Förstudie inför renovering av äldre DP - Upplands Väsby kommun
Förstudie inför renovering av äldre DP
Råd och riktlinjer
Stadsbyggnadskontoret September 2009
ARBETSMATERIAL
Medverkande
Beställare: Stadsbyggnadskontoret
Referensgrupp: Medarbetare från de
kommunala kontoren med ansvar för
följande område:
Arbetsgrupper med ansvarig:
Plan: Fredrik Drotte planchef,
Jaan Aamisepp; handläggare
Bygglov: Christer Jonsson
Trafik: Mats Olsson
Exploatering: Per-Olof Nilsson,
Ingvar Häll
Miljö: Birgitta Hillbom
Gata, allmän plats; Carl Bachman
VA: Nils Halvares
Park; natur: Nils Odén
Återvinning, deponi:
Beata Wall Aronsson
Konsult: White arkitekter genom
Åsa Hallén, Margaretha Nilsson,
Gustav Magnusson
Omslagsbild: Flygbild över de centrala delarna av Upplands Väsby
Innehåll
#1
Uppdraget Sid. 4
Projektets syfte och mål Sid. 5
Bakgrund Sid. 5
Omfattning Sid. 5
*Arbetsprocessen, beskrivning
*Myndighetskontakter
*Länsstyrelsen
*Boverket
*Sveriges kommuner och
landsting
*Brandförsvaret
*Gälllande planeringsunderlag
*PBL och gällande förordningar
*Översiktsplan, kommunala program
och beslut i övrigt mm
*Krav på miljöbedömning
*Detaljplaneprogram
#2
Inventering, detaljplaneunderlag Sid. 8
Plandata Sid. 9
*Markägoförhållande, servitut,
förordnande mm
Natur Sid. 9
*Park, natur mm
*Grundvatten
*Geoteknik
*Förorenad mark
*Radon
Kulturmiljöer Sid. 9
*Bebyggelsekaraktärer
Bebyggelse Sid. 9
*Typ av verksamhet, A-område
gäller ej längre mm
*Gestaltning utformningskrav
Service Sid. 9
*Kommunala verksamheter,
skola, förskola, äldreboende
*Mindre kommersiella verksamheter,
kiosk, frisör, fotvård mm
*Tillgänglighet
*Skyddsrum
Rekreation Sid. 9
*Lek, friluftsliv mm
Gator, trafik Sid. 9
*Gång-, cykel- och mopedtrafik
*Kollektivtrafik
*Biltrafik
*Parkering
Störningar Sid. 9
*Buller
*Vägtrafikbuller
*Järnvägsbuller
*Flygbuller
*Verksamheter i bostadsområden
Risker Sid. 11
*Översvämning
*Fastbränsleeldning
*Hästhållning
*Elektromagnetiskstrålning
*Strålning
Teknisk försörjning Sid. 12
*Dagvatten
*Värme
*El
*Tele, data
*Avfall
#3
Underlag för ändring av plankarta Sid. 16
Exempel på typ av ändringar som kan vara aktuella
Checklista
#4
Administrativa frågor Sid 18
Planens handläggning
Genomförandetid
Exploatering, huvudmannaskap, samverkan, avtal
Fastighetsrätt, fastighetsbildning, servitut, gemensamhetsanläggning
Ekonomi, planekonomi, ersättning inlösen avgifter o taxor
Tekniska frågor
#Bilaga1/3
Förordnande §113 BL
#Bilaga2/3
Saneringsplan för vägtrafikbuller
#Bilaga3/3
Kartor
#1
Uppdraget
#1
Projektets syfte och mål
Projektet syfte är att identifiera och
beskriva problematiken med främst äldre
detaljplaner som inte ändrats i samband
med att PBL (1987) trädde i kraft samt
att ta fram underlag och förutsättningar
för hur en ändring kan genomföras. En
översiktlig bedömning av kulturhistoriska
bebyggelsemiljöer i tätorten saknas
och ingår i projektet, dvs ett planeringsunderlag
för hur en ändring kan göras.
Målet är att med ett enkelt planförfarande
ändra dessa detaljplaner på så lämpligt
sätt som möjligt för att eftersträva dagens
moderna samhällskrav och rättsäkerhet
samt att bygglovhantering kan underlättas.
Bakgrund
I kommunen finns idag detaljplaner som
upprättats främst före 1987 då plan- och
bygglagen (PBL) trädde i kraft och där
kommunen får in bygglovansökningar på
åtgärder som kan vara lämpliga men där
gällande detaljplan inte medger det.
Det kan vara nya ansökningar och
tidigare inkomna bygglov som visar att
kommunen tidigare beviljat denna åtgärd
då dispenser gavs med större avvikelser
än vad som är möjligt idag m.a.p. rättssäkerheten.
Den enskilde fastighetsägaren
har svårt att förstå varför han eller
hon inte kan genomföra det grannen
tidigare har fått lov att göra. Det kan vara
byggnader som helt eller delvis ligger på
allmän platsmark och där ansökningar
med åtgärder som är lämpliga men där
detaljplaner inte medger detta. Andra
exempel är detaljplaner som är delvis
genomförda, t.ex. där allmän platsmark
för gator inte har lösts in och inte heller
byggts och där detta bör regleras.
