16.05.2015 Views

Rapport om skyddet av EU:s finansiella intressen i Sverige 2007-2009

Rapport om skyddet av EU:s finansiella intressen i Sverige 2007-2009

Rapport om skyddet av EU:s finansiella intressen i Sverige 2007-2009

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

<strong>Rapport</strong> <strong>om</strong> <strong>skyddet</strong> <strong>av</strong> <strong>EU</strong>:s <strong>finansiella</strong><br />

<strong>intressen</strong> i <strong>Sverige</strong> <strong>2007</strong>-<strong>2009</strong>


Förord<br />

1 •<br />

I maj 2008 bildades Rådet för skydd <strong>av</strong> <strong>EU</strong>:s <strong>finansiella</strong> <strong>intressen</strong> (SEFI-rådet), vilket<br />

ersatte <strong>EU</strong>-bedrägerirådet. Ekobrottsmyndigheten ansvarar s<strong>om</strong> tidigare för rådets kanslifunktioner.<br />

SEFI-rådets roll är att fungera s<strong>om</strong> ett forum för utbyte <strong>av</strong> erfarenheter och<br />

målet med rådets arbete är bl.a. att öka kunskapen hos berörda myndigheter <strong>om</strong> frågor<br />

angående <strong>skyddet</strong> <strong>av</strong> <strong>EU</strong>:s <strong>finansiella</strong> <strong>intressen</strong> och öka samarbetet mellan myndigheterna<br />

på <strong>om</strong>rådet. Under de tre senaste åren har fyra nya <strong>EU</strong>-fonder tillk<strong>om</strong>mit och<br />

förvaltningsorganisationen för flera <strong>av</strong> de övriga fonderna har ändrats i och med den nya<br />

programperioden <strong>2007</strong>–2013. Sammansättningen i SEFI-rådet har därför justerats för att<br />

motsvara dessa förändringar.<br />

<strong>EU</strong>-bedrägerirådet har sedan 2001 haft i uppdrag att lämna en årsrapport till regeringen<br />

<strong>om</strong> bl.a. vilka åtgärder s<strong>om</strong> vidtagits för att stärka <strong>skyddet</strong> mot bedrägerier, missbruk och<br />

andra oegentligheter med <strong>EU</strong>-medel. I samband med SEFI-rådets bildande förändrades<br />

detta uppdrag. Istället för att lämna in en årlig rapport ska SEFI-rådet vart tredje år lämna<br />

en rapport till regeringen <strong>av</strong>seende <strong>skyddet</strong> <strong>av</strong> <strong>EU</strong>:s <strong>finansiella</strong> <strong>intressen</strong> i <strong>Sverige</strong>. Denna<br />

första rapport <strong>av</strong> SEFI-rådet <strong>om</strong>fattar därför tiden efter den senast lämnade årsrapporten,<br />

dvs. verksamhetsåren <strong>2007</strong>-<strong>2009</strong>. I rapporten redogörs för vilka åtgärder s<strong>om</strong> vidtagits för<br />

att främja en effektiv och korrekt hantering <strong>av</strong> <strong>EU</strong>-relaterade medel och för att samordna<br />

berörda myndigheters insatser mot bedrägerier, missbruk och annan oegentlig hantering<br />

<strong>av</strong> sådana medel. Vidare beskrivs hur rådets arbete har utvecklats och hur rådet planerar<br />

att bedriva sitt arbete de k<strong>om</strong>mande tre åren.<br />

I rapporten konstateras att antalet oegentligheter s<strong>om</strong> rapporterats från svenska myndigheter<br />

till Europeiska k<strong>om</strong>missionen minskat, framförallt in<strong>om</strong> jordbruksfonderna och<br />

strukturfonderna. Det noteras även att det under perioden k<strong>om</strong>mit in färre polisanmälningar<br />

<strong>om</strong> misstänkta <strong>EU</strong>-bedrägerier än tidigare. Dessa minskningar kan delvis förklaras<br />

med att flera <strong>av</strong> fondprogrammen befinner sig i en inledningsfas och att utbetalningarna<br />

från fonderna därför varit begränsade. Ett minskat antal rapporterade oegentligheter och<br />

brottsanmälningar kan också tyda på att <strong>EU</strong>-medlen i allt större utsträckning används<br />

på ett korrekt sätt. Det kan samtidigt vara ett tecken på att de system s<strong>om</strong> ska upptäcka<br />

felaktigheter och missbruk bör förbättras ytterligare.<br />

Vidare konstateras att det framk<strong>om</strong>mit signaler <strong>om</strong> att reglerna kring <strong>EU</strong>-medlens användning<br />

upplevs s<strong>om</strong> k<strong>om</strong>plicerade och att en orsak till att oegentligheter och fel uppstår<br />

är det k<strong>om</strong>plexa regelverket. SEFI-rådet är därför mycket positiva till att det europeiska<br />

normgivningsarbetet på detta <strong>om</strong>råde alltmer inriktas mot en förenkling <strong>av</strong> regelverket.<br />

Stockholm i februari 2010<br />

Fredrik Holmberg<br />

Ordförande i SEFI-rådet


• 2<br />

Innehållsförteckning<br />

Förord 1<br />

Förkortningar 3<br />

Sammanfattning 4<br />

1. Inledning 5<br />

2. Bakgrund till SEFI-rådet 6<br />

3. Översiktlig beskrivning <strong>av</strong> <strong>EU</strong>:s <strong>finansiella</strong> <strong>intressen</strong> i <strong>Sverige</strong> 7<br />

3.1. Organisation och hantering <strong>av</strong> <strong>EU</strong>-medel under perioden <strong>2007</strong>-2013 10<br />

4. Åtgärder s<strong>om</strong> vidtagits för att främja en effektiv och korrekt hantering <strong>av</strong> <strong>EU</strong>- medel 12<br />

4.1. Traditionella egna medel 12<br />

4.2. Jordbruksstöd 12<br />

4.3. Strukturfondsstöd 13<br />

4.4. Stöd in<strong>om</strong> ramprogram för solidaritet och hantering <strong>av</strong> migrationsströmmar 14<br />

4.5. Stöd till fiskenäringen 14<br />

5. Åtgärder för samordning och samverkan in<strong>om</strong> <strong>om</strong>rådet 15<br />

5.1. SEFI-rådets verksamhet 15<br />

5.2. Ekobrottsmyndigheten 15<br />

5.3. Jordbruksstöd och strukturfondsstöd 15<br />

5.4. Stöd in<strong>om</strong> ramprogram för solidaritet och hantering <strong>av</strong> migrationsströmmar 16<br />

6. Ekon<strong>om</strong>istyrningsverkets erfarenheter 17<br />

7. SEFI-rådets verksamhet 2010-2012 18<br />

8. Upptäckta och rapporterade oegentligheter 19<br />

8.1. Allmänna förutsättningar 19<br />

8.2. Trender och jämförelser 20<br />

8.3. Analys <strong>av</strong> oegentligheter 22<br />

9. Anmälda bedrägerier och resultatet <strong>av</strong> dessa 23<br />

9.1. Anmälningar <strong>om</strong> misstänkta brott 23<br />

9.2. Ekobrottsmyndighetens erfarenheter 24<br />

10. Slutsats och analys 24<br />

Bilagor<br />

1. I rapporten berörda <strong>EU</strong>-förordningar 26<br />

2. Kontaktpersoner 27


Förkortningar<br />

3 •<br />

ERUF<br />

ESF<br />

ESV<br />

fiskerifonden<br />

flyktingfonden<br />

garantifonden<br />

gränsfonden<br />

integrationsfonden<br />

landsbygdsfonden<br />

SEFI-rådet<br />

SOLID-programmet<br />

OLAF<br />

Europeiska regionala utvecklingsfonden<br />

Europeiska socialfonden<br />

Ekon<strong>om</strong>istyrningsverket<br />

Europeiska fiskerifonden<br />

Europeiska flyktingfonden<br />

Europeiska garantifonden för jordbruk<br />

Europeiska fonden för de yttre gränserna<br />

Europeiska fonden för integration <strong>av</strong> tredjelandsmedborgare<br />

Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling<br />

Rådet för skydd <strong>av</strong> <strong>EU</strong>:s <strong>finansiella</strong> <strong>intressen</strong><br />

Ramprogram för solidaritet och hantering <strong>av</strong> migrationsströmmar<br />

<strong>EU</strong>: s bedrägeribekämpningsbyrå, Office Européen de Lutte<br />

Anti-Fraude<br />

återvändandefonden Europeiska återvändandefonden


• 4<br />

Sammanfattning<br />

SEFI-rådet bildades den 1 maj 2008 och har i stort samma uppdrag s<strong>om</strong> sin föregångare,<br />

<strong>EU</strong>-bedrägerirådet. Rådet ska bl.a. främja samverkan mellan berörda myndigheter för<br />

att öka effektiviteten när det gäller att förebygga, upptäcka, utreda och vidta åtgärder vid<br />

misstanke <strong>om</strong> felaktig användning <strong>av</strong> <strong>EU</strong>-relaterade medel och vara ett forum för informations-<br />

och erfarenhetsutbyte.<br />

Arbetet med <strong>skyddet</strong> <strong>av</strong> <strong>EU</strong>:s <strong>finansiella</strong> <strong>intressen</strong> har under de senaste åren präglats <strong>av</strong><br />

de nya fonderna och den nya förvaltningsorganisationen s<strong>om</strong> programperiod <strong>2007</strong>-2013<br />

har innefattat. Vissa myndigheters uppdrag att hantera <strong>EU</strong>-medel har upphört medan<br />

andra har fått nya eller förändrade uppdrag. Sammansättningen i SEFI-rådet har därför<br />

under 2008 ändrats något för att bättre svara mot den nya organisationen för hanteringen<br />

<strong>av</strong> <strong>EU</strong>-medel under innevarande programperiod.<br />

SEFI-rådet har sedan bildandet haft tre temainriktade möten per år. Ekobrottsmyndigheten<br />

har också arrangerat cirka två utbildningstillfällen per år för SEFI-rådets myndigheter.<br />

Dessa åtgärder har bidragit till att öka berörda myndigheters kunskaper in<strong>om</strong> <strong>om</strong>rådet.<br />

För att samordna myndigheternas insatser mot oegentlig hantering <strong>av</strong> <strong>EU</strong>-medel sker<br />

samverkan mellan fler <strong>av</strong> rådets myndigheter, varvid myndigheterna bl.a. behandlar gemensamma<br />

frågeställningar, utbyter erfarenheter och säkerställer att samma projektkostnader<br />

inte finansieras <strong>av</strong> mer än en fond.<br />

De svenska myndigheter s<strong>om</strong> hanterar <strong>EU</strong>-medel ska kvartalsvis rapportera upptäckta<br />

oegentligheter till Europeiska k<strong>om</strong>missionen. Denna statistik är svårtolkad vid en jämförelse<br />

med tidigare år efters<strong>om</strong> det i januari <strong>2007</strong> infördes regelförändringar beträffande<br />

beloppsgränsen för att anmäla oegentligheter till Europeiska k<strong>om</strong>missionen. Utmärkande<br />

för den svenska statistiken är att den bygger på ett förhållandevis litet antal anmälningar,<br />

vilket gör att även mindre förändringar får stort gen<strong>om</strong>slag i statistiken.<br />

Till Ekobrottsmyndigheten har det under perioden <strong>2007</strong>-<strong>2009</strong> totalt ink<strong>om</strong>mit 29 anmälningar<br />

<strong>om</strong> misstänkta brott. Det är en kraftig minskning jämfört med tidigare år. En<br />

orsak till det minskade antalet anmälningar kan vara att utbetalningarna från fonderna i<br />

nuvarande programperiod <strong>2007</strong>-2013 fortfarande befinner sig i en inledningsfas, vilket<br />

medför att endast ett begränsat antal utbetalningar hunnit bli föremål för interna kontroller<br />

och revisioner hos myndigheterna.


