Rapport om skyddet av EU:s finansiella intressen i Sverige 2007-2009

Rapport om skyddet av EU:s finansiella
intressen i Sverige 2007-2009

Förord
1 •
I maj 2008 bildades Rådet för skydd av EU:s finansiella intressen (SEFI-rådet), vilket
ersatte EU-bedrägerirådet. Ekobrottsmyndigheten ansvarar som tidigare för rådets kanslifunktioner.
SEFI-rådets roll är att fungera som ett forum för utbyte av erfarenheter och
målet med rådets arbete är bl.a. att öka kunskapen hos berörda myndigheter om frågor
angående skyddet av EU:s finansiella intressen och öka samarbetet mellan myndigheterna
på området. Under de tre senaste åren har fyra nya EU-fonder tillkommit och
förvaltningsorganisationen för flera av de övriga fonderna har ändrats i och med den nya
programperioden 2007–2013. Sammansättningen i SEFI-rådet har därför justerats för att
motsvara dessa förändringar.
EU-bedrägerirådet har sedan 2001 haft i uppdrag att lämna en årsrapport till regeringen
om bl.a. vilka åtgärder som vidtagits för att stärka skyddet mot bedrägerier, missbruk och
andra oegentligheter med EU-medel. I samband med SEFI-rådets bildande förändrades
detta uppdrag. Istället för att lämna in en årlig rapport ska SEFI-rådet vart tredje år lämna
en rapport till regeringen avseende skyddet av EU:s finansiella intressen i Sverige. Denna
första rapport av SEFI-rådet omfattar därför tiden efter den senast lämnade årsrapporten,
dvs. verksamhetsåren 2007-2009. I rapporten redogörs för vilka åtgärder som vidtagits för
att främja en effektiv och korrekt hantering av EU-relaterade medel och för att samordna
berörda myndigheters insatser mot bedrägerier, missbruk och annan oegentlig hantering
av sådana medel. Vidare beskrivs hur rådets arbete har utvecklats och hur rådet planerar
att bedriva sitt arbete de kommande tre åren.
I rapporten konstateras att antalet oegentligheter som rapporterats från svenska myndigheter
till Europeiska kommissionen minskat, framförallt inom jordbruksfonderna och
strukturfonderna. Det noteras även att det under perioden kommit in färre polisanmälningar
om misstänkta EU-bedrägerier än tidigare. Dessa minskningar kan delvis förklaras
med att flera av fondprogrammen befinner sig i en inledningsfas och att utbetalningarna
från fonderna därför varit begränsade. Ett minskat antal rapporterade oegentligheter och
brottsanmälningar kan också tyda på att EU-medlen i allt större utsträckning används
på ett korrekt sätt. Det kan samtidigt vara ett tecken på att de system som ska upptäcka
felaktigheter och missbruk bör förbättras ytterligare.
Vidare konstateras att det framkommit signaler om att reglerna kring EU-medlens användning
upplevs som komplicerade och att en orsak till att oegentligheter och fel uppstår
är det komplexa regelverket. SEFI-rådet är därför mycket positiva till att det europeiska
normgivningsarbetet på detta område alltmer inriktas mot en förenkling av regelverket.
Stockholm i februari 2010
Fredrik Holmberg
Ordförande i SEFI-rådet

• 2
Innehållsförteckning
Förord 1
Förkortningar 3
Sammanfattning 4
1. Inledning 5
2. Bakgrund till SEFI-rådet 6
3. Översiktlig beskrivning av EU:s finansiella intressen i Sverige 7
3.1. Organisation och hantering av EU-medel under perioden 2007-2013 10
4. Åtgärder som vidtagits för att främja en effektiv och korrekt hantering av EU- medel 12
4.1. Traditionella egna medel 12
4.2. Jordbruksstöd 12
4.3. Strukturfondsstöd 13
4.4. Stöd inom ramprogram för solidaritet och hantering av migrationsströmmar 14
4.5. Stöd till fiskenäringen 14
5. Åtgärder för samordning och samverkan inom området 15
5.1. SEFI-rådets verksamhet 15
5.2. Ekobrottsmyndigheten 15
5.3. Jordbruksstöd och strukturfondsstöd 15
5.4. Stöd inom ramprogram för solidaritet och hantering av migrationsströmmar 16
6. Ekonomistyrningsverkets erfarenheter 17
7. SEFI-rådets verksamhet 2010-2012 18
8. Upptäckta och rapporterade oegentligheter 19
8.1. Allmänna förutsättningar 19
8.2. Trender och jämförelser 20
8.3. Analys av oegentligheter 22
9. Anmälda bedrägerier och resultatet av dessa 23
9.1. Anmälningar om misstänkta brott 23
9.2. Ekobrottsmyndighetens erfarenheter 24
10. Slutsats och analys 24
Bilagor
1. I rapporten berörda EU-förordningar 26
2. Kontaktpersoner 27

Förkortningar
3 •
ERUF
ESF
ESV
fiskerifonden
flyktingfonden
garantifonden
gränsfonden
integrationsfonden
landsbygdsfonden
SEFI-rådet
SOLID-programmet
OLAF
Europeiska regionala utvecklingsfonden
Europeiska socialfonden
Ekonomistyrningsverket
Europeiska fiskerifonden
Europeiska flyktingfonden
Europeiska garantifonden för jordbruk
Europeiska fonden för de yttre gränserna
Europeiska fonden för integration av tredjelandsmedborgare
Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling
Rådet för skydd av EU:s finansiella intressen
Ramprogram för solidaritet och hantering av migrationsströmmar
EU: s bedrägeribekämpningsbyrå, Office Européen de Lutte
Anti-Fraude
återvändandefonden Europeiska återvändandefonden

• 4
Sammanfattning
SEFI-rådet bildades den 1 maj 2008 och har i stort samma uppdrag som sin föregångare,
EU-bedrägerirådet. Rådet ska bl.a. främja samverkan mellan berörda myndigheter för
att öka effektiviteten när det gäller att förebygga, upptäcka, utreda och vidta åtgärder vid
misstanke om felaktig användning av EU-relaterade medel och vara ett forum för informations-
och erfarenhetsutbyte.
Arbetet med skyddet av EU:s finansiella intressen har under de senaste åren präglats av
de nya fonderna och den nya förvaltningsorganisationen som programperiod 2007-2013
har innefattat. Vissa myndigheters uppdrag att hantera EU-medel har upphört medan
andra har fått nya eller förändrade uppdrag. Sammansättningen i SEFI-rådet har därför
under 2008 ändrats något för att bättre svara mot den nya organisationen för hanteringen
av EU-medel under innevarande programperiod.
SEFI-rådet har sedan bildandet haft tre temainriktade möten per år. Ekobrottsmyndigheten
har också arrangerat cirka två utbildningstillfällen per år för SEFI-rådets myndigheter.
Dessa åtgärder har bidragit till att öka berörda myndigheters kunskaper inom området.
För att samordna myndigheternas insatser mot oegentlig hantering av EU-medel sker
samverkan mellan fler av rådets myndigheter, varvid myndigheterna bl.a. behandlar gemensamma
frågeställningar, utbyter erfarenheter och säkerställer att samma projektkostnader
inte finansieras av mer än en fond.
De svenska myndigheter som hanterar EU-medel ska kvartalsvis rapportera upptäckta
oegentligheter till Europeiska kommissionen. Denna statistik är svårtolkad vid en jämförelse
med tidigare år eftersom det i januari 2007 infördes regelförändringar beträffande
beloppsgränsen för att anmäla oegentligheter till Europeiska kommissionen. Utmärkande
för den svenska statistiken är att den bygger på ett förhållandevis litet antal anmälningar,
vilket gör att även mindre förändringar får stort genomslag i statistiken.
Till Ekobrottsmyndigheten har det under perioden 2007-2009 totalt inkommit 29 anmälningar
om misstänkta brott. Det är en kraftig minskning jämfört med tidigare år. En
orsak till det minskade antalet anmälningar kan vara att utbetalningarna från fonderna i
nuvarande programperiod 2007-2013 fortfarande befinner sig i en inledningsfas, vilket
medför att endast ett begränsat antal utbetalningar hunnit bli föremål för interna kontroller
och revisioner hos myndigheterna.

