FÖP SYDOST - Upplands Väsby kommun

Rekreationsanalys som underlag för
FÖP SYDOST
2009-10-22
1

Innehållsförteckning
Bakgrund 3
Förutsättningar 3
Den regionala grönstrukturen -Rösjökilen 4
Landskapet 5
Sjöar och vattendrag 10
Rekreation och ”rekreationsanläggningar” inom FÖP-området 12
Rekreationsanläggningar inom angränsande områden 14
Tillgänglighet 15
Gamla vägsystem 16
Barriärer och störningar 18
Upplevelsevärden inom FÖP-området 21
Områden av särskilt värde för rekreation 25
Sammanfattning -förslag till utveckling av rekreativa stråk och övergripande grönstruktur 33
Bilaga 1 Kartor upplevelsevärden
WSP Samhällsbyggnad
genom Marie Åslund
2

Rekreationsanalys
Bakgrund
I Upplands Väsby kommun finns det planer
bland såväl fastighetsägare som kommunen på
olika former av exploateringar av mark. För
att ge bättre förutsättningar för god planering
och för en hållbar utveckling har kommunen
tagit initiativ till fördjupade översiktsplaner för
Vällstaområdet och för kommunens sydöstra
delar. Denna rekreationsanalys utgör underlag
till den Fördjupade översiktsplanen för Sydost.
Parallellt med rekreationsanalysen görs också
en naturvärdesanalys och en kulturhistorisk
utredning.
Förutsättningar
Som underlag för rekreationsanalysen har
använts kommunens naturinventering, RTK´s
rapport upplevelsevärden i Rösjökilen samt
Förslag till naturreservat för Södra Törnskogen,
Sollentuna kommun.
Rekreationsanalysen tas fram i samarbete med
konsulterna som ansvarar för naturvårdsanalys
respektive kulturhistoriska utredning för att
därigenom kunna ge förslag på bevarande och
utveckling av grönstruktur inom FÖP-området.
Hela FÖP-området ingår i den gröna kil som
kallas Rösjökilen och som är ett sammanhängande
natur- och kulturlandskap som sträcker
sig genom sex norrortskommuner, från Sigtuna
i norr, via Vallentuna, Upplands Väsby, Täby
och Sollentuna till Danderyd i söder.
Inom FÖP-område Sydost finns ett småbrutet
jordbrukslandskap, idag främst använt för
hästverksamhet samt ett större skogs- och
strövområde längs Norrviken, den norra delen
av Törnskogen. Kring Sköldnora (Skällnora),
Fornboda och Stora Alby finns höga kulturmiljövärden.
Delar av FÖP-området är klassificerat
som riksintresse för kulturmiljövården.
Tre stora hästgårdar sätter sin prägel på denna
del av Upplands Väsby. Stora Alby, Fornboda
och Smedstorp.
Vid Fornboda och Stora Alby samt vid ”fd
Stora Sylta” finns mindre områden med permanent
villabebyggelse. Vid Fornboda har nyligen
anlagts en vändplats för buss och en gångport
under Täbyvägen. En ny GC-väg planeras längs
Täbyvägens västra sida.
I Sollentuna och Täby kommun pågår planering
som på olika sätt påverkar grönstruktur
och framtida rekreationsmöjligheter inom
FÖP-området. Sollentuna planerar för Väsjöstaden
och Norrsättra-Södersättra med ca 3000
nya bostäder. En större kraftledning planeras
från ställverket i Hagby över de öppna markerna
öster om Stora Alby och genom skogen
norr om Fjäturen berör de östra delarna av
FÖP-området. Hagby ställverk, sköter norra
Stockholms elförsörjning och den nya kraftledningen
ingår i Stockholms Ström, Svenska
Kraftnäts projekt för att säkra elförsörjningen
till Stockholm.
Den nybyggda Norrortsleden har förändrat
kulturlandskapet kring Smedstorp och Hagbylund
och har medfört ökat trafikbrus i intilliggande
rekreationsskogar.
I samband med vägbygget har grönstruktur och
rekreationsvärden beaktats genom att ny GCväg
dragits parallellt med den omlagda Fjätursbäcken
under en relativt lång landskapsbro.
Bäcken har därmed flyttats till sitt ursprungliga
läge (lades om på 1800-talet) Bäcken leds
under Frestavägen i kulvert medan GC-vägen
ansluts till Grönanvägen.
Inom Sollentunas del av Törnskogen pågår
naturreservatsbildning. Samråd har hållits kring
Ett förslag till naturreservat för Södra Törnskogen.
Under 2007 och 2008 har synpunkter
arbetats in i underlagen och beslut med
föreskrifter och skötselplaner ska fattas under
2009.
3

Den regionala grönstrukturen
- Rösjökilen
Hela FÖP-området ligger inom en av storstockholms
gröna kilar, Rösjökilen.
Vissa delar av FÖP-området ingår i kilens
värdekärnor. Det gäller norra delen av Törnskogen
mot Emmylund, det inre av Kvarnviken
samt kulturlandskapet öster om Fjäturen
samt Hagbyområdet i Täby kommun. Övriga
delar av FÖP-området utgör en grön kil.
”Regionens gröna kilar är resultatet av stora
sammanhållna markägor och långsiktig regional
och kommunal planering. Per definition är de
den obebyggda marken invid och mellan regionens
bebyggda stråk och omfattar olika typer
av markanvändning, bland annat odlad mark,
skog, sjöar, vattendrag, viss spridd bebyggelse,
fritidshusområden, täkter och golfbanor.
Det är viktigt att betona helheten och sambanden
i detta grön-, mark- och vattensystem.
Samtidigt är det angeläget att understryka de
funktioner som kilarna rymmer, som stråk,
gröna värdekärnor, ekosystemtjänster med
mera. Det är även viktigt att utveckla förhållandet
till den lokala grönstrukturen med parker,
alléer och kyrkogårdar, samt gröna samband
som behöver stärkas”. (RTK´s hemsida)
Under vikingatiden var området en centralbygd
och är idag ett eldorado både för den
som är intresserad av historia och de alldeles
speciella naturupplevelser som finns i landskap
som länge samexisterat med människor. Men
här finns också de djupa skogarna, som inger
en känsla av orördhet. Här går att hitta landskap
som antagligen sett likadana ut i tusen år
eller mer. Idag hittar man generellt de djupaste
skogarna i söder och de öppna odlingsmarkerna
i norr.”
Området kring Vallentunasjön, det s.k. runriket,
utgör en kulturhistorisk värdekärna i
Rösjökilen.
Inom Rösjökilen finns också större skogsområden
med vildmarkskaraktär där Törnskogen
är ett av de mest tätortsnära vildmarksområdena.
FÖP-området omfattar norra delen av
Törnskogen.
Värden i den gröna kilen hanteras närmare i
naturvårdsanalysen.
Översiktlig beskrivning av Rösjökilen
”Rösjökilen omfattar värdefulla friluftsskogar i
söder såsom Rinkebyskogen, Rösjöskogen och
Törnskogen medan mellersta och norra delen
utgörs av värdefulla kulturlandskap, med många
lämningar från bronsålder och järnålder, inom
kommunerna Upplands Väsby, Sollentuna,
Täby och Vallentuna.
4