1. Inledning<br />

5 •<br />

En stor del <strong>av</strong> <strong>EU</strong>:s budget är <strong>av</strong>satt för att finansiera jordbruks- och strukturfondstöd<br />

samt stöd på migrations<strong>om</strong>rådet. Ansvaret för att administrera och kontrollera de flesta<br />

<strong>av</strong> dessa stöd ligger på nationella myndigheter i medlemsstaterna. <strong>EU</strong>:s lagstiftning ställer<br />

stora kr<strong>av</strong> på att svenska myndigheter hanterar <strong>EU</strong>-medlen på ett korrekt och tillförlitligt<br />

sätt. Bland annat mot bakgrund <strong>av</strong> det k<strong>om</strong>plexa regelverket - med flera olika typer <strong>av</strong><br />

stödformer och tull<strong>av</strong>gifter och med ett stort antal in- och utbetalningar - finns en risk för<br />

att oegentligheter uppstår och att betalningar sker på felaktiga grunder. Detta innebär att<br />

de myndigheter s<strong>om</strong> ansvarar för hanteringen <strong>av</strong> <strong>EU</strong>-medel i <strong>Sverige</strong> måste ha effektiva<br />

administrativa rutiner och säkra system för att förebygga och upptäcka oegentligheter.<br />

I de fall k<strong>om</strong>missionen anser att <strong>skyddet</strong> <strong>av</strong> <strong>EU</strong>-medel inte är tillräckligt i en medlemsstat<br />

kan k<strong>om</strong>missionen besluta <strong>om</strong> <strong>finansiella</strong> sanktioner. Det innebär i praktiken att<br />

Europeiska k<strong>om</strong>missionen vägrar att finansiera vissa stöd med medel från <strong>EU</strong>:s budget.<br />

Medlemsstaterna får då, i vissa fall, finansiera stödet uteslutande med nationella medel.<br />

Uppmärksammade brister kan även påverka tilldelningen <strong>av</strong> medel vid nästk<strong>om</strong>mande<br />

programperiod.<br />

I <strong>Sverige</strong> har regeringen inrättat SEFI-rådet för att främja en effektiv och korrekt användning<br />

<strong>av</strong> <strong>EU</strong>-relaterade medel och för att samordna åtgärder mot bedrägerier, missbruk<br />

och annan oegentlig hantering <strong>av</strong> sådana medel i landet. Rådet ska:<br />

- främja samverkan mellan berörda myndigheter för att öka effektiviteten när det gäller<br />

att förebygga, upptäcka, utreda och vidta åtgärder vid misstanke <strong>om</strong> felaktig användning<br />

<strong>av</strong> <strong>EU</strong>-relaterade medel,<br />

- följa utvecklingen in<strong>om</strong> sitt ansvars<strong>om</strong>råde samt föreslå och initiera åtgärder för att<br />

upprätthålla <strong>skyddet</strong> för <strong>EU</strong>:s <strong>finansiella</strong> <strong>intressen</strong>,<br />

- vara ett forum för informations- och erfarenhetsutbyte,<br />

- analysera och utvärdera insatserna på <strong>om</strong>rådet.<br />

Rådet består <strong>av</strong> företrädare för myndigheter s<strong>om</strong> på olika sätt ansvarar för hanteringen<br />

<strong>av</strong> <strong>EU</strong>-medel. Ekobrottsmyndighetens ledamot är ordförande i rådet och myndigheten<br />

svarar för rådets kanslifunktioner.


• 6<br />

2. Bakgrund till SEFI-rådet<br />

Ekobrottsmyndigheten har sedan 2001 haft det nationella ansvaret för att samordna åtgärder<br />

i <strong>Sverige</strong> mot bedrägerier, andra oegentligheter och ineffektiv hantering <strong>av</strong> <strong>EU</strong>-​relaterade<br />

medel. Den 1 mars 2001 inrättades ett <strong>EU</strong>-bedrägeriråd vid myndigheten. I juni<br />

2006 fick dåvarande ordföranden i <strong>EU</strong>-bedrägerirådet, Lena Häll Eriksson, i uppdrag att<br />

utveckla rådets roll s<strong>om</strong> ett forum för informations- och erfarenhetsutbyte. Det arbetet<br />

resulterade i rapporten ”Hur <strong>EU</strong>-bedrägerirådet blir REKO”. Flera <strong>av</strong> de förändringar<br />

s<strong>om</strong> föreslogs i rapporten gen<strong>om</strong>fördes under 2008, bl.a. gen<strong>om</strong> en ändring i Ekobrottsmyndighetens<br />

instruktion s<strong>om</strong> trädde i kraft den 1 maj 2008.<br />

<strong>Rapport</strong>en uppmärksammade att det fanns ett behov <strong>av</strong> att ändra rådets namn så att<br />

det bättre skulle svara mot rådets uppdrag. Rådet namn är därför sedan den 1 maj 2008<br />

”Rådet för skydd <strong>av</strong> <strong>EU</strong>:s <strong>finansiella</strong> <strong>intressen</strong>” (SEFI-rådet). <strong>EU</strong>-bedrägerirådets tidigare<br />

uppdrag <strong>om</strong> att årligen lämna en rapport till regeringen har ersatts <strong>av</strong> en skyldighet för<br />

SEFI-rådet att vart tredje år rapportera till regeringen <strong>om</strong> <strong>skyddet</strong> <strong>av</strong> <strong>EU</strong>:s <strong>finansiella</strong><br />

<strong>intressen</strong> i <strong>Sverige</strong>. Av rapporten ska det framgå vilka åtgärder s<strong>om</strong> har vidtagits för att<br />

främja en effektiv och korrekt hantering <strong>av</strong> <strong>EU</strong>-relaterade medel och för att samordna<br />

berörda myndigheters insatser mot bedrägerier, missbruk och annan oegentlig hantering<br />

<strong>av</strong> sådana medel. I rapporten ska rådet också redovisa hur arbetet har utvecklats och hur<br />

rådet <strong>av</strong>ser att bedriva sitt arbete de tre därefter k<strong>om</strong>mande åren.<br />

I Lena Häll Erikssons rapport konstaterades också att rådets insatser ska vara på nationell<br />

och strategisk nivå. Rådets möten har därför blivit mer temainriktade i syfte att bättre leva<br />

upp till myndigheternas behov <strong>av</strong> informations- och erfarenhetsutbyte.<br />

<strong>EU</strong>:s strukturfonder har i och med den nya programperioden <strong>2007</strong>–2013 gen<strong>om</strong>gått<br />

<strong>om</strong>fattande förändringar. Det gäller även förvaltningsorganisationen i <strong>Sverige</strong> s<strong>om</strong> hanterar<br />

medlen från strukturfonderna. Vad gäller hanteringen <strong>av</strong> övriga <strong>EU</strong>-fonder har en del<br />

förvaltande myndigheter inte längre kvar sina uppdrag och ansvars<strong>om</strong>råden medan andra<br />

har fått nya eller förändrade uppgifter. Sammansättning i rådet har därför ändrats så att<br />

de myndigheter s<strong>om</strong> är ansvariga under nuvarande programperiod finns representerade.<br />

Nya ordinarie ledamöter i rådet är från och med den 1 maj 2008 Ekon<strong>om</strong>istyrningsverket<br />

(ESV), Länsstyrelsen i Västerbottens län, Migrationsverket, Tillväxtverket (tidigare<br />

Verket för Näringslivsutveckling, Nutek) och Rådet för Europeiska socialfonden i <strong>Sverige</strong><br />

(Svenska ESF-rådet).<br />

Lena Häll Eriksson <strong>av</strong>slutade sitt uppdrag s<strong>om</strong> ordförande i rådet under <strong>2009</strong> och efterträddes<br />

<strong>av</strong> planeringsdirektören vid Ekobrottsmyndigheten, Fredrik Holmberg.


3. Översiktlig beskrivning <strong>av</strong> <strong>EU</strong>:s<br />

<strong>finansiella</strong> <strong>intressen</strong> i <strong>Sverige</strong><br />

7 •<br />

Gen<strong>om</strong> medlemskapet i <strong>EU</strong> hanterar svenska myndigheter olika typer <strong>av</strong> medel från och<br />

till <strong>EU</strong>:s budget. De medel s<strong>om</strong> <strong>Sverige</strong> får från <strong>EU</strong>:s budget och s<strong>om</strong> förvaltas <strong>av</strong> svenska<br />

myndigheter k<strong>om</strong>mer, under nuvarande programperiod <strong>2007</strong>-2013, från nio olika fonder.<br />

Utbetalningar från fonder s<strong>om</strong> <strong>om</strong>fattas <strong>av</strong> programperiod 2000-2006 pågår fortfarande<br />

men förväntas gradvis minska de k<strong>om</strong>mande åren. <strong>EU</strong>-medel till forskning och<br />

utbildning samt andra från Europeiska k<strong>om</strong>missionen direkt utbetalda stöd behandlas<br />

inte i denna rapport, efters<strong>om</strong> ansvaret för att administrera och skydda dessa medel ligger<br />

helt och hållet på k<strong>om</strong>missionen och andra institutioner in<strong>om</strong> <strong>EU</strong>.<br />

Nedan redogörs kortfattat för de fonder med <strong>EU</strong>-medel s<strong>om</strong> förvaltas <strong>av</strong> svenska myndigheter.<br />

Europeiska garantifonden för jordbruk (garantifonden) finansierar olika direktstöd till<br />

jordbrukare samt interventioner i syfte att stabilisera jordbruksmarknaden.<br />

Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (landsbygdsfonden) ska både<br />

främja miljön och verka för ökad konkurrenskraft och livskvalitet på landsbygden.<br />

Europeiska Regionala Utvecklingsfonden (ERUF) syftar till att minska den regionala<br />

obalansen in<strong>om</strong> <strong>EU</strong>. Fonden finansierar insatser in<strong>om</strong> infrastruktur, sysselsättning, lokal<br />

och regional utveckling. ERUF är i <strong>Sverige</strong> uppdelat i åtta regionala program och <strong>Sverige</strong><br />

berörs dessut<strong>om</strong> <strong>av</strong> 14 <strong>av</strong> fondens program för territoriellt samarbete, var<strong>av</strong> fem administreras<br />

<strong>av</strong> en svensk myndighet.<br />

Europeiska socialfonden (ESF) ska främja en ökad tillväxt gen<strong>om</strong> god k<strong>om</strong>petensförsörjning<br />

och ett ökat arbetskraftsutbud. Adekvat k<strong>om</strong>petens i företag samt bättre integration<br />

i arbetslivet prioriteras särskilt, liks<strong>om</strong> ungas etablering på arbetsmarknaden. ESF består<br />

i <strong>Sverige</strong> <strong>av</strong> ett nationellt program med åtta regionala planer.<br />

Europeiska fiskerifonden (EFF) hanterar <strong>EU</strong>-stöd till fiskerinäringen. Pengarna ska bidra<br />

till en ekon<strong>om</strong>iskt, ekologiskt och socialt hållbar fiskerinäring.<br />

Ramprogram för solidaritet och hantering <strong>av</strong> migrationsströmmar (SOLID-programmet)<br />

Europeiska flyktingfonden (flyktingfonden) syftar till att underlätta för medlemsländerna<br />

att ta emot asylsökande, flyktingar och skyddsbehövande. Pengarna i fonden ska<br />

användas till att medfinansiera nationella projekt, s<strong>om</strong> bidrar till att utveckla det arbetet<br />

och samtidigt medverkar till uppbyggnaden <strong>av</strong> ett <strong>EU</strong>-gemensamt asylsystem.


