Uppgiften, elevlösningar och diskussionsfrågor (662 kB) - Skolverket

Skolverket, Utveckla din bedömarkompetens, matematik
Kollegialt samtal om kvaliteter i elevarbeten
I den här delen beskriver två av lärarna ett sätt att strukturera sitt bedömningsarbete kring en uppgift.
De har låtit sina elever, som går i början av årskurs 4, lösa en subtraktionsuppgift. Därefter har de
gemensamt diskuterat elevarbetena, delat in dem i olika kvalitativa nivåer och kommer slutligen fram till
vilka konsekvenser för undervisningen bedömningsarbetet leder till.
Lärarna diskuterar allvarliga fel som visar på brister i begreppsförståelse. Läs mer om elever som har
stora svårigheter i matematik i sista stycket på sidan 4 i den teoretiska bakgrunden Bedömning av kunskap
för lärande och undervisning i matematik.
I filmen ser vi en uträkning där ett av barnen har använt likhetstecknet i dynamisk betydelse. Läs mer
om likhetstecknets innebörd på sidan 8 i den teoretiska bakgrunden Bedömning av kunskap för lärande
och undervisning i matematik.
1

Lärarna i fi lmen har valt att göra en första indelning i kvalitativa nivåer.
Rubrikerna för dessa nivåer är:
Nivå 1: Fel svar, ej godtagbar metod
Nivå 2: Rätt svar, ej hållbar metod
Nivå 3: Godtagbar, otydlig eller ofullständig
Nivå 4: Godtagbar, hållbar metod
2

Följande elevarbeten, nr 9 och 10, tillhörde nivå 1 (fel svar, ej godtagbar metod)
3

Följande elevarbeten, nr 3, 7 och 1 tillhörde nivå 2 (rätt svar, ej hållbar metod)
4

Följande elevarbeten, nr 4, 6, 5 och 2, tillhörde nivå 3 (godtagbar, otydlig eller
ofullständig)
5

Följande elevarbeten, nr 8 och 11, tillhörde nivå 4 (godtagbar, hållbar metod)
6

Lärarna i fi lmen utgår först från två frågor när de bedömer elevernas arbeten
med subtraktionsuppgiften:
1. Vilka kvaliteter/vilket kunnande ser vi?
2. Vilka elever behöver vi gå tillbaka till?
Efter intervju med de fyra eleverna i nivå 3 valde lärarna en ny indelning, i två nivåer. Rubrikerna för
dessa nivåer blev:
• Nivå 1: Hållbar metod
• Nivå 2: Ej hållbar metod
Elevarbetena 9, 10, 3, 7, 1, 5 och 6 tillhörde nivå 2.
Elevarbetena 4, 2, 8 och 11 tillhörde nivå 1.
Lärarna i filmen sammanfattar vad de sett i bedömningsresonemangen genom att konstatera att undervisningen
när det gäller räknestrategier behöver utformas på olika sätt för dessa elever, beroende på om
de visat att de har en hållbar metod eller inte.
En hållbar metod kännetecknas bland annat av att den är funktionell, effektiv och utvecklingsbar. Den
bör inte heller vara alltför invecklad eller tidskrävande. En viktig aspekt att ta hänsyn till då vi avgör
huruvida eleven använder en hållbar metod eller inte, är var i utvecklingen eleven förväntas befinna sig
i relation till målen. Att använda sig av fingerräkning kan vara en hållbar metod för en elev i årskurs 1,
men är det naturligtvis inte för en elev i årskurs 4.
Eftersom det ibland kan vara svårt att avgöra enbart genom elevens skriftliga arbete kan man, liksom
lärarna i filmen, ge en ny uppgift till eleven inom t ex ett utökat talområde eller be eleven att muntligt
beskriva vad och hur hon/han har gjort.
Det är också viktigt att försöka avgöra om de fel som eleven gör är allvarliga eller inte. Allvarliga fel kan
vara att eleven inte förstår räknesättens innebörd, inte använder relevanta uppgifter i sina lösningar eller
har invecklade lösningsstrategier. Läs mer om detta på sidan 4-5 i den teoretiska bakgrunden Bedömning
av kunskap för lärande och undervisning i matematik.
7

Frågor att diskutera
• En av lärarna i filmen avslutar med att fråga ”Är det ok att räkna ut den här uppgiften med en
addition då?” Diskutera era uppfattningar.
• Användningen av likhetstecknet diskuteras inte i filmen. Vilken förståelse för likhetstecknet bör
eleverna ha i början av årskurs 4?
• Hur skulle ni definiera det som lärarna i filmen kallar en hållbar metod respektive en ej hållbar
metod?
• Vilka andra indelningar av elevarbeten till den aktuella uppgiften skulle man kunna göra?
• Vilka möjliga konsekvenser för undervisningen ser ni för de elever som har det som lärarna kallar
”en hållbar metod” respektive för de elever som har en ”ej hållbar metod”?
• Vilka matematiska kunskaper ger uppgiften möjlighet att visa och hur kan eleverna visa det?
• Har eleven försökt lösa uppgiften?
• Hur har eleven löst uppgiften?
• Vilka begrepp har eleven visat att hon/han förstår?
• Har eleven klarat av de numeriska beräkningarna?
• Har eleven analyserat, värderat och dragit slutsatser av resultatet?
• Är de fel som förekommer systematiska och allvarliga eller är de av enklare slag? Läs mer om olika
typer av fel på sidan 2 och framåt i den teoretiska bakgrunden Bedömning av kunskap för lärande
och undervisning i matematik.
Så här kan ni gå vidare
• Låt eleverna i någon eller några av era klasser arbeta med uppgifterna i materialet.
• Gör en indelning i kvalitativa nivåer. Vilka olika nivåer väljer ni?
• Om ni vill kan ni också välja ut några elevarbeten som ni särskilt vill resonera kring vid era
diskussioner. Vilka elever behöver ni gå tillbaka till?
• Om ni arbetar i olika grupper och med olika uppgifter kan ni byta era elevarbeten med varandra för
att jämföra era bedömningar av de olika elevarbetena och hur ni delat in dem i kvalitativa nivåer.
• Vilka konsekvenser får det bedömningsarbete som ni genomfört för din/er undervisning?
8