Tidningen Prima nr 3-12 - Previa

#3/2012 

DIN TIDNING OM FÖRETAGSHÄLSA FRÅN PREVIA 

Strategisk hälsosatsning 

i Svedala Kommun 

Framtidens ledarskap 

– så fungerar det 

SATS Sveriges vd 

Farhad 

Jabbari 

aktiverar sin personal 

för ökad lönsamhet 

Ribbings 

tips om 

etikett på 

jobbet 

Gör en Klassiker 

De fyra långloppen 

för arbetslivet. 

PREVIA DIREKT 

Snabb hjälp 

när det krisar. 

på djupt vatten 

Extrem arbetsmiljö 

hos Kustbevakningen. 

Petter Stordalen 

Storföretagarens 

syn på företagskultur.

Ledare 

Orka hela vägen 

Att orka ett helt yrkesliv utan att slita ut sig – det kan låta som en 

självklarhet. God hälsa tas ofta för given. När vi mår bra tänker vi inte 

på det, vi jobbar på och är nöjda. Men för många kommer den dagen då 

hälsan försämras. Vi blir sjuka eller får nedsatt arbetsförmåga. Rehabilitering 

fungerar bra för vissa, men kostar förstås en hel. För att inte tala om 

det personliga lidandet bakom en utsliten rygg, en arm som inte fungerar 

som den ska, eller en hjärna som har blivit överkänslig för stress. 

Det finns all anledning att arbeta förebyggande och långsiktigt med 

hälsa, så att vi faktiskt orkar ett helt arbetsliv och tar vara på de resurser vi 

har. Vi chefer kan ge organisatoriska förutsättningar och tilldela resurser 

för en sådan insats. Det har 

”Att ha koll på hälsoläget 

är en viktig 

uppgift för chefer” 

Svedala kommun insett. Första 

steget mot ett strategiskt arbetsmiljö- 

och hälsoarbete för dem 

var att använda Previa Puls, ett 

effektivt verktyg för att få heltäckande 

analyser av hälsotillståndet 

hos medarbetarna – och en process för arbetet. 

– Med Previa Puls kan cheferna se hur det faktiskt ser ut och vilka 

konsekvenser det kan få om man inte gör något, säger personalchef 

Charlotte Svensson i reportaget i detta nummer av Prima. 

Svedala kommun ser även Previa Puls som ett första steg mot ett 

hälso- och arbetsmiljöarbete som kan hjälpa dem att attrahera kompetent 

personal. Läs mer om Svedalas spännande resa på sidan 4. 

Att ha insyn i hälsoläget är en viktig uppgift 

för chefer inom alla typer av verksamheter. 

Framtidens arbetsliv, med den nya tekniken 

som öppnar helt nya dörrar till att arbeta flexibelt 

och resultatorienterat, ställer helt nya krav 

på chefen. Går det överhuvudtaget att hålla ihop 

ett företag när arbetstagarna arbetar precis var 

och när det passar dem? Och hur påverkar det 

medarbetaren och chefen att vara uppkopplad 

24 timmar om dygnet, 365 dagar om 

året? I detta nummer av Prima har vi pratat 

mer framtidsforskare och trend analytiker 

för att få veta mer om framtidens ledarskap. 

En sak är säker – vi står inför stora utmaningar 

och spännande möjligheter. 

Trevlig läsning! 

Christer Zaar 

vd, Previa 

previa prima 

Ansvarig utgivare: Christer Zaar 

Redaktion: Katrin Malm, Isabelle Öblom 

Produktion: Spoon 

Omslagsfoto: Viktor Johansson 

Tryck: Elanders AB, ISSN 1651 – 8063 

Att jobba ska 

bli svettigare 

HÄLSA Att det är farligt att sitta still vet vi 

redan. Kanske till och med så farligt att det inte 

går att kompensera med träning, enligt vissa 

studier. Därför undersöker forskare vid Kungliga 

Tekniska Högskolan om det går att införa mer 

rörelse i kontorsmiljön. Bland annat testar de 

vad som sker när man kopplar en dator till ett 

löpband eller en roddmaskin med en läsplatta. 

— Det handlar om hur vi ska designa våra 

kontor för mindre stillasittande. Och då pratar jag 

inte bara om att flytta skrivaren till andra sidan 

korridoren, något man ägnade sig åt redan på 

80-talet. Det är så tråkigt att klockorna stannar, 

och ger därför ingen större effekt för hälsan, 

säger Helena Tobiasson, forskare vid designfakulteten 

på KTH som arbetar med projektet. 

Får du utlopp för 

din kreativitet? 

ARBETSMILJÖ Anställda som arbetar 

på en kreativ arbetsplats upplever mindre 

stress och bättre hälsa. Det har Farida 

Rasulzada, lektor vid institutionen för 

psykologi vid Lunds universitet, tagit reda 

på i sin forskning. 

Det handlar inte om att man sysslar 

med konstnärlig verksamhet – utan om att 

nya idéer välkomnas, personlig utveckling 

uppmuntras och att det är tillåtet att 

misslyckas. På www.farida.se kan du ladda 

ner ett test med tio frågor som testar din 

arbetsplats kreativa förmåga. 

Bild: GETTY IMAGES 

2 Prima 2 | 2011

70 procent av cheferna … 

… uppgav i en undersökning från tidningen Chef att de trots tidsbrist och stor arbetsbörda motionerar 

lika mycket som genomsnittssvensken (minst ett pass på trettio minuter i veckan). Undersökningen 

visade också ett samband mellan ”ju högre befattning, desto mer tränar chefen”. Helt i linje med detta 

uppgav också sex av tio chefer att de anser att motionsvanor har betydelse för karriären. 

Tre frågor till … 

HÄLSA Norska konsultföretaget 

Infotjenester har valt morot i stället för 

piska när det gäller att få medarbetarna 

att sluta röka. Anställda som 

inte röker får två dagars extra ledigt 

varje år, eftersom företaget anser att 

rökpauserna kostar företaget mer än 

lediga dagar. Norska fartygskoncernen 

GriegGroup har en liknande policy 

för sina medarbetare, en dag 

extra ledigt till alla som nobbar 

cigaretter. 

På previa.se kan 

du prenumerera på 

vårt nyhetsbrev. Det 

handlar om hälsa på 

jobbet och ger tips på 

hur du tar hand om 

kropp och själ. 

Chefer tar ut pappadagar 

PÅ JOBBET På sju år har andelen pappor i chefsposition som 

stannar hemma med barnet tre till sex månader ökat från 20 

till 30 procent. Undersökningen är beställd av organisationen 

Ledarna och utförd bland 1 300 chefer. Den visar också att 92 

procent av de kvinnliga cheferna stannar hemma i mer än sex 

månader, medan 92 procent av de manliga cheferna inte gör 

det. Femton procent av chefer som är pappor tar inte ut någon 

föräldraledighet alls. 

Norrmän ger ickerökare 

mer ledigt 

I varje nummer av Prima låter vi en 

ledare svara på tre snabba frågor om 

ett ämne som ligger dem varmt om 

hjärtat. Den här gången har vi frågat 

norske hotellägaren Petter Stordalen 

om hans syn på företagskultur. 

