Toyota-modellen—en arbetstidsmodell i tiden? - Previa

Toyota-modellen—en arbetstidsmodell
i tiden?
Projekt inom äldreomsorg 2004-2006
Ulrica von Thiele*
Petra Lindfors**
Ulf Lundberg**
* AB Previa och Psykologiska institutionen, Stockholms universitet
** Psykologiska institutionen, Stockholms universitet och Centre for Health
Equity Studies (CHESS), Stockholms universitet/Karolinska institutet
Denna utvärdering utgör en första preliminär sammanställning av resultat från
en del av forskningsprojektet ”Arbetstid, hälsa och välbefinnande i offentlig
förvaltning”. Projektet genomförs i samarbete mellan Previa och Psykologiska
institutionen, Stockholms universitet och finansieras via forskningsanslag till
professor Ulf Lundberg från Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap
(dnr 2003-0173). För vissa delar av projektet har ytterligare ekonomiskt stöd
erhållits från Kompetensfonden, Previa samt stipendiefonder förvaltade av
Stockholms universitet.

Sammanfattning
Höga nivåer av stressrelaterad ohälsa och sjukfrånvaro kombinerat med ökade
effektivitetskrav har bidragit till ett större intresse för nya sätt att organisera
arbetet. Förändringar görs som ett led i att befrämja de anställdas hälsa och
välbefinnande, vilket även antas bidra till en förbättrad effektivitet och ekonomi.
På flera håll inom den offentliga vård- och omsorgssektorn genomförs för
närvarande förändringar i arbetets organisering. Dessa förändringar innebär
vanligen att den tidigare traditionella schemaläggningen av arbetet ersätts av
nyare arbetstidsmodeller som också innebär en arbetstidsförkortning, t ex
Toyota-modellen. Det här projektet syftade till att utvärdera Toyota-modellen
jämfört med traditionell schemaläggning av arbetstiden med avseende på de
anställdas välbefinnande, hälsa och fysiologiska stressreaktioner. Vidare
utvärderades arbetstidsmodellernas effekter på de anställdas upplevelse av
psykosociala och organisatoriska arbetsmiljöfaktorer. Totalt deltog ungefär 100
anställda på fem arbetsplatser inom hemtjänst och servicehus i Stockholms
kommun i projektet. På tre av dessa arbetsplatser infördes Toyota-modellen. På
de två andra arbetsplatserna genomfördes ingen förändring utan de fungerade
som referensenheter. De anställda besvarade enkäter och genomgick
hälsoundersökningar vid tre tillfällen: 1) innan Toyota-modellen infördes, 2) ca
6 månader efter att förändringen genomförts och 3) ca 12 månader efter
införandet av Toyota-modellen. På referensenheterna gjordes mätningar vid
motsvarande tidpunkter. Resultaten av de statistiska analyserna visar att Toyotamodellen
inte varit förenad med några genomgående hälsofrämjande effekter.
Toyota-modellen har endast haft positiv effekt på ett fåtal av de undersökta
faktorerna och dessa effekter har huvudsakligen varit små. Dessutom finns
negativa effekter av förändringen. Sammanfattningsvis konstateras att införandet
av förkortad arbetstid i kombination med ändrad förläggning av arbetstiden inte
leder till tillräckligt goda resultat för att insatsen ska vara motiverad. Eftersom
en arbetstidsförkortning innebär höga kostnader bör fler och tydligare positiva
effekter krävas för att motivera en sådan insats. Det utesluter dock inte att en
förkortad arbetstid är gynnsam för vissa individer. Som organisatorisk åtgärd
kan dock inte införandet av Toyota-modellen inom hemtjänst och servicehus
anses fördelaktig.
3

Bakgrund
Kommunal förvaltning har under de senaste åren karakteriserats av ekonomiska
sparkrav, höga sjuktal samt en allt äldre arbetskraft. Med utgångspunkt i detta
har det vuxit fram ett behov av att tillhandahålla en arbetssituation som gör det
möjligt för äldre anställda att arbeta fram till pensionsåldern samtidigt som den
tilltalar nya anställda och stimulerar yngre anställda att stanna kvar inom
organisationen. Detta har lett till ett ökat intresse för interventioner som kan
bidra till att öka hälsa och välbefinnande hos de anställda, och samtidigt ha
positiva effekter för organisationen. Med den målsättningen har olika
arbetstidsmodeller prövats inom kommuner och landsting, och i många fall har
utvärderingar (dock metodologiskt svaga) lett till anmärkningsvärda resultat, t
ex i form av minskad sjukfrånvaro. En arbetstidsmodell är den så kallade
Toyota-modellen, som kombinerar arbetstidsförkortning med ändrad
förläggning av arbetstiden och även inkluderar tid för t ex friskvård och
utbildning. I Toyota-modellen förkortas antalet timmar per pass något, så att
varje arbetspass med kund- eller omsorgsarbete omfattar ca 6 timmar. Samtidigt
förlängs dagskiftet, genom att två sådana 6-timmars pass kombineras. Antalet
pass per månad ökar något, men den totala arbetstiden minskas.
Arbetstidsförkortningar är ett ofta återkommande önskemål inom många
grupper, med förhoppningar om att arbetstidsförkortning ska underlätta
kontaktytan mellan hem och arbete genom att ge mer tid för hem, familj,
återhämtning och fysisk aktivitet och därigenom resultera i en förbättrad hälsa.
Huruvida en förändring av arbetstidsmodell, med eller utan
arbetstidsförkortning, har effekt, beror på flera omständigheter. Vad den
minskade arbetstiden ersätts av bör vara av stor betydelse för effekten av
arbetstidförkortningen, t ex om graden av fysisk aktivitet ökar. Vidare bör den
faktiska effekten av en arbetstidförkortning vara beroende av om den totala
arbetsbelastningen, alltså både det betalda arbetet (förvärvsarbete) och
hemarbete, minskar till följd av att den tid som läggs på det betalda arbetet
minskar. Om en minskad tid i förvärvsarbete ersätts med ökad tid i obetalt arbete
är hälsoeffekten mer tveksam. Vad en arbetstidsförkortning innebär för arbetet
under de kvarvarande arbetstimmarna är sannolikt också avgörande: om den
prestations- eller kravnivå som fanns före arbetstidsförkortningen ska bibehållas
efter arbetstidsförkortningen kan det ha negativa hälsoeffekter eftersom den
kortare arbetstiden ger minskade möjligheter till återhämtning och socialt utbyte
under arbetstiden.
5

