Topplacerad - Previa

#2/2012
DIN TIDNING OM FÖRETAGSHÄLSA FRÅN PREVIA
Kiruna hälsosäkrar
för framtiden
Naturen tar plats
på kontoret
Ribbings
tips om
etikett på
jobbet
Topplacerad
HR-chefen Anne-Marie Andric vet varför
Microsoft har Sveriges bästa arbetsmiljö
IT, it, it …
Så kopplar du
bort it-stressen
krissamtalet
Pratet efter krisen
viktigt för polisen
Sommarläsning
Boktips för
hängmattan
säker miljö
Arbetsmiljöingenjörens
bästa tips

Ledare
Satsa även
i lugna lägen
Att satsa på hälsa när sjukskrivningarna ökar känns ganska självklart
för de flesta av de företag vi på Previa kommer i kontakt med.
Det finns gott om evidensbaserad kunskap om hur aktiviteter som
träning, rökstopp och regelbundna hälsocoachsamtal ger effekt i form
av kapade kostnader för sjukskrivningar och produktionsbortfall.
Men vad händer sen, när sjuktalen minskat? När medarbetarna har
fått ett mer medvetet förhållningssätt till sin hälsa, ska man trycka på
pausknappen för satsningarna
då?
”När medarbetarna
slutat röka, ska
man trycka på
pausknappen då?”
Lantmäteriet i Kiruna hade
nöjda medarbetare och låga
sjukskrivningstal. Och ändå
– eller kanske faktiskt tack
vare detta – bestämde chefen
Gorm Lundqvist att satsa stort
på hälsoarbetet när han tillträdde för fem år sedan. ”Jag vill att mina
medarbetare ska vara friska – om de blir sjuka kan inte jag ta in vikarier,
för det finns inga i Kiruna”, säger Gorm själv om det strategiska
hälsoarbete han och hans medarbetare bedriver tillsammans med
Previa. Läs mer om Lantmäteriets arbete på sidan 14.
Även satsningar på att skapa en sund och
fungerande arbetsmiljö lönar sig. Vi vet att det
krävs kunskap och verklighetsförankring för
att lyckas med arbetsmiljön samt att engagemanget
finns från ledningen. Därför måste
det vara enkelt, effektivt och ge en bra bas för
det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det har
vi på Previa tagit fasta på när vi nu lanserar
vår trestegsmodell, som gör det lättare för
dig som chef att få överblick över vad som
krävs av arbetsmiljön i just din bransch.
Läs mer om vår nya modell i detta nummer
av Prima!
Christer Zaar
vd, Previa
previa prima
Ansvarig utgivare: Christer Zaar
Redaktion: Katrin Malm, Isabelle Öblom
Produktion: Spoon
Omslagsfoto: Viktor Johansson
Tryck: Elanders AB, ISSN 1651 – 8063
På previa.se kan
du prenumerera på
vårt nyhetsbrev. Det
handlar om hälsa på
jobbet och ger tips på
hur du tar hand kropp
och själ.
Smarta
förpackningar
FORSKNING Nästan alla livsmedelsvaror förpackas
innan de lämnar företaget och en hel del
arbete sker manuellt. Nu har en forskningsstudie
visat att utformningen av förpackningarna har
betydelse för att underlätta hanteringen och därmed
minska risken för ansträngande rörelser. Tre
livsmedelsföretag deltog i studien. På Göteborgs
Kex fann man till exempel att en del förpackningar
i kartong var hala och lätta att tappa.
Genom att öka friktionen i ytan blev det enklare
för medarbetarna att hantera dem.
Studien utfördes av forskare på Innventia,
Karolinska Institutet och Högskolan i Gävle.
Chefer har dålig
koll på rutinen
SJUKSKRIVNINGAR Psykisk ohälsa
är den främsta orsaken bakom långtidssjukskrivningarna
och den näst vanligaste
orsaken till de kortare sjukskrivningarna
i Sverige. Trots detta har mindre
än hälften av svenska chefer rutiner för
vad man ska göra om anställda drabbas.
Det visar en studie inom kampanjen
Hjärnkoll, ett initiativ från regeringen för
kunskapsspridning om psykisk ohälsa.
Studien visar också att cheferna brister
i kunskap om hur vanliga problemen
är och underskattar risken att medarbetare
drabbas. Enligt Socialstyrelsens
beräkningar lever 20 till 40 procent av
befolkningen med psykisk ohälsa.
2 Prima 2 | 2011

6,2
Så många år längre lever du om du är man
och börjar jogga regelbundet. Kvinnor
lever 5,6 år längre.(Källa: The Copenhagen City Heart Study)
Foto: GETTY IMAGES
Fram till den 30 juni
finns Samuel Wests
föreläsning Så får du
kreativa medarbetare
på urplay.se.
Ergonomiguide
på nätet
Leka på jobbet?
PÅ JOBBET Samuel West på Lunds universitet forskar om hur lek främjar kreativitet
och arbetsglädje. Som en smygstart i studien har han iakttagit hur banktjänstemän
i ett seriöst möte reagerade när han lade fram en bunt leksakspistoler
i mötesrummet. Det dröjde inte länge innan mötesdeltagarna började leka med
pistolerna. Vad resultatet blir av detta ska han ta reda på genom liknande studier
framöver, för att se hur man kan stimulera kreativitet i arbetet genom lek.
ERGONOMI Göteborgs universitet har
nu tillgång till en kunskapsbank i ämnet
ergonomi på sin hemsida. Informationen
är utarbetad av Previas ergonomer.
Den som funderar på hur man ska
ställa in kontorsstolen, hur långt man
ska sitta från bildskärmen eller vill ha
råd om vad man ska tänka på när man
jobbar hemifrån, kan besöka sidan för
att snabbt få hjälp. Det finns också tips
på pausgympa.
– Vi har haft ett stort it-projekt kring
att utforma datorarbetsplatsen och det
här är ett sätt att vidga begreppet. Det
är bra att ha enkel tillgång till samlad information,
kunna hänga med i vad som
gäller och få en prioriteringsordning.
Jag tror man kan påverka mycket på
det här sättet, säger Björn Magnusson,
it-ansvarig på Göteborgs universitet.
Tipsen nås på: it.gu.se/foranvandare/
datorarbetsplats/ergonomi
Så följer du personuppgiftslagen
LAG&RÄTT Datainspektionen har gett ut en broschyr för
arbetsgivare om hur personuppgifter i arbetslivet får behandlas
enligt personuppgiftslagen. Broschyren tar bland annat upp frågor
om vad som är tillåtet när det gäller att mäta och registrera
prestationer eller hur GPS-positionering får användas i firmabilar
utan att de inkräktar på de anställdas personliga integritet.
Broschyren finns att ladda ner på datainspektionen.se
Hälsosamt med hund
Foto: JOhnér
PÅ JOBBET Kan du ta med dig hunden till jobbet? Grattis! Vovvens närvaro
minskar nämligen stressen för både dig och dina arbetskamrater visar en amerikansk
studie. Det är förstås viktigt att se till att det inte finns några allergiker.
Prima 2 | 2012 3

