Maskinmekaniker – ett framtidsyrke Men få väljer ... - Eva Sahlström

Maskinmekaniker – ett framtidsyrke
Men få väljer utbildningen
– Jag är intresserad av tekniska saker, har alltid hållit på att pilla sönder radior
och sånt, säger Thomas Innala som går tredje årskursen på fordonsprogrammet
på Westerlundska gymnasiet i Enköping.
Han valde inriktningen maskin- och lastbilsteknik av intresse för stora fordon,
något han delar med de elever ENTREPRENAD pratar med. Att de kan garanteras
jobb efter sin utbildning insåg de först senare.
av EVA SAHLSTRÖM
publicerad i Leveranstidningen Entreprenad nr 4, 2001
Bristen på maskinmekaniker är akut. Genomsnittsåldern på mekanikerna är hög och
det är få som söker utbildningen.
– Den har en låg status. Det ses som en skitig bransch, säger Göran Nilsson, avgående
vd på Maskinleverantörerna.
Göran Nilsson pensioneras den 1 mars och efterträds av Björn Bäckström. Båda
är engagerade i Maskinleverantörernas satsning på gymnasieskolan för att motverka
bristen på maskinmekaniker.
Få söker alltså till fordonsprogrammet och eftersom det är ett dyrt gymnasieprogram
lägger många kommuner ner det. De som börjar fordonsprogrammet riktar ofta
in sig på att bli bilmekaniker och det är svårt att få in dem på den tunga sidan.
– Det finns ett behov av 200–300 nya maskinmekaniker per år, säger Björn Bäckström.
Idag utbildas inte mer än ett hundratal per år. Ungefär hälften av dem går utbildningen
för att lära sig att ta hand om egna maskiner, till exempel om föräldrarna har
jordbruk.
Satsning på tre skolor
För att locka fler ungdomar till yrket satsar nu Maskinleverantörerna tillsammans med
Motorbranschens Arbetsgivarförbund och Motorbranschens Yrkesnämnd på tre gymnasieskolor.
De elever som väljer maskin- och lastbilsteknik på Westerlundska gymnasiet i Enköping,
Enskede gårds gymnasium i Stockholm och Anderstorpsskolan i Skellefteå
kommer från och med i höst att garanteras ett års anställning efter sin utbildning. Under
skoltiden får de bland annat avlönat feriearbete, möjlighet till utlandspraktik och
internationellt certifikat för arbete med maskiner.
Lärarna på dessa skolor kommer att få fortbildning i ny teknik genom företagens
interna utbildningar. Modern utrustning, aktuella manualer och avancerade felsökningsprogram
kommer att ställas till förfogande för skolorna.
SYO-konsulenterna som hjälper eleverna med deras gymnasieval vet ofta inte tillräckligt
om vad yrket som maskinmekaniker innebär och redan i vår kommer därför
Maskinleverantörerna och de tre berörda skolorna att gå ut med information till dem.
Motorbranschens Yrkesnämnd, MYN, har producerat en cd-rom där man får träffa
några ungdomar som berättar om sina yrken inom motorbranschen.
Maskinleverantörerna satsar sedan ordentligt på Nordcon-mässan i höst då man
kommer bjuda in de elever som ska välja inriktning på fordonsprogrammet till årskurs

två.
– Unga mekaniker som finns i yrket berättar om hur det är och visar runt på mässan,
säger Göran Nilsson.
Faller satsningen väl ut är det mycket troligt att Maskinleverantörerna utökar den
till fler skolor.
Westerlundska gymnasiet
På Westerlundska gymnasiet i Enköping uppskattas samarbetet med Maskinleverantörerna,
även om man här inte har haft så stora problem med för få sökande.
– Vi har aldrig haft någon riktig botten, säger Karl-Arne Haglund, programansvarig
för fordonsprogrammet.
Flera av eleverna reser flera timmar om dagen för att komma hit till skolan.
– De klagas så mycket på eleverna idag, men vi har väldigt välmotiverade elever.
De fungerar bra ute på företagen, säger Karl-Arne Haglund.
Samarbetet med företagen omkring Enköping är mycket bra och skolan får låna
den utrustning man inte har. Många kunder lämnar in grävmaskiner, vägmaskiner,
hjullastare och skogsmaskiner för reparation så eleverna får öva sig på riktiga objekt.
Behövs det lärarvikarier någon dag tar man in lämpliga mekaniker från medlemsföretagen
i Maskinleverantörerna. En stor del av utbildningen består också av praktik
på företag.
Skolan skriver studiekontrakt med eleverna, ett ömsesidigt avtal där det klargörs
vad som åligger eleven att göra under utbildningstiden och vad skolan erbjuder.
– Det fungerar bra, man blir vuxen, säger Karl-Arne Haglund.
Eftertraktade elever
Redan nu får alla som går maskin- och lastbilsinriktningen på Westerlundska arbete
när de går ut. Företag har varit på skolan och tingat elever i årskurs två som de vill
anställa.
Samarbetet med Maskinleverantörerna kommer att utöka Westerlundska gymnasiet
redan stora kontaktnät med företag. Satsningen gör också företagen till intressenter
i gymnasieskolan.
– Det tar säkert ett par, tre år innan man ser resultat. Vi startade relativt sent, vi
hade det första mötet i december, men vi har ändå fått gehör, säger Karl-Arne Haglund.
En artikel i Upsala Nya Tidning har resulterat i samtal från niondeklassare som vill
veta mer inför sitt gymnasieval.
Westerlundska gymnasiet byggdes 1980. Lokalerna är stora och luftiga och man
ser inte någon antydan till klotter eller förstörelse någonstans.
Lugn stämning
Stämningen i maskinhallen är lugn. De flesta tvåor är och mönstrar, en del av treorna
är ute på praktik. De andra jobbar på de maskiner och lastbilar som finns inne.
Skolan har en Huddig 960 och en Scanialastbil som egna övningsobjekt, resten är
kunders fordon. Under en traktor ligger den blivande maskinmekanikern Joakim
Mattsson.
– Vi får in mycket jordbruksmaskiner eftersom det finns mycket jordbruk i trakten
här. Men motorerna är i stort sett detsamma på alla maskiner, säger Karl-Arne Haglund.
Första årskursen har en hörna i maskinhallen. Många av dem som går i ettan vet
redan vilken inriktning de vill gå.

