FÃP VÃ¤llsta samrÃ¥dshandling.pdf

FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN VÄLLSTA 

Samrådshandling Samråd pågår 27 april - 2 juli 2012 

Upplands Väsby 

Edssjön 

Vällstaverken 

Vällstatippen 

Vällsta gård 

Mälarvägen 

Kappetorp 

Söderby 

materialgård 

Häradsallmänningens 

skog 

Stäketvägen 

Katrinedal 

Flygfoto över FÖP-området från sydväst 

FÖP-områdets gräns inlagd 

1

Förord 

Upplands Väsby kommuns invånarantal ökar, och 

Stockholm växer. I framtiden behöver vi alla typer av 

bostäder för att kunna erbjuda ett varierat bostadsutbud. 

Just nu pågår planering för förtätning i de centrala 

delarna, och inom kort fastställs detljaplan för Eds 

allé. Byggandet i Östra Frestaby påbörjas under 2012. 

Tanken är att fördjupad översiktsplan för Vällsta ska visa 

ett alternativ för boende som skulle kunna komplettera 

efterfrågan på bostäder, långt från de norra delarna av 

kommunen och Arlands influenssområde. 

I den fördjupade översiktsplanen avvägs boende nära 

stora rekreationsområden, friluftsanläggningar, golf och 

hästverksamheter mot behov för grönkilen Järvakilne, 

trafikleden Stäketvägen/Rotebroleden och industriområden. 

avvägningarna är svåra och ger avtryck under 

lång tid framöver. avvägningar måst eockså göras även 

i ett regionalt perspketiv, Bergtäkten till exempel är ett 

stort oåterkalleligt ingrepp i kilen, samtidigt som den 

fyller ett regionalt behov, för tillväxt och beonde även i 

andra kommuner. 

Med denna samrådshandling visas Upplands Väsbys 

vision för området, samtidigt som kommunfullmäktigemålet 

om varierat bostadsutbud i attraktiv miljö tillgodoses. 

Per-Erik Kanström 

Kommunstyrelsens ordförande 

2

INNEHÅLL 

Inledning 

Uppdragsbeslut 

Fördjupad översiktsplan 

Arbetsorganisation 

Planområdets avgränsning 

FÖP Vällsta - syfte 

Tidplan 

Sammanfattning 

Planeringsförutsättningar 

Översiktlig planering 

Nuvarande markanvändning 

Järvakilen, regional grönstruktur 

Naturvärden 

Kulturmiljö 

Landskapet 

Rekreation 

Kommunikationer 

Störningar, risker 

Service 

Markförhållanden 

Markägoförhållanden 

Teknisk försörjning 

Riksintressen 

Övriga förutsättningar 

4 

4 

4 

4 

5 

5 

5 

6 

8 

8 

12 

16 

17 

18 

21 

23 

24 

26 

30 

32 

33 

34 

37 

38 

Analys 

Utvecklingsalternativ 

Förslag på utveckling längs 

Stäketvägen/Rotebroleden 

Diskussion och förslag 

Riktlinjer 

Bebyggelse 

Landsbygden 


Vatten och spillvatten 

Dagvatten och ytvatten 

Natur 

Rekreation, rörligt friluftsliv 

Program för detaljplaner och 

genomförandefrågor 

Miljöbedömning 

Underlag, referenser 

40 

40 

44 

46 

48 

48 

54 

56 

58 

59 

60 

61 

62 

65 

68 

Läsanvisning 

Inledningen redovisar administrativa förutsättningar för 

FÖP-arbetet samt syftet med arbetet. 

Sammanfattningen visar förslaget till riktlinjer för 

området i form av en karta med den framtida markanvändningen. 

I avsnittet Planeringsförutsättningar beskrivs nuläget, 

förväntningar, krav, restriktioner med mera ämnesvis för 

FÖP- området. 

Text i ruta med grön bakgrund är ”faktarutor”. 

I Analys-avsnittet redovisas konsekvenser av olika 

utvecklingsalternativ för området. Utifrån konsekvensbeskrivningen 

redovisas ställningstaganden för området 

med motiveringar. Ställningstagandena leder fram till 

förslag till framtida markanvändning för området. 

I avsnittet Riktlinjer redovisas riktlinjerna som ska gälla 

för framtida planeringsinsatser i området. Riktlinjen 

presenteras i en ”blå ruta” och därefter följer ett textavsnitt 

med bilder för att förtydliga innebörden i riktlinjen. 

Genomförandefrågor behandlas även. 

Avsnittet Miljöbedömning består av miljökonsekvensbeskrivningens 

sammanfattning. Hela miljökonsekvensbeskrivningen 

presenteras i ett eget dokument. 

I avsnittet Underlag, referenser förtecknas de utredningar 

med mera som utgjort underlag för arbetet. 

Dessa är bilagor till FÖP-dokumentet och finns tillgängliga 

på kommunens stadsbyggnadskontor. 

3

INLEDNING 

Uppdragsbeslut 

Kommunstyrelsen beslutade den 2 juni 2008 § 98 att ge 

dåvarande stadsarkitektkontoret i uppdrag att upprätta 

förslag till fördjupad översiktsplan för kommunens 

sydvästra delar, inkluderande Söderby, Vällsta, Vällstatippen, 

Vällstaverken mm, nedan kallad FÖP Vällsta. 

Upplands Väsby kommun har analyserat de västra 

kommundelarna i Handlingsplan för Västra kommundelarna 

(kommunstyrelsebeslut 6 juni 2009). Handlingsplanen 

gör en översiktligt bedömning av utveckling 

och markanvändning mot bakgrund av områdets förutsättningar 

och möjligheter. Handlingsplanen bekräftar 

kommunplanens bedömning från 2005, att det behövs 

en fördjupad översiktsplan för den sydvästra kommundelen. 

Föp Vällsta var på väg att gå ut på samråd i oktober 

2010 men beslutet sköts på framtiden eftersom en pågående 

politisk dialog inleddes under samma period. 

Sollentuna kommun har sedan dess utkommit med ett 

program för industriområdet Kappetorp som Upplands 

Väsby har givits möjlighet att yttra sig över. Föp Vällsta 

har justerats för att följa intentionerna i de politiska 

diskussionerna. (Angående utbredningen av bostadsområdet 

bl.a.) 

Ett nytt beslut att låta fördjupad översiktsplan för 

Vällsta skickas ut för samråd, fattades i Miljö- och 

planutskottet 20 december 2011. Resultatet är denna 

samrådshandling vars remisstid pågår 27 april-2 juli 

2012. 

INLEDNING 

Fördjupad översiktsplan 

En fördjupad översiktsplan (FÖP) är, som namnet 

anger, en fördjupning av översiktsplanen. Den omfattar 

en del av kommunen där närmare studier av platsens 

förutsättningar behöver göras till exempel inför en förestående 

utveckling. Fördjupningen blir efter antagande 

en del av kommunens översiktsplan, men i ett eget 

dokument. 

Den fördjupade översiktsplanen ska, liksom den 

kommuntäckande översiktsplanen, redovisa allmänna 

intressen och de miljö- och riskfaktorer som bör 

beaktas vid beslut om användningen av mark- och 

vattenområden. Av planen ska framgå grunddragen 

i fråga om den avsedda användningen av mark- och 

vattenområden, kommunens syn på hur den byggda 

miljön ska utvecklas och bevaras, samt hur kommunen 

avser att tillgodose de redovisade riksintressena och 

iaktta gällande miljökvalitetsnormer. 

En fördjupad översiktsplan är inte juridiskt bindande. 

Den har dock stor tyngd i beslutssammanhang och ger 

vägledning till alla parter inför strategiska beslut. Den 

ersätter den kommuntäckande översiktsplanen i berörda 

delar. 

Den fördjupade översiktsplanen ger riktlinjer för framtida 

detaljplanearbeten inom området. Detaljplanerna 

kan vara flera och omfatta olika etapper av utbyggnad 

och bevarande. Detaljplanerna är juridiskt bindande 

dokument som reglerar markanvändning, fastighetsindelning, 

byggrätter, utförande, bevarande samt genomförandefrågor. 

Denna fördjupade översiktsplan, FÖP Vällsta, sträcker 

sig 15-20 år framåt i tiden, till år 2022-2025, utom för 

bergtäkten som formar landskapet för längre tid än så. 

4 

Arbetsorganisation 

Kommunstyrelsen ansvarar för den översiktliga planeringen 

i kommunen. Miljö- och planutskottet, som är 

ett beredningsorgan till kommunstyrelsen för planerings- 

och miljöfrågor är politisk styrgrupp för arbetet 

med FÖP Vällsta. 

Stadsbyggnadskontoret utför arbetet med upprättandet 

av den fördjupade översiktsplanen. 

Kommunens projektgrupp: 

Marie Halldin Projektledare 

Mats Jakobsson Planarkitekt 

Gösta Norén Planeringschef 

Per Lagheim Stadsarkitekt 

Fredrik Drotte Planchef 

PO Nilsson Exploateringschef 

Mats Olsson Trafikplanerare 

Axel Nelstrand Trafikplanerare 

Carl Bachman Teknisk planering 

Birgitta Hillblom Byråinspektör 

Maria Svanholm Natur- och vattenvårdssamordnare 

Nils Odén Stadsträdgårdsmästare 

För arbetet med föp:en har kommunen anlitat WSP: 

Anna Galli Bitr projektledare 

Ragnhild Sjöberg Planarkitekt 

Eva Påhlman Planarkitekt 

Aino Virta 

GIS-ingenjör 

Lars Kiesel Samhällsplanerare, trafik 

Lars Henricsson Geotekniker 

Marie Åslund Landskapsarkitekt 

Bengt Simonsson Akustiker 

Johanna Alton Antikvarie 

Anders Rydberg VA-utredning 

Mia Tiderman Miljöhandläggare 

Krister Sernbo Ekologigruppen AB 

Johan Allmér Ekologigruppen AB

Planområdets avgränsning 

Planområdet avgränsas av kommungränsen i söder, 

väster och öster. I norr omfattar planområdet skogen 

söder om bebyggelsen i Törndal, Harva och Edsby. 

Planområdet är ca 8,6 km² stort. 

Syfte med föp Vällsta 

Det främsta syftet med FÖP Vällsta är att strategiskt 

reglera markanvändningen och avgränsa samhällets 

urbana utvecklingsmöjligheter i förhållande till de starka 

natur-, kulturoch rekreationsintressen som bland 

annat uttalas i form av Järvakilen. Handlingsplanen för 

de västra komundelarna utgör underlag för planeringen. 

En fördjupad översiktsplan kan även utgöra program för 

kommande detaljplanarbete för ett område. För de delar 

av FÖP-området där detta kan bli aktuellt kommer riktlinjerna 

att bearbetas och kompletteras till utställningen 

av FÖP:en. 

Tidplan 

Samråd för Föp Vällsta pågår under 27 april till 2 juli 

2012. Därefter sker kompletteringar och eventuella 

ändringar av planförslaget bland annat utifrån inkomna 

samrådssynpunkter. Miljö- och planutskottet beslutar 

sedan om utställning av planförslaget. Utställning 

planeras ske under 2013. Antagande av planförslaget 

beräknas därefter ske kring slutet av 2013. 

När FÖP Vällsta antagits kan beslut fattas om att 

upprätta detaljplaner för delar av området. Arbete med 

att upprätta en detaljplan beräknas ta 1-2 år i anspråk. 

När detaljplanen vunnit laga kraft kan bygglov ges i 

enlighet med detaljplanen. 

Här är vi nu 

Framtagande av FÖP 

Framtagande av detaljplaner med normalt förfarande där FÖP:en utgör 

program för detaljplanearbetet. 