1 

Dina medarbetare ska vara ”energiska, modiga 

och begeistrade” – vad innebär det och 

hur ser du resultatet? 

— Att de är engagerade och har överskott av energi 

till att göra våra hotell till Skandinaviens bästa, att de 

är modiga och vågar komma med okonventionella och 

nyskapande förslag, och att vi är entusiastiska allihop för 

människorna runtomkring oss, för vår planet och för livet 

vi lever. Ett av våra hotell 

fick ett mejl från några 

gäster som berättade att 

de hade döpt sitt barn 

efter receptionisten, det 

är resultatet av energi, 

mod och begeistring. 

2 

Vad vill du att 

mod rent konkret 

ska betyda hos en 

diskplockare på ett 

av dina hotell? 

— Det kan till exempel 

vara att våga säga ifrån 

till sin chef om hur något 

kan göras bättre, att komma 

med en ny idé eller 

att säga ifrån om man ser 

en gäst eller en kollega bli 

illa behandlad. Det är mod 

Petter Stordalen 

Ålder: 50. Bor: Oslo. Familj: 

Gift, två barn. Gör: Äger hotellkedjan 

Nordic Choice Hotels 

och var en av årets sommarpratare 

i P1. Känd som tuff och 

energisk affärsman med stort 

engagemang i miljöfrågor och 

företags sociala ansvar. 

oavsett vilket jobb man har, diskplockare, receptionist 

eller vd. Det handlar om att se människorna runt sig, att 

ha en gemenskap och ta ansvar för den gemenskapen. 

Alla har ett ansvar för att det vi levererar är bra. 

3 

Vilka tips skulle du ge till andra ledare om 

hur man får värderingar att bli mer än bara 

ord för medarbetarna? 

— Skapa inte kulturen i ett Excelark, låt den byggas av 

de som jobbar på företaget. Det är de som förstår den, 

de som kommer dit klockan åtta varje morgon och som 

jobbar, dricker kaffe och lunchar med sina kollegor. Och 

är du chef måste du respektera kulturen på arbetsplatsen 

och leva efter den, inte bara prata om den. 

Prima 3 | 2012 3

Hälsoexempel 

Svedala kommun 

Utmaning: Att få till stånd ett strategiskt 

och långsiktigt främjande hälsoarbete. 

Visionen är att alla i kommunen ska orka 

arbeta ett helt yrkesliv utan att slita ut sig. 

Lösning: För att få en bra bild av hälsoläget 

i kommunen använder Svedala 

kommun Previa Puls. Förutom medarbetarenkäter 

ingår nulägesanalyser och workshops 

där kunden och Previa tillsammans 

kommer fram till mål och handlingsplaner. 

Resultat: En god start för det fortsatta 

arbetet, engagerade medarbetare, och en 

ökad medvetenhet om att hälsoarbetet 

måste förankras i organisationen. Svedala 

kommun planerar nu att ta fram en 

hälsopolicy som ska integreras med andra 

policy- och styrdokument.

Svedala satsar 

på hälsan 

När Svedala kommun ville komma i gång med ett strategiskt 

hälso arbete var en nulägesanalys A och O. Previa hade det 

perfekta verktyget för att överblicka nuläget och kunna ta det 

viktiga första steget i rätt riktning. 

text Ulf wiman foto Christian ANdersson 

Allt fler företag och organisationer 

inser vikten av att satsa medvetet på 

hälsoarbetet på arbetsplatsen. I dag 

uppger nio av tio chefer att det bedrivs 

ett systematiskt hälsoarbete på just deras 

arbetsplats, vilket är en fördubbling sedan 

1996, enligt företaget Prevent. 

Svedala kommun, en liten kommun 

strax utanför Malmö, hade egentligen 

inga akuta hälsoproblem. De förebyggande 

insatserna och rehabiliteringen 

fungerade bra, men allt fler chefer började 

inse fördelarna med ett mer strategiskt 

och långsiktigt främjande hälso arbete. 

Sjukfrånvaro kostar mycket pengar och 

medarbetarna skulle kunna förbättra sin 

livskvalitet, både på och utanför arbetet. 

– Vår vision är att alla i kommunen 

ska orka arbeta ett helt yrkesliv utan att 

slita ut sig. Så varför vi ville börja jobba 

Vad tycker du om Svedala 

kommuns hälsoarbete? 

Anette Barr, förskolelärare 

— Jag tycker det är bra att kommunen är 

intresserad. Det är viktigt hur man mår 

för att göra ett bra arbete. Får vi anställda 

hjälp med att må bra tjänar både arbetsgivaren 

och vi på det. När man arbetar 

hälsofrämjande kanske inte alla hänger 

med från första början, men ju mer man 

fortsätter att jobba med det, desto fler 

kommer vi att få med oss. 

Det var lätt att fylla i enkäten och 

positivt att få svar direkt. Man får sig en 

tankeställare: Hur gör jag i den situationen, 

vad kan jag förbättra? 

mer strategiskt var helt klart – hur var 

mer oklart, berättar personalspecialisten 

Ann-Charlotte Gauffin. 

Hur:et kunde däremot Previa svara 

på. Ann-Charlotte och den dåvarande 

personalchefen fick höra talas om Previa 

Puls hösten 2011. 

– Vi tyckte att det lät mycket intressant, 

fortsätter Ann-Charlotte Gauffin. 

Det som tilltalade var helheten och 

det pedagogiska upplägget. Previa Puls 

handlar inte bara om en isolerad medarbetarenkät, 

utan även om nulägesanalyser 

och workshops där kunden och Previa 

kommer fram till mål och handlingsplaner. 

I en kommun med bred verksamhet 

är det även en fördel att varje arbetsplats 

kan titta på sin individuella situation och 

jobba vidare med den. Dessutom får de 

som deltar i enkäten omedelbar feedback 

på sitt hälsoläge. 

Kommunledningen i Svedala var 

positiv direkt. Medarbetarna delades upp 

i två enkätomgångar med 700 personer 

i varje. Den första genomfördes i maj 

2012. Parallellt med enkäten gjordes även 

en nulägesanalys av kommunens övergripande 

hälsoarbete. 


En stor mängd data från enkäter och 

workshops ska nu bearbetas för att 

sedan ligga till grund för kommunens 

övergripande satsningar 2013/2014. 

Kort om Previa Puls 

Previa Puls är en del av Previa Effekt 

och skapar en process för strategiskt och 

målinriktat hälso- och arbetsmiljöarbete 

med nulägesanalys, mål, handlingsplaner 

och uppföljning. 

Tjänsten har fyra delar: 

➜ Webbaserad enkät visar hur medarbetarna 

upplever sin hälsa. 

➜ Nulägesanalys visar hälso- och 

arbetsmiljöarbete på organisationsnivå. 

➜ Nulägesanalys visar kostnader för 

sjukfrånvaron. 

➜ Workshops där övergripande mål och 

handlingsplan tas fram. 

Resultaten analyserades separat av 

både Previa och Svedala kommun. En 

hälsostrateg och en organisationskonsult 

från Previa gick igenom analysresultaten 

med kommunens ledningsgrupp, chefer 

och fackliga representanter. Och inte 

minst – de presenterade dessutom en 

ekonomisk genomgång som visade vad 

sjukfrånvaron faktiskt kostar. 