Landskapet
Landskapskaraktär
Landskapet inom FÖP-området tillhör det
typiska uppländska sprickdalslandskapet med
flacka dalbottnar, sprickdalssjöar och låga
bergknallar. I väster reser sig Törnskogen med
berghöjder på ca 70 m ö h. I öster och söder
utbreder sig ett storskaligt jordbrukslandskap
med flacka vidsträckta fält kring Stora Alby,
Torslunda och Smedstorp. Kring Fornboda,
Sköldnora och längs Fjätursbäcken återfinns
ett mer böljande småskaliga jordbrukslandskapet
med en utlöpare in i Törnskogen via
det tydliga öppna dalstråket, ”Fantebolets
åker-Fantebolets hage-Fantebolets äng”. För
beskrivning av landskapets historiska utveckling
och värden hänvisas till kulturmiljöutredningen.
Landskapet har som helhet en lantlig
karaktär. Med undantag av Sköldnoras marker
som betas av nötboskap domineras landskapen
kring gårdarna av hästverksamhet med stall,
hästhagar och träningsbanor. Stråket norr om
Smedstorp utgörs av Norrortsledens väglandskap.
Nordost om Fornboda finns en större
transformatorstation och landskapet genomkorsas
av flera stora kraftledningar.
Alléen vid Stora Alby
Betesmarker vid Sköldnora
Kraftledningar sätter sin prägel på landskapet framförallt i anslutning till ställverket och norr om
Stora Alby gård
5

Landskapskaraktärer
UPPLANDS VÄSBY
KOMMUN
Norrviken
Sköldnora
Beteslandskap
Herrgårdslandskap
Täbyvägen
Motorsport-
och infrastruktur
Storskaligt åkerlandskap
Hästhagar
Fornboda
Kvarnsjön
TÄBY
KOMMUN
Hästhagar
Stora Alby
Hästhagar
Beteslandskap
Fantorbol åker -Fantebol-hage - Fantebol äng
Småskaligt åkerlandskap
Fd Stora Sylta
Trafiklandskap
Norrortsleden
SOLLENTUNA
KOMMUN
Smedstorp
Hästhagar
Beteslandskap
Fjäturen
6
Forntida vattenväg
0 250 500 1 000 Meter
Forntida vikingaleder och äldre vägsträckningar

Landskapsrum
Både det storskaliga och småskaliga jordbrukslandskapet
består av ett flertal tydliga landskapsrum
som successivt övergår i varandra, avskärmade
av skogskilar och åkerholmar. De öppna
markerna brukas idag som åkermark eller nyttjas
som hästbeten. Gränsen mellan åkermark
och skog är ofta skarp med täta skogsbryn av
asp, björk eller gran. Inom de betade markerna
vid Stora Alby, Fornboda och Sköldnora finns
dock en tydligare brynzon med ek, slån mm.
Framförallt vid Sköldnora finns vackra beteshagar
och välbevarat kulturlandskap. Fornbodas
landskap är mer otydligt och splittrat
även om här finns en del partier med ek- och
betesmarker som har mer enhetlig karaktär.
Landskapet upplevs trots betet som igenväxnande,
gäller särskilt väster om gården ned mot
Fjätursbäcken.
Av särskilt intresse är landskapstråken väster
och söder om Fornboda med sekvenser av rum
kännetecknade av småskalighet, varierad topografi
och flikig åkerstruktur. I detta landskap
möts två historiska kommunikationsvägar,
forntida vattenvägar mellan Norrviken och
Fjäturen och forntida vandringsvägar genom
skogen mot Skålhamra.
Storskaligt åkerlandskap sett från Stora Alby.
Hagbytippen i fonden
Lite splittrad och otydlig rumslighet inom Fornbodaområdet
Åkerholme, platsen för torpet Rimstaholm, s karta sid 19
7

Landskapselement -landmärken
De stora gårdar, Stora Alby, Fornboda och
Smedstorp, med sina stallbyggnader utgör tydliga
landmärken. Sköldnora gård ligger inbäddad
i grönska men kan skymtas från Norrviken.
Två stora träningsbanor för travhästar ligger i
det öppna landskapet men de har liten visuell
påverkan då kulturlandskapen bevarats inom
slingorna. Små områden med villabebyggelsen
finns vid Stora Alby, Fornboda, Emmylund
och Stora Sylta. Husen ligger till stor del inplacerade
i skogsdungar eller i skogsbrynen och
dominerar inte i landskapet.
Hagbytippens gröna kulle (Hagby ekopark)
som nu blivit en integrerad del av kulturlandskapet
utgör ett landmärke österut. Norrortsleden
utgör både en barriär och ett landmärke
där den skär över kulturlandskapet vid Smedstorp.
Flera stora kraftledningar passerar genom
området och ställverket vid Hagby exponeras
tydligt mot landskapet kring den nyrestaurerade
Kvarnsjön. Landskapet kring ställverket
och den övriga verksamhet med motorbanor
mm har en industriell karaktär. Kraftledningarna
utgör moderna tillägg i landskapsbilden
som kan upplevas störande. Särskilt dominerande
är de stora ledningsstolparna över det
mer småskaliga landskapet söder om Fornboda.
Kvarndammen utgör också ett landmärke i
åkerlandskapet.
Hagby ställverk och ledningar dominerar i landskapet
men Kvarnsjön har blivit ett nytt landmärke som
berikar landskapet
Ekonomibyggnader vid Stora Alby
Vattenstråket längs Fjätursbäcken, i äldre tider
ett sjöstråk mellan Norrviken och Fjäturen,
idag igenväxande med våtmarker och sumpskogar,
utgör inget visuellt tydligt landskapselement.
Sumpskogarna kring bäcken utgör
en integrerad del av övrig skogsmark. Detsamma
gäller miljön kring Kvarnvikens inre del.
Dagens karaktär är bland annat resultatet av
den sjösänkning som gjordes i Norrviken på
1880-talet.
8
Kraftledningstolpe ger viss påverkan på skala och
landskapskaraktär söder om Fornboda