För områden där detaljplan med normalt förfarande ska arbetas fram 

och FÖP:en inte ger tillräckliga riktlinjer för arbetet behöver ett särskilt 

program för detaljplanearbete tas fram. 

Översikt, FÖP Vällsta, läge i kommunen och avgränsning 

INLEDNING 

5

SAMMANFATTNING 

Denna fördjupade översiktsplan för Vällstaområdet 

anger riktlinjer för den framtida markanvändningen. 

Området ingår i Järvakilen som har stora natur-, kulturoch 

rekreationsvärden. Inom området finns även industrier 

och verksamheter med önskemål om utveckling. 

Samtidigt har kommunen önskemål om mark för framtida 

bostäder. 

Upplands Väsby kommun önskar möjliggöra en utveckling 

av området samtidigt som Järvakilens intressen 

tillgodoses. De två, redan etablerade, större verksamhetsområdena 

fortsätter sin verksamhet. I söder föreslås 

att den spridda utkantsbebyggelsen tas till vara 

och kompletteras till en väl fungerande bostadsdel i 

kommunen. Större delen av området behåller nuvarande 

användning, landskapskaraktären bibehålls. Området 

har goda förutsättningar för rekreationsstråk och sådana 

föreslås för att förbättra kontakten med och nyttjandet 

av Järvakilen. 

Den fördjupade översiktsplanen ska även kunna utgöra 

program för kommande detaljplanarbeten för hela eller 

delar av området. Inför utställning kommer riktlinjer 

inför detaljplanearbete att bearbetas och kompletteras. 

Föp Vällsta har justerats för att tillgodose de politiska 

diskussioner som förekommit mellankommunerna. Bl.a. 

har bostadsbebyggelsen dragits tillbaka från kommungränsen 

och från Mälarvägen. Placering av entréerna 

till grönområden samt viltpassager är tänkta att följa de 

förslag som Trafikverket tar fram. 

Riktlinjer 

För området föreslås följande riktlinjer: 

• Vällstaverken används för bergtäkt på lång sikt och 

området ska kunna utvidgas mot nordost. Skyddsavstånd 

för bergtäkten är 1000 m. 

• Edstippen används för återvinningsverksamhet. 


Viss utvidgning av området ska vara möjlig. 

• Vällstatippens nuvarande område reserveras som 

industriområde. 

• Söderby materialgård omvandlas från renodlat 

verksamhetsområde till bostadsområde med möjlighet 

till egenföretagande 

• För Edstippen ska möjligheten att anordna två lägre 

vindkraftverk prövas. 

• Bostadsbebyggelsen i Enebo och Söderby kompletteras 

med ny bostadsbebyggelse 200-600 

bostäder 

• Katrinedal kan förses med viss kompletterande 

bebyggelse. 

• Bostadsområdet Enebo/Söderby utformas med 

tanke på äldre barrskog, parkområde samt avgränsning 

mot åkerlandskapet. 

• Söderby bostadsområde utformas med terränganpassade 

gator och trafiksäker förbindelse mellan 

Söderby och Katrinedal. 

• I kommande detaljplanearbete för bostäder ska 

buller- och riskfrågor beaktas. För avskärmning mot 

Stäketvägen utreds eventuell placering av verksamheter, 

dessa får dock inte medverka till ökad 

barriäreffekt för Järvakilen. 

• Kompletterande geotekniska utredningar utförs i 

detaljplanearbetet för bostadsområdet. 

• Vällstaområdets jordbrukslandskap bibehåller sin 

övergripande karaktär som jordbrukslandskap. 

• Vegetationsskärm planteras som skärm vid samtliga 

industriområden. 

• Vällsta gårdsbebyggelse med omgivande öppna 

marker används för jordbruk med hästar. Kompletterande 

bebyggelse tillåts i mindre omfattning. 

• Säterilandskapet vid Bisslinge gård värnas. 

• I kommande detaljplaner ska hänsyn tas till torpmiljöernas 

karaktär. 

6 

• Kolartorps lantliga karaktär behålls. Ett mindre tillskott 

av bostäder i friliggande hus, med utformning 

anpassad till den lantliga miljön, ska vara möjligt. 

• För Stäketvägen, väg 267, reserveras ett markområde 

för breddning till 2+2 körbanor med utrymme 

för bullerskydd. 

• Kommunens inriktning för ny anslutning av Mälarvägen 

till Stäketvägen är planskild korsning med 

cirkulationsplats. 

• Längs med Stäketvägen ges utrymme för ett separat 

regionalt gång- och cykelstråk. Vid Söderby 

och Katrinedal reserveras utrymme för en planskild 

övergång/undergång för GC-väg. Vid västra delen 

av Söderby anordnas viltpassage. Vid utbyggnad 

av cirkulationsplats för Mälarvägen anordnas viltpassage. 

• För Mälarvägen reserveras ett markområde för 

uträtning av vägen för ny anslutning till Stäketvägen 

med planskild korsning och cirkulationsplats. 

• Längs Mälarvägens västra sida ges utrymme för 

separat gång- och cykelväg. 

• Nuvarande och nya utfarter på Mälarvägen ses 

över och utformas trafiksäkert. 

• Kompletterande geoteknisk undersökning för 

Mälarvägens anslutning mot Stäketvägen utförs i 

kommande detaljplanearbete. 

• Kollektivtrafikförsörjningen av ny bebyggelse ska 

särskilt studeras. 

• Området ansluts till kommunalt vatten- och spillvattennät. 

• Dagvattnet ska i första hand omhändertas lokalt. 

• Ytvattenavrinningen planeras så att vattenkvaliteten 

i Edssjön inte försämras. 

• Områdets prioriterade biotoper stärks och utvecklas. 

Viltpassager anordnas. 

• Rekreationsstråk utvecklas utmed Edssjön, mot 

Mälaren och skogarna runt Ängsjö friluftsgård i 

väster samt mot Östra Järvafältets naturreservat i 

söder.

! ! 

! 

! 

! 

! 

! 

! 

! 

! ! ! ! ! ! ! 

! ! 

! ! 

! ! ! 

! ! 

! ! ! 

7 

UPPLANDS 

VÄSBY 

! ! ! ! ! 

! ! ! ! ! ! 

! ! ! 

! 

! ! ! 

! ! ! ! ! ! 

! ! ! ! ! ! ! 

! ! ! ! 

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! 

Mälarvägen 

! ! ! ! 

! ! ! ! ! ! 

! 

! ! ! 

! 

! ! 

! ! ! 

! ! ! ! 

! ! ! 

! ! 

! 

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! 

! 

! ! 

! ! 

! 

! 

! ! ! 

! ! 

! ! ! ! ! ! ! 

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! 

! ! 

! ! ! 

! ! ! ! 

! ! ! 

! ! ! ! ! ! ! 

! ! ! ! ! ! ! 

! ! 

! ! 

! ! ! 

! ! 

! 

! 

! 

! ! 

! ! 

! !! 

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! 

! ! 

! ! ! ! ! ! ! 

! ! 

! ! ! ! ! 

! ! ! 

! ! ! 

! ! ! ! 

! ! ! 

! ! 

! ! 

! ! 

!! 

! 

! ! ! ! ! 

! ! ! 

! ! ! 

! ! 

! ! ! ! ! 

! ! ! 

! ! ! ! 

! 

! ! ! ! ! ! 

! ! 

! ! ! 

! ! ! ! 

! 

! ! ! ! 

! ! ! ! ! ! ! 

! ! ! ! ! 

!! !! ! !! !! !!!! 

! ! ! 

! ! ! ! ! 

! ! 

! ! ! ! ! ! ! ! ! 

Stäketvägen 

! ! ! ! ! ! ! ! ! 

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! 

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! 

STÄKET 

! 

! ! 


Föreslagen markanvändning 

Kommungräns 

Utvecklingsområde bostäder 

Utvecklingsområde bergtäkt/återvinning 

Förtätningsområde upplag/ småindustri 

Utvecklingsområde återvinning 

Utvecklingsområde vindkraft 

Ny våtmark 

Värdefull bebyggelsemiljö beaktas 

Buller beaktas 

!!!!!!! Ny separat gång- och cykelväg 

Ny väg 

!!!!!!!!!!! 

Rekreationsstråk 

Skyddsavstånd bergtäkt 

Utrymme för ny korsning 

Entré till skogsområde 

Viltpassager 

! ! 

Befintlig kraftledning 

Edstippen 

JÄRFÄLLA 

KOMMUN 

Häradsallmänningen 

Gokartbana 

Eds allé 

1000 meter 


Rydholmsvägen 


UPPLANDS VÄSBY 

KOMMUN 

Edssjön 

Kolartorp 

Söderby Enebo 

Katrinedal 


Kappetorp 

Bisslinge 

SOLLENTUNA 

KOMMUN 

ROTEBRO 

0 250 500 1 000 meter

PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 

Översiktlig planering 

Inledning 

Planområdet ligger i sydvästra delen av Upplands Väsby 

och gränsar till Sollentuna och Järfälla kommuner. 

Området har en övervägande lantlig karaktär med skog 

och odlad mark. De stora verksamhetsområdena döljs av 

skyddade av trädridåer. I söder ligger Östra Järvafältets 

naturreservat, i väster finns ett storts sammanhängande 

skogsområde, Häradsallmänningen, och öster om den, 

Mälaren. Nordost om planområdet finns Edssjön. 

Tre tätorter ligger ungefär lika avstånd; Upplands Väsby 

i nordost, Rotebro i sydost samt Kalhäll i sydväst. Regionen 

försörjs av E4 och E18 samt med kollektivtrafik 

via pendeltågsstationer. Söder om planområdet löper 

väg 267 Rotebroleden/Stäketvägen som är en viktig länk 

mellan E4 och E18. 

Stockholm med omnejd är en stark tillväxtregion. Lägen 

längs med de stora vägarna är attraktiva för verksamheter; 

natursköna lägen, gärna nära vatten, är eftertraktade för 

bostäder. 

Den regionala planeringen i Stockholm (RUFS) betoner 

vikten av att Stockholmsregionen har gröna stråk. Grönkilarna 

värnas. Planområdet Vällsta och intilliggande 

områden i väster, norr och söder ingår i Järvakilen. 

Under 1900-talets senare hälft, etablerades deponier, 

bergtäkt, återvinningsanläggningar och olika typer av 

upplag inom FÖP Vällstas skogsmarker. Inom Sollentuna 

kommun har likaså industrier och andra typer av verksamheter 

etablerats i anslutning till väg 267. Inom Järfälla 

kommun har en gocartbana sin placering nära kommungränsen. 

Gemensam nämnare för dessa verksamheter är att de kan 

upplevas störande för omgivningen och har därför funnit 

sin plats i kommunernas ytterområden. Området genomkorsas 

av stora kraftledningar, och vid gränsen inom 

Sollentuna kommun ligger en större transformatorstation. 

Planering ur ett regionalt perspektiv 

En viktig planeringsförutsättning i Upplands Väsby 

kommun är riksintresset för Arlanda som lägger restriktioner 

över norra delen av kommunen, centrala tätorten 

och områden väster och öster om tätorten. 

RUFS (se s. 9) utpekar tätorten som en regional stadsbygd 

med utvecklingspotential. 

Arlandas influensområde i norr gör att områden utanför 

tätorten granskas för ändamålet bostadsbyggande. I 

kommunen pågår tre fördjupade översiktsplaner med 

syfte att skapa attraktivt boende för dagens och framtidens 

Väsbybor. 

Planering utanför tätortsgränsen måste avvägas mot 

allmänhetens behov, grönkilarna, behovet av verksamhetsområden 

och närheten till kommunikationer. 

PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR - Översiktlig planering 

8

Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen; 

RUFS 2010 

Den 11 maj 2010 beslutade landstingsfullmäktige att 

anta förslaget till Regional utvecklingsplan - RUFS 

2010 och beslutet har vunnit laga kraft. 

I tidigt skede träffade Länsstyrelsen och Stockholms läns 

landsting en överenskommelse om att RUFS 2010 även 

skulle utgöra det regionala utvecklingspro grammet för 

länet. 

RUFS´ vision är att Stockholmsregionen ska vara 

Europas mest attraktiva storstadsregion. Målen är; en 

öppen och tillgänglig region, en ledande tillväxtregion, 

en region med god livsmiljö, samt en resurseffektiv 

region. 

Tillgänglighet till kollektivtrafiksystem och stöd för flerkärnighet 

vid lokalisering av bostäder och lokaler prioriteras. 

Fler satsningar föreslås på utbyggd och förbättrad 

kollektivtrafik. 

RUFS 2010 redovisar för planområdet grön kil och 

grön värdekärna, Järvakilen. För centrala Upplands 

Väsby, Sollentuna, Järfälla och Kungsängen anges 

regional stadsbygd med utvecklingspotential. 

Följande anges som berör planområdet: 

• Järvakilen, grön kil som sträcker sig från Sigtuna ned 

mot Stockholms centrala delar, har betydelse för bland 

annat luftomväxling och klimatutjämning för Stockholms 

innersta delar, och som spridningssamband för 

ädellövskogsarter. Grön värdekärna innehåller de högsta 

rekreations-, natur- och kulturmiljövärdena. 

• Vällsta/Edsby ballastanläggning utgör högt regionalt intresse 

enligt RUFS 2010. Där finns deponi, mellanlagring, 

bergtäkt och återvinning. 

• Väg 267 Rotebroleden, väg för tunga transporter, breddning, 

före 2020 

• Regionala cykelstråk: Stäketsstråket (Väsby-Järfälla) 

Läge planområdet 

FÖP Vällsta 

RUFS 2010 plankarta 

Röda och gula toner - 

bebyggelsestruktur 

Gröna toner - grön kil 

Mörkgrönt - värdekärna 

inom kilen 


9

Upplands Väsby kommun 

Strategisk kommunplan (KP) 

Den moderna småstaden, Framtidens Upplands Väsby,, 

strategisk kommunplan för perioden 2005-2020 antogs 

av kommunfullmäktige 2005-12-19. Kommunplanen 

aktualitetsförklarades 13 september 2010. 

Kommunen planerar för tillväxt. Kommunen vill 

utveckla en attraktiv stadsmiljö för att öka inflyttningen 

till kommunen. Detta innebär bland annat att kommunen 

planerar för att tillväxten av bostäder ska ske nära 

och inom tätorten. Planeringsfokus ligger på centralorten 

och dess utvecklingsmöjligheter. 

Kommunplanen konstaterar att kommunens möjligheter 

till bostadsbyggande är begränsade genom 

riksintresset Arlanda i norra delen och de regionala 

grönkilarna i västra och östra delarna och ser detta som 

skäl till att nya bostäder ska komma till genom förtätning 

(KP sidan 26). Kommunplanen anger flera delmål 

för att uppnå huvudmålet om bostäder för alla i en god 

bebyggd miljö. Ett av delmålen är ”Varierat bostadsutbud” 

för att få ett mångsidigt bostadsutbud i syfte att 

motverka segregation och skapa flyttningskedjor inom 

kommunen. 

Följande anges för FÖP-området: 

• För området Katrinedal/Vällsta arbetas en fördjupad 

översiktsplan fram för att ta ställning till samordningen 

spridd bostadsbebyggelse, eventuell ny bostadsbebyggelse, 

utveckling av verksamhetsområde, förbättrad trafikföring, 

förbättrad teknisk försörjning och för att säkerställa 

utrymme för ”grön kil” samt utvecklingen inom angränsande 

områden i Sollentuna och Järfälla kommuner 

(KP s 46). 

• Edssjön är en rekreationssjö och runt sjön ska finnas 

grönstråk och strövområde. Grönstrukturkoppling 

sträcker sig i nord-syd genom planområdet samt mot 

sydväst norr om planområdet (KP s 78 samt plankartan 

s 42). 

• Söderby materialgård ska utvecklas för mindre verksamheter 

(KP plankartan s 42). 

• Vällsta, Söderby och Katrinedal är områden med samlad 


bebyggelse och riktlinjer anges för bygglov (KP s 48). 

• Området Söderby/Vällsta ligger i utkanten av kommunen, 

är bullerstört och stämmer inte överens med kommunens 

utbyggnadsprinciper om en koncentrerad tätort. Området 

bedöms inte vara aktuellt under planperioden (KP s 65). 

• Inom kommunen finns bergtäkt vid Vällsta samt grus- och 

bergtäkt i Älvsundadalen med 7 % av länets totala produktion. 

De nuvarande täkterna ska återställas på ett sätt 

som gagnar framtida annan användning. Inga nya gruseller 

bergtäkter bedöms öppnas i kommunen under planperioden 

(KP s 85). 

Handlingsplan Västra kommundelarna 

Handlingsplanen ska användas som underlag för fortsatt 

planering för kommunens västra delar (KS 2008-06-92 § 

98). För FÖP Vällsta-området anges (s 36): 

Avvägningar av särskild vikt 

• Skog med naturvärden av länsintresse längs kommungränsen 

söder om Vällstatippen. Utbyggnad vid denna del utförs 

så att dessa värden inte äventyras. 

• Järvakilen: Utbyggnad bör noga sammanvägas med utbyggnad 

i kommunens sydvästra del, samt med utvecklingen 

i angränsande kommuner i syfte att bibehålla Järvakilens 

funktion som spridningskorridor 

• Kraftledning: Området genomkorsas av kraftledningar. 

Nya bostadsområden måste utformas med erforderligt 

skyddsavstånd till kraftledning. 

• Störning från Vällstaverken: Vällstaverken har tillstånd för 

bergtäktverksamhet fram till år 2015. Rapporter om bullerstörning 

har inkommit från boende i området. 

Kommunplanens inriktning 

• Söderby redovisas som utvecklingsområde för verksamheter. 

• Koppling grönstruktur 

• Området Katrinedal/Vällsta hanteras genom FÖP. 

Handlingsplanens slutsats för FÖP Vällsta-området 

Området ligger i nära anslutning till Stäketvägen och 

är därför lämpat för verksamheter. Även utbyggnad av 

bostäder kan prövas utifrån möjligheten att utföra dessa 

utan störning från verksamheter samt utifrån möjligheten 

att förse boende med god service. 

10 

Sollentuna kommun 

Kommunplan 

• Sollentuna kommuns kommunplan antogs i april 1998 och 

aktualitetsförklarades i juni 2002. 

• Arbete pågår med ny översiktsplan. ÖP:n ställdes ut 2011. 

• I Översiktsplan 2010 sker en avstämning av kommunens 

planering mot den regionala utvecklingsplanen (RUFS) vars 

mål, strategier och riktlinjer är utgångspunkter i kommunens 

översiktliga planeringsarbete. 

• Kommunen vill fullfölja strategin med tät bebyggelse i goda 

kommunikationslägen och utveckla stationssamhällena till 

förortscentra förbundna med korridorer med tätare bebyggelse. 

Hänsyn ska tas till grönkilarna. 

• ÖP följer RUFS regionala analys av kärnan Kista/Sollentuna/Häggvik 

och utformas för att kunna ge förutsättningar 

för tillväxt. För att skapa en långsiktigt hållbar stadskärna 

pekar ÖP på hur en utvecklingsplan bör skapas av de berörda 

kommundelarna. 

Detaljplaneprogram för Kappetorp 

• Kommunen pekade ut Kappetorp som ett fördjupningsområde 

men utreds nu som ett detaljplaneprogram 

• I Kappetorp planeras för en utökning av verksamhetsområdet, 

för mindre verksamheter som inte ska störa bostäderna i 

närheten. 

• nya versksamheter planeras för bl.a. områdets norra del, som 

gränsar till Upplands Väsby kommun 

• Vid utbyggnad av norra kappetorp behövs vegetationsskärmar 

planeteras. 

• Vid kommungränsen söder om Söderbyvägne kan en bullerskyddande 

lagerverksamhet utgöra alternativ bullervall, mellan 

befintliga ohus och bensinstationen. 

Järfälla kommun 

Översiktsplan 

Järfälla kommuns översiktsplan antogs i september 2001 

och aktualitetsförklarades i maj 2007. 

Kommunens planer för områdena nära FÖP Vällsta 

redovisas på kartbild på nästa sida.

Järfälla ÖP, utdrag: 

Ängsjö friluftsgård behöver få bättre 

tillgänglighet 

Häradsallmänningen är natur- och 

friluftsområde 

Utbyggnad av bostäder utreds längs 

Mälarstranden 

Gokartanläggningen behöver en bättre 

anslutning till väg 267 och denna kan 

eventuellt samordnas med tillfart till 

bebyggelsen vid Mälaren 

J 


Upplands Väsby KP samt pågående 

planering: 

FÖP för Väsby Sjöstad beskriver 

utveckling av såväl fritids- och rekreationsverksamhet 

som bostadsutbyggnad. 

I detaljplanearbete prövas hur bostäder 

väst om Runby och kring Eds Allé ska 

fogas till tätorten. 

Folkomrösning sker 2014 

Upplands Väsby kommun arbetar med 

att utveckla rekreationsstråk runt Edssjön. 

Järfälla kommun planerar för nytt 

verksamhetsområde vid Rotebroleden 

invid Stäkets trafikplats. Samråd 

har skett om program för detaljplan. 

Ett nytt område för verksamheter 

behövs inom kommunen för att bland 

annat frigöra mark för bostäder i 

centralt belägna delar. Området 

ska präglas av varierad funktionsanvändning. 

Det kommer inte att 

inrymma kraftvärmeverk enligt 

inriktningsbeslut. 

Den fortsatta planläggningen av 

området är beroende av Vägverkets 

planerade ombyggnad av väg 267, 

Rotebroleden. Kommunens detaljplanearbete 

avvaktar Vägverkets 

planeringsprocess. 

E18 

Mälaren 

KALHÄLL 

J 

Järvafältet 

ROTEBRO 

J 

E4 

Sollentuna kommun: Dpprogram 

för Kappetorp, 

utrdag: 

Framtagande av detaljplaneprogram 

för Kappetorp pågår. En utökning av 

området planeras för verksamheter av 

icke störande karaktär. Verksamheter 

kan tillkomma söder om Söderbyvägen, 

som samtidigt agerar bullerskärm. 

Vägverket 

Vägverket planerar för kapacitetshöjande 

åtgärder för väg 267. Regionalt 

cykelstråk planeras längs vägen. 

Viltstråk planeras. 

Pågående planeringsinsatser och tankar som respektive kommun har om utvecklingen för områdena i 

FÖP Vällstas närhet. 


11

Nuvarande markanvändning 

Jord- och skogsbruk 

Dalgångarna är odlade eller avsatta för hagar. Sammanhängande 

skogsområden finns i norra delen av planområdet. 

Jordbruksmarken som hör till Vällsta gård är till största 

delen utarrenderad. Så gott som all odlad mark inom 

planområdet brukas av en arrendator som önskar fortsätta 

med driften. 

På Vällsta gård finns ca 10 stallplatser. Gården har stora 

hagar där hästar (ca 80 st) går på sommarbete. Ägaren 

önskar fortsätta med och även utveckla hästverksamheten 

bland annat för att bibehålla gårdskaraktären och 

det öppna landskapet. 

Jordbrukslandskap vid Vällsta. 