– Med Previa Puls kan cheferna se hur 

det faktiskt ser ut och vilka konsekvenser 

det kan få om man inte gör något. Som enskild 

chef är det inte så lätt att tolka enkätresultaten 

och se vad som bör göras. Nu får 

de specialisthjälp, säger Charlotte Svensson, 

personalchef på Svedala kommun. 

Alla verksamhetsområden inom 

kommunen fick ta fram utvecklingsområden 

och tre områden där de egna styrkorna 

finns. Under hösten kommer cheferna att 

”Med Previa Puls kan cheferna se hur det 

faktiskt ser ut och vilka konsekvenser det 

kan få om man inte gör något” 

presentera resultaten för sin personal och 

planera det fortsatta arbetet med dem. 

– I Previa Puls arbetar vi både med 

styrkor och med utvecklingsområden. 

Något som är positivt är att alla på 

chefsnivå är delaktiga. Det gäller att skapa 

medvetenhet och att komma vidare. Då är 

chefernas engagemang avgörande, säger 

Pernilla Sarup, Previas hälsostrateg som 

arbetar med Svedala kommun. 

Inför den andra enkätomgången, 

som genomfördes i slutet av augusti, 

gjordes några justeringar. Medarbetare 

vars resultat hamnar på rött i Previa Puls 

”balans barometer” kunde anmäla intresse 

att träffa Previas hälsocoach. En av dem 

var Marie-Louise Skarin, som arbetar som 

barnskötare på en förskola. Hennes mål 

var att få verktyg och hitta strategier för 

att hantera sin stress, både i arbetet och privat. 

– Jag tycker att fler borde ta den här 

möjligheten om de behöver. Jag tror också 

att vi behöver bli bättre på att våga prata 

om hur vi egentligen mår, säger hon. 

Resultaten från enkäterna visar på 

olikheter mellan olika verksamheter, men 

Charlotte Svensson påpekar att det är för 

tidigt att dra några långtgående slutsatser. Ett 

mål som personalenheten redan ser är dock 

6 Prima 3 | 2012

att få cheferna att agera på tidiga signaler. 

– Vi måste våga prata om hur man mår. 

Personalavdelningen kommer att utbilda 

inom detta, säger Charlotte Svensson, som 

är nöjd med resultaten för kommunens 

övergripande hälsoarbete. 

– Vi låg bra till inom många områden, 

men måste bli bättre på att förankra hälsoarbetet 

i organisationen. Vi planerar att 

ta fram en hälsopolicy som ska integreras 

med kommunens andra policy- och 

styrdokument. Hälsa ska vara en röd tråd 

genom vårt arbete, säger hon. 

Ann-Charlotte Gauffin betonar det 

långsiktiga perspektivet när man arbetar 

hälsofrämjande. 

– Det måste få ta tid. Det hälsofrämjande 

arbetet är en process och ett nytt 

sätt att tänka. Vi har precis börjat resan, 

men det är glädjande att se att en del 

redan har kommit långt. 

Se FILMEN om 

Svedala kommun på 

previa.se/svedalakommun 

Du kan också läsa av 

koden ovan med din 

smartphone. 

Vad tycker du om Svedala 

kommuns hälsoarbete? 

Marie-Louise Enochsson, förskolechef 

— Cheferna i kommunen är positiva till 

att det hälsofrämjande arbetet är uppe på 

agendan. Den stora förändringen är att vi 

nu pratar om hälsan hos dem som är friska. 

Det skapar en likvärdighet och helhet i hela 

kommunen. Innan har alla knåpat på sina 

kammare. 

På workshoppen fick vi en bred bild av 

hur det ser ut hos de avdelningar som deltagit 

i första omgången och hur vi ligger till 

i förhållande till varandra inom kommunen 

som helhet. 


Framtidens 

ledare i ny roll 

Resultat i stället för närvaro, organisationer som styr 

sig själva och en ökad risk för ohälsa när det traditionella 

kontoret försvinner. Prima har spanat efter 

morgondagens arbetsliv. text Ulf WIman foto Syster diesel 

Den kraftigt accelererande teknikutvecklingen 

och arbetslivets ökande digitalisering har gjort det 

allt svårare att förutsäga hur arbetslivet kommer att 

se ut på sikt. 

Dagens chef måste redan nu förhålla sig till 

de möjligheter – eller utmaningar beroende på 

hur man tolkar det – som 

teknikframstegen skapar. Nya 

medier och informationskanaler 

har ökat transparensen 

i samhället, men hur ska 

man hinna med omvärldsbevakningen 

när tiden går allt 

snabbare? 

Thomas Fürth, 

Kairos Future. 

8 Prima 3 | 2012 

Och hur ska man leda 

ett företag som håller på att 

upplösas i tid och rum? Går 

det överhuvudtaget att hålla ihop ett företag när 

arbetstagarna arbetar precis var och när det passar dem? 

– Arbetslivet kommer att bli mycket mer resultatfokuserat. 

I industrisamhället gällde kontroll 

genom närvaro. I framtiden blir arbetsprestationen 

det avgörande, säger Thomas Fürth, forskningsledare 

på analys- och konsultföretaget Kairos 

Future. 

Han säger att chefsrollen kommer att förändras 

när arbetstagarna är individualister som zappar 

mellan olika projekt baserade på talang och utvecklingsmöjligheter. 

I stället för att vara anställda 

blir de leverantörer. 

– I framtidens mer självstyrande organisationer, 

där projektmodellen blir allt vanligare, liknar 

chefsrollen mer regissörens. Chefen är med om att 

”sätta upp föreställningen”, men behövs kanske inte 

under projektets gång, säger Thomas Fürth. 

När det traditionella kontoret försvinner 

minskar även chefens möjligheter att kontrollera 

arbetsmiljö och ergonomi. Det kan leda till 

att arbetsskador och ohälsa ökar. Thomas Fürth 

menar att en fungerande företagshälsa blir extra 

viktig, men även att exempelvis bemanningsföretag 

kan få ett utökat ansvar. 

Något som redan höjer medelålders chefers 

stressnivåer är interaktionen med medarbetare 

födda på 1980- och 90-talen. 

Det har skrivits och diskuterats 

åtskilligt om hur man 

som chef ska leda dem. Och 

vi vet ju alla hur de är, eller 

hur? Curlade och bortskämda, 

illojala, självcentrerade och 

ifrågasättande, hela tiden på 

Emma Pihl, författare 

och föreläsare. 

jakt efter nya upplevelser. 

– Det är självklart en 

förenklad bild. Det finns stora 

olikheter och variationer inom gruppen, säger 

konsulten, författaren och föreläsaren Emma Pihl. 

Hon menar att 80- och 90-talisterna är präglade 

av uppväxtens materiella välstånd och av att de 

ständigt har varit stimulerade – alltid haft något 

att göra och att roa sig med. Det gränslöst växande 

tv-utbudet har format deras attityder, bland annat 

om vikten av yta och utseende. 

Skolan, inte minst friskolorna, fokuserar i dag 

I framtidens mer 

självstyrande 

organisationer liknar 

chefsrollen mer 

regissörens.

alltmer på fördjupning av elevernas intresseområden. 

