PROJEKTPLAN EDSà N 2008 - Upplands Väsby kommun

2008-03- 03
PROJEKTPLAN
EDSÅN 2008

INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING 3
Mål för vattenvården 3
PROJEKTET – EN SAMMANFATTNING 3
Mål – Att öka Natur och kulturarvets värde och attraktionskraft 4
Vattenvård 4
Naturvärden 4
Landskapsbild 4
Kulturhistoriska värden 5
Tillgänglighet 5
Kostnadssammanställning 6
Tidplan 6
Bedömning och åtgärder för Edsån 7
GESTALTNING AV EDSÅN 7
Föreslagna åtgärder 8
1. Dagvattendamm 8
Syfte 8
Nuläge 8
Åtgärder 8
2. Meandring 9
Syfte 9
Nuläget 10
Åtgärder 10
3.Anläggningar för det rörliga friluftslivet 12
4. Våtmarksområde norr om Edsån mot Antuna gård 13
Syfte 13
Nuläget 13
Åtgärder 13
BILAGA 18
2

Inledning
Oxundaåns vattensamverkan är ett mellankommunalt samarbete runt vattenvården
inom Oxundaåns avrinningsområde. Medverkande kommuner är Upplands Väsby,
Sigtuna, Vallentuna, Täby och Sollentuna. Samverkan bedrivs utifrån av respektive
kommunstyrelse antagna samverkansavtal och handlingsprogram.
Samarbetet har som huvuduppgift att kartlägga miljötillståndet och föreslå åtgärder i
avrinningsområdets olika delar.
Mål för vattenvården
EG: s ramdirektiv för vatten, vilket implementerades år 2000, medför en rad
nationella mål rörande vatten som ska vara uppfyllda år 2015. Sjöar och vattendrag
ska t ex ha nått en ”god ekologisk status” vilket för de berörda objekten i
åtgärdsplanen innebär att förutsättningarna för djur- och växtliv generellt måste
förbättras. Direktivet ställer även krav på vattenkvaliteten med målet ”god kemisk
status” vilket innebär att närsalter och andra föroreningar måste minska. För att nå
dessa mål har OxundaVattensamverkan antagit en rad delmål:
• minska utsläppen av kväve och fosfor med > 25 % inom 15-20 år (till 2015)
• restaurera och återställa förorenade sjöar och vattendrag
• förbättra biologisk mångfald
• bevara och/eller förbättra natur- och kulturvärden
• samla och sprida kunskap
Dessa delmål ligger till grund vid framtagande av denna åtgärdsplan. Läs mer om
delmålen på www.oxunda.com. Andra viktiga riktlinjer i processen är samarbetets
gemensamt antagna dagvattenpolicy samt riktlinjer för gödselhantering.
Ett åtgärdsprogram har tagits fram för Oxundaåns södra gren som bl.a. omfattar
Edsån mellan sjön Norrviken och Edssjön samt Hjältarbäcken som rinner mellan
Översjön och Edssjön. I programmet föreslås en rad åtgärder för Edsån. Enligt
prioriteringar i gällande verksamhetsplan för Oxunda Vattensamverkan ska en
förstudie över Edsån påbörjas under hösten 2007. Förstudien ska utgöra underlag för
genomförandet av åtgärdsförslagen i åtgärdsprogrammet.
Projektet – en sammanfattning
Edsån utgör gräns mellan Upplands Väsby och Sollentuna kommuner. En
projektgrupp har bildats med representanter från bägge kommunerna och berörda
markägare. Gruppen arbetar aktivt med att ta fram projektbeskrivning med idéskisser
samt ett underlag för kommande miljöprövning. Deltagare i projektgruppen är
följande:
Nils Odén, stadsträdgårdsmästare, Upplands Väsby
Dag Kempe, miljöinspektör, Upplands Väsby
Rikard Dahlén, naturvårdschef, Sollentuna
Maria Öquist, va-utredare, SEAB
Joakim Magnusson, va-projektör, SEAB
Carl Curman, markägare, Antuna
Åke Ekström, Oxunda Vattensamverkan
Carina Widlund, projektsamordnare, Oxunda Vattensamverkan
3

