Frågor och svar 6 februari 2012.pdf - Svensk Handel

Frågor & svar om Avtal 2012
Vilka är Svensk Handels större kollektivavtal och när löper
avtalen ut?
Detaljhandelsavtalet med Handelsanställdas förbund löper ut den 31
mars 2012. Avtalet berör uppskattningsvis 200 000 medarbetare.
Partihandelsavtalet (kallas även lageravtalet) med Handelsanställdas
förbund löper ut den 31 mars 2012. Avtalet berör ca 25 000
medarbetare.
Tjänstemannaavtalet med HTF (nuvarande Unionen) löper ut den 30
april 2012.
Detaljhandelstjänstemannaavtalet med HTF (nuvarande Unionen)
löper ut den 30 april 2012.
Tjänstemannaavtalet med Sif (nuvarande Unionen) löper ut den 30
april 2012.
Tjänstemannaavtalen berör ca 80 000 medarbetare.
Avtalsrörelsen har dragit igång och inom industrin är
förhandlingarna avslutade. Vad händer just nu för Svensk
Handels del?
Den 19 januari inleddes förhandlingarna genom att Svensk Handel
och Handelsanställdas förbund utbytte avtalskrav med varandra.
Senare samma dag träffades förhandlingsdelegationerna för detaljoch
partihandelsavtalen och Handels krav presenterades för
delegaterna.
Vilka är Svensk Handels avtalskrav 2012?
Svensk Handel avtalsbud följer det fastställda märket. Avtalskravet är
därför ett 14-månadersavtal med löneökningar om 3 procent.
Höjningen omfattar ingångslöner, utgående löner samt
semestergaranti. Hela lönehöjningen ska fördelas på arbetsplatserna
genom individuell fördelning.
Våra avtalskrav följer det ”märke” som industrin har satt. För många
av våra medlemsföretag innebär 3 procents löneökning en stor

2(4)
påfrestning. Vårt avtalsbud är unikt eftersom vi redan från början
visar var vår gräns går.
Det här är ett avtalsförslag som ligger fast och det finns inte utrymme
för några höjningar. Det är viktigt att Handels förstår innebörden av
vårt bud – det här är vad som finns att få och bör betraktas som ett
slutbud.
Vi har lagt många av våra hjärtefrågor åt sidan för att underlätta
förhandlingarna och strikt följa ”märket”. Vi förutsätter att Handels
också är beredda att ta samma ansvar.
Varför lägger Svensk Handel ett förstabud som är att
betrakta som ett slutbud?
Vi vill presentera ett ärligt, tydligt och trovärdigt bud. Det här är vad
som finns att få. Skillnaden mot tidigare avtalsförhandlingar är att vi
har ett tydligt märke. Vi vill vara väldigt tydliga med att vi
respekterar det märke som nu finns på arbetsmarknaden.
Varför vill Svensk Handel ha ett 14-månadersavtal?
Även här handlar det om att följa det märke som har satts inom
industrin. Vi vill ha 14-månadersavtal som inom industrin.
Vi vill värna om den svenska lönebildningsmodellen – att den
exportberoende sektorn förhandlar sina avtal först. Med 14-
månadersavtal kommer våra avtal även nästa gång löpa ut två
månader efter industrins avtal.
I det osäkra läget som råder i ekonomin just nu tror vi det är svårt att
kunna komma överens om ett långt avtal.
Varför vill Svensk Handel inte förhandla om några andra
frågor än löneökningar och avtalslängd?
Vid korta avtal är det brukligt att endast förhandla om löneökningar
och avtalslängd och inte om andra regler i avtalen (s.k. allmänna
villkor).
Vi är måna om arbetsfred och att undvika konflikter på
arbetsmarknaden. Genom att koncentrera förhandlingarna till att
bara handla om lön och avtalslängd tror vi att det blir enklare att
komma överens.