Det har bidragit till att 80-/90-talisten vill 

att arbetet ska vara nära knutet till den egna hobbyn 

– arbetet kan till och med vara sekundärt, för 

att ge hobbyn ännu mer utrymme. 

Men Emma Pihl säger att en chef som kan 

anpassa sitt ledarskap lätt kan få de unga medarbetarna 

lojala och intresserade. 

– Lyhördhet och kontinuerlig feedback är 

viktigt, så sätt av tid för regelbunden återkoppling. 

Delegera och var noga med att förklara hur deras 

”Lyhördhet och kontinuerlig 

feedback är viktigt, så sätt av tid 

för regelbunden återkoppling” 

arbete bidrar till helheten. Gissa inte vad de tycker; 

fråga dem om deras idéer och förslag på lösningar. 

För att skapa engagemang bör 80-/90-talisterna 

få använda sina talanger inom ramen för arbetet. 

De är uppvuxna med tv- och dataspel och behöver 

också konstant nya utmaningar i form av mer 

avancerade uppgifter. 

Deras vana att allt finns tillgängligt på internet 

dygnet runt och kravet på nåbarhet kan bli en 

stressfälla för chefen. Emma Pihl menar att en 

tydlig gränssättning är viktig. 

Hon rekommenderar även att chefer ska jobba 

med sin syn på den nya generationen: 

– Fokusera på det positiva och ta hjälp av dem. 

Vad kan de bidra med, vad går de i gång på? 

Summan av stressen är konstant 

Arbetsplatser som förändras i 

grunden. Medarbetare som ställer 

allt större krav på ledarskapet. 

För chefer som inte klarar av att 

anpassa sig till nya förhållanden 

väntar en framtida uppförsbacke 

fylld av stressfaktorer. 

Thomas Fürth, forskningsledare 

hos Kairos Future, menar att det 

krävs förståelse för att stress oftast 

är konstant. Men den upplevs olika 

av olika personer – det är hur man 

hanterar den som gör skillnaden. 

– Flexibilitet och förmåga att se 

möjligheter är viktiga ingredienser 

i både dagens och morgondagens 

ledarkompetens. För att hantera 

den stress som teknikutvecklingen 

kan skapa krävs god kännedom 

om ny teknik, eller i vart fall öppenhet 

inför förändringar. Det är 

också viktigt att kunna omformulera 

sina värderingar om vad 

som är rätt och fel, säger han. 


Farhads 

framgångsformel 

Som vd för SATS Sverige går Farhad Jabbari i bräschen 

för träning som en del av arbetslivet. Vinsterna är stora – på 

några år har långtidssjukskrivningarna på företaget halverats 

tack vare den hälso inriktade företagskulturen. 

Text johan Åberg Foto ulf berglund 

Även fast klockan är två en vanlig 

arbetsdag råder full aktivitet på SATS 

Spårvagnshallarna i Stockholm. Överallt i 

den trendigt industriella lokalen trampas 

det på träningscyklar, springs på löpband 

och lyfts tunga vikter. Mitt bland alla svettiga 

människor går en man i kostym. Han 

hälsar glatt till höger och vänster, stannar 

för att prata lite här och var och skojar 

med personalen i receptionen en stund 

innan han kommer fram och presenterar 

sig. Farhad Jabbari, vd SATS Sverige. 

Handslaget är fast. 

Han har tagit den långa vägen till vdposten 

och hävdar – inte utan stolthet – 

att han fortfarande är en av de vassaste på 

hela SATS på att städa löpband. 

Resan började med ett deltidsjobb 

som gruppträningsinstruktör under 

studie tiden, fortsatte med befordran till 

platschef, distriktschef och regionchef 

innan Farhad hösten 2010 fick frågan han 

längtat efter: Vill du bli SATS nya vd? 

– Det var ett enkelt val. Jag tror verkligen 

på det här. Varje kväll när jag lägger 

mig tänker jag på att människor mår bra 

tack vare det vi gör. Vi hade sex miljoner 

besök förra året och jag tror att nästan 

alla lämnade oss lite gladare än innan 

de kom. Att vår produkt bidrar till välbefinnande 

och hälsa gör mig stolt, säger 

Farhad Jabbari. 


Walk the talk. För att föregå med gott exempel 

tränar Farhad tre till fyra pass i veckan. Oftast 

blir det styrketräning. 

Det är tydligt att Farhad trivs med det 

han gör, vilket är något han delar med 

sina anställda. När Great Place to Work 

årligen listar Sveriges bästa arbetsplatser 

är SATS ett ständigt återkommande inslag 

på topp 10-listan för stora företag. 

– Vi ser personalen som kärnan i vår 

verksamhet. Vill man vara framgångsrik, 

bygger det på att personalen är motiverad 

och full av energi. Inte minst i vår 

bransch. Därför har vi under en lång tid 

arbetat med hälsofrågor och individuell 

utveckling för våra anställda. 

Foto: Janne Danielsson 

Enligt Farhad är en förklaring till den 

goda trivseln bland SATS personal att 

företaget arbetat hårt med att tydliggöra 

företagets värdeord, så att personalen ska 

veta exakt vad som förväntas av dem i alla 

lägen. 

”Vill man vara framgångsrik, 

bygger det 

på att personalen 

är motiverad och full 

av energi” 

– En annan förklaring är att vi satsat 

på kompetensutveckling för att personalen 

hela tiden ska känna att de blir 

bättre på jobbet. Tillsammans har de här 

greppen skapat en härlig arbetsplats med 

mycket energi, säger Farhad Jabbari. 

Men det är inte bara trivseln som är 

god. De senaste åren har även antalet 

långtidssjukskrivningar halverats på 

SATS som en konsekvens av arbetet 

med att skapa en kultur där träning är 

en naturlig del av arbetslivet. Fri träning 

på alla SATS center är en självklarhet. 

Därtill får de anställda rabatt på personlig 

träning, träningsskor och faktiskt även på 

träningskort till kompisar – eftersom det 

är roligare att träna tillsammans.

Farhad Jabbari 

Gör: Vd på SATS Sverige 

Ålder: 37 år. Bor: Sollentuna. 

Familj: Frun Emelie och sonen 

Leon. 

Träningsfavorit: Varierar, 

men just nu är det hantlarna 

faktiskt. 

Prima 2 | 2011 11

Farhad Jabbaris 

fem tips för lyckad 

personalvård 

1. Satsningar på hälsofrågor ger personal 

som är motiverad och full av energi. 

2. Tydliga värdeord skapar trygghet 

eftersom personalen vet precis vad som 

förväntas av dem i alla lägen. 

3. Regelbunden kompetensutveckling 

gör att personalen känner att de hela 

tiden utvecklas. 

4. Låt träning bli en naturlig del av 

arbetslivet. Aktiv personal ger ökad 

produktivitet och effektivitet – och leder 

till minskad ohälsa på arbetsplatsen. 

5. Föregå med gott exempel som chef 

och visa med dina handlingar vad som 

är viktigt. Visa att du tror på produkten 

och lev det du pratar om. Walk the talk 

helt enkelt. 

Farhad Jabbari har gått den 

långa vägen på SATS – från 

gruppträningsinstruktör till vd. 