1. Inledning
5 •
En stor del av EU:s budget är avsatt för att finansiera jordbruks- och strukturfondstöd
samt stöd på migrationsområdet. Ansvaret för att administrera och kontrollera de flesta
av dessa stöd ligger på nationella myndigheter i medlemsstaterna. EU:s lagstiftning ställer
stora krav på att svenska myndigheter hanterar EU-medlen på ett korrekt och tillförlitligt
sätt. Bland annat mot bakgrund av det komplexa regelverket - med flera olika typer av
stödformer och tullavgifter och med ett stort antal in- och utbetalningar - finns en risk för
att oegentligheter uppstår och att betalningar sker på felaktiga grunder. Detta innebär att
de myndigheter som ansvarar för hanteringen av EU-medel i Sverige måste ha effektiva
administrativa rutiner och säkra system för att förebygga och upptäcka oegentligheter.
I de fall kommissionen anser att skyddet av EU-medel inte är tillräckligt i en medlemsstat
kan kommissionen besluta om finansiella sanktioner. Det innebär i praktiken att
Europeiska kommissionen vägrar att finansiera vissa stöd med medel från EU:s budget.
Medlemsstaterna får då, i vissa fall, finansiera stödet uteslutande med nationella medel.
Uppmärksammade brister kan även påverka tilldelningen av medel vid nästkommande
programperiod.
I Sverige har regeringen inrättat SEFI-rådet för att främja en effektiv och korrekt användning
av EU-relaterade medel och för att samordna åtgärder mot bedrägerier, missbruk
och annan oegentlig hantering av sådana medel i landet. Rådet ska:
- främja samverkan mellan berörda myndigheter för att öka effektiviteten när det gäller
att förebygga, upptäcka, utreda och vidta åtgärder vid misstanke om felaktig användning
av EU-relaterade medel,
- följa utvecklingen inom sitt ansvarsområde samt föreslå och initiera åtgärder för att
upprätthålla skyddet för EU:s finansiella intressen,
- vara ett forum för informations- och erfarenhetsutbyte,
- analysera och utvärdera insatserna på området.
Rådet består av företrädare för myndigheter som på olika sätt ansvarar för hanteringen
av EU-medel. Ekobrottsmyndighetens ledamot är ordförande i rådet och myndigheten
svarar för rådets kanslifunktioner.

• 6
2. Bakgrund till SEFI-rådet
Ekobrottsmyndigheten har sedan 2001 haft det nationella ansvaret för att samordna åtgärder
i Sverige mot bedrägerier, andra oegentligheter och ineffektiv hantering av EU-​relaterade
medel. Den 1 mars 2001 inrättades ett EU-bedrägeriråd vid myndigheten. I juni
2006 fick dåvarande ordföranden i EU-bedrägerirådet, Lena Häll Eriksson, i uppdrag att
utveckla rådets roll som ett forum för informations- och erfarenhetsutbyte. Det arbetet
resulterade i rapporten ”Hur EU-bedrägerirådet blir REKO”. Flera av de förändringar
som föreslogs i rapporten genomfördes under 2008, bl.a. genom en ändring i Ekobrottsmyndighetens
instruktion som trädde i kraft den 1 maj 2008.
Rapporten uppmärksammade att det fanns ett behov av att ändra rådets namn så att
det bättre skulle svara mot rådets uppdrag. Rådet namn är därför sedan den 1 maj 2008
”Rådet för skydd av EU:s finansiella intressen” (SEFI-rådet). EU-bedrägerirådets tidigare
uppdrag om att årligen lämna en rapport till regeringen har ersatts av en skyldighet för
SEFI-rådet att vart tredje år rapportera till regeringen om skyddet av EU:s finansiella
intressen i Sverige. Av rapporten ska det framgå vilka åtgärder som har vidtagits för att
främja en effektiv och korrekt hantering av EU-relaterade medel och för att samordna
berörda myndigheters insatser mot bedrägerier, missbruk och annan oegentlig hantering
av sådana medel. I rapporten ska rådet också redovisa hur arbetet har utvecklats och hur
rådet avser att bedriva sitt arbete de tre därefter kommande åren.
I Lena Häll Erikssons rapport konstaterades också att rådets insatser ska vara på nationell
och strategisk nivå. Rådets möten har därför blivit mer temainriktade i syfte att bättre leva
upp till myndigheternas behov av informations- och erfarenhetsutbyte.
EU:s strukturfonder har i och med den nya programperioden 2007–2013 genomgått
omfattande förändringar. Det gäller även förvaltningsorganisationen i Sverige som hanterar
medlen från strukturfonderna. Vad gäller hanteringen av övriga EU-fonder har en del
förvaltande myndigheter inte längre kvar sina uppdrag och ansvarsområden medan andra
har fått nya eller förändrade uppgifter. Sammansättning i rådet har därför ändrats så att
de myndigheter som är ansvariga under nuvarande programperiod finns representerade.
Nya ordinarie ledamöter i rådet är från och med den 1 maj 2008 Ekonomistyrningsverket
(ESV), Länsstyrelsen i Västerbottens län, Migrationsverket, Tillväxtverket (tidigare
Verket för Näringslivsutveckling, Nutek) och Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige
(Svenska ESF-rådet).
Lena Häll Eriksson avslutade sitt uppdrag som ordförande i rådet under 2009 och efterträddes
av planeringsdirektören vid Ekobrottsmyndigheten, Fredrik Holmberg.

3. Översiktlig beskrivning av EU:s
finansiella intressen i Sverige
7 •
Genom medlemskapet i EU hanterar svenska myndigheter olika typer av medel från och
till EU:s budget. De medel som Sverige får från EU:s budget och som förvaltas av svenska
myndigheter kommer, under nuvarande programperiod 2007-2013, från nio olika fonder.
Utbetalningar från fonder som omfattas av programperiod 2000-2006 pågår fortfarande
men förväntas gradvis minska de kommande åren. EU-medel till forskning och
utbildning samt andra från Europeiska kommissionen direkt utbetalda stöd behandlas
inte i denna rapport, eftersom ansvaret för att administrera och skydda dessa medel ligger
helt och hållet på kommissionen och andra institutioner inom EU.
Nedan redogörs kortfattat för de fonder med EU-medel som förvaltas av svenska myndigheter.
Europeiska garantifonden för jordbruk (garantifonden) finansierar olika direktstöd till
jordbrukare samt interventioner i syfte att stabilisera jordbruksmarknaden.
Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (landsbygdsfonden) ska både
främja miljön och verka för ökad konkurrenskraft och livskvalitet på landsbygden.
Europeiska Regionala Utvecklingsfonden (ERUF) syftar till att minska den regionala
obalansen inom EU. Fonden finansierar insatser inom infrastruktur, sysselsättning, lokal
och regional utveckling. ERUF är i Sverige uppdelat i åtta regionala program och Sverige
berörs dessutom av 14 av fondens program för territoriellt samarbete, varav fem administreras
av en svensk myndighet.
Europeiska socialfonden (ESF) ska främja en ökad tillväxt genom god kompetensförsörjning
och ett ökat arbetskraftsutbud. Adekvat kompetens i företag samt bättre integration
i arbetslivet prioriteras särskilt, liksom ungas etablering på arbetsmarknaden. ESF består
i Sverige av ett nationellt program med åtta regionala planer.
Europeiska fiskerifonden (EFF) hanterar EU-stöd till fiskerinäringen. Pengarna ska bidra
till en ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbar fiskerinäring.
Ramprogram för solidaritet och hantering av migrationsströmmar (SOLID-programmet)
Europeiska flyktingfonden (flyktingfonden) syftar till att underlätta för medlemsländerna
att ta emot asylsökande, flyktingar och skyddsbehövande. Pengarna i fonden ska
användas till att medfinansiera nationella projekt, som bidrar till att utveckla det arbetet
och samtidigt medverkar till uppbyggnaden av ett EU-gemensamt asylsystem.

