i Slovenien är - Mänskliga rättigheter

manskligarattigheter.se

i Slovenien är - Mänskliga rättigheter

Utrikesdepartementet

Mänskliga rättigheter i Slovenien 2005

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Situationen för de mänskliga rättigheterna (MR) i Slovenien är god. Slovenien

har ratificerat de flesta konventioner på området.

Sedan 1994 finns en ombudsmannainstitution med ansvar för att bevaka att

respekten för de mänskliga rättigheterna efterlevs. Institutionen består av en

ombudsman med övergripande ansvar för MR-frågorna, och tre biträdande

ombudsmän med ansvar för olika delfrågor.

Sedan självständigheten 1991 har fyra allmänna val hållits. Ingen kritik har

framkommit mot genomförandet av dessa val.

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om

mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s

konventionskommittéer

Slovenien har ratificerat de centrala konventionerna om mänskliga rättigheter,

och man rapporterar till berörda FN-kommittéer som övervakar efterlevnaden

av de olika konventionerna. Under 2004 har man kommit i fatt den

eftersläpning i rapporteringen som man tidigare drogs med.

Slovenien har dock inte ratificerat protokoll 12 till den europeiska

konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande

friheterna. Slovenien har visserligen undertecknat protokollet, men avser inte

ratificera det förrän Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna har

reformerats.

3. Respekten för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr

Grundlagen förbjuder tortyr, inhuman behandling och förödmjukande

bestraffning eller behandling. Fängelserna uppfyller internationella normer och

har inte givit upphov till klagomål från internationella organisationer även om

viss överbeläggning förekommer. I början av 2004 öppnades ett nytt och


2

modernt fängelse i kuststaden Koper och fångar överförs nu dit från de äldre,

överbelagda fängelserna. Enligt Ombudsmannakontoret har detta förbättrat

situationen, även om viss överbeläggning i häktena kvarstår.

Det finns veterligen ingen rapportering om tortyr, försvinnanden, politiska

mord eller avrättningar. Fall av polismisshandel av romer har rapporterats av

massmedia. Media och ombudsmannen har vidare rapporterat om bristande

intresse från polisen för att undersöka brott mot dem. Varje slovensk polis har

utrustats med ett kort att föra med sig som uppmanar den enskilde polisen att

behandla alla människor lika, oavsett kulturell eller etnisk bakgrund.

Antalet klagomål till ombudsmannen mot polisen är ungefär detsamma som

2004 då de var 94. Oftast rör det sig om klagomål antingen om att polisen

använder mer våld än nödvändigt eller att polisen inte ingriper effektivt.

Numera hanteras allmänhetens klagomål mot polisen av ett särskilt råd, där

bland annat representanter för det civila samhället ingår.

4. Dödsstraff

1990 avskaffades dödsstraffet i Slovenien.

5. Rättssäkerhet

Enligt konstitutionen är domstolarna självständiga i förhållande till den

verkställande respektive den lagstiftande makten. Detta respekteras i praktiken.

Domare utses på obestämd tid av parlamentet på rekommendation av det

oberoende lagrådet. Varken militärdomstolar eller andra extraordinära

domstolar får utses under fredstid. Som nämndes i inledningen finns det sedan

1994 en ombudsman som bevakar efterlevnaden av mänskliga rättigheter.

Ingen åtskillnad görs mellan mäns och kvinnors tillgång till rättsväsendet.

Straffbarhetsåldern är 18 år.

Viss kritik mot det slovenska rättsväsendet har framförts av landets

ombudsman som pekar på att de långsamma domstolsprocesserna leder till att

rättssäkerheten äventyras.

6. Personlig frihet

Godtyckliga frihetsberövanden är förbjudna enligt grundlagen och

förekommer knappast. Inga inrikes eller utrikes reserestriktioner förekommer.

Inga svårigheter för medborgarna att erhålla passhandlingar föreligger.

7. Straffrihet

Parlamentsledamöter har immunitet mot brottspåföljd. Genom omröstning i

parlamentet kan denna immunitet hävas, vilket senast skedde vid ett tillfälle

under 2001.


3

8. Yttrande- och mediafrihet

Grundlagen garanterar yttrande- och mediafrihet.