3(4)
Precis som Handels har vi många hjärtefrågor som vi den här gången
väljer att lägga åt sidan. Bland våra hjärtefrågor finns ingångslöner,
omoderna OB-regler inom detaljhandeln och arbetstidsregler inom
partihandeln som är en rest från hur samhället såg ut för 40-50 år
sedan.
Är det inte rimligt att handeln som är en låglönebransch får
högre löneökningar än andra sektorer?
Handeln har inte råd med högre löneökningar än arbetsmarknaden i
övrigt, snarare tvärt om. Löneökningar över ”märket” riskerar
dessutom att skada svensk ekonomi och lönebildning.
Man ska också komma ihåg att handeln har arbetsmarknadens
högsta OB-ersättningar som läggs på timlönen.
Sverige är redan ett av de länder i OECD som har lägst lönespridning.
Hur ser de ekonomiska förutsättningarna ut i handeln?
Efter 15 år med god tillväxt inom handeln är konjunkturen inom
handeln just nu sämre än i många andra branscher. Hushållen håller
hårdare i plånboken. Samtidigt ökar konkurrensen och stora
internationella kedjor har etablerat sig. Lönsamheten har minskat
och konkurserna ökat. Oftast är det tuffast för de små och medelstora
butikerna, de flesta anställda inom handeln (ca 60 %) jobbar i företag
med upp till 20 anställda.
Varför kan inte anställda få rätt till heltid?
Även företagen ser stora fördelar med heltid. Det ger nöjda, lojala
medarbetare och yrkesstatusen höjs. Därför vill de flesta erbjuda
heltid när det är möjligt. Men många butiker har en övervägande del
av sin försäljning förlagd till kvällar och helger. Vid en stor
kundtillströmning behövs många medarbetare som tar hand om
kunderna, fyller på varor i hyllorna eller har kassatjänstgöring.
Deltidsanställda är en nödvändighet för att kunna bemanna
butikerna vid dessa försäljningstoppar.
Vad visar den rapport om heltid som fack och arbetsgivare
har tagit fram gemensamt?
Rapporten visar att lokalt arbete i samförstånd kan driva frågan
framåt. Företagen är däremot mycket negativt inställda till tvingande
regler från centralt håll.

4(4)
Företagen ser positivt på att ha så många heltidsanställda som
möjligt.
Huvudorsakerna till deltidsanställningar är att bemanningen måste
anpassas efter kundtillströmning och öppettider. Den tredje
viktigaste orsaken är att de anställda själva vill arbeta deltid.
Vad tycker Svensk Handel om Handels krav på begränsning
av möjligheterna att anlita bemanningsföretag?
Partihandelsföretagen måste lösa det faktum att anställda är
frånvarande av olika orsaker samt att behovet av arbetstid varierar
över dagen, veckan och året. Bemanningsföretagen erbjuder ett
alternativ till visstidsanställningar för att lösa dessa behov.
Bemanningsföretagen erbjuder också unga och invandrare möjlighet
att komma in på arbetsmarknaden, vilket är positivt.
Arbetsgivaren har rätt att organisera sin verksamhet på det sätt som
bedöms mest lämpligt. Det är en viktig och grundläggande princip
inom arbetsrätten. Det är företaget som arbetsgivare som genom sina
ägare investerar för att driva verksamheten, då behövs även rätten att
kunna bestämma hur verksamheten ska bedrivas.
Vad tycker Svensk Handel om Handels krav på
begränsningar av visstidsanställningar?
Vi ser inte varför arbetsgivarna inom handeln ska ha vidare
inskränkningar än vad som gäller enligt lag. Det skulle snedvrida
villkoren. Just nu är vi dessutom i ett ovanligt osäkert ekonomiskt
läge och företagen tvekar inför att anställa. Begränsningar i
möjligheten att visstidsanställa riskerar att göra det ännu svårare för
unga och arbetslösa att komma in på arbetsmarknaden.