• 8
Europeiska återvändandefondens (återvändandefonden) allmänna mål är att stödja Sveriges
ansträngningar för att förbättra alla aspekter av hanteringen av återvändandearbetet.
Fonden ska särskilt bidra till att länderna bygger upp eller förbättrar sin organisation för
återvändandearbetet.
Europeiska fonden för de yttre gränserna (gränsfonden) ska bidra till en effektiv organisering
av kontrollen vid de yttre gränserna, en effektiv hantering av personströmmarna
vid de yttre gränserna, en enhetlig tillämpning av EU:s lagstiftning samt förbättringar
avseende medlemsstaternas konsulära verksamhet i tredje land.
Europeiska fonden för integration av tredjelandsmedborgare (integrationsfonden) syftar
till att förbättra systemen för mottagning och integration av tredjelandsmedborgare i
Sverige, dvs. medborgare från länder utanför EU. Målgrupp är i huvudsak de som nyligen
kommit hit genom anhöriginvandring.
Förvaltningsorganisationen för hanteringen av EU-medel i Sverige har genom den nya
programperioden, 2007-2013, genomgått omfattande förändringar. Vad gäller de fonder
som hanteras av svenska myndigheter har för varje fond utsetts dels en ansvarig/förvaltande
myndighet och dels en attesterande myndighet. De ansvariga/förvaltande myndigheterna
prövar frågor om stöd. De attesterande myndigheternas uppgift är för de flesta av
fonderna att svara för attestering av underlag för ansökningar om utbetalning. Ekonomistyrningsverket
(ESV) är revisionsmyndighet för samtliga strukturfondsprogram, fonder
inom SOLID-programmet samt för fiskerifonden. För jordbruksfonderna är ESV attesterande
myndighet och attesterar årsboksluten.

9 •
Övergripande struktur för administrationen av EU-medel i
Sverige - period 2007-2013
Fond
Ansvarig/
Förvaltande
myndighet
Attesterande
myndighet
Revisionsmyndighet/
Attesterande
organ
Jordbruks–
fonder
Europeiska
garantifonden
för jordbruk
Jordbruks–
verket
– ESV
Europeiska
jordbruksfonden
för
landsbygdsutveckling
Jordbruks–
verket
– ESV
Strukturfonder
Europeiska
Regionala
Utvecklingsfonden
Tillväxtverket
och
Länsstyrelsen
i Västerbotten,
Norrbotten och
Jämtland 1
Tillväxtverket
och
Länsstyrelsen
i Västerbotten,
Norrbotten och
Jämtland
ESV
Europeiska
socialfonden
Svenska ESFrådet
Svenska ESFrådet
ESV
Ramprogram
för solidaritet
och hantering
av migrationsströmmar
(SOLID-programmet)
Europeiska
flyktingfonden
Migrations–
verket
Migrations–
verket
ESV
Europeiska
återvändandefonden
Migrations–
verket
Migrations–
verket
ESV
Europeiska
fonden för de
yttre gränserna
Rikspolis–
styrelsen
Rikspolis–
styrelsen
ESV
Europeiska
fonden för
integration av
tredjelandsmedborgare
Svenska ESFrådet
Svenska ESFrådet
ESV
Fiskerifonden
Europeiska
fiskerifonden
(EFF)
Fiskeriverket Fiskeriverket ESV
1
ERUF är i Sverige uppdelat i åtta regionala program och Sverige deltar dessutom i 14 av fondens territoriella
program. Tillväxtverket är ansvarig och attesterande myndighet för de regionala programmen och för ett territoriellt
program. I ytterligare fyra territoriella program är ansvariga och attesterande myndigheter svenska, Länsstyrelserna i
Norrbottens, Västerbottens (två program) respektive Jämtlands län.

• 10
Tabellen nedan visar de totala intäkterna av bidrag och stöd från EU till Sverige i miljarder
kronor.
2004 2005 2006 2007 2008
12,294 13,137 13,840 14,270 12,811
(Beloppen är hämtade från Årsredovisning för staten 2008)
EU:s budget finansieras huvudsakligen genom medlemsstaternas avgifter, så kallade egna
medel. Den avgift som Sverige betalar till EU består till största delen av inbetalningar som
är proportionella till landets bruttonationalinkomst (BNI), men även tull- och jordbruksavgifter
ingår i avgiften till EU. Handelstullar tas ut enligt den gemensamma tulltaxan vid
handel med länder utanför EU. Inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken
tas särskilda jordbrukstullar ut. Dessa inkomster tillfaller EU:s budget med avdrag på
25 procent för finansiering av administrativa kostnader. I Sverige är det Tullverket som
administrerar tull- och jordbruksavgifterna. Dessa avgifter kallas traditionella egna medel
och under 2008 utgjorde de 14 procent av Sveriges avgift till EU. 2
3.1. Organisation och hantering av EU-medel under perioden
2007-2013
Jordbruksstöd och stöd till landsbygden
Stödet till jordbruket finansieras under nuvarande programperiod av två fonder –
garantifonden och landsbygdsfonden. Enligt Rådets förordningar (EG) nr 1698/2005
och nr 1290/2005 ska tre olika organ utses av medlemsstaten för att organisera landsbygdsfonden
och garantifonden. Jordbruksverket har av regeringen utsetts till förvaltande
och utbetalande organ för båda fonderna. Beträffande landsbygdsfonden genomfördes
under 2007 en omorganisation vid Jordbruksverket för att leva upp till de krav som ställs
i förordningen om strikt uppdelning mellan förvaltande och utbetalande organ.
ESV är attesterande organ för de utgifter som finansieras av båda jordbruksfonderna,
vilket innebär att de ska lämna utlåtanden om räkenskaperna och om de interna kontrollernas
effektivitet.
Strukturfondsstöd
Den 1 april 2009 bildades Tillväxtverket som bl.a. ansvarar för verksamhet som tidigare
har funnits inom Verket för näringslivsutveckling (Nutek). Samtidigt ersatte Tillväxtverket
Nutek i SEFI-rådet.
Organisationen kring hanteringen av strukturfonderna, ERUF och ESF, har under nuvarande
programperiod förändrats väsentligt. Tillväxtverket har ett samordnande ansvar
för ERUF, vilket tidigare låg på ett antal länsstyrelser. Verket är vidare förvaltande och
attesterande myndighet för de åtta regionala programmen och för ett territoriellt program.
Länsstyrelserna i Norrbottens, Västerbottens respektive Jämtlands län är förvaltande och
attesterande myndigheter för ytterligare fyra territoriella program.
2
Årsredovisning för staten 2008 avsnitt 7.6.3.

11 •
För de territoriella programmen inom ERUF har regelverket för innevarande programperiod
inneburit att ett helt nytt kontroll- och styrsystem har byggts upp. Liksom tidigare
bedrivs projekten i partnerskap med deltagande organisationer från de olika länder som
ingår i programmen. Kontrollen av de EU-relaterade kostnaderna görs nu av nationella
kontrollanter i respektive land. I tidigare programperiod gjordes kontrollen av förvaltande/utbetalande
myndighet. Fördelen med det nya systemet är att de nationella kontrollanterna
har bättre kunskap om de regler som gäller i respektive land. Kontrollanterna
kan också arbeta på sitt eget språk. Decentraliseringen av kontrollen har dock lett till en
något minskad flexibilitet och mindre möjligheter till snabba åtgärder vid behov. Detta
ställer höga krav på de förvaltande myndigheterna att vara proaktiva, bl.a. måste projekten
få tydliga instruktioner i manualer och dylikt för att svårigheter ska undvikas vid
rekvisitioner.
Svenska ESF-rådet är under programperioden förvaltande och attesterande myndighet
för ESF. I praktiken betyder detta att myndigheten ansvarar för att hålla samman hela
flödet av aktiviteter från information, registrering och handläggning av ansökningar, metoder
vid urval av projekt, inhämtning av prioriteringar mellan projekt, beslut om stöd
till projekt, granskningar och godkännande av ansökningar, till avslut av projekt.
Stöd inom ramprogram för solidaritet och hantering av migrationsströmmar
För att ge finansiellt stöd till asyl- och migrationspolitiken i EU har ett ramprogram
för solidaritet och hantering av migrationsströmmar inrättats (SOLID-programmet).
Programmet består av fyra olika fonder. Rikspolisstyrelsen och Svenska ESF-rådet har
fått i uppdrag att fungera som ansvariga och attesterande myndighet för gränsfonden
respektive integrationsfonden. Migrationsverket har utsetts till ansvarig och attesterande
myndighet för flyktingfonden och återvändandefonden.
Rikspolisstyrelsen har utnämnt Centrala gränskontrollsenheten vid Rikskriminalpolisen
som ansvarig enhet för gränsfonden. Vid enheten finns ett fondsekretariat med två heltidsanställda
personer. Migrationsverket har en fondenhet i Norrköping med tolv anställda
som arbetar med flyktingfonden och återvändandefonden. Svenska ESF-rådets
regionkontor i Stockholm hanterar ansökningarna till integrationsfonden och har fyra
anställda nationella samordnare.
En konsekvens av regelverket kring de nya fonderna är att ansvariga myndigheter har
upprättat förvaltnings- och kontrollsystem samt förvaltningsbeskrivningar för sina respektive
fonder.
Stöd till fiskerinäringen
Fiskeriverket är förvaltande och attesterande myndighet för den nya programperioden
för fiskerifonden. Uppgiften som förvaltande myndighet är delegerad till avdelningen för
resursförvaltning inom Fiskeriverket. I den tidigare perioden var Fiskeriverket förvaltande
och utbetalande myndighet.

