Vetenskapliga artiklar

sbf.c.se

Vetenskapliga artiklar

söndag den 13 november 2011

Bioenergi från skogen -

inverkan på biologisk

mångfald

Mats Jonsell

Jonas Victorsson

Inst. f. Ekologi, SLU, Uppsala

Foto: Magnus Larsson


Elisabet Ottosson, Magnus Larsson, Petter Boman,

Jesper Hansson, Vitezslav Manak, Joel Hallqvist,

Jonas Victorsson

söndag den 13 november 2011


söndag den 13 november 2011

Innehåll

• Processer och habitat som påverkas

• Betydelse på landskapsnivå

• Olika vedtypers värde

• Ekologiska fällor

• Slutsatser


Processer och habitat

söndag den 13 november 2011

Struktur/skydd för att överleva hyggesfasen

Näring och omrörning i marken


söndag den 13 november 2011


söndag den 13 november 2011


Processer och habitat

söndag den 13 november 2011

Struktur/skydd för att överleva hyggesfasen

Näring och omrörning i marken

Askåterföring

Mängden ved minskar -

förökningssubstrat för

vedlevande arter


söndag den 13 november 2011


söndag den 13 november 2011


ca 4500 vedlevande arter

Mest insekter och svampar

Produktionsskogen: 2-6 m 3 död ved/ha

Hygge ca 23 m 3 stubbved ovan jord/ha

ca 70 % av den grova veden

söndag den 13 november 2011


söndag den 13 november 2011

Död ved kan vara väldigt olika saker

Trädslag

Vedsvampsflora

Dimension

Solexponering

Ruttenhetsgrad


söndag den 13 november 2011

Innehåll

• Processer och habitat som påverkas

• Betydelse på landskapsnivå

• Olika vedtypers värde

• Ekologiska fällor

• Slutsatser


Anta arter/sållprov

8

6

4

2

0

söndag den 13 november 2011

p=0.09

Asp

n=4

p=0.21

Björk

n=12

p=0.19

Gran

n=16

En sommar gammal

p=0.64

Tall

n=8

p=0.15

Asp

n=12

*

p=0.01

Björk

n=12

4-5 år gamla

p=0.56

Gran

n=12

Stubbar

Lågor

*

p=0.01

Tall

n=12


söndag den 13 november 2011

25000 hektar

Delsbo distrikt


Andel skalbaggar i landskapet som finns i stubbar

söndag den 13 november 2011

jämfört med annan ved

=

Antal skalbaggar/m 2 bark (Schroeder et al

2006, McGeoch et al 2007, våra data)

*

Bark yta (m 2 )/ha i 7 typer av

bestånd (Ekbom et al 2006)

*

Area (ha) av varje beståndstyp


Art! % i avverkningsstubbar

––––––––––––––––––––––––––––––

Sulcacis affinis! 100

Octotemnus glabriculus! 100

Atomaria bella! 96,5

Cis hispidus! 91,1

Pteryx suturalis! 87,3

Scaphisoma agaricinum! 80,7

Stenichnus bicolor! 73,7

Corticaria longicollis! 72,1

Hadreule elongatula! 68,5

Enicmus rugosus! 51

Corticaria rubripes! 42,1

Cerylon histeroides! 41,4

Cis boleti! 37,5

Dadobia immersa! 12

Abdera triguttata! 9,6

Agathidium rotundatum! 9,3

Orthocis alni! 8,8

Leptusa pulchella! 5,6

Dryocoetes autographus! 5,5

söndag den 13 november 2011

Rhyncolus sculpturatus! 3,8

Cis punctulatus! 3,7

Nudobius lentus! 3,3

Plegaderus vulneratus! 2,6

Euplectus punctatus! 2,5

Agathidium pisanum! 1,6

Rhizophagus dispar! 1,6

Crypturgus spp.! 1,2

Acrulia inflata! 1,1

Cerylon ferrugineum! 0,7

Quedius plagiatus! 0

Phleonomus planus! 0

Phloeonomus sjoebergi! 0

Phloeopora testacea! 0

Dinaraea arcana! 0

Leptusa fumida! 0

Corticaria orbicollis! 0

Hylurgops palliatus! 0

Pityogenes chalcographus! 0

Dryocoetes hectographus! 0


söndag den 13 november 2011

• Bark yta: 15 % på kalavverkningsstubbar

• Ett dödvedsrikt landskap:15 m 3 /ha (7 m 3 /

ha)

• Mycket naturreservat + nyckelbiotoper

• Konservativ uppskattning


söndag den 13 november 2011


söndag den 13 november 2011

Innehåll

• Processer och habitat som påverkas

• Betydelse på landskapsnivå

• Olika vedtypers värde

• Ekologiska fällor

• Slutsatser




söndag den 13 november 2011

Frågor

Är vissa trädslag viktigare att ta hänsyn

till än andra? (asp, björk, gran, tall).

Är vissa diametrar viktigare att ta

hänsyn till än andra?