!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
Landmärken
!
UPPLANDS VÄSBY
KOMMUN
!
!
!
!
!
! !
Norrviken
!
! !
Täbyvägen
!
hagby ställverk
!
!
!
!
!
! ! ! ! ! ! !
! !
!
! ! ! ! ! !
!
!
!
!
! !
! !
! !
! !
! !
!
!!
!
! !
!!! !
!
!
!
!
!
TÄBY
KOMMUN
!! !
!!
Många och stora kraftledningar präglar landskapet.
I samband med Stockholms ström kan
vissa försvinna och nya tillkomma.
Ledning som kan
komma att utgå på
sikt
!
!
! !
! ! ! ! !
!
!
!! !
! !
!
!
!
! !
! ! !
! ! ! !
! !
!
!
! !
! !
!
!
!
! !
!
!
!
!
! !
Ungefärligt läge föreslagen
ny ledning
!
!
Norrortsleden
SOLLENTUNA
KOMMUN
!
Fjäturen
Storskaliga teknikanläggningar
Övriga landmärken
0 250 500 1 000 Meter
9

Sjöar och vattendrag texter
från kommunens vattenplan
Norrviken-Kvarnviken
Norrviken är en mycket näringsrik, djup sprickdalssjö
med varierad natur som delas av Sollentuna
och Upplands Väsby kommuner och som
utnyttjas flitigt för olika typer av rekreation.
Ett utökat strandskydd gäller vid Kvarnviken.
Norrviken och Kvarnviken är kraftig påverkad
av näringsämnen bland annat från avloppsanläggnignar
vid Fornboda och Stora Alby samt
från hästhagar mm.
Kommunens vattenvårdsplan redovisar
målsättningen att förbättra tillgängligheten för
det rörliga friluftslivet. ”En avgrening av upplevelsestråket
mellan Norrviken och Fysingen
anläggs från bussvändplanen vid Bollstanäs
skola till befintlig stig ut med Kvarnvikens
strand som löper utmed strandskogen längs
Norrvikens nordöstra strand”.
Fjäturen
Fjäturen är huvudsakligen omgiven av skog i
öster och söder. Den sydöstra stranden gränsar
till ett gammalt kulturlandskap som genomkorsas
av den vikingatida Skålhamraleden. Längs
leden finns flera välbevarade runstenar. Också
Roslagsleden passerar förbi sjön i söder. De
norra och sydvästra omgivningarna består av
jordbruksmark med strandbetade hagar. Här
häckar tofsvipa och gulärla och i omgivningen
även fiskgjuse. Storlom ses nästan årligen och
häckar vissa år. Sjön ligger inom ett område
som utgör värdekärna i Rösjökilen.
Kvarnsjön - Hagbyån
Hagbyån, ca 3 kilometer lång, rinner från
Vallentunasjön till Norrviken. I Upplands
Väsby kallas Hagbyån ibland för Fornbodaån.
Ån rinner förbi Hagbytippen och två stora
hästanläggningar vid Stora Alby och Fornboda.
På sin väg från Vallentunasjön utvidgar sig
ån till en våtmark som utgörs av en sänkt sjö,
Kvarnsjön. Inom Oxundasamarbetet har här
återskapats ett öppet vatten för att tillvarata
sjöns naturliga förmåga att binda näringsämnen.
Kvarnsjön är tillhåll för ett stort antal fåglar
och återskapandet av sjön har bidragit till att
öka förutsättningarna för biologisk mångfald
och de rekreativa värdena i området.
Utmed Hagbyån ligger betesmarker och längs
ån har ett flertal rödlistade fågelarter så som
kornknarr, flodsångare, ortolansparv, gulärla,
mindre strandpipare och skogsduva iakttagits.
Beskuggningen av ån är medelgod och vattendragets
strukturella variation bedöms varaganska
stor.
Området runt Hagbyån är av riksintresse för
kulturmiljövården och utgör värdekärna i
Rösjökilen Det generella strandskyddet råder.
Markanvändningen i Hagbyåns avrinningsområde
domineras av skog och jordbruk. Ån
påverkas av näringsämnesutsläpp från enskilda
avlopp, rasthagar och jordbruk. Ån har också
tidvis påverkats av näringsläckage från Hagbytippen.
Fjätursbäcken
Fjätursbäcken, ca 2 kilometer lång, förbinder
Fjäturen med Norrviken och går igenom ett
jordbruks- och skogslandskap samt en våtmark
som tidigare varit en sjö, Rimstaholmssjön.
Våtmarken är idag helt igenvuxen med vass.
Fågeln rördrom har iakttagits i vassen.
Strandskydd längs hela bäcken. Bottenfaunan
bedöms vara starkt eller mycket starkt påverkad
av näringsämnen/organiskt material. Bäcken
bedöms ändå ha ”naturvärde i övrigt”.
10

Kvarnviken
Kvarnsjön
Fjäturen, vy från södern mot Smedstorp
11

Rekreation och ”rekreationsanläggningar”
inom FÖPområdet
Rekreation
Boende inom FÖP-området och i Bollstanäs
samt närboende i Täby och Sollentuna använder
stigar längs Kvarnviken, Törnskogen samt
skogsområdet vid Tagggårda för promenader,
motionlöpning, bär- och svampplockning,
ridning mm. Området har säkert mer långväga
besökare men kunskap om detta saknas. De
norra delarna av Törnskogen är mindre använda
än Södra Törnskogen.
Den nyrestaurerade Kvarnsjön utgör en ny
målpunkt. Här finns en stor pedagogisk potential.
Vid besök i juli 2009 syntes bland annat
fiskgjuse.
Längs Kvarnviken finns ett stort antal bryggor.
Fiskekort krävs för fiske i Norrviken.
Området ett centrum för hästverksamhet
Området är ett centrum för hästsport med två
träningsanläggningar för travhästar. Stora Alby
gård ägs av Stig H Johansson (sen 1979) som
har en träningsanläggning för travhästar. Stora
Alby har utrymme för 94 hästar.
Vid Fornboda gård finns hästhotell med träningsanläggning.
Förutom träning förekommer
vissa mindre tävlingar vid Fornboda gård. Här
finns fem stall där man kan hyra in sin häst,
träningsbanor och ridhus.
”Som hyresgäst hos oss har man tillgång till
ridhus, stor utomhusbana, fina ridvägar samt
möjlighet att välja att ha sin häst i egen hage
eller tillsammans med andra.” http://www.
fornboda.se/
På Smedstorp gård finns drygt 50 Islandshästar
och ett fåtal ”storhästar”. Verksamheten
bedrivs av två stall, Björks Islandshästar och
Stall Frost. Här finns sex olika stallbyggnader
inkl. uteboxar. För något år sen byggdes en ny,
belyst ridbana. Ridvägar finns bl.a. runt sjön
Fjäturen, Hagbyslingan och Fornbodaskogen.
Hästverksamheten inom området är privat
och i huvudsak professionell Här finns varken
ridskola eller verksamhet med turridning. Hästverksamheten
bör därför snarare betraktas som
just en verksamhet och inte rekreation. Däremot
påverkas rekreativa värden positivt genom
att hästbetet håller kulturlandskapet öppet.
Stall och hästhagar vid Stora Alby
12

