Förstudie inför renovering av äldre DP - Upplands Väsby kommun

upplandsvasby.se

Förstudie inför renovering av äldre DP - Upplands Väsby kommun

Förstudie inför renovering av äldre DP

Råd och riktlinjer

Stadsbyggnadskontoret September 2009

ARBETSMATERIAL


Medverkande

Beställare: Stadsbyggnadskontoret

Referensgrupp: Medarbetare från de

kommunala kontoren med ansvar för

följande område:

Arbetsgrupper med ansvarig:

Plan: Fredrik Drotte planchef,

Jaan Aamisepp; handläggare

Bygglov: Christer Jonsson

Trafik: Mats Olsson

Exploatering: Per-Olof Nilsson,

Ingvar Häll

Miljö: Birgitta Hillbom

Gata, allmän plats; Carl Bachman

VA: Nils Halvares

Park; natur: Nils Odén

Återvinning, deponi:

Beata Wall Aronsson

Konsult: White arkitekter genom

Åsa Hallén, Margaretha Nilsson,

Gustav Magnusson

Omslagsbild: Flygbild över de centrala delarna av Upplands Väsby


Innehåll

#1

Uppdraget Sid. 4

Projektets syfte och mål Sid. 5

Bakgrund Sid. 5

Omfattning Sid. 5

*Arbetsprocessen, beskrivning

*Myndighetskontakter

*Länsstyrelsen

*Boverket

*Sveriges kommuner och

landsting

*Brandförsvaret

*Gälllande planeringsunderlag

*PBL och gällande förordningar

*Översiktsplan, kommunala program

och beslut i övrigt mm

*Krav på miljöbedömning

*Detaljplaneprogram

#2

Inventering, detaljplaneunderlag Sid. 8

Plandata Sid. 9

*Markägoförhållande, servitut,

förordnande mm

Natur Sid. 9

*Park, natur mm

*Grundvatten

*Geoteknik

*Förorenad mark

*Radon

Kulturmiljöer Sid. 9

*Bebyggelsekaraktärer

Bebyggelse Sid. 9

*Typ av verksamhet, A-område

gäller ej längre mm

*Gestaltning utformningskrav

Service Sid. 9

*Kommunala verksamheter,

skola, förskola, äldreboende

*Mindre kommersiella verksamheter,

kiosk, frisör, fotvård mm

*Tillgänglighet

*Skyddsrum

Rekreation Sid. 9

*Lek, friluftsliv mm

Gator, trafik Sid. 9

*Gång-, cykel- och mopedtrafik

*Kollektivtrafik

*Biltrafik

*Parkering

Störningar Sid. 9

*Buller

*Vägtrafikbuller

*Järnvägsbuller

*Flygbuller

*Verksamheter i bostadsområden

Risker Sid. 11

*Översvämning

*Fastbränsleeldning

*Hästhållning

*Elektromagnetiskstrålning

*Strålning

Teknisk försörjning Sid. 12

*Dagvatten

*Värme

*El

*Tele, data

*Avfall

#3

Underlag för ändring av plankarta Sid. 16

Exempel på typ av ändringar som kan vara aktuella

Checklista

#4

Administrativa frågor Sid 18

Planens handläggning

Genomförandetid

Exploatering, huvudmannaskap, samverkan, avtal

Fastighetsrätt, fastighetsbildning, servitut, gemensamhetsanläggning

Ekonomi, planekonomi, ersättning inlösen avgifter o taxor

Tekniska frågor

#Bilaga1/3

Förordnande §113 BL

#Bilaga2/3

Saneringsplan för vägtrafikbuller

#Bilaga3/3

Kartor


#1

Uppdraget


#1

Projektets syfte och mål

Projektet syfte är att identifiera och

beskriva problematiken med främst äldre

detaljplaner som inte ändrats i samband

med att PBL (1987) trädde i kraft samt

att ta fram underlag och förutsättningar

för hur en ändring kan genomföras. En

översiktlig bedömning av kulturhistoriska

bebyggelsemiljöer i tätorten saknas

och ingår i projektet, dvs ett planeringsunderlag

för hur en ändring kan göras.

Målet är att med ett enkelt planförfarande

ändra dessa detaljplaner på så lämpligt

sätt som möjligt för att eftersträva dagens

moderna samhällskrav och rättsäkerhet

samt att bygglovhantering kan underlättas.

Bakgrund

I kommunen finns idag detaljplaner som

upprättats främst före 1987 då plan- och

bygglagen (PBL) trädde i kraft och där

kommunen får in bygglovansökningar på

åtgärder som kan vara lämpliga men där

gällande detaljplan inte medger det.

Det kan vara nya ansökningar och

tidigare inkomna bygglov som visar att

kommunen tidigare beviljat denna åtgärd

då dispenser gavs med större avvikelser

än vad som är möjligt idag m.a.p. rättssäkerheten.