”Att personalen lever 

ett aktivt liv leder 

till lönsamhet när 

man kommer ned till 

sista raden” 

– I en verksamhet som säljer träning 

är det viktigt att vi alla lever det liv vi 

pratar om. Vi pratar mycket om walk the 

talk, att tro på produkten och dess värde 

och själv visa vägen. 

Ett exempel är att Farhad gärna ser 

att heldagsmöten inleds med gemensam 

gruppträning och kortare möten förläggs 

till träningscentret i stället för till konferensrummet. 

– Det är min uppgift som chef att 

föregå med gott exempel och visa med 

12 Prima 3 | 2011 

mina handlingar vad som är viktigt. För 

min egen del är träning lika vitalt som 

mat och sömn. Jag fungerar bättre när 

jag tränar: äter bättre, sover bättre, jobbar 

bättre, säger Farhad Jabbari. 

– Jag har ett ansvar för mina medarbetares 

välmående och vet att träning är 

ett verktyg som hjälper dem att må bra. 

Att personalen lever ett aktivt liv leder 

också till lönsamhet när man kommer 

ned till sista raden. 

De senaste årens tränings- och hälsoboom 

har, tillsammans med ett lyckat 

varumärkesarbete och satsningar på 

produktutveckling och nya center, bidragit 

till att SATS de senaste åren gjort fina 

resultat. Men i en bransch där konkurrensen 

ökat lavinartat finns även en annan 

förklaring till framgångarna. 

– Människorna. Personalen. Maskiner 

kan vem som helst köpa in, men stoltheten 

och energin som vår personal förmedlar 

är det som gör oss unika. Därför är det så 

viktigt att ta hand om dem.

Kortaste vägen 

till läkaren 

Previas första husläkarmottagning har 

öppnat mitt i Stockholms city. 

text STina Gerhardt 

Mitt i affärskvarteren på Regeringsgatan 

ligger husläkarmottagningen 

Galleriva, strategiskt placerad för att ta 

emot människor som arbetar i 

området. 

– Det går ofta bort mycket 

tid för dem som jobbar i city 

när de ska ta sig till vårdcentralen 

där de bor och väl där 

kan de få vänta länge. Vi sätter 

högt värde på att ta emot våra 

besökare på utsatt tid, så att de 

kan komma tillbaka till jobbet 

så snart som möjligt. På så 

vis kan man få läkar besöket 

avklarat på en gång, i stället 

för att skjuta på det, säger Carl 

Bure, verksamhetschef på Galleriva. 

Galleriva öppnade främst för att 

Previas kunder i city ska kunna lista sina 

medarbetare och få tillgång till snabb och 

effektiv sjukvård. Eftersom mottagningen 

Carl Bure är chef för 

Previas nya husläkarmottagning 

Galleriva. 

är landstingsansluten, kan alla som vill 

lista sig på Galleriva. 

– Vår huvudkompetens är sjukdomar 

som drabbar arbetsför befolkning 

då vi har en direkt 

koppling till företagshälsan. 

Vi har också en fungerande 

plan för att – om så behövs 

– hjälpa våra patienter att 

prata med sin arbetsplats 

om åtgärder. Ibland kan det 

ju uppstå lite mer oväntade 

fall i affärslivet, berättar Carl 

Bure. 

– Vi har exempelvis 

kunder vars anställda reser en 

hel del. Vid ett tillfälle hade en 

av kunderna haft en konferens utomlands, 

och vi kunde konstatera att en av deltagarna 

hade drabbats av en smittsam sjukdom 

som det gällde att få stopp på så att inte fler 

medarbetare smittades. 

Nu har stockholmarna 

fått ännu närmare till 

husläkaren. 

Här finns galleriva 

➜ Previas husläkarmottagning Galleriva 

ligger på Regeringsgatan 25 och här 

finns husläkare, distriktssköterska och 

psykolog. Lista dig på mottagningen kan 

du bland annat göra på Gallerivas 

hemsida eller via Vårdguiden. 

➜ Ring oss gärna på telefonnummer 

08-534 811 30 – eller läs mer på 

www.galleriva.se 

Första hjälpen 

i förkylningstider 

Hälsa I takt med att höstmörkret sänker sig över Sverige, ökar 

även antalet sjukskrivningar på grund av förkylning i Previas statistik 

över sjukanmälningar. 

— Så här års börjar vi vara inomhus mer och är närmare varandra, 

då ökar också förkylningarna, säger Urban Svensson, företagsläkare 

och medicinskt ledningsansvarig på Previa. 

Som arbetsgivare finns det en hel del man kan göra för att i möjligaste 

mån undvika manfall på arbetsplatsen. Här är några tips. 

1. Underlätta god handhygien. Tvål, pappershanddukar och 

handdesinfektion är ett måste på toaletterna. 

2. Förkyld? Stanna hemma! De första dagarna av en förkylning 

är man som mest smittsam. 

3. Ha en positiv inställning till vab. Barn som kommer tillbaka 

till dagis för snabbt efter en förkylning är mer mottagliga för nya 

virus. 

4. Håll avståndet. Om det går, ha lite avstånd mellan arbetsplatserna, 

cirka 2–3 meter. Se över möjligheterna att kunna jobba 

hemma. 

Ännu mer 

trivsel på jobbet 

Arbetsmiljö Så många som nio av tio trivs med sitt 

arbete visar en kartläggning från Previa. Bara en procent av 

de tillfrågade uppgav att de inte trivs alls. 

— Ett meningsfullt arbete med bra arbetskamrater är en 

avgörande hälsofaktor för många, kommenterar Per Larsson, 

beteendevetare på Previa. 

Men bra kan alltid bli bättre. Här är därför fem tips på hur 

du som arbetsgivare kan öka trivseln på arbetsplatsen. 

1. Kommunicera tydligt. Sätt tydliga mål och se till att 

det finns balans mellan ansvar och befogenheter. 

2. Skapa delaktighet. Involvera medarbetare och ta vara 

på deras idéer. 

3. Höj taket. En tillåtande attityd skapar utrymme för 

öppen kommunikation, misstag och olika åsikter. 

4. Ge ansvar. Anställda som har inflytande över sina egna 

arbetsuppgifter trivs bättre och upplever mindre stress. 

5. Uppmärksamma medarbetare. Ge feedback på 

utfört arbete – både positiv och negativ. 


— Ute till sjöss är ingenting stilla. Risken att halka, falla i vattnet eller 

klämma sig är stor. Och när vi patrullerar i mörker måste vi se 

upp så att vi inte kolliderar med tjuvfiskare eller andra i ljusskygg 

verksamhet som befinner sig till havs utan tända lanternor. 

Text Monica Samuelsson Foto Tommy Hvitfeldt 

Extrema 

arbetsplatser 

”Ett misstag kan 

snabbt bli ödesdigert” 

Vi följer med Patrik Mathiasson och hans kollegor ombord 

på Cobran, en racerbåt som används för sjötrafikövervakning 

och sjöräddning, ut på fjärden utanför Karlskrona. Här finns 

än i dag vissa militära skyddsområden som Kustbevakningen 

har uppsikt över. I övrigt handlar uppdraget om allt från att 

kontrollera hastighet och nykterhet till sjöss till att bedriva 

övervakning av fiske, förebygga vattenförorening och se över 

hantering av farligt gods och lastsäkring på färjor och fartyg. 

