Sunda vanor ger bonus

din tidning om företagshälsovård från ab previa, nr 2/2008
H&M MAILORDER SATSAR
PÅ FRISPRÅKIGHET
EXPERTEN TIPSAR:
SÅ HÅLLER DU FORMEN I SOMMAR
9
FAKTORER SOM GÖR
DITT FÖRETAG FRISKT
AKZO NOBEL HÅLLER HÄLSAN HÖGT
Sunda vanor
ger bonus
INGER UNEBACK
är personalchef
på Akzo Nobel
i Stenungsund.

Innehåll
PRIMA
TEMA HÄLSA
02. Vad är det som gör vissa organisationer
friskare än andra?
Studien Hälsa och framtid
har identifierat faktorerna
som ger en positiv effekt på
sjukfrånvaron.
PÅ AKZO NOBEL
i Stenungsund tar sig
omsorgen om medarbetarna
många uttryck.
Friskvårdsaktiviteter på
arbetstid är ett.
05. På H&M Mailorder genomsyrar
hälsoarbetet hela organisationen.
Resultatet: en sund
arbetsplats med högt i tak och
låg sjukfrånvaro.
08. Akzo Nobel i Stenungsund har
inkluderat friskvård i bonussystemet
för de anställda. Effekten
är positiv på sjukfrånvaron och
trivseln.
10. Håll formen i sommar. Sju smarta
övningar som håller dig i trim.
12. Diplomering säkrar arbetsmiljöarbetet.
14. Trafikbranschen lever med
extra höga krav på säkerhet.
Hälso- och arbetsmiljöarbetet
på trafikföretagen kräver därför
kompetens med både bredd och
spets.
16. I en stor satsning ska Folksam
halvera antalet långtidssjukskrivna.
18. Previas tjänster inom
hälsofrämjande arbete.
previa prima
ansvarig utgivare harald abelin
redaktion katrin malm,
evalena andersson
produktion spoon publishing ab
omslagsfoto adam haglund
tryck vtt grafiska
issn 1651 – 8063
välkommen att kontakta prima via:
informationsavdelningen@previa.se
www.previa.se
Hemligheten
friska företag
Gör personalen delaktig, se dem som en resurs och
rekrytera chefer internt. Det är några av de råd man
kan utläsa av ny forskning om vad som utmärker
riktigt friska företag. text jesper harrie foto adam haglund
2 prima nr 2 2008

» Vi ville titta på friskfaktorer
på organisatorisk nivå.
Resultaten talar för att det
går att påverka sjuktalen
med rätt ledning och kloka
strategier«
bakom
antalet sjukskrivningsdagar i
Sverige minskade med 12 procent
2007, enligt statistik från SKL, Sveriges
kommuner och landsting. Den
högljudda debatten om landets höga
sjuktal börjar ge resultat. Åtskilliga
politiker och opinionsbildare har
försökt förklara varför så många är hemma från arbetet,
samtidigt som vår folkhälsa och arbetsmiljö ur ett
internationellt perspektiv är mycket god.
Vissa talar om att sjukförsäkringssystemet varit
felaktigt utformat och lett till ineffektiv behandling
och överutnyttjande. Andra lyfter fram de senaste
årens kraftiga produktivitetsökning som drivit upp
arbetstempot och lett till utslagning. Många har sökt
förklaringar på individnivå; att vi tar mindre ansvar
för vår egen hälsa, att vi känner efter mer när vi inte
är fullt friska.
Nu kommer ny forskning som vänder på
perspektivet. I stället för att studera sjuka individer
riktar man sökljuset mot friska organisationer. Forskningsprojektet
Hälsa och framtid lade nyligen fram
den andra av fyra delstudier som analyserar vad som
kännetecknar företag med låg sjukfrånvaro.
– Drivkraften bakom forskningsprojektet är de
höga sjuktalen men vi ville titta på friskfaktorer på
organisatorisk nivå eftersom vi redan har mycket
kunskap om individnivån, säger Gunnel Ahlberg,
forskare vid Institutionen för folkhälsovetenskap vid
Karolinska Institutet och ansvarig
för delstudie 2.
– Resultaten av vår studie
talar för att det går att påverka
sjuktalen med rätt ledning och
kloka strategier.
Delstudien omfattar 200
intervjuer med 38 privata företag,
i olika branscher och i olika
delar av landet, med fler än 75
anställda. Hälften av företagen
hade normal och hälften
påfallande låg sjukfrånvaro.
Analysen visar att friska företag
har ett antal gemensamma drag
GUNNEL AHLBERG är
forskare vid Institutionen
för folkhälsovetenskap
vid KI.
som skiljer dem från mindre friska. En kort sammanfattning
visar på vikten av gott ledarskap, värdering av
personalen, god kommunikation, delaktighet, kunskap
om sjukfrånvaron och långsiktighet.
I friska företag rekryteras ledarna i större utsträckning
internt och deras kännedom om verksamheten
och företagets värderingar anses viktig. Här finns
också i större utsträckning en generell ledarskapsfilosofi.
Bland annat framhålls ledarnas sociala kompetens
oftare.
När det gäller medarbetarna ses de i högre grad
som en resurs, kompetensutveckling ses som personligt
utvecklande och styrs inte enbart av verksamhetens
direkta behov.
när det gäller kommunikation använder de
friska företagen inte enbart formella informationsvägar.
Ledningen försöker ha mer direktkontakt med
medarbetarna och är öppen för kritik och diskussion.
Värderingarna i de friska företagen är väl kända
och präglar i större grad verksamheten än i mindre
prima nr 2 2008 3

FOTO: SCANPIX
CARL BENNET
är ordförande i
Hälsa och framtids
intressentgrupp.
» Det är viktigt att ledare och anställda
är synliga och att det finns en närhet
mellan dem«
FRISKFAKTORER
Friska företag är bättre på att:
Vara tydliga med vilket ansvar
ledarna har
Se medarbetarna som en resurs
Få medarbetarna delaktiga i beslut
och ta vara på deras idéer
Värdera social kompetens
friska företag. Här finns oftare en uttalad förväntan
om att medarbetarna ska vara delaktiga i det löpande
förbättringsarbetet och rutiner för detta.
friska företag har god kunskap om sin kortoch
långtidsfrånvaro och har i större utsträckning
strategier för att arbeta med de frågorna. Friska
företag arbetar dessutom mer långsiktigt och har tydligare
gränser för sina medarbetares befogenheter och
begränsningar.
Gunnel Ahlberg varnar för att se studien som ett
smörgåsbord där man kan välja åtgärder efter tycke
och smak.
Se till att företagets värderingar är
välkända för alla
Planera verksamheten långsiktigt
Vara öppna för diskussion och kritik
Rekrytera ledare och medarbetare
internt
Ha kunskap om sjukfrånvaron.
– Studiens viktigaste budskap är att allt hänger
ihop. Resultaten presenteras under kända rubriker
som till exempel ledarskap men fynden är integrerade
med varandra. Man kan inte bara ta en sak och jobba
med den.
Hon menar att en bra början kan vara skapa ett
öppet samtalsklimat.
– Studien visar att det är högt i tak i de friska
företagen. Åtskilliga intervjupersoner berättade om
hur anställda kunde gå in till sin vd och säga ifrån. I
en organisation som har beredskap att ta emot kritik
– och viljan att göra något åt saken – får man reda på
anledningen till sådant som inte fungerar.
Forskningsprojektet Hälsa och framtid finansieras
främst av AFA Försäkring och tjänstepensionsföretaget
Alecta, ur vilkas register de intervjuade företagen
har hämtats, men stöds också av ett antal fackförbund,
Svenskt Näringsliv och Företagarna.
Medfinansiär och ordförande för projektet är industrimannen
Carl Bennet.
– Hälsofrämjande arbete är en sällsynt viktig fråga
av många skäl. Ett är att det är viktigt för att personalen
mår bra, ett annat att det är viktigt för företagets
utveckling och konkurrenskraft, säger han.
Carl Bennet menar att studien ger vetenskapligt
stöd till många erfarenheter han gjort som företagsledare.
– Det viktigaste är att man förstår att ledarskap
och organisation har betydelse för personalens hälsa.
Att det är viktigt att ledare och anställda är synliga
och att det finns en närhet mellan dem. Det gäller att
arbeta förebyggande och ge den här frågan stor uppmärksamhet.
stella triches, hälsoutvecklare på Previa, är inte
heller förvånad över studiens resultat.
– Jag känner igen det mesta men det är väldigt
positivt att få det bekräftat.
Hon är ekonom i botten och använder emellanåt
sin bakgrund för att motivera hälsofrämjande åtgärder
när hon talar med chefer.
– Man tycker att det ska räcka att säga att personal
som mår bra presterar bättre på jobbet men ibland får
jag lyfta fram ekonomiska incitament.
Hon håller kurser för chefer om hälsofrämjande
ledarskap men påpekar att även om Previa erbjuder
flera tjänster som kan hjälpa företag att bli friskare på
organisationsnivå, så är grunden för ett samarbete ett
förutsättningslöst samtal.
– När företag frågar mig vad vi kan erbjuda så frågar
jag vad de vill uppnå. När jag får en helhetsbild av
företaget och ser vilka insatser som redan görs så ser
jag var vi kan vara med och hjälpa.
läs mer om projektet och alla rapporter:
www.folkhalsoguiden.se/halsaochframtid
4 prima nr 2 2008