Verksamheter 


Vällstatippen, tidigare deponi, används idag för upplag 

och återvinning. Cirka 100 hyresgäster finns inom 

tippområdet och utrymme finns för fler. Hyresgästerna 

efterfrågar bland annat personalutrymmen vilket 

ställer krav på spillvattenanslutning och elförsörjning av 

området. Större delen av Vällstatippen ligger på en höjd 

väl avskilt av trädridåer och nivåskillnader. En mindre 

del ligger invid Mälarvägen. Området saknar detaljplan. 

Markägaren önskar fortsätta uthyrningsverksamheten 

men med bättre förutsättningar i form av va-infra- 

struktur, vilket skulle ge möjlighet till en mer differentierad 

uthyrningsverksamhet. 

Edstippen och Vällstaverken 

Edstippen har en deponi som ska avslutas vilket 

beräknas ta ca 10 år. Avslutningsplan har tagits fram. 

Området planeras att användas för återvinning, nyligen 

har en stor investering skett i en återvinningsanläggning 

där bränslepellets för värmekraftverk framställs av plast, 

papper och trä. 

Vid Vällstaverken finns bergtäkt, asfaltsverk, mellanlagring 

och återvinning. 

Skanska är verksamhetsutövare för bergtäkt och asfaltverk. 

Uttag av berg har pågått på platsen sedan 1992. 

Produktionen av bergkross går framförallt till asfalt och 

vägbyggen. I retur tas överskottsberg och asfalt in för 

återvinning. Tillstånd finns för bergtäkten. Enligt länsstyrelsen 

är den aktuella verksamheten viktig för regionens 

ballastförsörjning. Skanska önskar fortsatt bergtäktverksamhet 

med utökat område och ett tillstånd 

som sträcker sig över längre tid än 10 år för att möjliggöra 

investeringar. Likaså finns tankar om egen kraftförsörjning 

i form av vindkraftverk då verksamheten är 

energikrävande. 

Kommunen har låtit utföra en landskapsbildsanalys för 

placering av vindkraftverk på Edstippen, se sid 14-15. 

D.A. Mattson AB hanterar schaktmassor och återvinning 

på Vällstaverken. Andelen deponi minskar då mer 

och mer material går att återvinna. 

Inom området Edstippen/Vällstaverken ser utövarna 

att stora möjligheter till samverkan finns, vilket skulle 

gagna en långsiktigt hållbar utveckling av området. 

Söderby Materialgård 

Vid Söderby materialgård finns entreprenadfirmor, återvinnings- 

och transportföretag. Området har gällande 

detaljplan som anger markanvändningen upplag. 

Detaljplaneområde är inte utbyggt i sin helhet, materialgården 

kan utvidgas norrut. 

Övriga verksamheter 

En bensinstation finns väster om korsningen Mälarvägen/Rotebroleden, 

strax utanför planområdet i Sollentuna 

kommun. Sydöst om planområdet ligger Kappetorp 


Rekreationsanläggning, golf 

Den före detta odlade marken som hör till Bisslinge och 

Svartinge gårdar används idag som golfbana. 

Norra delen av området används av Svartinge golfbana 

(18 hål) och södra delen av Rotebro golfbana 

(6 hål och 8 hål). Golfbanorna sträcker sig in i Sollentuna 

kommun. Verksamheten är under utveckling. 

Enligt markägaren genererar golfverksamheten 

önskemål om bostäder för golfintresserade. 

Bostäder, gårdar och torpmiljöer 

I södra delen av planområdet finns bostadsbebyggelse i 

Katrinedal och Söderby, cirka 30 villatomter. Husen är 

huvudsakligen uppförda under senare hälften av 1900- 

talet. Inom området finns även flera äldre torpmiljöer, 

samt de stora gårdarna Vällsta och Bisslinge. 

Söderby materialgård 

PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR - Nuvarande markanvändning 

12

Golfhål invid Bisslinge allé. 


13

Landskapsutredningar för vindkraftverk 

Verksamheterna inom Vällstaverken och Edstippen är 

energikrävande. Edstippen har ett högt läge i landskapet 

vilket öppnar för möjligheten att anordna vindkraft för 

elförsörjningen. Avstånden till kringliggande bostadsbebyggelse 

bedöms vara tillräckliga för att undvika störningar. 

Diskussion har även förts om möjligheten till vindkraft 

på Vällstatippen men detta område ligger längre 

österut, närmare Edssjön med tillhörande kulturlandskap 

och riksintresse för kulturmiljövården. Av hänsyn 

till detta bedöms vindkraftanläggning på Vällstatippen 

inte lämplig. 

Området för vindkraftsanläggningar utgörs huvudsakligen 

av fastmarkspartier, men även vissa områden 

med lera förekommer. Idag finns fyllningsmassor med 

f.n. okänd omfattning, såväl avseende utbredning som 

mäktighet, inom området. 

Grundläggning av vindkraftsanläggningar i fyllningsområden 

kan bli mycket komplicerat. De geotekniska 

förutsättningarna bör i ett första skede översiktligt kartläggas 

innan verksamhet och planlägen bestäms. 

Enligt förstudie (Structor miljöbyrå) är flera mindre 

(100 m höga) eller ett, eventuellt två, större vindkraftverk, 

150 m höga, möjliga. Teoretiskt bör två större (à 2 

MW) kunna rymmas på Edstippen. 

Landskapsbildsanalys för vindkraft 

En landskapsbildsanalys har utförts för placering av 

ett eller två vindkraftverk på Edstippen (Landskapsbildsanalys, 

vindkraft på Edstippen, WSP 2010-03-01). 

Vindkraftverk på Edstippen kommer att synas på långt 

håll. I landskapsbildsanalysen identifieras några känsliga 

siktlinjer/vyer från kringliggande områden och landskapsbildsanalysen 

avgränsas utifrån detta. 

Fotomontage har genomförts för fem platser för två 

100 meter höga vindkraftverk, för ett 150 m högt vindkraftverk 

samt för två 150 m höga vindkraftverk. Resultatet 

ger en god uppfattning av vindkraftverkens skalpåverkan 

och dominans i landskapet. 

Vindkraftverken bedöms inte synas från Harvaområdet 

som ligger lägre och med tät skog upp mot Edstippen. 

Verken torde inte heller synas nämnvärt från Bisslinge/ 

Svartlinge golfbana varför dessa områden inte tas med i 

analysen. 

Vindkraftverkens visuella intryck sett från Kairoområdet 

bör kunna jämföras med de från Älvsundavägen och 

Antuna då avståndet är ungefär detsamma. 

Landskapsbildsanalysen visar att omgivande landskapsrum 

har landskapskaraktärer som är tåliga eller 

t.o.m skulle kunna förstärka sin karaktär genom ett nytt 

landmärke. 

Två större verk är mera tveksamt då de ger en splittrad 

och orolig horisont samt större påverkan på skalan i 

landskapet. Sett från omgivande rekreationsmiljöer 

och landskap innebär troligen inte ett större vindkraftverk 

eller två små i sig någon större förändring eller 

negativ påverkan på landskapsbilden. Rörelsen kan dock 

skapa oro sett från lugna landskapsrum. Denna fråga 

är inte oviktig då behovet av rofyllda miljöer och landskapsrum 

för rekreation och återhämtning kommer att 

öka. Harvaområdet, Eds kyrka och Edssjön bedöms vara 

sådan miljöer där rofylldhet och lugn ska prioriteras. 

Det är tveksamt med två stora vindkraftverk. Bilderna 

visar att de blir dominerande och från många håll ger 

en oroligt och splittrat intryck. Ett större vindkraftverk 

fungerar som landmärke, inte två stora på 450 m 

avstånd från varandra. 

Fotomontage visar att vindkraftverken ligger i siktlinjen 

bakom Eds kyrka sett från Upplands Väsby vilket 

är olyckligt. Här påverkas det sammanhållna historiska 

landskapskaraktären negativt. Vindkraftverken påverkar 

skalan i landskapet där kyrkan sen 1100-talet varit den 

dominerande byggnaden. Två 150 m höga verk bedöms 

innebära mycket stor påverkan på landskapsbild och 

landskapskaraktär. Vindkraftverkens exakta placering 

måste i fortsatt arbete studeras med hänsyn till Eds 

kyrka. För ett större verk bör en placering mitt emellan 

de lägen som fotomontagen visar kunna diskuteras. 

Rekreationsområden vid Ängsjö friluftsgård kan 

påverkas visuellt från vissa platser i skogen. Landskapsanalysen 

behöver kompletteras med någon bild 

från detta håll. Ljudstörning utgör troligen ett större 

problem och bullerfrågan behöver utredas. 

I den storskaliga landskapsstrukturen kring Vällsta, 

redan påverkad av ett flertal tekniska anläggningar 

bedöms ett större eller två mindre vindkraftverk ( i de 

lägen som använts i fotomotagen) inte medföra någon 

negativt påverkan på landskapskaraktären. Snarare 

stärker det produktionslandskapets karaktär. Två stora 

verk är mera tveksamt då vindkraftverk i det östliga 

läget påverkar landskapsskalan negativt. 

En omställning till förnyelsebar energi pågår. I det 

arbetet spelar vindkraft en viktig roll. Stadens omland 

med jord- och skogsbruk samt stora värden för rekreation 

kommer att spela en allt större roll för ett hållbart 

stadsbyggande. Även om några vindkraftverk inte täcker 

stadens elbehov har de ett stort symbolvärde. Vällsta 

ligger inom Järvakilen och nyttan och symbolvärdet 

med vindkraft får vägas mot viss negativ påverkan på 

landskapsbild inom skogslandskapet, kulturlandskapet 

och på rekreativa upplevelsevärden knutna till rofylldhet 

och ostördhet. 

Vällsta är ett intressant exempel på ett ovanligt väl 

sammanhållet stadsnära produktionslandskap. Detta 

beror i hög grad på att de äldre agrara strukturerna 

(arrondering, vägar, gårdslägen) inom området är välbevarade 

liksom de sammanhållna landskapsrummen 

(sammanhållande skogsbryn). Där industrianläggningar, 

upplag exponeras mot landskapet bör skogsridåerna 

lagas. 

Slutsats 

Ett större eller två mindre vindkraftverk kan vara 

möjligt för placering på Edstippen. I denna FÖP 

förordas 2 st 100 m höga vindkraftverk. 

I den fortsatta planeringen för vindkraftverk behöver 

ytterligare utredningar ske. 

Kommunen har inte tagit ställning till angående lämplighet 

ur energiutvinningsperspektiv. 


14

2 verk 100 m 

Fotopunkt 1, Eds kyrka, Edssjön 

2 verk 100 m 

Fotopunkt 4, Vällsta 1 

2 verk 100 m 

Fotopunkt 2, Antuna 

2 verk 100 m 

Fotopunkt 5, Strömsnäsudd 

Fotopunkterna finns markerade på karta på sid 49. 

2 verk 100 m 

Fotopunkt 3; Vällsta 2 


15

Järvakilen, regional grönstruktur 

Stockholmsregionen är en grön storstadsregion ur ett 

internationellt perspektiv. Exploateringen har skett 

radiellt kring ett transportnät av järnvägar och motorleder. 

Den stjärnformiga strukturen ger god tillgång till 

stora grönområden. Regionen har 10 grönkilar varav 

Järvakilen är regionens mest centralt belägna gröna kil. 

Kilens betydelse formas av natur-, kulturoch rekreationsvärden 

i samverkan. 

De naturtyper som bedöms 

vara prioriterade i Järvakilen 

är ädellövskogar, 

tallbarrskogar och naturbetesmarker. 

Inom FÖP-området är det 

särskilt angeläget att vårda 

och utveckla de värden som 

är knutna till gamla barrskogar 

samt till vattendrag 

och våtmarker. 