Den enskilde fastighetsägaren

har svårt att förstå varför han eller

hon inte kan genomföra det grannen

tidigare har fått lov att göra. Det kan vara

byggnader som helt eller delvis ligger på

allmän platsmark och där ansökningar

med åtgärder som är lämpliga men där

detaljplaner inte medger detta. Andra

exempel är detaljplaner som är delvis

genomförda, t.ex. där allmän platsmark

för gator inte har lösts in och inte heller

byggts och där detta bör regleras.

Det finns exempel på oreglerad mark,

impedimentytor, mm som bör ges en ny

användning. Det finns också exempel på

fel användning, svartbyggen och brister

i infrastrukturen.

Omfattning

Omfattning av detaljplaner som berörs

bör utgå lämpliga avgränsningar snarare

än befintliga detaljplanegränser. Avgränsningen

bör göras m.a.p befintlig bebyggelsekaraktär

och önskan om framtida

karaktär samt justering m.a.p fastighetsgränser.

Byggrätt för huvudbyggnad ses

över och markanvändning justeras m.a.p

mark som inte får bebyggas(prickmark)

respektive mark som är natur respektive

parkmark. Byggrätten bör i första hand

utökas i enlighet med tidigare

medgiven byggrätt.

Preskriberade avvikelser från gällande

plan bör i ny detaljplan ges byggrätt.

Otillåten byggnation s.k svartbyggen bör

behandlas separat.

Ändring av detaljplan skall inte generellt

ge byggrätt för komplementbyggnad på

mark som inte får bebyggas.

Ändring av äldre detaljplaner omfattar

inte de planer som ingår i pågående

planering, område där ny användning

prövas eller där befintlig bebyggelse kan

kompletteras med ny bebyggelse(dessa

planer handläggs med normalt förfarande)

samt område där befintlig detaljplan

inte utgör problem.

Stadsbyggnadskontoret har identifierat

ca 130 detaljplaner av totalt 400 som kan

beröras av projektet.

De detaljplaner som berörs är följande:

Detaljplaner där genomförandetiden har

gått ut.

Detaljplaner som är upprättade före 1987

resp efter 1987.


#1

Arbetsprocess

Arbetet med förstudien har bedrivits

i projektform med en referensgrupp

där representanter för resp kommunal

verksamhet bidraget med material för att

samordna bakgrunden och problematiken

med de äldre detaljplanerna. En arbetsgrupp

för kulturmiljö med representanter

från plan, bygglov och Hembygdsföreningen

har gett värdefulla synpunkter och

kompletteringar till den rapporten. White

arkitekter har sammanställt materialet

dels i två rapporter ”Förstudie inför renovering

av äldre detaljplaner” med bilagor

samt ”Översiktlig bedömning av kulturhistoriska

bebyggelsemiljöer i tätorten.”

Myndighetskontakter

Följande myndigheter har kontaktats

under förstudien för att råd och riktlinjer.

LÄNSSTYRELSEN

Vid möte med länsstyrelsen den 17

september 2009 beskrevs projektet och

preliminärt innehåll i förstudien samt aktuella

frågeställningar i projektet. Länsstyrelsen

anser att projektet är ambitiöst

och intressant men känner ej till någon

annan kommun som arbetat på detta sätt.

Länsstyrelsen föreslår kommunen att

ta fram ett program för att beskriva och

informera om projektet.

SVERIGES KOMMUNER OCH

LANDSTING, SKL.

Vid kontakt med SKL, Jessica Andersson,

har de ingen tidigare erfarenhet av

att en kommun gjort en översyn av äldre

detaljplaner på det sätt som beskrivs, dvs

ett så samlat grepp om denna aktuella

frågeställning, och vill gärna ta del av

resultatet av förstudien.

För tolkning av PBL hänvisar SKL till

sin jurist Germund Persson, tel: 08-452

79 82,

e-post germund.persson@skl.se

RÄDDNINGSTJÄNSTEN

Kontakt har tagits med Brandkåren

Attunda, Jenny Magnusson, synpunkter,

råd och riktlinjer finns redovisade under

risker.

Gällande planeringsunderlag

PBL och gällande förordningar, Strategisk

kommunplan, Framtidens Upplands

Väsby (2005) motsvarar översiktsplan,

kommunala program och beslut i övrigt

mm

Förordnandet enligt 113 § BL gäller

numera som ett förordnande enligt 6

kap.19 § PBL enligt övergångsreglerna i

17 kap.19 § PBL Se vidare bilaga 1/3.

I kommande ändringar bör utredas vad

som finns preskriberat i strid mot gällande

plan och vad som vill vi fortsätta

strida mot/anamma

Behovsbedömning. En väl underbyggd

bedömning att planen inte antas leda till

betydande miljöpåverkan och en

underrättelse med motiverat ställningstagande

krävs för att enkelt förfarande skall

kunna användas.

Detaljplaneprogram

Länsstyrelsen föreslår att kommunen

tar fram ett program för hela tätorten

där förstudien utgör en grund att arbeta

vidare på. Ett program minskar risken för

att regeringen kan upphäva planerna om

någon överklagar och det ej finns stöd för

de åtgärder som planen anger.

Länsstyrelsen föreslår att kommunstyrelsen

ger byggnadsnämnden delegation att

hantera normalt förfarande som har med

dessa ändringar att göra, om det visar sig

att förfarande övergår från enkelt

till normalt.