Det finns exempel på oreglerad mark,
impedimentytor, mm som bör ges en ny
användning. Det finns också exempel på
fel användning, svartbyggen och brister
i infrastrukturen.
Omfattning
Omfattning av detaljplaner som berörs
bör utgå lämpliga avgränsningar snarare
än befintliga detaljplanegränser. Avgränsningen
bör göras m.a.p befintlig bebyggelsekaraktär
och önskan om framtida
karaktär samt justering m.a.p fastighetsgränser.
Byggrätt för huvudbyggnad ses
över och markanvändning justeras m.a.p
mark som inte får bebyggas(prickmark)
respektive mark som är natur respektive
parkmark. Byggrätten bör i första hand
utökas i enlighet med tidigare
medgiven byggrätt.
Preskriberade avvikelser från gällande
plan bör i ny detaljplan ges byggrätt.
Otillåten byggnation s.k svartbyggen bör
behandlas separat.
Ändring av detaljplan skall inte generellt
ge byggrätt för komplementbyggnad på
mark som inte får bebyggas.
Ändring av äldre detaljplaner omfattar
inte de planer som ingår i pågående
planering, område där ny användning
prövas eller där befintlig bebyggelse kan
kompletteras med ny bebyggelse(dessa
planer handläggs med normalt förfarande)
samt område där befintlig detaljplan
inte utgör problem.
Stadsbyggnadskontoret har identifierat
ca 130 detaljplaner av totalt 400 som kan
beröras av projektet.
De detaljplaner som berörs är följande:
Detaljplaner där genomförandetiden har
gått ut.
Detaljplaner som är upprättade före 1987
resp efter 1987.
#1
Arbetsprocess
Arbetet med förstudien har bedrivits
i projektform med en referensgrupp
där representanter för resp kommunal
verksamhet bidraget med material för att
samordna bakgrunden och problematiken
med de äldre detaljplanerna. En arbetsgrupp
för kulturmiljö med representanter
från plan, bygglov och Hembygdsföreningen
har gett värdefulla synpunkter och
kompletteringar till den rapporten. White
arkitekter har sammanställt materialet
dels i två rapporter ”Förstudie inför renovering
av äldre detaljplaner” med bilagor
samt ”Översiktlig bedömning av kulturhistoriska
bebyggelsemiljöer i tätorten.”
Myndighetskontakter
Följande myndigheter har kontaktats
under förstudien för att råd och riktlinjer.
LÄNSSTYRELSEN
Vid möte med länsstyrelsen den 17
september 2009 beskrevs projektet och
preliminärt innehåll i förstudien samt aktuella
frågeställningar i projektet. Länsstyrelsen
anser att projektet är ambitiöst
och intressant men känner ej till någon
annan kommun som arbetat på detta sätt.
Länsstyrelsen föreslår kommunen att
ta fram ett program för att beskriva och
informera om projektet.
SVERIGES KOMMUNER OCH
LANDSTING, SKL.
Vid kontakt med SKL, Jessica Andersson,
har de ingen tidigare erfarenhet av
att en kommun gjort en översyn av äldre
detaljplaner på det sätt som beskrivs, dvs
ett så samlat grepp om denna aktuella
frågeställning, och vill gärna ta del av
resultatet av förstudien.
För tolkning av PBL hänvisar SKL till
sin jurist Germund Persson, tel: 08-452
79 82,
e-post germund.persson@skl.se
RÄDDNINGSTJÄNSTEN
Kontakt har tagits med Brandkåren
Attunda, Jenny Magnusson, synpunkter,
råd och riktlinjer finns redovisade under
risker.
Gällande planeringsunderlag
PBL och gällande förordningar, Strategisk
kommunplan, Framtidens Upplands
Väsby (2005) motsvarar översiktsplan,
kommunala program och beslut i övrigt
mm
Förordnandet enligt 113 § BL gäller
numera som ett förordnande enligt 6
kap.19 § PBL enligt övergångsreglerna i
17 kap.19 § PBL Se vidare bilaga 1/3.
I kommande ändringar bör utredas vad
som finns preskriberat i strid mot gällande
plan och vad som vill vi fortsätta
strida mot/anamma
Behovsbedömning. En väl underbyggd
bedömning att planen inte antas leda till
betydande miljöpåverkan och en
underrättelse med motiverat ställningstagande
krävs för att enkelt förfarande skall
kunna användas.
Detaljplaneprogram
Länsstyrelsen föreslår att kommunen
tar fram ett program för hela tätorten
där förstudien utgör en grund att arbeta
vidare på. Ett program minskar risken för
att regeringen kan upphäva planerna om
någon överklagar och det ej finns stöd för
de åtgärder som planen anger.
Länsstyrelsen föreslår att kommunstyrelsen
ger byggnadsnämnden delegation att
hantera normalt förfarande som har med
dessa ändringar att göra, om det visar sig
att förfarande övergår från enkelt
till normalt.