• 8<br />

Europeiska återvändandefondens (återvändandefonden) allmänna mål är att stödja <strong>Sverige</strong>s<br />

ansträngningar för att förbättra alla aspekter <strong>av</strong> hanteringen <strong>av</strong> återvändandearbetet.<br />

Fonden ska särskilt bidra till att länderna bygger upp eller förbättrar sin organisation för<br />

återvändandearbetet.<br />

Europeiska fonden för de yttre gränserna (gränsfonden) ska bidra till en effektiv organisering<br />

<strong>av</strong> kontrollen vid de yttre gränserna, en effektiv hantering <strong>av</strong> personströmmarna<br />

vid de yttre gränserna, en enhetlig tillämpning <strong>av</strong> <strong>EU</strong>:s lagstiftning samt förbättringar<br />

<strong>av</strong>seende medlemsstaternas konsulära verksamhet i tredje land.<br />

Europeiska fonden för integration <strong>av</strong> tredjelandsmedborgare (integrationsfonden) syftar<br />

till att förbättra systemen för mottagning och integration <strong>av</strong> tredjelandsmedborgare i<br />

<strong>Sverige</strong>, dvs. medborgare från länder utanför <strong>EU</strong>. Målgrupp är i huvudsak de s<strong>om</strong> nyligen<br />

k<strong>om</strong>mit hit gen<strong>om</strong> anhöriginvandring.<br />

Förvaltningsorganisationen för hanteringen <strong>av</strong> <strong>EU</strong>-medel i <strong>Sverige</strong> har gen<strong>om</strong> den nya<br />

programperioden, <strong>2007</strong>-2013, gen<strong>om</strong>gått <strong>om</strong>fattande förändringar. Vad gäller de fonder<br />

s<strong>om</strong> hanteras <strong>av</strong> svenska myndigheter har för varje fond utsetts dels en ansvarig/förvaltande<br />

myndighet och dels en attesterande myndighet. De ansvariga/förvaltande myndigheterna<br />

prövar frågor <strong>om</strong> stöd. De attesterande myndigheternas uppgift är för de flesta <strong>av</strong><br />

fonderna att svara för attestering <strong>av</strong> underlag för ansökningar <strong>om</strong> utbetalning. Ekon<strong>om</strong>istyrningsverket<br />

(ESV) är revisionsmyndighet för samtliga strukturfondsprogram, fonder<br />

in<strong>om</strong> SOLID-programmet samt för fiskerifonden. För jordbruksfonderna är ESV attesterande<br />

myndighet och attesterar årsboksluten.


9 •<br />

Övergripande struktur för administrationen <strong>av</strong> <strong>EU</strong>-medel i<br />

<strong>Sverige</strong> - period <strong>2007</strong>-2013<br />

Fond<br />

Ansvarig/<br />

Förvaltande<br />

myndighet<br />

Attesterande<br />

myndighet<br />

Revisionsmyndighet/<br />

Attesterande<br />

organ<br />

Jordbruks–<br />

fonder<br />

Europeiska<br />

garantifonden<br />

för jordbruk<br />

Jordbruks–<br />

verket<br />

– ESV<br />

Europeiska<br />

jordbruksfonden<br />

för<br />

landsbygdsutveckling<br />

Jordbruks–<br />

verket<br />

– ESV<br />

Strukturfonder<br />

Europeiska<br />

Regionala<br />

Utvecklingsfonden<br />

Tillväxtverket<br />

och<br />

Länsstyrelsen<br />

i Västerbotten,<br />

Norrbotten och<br />

Jämtland 1<br />

Tillväxtverket<br />

och<br />

Länsstyrelsen<br />

i Västerbotten,<br />

Norrbotten och<br />

Jämtland<br />

ESV<br />

Europeiska<br />

socialfonden<br />

Svenska ESFrådet<br />

Svenska ESFrådet<br />

ESV<br />

Ramprogram<br />

för solidaritet<br />

och hantering<br />

<strong>av</strong> migrationsströmmar<br />

(SOLID-programmet)<br />

Europeiska<br />

flyktingfonden<br />

Migrations–<br />

verket<br />

Migrations–<br />

verket<br />

ESV<br />

Europeiska<br />

återvändandefonden<br />

Migrations–<br />

verket<br />

Migrations–<br />

verket<br />

ESV<br />

Europeiska<br />

fonden för de<br />

yttre gränserna<br />

Rikspolis–<br />

styrelsen<br />

Rikspolis–<br />

styrelsen<br />

ESV<br />

Europeiska<br />

fonden för<br />

integration <strong>av</strong><br />

tredjelandsmedborgare<br />

Svenska ESFrådet<br />

Svenska ESFrådet<br />

ESV<br />

Fiskerifonden<br />

Europeiska<br />

fiskerifonden<br />

(EFF)<br />

Fiskeriverket Fiskeriverket ESV<br />

1<br />

ERUF är i <strong>Sverige</strong> uppdelat i åtta regionala program och <strong>Sverige</strong> deltar dessut<strong>om</strong> i 14 <strong>av</strong> fondens territoriella<br />

program. Tillväxtverket är ansvarig och attesterande myndighet för de regionala programmen och för ett territoriellt<br />

program. I ytterligare fyra territoriella program är ansvariga och attesterande myndigheter svenska, Länsstyrelserna i<br />

Norrbottens, Västerbottens (två program) respektive Jämtlands län.


• 10<br />

Tabellen nedan visar de totala intäkterna <strong>av</strong> bidrag och stöd från <strong>EU</strong> till <strong>Sverige</strong> i miljarder<br />

kronor.<br />

2004 2005 2006 <strong>2007</strong> 2008<br />

12,294 13,137 13,840 14,270 12,811<br />

(Beloppen är hämtade från Årsredovisning för staten 2008)<br />

<strong>EU</strong>:s budget finansieras huvudsakligen gen<strong>om</strong> medlemsstaternas <strong>av</strong>gifter, så kallade egna<br />

medel. Den <strong>av</strong>gift s<strong>om</strong> <strong>Sverige</strong> betalar till <strong>EU</strong> består till största delen <strong>av</strong> inbetalningar s<strong>om</strong><br />

är proportionella till landets bruttonationalink<strong>om</strong>st (BNI), men även tull- och jordbruks<strong>av</strong>gifter<br />

ingår i <strong>av</strong>giften till <strong>EU</strong>. Handelstullar tas ut enligt den gemensamma tulltaxan vid<br />

handel med länder utanför <strong>EU</strong>. In<strong>om</strong> ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken<br />

tas särskilda jordbrukstullar ut. Dessa ink<strong>om</strong>ster tillfaller <strong>EU</strong>:s budget med <strong>av</strong>drag på<br />

25 procent för finansiering <strong>av</strong> administrativa kostnader. I <strong>Sverige</strong> är det Tullverket s<strong>om</strong><br />

administrerar tull- och jordbruks<strong>av</strong>gifterna. Dessa <strong>av</strong>gifter kallas traditionella egna medel<br />

och under 2008 utgjorde de 14 procent <strong>av</strong> <strong>Sverige</strong>s <strong>av</strong>gift till <strong>EU</strong>. 2<br />

3.1. Organisation och hantering <strong>av</strong> <strong>EU</strong>-medel under perioden<br />

<strong>2007</strong>-2013<br />

Jordbruksstöd och stöd till landsbygden<br />

Stödet till jordbruket finansieras under nuvarande programperiod <strong>av</strong> två fonder –<br />

garantifonden och landsbygdsfonden. Enligt Rådets förordningar (EG) nr 1698/2005<br />

och nr 1290/2005 ska tre olika organ utses <strong>av</strong> medlemsstaten för att organisera landsbygdsfonden<br />

och garantifonden. Jordbruksverket har <strong>av</strong> regeringen utsetts till förvaltande<br />

och utbetalande organ för båda fonderna. Beträffande landsbygdsfonden gen<strong>om</strong>fördes<br />

under <strong>2007</strong> en <strong>om</strong>organisation vid Jordbruksverket för att leva upp till de kr<strong>av</strong> s<strong>om</strong> ställs<br />

i förordningen <strong>om</strong> strikt uppdelning mellan förvaltande och utbetalande organ.<br />

ESV är attesterande organ för de utgifter s<strong>om</strong> finansieras <strong>av</strong> båda jordbruksfonderna,<br />

vilket innebär att de ska lämna utlåtanden <strong>om</strong> räkenskaperna och <strong>om</strong> de interna kontrollernas<br />

effektivitet.<br />

Strukturfondsstöd<br />

Den 1 april <strong>2009</strong> bildades Tillväxtverket s<strong>om</strong> bl.a. ansvarar för verksamhet s<strong>om</strong> tidigare<br />

har funnits in<strong>om</strong> Verket för näringslivsutveckling (Nutek). Samtidigt ersatte Tillväxtverket<br />

Nutek i SEFI-rådet.<br />

Organisationen kring hanteringen <strong>av</strong> strukturfonderna, ERUF och ESF, har under nuvarande<br />

programperiod förändrats väsentligt. Tillväxtverket har ett samordnande ansvar<br />

för ERUF, vilket tidigare låg på ett antal länsstyrelser. Verket är vidare förvaltande och<br />

attesterande myndighet för de åtta regionala programmen och för ett territoriellt program.<br />

Länsstyrelserna i Norrbottens, Västerbottens respektive Jämtlands län är förvaltande och<br />

attesterande myndigheter för ytterligare fyra territoriella program.<br />

2<br />

Årsredovisning för staten 2008 <strong>av</strong>snitt 7.6.3.


11 •<br />

För de territoriella programmen in<strong>om</strong> ERUF har regelverket för innevarande programperiod<br />

inneburit att ett helt nytt kontroll- och styrsystem har byggts upp. Liks<strong>om</strong> tidigare<br />

bedrivs projekten i partnerskap med deltagande organisationer från de olika länder s<strong>om</strong><br />

ingår i programmen. Kontrollen <strong>av</strong> de <strong>EU</strong>-relaterade kostnaderna görs nu <strong>av</strong> nationella<br />

kontrollanter i respektive land. I tidigare programperiod gjordes kontrollen <strong>av</strong> förvaltande/utbetalande<br />

myndighet. Fördelen med det nya systemet är att de nationella kontrollanterna<br />

har bättre kunskap <strong>om</strong> de regler s<strong>om</strong> gäller i respektive land. Kontrollanterna<br />

kan också arbeta på sitt eget språk. Decentraliseringen <strong>av</strong> kontrollen har dock lett till en<br />

något minskad flexibilitet och mindre möjligheter till snabba åtgärder vid behov. Detta<br />

ställer höga kr<strong>av</strong> på de förvaltande myndigheterna att vara proaktiva, bl.a. måste projekten<br />

få tydliga instruktioner i manualer och dylikt för att svårigheter ska undvikas vid<br />

rekvisitioner.<br />

Svenska ESF-rådet är under programperioden förvaltande och attesterande myndighet<br />

för ESF. I praktiken betyder detta att myndigheten ansvarar för att hålla samman hela<br />

flödet <strong>av</strong> aktiviteter från information, registrering och handläggning <strong>av</strong> ansökningar, metoder<br />

vid urval <strong>av</strong> projekt, inhämtning <strong>av</strong> prioriteringar mellan projekt, beslut <strong>om</strong> stöd<br />

till projekt, granskningar och godkännande <strong>av</strong> ansökningar, till <strong>av</strong>slut <strong>av</strong> projekt.<br />

Stöd in<strong>om</strong> ramprogram för solidaritet och hantering <strong>av</strong> migrationsströmmar<br />