(Ekologigruppen 2009) 

FÖP Vällsta-området 

Utbredningskarta för talldominerade 

barrskogar till 

höger: 

Källa: Järvakilen, ekologigruppen 

ab, AKT landskap 

Stockholmsregionens gröna kilar 

Järvakilen sträcker sig från Sigtuna kommun ända till 

norra och Södra djurgården, se kartan till höger. 

Kilen har höga kultur- miljö-, natur- och rekreationsvärden. 

Kilen är betydelsefull som spridningssamband 

för ädellövskogsarter men även för gamla barrskogar. 

Järvakilen har också betydelse för luftomväxling 

och klimatutjämning för Stockholms innersta delar. 

Kilen erbjuder även attraktiva miljöer för rekreation 

där kulturlandskap från olika tider utgör grund för den 

rekreativa miljön. 

FÖP Vällstaområdet ligger mitt i grönkilen. FÖP-området 

omges av gröna värdekärnor i väster, norr och 

PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR - Järvakilen, regional grönstruktur 

Endast större områden redovisas. 

Fler områden finns i 

kilen men har bedömts vara 

för små eller ligga för isolerat 

för att presenteras på 

karta. Dessa områden kan 

ha stor betydelse för kilens 

prioriterade naturvärden. 

öster längs med Mälaren och Edssjön. Inom FÖPområdet 

delas kilen upp av områdena för Edstippen/ 

Vällstaverken och Vällstatippen. I södra FÖP-området 

passerar Stäketvägen/Rotebroleden tvärs över kilen, 

vägen utgör idag en betydande barriär i grönkilen. 

För Järvakilens fortbestånd är det viktigt att bibehålla 

och förbättra spridningssamband för växter och djur. 

16 

Inom FÖP Vällsta-området är det angeläget att vårda 

och utveckla de värden som är knutna till gamla barrskogar 

samt till vattendrag och våtmarker. 

Värden, mål och utveckling inom Vällstaområdet 

beskrivs utifrån ett regionalt perspektiv med Järvakilen 

i fokus i rapporten Regionala värden i Vällsta (WSP, 

Ekologigruppen AB) .

Naturvärden 

Inom FÖP-området består de biologiska värdena främst av 

barrskogar. Dessa ingår i det regionalt värdefulla habitatnätverket 

för barrskog med gammal tall. 

Värden knutna till ädellövskogar förekommer sparsamt, 

värden knutna till naturliga gräsmarker förekommer endast 

sällsynt, värden knutna till våtmarker och vattendrag förekommer 

inom FÖP-området. Därtill ingår FÖP-området 

i ett av de stora sammanhängande områdena med mosaikartad 

natur - ett av Järvakilens värden. 

Värden knutna till gamla barrskogar och till vattendrag och 

våtmarker är angelägna att behålla och stärka inom FÖPområdet. 

Värden knutna till ädellövskogar och till naturliga 

gräsmarker kan utvecklas i den mån de anknyter till andra 

värden, till exempel rekreativa värden. 

Naturen i området utgörs av större sammanhängande 

skogsområden i väster samt av ett mer uppbrutet landskap 

med småskaliga jordbruksmarker och skogsdungar. 

I kommunens naturinventering anges området kring 

Edssjön som ett så kallat helhetsområde; värdefullt naturområde 

med starka ekologiska samband. Här finns värdefulla 

ängs- och betesmarker, ädellövskogar, barrskogar och 

våtmarker. Edssjöns södra vik hyser ett rikt fågelliv. 

Kommunens naturinventering 

indikerar var natuvärden finns 

men ytterligare naturvärdesbedömningar 

behövs, särskilt i barrskog. 

Väster om Edstippen finns ett 

barrskogsområde med regionalt 

intresse, (klass 2). Värdefull 

barrskog av kommunalt intresse 

(klass 3) finns vid Söderby, norr 

om Vällstatippen och söder om 

Edssjön. Värdefull naturbeteshage 

finns vid Vällsta. 

Anlagda viltvatten och dammar 

bidrar med naturvärden. Ett fåtal 

sumpskogar finns också inom 

området. 

PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR - Naturvärden 

17

Kulturmiljö 

Upplands Väsby ligger i en del av Sverige med stor 

rikedom på synliga historiska strukturer och fysiska 

lämningar. 

Planområdet berörs av två större vattenleder som varit 

av stor betydelse under förhistorisk tid. Längs vattenlederna 

finns lämningar i form av boplatser och gravar. 

Kommunen har varit befolkat sedan åtminstone 

bronsåldern då landhöjningen gav förutsättningar för 

boskapsskötsel och i viss mån jordbruk. 

Under järnåldern permanentades bosättningarna alltmer 

eftersom odlingsbar mark frilades genom landhöjning. 

Åkerbruket fick större betydelse. Bisslinge har varit 

bebott sedan åtminstone äldre järnåldern vilket gårdens 

gravfält vittnar om. 

Uppgrundningen av vattenlederna gav bland annat en 

tröskel mellan Edsön och Mälaren, ett så kallat ed. 

Under yngre järnålder var dagens Upplands Väsby i 

det närmaste fullkoloniserat. Dock tillkom inom detta 

område Vällsta by under denna tid. Till byn hör två 

gårdsgravfält vilket vittnar om tillkomsttiden. 

Eds kyrka började uppföras under mitten av 1100-talet. 

Under medeltiden koloniserades högre belägna magra 

skogsmarker inom kommunen. De västra delarna i Eds 

socken förblev dock i de närmaste obebyggda. 

Under historisk tid har marken inom planområdet tillhört 

tre byar; Bisslinge, Vällsta och Edsby. Den markägoindelning 

som finns på 1700-talets ägomätningskartor 

överensstämmer i det närmaste helt med den 

indelning som finns idag. 

De skogsbeklädda magra markområdena började 

bebyggas först under 1600-talet i och med att dagsverkestorpen 

etablerades. Under 1700- och 1800-talen 

genomfördes skiftesreformen och handelsgödsel infördes 

vilket gav nya förutsättningar för odlingen. Även ängsmarken 

kunde nu odlas. 

Väster om Edssjön finns det rester från en förhistorisk 

väg, den så kallade Kyrkstigen, vilken utgör en del av 

det kommunikationssystem på land som fanns redan 

PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR - Kulturmiljö 

18 

Kolartorp 

Björkhagen 

Söderby 

Dammängen 

Vällsta gård sedd från gravkullen med ekar 

Hjältartorp med uthusbyggnader och damm. Hjältarbäcken, 

som mynnar i Edssjön, nyttjades under 1700-talet för 

sin vattenkraft. En skvaltkvarn tillhörande Bisslinge och en 

såg som tillhörde Edsberg fanns i vattendraget.

under järnålder. Det äldre vägsystemet framträder på 

häradsekonomiska kartan från förra sekelskiftet. Mälarvägen 

har rätats ut liksom den östvästliga nuvarande 

Rotebroleden. 

Området har genomgått stora förändringar inom skogsmarken 

på senare tid; deponier har anlagts som sedan 

utvecklats med bergtäkt och upplagsverksamhet. Vid 

den östvästliga vägen har viss bostadsbebyggelse och 

även verksamheter tillkommit. 

Området har behållit sin starka prägel av agrar verksamhet. 

Bisslinge och Vällsta utgör värdefulla kulturmiljöer. 

Av torpen finns de flesta fortfarande kvar. 

Under stormaktstiden fick Bisslinge säterirättigheter. 

Gården fick en ståndsmässig manbyggnad med tillhörande 

trädgård och park. En allé anlades och ett antal 

torp etablerades på godsets marker. Det var ett storskaligt 

manifesterande landskap som växte fram med 

omfattande sammanhängande åker- och ängsarealer 

med ett rikt inslag av ädellövträd, enligt adelns stilideal. 

Säterianläggningen är karakteristiskt belägen på 

en udde i Edssjön, exponerad mot Eds kyrka på sjöns 

motstående sida. 

Häradsekonomiska kartan 

från sekelskiftet 1800/1900 

Bisslinge gårds huvudbyggnad med två flyglar 

uppfördes under 1740-talet 


19

Punktobjekt är till exempel en runsten, 

linjeobjekt är till exempel en stig, 

ytobjekt är till exempel ett gravfält. 


20

Landskapet 

Topografin i området är typiskt för Mälardalen med 

sprickdalar i nord-sydlig riktning. De lägre partierna 

bildar stråk av mindre slättområden med sjöar, såsom 

Edssjön och Oxundasjön, som länkas samman med 

vattendrag i dalbotten. Dammhagsån rinner i nordsydlig 

riktning i planområdets östra del mot Edssjön. 

Ett mindre vattendrag rinner mot söder i planområdets 

västra del. 

Det öppna landskapet inom planområdet präglas av 

två stora gårdar, Vällsta och Bisslinge. Landskapet kring 

Bisslinge gård utgörs av herrgårds- och parklandskap, 

landskapet kring Vällsta gård utgörs av öppet jordbrukslandskap. 

Småbrutet torparlandskap med äldre karaktär finns 

kring Hjältartorp och öster om Vällsta gård. Vid Kolartorp, 

Björkhagen och Söderby är skogslandskapet 

småbrutet. 

Inom området finns stora verksamhetsområden på 

ömse sidor om Mälarvägen. Dessa ligger dock uppe på 

höjderna nästan helt dolda bakom skogssluttningar. 

Stäketvägen och Mälarvägen utgör barriärer i landskapet. 

Landskapet genomkorsas även av stora kraftledningar. 


Bisslinge gård, parklandskap med golfbana 

Utsikt över landskapet från Vällsta gård 

Mälarvägen är en barriär, kraftledningar genomkorsar det 

öppna landskapet 

PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR - Landskapet 

21 

Edstippen är väl dold, höga kranar syns dock.

PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR - Landskapet 

22

Rekreation 

Edssjön är viktig för närrekreation. Kommunen 

arbetar med att skapa ett rekreationsstråk runt hela 

Edssjön. Längs västra sidan av Edssjön finns en gammal 

kulturled, Kyrkstigen, som har en runristning som 

målpunkt. Idag saknas anslutning fram till Vällsta gård/ 

Bisslinge. 

Vid Bisslinge finns en golfbana, som även används för 

skidåkning vintertid. Promenadvägar finns även genom 

området. Närmaste större rekreationsanläggning är 

Ängsjö friluftsgård i Järfälla kommun ca 300 meter 

väster om planområdets nordvästra gräns. Östra Järvafältets 

naturreservat ligger söder om Rotebroleden och 

planområdet. I norr gränsar planområdet till Harvaskogen, 

som utgörs av kulturpräglat landskap med 

omväxlande gammal skog. Strax väster om kommungränsen 

går Upplandsleden fram till Ängssjö friluftsgård. 

Ett flertal äldre brukningsvägar och stigar finns inom 

planområdet. Dessa kan användas för att knyta ihop 

rekreationsstråk genom kommunens sydvästra delar. 

Området vid Bisslinge, Vällsta gård samt Dammängen 

och Hjältartorp har mycket höga upplevelsevärden med 

variationsrikedom och äldre kulturlandskap. Det öppna 

jordbrukslandskapet runt Vällsta gård och Kolartorp 

samt Edssjöns västra strand bedöms ha höga upplevelsevärden. 

Planområdet är delvis bullerstört från de större vägarna 

och verksamheterna inom området. 

PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR - Rekreation 

23


Stäketvägen/Rotebroleden/väg 267 

Genom planområdets södra del, går länsväg 267, en 

statlig väg. I Järfälla heter vägen Stäketvägen, i Sollentuna 

Rotebroleden. Leden utgör en av få tvärförbindelser 

mellan E18 och E4. Vägen har en bredd på 13 

meter och för att minska risken för olyckor har den 

utrustats med mittbarriär och vänstersvägskörfält mot 

Mälarvägen. Ett högersvängskörfält har tillkommit på 

Mälarvägens utfart, för att underlätta starter för tung 

trafik. Vägens trafikbelastning är hög och det uppstår 

ofta köer längs vägen, men också på anslutande vägar. 