#1

Karta över kommunens befintliga detaljplaner. För större karta se Bilaga3


#2

Inventering, detaljplaneunderlag


#2

Plandata

Läge, avgränsning, markägoförhållande.

Ev. servitut och förvarande enligt bilaga

1/3. Underlagsmaterial tas fram vid

till detaljplaneprogram.

Natur

Park, natur, mm. Underlagsmaterial tas

fram till detaljplaneprogram

Skyddet av grundvatten

Om befintlig detaljplan inte redovisar

skyddet av grundvattnet, bör detta föras

in i planbeskrivningen. Även om skyddsföreskrifterna

gäller, är framtagandet av

en ny detaljplan ett tillfälle att informera

berörda om behovet av skydd.

Vattendirektivet

Länsstyrelsen har i senare planyttranden

framfört att man i detaljplan ska beskriva

hur planen förhåller sig till skyddet av

yt- och grundvatten enligt Vattendirektivet.

Kommunen har börjat med att i

planbeskrivningen redogöra för hur planområdet

avvattnas och status på berört

vattenutdrag. Grundvattenförhållanden

beskrivs. En bedömning görs av vilka

frågor som är av betydelse för kommande

miljökvalitetsnormer för vatten kan

uppfyllas. Kommunen har konstaterat

att arbete enligt kommunens dagvattenpolicy

följer väl de ambitioner som kan

formuleras enligt vattendirektivet för

att skydda yt- och grundvatten och inte

rubba vattenbalanser

Geoteknik

Markföroreningar

Ny kunskap om ev förorenad mark bör

införas i planbeskrivningen.

Radon

Hänvisningar kan göras till översiktlig

markradonkarta samt i övrigt vilken

kunskap som finns inom kommunen om

området och dess byggnader.

Kulturmiljöer

Rapporten ” Översiktlig bedömning av

kulturhistoriska bebyggelsemiljöer i tätorten”

utgör underlag för bedömning av

de värden som bör uppmärksammas vid

ändring av detaljplan. Angivna riktlinjer

är en checklista för bedömning i varje

enskilt fall.

Fornlämningar och Fornminnen

Ingår i checklista för respektive detaljplan

att kontrollera

Bebyggelse

Underlagsmaterial tas fram till detaljplanerprogram

samt checklista och exempel

på äldre detaljplaner som bör renoveras.

Verksamheter i bostadsområden

En fråga som kan tänkas komma upp är

möjligheten att bedriva någon form av

mindre verksamhet i anslutning till sin

bostad. Det förekommer redan idag lokaler

för fotvård, hårvård mm i anslutning

till bostäder i renodlade bostadsområden.

Om verksamheter ska tillåtas måste

eventuellt ökad trafik och behov av parkeringsplatser

uppmärksammas.

A-område mm, flytande byggrätt och

gestaltning och utformningskrav. Underlagsmaterial

tas fram

till detaljplaneprogram

Service

Kommersiell service typ mindre verksamheter

såsom: kiosk, frisör, fotvård

mm bör ges en användningsbestämmelser

vid ändring av detaljplan.

Underlagsmaterial tas fram

till detaljplaneprogramet.

Rekreation

Lek, friluftsliv. Underlagsmaterial tas

fram till detaljplaneprogram

Gator och trafik

Gång-, cykel- och mopedtrafik

Kollektivtrafik

Biltrafik

Parkering

Underlagsmaterial tas fram

till detaljplaneprogram

Störningar

I äldre detaljplaner är det ofta så att risk

och störningar inte är uppmärksammade.

Befintliga bostäder kan ligga direkt i

anslutning till befintlig verksamhet som

kan orsaka miljöstörningar. Det är viktigt

att identifiera ev. risker och störningar i

respektive detaljplan som skall ändras.

Vägverket eller kommunen har

ansvar att åtgärda bef. bostäder

med oacceptabel ljudmiljö


#2

Buller

De långsiktiga riktvärdena för trafikbuller

ska eftersträvas. Kan krav ställas på

att inomhusvärdena ska uppfyllas vid

nybyggnation, även om detta inte står i

planbestämmelserna? Det tror MHK är

möjligt med stöd av nybyggnadsreglerna.

För att ställa krav på den yttre miljön,

planlösningar och/eller skärpta krav på inomhusnivåerna,

krävs stöd i detaljplanen.

En, i alla fall översiktlig, kartläggning av

befintlig bullersituation och situationen

år 2020 bör alltid göras. Bedömning av

inomhusmiljön får ske utifrån en schablon

vad en fasad kan dämpa.

Vägtrafikbuller

Väghållare är antingen Vägverket eller

kommunen. Äldre detaljplaner innehåller

befintliga bostäder i miljöer där

ljudnivån 55 dBA ekvivalent ljudnivå

överskrids utanför fasad och vid uteplats.

På sikt kommer väghållaren att

behöva åtgärda befintliga bostäder, som

har oacceptabel ljudmiljö.