EWA CRONEHAG är
arbetsmiljöansvarig
på H&M Mailorder.
Frispråkig personal gör
h&m mailorder sundare
Frispråkiga medarbetare och prestigelösa chefer. Det är h&m Mailorders recept
för en friskare organisation. text jesper harrie foto adam haglund
vi träffas i ett mötesrum kallat Trend och det är
kanske inte så konstigt. HR-ansvariga Helen Fleetwood
arbetar trots allt i ett modeföretag. Men det
hälsofrämjande arbetet på H&M Mailorder i Borås
styrs av annat än trender.
– Vi ser hälsofrämjande arbete på organisationsnivå
som en helhet; hälsa, ledarskap, arbetsmiljö och bra
kommunikation. Vi har inte några hierarkiska kommunikationsvägar,
det är oerhört prestigelöst inom
H&M. Det är vår företagskultur, säger hon.
Textilstaden Borås har länge förknippats med
postorder. Men tiderna förändras och Sveriges största
modeföretag kallar i dag sin distanshandelsenhet
på orten för H&M Mailorder. Här arbetar cirka 500
personer med att ta emot beställningar och skicka ut
mjuka paket till kunder i hela Norden. Ett arbete som
kan vara både stressigt och oförutsägbart.
– I modebranschen händer det saker hela tiden,
man vet aldrig vad som kommer att sälja. Kollektionerna
byts ut hela tiden. Att ha rätt vara på rätt plats i
rätt tid – det är svårigheten i distanshandel, säger Ewa
Cronehag, arbetsmiljöansvarig.
Hon har bland annat haft till uppgift att få bukt
med en relativt hög sjukfrånvaro. Dagens nivå på
under fem procent är en minskning med två procentenheter
på två år. Men inriktningen på det hälsofrämjande
arbetet har förändrats.
– Vi har gått från ett sjukvårdstänk till ett hälsofrämjande
och förebyggande arbete. Från traditionella
hälsokontroller till att ta ett större grepp, berättar hon.
år 2005 började H&M Mailorder samarbeta med
Previa. Anledningen var en stor hälsoprofilundersökning
som H&M Sverige genomförde året innan.
Många telefonbeställningar
blir det.
prima nr 2 2008 5

» Det är viktigt att det inte blir
korta insatser utan att man håller
intresset vid liv och gör hälsoarbetet
till en del av vardagen«
JAANA ENGLUND,
hälsopedagog på
Previa.
Resultatet visade på behovet av livsstilsförändringar
hos personalen, i synnerhet hur man förhöll sig till
kost, motion och rökning.
Tillsammans med Previa arrangerade man föreläsningar
för personal och ledare på temat Friskare
arbetsplatser. Bland personalen rekryterades särskilda
hälsocoacher som fick utbildning under arbetstid.
– Det var viktigt att få med personer som brinner
för hälsoarbete så att de i sin tur kunde få med sig
andra, berättar Ewa Cronehag.
Hälsoarbetet bedrivs med ett nytt tema för varje år
för att motivera och stimulera personalen.
– Det är viktigt att det inte blir korta insatser utan
att man håller intresset vid liv och gör hälsoarbetet till
en del av vardagen, säger Ewa Cronehag.
Temat 2005 var Kost och motion, 2006 Balans
mellan familj och arbete, och i dag arbetar man med
Styrka och ergonomi.
h&m mailorder arbetar även för att göra själva
organisationen hälsofrämjande. Under våren får alla
chefer utbildning i hälsofrämjande ledarskap.
Sedan tre år arbetar man även för att göra de regelbundna
utvecklingssamtalen mellan chef och anställd
till ett verktyg för att öka trivseln och åtgärda problem.
Cheferna utbildas i att ge feedback med utgångspunkt
i en modell för det optimala utvecklingssamtalet.
– Samtalet blir nästan en medarbetarenkät fast i
dialogform och hjälper oss att prioritera rätt saker,
säger Helen Fleetwood. Alla samtal hålls inom en kort
tidsperiod för att vi ska få en bra värdemätare på hur
företaget mår. Vi från personalavdelningen hjälper till
att formulera aktuella övergripande frågor som till
exempel arbetsgemenskap och trivsel.
Det individuella samtalet föregås av möten i
arbetsgruppen där man diskuterar frågor som kan
ge näring till det enskilda mötet senare. En sammanställning
av alla utvecklingssamtal ger en bra bild av
organisationen och behovet av förbättring.
jaana englund, hälsopedagog vid Previa
och kundansvarig för H&M Mailorder i Borås, tycker
att företaget arbetar bra med hälsofrämjande insatser.
– Oftast jobbar företag med individer och grupper
men H&M Mailorder har höjt ribban.
De har ställt sig frågan hur organisationen kan bidra
när det gäller hälsa och insett att hälsofrämjande
arbete inte bara handlar om kost och motion.
Men den hälsofaktor som kanske är allra viktigast
finns på plats sedan länge: företagets värderingar.
6 prima nr 2 2008