För att ge finansiellt stöd till asyl- och migrationspolitiken i <strong>EU</strong> har ett ramprogram<br />

för solidaritet och hantering <strong>av</strong> migrationsströmmar inrättats (SOLID-programmet).<br />

Programmet består <strong>av</strong> fyra olika fonder. Rikspolisstyrelsen och Svenska ESF-rådet har<br />

fått i uppdrag att fungera s<strong>om</strong> ansvariga och attesterande myndighet för gränsfonden<br />

respektive integrationsfonden. Migrationsverket har utsetts till ansvarig och attesterande<br />

myndighet för flyktingfonden och återvändandefonden.<br />

Rikspolisstyrelsen har utnämnt Centrala gränskontrollsenheten vid Rikskriminalpolisen<br />

s<strong>om</strong> ansvarig enhet för gränsfonden. Vid enheten finns ett fondsekretariat med två heltidsanställda<br />

personer. Migrationsverket har en fondenhet i Norrköping med tolv anställda<br />

s<strong>om</strong> arbetar med flyktingfonden och återvändandefonden. Svenska ESF-rådets<br />

regionkontor i Stockholm hanterar ansökningarna till integrationsfonden och har fyra<br />

anställda nationella samordnare.<br />

En konsekvens <strong>av</strong> regelverket kring de nya fonderna är att ansvariga myndigheter har<br />

upprättat förvaltnings- och kontrollsystem samt förvaltningsbeskrivningar för sina respektive<br />

fonder.<br />

Stöd till fiskerinäringen<br />

Fiskeriverket är förvaltande och attesterande myndighet för den nya programperioden<br />

för fiskerifonden. Uppgiften s<strong>om</strong> förvaltande myndighet är delegerad till <strong>av</strong>delningen för<br />

resursförvaltning in<strong>om</strong> Fiskeriverket. I den tidigare perioden var Fiskeriverket förvaltande<br />

och utbetalande myndighet.


• 12<br />

4. Åtgärder s<strong>om</strong> vidtagits för att<br />

främja en effektiv och korrekt<br />

hantering <strong>av</strong> <strong>EU</strong>- medel<br />

4.1. Traditionella egna medel<br />

Tullverkets uppgift är att se till att de tullar och <strong>av</strong>gifter s<strong>om</strong> ska betalas till <strong>EU</strong> s<strong>om</strong> en<br />

del <strong>av</strong> <strong>Sverige</strong>s <strong>av</strong>gift, betalas korrekt. Tullverket har under <strong>2009</strong> gen<strong>om</strong> tullrevisionsverksamhet<br />

återvunnit ca 55,7 miljoner kronor i tull. Dessa debiteringar <strong>av</strong>ser till största<br />

delen felaktigt deklarerade importer och olagligt införda varor s<strong>om</strong> inte deklarerats vid<br />

gränspassager.<br />

Tullverket har fortsatt arbetet med att AEO-certifiera importörer och exportörer. Authorised<br />

Econ<strong>om</strong>ic Operator (AEO), är ett <strong>EU</strong>-gemensamt certifieringsprogram för att skapa<br />

en ökad säkerhet i världen samt för att effektivisera och harmonisera tullhanteringen i <strong>EU</strong>.<br />

Statusen innebär en stämpel för god kvalitet och säkerhet in<strong>om</strong> företaget och deras handelspartners.<br />

Det ger företagen möjlighet till förenklingar, vilket resulterar i att företagen<br />

får snabbare och säkrare varuflöde. En AEO-certifiering ökar säkerheten vid hanteringen<br />

<strong>av</strong> <strong>EU</strong>-relaterade medel, bl.a. gen<strong>om</strong> att rätt tull k<strong>om</strong>mer in i rätt tid och till rätt belopp<br />

samt att operatörerna följer <strong>EU</strong>:s regelverk på ett korrekt sätt.<br />

Tullverket har in<strong>om</strong> sitt verksamhets<strong>om</strong>råde noterat att <strong>EU</strong>:s tullregelverk vid import är<br />

k<strong>om</strong>plicerat, vilket medför att det är lätt att göra o<strong>av</strong>siktliga fel.<br />

4.2. Jordbruksstöd<br />

Jordbruksverket är utbetalande och förvaltande organ för garantifonden och landsbygdsfonden.<br />

Verket är dock inte ansvariga för hela administrationen in<strong>om</strong> landsbygdsutveckling,<br />

efters<strong>om</strong> länsstyrelserna, Skogsstyrelsen och Sametinget är beslutande organ in<strong>om</strong><br />

delar <strong>av</strong> fondernas <strong>om</strong>råden. Detta innebär att det krävs tydliga riktlinjer för att säkra<br />

en enhetlig och korrekt hantering <strong>av</strong> <strong>EU</strong>-medlen. Jordbruksverket har därför <strong>om</strong>arbetat<br />

sina föreskrifter och allmänna råd för att tydliggöra kr<strong>av</strong>en och skyldigheterna för både<br />

beslutande myndigheter och för dem s<strong>om</strong> söker stöd. Verket följer också upp arbetet med<br />

<strong>EU</strong>-relaterade medel gen<strong>om</strong> regelbundna besök vid länsstyrelserna, Skogsstyrelsen och<br />

Sametinget.<br />

Under perioden har Jordbruksverket noterat att utbetalningstakten för vissa stödformer<br />

är lägre än förväntat. Verket har också konstaterat att andelen fel s<strong>om</strong> uppstår i vissa<br />

stödformer är hög. För att minska detta arbetar verket med att förenkla ansökningsförfarandena<br />

samt ge ut bättre information. Det har också uppmärksammats att det relativt<br />

generella regelverket ibland gör det mer k<strong>om</strong>plicerat att fatta korrekta beslut.


13 •<br />

4.3. Strukturfondsstöd<br />

Europeiska regionala utvecklingsfonden<br />

Länsstyrelserna i Västerbotten, Norrbotten och Jämtland gen<strong>om</strong>för internrevision <strong>av</strong> hanteringen<br />

<strong>av</strong> <strong>EU</strong>-relaterade medel. Myndigheterna s<strong>om</strong> förvaltar <strong>EU</strong>-medel in<strong>om</strong> fonden<br />

arbetar också med riskanalys i sin verksamhetsplanering. Uppföljning sker i tertialrapporter.<br />

Personal från Länsstyrelsen i Västerbotten har deltagit i Ekobrottsmyndighetens<br />

utbildning <strong>om</strong> <strong>EU</strong>-bedrägerier. Vidare har myndigheten tagit fram tydligare instruktioner<br />

och blanketter i programmen för att främja en effektiv och korrekt hantering <strong>av</strong> <strong>EU</strong>medlen<br />

från ansökningsskedet till dess att slutbetalning skett.<br />

Tillväxtverket har, in<strong>om</strong> ramen för sitt samordnande uppdrag för ERUF, inrättat en<br />

stabsfunktion <strong>av</strong>seende fonden. Funktionen medför bättre förutsättningar för likartad<br />

och rättssäker hantering <strong>av</strong> <strong>EU</strong>-medlen samt möjliggör en bättre riskanalys och ökade<br />

möjligheter att hitta systemfel och brott. En jurist knuten till stabsfunktionen har ett<br />

sammanhållande ansvar vid handläggningen <strong>av</strong> brottsanmälningar.<br />

Tillväxtverket hade inledningsvis en oprövad organisation med många nyanställda, samtidigt<br />

s<strong>om</strong> verket hade ett högt antal bidragssökande. Samtidigt är ansökningsförfarandet<br />

k<strong>om</strong>plicerat och ställer stora kr<strong>av</strong> på både sökanden och handläggaren, vilket leder till<br />

vissa svårigheter. Numera agerar verket tydligare och enhetligare vid handläggningen <strong>av</strong><br />

bidragsansökningar, vilket medfört att kvalitetssäkringen har ökat. Verket har noterat att<br />

antalet anmälda brott är lågt, vilket kan bero på viss okunskap.<br />

Europeiska socialfonden<br />

Svenska ESF-rådet har ansvaret för att ESF förvaltas i enlighet med principen <strong>om</strong> sund<br />

ekon<strong>om</strong>isk förvaltning. ESF-rådet har därför upprättat ett förvaltnings- och kontrollsystem<br />

för hanteringen <strong>av</strong> ansökningar <strong>om</strong> stöd och ansökningar <strong>om</strong> utbetalning. Förvaltnings-<br />

och kontrollsystemen är särskilt inrättade för;<br />

a) att se till att urvalet <strong>av</strong> insatser för finansiering sker enligt kriterierna för operativa program<br />

och att de under gen<strong>om</strong>förandeperioden uppfyller kr<strong>av</strong>en i tillämpliga regler,<br />

b) att kontrollera att medfinansierade produkter och tjänster har levererats och att de<br />

utgifter s<strong>om</strong> deklareras <strong>av</strong> stödmottagarna för insatser verkligen har uppstått och uppfyller<br />

kr<strong>av</strong>en,<br />

c) att se till att utförliga räkenskaper för programinsatser sparas i datoriserad form och<br />

att säkerställa att samtliga de dokument rörande utgifter och revision s<strong>om</strong> krävs för att<br />

säkerställa en tillfredsställande verifieringskedja sparas, samt<br />

d) att säkerställa att kr<strong>av</strong>en på information och offentlighet är uppfyllda.<br />

Enligt Svenska ESF-rådet har trenden in<strong>om</strong> hanteringen <strong>av</strong> <strong>EU</strong>-medel det senaste året<br />

gått mot förenkling. Europeiska k<strong>om</strong>missionen har initierat en rad förenklingsåtgärder<br />

bl.a. i form <strong>av</strong> möjlighet att in<strong>om</strong> strukturfonderna tillämpa schabloner, standardkostnader<br />

och klumpsummor. Vid tillämpning <strong>av</strong> dessa förenklingar riktas uppföljningen <strong>av</strong><br />

projekt i större utsträckning mot projektens måluppfyllelse och resultat. En svårighet med<br />

dessa förenklingsåtgärder är att de introducerades i mitten <strong>av</strong> en pågående programperiod<br />

när förvaltnings- och kontrollsystemen redan var upprättade.