Vägen är skyltad 70 km/h och har ett genomgående 

körfält i vardera körriktningen. 

Fastigheterna inom Katrinedal har en in- och utfart 

norrifrån mot väg 267 Stäketvägen, ca 1 kilometer 

väster om Mälarvägen. Även Bisslinge trafikförsörjs via 

väg 267 via korsningen vid Överby. Bägge korsningarna 

är 4-vägskorsningar med vänstersvängskörfält. 

Mälarvägen,väg 850 

Genom planområdet går Mälarvägen, väg 850, en 

lokal huvudgata som sammanbinder Upplands Väsbys 

centrala delar med E18 och Kallhäll - Jakobsberg. Vägen 

är en statlig väg fram till Upplands Väsbys tätortsgräns. 

Mälarvägen trafikförsörjer större delen av planområdet. 

Vägens standard är varierande, men inom planområdet 

har den karaktären av landsväg med en vägsträckning i 

ett öppet landskapsrum med en förhållandevis god linjeföringsstandard. 

Undantaget är vägens mycket kraftigt 

slingrande sträckning i samband med anslutningen av 

Söderbyvägen respektive Kappetorpsvägen i söder. 

Vägen har en varierad bredd kring 6,5 meter med en 

något bredare anslutning mot väg 267 Stäketvägen. 

Vägrenar saknas. Hastigheten är satt till 70 km/h. 

De större korsningarna inom området bedöms ha goda 

siktförhållanden. Anslutningen till Vällstatippen har 

dock något skymd sikt mot norr. Ingen korsning är 

utformad med refuger eller vänstersvängande körfält 

förutom anslutningen mot väg 267. 

PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR - Kommunikationer 

Gång- och cykelvägar 

Inga separata gång- och cykelvägar finns längs de större 

vägarna. 

Järfälla kommun, Sollentuna kommun och Trafikverket 

anger i översiktsplaner respektive förstudie ett behov 

av en separerad gång- och cykelväg längs med väg 267. 

Upplands Väsby kommun lyfter fram behovet av separat 

gång- och cykelväg mellan Väsby-Järfälla, och då längs 

med Mälarvägen ned till Rotebroleden. 

I utställningshandlingen över ny regional utvecklingsplan 

för Stockholmsregionen 2010 anges också behovet 

av ett sammanlänkat regionalt cykelvägnät. Här anges 

Stäketstråket från E18 i väster vidare utmed väg 267 

till Mälarvägen och sedan Mälarvägen norrut mot 

Upplands Väsby. 

Kollektivtrafik 

Väg 267 trafikeras av buss 560 med sträckning Barkaby 

station - Rotebroleden - E4 - Upplands Väsby. Busshållplatser 

finns vid Söderby, Katrinedal och Överby. 

Passagen över körfälten sker utan anordnat övergångsställe 

vilket gör att tillgängligheten blir låg liksom trafiksäkerhetsnivån 

för de oskyddade trafikanterna. Detta 

förstärks även av att det inte finns någon gång- och 

cykelväg utmed väg 267. 

Mälarvägen trafikeras inte av busslinje varför boende 

inom planområdet inte kan nå kommuncentrum med 

buss den kortaste vägen. 

Trafikflöden och olyckor 

Trafikflöden på de ingående vägarna varierar. Trafikflödena 

redovisas på intilliggande karta, på Mälarvägen 

är det uppmätta värden, övriga är uppskattade värden. 

Övriga anslutningsvägar mot Mälarvägen har mycket 

små trafikflöden. 

Stäketvägen är hårt belastad av genomgående trafikströmmar. 

Det finns en tydlig skillnad på trafikbelastningen 

väster respektive öster om Mälarvägens anslutningspunkt. 

Det är ca 25 % fler fordon väster om 

24 

Mälarvägen. Större delen av trafiken svänger i korsningen 

Mälarvägen/Stäketvägen västerut. 

Trafiken till/från Stäketvägen västerut är, enligt 

Trafikverkets förstudie, delvis ett resultat av en övergripande 

trafikström mellan färjeläget i Kappellskär och 

E18 Enköpingsvägen. Att Stäketvägen har en hög andel 

tung trafik kan också förklaras av att alternativa färdvägar 

för denna trafikantgrupp är få. Kommunen strävar 

efter att genomfartstrafiken minskar och att trafiken går 

över väg 267 och E4:an 

Antalet polisrapporterade olyckor på Stäketvägen 

mellan år 2003-2007 var ca 30 stycken. Hälften av 

Trafikfördelning för korsningen Mälarvägen/Stäketvägen 

dessa var upphinnandeolyckor, 25 % var att härröra till 

korsningar och 20 % var singelolyckor. 

För aktuellt vägavsnitt på väg 850 Mälarvägen var det 

cirka 20 polisrapporterade olyckor under åren 2004- 

2008. Av dessa var 40 % upphinnandeolyckor, 25 % 

singelolyckor och cirka 10 % viltolyckor.

Stäketvägen vid korsningen med Mälarvägen 

Den stora andelen tung trafik tillsammans med ett 

stort antal fordon på såväl Mälarvägen som Stäketvägen 

medför att korsningspunkten dem emellan blir mycket 

”trög”. Stora och tunga fordon kräver längre tid för att 

bromsa, svänga och accelerera till den angivna hastighetsbegränsningen. 

Idag upplevs korsningspunkten som 

mycket svår att passera under stora delar av dygnet. 

Trafikverket har sedan flera år utarbetat förslag till att 

dels räta ut Mälarvägens södra sträckning dels anlägga 

en cirkulationsplats i korsningen med Stäketvägen. Det 

är osäkert om de genomförs enligt förstudien. 2011 

byggdes på Mälarvägen ett högersvängskörfält för att 

underlätta utfart för tung trafik på väg 267. 

Mälarvägen vid Söderbyvägen 

PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR - Kommunikationer 

Trafikmängder; Uppgift där enbart fordon/dygn anges är uppskattade mängder, övriga uppgifter är trafikmätningar 

25

Störningar, risker 

Buller 

Området exponeras för buller från vägtrafik, flyg och 

industri vilket begränsar de ytor som går att använda för 

bostäder eller kan avvaras för rekreation. 

Vägtrafik 

De stora vägar som korsar området är väg 267 och 

Mälarvägen. På ett avstånd av ca 90 meter från väg 267 

och ca 50 meter från Mälarvägen finns risk att riktvärdet 

för dygnsekvivalent ljudnivå 55 dBA överskrids. 

Ska bostäder byggas närmare vägarna än så krävs någon 

form av bullerskydd. Klagomål på buller från tung 

trafik på Mälarvägen och även på buller från trafiken på 

Stäketvägen har lämnats in till miljö- och hälsoskyddskontoret. 

Flygtrafik 

Ljud från flygtrafik till och från Arlanda hörs regelbundet 

i området. 

FÖP Vällsta-området ligger utanför LFV:s (Luftfartsverkets) 

influensområde för flygbuller där riktvärden för 

bostad riskerar att överskridas. 

Hela FÖP-området exponeras för maxnivåer från flygtrafik 

som överskrider Naturvårdsverkets riktvärde för 

rekreationsområden. 

En ny miljöprövning pågår för verksamheten på 

Arlanda. Upplands Väsby kommun hävdar att överflygning 

inte får ske över tätorten. Om LFV lägger om 

sina inflygningsvägar för att minska bullret i Upplands 

Väsby tätort finns risk att Vällsta och andra områden i 

kommunens utkanter kommer att exponeras för mer 

flygbuller än idag. 

Industri 

Verksamheten vid Vällstaverken inklusive bergtäkten 

medför att en relativt stor del av området exponeras för 

ljudnivåer över gällande riktvärden för industribuller. 

Bergtäktsverksamhet innehåller flera bullrande moment 

som borrning, krossning och sprängning. Sprängning 

kan även leda till störande vibrationer. Täktens tillstånd 

ställer krav på högsta tillåtna ljudnivåer vid närmsta 

befintliga bostad som är drygt 1 km bort. För att 

säkerställa att bostäder inte byggs i ett område som kan 

komma att få problem med buller bör man behålla ett 

skyddsavstånd på 1 km. 

Vid Vällstatippen förekommer en del transporter men 

i övrigt ingen bullrande verksamhet. Verksamheterna 

i Söderby materialgård alstrar inte heller något buller 

men transporterna har varit föremål för klagomål. 

Bedömningsgrunder 

För olika typer av bullerkällor finns olika riktvärden. 

För trafikbuller, inklusive flyg, gäller riktvärden fastställda 

av riksdagen. För industribuller gäller riktvärden 

som varierar över dygnet indelat på dagperiod 

(07-18), kvällsperiod (18-22) och nattperiod (22-07). 

Riktvärden för trafik- och industribuller vid bostad. 

För flygbuller gäller FBN i stället för dygnsekvivalent 

nivå. FBN (flygbullernivå) är ett viktat medelvärde 

där flygrörelser under kvälls- och nattperioden 

bedöms strängare än de under dagperioden. 

För rekreationsområden i närheten av tätort har 

Naturvårdsverket föreslagit riktvärden för trafikbuller 

på 45 – 50 dBA dygnsekvivalent nivå. I denna FÖP 

har 45 dBA använts som riktvärde i områden lämpliga 

för rekreation. För industribuller gäller 5 – 10 dB 

strängare riktvärden för områden planlagda för rekreation 

än de som gäller för bostäder. 

PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR - Störningar, risker 

26

På kartbilden nedan markeras de områden där bullernivåerna 

understiger gällande riktvärden för bostäder (55 

dBA) respektive rekreation (40 dBA). Bostäder är därmed 

även möjligt där rastreringen markerar rekreation. 

Runt bergtäkten är ett stort område med ca 1 km radie 

omarkerat vilket motsvarar en skyddszon med hänsyn till 

bland annat buller enligt gällande miljötillstånd för bergtäkten. 

Största delen av det omarkerade området kommer 

att vara tillgängligt och möjligt för rekreation, dock med 

viss bullerstörning. 

Översiktlig trafikbullerberäkning 

Ekvivalentnivåer redovisas 

Underlag: trafiksiffror från tidigare utredningar, befintlig terräng 


27

Gocartbanan 

På andra sidan kommungränsen, i Järfälla, finns en 

gocartbana. 

Kringboende har framfört att gocartbanan är störande, 

framförallt med tanke på att gocartbilarna kör lördagar/ 

söndagar. Enligt Järfälla kommun uppfyller verksamheten 

krav på buller vid kommungräns. Som jämförelse 

har den regionalt viktiga bergtäktsverksamheten i 

Upplands Väsby strängare krav för buller, och tillåts inte 

bullra på kvällar och helger. 

Gocartverksamheten har ansökt om bygglov för 

utökad bansträckning. Vid bygglovremiss angående 

detta framförde Upplands Väsby kommuns miljö- och 

hälso-skyddskontor att anläggningen är att betrakta 

som C-anläggning enligt miljöbalken och att den bör 

anmälas som sådan och handläggas enligt miljöbalken 

innan bygglov beviljas (Yttrande 2006-04-19 Dnr 

MHN/2006:15). 

Bullerutredningen, som redovisas nedan, kommer fram 

till att gällande riktvärden för buller för denna typ av 

anläggning ej överskrids för bostäder. Detta avser både 

befintlig bana och utökad bana. 