Fullt fart på
hälsan i Kiruna
När Gorm Lundqvist blev chef för Lantmäteriet i Kiruna mötte han en
organisation med nöjda medarbetare och låg sjukfrånvaro. Ändå var
friskvårdsarbetet ett område han först prioriterade med hjälp av Previa.
— Jag vill att mina medarbetare ska vara friska även i framtiden, säger han.
text marie louise olsen foto Samuel Unéus
Klockan är strax före åtta på morgonen
och på ett grönblått linoleumgolv i en
gymnastiksal vid Lantmäteriet i Kiruna
ligger träningsmattorna redan utlagda.
Bakom rör sig en grupp med lika många
kvinnor som män, i en åldersmix som
avspeglar företaget i stort. En del ser ut att
vara vana träningsmänniskor, andra lite
mer i början av gympakarriären.
Stämningen är munter. Någon hojtar
grattis till Mats Isaksson. Han fyller 40
och de skämtar lite om att det finns olika
sätt att fira.
Vid ljudanläggningen laddar Cecilia
Strandenhed, hälsopedagog på Previa,
dagens musik. Det ska bli ett kort och intensivt
pass – 45 minuter kondition- och
styrketräning avslutat med stretching och
avslappning.
– Ta i ordentligt, vi håller inte på så
länge med varje övning, säger hon och
vrider upp stereon.
Det är Britt-Marie Strandenhed,
företagssköterska på Previa, som lockat
Primas reporter att en solig majmorgon
se svetten lacka på en grupp människor
som börjar arbetsdagen med att träna
tillsammans.
Under sin tid på Previa har Britt-Marie
4 Prima 2 | 2012
arbetat med många friskvårdssatsningar,
men inget i närheten av det som görs
under ledning av Gorm Lundqvist, chef
för Lantmäteriet i Kiruna.
– Det är lätt att friskvårdssatsningar
stannar av när de når en viss gräns. När
sjukfrånvaron sjunkit till en acceptabel
nivå och ett antal personer har slutat röka,
Gorm Lundqvist, chef för
Lantmäteriet i Kiruna,
prioriterar hälsoarbetet.
då har man ofta hjälpt några men inte
alla. Arbetsmiljögruppen vid Lantmäteriet
fortsätter kontinuerligt att strukturerat
och konkret lyfta hälso- och friskvårdsfrågorna.
De vill nå alla, säger Britt-Marie
när vi hörs på telefon.
De senaste fem åren har Gorm
Lundqvist gjort Britt-Marie Strandenhed
och hennes kollegor på Previa till
sina allierade i ett arbete för att stärka
hälsan bland medarbetarna. Tillsammans
har de utarbetat kontorets detaljerade
arbetsmiljö plan, där friskvårdsarbetet
ingår. Den bygger bland annat på de
Friskprofiler som Previa regelbundet
erbjuder personalen.
Gruppen träffas var sjätte vecka för att
komma på nya idéer och diskutera det
som redan har gjorts. Minst två gånger
om året gör de en fördjupad återkoppling
till arbetsmiljöplanen som i sin tur revideras
årligen. Det finns även arbetsgrupper
bland medarbetarna som jobbar med
hälso- och arbetsmiljöfrågor.
– Det som är unikt med Gorm Lundqvist
är hans sätt att skapa strukturer där
saker inte bara blir beslutade, utan även
genomförda och utvärderade. Vi frågar

– Jag tror att det är
helhetstänket som
gör friskvårdsarbetet
så roligt. säger Maria
Mäki, elitidrottare med
fyra EM-medaljer inom
draghundsport.
Redan klockan
åtta är det full fart
i träningslokalen
på Lantmäteriet.
”Det är lätt att friskvårdssatsningar stannar av
när de når en viss gräns. När till exempel sjukfrånvaron
sjunkit till en acceptabel nivå.”
oss hela tiden om det vi gör fungerar eller
om vi måste hitta på något nytt för att nå
de som behöver hjälpen mest, säger Britt-
Marie Strandenhed.
På väg från gympasalen till Gorm
Lundqvists kontor passerar jag ett paraplyställ
fyllt av gåstavar och en träningssnodd
i lagom höjd för stående rodd. I en
strategiskt placerad bokhylla står en diger
samling livsstilslitteratur.
Gorm Lundqvists fingrar rör vid
kaffekoppen på bordet framför honom
Träning på arbetstid är en
av Lantmäteriets många
friskvårdssatsningar.
när han förklarar varför ett företag som
har till synes goda hälsoresultat lägger så
mycket tid på friskvård.
– Lantmäteriet efterfrågar specifik
kompetens. Om medarbetarna på kontoret
blir sjuka kan jag inte ta in vikarier, för
det finns inga i Kiruna. Jag vill att mina
medarbetare ska fortsätta att vara friska
även i framtiden. Vi behöver hitta verktyg
som får alla att vilja jobba med sin hälsa,
säger han.
För några år sedan avslöjade Friskprofilen
att många på kontoret var stressade.
Man följde Previas förslag att låta ett
par medarbetare gå en kurs i stresshantering
– Ett liv i balans – så att de i sin tur
med stöd av Previa kunde hålla studiecirklar
med kollegorna. Upplägget gav resultat,
stressnivåerna sjönk.
Maria Mäki gick kursen. Hon är
elitskidåkare i disciplinen draghund och
har jobbat i snart 20 år på Lantmäteriet i
Prima 2 | 2012 5

Cecilia Strandenhed och Britt-Marie
Strandenhed (dotter och mor),
hälsopedagog respektive företagssköterska
på Previa.
Karl-Anders Bergström
passar på att
utnyttja träningstimmen
på arbetstid.
”Eftersom vi har resurser i huset tänker vi att
fler tar steget om träningen är lättillgänglig”
Kiruna. Intresset för idrott har engagerat
henne i kontorets friskvårdsarbete. Hon
håller med om att Lantmäteriet hade ett
helt okej arbetsmiljöarbete även innan
Gorm Lundqvist kom. Företaget har
sedan länge en egen fritidsklubb som
bland annat erbjuder yoga och friluftsaktiviteter.
– Men det var mer punktinsatser då. Nu
bryter vi ner och analyserar problemen.
Och aktiviteterna riktar sig till alla, inte
bara till de som redan är intresserade, säger
Maria Mäki.
Men när så mycket fokus sätts på hälsa
och fysisk aktivitet, är det inte risk att en
del känner sig utanför?
– Jag tror inte det. Gorm Lundqvist
har lyckats engagera många i arbetet
och intresset har därefter smittat av sig.
Många som bor runt Kiruna är i grunden
friluftsintresserade och det bidrar nog till
en vilja att ta hand om sin kropp, säger
Maria Mäki.
Träningspassen i gympasalen är en direkt
konsekvens av förra årets Frisk profil.
Den visade att konditionen i gruppen
sjönk, trots satsningar som friskvårdstimme
och friskvårdspeng. Lösningen
blev att be Previa arrangera två träningspass
i veckan i gympasalen.
– Eftersom vi har resurser i huset tän-
6 Prima 2 | 2012