• 14<br />

4.4. Stöd in<strong>om</strong> ramprogram för solidaritet och hantering <strong>av</strong><br />

migrationsströmmar<br />

Flyktingsfonden och återvändandefonden<br />

Migrationsverket arrangerade i maj <strong>2009</strong> ett seminarium för projektanordnare in<strong>om</strong> flyktingfonden<br />

och återvändandefonden i syfte att öka kunskaperna <strong>om</strong> oegentligheter och<br />

ekon<strong>om</strong>iska brott samt hanteringen <strong>av</strong> sådana frågor.<br />

Migrationsverket har noterat att många projektägare upplever att redovisningen är krånglig.<br />

Fondförvaltningen har därför diskuterat behov <strong>av</strong> utbildningsinsatser kring redovisning<br />

och regelverk. Verket har vidare observerat att det är viktigt med samarbete mellan<br />

de olika ansvariga myndigheterna <strong>av</strong>seende de s<strong>om</strong> söker och beviljas medel. Denna<br />

typ <strong>av</strong> samarbete sker idag mellan de ansvariga myndigheterna i SOLID-programmet. 3<br />

En annan svårighet s<strong>om</strong> har iakttagits är att projekt k<strong>om</strong>mer igång sent med sin verksamhet,<br />

vilket kan leda till dåligt nyttjande <strong>av</strong> fondmedlen och en minskad möjlighet för<br />

Migrationsverket att <strong>om</strong>fördela medel.<br />

Gränsfonden<br />

För att främja en effektiv och korrekt hantering <strong>av</strong> <strong>EU</strong>-medlen övervakar personal vid<br />

Centrala gränskontrollenheten, Rikskriminalpolisen, att de regler s<strong>om</strong> gäller för förvaltningen<br />

<strong>av</strong> fonden iakttas. En tydlig beskrivning <strong>av</strong> bestämmelserna s<strong>om</strong> styr vilka utgifter<br />

s<strong>om</strong> är stödberättigade har inkluderats i den handledning till projekt in<strong>om</strong> gränsfonden<br />

s<strong>om</strong> enheten tagit fram. Projektägarna ska använda sig <strong>av</strong> anvisade blanketter för beskrivning<br />

<strong>av</strong> projekten, budget, lägesrapport osv. Dessa blanketter ska även användas vid<br />

ansökan <strong>om</strong> utbetalning och vid <strong>av</strong>rapportering. På så sätt möjliggörs att Centrala gränskontrollsenheten<br />

kan behandla de olika projekten på ett enhetligt sätt och säkerställa en<br />

korrekt och fullständig bokföring <strong>av</strong> <strong>EU</strong>-medlen, allt i syfte att minimera förek<strong>om</strong>sten<br />

<strong>av</strong> oegentligheter.<br />

Integrationsfonden<br />

Svenska ESF-rådet har ansvaret för att integrationsfonden förvaltas och gen<strong>om</strong>förs i enlighet<br />

med principen <strong>om</strong> sund ekon<strong>om</strong>isk förvaltning. För detta har Svenska ESF-rådet<br />

upprättat ett liknande förvaltnings- och kontrollsystem s<strong>om</strong> för ESF, vilket ska garantera<br />

en korrekt hantering <strong>av</strong> ansökningar <strong>om</strong> stöd och ansökningar <strong>om</strong> utbetalning. 4<br />

4.5. Stöd till fiskenäringen<br />

Fiskeriverket, s<strong>om</strong> är förvaltande och attesterande myndighet för fiskerifonden, lämnar<br />

kvartalsvis information till länsstyrelserna och övriga myndigheter och organ s<strong>om</strong> handlägger<br />

stöd från fonden. Vid starten <strong>av</strong> fiskerifondens nya programperiod <strong>2007</strong>-2013 har<br />

Fiskeriverket arbetat för att skapa ökad delaktighet hos länsstyrelserna, vilket har resulterat<br />

i att fler frågeställningar har tagits upp och bättre samsyn har nåtts.<br />

3<br />

Se <strong>av</strong>snitt 5.4.<br />

4<br />

Se <strong>av</strong>snitt 4.3.


15 •<br />

5. Åtgärder för samordning och<br />

samverkan in<strong>om</strong> <strong>om</strong>rådet<br />

5.1. SEFI-rådets verksamhet<br />

SEFI-rådet och dess föregångare <strong>EU</strong>-bedrägerirådet, är ett väl fungerande forum för utbyte<br />

<strong>av</strong> erfarenheter och samordning <strong>av</strong> insatser för att främja en korrekt användning <strong>av</strong><br />

<strong>EU</strong>-relaterade medel.<br />

Utöver det konstituerande mötet i juni 2008 har rådet haft fyra möten sedan bildandet.<br />

Mötena har varit temainriktade och de teman s<strong>om</strong> behandlats har varit följande:<br />

Modusutveckling – hur ser brottsligheten ut?<br />

Riskanalys – vad innebär det och hur kan man arbeta med detta?<br />

Brottsförebyggande arbete<br />

Bekämpning <strong>av</strong> <strong>EU</strong>-bedrägerier gen<strong>om</strong> OLAF och Eurojust<br />

De temainriktade mötena har hos myndigheterna i SEFI-rådets bidragit till en ökad förståelse<br />

för - och medvetenhet <strong>om</strong> - andra myndigheters arbete med <strong>skyddet</strong> <strong>av</strong> <strong>EU</strong>:s<br />

<strong>finansiella</strong> <strong>intressen</strong>.<br />

5.2. Ekobrottsmyndigheten<br />

Ekobrottsmyndigheten har under perioden <strong>2007</strong>-<strong>2009</strong> arrangerat ca två utbildningstillfällen<br />

per år för de myndigheter s<strong>om</strong> är involverade i <strong>skyddet</strong> <strong>av</strong> <strong>EU</strong>:s <strong>finansiella</strong> <strong>intressen</strong>.<br />

Utbildningarna har bl.a. <strong>av</strong>handlat följande <strong>om</strong>råden:<br />

Vad en brottsanmälan ska innehålla<br />

Vad s<strong>om</strong> händer under en förundersökning<br />

De vanligaste brotten<br />

Förebyggande arbete<br />

Exempel från förundersökningar och d<strong>om</strong>ar<br />

5.3. Jordbruksstöd och strukturfondsstöd<br />

Jordbruksverket är både förvaltande och utbetalande organ för landsbygdsfonden och<br />

garantifonden. 5 In<strong>om</strong> myndigheten finns olika samarbetsformer mellan de ansvariga<br />

organen. För landsbygdsfonden finns exempelvis en regelgrupp s<strong>om</strong> har till syfte att<br />

klargöra de svårigheter s<strong>om</strong> kan finnas i gen<strong>om</strong>förandet <strong>av</strong> programmen. För att säker-<br />

5<br />

Se <strong>av</strong>snitt 3.1.


• 16<br />

ställa kontrollernas effektivitet sker regelbundna möten mellan det förvaltande och det<br />

utbetalande organet, vilket k<strong>om</strong>mer att resultera i tydligare uppföljning och mer likartad<br />

hantering <strong>av</strong> frågor in<strong>om</strong> programmet. Beträffande landsbygdsfonden har det på kontroll<strong>om</strong>rådet<br />

inletts ett samarbete mellan Jordbruksverket, Skogsstyrelsen och Sametinget<br />

i syfte att arbeta för en h<strong>om</strong>ogen kontrollprocess över myndighetsgränserna. Jordbruksverket<br />

är även initiativtagare till en internationell grupp s<strong>om</strong> har inlett ett samarbete för<br />

att diskutera kontrollfrågor mellan <strong>EU</strong>:s medlemsländer. Gruppen höll sitt första möte,<br />

s<strong>om</strong> fick stort gensvar, i november <strong>2009</strong>.<br />

Tillväxtverket, Svenska ESF-rådet, Jordbruksverket och Fiskeriverket samverkar beträffande<br />

landsbygdsfonden gen<strong>om</strong> en fondsamordningsgrupp. Gruppen träffas ca två gånger<br />

per år och har bl.a. till syfte att samordna stöd och kontrollera att samma projekt inte<br />

finansieras <strong>av</strong> mer än en fond. Gruppen arbetar även med frågor kring hur gemensamma<br />

system för övergripande kontroller kan byggas upp och med samordning <strong>av</strong> information<br />

på myndigheternas hemsidor. Man samarbetar även betträffande vissa frågor <strong>om</strong> oegentlighetsrapporteringen<br />

till OLAF, bl.a. <strong>av</strong>seende det elektroniska rapporteringssystem s<strong>om</strong><br />

ska införas våren 2010.<br />

Svenska ESF-rådet och Tillväxtverket samverkar i stor utsträckning, både på lednings- och<br />

operativnivå. Myndigheterna samverkar bl.a. med en utvärdering <strong>av</strong> organisationen kring<br />

gen<strong>om</strong>förandet <strong>av</strong> strukturfondsprogrammen. Utvärderingen belyser ESF och ERUF<br />

parallellt. Detta arbete har medfört ett vidare samarbete gen<strong>om</strong> planerings- och uppföljningsdiskussioner<br />

samt regionala lärkonferenser dit bl.a. representanter för Svenska<br />

ESF-rådet och Tillväxtverket bjudits in. Jurister vid Tillväxtverket och Svenska ESF-rådet<br />

möts också regelbundet, vilket har medfört ett aktivt lärande samt förslag till författningsändringar.<br />

Tillväxtverket anordnar sedan fler år tillbaka regelbundet möten för informations- och<br />

erfarenhetsutbyte, s.k. ERFA-möten. Vid dessa möten deltar representanter för Svenska<br />

ESF-rådet, Tillväxtverket och Länsstyrelserna i Västerbotten, Norrbotten och Jämtland.<br />

På mötena behandlas gemensamma frågeställningar. Vidare lämnas information från<br />

Regeringskansliet och ibland från Europeiska k<strong>om</strong>missionen. Myndigheterna har bl.a.<br />

diskuterat hur rapporter ska lämnas till OLAF i syfte att åstadk<strong>om</strong>ma en mer enhetlig<br />

hantering <strong>av</strong> oegentlighetsrapporteringen från <strong>Sverige</strong>. Dessut<strong>om</strong> har gemensamma utbildningsdagar<br />

gen<strong>om</strong>förts med medverkan från OLAF.<br />

Tillväxtverket har också inlett ett samarbete med Ekobrottsmyndigheten för att gen<strong>om</strong>föra<br />

en fördjupad utbildning <strong>om</strong> <strong>EU</strong>-bedrägerier.<br />

5.4. Stöd in<strong>om</strong> ramprogram för solidaritet och hantering <strong>av</strong><br />

migrationsströmmar<br />

In<strong>om</strong> SOLID-programmet finns ett etablerat samarbete mellan de ansvariga myndigheterna<br />

- Svenska ESF-rådet, Migrationsverket och Rikspolisstyrelsen. Myndigheterna diskuterar<br />

fondernas utveckling på en mer övergripande nivå, utvärderingar och spridning


17 •<br />

<strong>av</strong> resultat. Syftet med samarbetet är bl.a. att hitta gemensamma tolkningar <strong>av</strong> regelverk<br />

och arbeta fram rutiner för en sund ekon<strong>om</strong>isk förvaltning. Myndigheterna träffas ca<br />

tre gånger per år och vid mötena sker bl.a. kunskapsutbyte <strong>om</strong> projektansökningar och<br />

projektanordnare.<br />

6. Ekon<strong>om</strong>istyrningsverkets<br />

erfarenheter<br />

ESV har fått i uppdrag att fungera s<strong>om</strong> nationellt revisionsorgan för de <strong>EU</strong>-medel s<strong>om</strong><br />

<strong>Sverige</strong> erhåller och s<strong>om</strong> förvaltas gemensamt med Europeiska k<strong>om</strong>missionen. ESV:s<br />

revision <strong>om</strong>fattar medel från jordbruksfonderna, strukturfonderna, fiskerifonderna och<br />

fonderna in<strong>om</strong> SOLID-programmet. Andra <strong>EU</strong>-medel utanför det gemensamma förvaltningsansvaret<br />

<strong>om</strong>fattas inte. I uppgiften ingår att granska och rapportera eventuella<br />

iakttagelser <strong>om</strong> brister och felaktigheter i myndigheternas förvaltning. Revisionen är<br />

dock inte en åtgärd för att utreda <strong>om</strong> påvisade fel i förvaltningen beror på bedrägerier,<br />

oegentligheter eller annat felaktigt användande <strong>av</strong> <strong>EU</strong>:s medel. ESV lämnar för varje<br />

fond en årlig revisionsrapport och i anslutning till denna även ett revisionsutlåtande. Den<br />

granskning s<strong>om</strong> ESV utför kan ge underlag för att se trender och typfall <strong>av</strong> iakttagelser<br />

<strong>om</strong> brister i myndigheternas förvaltning. Granskningen har hittills inte gett underlag för<br />

sådana bedömningar.<br />

ESV har även till uppgift att främja en effektiv och korrekt hantering <strong>av</strong> <strong>EU</strong>-medel<br />

gen<strong>om</strong> att ge stöd till myndigheterna gen<strong>om</strong> rådgivning och utbildning. Med skriften<br />

”Handledning och redovisning <strong>av</strong> EG-medel vid statliga myndigheter” lämnar ESV råd i<br />

redovisningsfrågor. Vidare svarar ESV för metodutveckling, rådgivning och utbildning i<br />

konsekvensutredning för de myndigheter s<strong>om</strong> meddelar föreskrifter, vilket även innefattar<br />

de myndigheter s<strong>om</strong> förvaltar <strong>EU</strong>-medel. Dessut<strong>om</strong> meddelar ESV föreskrifter och<br />

lämnar råd in<strong>om</strong> <strong>om</strong>rådet intern styrning och kontroll samt internrevision.


