En skogshistorisk tillbakablick Virkesbrist rådde i Sverige Vid 1800-talets mitt rådde i stora delar av Sverige virkesbrist. Professor Fries beskriver ”hurusom i vestra Småland nu äro stora ödehedar med en nödväxt vegetation af ljung, mossa och lafvar”. Längre norrut var skogarna kalhuggna runt järn- och kopparbruken och längs Norrlandskusten hade sågverken förbrukat det grova virket. En skogskommitté tillsattes för att utreda virkesbristen i Sverige och lämna förslag till en återväxtlag. Första skogsvårdslagarna Först i början av 1900-talet fick dock Sverige sin första skogsvårdslag, en ren återväxtlag. Då tillkom också skogsvårdsstyrelserna med rådgivning, lagtillsyn och service som uppgift. En bolagsförbudslag infördes för att få stopp på bolagens uppköp av skog och långa avverkningsrätter. Den framväxande massaindustrin och de stora brännveds- och kolvedsavverkningarna under första världskriget ledde till att det 1923 infördes en ny skogsvårdslag för att skydda växande ungskog från annan avverkning än ändamålsenlig gallring. Lagen gällde endast enskilda skogsägare. På 1920-talet inrättades också Riksskogstaxeringen som alltsedan dess försett oss med väl underbyggd skogsstatistik. Skogsbruksmetoder Så länge sågtimmer var den viktigaste råvaran från skogen var den dominerande skogsbruksmetoden blädning eller dimensionsavverkning. När massaindustrin runt sekelskiftet växte övergick man till trakthyggesbruk. Sådd var länge den dominerande återväxtmetoden. Under mellankrigsårens pressade ekonomi upplevdes dock föryngringskostnaderna betungande och dimensionsavverkningen togs åter i bruk. Under andra världskriget avverkades stora volymer brännved. Resultatet av blädningsepoken blev stora arealer rest- och trasskogar och på 50-talet återgick man till trakthyggesmetoden. Sådd var fortfarande en vanlig föryngringsmetod men ersattes alltmer av plantering. En slitstark skogsvårdslag 1948 fick Sverige en ny och heltäckande skogsvårdslag. Syftet var ökad virkes- SKOGS-FAKTA Skogspolitisk historia i sammandrag: 1903: Sverige får sin första skogsvårdslag, en ren återväxtlag. 1923: Ny lag med syfte att stoppa avverkning av ungskog. 1948: Sverige får en ny skogsvårdslag, syftet är ökad virkesproduktion, tillfredsställande ekonomiskt utbyte och jämn avkastning. FOTO: SKOGEN BILD 1974: Anmälningsskyldighet för hyggen och krav på försiktighetsåtgärder avseende naturvård införs i lagen. 1974: Bokskogslagen tillkommer. Den omformas senare till en ädellövskogslag. Fällning med Hornet tvåmanssåg. Simonstorp, Östergötland. 1948. FOTO: SKOGEN BILD 4
Change language