Ingen IT-kris i Kista för byggbranschen - Eva Sahlström

Ingen IT-kris i Kista för byggbranschen
IT-branschen må vara i kris, men för dem som bygger för IT-folket är det
knappast lågkonjunktur. Åtminstone inte i Stockholm och framför allt inte i
Kista.
I Kista är det kranar och grävmaskiner överallt. Sveriges kiseldal håller på att
bli en vetenskapsstad, men just nu ser det ut som en enda stor
byggarbetsplats.
av EVA SAHLSTRÖM
publicerad i Leveranstidningen Entreprenad nr 11, 2001
I mitten av 80-talet begav sig ENTREPRENAD till Stockholmsförorten Kista för att
skriva om hur den stora satsningen på elektronik gav byggjobb för miljarder.
Elektroniken sågs då som framtidens melodi.
När ENTREPRENAD åker till Kista 2001 är mycket sig likt med hur det var femton
år tidigare. På bilderna från 1986 ser vi byggkranar, spont och pålningsarbeten och i
Kista idag ser vi samma saker. Elektronik talar man inte om längre utan desto mer
om IT, men innebörden är detsamma.
Dagens planer för Kista är dock mer högtflygande än att bara vara ett område med
många IT-företag. I den framtidsbild som utarbetats för Kista – av bland andra
Stockholms stad och KTH – kallas Kista för en vetenskapsstad. På engelska förstås,
för det handlar inte bara om att vara ett högteknologiskt centrum i Sverige utan i
världen.
Det är Kista Science City som håller på att växa fram.
Förorten Kista
Kista började byggas 1975 och sedan dess har det fortsatt att byggas här. Kista
ligger i nordvästra Stockholm, med E4:an på ena sidan och Järvafältet på den andra.
Förorterna kring Järvafältet är kända som Stockholms invandrartätaste områden.
Men medan grannarna Rinkeby, Tensta, Hjulsta, Akalla och Husby i hög grad
kopplas ihop med segregationsproblem skiljer sig Kista från de andra genom att i
första hand kopplas ihop med högteknologi. Kista har länge haft smeknamnet
Sveriges Silicon Valley, kiseldalen.
Det var slumpen som fick de många IT-företag att samlas just här. Industriområdet
blev färdigt för etablering samtidigt som datorföretagen utvecklades snabbt. De växte
ur sina lokaler och byggde nya, samtidigt som Stockholms stad hängde på och
profilerade Kista som ett elektronikcentrum.
Delad stadsdel
Men Kista är en delad stadsdel. Rent fysiskt delas området av en dalgång. På ena
sidan ligger bostadsområdet och på den andra industriområdet. Tunnelbanan går
genom dalen på höga betongbroar till det ljusblå huskomplex som är Kistas
affärscentrum. Den ljusblå byggnaden ligger som en förbindelselänk tvärs över dalen
mellan kontorslokalerna och bostadshusen.
Kista är också delat mellan dem som bor där och dem som jobbar där. I stor
utsträckning är det inte samma personer.
Stockholm är uppdelat i stadsdelsnämnder och under Kista stadsdelsnämnd

sorterar Kista, Akalla och Husby. 46 procent av de cirka 28.000 invånarna i dessa tre
områden har utländsk bakgrund. I själva Kista med 9.000 boende är andelen med
utländsk bakgrund lägre än i Akalla och Husby, men fortfarande högre än i andra
delar av Stockholm.
Man kan tro att Kistas invånare skulle passa väl in på andra sidan dalen där
människor från hela världen arbetar i de högteknologiska företagen. Men så är det
inte. Endast fyra procent av dem som bor i Kista jobbar i industriområdet.
Mer integrerat
Det nya Kista är tänkt att bli mindre uppdelat. I framtidsvisionen målas bilder upp om
hur de boende i Kista och i grannförorterna ska dras in i arbetslivet och
högteknologin. De olika kulturella bakgrunderna ska ses som tillgångar istället för
nackdelar.
Ett IT-universitet som samlar KTH:s, Stockholms universitets och olika
forskningsinstitutioners verksamhet i Kista håller på att skapas. Akademiska Hus har
köpt IBM Forums fastighet på Isafjordsgatan och bygger för närvarande om delar av
huset för 80 miljoner kronor.