Området nyttjas idag relativt extensivt för
rekreation och rörligt friluftsliv. I en framtid
med ökat rekreationstryck i området (bl.a.
fler närboende) kan fler möten mellan ryttare
och vandrare/cyklister skapa otrygghet längs
stigarna och komma att inskränka antingen på
ridverksamheten eller allmänhetens tillgänglighet
till området. Med god planering och
anpassning av rekreationsstråk till verksamheternas
krav vice versa bör konflikter kunna
undvikas.
Äventyrsanläggning- motorbana
Inom området ligger Stockholm Paintball &
Äventyrscenter och Motorparken. Här erbjuds
paintball, gokartkörning, klätterväggar och
olika kombinationer av äventyrsaktivitet.
”Idag är Stockholm Paintball & Äventyrscentrum
Sveriges största och mest erfarna paintball-
och äventyrsarrangör med aktiviteter
som Paintball, Go-kart, Skytteranch, Folkrace,
4-hjuliga motorcross-cyklar, Klättervägg på 8
meter, samt Fem-, Sju- och Tiokamp. Här finns
Sveriges modernaste paintballbanor och varierande
skogsbanor i olika terräng. Det är också
möjligt att prova på 4-hjulingar.” http://www.
stockholmpaintball.se/
Travträning vid Stora Alby
Fågeltornet vid Kvarnsjön behöver rustas
upp
Vid Smedstorp kan den hästintresserade hyra in
sin Islandshäst
Klättervägg fi nns vid Stockholms Paintball och
Äventyrscenter
13

Rekreation inom angränsande
områden
Närmaste friluftsgård finns vid Rösjön i Sollentuna.
Friluftsbad finns vid Fjäturen och Rösjön.
Badplats finns även i Norrviken vid Bollstanäs.
Från Vaxmora i Sollentuna utgår flera stigar till
Södra Törnskogen som är de mest frekventerade
delarna av skogsområdet. I södra Törnskogen
finns flera anordnade rast- och grillplatser.
Motionspår och vandringsleder i vacker natur
finns också söder om Fjäturen och i Rösjöskogen.
Entré mot Rösjöskogen finns bland annat
vid Södersättra.
Skogsområdet är välanvänt, med ett flertal
stigar och motionsspår. Några stigar används
även för ridning. Skogen nyttjas bland annat för
bär – och svampplockning. Genom Hagbyområdet
passerar Roslagsleden som här utgör del
av sträckan mellan Danderyd och Karby gård.
Mellan Rösjön och Vallentunasjön går Roslagsleden
till stor del längs de gamla vikingaleder
den sk Skålhamraleden.
Öster om FÖP-området, i Täby kommun
finns det s.k Runriket med vandringsleder runt
Vallentunasjön i ett Sveriges fornlämningstätaste
områden.
Kärringsjön i skogen öster om Tappgårda är
ett Natura 2000-området. I Täby kommun
finns planer på naturreservatsbildning.
Norra Törnskogen
Karta från naturreservatsförslaget Södra Törnskogen som
redovisar funktionszoner. De streckade områdena är de
mest frekventerade och de som i första hand ska utvecklas
med stigar mm.
14

Tillgänglighet
Området ligger i gränslandet mellan tre
kommuner och utgör inget välkänt rekreationsområde
idag. Det är dock relativt lättillgängligt
från Upplands Väsby men även från Sollentuna
och Täby. Buss från Upplands Väsby stannar
vid Fornboda. Buss 527 från Sollentuna C har
hållplatser längs Frestavägen och vid Smedstorps
gård. Idag saknas bra cykelförbindelser
genom området. Ny cykelväg längs Täbyvägen
med koppling mot Sollentuna och Täby skulle
ge god tillgänglighet för cyklister. Grönanvägen
utgör ett framtida viktigt GC-stråk som
kommer att få fler anslutningar in mot Sollentuna
bland annat längs planerat grönstråk
utmed Snuggabäcken i Väsjöområdet.
Skyltad stig finns från Bollstanäs mot Brännberget
och längs Kvarnviken löper en mycket
trevlig promenadstig/skogsstig. I övrigt saknas
skyltade anslutningar mot Törnskogens stigar
från Upplands Väsbyhållet. Törnskogen nås
idag bäst från Sollentuna och Vaxmora, se karta
s 16 . Idag utgör kanske området där vägen mot
Sköldnora passerar Fjätursbäcken med anslutning
mot gamla kulturvägar den tydligaste platsen
för att ta sig in i skogen. Möjlighet finns att
parkera någon bil vid sidan av vägen. Även från
Fiskartorpsvägen kan man ansluta mot stigen
längs Kvarnviken. Alla områden har dock
privat prägel och utgör del av hästgårdarna. En
mer offentlig skogsentré saknas.
Skogsväg mot Kocktorp-Tagggårda
Gångstig längs Kvarnviken
Tydlig skyltning är viktig. Här kommunens skyltar
vid Bollstanäs
15