HELEN FLEETWOOD,
HR-ansvarig på H&M
Mailorder, arbetar
för en helhetssyn
på hälsofrämjande
arbete.
– H&M:s värderingar är väldigt sunda, det är en
bas för allt vi gör, berättar Helen Fleetwood.
Hon torde veta vad hon talar om. Efter ett 16 år
långt mellanspel hos konkurrenten Kappahl kom hon
förra året tillbaka till H&M där karriären en gång
började. Och hon känner igen sig.
– Vi har alltid uppmuntrat medarbetare att lägga
sig i och ta egna initiativ. En nyanställd kan uppleva
det som väldigt rörigt i början men det finns en ordning
i röran, säger Helen Fleetwood.
Syftet är att stimulera personalen att ständigt förbättra
verksamheten men också att främja personlig
utveckling.
– Vi vill internrekrytera så mycket som möjligt så
att människor kan växa i företaget. Vi tycker det är
viktigt att man lär sig verksamheten från grunden.
En miljö där anställda uppmuntras att vara frispråkiga
förutsätter trygga chefer som inte ägnar sig åt att
försvara revir, säger Helen Fleetwood.
– Vi har aldrig haft problem med det. H&M har
väldigt bra internutbildningar som formar de ledare
vi vill ha.
Hon märker en stor attitydförändring till hälsofrämjande
arbete i dagens arbetsliv.
– Tidigare kunde det vara ett problem att cheferna
glömde bort de mjuka frågorna men sedan man
började mäta hälsoeffekterna har de blivit mer intresserade.
Mitt arbete handlar mycket om att visa sådana
effekter, säger hon.
– Men det blir fel när man delar upp frågor i hälsa,
ekonomi och annat. Frågorna går in i varandra. Det
handlar om ledarskap, medarbetarskap, vad vi ska
vara kända för och vilket arbetsklimat vi ska ha.
Ewa Cronehag märker att ämnet börjar dyka upp
redan vid anställningsintervjun.
– Vi får inte sällan frågan vid rekryteringar: Hur
har ni det med hälsoarbetet?
SÅ GJORDE H&M MAILORDER I BORÅS
UTMANING: H&M Mailorder i Borås brottades
med en relativt hög sjukfrånvaro
på cirka sju procent.
LÖSNING: Hela organisationen engagerades
i att gå från ett sjukvårdstänk
till hälsofrämjande och förebyggande
arbete. Tillsammans med Previa anordnades
föreläsningar på temat friskare
arbetsplatser, utbildning av hälsocoacher
och utbildning av alla chefer i
hälsofrämjande ledarskap.
RESULTAT: Hälsoarbetet blir en naturlig
del av vardagen och sjukfrånvaron har
hittills minskat med två procent på
två år.
LÄS MER: Om Previas tjänster på
sidan 18.
prima nr 2 2008 7

Kemiföretaget som
satsar på fysiken
Medarbetarna trivs och få är sjuka. Akzo Nobel i Stenungsund fortsätter
att satsa på hälsoarbete. Gympapass på arbetstid och motionsmål i bonusprogrammet
ska göra personalen ännu friskare. text jesper harrie foto adam haglund
LOTTA RAHM är hälsoutvecklare
på Previa
och kontaktperson
gentemot Akzo Nobel i
friskvårds- och hälsofrämjande
frågor.
– upp och sträck, rulla axlarna – och skaka loss!
Och så tar vi den där övningen för händerna som är
så viktig när vi sitter och jobbar vid våra datorer!
Personalchef Inger Uneback leder morgongympan
med ett stort leende på läpparna. Tio medarbetare böjer,
sträcker och tänjer framför panoramafönster med
hänförande utsikt över Askeröfjärden och Tjörnbron.
I Akzo Nobels kontorshus i Stenungsund gympas
det några minuter varje morgon, en grupp på varje
våning. På eftermiddagen plockar man fram hantlarna
och kör ett kort pass till. Gympan är frivillig och
hälften av de två hundra medarbetarna i kontorshuset
brukar delta.
– Gympan betyder oerhört mycket för dem som
inte rör på sig annars. Vi har ganska hög medelålder i
företaget, många har stillasittande och stressiga jobb.
Men bra kondition sänker stressnivån, säger Karin
Axelsson, motionsledare och medlem av företagets
friskvårdskommitté.
Vi slår oss ner i Inger Unebacks tjänsterum efter
gympan; Inger, Karin, motionsledaren Stig Karlsson
och Lotta Rahm, hälsoutvecklare på Previa och
kontaktperson gentemot Akzo Nobel i friskvårds- och
hälsofrämjande frågor.
– Företaget har mycket eget friskvårdsarbete. Min
uppgift är att hjälpa dem få en bra struktur på allt de
gör, berättar Lotta Rahm.
Vid kemijättens anläggningar i Stenungsund finns
även ett antal hälsoinspiratörer – anställda med friskvårdsutbildning
– som har till uppgift att informera
och inspirera kollegor till ett sundare liv. Till stöd för
samtalen har de resultaten av företagets regelbundet
återkommande medarbetarenkäter som fångar upp
hur personalen mår, hur de trivs på jobbet och vad de
tycker om arbetsmiljön.
men trots att enkäterna visar att personalen
trivs och sjukfrånvaron ligger på under tre procent så
är inte Inger Uneback nöjd.
– Man kan fråga sig varför vi ska jobba så mycket
med friskvård när personalen ändå trivs och mår bra,
säger hon.
– Men min utgångspunkt i det hälsofrämjande
arbetet är frågan varför vi går till jobbet. Det handlar
om att medarbetarna ska känna motivation och
entusiasm. Vi ska vara en attraktiv arbetsplats, det är
viktigt eftersom vi konkurrerar med många företag
om personalen. Friskvård kan vara en av de saker som
lockar nya medarbetare.
Inger Uneback har medverkat till att friskvården letat
sig in i företagets bonusprogram. För att få det maximala
bonusbeloppet på 15 000 kronor ska medarbetaren,
förutom att nå förbättrings- och prestationsmål,
motionera minst två gånger trettio minuter i veckan.
8 prima nr 2 2008

INGER UNEBACK är
personalchef på Akzo
Nobel i Stenungsund,
» Min utgångspunkt
i det hälsofrämjande
arbetet är frågan
varför vi går till
jobbet. Vi ska vara en
attraktiv arbetsplats«
SÅ GJORDE AKZO NOBEL
UTMANING: Att vara en attraktiv arbetsplats för medarbetarna
är viktigt i konkurrensen om personalen.
Friskvård är ett sätt att behålla medarbetare och locka
nya.
LÖSNING: Integration av det hälsofrämjande arbetet
i organisationen. Ett kollektivt hälsomål för alla anställda
och ett bonussystem som inkluderar motion.
RESULTAT: Motiverade och friska medarbetare, samt en
konstant låg sjukfrånvaro på under tre procent.
LÄS MER: Om Previas tjänster på sid 18.
Hälsomålet är kollektivt, minst 80 procent av personalen
ska nå målet för att alla medarbetare ska få
full pott: 20 procent av bonusbeloppet.
– Man får välja aktivitet själv, ta en rask promenad
eller delta i någon aktivitet vi själva arrangerar,
säger Inger Uneback och visar upp ett imponerande
schema där företagets egna motionsledare håller i
spinning, gympa, innebandy, callanetics, yoga och
mycket annat.
Satsningen på friskvård är kanske det tydligaste
tecknet på att Akzo Nobel har integrerat det hälsofrämjandet
arbetet i sin organisation. Men omsorgen
om personalen tar sig fler uttryck.
– Jag tycker att en organisation måste stödja individen
på ett bra sätt. Här kan man inte nog betona
vikten av ett gott ledarskap. Cheferna har väldigt
många uppdrag och det är lätt att det personliga ledarskapet
naggas i kanten, säger Inger Uneback.
hos akzo nobel har cheferna bland annat till
uppgift att göra upp handlingsplaner för att avhjälpa
de brister som framkommit i de återkommande medarbetarenkäterna.
En färsk enkät visade till exempel
att medarbetarna önskade mer feedback. Stickprovsuppföljningar
visar om cheferna har gjort vad de ska.
Till stöd får cheferna utbildning bland annat i så
kallade svåra samtal, som kan handla om att ge en
medarbetare konstruktiv kritik eller vid förändrade
arbetsuppgifter. I höst inleds även utbildningar i
coachande ledarskap.
vad gäller sjukskrivningar har cheferna hjälp av
ett tidrapporteringssystem och en rehabiliteringspolicy.
Det är viktigt att chefen vet varför personal är
borta och när de väntas tillbaka.
Företaget har en policy för rekrytering av chefer
internt men Inger Uneback ser fördelar med att
hämta ledare utifrån.
– Jag tror att det är bra att få in nytt blod. Internrekryteringar
är bra när det gäller organisationskunskap
men ibland är nytänkande viktigare.
Hon berättar att företaget genomfört stora organisationsförändringar
under de senaste 10–15 åren.
Personalen har blivit vana vid förändringar.
– Vid större organisationsförändringar gör vi på
HR-avdelningen, chefer, fack och skyddsombud riskanalyser
vad gäller den personalsociala situationen.
Lotta Rahm ser att attityden till hälsofrämjande
arbete i näringslivet har förändrats.
– Hos Akzo Nobel är friskvårdsarbetet en strategisk
fråga som är förankrad i ledningsgruppen. Man ser
kopplingen mellan god hälsa och medarbetare som
presterar bra. Den attityden fanns inte när jag började
arbeta med hälsofrågor i början av 90-talet.
AKZO NOBEL i Stenungsund
tillverkar beståndsdelar
till tvättmedel,
foder och vägbeläggningar.
prima nr 2 2008 9