Övergripande syfte
Projektet syftade till att utvärdera hur det är att arbeta enligt Toyota-modellen
jämfört med traditionell schemaläggning av arbetstiden. I projektet undersöktes
de anställdas välbefinnande, hälsa och fysiologiska stressreaktioner vid tre
tillfällen: 1) innan Toyota-modellen infördes, 2) ca 6 månader efter att
förändringen genomförts och 3) ca 12 månader efter införandet av Toyotamodellen.
I studien genomfördes också analyser av arbetstidsmodellernas
effekter på upplevelsen av psykosociala och organisatoriska arbetsmiljöfaktorer.
Denna rapport innehåller en första preliminär 1 sammanställning av resultaten
från projektet.
Metod
Uppläggning av projektet
Anställda inom hemtjänst och servicehus 2 bytte från ett traditionellt schema (6-
veckors schema) till 6-timmars arbetsdag med dagpersonal i tvåskift (dag
respektive tidig kväll). Utöver arbetstidsförkortning och arbete i tvåskift hade de
anställda på de arbetsplatser där Toyota-modellen infördes så kallad
förtroendearbetstid (d v s förkovran, informationssökande, social
dokumentation), tid för friskvård (schemalagd friskvård per vecka) samt
utbildning (studiecirkel avsedd att befrämja förändringsarbetet). Den totala
arbetstiden förändrades från 37 timmar/vecka till 33 timmar/vecka.
Veckoarbetstiden om 33 timmar fördelades enligt följande: 30 timmars
omsorgsarbete, en timme förtroendearbetstid, en timme schemalagd friskvård,
samt en timme utbildning.
Denna utvärdering bygger på en kontrollerad studie med en referensgrupp och
omfattar en jämförelse före och efter införandet av den nya arbetstidsmodellen.
Den grupp som arbetar utifrån den nya arbetstidsmodellen jämförs också med en
matchad referensgrupp. Denna referensgrupp utgörs av två andra arbetsplatser i
samma förvaltningar. Den matchade referensgruppen valdes för att i så stor
utsträckning som möjligt efterlikna de arbetsplatser där Toyota-modellen
infördes med avseende på verksamhetsområde, arbetsgruppens sammansättning
med avseende på yrke, enhetsstorlek samt organisationstillhörighet.
1
Sammanställningen är preliminär i den meningen att den ännu inte publicerats vetenskapligt
och därmed inte granskats av oberoende forskare utanför projektet.
2
Arbetsplatserna namn har fingerats i denna rapport.
6

Projekttid
Toyota-modellen prövades under 1,5 år med start hösten 2004 (1/9 i Humlans
öppna hemtjänst samt 1/10 i Sländans servicehus och Sländans öppna
hemtjänst). Datainsamlingen som ligger till grund för den vetenskapliga
utvärderingen genomfördes vid tre tillfällen: augusti/september 2004, mars/april
2005 samt i september 2005.
Deltagare
Samtliga anställda på de aktuella arbetsplatserna är vårdbiträden i öppen
hemtjänst eller på servicehus. Vid projektets start (hösten 2004) var sammanlagt
102 personer verksamma på de arbetsplatser som ändrade arbetstidsmodell och
alla erbjöds att delta i undersökningarna (32 anställda från Humlans öppna
hemtjänst, 41 från Sländans öppna hemtjänst samt 29 från Sländans servicehus).
Ytterligare 58 anställda (29 personer från Fjärilsgårdens servicehus respektive
29 personer från Fjärilens öppna hemtjänst) från de två matchade
referensenheterna erbjöds att delta i studien.
45
40
35
Antal anställda totalt
Antal deltagare tillfälle 1
Antal deltagare tillfälle 2
Antal deltagare tillfälle 3
30
25
20
15
10
5
0
Sländans
servicehus
Sländans
hemtjänst
Humlans
hemtjänst
Fjärilens
hemtjänst
Fjärilsgården
Figur 1. Antal personer från respektive enhet som deltog vid respektive
undersökningstillfälle d v s före arbetstidsförkortningen (tillfälle 1), under
arbetstidsförkortningen (tillfälle 2) och ett år efter arbetstidsförkortningen
(tillfälle 3).
I Figur 1 framgår totalt antal anställda samt hur många anställda på respektive
arbetsplats som deltog i undersökningen vid respektive undersökningstillfälle,
det vill säga före arbetstidsförkortningen (tillfälle 1), under
7