Gamla vägsystem att
utveckla
Inom området finns mycket gamla vägsystem
(se utredning kulturmiljö) som varit i bruk sen
äldre järnålder (bronsålder?). Delar av dessa
används fortfarande, andra delar håller på att
växa igen eller har försvunnit helt. Den viktigaste
kulturvägen att lyfta fram och restaurera
bedöms vara den gamla vägen till Skällnora
kvarn som går längs åkerholmarna söder om
dagens Fornboda. Vägen som passerar platsen
för det ursprungliga torpet Fornboda ansluter
precis vid den nyanlagda gångporten under
Täbyvägen. Här vek den gamla vägen av mot
Skällnora kvarn via den gamla landsvägen
respektive vidare mot Stora Alby. Stigen utgör
en delsträcka av den s.k Fornbodastigen som
börjar i Sollentuna vid Snuggan.
Fornbodaleden/Långbroleden går från gravfältet
i Edsängen Sollentuna till Fornboda, ca 6
km. Den följer den tusentals år gamla Långbroleden
genom Törnskogen. Fornlämningar
och hålvägar är beskrivna för 20 platser. Vid
sjön Snuggan finns en lämningar efter en kavelbro.
Hästbanan parallellt med Fjätursbäcken
har brutit det kulturhistoriska sambandet och
den gamla passagen över bäcken fungerar inte
idag. Resterna av en träbro döljer sig i det höga
gräset. Idag används stigen på sträckan söder
om Fornboda som ridstig, ligger trängd mellan
hästbeten och är på väg att växa igen. Markmodulering
och slänter vid den nya GC-porten
under Täbyvägen har brutit sambandet och här
behöver en ny anslutning utformas. Med direkt
koppling till busshållplats och entré vid Fornboda
har stigen stora möjligheter utvecklas till
en attraktiv rekreationsled mot Törnskogen.
Rester av den gamla Täbyvägen
Huvudvägen upp till Stora Alby gick genom allén
Den forntida färdvägen vid Fornboda växer igen och bron förfaller. En gammal kulturväg och del av kulturarvet
riskerar att försvinna.
16

Äldre kulturvägar
UPPLANDS VÄSBY
KOMMUN
Norrviken
Täbyvägen
Sköldnora
kungsgård
(Skällnora)
Skällnora kvarn
TÄBY
KOMMUN
Stora Alby
Fornbodatorp
LÅNGBROLEDEN
TorpetFantebol
Torpet Rimstaholm
Torpet Nyby
Stora Sylta och
Lilla Sylta
Norrortsleden
SOLLENTUNA
KOMMUN
Smedstorp
Fjäturen
Taggårda
Norrsättrra
Vattenvägar viktiga
vattenstråk
Äldre vägar 1600-1700-tal
Vägsträckning även känd från
vikingatid
0 250 500 1 000 Meter
17

Barriärer och störningar
Barriärer
Norrortsleden och i viss mån Frestavägen
utgör tydliga barriärer genom landskapet norr
om Smedstorp. Det är dock möjligt att passera
under Norrortsleden på tre ställen längs sträckan
Törnskogstunneln- Hagbylunds trafikplats.
Vägen går på långa landskapsbroar vid Fjätursbäcken,
Kohlstabäcken och Snuggabäcken.
Täbyvägen utgör i viss mån en barriär även om
den kan passeras i plan. Ny trafiksäker passage
via gångport finns vid Fornboda.
Vägbro och passage vid Fjätursbäcken
Åkermark med växande gröda och hästhagarna
utgör barriärer för den som vandrar i
landskapet. Åkermark kan passeras vintertid
och efter slåttern och djurhagar när djuren inte
är där. Det är dock önskvärt att tydliggöra hur
man passerar genom jordbrukslandskapet och
genom olika typer av betesmark.
Även vägar och områden skyltade som ”privata”
skapar osäkerhet och barriäreffekter.
Störningar
Norrortsleden sprider trafikbrus in i intilliggande
rekreationsskogar. Hur bullret sprids
beror förutom topografi på vindriktning och
väderlek.
Spridningskorridor och grönstråk mellan Fjäturen
och Törnskogen behöver ses över. Farlig passage.
Här sker en del viltolyckor. Kohstabäcken passerar
under vägen.
Grönanvägen norr om Norrortsleden är kraftigt
bullerstörd på vissa sträckor. Skog kommer
på sikt att växa upp mellan leden och vägen
och ge avskärmning men möjligheten att ordna
med väl fungerande bullerdämpning längs
Norrortsleden på hela sträckan från Törnskogstunneln
till Smedstorp borde utredas.
Stockholms motorbana kan ge upphov till
störande motorbuller. Omfattning okänd.
Ny vägport vid Fornboda ger trafi ksäker korsning av
Täbyvägen mellan Fornboda och busshållplats
18

Tillgänglighet- barriärer och störningar
UPPLANDS VÄSBY
KOMMUN
Bef entré
Norrviken
Täbyvägen
Sköldnora
Kvarnviken
Fornboda
Kvarnsjön
TÄBY
KOMMUN
Hagbyån
Stora Alby
Fjätursbäcken
Södra Törnskogen
Föreslaget naturreservat
Norrortsleden
SOLLENTUNA
KOMMUN
Kohlsta våtmark
Smedstorp
Fjäturen
Planerad GC-väg och stig
inom Väsjöprojektet Sollentuna
Käringsjön
Natura 2000
Bef GC-väg
Bef stig
Befi ntlig entré
Barriärer
Privat område och områden
som upplevs privata
Trafi kseparerad korsning
Behov av trafi ksäkra passager
Vattenvägar
19

Upplevelsevärden inom FÖPområdet
Upplevelsevärden utgår från de som redovisas
i Regionplanekontorets arbete med sociala
värden i de gröna kilarna. Utiifrån intervjuer
och fokusstudier identifierades sju upplevelsevärden
som bedömdes kunna representera vad
människor mest uppskattade i sin rekreationsmiljö.
Observera att upplevelsevärden inte är detsamma
som antikvariska eller biologiska värden.
Dessa hanteras i separata rapporter.
Upplevelsevärden enligt RTK:
1 Orördhet och trolska naturmiljöer
”Upplevelsen av orördhet, tystnad och mystik
berör människor djupt. Här sätts fantasin i
rörelse och knyter an till sagor och myter.”
2 Skogskänsla
”Skogskänslan tillfredställer människors behov
av att komma bort från stadens puls och träda
in i en annan värld med andra dofter, ljud och
färger”.
3 Utblickar och öppna landskap
”Människan har i alla tider uppskattat platser
med utsikt och överblick. Det ger en upplevelse
av frihet och rymd”.
4 Variationsrikedom (och naturpedagogik)
”Upplevelsevärdet är nära förknippat med
människans fascination och upplevelse av
naturens mångfald.”
5 Kulturhistoria och levande landsbygd
”Kulturhistoriska miljöer har stor betydelse för
att människor ska förstå samhällets utveckling
och känna tillhörighet och identitet med sin
omgivning.”
6 Aktivitet och utmaning
Många människor söker äventyr och naturupplevelse
och vill samtidigt mäta sin uthållighet
mot naturens krafter.”
7 Service och samvaro
Service dvs. anläggningar för rekreation såsom
friluftsgårdar, parkeringsplatser, vägvisning
och informationsskyltar ökar tillgängligheten
till naturen.
De olika upplevelsevärdena inom FÖPområde
Sydost redovisas på kartor i Bilaga
1. Bedömningen av upplevelsevärden skiljer sig
något från RTK rapport, vilket beror på större
detaljeringsgrad i FÖP-arbetet.
20