Sommar, sol och
... träning
CRUNCH: Tränar magmusklerna. Små
rörelser räcker och du behöver inte gå
ända upp. Lägg inte ner huvudet och
vila mellan repetitionerna utan håll i
gång övningen hela setet.
Njut av sommaren men lägg inte av med träningen. Cykla, simma, paddla och spela
brännboll så håller du formen. text helena lundberg foto janne danielsson
JONAS LISSJANIS,
Sverigeansvarig för
individuell träning
inom SATS.
solen skiner från klarblå himmel. Det är 25
plusgrader och äntligen är sommaren här. Lata dagar i
solstolen med picknickkorg och en god bok. Nu är det
dags att njuta av slappa dagar och insupa ny energi av
ljuset, värmen och ledigheten. Men sommaren är även
ett perfekt tillfälle att verkligen komma i form. Förutsättningarna
är perfekta med ljusa och ljumma kvällar.
Träning kan inte vara enklare än under sommaren.
– Passa på att göra det som du tycker är kul. Tennis,
golf, cykling eller något liknande. Och är du redan
i form, våga ta det lugnare under sommaren och var
nöjd med det, säger Jonas Lissjanis, Sverigeansvarig
för individuell träning inom träningskedjan SATS.
Sätt upp mål för sommarträningen oavsett om det
är att komma igång eller att ta det lite lugnare.
– Men lägg inte av helt, utan se till att underhållsträna.
Det kan ske i många olika former och behöver
» Passa på att göra det som du tycker är
kul. Och är du redan i form, våga ta det
lugnare och var nöjd med det«
inte vara på gymmet. Om det passar bättre kan du
göra övningar hemma i stället. Du tappar inte all
styrka och kondition och det går fort att återfå samma
styrka när hösten kommer. Att vila och prova andra
former av motion är också viktigt, både för kroppen
och för motivationen.
Ett tips är att ta på sig ett par sköna skor under
sommarresan och gå på upptäcktsfärd på semesterorten.
– Det är en perfekt motionsform som samtidigt är
rolig och enkel.
form är en färskvara men behöver å andra
sidan inte så mycket för att underhållas. Hur mycket
man behöver träna varje vecka varierar naturligtvis
beroende på person.
– Ett till tre pass per vecka är ganska lämpligt
under sommaren för att det inte ska bli alltför jobbigt
i höst.
– Naturligtvis ska vi njuta av sommaren och att
vardagsmotionen fungerar bra under den årstiden.
Men lägger du av helt under sommaren blir tröskeln
hög i höst och det känns kämpigt att komma i gång.
10 prima nr 2 2008

HÖFTLYFT: Tränar baksidan av lår och
rumpa. Det ben som är i marken ska
vara så nära rumpan som möjligt, då blir
övningen tyngre. Lyft så långt det går
och spänn rumpan.
BREDA ARMHÄVNINGAR: Tränar de främre
axelmusklerna och bröst. Ha rak rygg
och nacke och svanka inte. Puta inte
upp med rumpan utan försök vara rak i
hela kroppen. Dra in magen och spänn.
SAMLA STYRKA UNDER SEMESTERN
Carina Lindgren som är personlig
tränare på SATS Täby visar
sex enkla övningar som ger
kroppen styrka – och som är
perfekta att göra utomhus.
GÖR TRE SET med 15 repetitioner.
Om du är osäker på hållning,
ta hjälp av en spegel hemma
eller på gymmet där du kan se
att du gör rätt. Tänk på att göra
övningarna lugnt och kontrollerat.
Glöm inte att andas, det
ska kännas jobbigt och pulsen
kommer att öka.
Ett styrkeset:
1. Höftlyft
2. Utfallsgång
3a. Breda armhävningar
3b. Smala armhävningar
4. Plankan
5. Ryggresning
6. Crunch
SMALA ARMHÄVNINGAR: Tränar triceps.
Se till att armbågarna pekar rakt bakåt
under hela övningen.
PLANKAN: Tränar de inre, djupa magmusklerna
och ger stabilisering åt hela
kroppen likt en korsett. Ha en plan rygg
och spänn kroppen. Håll så länge du
orkar eller cirka 3x30 sekunder.
RYGGRESNING: Tränar den nedre delen
av ryggen, ländryggen. Håll blicken ner
i marken. Lyft upp och gå aldrig ända
ner i marken med huvudet. För mer
motstånd, lyft också benen.
UTFALLSGÅNG: Tränar fram- och baksida
av lår och rumpa. Spänn bålen, dra
in naveln och undvik svank. Tänk att
du kliver över en lina för att få en bra
rörelse. Böj till 90-grader i knäet.
prima nr 2 2008 11

Arbetsmiljödiplomering
lönar sig
Genom att arbetsmiljöcertifiera cheferna visar
företag och organisationer att de medvetet och
aktivt arbetar med sin arbetsmiljö.
text kristina grandin illustration andrea sjöström
ett systematiskt arbetsmiljöarbete minskar
kostnaderna, eftersom förebyggande åtgärder är billigare
än korrigerande. Det förbättrar också produktiviteten
och ökar möjligheterna att behålla och
rekrytera kompetent personal. Dessutom kan den
bevisade omsorgen om de anställda vara till fördel
både i marknadsföringen och i kommunikationen
med ägarna.
Arbetsmiljöcertifiering förutspås bli lika eftertraktat
som miljö- och kvalitetscertifiering. I flera länder,
bland andra Storbritannien, är arbetsmiljöcertifiering
redan ett villkor för anbudsprövning.
För att cheferna i en organisation ska kunna ta
ansvar för arbetsmiljö och hälsa behövs en grundläggande
kunskap och förståelse för betydelsen av arbetsmiljöns
regelverk och om de psykosociala faktorer
som inverkar. Cheferna som blir diplomerade i ar-
betsmiljö får alla dessa grundläggande kunskaper som
sedan kan förvaltas genom att driva ett strategiskt och
resurseffektivt arbetsmiljöarbete. Det skapar förutsättningar
för hälsosamma och lönsamma arbetsplatser.
– Arbetsmiljödiplomering är en utbildning som
ger ledningen kvitto på att de chefer som de delegerat
arbetsmiljöuppgifter och ansvar till, har tillräckliga
kunskaper och kan tillämpa dessa i enlighet med företagets
egna policys och rutiner inom arbetsmiljö och
rehabilitering, säger Cecilia Fridblom, beteendevetare
på Previa i Stockholm.
Utbildningen, som ofta genomförs under två
dagar, består av två delar. Den första delen behandlar
arbetsmiljölagen, förordningar och föreskrifter. Syftet
ERFARENHETER AV AKTIVT ARBETSMILJÖARBETE
Minskat antal sjukskrivningar.
Minskad risk för utbrändhet.
Ökad trivsel på arbetsplatsen.
Nöjdare kunder tack vare ett positivt bemötande.
Nöjdare medarbetare.
Ökat förtroende för ledningen.
12 prima nr 2 2008