Hälsoexempel
Lantmäteriet kiruna
Utmaning: Statistiskt sett ligger
Lantmäteriet i Kiruna bra till vad gäller
hälsa. Men chefen Gorm Lundqvist vill
att alla medarbetare ska ha förutsättningar
att fortsätta må bra även i
framtiden.
Lösning: Genom ett nära samarbete
med Previa har man utvecklat en friskvårdsplan
som kontinuerligt uppdateras
efter behoven i Friskprofilerna. Man har
bland annat arbetat med stresshantering,
antinikotinkampanjer, livsstil och
matlagning. Previa erbjuder personlig
hjälp till de som får röda indikatorer på
något område i Friskprofilen.
Resultat: I dag är hälsofrågor något
som företaget arbetar kontinuerligt med
på alla nivåer. Flera personer har slutat
röka och runt hälften av medarbetarna
deltar till exempel i de träningspass
som Previa två gånger i veckan håller i
företagets gymnastiksal.
ker vi att fler tar steget om träningen är
lättillgänglig, säger Gorm Lundqvist.
I början kom en handfull, i dag är de
uppemot tjugo på varje pass.
Redskapen i korridorerna då? Jo,
de är resterna från en tävling. De som
använde redskapen under pauser i arbetet
samlade poäng och sedan lottades det ut
priser. Just nu har kontoret en ny tävling:
för varje halvtimme medarbetarna motionerar
på fritiden får de sätta ett streck
på en lista. En gång i månaden räknas
strecken ihop och det lottas ut priser.
– Nu låter det kanske som att vi inte
har några problem. Men det har vi. Vi
sitter till exempel mycket framför datorn
och i kombination med att vi rör oss för
lite under arbetsdagen gör det att många
har ont i rygg och axlar. Utmaningen är
att få in mer rörelse i arbetet, säger Gorm
Lundqvist.
Märta Syrén var en av de första som
började gå på träningspassen som Previa
Previa arrangerar två träningspass
i veckan på Lantmäteriet.
Passen är välbesökta – uppemot
tjugo personer kommer på varje
pass.
är med och arrangerar. Hon har aldrig
tidigare gått på gymnastik, men trots
att hon som hundägare alltid rört på sig
märker hon skillnad.
– Jag orkar mycket mer nu. Promenader
ger uthållighet, men här får jag styrka
och kondition, säger hon.
I omklädningsrummet, där bastun
skymtar bakom en glasdörr, konstaterar
Märta att det bästa är att det är så smidigt.
– Jag hinner allt på en timme. Träna,
duscha och tillbaka till kontoret. Det
skulle inte bli av om det inte var så här
enkelt, säger hon.
Prima 2 | 2012 7

Naturkraft
på jobbet
Axlarna sjunker ner. Du tänker och mår bättre så fort
du ser lite växtlighet på jobbet. Får du dessutom rätt färgsken
från bordslampan – då blir du inte bara mer harmonisk
och kommunikativ utan mer kreativ.
text håkan årblom foto samuel unéus
En skogspromenad och din kropp och
själ genomgår en inre tvätt – eller hur? Att
se lingonriset sticka upp eller lyssna till en
porlande bäck får oss att vilja ha naturen
omkring oss, även på jobbet. Just det
håller på att hända nu. Växtväggar, gröna
oaser i kafferummet, ”urban gardens”. På
den senaste möbelmässan i Stockholm
presenterades ”levande möbler” för offentliga
lokaler. Det är bara några tecken
på vart vi är på väg. Samtidigt ökar intresset
för visuell ergonomi, det vill säga hur
ljus och färg påverkar arbetsmiljön.
Det är inte så konstigt egentligen.
Trånga kontorslandskap ställer allt högre
krav på komfort. Det sker också ett successivt
uppvaknande, menar forskare och
andra naturexperter, att vi inser att vi är
en del av naturen och skapta för att vistas
i en grön miljö. Men vad är det i utomhusmiljön
omkring oss som har så stor
betydelse för vår hälsa?
– Vi blir alltmer medvetna om hur
gröna miljöer genom sina färger, former
och dofter skänker lugn och stimulans
till våra sinnen, menar Lisa Wacklin som
driver företaget Greenworks som förbättrar
inomhusmiljöer med växter. Hon
ser varje dag hur gröna miljöer påverkar
trivseln på jobbet.
Naturen ger oss tillräcklig stimulans
för att få oss nyfikna och observanta men
inte tillräckligt för att gå på högvarv. I
stället blir det en harmonisk balans som
vi upplever som avstressande.
– Växternas dofter, färger och former
ger oss dels stimulans och återhämtning,
dels får de oss att stänga av alla stressknapparna,
säger Lisa Wacklin.
Forskningsstudier har visat att människor
som arbetar på kontor där det
finns gott om växter har lättare att koncentrera
sig på sina arbetsuppgifter. Enligt
tyska forskare ska vi till och med kunna
öka vår kreativa förmåga markant bara
”Växternas dofter,
färger och former ger
oss stimulans och
återhämtning”
genom att titta på grön färg. Inte undra
på att allt fler kontor fylls med gröna
energispridare.
Dessutom är växter som bekant luftrenare
av rang. De bidrar till att minska
skadliga ämnen från bland annat målarfärg,
bindemedel och andra ohälsosamma
material i våra hus. Och ökar luftfuktigheten
tack vare avdunstningen från bladen.
Då är det väl bara att förvandla våra
kontor till frodiga inomhusdjungler?
Nja, det krävs långt mer än en
fungerande och genomtänkt ”växtfilosofi”
för att personalen ska blomstra på
sina arbetsplatser. Hela kontorsmiljön
8 Prima 2 | 2012