arbetstidsförkortningen (tillfälle 2) och ett år efter arbetstidsförkortningen
(tillfälle 3). Totalt var antalet deltagare vid första tillfället (och som därmed
räknas som deltagare i projektet) 88 personer på de arbetsplatser som införde
Toyota-modellen och 39 personer vid referensenheterna. Vid Toyota-enheterna
var 93,2 % av deltagarna kvinnor och vid referensenheterna var motsvarande
andel 71,8 %. Således var andelen kvinnor större vid Toyota-enheterna (chi 2 (1)
= 10,66, p = 0,001). Medelåldern var 46,0 år vid Toyota-enheterna och 42,7 år
vid referensenheterna (t (115) = 1,70, p = 0,09).
Vid andra mätningen hade antalet deltagare minskat till 111 personer (87 % av
personerna som var med vid första mätning) och vid tredje mätningen var antalet
deltagare 105 personer (82,7 % av personerna som deltog vid mätning 1). Totalt
deltog 97 personer vid samtliga tre mätningar (samtliga deltog dock inte i både
hälsoundersökning och enkätundersökning). Huvuddelen av analyserna bygger
på dessa 97 personer, av vilka 72 var anställda vid Toyota-enheterna och 25 vid
referensenheterna, motsvarande 81,8 % respektive 64,1 % av deltagarna vid
första mättillfället. Bortfallet var således störst i referensgruppen. Andelen
kvinnor i denna analysgrupp var 94,4 % respektive 76,0 %. En analys av
bortfallet visar att det inte finns några signifikanta skillnader i självskattningar
av hälsa, välbefinnande och arbete mellan de som deltog vid samtliga tillfällen
och de som deltog enbart vid tillfälle 1, med undantag för krav på arbetet, som
upplevdes som högre av de som deltog vid samtliga tillfällen (t (199) = 2,3, p =
0,02). Däremot är det fler kvinnor än män som valt att delta vid samtliga
tillfällen. Bortfallet är med andra ord större bland männen: männen utgör 10,3 %
av de deltagare som var med vid samtliga tillfällen och 24,1 % av dem som
enbart medverkade vid det första tillfället (chi 2 (1) = 3,66, p = 0,056).
Den här utvärderingen inkluderar uppgifter från både män och kvinnor. I de
statistiska analyserna av fysiologiska data har personer som har diabetes (5
personer) eller är gravida (2 personer) tagits bort för att resultaten inte ska bli
missvisande. Antalet deltagare vid analyser av de olika områdena kan variera
något beroende på så kallat internt bortfall, vilket innebär att svar saknas på de
frågor som den statistiska analysen bygger på. Det interna bortfallet var dock
begränsat.
Etik
Studien har, som en del av forskningsprojektet ”Arbetstid, hälsa och
välbefinnande i offentlig förvaltning”, granskats och godkänts av en
forskningsetisk kommitté (dnr 04-036/4). Till de forskningsetiska principerna
hör att varje undersökningsdeltagare själv har rätt att välja om man vill delta
eller inte i studien och man har rätt att avbryta sin medverkan i studien. Vidare
hanteras alla uppgifter konfidentiellt. Det innebär också att allt material från
undersökningsdeltagarna kodas, att arbetsgivarna inte får ta del av uppgifter från
8

enskilda undersökningsdeltagare samt att återrapportering till arbetsplatser
liksom vetenskaplig rapportering sker på gruppnivå så att ingen enskild person
kan identifieras.
Utvärderingsinnehåll
I utvärderingen av projektet ingick en hälsoundersökning och en enkät.
Hälsoundersökningen inkluderade blodprovstagning, mätning av blodtryck samt
mätning av höft- och midjemått. Dessa mått användes för analyser som visar hur
hjärta-kärl och ämnesomsättning fungerar, samt hur kroppens möjligheter att via
hormoner hantera stress ser ut. Utöver aktuellt blodsocker och mättes även s k
långtidssocker som speglar blodsockernivåerna under de senaste veckorna.
Vidare mättes även hormonerna prolaktin, som är en indikator på stress, samt
DHEAS som är ett uppbyggande hormon.
Enkäten bestod av sju delar och bygger på befintliga skalor och frågor som
använts i tidigare studier. Enkätens första del innehåller frågor kring
bakgrundsfaktorer och följs av två delar som rör arbetstid och arbetssituation,
psykosocial belastning och upplevelse av arbetet. Den fjärde delen innehåller
frågor som handlar om samspelet mellan arbete och fritid, möjligheter till
återhämtning samt belastningen i hemmet. Därefter följer ett avsnitt som
innehåller frågor om hur personen upplever sig själv och sin situation i
allmänhet och frågor om psykologiskt välbefinnande. De två sista delarna rör
livsstil, allmän ohälsa, sjukdom och symtom.
Utförande
De anställda informerades av sina arbetsledare och inbjöds till ett
informationsmöte som hölls på respektive arbetsplats. Hälsoundersökningarna
ägde rum på respektive arbetsplats med undantag för Fjärilens hemtjänst, där de
anställda p g a platsbrist erbjöds hälsoundersökningar på det närbelägna
Fjärilsgårdens servicehus. Hälsoundersökningarna utfördes av sjuksköterskor
från företagshälsovården, Previa. Enkäten, som distribuerats i förväg till
deltagarna, togs med och återlämnades ifylld i samband med
hälsoundersökningen. Inför hälsoundersökningarna gavs alla deltagare en
skriftlig instruktion där de uppmanades att fasta, avstå från tobak och kaffe,
undvika häftigt stresspåslag och fysisk aktivitet samt att gå upp senast två
timmar innan hälsoundersökningen.
9

Statistiska analyser
I ett första steg har utvärderingen bestått av analyser av förändringen mellan
mätning 1 och mätning 2 respektive mätning 3 för varje individ i respektive
grupp, och gruppskillnaderna har sedan jämförts så att det framgår om de som
arbetat efter Toyota-modellen (”Toyota-gruppen”) har utvecklats annorlunda än
referensenheten. Analyserna visar därmed om det har skett någon förändring
över tid, om grupperna totalt sett skiljer sig åt samt om utvecklingen över tid
skiljer sig åt mellan grupperna, en s k interaktionseffekt. För att veta att
förändringen inte beror på slumpen, sker en signifikansprövning. En signifikant
effekt betyder här att förändringen med 95 % säkerhet inte beror på slumpen.
Det är dock viktigt att komma ihåg att man genom att göra ett stort antal
signifikanstester av slumpen kommer att hitta synbart signifikanta resultat (om
man gör 100 tester blir ca 5 signifikanta av slump). Enstaka signifikanta resultat
kan därmed inte med säkerhet tolkas som en sann förändring.
Utöver att beräkna om förändringen i medelvärden är statistiskt säkerställd,
d.v.s. inte bara beror på slumpen, går det att beräkna hur stor förändringen är.
Ett sätt att ta reda på förändringens storlek är att beräkna effektstorlekar
(Cohen’s d). Effektstorleken talar om hur stor förbättringen är i
standardavvikelser. En effektstorlek på 0,19 eller lägre indikerar frånvaro av
effekt, medan 0,20—0,50 motsvarar en liten effekt, 0,50—0,80 motsvarar en
medelstor effekt och värden över 0,80 motsvarar en stor effekt. För att ta reda på
hur stor en förändring är så jämförs medelvärden före respektive efter en
förändring. Effekterna har analyserats var för sig för de arbetsplatser som har
infört Toyota-modellen.
I Toyota-modellen ingår också satsningar på utbildning och handledning. Då det
finns ett särskilt intresse för att utröna effekterna av denna satsning har
förändringen över tid på de tre arbetsplatser som infört Toyota-modellen
analyserats.
10