Ån är omgiven av jordbruksmark i norr och bebyggelse och centrumområden i söder.
Edsån (tidigare Rotebroån) och Hjältarbäcken ingår ett torrläggningsföretag,”
Norrvikens, Eds- och Oxunda sjöars sänkningsbolag”, från ca 1850 och har grävts ur
och rätats ut. Edsån var vid den tiden ett slingrande vattendrag omgivet av stora
sumpmarker.
Projektet bärs av en vision där de naturvetenskapliga värdena ska säkerställas
samtidigt som landskapsmässiga och kulturhistoriska värden lyfts fram och hela
vattenstråket görs tillgängligt för kringboende och besökare.
Mål – Att öka Natur och kulturarvets värde och attraktionskraft
Målen för åtgärderna i Edsån är flera men alla syftar till att lyfta fram områdets olika
kvaliteter på ett sätt som gynnar mångfalden, vattenvården, kulturlandskapet och
tillgängligheten. Målen sammanfattas under nedanstående rubriker.
Vattenvård
Edsån är idag svårt belastad av näringsämnen, dels från Norrviken uppströms men
även från samhället genom dagvatten och från jordbruksmarken inom åns eget
avrinningsområde. Ett av syftena med restaureringen är att öka åns yta och volym för
att få längre uppehållstider och större variation vilket bidrar till rening av vattnet.
• Belastningen av näringsämnen till ån ska minska med minst 25 % fram till
2010.
• Minst 5 av de största dagvattenutsläppen ska vara åtgärdade genom
reningsåtgärder senast 2010.
• Särskilda riktlinjer för hanteringen av handelsgödsel och bekämpningsmedel
ska ha införts i koloniområdet i Rotebro senast odlingssäsongen 2009.
Naturvärden
Edsån har stora kvaliteter för biologisk mångfald med hänsyn till förekomsten av
fiskarterna asp och nissöga samt sex av de åtta svenska stormusselarterna. Två
lekplatser för asp finns i åns övre lopp. Våtmarkerna runt Edsåns utlopp i Edssjön
utgör artrika fågelbiotoper av regionalt intresse.
• Förstärka och förbättra förutsättningarna för biologisk mångfald i
vattenområdet.
• Bredda artdiversiteten i fågelfaunan och annan lägre fauna genom etablering
av våtmarker i det öppna jordbrukslandskapet.
Landskapsbild
Landskapet norr om ån består av öppen, flack åker- och betesmark. I samband med
restaureringsarbetena finns möjlighet att skapa ett mer böljande och omväxlande
landskap med hjälp av överskottsmassor, med hänsyn till det kulturlandskap som
råder. När ån samtidigt tillåts meandra genom skapas ett nytt och mer tilltalande
landskap runt ån.
• Förbättra landskapets estetiska och ekologiska kvaliteter genom
landskapsplanering.
4

Kulturhistoriska
värden
Trakten kring Edssjön
och Edsån har gamla
anor som
kulturlandskap. Redan
under järnåldern, (500
år f. Kr – 1050 år e.
Kr) började bygden
befolkas. Bygden
hade ett gynnsamt
läge mellan Sigtuna
som var en viktig
handelsplats och
skärgården.
Stråket Norrviken –
E dssjön – Mälaren, bild 1. En vacker vy av Edsån
var särskilt under vikingatiden (800 – 1100 e. Kr) en viktig handelsled. Gårdsnamn
med ändelser som –by eller – inge har sitt ursprung från slutet av järnåldern, t.ex.
Edsby och Bisslinge. Under stormaktstiden på 1600-talet bildades herrgårdar och
säterier av adeln vilket blev början på en ny kultur vilken har satt en stark prägel på
området.
• Ta tillvara Edsån som en del i en historiskt viktig vattenled mellan Stockholm
och Sigtuna/Uppsala.
• Uppmärksamma det kulturhistoriskt intressanta landskapet som varit odlat i
mer än tusen år med gårdar som Bisslinge och Antuna vilkas marker ansluter
till Edsån och Edssjön.
Tillgänglighet
I dag finns inte mycket som lockar till ett besök i området som är relativt otillgängligt
och delvis bullerstört genom stambanan som korsar Edsån vid Rotebro. Samtidigt
som restaureringen tar sikte på att lyfta fram naturvetenskapliga och kulturella värden
är det av största vikt att göra området mer tillgängligt och attraktivt för besökare. Ån
utgör idag en barriär för det rörliga friluftslivet. Att öka tillgängligheten innebär
samtidigt en möjlighet att sprida information och kunskaper om området och dess
kvaliteter i olika avseenden. Projektet är tänkt att knyta samman det upplevelsestråk
som skapats i området kring Svartinge/Bisslinge och golfbanorma utmed Vibyån och
centrala Upplands Väsby.
• Öka tillgängligheten till området för boende och besökare men så att
störningar undviks.
• Ge möjlighet till nord-sydlig passage med broövergångar
• Ge besökare kunskap om områdets kvaliteter genom olika
informationsinsatser.
5