Gilla grönt
➜ Vi stressar ner och har lättare att koncentrera
oss på våra arbetsuppgifter när vi
omges av gröna växter.
➜ Flera vetenskapliga studier bekräftar
naturens stora betydelse för vår fysiska och
psykiska hälsa.
➜ Inomhusklimatet blir bättre av växter. De
renar och fuktar luften, dämpar buller och
tar upp föroreningar.
➜ Kombinerar man växter med rätt designfaktorer
som ljus, färger och möblering kan
man öka personalens trivsel, kreativitet och
effektivitet.
Maja Domeij,
ergonom på
Previa.
Lisa Wacklin på
företaget Greenworks
får dagligen
bevis på att gröna
miljöer påverkar
trivseln på jobbet
positivt.
påverkar hur vi trivs, mår och fungerar:
möbleringen, ljud, ljus och färg styr vår
kreativitet och trivsel.
Speciellt ljuset och färgerna på kontorsinredningen
påverkar oss att bli öppnare,
mer kreativa och kommunikativa,
menar Karl Ryberg, som är arkitekt, psykolog
och ljusterapeut. Genom sitt företag
Monocrom i Stockholm arbetar han med
både färgsättning av miljöer och med
färgterapi. Han förklarar att våra hjärnor
vill matas med stimulerande färger och
ljus som är individuellt anpassat.
– Vi har alla olika hjärnor, ändå stoppar
vi in människor i uniformt visuella
miljöer med samma ljussättning; inredning
i svart, vitt, grått och lysrör i taket
som i en maskinhall och en bordslampa
med samma ljus för alla. Här ligger arbetsplatserna
långt efter.
Karl Ryberg menar att hjärnan är
oerhört ljuskänslig, och att utsätta den
för felaktig belysning är samma sak som
att ge biff till en vegetarian. Serveras vi
färglösa, monotona kulörer i kontorslandskapen
blir vi deprimerade, säger han.
– Med fel ljus och ”döda” färger slokar
du på eftermiddagen. Men rätt ljus och en
väl genomtänkt färgsättning som passar
verksamheten kan man däremot lyfta en
människas kapacitet avsevärt.
– Bäst är att imitera naturen – då får
Prima 2 | 2012 9

Växter som gör nytta
Växter inomhus är inte bara vackert – de
gör dessutom nytta för inomhusmiljön.
Bra luftfuktare är:
• krysantemum
• gerbera
• banddracena
• ormbunke
• fredskalla
Bra luftrenare är:
• gerbera
• murgröna
• banddracena
• fredskalla
• kantdracena
oss att varva ner, men hon poängterar att
vi även måste se till hela vår inomhusmiljö.
I kontorslandskap ställs höga krav
på den visuella ergonomin och särskilt
viktigt är det att avgränsa ytorna. I en lång
korridor behöver vi till exempel ha olika
ljuskällor, växter och tavlor– för att skapa
rum i rummet.
Hur påverkas vi av olika slags ljus?
Karl Ryberg testar färgergonomi i
”bubblan” i sin färgstudio.
– Hjärnan är oerhört ljuskänslig,
säger han.
”Rätt ljus och en väl genomtänkt färgsättning
kan lyfta en människas kapacitet avsevärt”
vi den bästa färgergonomiska miljön. Det
innebär att man i inredningen hämtar
upp färger och ljus från naturen; gröna
växter och stora vägg- och golvytor i
vilsamma jord- eller halmnyanser. Viktigt
är att personalen får prova ut sin egen
färg på belysningen. Ett första steg är att
ha en steglös bordsbelysning som man
kan reglera.
Ett anpassat ljus hjälper oss också att
få hjärnkoll på hormonsystemet, menar
Karl Ryberg.
– Har vi rätt ljus känner vi oss mer
alerta och kreativa. Om vi däremot sätter
in ett universellt blått ljus, som blivit allt
vanligare, undertrycker vi sömnhormonet.
Maja Domeij, ergonom på Previa,
håller med om att gröna växter och rätt
belysning kan öka vår kreativitet och få
Avgränsare har stor betydelse för att
vi ska kunna tänka klart en tanke, menar
Maja Domeij.
– Har du inte avgränsare får du en avbruten
tankegång, gång på gång. Med en
avgränsare, till exempel en växt eller vägg,
markerar du också att det här är mitt
område. Du får vara i fred och behålla
koncentrationen.
Vi människor behöver färger som skapar
trygghet och värme, ett ständigt flöde
av frisk luft, bra akustik, många fönster
med utsikt, lagom avstånd och avskärmningar
mellan skrivborden. Men så ser
det inte ut överallt, och då får vi enligt
Maja Domeij koncentrera oss på det allra
viktigaste.
– Målet med visuell ergonomi är att
skapa lugna och kreativa miljöer och då
kan man använda sig av ljus och gröna
miljöer för att förhöja arbetsmiljön. Men
minst lika viktigt är det att tänka på hur
vi sitter så alla medarbetare i en arbetsgrupp
känner sig delaktiga.
10 Prima 2 | 2012

2. Inventering
Uppfyller företaget arbetsmiljölagstiftningens
krav? Med en
analys av nuläget kan grunden
också läggas för ett strategiskt
och målinriktat hälsoarbete.
1. Introduktion
Här diskuteras vilka behov som
finns och hur bättre arbetsmiljö
kan bidra till ökad produktion
och lönsamhet.
3. Insats
Utifrån det resultat som eftersträvas
– oavsett om det är
ökad effektivitet, minskad sjukfrånvaro
eller minimering av
olycksfall – utformas insatsen.
Ibland räcker det med en punktinsats,
andra gånger fordras ett
långsiktigt förändringsarbete.
Tre steg till bättre arbetsmiljö
Att lyckas med arbetsmiljön kräver kunskap och verklighetsförankring.
Det tog Previa fasta på när de utformade sin trestegsmodell.
text Stina Gerhard Illustration Syster diesel
Begreppet arbetsmiljö inkluderar allt
från säkra lyft till trygghet och trivsel. Allt
som ger människor på en arbetsplats bästa
tänkbara förutsättningar att dag efter dag
göra bästa tänkbara jobb. Arbetsgivaren
bär ansvaret för arbets miljön oavsett
bransch och utmaningar. Och riskerna ser
helt olika ut.
Hos Previa finns lång erfarenhet av
att arbeta med arbetsmiljö och dessutom
kunskap om vitt skilda branscher.
– Inom handeln till exempel är ergonomi
ett viktigt område. Det är vanligt med
besvär i rygg, axlar och nacke, men en annan
påtaglig risk är rån och hot. Och tittar
man på transportsektorn handlar det om
säkerhet både för medarbetare och för omgivningen.
Alkohol och drogproblematik är
stora frågor, och snäva tidsmarginaler och
långa arbetspass är riskfaktorer, säger Sara
Grambo, utvecklingsansvarig på Previa.
Den trestegsmodell som Previa arbetar
efter tar utgångspunkt i verkligheten för
respektive verksamhet. Målet är att förenkla
arbetsmiljöarbetet.
En enkät bland 2 000 företag visade
att arbetsmiljö är ett område som
alla tycker är viktigt, men som
få tycker är enkelt. Regelverket
för arbetsmiljö är omfattande
och det kan vara krävande att
hålla sig uppdaterad.
Första steget i Previas
trestegsmodell är introduktionen
som fokuserar på behov och
utvecklingsmöjligheter.
– Det handlar om att ge en överblick
över ansvaret och vilka regler som gäller
för just det här företaget. Men också om
vad företaget vinner på att bli en frisk are
arbetsplats, säger Sara Grambo.
Därefter görs en så kallad screening,
eller inventering. Först och främst för att
få en överblick över arbetsmiljöarbetet
och fastställa om företaget lever upp till
de krav som ställs i lagen. Kunden får
Sara Grambo
på så vis ett underlag för förbättringsarbetet
eller inför en eventuell inspektion
från Arbetsmiljöverket. Men slutsatsen
från inventeringen kan också lägga
grunden för ett långsiktigt och
målinriktat hälsoarbete.
Det sista steget är insatserna.
– Först och främst åtgärdas
riskerna, sen kan man gå
vidare med att utveckla arbetsmiljön
och hälsan. Insatserna är
individuella utifrån vad varje arbetsplats
vill och behöver jobba vidare med.
För ett företag i byggbranschen till
exempel, där det sker ett antal dödsolyckor
varje år, är säkerheten oerhört viktig. Men
riskerna finns på flera nivåer. Att förebygga
risker kan handla om mätning och analys
av asbest i Previas asbestlaboratorium,
men det är viktigt att förstå att det kan
krävas åtgärder utöver den fysiska arbetsmiljön.
Prima 2 | 2011 11