Lucas Carlsson och Calle Karlsson hör till dem som vet att de ska bli maskinmekaniker.
Inte för arbetsmarknadens skull utan för att de ”alltid varit intresserade av
stora saker”. De mekade redan innan de kom in på utbildningen, Calle kör motocross
och Lukas pappa kör traktor och lastbil.
Thomas Innala som klättrar runt motorn på skolans Huddig 960 gillar också stora
saker. Han är mest inriktad på lastbilar och bussar, kanske delvis för att han praktiserat
på den typen av företag.
Teknikintresset har han alltid haft.
– Jag har alltid pillat sönder saker, nu lär jag mig att sätta ihop dem igen, skojar
han.
Sönderteoretiserad utbildning
ENTREPRENAD:s besök på Westerlundska ger en helt annan bild av gymnasiet en
den man brukar få om omotiverade elever som kommer försent, skolkar och inte visar
respekt för sina lärare.
– Man har teoretiserat sönder utbildningarna, och den nya läroplanen har inte gjort
saken bättre, säger Karl-Arne Haglund kritiskt.
I det nya gymnasiet ska alla få högskolebehörighet, vilket säkert är en vacker tanke,
men det passar inte alla.
– Det handlar inte bara om att komma in på en utbildning utan också att klara av
den.
Kanske är det starka fokus på högskolebehörighet och teoretiska kärnämnen en
anledning till att antalet sökanden till en praktisk utbildning som fordonsprogrammet
har minskat. Men det börjar svänga nu. Stockholms skolborgarråd vill till exempel
införa lärlingsplatser.
– Verkligheten korrigerar, säger Karl-Arne Haglund.
– Vår styrka är att vi har förstått att man måste jobba handfast.
Stora krav på mekaniker
Det är kanske dags att börja uppskatta även praktiska kunskaper igen. Att en utbildning
handlar mer om praktik än teori behöver inte betyda att den är simpel. En maskinmekaniker
som jobbar ute i fält måste kunna allt på en maskin. Maskinerna blir
mer och mer avancerade och då måste även mekanikerna bli mer avancerade.
– De nya Volvodumprarna innehåller till exempel sex stycken datorer, säger Göran
Nilsson på Maskinleverantörerna.
En mekaniker blir allt mer av en tekniker, som behöver en bärbar dator med sig för
att kunna göra felsökningar i maskinerna. Eftersom den mesta litteraturen om maskinerna
är på engelska behövs också språkkunskaper.
Det är stora krav på en maskinmekaniker och jobbet är ofta slitsamt och kallt.
Ändå stannar de flesta maskinmekaniker i yrket hela sitt yrkesliv, till skillnad från bilmekanikerna
som ofta lägger av vid 30–35.
– Jag vet inte varför det är så, men jag tror att det är för att man är så nära kunden.
Det blir aldrig monotont på samma vis, säger Björn Bäckström.
En fältmekaniker har både en stor frihet och ett stort ansvar. Kanske överväger de
nackdelarna med jobbet.
Att mekanikerna uppenbarligen trivs i sitt yrke är ytterligare ett exempel på att killarna
på Westerlundska gymnasiets fordonsprogram, inriktning maskin- och lastbilsteknik,
valt ett framtidsyrke.

Bildtexter:
1. Stefan Thunberg går i sin pappas fotspår. Han går första årskursen på fordonsprogrammet
och har ännu inte valt inriktning men tänker bli lastbilsmekaniker som pappa.
2. Joakim Mattsson går tredje årskursen på fordonsprogrammet och är snart färdig
maskinmekaniker. Lite smutsig om fingrarna får han nog räkna med att bli även i
framtiden, men det övervägs av lysande framtidsutsikter.
3. Thomas Innala på tredje årskursen och Karl-Arne Haglund, programansvarig för
fordonsprogrammet på Westerlundska gymnasiet, studerar motorn på skolans Huddig
960.
4. Lucas Carlsson och Calle Karlsson går än så länge bara i ettan, men vet att de ska
bli maskinmekaniker. Det valet har de gjort av intresse, med den ljusa arbetsmarknaden
gör inte valet sämre direkt.
5. (Broschyrer och cd-rom) Motorbranschens yrkesnämnd har tagit fram broschyrer
och en cd-rom för att locka ungdomar till att välja fordonsprogrammet.