• 12
4. Åtgärder som vidtagits för att
främja en effektiv och korrekt
hantering av EU- medel
4.1. Traditionella egna medel
Tullverkets uppgift är att se till att de tullar och avgifter som ska betalas till EU som en
del av Sveriges avgift, betalas korrekt. Tullverket har under 2009 genom tullrevisionsverksamhet
återvunnit ca 55,7 miljoner kronor i tull. Dessa debiteringar avser till största
delen felaktigt deklarerade importer och olagligt införda varor som inte deklarerats vid
gränspassager.
Tullverket har fortsatt arbetet med att AEO-certifiera importörer och exportörer. Authorised
Economic Operator (AEO), är ett EU-gemensamt certifieringsprogram för att skapa
en ökad säkerhet i världen samt för att effektivisera och harmonisera tullhanteringen i EU.
Statusen innebär en stämpel för god kvalitet och säkerhet inom företaget och deras handelspartners.
Det ger företagen möjlighet till förenklingar, vilket resulterar i att företagen
får snabbare och säkrare varuflöde. En AEO-certifiering ökar säkerheten vid hanteringen
av EU-relaterade medel, bl.a. genom att rätt tull kommer in i rätt tid och till rätt belopp
samt att operatörerna följer EU:s regelverk på ett korrekt sätt.
Tullverket har inom sitt verksamhetsområde noterat att EU:s tullregelverk vid import är
komplicerat, vilket medför att det är lätt att göra oavsiktliga fel.
4.2. Jordbruksstöd
Jordbruksverket är utbetalande och förvaltande organ för garantifonden och landsbygdsfonden.
Verket är dock inte ansvariga för hela administrationen inom landsbygdsutveckling,
eftersom länsstyrelserna, Skogsstyrelsen och Sametinget är beslutande organ inom
delar av fondernas områden. Detta innebär att det krävs tydliga riktlinjer för att säkra
en enhetlig och korrekt hantering av EU-medlen. Jordbruksverket har därför omarbetat
sina föreskrifter och allmänna råd för att tydliggöra kraven och skyldigheterna för både
beslutande myndigheter och för dem som söker stöd. Verket följer också upp arbetet med
EU-relaterade medel genom regelbundna besök vid länsstyrelserna, Skogsstyrelsen och
Sametinget.
Under perioden har Jordbruksverket noterat att utbetalningstakten för vissa stödformer
är lägre än förväntat. Verket har också konstaterat att andelen fel som uppstår i vissa
stödformer är hög. För att minska detta arbetar verket med att förenkla ansökningsförfarandena
samt ge ut bättre information. Det har också uppmärksammats att det relativt
generella regelverket ibland gör det mer komplicerat att fatta korrekta beslut.

13 •
4.3. Strukturfondsstöd
Europeiska regionala utvecklingsfonden
Länsstyrelserna i Västerbotten, Norrbotten och Jämtland genomför internrevision av hanteringen
av EU-relaterade medel. Myndigheterna som förvaltar EU-medel inom fonden
arbetar också med riskanalys i sin verksamhetsplanering. Uppföljning sker i tertialrapporter.
Personal från Länsstyrelsen i Västerbotten har deltagit i Ekobrottsmyndighetens
utbildning om EU-bedrägerier. Vidare har myndigheten tagit fram tydligare instruktioner
och blanketter i programmen för att främja en effektiv och korrekt hantering av EUmedlen
från ansökningsskedet till dess att slutbetalning skett.
Tillväxtverket har, inom ramen för sitt samordnande uppdrag för ERUF, inrättat en
stabsfunktion avseende fonden. Funktionen medför bättre förutsättningar för likartad
och rättssäker hantering av EU-medlen samt möjliggör en bättre riskanalys och ökade
möjligheter att hitta systemfel och brott. En jurist knuten till stabsfunktionen har ett
sammanhållande ansvar vid handläggningen av brottsanmälningar.
Tillväxtverket hade inledningsvis en oprövad organisation med många nyanställda, samtidigt
som verket hade ett högt antal bidragssökande. Samtidigt är ansökningsförfarandet
komplicerat och ställer stora krav på både sökanden och handläggaren, vilket leder till
vissa svårigheter. Numera agerar verket tydligare och enhetligare vid handläggningen av
bidragsansökningar, vilket medfört att kvalitetssäkringen har ökat. Verket har noterat att
antalet anmälda brott är lågt, vilket kan bero på viss okunskap.
Europeiska socialfonden
Svenska ESF-rådet har ansvaret för att ESF förvaltas i enlighet med principen om sund
ekonomisk förvaltning. ESF-rådet har därför upprättat ett förvaltnings- och kontrollsystem
för hanteringen av ansökningar om stöd och ansökningar om utbetalning. Förvaltnings-
och kontrollsystemen är särskilt inrättade för;
a) att se till att urvalet av insatser för finansiering sker enligt kriterierna för operativa program
och att de under genomförandeperioden uppfyller kraven i tillämpliga regler,
b) att kontrollera att medfinansierade produkter och tjänster har levererats och att de
utgifter som deklareras av stödmottagarna för insatser verkligen har uppstått och uppfyller
kraven,
c) att se till att utförliga räkenskaper för programinsatser sparas i datoriserad form och
att säkerställa att samtliga de dokument rörande utgifter och revision som krävs för att
säkerställa en tillfredsställande verifieringskedja sparas, samt
d) att säkerställa att kraven på information och offentlighet är uppfyllda.
Enligt Svenska ESF-rådet har trenden inom hanteringen av EU-medel det senaste året
gått mot förenkling. Europeiska kommissionen har initierat en rad förenklingsåtgärder
bl.a. i form av möjlighet att inom strukturfonderna tillämpa schabloner, standardkostnader
och klumpsummor. Vid tillämpning av dessa förenklingar riktas uppföljningen av
projekt i större utsträckning mot projektens måluppfyllelse och resultat. En svårighet med
dessa förenklingsåtgärder är att de introducerades i mitten av en pågående programperiod
när förvaltnings- och kontrollsystemen redan var upprättade.