#1
Karta över kommunens befintliga detaljplaner. För större karta se Bilaga3
#2
Inventering, detaljplaneunderlag
#2
Plandata
Läge, avgränsning, markägoförhållande.
Ev. servitut och förvarande enligt bilaga
1/3. Underlagsmaterial tas fram vid
till detaljplaneprogram.
Natur
Park, natur, mm. Underlagsmaterial tas
fram till detaljplaneprogram
Skyddet av grundvatten
Om befintlig detaljplan inte redovisar
skyddet av grundvattnet, bör detta föras
in i planbeskrivningen. Även om skyddsföreskrifterna
gäller, är framtagandet av
en ny detaljplan ett tillfälle att informera
berörda om behovet av skydd.
Vattendirektivet
Länsstyrelsen har i senare planyttranden
framfört att man i detaljplan ska beskriva
hur planen förhåller sig till skyddet av
yt- och grundvatten enligt Vattendirektivet.
Kommunen har börjat med att i
planbeskrivningen redogöra för hur planområdet
avvattnas och status på berört
vattenutdrag. Grundvattenförhållanden
beskrivs. En bedömning görs av vilka
frågor som är av betydelse för kommande
miljökvalitetsnormer för vatten kan
uppfyllas. Kommunen har konstaterat
att arbete enligt kommunens dagvattenpolicy
följer väl de ambitioner som kan
formuleras enligt vattendirektivet för
att skydda yt- och grundvatten och inte
rubba vattenbalanser
Geoteknik
Markföroreningar
Ny kunskap om ev förorenad mark bör
införas i planbeskrivningen.
Radon
Hänvisningar kan göras till översiktlig
markradonkarta samt i övrigt vilken
kunskap som finns inom kommunen om
området och dess byggnader.
Kulturmiljöer
Rapporten ” Översiktlig bedömning av
kulturhistoriska bebyggelsemiljöer i tätorten”
utgör underlag för bedömning av
de värden som bör uppmärksammas vid
ändring av detaljplan. Angivna riktlinjer
är en checklista för bedömning i varje
enskilt fall.
Fornlämningar och Fornminnen
Ingår i checklista för respektive detaljplan
att kontrollera
Bebyggelse
Underlagsmaterial tas fram till detaljplanerprogram
samt checklista och exempel
på äldre detaljplaner som bör renoveras.
Verksamheter i bostadsområden
En fråga som kan tänkas komma upp är
möjligheten att bedriva någon form av
mindre verksamhet i anslutning till sin
bostad. Det förekommer redan idag lokaler
för fotvård, hårvård mm i anslutning
till bostäder i renodlade bostadsområden.
Om verksamheter ska tillåtas måste
eventuellt ökad trafik och behov av parkeringsplatser
uppmärksammas.
A-område mm, flytande byggrätt och
gestaltning och utformningskrav. Underlagsmaterial
tas fram
till detaljplaneprogram
Service
Kommersiell service typ mindre verksamheter
såsom: kiosk, frisör, fotvård
mm bör ges en användningsbestämmelser
vid ändring av detaljplan.
Underlagsmaterial tas fram
till detaljplaneprogramet.
Rekreation
Lek, friluftsliv. Underlagsmaterial tas
fram till detaljplaneprogram
Gator och trafik
Gång-, cykel- och mopedtrafik
Kollektivtrafik
Biltrafik
Parkering
Underlagsmaterial tas fram
till detaljplaneprogram
Störningar
I äldre detaljplaner är det ofta så att risk
och störningar inte är uppmärksammade.
Befintliga bostäder kan ligga direkt i
anslutning till befintlig verksamhet som
kan orsaka miljöstörningar. Det är viktigt
att identifiera ev. risker och störningar i
respektive detaljplan som skall ändras.
Vägverket eller kommunen har
ansvar att åtgärda bef. bostäder
med oacceptabel ljudmiljö
#2
Buller
De långsiktiga riktvärdena för trafikbuller
ska eftersträvas. Kan krav ställas på
att inomhusvärdena ska uppfyllas vid
nybyggnation, även om detta inte står i
planbestämmelserna? Det tror MHK är
möjligt med stöd av nybyggnadsreglerna.
För att ställa krav på den yttre miljön,
planlösningar och/eller skärpta krav på inomhusnivåerna,
krävs stöd i detaljplanen.
En, i alla fall översiktlig, kartläggning av
befintlig bullersituation och situationen
år 2020 bör alltid göras. Bedömning av
inomhusmiljön får ske utifrån en schablon
vad en fasad kan dämpa.
Vägtrafikbuller
Väghållare är antingen Vägverket eller
kommunen. Äldre detaljplaner innehåller
befintliga bostäder i miljöer där
ljudnivån 55 dBA ekvivalent ljudnivå
överskrids utanför fasad och vid uteplats.
På sikt kommer väghållaren att
behöva åtgärda befintliga bostäder, som
har oacceptabel ljudmiljö.
