10.05.2015 Views

INFO-21.

INFO-21.

INFO-21.

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

BIOENERGI FRÅN SKOGSPRODUKTER<br />

2003-2004<br />

Ett Interreg projekt som delfinansierats av EUROPEISKA UNIONEN<br />

<strong>INFO</strong> från projektet 21<br />

Kraftbehov för att åstadkomma en bunt av träd<br />

från förstagallringar<br />

Att direkt på avverkningsplatsen göra en bunt av mindre träd har många<br />

fördelar. Det går snabbare att hantera en enhetlig bunt än många<br />

enskilda små träd. En bunt kan komprimeras så att den tar betydligt<br />

mindre plats än vad de enskilda träden tar tillsammans. Det tar kortare tid<br />

att flisa en bunt än de ingående enskilda träden.<br />

Detta informationsblad handlar om hur stora krafter som egentligen<br />

behövs för en komprimering (Nordfjell & Liss 2000). Det material som<br />

använts är färska förstagallringsträd av gran, tall och björk med medelhöjder<br />

runt 8 m och medeldiametrar på ca 7,5 cm. De har buntats trädslagsvis,<br />

kapade 5,5 m från rotänden. Toppänden har vänts och lagts in i<br />

bunten. Buntar gjordes i storlekarna 250, 500 och 900 kg rå massa.<br />

Buntningen har genomförts med en kätting som har dragits åt nära<br />

ändarna och på mitten (3 ställen, och åtdragning på ett ställe åt gången).<br />

Experimentriggen visas i figur 1.<br />

Resultaten visar att det är förhållandevis små krafter som behövs för att<br />

komprimera trädbuntar mycket kraftigt. Detta är dock under förutsättning<br />

att kraften kan anbringas på ett sätt som motsvarar att dra en kätting runt<br />

trädbunten (Figur 2). Vid en och samma kraft får en liten bunt högre<br />

densitet än en stor bunt (kan beräknas från figur 2). Kraftbehovet för tall<br />

och björk skiljer sig något från det för gran. Anledningen torde vara att<br />

initialt är tallars och björkars grenar styvare.<br />

Det buntade materialet lagrades också från Maj månad till Oktober.<br />

Resultatet visade att allt material hade torkat bra. Små buntar torkade lika<br />

bra som ej buntat material, men stora buntar torkade något sämre.<br />

Figur 1. Experimentrigg för att åstadkomma komprimering. Hydraulkolven<br />

drog åt en kätting som gick ett varv runt trädbunten.<br />

Tomas Nordfjell<br />

SLU SE-901 83 Umeå<br />

www-umea.slu.se<br />

Telefonväxel +46 (0)90<br />

7865800


Buntdiameter (cm)<br />

300<br />

250<br />

200<br />

150<br />

100<br />

50<br />

0<br />

Tall och<br />

björk 500 kg<br />

10 20 30 40 50<br />

Kraft (kN)<br />

Gran 250 kg<br />

Gran 900 kg<br />

Gran 500 kg<br />

Figur 2. Diameter (på buntens mitt) som funktion av kraft vid buntning<br />

Rent tekniskt kan komprimering med en kedja runt bunten liknas med<br />

den som erhålls genom att använda en stor grip från en skotare. Kraften<br />

från en sådan är tillräcklig för att uppnå full kompression.<br />

De slutsatser som drogs var att det är möjligt att till fullo utnyttja den<br />

fulla lastkapaciteten på skotare och lastbilar vid transport av färska<br />

buntar. Det bör också vara möjligt att uppnå detta vid lastbilstransport<br />

även med delvis torkade buntar.<br />

En annan slutsats var att en lämplig buntstorlek är 5.5 m lång och med<br />

en massa på 250-500 kg i färskt tillstånd. Längden är lämplig för en lastbil,<br />

och diametern klaras av en stor flishugg.<br />

Figur 3. Ändytan på en 500 kg<br />

granbunt, före och efter<br />

komprimering. Pilen markerar<br />

samma träd i båda bilderna<br />

Litteratur<br />

Nordfjell, T. & Liss, J-E. 2000. Compressing and Drying of Bunched Trees<br />

from a Commercial Thinning. Scand. J. For. Res. 15: 284-290.<br />

Tomas Nordfjell<br />

SLU SE-901 83 Umeå<br />

www-umea.slu.se<br />

Telefonväxel +46 (0)90<br />

7865800

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!