De grundlagsstadgade religions-, förenings- och församlingsfriheterna

respekteras. Författningsdomstolen avvisade i juli 2004 ett förslag att

folkomrösta om byggandet av en moské i Ljubljana med motiveringen att en

sådan omröstning skulle ha inkräktat på det muslimska samfundets rätt till

religionsfrihet.

9. De politiska institutionerna

Slovenien är en parlamentarisk demokrati och en konstitutionell republik.

Makten delas mellan premiärministern, som utser regeringen, och parlamentet,

som har två kammare. Det politiska systemet karakteriseras av öppna och

demokratiska val.

I Slovenien råder politisk pluralism med flerpartisystem. Det finns inga hinder

för oppositionen att agera.

Valdeltagandet ligger på cirka 60 procent och är jämnt fördelat mellan könen

12 av 90 parlamentsledamöter är kvinnor.

10. Rätten till arbete och relaterade frågor

Slovenien har ratificerat ILO:s åtta centrala konventioner om mänskliga

rättigheter. Det finns veterligen inga rapporter om diskriminering i arbetslivet

på grund av kön, hudfärg, religion, politisk åsikt eller liknande.

Arbetsförhållandena bedöms vara goda och anställda har, enligt lag, rätt att

avstå från farligt arbete utan att deras anställningsförhållande förändras.

Arbetsveckan är 40 timmar med 30 minuters betald lunch per dag. Anställda

har rätt till minimum 20 arbetsdagars årlig semester och lönerna ligger betydligt

över nivån i andra nya EU-medlemsstater.

11. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa

Hälsosektorn upptar 22,6 procent av statens budget. Tillgången till hälsovård

anses god för samtliga medborgare.

12. Rätten till utbildning

Utbildningens andel av statsbudgeten uppgår till 18,6 procent. Den

grundläggande utbildningen är obligatorisk fram till tionde årskurs (14-15 år).

Utbildningen är kostnadsfri fram till och med motsvarande svensk gymnasial

utbildning. Skolböcker bekostas av de studerande. Eftergymnasial utbildning är

kostnadsfri för studerande utan arbete medan inkomstprövning görs för

övriga.


4

Det förekommer ingen diskriminering på utbildningsområdet. Kvinnor utgör

majoritet bland dem med högre utbildning.

13. Rätten till tillfredställande levnadsstandard

De allmänna livsvillkoren är goda i Slovenien och levnadsstandarden hög,

motsvarande 75 procent av genomsnittet i det utvidgade EU.

14. Kvinnans ställning

Kvinnor har en relativt stark ställning i Slovenien även om de är

underrepresenterade både i politiken och på högre poster i näringslivet. År

2002 trädde en horisontell ramlag på jämställdhetsområdet i kraft.

Kvinnors inkomster ligger på i genomsnitt 89 procent av mäns.

Våld i hemmet faller under särskild strafflag (domestic violence) men även

allmän strafflag tillämpas. Antalet anmälningar av misstänkta fall av våld mot

kvinnor har ökat starkt under de senast åren. Det förmodas bero på att

medvetenheten om dessa brott ökar och inte på att antalet sådana brott har

ökat.

Slovenien utgör en del av ”the Balkan route” för handel med kvinnor. Landet

är främst en transitsträcka för vidare transport mot Västeuropa men en mindre

del av handeln har Slovenien som destination. Prostitution avkriminaliserades

2003 i och med att den prostituerade inte längre kan åtalas.

15. Barnets rättigheter

Barns rättigheter garanteras i grundlagen. En ny familjeslagstiftning antogs i

maj i år. Efter några planerade revideringar kommer lagen att vara helt

kompatibel med FN:s barnkonvention. I januari 2003 inrättades posten som

biträdande ombudsman för sociala- och barns rättigheter. Det förekommer

ingen rapportering om gatubarn i Slovenien.

Minimiåldern för anställning är 16 år. 2001 ratificerade Slovenien ILOkonventionen

om värsta former av barnarbete och konventionen trädde i kraft

i maj detta år. Inget barnarbete har rapporterats.

För rekrytering till Sloveniens försvarsväsende krävs 18 års ålder.

Ungdomar under 18 år som begår brott placeras på ungdomsvårdanstalter.

16. Olika befolkningsgruppers situation

Minoriteter utgör cirka 17 procent av Sloveniens befolkning. De ungerska,

italienska och i viss mån romska minoriteterna har tillerkänts särskilda


5

grundlagsstadgade rättigheter. De ungerska och italienska minoriteterna

garanteras var sin ledamot i nationalförsamlingen. Romerna är i tjugo

kommuner garanterade en plats i den lokala styrelsen.