Vid renovering av detaljplan bör övervägas
att ge förutsättningar för lokala
skydd. Det kan innebära att viss typ av
skärm tillåts inom prickmark. I valet av
höjd på skärmen utmed vägen, kan en
avvägning göras beroende på vad som
ska skyddas, utemiljön (trädgården)
och hur stor del av fasaden. En lägre
skärm kan skydda utemiljön och husets
bottenvåning, medan den övre våningen
kan skyddas genom fasadåtgärder så att
inomhusmiljön skyddas. Det ger då inte
möjlighet att sova med öppet fönster.
Även vid måttlig trafik, dvs ljudnivåer
under riktvärdena, kan detta vara svårt om
sovrummet vetter mot vägen och huset
ligger relativt nära. Enstaka passager ger
vid fönster på glänt lätt ljudnivåer över 45
dBA, vilket bedöms vara sömnstörande.
Tillkommande bostäder/bostadsutrymmen
måste klara riktvärdenas inomhusvärden.
Upplysning bör då även ges om
att det kan vara lämpligt att tänka på att
undvika att placera fönster till sovrum
mot närbelägen väg. Plats för uteplats
kan också diskuteras.
Placering av tillkommande bostadsutrymmen
bör också ske med tanke på att
en situation inte senare ska uppstå där
fastighetsägaren kräver att väghållaren
vidtar åtgärder mot bullerstörningen.
Som alternativ till byggda bullerskydd
kan väghållaren överväga åtgärder vid
källan, tex lågbullrande asfalt.
Järnvägsbuller
Vid renovering av detaljplan inom område
där de långsiktiga riktvärdena för
tågbuller överskrids, bör dialog tidigt ske
med Banverket. Banverket har utlovat ett
bättre stöd till kommunerna när det gäller
fysisk planering. Banverket är även intresserad
av en dialog vid bygglov inom
befintlig plan som ligger inom tågbullerexponerat
område.
Det som sägs under vägtrafikbuller ovan,
gäller även här:
Tillkommande bostäder/bostadsutrymmen
måste klara minst riktvärdenas
inomhusvärden. Upplysning bör då även
ges om att det kan vara lämpligt att tänka
på att undvika att placera fönster till
sovrum mot järnvägen. Plats för uteplats
kan också diskuteras.
Placering av tillkommande bostäder/bostadsutrymmen
bör också ske med tanke
på att en situation inte senare ska uppstå
där fastighetsägaren kräver att Banverket
vidtar åtgärder mot bullerstörningen.
Upplands Väsby kommun har för övrigt
i avtalen med Banverket 1991-92 åtagit
sig att bevaka bullerstörningar i tillkommande
bostäder och vårdlokaler.
10
#2
Flygbuller
De nu gällande riksintressesgränserna
ska redovisas. Tillämpning av dessa
torde innebära att det är OK att bygga
till ett hus inom område där 70dBAmax/
55dBAFBN överskrids. Om befintlig
plan innehåller byggrätt som inte har
utnyttjats, kan lov inte nekas. Ljudmiljön
inomhus bör bevakas både vid tillbyggnad
och nybyggnad.
Vibrationer
I befintliga områden kan finnas problem
med vibrationer. Detta bör beskrivas
liksom möjliga åtgärder för att
minska störningar.
Risker
Befintliga förhållanden med närhet mellan
bostäder och miljöfarlig verksamhet
kan beskrivas i ny plan med hänvisning
till Boverkets m.fl. råd. ”Bättre plats för
arbete” Behovet av hänsyn för att förhindra
störningar kan uppmärksammas.
Generellt gäller att för alla transporter
med farligt gods på primära och sekundära
sträckor gäller Länsstyrelsens anvisningar
och krav (De är under bearbetning
men befintliga gäller tills vidare).
Samma riktlinjer och krav gäller för
befintliga och nya etableringar av drivmedelsstationer,
dvs ”bensinmackar” för
bensin, diesel, gas mm.
Brandkåren anser att drivmedelsstationer
bör placeras i industriområde eller liknande
på skyddsavstånd enligt Länsstyrelsen
riktlinjer från bostadsbebyggelse.
Kommunen bör identifiera gasanläggningar
typ AGA eller Nobel och ange
skyddsavstånd till dessa. Företag som
bedriver dessa har hög risk och kan störa
och påverka omgivning betydligt.
I industriområde med ”farlig” verksamhet
bör säkerhet och skydd uppmärksammas
i detaljplanen och ev. skyddsavstånd
bör anges alt att en hänvisning anges
till gällande riktlinjer. Viktigt att detta
uppmärksammas i detaljplanen så att det
ej glöms bort vid lovgivning eller bygganmälan
och uppföljning.
Luftkvalitet
Planläggning får inte leda till att miljökvalitetsnorm
(MKN) överskrids.
Överskriden MKN är även hinder för ett
bygglov, oavsett vilken byggrätt planen
ger. Även när MKN inte överskrids finns
risk för hälsopåverkan pga luftföroreningar.
Luftföroreningssituationen ska
belysas. Det är särskilt viktigt att skydda
barn och ungdomar mot luftföroreningar.