Resultat
Nedan följer en presentation av resultaten av jämförelsen mellan Toyotagruppen
och referensgruppen över tid. Medelvärden för respektive arbetsplats
återfinns i tabell 1 i Appendix 1.
Hälsa, symtom och välbefinnande
Ett av de uttalade målen med Toyota-modellen är att förbättra hälsan hos de
anställda. Hälsa är komplicerat att mäta och nedan följer att antal olika
indikatorer på hälsa och ohälsa, däribland självskattad ohälsa, muskelbesvär,
antal symtom och välbefinnande.
Självskattad ohälsa
Muskelbesvär
Toyota
Referens
6
5
4
3
5
4
2
3
1
Före 6 månader 12 mån
2
Före 6 månader 12 mån
Antal symtom
Välbefinnande
6
5
5
4
4
3
2
1
3
2
0
Före 6 månader 12 mån
1
Före 6 månader 12 mån
Resultatet visar att det inte har skett någon signifikant förändring i hur de
anställda upplever sin hälsa under den tid som projektet har pågått. Inte heller
antalet symptom förändrades. För muskelbesvär visar resultatet på en signifikant
interaktionseffekt, d.v.s. att Toyota-gruppen och kontrollgruppen har utvecklats
olika över tid. Antalet muskelbesvär minskade i referensgruppen samtidigt som
de var oförändrade i Toyota-gruppen. Med andra ord minskade mängden av
muskelbesvär mer i referensgruppen än i Toyota-gruppen under studietiden.
11

Välbefinnande, d.v.s. hur man ser på sig själv och sin situation, är en viktig
faktor för människors hälsa. För välbefinnande fanns inga signifikanta skillnader
mellan de två grupperna över de olika tidpunkterna.
Analyserna på arbetsplatsnivå 3 visar inte på någon signifikant förändring i
hälsoläget för arbetsplatserna som ingår i Toyota-gruppen. Sammanfattningsvis
visar analyserna att Toyota-modellen inte har haft någon signifikant effekt på de
anställdas hälsa, självskattade muskelbesvär respektive symptom eller
välbefinnande.
Olust och stress
Olust inför arbetet och stress är två faktorer som kan försämra hälsan eller öka
ohälsan hos de anställda.
Toyota
Olust
Referens
Stress
5
5
4
4
3
3
2
2
1
Före 6 månader 12 mån
1
Före 6 månader 12 mån
Jämfört med referensgruppen upplevde de anställda i Toyota-gruppen redan från
början en lägre grad av stress och en mindre olust inför arbetet. Skillnaden
mellan grupperna är statistiskt säkerställd. Däremot sker ingen förändring över
tid. Analyserna på arbetsplatsnivå visar dock att stressnivåerna sjunkit på en av
enheterna, nämligen på Sländans öppna hemtjänst. Trots detta är slutsatsen för
Toyota-modellen som helhet att den inte leder till att de anställdas olust
förändras eller att de är mindre stressade.
Återhämtning och kombinationen hem och arbete
En förändring av arbetstidens förläggning påverkar inte bara arbetet utan också
livet utanför arbetet. Svårigheter i att kombinera förvärvsarbete och privatliv
utgör en orsak till stress för många. Bättre möjligheter till återhämtning är en
faktor som ofta kopplas samman med en arbetstidsförkortning.
3
Jämförelsen har gjorts genom statistisk prövning av skillnaden före (tillfälle 1) samt efter 12
månader (tillfälle 3).
12

5
Återhämtning
Toyota
Referens
8
7
Obalans hem/arbete
4
6
3
5
2
4
1
Före 6 månader 12 mån
3
Före 6 månader 12 mån
Fysisk aktivitet
5
4
3
2
1
Före 6 månader 12 mån
Resultaten visar att anställda i referensgruppen upplevde en högre obalans
mellan hem och arbete redan före förändringen. Däremot hade Toyota-modellen
inte någon effekt på återhämtning, balans mellan hem och arbete, eller grad av
fysisk aktivitet. Det har inte skett någon förändring över tid eller i förhållande
till referensgruppen.
Upplevelse av arbetssituationen
En förändring av arbetstidens förläggning påverkar hur arbetet organiseras,
rutiner m m, vilket kan leda till att upplevelsen av arbetet förändras.
Arbetstrivseln är relativt hög i Toyota-gruppen och gruppen hade redan vid
första mätningen, innan förändringen, signifikant högre arbetstrivsel än
referensgruppen. Arbetstrivsel förändras dock inte under projekttiden. Inte heller
upplevda krav i arbetet eller kontroll (inflytandet över arbetet) förändrades över
året i någon av grupperna. Det sociala stödet var redan från början signifikant
högre i Toyota-gruppen än i referensgruppen. Upplevelsen av socialt stöd
förändrades signifikant över tid. I första hand var det referensgruppen som stod
för förändringen i form av en ökning av det sociala stödet.
13