Trolska miljöer och orördhet
Skogskänsla
Högt värde för skogskänsla fi nns framförallt i Törnskogen,
nedanför Brännskogen och kring tappgårda.
Gammal skog och begränsat trafi kbuller
ger beteckningen mycket högt värde. Även yngre
välvårdad skog kan vara värdefull rekreationsskog.
Trolska miljöer och miljöer som ger en upplevelse
av orördhet återfi nns bland Törnskogens hällmarker
och små myrar samt i storblockig terräng utmed
Kvarnviken och vid Tappgårda. Ovan Törnskogen
Ovan blockig utmarksskog vid Tappgårda
21

Utblick och öppna landskap
Variationsrikedom
Kontakt med och utsikt över vatten är särskilt
uppskattat. Från stränderna har man vida utblickar
över Norrviken eller Kvarnvikens mindre vattenrum.
Inom FÖP-området fi nns gott om öppna landskap.
Utsiktsberg fi nns i Törnskogen, Brännskogen och
utanför området vid Hagby Ekopark.
Gammal skog, gamla träd, våtmarker och stränder
är exempel på artrika miljöer med stor variationsrikedom
22

Kulturmiljö och levande landsbygd
Sköldnora kungsgård, eller Skällnora som den hette
förr, hör till områdets kulturhistoriska klenoder
Vissa delar av området har fortfarande kvar en lantlig
karaktär som i kontrast till staden har stora upplevelsevärden.
Områdets intressanta historia har lämnat spår som inte är så
allmänt tillgängliga eller som håller på att förfalla eller växa
igen. Ovan Kocktorpet.
Av den från Carl Jonas Love Almqvist kända Skällnora
kvarn fi nns inget mer än å-fåran med sin stensättning
kvar. En kulturantivarisk studie av Kvarnån
och tydliggörande av kvarnens läge mm skulle vara
mycket intressant, liksom att lyfta äldre vägsystem
och samband både med Skällnora kungsgård och
det litterära sambandet med det gamla hemmandet
Norrsättra i Sollentuna.
23

Aktivitet och utmaning
Service och samvaro
Kvarnviken inbjuder till fi ske
Rekreativ service kan utgöras av skyltar och
iordningställda parkeringsplatser. Inom området
fi nns inga anläggningar för allmän rekreation.
Smedby och Fornboda erbjuder dock service
och samvaro för den hästintresserade.
Stockholms motorbana erbjuder service för den
motor- och äventyrslystne.
Vatten inbjuder till m[nga olika aktivieteter, bad,
kanotfSlänggunga ut över vattnet vid Kvarnviken
24

Områden av särskilt värde
för rekreation
1 Norra Törnskogen
Norra Törnskogen består av en mosaik av
hällmarksskog och små våtmarker. Här finns
också partier med granskog och blandskog. Ett
varierat skogsområde , delvis med starkt vildmarkskänsla
och upplevelse av rofylldhet. Fina
utsiksberg och trolsk skog mot Norrviken.
Skogsområdet används för promenader, bär
och svampplockning mm. Området är mindre
använt än Södra Törnskogen
Dominerande upplevelsevärden:
Trolska miljöer - mycket högt värde
Skogskänsla -mycket högt värde
Hällmarker är vanliga i Törnskogen
Utblickar och öppna landskap – höga värden
Förslag till utveckling:
Området bör skyddas som naturreservat
2 Sköldnora kungsgård/Skällnora kungsgård
Sköldnora utgör en äldre herrgårdsmiljö med
betesmarker , allée och parkmiljö i området
kring huvudbyggnaden. Inom Sköldnora finns
ett flertal bostäder i äldre byggnader. Området
upplevs privat.
Nyplanterad allé vid Sköldnora
Dominerande upplevelsevärden:
Kulturhistoria och levande landsbygd- mycket
högt värde
Utblickar och öppna landskap – höga värden
Förslag till utveckling:
Området hyser mycket stora natur och kulturvärden
och bör ingå i naturreservatet. I samråd
med markägaren diskuteras möjligheten att öka
tillgängligheten till Kvarnvikens västra strand
och skogsområden intill. Lyfta och åskådliggöra
det litteraturhistoriska sambanden med
Norrsättra i Sollenuna..
25

Områden av särskilt värde för rekreation -utvecklingsområden
UPPLANDS VÄSBY
KOMMUN
Norrviken
6
Täbyvägen
2
1
3
5
7
TÄBY
KOMMUN
4
Norrortsleden
SOLLENTUNA
KOMMUN
8
Fjäturen
9
26
0 250 500 1 000 Meter

3 Forntida vattenvägar och leder
Längs Fjätursbäcken var förr en viktig vattenled
mellan Norrviken och Fjäturen. Idag rinner
Fjätursbäcken bland alsnår och viden och syns
knappt. Tidigare slåttermark betas idag av
hästar. Dalstråket längs bäcken upplevs relativt
igenväxt även om utblickar finns från den
gamla vägen till kungsgården som löper längs
västra sidan.
Dominerande upplevelsevärden:
Kulturhistoria och levande landsbygd – mycket
högt värde
Hagbyån/ Kvarnbäckens utlopp i Fjätursbäcken
Skogskänsla - högt värde
Variationsrikedom - mycket högt värde
Förslag till utveckling
Gallring och bete så att dalgången framträder
tydligare. Informationsskylt som visar utbredning
under olika tidsskeden.
4 Torplandskapen kring fd Rimstaholmssjön
och Fantebol åker-Fantebol hage –
Fantebol äng - Fjäturens dalgång
En större kraftledning passerar också söder
om Fornboda, förbi Nytorp och mot Törnskogen
och Sollentuna. Eventuellt kommer denna
ledning på sikt att försvinna och ersättas av
den som nu planeras öster om Stora Alby och
Fjäturen.
Utsikt norrut från berghällarna vid f d torpet
Rimstaholms
Dominerande upplevelsevärden:
Kulturhistoria och levande landsbygd - mycket
högt värde
Variationsrikedom - högt värde
Utblickar och öppna landskap – höga värden
Förslag till utveckling
Viktigt att åkerbruket vidmakthålls. Området
har stora pedagogiska värden. Torpplatser,
gamla färdvägar, bron och landskapets agrara
struktur skulle kunna lyftas fram på ett inspirerande
och åskadligt sätt.
27

