ansvar för skolbarnsomsorgen 

genom att se till att det pågår ett arbete för att främja vårt samhälles demokratiska 

värderingar och för att ta tillvara och utveckla barnens förmåga till empati och omtanke 

om andra, liksom öppenhet och respekt för skillnader i människors uppfattningar 

och levnadssätt. 

2.1 Normer och värden i samvaron 


• om kommunens skolbarnsomsorg har trygga miljöer som utvecklar barnens 

förmåga att känna empati, respektera varandra och hantera konflikter, 

• om det i kommunens skolbarnsomsorg pågår ett medvetet arbete mot diskriminering 

och kränkningar och för att förankra värden som alla människors 

lika värde, jämställdhet, solidaritet med svaga och utsatta, 

• om det inom kommunens skolbarnsomsorg finns en likabehandlingsplan 

för varje verksamhet. 

Bedömning av området Normer och värden i samvaron: 

Ej godtagbar 

kvalitet 

Mindre god 

kvalitet 

God kvalitet 

x 

Mycket god 

kvalitet 

Motivering: 

I inspektionen framkommer att det personalens aktiva värdegrundsarbetet tillsammans 

med barnen skiljer sig åt i kommunens fritidshem. Det finns exempel på hur 

personal och barn arbetar med värdegrundsfrågor. Det finns dock fritidshem där 

värdegrundsarbetet inte ges utrymme i verksamheten i tillräcklig grad. 

Inspektörerna bedömer att området normer och värden i samvaron sammantaget är 

av mindre god kvalitet. 

Värdegrundsarbete 

Läroplanen anger de grundläggande demokratiska värderingar som ska ligga till 

grund för arbetet i skolbarnsomsorgen. De allmänna råden för kvalitet i fritidshem 

betonar att personalen ska arbeta aktivt för att de normer och värden som beskrivs i 

läroplanen ska vara en integrerad del i det vardagliga arbetet med att stödja barnens

SKOLVERKET 

7 (12) 

utveckling. Det är vanligt att fritidshemmen och skolan samverkar i arbetet med 

normer och värden. 

I inspektionen framkommer exempel på hur personalen kontinuerligt i den dagliga 

verksamheten arbetar med normer och värden. Personalen arbetar bland annat med 

samarbets- och ”lära känna varandra” - övningar samt både vuxnas och barns förhållningssätt 

mot varandra. I intervjuer framgår dock att resultatet av värdegrundsarbetet 

skiljer mellan de olika fritidshemmen. Personalen på Parkskolans fritidshem 

uppger att täta personalbyten gör att värdegrundsarbetet inte fått den genomslagskraft 

som det borde fått. Vidare uppger föräldrar att barnen inte blir sedda och det 

har hänt att barn rymt från fritidshemmet. 

I personalintervjuer framkommer att det inte finns något gemensamt värdegrundsarbete 

för skolan och fritidshemmen. Skolan och fritidshemmen har dessutom olika 

regler. Inspektörerna vill påpeka vikten av att kommunen tar ett ökat ansvar för att 

fritidshemmen arbetar aktivt med de normer och värden som utrycks i läroplanen. 

Likabehandlingsplan 



se till att det finns en likabehandlingsplan för varje enskild verksamhet. 

Planen ska syfta till att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk 

tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder 

och att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. I 

planen ska planerade åtgärder redovisas. Planen ska årligen följas upp och ses över. 

Inspektörerna erfar att rektorer och personal i Perstorps kommun känner till lagen 

och dess ändamål. En likabehandlingsplan finns i kommunen. Den ska gälla som 

underlag för samtliga verksamheter. Dock visar inspektionen att det inte finns likabehandlingsplaner 

för fritidshemmen. Ansvaret för att upprätta likabehandlingsplaner 

var vid tidpunkten för inspektionen inte delegerat till rektorn. Därför görs en 

samlad bedömning av kommunens upprättade likabehandlingsplaner i kommunrapporten. 


Inom detta område bedöms om kommunen tar sitt ansvar för skolbarnsomsorgen 

när det gäller tillgången till plats, verksamheternas ledning och personal, barngruppernas 

storlek och sammansättning samt lokalernas ändamålsenlighet. Inspektionen 

granskar också ledningens ansvarsstagande för kvalitet och utveckling och vilka 

effekter kommunens kvalitetsarbete får för att förbättra kvaliteten i skolbarnsomsorgen. 

3.1 Personalens utbildning och erfarenhet 


• om personalen inom kommunens skolbarnsomsorg har utbildning eller erfarenhet 

som bidrar till en god omsorg och pedagogisk verksamhet, 

• om kommunen erbjuder kompetensutveckling utifrån verksamhetens behov.

SKOLVERKET 

8 (12) 

Bedömning av området Personalens utbildning och erfarenhet: 

Ej godtagbar 

kvalitet 

Mindre god 

kvalitet 

God kvalitet 

x 

Mycket god 

kvalitet 

Motivering: 

Inspektörerna bedömer att området personalens utbildning och erfarenhet sammantaget 

är av god kvalitet. 

Enligt Skolverkets statistik för år 2007 har 58 procent av personalen i fritidshemmen 

pedagogisk högskoleutbildning vilket är i nivå med riksgenomsnittet. Både i 

Perstorps kommun och i riket är andelen årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildnings 

relativt låg. Som tidigare beskrivits i rapporten, framkommer att det är täta 

personalombyten på Parkskolans fritidshem. Detta medför, enligt utsagor i intervjuer, 

att tjänster tillsätts med personal som inte har den pedagogiska utbildning och 

erfarenhet som krävs för en god verksamhet. Inspektörerna konstaterar även att 

andelen deltidsanställda är hög i fritidshemmen. Vid inspektionstillfället framkommer 

att svårigheten att rekrytera fritidspedagoger delvis bidrar till den låga andelen 

utbildad personal. Inspektörerna vill uppmärksamma kommunen på vikten av att 

öka andelen personal med pedagogisk högskoleutbildning i fritidshemmen så att 

förutsättningarna för en god kvalitet ökar. 

I intervjuer framkommer att personalen i fritidshemmen oftast erbjuds kompetensutveckling 

tillsammans med skolans lärare. Kommunen har dessutom erbjudit personal 

möjligheter till gemensam fortbildning för de olika verksamhetsformerna. 

Dock vill inspektörerna uppmärksamma kommunen på vikten av att erbjuda fortbildning 

till personalen i fritidshemmen utifrån fritidshemmens behov. 

3.2 Ledningens och huvudmannens ansvar 


• om verksamhetsledningen i kommunens skolbarnsomsorg är förtrogen 

med verksamheten, 

• om verksamhetsledningen liksom huvudmannen har god kunskap om skolbarnsomsorgens 

uppdrag och om kvaliteten i kommunens skolbarnsomsorg, 

• om registerkontroll alltid genomförs innan personal anställs i kommunens 

skolbarnsomsorg. 

Bedömning av området Ledningens/huvudmannens ansvar: 

Ej godtagbar 

kvalitet 

Mindre god 

kvalitet 

God kvalitet 

x 

Mycket god 

kvalitet 

Motivering: 

Rektorn är förtrogen med verksamheten. Det framkommer dock vid inspektionen 

att fritidshemmen har en undanskymd plats i kommunen. Huvudmannen bör där-

SKOLVERKET 

9 (12) 

för säkerställa och ge rektorn förutsättningar för att utveckla verksamheten i riktning 

mot de nationella målen. 

Inspektionen visar att det genomförs registerkontroll innan personal anställs i kommunens 

skolbarnsomsorg. 

Inspektörerna bedömer att området ledningens och huvudmannens ansvar sammantaget 

är av mindre god kvalitet. 

Ledningens och huvudmannens kunskap om kvaliteten i fritidshemmen 

I Perstorps kommun finns en rektor med verksamhetsansvar för fritidshemmen. 

Fritidshemsverksamheten ingår i skolområde 1 som leds av en områdeschef. Områdeschefen 

har verksamhetsansvar för förskoleklassen, årskurs 1 till och med årskurs 

5 samt budgetansvaret för fritidshemsverksamheten. 

I intervjuer framkommer att rektorn är väl förtrogen med verksamheten och arbetar 

för att utveckla densamma i riktning mot de nationella målen. Rektorn deltar i regelbundna 

möten med områdeschef, förvaltningschef och andra rektorer. Dock 

framkommer att fritidshemsfrågorna i ytterst liten utsträckning upptar utrymme i 

ledningsgruppen. Dessutom upplever rektorn en begränsning i sitt uppdrag eftersom 

hon inte har budgetansvar. Även i intervjuer framkommer att det finns personal 

och föräldrar som uppfattar att fritidshemmen har en undanskymd plats i kommunen. 

Inspektionen visar att det inte upprättas en kvalitetsredovisning för fritidshemmen i 

enlighet med författningarnas krav. Detta innebär att såväl huvudman som förvaltningsledning 

och ansvarig rektor inte har de underlag som krävs för att kontinuerligt 

följa upp verksamheten och genomföra insatser för att förbättra och utveckla 

verksamheten utifrån nationella mål och krav. 

Inspektörerna bedömer att kommunen bör säkerställa och ge rektorn förutsättningar 

för att utveckla verksamheten i riktning mot de nationella målen. 

3.3 Tillgång till plats 


• om kommunen erbjuder plats utan oskäligt dröjsmål (inom 3-4 månader efter 

anmälan). 

• om skolbarnsomsorg erbjuds till barn till och med barnet är 12 år, p.g.a. 

föräldrars arbete, studier eller barnets eget behov, 

• om kommunen har en uppsökande verksamhet i syfte att ta reda på vilka 

barn som behöver anvisas plats i fritidshem för att de har behov av särskilt 

stöd i sin utveckling. 

Bedömning av området Tillgång till plats: 

Ej godtagbar 

kvalitet 

Mindre god 

kvalitet 

God kvalitet 

x 

Mycket god 

kvalitet

SKOLVERKET 

10 (12) 

Motivering: 

Av inspektionen framgår att barnen i Perstorps kommun erbjuds plats i skolbarnsomsorgen 

enligt skollagens krav. Kommunen har en uppsökande verksamhet i det 

som benämns Familjens hus. Inspektörerna bedömer att området tillgång till plats 

är av god kvalitet. 

3.4 Grupper 


• om barngrupperna i kommunens skolbarnsomsorg är lämpligt stora och 

om det vid sammansättning av grupperna tas hänsyn till bl.a. barnens ålder, 

behov av särskilt stöd, personalens kompetens och lokalerna, 

• om kommunen utvärderar effekter av gruppsammansättningar. 

• om kommunen gör konsekvensutredningar innan beslut fattas som påverkar 

fritidshemmens gruppstorlek och gruppsammansättning samt personaltäthet. 

Bedömning av området Grupper: 

Ej godtagbar 

kvalitet 

Mindre god 

kvalitet 

x 

God kvalitet 

Mycket god 

kvalitet 

Motivering: 

Inspektionen visar att kommunen inte regelbundet följer upp och analyserar barngruppernas 

sammansättning och storlek och gör konsekvensutredningar inför beslut 

som påverkar gruppernas sammansättning och storlek. 

Inspektörerna bedömer att området grupper sammantaget är av mindre god kvalitet 

Barngruppens storlek och sammansättning 

I skollagen fastställs att barngrupperna i fritidshemmen ska ha en lämplig sammansättning 

och storlek och att verksamheten ska utgå från varje barns behov. 

I kommunen görs inga utvärderingar av huruvida barnantalet i grupperna är lämpliga 

utifrån uppdraget att följa och stödja varje barns utveckling och lärande. I utsagor 

i intervjuer framträder bilden av att det är barnens tidsmässiga omsorgsbehov 

som styr snarare än lämplig placering. I intervjuer framkommer att personalen upplever 

det svårt att genomföra en verksamhet som erbjuder barnen en meningsfull 

fritid och stöd i utvecklingen. Detta gäller dock främst Parkskolans fritidshemsverksamhet 

där både personal och föräldrar menar att verksamheten ofta utgörs av 

”barnpassning och brandkårsutryckningar”. 

Avsaknad av konsekvensutredningar före beslut om placering får till följd att insatser 

måste justeras i efterhand, vilket ofta resulterar i oplanerade åtgärder. 

Inspektörerna bedömer att kommunen regelbundet bör följa upp och analysera 

barngruppernas sammansättning och storlek och görs konsekvensutredningar inför 

beslut som påverkar gruppernas sammansättning och storlek.

SKOLVERKET 

11 (12) 

3.5 Lokaler 


• om kommunens skolbarnsomsorg bedrivs i ändamålsenliga lokaler. 

Bedömning av området Lokaler 

Ej godtagbar 

kvalitet 

Mindre god 

kvalitet 

God kvalitet 

x 

Mycket god 

kvalitet 

Motivering: 

Inspektörerna bedömer att området lokaler överlag är av god kvalitet trots att exempel 

ges på att en del lokaler kan förbättras. 

Fritidshemmens verksamhet finns i skolans lokaler. Personal och föräldrar uppger i 

intervjuer att lokalerna inte alltid är anpassade till barngrupperna. Exempelvis kan 

lokalerna göra det svårt, att utifrån barnens behov, dela in i olika grupperingar. Detta 

kan i sin tur påverka det pedagogiska arbetet. Intervjuade grupper menar att det 

finns för många barn på en alldeles för liten yta. Inspektörerna vill uppmärksamma 

kommunen på vikten av att regelbundet analysera lokalernas ändamålsenlighet. 



• om såväl kommunens fritidshem som kommunen bedriver ett systematiskt 

kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp och utvärderar verksamheten 

samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder, för att förbättra 

måluppfyllelsen, 

• om varje fritidshem liksom kommunen dokumenterar det systematiska kvalitetsarbete 

i en kvalitetsredovisning som innehåller en bedömning av i vilken 

mån de nationella målen för skolbarnsomsorgen nåtts och en redogörelse 

för vilka åtgärder som man avser att vidta för att öka måluppfyllelsen, 

• om kommunen utövar tillsyn över enskilda fritidshem. 