Arbetstrivsel
Toyota
Referens
Krav
5
18
4
16
3
14
2
12
1
Före 6 månader 12 mån
10
Före 6 månader 12 mån
Stöd på arbetsplatsen
Brist på kontroll
20
18
16
14
12
6
5
4
3
10
Före 6 månader 12 mån
2
Före 6 månader 12 mån
Arbetsplatsanalyserna visar att upplevelsen av arbetet försämrats signifikant på
ett flertal områden inom Humlans öppna hemtjänst. Försämringarna består av
minskad trivsel, ökade krav och försämrade möjligheter att få stöd på
arbetsplatsen.
Sammanfattningsvis kan det konstateras att arbetstidsförändringen inte har lett
till förändringar i upplevelsen av arbetet för Toyota-gruppen som helhet, varken
i positiv eller i negativ riktning. Däremot har de anställda inom Humlans öppna
hemtjänst upplevt en försämring i arbetssituationen under året (se vidare under
Diskussion).
14

Fysisk hälsa
Blodtryck och midje/höft-kvot
Blodtrycket är det tryck som uppstår när blodet drivs från hjärtat ut till alla
kroppsdelar och organ, och tillbaka till hjärtat. Blodtrycket är som högst när
hjärtat drar ihop sig, det s k systoliska blodtrycket (övertryck). När hjärtat
slappnar av och vilar sjunker blodtrycket till sin lägsta nivå, vilket kallas för det
diastoliska blodtrycket (undertryck). Hur högt blodtrycket är beror på hur
kraftigt hjärtat drar ihop sig och på motståndet i kroppens alla blodkärl.
Blodtrycket är inte konstant under dygnet utan skiftar beroende på aktivitet och
tillstånd. Exempelvis är blodtrycket högt vid fysisk aktivitet och lågt vid
avslappning och vila. Vid denna undersökning har blodtrycket mätts vid vila då
det bör vara relativt lågt. Olika omständigheter, som t ex ärftliga anlag, övervikt,
stress och livsstilsfaktorer, kan dock leda till att blodtrycket är förhöjt även i
vila.
125
120
115
110
105
Systoliskt blodtryck
Toyota Referens
Före 6 månader 12 mån
122
120
118
116
114
112
110
108
106
104
Diastoliskt blodtryck
Före 6 månader 12 mån
70
Puls
0,92
Midje/höft-kvot (WHR)
65
60
0,9
0,88
0,86
55
0,84
50
Före 6 månader 12 mån
0,82
0,8
Före 6 månader 12 mån
Såväl systoliskt som diastoliskt blodtryck har förändrats signifikant över tid,
med en ökning mellan första och andra mätningen och en tillbakagång till
utgångsläget vid tredje tillfället. Förändringen över tid skiljde sig inte åt mellan
Toyota-gruppen och referensgruppen. Det diastoliska blodtrycket var dock
15

signifikant högre i Toyota-gruppen jämfört med referensgruppen redan innan
förändringen. Variationerna i puls (varken mellan grupperna eller över tid) var
inte statistiskt säkerställda.
Kvoten mellan midje- och höftmått, s k WHR (waist/hip-ratio; midje/höft-kvot),
utgör ett mått på risken för hjärt-kärlsjukdom, diabetes och övervikt. För att inte
ha en ökad risk bör kvinnor ligga under 0,8 och män under 1,0. Grupperna
förändras över tid på ett sätt som är statistiskt säkerställt. Därtill är det statistiskt
säkerställt att utvecklingen av midje/höft-kvoten över tid skiljer sig mellan
Toyota-gruppen och referensgruppen. Slutsatsen är att Toyota-modellen haft en
positiv effekt på midje/höft-kvot. Vid arbetsplatsanalys står sig den positiva
effekten i Humlans öppna hemtjänst, där anställda fått en signifikant minskning
av midje/höft-kvoten, medan förändringen inte är statistiskt säkerställd på
Sländans öppna hemtjänst respektive Sländans servicehus.
Hormoner, långtidssocker och blodsocker
HbA1c är ett mått på blodsockernivåerna under de senaste veckorna. Nivåerna
bestäms av ärftlighet, kost och motion, men cirka 10-30 % av variationen brukar
sägas bero på stress.
Toyota
HbA1c
Referens
Glukos
4,6
4,4
4,2
4
Före 6 månader 12 mån
5,6
5,4
5,2
5
4,8
4,6
4,4
4,2
4
Före 6 månader 12 mån
Sammantaget har det skett en signifikant sänkning av långtidssockret över tid.
Blodsockernivåerna förändras också signifikant över tid. Det beror framförallt
på att nivåerna varierar över tid i referensgruppen: först minskar och sedan ökar
blodsockernivåerna.
16

Prolaktin
DHEAS
12
10
8
6
4
2
0
Före 6 månader 12 mån
7
6
5
4
3
2
1
0
Före 6 månader 12 mån
DHEAS är ett anabolt hormon som stärker kroppen. Det behövs bl.a. för att
kroppen ska kunna tillverka könshormonerna östrogen och testosteron. Toyotagruppen
och referensgruppen hade redan från början signifikant olika nivåer.
Under året höjdes nivåerna och ökningen var signifikant högre för
referensgruppen än för Toyota-gruppen. För prolaktin, som är ett stresshormon,
skedde inga signifikanta förändringar.
Sammanfattningsvis kan det konstateras att den fysiska hälsan inte har
förbättrats i Toyota-gruppen. Enbart för midje/höft-kvot skedde en förändring
som kan sägas vara i riktning mot en bättre fysisk hälsa. Vidare konstaterades
sänkt långtidssocker och ökat DHEAS. Dessa två förbättringar var dock
tydligast i referensgruppen och inte i Toyota-gruppen.
17

Sammanfattning: Arbetsplatser inom Toyota-gruppen
I tabell 2 och 3 presenteras en sammanfattning av antalet signifikanta
förändringar i medelvärde från mätningen innan införandet av Toyota-modellen
och vid ett års uppföljning för hälsa, välbefinnande och arbete vid respektive
arbetsplats.
Endast vid Sländans öppna hemtjänst skedde en signifikant positiv förändring av
självskattningar: en minskning av den upplevda stressen. På Humlans öppna
hemtjänst skedde samtidigt en statistiskt säkerställd försämring på tre områden:
sämre trivsel på arbetet, högre krav och minskat socialt stöd. Fler positiva
förändringar återfinns i hälsoutfallsdata. Hos de anställda på Sländans öppna
hemtjänst sänktes långtidssockret (HbA1c). Hos de anställda på Humlans öppna
hemtjänst skedde två signifikanta förbättringar: en höjning av DHEAS och en
minskning av midje/höft-kvoten.
18