Kvarnsjön
5. Kvarnsjön och Skällnora kvarn
Den gamla kvarnbäcken rinner genom
lövskog med al. Av de två kvarnarna finns
inget kvar. I bäckfåran kan man ana resterna
av mer anlagda delar. En antikvarisk
undersökning av Kvarnområdet borde
utföras. En ny damm och våtmark har nyligen
iordningställts i den gamla Kvarnsjön
(dammen). Man kan ställa bilen vid Fornboda
och gå till dammen. Här finns också
ett fågeltorn.
Dominerande upplevelsevärden:
Kulturhistoria och levande landsbygd – mycket
högt värde kan utvecklas genom restaurering
Variationsrikedom - högt värde
Förslag till utveckling
En antikvarisk utredning av området kring
kvarnen bör göras. Lyft fram Skällnora kvarnar
och dessa betydelse i bygden. De litterärt skildrade
sambanden med Norrsättra kan lyftas
fram via skyltar och vägvisning.
Upplevelse av ro och lantlighet är hög längs stigen
nedanför Borgby prästgård. Via detta landskap
fi nns en rekreativ värdefull kontakt mot Harbu att
utveckla
Stigen längs Kvarnviken är smal och trevlig att
vandra.
28
6 Kvarnviken-Brännberget
Skyltat från Bollstanäs finns en vandringsled
längs Kvarnviken, nedanför Brännberget.
Stigen löper nära vattnet med möjlighet till
vattenkontakt. Brännbergets sluttning med
gammal skog och stora mossiga stenblock
utgör ett typexempel på trolsk miljö. Även
utblickarna över Kvarnvikens vassar och näckrosbeströdda
vatten ger stämningsfulla upplevelser.
Hägrar, doppingar, sothöns mm befolkar
viken. Sträckan bakom Näset (Sköldnora
gårds ägor) är mycket rofylld, då Näset stoppar
trafikbrus från de bebyggda delarna väster om
Norrviken.
Den igenväxande Kvarnviken med vassar och
strandskog erbjuder förutom ett rikt fågelliv
även möjlighet till fiske från någon av alla de
mer eller mindre förfallna bryggor som finns
längs stranden.
Detta område används för promenader, grillning,
fiske mm och har mycket stort rekreativt
värde. Lantlighet och rofylldhet upplevs direkt
när man kommer in i området nedanför Borgby
prästgård. Entré finns vid Bollstanäs intill buss-

hållplats och från Stora vägen. Skyltad led har
också koppling till Sanda ängar. Kvarnviksormådet
har mycket stora rekreativa värden.
Dominerande upplevelsevärden:
Trolska miljöer- mycket högt värde
Skogskänsla – mycket högt värde
Utblick och öppna landskap- högt värde
Variationsrikedom – mycket högt värde
Kulturhistoria – högt värde
Allén vid Stora Alby
Förslag till utveckling
Stigen längs vattnet ges en tydligare koppling
vidare mot Sköldnora och Törnskogen. Skyltning
behövs. En grön kil bevaras och utvecklas
över Brännberget och Borgby prästgård mot
kulturlandskapen vid Harby och Skålhamra.
7 Stora Alby
Stall, hästhagar och travverksamheten dominerar
miljön vid Stora Alby. Det går att passera
genom gården på huvudvägarna men då vissa
sträckor används för travträning är det mindre
lämpligt för allmänheten att röra sig genom
området. Särskilt området kring huvudbyggnaden
med äldre bebyggelse och rester av äldre
parkanläggning, allén upp mot gården och
utblickarna mot omgivande öppna landskap
har stora upplevelsevärden.
Kulturmijlö Stora Alby
Dominerande upplevelsevärden:
Kulturhistoria – mycket högt värde
Variationsrikedom - högt värde
Utblickar och öppna landskap -högt värde
Förslag till utveckling
Via Kvarnsjön kan stigar och stråk utvecklas
längs Hagbyån och Stora Alby mot Hagby
ekopark och Vallentunasjön.
Grusvägar leder från Stora Alby mot Hagby
ekopark och Vallentuna sjön
29

Vy västerifrån mot markerna norr om Fjäturen.
Det fl acka landskapet kring Smedstorp. Fjäturen i
fonden
8 Smedstorp- Fjäturen
Smedstorp ligger på en liten höjd omgiven av
flacka betesmarker ned mot Fjäturen. Hästhagar
dominerar intrycket och mellan dessa finns
ridvägar. Längs Fjäturens västra strand finns
promenadstigar och äldre vägsträckningar
och stigar som kan användas för promenader.
Passage under Norrortsleden finns vid Kohlstadalen
samt även norr om Smedstorp vid
Fjätursbäcken där ny GC-väg anlagts. En hög
vall längs Frestavägen avskärmar landskapet
och utgör en barriär. Osäkert om den idag har
någon bullerdämpande funktion när trafikflödena
förflyttats från Frestavägen till Norrortsleden.
Smedstorp ligger i en knutpunkt för
olika rekreationsområden och vandringsleder
som förbinder områden öster och väster om
Fjäturen bör utvecklas.
Området utgör en svag länk i den gröna kilen
mellan Rösjöskogen och Törnskogen. Norrortledens
landskapsbroar möjliggör upprätthållande
av spridningsvägar och rekreationsstråk.
I samband med utbyggnad av Väsjöområden
och återigen ökad trafik på Frestavägen behöver
passagen av Frestavägen studeras. Av vikt
att skogen kring vägarna bevaras.
Dominerande upplevelsevärden:
Utblickar och öppna landskap - mycket högt
värde
Kulturhistoria och levande landsbygd – mycket
högt värde
Variationsrikedom – högt värde
Förslag till utveckling
Ridstigar finns över de öppna markerna norr
om Fjäturen. Även gångstråk bör markeras
och ett tydligare rekreativ förbindelse skapas
mellan ”Tappgårdsskogen” och Törnskogen.
30