KRAVEN ENLIGT AFS 2001:1
FOTO: SCANPIX
AFS 2001:1 är Arbetsmiljöverkets föreskrifter
om systematiskt arbetsmiljöarbete.
Alla företag måste följa dessa för
att inte bryta mot lagen. Nedan följer
några av kraven:
Alla medarbetare ska ha möjlighet
att medverka i det systematiska arbetsmiljöarbetet.
Arbetsmiljöpolicyn ska beskriva hur
förhållandena i verksamheten ska vara
för att ohälsa och olycksfall i arbetet
ska förebyggas och en tillfredsställande
arbetsmiljö uppnås. Rutiner ska beskriva
hur det systematiska arbetsmiljöarbetet
ska gå till.
Arbetsgivaren ska regelbundet
undersöka arbetsförhållanden och göra
en riskbedömning. Nödvändiga åtgärder
ska genomföras så snart det är praktiskt
möjligt. Om en åtgärd inte omedelbart
genomförs ska en skriftlig handlingsplan
upprättas.
En uppföljning av det systematiska
arbetsmiljöarbetet ska göras årligen.
är att cheferna ska bli medvetna om vad arbetsmiljöansvaret
innebär och förstå lagens intention. Den
andra delen behandlar de psykosociala faktorerna.
Förutom den rent fysiska arbetsmiljön och olika
faktorer i den som kan ge upphov till skador, är chefer
enligt arbetsmiljölagen skyldiga att ha kunskap om
hur de förebygger stress, om rehabilitering, kris- och
konflikthantering. De måste också veta hur de hanterar
frågor rörande kränkande särbehandling och
personal med alkohol- och drogproblem. Dessutom
är det viktigt för dem att förstå vilka konsekvenser
omorganisationer och annat förändringsarbete kan få
på arbetsmiljön.
stress är en fråga som ofta får stort fokus. Under
utbildningen diskuterar deltagarna hur man fångar
upp tidiga signaler på stress, hur man hanterar och
motverkar stress och vad man som chef kan göra
rent organisatoriskt. Även rehabiliteringsprocessen
gås igenom och deltagarna får olika verktyg att jobba
med. Andra ämnen som behandlas är hur man genomför
ett samtal, när det finns misstanke om att en
medarbetare har alkohol- eller drogproblem eller har
utsatts för mobbning.
Arbetsmiljöutbildningen avslutas med en tentamen,
som består dels av ett kunskapstest, dels av ett
exempel som deltagarna tillsammans diskuterar och
presenterar.
– Utbildningen ger goda effekter inte bara genom
sänkta kostnader för ohälsa utan den stärker också de
enskilda medarbetarna. Cheferna blir säkrare i sina
roller och lär sig hantera arbetsmiljöfrågor i vardagen.
Dessutom träffar de kollegor och kan bilda nätverk
för att diskutera likartade problem, säger Cecilia
Fridblom.
I de fall cheferna inte vill eller kan diskutera ett enskilt
fall med personalavdelningen eller kollegor kan
de få stöd för detta via sin kontakt med Previa.
TELIASONERA är ett företag som sedan
flera år arbetar aktivt med arbetsmiljöfrågor.
Något som gett mycket goda resultat.
Från 2004 till 2007 minskade kostnaderna
för sjukfrånvaron med över en miljon
kronor. I dag ligger sjukfrånvaron på låga
4,2 procent, vilket enligt TeliaSonera är
att betrakta som ett »friskt företag«.
Agneta von Segebaden, chef för Hälsa
och Arbete, en specialistenhet inom
TeliaSoneras HRCenter Sverige, berättar
att arbetsmiljöcertifiering är obligatoriskt
för företagets chefer.
– För oss är det viktigt att arbeta med
arbetsmiljön på ett strukturerat sätt och
att samtliga 800 chefer har rätt kompetens.
Det handlar om att ta ansvar, både
arbetsmiljömässigt och rättsligt, säger
hon.
För den som har utsetts till chef är
det obligatoriskt att inom sex månader
genomgå en arbetsmiljöutbildning och
certifiering. Här samarbetar TeliaSonera
Minskade kostnader för sjukfrånvaro
och chefer som är säkrare i
sina roller är bara några av fördelarna
av TeliaSoneras systematiska
arbetsmiljöarbete.
AKTIVT ARBETSMILJÖARBETE HAR GETT
GODA RESULTAT HOS TELIASONERA
med Previa. Efter fem år krävs en omcertifiering
för att komplettera kompetensen.
Detta sker via ett webbaserat verktyg.
– För oss var det viktigt med en rikstäckande
leverantör, som har kompetens
inom alla de områden vi är intresserade
av. TeliaSonera ställer stora krav på våra
leverantörer. Därför valde vi Previa, säger
Agneta von Segebaden.
CERTIFIERINGEN är för ledare en väg att
skapa en god arbetsmiljö och ett mycket
bra verktyg i arbetet med att ständigt
utveckla och förbättra den.
– Vi ska inte heller glömma att det
handlar om samarbete mellan ledare och
medarbetare och att varje individ, ledare
som medarbetare, har ett eget ansvar för
sitt »Jag AB« för att nå och behålla balans
i livet. Dessutom är förebyggande åtgärder
mindre kostsamma än de åtgärder som
krävs, när något redan blivit ett problem,
säger Agneta von Segebaden.
prima nr 2 2008 13