Tabell 2. Effekter på psykosociala faktorer samt olika hälsorelaterade faktorer
på de arbetsplatser där Toyota-modellen införts. Statistiskt signifikanta
förbättringar betecknas +, statistiskt signifikanta försämringar betecknas – och
ingen förändring betecknas 0.
Humlans Sländans Sländans
öppna hemtjänst servicehus öppna hemtjänst
Trivsel med arbetet — 0 0
Återhämtning 0 0 0
Obalans hem/arbete 0 0 0
Självskattad ohälsa 0 0 0
Olust inför arbete 0 0 0
Krav — 0 0
Kontroll 0 0 0
Stöd — 0 0
Stress 0 0 +
Fysisk aktivitet 0 0 0
Arbetsförmåga 0 0 0
Muskelbesvär 0 0 0
Symptom 0 0 0
Välbefinnande 0 0 0
Antal positiva förändringar: 0 0 1
Antal negativa förändringar: 3 0 0
Antal oförändrade områden: 11 14 13
19

Tabell 3. Effekter på hälsoutfallsdata på de arbetsplatser där Toyota-modellen
införts. Statistiskt signifikanta förbättringar betecknas +, statistiskt signifikanta
försämringar betecknas – och ingen förändring betecknas 0.
Humlans Sländans Sländans
öppna hemtjänst servicehus öppna hemtjänst
DHEAS + 0 0
HbA1c 0 0 +
Glukos 0 0 —
Prolaktin 0 0 0
Systoliskt blodtryck 0 0 0
Diastoliskt blodtryck 0 0 0
Puls 0 0 0
Midje/höft-kvot + 0 0
Antal positiva förändringar: 2 0 1
Antal negativa förändringar: 0 0 1
Antalet oförändrade områden: 6 8 6
20

Effektstorlekar
Effektstorlekar presenteras i tabell 4 och 5. Resultaten visar att effekten av
förändringen av arbetstidsmodell haft sämre, d v s mer negativ effekt inom
Humlans öppna hemtjänst jämfört med de två enheterna inom Sländan. I
synnerhet syns försämringar i självskattade faktorer för Humlans verksamheter.
Här återfanns endast ett område där förändringen haft en (liten) positiv effekt,
men nio där förändringen var i negativ riktning (varav en effekt, på arbetstrivsel,
var att betrakta som mellanstor). På tre självskattade områden skedde ingen
förändring alls. Med avseende på olika hälsoutfallsfaktorer var resultatet mer
positivt med två faktorer som förbättrats lite i positiv riktning. Samtidigt
framkom en försämring i en faktor medan fem faktorer var oförändrade.
För Sländans servicehus och Sländans öppna hemtjänst fanns tre negativa
förändringar vardera i de självskattade faktorerna. För Sländans servicehus
framkom dessutom att fem självskattade faktorer var oförändrade, medan en
liten positiv effekt framkom för fem andra faktorer. För Sländans öppna
hemtjänst framkom ingen förändring alls i sju faktorer medan en positiv effekt
konstaterades för tre faktorer. Av de positiva effekterna var två mindre medan
en var medelstor. Vidare framkom tre negativa effekter. För
hälsoutfallsfaktorerna framkom en negativ effekt för Sländans servicehus.
Samma negativa effekt framkom för Sländans öppna hemtjänst. För Sländans
servicehus fanns två små positiva effekter medan det för Sländans öppna
hemtjänst bara fanns en liten positiv effekt. Det fanns fem oförändrade faktorer
på Sländans servicehus och sex oförändrade faktorer på Sländans öppna
hemtjänst.
Tabell 4. Antalet områden på respektive arbetsplats där förändringen mellan
mätning 1 och mätning 3 inneburit en mellanstor eller liten negativ effekt, ingen
effekt eller en liten eller mellanstor positiv effekt (Cohen’s d).
Mellanstor Liten Ingen Liten Mellanstor
negativ negativ effekt positiv positiv
Humlans
öppna hemtjänst 1 8 3 1 0
Sländans
servicehus 0 3 5 5 0
Sländans
öppna hemtjänst 0 3 7 2 1
21

Tabell 5. Antalet hälsoutfallsområden på respektive arbetsplats där förändringen
mellan mätning 1 och mätning 3 inneburit en mellanstor eller liten negativ
effekt, ingen effekt eller en liten eller mellanstor positiv effekt (Cohen’s d).
Mellanstor Liten Ingen Liten Mellanstor
negativ negativ effekt positiv positiv
Humlans
öppna hemtjänst 0 1 5 2 0
Sländans
servicehus 0 1 5 2 0
Sländans
öppna hemtjänst 0 1 6 1 0
Lärande i arbetet
Som en del av den nya arbetstidsmodellen ökar satsningen på
kompetensutveckling, bl a i form av handledning. Ett särskilt intresse finns
därmed för att följa upp hur detta har påverkat de anställdas skattningar av
lärande i arbetet. Endast på ett område, att ha tid för att hålla sig uppdaterad, har
Toyota-gruppen förbättrats jämfört med referensgruppen. På övriga områden har
det skett en förändring över tid. Denna förändring är dock i motsatt riktning mot
den förväntade, d v s visar på en försämring i lärande över tid. Nedan följer
diagram över olika faktorer av betydelse för lärande i arbete. I analyserna
jämförs de tre olika arbetsplatser som infört Toyota-modellen med varandra.
Resultatet för arbetsplatserna var för sig visar att det inte skett någon signifikant
förbättring i lärande över tid. Däremot har det skett statistiskt säkerställda
försämringar på två områden på Humlans öppna hemtjänst: för tid att reflektera
och för skicklighet i arbetet. Dessa två aspekter av lärande i arbetet innehåller
frågor som berör om man är nöjd med kvaliteten på det arbete man gör, den
mängd arbete man gör, samt förmågan att lösa problem i arbetet.
22