Mot Harby och Skålhamra
9 Kocktorp -Taggårda
Strax söder om Hagby trafikplats finns en äldre
tillfartsväg som leder till torpen Kocktorp och
Tappgårda. Längs dessa idag mer igenväxande
skogsstigar kommer man lätt in i en varierad
och mycket attraktiv rekreationsskog. Här finns
både ekkrattskog på berg och gammal granskog.
En skog rik på svamp och bär. Stigar leder
vidare mot Natura 2000- området Kärringsjön
i Täby och via Roslagsleden till kulturlandskapet
vid Södra Fjäturen och mot Rösjöskogen.
Taggårda ligger i skogskanten och intill mosaikartade
hagmarker ned mot Fjäturen. De
vackra hagmarkerna med slånbryn och ek betas
av hästar. Taggårda håller på att förfalla och
plommonsnåren växer in mot huset. Kring
torpet finns fortfarande spridda rester av trädgårdsväxter.
Möjligheten att rusta upp torpet
och omgivande trädgård bör undersökas.
Norrortsledens trafik hörs tydligt i sluttningsskogen
närmast Smedstorp. Sen avtar trafikbruset
men även vid Taggårda hörs trafiken.
Hur mycket beror på väder och vindriktning.
Stigarna används också för ridning och vissa
blöta partier är söndertrampade.
Betesmarker ned mot Fjäturen
Blockrik skog väster om Taggårda
Ett område med mycket stora upplevelsevärden
för rekreation med sin koppling både Fjäturen
Rösjöskogen och Hagby -Vallentunasjön .
Dominerande upplevelsevärden
Trolska miljöer- högt värde delvis mycket högt värde
Skogskänsla-mycket högt värde
Kulturhistoria och levande landsbygd – mycket
högt värde
Variationsrikedom – mycket högt värde
Förslag till utveckling
Utveckla en skogsentré från Hagby trafikplats.
Rusta upp torpen. Ordna promenadvägar
mellan hästhagarna från Tappgårda ned till
Fjäturen genom det vackra landskapet.
Taggårdatorpet förfaller
31

Utveckling av rekreativa stråk
UPPLANDS VÄSBY
KOMMUN
Norrviken
Täbyvägen
Stråk 1 Vattenstråket
Kvarnviken-Fjätursbäcken
Stråk 2 Vattenstråket Hagbyån
Kvarnsjön-Vallentunasjön
TÄBY
KOMMUN
Stråk 3 t -Fornbodaleden-Torplandskapet
Stråk 4 Skogsstråket
Norrortsleden
SOLLENTUNA
KOMMUN
Fjäturen
32
Bef stig
Förslag skogsentré
0 250 500 1 000 Meter
Förslag rekreationsstråk

Sammanfattning -
Förslag till rekreativa stråk och övergripande
grönstruktur
Landskapet har i stort kvar sina grunddrag,
med öppen åkermark (idag delvis ersatt med
hästbete) och skog, från äldre tider. Äldre
vägsystem är fortfarande i bruk eller kan
urskiljas i terrängen. Här finns ett mångfasetterat
och intressant landskap med stora rekreativa
upplevelsevärden. Tydligare skyltning och
landskapsvård kring övergivna torpställen, och
längs det äldre vägsystemet bör genomföras.
Möjligheten att tydligare lyfta fram vattenvägen
mellan Fjäturen och Norrviken bör utredas.
Särskilt viktigt är att återupprätta bron över
Fjätursbäcken och den gamla Fornbodastigen
fram till Täbyvägen, om möjligt vidare till
Kvarnsjön och Skällora kvarn, som vandringsoch
cykelled. Hästträningsbanan som löper
parallellt med Fjätursbäcken bör på sikt kortas.
Skällnora kvarnsväg tillfälligt runt banan som
hägnas in. Anslutning vid Fornboda behöver
studeras med hänsyn till nivåskillnader.
Förslagsvis hänvisas en fortsättning av vandrings-
och cykelleden via Kvarnsjön och runt
Stora Alby gård genom landskapet mot Hagby
ekopark och Runriket vid Vallentunasjön.
En skogsentré med mindre parkering kan anordnas
vid vägen mot Tappgårda, med anslutning
direkt mot Hagalunds trafikplats. Härifrån nås
Rösjöskogen och Fjätursområdet.
samt Vägverket.
Stråk nr 1
Vattenstråket Kvarnviken-Fjätursbäcken
Stråk nr 2
Vattenstråket Hagbyån Kvarnsjön-Fjätursbäcken
Stråk nr 3
Fornbodaleden- Torplandskapet
Stråk nr 4
Skogsstråket Fornboda-Tappgårda
Den gröna kilens värdekärna
Med hänsyn till rekreativa värden och kulturmiljö
kan denna avgränsning diskuteras. Värdekärnan
kring Törnskogen föreslås utökas till att
omfatta Fjäturbäckens dalgång och de forntida
vandringsvägarna kring Sköldnora och Sköldnora
(Skällnora) kvarn samt Brännberget och
området kring Borgby prästgård. Dessa miljöer
bedöms som mycket värdefulla att bevara.
Vissa landskapsvärden bör restaureras och
området lyftas in i värdekärnan.
En övergripande grönstruktur
Det värdefullaste sambanden och ett förslag till
grönstruktur inom FÖP-området framgår av
karta på nästa sida. Områdets mest värdefulla
delar föreslås bevaras och skyddas som naturreservat.
Kopplingen mellan Fjäturens naturområden
och Fjäturbäckens dalgång och Törnskogen
bör utvecklas, både för människor och vilt.
Bland annat behövs en mer trafiksäker passage
av Frestavägen. Frågan behöver studeras vidare
i samarbete mellan Sollentuna och Upplands
Väsby (diskutera vidare med Ekologigruppen)
33

Förslag till övergripande grönstruktur
UPPLANDS VÄSBY
KOMMUN
Mot Harby och Skålhamra
Norrviken
Täbyvägen
TÄBY
KOMMUN
Förslag Naturreservat
Norra Törnskogen-
Sköldnora
Mot Vallentunasjön
Norrortsleden
Förslag Naturreservat
Södra Törnskogen
SOLLENTUNA
KOMMUN
Fjäturen
Mot Rösjöskogen
34
Föreslagen gräns för naturreservat
Viktiga gröna kilar med värdefulla landskapssamband
och upplevelsevärden
0 250 500 1 000 Meter