Säkerheten framför allt
Trafikföretagens hälsokrav är mycket höga. Utöver de egna målen måste
företagen leva upp till samhällets behov av säkerhet i trafiken.
text gabriel arthur foto adam haglund
få branscher har lika lång erfarenhet av att
arbeta systematiskt med hälsofrågor som trafikbranschen.
Redan på 1950-talet kom de första statliga
föreskrifterna kring hälsa inom järnvägen. Orsaken är
enkel. Exempelvis en lokförare med nedsatt syn eller
alkoholproblem skulle kunna orsaka en svår olycka
med konsekvenser inte bara för de direkt inblandade
utan även för företagen och samhället i stort.
Genom decennierna har regelsamlingen vuxit i takt
med att infrastrukturen blivit alltmer komplex. I dag
måste trafikföretagen också leva upp till EU:s normer.
Hälsokraven har inte bara kommit utifrån. De har
varit led i trafikföretagens arbete med att ge kunderna
den trygghet de efterfrågar. Kvalitetssystem som ISO
9001 är numera självklarheter inom de flesta branscher.
– Lägg sedan till saker som fysiskt krävande arbetsmiljöer,
tung teknik, obekväma arbetstider och
det är lätt att inse att hälsofrågan
varit och är mycket
viktig. Våra företagsläkare
och sjuksköterskor kollar inte
bara syn, hörsel och så vidare,
utan utreder också mer komplexa
frågor som huruvida en
nervskada kan leda till bristande
muskelfunktioner, säger
HANS-ERIK NORBECK
är företagsläkare och
Previas specialist
inom trafikmedicin.
företagsläkaren Hans-Erik
Norbeck, Previas specialist
inom området som kallas trafikmedicin.
Han och hans kollegor som
är inriktade på trafikmedicin arbetar i dag med omfattande
hälsoprojekt åt företag som SJ, Green Cargo,
Banverket och Swebus.
– Med vår spetskompetens och bredd kan vi hjälpa
trafikföretagen i deras systematiska hälsoarbete, säger
Hans-Erik Norbeck.
– Att vara spärrvakt i ett utsatt bostadsområde är
inte enkelt. Lokförare tvingas ibland se människor
begå självmord på spåren.
Sådana aspekter ställer höga krav på hälsoarbetet.
En kombination av bredd och spetskunskaper är
avgörande för att hälsoarbetet inom trafikmedicin ska
bli framgångsrikt.
– Vi måste kunna, och det kan vi, erbjuda hela
spektrumet från sjuksköterskor till beteendevetare
och psykologer, säger Hans-Erik Norbeck.
läs mer om xxxxx på sidan xx.
» Att vara spärrvakt i ett utsatt
bostadsområde är inte
enkelt. Lokförare tvingas
ibland se människor begå
självmord på spåren«
trafikföretagen arbetar i dag mer aktivt
med psykosociala hälsofrågor. Personer som arbetar
på tåg, inom lokaltrafiken och som taxichaufförer
möter mycket hot och våld. Arbetet är ofta ensamt
och utsatt.
14 prima nr 2 2008

» För att nå
långsiktiga
resultat
krävs
system,
rutiner och
ledarstöd«
SJ:S STRATEGI FÖR BÄTTRE HÄLSA
TRAFIKFÖRETAGENS hälsoarbete styrs
delvis av lagar. Men företagen kan vinna
mycket på att göra mer än vad lagarna
kräver.
För två år sedan hade SJ en hög
sjukfrånvaro, nästan var tionde anställd
var borta en vanlig dag.
I dag har sjukfrånvaron minskat till
sex procent. SJ beslutade 2006 att ta
ett samlat, stort grepp kring hälsoarbetet.
Försäkringskassan och företag som
Previa involverades. SJ startade också
en central enhet för strategiska frågor
kring arbetsmiljö och hälsa.
– För att nå långsiktiga resultat krävs
system, rutiner och ledarstöd, säger
Anna Johnsson, som är ansvarig för
enheten.
SJ har tillsammans med Previa tagit
fram statistik kring problem som kan
drabba tågpersonal, såsom förslitningar
i knän, nedre rygg, nacke och axlar.
Anna Johnssons enhet bygger nu upp
ett ledarstöd kring arbetsmiljö- och
hälsofrågor, vilket ska finnas på SJ:s
intranät. SJ har även arbetat förebyggande,
med personalprojekt för bättre
kost och motion.
Parallellt gäller det att SJ fortsätter
utveckla arbetet med den lagstadgade
trafiksäkerheten, menar Anna Johnsson.
Även detta leder till bättre hälsotal.
– Företagen vi anlitar måste ha
stor kunskap om vår verksamhet och
arbetsmiljö.
PREVIA HAR NU personal som har fördjupat
sin kompetens kring SJ:s hälsoundersökningar.
En annan viktig uppgift är
att bistå när lokförare och ombordpersonal
råkat ut för traumatiska upplevelser.
– Previas läkare måste kunna avgöra
om personerna är redo att börja arbeta
direkt igen, eller om rehabilitering krävs,
berättar Anna Johnsson och tillägger:
– SJ arbetar på bred front både med
säkerhetsarbetet och andra arbetsmiljöfrågor.
Det finns idag ett stort
engagemang kring dessa frågor i hela
organisationen.
ANNA JOHNSSON
arbetar med
strategiska arbetsmiljöfrågor
på SJ.
FOTO: SAMIR SOUDAH
prima nr 2 2008 15

Folksams hälsosatsning
Folksams långtidssjuka personal ska få hjälp att komma tillbaka i arbete,
och långtidssjukfrånvaron ska sänkas med 50 procent. Det är målet för ett
nytt projekt som drivs av Folksam och Previa.
text kristina grandin foto linus hallgren, samir soudah
folksam arbetar offensivt med
hälsofrågor och är mån om att ta sitt arbetsgivaransvar.
Därför startar Folksam
nu tillsammans med Previa ett projekt för
att hjälpa företagets runt 150 långtidssjuka
tillbaka i arbete. Orsaken till sjukskrivningarna
varierar, men gemensamt är att
sjukskrivningstiden är lång. Folksam tar
nu ett samlat grepp om detta.
– Det här är en möjlighet för oss på
Folksam att ge våra sjukskrivna medarbetare
rätt stöd och ta vara på deras
arbetsförmåga, säger Lars Sundberg,
förhandlingschef på Folksam.
– Att personerna kommer
tillbaka i lämpligt arbete efter de
egna förutsättningarna anser vi är
till stor nytta både för dem själva,
för företaget och ytterst också för
samhället.
Folksam hade år 2007 ett sjuktal
på 5,6 procent. Av de sjukskrivna
var 60 procent långtidssjuka, det
vill säga hade en frånvaro på mer än
60 dagar. Målet är att samarbetsprojektet
med Previa ska resultera i att långtidssjukfrånvaron
sänks med 50 procent.
– Det här är både ett mycket intressant
och ansvarsfullt projekt för Previa att delta
i. Det gäller att ta ett helhetsgrepp och visa
på resultat, säger Karin Strandsten, affärspartneransvarig
på Previa.
Ett av skälen till att Folksam valde
Previa är att företaget finns representerat
med enheter över hela landet. Folksam vill
att de långtidssjukskrivna ska få samma
bedömning oavsett om de bor i Kiruna,
Stockholm eller Ronneby.
Var och en av de 150 sjukskrivna
personernas medicinska förutsättningar
och rehabiliteringsmöjligheter utreds.
Varje individ får träffa ett tvärvetenskapligt
team bestående av rehabsamordnare,
läkare, beteendevetare/psykolog och sjukgymnaster.
Tyngdpunkten läggs på vilka
möjligheter som finns, inte vilka arbetsuppgifter
de sjukskrivna inte kan utföra.
Previa har tagit fram en särskild process
för dessa arbetsförmågebedömningar. Det
unika är att varje ärende drivs av en rehabsamordnare
som stöttar arbetsgivaren och
coachar individen.
– Vissa personer har kanske inte tidigare
fått rätt hjälp, säger Karin Strandsten.
Previas personal kan gå in
och stärka individen både
psykiskt och fysiskt. Det
kan handla om att ta fram
åtgärder som leder tillbaka
till arbete eller att coacha
individen till att våga något
nytt.
själva bedömningen
tar cirka en månad i
anspråk. Därefter lägger
teamet tillsammans med
individen upp ett åtgärdsprogram. I ett
rehabmöte med den sjukskrivne och ett
kompetensteam bestående av personer
från Folksam, Försäkringskassan och
Previa går man sedan gemensamt igenom
resultatet av bedömningen och vilka åtgärder
som
behövs för
KARIN STRANDSTEN
är affärspartneransvarig
på Previa.
att återgå i
arbete.
Om de tidigare
arbetsuppgifterna
inte längre är
möjliga för
personen att
utföra finns
kanske andra
passande på
FOLKSAM ÄGS AV SINA KUNDER
företaget. Kommer gruppen fram till att
det inom Folksam inte finns några passande
arbetsuppgifter alls, går man vidare
för att se om det finns lämpliga arbetsuppgifter
hos annan arbetsgivare. För att hitta
rätt möjligheter för detta har Folksam ett
samarbetsavtal med företaget Arbetslivsresurs.
Ett alternativ kan då vara att hjälpa
medarbetaren att kompetensutveckla sig
för att komma vidare.
vissa personer kanske inte kan återgå
i arbete alls. Om gruppen gemensamt
och enligt arbetsförmågebedömningen
konstaterar detta, utgör rehabmötet och
bedömningen grunden för sjukersättning.
Projektet med de långtidssjukskrivna
är en del av ett större samarbete mellan de
två företagen. Previa kommer också att ta
över Folksams interna företagshälsovård,
vilket innebär att Previa kan hantera företagets
sjukfrånvaro från dag ett.
– Vår ambition är att fånga upp de
här personerna på ett tidigare stadium.
Genom samarbetet med Previa tar vi ett
helhetsgrepp kring sjukfrånvaron, säger
Lars Sundberg.
Projektet som startade i april löper
under 1,5 år och kommer sedan att
utvärderas.
Folksam grundades 1908 och har i
dag omkring 3 400 anställda.
Bolaget är kundägt, vilket innebär
att det ägs av kunderna och att
vinsten inte går till aktieägare utan
stannar inom bolaget. Vd är Anders
Sundström.
Folksam erbjuder försäkringslösningar
och kapitalförvaltningtjänster.
Till exempel är ungefär varannan
person och vartannat hem i Sverige
försäkrat hos Folksam.
Folksams personalidé: Att Folksams
kunder ska möta branschens
bästa lag av kompetenta och engagerade
medmänniskor.
16 prima nr 2 2008