Kostnadssammanställning
KOSTNADER ÅTGÄRD FINANSIÄR
450 000 kronor
Förstudie Edsån/Hjältarån, 2007, SEAB
beslutat
utredningar, samråd, Oxunda Vattensamverkan
400 000 kronor
beslutat
projektplan, proj. ledn.
Biologiska
undersökningar, åtgärder
vandringshinder och
dagvatten samt
vattenarbeten påbörjas.
100 000 kronor
beslutat
Projektledning
Vattendomsansökan
102 000
Undersökning av aspens
beslutat
vandring mm
600 000
Restaurering av
beslutat
vattendrag
1 652 000 (beslutat) Disponibla medel 2008
SÖKTA MEDEL
600 000
Anläggn. våtmarker
ej beslutat
450 000
ej beslutat
Landsbygdsutv. utvald
miljö
100 000
Undersökning av aspens
ej beslutat
vandring mm
1 400 000
Restaurering av
ej beslutat
vattendrag mm
2 550 000 (sökt)
4 202 000 Ber. projektkostnad
2008, SEAB
Upplands Väsby
(Hjältarån)
Oxunda Vattensamverkan
2008, SEAB
2008, Oxunda
Vattensamverkan
Naturvårdsverket/Lst
2008, Projektstöd /Lbr/Lst
2009, Lbr/Lst
2008,
Vattenavgiftsmedel/Lst
2009 – 2010, SEAB,
Upplands Väsby kommun
Kommentarer:
Arbetet vid projektstarten 2007 har finansierats genom medel från Oxunda
Vattensamverkan och investeringsmedel från Sollentuna Energi AB, SEAB,
affärsområde Vatten. Arbetsinsatserna under 2008 finansieras via SEAB´s budget
och genom att Upplands Väsby kommun ställer resurser för design och projektering.
Slutreglering av kostnader sker via avtal mellan berörda parter.
Tidplan
Arbetet med förstudie har påbörjats i oktober 2007. I arbetet ingår att ta fram ett
underlag för eventuell vattendom, ordinarie samråd och kommande upphandlingar av
konsult- och entreprenadarbeten. Det praktiska arbetet har bedömts kunna påbörjas
under andra halvåret 2008. Arbetet beräknas kunna slutföras under 2009 med
reservation för förseningar vid eventuell behandling i miljödomstol.
6

Bedömning och åtgärder för Edsån
Edsåns lopp är i sin helhet uträtat och ån rensas regelbundet. Fosfor- och kvävehalterna i ån är höga. Potentiella källor till de
höga närsalthalterna är omkringliggande jordbruk, dagvattenutsläpp samt koloniträdgårdar inom åns eget avrinningsområde.
Norrvikens vattenkvalitet påverkar i hög grad vattenkvaliteten i Edsån. Rensningarna i ån har ofta utförts ovarsamt. Åslänterna
är därför branta och erosionskänsliga och beskuggningen bristfällig på grund av att omkringliggande skog fällts i samband med
rensningarna. I ån finns sex av Sveriges åtta stormusselarter, varav fyra är sällsynta och en är rödlistad (flat dammussla). Ån
utgör mycket värdefull lekplats för den rödlistade aspen. Våtmarken vid inloppet till Edssjön, där Edsån sammanflödar med
Vibyån har ett mycket högt naturvärde och hyser ett rikt fågelliv.
Följande åtgärder finns föreslagna i åtgärdsplanen: En rad olika åtgärder föreslås
som t.ex.:
• Skapa meandring
• Ta bort vandringshinder
• Öka beskuggning
• Öka uppehållstiden för vattenflödet genom anläggning av våtmarker,
breddningar och fångdammar i och utmed ån
• Utökat bete i anslutning till nyskapade våtmarker
• Skapa strömsträckor
• Förbättra bottensubstrat
• Anlägga skyddszoner mot jordbruksmarken
• Åtgärda de största dagvattenutsläppen
• Följa upp aspens lek och rörelsemönster i vattensystemet
• Ta fram skötselplaner som gynnar förekomsten av asp, nissöga och de sex
musselarterna.
• Bygga ut gångstigar och passager för ökad tillgänglighet för boende i
närområdet och besökare.
• Inleda samtal med koloniträdgårdar och hästhållning för att förhindra
närsaltsläckage (förstärka skyddszoner mm).
• Förstärka befintlig våtmark vid inloppet till Edssjön (uppströms sammanflödet
med Vibyån).
• Följa upp funktion och skötsel av asplekplatserna.
• Utföra uppföljning av bottenfauna- och musselinventering.
bild 2. Asp
Gestaltning av Edsån
Projektet i sin helhet berör flera aspekter såsom; vattenrening, biologisk mångfald,
kulturvärden och tillgänglighet. Delarna som bildar helheten beskrivs i följande text.
7