Fullträff för
arbetsmiljön
Under de senaste nio åren har Microsoft
toppat Great Place to Works undersökningar.
Prima träffade Anne-Marie Andric, HR-chef på
Microsoft, för att få veta hemligheten bakom
Sveriges bästa arbetsplats.
text Birgitta Stolt foto VIktor Johansson
Det är klämdag och man kan nästan
höra en nål falla i Microsofts lokaler i
Akalla utanför Stockholm. Många anställda
har tagit ledigt, lite barnskratt och prat
går att urskilja en bit bort. I ett hörn av
Microsofts lokaler,
inrett till en spelyta,
står två pojkar och
spelar Xbox.
– Det där är jättekul,
säger Microsofts
HR- direktör
Anne-Marie Andric
och ställer sig och
tittar på de två killarna
som spelar.
Just en dag som
den här väljer en del anställda att ta med
sig sina barn till jobbet.
Det säger något om Microsoft som
arbetsplats. En flexibel och tillåtande
inställning verkar vara en röd tråd. Och
kanske är det just den filosofin som gör
att medarbetarna år efter år röstar fram
Microsoft som bästa stället att jobba på.
– Det är väldigt viktigt med tillit till
medarbetarna och deras arbetsprestation.
Och jag ser att det finns en stark
korrelation mellan engagemang, prestation,
välbefinnande och lönsamhet, säger
Anne-Marie Andric.
Engagemang, välbefinnande och tilllit
låter fint, men hur skapar man det?
12 Prima 2 | 2012
Anne-Maries – och Microsofts – svar är
transparens, såväl internt som externt.
– Vi har tydliga mål för varje anställd,
hur och vad man förväntas göra. Sedan
är vi bra på att kommunicera. Vår vd Per
Adolfsson föregår
med gott exempel
genom regelbundna
nyhetsbrev, sin egen
blogg och månatliga
personalmöten, säger
Anne-Marie.
När det gäller
kopplingen mellan
välbefinnande och
arbetsliv så berättar
hon att samtliga
anställda har tillgång till privat sjukvård,
även i förebyggande syfte. Som många
andra företag har Microsoft friskvårdsbidrag.
De har även olika hälsofrämjande
aktiviteter på arbetstid, till exempel löparskola
och inspirationsföreläsningar.
– Allt fler människor, oavsett sysselsättning,
påverkas negativt av stress på
olika nivåer. Att få ihop livspusslet och
balansen mellan arbete och privatliv är ett
välbekant fenomen för de flesta. Vi har en
flexibel syn på arbete, vilket möjliggör för
våra medarbetare att kombinera arbete
och fritid, säger Anne-Marie.
Liksom många andra tillväxtföretag
gäller det för Microsoft att attrahera, utveckla
och behålla duktiga medarbetare.
För att lyckas med det har HR-frågorna
fått en odiskutabel plats på affärsagendan.
– Vi har ett modernt sätt att se på arbete.
Arbetet är inte bara en plats som man går
till, utan något man gör, säger hon.
En utveckling av tankesättet är att
kontoret görs om under våren. Kontoret
ska bli mer flexibelt och individanpassat
och de anställda kommer inte längre
ha sina fasta platser. Det ska finnas tysta

Great Place to Works undersökning baseras
på en enkät där medarbetarna får beskriva
hur de upplever sitt arbete och sin arbetsplats.
I år har Great Place to Work i Sverige
rankat de bästa arbetsplatserna i tio år.
Anne-Marie Andric
Gör: HR- direktör för svenska sälj–
och marknadsbolaget på Microsoft.
Ålder: 41 år. Bor: I Stockholm.
Familj: Två barn på fem och tio år.
Motto: ”Ska man göra något ska
man göra det ordentligt.”
”Arbetet är inte bara en
plats som man går till,
utan något man gör”
zoner för arbete som kräver koncentration
och fokus, sociala ytor som främjar
interaktion mellan medarbetare från olika
avdelningar, samt platser som skapar
bättre förutsättningar för kreativitet och
innovation. Kontorsmodellen, som brukar
kallas aktivitetsbaserad arbetsplats, finns
redan på Microsofts kontor i Belgien,
Holland, Portugal, Italien och Finland.
– Vi har nyligen besökt kontoret i Finland
för att se hur miljön fungerar för de
anställda och hur de gick tillväga under
ombyggnaden.
Men trots att det finns många lovord
kring Microsoft finns det även utmaningar.
En av dem består i att attrahera
kvinnor till företaget och erbjuda dem
möjlighet till utveckling.
Att ha en jämställd personalstyrka är
inte bara en fråga för HR-avdelningen.
Det handlar om företagets framgångar,
menar Anne-Marie.
– Vi har inte råd att avstå från hälften
av befolkningen. Gör vi det avstår vi även
från affären. Därför satsar vi nu på att
profilera oss som den bästa it-arbetsplatsen
för kvinnor.
Prima 2 | 2013 13

Extrema
arbetsplatser
Staffan Grenehammar
Ålder: 33 år.Yrke: Yttre befäl.
Bor: Lägenhet i Eskilstuna.
DET BÄSTA MED JOBBET: Att jag
alltid, och jag menar alltid, ser fram
emot att gå till jobbet. Det är nog få
förunnat.
Staffan Grenehammar
är yttre befäl vid
polisen i Eskilstuna.
14 Prima 2 | 2012