Foto: Magnus Larsson

söndag den 13 november 2011


Foto: Magnus Larsson

söndag den 13 november 2011


söndag den 13 november 2011


Foto: Magnus Larsson

söndag den 13 november 2011


Foto: Magnus Larsson

söndag den 13 november 2011


Skalbaggar i

GROT

(=GRenar Och Toppar)

söndag den 13 november 2011


söndag den 13 november 2011

Antal rödlistade arter, GROT

En sommar

gammalt

3-5 år gammalt

Asp 5 8

Björk 3 6

Ek 5 4

Gran 1 (1)


Antal rödlistade vedskalbaggar i GROT

söndag den 13 november 2011


Stubbar

40

30

20

10

0

söndag den 13 november 2011

Antal arter av vedskalbaggar

Grov Klen

Asp Björk Gran Tall Asp Björk Gran Tall

4-5 år gamla 1 sommar gamla


Rödlistade skalbaggsarter i stubbar

Plegaderus caesus NT

Paromalus parallelepipedus NT

Platysoma deplanatum NT

Ptinella aptera NT

Agathidium mandibulare NT

Microscydmus nanus NT

Agaricochara latissima VU

Cyphea curtula NT

Ampedus cinnabarinus NT

Microrhagus lepidus NT

Hylis cariniceps NT

Drapetes mordelloides EN

Cerylon deplanatum NT

Ennearthron laricinum NT

Mycetophagus quadripustulatus NT

Rabocerus gabrieli NT

Acanthoderes clavipes NT

Saperda perforata NT

Xyleborus cryptographus NT

söndag den 13 november 2011






söndag den 13 november 2011

Slutsatser så här långt

Många vedinsekter i ved på hyggen

Stubbarna utgör en stor andel av

möjligt förökningssubstrat

Gran (f.a. GROT) har få arter

Diameter svårt att använda för

rekommendationer


Avvägning

Minskat

oljeberoende

söndag den 13 november 2011


söndag den 13 november 2011


söndag den 13 november 2011


söndag den 13 november 2011

Innehåll

• Processer och habitat som påverkas

• Betydelse på landskapsnivå

• Olika vedtypers värde

• Ekologiska fällor

• Slutsatser


söndag den 13 november 2011


söndag den 13 november 2011


Är högar med granstubbar ekologiska fällor?

söndag den 13 november 2011

Täthet (baggar/m2 bark) kvot stubbhög/hygge


söndag den 13 november 2011

Hedin m.fl. 2008


söndag den 13 november 2011

• Ekologiska fällor i bioenergi - finns dom?

Rätt troligt

• Mer troligt i ö-liknande habitat

(lövskogsholmar, hagar)

• Hantering av högar viktigt.

• Svärmningstid, täckning?

• Vänta med att ta ut högarna.


Skalbaggar i

GROT

(=GRenar Och Toppar)

söndag den 13 november 2011


söndag den 13 november 2011

• Ekologiska fällor i bioenergi - finns dom?

Rätt troligt

• Mer troligt i ö-liknande habitat

(lövskogsholmar, hagar)

• Hantering av högar viktigt.

• Svärmningstid, täckning?

• Vänta med att ta ut högarna.


söndag den 13 november 2011

Innehåll

• Processer och habitat som påverkas

• Betydelse på landskapsnivå

• Olika vedtypers värde

• Ekologiska fällor

• Slutsatser


Avvägning

Minskat

oljeberoende

söndag den 13 november 2011


Årlig produktion av klen granved

söndag den 13 november 2011

Klen ved på kalhyggen

Klen ved i skog

Dahlberg m.fl 2010


• Hyggenas egenskap har stor betydelse!

• Bioenergi bör skördas - minskar

oljeberoende

• Hur mycket????

• Gran

söndag den 13 november 2011

• Låga naturvärden

• GROT-högar - ekologiska fällor i öhabitat?


Populär sammanfattning

Jonsell, M. 2009. GROT-uttag och artmångfald – hur bör man ta hänsyn till

vedskalbaggar? Fakta skog Nr 7, 2009. (www.slu.se/PageFiles/33707/2009/

FaktaSkog_07_2009.pdf)

Vetenskapliga artiklar

Hedin, J., Isacsson, G., Jonsell, M. & Komonen, A. 2008. Forest fuel piles as

ecological traps for saproxylic beetles in oak. Scandinavian Journal of Forest

Research 23: 348-357.

Jonsell, M. 2007. Effects on biodiversity at forest fuel extraction, governed by

processes working on large scale. Biomass and Bioenergy 31(10): 726-732.

Jonsell, M. 2008. 6. The effects of forest biomass harvesting on biodiversity. In:

Röser, D., Asikainen, A., Raulund-Rasmussen, K. & Stupak, I. (eds.), Sustainable

use of forest biomass for energy - a synthesis with focus on the Nordic and Baltic

region. Springer, p. 129-154.

Jonsell, M. & Hansson, J. 2011. Logs and stumps in clearcuts support similar

saproxylic beetle diversity: implications for bioenergy harvest. Silva Fennica: in

press.

Jonsell, M., Hansson, J. & Wedmo, L. 2007. Diversity of saproxylic beetle species in

logging residues in Sweden - comparisons between tree species and diameters.

Biological Conservation 138(1-2): 89-99.

söndag den 13 november 2011

More magazines by this user
Similar magazines