Bedömning av området Kvalitetsarbete 

Ej godtagbar 

kvalitet 

x 

Mindre god 

kvalitet 

God kvalitet 

Mycket god 

kvalitet 

Motivering: 

I inspektionen framkommer att det pågår ett arbete med att hitta former för ett 

uppföljning och utvärdering av fritidshemsverksamheten på verksamhetsnivå. Dock 

saknas på kommunnivå ett systematiskt kvalitetsarbete för att utvärdera hur väl 

skollagens krav och läroplanens mål uppfylls i fritidshemmen. 

Vidare saknas en kvalitetsredovisning som uppfyller förordningens krav. 

Inspektörerna bedömer att området kvalitetsarbete är av ej godtagbar kvalitet.

SKOLVERKET 

12 (12) 


Enligt skollagen och läroplanen ska fritidshemmen arbeta för att nå de mål som 

ställs upp för den pedagogiska verksamheten. För att få kännedom om måluppfyllelsen 

i relation till de nationella målen krävs uppföljning och utvärdering av verksamheten. 

I Perstorps kommun saknas ett systematiskt kvalitetsarbete för att utvärdera 

hur väl skollagens krav och läroplanens mål uppfylls i fritidshemmen. 

Det framkommer i intervjuer med ledningspersonal att det pågår ett arbete med att 

försök hitta former för uppföljning och utvärdering. I personalintervjuer framkommer 

att det finns mål för verksamheten men uppföljning och utvärdering från 

ledningen efterfrågas i ringa omfattning. Vidare framkommer att fritidshemsverksamheten 

styrs av omorganisationer, personalbyten och andra akuta lösningar snarare 

är ett långsiktigt, målmedvetet kvalitetsarbete. 

Inspektörerna bedömer att kommunen bör tillse att verksamheten i fritidshemmen 

utvecklas i riktning mot de nationella målen genom ta ett ökat ansvar för der systematiska 

kvalitetsarbetet. 


Enligt förordningen om kvalitetsredovisning ska varje kommun, varje skola som 

ingår i det offentliga skolväsendet, varje kommunalt bedriven förskola och varje 

kommunalt bedrivet fritidshem årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning 

som ett led i den kontinuerliga uppföljning och utvärdering av verksamheten. 

Kommunens kvalitetsredovisning ska omfatta såväl kommunalt bedriven skolverksamhet 

som kommunalt bedriven förskolverksamhet och skolbarnsomsorg. 

Kvalitetsredovisningen ska innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella 

målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder 

kommunen och respektive fritidshem avser vidta för ökad måluppfyllelse. 

I Perstorps kommuns kvalitetsredovisning för år 2006 omnämns fritidshemmens 

verksamhet. Det som redovisas är en beskrivning av förutsättningarna för fritidshemmen, 

vars innehåll mer är av kvantitativ än kvalitativ karaktär. Det finns inga 

mål formulerade för verksamheten och följaktligen inte heller en analys och bedömning 

av måluppfyllelsen. Det finns i kvalitetsredovisningen tre redovisade åtgärder 

i form av fortbildning för personalen, dock framgår inte vad de är grundade 

på. 

Fritidshemmen har också en egen kvalitetsredovisning som ligger till grund för 

kommunens kvalitetsredovisning. Kvalitetsredovisningen innehåller mål och åtgärder 

för fritidhemsverksamheten. Dock saknas analys och bedömning av måluppfyllelsen 

och därmed kopplingen mellan förslagna åtgärder och ökad måluppfyllelse. 

Som huvudman för utbildningen måste kommunen försäkra sig om att det upprättas 

en kvalitetsredovisning för fritidshemmen som innehåller tydliga mål, analyser 

och bedömningar av måluppfyllelsen som tydligt kan kopplas till åtgärder för ökad 

måluppfyllelse. 

Lund 2008-06-19 

Birgitta Knutsson Rohdin 

Ebba Svartz


Centralskolan 

Dnr 53-2008:334 

Utbildningsinspektion i Centralskolan 

Grundskola årskurserna 6–9 

Inledning 

Skolverket har granskat verksamheten i Perstorps kommun och besökt Centralskolan 

den 15–17 april 2008. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga 

för utbildningsinspektionen. 

Inspektionen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden 

samt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl 

verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga 

författningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns i 

separata material och på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se/Inspektion). 







Underlag 

Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och 

Centralskolan, dels den information som samlats in under besöket. Även annan 

information om kommunen och skolorna från Skolverkets nationella uppföljningssystem, 


I Centralskolan intervjuades rektorerna, personal, elever och vårdnadshavare. Inspektörerna 

besökte även lektioner i de flesta klasserna. Även andra iakttagelser i 

skolmiljön och studier av dokument som finns i skolan utgör underlag för bedömningen. 


rapporten. 

Centralskolan 

Beskrivning av skolan 

Antal elever 


Grundsärskola 5 

Källa: Centralskolan

SKOLVERKET 

2 (18) 

Centralskolan ligger inne i tätorten Perstorp. Skolans elever är organiserade i fyra 

6–9 spår. På skolan finns ett fåtal integrerade särskolelever samt en särskild undervisningsgrupp. 

Skolans lärare är från och med innevarande läsår organiserade i fyra 

arbetslag. Skolans ledning består av en områdeschef/rektor samt en rektor med 

ansvar för bland annat schemaläggning och personalanskaffning. 


Inspektörerna bedömer att Centralskolan inte ger tillräckliga förutsättningar för alla 

elever att nå målen för utbildningen i årskurs 9. Skolans resultat har försämrats de 

senaste åren avseende andelen elever som nått målen i alla ämnen och genomsnittligt 

meritvärde. Andelen elever som nått målen i alla ämnen var endast 57,1 procent 

år 2007 vilket ligger betydligt under riksgenomsnittet. Genom att skolan valt att 

satsa mer resurser på behörighetsämnena har andelen elever som är behöriga till 

nationella program ökat något de senaste åren, men andelen ligger ändå under riksgenomsnittet. 

Satsningen på behörighetsgivande ämnena svenska, engelska och 

matematik har lett till att skolan utvecklats till att bli mer utav en treämneskola, 

vilket också avspeglar sig i att andelen som inte nått målen ökat i ett antal av de 

övriga ämnena. Förklaringar som ges till de låga resultaten på skolan är att elevunderlaget 

har förändrats de senaste åren, men av inspektionen framgår det att det är 

först under innevarande läsår som mer övergripande insatser påbörjats för att möta 

denna förändring. 

Skolans förutsättningar kring styrning och ledning av verksamheten har under de 

senaste åren inte varit goda, då man bytt rektor ett antal gånger. Detta har bland 

annat lett till en bristande kontinuitet i utvecklingsarbetet på skolan. Nuvarande 

skolledning tillträdde inför innevarande läsår och har påbörjat ett utvecklingsarbete 

på skolan. Skolan har en stabil lärargrupp där flertalet lärare har utbildning för den 

undervisning de i huvudsak bedriver och skolans elever upplever överlag en god 

trivsel och trygghet på skolan. Inspektörerna har tagit del av goda exempel i genomförandet 

av utbildningen. 

Inspektörerna bedömer att skolan behöver göra insatser inom en rad områden för 

att öka måluppfyllelsen. 

Skolan behöver fortsätta utveckla elevvårdsarbetet så att samtliga elever i behov av 

särskilt stöd får detta behov tillgodosett. Vidare måste åtgärdsprogram upprättas 

för samtliga elever i behov av särskilt stöd. Stödet bör också i högre grad ges inom 

den klass eller grupp eleven tillhör. Vidare bör individanpassningen i undervisningen 

förbättras så att denna inte varierar mellan lärare och ämnen. Ett viktigt led för 

att skolan ska kunna möta elever i behov av stöd i ett så tidigt skede som möjligt är 

att man har en god samverkan med överlämnande skolor. Skolan har påbörjat ett 

arbete med detta, men arbetet bör vidareutvecklas. 

För att ytterligare öka tryggheten i elevernas studiemiljö bör skolan vidareutveckla 

det förebyggande värdegrundsarbetet. Ett visst arbete har påbörjats och planer om 

vad det ska innehålla finns. Det är dock av stor vikt att arbetet intensifieras och att 

samtliga lärare tar ansvar för det förebyggande arbetet.

SKOLVERKET 

3 (18) 

Av inspektionen framgår det att mål- och resultatstyrningen endast delvis fungerar 

på Centralskolan. En fungerande mål- och resultatstyrning är en förutsättning för 

att skolans systematiska kvalitetsarbete ska kunna förbättras. Skolan måste bland 

annat systematiskt följa upp och utvärdera elevernas kunskapsresultat i förhållande 

till de nationella målen i årskurs 9 i samtliga ämnen. Detta för att ständigt kunna 

pröva undervisningsmålen samt pröva och utveckla nya metoder. Vidare bör målen 

att sträva mot i läroplanen och kursplanerna i högre grad ange inriktningen på skolans 

arbete, särskilt med beaktande av att läroplanens mål att sträva mot anger en 

önskad kvalitetsutveckling i skolan. Skolan har påbörjat ett arbete med att göra 

lokala konkretiseringar av kursplanerna. Detta arbete bör ge en god grund för att 

förbättra arbetet med att informera samt förklara målen för undervisningen för 

eleverna. Likaså bör det ge en god grund för att utveckla kvaliteten i de individuella 

utvecklingsplanerna så att de i högre utsträckning har koppling till målen i läroplan 

och kursplaner. Elevernas inflytande över arbetssätt, arbetsformer och undervisningens 

innehåll bör förbättras på skolan och för att detta ska kunna ske bör eleverna 

ha en bättre kännedom om målen för undervisningen. 


Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas: 

- Centralskolan ger inte tillräckliga förutsättningar för alla elever att nå målen för 

utbildningen i årskurs 9 (2 kap. 6 § grundskoleförordningen samt avsnitt 2.2 

Kunskaper i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och 

fritidshemmet Lpo 94). 

- Centralskolan gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas 

kunskapsresultat i förhållande till de nationella målen i årskurs 9 i samtliga 

ämnen (4 kap. 1 § skollagen, 2 kap. 6 § grundskoleförordningen samt avsnitt 

2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet). 

- Skolan sätter inte betyg enligt förordningen ( 7 kap. 4, 7 och 12 § grundskoleförordningen). 

- Skolan sätter inte betyg enligt särskoleförordningen ( 7 kap. 2, 3 §§ särskoleförordningen). 


grundskoleförordningen) 

- Elever i behov av studiehandledning på modersmålet får inte detta behov tillgodosett 





(8 kap. 1 § grundskoleförordningen) 

- Skolans ordningsregler har inte tagits fram under medverkan av företrädare för 

elever och deras vårdnadshavare (6 kap. 8 b§ grundskoleförordningen).

SKOLVERKET 

4 (18) 

- Språkval erbjuds inte enligt förordningen (2 kap. 17–18 §§ grundskoleförordningen). 

- Integrerade elever i grundsärskolan läser inte efter särskolans kursplaner i alla 

ämnen.(6 kap. 1§ särskoleförordningen). 

- Rektor har anställt personal utan att först ha begärt ett registerutdrag (lagen om 

registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg). 

- Företrädare för elever och deras vårdnadshavare har inte beretts möjlighet att 

delta i utarbetandet av skolans arbetsplan (2 kap. 23 § grundskoleförordningen). 

- Skolans kvalitetsredovisning uppfyller inte författningarnas krav (3 och 4 §§ 

förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). 




- Skolan bör utveckla kvaliteten på de individuella utvecklingsplanerna så att de i 

högre utsträckning har koppling till målen i läroplan och kursplaner. 

- Skolan bör förbättra arbetet med att säkerställa en likvärdig bedömning och 

betygsättning. 

- Läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot bör i högre grad ange inriktningen 

på skolans arbete. 

- Elevernas inflytande över arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll 

bör utvecklas. 

- Skolan bör förbättra arbetet med att informera samt förklara målen för undervisningen 

för eleverna. 

- Skolans samverkan med överlämnande skolor bör vidareutvecklas. 

- Skolan bör förbättra arbetet med att individanpassa undervisningen. 

- Skolan bör se över det särskilda stödet så att detta i högre grad ges inom den 

klass eller grupp som eleven tillhör. 

- Skolans förebyggande värdegrundsarbete bör vidareutvecklas. 

- Undervisningen i språkvalet förstärkt svenska och engelska bör förbättras och 

kopplas till målen i respektive ämne. 

- Skolans systematiska kvalitetsarbete bör förbättras.

SKOLVERKET 

5 (18) 

Bedömningar 







krav. 

1 KUNSKAPER 

Inom detta granskningsområde behandlas skolans kunskapsresultat och arbetet för 

att varje elev ska nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner. 

Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger för att eleverna ska nå målen. 

1.1 Kunskapsresultat 


• om eleverna tillägnar sig kunskaper i enlighet med läroplanens och kursplanernas 

mål. 

Tabell 1: Resultatmått för elever i årskurs 9, jämfört med riksgenomsnittet 2005-2007 

Centralskolan 

Riket 

2005 2006 2007 2005 2006 2007 

Meritvärde 198,1 191,2 189,3 206,3 206,8 207,3 

Andel (i procent) behöriga 

till nationellt program 

Andel (i procent) som 

nått målen i alla ämnen 


- Flickor 212,7 203,8 202,6 217,3 218,3 218,8 

- Pojkar 184,1 178,3 178,5 195,8 195,7 196,5 

81,7 79,6 84,7 89,2 89,5 89,1 

76,0 67,7 57,1 75,5 76,0 76,1

SKOLVERKET 

6 (18) 

Tabell 2: Jämförelse resultat nationella prov och betyg i Centralskolan 2007 

Svenska Engelska Matematik 

Elever som 

ej får betyg 

NP, elever 

som ej når 

målen 

Elever som 

ej får betyg 

NP, elever 

som ej når 

målen 

Elever som 

ej får betyg 

NP, elever 

som ej når 

målen 

11.1 % 20,2 % 9,4 % 6,4 % 5.2 % 26,4 % 


Kommentar: 

Skolans resultat har de senaste åren försämrats. Andelen elever som nått målen i alla 

ämnen har sjunkit från 76 procent år 2005 till 57,1 procent år 2007. Andelen elever 

som ej nått målen i två eller flera ämnen har ökat från 19,2 procent år 2005 till 30,6 

procent år 2007. Det genomsnittliga meritvärdet har sjunkit de senaste tre åren och 

ligger 18 poäng under riksgenomsnittet år 2007. På skolan har dock andelen behöriga 

till nationella program ökat från 81,7 procent år 2005 till 84,7 procent år 2007. 