Översvämning
Risk för naturkatastrof och översvämning
såsom 10 000-års flöde.
Fastbränsleeldning
MHK har ett relativt heltäckande underlag
när det gäller bedömning av områdets
förutsättningar att ventilera bort rökgaser.
Problem kan i vissa områden uppstå pga
omfattande eldning och/eller eldning i
kaminer med dålig förbränning.
En del nyare detaljplan har fått restriktioner
när det gäller vilken lokaleldstad som
får installeras. En planbestämmelse har
införts som i princip innebär att endast en
kamin med mycket god förbränning kan
installeras. Bestämmelsen har fått lite
olika formuleringar.
Förutsättningar för vedeldning bör belysas
i samband med renovering av detaljplan.
Ett områdes dåliga förutsättningar
att ventilera bort rökgaser, kan ingå som
informerande text i planbeskrivningen.
11
#2
MHK tror dock att det kan vara svårt att
införa begränsande planbestämmelser i
befintliga bostadsområden. Många områden
har redan ett stort antal kaminer av
äldre typ installerade.
Brandkåren påpekar att nya regler gäller
för sotning och brandskyddskontroll, se
anvisningar www.raddningsverket.se.
Brandkåren Attunda har myndighetsansvar
enligt lagen.
Kommunen ger bygglov för anläggningar
och då är det extra viktigt att kommunen
har rutin för informerar om ansökan för
sotning och brandskyddskontroll.
Hästhållning
Detta känns inte som en särskilt aktuell
fråga i UV i dessa planer. Olika skyddsavstånd
för att förhindra allergiska
besvär pga hästallergen, har diskuterats
genom åren. Risken för spridning med
vinden bedöms numera som liten. Den
stora spridningen av allergen sker via
kläder. Ridkläder används på bussar, till
skolan etc. Hästhållning nära bostäder
kan dock ge besvär med flugor och dålig
lukt. ”Kategoriboende” bedöms som OK
eftersom man själv väljer sitt boende.
Tillkommande hästverksamhet nära
befintliga bostäder är ett större problem.
Nya rättsfall för skyddsavstånd finns.
Elektromagnetisk strålning
Runt kraftledningar och transformatorstationer
men även runt elledningar och
elektriska apparater uppstår elektriska
och magnetiska fält samt lågfrekventa
elektromagnetiska fält. Fältets utbredning
avtar snabbt med avståndet. Elektriska
fält avskärmas lätt, medan magnetfält går
igenom byggnadsmaterial m.m.
Riktvärden saknas för befintlig bebyggelse.
Magnetfältsituationer i befintlig
bebyggelse kan beskrivas i ny plan.
Teknisk försörjning
Vatten o avlopp
Det finns vatten och avloppsledningar
som ligger på kvartersmark utan att det
i detaljplan finns något U-ormråde för
dessa. Teknik&Fastighet har identifierat
var dessa ledningar finns, se bilaga XX.
Vid ändring av detaljplan skall dessa
ledningar planläggas som U-område.
Dagvatten
Ny detaljplan bör redovisa kommunens
dagvattenpolicy. Områdets befintliga
dagvattenhantering ska beskrivas. Särskilt
bör uppmärksammas hur dagvatten
från större parkeringsytor tas om hand.
Om Teknik & Fastighet bedömer att
långsiktigt behov finns för att avsätta
mark för dagvattenanläggning, bör detta
göras.
Värme
Ledningsrätter för fjärrvärme mm skall
vid ändring av detaljplan planläggas som
U-område
El Tele, data
Ledningsrätter för el, tele och data mm
skall vid ändring av detaljplan planläggas
som U-område
12
Se avfallskartorna i sin helhet i bilagan
#2
Avfall
Återvinningscentralen Smedby
Återvinningscentralens strategiska läge
centralt i Upplands Väsby är av stor
betydelse för bl a servicen till kommuninvånarna.
Återvinningscentralen är
väl inarbetad och mycket välbesökt av
invånarna i kommunen. På anläggningen
finns också en omlastningsstation för
hushållssoporna. Det centrala läget medför
att transportsträckorna för hushållsavfallet
som hämtas av kommunens entreprenör
blir relativt korta. Detta avspeglar
sig i sin tur på entreprenadkostnaden och
därmed på avfallstaxan.
Återvinningsstationer
I Upplands Väsby kommun finns idag 14
återvinningsstationer placerade runt om i
kommunen, se bifogad karta bilaga 3/3.
De har en bra spridning i kommunen och
har haft sin nuvarande placering sedan år
2001. Det är av yttersta vikt att säkerställa
att dessa återvinningsstationer kan
vara kvar på sina nuvarande platser.
Problematik
Två av återvinningsstationerna kommer
att inom en snar framtid att försvinna i
och med att platserna kommer att bebyggas.
Det gäller återvinningsstationerna
på Norra parkeringen i Väsby centrum
och Hasselgatan. På båda dessa platser är
det önskvärt med en återvinningsstation.
En återvinningsstation placerad i Väsby
centrum bör troligen dimensioneras med
dubbla antalet behållare då man kan
förvänta sig att denna återvinningsstation
kommer att få ta emot många besökare.