Föreslagna åtgärder
1. Dagvattendamm
2. Meandring
3. Anläggningar för det rörliga friluftslivet
4. Våtmark
1. Dagvattendamm
Syfte
Ett av syftena med projektet är vattenrening. Edsån är idag starkt förorenad dels av
näringsrikt vatten från Norrviken uppströms och dels av dagvatten från urbana ytor
och avrinning från omgivande jordbruksmark. En av de viktigaste åtgärderna är att
åtgärda de dagvattenutsläpp som kommer från omgivande samhälle.
Nuläge
Dagvatten från samhället Rotebro leds orenat via dagvattenledningar som mynnar i
Edsån. Dagvattnet från vägar, bebyggelse och centrumområden står för ca 40 % av
kvävebelastningen och ca 60 % av forforbelastningen till Edsån räknat från åns eget
avrinningsområde.
Åtgärder
I projektet ingår att rena det mest förorenade dagvattnet från Rotebro. Den största
dagvattenledningen som avvattnar ett 70
ha stort område med bl.a
centrumområden och större vägar,
mynnar vid järnvägskorsningen. Här
planeras en reningsanläggning med
fångdamm, översilning och efterpolering.
Anläggningens funktion ska vara att i
första hand avskilja partikelbunden fosfor
och tungmetaller innan dagvattnet
hamnar i ån. Dagvattendammen byggs
söder om ån intill den plats där Edsån
korsas av järnvägen (bild 3).
bild 3.Exempel på dagvattendamm, Norrviken
En annan större dagvattenledning mynnar i ån intill gamla landsvägsbron vid
Rotsunda. Denna ledning avvattnar bl.a industriområden och en bussterminal. Här
finns ingen plats att bygga ytförlagda reningsanläggningar utan i stället kommer
dagvattenbrunnar uppströms att förses med filter för att avskilja bl.a olja och partiklar.
8

Illustration 1. Förslag till gestaltning Dagvattendamm
2. Meandring
Syfte
De planerade åtgärderna för Edsåns lopp och intilliggande markområden syftar till att
skapa en miljö i och kring Edsån med strukturer, funktioner och artsammansättning
motsvarande ett kulturpåverkat vattendrag av liknande storlek och karaktär.
Förhoppningen är att skapa bättre förutsättningar för självrening och för biolgisk
mångfald genom ökad variation såsom meandring, beskuggning, varierande djup och
bottensubstrat. Särskild hänsyn kommer att tas till Edsåns musselbestånd och att
den rödlistade fisken asp leker i området (se bild 2). Resultatet av planerad
omläggning av åfåran kommer att skilja sig från hur ån har sett ut historiskt sett, då vi
inte avser att återskapa hur vattendraget löpt vid viss tidsperiod. Målet är en varierad
och rik vattenbiotop som utgör en attraktiv del av kulturlandskapet med kvaliteter för
den biologiska mångfalden och det rörliga friluftslivet.
9