Vid renovering av detaljplan bör övervägas

att ge förutsättningar för lokala

skydd. Det kan innebära att viss typ av

skärm tillåts inom prickmark. I valet av

höjd på skärmen utmed vägen, kan en

avvägning göras beroende på vad som

ska skyddas, utemiljön (trädgården)

och hur stor del av fasaden. En lägre

skärm kan skydda utemiljön och husets

bottenvåning, medan den övre våningen

kan skyddas genom fasadåtgärder så att

inomhusmiljön skyddas. Det ger då inte

möjlighet att sova med öppet fönster.

Även vid måttlig trafik, dvs ljudnivåer

under riktvärdena, kan detta vara svårt om

sovrummet vetter mot vägen och huset

ligger relativt nära. Enstaka passager ger

vid fönster på glänt lätt ljudnivåer över 45

dBA, vilket bedöms vara sömnstörande.

Tillkommande bostäder/bostadsutrymmen

måste klara riktvärdenas inomhusvärden.

Upplysning bör då även ges om

att det kan vara lämpligt att tänka på att

undvika att placera fönster till sovrum

mot närbelägen väg. Plats för uteplats

kan också diskuteras.

Placering av tillkommande bostadsutrymmen

bör också ske med tanke på att

en situation inte senare ska uppstå där

fastighetsägaren kräver att väghållaren

vidtar åtgärder mot bullerstörningen.

Som alternativ till byggda bullerskydd

kan väghållaren överväga åtgärder vid

källan, tex lågbullrande asfalt.

Järnvägsbuller

Vid renovering av detaljplan inom område

där de långsiktiga riktvärdena för

tågbuller överskrids, bör dialog tidigt ske

med Banverket. Banverket har utlovat ett

bättre stöd till kommunerna när det gäller

fysisk planering. Banverket är även intresserad

av en dialog vid bygglov inom

befintlig plan som ligger inom tågbullerexponerat

område.

Det som sägs under vägtrafikbuller ovan,

gäller även här:

Tillkommande bostäder/bostadsutrymmen

måste klara minst riktvärdenas

inomhusvärden. Upplysning bör då även

ges om att det kan vara lämpligt att tänka

på att undvika att placera fönster till

sovrum mot järnvägen. Plats för uteplats

kan också diskuteras.

Placering av tillkommande bostäder/bostadsutrymmen

bör också ske med tanke

på att en situation inte senare ska uppstå

där fastighetsägaren kräver att Banverket

vidtar åtgärder mot bullerstörningen.

Upplands Väsby kommun har för övrigt

i avtalen med Banverket 1991-92 åtagit

sig att bevaka bullerstörningar i tillkommande

bostäder och vårdlokaler.

10


#2

Flygbuller

De nu gällande riksintressesgränserna

ska redovisas. Tillämpning av dessa

torde innebära att det är OK att bygga

till ett hus inom område där 70dBAmax/

55dBAFBN överskrids. Om befintlig

plan innehåller byggrätt som inte har

utnyttjats, kan lov inte nekas. Ljudmiljön

inomhus bör bevakas både vid tillbyggnad

och nybyggnad.

Vibrationer

I befintliga områden kan finnas problem

med vibrationer. Detta bör beskrivas

liksom möjliga åtgärder för att

minska störningar.

Risker

Befintliga förhållanden med närhet mellan

bostäder och miljöfarlig verksamhet

kan beskrivas i ny plan med hänvisning

till Boverkets m.fl. råd. ”Bättre plats för

arbete” Behovet av hänsyn för att förhindra

störningar kan uppmärksammas.

Generellt gäller att för alla transporter

med farligt gods på primära och sekundära

sträckor gäller Länsstyrelsens anvisningar

och krav (De är under bearbetning

men befintliga gäller tills vidare).

Samma riktlinjer och krav gäller för

befintliga och nya etableringar av drivmedelsstationer,

dvs ”bensinmackar” för

bensin, diesel, gas mm.

Brandkåren anser att drivmedelsstationer

bör placeras i industriområde eller liknande

på skyddsavstånd enligt Länsstyrelsen

riktlinjer från bostadsbebyggelse.

Kommunen bör identifiera gasanläggningar

typ AGA eller Nobel och ange

skyddsavstånd till dessa. Företag som

bedriver dessa har hög risk och kan störa

och påverka omgivning betydligt.

I industriområde med ”farlig” verksamhet

bör säkerhet och skydd uppmärksammas

i detaljplanen och ev. skyddsavstånd

bör anges alt att en hänvisning anges

till gällande riktlinjer. Viktigt att detta

uppmärksammas i detaljplanen så att det

ej glöms bort vid lovgivning eller bygganmälan

och uppföljning.

Luftkvalitet

Planläggning får inte leda till att miljökvalitetsnorm

(MKN) överskrids.

Överskriden MKN är även hinder för ett

bygglov, oavsett vilken byggrätt planen

ger. Även när MKN inte överskrids finns

risk för hälsopåverkan pga luftföroreningar.

Luftföroreningssituationen ska

belysas. Det är särskilt viktigt att skydda

barn och ungdomar mot luftföroreningar.