• 18<br />

7. SEFI-rådets verksamhet<br />

2010-2012<br />

Rådet ska under nästa treårsperiod fortsätta att ses vid tre tillfällen per år för att arbeta<br />

med strategiska frågor. Målet med sammank<strong>om</strong>sterna är att öka kunskapen hos berörda<br />

myndigheter <strong>om</strong> frågor med anknytning till <strong>skyddet</strong> för <strong>EU</strong>:s <strong>finansiella</strong> <strong>intressen</strong> samt<br />

att öka samarbetet mellan myndigheterna.<br />

Vid sammank<strong>om</strong>sterna k<strong>om</strong>mer förmiddagarna att vara reserverade s<strong>om</strong> mötestid för<br />

rådet. Mötena ska ägnas åt erfarenhetsutbyte och strategiska diskussioner. Samtliga<br />

medlemmar k<strong>om</strong>mer att beredas tillfälle att ta upp aktuella frågeställningar in<strong>om</strong> rådets<br />

ansvars<strong>om</strong>råde. Vidare k<strong>om</strong>mer Ekobrottsmyndigheten vid mötena rapportera <strong>om</strong> anmälningsläget<br />

med <strong>av</strong>seende på brott rörande <strong>EU</strong>:s <strong>finansiella</strong> <strong>intressen</strong>. ESV k<strong>om</strong>mer på<br />

motsvarande sätt vid varje möte beredas tillfälle att rapportera <strong>om</strong> sina erfarenheter s<strong>om</strong><br />

revisionsmyndighet för många <strong>av</strong> <strong>EU</strong>-fonderna. Vid mötena k<strong>om</strong>mer rådet, <strong>om</strong> rådet<br />

finner att det finns behov <strong>av</strong> det, föreslå nya åtgärder för att upprätthålla <strong>skyddet</strong> för <strong>EU</strong>:s<br />

<strong>finansiella</strong> <strong>intressen</strong>.<br />

Eftermiddagarna k<strong>om</strong>mer att ägnas åt olika på förhand bestämda temadiskussioner i<br />

syfte att höja deltagande myndigheters kunskaper in<strong>om</strong> <strong>om</strong>rådet. Både externa gäster<br />

och personer från rådets myndigheter k<strong>om</strong>mer att bjudas in för att föreläsa <strong>om</strong> ämnen<br />

med anknytning till temana. Föreläsningarna ska även vara öppna för andra personer vid<br />

myndigheterna än de s<strong>om</strong> är ledamöter i rådet. Temana fastställs för ett år i taget och<br />

under 2010 k<strong>om</strong>mer följande teman att behandlas:<br />

Feb 2010<br />

Presentation <strong>av</strong> fonder och strukturer s<strong>om</strong> myndigheterna i SEFIrådet<br />

förvaltar samt en presentation <strong>av</strong> ESV:s revisioner.<br />

Maj 2010 Att anmäla eller inte anmäla? Stödja, främja eller kontrollera<br />

och revidera?<br />

Okt 2010 OLAF – erfarenheter från samverkan med svenska myndigheter<br />

<br />

gällande oegentlighetsrapportering. Vad har fungerat bra och vad<br />

har fungerat mindre bra?


8. Upptäckta och rapporterade<br />

oegentligheter<br />

19 •<br />

8.1. Allmänna förutsättningar<br />

En definition <strong>av</strong> begreppet oegentlighet finns i Rådets förordning nr 2988/95 <strong>om</strong> skydd<br />

<strong>av</strong> gemenskapernas <strong>finansiella</strong> <strong>intressen</strong>. Med oegentlighet menas för bidragssektorn alla<br />

fel s<strong>om</strong> lett till en felaktig utbetalning eller skulle ha lett till en felaktig utbetalning <strong>av</strong><br />

bidrag <strong>om</strong> felet inte hade upptäckts. In<strong>om</strong> tull<strong>om</strong>rådet (traditionella egna medel) <strong>av</strong>ses<br />

på motsvarande sätt alla fel s<strong>om</strong> medfört eller skulle ha medfört, <strong>om</strong> felet inte upptäckts,<br />

att tull eller <strong>av</strong>gift undanhållits. En oegentlighet kan alltså vara allt från ett enkelt misstag<br />

till brottsliga förfaranden.<br />

Uppgifter <strong>om</strong> upptäckta oegentligheter redovisas i kvartalsrapporter s<strong>om</strong> skickas till<br />

Europeiska k<strong>om</strong>missionen. Gemensamt för kvartalsrapporteringen är att nationella myndigheter<br />

ska rapportera alla fel s<strong>om</strong> överstiger 10 000 euro (ca 100 500 kronor). För rapporteringen<br />

in<strong>om</strong> tull<strong>om</strong>rådet är Tullverket ansvarig myndighet och för rapporteringen<br />

<strong>av</strong>seende jordbruksfonderna har Jordbruksverket motsvarande ansvar. In<strong>om</strong> strukturfonderna<br />

ansvarar respektive förvaltningsmyndighet för rapporteringen.<br />

Programmen in<strong>om</strong> SOLID-programmet beslutades i slutet <strong>av</strong> 2008 och början <strong>av</strong> <strong>2009</strong>,<br />

varför det ännu inte är möjligt att presentera några uppgifter angående upptäckta oegentligheter<br />

i de fonder s<strong>om</strong> ingår i programmet.<br />

Under programperiod 2000-2006 hanterade Fiskeriverket en <strong>av</strong> fyra strukturfonder, fonden<br />

för fiskets utveckling. 6 Uppgifter <strong>om</strong> rapporterade oegentligheter för den fonden<br />

ingår därför fram till den 1 januari <strong>2007</strong> i statistiken för strukturfonderna. Sedan den<br />

1 januari <strong>2007</strong> finns endast två strukturfonder, ERUF och ESF. Fonden s<strong>om</strong> Fiskeriverket<br />

nu hanterar, fiskerifonden, ingår inte i statistiken för strukturfonderna. Det har ännu inte<br />

rapporterats några oegentligheter in<strong>om</strong> fiskerifonden.<br />

Uppgifterna <strong>om</strong> upptäckta fall <strong>av</strong> oegentligheter s<strong>om</strong> redovisas i nedanstående diagram<br />

härrör från de kvartalsrapporter s<strong>om</strong> berörda myndigheter skickat till Europeiska k<strong>om</strong>missionen<br />

och på k<strong>om</strong>missionens årliga rapporter <strong>av</strong>seende <strong>skyddet</strong> <strong>av</strong> <strong>EU</strong>:s <strong>finansiella</strong><br />

<strong>intressen</strong>. 7 Det är inte möjligt att få fram statistikuppgifter <strong>av</strong>seende oegentlighetsrapporteringen<br />

in<strong>om</strong> <strong>EU</strong> s<strong>om</strong> helhet för <strong>2009</strong>, efters<strong>om</strong> dessa uppgifter inte presenteras<br />

förrän under hösten 2010. Därför presenteras bara statistik fram till år 2008 <strong>av</strong>seende<br />

oegentlighetsrapporteringen in<strong>om</strong> <strong>EU</strong>.<br />

Det är viktigt att påpeka att oegentlighetsrapporteringen inte är relaterad till antalet bedrägerier.<br />

Det är enbart brottsstatistiken s<strong>om</strong> ger en uppfattning <strong>om</strong> antalet bedrägerier.<br />

<strong>Rapport</strong>eringen inkluderar alla typer <strong>av</strong> oriktigheter, allt från o<strong>av</strong>siktliga misstag från<br />

stödmottagaren och de myndigheter s<strong>om</strong> hanterar <strong>EU</strong>-medlen till medvetet fusk och<br />

uppsåtliga bedrägerier.<br />

6<br />

De övriga strukturfonderna under programperioden 2000-2006 var Europeiska regionala utvecklingsfonden<br />

(ERUF), Europeiska socialfonden (ESF) och Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket.<br />

7<br />

<strong>Rapport</strong> från k<strong>om</strong>missionen till Europaparlamentet och rådet - årsrapport 2008 KOM (<strong>2009</strong>) 372 och Årsrapport<br />

<strong>2007</strong> KOM (2008) 475.


• 20<br />

8.2. Trender och jämförelser<br />

För att få en bild <strong>av</strong> utvecklingen vad gäller upptäckta och rapporterade oegentligheter<br />

i <strong>Sverige</strong> och in<strong>om</strong> <strong>EU</strong> s<strong>om</strong> helhet sedan 2001, redovisas nedan diagram över antal rapporterade<br />

oegentligheter och summan <strong>av</strong> de felaktiga belopp s<strong>om</strong> rapporterats.<br />

Den 1 januari <strong>2007</strong> infördes en regelförändring <strong>av</strong>seende anmälningar <strong>av</strong> oegentligheter<br />

in<strong>om</strong> jordbruksfonderna. Förändring innebar att beloppsgränsen för att anmäla oegentligheter<br />

till Europeiska k<strong>om</strong>missionen höjdes från 4 000 till 10 000 euro. 8 Detta har<br />

medfört att antalet rapporterade oegentligheter i jordbruksfonderna, såväl in<strong>om</strong> <strong>Sverige</strong><br />

s<strong>om</strong> in<strong>om</strong> <strong>EU</strong> s<strong>om</strong> helhet, har minskat kraftigt.<br />

Den stora minskningen i antalet rapporterade oegentligheter in<strong>om</strong> strukturfonderna i<br />

<strong>Sverige</strong> under <strong>2009</strong> torde kunna förklaras med att reglerna har ändrats för den nya programperioden<br />

<strong>2007</strong>-2013. Reglerna innebär nu att oegentligheter s<strong>om</strong> upptäckts och<br />

korrigerats innan stödet betalats ut till stödmottagaren och innan de berörda utgifterna<br />

tagits med i en utgiftsdeklaration s<strong>om</strong> lämnats till Europeiska k<strong>om</strong>missionen, inte ska<br />

rapporteras. 9 I <strong>Sverige</strong> upptäcks de flesta oegentligheter in<strong>om</strong> strukturfonderna innan<br />

medel är rekvirerade från <strong>EU</strong> och dessa oegentligheter är under den nya programperioden<br />

undantagna från rapporteringsskyldigheten. Under <strong>2007</strong> och 2008 rapporterades<br />

8<br />

K<strong>om</strong>missionens förordning (EG) nr 1848/2006 art. 6.1.<br />

9<br />

K<strong>om</strong>missionens förordning (EG) nr 1828/2006 art. 28.2c.


fortfarande oegentligheter enligt reglerna för den tidigare programperioden, 2000-2006.<br />

Det är svårt att dra några slutsatser angående den svenska statistiken, efters<strong>om</strong> den bygger<br />

på ett förhållandevis litet antal anmälningar.<br />

21 •


• 22<br />

8.3. Analys <strong>av</strong> oegentligheter<br />

Under åren <strong>2007</strong>-<strong>2009</strong> har <strong>Sverige</strong> rapporterat följande uppgifter;<br />

Under <strong>2007</strong> rapporterades 42 oegentligheter <strong>av</strong>seende traditionella egna medel.<br />

Dessa <strong>om</strong>fattade totalt 2,4 miljoner euro, vilket innebär ett gen<strong>om</strong>snittligt belopp<br />

<strong>om</strong> ca 57 000 euro. Under 2008 rapporterades 70 oegentligheter <strong>om</strong>fattande totalt<br />