Nuläget
I dagsläget har ån
ett helt uträtat lopp
med branta och i
viss mån
erosionskänsliga
åslänter som gör att
ån har karaktären
av ett större djupt
dike vars yta man
inte upplever förrän
man kommer helt
nära (se bild 4). Ån
saknar idag
gångförbindelser
mellan norra och
södra sidan och
utgör därför ett
bild 4.Edsån idag
hinder för det rörliga
friluftslivet. Norr om ån breder jordbrukslandskapet ut sig och söder om ån ligger
Rotebro villasamhälle.
Åtgärder
Det centrala partiet av åsträckan, en sträcka om ca 580 m kommer att omformas till
ett meandrande lopp med 8 meanderslingor. Den nya åsträckan kommer efter
omläggning vara ca 1200 m lång vilket innebär att ån har förlängts med ca 620 m.
Tre av meandringarna utgörs av översvämningsområden vid högvattenflöden. Dessa
våtmarker kommer att ha areorna 4000, 3000 respektive 1700 kvm. Medelvattendjup
i dem under högvatten beräknas bli ca 0,95 m. I våtmarkerna sparas häckningsöar
(se 1,2 och 3 på illustration 1). Varje våtmark är bitvis omgärdad av förhållandevis
branta slänter, 1: 1,5, där avsikten är att i vissa solexponerade lägen ersätta
befintliga leror med andra material, t.ex. block, grus, finsand mm.
Alla schaktmassor kommer att återanvändas inom anläggningsområdet. De
överskottsmassor som uppstår vid utgrävning och breddning av åfåran kommer att få
bilda svagt sluttande kullar. Detta för att få en mer varierande topografi i ett annars av
lång hävd utslätat område (se illustration 2). Uppfyllnaden görs aldrig högre än att
årummet kan upplevas från Antuna. Viss uppfyllnad görs även av en låglänt del av
marken norr om ån, ( max 0,5 m), bland annat för att förbättra förutsättningarna för
betet idag samt för kommande jordbruksbehov.
Före och efter den bearbetade sträckan förändras ån endast så att bottenmaterialet
förbättras, bland annat för aspens lek, på vissa sträckor.
Vid meandringarna som sträcker sig söder om nuvarande åsträckning planteras
ädellöv och klibbal för att få beskuggning. Meandringarna som sträcker sig norrut blir
tillsammans med våtmarkerna helt solexponerade vilket gynnar floran, fågelhäckning,
nedbrytning av potentiella lösta miljögifter, näringsupptag mm.
10

Illustration 2. Förslag till gestaltning Meandring av Edsån
Illustration 3. Topografi i tvärsnitt
11

Faktaunderlag till detta gestaltningsförslag
Färger:
Grön Schakt, dvs. våtmark/översilningsyta
Vit Oförändrat
Gul Uppfyllnad
Blå Lågvattenstånd/centralfåra
Längd av Edsån som påverkas av schakt: 580 m.
Ny längd på sträckan efter schakt: 1 200 m.
Mao: ån förlängs med 620 m.
Normalvattenstånd: ca 2,70 m.ö.h.
Högvattenstånd: ca 3,00 m.ö.h.
Edsåns nuvarande profil:
Bredd: botten 4 m.
Mellan släntkrön: 6m.
Släntlutningar 1:1,5.
Botten utjämnad.
Ny bredd, exkl våtmarkerna:
Botten 0 – 4m(för att åstadkomma variation i flödet).
Mellan schaktade släntkrön: 6 – 10 m.
Släntlutningar: 1:1,5 – 1:22 (6,8%.)
Botten varierar från nuvarande utjämnad till en botten med tydlig djupfåra på södra
resp norra åsidan beroende på meandringens riktning.
Vattenvolym i den påverkade sträckan i mitten av oktober: 800 kbm.
Total volym schakt hela projektet: 15 700 kbm.
Max vattenvolym i den påverkade sträckan av ån efter schakt: 8 000 kbm.
Flödeshastighet kommer att beräknas
3.Anläggningar för det rörliga friluftslivet
Allén från Antuna förlängs ner till ån. En bro byggs här vilken blir centralpunkt i det
nya promenadstråket och utgöra en ny förbindelse för det rörliga friluftslivet mellan
Sollentuna och Upplands Väsby kommuner. Vägen fortsätter söderut till den
allmänna parkeringen vid Gillbo. En gång- och cykelväg planeras på åns södra sida
från bron fram till järnvägskorsningen i öster och ansluter till en ny parkeringen väster
om järnvägen i norra Rotebro. Vägen västerut från nya bron sett, förblir en stig som
idag men utförs som spång. En kombinerad bro och regnskydd med möjlighet till vila
eller fågelskådning anläggs över Vibyån. Via denna passage kommer man ut till ett
näs med god utsikt över Edssjön. Härifrån kan man se de tre herrgårdarna Bisslinge,
Edsby och Antuna. På platsen finns idag ett enkelt jakt/fågeltorn som skulle kunna
förbättras.
12