• 14
4.4. Stöd inom ramprogram för solidaritet och hantering av
migrationsströmmar
Flyktingsfonden och återvändandefonden
Migrationsverket arrangerade i maj 2009 ett seminarium för projektanordnare inom flyktingfonden
och återvändandefonden i syfte att öka kunskaperna om oegentligheter och
ekonomiska brott samt hanteringen av sådana frågor.
Migrationsverket har noterat att många projektägare upplever att redovisningen är krånglig.
Fondförvaltningen har därför diskuterat behov av utbildningsinsatser kring redovisning
och regelverk. Verket har vidare observerat att det är viktigt med samarbete mellan
de olika ansvariga myndigheterna avseende de som söker och beviljas medel. Denna
typ av samarbete sker idag mellan de ansvariga myndigheterna i SOLID-programmet. 3
En annan svårighet som har iakttagits är att projekt kommer igång sent med sin verksamhet,
vilket kan leda till dåligt nyttjande av fondmedlen och en minskad möjlighet för
Migrationsverket att omfördela medel.
Gränsfonden
För att främja en effektiv och korrekt hantering av EU-medlen övervakar personal vid
Centrala gränskontrollenheten, Rikskriminalpolisen, att de regler som gäller för förvaltningen
av fonden iakttas. En tydlig beskrivning av bestämmelserna som styr vilka utgifter
som är stödberättigade har inkluderats i den handledning till projekt inom gränsfonden
som enheten tagit fram. Projektägarna ska använda sig av anvisade blanketter för beskrivning
av projekten, budget, lägesrapport osv. Dessa blanketter ska även användas vid
ansökan om utbetalning och vid avrapportering. På så sätt möjliggörs att Centrala gränskontrollsenheten
kan behandla de olika projekten på ett enhetligt sätt och säkerställa en
korrekt och fullständig bokföring av EU-medlen, allt i syfte att minimera förekomsten
av oegentligheter.
Integrationsfonden
Svenska ESF-rådet har ansvaret för att integrationsfonden förvaltas och genomförs i enlighet
med principen om sund ekonomisk förvaltning. För detta har Svenska ESF-rådet
upprättat ett liknande förvaltnings- och kontrollsystem som för ESF, vilket ska garantera
en korrekt hantering av ansökningar om stöd och ansökningar om utbetalning. 4
4.5. Stöd till fiskenäringen
Fiskeriverket, som är förvaltande och attesterande myndighet för fiskerifonden, lämnar
kvartalsvis information till länsstyrelserna och övriga myndigheter och organ som handlägger
stöd från fonden. Vid starten av fiskerifondens nya programperiod 2007-2013 har
Fiskeriverket arbetat för att skapa ökad delaktighet hos länsstyrelserna, vilket har resulterat
i att fler frågeställningar har tagits upp och bättre samsyn har nåtts.
3
Se avsnitt 5.4.
4
Se avsnitt 4.3.

15 •
5. Åtgärder för samordning och
samverkan inom området
5.1. SEFI-rådets verksamhet
SEFI-rådet och dess föregångare EU-bedrägerirådet, är ett väl fungerande forum för utbyte
av erfarenheter och samordning av insatser för att främja en korrekt användning av
EU-relaterade medel.
Utöver det konstituerande mötet i juni 2008 har rådet haft fyra möten sedan bildandet.
Mötena har varit temainriktade och de teman som behandlats har varit följande:
Modusutveckling – hur ser brottsligheten ut?
Riskanalys – vad innebär det och hur kan man arbeta med detta?
Brottsförebyggande arbete
Bekämpning av EU-bedrägerier genom OLAF och Eurojust
De temainriktade mötena har hos myndigheterna i SEFI-rådets bidragit till en ökad förståelse
för - och medvetenhet om - andra myndigheters arbete med skyddet av EU:s
finansiella intressen.
5.2. Ekobrottsmyndigheten
Ekobrottsmyndigheten har under perioden 2007-2009 arrangerat ca två utbildningstillfällen
per år för de myndigheter som är involverade i skyddet av EU:s finansiella intressen.
Utbildningarna har bl.a. avhandlat följande områden:
Vad en brottsanmälan ska innehålla
Vad som händer under en förundersökning
De vanligaste brotten
Förebyggande arbete
Exempel från förundersökningar och domar
5.3. Jordbruksstöd och strukturfondsstöd
Jordbruksverket är både förvaltande och utbetalande organ för landsbygdsfonden och
garantifonden. 5 Inom myndigheten finns olika samarbetsformer mellan de ansvariga
organen. För landsbygdsfonden finns exempelvis en regelgrupp som har till syfte att
klargöra de svårigheter som kan finnas i genomförandet av programmen. För att säker-
5
Se avsnitt 3.1.

• 16
ställa kontrollernas effektivitet sker regelbundna möten mellan det förvaltande och det
utbetalande organet, vilket kommer att resultera i tydligare uppföljning och mer likartad
hantering av frågor inom programmet. Beträffande landsbygdsfonden har det på kontrollområdet
inletts ett samarbete mellan Jordbruksverket, Skogsstyrelsen och Sametinget
i syfte att arbeta för en homogen kontrollprocess över myndighetsgränserna. Jordbruksverket
är även initiativtagare till en internationell grupp som har inlett ett samarbete för
att diskutera kontrollfrågor mellan EU:s medlemsländer. Gruppen höll sitt första möte,
som fick stort gensvar, i november 2009.
Tillväxtverket, Svenska ESF-rådet, Jordbruksverket och Fiskeriverket samverkar beträffande
landsbygdsfonden genom en fondsamordningsgrupp. Gruppen träffas ca två gånger
per år och har bl.a. till syfte att samordna stöd och kontrollera att samma projekt inte
finansieras av mer än en fond. Gruppen arbetar även med frågor kring hur gemensamma
system för övergripande kontroller kan byggas upp och med samordning av information
på myndigheternas hemsidor. Man samarbetar även betträffande vissa frågor om oegentlighetsrapporteringen
till OLAF, bl.a. avseende det elektroniska rapporteringssystem som
ska införas våren 2010.
Svenska ESF-rådet och Tillväxtverket samverkar i stor utsträckning, både på lednings- och
operativnivå. Myndigheterna samverkar bl.a. med en utvärdering av organisationen kring
genomförandet av strukturfondsprogrammen. Utvärderingen belyser ESF och ERUF
parallellt. Detta arbete har medfört ett vidare samarbete genom planerings- och uppföljningsdiskussioner
samt regionala lärkonferenser dit bl.a. representanter för Svenska
ESF-rådet och Tillväxtverket bjudits in. Jurister vid Tillväxtverket och Svenska ESF-rådet
möts också regelbundet, vilket har medfört ett aktivt lärande samt förslag till författningsändringar.
Tillväxtverket anordnar sedan fler år tillbaka regelbundet möten för informations- och
erfarenhetsutbyte, s.k. ERFA-möten. Vid dessa möten deltar representanter för Svenska
ESF-rådet, Tillväxtverket och Länsstyrelserna i Västerbotten, Norrbotten och Jämtland.
På mötena behandlas gemensamma frågeställningar. Vidare lämnas information från
Regeringskansliet och ibland från Europeiska kommissionen. Myndigheterna har bl.a.
diskuterat hur rapporter ska lämnas till OLAF i syfte att åstadkomma en mer enhetlig
hantering av oegentlighetsrapporteringen från Sverige. Dessutom har gemensamma utbildningsdagar
genomförts med medverkan från OLAF.
Tillväxtverket har också inlett ett samarbete med Ekobrottsmyndigheten för att genomföra
en fördjupad utbildning om EU-bedrägerier.
5.4. Stöd inom ramprogram för solidaritet och hantering av
migrationsströmmar
Inom SOLID-programmet finns ett etablerat samarbete mellan de ansvariga myndigheterna
- Svenska ESF-rådet, Migrationsverket och Rikspolisstyrelsen. Myndigheterna diskuterar
fondernas utveckling på en mer övergripande nivå, utvärderingar och spridning

17 •
av resultat. Syftet med samarbetet är bl.a. att hitta gemensamma tolkningar av regelverk
och arbeta fram rutiner för en sund ekonomisk förvaltning. Myndigheterna träffas ca
tre gånger per år och vid mötena sker bl.a. kunskapsutbyte om projektansökningar och
projektanordnare.
6. Ekonomistyrningsverkets
erfarenheter
ESV har fått i uppdrag att fungera som nationellt revisionsorgan för de EU-medel som
Sverige erhåller och som förvaltas gemensamt med Europeiska kommissionen. ESV:s
revision omfattar medel från jordbruksfonderna, strukturfonderna, fiskerifonderna och
fonderna inom SOLID-programmet. Andra EU-medel utanför det gemensamma förvaltningsansvaret
omfattas inte. I uppgiften ingår att granska och rapportera eventuella
iakttagelser om brister och felaktigheter i myndigheternas förvaltning. Revisionen är
dock inte en åtgärd för att utreda om påvisade fel i förvaltningen beror på bedrägerier,
oegentligheter eller annat felaktigt användande av EU:s medel. ESV lämnar för varje
fond en årlig revisionsrapport och i anslutning till denna även ett revisionsutlåtande. Den
granskning som ESV utför kan ge underlag för att se trender och typfall av iakttagelser
om brister i myndigheternas förvaltning. Granskningen har hittills inte gett underlag för
sådana bedömningar.
ESV har även till uppgift att främja en effektiv och korrekt hantering av EU-medel
genom att ge stöd till myndigheterna genom rådgivning och utbildning. Med skriften
”Handledning och redovisning av EG-medel vid statliga myndigheter” lämnar ESV råd i
redovisningsfrågor. Vidare svarar ESV för metodutveckling, rådgivning och utbildning i
konsekvensutredning för de myndigheter som meddelar föreskrifter, vilket även innefattar
de myndigheter som förvaltar EU-medel. Dessutom meddelar ESV föreskrifter och
lämnar råd inom området intern styrning och kontroll samt internrevision.