Detta resultat ligger dock fortfarande under riksgenomsnittet. Resultatet avseende 

behörigheten till nationella program beror på att skolan valt att lägga mer resurser på 

de behörighetsgivande ämnena, vilket har lett till att andelen elever som ej nått målen 

minskat i framför allt svenska och engelska under perioden 2005- 2007. Under 

samma period har andelen som ej nått målen i de samhälls- och naturorienterande 

ämnena ökat. Särskilt i de naturorienterande ämnena har andelen som ej nått målen 

ökat markant de tre senaste åren, till exempel nådde 26 procent av eleverna inte 

målen i kemi och fysik år 2007. Sammantaget tyder detta på att skolan allt mer utvecklats 

till en treämnesskola. Skillnaderna mellan pojkars och flickors resultat avseende 

genomsnittligt meritvärde har minskat något de senaste åren men är fortfarande 

något större än skillnaden i riket. En granskning av enskilda ämnen visar att pojkarnas 

resultat i ett antal ämnen är klart lägre än flickornas. Endast inom idrott och 

hälsa råder ett motsatt förhållande åren 2006 och 2007. Inspektörerna kan också 

konstatera att det finns skillnader mellan elevernas resultat i de nationella ämnesproven 

och elevernas slutbetyg, särskilt i matematik och svenska. 

Förklaringar som ges till de låga resultaten på skolan är att elevunderlaget har förändrats 

de senaste åren. Dock visar resultatet i Skolverkets analysverktyg SALSA 1 

att skolan de senaste två åren ligger under det modellberäknade värdet avseende 

genomsnittligt meritvärde och andel elever som uppnått målen. Avseende andel 

elever som uppnått målen ligger skolan mycket under det modellberäknade värdet år 

2007. Det är dock viktigt att betona att det modellberäknade värdet enligt SALSA 

bör ses som ett diskussionsunderlag vid analys av elevernas kunskapsutveckling. 

1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat 


1 Skolverkets arbetsverktyg för lokala sambandanalyser. I denna databas tar man hänsyn till 

olika bakgrundsfaktorer, till exempel föräldrars utbildningsbakgrund, andelen elever som är 

pojkar och andelen elever med utländsk bakgrund.

SKOLVERKET 

7 (18) 

• om lärarna fortlöpande följer upp resultaten så att undervisningsmål och metoder 

ständigt kan prövas och utvecklas i förhållande till styrdokumentens krav, 

• om kunskapsresultaten följs upp i alla ämnen, 

• om kunskapsresultaten följs upp regelbundet under hela skoltiden, 

• om utvecklingssamtal genomförs om hur elevens kunskapsutveckling och sociala 

utveckling bäst kan stödjas, 

• om en framåtsyftande individuell utvecklingsplan upprättas i samband med 

utvecklingssamtalen. 

Bedömning av området Uppföljning av kunskapsresultaten: 

Ej godtagbar 

kvalitet 

Mindre god 

kvalitet 

X 

God kvalitet 

Mycket god 

kvalitet 

Motivering: 

Inspektörerna bedömer att uppföljning och kommunikation av kunskapsresultaten 

är av mindre god kvalitet. Alla elever erbjuds utvecklingssamtal och av intervjuer 

med lärare, elever och föräldrar framgår det att dessa samtal överlag upplevs vara av 

god kvalitet. Lärarnas uppföljning av resultaten, så att målen och metoderna kan 

prövas, bör dock förbättras (bedömning se vidare område 3.4 Kvalitetsarbete). Uppföljningen 

av resultaten avseende de integrerade särskoleleverna fungerar i huvudsak 

tillfredsställande. Vidare bör kvaliteten i de individuella utvecklingsplanerna utvecklas 

så att de i högre utsträckning har koppling till målen i läroplan och kursplaner. 

Individuell utvecklingsplan 

Enligt grundskoleförordningen ska lärare vid utvecklingssamtalet i en framåtsyftande 

individuell utvecklingsplan skriftligt sammanfatta vilka insatser som behövs för 

att eleven ska nå målen och i övrigt utvecklas så långt möjligt inom ramen för läroplanen 

och kursplanerna. 

På skolan upprättas individuella utvecklingsplaner för samtliga elever. En granskning 

av ett urval av individuella utvecklingsplaner visar dock att kopplingen till målen i 

läroplanen och kursplanerna är otydlig. I ett antal av inspektörerna granskade exempel 

förekommer formuleringar av insatser av mer generell natur som till exempel att 

eleven ”ska arbeta bättre för att nå betyget Godkänt”. Av granskningen framgår 

vidare att även om skrivningar om vad eleven behöver utveckla och förbättra finns i 

utvecklingsplanerna så är det inte alltid följt av skrivningar kring vilka insatser skolan 

ska göra för att stimulera och stödja elevens utveckling. Inspektörerna bedömer att 

skolan bör utveckla kvaliteten på de individuella utvecklingsplanerna så att de i högre 

utsträckning har koppling till målen i läroplan och kursplaner. 

1.3 Bedömning och betygssättning 

Inom detta bedömningsområde har granskats:

SKOLVERKET 

8 (18) 

• om lärarna gör en allsidig bedömning av elevernas kunskaper, 

• om lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedöma 

elevers kunskapsutveckling och som stöd för betygssättning, 

• om lärarna vid bedömning och betygssättning utgår från de nationella målen i 

kursplanerna och från betygskriterierna, 

• om lärarna vid betygssättningen utnyttjar all tillgänglig information om elevens 

kunskaper i förhållande till kraven i kursplanerna, 

• om betyg sätts enligt författningarnas krav, 

• om betygskatalog förs enligt bestämmelserna. 

Bedömning av området Bedömning och betygssättning: 

Ej godtagbar 

kvalitet 

Mindre god 

kvalitet 

X 

God kvalitet 

Mycket god 

kvalitet 

Motivering: 

Inspektörerna bedömer att området bedömning och betygsättning håller mindre 

god kvalitet. Lärarna använder sig av de nationella ämnesproven för att bedöma 

elevers kunskapsutveckling och som stöd för betygsättningen men inspektionen 

visar på behov av en ökad likvärdighet. Av intervjuerna framgår det att lärarna överlag 

allsidigt utvärderar elevernas kunskapsutveckling. Det finns dock exempel där 

tyngdpunkten i bedömningen utgår från prov. Skolan har under läsåret påbörjat ett 

arbete med att göra lokalt konkretiserade kursplaner i samtliga ämnen. Betyg sätts 

dock inte enligt författningarnas krav efter höstterminen i årskurs 8. Skolan bör 

vidare utveckla arbetet med att säkerställa en likvärdig bedömning och betygsättning. 

Utgångspunkt vid bedömning och betygssättning 

Skolans arbete med säkerställa en likvärdig bedömning och betygsättning sker nästan 

uteslutande inom respektive ämne eller inom respektive ämnesblock. Något 

skolövergripande arbete har inte bedrivits. Något samarbete med någon annan 6/7– 

9 skola kring bedömning och betygsättning har inte genomförts. En tydlig indikation 

på att likvärdigheten i bedömningen och betygsättningen bör diskuteras och 

förbättras är de stora skillnaderna mellan resultat på de nationella ämnesproven och 

satta slutbetyg. Inspektörerna bedömer att arbetet med att säkerställa en likvärdig 

bedömning och betygsättning bör förbättras. 

Betygssättning enligt författningarnas krav 

Enligt grundskoleförordningen ska betyg sättas i slutet av varje termin. Vid intervjuer 

med skolledning och lärare framkommer att skolan inte sätter terminsbetyg i 

alla ämnen. Skolans elever har musik och teknik i årskurs 7 och 9. Betyg sätts då 

inte förrän i årskurs 9. Ett betyg skall dock sättas i årskurs 8 utifrån elevens kunskaper 

i förhållande till målen i årskurs 9. Inspektörerna bedömer att skolan måste tillse

SKOLVERKET 

9 (18) 

att betyg sätts i alla ämnen efter höstterminen i årskurs 8. 

Enligt särskoleförordningen skall betyg sättas först efter att förälder eller elev begär 

det, detsamma gäller för upprättande av ett studieomdöme. Vid intervjuer med lärare 

framkommer att centralskolan av tradition oavsett om föräldrar eller elever begär 

det, alltid sätter betyg på de integrerade särskoleleverna. Inspektörerna bedömer att 

skolan måste sätta betyg enligt särskoleförordningen. 

1.4 Genomförande av utbildningen 


• om läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen för 

skolans utbildning, 

• om organisation och arbetssätt ger utrymme för olika kunskapsformer, 

• om eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet, 

• om eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga 

att arbeta i demokratiska former, 

• om undervisningen är allsidig och saklig, 

• om de som arbetar i skolan samverkar för att göra skolan till en god miljö för 

utveckling och lärande, 

• om skolan samverkar med arbetslivet och närsamhället, 

• om arbetet i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och lärande och 

ligger till grund till fortsatt skolgång. 

Bedömning av området Genomförande av utbildningen: 

Ej godtagbar 

kvalitet 

Mindre god 

kvalitet 

God kvalitet 

X 

Mycket god 

kvalitet 

Motivering: 

Inspektörerna bedömer att genomförandet av utbildningen till stora delar är av god 

kvalitet. Skolans organisation och arbetssätt ger överlag utrymme för olika kunskapsformer 

och arbetssätt. Skolan arbetar aktivt för att stödja elevrådets arbete på 

skolan. Samverkan inom skolan och omgivande samhälle bedöms överlag fungera 

tillfredsställande, men intervjuade elever efterlyser fler möjligheter till studiebesök. 

Dock bör läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot i högre grad ange inriktningen 

på skolans arbete. Vidare bör elevernas inflytande över arbetssätt, arbetsformer 

och undervisningens innehåll utvecklas samt arbetet med att informera och 

förklara målen för undervisningen för eleverna förbättras. Samverkan med överlämnande 

skolor bör också vidareutvecklas.

SKOLVERKET 

10 (18) 

Utbildningens inriktning 

Enligt läroplanen ska mål att sträva mot ange inriktningen på skolans arbete. De 

anger därmed en önskad kvalitetsutveckling i skolan. Av intervjuerna med skolledning 

och lärare framgår det att fokus huvudsakligen ligger på kursplanernas mål att 

uppnå i det dagliga arbetet på skolan. Inspektörerna bedömer att mål att sträva mot 

i läroplan och kursplaner i högre grad bör ange inriktningen på skolans arbete. 

Inflytande och ansvarstagande för egna lärandet 

Enligt skollagen ska eleverna ha inflytande över hur deras utbildning utformas. 

Omfattningen och utformningen av elevernas inflytande ska anpassas efter deras 

ålder och mognad. Enligt läroplanen ska läraren se till att elever oberoende av social 

bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, 

sexuell läggning eller funktionshinder får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer 

och undervisningens innehåll samt se till att detta inflytande ökar med stigande 

ålder och mognad. Rektorn har ett särskilt ansvar för att skolans arbetsformer 

utvecklas så att ett aktivt elevinflytande gynnas. 

Av skolan genomförd enkät år 2007 visar att eleverna inte var nöjda med sin möjlighet 

att delta i planeringen av skolarbetet. Av skolans kvalitetsredovisning för år 

2007 framgår det att en av åtgärderna för utveckling under 2008 är att öka elevernas 

delaktighet i planeringen av skolarbetet. Intervjuer med lärare och elever visar dock 

att elevernas inflytande fortfarande varierar beroende på ämne och lärare. En viktig 

förutsättning för att eleverna ska kunna utöva inflytande i undervisningen är att de 

har kännedom om målen för undervisningen. Av intervjuerna framgår det att även 

arbetet med att informera och förklara målen för undervisningen varierar mellan 

lärare och ämnen. Inspektörerna bedömer att skolan bör arbeta med att utveckla 

elevernas möjligheter till inflytande över arbetssätt, arbetsformer och undervisningens 

innehåll. Vidare bör arbetet med att informera samt förklara målen för undervisningen 

för eleverna förbättras. 

Samverkan inom skolan 

Enligt läroplanen ska samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem 

utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. Skolan har 

påbörjat ett samarbete med Norra Lyckans skola och Oderljunga skola kring övergången 

till årskurs 6 på Centralskolan, men skolledningen uppger att arbetet än så 

länge inte hunnit så långt samt bedömer att det även fortsatt är ett utvecklingsområde. 

Inspektörerna bedömer att samverkan med överlämnande skolor bör vidareutvecklas. 

1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behov 


• om undervisningen anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheter 

och tänkande, 

• om särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet, 

• om det vid behov av särskilda stödåtgärder alltid utarbetas åtgärdsprogram som 

uppfyller författningarnas krav.

SKOLVERKET 

11 (18) 

Bedömning av området Anpassning av verksamheten till elevernas behov: 

Ej godtagbar 

kvalitet 

X 

Mindre god 

kvalitet 

God kvalitet 

Mycket god 

kvalitet 

Motivering: 

Skolledningen har under året prioriterat elevvårdsarbetet på skolan. En ny handlingsplan 

för elevvårdsarbetet har tagits fram. Samverkan med polis och socialtjänsten 

har fördjupats under läsåret. Vidare har, sedan höstterminen, skolan intensifierat 

arbetet med att kartlägga elevernas behov av särskilt stöd. Ett arbete för att effektivisera 

det stöd som ges pågår också på skolan. 