4. Våtmarksområde norr om Edsån mot Antuna gård
Syfte
Norr om Edsån, strax öster om utloppet till Edsjön, anläggs en våtmark på ett område
på cirka 4 hektar. Våtmark ska ha förbindelse med Edsån för att översvämmas vid
högvatten och torka upp vid lågvatten. Några lite djupare områden i våtmarken ska
vara vattenfyllda även
vid lågvatten i Edsån
(se bild 5).
En grund öppen
våtmark med
varierande vattennivå
gynnar den biologiska
mångfalden samtidigt
som den naturliga
reningen av
näringsämnen ges
goda förutsättningar.
Våtmarken bidrar också
till en ökad variation i
jordbrukslandskapet
och kommer att bli en
attraktiv plats för
friluftslivet i området.
bild5.Exempel på våtmark, Väsbysjöäng
Nuläget
De lägre delarna av jordbruksmarken norr om Edsån har tidigare används som
betesmark för hästar. Vid höga flöden i Edsån bildas grunda våtängar närmast
Edsån.
Åtgärder
Nuvarande marknivå inom område ligger mellan 2,75- 3,75 möh. De fuktigaste och
mest låglänta delarna schaktas ned cirka 30 cm. De grunda områdena ska utgöra
basen i våtmarksområdet. Några djupare partier på cirka 60-80 cm grävs för att
skapa vattenfyllda sänkor även under torrperioder. Alla slänter görs flacka så att en
vandrande strandlinje skapas när vattenståndet förändras. De flacka slänterna gör
också att hela området kan betas under torrperioder. De överskottsmassor som
bildas vid schaktningen ska formas till häckningsöar för fågellivet och anslutas till
slänten i norr och promenadvägen i öster. I nordost ska också massor formas till en
liten utsiktsplats.
En mindre informations- och utsiktsplats ordnas i anslutning till utsiktsplatsen vid
promenadvägen som går förbi våtmarken upp mot allén från Antuna. Inga stigar ska
ledas in i själva våtmarksområdet. Under sensommaren när vattennivån är låg ska
13

området betas av t.ex. hästar eller kor. Betet är viktigt för att våtmarkens funktion för
vattenrening och biologisk mångfald ska bibehållas. Betet i våtmarken utgör en egen
fålla där betet kan styras under olika delar av betesperioden.
bild 6. Hästar på bete
Uppskattning av massbalansen på ytan som är totalt cirka 40.000 kvm:
Förändring
marknivå
Syfte
% av
hela
ytan
areal storlek Antal
cirka
Cirka
färdig
nivå
- 60 till
- 80 cm
djuphålor 5 2000 10-30m 10 2,15-
2,65
-30 cm Grund 40 16000 2,45-
våtmark
2,95
+- 0 cm Översvämning 20 8000 2,75-
vid högvatten
3,25
+50 cm öar 10 4000 10-40 15 3,25-
m
3,75
+ 50 Anslutning 25 10000 3,80-
slänt norr
4,30
Massor
m3*1,5
+2000
+7000
0
-4000
-5000
Lägre partierna som blir våtmark ligger ytan idag mellan 2,75 och 3,25 möh.
Norra delen upp mot Antuna ligger ytan idag mellan 3,50 och 3,80 möh.
14

Illustration 4. Gestaltning av våtmarken i anslutning till meandring
15

Illustration 5. Planerad våtmark Edsån
16

Illustration4. förklaring planerad våtmark Edsån
17

BILAGA
Miljöfakta hämtade från
Åtgärdsplan för Översjön – Oxundasjön, rapport 2006:2
Allmän beskrivning
Edsån rinner från Norrviken till Edssjön och är ca 2,5 km lång. Den renas
regelbundet och löper nästan spikrakt och mynnar i Edsjön. Vid utloppet till Edssjön
finns en stor våtmark bevuxen med vide och vass som hyser ett rikt fågelliv. Området
ingår i en av Järvakilens värdekärnor. Ån är en viktig vandringsled för den rödlistade
fiskarten asp och ån huserar även sex av Sveriges åtta stormusselarter, varav fyra är
sällsynta och en är rödlistad (flat dammussla).
Abborre, braxen mört, löja och björkna har fiskats i ån. Troligtvis finns även, gädda,
gös, gers, sarv, ruda, sutare, ål och lake i ån eftersom dessa arter förekommer i
Väsbyån. Mellan 1 april och 31 maj råder fiskeförbud på asp.
Norr om ån i anslutning till Antuna gård ligger stora fuktiga beteshagar där man kan träffa på gulärla, buskskvätta,
gräshoppssångare och stjärtmes.
Markanvändningen runt ån domineras av jordbruk och hästhållning. Ån är belastad av näringsämnen och andra föroreningar
från sjön Norrviken samt Rotebros tätortsbebyggelse. Näringsläckaget till ån kommer även från de omkringliggande
jordbruksmarkerna som vid inventeringstillfället till stor del utgjordes av hästhållning.
Markanvändning och påverkansfaktorer
18