Hjälp att reda
ut känslorna
I många polisers vardag ingår att hantera såväl våld som
människor i kris. Ibland går händelserna över styr och den
egna reaktionen behöver bearbetas.
Text Susanna Lidström Foto Samir Soudah
En person hoppar framför ett tåg, en kollega utsätts för
vapenhot eller svår kroppsskada, ett barn har råkat illa ut i en
våldsam hemmiljö – alla dessa situationer kräver ingripanden som
ibland utlöser krisreaktioner hos de inblandade poliserna. När
utryckningen väl är avklarad fattar vakthavande befäl beslut om
det behövs ett avlastningssamtal för att hjälpa gruppen att smälta
intrycken.
— Det är viktigt att det här första samtalet hålls så snart som
möjligt efter den akuta händelsen. Ibland behövs också en djupare
debriefing några dagar senare, när de första reaktionerna har
lagt sig, för att mer ingående bearbeta tankar och känslor, säger
Thomas Redlund, chef för Länskommunikationscentralen i Sörmland
och samordnare för de nio debriefingledarna i regionen.
Sörmlandspolisen har drygt 700 anställda, och här inträffar ett
par händelser varje månad som kräver avlastningssamtal med de
inblandade.
”Det är viktigt att det här första
samtalet hålls så snart som möjligt
efter den akuta händelsen”
Som yttre befäl, med ansvar att leda den operativa verksamheten
ute på Eskilstunas gator, har Staffan Grenehammar genomgått
en särskild utbildning för att hålla i den här typen av gruppsamtal.
— Det första vi gör är att sätta oss i en trygg miljö, avskärmade
från den ordinarie verksamheten. Eftersom det finns mycket
upprörda känslor i luften är det viktigt att alla görs medvetna
om vilka regler som gäller för att få en tydlig struktur i samtalet,
berättar han.
Deltagarna talar i turordning. Först får alla ge sin syn på de
faktiska omständigheterna – vad som hände och hur man själv
agerade. Syftet är att sätta ord på upplevelsen och ge gruppen en
gemensam bild att utgå ifrån.
— Därefter går vi ett varv till för att tala om varseblivning –
Se FILMEN om
polisen i Eskilstuna på
previa.se/polisen. Du kan
också läsa av
koden ovan med din
smartphone.
hur det luktade, vad man såg, hörde, kände och hur man tänkte.
Det ger en möjlighet att ventilera de personliga reaktionerna här
och nu. Som avslutande punkt talar vi om hur det kan komma att
kännas framöver, och att en uppföljning med varje person kommer
att göras efter ett par veckor, säger Staffan Grenehammar.
Som samtalsledare har Staffan Grenehammar en utmanande
uppgift i att fånga upp människors verkliga känslor och bedöma
om det finns behov av att gå vidare med enskilda samtal eller
andra former av stöd.
— Det gäller att vara lyhörd och tolka både vad som sägs och
inte sägs. Kanske är det någon som sitter och trycker på något
eller befinner sig i ett chockartat tillstånd.
Thomas Redlund poängterar att sömnsvårigheter, aptitlöshet
och nedstämdhet är fullt normala reaktioner på en onormal
situation:
— Efter ett par veckor har de flesta återhämtat
sig, men om problemen håller i sig kan det finnas
risk för posttraumatiskt stressyndrom. Därför är
uppföljningen på individnivå oerhört viktig för att
sätta in åtgärder i tid.
Foto: Scanpix/Jan Håkan Dahlström
Vänd
Så hjälper
Previa
polisen
Prima 2 | 2012 15

Dödsskjutning efter
två månader på jobbet
Elin Eriksson, 28, hade arbetat
två månader som polis när hon
och en kollega ryckte ut för
att ingripa i ett lägenhetsbråk.
I trappuppgången fann de en
nedblodad livlös kvinna. Snart
dök gärningsmannen upp med
två knivar framför kollegan.
Trots upprepade varningar
fortsatte han att gå till angrepp,
vilket ledde till att poliserna sköt
i nödvärn och gärningsmannen
dog.
− Debriefingen var nödvändig
för att komma vidare efter
en så extrem situation. Det var
skönt att prata med andra för
att höra hur de kände och få
bekräftat att man inte var ensam
om sina upplevelser, säger Elin
Eriksson.
Sörmlandspolisen anlitar
Previa för företagshälsovård
och krishanteringstjänster, där
handledning av debriefingledarna
ingår.
− Det handlar framför allt
om att de får utbyta kunskap
och erfarenheter, så att de kan
utveckla sin egen organisation.
Ibland går vi också in
som samtalsledare när de vill
ha hjälp av en extern part i
en konkret situation, säger
Armine Wannesian, psykolog
och organisationskonsult vid
Previa Sörmland.
Previa erbjuder också olika
typer av krisavtal. Det innebär
att företag kan ringa till en
Färdig med bearbetningen
blir man nog aldrig, menar hon,
men redan efter en dryg vecka
var hon tillbaka i tjänst och
tycker att den hemska erfarenheten
gjort att hon fått ett bättre
säkerhetstänkande. I liknande
situationer höjdes pulsen fortfarande
påtagligt ett par månader
efter händelsen, men nu kan
hon hantera påfrestningen. Det
har gått över ett år och Elin har
hunnit reflektera en del över hur
debriefingen skulle kunna göras
ännu bättre:
− Vi träffades i gruppen ett
par tre gånger under några
veckor. Men det hade nog varit
bra att få fortsätta med stödsamtal
någon gång i månaden i
åtminstone ett halvår.
Previa erbjuder handledning
och samtalsstöd
jourhavande beteendevetare
eller psykolog för att snabbt
få en bedömning av vilka
åtgärder som bör sättas in vid
en obehaglig händelse som
påverkar personalen. Det kan
handla om allt från rån och
överfall till arbetsplatsolyckor
och självmordsförsök.
− Vi ger stöd till chefer,
men jobbar också direkt
med de drabbade i inledande
avlastningssamtal och mer
djupgående debriefing inom
72 timmar. Utmaningen är att
snabbt få en överblick över situationen,
så att vi kan sätta in
rätt stöd i varje sammanhang,
säger Armine Wannesian.
Så hanterar
Att sätta upp tydliga gränser för
hur och när du är tillgänglig ger
hjärnan chans till återhämtning.
– Det viktigaste är att göra en
ärlig inventering av sina vanor
och motiv, säger Dan Hasson,
stressforskare vid Karolinska
Institutet. text linda Badner
Fyra av tio tjänstemän är uppkopplade mot arbetet
på fritiden, visar en undersökning från Prevent.
Studien bygger på en enkät där drygt 600 yrkesarbetande
svenskar har svarat på frågor om it och psykisk
belastning. Siffrorna speglar baksidan av den teknik
som så fundamentalt ändrat hur vi arbetar och kommunicerar.
Dan Hasson, författare och forskare vid
Karolinska Institutet och på Stressforskningsinstitutet
vid Stockholms universitet, är noga med att poängtera
att det inte är tekniken i sig som är problemet. Inte
heller är det farligt att känna eller uppleva stress så
länge det finns möjlighet till återhämtning.
Det finns enorma möjligheter att optimera
arbetsprocesser med hjälp av it. Rent biologiskt triggas
dessutom hjärnans belöningssystem av den snabba
återkoppling som finns i en kvick e-posttråd. Men när
inkorgen består av 52 e-postmeddelanden och 24 av
dem har mer eller mindre uttalade krav på omedelbar
respons, är det inte lika kul att vara hjärna. Den
ständiga informationstrafiken kan leda till kognitiv
överbelastning – vilket kan orsaka sämre prestation
och misstag – och en upplevelse av otillräcklighet och
stress.
Därför är det närmast en biologisk och psykologisk
nödvändighet att koppla ner och skapa utrymme för
återhämtning. Enligt Dan Hasson handlar det mycket
om självinsikt och ett långsiktigt och hållbart förhållningssätt
till både arbete och fritid:
– Det viktigaste är att göra en ärlig inventering av
sina egna vanor och motiv, för om en person ständigt
är uppkopplad fyller det så klart ett behov. Dämpar
det ångest att känna att du är ständigt tillgänglig?
Känner du dig duktig och oumbärlig när du svarar på
e-post i tevesoffan? Stillar det en inneboende känsla av
rastlöshet? Lär man sig förstå motivet till att man inte
förmår koppla ner, kan man också lättare ändra sitt
beteende.
16 Prima 2 | 2012