Trots gjorda insatser bedömer inspektörerna att skolans arbete med att anpassa 

verksamheten till elevernas behov för närvarande håller en ej godtagbar kvalitet. 

Denna bedömning grundar sig på att alla elever i behov av stöd inte får detta behov 

tillgodosett och att åtgärdsprogram inte upprättats för alla elever i behov av stöd 

samt att det finns behov av att förbättra individanpassningen av undervisningen. 

Individanpassad undervisning 

Enligt läroplanen ska undervisningen anpassas till varje elevs förutsättningar och 

behov. Den ska med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, 

språk och kunskaper främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling. 

Läraren ska utgå från varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och 

tänkande. 

Inspektörerna har tagit del av ett par goda exempel på individanpassad undervisning. 

Intervjuer med lärare, elever och föräldrar visar dock på en stor variation mellan 

lärare och ämnen avseende i vilken utsträckning undervisningen individanpassas 

på skolan. Inspektörerna bedömer att skolan bör förbättra arbetet med att individanpassa 

undervisningen. 

Särskilt stöd 

Enligt skollagen ska särskilt stöd ges till elever som har svårigheter i skolarbetet. 

Enligt grundskoleförordningen ska en elev få studiehandledning på sitt modersmål 

om eleven behöver det. Vidare ska styrelsen efter samråd med eleven och elevens 

vårdnadshavare besluta i fråga om elevens placering i en särskild undervisningsgrupp. 

Styrelsens beslut får överklagas till Skolväsendet överklagandenämnd. 

I intervjuer med skolledning, lärare och elevvårdsteam framkommer det dock att 

inte alla elever i behov av särskilt stöd får detta behov tillgodosett. I huvudsak försöker 

man i första hand tillgodose stödbehoven i svenska, engelska och matematik. 

Av intervjuerna framgår det också att det särskilda stödet i huvudsak inte ges inom 

den klass eller grupp eleven tillhör, utan genom att eleven går ifrån den gemensamma 

undervisningen för att få stöd. 

Vidare framkommer det att inte alla elever som bedöms vara i behov av studiehandledning 

får detta behov tillgodosett. 

Skolan har under läsåret skapat en särskild undervisningsgrupp, benämnd 7-9 klassen. 

Beslut om placering fattas i varje enskilt fall dock utan att man bifogar en

SKOLVERKET 

12 (18) 

överklagandehänvisning. Inspektörerna vill i samband med detta peka på vikten av 

att denna placering med jämna mellanrum omprövas och att den enskilde eleven 

ges möjlighet att återgå till sin ordinarie klass. 

Ett arbete för utveckla samverkan med Norra Lyckans skola och Oderljunga skola 

har påbörjats för att bland annat identifiera elevers olika behov innan de går över 

till Centralskolan, samt att utvärdera vidtagna åtgärder. Arbetet hade vid inspektionstillfället 

precis påbörjats. 

Inspektörerna bedömer att skolan måste tillgodose att elever i behov av särskilt 

stöd får detta behov tillgodosett. Vidare måste elever som bedöms ha behov av 

studiehandledning på modersmålet få detta behov tillgodosett. Skolan bör se till att 

det särskilda stödet i högre grad ges inom den klass eller grupp som eleven tillhör. 

Överklagandehänvisning måste bifogas beslut om placering i särskild undervisningsgrupp. 

Åtgärdsprogram 

Enligt grundskoleförordningen ska rektorn se till att en elevs behov av särskilda 

stödåtgärder utreds. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd ska rektorn 

se till att ett åtgärdsprogram upprättas. Av programmet ska det framgå vilka 

behoven är, hur de ska tillgodoses samt hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. 

Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när åtgärdsprogrammet 

utarbetas. 

Av intervjuerna med skolledning, elevvårdsteam och lärare framgår det att inte alla 

elever som bedöms vara i behov särskilt stöd ännu har ett åtgärdsprogram. Inspektörerna 

bedömer att skolan måste se till att det upprättas åtgärdsprogram för samtliga 

elever som bedöms vara i behov av särskilt stöd. 


Inom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att påverka och stimulera 

eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dessa 

komma till uttryck i vardaglig handling. 

2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro 


• om skolan utgör en trygg miljö, 

• om skolan har en studiemiljö som är inriktad på lärande och ger stöd åt att utveckla 

kunskaper, 

• om skolan/lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete, 

• om skolan har ordningsregler som är utarbetade i samverkan med personal, 

elever och företrädare för elevernas vårdnadshavare, 

• om skolan har upprättat en likabehandlingsplan i enlighet med författningarna 

och dess mål och åtgärder är synliga i det dagliga arbetet.

SKOLVERKET 

13 (18) 

Bedömning av området Normer och värden i studiemiljö och samvaro: 

Ej godtagbar 

kvalitet 

Mindre god 

kvalitet 

X 

God kvalitet 

Mycket god 

kvalitet 

Motivering: 

Inspektörerna bedömer utifrån intervjuer och observationer att det överlag råder 

trygghet och god trivsel på skolan. Det förekommer dock kränkningar och konflikter 

på skolan. Skolledningen och skolans mobbningsgrupp tar tag i de fall som 

kommer till deras kännedom. Det aktiva värdegrundsarbetet behöver dock förbättras 

samt ordningsregler tas fram i enlighet med grundskoleförordningens bestämmelser. 

Värdegrundsarbete 


barn och elever ska huvudmannen för verksamheten se till att det bedrivs ett målinriktat 

arbete för att främja barns och elevers lika rättigheter samt att motverka diskriminering 

på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, 

sexuell läggning eller funktionshinder och motverka annan kränkande behandling. 

Av skolans arbetsplan för 2008 framgår det att skolans värdegrund ska tas upp till 

diskussion minst en gång i månaden i alla klasser på skolan. Vidare är det planerat 

att ett arbete med gruppdynamiska övningar ska ske i alla klasser. Av intervjuer med 

skolledning, elevvårdsteam, lärare och elever framgår det att ett arbete påbörjats och 

att samtal förts i ett antal klasser. Dock har inte alla insatser kommit igång eller genomförts 

ännu. Vidare framgår det att det varierar mellan lärarna i vilken utsträckning 

man tar ansvar för det förebyggande värdegrundsarbetet. Utifrån det beskrivna 

värdegrundsarbetet och det faktum att kränkningar och konflikter förekommer på 

skolan bedömer inspektörerna att skolans förebyggande värdegrundsarbete bör 

vidareutvecklas. 

Ordningsregler 

Enligt grundskoleförordningen ansvarar rektorn för att det finns ordningsregler för 

varje skola. Ordningsreglerna ska utarbetas och följas upp under medverkan av lärare 

och övrig personal samt företrädare för eleverna och deras vårdnadshavare. Ordningsregler 

finns på skolan men dessa var framtagna för ett antal år sedan. Aktuella 

elever har inte varit med i framtagandet av dessa. Detta gäller även företrädare för 

vårdnadshavare. Inspektörerna bedömer att skolan måste ta fram ordningsregler 

enligt förordningens krav. 

Likabehandling 

Ansvaret för att upprätta likabehandlingsplanen var vid tidpunkten för inspektionen 

inte delegerat till rektorn. Därför görs en samlad bedömning av kommunens upprättade 

likabehandlingsplaner i kommunrapporten.

SKOLVERKET 

14 (18) 


Inom detta granskningsområde behandlas tillgång till utbildning samt verksamhetens 

ledning och personal och hur skolan följer de nationella bestämmelserna som 

omfattar dessa grupper. Inspektionen granskar dessutom rektors och personalens 

ansvarstagande för skolans målinriktning och myndighetsutövning samt hur skolans 

kvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. 

3.1 Tillgång till likvärdig utbildning 


• om skolan tar emot elever enligt bestämmelserna, 

• om varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar, 

• om skolan erbjuder eleverna valmöjligheter i enlighet med författningarna, 

• om skolan erbjuder eleverna studie- och yrkesorientering, 

• om eleverna har tillgång till nödvändig utrustning och ändamålsenliga lokaler, 

• om utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag som 

kan föranleda obetydlig kostnad, 

• om verksamheten i förskoleklassen omfattar minst 15 timmar i veckan eller 525 

timmar om året. 

Bedömning av området Tillgång till likvärdig utbildning: 

Ej godtagbar 

kvalitet 

Mindre god 

kvalitet 

X 

God kvalitet 

Mycket god 

kvalitet 

Motivering: 

Inspektörerna bedömer att tillgången till likvärdig utbildning är av mindre god kvalitet. 

Skolan erbjuder inte alla språkval enligt förordningens krav. Vidare bör undervisningen 

i den förstärkta svenskan och engelskan förbättras. 

Valmöjligheter 

Enligt grundskoleförordningen ska som språkval erbjudas minst två av språken 

franska, spanska och tyska. En kommun är skyldig att anordna undervisning i ett 

språk som har erbjudits om minst fem elever väljer språket. Som språkval för en 

elev ska istället erbjudas det språk eleven har rätt till modersmålsundervisning i, 

svenska som andraspråk, svenska som andraspråk för elever som i övrigt får undervisning 

i svenska som andraspråk, svenska för elever som i övrigt får undervisning i 

svenska, engelska eller teckenspråk, om eleven och elevens vårdnadshavare önskar 

det. En kommun är skyldig att anordna undervisning i ett sådant språk om minst 

fem elever väljer språket. I Centralskolan informeras eleverna och deras vårdnadshavare 

endast om möjligheten att välja förstärkt svenska och engelska i stället för 

språken tyska eller franska.

SKOLVERKET 

15 (18) 

Av intervjuer med elever och lärare framgår det att det många gånger inte bedrivs 

någon undervisning i den förstärkta svenskan och engelskan utan tiden används i 

stället till bland annat läxläsning. 

Enligt särskoleförordningen gäller särskolans kursplaner för en integrerad elev. Av 

intervjuer med skolledning och lärare framgår det att de integrerade grundsärskoleeleverna 

går viss del i en egen grupp där de läser enligt särskolans kursplaner. Övrig 

undervisning sker i de klasser eleverna är placerade och delar av denna undervisning 

sker enligt grundskolans kursplaner vilket inte är i enlighet med särskoleförordningen. 

Inspektörerna bedömer att skolan måste tillse att förordningens bestämmelser avseende 

språkvalen följs. Vidare bedömer inspektörerna att undervisningen i förstärkt 

svenska och engelska bör förbättras och kopplas till målen i respektive ämne. 

Skolan måste även tillse att de integrerade särskoleeleverna läser enligt särskolans 

kursplaner. 

3.2 Personalens utbildning och kompetensutveckling 


• om skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsak 

bedriver, 

• om skolans pedagogiska personal har nödvändiga insikter i de föreskrifter som 

styr utbildningen, 

• om skolans pedagogiska personal får den kompetensutveckling som de behöver 

för att kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett professionellt sätt, 

• om rektor genom utbildning och erfarenhet har förvärvat pedagogisk insikt. 

Bedömning av området Personalens utbildning och kompetensutveckling: 

Ej godtagbar 

kvalitet 

Mindre god 

kvalitet 

God kvalitet 

X 

Mycket god 

kvalitet 

Motivering: 

Av skolans pedagogiska personal har flertalet lärare en utbildning för den undervisning 

de huvudsak bedriver och de får den kompetensutveckling de behöver för att 

kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett professionellt sätt. Områdeschefen/rektorn 

har genomgått större delen av den statliga rektorsutbildningen. 

3.3 Rektors ansvar 


• om rektor håller sig förtrogen med det dagliga arbetet,

SKOLVERKET 

16 (18) 

• om rektor som pedagogisk ledare tar det övergripande ansvaret för att verksamheten 

inriktas på att nå de nationella målen, 

• om rektorn tar ansvar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande 

till de nationella målen, 

• om rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna. 

• om lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och 

skolbarnsomsorg följs. 

Bedömning av området Rektors ansvar: 

Ej godtagbar 

kvalitet 

Mindre god 

kvalitet 

God kvalitet 

X 

Mycket god 

kvalitet 

Motivering: 

Centralskolan har bytt skolledning ett antal gånger de senaste sju åren. Den nuvarande 

skolledningen tillträdde inför läsåret 2007/2008. Inspektörerna bedömer att 

områdeschefen/rektorn håller sig väl förtrogen med det dagliga arbetet samt tar det 

övergripande ansvaret för att utveckla verksamheten. Dock bör rektorn bredda och 

fördjupa uppföljningen och utvärderingen av skolans kunskapsresultat. Vidare måste 

registerkontroll göras på samtliga personalkategorier som erbjuds anställning. 

Rektorns ansvar för uppföljning och utvärdering av skolans resultat 

Enligt läroplanen ansvarar rektorn för att skolans resultat följs upp och utvärderas i 

förhållande till de nationella målen. 

Avseende föregående läsårs resultat har i huvudsak resultaten avseende behörighetsämnena 

och vissa nyckeltal följts upp. Någon systematisk uppföljning av resultaten i 

övriga ämnen eller någon analys av till exempel skillnader mellan pojkar och flickors 

resultat har inte genomförts. Under innevarande läsår har ett arbete påbörjats för 

förbättra uppföljningen och utvärderingen av skolans resultat. Inspektörerna bedömer 

att rektorn måste bredda samt fördjupa uppföljningen och utvärderingen av 

skolans kunskapsresultat, så att detta sker i samtliga ämnen i förhållande till de nationella 

målen i årskurs 9. 

Registerkontroll 

Av lagen om registerkontroll ska registerkontroll göras av alla personalkategorier 

som erbjuds anställning inom förskoleverksamheten, skola och skolbarnsomsorg 

oavsett om verksamheten bedrivs i offentlig regi eller enskilda. 