Markanvändningen i Edsåns avrinningsområde domineras av jordbruk, bebyggelse och äng. Vid inventeringstillfället nyttjades
stora delar av jordbruksmarken till hästhållning. Antalet djur/hage var vid inventeringstillfället tillfredställande med en befintlig
grässvål året om. Möjligheten att förbättra förutsättningarna bör dock utredas vidare.
Norrvikens vattenkvalitet påverkar i hög grad vattenkvaliteten i Edsån.
Ån har ett kraftigt uträtat lopp med bristfällig beskuggning. 1842 inrättades
”Norrvikens, Eds- och Oxunda sjöars sänkningsbolag” som hade till syfte att
genomföra sänkningar av det aktuella vattensystemet samt att förhindra de för
samhället negativa konsekvenserna av de årligen förekommande översvämningarna.
Genom sjösänkningsföretagets försorg har ån sedan kontinuerligt grävts ur.
Sänkningsbolaget upplöstes 1988. Mellan Upplands Väsby och Sollentuna
kommuner tecknades istället ett avtal om underhållet av ån (KS § 218 Dnr 1988.267
005.391).
Edsåns omgivningar är bitvis svårtillgängliga och bullerstörda från tåg, vägtrafik och
flyg.
Näringsstatus
Näringsämnena kväve och fosfor har analyserats i utloppet från Norrviken, vid
järnvägen samt vid inloppet till Edssjön. Prover har tagits från februari 2005 till januari
2006 (provtagning och analys av Naturvatten i Roslagen AB för Oxundaågruppen).
Medelhalterna av kväve och fosfor under provtagningsperioden var, enligt
Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag, höga (1104-
1114µg/l) respektive mycket höga (76-84 µg/l). Anmärkningsvärt är att
fosfatfosforhalterna var extremt höga under hösten efter Norrvikens
höstomblandning. Detta tyder på att näringsrikt vatten från sjöns botten till stor del
förs vidare till Edsån.
Kväve i Edsån 2005
Fosfor i Edsån 2005
Kvävehalt (µg /l)
1400
1200
1000
800
600
400
200
0
Inlopp Järnväg Utlopp
F o sfo rh alt (µg /l)
80
60
40
20
0
Inlopp Järnväg Utlopp
Provpunkter
Provpunkter
Figur 14. Uppmätta medelhalter av kväve och fosfor i vattenmassan i Edsån februari 2005 till och med
december2005. Tre provpunkter har provtagits; Inloppet från Norrviken, Järnvägsbron (ungefär mitt
emellan in- och utlopp) samt utloppet till Edssjön. Klassificering av tillståndet enligt Naturvårdsverkets
bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913). Naturvårdsverkets bedömningsgrunder med
färgkodning redovisas i tabell 1 på sidan 7.
Syrestatus
God tillgång på syrgas råder året om i mätpunkterna. Halterna av syretärande ämnen
mätt som TOC (Total Organic Carbon) var måttligt höga i samtliga
provtagningspunkter (provtagning och analys av Naturvatten i Roslagen AB för
Oxundaågruppen).
19

Föroreningsstatus
Metallhalterna i Edsåns sediment har provtagits och analyserats av Oxundaågruppen
(stickprovtagning i sept 05, provtagning och analys av Naturvatten i Roslagen AB).
Metaller i
Edsåns
sediment
Koppar
mg/kg
TS
Nickel
mg/kg
TS
Bly
mg/kg
TS
Zink
mg/kg
TS
Krom
mg/kg
TS
Arsenik Kvicksilver Kadmium
mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS
Järnvägen 6,08

Figur 15. Markanvändning i Edsåns avrinningsområde (MapInfo)
Belastningsberäkningar
21