du it-stressen
Stressad?
På previa.se/stresstest
hittar du ett enkelt
test för att kolla om du
stressar så mycket att
din hälsa riskerar
att ta skada.
illustration: syster diesel
Chefer är enligt Prevents undersökning mest utsatta
för stress och oftast uppkopplade på sin fritid. Dan
Hasson råder alla, inte minst chefer, att sätta upp riktlinjer
för nåbarhet. Om det inte redan finns sådana på
jobbet får man sätta upp sina egna som att inte svara
på telefonsamtal eller e-post efter ett visst klockslag.
– Jag tror att de allra flesta arbetsgivare föredrar
en balanserad och insiktsfull medarbetare eller chef,
med tydliga gränser. Motsatsen är nämligen en stor
riskfaktor, säger han.
Han uppmanar också till ett enkelt tankeexperiment
som kan hjälpa både chefer och medarbetare att
få rätt perspektiv:
– Blunda och föreställ dig att du vaknar till en dag
helt utan problem, allt fungerar optimalt. Vad skulle
du vilja göra då? Förmodligen svarar ingen att de helst
av allt vill hetskolla e-posten, säger Dan Hasson.
En ofrånkomlig konsekvens av smarta telefoner, e-
post och sociala nätverk är allt fler oplanerade avbrott
i arbetet. Robert Lundmark, psykolog på Previa i
Umeå, har tydliga besked om vad som händer när vi
ständigt avbryts:
– När vi växlar mellan olika aktiviteter uppstår
stora förluster i tidseffektivitet. Väljer vi att göra två
saker parallellt, kommer den ena av dem att ta dubbelt
så lång tid.
Dan Hasson, författare
och forskare vid Karolinska
Institutet.
Bota teknikpaniken
➜ Förstå motiven till att du inte
kan koppla ner. Söker du lugn eller
bekräftelse? Vill du känna dig
duktig och behövd?
➜ Begränsa tillgången till it rent
fysiskt. Stäng av telefonen och
datorn helt en viss tid av dygnet.
➜ Mediabanta! Sluta hålla koll.
Avstå inkommande meddelanden
och information helt under en
tid.
Modern teknik lockar oss att ständigt skifta
fokus. Forskning visar att vi inte bara får mer gjort
när vi arbetar ostört. Kvaliteten på arbetet blir
också bättre.
– Den moderna människan är dålig på att
prioritera. Ska vi välja mellan den där krävande
arbetsuppgiften som kommer att ta hela vår koncentration
och vilja i anspråk eller att snabbt svara på
ett e-postmeddelande, väljer vi det senare för det är
lättast. Alla behöver ha en strategisk plan för sin tid,
med återhämtning som ett inplanerat inslag.
Kontrollera tiden
➜ Logga din tid, observera hur
mycket tid som går åt till koncentrerat
arbete och hur ofta du blir
avbruten.
➜ Gör en strategisk plan för koncentrerat
arbete, då du inte är
tillgänglig för e-post eller telefon.
➜ Stäng dörren eller sätt upp en
lapp att du behöver vara ifred.
Meddela när du är tillgänglig, de
flesta respekterar tydlighet.
Prima 2 | 2011 17

1 av 4 svenskar hinner
inte med det de borde
på jobbet, enligt ny undersökning. Ett skäl kan vara att allt fler grupper måste ägna mer tid
åt administration vid sidan av de ordinarie uppgifterna.
(Källa: Manpower Work Life)
Smart och lat
Tomas Danielsson, Norstedts förlag
Ligger du sömnlös över omorganisationen på
jobbet eller träningsrundor som aldrig blir av?
Har du svårt att njuta en kopp kaffe en vårdag
utanför huset eftersom grannarna är i full fart
med att kratta, olja, snickra,
sätta surdegar och plantera
trendiga lökar? Här är boken
för dig!
Författaren Tomas
Danielsson är en av Sveriges
mest anlitade föredragshållare
och handledare inom
området stresshantering.
Foto: Scanpix
Slut på ursäkterna. Bryt
vanemässiga tankemönster
Wayne W. Dyers, Ica Bokförlag
Vi har all den unika kraft vi behöver för att
styra våra liv. Men vi har också tvivel och
rädslor som ofta hamnar i vägen för våra
drömmar och chanser att uppnå det vi längtar
efter. Hur kommer man förbi den där lilla rösten
inombords som säger: ”Jag kan inte”?
I den här boken visar författaren Wayne W.
Dyer att vi kan göra det
genom att sluta tvivla och
börja tro. Han presenterar
sju principer som hjälper
dig att bryta vanemässiga
tankemönster och han
berättar hur våra tankar,
känslor och beteenden
påverkar våra liv och hur
vi kan förändra dem.
Klart! Bli superstrukturerad
på 31 dagar
David Stiernholm, Roos och Tegnér
”Klart! Bli superstrukturerad på 31 dagar” hjälper
dig att på ett enkelt och lustfyllt sätt bli
mer effektiv i ditt arbete – och därmed få tid
över till sådant som känns viktigt i ditt liv.
I korta kapitel med användbara råd och
tips, blandade med konkreta övningar, lär
David Stiernholm dig hur
du kan arbeta mer strukturerat
genom att organisera,
fokusera och automatisera.
Boken ger dig olika verktyg,
tankesätt, metoder och
rutiner som gör dig effektivare,
flexiblare och kanske
till och med lyckligare.
Trivs vi bäst
i öppna landskap?
PÅ JOBBET Hur påverkar kontoret
hur du mår och hur effektiv du är? Frågan
är inte ny men nu har Stressforskningsinstitutet
inlett den största studien
hittills inom området. Tidigare studier
har mest fokuserat på öppna landskap
jämfört med egna rum, men nu vill
forskarna ta reda på hur hälsa, trivsel
och produktivitet påverkas i olika typer
av kontorslandskap.
– Arbetsgivare tenderar att välja
öppna landskap framför egna rum, men
egentligen har de inte så stort underlag
för att veta vilka kontorstyper som
fungerar för olika arbetsuppgifter, säger
forskaren Aram Seddigh.
Utöver att deltagarna i studien
själva får uppskatta hur de mår och
presterar kommer de att få utföra uppgifter
i en lugn miljö och under normala
arbetsförhållanden. Forskarna kommer
att titta på utformning, färg- och materialval
och rummets storlek samt hur
arbetet är organiserat. Man vill också
förstå hur människor med olika personligheter
och olika arbetsupp gifter
upplever kontorslandskapen.
Målet är att kunna använda resultatet
vid planeringen av framtidens
kontorsmiljöer och bidra till både
bättre arbetshälsa och högre produktivitet.
Man kommer även att titta på
om ledarskapet kan dämpa de negativa
effekter som noterats i vissa typer av
öppna landskap.
Läs mer om studien Kontorstyp,
hälsa och produktivitet på
www.stressforskning.su.se
18 Prima 2 | 2012