• 18
7. SEFI-rådets verksamhet
2010-2012
Rådet ska under nästa treårsperiod fortsätta att ses vid tre tillfällen per år för att arbeta
med strategiska frågor. Målet med sammankomsterna är att öka kunskapen hos berörda
myndigheter om frågor med anknytning till skyddet för EU:s finansiella intressen samt
att öka samarbetet mellan myndigheterna.
Vid sammankomsterna kommer förmiddagarna att vara reserverade som mötestid för
rådet. Mötena ska ägnas åt erfarenhetsutbyte och strategiska diskussioner. Samtliga
medlemmar kommer att beredas tillfälle att ta upp aktuella frågeställningar inom rådets
ansvarsområde. Vidare kommer Ekobrottsmyndigheten vid mötena rapportera om anmälningsläget
med avseende på brott rörande EU:s finansiella intressen. ESV kommer på
motsvarande sätt vid varje möte beredas tillfälle att rapportera om sina erfarenheter som
revisionsmyndighet för många av EU-fonderna. Vid mötena kommer rådet, om rådet
finner att det finns behov av det, föreslå nya åtgärder för att upprätthålla skyddet för EU:s
finansiella intressen.
Eftermiddagarna kommer att ägnas åt olika på förhand bestämda temadiskussioner i
syfte att höja deltagande myndigheters kunskaper inom området. Både externa gäster
och personer från rådets myndigheter kommer att bjudas in för att föreläsa om ämnen
med anknytning till temana. Föreläsningarna ska även vara öppna för andra personer vid
myndigheterna än de som är ledamöter i rådet. Temana fastställs för ett år i taget och
under 2010 kommer följande teman att behandlas:
Feb 2010
Presentation av fonder och strukturer som myndigheterna i SEFIrådet
förvaltar samt en presentation av ESV:s revisioner.
Maj 2010 Att anmäla eller inte anmäla? Stödja, främja eller kontrollera
och revidera?
Okt 2010 OLAF – erfarenheter från samverkan med svenska myndigheter
gällande oegentlighetsrapportering. Vad har fungerat bra och vad
har fungerat mindre bra?

8. Upptäckta och rapporterade
oegentligheter
19 •
8.1. Allmänna förutsättningar
En definition av begreppet oegentlighet finns i Rådets förordning nr 2988/95 om skydd
av gemenskapernas finansiella intressen. Med oegentlighet menas för bidragssektorn alla
fel som lett till en felaktig utbetalning eller skulle ha lett till en felaktig utbetalning av
bidrag om felet inte hade upptäckts. Inom tullområdet (traditionella egna medel) avses
på motsvarande sätt alla fel som medfört eller skulle ha medfört, om felet inte upptäckts,
att tull eller avgift undanhållits. En oegentlighet kan alltså vara allt från ett enkelt misstag
till brottsliga förfaranden.
Uppgifter om upptäckta oegentligheter redovisas i kvartalsrapporter som skickas till
Europeiska kommissionen. Gemensamt för kvartalsrapporteringen är att nationella myndigheter
ska rapportera alla fel som överstiger 10 000 euro (ca 100 500 kronor). För rapporteringen
inom tullområdet är Tullverket ansvarig myndighet och för rapporteringen
avseende jordbruksfonderna har Jordbruksverket motsvarande ansvar. Inom strukturfonderna
ansvarar respektive förvaltningsmyndighet för rapporteringen.
Programmen inom SOLID-programmet beslutades i slutet av 2008 och början av 2009,
varför det ännu inte är möjligt att presentera några uppgifter angående upptäckta oegentligheter
i de fonder som ingår i programmet.
Under programperiod 2000-2006 hanterade Fiskeriverket en av fyra strukturfonder, fonden
för fiskets utveckling. 6 Uppgifter om rapporterade oegentligheter för den fonden
ingår därför fram till den 1 januari 2007 i statistiken för strukturfonderna. Sedan den
1 januari 2007 finns endast två strukturfonder, ERUF och ESF. Fonden som Fiskeriverket
nu hanterar, fiskerifonden, ingår inte i statistiken för strukturfonderna. Det har ännu inte
rapporterats några oegentligheter inom fiskerifonden.
Uppgifterna om upptäckta fall av oegentligheter som redovisas i nedanstående diagram
härrör från de kvartalsrapporter som berörda myndigheter skickat till Europeiska kommissionen
och på kommissionens årliga rapporter avseende skyddet av EU:s finansiella
intressen. 7 Det är inte möjligt att få fram statistikuppgifter avseende oegentlighetsrapporteringen
inom EU som helhet för 2009, eftersom dessa uppgifter inte presenteras
förrän under hösten 2010. Därför presenteras bara statistik fram till år 2008 avseende
oegentlighetsrapporteringen inom EU.
Det är viktigt att påpeka att oegentlighetsrapporteringen inte är relaterad till antalet bedrägerier.
Det är enbart brottsstatistiken som ger en uppfattning om antalet bedrägerier.
Rapporteringen inkluderar alla typer av oriktigheter, allt från oavsiktliga misstag från
stödmottagaren och de myndigheter som hanterar EU-medlen till medvetet fusk och
uppsåtliga bedrägerier.
6
De övriga strukturfonderna under programperioden 2000-2006 var Europeiska regionala utvecklingsfonden
(ERUF), Europeiska socialfonden (ESF) och Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket.
7
Rapport från kommissionen till Europaparlamentet och rådet - årsrapport 2008 KOM (2009) 372 och Årsrapport
2007 KOM (2008) 475.

• 20
8.2. Trender och jämförelser
För att få en bild av utvecklingen vad gäller upptäckta och rapporterade oegentligheter
i Sverige och inom EU som helhet sedan 2001, redovisas nedan diagram över antal rapporterade
oegentligheter och summan av de felaktiga belopp som rapporterats.
Den 1 januari 2007 infördes en regelförändring avseende anmälningar av oegentligheter
inom jordbruksfonderna. Förändring innebar att beloppsgränsen för att anmäla oegentligheter
till Europeiska kommissionen höjdes från 4 000 till 10 000 euro. 8 Detta har
medfört att antalet rapporterade oegentligheter i jordbruksfonderna, såväl inom Sverige
som inom EU som helhet, har minskat kraftigt.
Den stora minskningen i antalet rapporterade oegentligheter inom strukturfonderna i
Sverige under 2009 torde kunna förklaras med att reglerna har ändrats för den nya programperioden
2007-2013. Reglerna innebär nu att oegentligheter som upptäckts och
korrigerats innan stödet betalats ut till stödmottagaren och innan de berörda utgifterna
tagits med i en utgiftsdeklaration som lämnats till Europeiska kommissionen, inte ska
rapporteras. 9 I Sverige upptäcks de flesta oegentligheter inom strukturfonderna innan
medel är rekvirerade från EU och dessa oegentligheter är under den nya programperioden
undantagna från rapporteringsskyldigheten. Under 2007 och 2008 rapporterades
8
Kommissionens förordning (EG) nr 1848/2006 art. 6.1.
9
Kommissionens förordning (EG) nr 1828/2006 art. 28.2c.

fortfarande oegentligheter enligt reglerna för den tidigare programperioden, 2000-2006.
Det är svårt att dra några slutsatser angående den svenska statistiken, eftersom den bygger
på ett förhållandevis litet antal anmälningar.
21 •