Översvämning

Risk för naturkatastrof och översvämning

såsom 10 000-års flöde.

Fastbränsleeldning

MHK har ett relativt heltäckande underlag

när det gäller bedömning av områdets

förutsättningar att ventilera bort rökgaser.

Problem kan i vissa områden uppstå pga

omfattande eldning och/eller eldning i

kaminer med dålig förbränning.

En del nyare detaljplan har fått restriktioner

när det gäller vilken lokaleldstad som

får installeras. En planbestämmelse har

införts som i princip innebär att endast en

kamin med mycket god förbränning kan

installeras. Bestämmelsen har fått lite

olika formuleringar.

Förutsättningar för vedeldning bör belysas

i samband med renovering av detaljplan.

Ett områdes dåliga förutsättningar

att ventilera bort rökgaser, kan ingå som

informerande text i planbeskrivningen.

11


#2

MHK tror dock att det kan vara svårt att

införa begränsande planbestämmelser i

befintliga bostadsområden. Många områden

har redan ett stort antal kaminer av

äldre typ installerade.

Brandkåren påpekar att nya regler gäller

för sotning och brandskyddskontroll, se

anvisningar www.raddningsverket.se.

Brandkåren Attunda har myndighetsansvar

enligt lagen.

Kommunen ger bygglov för anläggningar

och då är det extra viktigt att kommunen

har rutin för informerar om ansökan för

sotning och brandskyddskontroll.

Hästhållning

Detta känns inte som en särskilt aktuell

fråga i UV i dessa planer. Olika skyddsavstånd

för att förhindra allergiska

besvär pga hästallergen, har diskuterats

genom åren. Risken för spridning med

vinden bedöms numera som liten. Den

stora spridningen av allergen sker via

kläder. Ridkläder används på bussar, till

skolan etc. Hästhållning nära bostäder

kan dock ge besvär med flugor och dålig

lukt. ”Kategoriboende” bedöms som OK

eftersom man själv väljer sitt boende.

Tillkommande hästverksamhet nära

befintliga bostäder är ett större problem.

Nya rättsfall för skyddsavstånd finns.

Elektromagnetisk strålning

Runt kraftledningar och transformatorstationer

men även runt elledningar och

elektriska apparater uppstår elektriska

och magnetiska fält samt lågfrekventa

elektromagnetiska fält. Fältets utbredning

avtar snabbt med avståndet. Elektriska

fält avskärmas lätt, medan magnetfält går

igenom byggnadsmaterial m.m.

Riktvärden saknas för befintlig bebyggelse.

Magnetfältsituationer i befintlig

bebyggelse kan beskrivas i ny plan.

Teknisk försörjning

Vatten o avlopp

Det finns vatten och avloppsledningar

som ligger på kvartersmark utan att det

i detaljplan finns något U-ormråde för

dessa. Teknik&Fastighet har identifierat

var dessa ledningar finns, se bilaga XX.

Vid ändring av detaljplan skall dessa

ledningar planläggas som U-område.

Dagvatten

Ny detaljplan bör redovisa kommunens

dagvattenpolicy. Områdets befintliga

dagvattenhantering ska beskrivas. Särskilt

bör uppmärksammas hur dagvatten

från större parkeringsytor tas om hand.

Om Teknik & Fastighet bedömer att

långsiktigt behov finns för att avsätta

mark för dagvattenanläggning, bör detta

göras.

Värme

Ledningsrätter för fjärrvärme mm skall

vid ändring av detaljplan planläggas som

U-område

El Tele, data

Ledningsrätter för el, tele och data mm

skall vid ändring av detaljplan planläggas

som U-område

12

Se avfallskartorna i sin helhet i bilagan


#2

Avfall

Återvinningscentralen Smedby

Återvinningscentralens strategiska läge

centralt i Upplands Väsby är av stor

betydelse för bl a servicen till kommuninvånarna.

Återvinningscentralen är

väl inarbetad och mycket välbesökt av

invånarna i kommunen. På anläggningen

finns också en omlastningsstation för

hushållssoporna. Det centrala läget medför

att transportsträckorna för hushållsavfallet

som hämtas av kommunens entreprenör

blir relativt korta. Detta avspeglar

sig i sin tur på entreprenadkostnaden och

därmed på avfallstaxan.

Återvinningsstationer

I Upplands Väsby kommun finns idag 14

återvinningsstationer placerade runt om i

kommunen, se bifogad karta bilaga 3/3.

De har en bra spridning i kommunen och

har haft sin nuvarande placering sedan år

2001. Det är av yttersta vikt att säkerställa

att dessa återvinningsstationer kan

vara kvar på sina nuvarande platser.

Problematik

Två av återvinningsstationerna kommer

att inom en snar framtid att försvinna i

och med att platserna kommer att bebyggas.

Det gäller återvinningsstationerna

på Norra parkeringen i Väsby centrum

och Hasselgatan. På båda dessa platser är

det önskvärt med en återvinningsstation.

En återvinningsstation placerad i Väsby

centrum bör troligen dimensioneras med

dubbla antalet behållare då man kan

förvänta sig att denna återvinningsstation

kommer att få ta emot många besökare.