» Det här är en möjlighet för
oss på Folksam att ge våra
sjukskrivna medarbetare
rätt stöd och ta vara på
deras arbetsförmåga«
LARS SUNDBERG
förhandlingschef
på Folksam, vill
halvera antalet
långtidssjukrivna.
EFFEKTIVARE
REHABILITERING
REGERINGENS FÖRESLAGNA rehabiliteringskedja, som
enligt planerna ska införas 1 juli, syftar till att effektivisera
sjukskrivningsprocessen och öka möjligheterna
för sjukskrivna att återgå i arbete. Under de första
90 dagarna av sjukskrivningen ska Försäkringskassan
bedöma om den försäkrade har förmåga att återgå
till sitt vanliga arbete eller annat lämpligt tillfälligt
arbete hos arbetsgivaren. Efter de första 90 dagarna
bedöms om det finns andra lämpliga arbetsuppgifter
hos arbetsgivaren och efter 180 dagar ska sökningen
vidgas till hela arbetsmarknaden.
En nyhet i förslaget är att arbetsgivaren blir skyldig
att bevilja tjänstledighet till en anställd som varit
sjukskriven längre än 30 dagar och som vill prova på
ett nytt arbete. Tjänstledigheten kan vara högst nio
månader.
Reformens övergångsregler innebär att sjukskrivna
som påbörjat sin sjukskrivningsperiod före den 1 juli i
år omfattas av reformen först efter 1 januari 2009.
MICHAEL MCKEOGH, företagsläkare på Previa, säger
att rehabiliteringskedjan får stora konsekvenser för
Previas kunder.
– Den tydliggör arbetsgivarens ansvar framförallt
i början av rehabiliteringsprocessen.
Det
är just här, i början av
en sjukskrivning som
störst rehabiliteringspotential
finns och
arbetsgivarens (och
våra) insatser är mest
effektiva. Vi tar nu
fram nya rutiner för att
stödja våra kunder på
ett bra sätt, tidigare i
processen.
» Det är just
i början av en
sjukskrivning
som störst
rehabiliteringspotential
finns
och arbetsgivarens
insatser är
mest effektiva«
FLERA REMISS-
INSTANSER har krävt särskilda insatser för personer
med begränsad arbetsförmåga. Regeringen har tillsatt
en intern arbetsgrupp som ska ge förslag på sådana
insatser för personer som varit sjukskrivna längre än
30 månader.
» Att sköta sig är att se
till att man hinner med
det roliga« MARGARETA KROOK
prima nr 2 2008 17

Vi har lösningen på dina
TEMA HÄLSA: Nedan är ett urval av våra tjänster inom området hälsa och hälsofrämjande arbete. Previa
är Sveriges ledande rikstäckande leverantör av företagshälsovård. Vi har lång erfarenhet av att arbeta
tillsammans med både små och stora företag och organisationer. Vi är experter på allt som rör hälsa,
arbetsmiljö, rehabilitering och ledarskap. Låt oss få hjälpa också ditt företag att bli friskare.
mål
Få ett hälsostrategiskt arbetssätt
tjänst
FRISKARE ARBETSPLATSER
Genom att ta fram, förankra och implementera
ett hälsostrategiskt arbetssätt får
organisationen en ökad frisknärvaro och effektivitet.
Ledningen får förutsättningar och
kunskap i syfte att leda ett arbete som bidrar
till friskare arbetsplatser. Alla chefer och
medarbetare deltar i utbildning/workshop
där det ges kunskaper om människan och
dennes livsvillkor med hälsoinriktning på
organisations-, grupp-, och individnivå.
mål
Åstadkomma livsstilsförändring
tjänst
HÄLSOFORM
Genom att i grupp och individuellt utbilda
och coacha medarbetare i hur kost och
motion påverkar hälsan kan medarbetaren
åstadkomma varaktiga livsstilsförändringar
som ger organisationen ökad effektivitet.
Hälsoform pågår i nio månader då beteendeförändring
är en process som tar tid.
Under denna tid ges deltagarna möjlighet
att medvetandegöra sina beteenden och
genomföra en beteendeförändring samt
befästa beteendet.
mål
Skapa en positiv hälsoutveckling
tjänst
HÄLSOSTEGEN
Hälsostegen är ett livsstilsprogram med åtta
grupptillfällen innehållande olika teoretiska
och praktiska teman. Därefter följer tre
individuella hälsosamtal. En processledare
följer individen genom hela programmet.
En individuell handlingsplan för hälsoutveckling/livsstilsutveckling
utformas vid
det första hälsosamtalet, vilken sedan följs
upp vid de senare två uppföljningssamtalen.
mål
Utbilda nyckelpersoner
tjänst
HÄLSOINSPIRATÖRSUTBILDNING
Utbildade nyckelpersoner på arbetsplatsen
skall ge sina arbetskamrater inspiration och
motivation att aktivt välja en bra livsstil.
Dessa personer ska se till att hålla företagets
hälsostrategi levande och är därför en viktig
kontakt mellan ledningsgrupp och arbetskamrater
på företaget, men också en länk
till företagshälsovården. Previa utbildar
och definierar rollen och är behjälplig att
H&M MAILORDER i Borås har
integrerat arbetsmiljöarbetet
i vardagen.
upprätta en handlingsplan så att hälsoinspiratörerna
får struktur på sin uppgift och roll
i friskvårdsarbetet. Previas hälsoutvecklare
kan fungera som stöd och bollplank för
hälsoinspiratörernas aktiva arbete.
mål
Motivation att stärka sin hälsa
tjänst
INSPIRATIONSFÖRELÄSNING
För att företaget ska vara framgångsrikt på
sikt är det en förutsättning i dag att det finns
medarbetare som kan, orkar och vill prestera.
Det är svårt att förändra ett beteende,
men det går om det är roligt. För att lyckas
krävs individuella lösningar utan pekpinnar.
Inspirationsföreläsningen möjliggör också
att nå alla i organisationen.
18 prima nr 2 2008