• 22
8.3. Analys av oegentligheter
Under åren 2007-2009 har Sverige rapporterat följande uppgifter;
Under 2007 rapporterades 42 oegentligheter avseende traditionella egna medel.
Dessa omfattade totalt 2,4 miljoner euro, vilket innebär ett genomsnittligt belopp
om ca 57 000 euro. Under 2008 rapporterades 70 oegentligheter omfattande totalt
6,3 miljoner euro, vilket ger ett genomsnittligt belopp om ca 90 000 euro. Under
2009 rapporterades 56 oegentligheter omfattande totalt 5,3 miljoner euro, vilket ger
ett genomsnittligt belopp om ca 94 735 euro.
Under 2007 rapporterades 14 oegentligheter avseende jordbruksfonderna. Dessa
omfattade totalt 284 000 euro, vilket innebär ett genomsnittligt belopp om ca 20 000
euro. Under 2008 rapporterades 10 oegentligheter omfattande totalt 214 000 euro,
vilket ger ett genomsnittligt belopp om ca 21 000 euro. Under 2009 rapporterades
8 oegentligheter omfattande totalt 232 000 euro, vilket ger ett genomsnittligt belopp
om ca 29 000 euro.
Under 2007 rapporterades 79 oegentligheter avseende strukturfondsstöden. Dessa
omfattade totalt 3,6 miljoner euro, vilket innebär ett genomsnittligt felaktigt belopp
om ca 46 000 euro. Under 2008 rapporterades 146 oegentligheter omfattande totalt
3,7 miljoner euro, vilket ger ett genomsnittligt belopp om ca 25 000 euro. Under
2009 rapporterades 3 oegentligheter omfattande totalt 44 690 euro, vilket ger ett
genomsnittligt belopp om ca 15 000 euro.
Vanliga feltyper
Generellt bör noteras att en rapporterad oegentlighet ofta grundas på mer än en felorsak
och att det i rapporteringen avseende enskilda oegentligheter anges flera olika feltyper.
Traditionella egna medel: De vanligaste oegentligheterna beträffande traditionella
egna medel rörde dels varudeklarationer (missledande beskrivningar av varan, dess värde,
dess ursprung eller förmånsordningen), dels formella krav (villkor eller åtaganden som
inte uppfyllts). Dessa två förfaranden görs i syfte att slippa betala tull och antidumpningstull.
Antidumpningstull kan utgå på vissa varuslag och kan även vara beroende av i
vilka länder varorna har sitt ursprung. Liksom tidigare år var de mest utsatta varorna TVapparater
och skärmar. Den näst mest utsatta varan var tobak. Andra varor som allt oftare
drabbas är kläder, maskiner, plast och kött, medan bil- och motordelar ligger på nästan
samma nivå som tidigare. Grönsaker är nu mindre utsatta än tidigare.
Jordbruksfonder: Den vanligaste typen av oegentligheter var att stödmottagaren inte
slutfört eller genomfört sitt åtagande fullständigt eller i rätt tid. Andra vanliga oegentligheter
är att stödmottagaren angett en utgift som inte är stödberättigad eller att handlingar
saknas eller är inkompletta. Även frånvaro av identifikation, märkning m.m. och felaktighet
gällande produkt, djur eller land är feltyper som ofta angetts.
Strukturfonder: De flesta rapporterade oegentligheter rör fel av administrativ natur
och upptäckts vid rutingenomgång av handlingarna. Två vanliga fel är utgifter som inte
är stödberättigade och saknade eller inkompletta handlingar.

9. Anmälda bedrägerier och
resultatet av dessa
23 •
Enligt förordningen (2007:972) med instruktion för Ekobrottsmyndigheten handläggs
vid myndigheten så kallade EU-bedrägerier, dvs. mål som avser bedrägeri, bedrägligt beteende
och grovt bedrägeri enligt 9 kap. 1-3 §§ brottsbalken, om gärningen rör EU:s
finansiella intressen. Vidare handläggs subventionsmissbruk enligt 9 kap. 3a § brottsbalken.
Ekobrottsmyndigheten utreder sedan den 1 mars 2001 samtliga sådana ärenden i
Sverige.
En anmälan bör göras till Ekobrottsmyndigheten så snart det finns anledning att anta
att brott enligt ovan nämnda bestämmelser föreligger. Någon beloppsgräns för anmälningar
finns inte, vilket t.ex. är fallet vad gäller kvartalsrapporteringen till Europeiska
kommissionen. Administrativa sanktioner får dessutom utfärdas oberoende av eventuella
brottsanmälningar.
Nationella ekobrottskammaren vid Ekobrottsmyndigheten utreder och lagför misstänkta
EU-bedrägerier i hela landet. Genom att ansvaret vilar på en kammare och på ett begränsat
antal åklagare, poliser och ekonomer, erhålls en samlad överblick över förekomsten av
EU-bedrägerier i landet. Det har också medfört att kammarens kompetens och erfarenhet
ökat samt att utredningsarbetet blivit mer effektivt och rättstillämpningen mer enhetlig.
9.1. Anmälningar om misstänkta brott
Under åren 2007-2009 lämnades totalt 29 nya anmälningar beträffande misstänkta EUbedrägerier
till Ekobrottsmyndigheten. Av dessa anmälningar inkom 15 under 2007,
fem under 2008 och nio under 2009. Det är en kraftig minskning jämfört år 2006,
då 29 anmälningar inkom. En förklaring till den låga anmälningsfrekvensen kan vara
att verksamheten för innevarande programperiod befinner sig i en inledningsfas, med
undantag för jordbruksfonderna. De fleråriga och årliga programmen fastställdes för flertalet
fonder under 2007 och 2008 och utbetalningarna har följaktligen varit begränsade.
Ekobrottsmyndighetens erfarenheter under den förra programperioden, 2000–2006, var
att det gjordes få anmälningar de första åren men att antalet ökade i mitten och slutet av
perioden.
De flesta av anmälningarna avser strukturfondsstöd och jordbruksstöd. Anmälningarna
har främst getts in av Jordbruksverket, Fiskeriverket, Migrationsverket, Tillväxtverket
och länsstyrelserna. Det förekommer även att privatpersoner ger in anmälningar. Under
perioden 2007-2009 har totalt 18 personer lagförts för EU-bedrägerier omfattande 47
brottsmisstankar. Vidare har 16 domar avkunnats.

• 24
9.2. Ekobrottsmyndighetens erfarenheter
I många av de åtal och domar rörande EU-bedrägerier som meddelats under perioden
har den bidragssökande i rekvisition redovisat oriktiga projektkostnader och i en del fall
åberopat osanna och falska fakturor. I andra fall har den bidragssökande beviljats stöd
och ansökt om utbetalning, trots att han eller hon känt till villkoren för stödet och att
dessa inte var uppfyllda. Bedrägerierna med EU-medel förekommer i såväl små som stora
företag och brottsaktörerna representerar alla samhällsklasser.
Ekobrottsmyndighetens samarbete med de myndigheter som administrerar EU-stöd har
i stort fungerat mycket bra. Den nationella ekobrottskammaren har därför byggt upp ett
värdefullt kontaktnät, vilket bidragit till att kvaliteten på anmälningarna höjts och att
anmälningarna generellt sett görs snabbare. Nationella ekobrottskammaren har också värdefulla
kontakter med OLAF i utbildningssammanhang och för utbyte av information.
10. Slutsats och analys
EU:s finansiella intressen i Sverige är betydande. Varje år tar Sverige emot 12-14 miljarder
kronor i bidrag från EU. Det är därför av vikt att dessa medel hanteras på ett korrekt sätt
och att oegentligheter och bedrägerier upptäcks, utreds och åtgärdas.
Skyddet av EU-medel i Sverige har byggts upp under flera års tid och det består av flera
delar. De administrativa systemens effektivitet och förmåga att förhindra att oegentligheter
uppstår, d.v.s. förebyggande arbete, är en viktig del av skyddet av EU-medel. Enkla
och tydliga regler och blanketter är nödvändigt för att undvika misstag som kan leda till
att EU-medlen används på ett felaktigt sätt. En annan viktig del är samhällets förmåga
att upptäcka brott och rättsväsendets förmåga att utreda och lagföra inträffade brott.
Tillsammans utgör dessa delar en helhet avseende skyddet av EU-medel. De åtgärder som
vidtas såväl inom ramen för SEFI-rådet som självständigt av respektive myndighet måste
ses i ljuset av detta. Alla former av informationsutbyte och samverkan mellan myndigheterna
bidrar i sig till att förbättra skyddet av EU-medel i Sverige. SEFI-rådets roll i detta
skydd är bl.a. att fungera som ett forum där de berörda myndigheterna kan diskutera
aktuella frågeställningar och utbyta erfarenheter.
På såväl regional, nationell som internationell nivå har det kommit fram signaler om att
en vanlig orsak till oegentligheter och fel är det komplexa regelverk som styr EU-medlens
användning. Flera av myndigheterna anser att reglerna kring hanteringen av EU-medel
upplevs som komplicerade, vilket ställer höga krav på såväl stödmottagare som handläggare
på respektive myndighet. Detta har några av myndigheterna försökt avhjälpa genom
utbildningsinsatser och förbättrad information.

