INFO-21.
INFO-21.
INFO-21.
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
BIOENERGI FRÅN SKOGSPRODUKTER<br />
2003-2004<br />
Ett Interreg projekt som delfinansierats av EUROPEISKA UNIONEN<br />
<strong>INFO</strong> från projektet 21<br />
Kraftbehov för att åstadkomma en bunt av träd<br />
från förstagallringar<br />
Att direkt på avverkningsplatsen göra en bunt av mindre träd har många<br />
fördelar. Det går snabbare att hantera en enhetlig bunt än många<br />
enskilda små träd. En bunt kan komprimeras så att den tar betydligt<br />
mindre plats än vad de enskilda träden tar tillsammans. Det tar kortare tid<br />
att flisa en bunt än de ingående enskilda träden.<br />
Detta informationsblad handlar om hur stora krafter som egentligen<br />
behövs för en komprimering (Nordfjell & Liss 2000). Det material som<br />
använts är färska förstagallringsträd av gran, tall och björk med medelhöjder<br />
runt 8 m och medeldiametrar på ca 7,5 cm. De har buntats trädslagsvis,<br />
kapade 5,5 m från rotänden. Toppänden har vänts och lagts in i<br />
bunten. Buntar gjordes i storlekarna 250, 500 och 900 kg rå massa.<br />
Buntningen har genomförts med en kätting som har dragits åt nära<br />
ändarna och på mitten (3 ställen, och åtdragning på ett ställe åt gången).<br />
Experimentriggen visas i figur 1.<br />
Resultaten visar att det är förhållandevis små krafter som behövs för att<br />
komprimera trädbuntar mycket kraftigt. Detta är dock under förutsättning<br />
att kraften kan anbringas på ett sätt som motsvarar att dra en kätting runt<br />
trädbunten (Figur 2). Vid en och samma kraft får en liten bunt högre<br />
densitet än en stor bunt (kan beräknas från figur 2). Kraftbehovet för tall<br />
och björk skiljer sig något från det för gran. Anledningen torde vara att<br />
initialt är tallars och björkars grenar styvare.<br />
Det buntade materialet lagrades också från Maj månad till Oktober.<br />
Resultatet visade att allt material hade torkat bra. Små buntar torkade lika<br />
bra som ej buntat material, men stora buntar torkade något sämre.<br />
Figur 1. Experimentrigg för att åstadkomma komprimering. Hydraulkolven<br />
drog åt en kätting som gick ett varv runt trädbunten.<br />
Tomas Nordfjell<br />
SLU SE-901 83 Umeå<br />
www-umea.slu.se<br />
Telefonväxel +46 (0)90<br />
7865800
Buntdiameter (cm)<br />
300<br />
250<br />
200<br />
150<br />
100<br />
50<br />
0<br />
Tall och<br />
björk 500 kg<br />
10 20 30 40 50<br />
Kraft (kN)<br />
Gran 250 kg<br />
Gran 900 kg<br />
Gran 500 kg<br />
Figur 2. Diameter (på buntens mitt) som funktion av kraft vid buntning<br />
Rent tekniskt kan komprimering med en kedja runt bunten liknas med<br />
den som erhålls genom att använda en stor grip från en skotare. Kraften<br />
från en sådan är tillräcklig för att uppnå full kompression.<br />
De slutsatser som drogs var att det är möjligt att till fullo utnyttja den<br />
fulla lastkapaciteten på skotare och lastbilar vid transport av färska<br />
buntar. Det bör också vara möjligt att uppnå detta vid lastbilstransport<br />
även med delvis torkade buntar.<br />
En annan slutsats var att en lämplig buntstorlek är 5.5 m lång och med<br />
en massa på 250-500 kg i färskt tillstånd. Längden är lämplig för en lastbil,<br />
och diametern klaras av en stor flishugg.<br />
Figur 3. Ändytan på en 500 kg<br />
granbunt, före och efter<br />
komprimering. Pilen markerar<br />
samma träd i båda bilderna<br />
Litteratur<br />
Nordfjell, T. & Liss, J-E. 2000. Compressing and Drying of Bunched Trees<br />
from a Commercial Thinning. Scand. J. For. Res. 15: 284-290.<br />
Tomas Nordfjell<br />
SLU SE-901 83 Umeå<br />
www-umea.slu.se<br />
Telefonväxel +46 (0)90<br />
7865800