problem
mål
Kartlägga friskfaktorer
tjänst
BALANSPROFIL
Balansprofilen är en enkät som syftar till
att kartlägga friskfaktorer för individen och
organisationen.
Denna utgör ett underlag för företagets fortsatta
hälsofrämjande arbete. Företaget får
en analys som sammanställs i en rapport.
Rapporten innehåller rekommendationer
och förslag på åtgärder. Det finns möjlighet
att ett halvår senare mäta de förändringar
som skett.
mål
Skapa förutsättningar för ett systematiskt och
framgångsrikt arbetsmiljöarbete
tjänst:
ARBETSMILJÖDIPLOMERING
AV CHEFER
Diplomeringen är en utbildning som ger
ledningen kvitto på att chefer och arbetsledare
har tillräckliga kunskaper och förståelse
för att kunna ta ansvar för och leda
det systematiska arbetsmiljöarbetet inom
sitt arbetsområde. Utbildningens innehåll
planeras tillsammans med ledningen och
anpassas till specifika behov. Utbildningen
avslutas med tentamen och diplomering.
Hör av dig!
... så kan vi berätta
mer om vad vi kan göra
för ditt företag eller
din organisation.
Du når oss på telefon
08-627 43 00
eller info@previa.se
www.previa.se
” BEHOVET AV FÖRETAGS -
HÄLSOVÅRD BARA VÄXER”
TIDIG REHABILITERING, struktur runt
sjukskrivningar och större antal flerpartsbedömningar
av arbetsförmågan.
Det är företagsläkaren Ing-Marie
Tengwalls framtidsvision.
– Företagshälsovården kan hjälpa
företagen med detta redan i dag och
i framtiden kan vi få en ännu bredare
roll.
Hon är företagsläkare på Previa
sedan nio år tillbaka och har tidigare
arbetat många år som specialist i
allmänmedicin i den öppna vården.
Hur skiljer sig företagshälsovården
från den vanliga vården som du kommer
från?
– Som företagsläkare har vi mycket
större kunskap om vad som sker ute i
arbetslivet. Vi känner till arbetsmiljön
och de arbetsmoment som medarbetaren
utför. Vi har daglig kontakt med
företagen och vet mycket om dem,
säger Ing-Marie.
– Dessutom har vi kontakt med
personalsamordnare för att kunna
hitta alternativa arbetsuppgifter för
dem som har förslitningsskador eller
andra besvär.
Som företagsläkare på Previa i
Kista arbetar Ing-Marie också tätt med
företagssköterskor, sjukgymnaster,
psykologer och arbetsmiljöingenjörer.
– Det gör att våra bedömningar kan
göras på ett mer fullständigt underlag
och därigenom blir resultatet av högre
kvalitet. Vi har ett bredare perspektiv
ur arbetssynpunkt och på bedömning
av arbetsförmåga. Hur mycket kan
medarbetaren belastas? Vilka begränsningar
finns? Behövs bedömning
av arbetsmiljön eller ergonomiska
faktorer?
Vilka är de vanligaste sjukdomarna
på landets arbetsplatser?
– Det är mycket förslitningar, hjärtoch
kärlsjukdomar samt stressrelaterade
problem. Det är ju sådant som
jag kommit i kontakt med under alla
år som läkare. Det har jag haft mycket
nytta av och det är en stor fördel för
mig i dag att kunna se på helheten
och förstå vad det handlar om.
FRAMTIDEN DÅ? Företagshälsovården
står inför nya spännande utmaningar.
Sjukskrivning i relation till arbetet
är en grundtanke som Ing-Marie
förordar.
– Behovet av företagshälsovård
kommer att bli ännu större och man
diskuterar att göra företagshälsovården
till den första linjens sjukvård
för den arbetande befolkningen,
säger hon. Det kommer att krävas ett
ökat antal flerpartsbedömningar av
arbetsförmågan för att kunna slussa
medarbetarna rätt i rehabiliteringsprocessen.
Balans i livet, både på arbetet och
under fritiden, är viktigt. Och där lever
Ing-Marie verkligen som hon lär.
– Jag tränar två-tre gånger i
veckan, blandad träning med både
kondition och styrka.
ING-MARIE TENGWALL, företagsläkare
på Previa, har en helhetssyn på hälsa.
I sitt arbete ser hon hur behovet av en
bred företagshälsovård med arbetsförmågan
i fokus blir allt större.
prima nr 2 2008 19

posttidning B
returadress:
AB Previa
box 4080
171 04 Solna
porto betalt
Är adress eller mottagare felaktig?
Ändra dina uppgifter på info@previa.se
PREVIA FINNS PÅ FÖLJANDE ORTER
BLEKINGE LÄN:
Karlshamn, Karlskrona, Ronneby,
Sölvesborg
DALARNAS LÄN: Borlänge, Falun
GOTLANDS LÄN: Visby
GÄVLEBORGS LÄN: Gävle
HALLANDS LÄN: Falkenberg, Halmstad,
Hyltebruk, Kungsbacka, Varberg
JÖNKÖPINGS LÄN: Eksjö, Forserum,
Habo, Jönköping, Nässjö
KALMAR LÄN: Borgholm, Högsby,
Kalmar, Mönsterås, Nybro, Oskarshamn
KRONOBERGS LÄN: Alvesta, Tingsryd
Lenhovda, Lessebo, Ljungby,
Växjö, Älmhult
NORRBOTTENS LÄN: Boden, Gällivare,
Haparanda, Kiruna, Luleå, Piteå
SKÅNE LÄN: Bjuv, Broby, Eslöv,
Helsingborg, Hässleholm, Kristianstad,
Landskrona, Lund, Malmö, Simrishamn,
Tomelilla, Trelleborg, Ystad, Ängelholm
STOCKHOLMS LÄN: Arlanda, Märsta,
Huddinge, Kista, Liljeholmen, Solna
Strand, Stockholm/Gullmarsplan, Stockholm/Vasastan,
Stockholm/City,
Stockholm/Östermalm, Södertälje
SÖDERMANLANDS LÄN: Eskilstuna, Flen,
Katrineholm, Nyköping, Strängnäs
UPPSALA LÄN: Uppsala
VÄRMLANDS LÄN: Arvika, Karlstad
VÄSTERBOTTENS LÄN: Lycksele, Skellefteå,
Storuman, Umeå, Vindeln
VÄSTERNORRLANDS LÄN:
Härnösand, Sundsvall
VÄSTMANLANDS LÄN: Enköping, Köping,
Västerås
VÄSTRA GÖTALANDS LÄN: Borås, Falköping,
Göteborg/Hisingen, Göteborg/Postgatan,
Göteborg/Gårdatorget, Göteborg/
Rosenlundsgatan, Karlsborg, Skövde,
Smögen, Stenungsund, Strömstad, Svenljunga,
Tidaholm, Trollhättan, Vänersborg,
Uddevalla
ÖREBRO LÄN:
Hallsberg, Karlskoga, Nora, Örebro
ÖSTERGÖTLANDS LÄN:
Linköping, Mjölby, Motala, Norrköping,
Vadstena
Du når oss på telefon 08-6274300 eller
info@previa.se www.previa.se
H&M Mailorder i Borås
har minskat sjukfrånvaron
med två procent
på två år. Läs mer på
sidan 5.
FOTO: ADAM HAGLUND