För att ändå bara nämna något. 

— Jag är ute på sjön den största delen av min arbetstid. Vi 

jobbar tillsammans i mindre lag och vi är väldigt samspelta. Det 

måste vi vara för att jobbet ska fungera så säkert som möjligt. 

Jag tycker att vi har en hög riskmedvetenhet och är lyhörda 

för varandras signaler, säger Patrik Mathiasson som jobbat 

många år med kustbevakning, först i Tullverkets regi och sedan 

på Kustbevakningen när det blev en egen civil myndighet. 

— Uppgifterna har med åren blivit alltmer polisiära. Från att 

mest ha bedrivit övervakning har vi i dag förundersökningsrätt 

inom miljöbrott och ratt- och sjöfylleri till att beivra brott 

mot sjötrafiklag och fiskelag. 

Patrik Mathiasson känner sig privilegierad som får arbeta 

till sjöss. Här känner han sig hemma. Men det finns situationer 

då jobbet riskerar att bli farligt. 

— När vi genomför räddningsaktioner eller inspektioner i 

busväder så tänjer vi ibland på gränserna. Att klättra upp på 

lotslejdaren utmed en hög fartygssida när vågorna rullar och 

vinden är stark, kräver både styrka och koncentration, säger 

Patrik Mathiasson. 


Men utmaningarna är inte bara fysiska. I tjänsten möter 

Patrik och hans kollegor också personer som uppträder både 

hotfullt och aggressivt och med åren har, upplever Patrik, 

respektlösheten mot myndighetspersoner ökat. 

”När vi har räddningsaktioner 

eller inspektioner i busväder så 

tänjer vi ibland på gränserna” 

— Då gäller det att behålla lugnet och vara så taktisk som 

möjligt i mötet med människor. Det måste man nog vara 

speciellt funtad för även om en del träning i verbal judo också 

ingår i kustbevakningsutbildningen, säger Patrik och ler. 

Dykarna inom Kustbevakningen har fysisk träning inplanerad 

under arbetstiden. Det har inte Patrik Mathiasson som 

kustbevakningsinspektör, men att hålla sig i form är viktigt. 

— När man söker till Kustbevakningen är det tuffa inträdeskrav. 

Sedan ligger det i vårt eget intresse att underhålla form 

och fysik. Man måste vara både stark och smidig för att orka 

med det dagliga jobbet, berättar Patrik som cykeltränar på 

sommaren och kör längdskidor vintertid. Vätternrundor och 

vasalopp hjälper till att stärka motivationen. 

— Hos Previa får vi regelbundet göra hälsoprofiler för att 

stämma av att konditionen och hälsan är som den ska. Det 

känns positivt och ger också en tidig signal om något inte är 

som det ska.

Patrik Mathiasson 

Ålder: 53 år. Yrke: Kustbevakningsinspektör. 

Bor: På en ö i Karlskrona skärgård. 

Bästa med jobbet: ”Att få vara ute 

på sjön, köra båt och på olika sätt hjälpa 

människor i skärgården.” 

Intressen: Älskar praktiskt arbete. ”Jag 

har en liten båt som jag gärna fritidsfiskar 

med.” 

Som kustbevakningsinspektör behöver 

Patrik Mathiasson hålla sig i form, 

både fysiskt och psykiskt. Även under 

höststormar och snö oväder ska jobbet 

utföras, det går aldrig på förhand att 

veta vad eller vem man möter till havs. 

Vänd 

Så hjälper 

Previa 

sjöräddningen

Foto: KUSTBEVAKNINGEN 

Undervattensmiljö 

kräver god fysik. 

Frisk myndighet 

jobbar vidare för hälsan 

Att jobba som flygande eller dykande personal 

på Kustbevakningen ställer höga krav på 

god hälsa och att man håller sig i form. 

Cecilia Persson är personalkonsult 

och specialist inom 

arbetsmiljö- och hälsofrågor på 

Kustbevakningen. En arbetsplats 

med närmare 800 anställda där 

behoven ser olika ut hos olika 

personalgrupper. 

För att kartlägga hur personalen 

egentligen mår har 

Kustbevakningen 

tillsammans med 

Previa dragit i gång 

ett inspirations- och 

enkätarbete som ska 

utmynna i en helhetsbild 

av hälsoläget på 

myndigheten. 

– Vi har extremt 

låga sjuktal. Det ger 

oss möjlighet att 

flytta fram positionerna. 

Min målsättning är 

att vi ska gå från ett traditionellt 

arbetsmiljöarbete till mer strategiska 

insatser för en bättre hälsa. 

I ett första skede utbildar vi nu 

nyckelpersoner i hälsofrämjande 

ledarskap. Kort sagt handlar det 

om att hjälpa personalen att själv 

Cecilia Persson, 

Kustbevakningen. 

hålla sig friskare och verkligen 

se vinsten med en god livsstil 

och medvetna val, säger Cecilia 

Persson. 

Det arbete som börjat på 

huvudkontoret med föreläsningar 

och att personalen fått genomföra 

balansprofiler ska nu sprida 

sig ut i hela organisationen. 

Cecilia Persson 

poängterar att det är 

friskfaktorerna man är 

på jakt efter. 

– Det handlar om 

att ta till vara på de 

sociala, fysiska och 

mentala resurser man 

har och stärka dem. 

Vi vill lyfta fram både 

vikten och vinsten av 

en god hälsa. Arbetet 

har just påbörjats och det känns 

fantastiskt spännande att få vara 

med och genomföra en så omfattande 

insats för både en god 

hälsa och arbetsmiljö. 

Text: Monica Samuelsson 

 

Foto: Tommy Hvitfeldt 

Om det som inte får hända ändå inträffar, är 

det mycket värt med en bra beredskap. Previa har 

därför flera tjänster för att underlätta i oförutsedda 

situationer. Krisstödet, K24, kan nås dygnet runt 

om det inträffar en olycka eller ett dödsfall på 

arbetsplatsen. Även kring mer vardagliga händelser, 

som exempelvis konflikter i arbetsgruppen, 

finns hjälp att få. 

– Genom vårt chefsstöd kan man få tid hos en 

beteendevetare samma dag om man till exempel 

behöver hjälp med konflikthantering, berättar 

Bodil Paulin, affärsutvecklingschef på Previa. 

Många arbetsgivare vill också erbjuda sina 

medarbetare stöd om de har privata bekymmer. 

– Vårt medarbetarstöd finns för att ge rådgivning 

i situationer som inte behöver ha med arbetet 

att göra, allt från juridiska frågor till problem med 

tonårsbarn. 

Nytt i höst är att dessa tre tjänster – krisstöd, 

chefsstöd och medarbetarstöd – paketeras under 

namnet Previa Direkt, som är en abonnemangstjänst. 

Ett enda telefonnummer ger tillgång både 

till rådgivning när det behövs och snabb hjälp i 

akuta situationer. 

– Det är ett heltäckande skyddsnät, som minskar 

effekterna när det händer något, men också 

förhindrar energiläckage, produktionsbortfall och 

att konflikter blossar upp, säger Bodil Paulin. 