6,3 miljoner euro, vilket ger ett gen<strong>om</strong>snittligt belopp <strong>om</strong> ca 90 000 euro. Under<br />

<strong>2009</strong> rapporterades 56 oegentligheter <strong>om</strong>fattande totalt 5,3 miljoner euro, vilket ger<br />

ett gen<strong>om</strong>snittligt belopp <strong>om</strong> ca 94 735 euro.<br />

Under <strong>2007</strong> rapporterades 14 oegentligheter <strong>av</strong>seende jordbruksfonderna. Dessa<br />

<strong>om</strong>fattade totalt 284 000 euro, vilket innebär ett gen<strong>om</strong>snittligt belopp <strong>om</strong> ca 20 000<br />

euro. Under 2008 rapporterades 10 oegentligheter <strong>om</strong>fattande totalt 214 000 euro,<br />

vilket ger ett gen<strong>om</strong>snittligt belopp <strong>om</strong> ca 21 000 euro. Under <strong>2009</strong> rapporterades<br />

8 oegentligheter <strong>om</strong>fattande totalt 232 000 euro, vilket ger ett gen<strong>om</strong>snittligt belopp<br />

<strong>om</strong> ca 29 000 euro.<br />

Under <strong>2007</strong> rapporterades 79 oegentligheter <strong>av</strong>seende strukturfondsstöden. Dessa<br />

<strong>om</strong>fattade totalt 3,6 miljoner euro, vilket innebär ett gen<strong>om</strong>snittligt felaktigt belopp<br />

<strong>om</strong> ca 46 000 euro. Under 2008 rapporterades 146 oegentligheter <strong>om</strong>fattande totalt<br />

3,7 miljoner euro, vilket ger ett gen<strong>om</strong>snittligt belopp <strong>om</strong> ca 25 000 euro. Under<br />

<strong>2009</strong> rapporterades 3 oegentligheter <strong>om</strong>fattande totalt 44 690 euro, vilket ger ett<br />

gen<strong>om</strong>snittligt belopp <strong>om</strong> ca 15 000 euro.<br />

Vanliga feltyper<br />

Generellt bör noteras att en rapporterad oegentlighet ofta grundas på mer än en felorsak<br />

och att det i rapporteringen <strong>av</strong>seende enskilda oegentligheter anges flera olika feltyper.<br />

Traditionella egna medel: De vanligaste oegentligheterna beträffande traditionella<br />

egna medel rörde dels varudeklarationer (missledande beskrivningar <strong>av</strong> varan, dess värde,<br />

dess ursprung eller förmånsordningen), dels formella kr<strong>av</strong> (villkor eller åtaganden s<strong>om</strong><br />

inte uppfyllts). Dessa två förfaranden görs i syfte att slippa betala tull och antidumpningstull.<br />

Antidumpningstull kan utgå på vissa varuslag och kan även vara beroende <strong>av</strong> i<br />

vilka länder varorna har sitt ursprung. Liks<strong>om</strong> tidigare år var de mest utsatta varorna TVapparater<br />

och skärmar. Den näst mest utsatta varan var tobak. Andra varor s<strong>om</strong> allt oftare<br />

drabbas är kläder, maskiner, plast och kött, medan bil- och motordelar ligger på nästan<br />

samma nivå s<strong>om</strong> tidigare. Grönsaker är nu mindre utsatta än tidigare.<br />

Jordbruksfonder: Den vanligaste typen <strong>av</strong> oegentligheter var att stödmottagaren inte<br />

slutfört eller gen<strong>om</strong>fört sitt åtagande fullständigt eller i rätt tid. Andra vanliga oegentligheter<br />

är att stödmottagaren angett en utgift s<strong>om</strong> inte är stödberättigad eller att handlingar<br />

saknas eller är ink<strong>om</strong>pletta. Även frånvaro <strong>av</strong> identifikation, märkning m.m. och felaktighet<br />

gällande produkt, djur eller land är feltyper s<strong>om</strong> ofta angetts.<br />

Strukturfonder: De flesta rapporterade oegentligheter rör fel <strong>av</strong> administrativ natur<br />

och upptäckts vid rutingen<strong>om</strong>gång <strong>av</strong> handlingarna. Två vanliga fel är utgifter s<strong>om</strong> inte<br />

är stödberättigade och saknade eller ink<strong>om</strong>pletta handlingar.


9. Anmälda bedrägerier och<br />

resultatet <strong>av</strong> dessa<br />

23 •<br />

Enligt förordningen (<strong>2007</strong>:972) med instruktion för Ekobrottsmyndigheten handläggs<br />

vid myndigheten så kallade <strong>EU</strong>-bedrägerier, dvs. mål s<strong>om</strong> <strong>av</strong>ser bedrägeri, bedrägligt beteende<br />

och grovt bedrägeri enligt 9 kap. 1-3 §§ brottsbalken, <strong>om</strong> gärningen rör <strong>EU</strong>:s<br />

<strong>finansiella</strong> <strong>intressen</strong>. Vidare handläggs subventionsmissbruk enligt 9 kap. 3a § brottsbalken.<br />

Ekobrottsmyndigheten utreder sedan den 1 mars 2001 samtliga sådana ärenden i<br />

<strong>Sverige</strong>.<br />

En anmälan bör göras till Ekobrottsmyndigheten så snart det finns anledning att anta<br />

att brott enligt ovan nämnda bestämmelser föreligger. Någon beloppsgräns för anmälningar<br />

finns inte, vilket t.ex. är fallet vad gäller kvartalsrapporteringen till Europeiska<br />

k<strong>om</strong>missionen. Administrativa sanktioner får dessut<strong>om</strong> utfärdas oberoende <strong>av</strong> eventuella<br />

brottsanmälningar.<br />

Nationella ekobrottskammaren vid Ekobrottsmyndigheten utreder och lagför misstänkta<br />

<strong>EU</strong>-bedrägerier i hela landet. Gen<strong>om</strong> att ansvaret vilar på en kammare och på ett begränsat<br />

antal åklagare, poliser och ekon<strong>om</strong>er, erhålls en samlad överblick över förek<strong>om</strong>sten <strong>av</strong><br />

<strong>EU</strong>-bedrägerier i landet. Det har också medfört att kammarens k<strong>om</strong>petens och erfarenhet<br />

ökat samt att utredningsarbetet blivit mer effektivt och rättstillämpningen mer enhetlig.<br />

9.1. Anmälningar <strong>om</strong> misstänkta brott<br />

Under åren <strong>2007</strong>-<strong>2009</strong> lämnades totalt 29 nya anmälningar beträffande misstänkta <strong>EU</strong>bedrägerier<br />

till Ekobrottsmyndigheten. Av dessa anmälningar ink<strong>om</strong> 15 under <strong>2007</strong>,<br />

fem under 2008 och nio under <strong>2009</strong>. Det är en kraftig minskning jämfört år 2006,<br />

då 29 anmälningar ink<strong>om</strong>. En förklaring till den låga anmälningsfrekvensen kan vara<br />

att verksamheten för innevarande programperiod befinner sig i en inledningsfas, med<br />

undantag för jordbruksfonderna. De fleråriga och årliga programmen fastställdes för flertalet<br />

fonder under <strong>2007</strong> och 2008 och utbetalningarna har följaktligen varit begränsade.<br />

Ekobrottsmyndighetens erfarenheter under den förra programperioden, 2000–2006, var<br />

att det gjordes få anmälningar de första åren men att antalet ökade i mitten och slutet <strong>av</strong><br />

perioden.<br />

De flesta <strong>av</strong> anmälningarna <strong>av</strong>ser strukturfondsstöd och jordbruksstöd. Anmälningarna<br />

har främst getts in <strong>av</strong> Jordbruksverket, Fiskeriverket, Migrationsverket, Tillväxtverket<br />

och länsstyrelserna. Det förek<strong>om</strong>mer även att privatpersoner ger in anmälningar. Under<br />

perioden <strong>2007</strong>-<strong>2009</strong> har totalt 18 personer lagförts för <strong>EU</strong>-bedrägerier <strong>om</strong>fattande 47<br />

brottsmisstankar. Vidare har 16 d<strong>om</strong>ar <strong>av</strong>kunnats.


• 24<br />

9.2. Ekobrottsmyndighetens erfarenheter<br />

I många <strong>av</strong> de åtal och d<strong>om</strong>ar rörande <strong>EU</strong>-bedrägerier s<strong>om</strong> meddelats under perioden<br />

har den bidragssökande i rekvisition redovisat oriktiga projektkostnader och i en del fall<br />

åberopat osanna och falska fakturor. I andra fall har den bidragssökande beviljats stöd<br />

och ansökt <strong>om</strong> utbetalning, trots att han eller hon känt till villkoren för stödet och att<br />

dessa inte var uppfyllda. Bedrägerierna med <strong>EU</strong>-medel förek<strong>om</strong>mer i såväl små s<strong>om</strong> stora<br />

företag och brottsaktörerna representerar alla samhällsklasser.<br />

Ekobrottsmyndighetens samarbete med de myndigheter s<strong>om</strong> administrerar <strong>EU</strong>-stöd har<br />

i stort fungerat mycket bra. Den nationella ekobrottskammaren har därför byggt upp ett<br />

värdefullt kontaktnät, vilket bidragit till att kvaliteten på anmälningarna höjts och att<br />

anmälningarna generellt sett görs snabbare. Nationella ekobrottskammaren har också värdefulla<br />

kontakter med OLAF i utbildningssammanhang och för utbyte <strong>av</strong> information.<br />

10. Slutsats och analys<br />

<strong>EU</strong>:s <strong>finansiella</strong> <strong>intressen</strong> i <strong>Sverige</strong> är betydande. Varje år tar <strong>Sverige</strong> emot 12-14 miljarder<br />

kronor i bidrag från <strong>EU</strong>. Det är därför <strong>av</strong> vikt att dessa medel hanteras på ett korrekt sätt<br />

och att oegentligheter och bedrägerier upptäcks, utreds och åtgärdas.<br />

Skyddet <strong>av</strong> <strong>EU</strong>-medel i <strong>Sverige</strong> har byggts upp under flera års tid och det består <strong>av</strong> flera<br />

delar. De administrativa systemens effektivitet och förmåga att förhindra att oegentligheter<br />

uppstår, d.v.s. förebyggande arbete, är en viktig del <strong>av</strong> <strong>skyddet</strong> <strong>av</strong> <strong>EU</strong>-medel. Enkla<br />

och tydliga regler och blanketter är nödvändigt för att undvika misstag s<strong>om</strong> kan leda till<br />

att <strong>EU</strong>-medlen används på ett felaktigt sätt. En annan viktig del är samhällets förmåga<br />

att upptäcka brott och rättsväsendets förmåga att utreda och lagföra inträffade brott.<br />

Tillsammans utgör dessa delar en helhet <strong>av</strong>seende <strong>skyddet</strong> <strong>av</strong> <strong>EU</strong>-medel. De åtgärder s<strong>om</strong><br />

vidtas såväl in<strong>om</strong> ramen för SEFI-rådet s<strong>om</strong> självständigt <strong>av</strong> respektive myndighet måste<br />

ses i ljuset <strong>av</strong> detta. Alla former <strong>av</strong> informationsutbyte och samverkan mellan myndigheterna<br />

bidrar i sig till att förbättra <strong>skyddet</strong> <strong>av</strong> <strong>EU</strong>-medel i <strong>Sverige</strong>. SEFI-rådets roll i detta<br />

skydd är bl.a. att fungera s<strong>om</strong> ett forum där de berörda myndigheterna kan diskutera<br />

aktuella frågeställningar och utbyta erfarenheter.<br />

På såväl regional, nationell s<strong>om</strong> internationell nivå har det k<strong>om</strong>mit fram signaler <strong>om</strong> att<br />

en vanlig orsak till oegentligheter och fel är det k<strong>om</strong>plexa regelverk s<strong>om</strong> styr <strong>EU</strong>-medlens<br />

användning. Flera <strong>av</strong> myndigheterna anser att reglerna kring hanteringen <strong>av</strong> <strong>EU</strong>-medel<br />

upplevs s<strong>om</strong> k<strong>om</strong>plicerade, vilket ställer höga kr<strong>av</strong> på såväl stödmottagare s<strong>om</strong> handläggare<br />

på respektive myndighet. Detta har några <strong>av</strong> myndigheterna försökt <strong>av</strong>hjälpa gen<strong>om</strong><br />

utbildningsinsatser och förbättrad information.