Norr om dessa lokaler, där det nu ligger en idrottsplats, ska ett campus med
kårhus och bibliotek byggas.
Skanska bygger ut Kista centrum till en dubbelt så stor galleria och på taket blir
det studentlägenheter. Idag studerar cirka 3.000 studenter i Kista och cirka 400
lärare arbetar här. År 2008 räknar man med att ungefär 8.000 studenter och cirka
1.000 lärare, forskare och forskarstuderande ska finnas i Kista.
Framtidens studenter som ska plugga och bo i Kista är tänkta att bli en del av
integreringen. Tanken är också att studenterna inte bara ska komma till Kista från
andra delar av staden eller utifrån landet, utan att fler från Järvafältets förorter ska
lockas till utbildningarna.
Kista ska inte heller vara så uppdelat i framtiden mellan arbetsområde och
bostadsområde. Det har redan byggts kontorslokaler på den sida av Kistas dalgång
där bostadshusen ligger och nu byggs det även i själva dalgången.
Och medan de flesta av de redan befintliga kontorshusen i industriområdet är
ganska tråkiga med raka linjer, räta hörn och strama fasader byggs det här något
betydligt mer spektakulärt.
Mitt i Kista byggs Stockholms högsta byggnad, Kista Science Tower. 158 meter
högt blir det, fast själva huset blir något lägre eftersom man räknar in 30 meter
antennmast i höjden. Antal våningsplan blir 32. Bredvid tornet byggs ytterligare fem
huskroppar som blir blygsammare sju till elva våningar höga.
Och några konventionella byggnader med rätvinkliga fasader är det inte fråga om
längre. Nej, de sex husen blir triangulära och tornet får dubbla glasfasader.
Kista Science Tower
Kista Science Tower kläms in på vad som tidigare var en parkeringsplats mellan
Kista centrum, Hanstavägen och tunnelbanan. Utrymmet ser vid en första anblick inte
så stort ut med tanke på att det här ska rymmas sex huskroppar på sammanlagt
43.000 m², men mycket blir på höjden. Hustrianglarna placeras dessutom omlott med
varandra så att utrymmet utnyttjas effektivt.
Det är NCC Fastigheter som är byggherre för det stora projektet och
anläggningsarbetet görs av NCC Anläggning. Bygget påbörjades sommaren 2000
och beräknas ta tre år innan det är helt färdigt. Dock kommer den första inflyttningen,
i hus A, att ske redan 2002.

Grundläggningen av de sex husen avslutas i början av juni i år. Sammanlagt har
man schaktat bort 80.000 m³ lera och jord samt 3.000 m³ berg.
Marken i Kistas dalgång består till stora delar av lera med en mäktighet på upp till
16–17 meter och på det ett moränlager på fyra meter. Tornet är dock grundlagt på
fast berg.
– Vi lyckades hitta det. På något ställe nådde vi inte ner och där har vi
stålkärnepålar, säger Jonny Ståhl, platschef på NCC Anläggning.
Höghuset kommer att stabiliseras av ett trapphus i mitten, vars fundament är
fastspänt i berget med dragstag. För fundamentet har det använts 500 m³ betong.
När ENTREPRENAD klättrar upp för de tillfälliga trapporna bredvid hisschaktet är
trapphuset ännu bara några våningar högt. Gjutformarna flyttas med uppåt för varje
våning och kan användas till att gjuta flera olika väggar.
Till de övriga fem huskropparna fanns det inte mer fast berg utan dessa har
grundlagts på betong- eller stålkärnepålar.
Tunnelbanan utmaning
Hus som är över 120 meter höga bygger man inte var dag, men det är inte själva
tornet som har ställt till med mest problem för dem som står för anläggningsarbetena.
– Tunnelbanan är en större utmaning än att bygga tornet, säger Jonny Ståhl.
Man har schaktat från plus elva meter till plus två och sänkt grundvattnet från plus
åtta till plus ett. För att inte grundvattnet ska tränga upp underifrån har man slagit
spont som har tätats mot berget med jetpelare, en metod som också används på
Södra länken.