25 •
Vid hanteringen av EU-medel har trenden under de senaste åren tydligt gått mot förenkling.
Bland annat har Europeiska kommissionen initierat en rad förenklingsåtgärder 10
och Europeiska revisionsrätten har i sin årsrapport för 2008 11 uttalat att förenkling av
lagar och förordningar bör vara ett överordnat mål vid lagstiftningsarbetet. SEFI-rådet
delar denna uppfattning. För de förvaltande myndigheterna har en svårighet med dessa
förenklingsåtgärder varit att de introducerats i mitten av en pågående programperiod, då
förvaltnings- och kontrollsystemen redan har upprättats.
Det är svårt att skapa ett enkelt och entydigt system för att mäta skyddet av EU-medel.
Samma svårigheter föreligger när det gäller att mäta sambandet mellan den utredande
och kontrollerande verksamheten och de brottsförebyggande effekterna. Förekomsten av
brott eller brottsmisstankar är naturligtvis inte bra samtidigt som ett minskat antal brottsanmälningar
kan vara ett tecken på att de system som ska upptäcka och anmäla brott inte
fungerar överallt. Antalet brottsanmälningar kan alltså minska utan att det nödvändigtvis
innebär att det faktiska antalet brott minskat.
Ökningen i Sverige av det felaktiga beloppets storlek, framförallt beträffande traditionella
egna medel, kan förklaras med att några få stora oegentligheter svarade för en stor del av
totaltsumman år 2008 och 2009. Vad gäller jordbruksfonderna fortsätter antalet rapporterade
oegentligheter att minska, dock har det genomsnittliga beloppet per oegentlighet
fördubblats jämfört 2006 och 2005. Inom strukturfonderna är situationen den motsatta,
antalet rapporterade oegentligheter har mer än fördubblats mellan 2007 och 2008 samtidigt
som det genomsnittliga beloppet per oegentlighet har minskat kraftigt. Men den
svenska statistiken bygger på ett relativt litet antal rapporterade oegentligheter, varför
även mindre förändringar i beloppens storlek eller antalet oegentligheter får stort genomslag
i statistiken. Faktorer som kan ha påverkat utvecklingen är den ökade medvetenheten
om rapporteringsskyldigheten och den utökade kontrollverksamheten. Motsvarande utveckling
inom EU som helhet uppvisar små förändringar över tiden.
10
Bl.a. har möjligheten att använda fasta kostnader, schablonbelopp och enhetsbelopp till schablonsatser för programmen
i perioden 2007–2013 introducerats för såväl ERUF som ESF. Andra förenklingar för strukturfonderna antogs
i december 2008 och i maj 2009. I juli 2009 lade kommissionen även fram förslag om ytterligare förenklingar av
tillämpningsförordning (EG) nr 1828/2006 och av den allmänna förordningen (EG) nr 1083/2006.
11
Europeiska revisionsrättens årsrapport om budgetgenomförandet 2008 (2009/C 269/01) punkt 1.43.
12
2007 och 2008 var det genomsnittliga felaktiga beloppet rapporterat från jordbruksfonderna i Sverige 20 000
respektive 21 000 euro. Motsvarande belopp 2005 och 2006 var 10 000 respektive 11 000 euro.

• 26
Bilaga 1
I rapporten berörda
EU-förordningar
(EG) nr 1681/94 Kommissionens förordning (EG) nr 1681/94 av den 11 juli 1994
om oriktigheter och återvinning av belopp som felaktigt har
utbetalats i samband med finansieringen av strukturpolitiken och
om organisationen av ett informationssystem på detta område.
(EG) nr 2988/95
Rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 av den 8 december
1995 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen.
(EG) nr 438/2001 Kommissionens förordning (EG) nr 438/2001 av den 2 mars 2001
om genomförandebestämmelser till rådets förordning (EG) nr
1260/99 beträffande förvaltnings- och kontrollsystemen för stöd
som beviljats inom ramen för Strukturfonderna.
(EG) nr 1290/2005 Rådets förordning (EG) nr 1290/2005 av den 21 juni 2005 om
finansiering av den gemensamma jordbrukspolitiken.
(EG) nr 1698/2005 Rådets förordning (EG) nr 1698/2005 av den 20 september
2005 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden
för landsbygdsutveckling.
(EG) nr1083/2006 Rådets förordning (EG) nr 1083/2006 av den 11 juli 2006
om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden,
Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden
samt om upphävande av förordning (EG) nr 1260/1999.
(EG) nr 1828/2006 Kommissionens förordning (EG) nr 1828/2006 av den 8 december
2006 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr
1083/2006 om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala
utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden
och för Europaparlamentets och rådets förordning (EG)
nr 1080/2006 om Europeiska regionala utvecklingsfonden.
(EG) nr 1848/2006 Kommissionens förordning (EG) nr 1848/2006 av den 14 december
2006 om oegentligheter och återvinning av belopp som
felaktigt har utbetalats i samband med finansieringen av den
gemensamma jordbrukspolitiken och om organisationen av
ett uppgiftssystem på detta område och upphävande av rådets
förordning (EEG) nr 595/91.

Bilaga 2
Kontaktpersoner i
EU-bedrägerifrågor
27 •
Fredrik Holmberg, Ekobrottsmyndigheten 08-762 00 20
(ordförande i SEFI-rådet) 070-221 44 79
fredrik.holmberg@ekobrottsmyndigheten.se
Anna Rahm, Ekobrottsmyndigheten 08-762 00 09
(sekreterare i SEFI-rådet) 070-622 88 14
anna.rahm@ekobrottsmyndigheten.se
Anne-Marie Ögren, Ekonomistyrningsverket 08-690 44 97
anne-marie.ogren@esv.se
Ulrika Mannius, Fiskeriverket 031-743 04 43
ulrika.mannius@fiskeriverket.se
Mari Andersson, Jordbruksverket 036-15 63 49
mari.andersson@jordbruksverket.se
Anneli Nilsson, Länsstyrelsen i Västerbotten 090-10 82 17
anneli.nilsson@lansstyrelsen.se
Mikaela Frick, Migrationsverket 010-485 35 36
mikaela.frick@migratiosnverket.se
Marie Åström, Migrationsverket 010-485 61 06
marie.astrom@migrationsverket.se
Henrik Forssblad, Rikspolisstyrelsen 08-401 95 92
henrik.forssblad@polisen.se
Mattias Holmetun, Svenska ESF-rådet 08-57 91 71 20
mattias.holmetun@esf.se
Lars-Göran Bennmarker, Tillväxtverket 08-681 95 65
lars-goran.bennmarker@tillvaxtverket.se
Hans Ohlsson, Tullverket 08-456 52 01
hans.p.ohlsson@tullverket.se

• 28
Om man har frågor om misstänkta EU-bedrägerier eller om vad en anmälan om misstänkta
EU-bedrägerier ska innehålla kan de ställas till nedanstående kontaktpersoner vid
Nationella ekobrottskammaren på Ekobrottsmyndigheten i Stockholm.
Chefsåklagare Barbro Wahlqvist 08-762 02 28
barbro.wahlqvist@ekobrottsmyndigheten.se
Statsåklagare Staffan Granerfeldt 08-762 00 39
staffan.granerfeldt@ekobrottsmyndigheten.se
Kammaråklagare Anna Åkesson 08-762 00 19
anna.akesson@ekobrottsmyndigheten.se
Ekorevisor Håkan Johansson 08-762 00 42
hakan.johansson@ekobrottsmyndigheten.se

Ekobrottsmyndigheten
Box 820 • 101 36 Stockholm
Tel vx 08-762 00 00
GRAFISK FORMGIVNING
Nimbus Communication AB
PAPPER
240 g Munken Lynx (omslag)
100 g Munken Lynx (inlaga)
TRYCK
E-Print AB, mars 2010

Myndigheterna som ingår i Rådet för skydd av
EU:s finansiella intressen (SEFI-rådet)