Återvinningsstationen på Prästgårdsvägen

(Prästgårdmarken) är detaljplanelagd

men placerad precis bredvid ett soprum

med källsortering ägt av Väsbyhem. Det

skulle vara mer optimalt att hitta en annan

placering i Runby.

Områden i kommunen som saknar

återvinningsstation är Skälby/Brunnby

Vik och sydöstra hörnet av Bollstanäs.

En återvinningsstation som betjänar de

som bor inom det inringade områdena

önskvärt, karta 1. Dessutom bör de

centrala delen av Väsby kompletteras

med en ny återvinningsstation då Mässsingen

bebyggs med bostäder (se inringat

område på karta1). Det kan finnas ytterliggare

behov av att bygga ut antalet

återvinningsstationer i Upplands Väsby i

samband med att nya områden byggs.

Vid placering av nya återvinningsstationer

bör följande aspekter beaktas.

Hänsyn behöver tas till kommunens

utvecklingsplaner för boende och kommersiell

verksamhet samt var kommunen

har tillgång till mark. Placeringen bör

också ske utifrån var människor rör sig

ex köpcentra, pendeltågstationer. Stationerna

bör inte placeras där det finns risk

för dumpning av avfall. Hänsyn behöver

också tas till var den fastighetsnära

insamlingen finns. Uppgifter som vi idag

inte har tillgång till.

Ett riktvärde som finns för hur tätt återvinningsstationerna

bör placeras är att i

tätorter utan fastighetsnära insamling bör

en majoritet av hushållen ha tillgång till

en återvinningsstation inom ett avstånd

om högst 400 meter (överenskommelse

enligt Kommittédirektive 2008:97).

Områden där sopfordon har problem att

ta sig fram

Branta

backar vintertid

Enligt lag får sopbilar

får ej backa.

Risk att köra på

någon

Smala och trångagator

Återvändsgränder

utan vändplan

Sopor

inne i garage

Problemområden

13


#2

Områden där sopfordon har

problem att ta sig fram

Trånga områden

En problematik som har aktualiserats de

senaste åren är sophämtarnas arbetsmiljö.

Regeringens nollvision i trafiken har

inneburit att Vägverket tillsammans med

Arbetsmiljöverket har startat ”SopOla

projektet”. Detta innebär att sophämtarnas

psykosociala arbetsmiljö ska beaktas.

Sophämtarna ska inte vara rädda för att

köra på någon.

I Upplands Väsby finns det områden

som har en sophämtning som idag sker

via smala gator. En del av dessa gator

är inte avsedda för allmän biltrafik.

När liknande områden har granskats i

andra kommuner har Arbetsmiljöverket

uttalat att vägar som inte är avsedda

som bilvägar inte heller ska användas

av sopbilar. Främsta anledningen är att

sikten är begränsad vilket ökar risken för

att köra på någon person eller föremål. I

vissa fall saknas vändplan och sopbilen

måste backa för att utföra hämtningen,

att köra i trånga områden innebär därför

en stor psykisk påfrestning för chaufförerna.

Vintertid är risken ännu större i

dessa områden då snövallar kan begränsa

sikten och utrymmet ytterliggare och en

del av hämtningen sker när det är mörkt.

Kommunen samarbetar med entreprenören

för att ändra sophämtningen i dessa

områden.

Exempel på områden som är identifierade

finns i bilaga 3/3..

I dessa områden behöver sophämtningen

flytta ut från området så att sophämtarna

kan hämta från platser där bilen

kan angöra. De boende kan välja på att

tillsammans ordna en gemensam hämtnig

i större kärl eller i nedgrävda behållare

eller att var och en rullar ut sitt eget kärl

till farbar väg på hämtningsdagen. Båda

alternativen, gemensam eller enskild

hämtning, kräver att det finns en plats där

soporna kan hämtas. För många områden

är det ett problem att hitta en sådan plats.

Ibland kan lösningen vara att använda

kommunal mark till detta hämtstället.

Backiga vägar

I Upplands Väsby finns vägar som är så

pass backig att det vid vinterväglag medför

att sopbilen inte kan hämta soporna.

Här behöver soporna under vinterhalvåret

hämtas på åtkomlig närbelägen

plats. Problemet är att hitta en plats där

soporna kan hämtas.

Vägar utan vändplan i befintlig detaljplan

I Upplands Väsby kommun finns det

återvändsgator där det inte finns plats

för någon vändplan i detaljplanen. Detta

medför att sopbilen får backa en ansenlig

sträcka vilket inte är förenligt med en

god trafiksäkerhet. Ett exempel

är Ingeborgsväg.

Garage hämtning

Det finns områden där soporna hämtas i

garage. Denna hämtning ska på sikt arbetas

bort. Soporna måste då kunna hämtas

från en plats utanför husen.