Av intervjuer med skolledning har registerkontroll genomförts på all tillsvidare anställd 

personal. Dock har man brustit avseende några med anställning som vikarier. 

Inspektörerna bedömer att rektorn måste tillse att registerkontroll görs på samtliga 

personalkategorier som erbjuds anställning.

SKOLVERKET 

17 (18) 



• om skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer 

upp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter 

dessa i åtgärder, för att förbättra måluppfyllelsen, 

• om kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som innehåller en 

bedömning av i vilken mån de nationella målen för utbildningen nåtts och en 

redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för att öka måluppfyllelsen. 


Ej godtagbar 

kvalitet 

Mindre god 

kvalitet 

X 

God kvalitet 

Mycket god 

kvalitet 

Motivering: 

Skolan behöver vidareutveckla systematiken i kvalitetsarbetet samt fördjupa analysen 

och bedömningen av sina resultat. Skolans kvalitetsredovisning uppfyller inte 

författningarnas krav. 


Enligt läroplanen måste skolans verksamhet utvecklas så att den svarar mot uppställda 

mål. Detta kräver att undervisningsmålen ständigt prövas, resultaten följs 

upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Ett sådant arbete 

måste ske i ett aktivt samspel mellan skolans personal och elever och i nära kontakt 

med såväl hemmen som det omgivande samhället. 

Av intervjuer med skolledning och lärare framgår det att det systematiska kvalitetsarbetet 

inte har fungerat så väl de senaste åren. Innevarande år har skolledningen 

påbörjat ett arbete med att ta fram nya policydokument på skolan. Bland annat har 

en ny arbetsplan tagits fram. Dock har inte företrädare för eleverna och deras vårdnadshavare 

medverkat vid utarbetandet av arbetsplanen. Under året har även en 

skolutvecklingsgrupp tillsatts. 

Av intervjuerna med lärarna framgår det att de hittills endast i begränsad utsträckning 

diskuterat och analyserat resultat på skolan. Det är vidare enbart i en del ämnen/ämneslag 

som lärare gör en uppföljning av resultat samt prövar undervisningsmål 

och metoder. Någon gemensam systematik för detta arbete finns inte på 

skolan utan det är upp till den enskilde läraren att följa upp resultaten. Av intervjuer 

med lärare och elever framgår det att elevernas möjligheter att tillsammans med 

lärarna utvärdera undervisningen varierar mellan lärare och ämne. Av intervjuerna 

med skolledning och lärare samt granskning av insända dokument framgår det vidare 

att det utöver fastställda dagar för utvärdering på skolan saknas en tydlig struktur 

för hur det systematiska kvalitetsarbetet ska bedrivas. Skolledningen är väl medveten 

om att detta arbete behöver vidareutvecklas. Inspektörerna bedömer att skolans 

systematiska kvalitetsarbete bör förbättras. Vidare måste företrädare för elever och 

deras vårdnadshavare beredas möjlighet att delta i utarbetandet av skolans arbets-

SKOLVERKET 

18 (18) 

plan. 



främja skolornas kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga utbildningarnas 

nationella mål. Kvalitetsredovisningen syftar även till att ge information om 

verksamheten och dess måluppfyllelse. Enligt förordningen om kvalitetsredovisning 

ska kvalitetsredovisningen innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de 

nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka 

åtgärder skolan avser att vidta för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningen ska 

verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens måluppfyllelse 

redovisas. I kvalitetsredovisningen ska uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplanen 

redovisas. 

Skolan kvalitetsredovisning har en god struktur där verksamhetens förutsättningar 

och arbetet i verksamheten tydligt framgår. Bedömningen av måluppfyllelsen är 

överlag av god kvalitet. Målsättningar och åtgärder för ökad måluppfyllelse är överlag 

konkreta men bör inom enstaka områden ytterligare konkretiseras. Kvalitetsredovisningen 

innehåller däremot endast en redovisning av skolans kunskapsresultat i 

svenska, engelska och matematik. Vidare har inte elever medverkat i utarbetandet 

av kvalitetsredovisningen. Inte heller elevernas vårdnadshavare har givits möjlighet 

att delta i arbetet med kvalitetsredovisningen. 

Inspektörerna bedömer att kvalitetsredovisningen måste redovisa skolans kunskapsresultat 

i fler ämnen än svenska, engelska och matematik. Vidare måste skolan 

tillse att elever medverkar i utarbetandet av kvalitetsredovisningen samt att elevernas 

vårdnadshavare ges möjlighet att delta i arbetet med kvalitetsredovisningen. 

2008-06-19 Lund 

Michael Erenius 

Per Joel Jarlunger


Rektorsområde F-5 

Dnr 53-2008:334 

Utbildningsinspektion i Parkskolan, Norra Lyckans skola 

och Oderljunga skola 

Förskoleklass 

Grundskola årskurs 1-2 



Grundsärskola årskurs 1-5 

Inledning 

Skolverket har granskat verksamheten i rektorsområde 1 i Perstorps kommun och 

besökt Parkskolan, Norra Lyckans skola och Oderljunga skola den 8 – 10 april 

2008. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen. 

Inspektionen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden 

samt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl 

verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga 

författningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns i 

separata material och på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se/Inspektion). 







Underlag 

Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och 

skolorna, dels den information som samlats in under besöket. Även annan information 

om kommunen och skolorna från Skolverkets nationella uppföljningssystem, 


I skolorna intervjuades rektorn samt företrädare för elever, personal och föräldrar. 

Inspektörerna besökte även lektioner i olika ämnen. Även andra iakttagelser i 

skolmiljön och studier av dokument som finns i rektorsområdet (alt skolan) utgör 

underlag för bedömningen. 


rapporten.

SKOLVERKET 

2 (21) 

Beskrivning av rektorsområdet 

Parkskolan 

Antal elever 




Norra Lyckans skola 

Antal elever 



Oderljunga skola 

Antal elever 


Grundskola 45 

Rektorsområde 1 omfattar sedan läsåret 2006/07 Parkskolan och Norra Lyckans 

skola inne i Perstorps tätort samt Oderljunga skola i samhället Oderljunga, 7 km 

från centralorten. På Parkskolan finns förskoleklass och årskurserna 1-2, på Norra 

Lyckans skola finns årskurserna 3–5 och i Oderljunga skola finns förskoleklass och 

årskurserna 1–5. Eleverna på Oderljunga skola undervisas i s.k. B-form, vilket innebär 

att två årskurser undervisas tillsammans. På Parkskolan och Norra Lyckans 

skola finns ett antal elever inskrivna i grundsärskola. På Norra Lyckans skola finns 

också en kommungemensam s.k. förberedelseklass med nyanlända elever i åldrarna 

7–16 år. I anslutning till skolorna finns fritidshem. Eleverna går vidare till Centralskolan 

i årskurs 6. 


Verksamheten i rektorsområdet håller i vissa avseenden god kvalitet, men i andra 

avseenden mindre god kvalitet. 

Skolorna ger bra förutsättningar för elevernas lärande genom att den pedagogiska 

verksamheten utgår från målen i läroplan och kursplaner, genom varierade arbetssätt 

och genom välutbildad personal. Kunskapsresultaten har emellertid inte följts 

upp på ett systematiskt sätt vare sig på individ- eller skolnivå och är därför svårbedömda. 

Enligt intervjuer med personalen och utifrån t.ex. resultat på nationella 

ämnesprov för skolår 5, behöver skolorna arbeta vidare för att förbättra elevernas 

kunskapsresultat. Arbetet med elever i behov av särskilt stöd måste förbättras. I 

detta arbete är det också angeläget att samverkan med mottagande 6–9-skola utvecklas. 

Skolorna bör se över hur lärarna används utifrån sina respektive ämnesutbildningar 

så att alla elever ges lika möjligheter att nå kunskapsmålen i alla ämnen.

SKOLVERKET 

3 (21) 

Skolorna måste också se över elevernas tillgång till undervisning i svenska som andraspråk 

och hem- och konsumentkunskap samt utrymmet för elevens val. 

På skolorna pågår ett aktivt arbete för att skapa en trygg studiemiljö och arbetsro, 

men detta arbete bör utvecklas ytterligare. Skolans rektor är väl förtrogen med 

verksamheten och driver tillsammans med personalen ett kvalitetsarbete för att 

utveckla utbildningen i enlighet med de nationella målen. Det finns dock behov av 

ett förbättrat och mer systematiskt kvalitetsarbete, i syfte att få ett bättre underlag 

för vilka åtgärder skolan ska vidta för att förbättra måluppfyllelsen. 


Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas. 

- Elevernas kunskapsutveckling följs inte upp och dokumenteras i samtliga ämnen 

(avsnitt 2.7 läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen 

och fritidshemmet). 

- Skolorna gör inte en systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskaper 

i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i grundskolan samt i den 

obligatoriska särskolan i samtliga ämnen (4 kap. 1 § skollagen, 2 kap. 6 § grundskoleförordningen, 

2 kap. 2 § särskoleförordningen, avsnitt 1 och 2.8 läroplanen 

för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet). 


skollagen, 5 kap. 1 § grundskoleförordningen). 



- Elever i behov av stöd i form av studiehandledning på modersmålet får inte 

sådant stöd (5 kap. 2 § grundskoleförordningen). 



- Alla elever i behov av undervisning i svenska som andraspråk får inte sådan 

undervisning (2 kap. 15 och 16 §§ grundskoleförordningen). 

- Eleverna ges inte möjlighet att nå målen för årskurs 5 i ämnet hem- och konsumentkunskap 

(2 kap. 6 § grundskoleförordningen, kursplanen för ämnet 

hem- och konsumentkunskap). 

- Undervisning i elevens val anordnas inte i enlighet med grundskoleförordningen 

(2 kap. 19 och 20 §§ grundskoleförordningen). 

- Skolornas kvalitetsredovisning uppfyller inte författningarnas krav (3 och 4 §§ 

förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).

SKOLVERKET 

4 (21) 




- Skolorna bör arbeta vidare för att förbättra elevernas kunskapsresultat. 

- Skolorna bör arbeta vidare för att skapa en god studiemiljö för alla elever. 

- Skolorna bör se över att alla elever ges möjlighet att nå målen för årskurs 5 i 

samtliga ämnen. 

- Skolorna bör se över att lärarna i större utsträckning används utifrån sin utbildning. 

- Samverkan mellan förskoleklass, skola och fritidshem samt med mottagande 

6–9-skola bör förbättras. 

- Skolornas kvalitetsarbete bör förbättras.

SKOLVERKET 

5 (21) 

Bedömningar 







krav. 

1 KUNSKAPER 

Inom detta granskningsområde behandlas skolans kunskapsresultat och arbetet för 

att varje elev ska nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner. 

Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger för att eleverna ska nå målen. 

1.1 Kunskapsresultat 


• om eleverna tillägnar sig kunskaper i enlighet med läroplanens och kursplanernas 

mål. 

Tabell 1. Resultatmått för elever i rektorsområde 1 

Andel elever som nått målen i svenska 

skolår 5 i procent 

Andel elever som nått målen i matematik 


Andel elever som nått målen i engelska 


Källa: Rektorsområde 1, Perstorps kommun 

2007 

81 

78 

85 

Kommentar: 

Enligt intervjuerna med rektorn och personalen når flertalet elever målen i de olika 

ämnena. En samlad bild av resultaten finns dock endast när det gäller ämnena 

svenska, matematik och engelska. Enligt intervjuerna ligger tyngdpunkten i undervisningen 

på dessa ämnen, då de utgör en förutsättning för att eleverna ska kunna nå 

målen i skolans övriga ämnen. Resultaten är svårtolkade eftersom sammanställningar

SKOLVERKET 

6 (21) 

inte gjorts regelbundet och eftersom skolorna tidigare tillhört olika rektorsområden. 

Enligt rektorn går det inte att se några anmärkningsvärda skillnader mellan pojkars 

och flickors resultat. Lärarna anser att kraven för godkända resultat på det nationella 

ämnesprovet i engelska är lågt ställda, och menar att detta är förklaringen till de bättre 

resultaten i engelska än i svenska år 2007. Enligt lärarna och rektorn låg flera av 

de elever som år 2007 bokförts som ”ej godkända” nära gränsen till att bli godkända. 

Genom att åtgärdsprogram upprättats och insatser gjorts för dessa elever, nådde 

flera av eleverna målen i ett eller flera av ämnena svenska, engelska och matematik 

vid slutet av årskurs 5. Lärarna bedömer också att ett antal av de elever som inte nått 

målen bör ha haft möjlighet att uppnå målen under årskurs 6. Lärarna har emellertid 

ingen bild av om dessa elever lyckats nå målen, eftersom eleverna byter skola och 

lärare efter årskurs 5. 

Enligt rektorn är prognosen att alla elever i Oderljunga skola kommer att uppnå 

målen för årskurs 5 i ämnena svenska, engelska och matematik vårterminen 2008. 

1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat 


• om lärarna fortlöpande följer upp resultaten så att undervisningsmål och metoder 

ständigt kan prövas och utvecklas i förhållande till styrdokumentens krav, 

• om kunskapsresultaten följs upp i alla ämnen, 

• om kunskapsresultaten följs upp regelbundet under hela skoltiden, 

• om utvecklingssamtal genomförs om hur elevens kunskapsutveckling och sociala 

utveckling bäst kan stödjas, 

• om en framåtsyftande individuell utvecklingsplan upprättas i samband med 

utvecklingssamtalen. 

Bedömning av området Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat: 

Ej godtagbar 

kvalitet 

Mindre god 

kvalitet 

x 

God kvalitet 

Mycket god 

kvalitet 

Motivering: 

Kursplanernas mål har ”brutits ner” årskursvis i samband med kommunens s.k. 