13,5
11,5
9,5
7,5
5,5
Skicklighet i arbetet
Humlan
Sländans servicehus
Sländans öppna hemtjänst
13,5
Lära nytt
11,5
9,5
7,5
5,5
3,5
3,5
1,5
Före 6 månader 12 mån
1,5
Före 6 månader 12 mån
5,5
Tid att reflektera
5,5
Reflektion
4,5
4,5
3,5
3,5
2,5
2,5
1,5
Före 6 månader 12 mån
1,5
Före 6 månader 12 mån
4,5
4
3,5
3
2,5
2
1,5
Tid för uppdatering
Före 6 månader 12 mån
5
4,5
4
3,5
3
2,5
2
1,5
Håller mig uppdaterad
Före 6 månader 12 mån
23

Diskussion
Resultaten från projektet visar att Toyota-modellen inte varit förenad några
genomgående förbättringar avseende hälsa, välbefinnande och
arbetstillfredsställelse hos undersökningsdeltagarna. Införandet av Toyotamodellen
har endast haft positiv effekt på ett fåtal undersökta faktorer och dessa
effekter har huvudsakligen varit små. Dessutom framkom negativa effekter. På
många områden skedde inga förändringar alls.
Vid en jämförelse med referensgruppen framkommer positiva förändringar för
Toyota-modellen för diastoliskt blodtryck och midje/höft-kvot. När det gäller
det diastoliska blodtrycket beror dock förändringen främst på att det skett en
förhöjning i referensgruppen och inte på en positiv effekt av Toyota-modellen.
Vidare har referensgruppen förändrats mer (i positiv riktning) än Toyotagruppen
på tre områden: muskelbesvär, DHEAS, glukos och HbA1c
(långtidssocker).
Det är dock viktigt att notera att referensgruppen visat sig vara
otillfredsställande som jämförelsegrupp av två viktiga skäl: referensgruppen är
olik Toyota-gruppen redan vid mätningen före förändringen av arbetstidsmodell
och den har också ett stort bortfall. Det faktum att referensgruppen och
interventionsgruppen är alltför olika från början (vid första tidpunkten) innebär
en risk för att jämföra grupper med olika förutsättningar, alltså olika saker.
Vidare leder det relativt stora bortfallet i referensgruppen till att de som valt att
delta i undersökningen kanske inte är representativa för samtliga anställda på de
arbetsplatser som ingår i referensgruppen. Sammantaget blir eventuella
skillnader mellan referensgruppen och Toyota-gruppen därmed svårtolkade, och
det finns orsak till att vara försiktig med att dra slutsatser från jämförelsen
mellan dessa båda grupper.
När det gäller undersökningsdeltagarna är en stor majoritet kvinnor vilket är i
linje med den kvinnliga dominansen bland de anställda inom vård- och
omsorgssektorn. Resultatet är därmed i första hand giltigt för kvinnliga
anställda. När det gäller anställningens omfattning fanns det både hel- och
deltidsarbetande bland de undersökningsdeltagare som deltog i studien. I
praktiken kom projektet med arbetstidsförändring att innebära en
arbetstidsförkortning för dem som arbetade heltid (från 37 till 33 timmar per
vecka) men en uppgång eller bibehållen arbetstid för dem som redan innan
projektet arbetade mindre än 33 timmar per vecka. Samtliga har alltså arbetat 33
timmar per vecka under projekttiden. För de personer som arbetade heltid bestod
den faktiska förändringen alltså av en arbetstidsförkortning, medan den för
deltidsarbetande antingen innebar en ökning av arbetstiden eller en oförändrad
arbetstid, men med högre lön, då 33 timmars arbete renderade heltidslön. Dessa
24

grupper har analyserats för att undersöka eventuella skillnader i effekt av
projektet. Inga sådana skillnader framkom dock.
Bland de arbetsplatser som genomfört Toyota-modellen är problemen med
bortfall mycket små – en överväldigande majoritet av de anställda har valt att
delta i studien och har gjort så i alla tre mätningarna. Därmed är det intressant att
studera hur de skattningar som gjorts av de anställda i Toyota-gruppen har
förändrats över tid. Även vid en sådan jämförelse tycks dock effekterna av
förändringen i arbetstidsmodell vara mycket begränsad.
De tre arbetsplatser där Toyota-modellen infördes hade olika förutsättningar och
de påverkades också av olika händelser under året. Inom Humlans verksamheter
genomfördes en förändring i rutinerna kring biståndsbedömning strax efter den
första mätningen. Denna förändring skedde i princip samtidigt som den nya
arbetstidsmodellen infördes. Förändringen i biståndsbedömning upplevdes
mycket negativt av de anställda och är med stor sannolikhet orsak till den
försämring som skedde i Humlans verksamhet under projektets första halvår.
Samma förändring genomfördes inom Fjärilens öppna hemtjänst. Också där
försämrades värdena mellan den första och andra mätningen. Detta stärker
bilden av att det var förändringen av rutinerna för biståndsbedömning, snarare
än förändringen i arbetstidsmodell, som slog igenom i resultatet vid den andra
mätningen. Vid den tredje mätningen har värdena på flera av områdena sjunkit
igen och är i många fall tillbaka vid nivån vid den första mätningen.
Sammanfattningsvis är slutsatsen att införandet av förkortad arbetstid i
kombination med ändrad förläggning av arbetstiden inte leder till tillräckligt
goda resultat för att insatsen ska vara motiverad. Detta utesluter inte att
förkortad arbetstid är gynnsam för vissa individer. Som organisatorisk åtgärd
kan dock inte införandet av Toyota-modellen i hemtjänst och servicehus anses
vara framgångsrik. Med tanke på att genomförandet av denna typ av
arbetstidsmodell innebär höga kostnader bör effekterna vara tydligare och mer
entydigt positiva för att motivera en sådan insats. Resultaten från detta projekt
ska också ställas mot möjligheten att uppnå likvärdiga eller större förbättringar
med andra medel, t ex andra typer av hälsobefrämjande satsningar på
arbetsmiljö och arbetsorganisation.
25