14


#2

15


16

#3

Underlag för ändring av planhandling


CHECKLISTA FÖR ÄNDRING AV DETALJPLAN

ÄNDRING AV ÄLDRE DP NY DP ÖVR

Planbeskr

Plankarta

Genomförandebesk

Annan

ändring

NY DP

PLANDATA

Omfattning avgränsning, markägoförhållande,

karaktärsdrag, servitut, areal mm

x x x

TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDE

Riksintresse, översiktliga planer, kommunala

program, detaljplan och eller förordnande

se bilaga 1/3

x

x

NATUR

Mark och vegetation

x

Park/Natur på fastighet/tomtmark

x

x

x

Nyttjanderätt resp avtal betr allmän platsmark

kontrolleras och regleras

x

x

Större ändringar för park och natur av allmänt

intresse

x

Grundvatten

x

Geotekniska förhållande

x

Radon

Vid större påverkan

x

x

KULTUR

Är området med i bedömning av bebyggelse-miljöer

i tätorten – se bestämmelser nedan

x

x

17


ÄNDRING AV ÄLDRE DP NY DP ÖVR

Planbeskr

Plankarta

Genomförandebesk

Annan

ändring

NY DP

BEBYGGELSEOMRÅDEN

Bostäder befintliga som bör regleras, se exempel

plankarta

x x x

Bostäder, område som kan kompletteras med ny

bebyggelse

x

Bebyggelse som omfattas av bestämmelse A x x x

Bebyggelse som omfattas av bestämmelse A med

som kan kompletteras med ny bebyggelse

x

Verksamheter, typ mindre verksamheter, främst i

bostadsområde, frisör, kiosk, fotvård, litet cafe el

liknade bör ges användningsbestämmelser som

medger exempelvis centrumverksamhet,

beteckning C.

x

x

Tillgänglighet, beskriv

x

GESTALTNING

Utformningsbestämmelser ses över främst för

kulturhistoriska bebyggelsemiljöer.

Utformningsbestämmelser anpassas till syftet, dvs

att vind kan inredas, att takkupa kan tillåtas,

att balkong får glasas in mm

x

x

x

x

REKREATION

Lek, friluftsliv

Ev kompletterande beskrivning

x

18


ÄNDRING AV ÄLDRE DP NY DP ÖVR

Planbeskr

Plankarta

Genomförandebesk

Annan

ändring

NY DP

GATOR OCH TRAFIK

Lokalgata

Gata på allmän plats som inte är genomförd regleras

Gata på tomtmark regleras x x x

x

Gång- och cykelväg som inte är genomförd regleras

x

STÖRNINGAR

Buller, kontrolleras mot saneringsplan och

trafikbullerkarta

Inomhuskraven enlig BBR skall gälla

x

x

x

x

Vibrationer, beskrivs x x

Risker, beskrivs x x

Luftkvalitet

Om MKN överskrids

x x x

Översvämning, beskrivs

x

Fastbränsleeldning, beskrivs

x

Hästhållning, beskrivs x x

Elektromagnetisk strålning, beskrivs

x

19


ÄNDRING AV ÄLDRE DP NY DP ÖVR

Planbeskr

Plankarta

Genomförandebesk

Annan

ändring

NY DP

TEKNISK FÖRSÖRJNING

VA-försörjning, se bilaga 3/3

VA-ledningar som saknar U-område regleras

VA-ledningar där U-område ej överensstämmer med

ledningens placering regleras.

x

x

x

x

x

x

Dagvatten, beskrivs x x

Värme, el, tele och data

x

x

x

Ledningsrätter som saknar U-område regleras

Ledningsrätter där U-område ej överensstämmer

med ledningens placering regleras.

x

x

x

x

x

x

Avfall

Plats för återvinningsstationer och

återvinningscentraler ges byggrätt på lämpliga

platser se bilaga 3/3

x

x

x

Körväg, angöring för sopfordon på allmän plats

regleras så att backningsrörelse undviks

x

x

x

Transformatorstationer,

x

x

x

x

Byggrätt på egen mark

Ev möjlig flytande byggrätt på allmän platsmark

x

x

x

ANVÄNDNING, BESTÄMMELSER

Användningsbestämmelser ses över, ändras och

kompletteras mot avsedd användning och mot

dagens samhällskrav.

x

x

”Flytande byggrätt” då placeringen inte är exakt

definierad kan ges för mindre byggnader till

allmänhetens nytta typ transformatorstationer men

inte för återvinningsstationer

x

x

20


ÄNDRING AV ÄLDRE DP NY DP ÖVR

Planbeskr

Plankarta

Genomförandebesk

Annan

ändring

NY DP

EGENSKAPSBESTÄMMELSER

Kulturhistoriska bebyggelsemiljöer ges

bestämmelser som värnar karaktärsdragen

se checklista i dokument ”Översikt av

kulturhistoriska bebyggelsemiljöer i tätorten”

x

x

Plank i fastighetsgräns där det är lämpligt eller

nödvändig ges möjlighet (prickmark utgår)

x

x

Prickmark och kryssmark ses över, utgår om det inte

är lämpligt eller ett hinder

x

x

Inredning av vind ses över, ges möjlig byggrätt om

det är lämpligt

x

x

Takkupor, frontespiser mm ses över, tillåts om det är

lämpligt

x

x

Inglasning av balkonger prövas mot lämplighet och

checklista i dokument ”Översikt av kulturhistoriska

bebyggelsemiljöer i tätorten” Skärmtak, tak över

uteplatser, inglasning av uterum ges möjlig byggrätt

om det är lämpligt.