Tunnelbanan sveper på betongbroar tätt förbi byggarbetsplatsen. Schakten intill
tunnelbanan är ganska djupa och leran har dålig hållfasthet. Eftersom tunnelbanans
två broar är grundlagda på pålar går det inte att bakåtförankra spont här utan att
riskera att tunnelbanans pålar skadas.
Lösningen blev istället att förstärka jorden. 55.000 längdmeter KC-pelare har
borrats ner till berget mellan tunnelbanan och schaktet. Där det i höstas under de
stora regnen var närmast flytande lera är det idag stabil och stadig mark.
Marken känns mycket stabil när man går på den, men den hålls under ständig
uppsyn genom ett omfattande kontrollprogram.
Kista Entré
Kista Science Tower är inte det enda spektakulära huset som växer fram bland
byggkranarna i Kista. På andra sidan Hanstavägen bygger Skanska det hus som ska
bli Kista Entré.
Kista Entré blir inte alls lika högt som NCC:s torn, blott åtta våningar, men det blir
stort. Totalt omfattar projektet 71.000 m² och kontraktssumman ligger på 990 miljoner
kronor. Det började byggas ungefär samtidigt som Kista Science Tower, i juli 2000,
och beräknas vara färdigt ungefär samtidigt, sommaren 2003. Första inflyttning blir i
mars 2002.
Medan kontorsytan i Kista Science Tower staplas vertikalt sprids den ut
horisontellt i Kista Entré.
– Det blir ovanligt stora sammanhängande ytor i huset. Det uppskattas av
hyresgästerna, säger Raivo Kiwi, projektchef på Skanska Fastigheter.
Liksom Kista Science Tower kommer Kista Entré att få glasade fasader. Den stora
fasaden som vetter ut mot Kymlingelänken blir helglasad. På de övriga fasaderna på
husets utsida blir det både glas och svart betong. Den inre fasaden som vetter mot
gården får vanliga fönster.

Kista Entré blir precis som namnet antyder något av det första man kommer att se
när man kör in i Kista från Kymlingelänken – den väg som förbinder E4 och E18.
– Läget kräver att man ser huset. Anblicken ska möta förväntningarna om Kista
som ett högteknologiskt centrum. De glasade fönstren ger stora, ljusa ytor för
hyresgästerna, säger Raivo Kiwi.
– Vi lägger ner extra pengar på husets utseende och huset inuti. Vi bygger in ett
flexibelt system som gör det möjligt att förändra lokalerna för hyresgästerna. Man
måste kunna göra det snabbt och till låg kostnad i ett modernt kontorshus.
Markförhållandena här är desamma som för Kista Science Tower, mycket lera.
Omkring 45.000 m³ jord och berg har forslats bort och cirka 1.500 pålar har slagits
ner i leran. För att inte sänka grundvattnet har man slagit ner spont och grundvattnet
ligger nu precis under den nedersta våningen som kommer att bli garage. Det blir två
våningar garage med plats för 825 bilar och ovanpå det främst kontorslokaler men
också butiker, restaurang och serviceinrättningar i entréplanet.
Anläggningsarbetena har förflutit utan större problem för Kista Entré. Det svåraste
i det här bygget är istället att skapa ett bra inomhusklimat bakom glasfasaderna. För
att få en effektiv ventilation och kylning av de stora fönstren har man dubbla fönster
där luften kan cirkulera mellan ytter- och innerfönster.
Genom att fönstren är så höga, 215 cm, går det att utnyttja det naturliga ljuset för
belysningsändamål, vilket också bidrar till att minska kylbehovet av fönstren. Naturligt
ljus genererar bara en tredjedel så mycket värme som artificiellt ljus.
Kista Entré byggs i tre etapper och en del av huset når redan höjden på åtta
våningar. Jämfört med Kista Science Tower känns åtta våningar lite, men när
ENTREPRENAD tar trapporna upp till taket ser vi att huset just nu är bland de högsta
i Kista och kommer att bli bland de största.
För den tredje etappen har inte anläggningsarbetena börjat än eftersom en
bensinstation ligger i vägen, men den ska flyttas och marken under den saneras. En
restaurang och en tvätthall som låg här tidigare har redan rivits och marken under
tvätthallen har sanerats.