”Röda tråden”-arbete för ett antal år sedan. ”Röda tråden”-materialet används av 

lärarna som en utgångspunkt för vilken kunskapsnivå eleverna bör ha uppnått efter 

varje årskurs. Skolornas nuvarande system för att följa elevernas kunskapsutveckling 

består bland annat av olika diagnosmaterial som t.ex. ”Språket lyfter”, s.k. Läsutvecklingsschema 

(LUS), Skolverkets diagnosmaterial i matematik och nationella 

ämnesprov. Lärarna tar på individnivå fram ett underlag om elevens kunskapsutveckling 

i främst ämnena svenska, engelska och matematik inför utvecklingssamtal 

och upprättande av individuella utvecklingsplaner, IUP. Elever och föräldrar får

SKOLVERKET 

7 (21) 

förbereda sig inför utvecklingssamtalen och upprättande av IUP genom t.ex. olika 

frågor som besvaras inför utvecklingssamtalet. Intervjuade elever och föräldrar känner 

i huvudsak till innehållet i de IUP som upprättas vid utvecklingssamtalen. 

Inspektörerna bedömer dock att avsaknaden av en kontinuerlig uppföljning av elevens 

kunskapsutveckling i alla ämnen leder till en försämrad kvalitet i informationen 

till elever och vårdnadshavare vid utvecklingssamtalen. Avsaknaden av en kontinuerlig 

kunskapsuppföljning ger också ett bristfälligt underlag för att kunna upprätta 

en framåtsyftande IUP för varje elev. Inspektörerna bedömer vidare att skolorna, 

mot bakgrund av kunskapsresultaten i både rektorsområdet och i kommunen som 

helhet, måste arbeta vidare med uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsutveckling 

och kunskapsresultat i samtliga ämnen och över tid, i syfte att vidta åtgärder 

för att förbättra elevernas resultat. 

Inspektörerna bedömer således att det finns brister i rektorsområdets arbete med 

kunskapsuppföljning som måste utvecklas. 

Uppföljning av alla ämnen 

Enligt läroplanen ska läraren utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera varje 

elevs kunskapsutveckling. 

Inspektionen visar att lärarna i rektorsområdet inte följer upp elevernas kunskapsutveckling 

på ett systematisk sätt i andra ämnen än svenska, engelska och matematik. 

Intervjuade föräldrar har liten eller ingen kännedom om vilka mål som finns för 

utbildningen. Det finns rutiner för överlämning av information kring elever vid 

övergången till årskurs 6, men de avlämnande skolorna i rektorsområdet får ingen 

återkoppling om hur det går för eleverna i de senare årskurserna. Enligt rektorn är 

nya rutiner för att säkerställa återkoppling under utarbetande. Enligt inspektörernas 

intervjuer och enligt rektorsområdets kvalitetsredovisningar har andelen elever i 

behov av särskilt stöd ökat, och kunskapsresultaten i rektorsområdet och i kommunen 

behöver förbättras. 

1.3 Bedömning 


• om lärarna gör en allsidig bedömning av elevernas kunskaper, 

• om lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedöma 

elevers kunskapsutveckling, 

• om lärarna vid bedömning utgår från de nationella målen i kursplanerna. 

Bedömning av området Bedömning: 

Ej godtagbar 

kvalitet 

Mindre god 

kvalitet 

God kvalitet 

x 

Mycket god 

kvalitet

SKOLVERKET 

8 (21) 

Motivering: 

Eleverna får enligt intervjuerna på olika sätt redovisa hur och vad de har lärt sig. 

Enligt intervjuerna med lärarna samverkar de lärare i rektorsområdet som har elever 

i årskurs 5 kring rättning och bedömning av de nationella ämnesproven för skolår 5. 

Lärarna använder sig också vid bedömning av de i kommunen framtagna lokala 

bearbetningarna av de nationella kursplanerna i olika ämnen. Som framgår av andra 

avsnitt, behöver skolorna dock arbeta vidare med såväl kunskapsuppföljning och 

samverkan med andra skolor. 

1.4 Genomförande av utbildningen 


• om läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen för 

skolans utbildning, 

• om organisation och arbetssätt ger utrymme för olika kunskapsformer, 

• om eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet, 

• om eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga 

att arbeta i demokratiska former, 

• om undervisningen är allsidig och saklig, 

• om de som arbetar i skolan samverkar för att göra skolan till en god miljö för 

utveckling och lärande, 

• om skolan samverkar med arbetslivet och närsamhället, 

• om arbetet i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och lärande och 

ligger till grund till fortsatt skolgång. 

Bedömning av området Genomförande av utbildningen: 

Ej godtagbar 

kvalitet 

Mindre god 

kvalitet 

God kvalitet 

x 

Mycket god 

kvalitet 

Motivering: 

Enligt intervjuerna utgår lärarna i undervisningen utifrån de mål som finns i läroplanen 

och kursplanerna för grundskolan och grundsärskolan. Inspektörerna såg 

vid besöken i de tre skolorna exempel på varierade arbetssätt som ger utrymme för 

olika kunskapsformer och en saklig och allsidig utbildning. Vid inspektionstillfället 

pågick s.k. kultur- och författarveckor med bland annat teaterföreställningar, och 

skolorna gästades av författare och sagoberättare. Verksamheten i förskoleklasserna 

bidrar till att stimulera varje barns utveckling och lärande och ligger till grund för 

fortsatt skolgång. I Oderljunga skola arbetar personalen i klass F-1 på ett medvetet 

sätt för att få en bra balans mellan de olika krav som ställs på verksamheten i för-

SKOLVERKET 

9 (21) 

skoleklassen respektive skolan. 

Lärarna berättar att de uppmuntrar eleverna att komma med förslag på med vad 

och hur de ska arbeta, och eleverna kan ge förslag på hur de har fått vara med och 

påverka undervisningen. Intervjuade elever känner i huvudsak till sina individuella 

mål som satts upp i IUP:n. På samtliga skolor genomförs klassråd och elevråd regelbundet 

och eleverna tränas i att arbeta i demokratiska arbetsformer. Elever på 

Parkskolan har skrivit brev till kommunen angående skolgårdens utrustning och fått 

gehör för sina synpunkter. 

Skolorna genomför utbildningen i huvudsak med god kvalitet och i enlighet med 

nationella mål och riktlinjer. Eleverna har i huvudsak har goda möjligheter till 

inflytande och ansvarstagande, men det är av vikt att skolorna arbetar vidare för 

att säkerställa alla elevers möjlighet till ett reellt inflytande över sin utbildning oberoende 

av vilken lärare eleven har. Skolorna behöver dock arbeta vidare med samverkan 

mellan förskoleklass, skola och fritidshem samt med mottagande 6–9-skola 

enligt nedan. 

Samverkan inom skolan 

Enligt läroplanen ska alla som arbetar i skolan samverka för att göra skolan till en 

god miljö för utveckling och lärande. Läraren ska samverka med andra lärare i arbetet 

med att nå utbildningsmålen. 

Enligt läroplanen ska samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem 

utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. För att stödja 

elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv ska skolan också sträva 

efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskolan samt med de gymnasiala 

utbildningar som eleverna fortsätter till. 

Enligt intervjuerna finns goda möjligheter till samverkan mellan lärare inom skolorna. 

Företrädare för lärarna på de tre skolorna träffas också regelbundet tillsammans 

med rektorn i syfte att bland annat korta beslutsvägarna till personalen och 

för att skapa gemensamma förhållningssätt och rutiner på de tre skolorna. Det 

finns en formaliserad samverkan mellan fritidshemmen och skolorna som bidrar till 

att berika elevernas utveckling och lärande. På Norra Lyckans skola deltar fritidspedagoger 

i utvecklingssamtal, vilket upplevs som en tillgång. Enligt intervjuerna fungerar 

samverkan mellan lärare och fritidspedagoger dock inte fullt ut så bra som 

den skulle kunna göra. Enligt inspektörernas bedömning bör skolorna se över samverkan 

mellan förskoleklass, skola och fritidshem. 

Kontakterna med den mottagande 6-9-skolan har hittills inskränkt sig till överlämning 

av information kring de elever som slutar årskurs 5. Samverkan med 6-9- 

skolan har påbörjats, men är enligt såväl intervjuerna, skolornas egna utvärderingar 

och inspektörernas bedömning ett förbättringsområde. Detta gäller såväl grundskolan 

som särskolan.

SKOLVERKET 

10 (21) 

1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behov 


• om undervisningen anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheter 

och tänkande, 

• om särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet, 

• om det vid behov av särskilda stödåtgärder alltid utarbetas åtgärdsprogram som 

uppfyller författningarnas krav. 

Bedömning av området Anpassning av verksamheten till elevernas behov: 

Ej godtagbar 

kvalitet 

Mindre god 

kvalitet 

x 

God kvalitet 

Mycket god 

kvalitet 

Motivering: 

Inspektörerna har vid skolbesöken sett exempel på en varierad undervisning. Enligt 

intervjuerna med personal i särskolan finns goda förutsättningar för en bra individanpassning 

för de inskrivna eleverna. Inspektörerna bedömer att undervisningen i 

rektorsområdet som helhet i huvudsak präglas av en god individanpassning. Personalen 

strävar på ett medvetet sätt efter att göra anpassningar inom klassens ram 

utifrån varje elevs förutsättningar och behov. Personalen på skolorna anser dock att 

man inte kan erbjuda undervisning i svenska som andraspråk i enlighet med kursplanen 

till de elever som är i behov av undervisning i ämnet, och personalen anser 

att insatserna för elever med annat modersmål än svenska är otillräckliga. Se vidare 

avsnitt 3.1. 

Inspektörerna bedömer emellertid att det finns ett antal brister när det gäller åtgärder 

för de elever som är i behov av särskilt stöd i grundskolan. 

Särskilt stöd, åtgärdsprogram 

Enligt skollagen ska särskilt stöd ges till barn som behöver det i förskoleklassen. 

Enligt skollagen ska särskilt stöd ges till elever som har svårigheter i skolarbetet. 

Enligt grundskoleförordningen ska beslut om särskilt stöd fattas av rektorn utom 

vad gäller placering i särskild undervisningsgrupp och anpassad studiegång. 

Enligt grundskoleförordningen ska rektorn se till att en elevs behov av särskilda 

stödåtgärder utreds. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd, ska rektorn 

se till att ett åtgärdsprogram upprättas. Av programmet ska det framgå vilka 

behoven är, hur de ska tillgodoses samt hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. 

Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när åtgärdsprogrammet 

utarbetas. 

Enligt grundskoleförordningen ska en elev få studiehandledning på sitt modersmål 

om eleven behöver det. 

Enligt grundskoleförordningen ska styrelsen efter samråd med eleven och elevens

SKOLVERKET 

11 (21) 

vårdnadshavare besluta i fråga om elevens placering i en särskild undervisningsgrupp. 

Styrelsens beslut får överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd. 

Enligt grundskoleförordningen får styrelsen, om en elev inte kan få utbildning som 

i rimlig grad är anpassad efter elevens situation och förutsättningar, besluta om 

anpassad studiegång för eleven efter att ha hört elevvårdskonferensen. Därvid får 

avvikelser göras från timplanen. 

Enligt intervjuerna med rektorn och personalen, har skolorna rutiner för att identifiera 

stödbehov. Elevvårdsteamet anser att klasslärarna har god medvetenhet om 

vilka elever som är i behov av stödinsatser och söker göra anpassningar utifrån deras 

individuella behov vad gäller både läromedel och arbetssätt. Flertalet lärare erbjuds 

regelbunden handledning av specialpedagogerna, vilket är uppskattat. Flera 

lärare på Parkskolan uttrycker dock önskemål om ytterligare tid för handledning. 

Under innevarande läsår har särskilda satsningar gjorts för att identifiera stödbehov 

i förskoleklassen i syfte att kunna sätta in stödåtgärder i ett tidigare skede. 

Däremot anser både rektorn, personal och föräldrar att insatserna för elever i behov 

av särskilt stöd i vissa fall är otillräckliga. Några av de intervjuade föräldrarna 

anser att det i princip krävs en ”diagnos” av något slag, t.ex. dyslexi, för att en elev 

ska ges särskilt stöd. Enligt rektorn har skolorna under de senaste åren gjort satsningar 

på att skaffa olika datorhjälpmedel, bland annat s.k. DAISY-spelare, talsyntes 

etc. till elever med läs- och skrivsvårigheter, oavsett om en elev har en s.k. diagnos 

eller ej. Rektorn anser också att skolorna arbetar för att alla elever i behov av 

stöd ska få tillgång till det stöd som de behöver, och att skolorna i detta arbete strävar 

efter att ha ett nära samarbete med föräldrarna. Rektorn och personalen anser 

att befintliga resurser används så att de kommer de elever tillgodo som har de största 

behoven av särskilt stöd. 

Det finns ett upplevt behov av mer förebyggande arbete för att förhindra att elever 

får svårigheter i skolarbetet. De insatser som görs för elever i behov av särskilt stöd 

består enligt intervjuerna alltför ofta av ”brandkårsutryckningar”. Personalen på 

skolorna upplever en frustration över att det särskilda stödet allt mer måste inriktas 

på elever med social problematik snarare än på de elever som har svårigheter med 

att nå kunskapsmålen. Skolorna har tillgång till kommunens kurator, vilket upplevs 

vara en viktig tillgång då andelen elever med sociala problem har ökat. Enligt intervjuerna 

fungerar samverkan med socialtjänsten bra. 

Av rektorsområdets kvalitetsredovisning och av intervjuerna framgår att det på 

skolorna finns en osäkerhet om i vilken mån elever i behov av särskilt stöd får sitt 

stödbehov tillgodosett när de lämnar årskurs 5. Enligt intervjuerna finns exempel 

på att elever ”trillar mellan stolar” när de byter skola, trots att det funnits dokumentation 

kring stödbehov och vilka insatser som gjorts för eleven som har överlämnats 

till Centralskolan. Detta gäller bland annat elever som haft stöd i form av tekniska 

hjälpmedel på grund av läs- och skrivsvårigheter. Vid inspektionstillfället hade 

dock ett utvecklingsarbete påbörjats för att förbättra samverkan mellan avlämnande 

och mottagande skolor i kommunen. 