Vi finns på
Facebook och Twitter:
facebook.com/abprevia och twitter.com/Previa_ab.
Du kan också prenumerera på vårt nyhetsbrev på
previa.se Det handlar om företagshälsa och ger tips
på hur du tar hand om din hälsa.
Foto: Samir Soudah
Previakompetens
Arbetets
vett och etikett
I sin bok Etikett på jobbet tar
Magdalena Ribbing upp frågor om
allt från mejlhyfs till mobbning
på arbetsplatsen. Här är en av
de frågor hon fått.
Fråga: Hur ska man göra
med hälsnings- och hej då-fraser
vid längre mejlkorrespondens? Det
känns löjligt att vid varje svarsmejl
skriva Hej XX och avsluta med Hälsningar YY. Att
man gör så när kontakten bara består av ett fåtal
mejl är självklart, men vid flera?
Svar: Det första mejlet inleds oftast med Hej
Förnamn och slutar med Hälsningar Namn, varefter
man fortsätter nästa mejl med Hej igen, och avslutar
det med sin förnamnsinitial. Det tredje mejlet får
ingen inledning alls men avslutas med initial. Många
har ett eller två snedstreck före initialen.
illustration: syster diesel
”Vi är en samarbetspartner
för att upptäcka risker”
Roger Flodin på Previa berättar varför
ett arbetsmiljöarbete alltid måste vara
systematiskt.
1
Som arbetsgivare är man
skyldig att arbeta systematiskt
med arbetsmiljön.
Var kommer arbetsmiljöingenjören
in i bilden?
— Arbetsgivaren vill ha medarbetare
som mår bra, engagerar
sig och presterar. Då måste man
arbeta systematiskt med arbetsmiljöfrågorna.
Arbetsmiljöingenjören
är en samarbetspartner för att upptäcka
bristerna i arbetsmiljön så att
arbetsgivaren kan vidta åtgärder för
att förebygga ohälsa och olycksfall.
Vi medverkar i kartläggningen till
exempel genom enkäter, utredningar,
arbetsmiljöronder och mätningar
av olika slag. Därefter kan vi föreslå
lämpliga åtgärder för att eliminera
eller reducera riskerna.
2
När man undanröjt riskerna,
vad är nästa steg?
— När åtgärderna är genomförda
är det viktigt att kontrollera att
resultatet blev det önskade. Arbetsmiljöingenjören
kan genomföra
uppföljningar men även mer omfattande
revisioner av det systematiska
arbetsmiljöarbetet.
För att underlätta det fortsatta
arbetet behöver arbetsgivaren
också riktlinjer och rutiner. Här
bidrar vi med råd och erfarenhet.
3
Roger Flodin är
arbetsmiljöingenjör
på Previa.
Och om man vill utöka
sin kompetens på området?
— En viktig del av vår roll är att
utbilda chefer, skyddsombud och
medarbetare så att de får kunskaper
för att kunna bedriva ett framgångsrikt
arbetsmiljöarbete. Tillsammans
med företaget anpassar vi olika utbildningar
och informations insatser
efter aktuella behov.
Prima 2 | | 2012 2011 19

posttidning B
returadress:
AB Previa
Box 6047
102 31 Stockholm
porto betalt
Är adress eller mottagare felaktig?
Ändra dina uppgifter på info@previa.se
Läs Prima på Ipad
Prima på Ipad
Gå in på Appstore
och sök på Previa.
Du hittar Prima
under Ipad Apps.
Här finns Previa
Blekinge län: Karlshamn, Karlskrona,
Ronneby
Dalarnas län: Borlänge, Falun, Leksand
Gotlands län: Visby
Gävleborgs län: Gävle, Hudiksvall,
Hofors, Sandviken, Skutskär
Hallands län: Falkenberg, Halmstad,
Varberg
Jämtlands län: Östersund
Jönköpings län: Eksjö, Forserum, Habo,
Jönköping, Nässjö, Vaggeryd, Värnamo
Kalmar län: Borgholm,, Kalmar,
Mönsterås,, Oskarshamn
Kronobergs län: Alvesta, Tingsryd
Lenhovda, Lessebo, Växjö, Älmhult
Norrbottens län: Boden, Gällivare,
Haparanda, Kiruna, Luleå
Skåne län: Bjuv, Eslöv, Helsingborg,
Hässleholm, Kristianstad, Landskrona,
Lund, Malmö, Simrishamn, Skurup, Svedala,
Tomelilla, Trelleborg, Ystad, Ängelholm,
Örkelljunga
Stockholms län: Arlanda, Märsta,
Huddinge, Kista, Liljeholmen, Solna Strand,
Stockholm/Gullmarsplan, Stockholm/Vasastan,
Stockholm/Brunkeberg, Stockholm/City,
Stockholm/Östermalm, Södertälje
Södermanlands län: Eskilstuna,
Flen, Kat rineholm, Nyköping, Oxelösund,
Strängnäs
Uppsala län: Uppsala, Enköping
Värmlands län: Arvika, Charlottenberg,
Karlstad
Västerbottens län: Dorotea, Husum,
Lycksele, Nordmaling, Skellefteå, Sorsele,
Storuman, Umeå, Vindeln, Vilhelmina,
Vännas, Åsele
Västernorrlands län: Härnösand,
Sundsvall, Örnsköldsvik
Västmanlands län: Köping,
Västerås, Sala
Västra Götalands län: Borås,
Falköping, Färgelanda, Göteborg Centrum,
Göteborg/Gårdatorget, Karlsborg, Lidköping,
Skövde, Strömstad, tibro, Tidaholm,
Troll hättan, uddevalla
Örebro län: Hallsberg, Karlskoga, Örebro
Östergötlands län: Linköping, Mjölby,
Motala, Norrköping
Kontakta oss på
telefon: 0771-23 00 00
mejl: info@previa.se
hemsida: www.previa.se
Foto: Christer Jansson