Eftersom gocartbanan redan idag upplevs som störande 

av närboende samt att den ligger inom grönkilen föreslås 

utifrån Upplands Väsbys boendeperspektiv, att den i 

första hand bör flyttas till annan plats. 

I andra hand föreslås att gocartbanan ligger kvar och 

behåller sin nuvarande omfattning. För att förbättra för 

de närboende föreslås även att bullerskyddet förbättras 

genom högre avskärmning och ljudabsorberande 

inklädnad av bergväggen. Tidsbegränsning för körning 

lördagar/söndagar föreslås därtill med tanke på att 

lördagar/söndagar är de tidpunkter man har möjlighet 

att vistas utomhus under sommarhalvåret. 

Bullerutredning 

Järfälla MK har låtit utreda bullret med anledning av 

det verksamhetstillstånd som erfordras vid utbyggnad 

av banan (Järfälla MK-Bullerutredning, Bullerutredning 

inför utbyggnad av gocartbana, 2010-07-16, Tyréns). 

Beräkningar har genomförts i bullerutredningen för 

befintlig situation samt för fallet med utbyggd gocartbana. 

Utredningens slutsats är att riktvärdet 55 dBA är 

uppfyllt vid närliggande bostadsfasader för båda alternativen 

vid körning med gocartklassen Sport 2000. Utredningen 

konstaterar att inga kompletterande bullerskyddsåtgärder 

därmed behöver genomföras. 

Riktvärden som bör tillämpas för bedömning av motorsportbuller 

(enligt Naturvårdverkets författningssamling 

NFS 2004:16) framgår av Tabell 1 ovan. 

Utredningen behandlar bullernivåer vid närliggande 

bostäder. Då man avser att använda banan på söndagar 

och helgdagar blir den dimensionerande maximala ljudnivån 

55 dBA. 

Följande har antagits i utredningen: 

• All mark, förutom banan, antas vara akustisk mjuk, 

det vill säga totalt ljudabsorberande. 

• Två reflexer från byggnad medräknas. 

• Utbredningsberäkningen avser maximal ljudnivå 

2 meter över mark och har upplösningen 5×5 meter. 

• Byggnader i närliggande bostadsområden har schablonmässigt 

antagits vara 6 meter höga relativt mark. 

Byggnader som tillhör Järfälla MK har antagits vara 

3 meter höga. Det nya klubbhuset antas dock vara 

6 meter högt. 

Underlag har varit terrängkarta med 5 meters ekvidistans, 

fastighetskarta samt situationsplan för motorbanan 

med 1 meters ekvidistans. Som indata för källstyrkan 

för ljud har använts mätningar utförda under tävling på 

Ale Ring. För tävling med 30 deltagare har 6 dBA adderats 

och för starttillfället har 10 dBA adderats. 

28

Ljudutbredning från befintlig gocartbana 

med befintligt bullerskydd (3,2 meter) 

Ljudutbredning från befintlig och utbyggd 

gocartbana med 4 m högt bullerskydd 

FÖRKLARINGAR 

Källdata: 

Gocartklassen Sport 2000 

Mätdata från tävling på Ale Ring 

den 2 oktober 2004. 

Beräkningsmodell: 

SS-ISO 9613-2:1996 

Beräkningshöjd: 

2 m (över mark) 

Maximal Ljudnivå 

L AF, MAX 

(dB(A)) 

> 30.0 dB(A) 

> 35.0 dB(A) 

> 40.0 dB/A) 

> 45.0 dB(A) 

> 50.0 dB(A) 

> 55.0 dB(A) 

> 60.0 dB(A) 

> 65.0 dB(A) 

> 70.0 dB(A) 

> 75.0 dB(A) 

> 80.0 dB(A) 

> 85.0 dB(A) 

29

Service 

Radon 

Enligt en översiktlig kartläggning av radonförekomst 

finns några mindre högriskområden och områden med 

eventuellt högrisk för markradon. Lokalt förhöjda 

radonhalter kan även finnas i lågriskområden. 

Kraftledningar 

Inom planområdet går 220 kV, 130 kV och 70 kV luftledningar. 

Runt kraftledningar uppstår magnetiska fält. 

Upplands Väsby tillämpar försiktighet vid placering av 

nya byggnader i förhållande till förhöjda magnetfält, 

vilket innebär att magnetfältstyrkan får uppgå till högst 

0,2 μT. 

Den västra 220 kV ledningen ska eventuellt utgå i 

samband med att City Link-projektet genomförs. För 

den mittersta och östra 220 kV ledningen rekommenderas 

85 meter respektive 65 meter till nya bostäder 

enligt ledningsägaren. 

Markföroreningar 

Vällstatippen är en före detta tipp för bygg- och 

rivningsavfall samt lera. Markföroreningar kan finnas. 

Marken är även sättningsbenägen under lång tid. Kontinuerlig 

provtagning sker av lakvatten från tippen. 

Genom dessa prov kan man se om tippen ”läcker” föroreningar. 

Om så är fallet vidtas åtgärder. 

Edstippen är en före detta tipp för schaktmassor och 

industriavfall. Markföroreningar torde finnas. Tippens 

tätskikt får inte skadas. Provtagning sker av lakvatten 

från tippen. 

Inom området för bergtäkt med asfaltverk kan markförorening 

finnas men de torde vara begränsade och 

enkla att åtgärda. För området med sorterings- och återvinningsverksamhet 

inom Vällstaverken kan markföroreningar 

finnas. Provtagning sker runt hela anläggningen. 

För Söderby materialgård finns risk för markföroreningar 

på varje tomt. Om dessa områden ska tas i 

anspråk för annat ändamål ska förekomst av markföroreningar 

undersökas. 

Inom Vällsta gård kan markföroreningar förekomma vid 

eventuell gårdstipp, verkstäder kopplade till jordbruksverksamheten 

och vid bränslecistern ovan jord. 

Inom Katrinedal finns, och har funnits, diverse mindre 

verksamheter. Om marken ska tas i anspråk för annat 

ändamål behöver förekomst av föroreningar undersökas. 

Transportled för farligt gods 

Stäketvägen utgör primärled för farligt gods. I 

kommande detaljplanering intill vägen ska hänsyn 

tas till farligt godstransporter 

Hästar 

Vid Vällsta gård finns ett stall med plats för ca 10 hästar. 

Vällsta gård har även sommarbete för ca 80 hästar på 

de stora öppna hagmarkerna söder om gården. Vid 

Kolartorp finns ett mindre stall och beteshage för några 

hästar. Lämpligt skyddsavstånd mellan stall/betesmark 

och samlad ny bostadsbebyggelse ska utredas vid planläggning. 

Ras och skred 

Risk för ras och skred finns i lerområden i anslutning 

till vattensystem. Om det är aktuellt med uppfyllnader 

och lasttillskott i sådana områden behöver stabiliteten 

kontrolleras. 

Översvämningsrisk 

Se karta sid 36. 

Närmaste förskola inom Upplands Väsby finns strax 

norr om Edssjön vid Eds kyrka. Vid Eds allé planeras ett 

nytt bostadsområde med förskola. 

För bostäderna i planområdets södra del ligger närmaste 

skola i Rotebro, ca 3,5 km från planområdet. Skolor 

finns även i Runby och Upplands Väsby centrum. 

Kommersiell service finns i Rotebro, Upplands Väsby 

och vid Stäket. Närmaste mataffär finns vid Runbyrondellen 

ca 4 km norr om Kolartorp. 

PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR - Störningar, risker - Service 

30


31

Markförhållanden 

Mark- och jordlagerförhållanden 

Området är kuperat med markhöjder som varierar 

mellan ca +3 och +65 m. Berggrunden utgörs huvudsakligen 

av gnejs och granit. Berget går i dagen på flera 

ställen. De lösa jordlagren utgörs huvudsakligen av 

lerjordar, delvis överlagrad av organisk jord, samt höjdpartier 

med morän. På jordartskartan redovisas översiktligt 

olika jordarters utbredning. 

Två större tippar finns; Vällstatippen som är avslutad 

och Edstippen där avslutning pågår. Över tiden 

kommer marken inom tippområdena att ”sätta sig”. 

Om byggnation ska ske på tipparna behöver risken för 

sättningar, stabilitet med mera utredas. 

Hydrogeologiska förhållanden 

Grundvattenbildningen inom området påverkas delvis 

av sjöarnas vattennivåer. Mälaren med medelvattennivå 

ca +0,3 m och Edssjön med medelvattennivå ca +2,6 

m ligger inom eller nära området. I lågpartierna finns 

vattendrag och diken. I områden med organisk jord 

och lera runt sjöar och vattendrag ligger grundvattennivåerna 

troligen nära markytan. I de höglänta delarna 

förekommer grundvatten, instängt av bergryggar eller 

andra grundvattentrösklar, på högre nivåer. Grundvattennivåerna 

inom området varierar troligen mellan ca 

+1 och +50 m. 

Det är viktigt ur geoteknisk synpunkt att grundvattennivåer 

inte sänks, särskilt inom områden med lera. Om 

grundvattentrösklar tas bort i samband med exploatering 

finns risk för att marksättningar kommer att 

inträffa i lerområden där grundvattensänkning sker. 

Grundvattennivåerna kan förväntas variera med årstid 

och nederbörd. 

PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR - Markförhållanden 

Geologisk karta 

Geotekniskt utredningsbehov 

Inför exploatering och/eller byggande av infrastruktur 

(vägar, ledningar etc) måste kompletterande geotekniska 

utredningar utföras för att klarlägga geotekniska 

förutsättningar och grundläggningstekniska problemställningar, 

såsom omfattning av förstärkningsbehov, val 

av grundläggningsmetoder etc. 

Geotekniska undersökningar (sonderingar och provtagningar) 

erfordras främst inom lösjordsområden för 

bestämning av lerans mäktighet och egenskaper. Även 

kartläggning och framtagning av eventuella restriktioner 

32 

med avseende på grundvattenförhållandena är viktiga 

att göra. Grundvattenrör rekommenderas att installeras i 

ett tidigt skede så att långtidsmätningar kan erhållas. 

Undersökningar bör även utföras för att klarlägga 

markradonhalter samt eventuell förekomst av markföroreningar.

Markägoförhållanden 

Marken inom planområdet ägs huvudsakligen av tre 

större markägare. 

Upplands Väsby kommun äger Söderby materialgård 

och några jordbruksfastigheter i sydvästra delen av planområdet. 

I södra delen finns ett antal mindre fastigheter för villabebyggelse. 

UPPLANDS 

VÄSBY 


KOMMUN 

Mälarvägen 

JÄRFÄLLA 

KOMMUN 

SOLLENTUNA 

KOMMUN 

Markägare 

Upplands-Väsby kommun 

Större fastighetsägare 

STÄKET 

Stäketvägen 

ROTEBRO 

Neppit AB 

Stockholms Traktens Vattenverk 

Övriga privata 

0 250 500 1 000 meter 

PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR - Markägoförhållanden 

33

Teknisk försörjning 

Vatten 

Norrvatten har en huvudledning som passerar genom 

området. Bebyggelsen i Söderby Materialgård är i 

dag ansluten via en avsättning på huvudledningen. 

Edstippen har också via en separat avsättning på huvudledningen 

försörjning av såväl dricksvatten som brandvatten. 

Vidare är också Bisslinge Gård försörjd med vatten från 

det allmänna distributionssystemet. Detta sker via en 

sjöförlagd ledning över Edssjön. 

Övriga fastigheter i området har enskild vattenförsörjning 

via egna brunnar. 

Spillvatten 

Samtliga fastigheter med undantag för Bisslinge Gård, 

har enskilda avloppslösningar. Bisslinge Gård har anslutning 

till kommunalt spillvatten via Antuna i Sollentuna 

kommun. 