25 •<br />

Vid hanteringen <strong>av</strong> <strong>EU</strong>-medel har trenden under de senaste åren tydligt gått mot förenkling.<br />

Bland annat har Europeiska k<strong>om</strong>missionen initierat en rad förenklingsåtgärder 10<br />

och Europeiska revisionsrätten har i sin årsrapport för 2008 11 uttalat att förenkling <strong>av</strong><br />

lagar och förordningar bör vara ett överordnat mål vid lagstiftningsarbetet. SEFI-rådet<br />

delar denna uppfattning. För de förvaltande myndigheterna har en svårighet med dessa<br />

förenklingsåtgärder varit att de introducerats i mitten <strong>av</strong> en pågående programperiod, då<br />

förvaltnings- och kontrollsystemen redan har upprättats.<br />

Det är svårt att skapa ett enkelt och entydigt system för att mäta <strong>skyddet</strong> <strong>av</strong> <strong>EU</strong>-medel.<br />

Samma svårigheter föreligger när det gäller att mäta sambandet mellan den utredande<br />

och kontrollerande verksamheten och de brottsförebyggande effekterna. Förek<strong>om</strong>sten <strong>av</strong><br />

brott eller brottsmisstankar är naturligtvis inte bra samtidigt s<strong>om</strong> ett minskat antal brottsanmälningar<br />

kan vara ett tecken på att de system s<strong>om</strong> ska upptäcka och anmäla brott inte<br />

fungerar överallt. Antalet brottsanmälningar kan alltså minska utan att det nödvändigtvis<br />

innebär att det faktiska antalet brott minskat.<br />

Ökningen i <strong>Sverige</strong> <strong>av</strong> det felaktiga beloppets storlek, framförallt beträffande traditionella<br />

egna medel, kan förklaras med att några få stora oegentligheter svarade för en stor del <strong>av</strong><br />

totaltsumman år 2008 och <strong>2009</strong>. Vad gäller jordbruksfonderna fortsätter antalet rapporterade<br />

oegentligheter att minska, dock har det gen<strong>om</strong>snittliga beloppet per oegentlighet<br />

fördubblats jämfört 2006 och 2005. In<strong>om</strong> strukturfonderna är situationen den motsatta,<br />

antalet rapporterade oegentligheter har mer än fördubblats mellan <strong>2007</strong> och 2008 samtidigt<br />

s<strong>om</strong> det gen<strong>om</strong>snittliga beloppet per oegentlighet har minskat kraftigt. Men den<br />

svenska statistiken bygger på ett relativt litet antal rapporterade oegentligheter, varför<br />

även mindre förändringar i beloppens storlek eller antalet oegentligheter får stort gen<strong>om</strong>slag<br />

i statistiken. Faktorer s<strong>om</strong> kan ha påverkat utvecklingen är den ökade medvetenheten<br />

<strong>om</strong> rapporteringsskyldigheten och den utökade kontrollverksamheten. Motsvarande utveckling<br />

in<strong>om</strong> <strong>EU</strong> s<strong>om</strong> helhet uppvisar små förändringar över tiden.<br />

10<br />

Bl.a. har möjligheten att använda fasta kostnader, schablonbelopp och enhetsbelopp till schablonsatser för programmen<br />

i perioden <strong>2007</strong>–2013 introducerats för såväl ERUF s<strong>om</strong> ESF. Andra förenklingar för strukturfonderna antogs<br />

i december 2008 och i maj <strong>2009</strong>. I juli <strong>2009</strong> lade k<strong>om</strong>missionen även fram förslag <strong>om</strong> ytterligare förenklingar <strong>av</strong><br />

tillämpningsförordning (EG) nr 1828/2006 och <strong>av</strong> den allmänna förordningen (EG) nr 1083/2006.<br />

11<br />

Europeiska revisionsrättens årsrapport <strong>om</strong> budgetgen<strong>om</strong>förandet 2008 (<strong>2009</strong>/C 269/01) punkt 1.43.<br />

12<br />

<strong>2007</strong> och 2008 var det gen<strong>om</strong>snittliga felaktiga beloppet rapporterat från jordbruksfonderna i <strong>Sverige</strong> 20 000<br />

respektive 21 000 euro. Motsvarande belopp 2005 och 2006 var 10 000 respektive 11 000 euro.


• 26<br />

Bilaga 1<br />

I rapporten berörda<br />

<strong>EU</strong>-förordningar<br />

(EG) nr 1681/94 K<strong>om</strong>missionens förordning (EG) nr 1681/94 <strong>av</strong> den 11 juli 1994<br />

<strong>om</strong> oriktigheter och återvinning <strong>av</strong> belopp s<strong>om</strong> felaktigt har<br />

utbetalats i samband med finansieringen <strong>av</strong> strukturpolitiken och<br />

<strong>om</strong> organisationen <strong>av</strong> ett informationssystem på detta <strong>om</strong>råde.<br />

(EG) nr 2988/95<br />

Rådets förordning (EG, Eurat<strong>om</strong>) nr 2988/95 <strong>av</strong> den 8 december<br />

1995 <strong>om</strong> skydd <strong>av</strong> Europeiska gemenskapernas <strong>finansiella</strong> <strong>intressen</strong>.<br />

(EG) nr 438/2001 K<strong>om</strong>missionens förordning (EG) nr 438/2001 <strong>av</strong> den 2 mars 2001<br />

<strong>om</strong> gen<strong>om</strong>förandebestämmelser till rådets förordning (EG) nr<br />

1260/99 beträffande förvaltnings- och kontrollsystemen för stöd<br />

s<strong>om</strong> beviljats in<strong>om</strong> ramen för Strukturfonderna.<br />

(EG) nr 1290/2005 Rådets förordning (EG) nr 1290/2005 <strong>av</strong> den 21 juni 2005 <strong>om</strong><br />

finansiering <strong>av</strong> den gemensamma jordbrukspolitiken.<br />

(EG) nr 1698/2005 Rådets förordning (EG) nr 1698/2005 <strong>av</strong> den 20 september<br />

2005 <strong>om</strong> stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden<br />

för landsbygdsutveckling.<br />

(EG) nr1083/2006 Rådets förordning (EG) nr 1083/2006 <strong>av</strong> den 11 juli 2006<br />

<strong>om</strong> allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden,<br />

Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden<br />

samt <strong>om</strong> upphävande <strong>av</strong> förordning (EG) nr 1260/1999.<br />

(EG) nr 1828/2006 K<strong>om</strong>missionens förordning (EG) nr 1828/2006 <strong>av</strong> den 8 december<br />

2006 <strong>om</strong> tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr<br />

1083/2006 <strong>om</strong> allmänna bestämmelser för Europeiska regionala<br />

utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden<br />

och för Europaparlamentets och rådets förordning (EG)<br />

nr 1080/2006 <strong>om</strong> Europeiska regionala utvecklingsfonden.<br />

(EG) nr 1848/2006 K<strong>om</strong>missionens förordning (EG) nr 1848/2006 <strong>av</strong> den 14 december<br />

2006 <strong>om</strong> oegentligheter och återvinning <strong>av</strong> belopp s<strong>om</strong><br />

felaktigt har utbetalats i samband med finansieringen <strong>av</strong> den<br />

gemensamma jordbrukspolitiken och <strong>om</strong> organisationen <strong>av</strong><br />

ett uppgiftssystem på detta <strong>om</strong>råde och upphävande <strong>av</strong> rådets<br />

förordning (EEG) nr 595/91.


Bilaga 2<br />

Kontaktpersoner i<br />

<strong>EU</strong>-bedrägerifrågor<br />

27 •<br />

Fredrik Holmberg, Ekobrottsmyndigheten 08-762 00 20<br />

(ordförande i SEFI-rådet) 070-221 44 79<br />

fredrik.holmberg@ekobrottsmyndigheten.se<br />

Anna Rahm, Ekobrottsmyndigheten 08-762 00 09<br />

(sekreterare i SEFI-rådet) 070-622 88 14<br />

anna.rahm@ekobrottsmyndigheten.se<br />

Anne-Marie Ögren, Ekon<strong>om</strong>istyrningsverket 08-690 44 97<br />

anne-marie.ogren@esv.se<br />

Ulrika Mannius, Fiskeriverket 031-743 04 43<br />

ulrika.mannius@fiskeriverket.se<br />

Mari Andersson, Jordbruksverket 036-15 63 49<br />

mari.andersson@jordbruksverket.se<br />

Anneli Nilsson, Länsstyrelsen i Västerbotten 090-10 82 17<br />

anneli.nilsson@lansstyrelsen.se<br />

Mikaela Frick, Migrationsverket 010-485 35 36<br />

mikaela.frick@migratiosnverket.se<br />

Marie Åström, Migrationsverket 010-485 61 06<br />

marie.astr<strong>om</strong>@migrationsverket.se<br />

Henrik Forssblad, Rikspolisstyrelsen 08-401 95 92<br />

henrik.forssblad@polisen.se<br />

Mattias Holmetun, Svenska ESF-rådet 08-57 91 71 20<br />

mattias.holmetun@esf.se<br />

Lars-Göran Bennmarker, Tillväxtverket 08-681 95 65<br />

lars-goran.bennmarker@tillvaxtverket.se<br />

Hans Ohlsson, Tullverket 08-456 52 01<br />

hans.p.ohlsson@tullverket.se


• 28<br />

Om man har frågor <strong>om</strong> misstänkta <strong>EU</strong>-bedrägerier eller <strong>om</strong> vad en anmälan <strong>om</strong> misstänkta<br />

<strong>EU</strong>-bedrägerier ska innehålla kan de ställas till nedanstående kontaktpersoner vid<br />

Nationella ekobrottskammaren på Ekobrottsmyndigheten i Stockholm.<br />

Chefsåklagare Barbro Wahlqvist 08-762 02 28<br />

barbro.wahlqvist@ekobrottsmyndigheten.se<br />

Statsåklagare Staffan Granerfeldt 08-762 00 39<br />

staffan.granerfeldt@ekobrottsmyndigheten.se<br />

Kammaråklagare Anna Åkesson 08-762 00 19<br />

anna.akesson@ekobrottsmyndigheten.se<br />

Ekorevisor Håkan Johansson 08-762 00 42<br />

hakan.johansson@ekobrottsmyndigheten.se


Ekobrottsmyndigheten<br />

Box 820 • 101 36 Stockholm<br />

Tel vx 08-762 00 00<br />

GRAFISK FORMGIVNING<br />

Nimbus C<strong>om</strong>munication AB<br />

PAPPER<br />

240 g Munken Lynx (<strong>om</strong>slag)<br />

100 g Munken Lynx (inlaga)<br />

TRYCK<br />

E-Print AB, mars 2010


Myndigheterna s<strong>om</strong> ingår i Rådet för skydd <strong>av</strong><br />

<strong>EU</strong>:s <strong>finansiella</strong> <strong>intressen</strong> (SEFI-rådet)

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!