Återvinningsstationen på Prästgårdsvägen
(Prästgårdmarken) är detaljplanelagd
men placerad precis bredvid ett soprum
med källsortering ägt av Väsbyhem. Det
skulle vara mer optimalt att hitta en annan
placering i Runby.
Områden i kommunen som saknar
återvinningsstation är Skälby/Brunnby
Vik och sydöstra hörnet av Bollstanäs.
En återvinningsstation som betjänar de
som bor inom det inringade områdena
önskvärt, karta 1. Dessutom bör de
centrala delen av Väsby kompletteras
med en ny återvinningsstation då Mässsingen
bebyggs med bostäder (se inringat
område på karta1). Det kan finnas ytterliggare
behov av att bygga ut antalet
återvinningsstationer i Upplands Väsby i
samband med att nya områden byggs.
Vid placering av nya återvinningsstationer
bör följande aspekter beaktas.
Hänsyn behöver tas till kommunens
utvecklingsplaner för boende och kommersiell
verksamhet samt var kommunen
har tillgång till mark. Placeringen bör
också ske utifrån var människor rör sig
ex köpcentra, pendeltågstationer. Stationerna
bör inte placeras där det finns risk
för dumpning av avfall. Hänsyn behöver
också tas till var den fastighetsnära
insamlingen finns. Uppgifter som vi idag
inte har tillgång till.
Ett riktvärde som finns för hur tätt återvinningsstationerna
bör placeras är att i
tätorter utan fastighetsnära insamling bör
en majoritet av hushållen ha tillgång till
en återvinningsstation inom ett avstånd
om högst 400 meter (överenskommelse
enligt Kommittédirektive 2008:97).
Områden där sopfordon har problem att
ta sig fram
Branta
backar vintertid
Enligt lag får sopbilar
får ej backa.
Risk att köra på
någon
Smala och trångagator
Återvändsgränder
utan vändplan
Sopor
inne i garage
Problemområden
13
#2
Områden där sopfordon har
problem att ta sig fram
Trånga områden
En problematik som har aktualiserats de
senaste åren är sophämtarnas arbetsmiljö.
Regeringens nollvision i trafiken har
inneburit att Vägverket tillsammans med
Arbetsmiljöverket har startat ”SopOla
projektet”. Detta innebär att sophämtarnas
psykosociala arbetsmiljö ska beaktas.
Sophämtarna ska inte vara rädda för att
köra på någon.
I Upplands Väsby finns det områden
som har en sophämtning som idag sker
via smala gator. En del av dessa gator
är inte avsedda för allmän biltrafik.
När liknande områden har granskats i
andra kommuner har Arbetsmiljöverket
uttalat att vägar som inte är avsedda
som bilvägar inte heller ska användas
av sopbilar. Främsta anledningen är att
sikten är begränsad vilket ökar risken för
att köra på någon person eller föremål. I
vissa fall saknas vändplan och sopbilen
måste backa för att utföra hämtningen,
att köra i trånga områden innebär därför
en stor psykisk påfrestning för chaufförerna.
Vintertid är risken ännu större i
dessa områden då snövallar kan begränsa
sikten och utrymmet ytterliggare och en
del av hämtningen sker när det är mörkt.
Kommunen samarbetar med entreprenören
för att ändra sophämtningen i dessa
områden.
Exempel på områden som är identifierade
finns i bilaga 3/3..
I dessa områden behöver sophämtningen
flytta ut från området så att sophämtarna
kan hämta från platser där bilen
kan angöra. De boende kan välja på att
tillsammans ordna en gemensam hämtnig
i större kärl eller i nedgrävda behållare
eller att var och en rullar ut sitt eget kärl
till farbar väg på hämtningsdagen. Båda
alternativen, gemensam eller enskild
hämtning, kräver att det finns en plats där
soporna kan hämtas. För många områden
är det ett problem att hitta en sådan plats.
Ibland kan lösningen vara att använda
kommunal mark till detta hämtstället.
Backiga vägar
I Upplands Väsby finns vägar som är så
pass backig att det vid vinterväglag medför
att sopbilen inte kan hämta soporna.
Här behöver soporna under vinterhalvåret
hämtas på åtkomlig närbelägen
plats. Problemet är att hitta en plats där
soporna kan hämtas.
Vägar utan vändplan i befintlig detaljplan
I Upplands Väsby kommun finns det
återvändsgator där det inte finns plats
för någon vändplan i detaljplanen. Detta
medför att sopbilen får backa en ansenlig
sträcka vilket inte är förenligt med en
god trafiksäkerhet. Ett exempel
är Ingeborgsväg.
Garage hämtning
Det finns områden där soporna hämtas i
garage. Denna hämtning ska på sikt arbetas
bort. Soporna måste då kunna hämtas
från en plats utanför husen.