16 Prima 23 | 2012 2011

Ett nummer för 

små och stora kriser 

Stöd och råd när olyckan är framme eller när 

det helt enkelt bara kör ihop sig. Med Previa 

Direkt är hjälpen bara ett telefonsamtal bort. 

text Stina Gerhardt Illustration Syster diesel 

Alla samtal tas emot av en specialutbildad 

grupp som slussar ärendet vidare till olika specialister 

på Previa beroende på vad ärendet gäller. 

– Att erbjuda det här externa stödet på alla nivåer 

i organisationen är ett sätt för arbetsgivaren att visa 

att man satsar på personalen, säger Bodil Paulin. 

Lena Ehrlenfeldt är HR-strateg på Trafikverket, 

som har valt att ansluta sig till Previas krisstöd. 

Lena menar att det för Trafikverket är värdefullt 

Bodil Paulin, Previa. 

att deras chefer oavsett tid på dygnet har möjlighet 

att tala med en professionell person och få stöd i 

sitt ledarskap av specialutbildad personal, och vid 

behov även begära utvidgat stöd till hela sin grupp. 

– Vi vet att allting kan hända när man minst 

anar det, inte minst när man som vi jobbar på färja, 

väg och bana. Som statlig myndighet har vi en krisberedskap 

enligt svenska riktlinjer, men samarbetet 

med Previa ger ett komplement på det psykosociala 

planet, säger Lena Ehrlenfeldt. 

Det här ingår i Previa Direkt 

Krisstöd – Previa K24 

➜ Förebyggande stöd som 

krisplaner, utbildningar och 

övningar. 

➜ Medicinskt kompetenta 

krisoperatörer tar emot samtal 

hela dygnet. 

➜ Krishantering, uppföljning 

och avlastning. 

Chefsstöd 

➜ Råd och stöd i situationer 

där man av någon orsak inte 

kan vända sig till sin chef. 

➜ Stöd och avlastning för 

chefer i till exempel konflikter 

eller svåra samtal som vid 

misstanke om missbruk. 

➜ Personligt stöd i rollen 

som chef eller i frågor som 

att hantera balansen mellan 

privat- och arbetsliv. 

➜ Vid behov tid hos beteendevetare 

samma dag. 

Medarbetarstöd 

➜ Rådgivning i privata situationer, 

till exempel problem 

och händelser i familjen 

eller juridiska frågor. 

➜ Råd och stöd i situationer 

där man av någon orsak 

inte kan vända sig till sin 

chef. 

Mer 

information på 

previa.se/ 

previadirekt 

Så enkelt når du 

Previa Direkt 

1. Ett nummer in. 

2. Du väljer aktuell tjänst med 

tonval. 

3. Du får kontakt med Previa 

Direkts krisoperatör. 

För mer information 

Kontakta Bodil Paulin, affärsutvecklingschef 

på Previa 

Tel: 08-508 920 33 

eller kontakta Previas växel: 

0771-23 00 00. 


1 

2 

3 

Prylar som gör det enklare att trotsa kyla och mörker 

1. Vind- och vattentåligt ställ som går att knöla ihop till en godispåses storlek Haglöfs 

Endo jacka och byxa, ca 3 000 kr resp. 2 000 kr. 2. Att synas är lika viktigt som att se. 

Craft Safety Vest, ca 300 kr. 3. En pannlampa som lyser upp. Silva Jogger, ca 300 kr. 

Handbok för vinnarskallar 

Olof Röhlander, Forum 

Att ha vinnarskalle är att sätta straffen 

och vinna matchen. Men också att 

ta tag i surdegar på jobbet, att lyfta 

blicken mot högre mål eller stå upp för 

sig själv i fikarummet. 

Föreläsaren Olof 

Röhlanders nya bok 

Bli en vinnarskalle: 

handbok i mental 

träning innehåller 

konkreta övningar för 

att lösa upp mentala 

spärrar. 

Nya perspektiv på rörelse 

Dan Andesson, Dola 

En basketstjärna, en professor och en 

simtränare är några av de personer som 

är intervjuade i boken Fysisk aktivitet 

– vägen till bättre hälsa och ett rikare 

liv av Dan Andersson 

som är universitetsadjunkt 

i Idrott med 

inriktning mot hälsa. 

Boken tar ett vetenskapligt 

helhetsgrepp 

på sambandet mellan 

ett friskare liv och att 

motionera. 

1 av 5 

råkar ut för it- eller teknikproblem 

på jobbet en eller flera 

gånger om dagen, enligt en undersökning 

från Manpower. 

Mer surt i lunchlådan 

Karin Bojs, Max Ström 

Vetenskapsjournalisten Karin Bojs 

har skrivit boken Syra själv om hur 

man gör mjölksyrade 

grönsaker, späckade 

med hälsosamma 

effekter. Perfekt för 

att alltid ha något 

gott, fräscht och 

supernyttigt att 

stoppa i lunchlådan. 


Har du deltagit i Vasaloppet, Vätternrundan, 

Vansbrosimningen och Lidingöloppet 

under ett år, då har du gjort en Svensk 

Klassiker. Nu finns möjlighet att utmana 

dig själv, dina arbetskamrater och andra 

företag i Arbetsplatsklassikern. Du skidar, 

cyklar, simmar och springer lika långt som 

i originalloppen, men har sex veckor på dig 

att skrapa ihop varje distans. 

Anmäl din arbetsplats 

➜ Previa samarbetar med Arbetsplatsklassikern, 

så prata med din 

kundansvarige för att anmäla dig 

och dina kollegor. Skidmomentet, 

innan Vasaloppet, börjar i januari. 

➜ Att delta kostar 600 kronor per 

år och avgiften är avdragsgill som 

friskvårdspeng. Överskottet från 

Arbetsklassikern investeras i en gratis 

skolklassiker för mellanstadieelever. 

Vasaloppet … 

… på sex veckor i stället 

för på en dag . Läs mer och 

anmäl dig till Arbetsplatsklassikern 

på previa.se/ 

arbetsplatsklassikern. 

Gör arbetsplatsklassikern 

— Vår vision med en Svensk Klassiker är 

att göra svenskarna friskare. Men alla har 

inte möjlighet att delta, det kräver trots 

allt både tid, pengar och träning. Dessutom 

måste man hänga på låset för att få en 

plats i loppen. Därför har vi startat Arbetsplatsklassikern 

för att man ska kunna delta 

på hemmaplan, berättar Michael Thorén, vd 

för en Svensk Klassiker. 

De olika momenten i Arbetsplatsklassikern 

startar sex veckor innan respektive 

lopp, och väder och underlag spelar 

mindre roll. Allt med stavar, såväl stavgång 

som crosstrainer räknas som skidor och i 

cykelmomentet går det alldeles utmärkt att 

tillgodoräkna sig både cyklingen till jobbet 

och spinningen på gymmet. 

— Du för in sträckan via datorn eller 

mobilen och får en graf över hur långt du har 

kommit mellan Sälen och Mora. Är du snabb 

och till exempel har gjort nio mil skidor på 

tre veckor kan du gå in på ett andra varv 

och hjälpa dina arbetskamrater, så att ni kan 

tävla mot ett annat kontor eller utmana ett 

annat företag, säger Michael Thorén. 