x

x

21


GATA I DETALJPLAN LIGGER

PÅ KVARTERSMARK (gult område,

fastighet 1:48-1:62)

I genomförandet har gatan fått en

annan förläggning än den som anges

i detaljplanen. Det betyder att fastigheterna

som berörs har delvis allmän

platsmark på entresidan och kan då ej

komplettera med något staket, skärmtak

ev. litet förråd eller liknade. Bör

regleras så att alla får kedjehusen får

samma byggrätt.

TOMTMARK (grönt område)

En del av fastighetens tomtmark är i detaljplan ALL-

MÄN PLATSMARK, dvs PARK eller NATUR.

Huvudmannaskapet för allmän plats kan ligga på kommunen

(det normala) eller på fastighetsägaren genom

samfällighet eller liknande. Fastighetsägaren har ingen

möjlighet att uppföra staket, mur, plank , komplementbyggnad,

typ friggebod eller liknande på denna yta av

tomten. Bör regleras.

BYGGD GATA LIGGER PÅ

KVARTERSMARK (vitt område,

fastighet 1:5, 1:8,1:10, 1:12,

1:14)

Lokalgata är normalt allmän platsmark

där kommunen har huvudmannaskapet.

Här ligger gatan på tomtmark dvs

en del av gatan ligger på en privat

fastighetsägares tomtmark och hindra

honom att uppföra staket, ev. skärmtak

över entre och liknande. Bör regleras.

FASTIGHETEN 1:35 ( grönt

område)

Hela fastigheten ligger i detaljplan på

ALLMÄN PLATSMARK, dvs PARK

eller NATUR Huvudmannaskapet för

allmän plats kan ligga på kommunen

(det normala) eller på fastighetsägaren

genom samfällighet eller liknande.

Fastighetsägaren har ingen möjlighet

att bygga till, bygga skärmtak, uppföra

staket, mur, plank , komplementbyggnad,

typ friggebod eller liknande på

denna yta av tomten. Bör regleras.

HUVUDBYGGNAD LIGGER PÅ

MARK SOM INTE FÅR BEBYG-

GAS

(gult område med prickar, fastighet

1:5, 1:8, 1:10, 1;12)

Fastighetens huvudbyggnad ligger delvis

på tomtmark som inte får bebyggas.

Det betyder att huvudbyggnaden

inte kan byggas till eller om även om

det är lämpligt så detaljplanen anger

att marken inte får bebyggas. Detta är

en följdeffekt av gatan inte byggts på

den plats som detaljplanen anger och

huvudbyggnaden fått placeras med en

avvikelse från detaljplan.

22


Exempel på detaljplan som behöver renoveras

Beteckning A (blått område)

Med A betecknades enligt äldre lagstiftning

all verksamhet med ett offentligt

organ som huvudman(stat, landsting,

kommun, statskyrka) men inte statliga

och kommunala bolag och liknande.

Efter PBL:s införande krävs att markens

användning är närmare angiven i detaljplanen,

för att bygglov skall kunna ges.

Allmänt ändamål är sålunda inte längre

en självstädig markanvändningskategori i

analogi med övriga användningsområde.

Beteckningen A bör inte längre användas

än för markreservat.

Användningsbestämmelse bör ändras till

S, SKOLA som gällerför skola, förskola

och alla typer av undervisningslokaler.

23


24

#4

Administrativa frågor


Planens handläggning

Detaljplanen bör handläggas med enkelt

förfarande

Genomförandetid

Genomförandetiden bör inte vara mer än

5 år.

Organisatoriska frågor

Exploatering

FÖRORDNANDE ENLIGT 113 § BL

SE PROMEMORIA, bilaga 1/3

Eventuella upphävanden av 113 § BL se

fastigheter som berörs i bilaga 1/3. Bevakas

i kommande ändringar av detaljplan.

Ekonomi, planekonomi, ersättning inlösen

avgifter o taxor

Teknik

Bilaga 1/3: Förordnande §113 BL, Promemoria

daterad 2009-02-24,Länsstyrelsen

i Stockholms län

Bilaga 1/3: Förordnande enlig 113 § BL

Bilaga 2/3: Saneringsplan för trafikbuller

Bilaga 3/3: Kartöversikt

Planöversikt

Prioriteringar - Karta från FD???

VA-karta

Avfallskarta

ALLMÄN PLATSMARK

Det finns en fastighet som är allmän

platsmark i detaljplan och som har

enskild fastighetsägare, dvs kommunen

är ej huvudman. Det är fastigheten

Vatthagen 1:1, gatumarken bör lösas in

av kommunen.

Fastighetsrätt, fastighetsbildning, servitut,

gemensamhetsanläggning huvudmannaskap,

samverkan, avtal

25

More magazines by this user
Similar magazines