Andra minoriteter såsom serber, kroater, bosnier och kosovo-albaner, har inget

särskilt skydd.

Religionsfrihet råder i Slovenien och diskriminering p.g.a. religion förekommer

inte i någon omfattning.

De jugoslaviska medborgare som bodde permanent i Slovenien och som i

samband med landets självständighet 1990-1991 inte ansökte om slovenskt

medborgarskap inom den utsatta tiden ströks 1992 ur registret över permanent

boende i Slovenien. Dessa "utraderade" personer berövades därmed sina

sociala rättigheter. Efter beslut i Författningsdomstolen våren 2003 har

Inrikesministeriet under 2004 utfärdat retroaktiva bevis till merparten av dessa

personer som retroaktivt återger dem deras status som permanent boende i

Slovenien från 1992.

Till den 13 januari 2005 hade inrikesministeriet beslutat om permanent

uppehållstillstånd för strax över 4 000 sådana "utraderade". Enligt

ombudsmannen väntar sedan dess ytterligare runt 8 400 personer på

motsvarande beslut.

17. Diskriminering på grund av sexuell läggning

Diskriminering på grund av sexuell läggning är förbjuden enligt grundlagen.

Förföljelse på grund av sexuell läggning anses inte förekomma, även om

homosexualitet är mindre accepterad i Slovenien än i några andra europeiska

länder. Från den 23 juli gäller en lag om partnerskap för homosexuella. Lagen

ger bland annat homosexuella par som registrerar sitt partnerskap samma rätt

till arv och underhåll som heterosexuella par.

18. Flyktingars rättigheter

Människor tar sin tillflykt till Slovenien även om landet främst är ett transitland

för flyktingar på deras väg till Västeuropa. Det finns ett ordnat

mottagningssystem och en fungerande asylprocedur. Flyktingar tas om hand i

enlighet med internationella riktlinjer. I september 2004 öppnades ett nytt

mottagningscentrum för asylsökande, byggt enligt internationell inklusive EUstandard.

De personer som flydde till Slovenien undan krigen i det forna Jugoslavien och

som under närmare 10 år saknade egentlig status i landet, fick genom ändrad

lagstiftning sommaren 2002 permanent uppehållstillstånd i Slovenien.


6

19. Funktionshindrades situation

Slovensk lagstiftning förbjuder all diskriminering av funktionshindrade och

enligt föreskrifterna skall dessa personer även tillförsäkras tillträde till alla

offentliga byggnader.

De nödvändiga åtgärderna för att genomföra denna lagstiftning och integrera

de funktionshindrade i samhället pågår även om ombudsmannen har uttryckt

kritik mot den långsamma takten i reformarbetet. Någon systematisk

diskriminering förekommer emellertid inte.

Under 2004 antogs en ny lag om rehabilitering och anställning av

funktionshindrade, som nu har börjat tillämpas. Lagen ger funktionshindrade

rätt till rehabilitering för inträde i yrkeslivet och skyddad anställning på

särskilda arbetsplatser. Den medger även stöd till arbetsgivare som anställer

funktionshindrade. För de företag som har fler än 20 anställda beräknas en

kvot som anger antalet funktionshindrade som ska anställas – olika för olika

branscher. I det fall företaget ej följer reglerna måste det betala 70 procent av

den icke anställdes lön i avgift till en fond som har till syfte att stödja

arbetsgivare som har funktionshindrad personal anställd.

För funktionshindrade barn finns en särskild lag om barn med särskilda behov.

20. Oberoende organisationer för mänskliga rättigheter

Det finns ett fåtal MR-organsationer i landet. De mest aktiva är Helsinki

Monitor och Amnesty International. Det finns inget lagligt hinder för dessa att

bedriva verksamhet i Slovenien. Enligt uppgift har de en god dialog med

regeringen och inga egentliga försök att påverka deras verksamhet görs.

Regelbundna möten genomförs mellan berörda departement och de oberoende

MR-organisationerna inför viktigare möten och konferenser.

21. Fältverksamhet eller rådgivning på området mänskliga rättigheter

UNHCR verkar i landet. Samarbetet med de slovenska myndigheterna löper

enligt organisationen friktionsfritt.

More magazines by this user
Similar magazines