Appendix 1.
Tabell 1. Medelvärden i olika faktorer för respektive arbetsplats före
förändringen, efter 6 månader samt efter 12 månader.
26

Tabell 1. Medelvärden för arbetsplatserna (före = augusti/september 2004, 6 mån = mars/april 2005, 12 mån = augusti/september 2005).
Humlans Sländans Sländans Fjärilens Fjärilsgårdens
öppna hemtjänst servicehus öppna hemtjänst hemtjänst servicehus
Före 6 mån 12 mån Före 6 mån 12 mån Före 6 mån 12 mån Före 6 mån 12 mån Före 6 mån 12 mån
Trivsel med
arbetet 4,22 3,52 3,67 4,10 4,10 3,90 3,89 4,00 3,89 4,22 3,56 3,78 3.38 3,31 3,38
Brist på
återhämtning 2,92 3,04 3,03 3,18 2,79 2,99 2,79 2,58 2,80 3,04 3,11 3,08 3,19 3,31 3,33
Obalans
Hem/arbete 5,42 3,81 4,96 6,05 5,58 6,26 5,81 5,69 5,00 6,25 6,00 6,40 7,83 7,88 7,17
Självskattad
ohälsa 2,04 2,35 2,39 2,75 2,67 2,54 2,44 2,13 2,00 2,35 2,29 2,24 2,11 2,56 2,22
Olust
inför arbetet 2,48 2,96 2,81 3,28 2,89 2,78 2,33 2,39 2,44 3,50 3,63 2,88 3,46 3,62 3,62
Krav 15,4 16,9 16,6 16,0 15,3 15,8 14,5 14,6 15,2 15,2 15,9 15,9 16,5 17,6 16,2
Brist på
kontroll 4,77 5,23 5,15 4,70 4,10 4,15 4,06 4,06 4,50 5,89 5,0 4,78 4,62 4,92 4,92
Stöd 20,3 18,7 19,4 17,7 18,7 18,6 17,0 17,6 17,2 16,8 16,1 17,2 16,6 15,4 17,4
27

Tabell 1 forts. Medelvärden för arbetsplatserna (före = augusti/september 2004, 6 mån = mars/april 2005, 12 mån = augusti/september 2005).
Humlans Sländans Sländans Fjärilens Fjärilsgårdens
öppna hemtjänst servicehus öppna hemtjänst hemtjänst servicehus
Före 6 mån 12 mån Före 6 mån 12 mån Före 6 mån 12 mån Före 6 mån 12 mån Före 6 mån 12 mån
Stress 2,71 2,93 2,84 3,02 2,85 2,93 2,91 2,67 2,64 2,78 3,08 3,13 3,22 3,15 3,22
Fysisk aktivitet 3,11 3,24 3,15 2,59 2,47 2,71 2,50 3,22 3,16 3,11 2,94 2,72 2,85 3,04 3,04
Arbetsförmåga 7,48 7,43 7,20 7,28 7,78 6,72 7,50 8,00 7,20 7,94 6,83 7,67 6,92 7,12 7,31
Muskelbesvär 4,12 3,84 3,92 3,18 2,82 3,76 3,33 3,06 3,17 4,00 3,75 4,00 2,83 3,08 2,17
Symptom 3,58 4,54 3,08 3,28 3,89 3,56 3,44 3,00 3,28 4,00 4,33 4,89 4,31 4,69 4,08
Välbefinnande 2,53 2,68 2,61 2,63 2,73 2,70 2,75 2,73 2,66 2,43 2,71 2,71 2,86 2,78 2,75
28

Tabell 1 forts. Medelvärden för arbetsplatserna (före = augusti/september 2004, 6 mån = mars/april 2005, 12 mån = augusti/september 2005).
Humlans Sländans Sländans Fjärilens Fjärilsgårdens
öppna hemtjänst servicehus öppna hemtjänst hemtjänst servicehus
Före 6 mån 12 mån Före 6 mån 12 mån Före 6 mån 12 mån Före 6 mån 12 mån Före 6 mån 12 mån
DHEAS 4,10 4,39 4,78 4,31 4,72 4,49 3,75 3,68 3,90 4,99 5,00 5,37 6,68 6,41 7,56
Glukos 5,17 5,02 5,17 4,97 4,87 5,09 5,10 5,19 5,33 5,06 4,13 4,99 5,15 4,87 5,63
HbA1c 4,48 4,42 4,51 4,52 4,33 4,41 4,53 4,49 4,45 4,43 4,20 4,12 4,61 4,46 4,,42
Prolaktin 8,03 9,92 9,72 9,78 11,03 10,85 8,32 8,41 7,90 7,34 9,47 8,21 6,78 8,58 8,38
SBT 118.4 124,5 118,8 113,1 111,2 111,9 119,6 124,3 119,3 116,4 114,4 112,8 106,9 117,9 114,2
DBT 79,7 85,3 78,2 74,4 78,3 74,5 81,8 86,5 82,9 79,1 81,5 81,2 73,7 81,0 79,6
Puls 69,5 67,3 69,7 64,0 65,5 65,4 64,0 65,9 64,6 68,5 69,1 69,0 63,3 66,8 79,2
Midje/höft-kvot 0,86 0,87 0,83 0,83 0,83 0,80 0,87 0,88 0,87 0,85 0,92 0,82 0,87 0,90 0,85
HbA1C = långtidssocker; SBT = Systoliskt blodtryck; DBT = Diastoliskt blodtryck
29