FOTO: Scanpix

Previakompetens 

illustration: syster diesel 

Ann-Charlotte 

Laurell hjälper 

organisationer 

att utvecklas. 

Arbetets 

vett och etikett 

I sin bok Etikett på jobbet tar Magdalena 

Ribbing upp frågor om allt från mejlhyfs 

till mobbning på arbetsplatsen. 

Fråga: Alltför ofta skickar man e-post 

med en konkret fråga utan att denna 

besvaras. Ska man skicka meddelandet 

igen? Hur bör man då formulera sig? Ska 

man låtsas som att man aldrig skickade 

ett första meddelande, eller kan man på ett 

artigt sätt säga att man datum si-och-så 

skickade ett mejl som inte besvarats, och 

att man därför nu prövar att skicka samma 

fråga igen? 

Svar: Ibland verkar det 

som att vi Sverige är 

världsbäst på att inte 

besvara brev, inbjudningar, 

frågor, mejl – 

eller hälsningar. Kanske 

är det inte så, men visst 

är det alltför vanligt att den 

som får en fråga per brev eller mejl inte 

svarar på den. Alla gånger har man inte ett 

svar, men självklart meddelar man i så fall 

just detta: ”Tyvärr har jag inte något svar 

på din fråga”, i stället för att släppa hela 

ärendet i ointresselådan. Det kan finnas 

orsaker, alla mejl når inte sitt mål, alla svar 

kommer inte fram. Men merparten gör det, 

och slöfockarna är i majoritet bland de 

osvarande. Du kommer att få fortsätta att 

skicka dina mejl med frågor en gång till, 

och ytterligare en gång. Och då skriver du 

i ämnesraden ”Omsänd fråga” och tredje 

gången ”Påminnelse om obesvarad fråga”. 

Du behöver inte lägga till någon artighet i 

själva meddelandet, påpekandet i ämnesraden 

räcker. Någon måtta får det vara på 

krusandet. 

Foto: Evelina Carbon 

”Det finns oftast mer som 

fungerar än som inte fungerar” 

Ann-Charlotte Laurell är psykolog med bakgrund 

som marknadsekonom. På Previa arbetar 

hon bland annat med organisationsutveckling. 

Hur uppnår man förändringar i en 

arbetsgrupp med hjälp av KBT? 

— Framför allt handlar det om positiv 

förstärkning. KBT handlar om att bli 

medveten om vad man gör, när man 

gör det och vad det får för konsekvenser 

— och sedan göra mer av det som 

fungerar bra. Det gäller att eftersträva 

att få in ett positivt tänkande kring det 

man själv och kollegorna gör, i stället 

för att lägga energi på det som inte fungerar. 

Genom att förstärka de positiva 

aspekterna uppnår man synergieffekter 

som påverkar gruppdynamiken. Det är 

då du verkligen kan få människor med 

dig i en förändringsprocess. Tyvärr är vi 

människor mer vana att leta fel, men det 

finns oftast fler saker som fungerar än 

som inte fungerar. 

Hur skulle du beskriva ditt 

arbetssätt? 

— Jag tycker det är mycket viktigt att 

ha ett konsultativt förhållningssätt, genom 

att coacha chefer och arbetsgrupper 

till att åstadkomma en förändring 

som fungerar i deras arbetsvardag, med 

målet att fasa ut mig själv. Initialt läggs 

mycket tid på dialogen med kunden, 

om vad som är ett resultat för just den. 

Det gäller att kunna visa på effekten av 

den insats som görs. Genom att ringa in 

vad som ska åstadkommas och skriva 

en projektplan för större uppdrag är det 

lättare att utvärdera arbetet. 

Vad har du för nytta av din bakgrund 

som marknadsekonom? 

— Det är komplext när människor 

och ekonomiska faktorer ska samspela 

för att nå resultat. Min bakgrund är till 

hjälp för att möta kunden och koppla 

ihop bitarna så att det blir begripligt i 

arbetsvardagen. 

Fotnot: KBT står för kognitiv beteendeterapi 

och är en inriktning inom psykoterapin. 

Prima 32 | | 2012 2011 19

posttidning B 

returadress: 

AB Previa 

Box 6047 

102 31 Stockholm 

porto betalt 

Är adress eller mottagare felaktig? 

Ändra dina uppgifter på info@previa.se 

Läs Prima på Ipad 

Prima på Ipad 

Gå in på Appstore 

och sök på Previa. 

Du hittar Prima 

under Ipad Apps. 

Här finns Previa 

Blekinge län: Karlshamn, Karlskrona, 

Ronneby 

Dalarnas län: Borlänge, Falun, Leksand 

Gotlands län: Visby 

Gävleborgs län: Gävle, Hudiksvall, 

Hofors, Sandviken, Skutskär 

Hallands län: Falkenberg, Halmstad, 

Varberg 

Jämtlands län: Östersund 

Jönköpings län: Eksjö, Forserum, Habo, 

Jönköping, Nässjö, Vaggeryd, Värnamo 

Kalmar län: Borgholm,, Kalmar, 

Mönsterås,, Oskarshamn 

Kronobergs län: Alvesta, Tingsryd 

Lenhovda, Lessebo, Växjö, Älmhult 

Norrbottens län: Boden, Gällivare, 

Haparanda, Kiruna, Luleå 

Skåne län: Bjuv, Eslöv, Helsingborg, 

Hässleholm, Kristianstad, Landskrona, 

Lund, Malmö, Simrishamn, Skurup, Svedala, 

Tomelilla, Trelleborg, Ystad, Ängelholm, 

Örkelljunga 

Stockholms län: Arlanda, Märsta, 

Huddinge, Kista, Liljeholmen, Solna Strand, 

Stockholm/Gullmarsplan, Stockholm/Vasastan, 

Stockholm/Brunkeberg, Stockholm/City, 

Stockholm/Östermalm, Södertälje 

Södermanlands län: Eskilstuna, 

Flen, Kat rineholm, Nyköping, Oxelösund, 

Strängnäs 

Uppsala län: Uppsala, Enköping 

Värmlands län: Arvika, Charlottenberg, 

Karlstad 

Västerbottens län: Dorotea, Husum, 

Lycksele, Nordmaling, Skellefteå, Sorsele, 

Storuman, Umeå, Vindeln, Vilhelmina, 

Vännas, Åsele 

Västernorrlands län: Härnösand, 

Sundsvall, Örnsköldsvik 

Västmanlands län: Köping, 

Västerås, Sala 

Västra Götalands län: Borås, 

Falköping, Färgelanda, Göteborg Centrum, 

Göteborg/Gårdatorget, Karlsborg, Lidköping, 

Skara, Skene, Skövde, Strömstad, tibro, 

Tidaholm, Troll hättan, uddevalla 

Örebro län: Hallsberg, Karlskoga, Örebro 

Östergötlands län: Linköping, Mjölby, 

Motala, Norrköping 

Kontakta oss på 

telefon: 0771-23 00 00 

mejl: info@previa.se 

hemsida: www.previa.se 

Foto: Christer Jansson

Tidningen Prima nr 3-12 - Previa

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?