14
#2
15
16
#3
Underlag för ändring av planhandling
CHECKLISTA FÖR ÄNDRING AV DETALJPLAN
ÄNDRING AV ÄLDRE DP NY DP ÖVR
Planbeskr
Plankarta
Genomförandebesk
Annan
ändring
NY DP
PLANDATA
Omfattning avgränsning, markägoförhållande,
karaktärsdrag, servitut, areal mm
x x x
TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDE
Riksintresse, översiktliga planer, kommunala
program, detaljplan och eller förordnande
se bilaga 1/3
x
x
NATUR
Mark och vegetation
x
Park/Natur på fastighet/tomtmark
x
x
x
Nyttjanderätt resp avtal betr allmän platsmark
kontrolleras och regleras
x
x
Större ändringar för park och natur av allmänt
intresse
x
Grundvatten
x
Geotekniska förhållande
x
Radon
Vid större påverkan
x
x
KULTUR
Är området med i bedömning av bebyggelse-miljöer
i tätorten – se bestämmelser nedan
x
x
17
ÄNDRING AV ÄLDRE DP NY DP ÖVR
Planbeskr
Plankarta
Genomförandebesk
Annan
ändring
NY DP
BEBYGGELSEOMRÅDEN
Bostäder befintliga som bör regleras, se exempel
plankarta
x x x
Bostäder, område som kan kompletteras med ny
bebyggelse
x
Bebyggelse som omfattas av bestämmelse A x x x
Bebyggelse som omfattas av bestämmelse A med
som kan kompletteras med ny bebyggelse
x
Verksamheter, typ mindre verksamheter, främst i
bostadsområde, frisör, kiosk, fotvård, litet cafe el
liknade bör ges användningsbestämmelser som
medger exempelvis centrumverksamhet,
beteckning C.
x
x
Tillgänglighet, beskriv
x
GESTALTNING
Utformningsbestämmelser ses över främst för
kulturhistoriska bebyggelsemiljöer.
Utformningsbestämmelser anpassas till syftet, dvs
att vind kan inredas, att takkupa kan tillåtas,
att balkong får glasas in mm
x
x
x
x
REKREATION
Lek, friluftsliv
Ev kompletterande beskrivning
x
18
ÄNDRING AV ÄLDRE DP NY DP ÖVR
Planbeskr
Plankarta
Genomförandebesk
Annan
ändring
NY DP
GATOR OCH TRAFIK
Lokalgata
Gata på allmän plats som inte är genomförd regleras
Gata på tomtmark regleras x x x
x
Gång- och cykelväg som inte är genomförd regleras
x
STÖRNINGAR
Buller, kontrolleras mot saneringsplan och
trafikbullerkarta
Inomhuskraven enlig BBR skall gälla
x
x
x
x
Vibrationer, beskrivs x x
Risker, beskrivs x x
Luftkvalitet
Om MKN överskrids
x x x
Översvämning, beskrivs
x
Fastbränsleeldning, beskrivs
x
Hästhållning, beskrivs x x
Elektromagnetisk strålning, beskrivs
x
19
ÄNDRING AV ÄLDRE DP NY DP ÖVR
Planbeskr
Plankarta
Genomförandebesk
Annan
ändring
NY DP
TEKNISK FÖRSÖRJNING
VA-försörjning, se bilaga 3/3
VA-ledningar som saknar U-område regleras
VA-ledningar där U-område ej överensstämmer med
ledningens placering regleras.
x
x
x
x
x
x
Dagvatten, beskrivs x x
Värme, el, tele och data
x
x
x
Ledningsrätter som saknar U-område regleras
Ledningsrätter där U-område ej överensstämmer
med ledningens placering regleras.
x
x
x
x
x
x
Avfall
Plats för återvinningsstationer och
återvinningscentraler ges byggrätt på lämpliga
platser se bilaga 3/3
x
x
x
Körväg, angöring för sopfordon på allmän plats
regleras så att backningsrörelse undviks
x
x
x
Transformatorstationer,
x
x
x
x
Byggrätt på egen mark
Ev möjlig flytande byggrätt på allmän platsmark
x
x
x
ANVÄNDNING, BESTÄMMELSER
Användningsbestämmelser ses över, ändras och
kompletteras mot avsedd användning och mot
dagens samhällskrav.
x
x
”Flytande byggrätt” då placeringen inte är exakt
definierad kan ges för mindre byggnader till
allmänhetens nytta typ transformatorstationer men
inte för återvinningsstationer
x
x
20
ÄNDRING AV ÄLDRE DP NY DP ÖVR
Planbeskr
Plankarta
Genomförandebesk
Annan
ändring
NY DP
EGENSKAPSBESTÄMMELSER
Kulturhistoriska bebyggelsemiljöer ges
bestämmelser som värnar karaktärsdragen
se checklista i dokument ”Översikt av
kulturhistoriska bebyggelsemiljöer i tätorten”
x
x
Plank i fastighetsgräns där det är lämpligt eller
nödvändig ges möjlighet (prickmark utgår)
x
x
Prickmark och kryssmark ses över, utgår om det inte
är lämpligt eller ett hinder
x
x
Inredning av vind ses över, ges möjlig byggrätt om
det är lämpligt
x
x
Takkupor, frontespiser mm ses över, tillåts om det är
lämpligt
x
x
Inglasning av balkonger prövas mot lämplighet och
checklista i dokument ”Översikt av kulturhistoriska
bebyggelsemiljöer i tätorten” Skärmtak, tak över
uteplatser, inglasning av uterum ges möjlig byggrätt
om det är lämpligt.