Ån är belastad av näringsämnen från sjön Norrviken, Rotebros tätortsbebyggelse och
de jordbruksmarker som ån rinner igenom. Nedan redovisas belastningskällorna för
kväve, fosfor, metaller, oljor och suspenderat material på Edsån. Belastningen av alla
ämnen från alla enskilda markanvändningar redovisas i bilaga 4.
Markanvändning N kg/år % av tot belastning
Väg, parkering, järnväg 55,6 6
Bebyggelse 231,2 24
Centrum 84,9 9
Industri och tipp 92,1 10
Skog 33,9 4
Jordbruk och golfbana 324,5 34
Äng/skog och grustag 47,8 5
Äng 84,5 9
våtmark 7,7 1
Total belastning 962,2
Tabell 13. Kvävebelastning på Edsån. Jordbruksmarkerna ( hästhagar) står för det största
kvävebidraget, följt av bebyggelse.
Av Edsåns totala kvävebelastning på 962 kg står åkermarken längs med ån för den
största belastningen, ca 34 % (325 kg). Denna mark nyttjades vid inventeringstillfället
som hästhagar. Bostadsbebyggelse (höghus, radhus och villor) står för ca 24 % (231
kg) medan övrig bebyggelse, centrum och industri, tillsammans står för ca 19 % (177
kg). Annan öppen mark i form av ängar står för ca 9 %. Resterande kväve kommer
från hårdgjorda ytor såsom Stockholmsvägen, E4:an, parkeringar och järnvägen och
annan mark i form av skog, grustag och kolonilotter. Resultatet finns redovisat i
bilaga 4.
Markanvändning P kg/år % av tot belastning
Väg, parkering, järnväg 4,3 5
Bebyggelse 26,6 34
Centrum 13,6 17
Industri och tipp 18,1 23
Skog 0,7 1
Jordbruk och golfbana 11,2 14
Äng/skog och grustag 1,6 2
Äng 2,1 3
våtmark 0,4 1
Total belastning 78,6
Tabell 14. Fosforbelastning på Edsån. Fosforbelastningen kommer till största delen från
bostadsbebyggelsen runt ån. Även Rotebro centrum står för en betydande del följt av industriområdet
söder om Edsån och jordbruksmarkerna längs med ån vilkautgjörs av hästhagar.
Av den totala fosforbelastningen på 79 kg står centrum och industri tillsammans för
ca 40 % (32 kg) medan bostadsbebyggelse (höghus, radhus och villor) står för ca 34
% (27 kg). Åkermarken (hästhagar) längs med ån bidrar med ca 14 % (11 kg).
Resterande fosfor kommer från hårdgjorda ytor såsom Stockholmsvägen, E4:an,
22

parkeringar och järnvägen och annan mark i form av ängar, skog, grustag och
kolonilotter. Resultatet finns redovisat i bilaga 4.
Markanvändnin
g Bly Koppar Zink Cadmium Krom Nickel
Kvicksilver
Susp.
material oljor
kg/år kg/yår kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år
Väg,
parkering,
järnväg 1.0 2.0 6.2 0.0 0.2 0.1 0.2 3278.5 26.7
Bebyggels
e 1.7 5.3 13.7 0.1 0.9 1.3 0.0 6461.7 29.8
Centrum 1.5 1.2 5.4 0.0 0.2 0.4 0.0 7680.2 30.9
Industri
och tipp 1.7 3.2 14.8 0.0 0.2 0.5 0.0 9612.3 64.5
Skog 0.1 0.2 0.4 0.0 0.0 0.1 0.0 521.6 2.1
Jordbruk,
golfbana 0.3 0.9 1.6 0.0 0.0 0.1 0.0 10985.9 3.6
Äng/skog
och
grustag 0.1 0.2 0.4 0.0 0.0 0.0 0.0 1302.2 1.0
Äng 0.0 0.2 0.5 0.0 0.0 0.0 0.0 1766.7 1.2
våtmark 0.0 0.1 0.1 0.0 0.0 0.0 0.0 82.6 0.2
Totalt 6.5 13.4 43.1 0.2 1.5 2.5 0.3 84685.4 160.1
Tabell 15. Belastning av metaller, suspenderat material och oljor i Edsån. De urbana miljöerna (vägar,
parkeringar, järnväg, bebyggelse, centrum och industri) står för merparten av belastningen av dessa
ämnen. Även jordbruksmarkerna kring ån bidrar till en stor mängd lösa partiklar i form av lera och
organiskt material (suspenderat material). Dessa jordbruksmarker nyttjas som hästhagar.
23