Inga hyresgäster bokade
Varken NCC eller Skanska hade tecknat något hyreskontrakt för sina blivande
kontorslokaler när man började bygga, men någon oro för att inte få hyresgäster
verkar inte finnas i Kista. Förutom utbyggnaden av gallerian, IT-universitetet, Kista
Science Tower och Kista Entré har Ljungbergsgruppen nästan färdigställt 22.000 m²
kontorsyta i Ärvinge intill Kymlingelänken, Wihlborgs bygger 20.000 m² och Drott har
byggt 40.000 m² åt Nokia.
Kista industriområde domineras idag av Ericsson, vars företagslogotyp återfinns
på vart och vartannat hus. I IT-krisens spår har Ericsson som bekant börjat skära ner
sin personal. När nyheten kom att nedskärningarna skulle drabba Kista åkte Radio
Stockholm ut till Kista och intervjuade butiksägare i centrum som oroade sig för att de
skulle få färre kunder.
Det är möjligt att det blir något färre Ericssonanställda i Kista i framtiden. Men med
tanke på hur mycket som byggs behöver butiksägarna knappast oroa sig över ett
sviktande kundunderlag på lite längre sikt.
Det som snarare kan vara oroande är att det blir för mycket folk i Kista innan man
har anpassat infrastrukturen.
Vägar proppas igen
En av de stora fördelarna med kontor i Kista jämfört med i innerstan är att det finns

gott om parkeringsplatser för den som vill ta bil. Och fler parkeringsplatser blir det, till
exempel i garagen som byggs till Kista Entré och Kista Science Tower.
Dock är vägarna till Kista inte dimensionerade för så mycket trafik. E18 mellan
Hjulsta och Ulriksdal har sedan 1970-talet haft en otillräcklig vägstandard. Det gäller
framför allt den sträckan som går förbi bostadsområdena Hjulsta, Tensta och
Rinkeby och som kallas Hjulstavägen.
Hjulstavägen var ursprungligen avsedd för lokaltrafik till Tensta och Rinkeby
medan övrig trafik var tänkt att gå på en motorväg ute på Järvafältet. Men
motorvägen blev inte av och all trafik, cirka 44.000 fordon per dygn, går nu därför på
Hjulstavägen. Förutom problemet med köer är E18 mellan Hjulsta och Ulriksdal den
vägsträcka i Stockholms län som har störst antal döda och svårt skadade per
kilometer väg, och den finns med på 100-listan över Sveriges farligaste vägar.
Ombyggnad av E18
Vägverket har i den nationella väghållningsplanen för åren 1997-2007 fått i uppgift att
genomföra en ombyggnad av E18 mellan Hjulsta och Ulriksdal. I vägutredningen har
man tittat på både ett ytalternativ och ett tunnelalternativ för Hjulstavägen.
Strax före jul beslöt Stockholms stadsbyggnadsnämnd att man skulle arbeta
vidare med ytalternativet som kommer att kosta betydligt mindre än en tunnel under
Tensta och Rinkeby.
Tanken är att E18 från Ulriksdal inte ska gå via Enköpingsvägen i framtiden utan
istället gå gemensamt med E4:an upp till Kymlingelänken som blir en del av E18.
Från Kymlingelänken ska sedan den framtida E18 fortsätta längs med Hjulstavägens
nuvarande sträckning.
Stockholms stadsbyggnadskontor arbetar för närvarande med ett programförslag
för hur Hjulstavägen ska byggas om. Vägen får i förslaget två till filer och av de idag
elva plankorsningarna på sträckan mellan Hjulsta och Kista blir det fem nya
planskilda trafikplatser.
– Tanken är att genomfartstrafiken ska skiljas från lokaltrafiken, säger Eva
Strömbäck, projektchef på Stockholms stadsbyggnadskontor.
Till Kista blir det ytterligare en ny anslutning vid Torshamnsgatan i Kista
arbetsområde.
Programsamråd
Förslaget har varit ute på programsamråd som kommer att redovisas för politikerna i
höst. Nästa sommar räknar stadsbyggnadskontoret med att planförslaget ska vara
godkänt och antaget. Själva bygget av vägen beräknas börja i slutet av 2003 och
pågå i cirka fyra år.