x
x
21
GATA I DETALJPLAN LIGGER
PÅ KVARTERSMARK (gult område,
fastighet 1:48-1:62)
I genomförandet har gatan fått en
annan förläggning än den som anges
i detaljplanen. Det betyder att fastigheterna
som berörs har delvis allmän
platsmark på entresidan och kan då ej
komplettera med något staket, skärmtak
ev. litet förråd eller liknade. Bör
regleras så att alla får kedjehusen får
samma byggrätt.
TOMTMARK (grönt område)
En del av fastighetens tomtmark är i detaljplan ALL-
MÄN PLATSMARK, dvs PARK eller NATUR.
Huvudmannaskapet för allmän plats kan ligga på kommunen
(det normala) eller på fastighetsägaren genom
samfällighet eller liknande. Fastighetsägaren har ingen
möjlighet att uppföra staket, mur, plank , komplementbyggnad,
typ friggebod eller liknande på denna yta av
tomten. Bör regleras.
BYGGD GATA LIGGER PÅ
KVARTERSMARK (vitt område,
fastighet 1:5, 1:8,1:10, 1:12,
1:14)
Lokalgata är normalt allmän platsmark
där kommunen har huvudmannaskapet.
Här ligger gatan på tomtmark dvs
en del av gatan ligger på en privat
fastighetsägares tomtmark och hindra
honom att uppföra staket, ev. skärmtak
över entre och liknande. Bör regleras.
FASTIGHETEN 1:35 ( grönt
område)
Hela fastigheten ligger i detaljplan på
ALLMÄN PLATSMARK, dvs PARK
eller NATUR Huvudmannaskapet för
allmän plats kan ligga på kommunen
(det normala) eller på fastighetsägaren
genom samfällighet eller liknande.
Fastighetsägaren har ingen möjlighet
att bygga till, bygga skärmtak, uppföra
staket, mur, plank , komplementbyggnad,
typ friggebod eller liknande på
denna yta av tomten. Bör regleras.
HUVUDBYGGNAD LIGGER PÅ
MARK SOM INTE FÅR BEBYG-
GAS
(gult område med prickar, fastighet
1:5, 1:8, 1:10, 1;12)
Fastighetens huvudbyggnad ligger delvis
på tomtmark som inte får bebyggas.
Det betyder att huvudbyggnaden
inte kan byggas till eller om även om
det är lämpligt så detaljplanen anger
att marken inte får bebyggas. Detta är
en följdeffekt av gatan inte byggts på
den plats som detaljplanen anger och
huvudbyggnaden fått placeras med en
avvikelse från detaljplan.
22
Exempel på detaljplan som behöver renoveras
Beteckning A (blått område)
Med A betecknades enligt äldre lagstiftning
all verksamhet med ett offentligt
organ som huvudman(stat, landsting,
kommun, statskyrka) men inte statliga
och kommunala bolag och liknande.
Efter PBL:s införande krävs att markens
användning är närmare angiven i detaljplanen,
för att bygglov skall kunna ges.
Allmänt ändamål är sålunda inte längre
en självstädig markanvändningskategori i
analogi med övriga användningsområde.
Beteckningen A bör inte längre användas
än för markreservat.
Användningsbestämmelse bör ändras till
S, SKOLA som gällerför skola, förskola
och alla typer av undervisningslokaler.
23
24
#4
Administrativa frågor
Planens handläggning
Detaljplanen bör handläggas med enkelt
förfarande
Genomförandetid
Genomförandetiden bör inte vara mer än
5 år.
Organisatoriska frågor
Exploatering
FÖRORDNANDE ENLIGT 113 § BL
SE PROMEMORIA, bilaga 1/3
Eventuella upphävanden av 113 § BL se
fastigheter som berörs i bilaga 1/3. Bevakas
i kommande ändringar av detaljplan.
Ekonomi, planekonomi, ersättning inlösen
avgifter o taxor
Teknik
Bilaga 1/3: Förordnande §113 BL, Promemoria
daterad 2009-02-24,Länsstyrelsen
i Stockholms län
Bilaga 1/3: Förordnande enlig 113 § BL
Bilaga 2/3: Saneringsplan för trafikbuller
Bilaga 3/3: Kartöversikt
Planöversikt
Prioriteringar - Karta från FD???
VA-karta
Avfallskarta
ALLMÄN PLATSMARK
Det finns en fastighet som är allmän
platsmark i detaljplan och som har
enskild fastighetsägare, dvs kommunen
är ej huvudman. Det är fastigheten
Vatthagen 1:1, gatumarken bör lösas in
av kommunen.
Fastighetsrätt, fastighetsbildning, servitut,
gemensamhetsanläggning huvudmannaskap,
samverkan, avtal
25
Change language