Av intervjuerna har framkommit att åtgärdsprogram i första hand upprättas för 

elever i behov av särskilt stöd i ämnena svenska och matematik. För elever som inte

SKOLVERKET 

12 (21) 

når målen/riskerar att inte nå målen i engelska upprättas sällan eller aldrig åtgärdsprogram. 

Inspektörerna finner detta anmärkningsvärt mot bakgrund av den relativt 

höga andel elever som inte når godkända resultat på de nationella ämnesproven i 

engelska. Enligt intervjuerna upprättas inte åtgärdsprogram vid svårigheter i andra 

ämnen. Inspektörerna bedömer att skolorna måste se över rutinerna kring när åtgärdsprogram 

upprättas för en elev. 

Stöd i form av studiehandledning på modersmålet förekommer för vissa elever, 

men inte för alla de elever som har behov av sådant stöd, vilket måste ses över. 

Kännedomen om rätten till denna form av stöd varierar också mellan olika lärare, 

vilket behöver uppmärksammas. 

Vid inspektionstillfället undervisades ett litet antal elever i en särskild undervisningsgrupp 

under delar av skoldagen. Gruppen kommer att avvecklas under kommande 

läsår av ekonomiska skäl. Enligt intervjuerna med rektorn och personalen 

finns ett antal elever på skolorna som är i stora behov av specialpedagogiska insatser 

som inte kan tillgodoses på annat sätt än i en särskild undervisningsgrupp. Inspektörerna 

kan inte inom ramen för inspektionen ta ställning till stödinsatser i 

enskilda fall eller uttala sig om befarade brister. Inspektörerna vill dock framhålla 

att det är inte är de ekonomiska resurserna utan skolans utredning av en elevs konstaterade 

behov av stöd som måste avgöra vilken typ av särskilt stöd som anordnas. 

Beslut om placering i särskild undervisningsgrupp fattas på delegation av rektor. 

Beslut om placering görs vid elevvårdskonferens i samråd med elevens vårdnadshavare. 

Ingen elev placeras enligt rektorn i den särskilda undervisningsgruppen mot 

vårdnadshavarnas vilja, då det strider mot tankarna med verksamheten där. Av intervjuer 

med föräldrar framkommer dock att vårdnadshavare inte informeras om 

möjligheten att överklaga beslut om placering i en särskild undervisningsgrupp, 

vilket inte är i enlighet med bestämmelserna i grundskoleförordningen. 

I rektorsområdet fanns vid inspektionstillfället två elever för vilka beslut om avvikelse 

från timplanen, anpassad studiegång, har fattats. Bland annat har elevernas 

undervisningstid i ämnet engelska reducerats. Beslutet har fattats i samråd med 

vårdnadshavarna, i syfte att eleverna i första hand ska kunna uppnå målen i svenska. 

Som angetts ovan, ligger det inte inom ramen för inspektionen att uttala sig om 

insatta stödåtgärder i enskilda fall, men inspektörerna vill betona vikten av att skolan 

följer upp och utvärderar de åtgärder som vidtas för elever i behov av särskilt 

stöd. Detta blir särskilt viktigt när timplanen reduceras i något av de ämnen som är 

behörighetsgivande inför gymnasieskolan. 

På Norra Lyckans skola bedrivs undervisning för nyanlända elever mellan 7-16 år i 

kommunen som inte behärskar svenska språket i s.k. förberedelseklass. För dessa 

elever saknas beslut om placering i särskild undervisningsgrupp och anpassad studiegång. 

Se vidare kommunrapporten. 

Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att skolorna med de svagheter som 

påtalats inte lever upp till författningarnas krav avseende rätten till stöd. Det är 

enligt inspektörerna bedömning angeläget att det påbörjade arbetet för en förbättrad 

samverkan mellan kommunens skolor kring elever i behov av särskilt stöd fullföljs.

SKOLVERKET 

13 (21) 


Inom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att påverka och stimulera 

eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dessa 

komma till uttryck i vardaglig handling. 

2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro 


• om skolan utgör en trygg miljö, 

• om skolan har en studiemiljö som är inriktad på lärande och ger stöd åt att utveckla 

kunskaper, 

• om skolan/lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete, 

• om skolan har ordningsregler som är utarbetade i samverkan med personal, 

elever och företrädare för elevernas vårdnadshavare, 

• om skolan har upprättat en likabehandlingsplan i enlighet med författningarna 

och dess mål och åtgärder är synliga i det dagliga arbetet. 

Bedömning av området Normer och värden i studiemiljö och samvaro: 

Ej godtagbar 

kvalitet 

Mindre god 

kvalitet 

x 

God kvalitet 

Mycket god 

kvalitet 

Motivering: 

Enligt intervjuerna med elever, upplever de att de i stort trivs och är trygga på sina 

skolor. Samtliga skolor arbetar med olika förebyggande åtgärder för att skapa en 

god studiemiljö, t.ex. genom kompissamtal och genom det s.k. ”Lions Quest”- 

materialet som personalen fått fortbildning kring. Eleverna på samtliga skolor får 

förbereda sig inför utvecklingssamtal genom att värdera sin trygghet och trivsel på 

skolorna, vilket diskuteras tillsammans med elev och vårdnadshavare under samtalet 

och ligger till grund för olika insatser vid behov. Ordningsregler har tagits fram 

tillsammans med eleverna. 

Det finns dock behov av att arbeta vidare för att förbättra elevernas arbetsro och 

för att förbättra elevernas trygghet och trivsel, t.ex. under rasterna. 

Trygg miljö, studiemiljö, värdegrundsarbete 

Enligt läroplanen ska skolan aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att 

omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i 

praktisk vardaglig handling. 

Enligt läroplanen ska alla som arbetar i skolan samverka för att göra skolan till en 

god miljö för utveckling och lärande.

SKOLVERKET 

14 (21) 

Enligt skollagen ska den som verkar inom skolan aktivt motverka alla former av 

kränkande behandling. 


barn och elever ska huvudmannen för verksamheten se till att det bedrivs ett målinriktat 

arbete för att främja barns och elevers lika rättigheter samt att motverka diskriminering 

på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, 

sexuell läggning eller funktionshinder och motverka annan kränkande behandling. 



vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts 

för trakasserier och annan kränkande behandling. 

Enligt läroplanen ska ingen i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, 

etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder 

eller för annan kränkande behandling. Tendenser till trakasserier och 

annan kränkande behandling ska aktivt motverkas. Läraren ska uppmärksamma och 

i samråd med övrig skolpersonal vidta nödvändiga åtgärder för att förebygga och 

motverka alla former av kränkande behandling. 

Enligt intervjuer med lärare på Norra Lyckan, har skolan genomfört kartläggningar 

tillsammans med eleverna om det finns platser eller tidpunkter där kränkningar kan 

förekomma. Omklädning i samband med idrottsundervisningen har identifierats 

som ett riskområde, och skolan har därför vidtagit åtgärder genom t.ex. förstärkt 

vuxennärvaro i omklädningsrummen. På Parkskolan har barnen fått identifiera vissa 

ställen på skolgården där de upplever att det ofta blir bråk och där personalen 

ibland inte har haft uppsikt. Skolan har därefter vidtagit åtgärder. Eleverna på Parkskolan 

och Norra Lyckans skola anser dock att det behövs fler vuxna ute på rasterna, 

och de pekar i intervjuerna ut vissa platser där det kan vara svårt för de vuxna 

att ha uppsikt. Eleverna på både Parkskolan och på Norra Lyckans skola berättar att 

de ibland är rädda för ”de stora eleverna” från Centralskolan, som de menar kommer 

och förstör t.ex. cyklar eller lekredskap. Enligt intervjuerna med elevvårdspersonal, 

finns ett antal elever i skolorna med otrygga hemförhållanden som inte mår 

bra och som kan uppvisa oro och utåtagerande beteende i skolan. På Parkskolan 

anser både intervjuad personal och föräldrar att det inte alltid råder god arbetsro på 

lektionerna. 

I intervjuerna framkommer att det ibland kan vara ett problem att Perstorp är ett 

litet samhälle där ”alla känner alla”. Intervjuade lärare framför viss självkritik genom 

att de menar att de ibland talar för mycket om problem med föräldrar, vilket 

kan leda till att föräldrar förmedlar en alltför negativ bild av skolan till barnen. Lärarna 

ger också exempel på föräldrar som kommer till skolan och skäller ut lärare 

inför eleverna. Intervjuade föräldrar har i vissa fall negativa bilder på grund av hörsägen 

om utåtagerande elever eller om hur skolorna arbetar i elevvårdsärenden. 

Inspektörerna bedömer att det är av vikt att skolorna uppmärksammar att alla som 

arbetar i skolan har ett professionellt förhållningssätt till de problem som kan finnas 

och samverkar med föräldrar för att göra skolan till en positiv studiemiljö för eleverna. 

Enligt inspektörernas bedömning finns det goda förutsättningar för en god

SKOLVERKET 

15 (21) 

samverkan med föräldrar, bland annat genom de tre skolornas föräldraråd. Inspektörerna 

bedömer att skolorna bör arbeta vidare för att skapa en god studiemiljö där 

alla elever känner sig trygga och har arbetsro. 

Ansvaret för att upprätta likabehandlingsplaner var vid tidpunkten för inspektionen 

inte delegerat till rektorn. Därför görs en samlad bedömning av kommunens upprättade 

likabehandlingsplaner i kommunrapporten. 


Inom detta granskningsområde behandlas tillgång till utbildning samt verksamhetens 

ledning och personal och hur skolan följer de nationella bestämmelserna som 

omfattar dessa grupper. Inspektionen granskar dessutom rektors och personalens 

ansvarstagande för skolans målinriktning och myndighetsutövning samt hur skolans 

kvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. 

3.1 Tillgång till likvärdig utbildning 


• om skolan tar emot elever enligt bestämmelserna, 

• om varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar, 

• om skolan erbjuder eleverna valmöjligheter i enlighet med författningarna, 

• om skolan erbjuder eleverna studie- och yrkesorientering, 

• om eleverna har tillgång till nödvändig utrustning och ändamålsenliga lokaler, 

• om utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag som 

kan föranleda obetydlig kostnad, 

• om verksamheten i förskoleklassen omfattar minst 15 timmar i veckan eller 525 

timmar om året. 

Bedömning av området Tillgång till likvärdig utbildning: 

Ej godtagbar 

kvalitet 

Mindre god 

kvalitet 

x 

God kvalitet 

Mycket god 

kvalitet 

Motivering: 

På samtliga skolor finns god tillgång till pedagogisk utrustning som behövs för en 

tidsenlig utbildning. Skolorna har bl.a. nya datorer och tillgång till s.k. strömmande 

media, som bidrar till en varierad och allsidig utbildning. Tillgången till tekniska 

hjälpmedel för elever med t.ex. läs- och skrivsvårigheter har förbättrats under de 

senaste åren. Lokalerna är ändamålsenliga och skolgårdarna är rymliga med gott om 

lekredskap. 

Studieresor finansieras alltid av skolan. Enligt intervjuerna med personal har föräldrar 

under innevarande termin betalat 30 kr för ett teaterbesök. På skolorna finns i

SKOLVERKET 

16 (21) 

vissa fall s.k. klasskassor som föräldrar ansvarar för. Skolorna har vänt sig till och 

fått stöttning av Majblommekommittén för att alla elever ska kunna delta i vissa 

frivilliga utflykter som föräldrar anordnar. Inspektörerna vill framhålla vikten av att 

alla elever ska kunna delta i de aktiviteter som skolan anordnar. 

Parkskolan har sedan några år tillbaka infört ”fyradagarsvecka” för förskoleklasserna. 

Enligt intervjuerna har den tid de dagar barnen vistas i förskoleklassen förlängts 

så att den lagstadgade tiden uppfylls. Av inspektionen har framkommit att ämnet 

idrott och hälsa har en stark position på främst Norra Lyckans skola. Samtliga skolor 

anordnar också simundervisning från och med förskoleklassen. Enligt inspektörernas 

bedömning ger skolorna därmed goda möjligheter för att eleverna ska kunna 

uppnå de mål som finns i ämnet för årskurs 5. 

Inspektörerna bedömer dock att det finns brister i likvärdighet vad gäller elevernas 

tillgång till utbildning i ett antal av grundskolans ämnen. Det finns också bristande 

valmöjligheter för eleverna, som måste förbättras. 

Garanterad undervisningstid 

Enligt skollagen omfattar det garanterade antalet undervisningstimmar 6 665 timmar 

i grundskolan. Av timplanen framgår utbildningens omfattning i timmar för 

ämnen, ämnesgrupper, språkval och elevens val. Det är den minsta undervisningstid 

som eleverna ska erbjudas. 

Enligt grundskoleförordningen finns en kursplan för varje ämne. I kursplanen anges 

bl.a. de mål som eleverna ska ha uppnått efter det femte och det nionde skolåret. 

Enligt grundskoleförordningen ska undervisning i svenska som andraspråk anordnas 

för elever om det behövs. Rektorn beslutar om undervisning i svenska som 

andraspråk ska anordnas för en elev. Undervisningen ska anordnas i stället för undervisning 

i svenska. 

Enligt Perstorpsskolornas gemensamma timplan ska undervisning i hem- och konsumentkunskap 

anordnas under årskurs 5. Enligt intervjuerna förekommer dock 

ingen undervisning i ämnet förrän eleverna kommer till Centralskolan. Av inspektörernas 

intervjuer och observationer framkommer att eleverna har möjlighet att 

uppnå en del av målen för ämnet inom ramen för temaområden på Oderljunga 

skola och under tid för samverkan mellan skola och fritidshem på Norra Lyckans 

skola. Någon uppföljning av vilka mål som eleverna har nått inom ämnet görs dock 

inte. Inspektörerna bedömer att undervisningen i ämnet hem- och konsumentkunskap 

måste ses över i rektorsområdet. 