E18 kommer alltså inte ens ha börjat byggas om när stora pågående
byggprojekten i Kista, till exempel Kista Entré och Kista Science Tower, är färdiga.
Under tiden planeras dellösningar för att avhjälpa trafikproblem, men de som jobbar
och bor i Kista och omgivande områden får nog räkna med värre köer åren som
kommer.
Ett alternativ är att inte ta bilen utan åka tunnelbana eller buss till Kista. I
framtidsvisionen för Kista Science City ses uppgraderingen av de kollektiva
tvärförbindelserna som den viktigaste åtgärden för infrastrukturen. Snabbspårvägen
som nu går från Gullmarsplan i Söderort över Stora Essingen till Alvik i Västerort
förlängs enligt visionen till Stockholms universitet och passerar Kista på vägen.
Tunnelbanans blå linje förgrenar sig idag vid stationen Västra Skogen. Den ena
grenen slutar i Hjulsta, den andra grenen som passerar Kista slutar i Akalla. I

framtidsvisionen fortsätter båda grenarna och förenas i Barkarby.
Bussförbindelserna förbättras och gång- och cykelvägar från södra Järva över
Järvafältet till Kista blir också bättre i visionen.
Ljus framtidsbild
Ja, visioner finns det gott om när det gäller Kistas framtid. Vad som blir verklighet
återstår att se. I den framtidsbild som tagits fram tror man att Kista i framtiden
kommer att generera betydande delar av Stockholmsregionens och Sveriges tillväxt.
Kista har blivit världens främsta så kallade Science City och bostadsområdena runt
Järvafältet har blivit attraktiva. Den stora efterfrågan på arbetskraft inom IT-sektorn
har fått företagen att ta tillvara de invandrade svenskarnas potential.
Sedan framtidsbilden skrevs har dock konjunkturen blivit sämre, inte minst för
Ericsson som idag dominerar Kista i mycket hög grad. Frågan är väl också om det
går att bygga bort segregation. Kista byggdes enligt ABC-idealet – Arbete, Bostad,
Centrum – men hittills har det idealet inte alls uppfyllts.
Faktum kvarstår dock att det kommer att byggas mycket i och kring Kista det
närmaste åren. Än verkar det vara långt kvar innan de som bor och verkar i Kista har
sett de sista byggkranarna.
Bildtexter:
1. Kista Entré blir ett nytt blickfång för den som anländer till Kista. Både om man kör
bil eller kommer med tunnelbana blir Kista Entrés dubbelglasfasad något av det
första man ser.
2. Kista Science Tower blir högst i Stockholm, men än så länge når det stabiliserande
trapphuset inte mer än några våningar upp. Gjutformarna flyttas med uppåt
allteftersom våningarna byggs.
3. Marken i Kistadalen består mest av lera, men för Kista Science Tower hittade NCC
fast berg att grundlägga tornet på. Fundamentet är fastspänt i berget med dragstag.
4. Tunnelbanan sveper förbi på betongbroar precis bredvid schakten vid
arbetsplatsen för Kista Science Tower. För anläggningsarbetarna är tunnelbanan en
större utmaning än bygget av tornet. Längst bort syns Kista Entré.
5. Det gick inte att bakåtförankra sponten på alla ställen runt Kista Science Tower.
Här har sponten förankrats framåt istället vilket gör det betydligt svårare att jobba.
Vridbar skopa underlättar när man ska jobba i schaktet.
6. Kista Entré blir en låg byggnad jämfört med Kista Science Tower, men man ser
ändå hela Kista härifrån. Framför det ljusblå Kista centrum byggs Kista Science
Tower. Bakom tunnelbanans broar ser man bostadsområdet.
7. För att inte sänka grundvattennivån har Skanska slagit i spont runt hela Kista
Entré. Grundvattennivån ligger nu precis under den understa våningen som kommer
att bli garage.
8. Den del av Kista Entrés fasad som börjar växa fram har än så länge bara
innerfönstren uppe. För att få ett bra inomhusklimat kommer man att sätta ytterligare

ett fönster utanpå. Mellan inner- och ytterfönstren kan luft cirkulera.
9. Kistas affärscentrum ska byggas och bli Kista Galleria. Centrumet blir dubbelt så
stort och på taket kommer det att bli studentlägenheter.