Som framgår av avsnitt 3.2, används lärarna i huvudsak som s.k. klasslärare oavsett 

vilken utbildning de har. Enligt intervjuerna med personalen på Parkskolan och 

Norra Lyckans skola ligger undervisningens tonvikt på ämnena svenska, matematik, 

engelska och SO. Enligt intervjuerna förekommer det, främst på Norra Lyckans 

skola, variationer mellan olika klasser i vilken utsträckning eleverna undervisas i 

NO-ämnen och i ämnet teknik, beroende på vilken lärare eleven har. Inspektörerna 

bedömer att skolorna bör se över alla elevers möjligheter att nå målen för årskurs 5 

i samtliga ämnen. Enligt rektorn kommer insatser att påbörjas för att ändra arbetslagens 

arbetssätt, så att personalens utbildning och kompetens i framtiden ska an-

SKOLVERKET 

17 (21) 

vändas på ett effektivare sätt än tidigare. 

Enligt intervjuerna läser inga elever svenska som andraspråk, då skolan bedömer att 

det med nuvarande resurstilldelning inte går att följa kursplanen i svenska som andraspråk. 

Elever med annat modersmål erbjuds i stället undervisning i ”förstärkt 

svenska” 1-4 timmar/vecka beroende på elevens behov. Inspektörerna bedömer att 

skolorna måste se till att de elever som bedöms ha behov av undervisning i ämnet 

svenska som andraspråk också får sådan undervisning utifrån gällande kursplan för 

ämnet. 

Valmöjligheter 

Enligt grundskoleförordningen ska styrelsen erbjuda eleverna ett allsidigt urval av 

ämnen som elevens val. Undervisningen syftar till att fördjupa och bredda elevens 

kunskaper i ett eller flera ämnen. Undervisningen ska till sitt innehåll och sin inriktning 

vara förenligt med målen i den kursplan eller de kursplaner som fastställts för 

det ämne eller ämnen som utgör elevens val. 

I kommunen finns en timplan som är gemensam för alla grundskolor. Enligt denna 

timplan ska elevens val anordnas i samtliga årskurser från och med årskurs 3. Av 

inspektörernas intervjuer har framkommit att ingen av de tre skolorna anordnar 

elevens val eller regelbundet erbjuder någon annan möjlighet för eleverna till fördjupning 

och breddning i olika ämnen. Enligt intervjuerna anordnas elevens val 

först från och med årskurs 6, men någon förskjutning av tiden för elevens val till de 

senare årskurserna har inte gjorts. Inspektörerna bedömer att eleverna måste garanteras 

möjlighet till fördjupning och breddning, i enlighet med kraven i grundskoleförordningen. 

3.2 Personalens utbildning och kompetensutveckling 


• om skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsak 

bedriver, 

• om skolans pedagogiska personal har nödvändiga insikter i de föreskrifter som 

styr utbildningen, 

• om skolans pedagogiska personal får den kompetensutveckling som de behöver 

för att kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett professionellt sätt, 

• om rektor genom utbildning och erfarenhet har förvärvat pedagogisk insikt. 

Bedömning av området Personalens utbildning och kompetensutveckling: 

Ej godtagbar 

kvalitet 

Mindre god 

kvalitet 

God kvalitet 

x 

Mycket god 

kvalitet

SKOLVERKET 

18 (21) 

Motivering: 

På skolorna arbetar med något enstaka undantag personal med föreskriven utbildning 

och många i personalen har lång erfarenhet av läraryrket. På skolorna finns 

också ett antal lärare med nyare lärarutbildningar som enligt intervjuerna på ett positivt 

sätt bidrar till att tillföra nya impulser. Till detta bidrar också skolornas samverkan 

med lärarutbildningen. Personalen erbjuds kompetensutveckling utifrån 

verksamhetens behov på individ-, arbetslags- och skolnivå. Rektorn är utbildad mellanstadielärare 

och har genomgått den statliga rektorsutbildningen. Rektorn ansvarar 

i hög grad själv för att få nödvändig kompetensutveckling, t.ex. vad gäller särskolan. 

Skolpsykologen, specialpedagogerna och kuratorn utgör en resurs för rektorn 

i detta sammanhang. Inspektörerna bedömer att skolorna har tillgång till personal 

med pedagogisk högskoleutbildning som erbjuds kompetensutveckling för att 

de ska kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett professionellt sätt. Däremot använder 

skolorna inte alltid lärarna utifrån sin utbildning, vilket bör förbättras. 

Personalens utbildning 

Enligt skollagen är kommunen skyldig att för undervisningen använda lärare, förskollärare 

eller fritidspedagoger som har en utbildning avsedd för den undervisning 

de i huvudsak ska bedriva. Undantag får göras endast om personer med sådan utbildning 

inte finns att tillgå eller det finns något annat särskilt skäl med hänsyn till 

eleverna. Av intervjuerna framgår att lärarna i rektorsområdet arbetar i ett utpräglat 

s.k. klasslärarsystem, utan att större hänsyn tas till vilken typ av lärarutbildning och 

ämneskompetens respektive lärare har. Inspektörerna bedömer att skolorna bör 

förbättra användningen av lärarna utifrån utbildning och kompetens. Som framgår 

av avsnitt 3.1, kommer detta enligt rektorn också att ses över framöver. 

3.3 Rektors ansvar 


• om rektor håller sig förtrogen med det dagliga arbetet, 

• om rektor som pedagogisk ledare tar det övergripande ansvaret för att verksamheten 

inriktas på att nå de nationella målen, 

• om rektorn tar ansvar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande 

till de nationella målen, 

• om rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna. 

• om lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och 

skolbarnsomsorg följs. 

Bedömning av området Rektors ansvar: 

Ej godtagbar 

kvalitet 

Mindre god 

kvalitet 

God kvalitet 

x 

Mycket god 

kvalitet

SKOLVERKET 

19 (21) 

Motivering: 

Enligt intervjuerna med personalen upplevs rektorn som väl förtrogen med verksamheten. 

Personalen menar också att rektorn vet vilka behov som finns för att 

kunna t.ex. rikta stödresurser rätt. Av inspektionen har inte framkommit annat än 

att skolorna har fungerande rutiner för beslutsfattande om inskrivning i särskolan 

samt vad gäller efterlevnaden av lagen om registerkontroll. Rektorn arbetar för att 

inrikta verksamheten på att nå de nationella målen. Personalen upplever dock att 

rektorn måste ägna en stor del av sin tid åt akututryckningar och administrativa arbetsuppgifter 

snarare än åt långsiktigt strategiskt arbete i syfte att utveckla utbildningen 

och förbättra måluppfyllelsen. Enligt rektorn försvåras arbetet bland annat 

på grund av en ”ryckighet” i kommunens system för ekonomisk uppföljning och 

utvärdering, vilket försämrar möjligheten till framförhållning och genomförande av 

planerade insatser. Inspektörerna bedömer dock att rektors ansvar för förskoleklass, 

grundskola och obligatorisk särskola i huvudsak håller god kvalitet. Rektorn har 

också i egenskap av områdeschef ett övergripande ansvar för förskoleverksamhet 

och skolbarnsomsorg i kommunen. Som framgår av tidigare avsnitt, bör samverkan 

mellan skola och fritidshemmen förbättras. Se vidare verksamhetsrapporterna för 

förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Inspektörerna bedömer att rektorn måste 

utveckla arbetet med att följa upp och utvärdera resultaten i grundskolan och 

särskolan. 

Rektorns ansvar för uppföljning och utvärdering av skolans resultat 

Enligt läroplanen ansvarar rektorn för att skolans resultat följs upp och utvärderas i 

förhållande till de nationella målen. Enligt rektorn finns inget system för att följa 

upp resultat i andra ämnen än i svenska, engelska och matematik på Norra Lyckans 

skola. Från Oderljunga skola får rektorn en mer samlad bild årligen utifrån de lokala 

bearbetningar av kunskapsmålen som skolan använder sig av. Någon samlad bild av 

läget i rektorsområdet finns dock inte, vilket måste förbättras. Enligt rektorn kommer 

dock Oderljunga skolas modell för att sammanställa resultaten framöver att 

spridas även till de övriga två skolorna i rektorsområdet. 



• om skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer 

upp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter 

dessa i åtgärder, för att förbättra måluppfyllelsen, 

• om kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som innehåller en 

bedömning av i vilken mån de nationella målen för utbildningen nåtts och en 

redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för att öka måluppfyllelsen.

SKOLVERKET 

20 (21) 


Ej godtagbar 

kvalitet 

Mindre god 

kvalitet 

x 

God kvalitet 

Mycket god 

kvalitet 

Motivering: 

På samtliga skolor sker utvärderingar både under läsåret efter t.ex. olika temaarbeten 

och årligen i samband med revideringarna av skolornas respektive arbetsplaner. 

Dessa är enligt intervjuerna levande dokument med koppling till skolplanen och de 

nationella målen. Arbetsplanerna utvärderas i kvalitetsredovisningen som tas fram 

tillsammans med personalen. Enligt rektorn används t.ex. det s.k. BRUK-materialet 

för att utvärdera olika områden som varit prioriterade under året. Elever och föräldrar 

är delaktiga i skolornas kvalitetsarbete genom olika utvärderingar, t.ex. i samband 

med utvecklingssamtalen. Föräldrar har också möjlighet att framföra synpunkter 

genom de organ för föräldrasamverkan som finns på samtliga skolor. 

Enligt intervjuer med rektorn finns det dock behov av en förbättrad systematik i 

kvalitetsarbetet, t.ex. vad gäller kopplingen mellan kunskapsresultat, resultat av enkäter 

och utvärderingar och åtgärder för utveckling. Kvalitetsarbetet har också angetts 

som ett utvecklingsområde i kvalitetsredovisningen. Inspektörerna konstaterar 

att samtliga skolor har ett pågående kvalitetsarbete i syfte att följa upp och utvärdera 

verksamheten och vidta åtgärder för utveckling, men att det finns behov av fortsatta 

insatser för att få ett mer systematiskt kvalitetsarbete, i syfte att vidta åtgärder 

för ökad måluppfyllelse. Det finns också behov av ett fortsatt arbete för att utveckla 

områdets kvalitetsredovisningar. 

Systematiskt kvalitetsarbete, kvalitetsredovisning 

Enligt läroplanen måste skolans verksamhet utvecklas så att den svarar mot uppställda 

mål. Detta kräver att undervisningsmålen ständigt prövas, resultaten följs 

upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Ett sådant arbete 

måste ske i ett aktivt samspel mellan skolans personal och elever och i nära kontakt 

med såväl hemmen som det omgivande samhället. 


främja skolornas kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga utbildningarnas 

nationella mål. Kvalitetsredovisningen syftar även till att ge information om 

verksamheten och dess måluppfyllelse. 

Enligt förordningen om kvalitetsredovisning ska kvalitetsredovisningen innehålla 

en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har 

förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för ökad 

måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningen ska verksamhetens förutsättningar, arbetet i 

verksamheten och utbildningens måluppfyllelse redovisas. I kvalitetsredovisningen 

ska uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplanen redovisas. 

Enligt intervjuerna upplevs andelen elever i behov av särskilt stöd ha ökat, och elevernas 

kunskapsresultat i kommunen som helhet behöver förbättras Som framgår 

av avsnitten 1.1, 1.2 och 3.3, har skolorna dock endast i mycket begränsad omfattning 

gjort sammanställningar av elevernas resultat, analyserat måluppfyllelsen och

SKOLVERKET 

21 (21) 

därav dragit slutsatser som syftar till att vidta åtgärder för förbättring. 

Kvalitetsredovisningarna för år 2006 (då rektorsområdet omfattade Parkskolans 

och Oderljunga skolas rektorsområde) innehåller på flera ställen konkreta redovisningar 

av årets arbete. Redovisningarna innehåller också analyser och bedömningar 

av måluppfyllelsen i förhållande till de lokalt uppsatta och några av de nationella 

målen. Redovisningarna anger också ett antal områden för utveckling. Emellertid 

saknas en bedömning av måluppfyllelsen i andra ämnen än svenska, engelska och 

matematik, vilket ger ett begränsat underlag för kvalitetsarbetet. Inspektörerna bedömer 

att kvalitetsredovisningarna framöver behöver utvecklas till att bedöma måluppfyllelsen 

i förhållande till fler nationella mål. Redovisningarna måste också på 

ett tydligare sätt ange vilka åtgärder för utveckling som skolorna avser att vidta utifrån 

skolornas resultat och bedömningar av måluppfyllelsen. 

Elevers och föräldrars synpunkter i t.ex. olika enkäter har utgjort underlag för kvalitetsredovisningarna, 

men de har inte på annat sätt varit delaktiga i framtagandet av 

skolornas kvalitetsredovisningar, vilket måste förbättras. 

2008-06-19 Lund 

Helena Plantin 

Per Joel Jarlunger

Skollagen (1985:1100) 

Läroplan för förskola, Lpfö 98 

Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, Lpo 94 

Läroplan för de frivilliga skolformerna, Lpf 94 

Grundskoleförordningen (1994:1194) 

Särskoleförordningen (1995:206) 

Förordning (1996:1206) om fristående skolor 

Gymnasieförordningen (1992:394) 

Förordning (1994:741) om gymnasiesärskolan 

Förordning (2002:1012) om kommunal vuxenutbildning 

Förordning (1992:736) om vuxenutbildning för utvecklingsstörda 

Förordning (1994:895) om svenskundervisning för invandrare 

Förordning (2001:976) om utbildning, förskoleverksamhet och 

skolbarnsomsorg för asylsökande barn m.fl. 

Förordning (1997:702) om kvalitetsredovisning inom skolväsendet 

Lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och 

annan kränkande behandling av barn och elever 

Förordning (2006:1083) om barn och elevers deltagande 

i arbetet med en likabehandlingsplan

Inspektionsrapport Perstorps kommun - Skolverket

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?