Allmän avloppsanläggning finns utbyggd till Kappetorp 

i Sollentuna kommun, på andra sidan av planområdets 

södra gräns. I samband med utbyggnaden av systemet 

skapades kapacitet för att kunna försörja den befintliga 

bebyggelsen i södra delen av planområdet. Kapaciteten 

är begränsad till ca 150 personer. 

Kommunalt spillvattensystem finns utbyggt till Edsby/ 

Eds kyrka norr om planområdet. Kapacitetsförhållandena 

har inte närmare utretts, men i samband med 

pågående planering av exploateringar i Kairo-området 

samt utvecklingen av Eds Allé har förutsättningar 

bedömts finnas att ansluta i sammanhanget betydligt 

större bebyggelse i denna del av kommunen till centralortens 

va-system. 

Många av de enskilda avloppslösningarna bedöms vara 

bristfälliga. 

PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR - Teknisk försörjning 

Ytvatten och dagvatten 

FÖP-området ligger i stort sett helt inom Oxundaåns 

avrinningsområde. Se bild till höger. Avrinning från de 

södra delarna sker framförallt till Dammhagsån som 

avleder vatten från Översjön och mynnar i Edssjön, 

medan de nordöstra delarna rinner av direkt mot 

Edssjön. Mindre delar av området har avrinning mot 

Vibyån eller direkt till Mälaren. 

Inom Oxundaåns avrinningsområde har under en längre 

tid ett ambitiöst kommunövergripande vattenvårdsarbete 

bedrivits, som ligger i linje med intentionerna i 

EU:s ramdirektiv för vatten. 

Edssjön uppvisar typiska tecken på en sjö med höga 

närsalthalter orsakade av jord- och skogsbruk, tätort 

och läckage från enskilda avloppsanläggningar. Höga 

halter av kadmium och aluminium har uppmätts. Återkommande 

problem med algblomning har rapporterats. 

(Källa: Sjöar och Vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde. 

Oxundaåns Vattenvårdsprojekt Rapport 

2003:2). 

Enligt kommunens dagvattenpolicy (2001) ska 

dagvatten i första hand omhändertas lokalt för att 

minska belastningen på sjöar och vattendrag i form av 

närsalter och andra föroreningar. 

Dammhagsån avvattnar stora delar av planområdet 

och bäcken mynnar i Edssjön. Enligt vattenplanen för 

Upplands Väsby kommun 2007 bör en våtmark/damm 

placeras vid utloppet för Dammhagsån för att rena 

vattnet innan det når Edssjön. 

Lakvatten från Vällstatippen och Vällsta materialgård 

rinner till Dammhagsån. Inga förhöjda halter av tungmetaller 

har påvisats i lakvatten från Vällstatippen och 

Vällsta materialgård. Provtagning sker kontinuerligt. 

Tidigare har betongfabriken i Kappetorp belastat 

Dammhagsån men fabriken har numera ett slutet 

system. 

Inom Vällsta gårds marker har fler viltvattendammar 

anlagts som bland annat renar dagvatten. 

Golfbanan bevattnas med vatten från Edssjön. Flera 

dammar har anlagts inom golfbanans område. 

34 

Svensk vattenförvaltning 

För närvarande pågår arbetet med att införliva EG:s 

ramdirektiv för vatten i svensk ”miljöadministration”. 

En avrinningsområdesvis vattenförvaltning skall byggas 

upp. Fem vattenmyndigheter har bildats i Sverige och 

alla landets ”vattenförekomster” har klassificerats. Målet 

är att samtliga vattenförekomster ska uppnå minst ”god 

ekologisk status” och ”god kemisk status”. Så kallade 

miljökvalitetsnormer (MKN) har beslutats. För att nå 

dessa MKN har också ett övergripande åtgärdsprogram 

beslutats. Däremot saknas i nuläget vägledning kring 

hur detta nya regelverk ska tillämpas på mer lokal nivå, 

inte heller finns anvisningar om hur man ska hantera 

konfl ikter med andra samhällsintressen. 

Tanken är att man ska ha en god kännedom om 

problembilden i varje vattenförekomst, man ska bilda 

avrinningsområdesvisa samarbetsorgan, varje kommun 

ska upprätta en kommuntäckande ”VA-plan” som innefattar 

arbetet med enskilda avlopp, utbyggnad av allmän 

VA, skydd av vattentäkter samt dagvattenhantering. 

Man ska kunna visa att dessa VA-planer bidrar till 

det övergipande arbetet att uppnå god ekologisk status 

i vattenförekomsten. I detta arbete ska även hänsyn 

till framtida samhällsutveckling tas. När denna överblick 

och planeringsunderlag finns utarbetat är det, 

åtminstone i teorin, enkelt att bedöma om en detaljplan 

innebär att den bidrar till eller försvårar att MKN kan 

uppfyllas. 

Under den första förvaltningscykeln 2010-2015 kommer 

sannolikt rättspraxis att utvecklas och vägledning från 

berörda myndigheter blir tydligare. I väntan på detta 

samt ett mer heltäckande underlag får en mer resonerande 

approach tillämpas. Grunden för arbetet är det 

s.k. icke-försämrings-kravet, dvs att förhållandena i en 

vattenförekomst inte får försämras. 

Edssjön räknas ej som vattenförekomst enligt EG:s 

ramdirektiv (vattenyta > 1 km 2 ). Därmed saknar FÖPområdet 

vattenförekomster. Däremot finns inom FÖPområdet 

”övrigt vatten” som står i förbindelse med och 

därmed påverkar vattenförekomster (Väasbyån osv).

Mål för dagvattenhantering inom Oxundaåns 

vattenvårdssamarbete 

Stadsbyggandet ska ske så att den naturliga vattenbalansen påverkas 

så lite som möjligt. 

• Förorening av dagvatten ska förebyggas. 

• Dagvattensystem ska utformas så att flöden utjämnas och så mycket 

som möjligt av föroreningarna kan avskiljas före utsläpp i recipient. 

• Dagvatten ska utnyttjas som en positiv resurs i samhället genom att 

synliggöras för att öka de pedagogiska och estetiska värdena samt 

öka värdet för naturvården. 

Målen förutsätter att stadsbyggandet kan ske utan allvarliga konsekvenser 

för vattenbalansen. Förebyggande eller kompensativa åtgärder 

ska redovisas i miljökonsekvensbeskrivningar. 

Målen innebär att dagvattnets innehåll av föroreningar måste 

begränsas genom förebyggande insatser under hela avrinningsförloppet 

från det att regnet träffar marken till vattnet når recipienten. 

Detta innebär att dagvatten från t ex vägar och industrier, där risken 

för föroreningar är stor, bör förbehandlas innan det tillförs systemet. 

Förebyggande arbete kan betraktas som en åtgärd i sig t ex genom 

material- och åtgärdsval i olika sammanhang. 

Naturliga metoder för omhändertagande och rening bör utnyttjas 

regelmässigt. Avledning av dagvatten i öppna avrinningsstråk 

innebär goda möjligheter till utjämning och uppbromsning av fl öden. 

Öppna dagvattensystem kan utgöra ett positivt inslag i stadsbilden 

om de på ett naturligt sätt integreras i parker och naturområden. 

Utdrag ur”Oxundaåns avrinningsområde - policy, råd och riktlinjer” 

2001 och 2007. 

Planområdets 

läge 

Oxundaåns avrinningsområde (Källa: Sjöar och Vattendrag i Oxunda-åns avrinningsområde. 

Oxundaåns Vattenvårdsprojekt Rapport 2003:2). 

PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR - Teknisk försörjning 

35

Riksintressen 

Kommunikation, 3 kap 8 § miljöbalken 

Väg 267 Rotebroleden är av riksintresse enligt beslut av 

Vägverket 1999-09-10. 

Anläggningar, 3 kap 8 § miljöbalken 

Kraftledningarna som korsar planområdet är av riksintresse. 

Kraftledningarna är på 70, 130 och 220 kV. 

Kulturminnesvård, 3 kap 6 § miljöbalken 

Antuna gård, i nära anslutning till planområdet, är av 

riksintresse enligt beslut av Riksantikvarieämbetet från 

år 1987 och framåt. Området sträcker sig ned mot 

Edssjön och omfattar gårdsanläggningen med omkringliggande 

åkermark och åkerholmar samt del av Stockholmsåsen. 

Detta riksintresseområde speglar 1800-talets 

storgodsbildningar i Stockholmstrakten med rationella 

gårdar och sammanslagna gårdar. 

PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR - Riksintressen 

37

Övriga förutsättningar 

Översiktliga kommunala sektorsplaner 

Följande övergripande sektorsplaner finns: 

• Vattenplan för Upplands Väsby kommun 2007 

• Naturinventering Upplands Väsby kommun 2008 

• Upplands Väsby kulturhistoriska miljöer, 1988, 

• Lokalförsörjningsplan 2011-2021 

Gällande detaljplaner 

Detaljplaner finns för golfbana vid Svartinge/Bisslinge, 

samt för Söderby materialgård där användningen upplag 

anges. En avstyckningsplan finns även för Enebo (östra 

delen av Söderby). 

Samlad bebyggelse 

För Vällstatippen och västra delen av Söderby anger den 

strategiska kommunplanen ”samlad bebyggelse” vilket 

innebär mer omfattande krav vid bygglov än på landsbygden 

i övrigt. 

Strandskydd 

Strandskydd om 100 meter inom vatten- och landområden 

från strandlinjen gäller kring Edssjön. 

Dammhagsån har strandskydd 100 m inom Sollentuna 

kommun. 

PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR - Övriga förutsättningar 

38

Förstudie Stäketvägen/Rotebroleden, 

Vägverket har tagit fram en förstudie för Rotebroleden, 

februari 2008. Förstudien redovisar förutsättningar, 

principutformningar samt konsekvenser av utbyggnadsalternativ. 

Förstudien utgör underlag för beslut om utbyggnad/ 

utbyggnadsalternativ. 

Tre alternativ studeras i förstudien: 

• Alternativ 1 är 2 + 1 körfält och cirkulationsplats för 

Mälarvägens anslutning. 

• Alternativ 2 är 2 + 2 körfält för 80 km/tim och cirkulationsplats 

för Mälarvägens anslutning, planskild korsning 

studeras även. 

• Alternativ 3 är 2 + 2 körfält med motorvägsstandard. 

Kommunen har yttrat sig över förstudien, KS § 47 

2009-03-09. Kommunen förordar alternativ 2 med 

cirkulationsplats för Mälarvägens anslutning, barriäreffekter 

måste överbryggas för såväl natur som människor, 

bullerstörningen från vägen måste åtgärdas, föreslagen 

gång- och cykeltrafik på Söderbyvägen måste gå på egen 

körbana och belysas, gång- och cykelvägens korsning 

med väg 850 Mälarvägen måste göras trafiksäker. 

En arbetsplan har tidigare tagits fram för utbyggnad av 

cirkulationsplats för Mälarvägens anslutning till Stäketvägen. 

Miljötillstånd 

Kraftledningar - nätkoncessioner 

Kraftledningarna inom området ägs och används av 

Vattenfall Eldistribution AB, Trafikverket (fd Banverket), 

eller av Svenska Kraftnät. För ledningarna 

finns nätkoncession (områdeskoncession eller linjekoncession) 

som är ett tidsbegränsat tillstånd. Energimarknadsinspektionen 

prövar och meddelar tillstånd 

för lokal-, regional- och stamnät, i vissa fall meddelas 

nätkoncession av regeringen. En nätkoncession måste 

förnyas efter en viss tid. 

Miljötillstånd bergtäkt 

Skanska Sverige AB har tillstånd enligt 12 kap 1 § 

miljöbalken att till den 1 juni 2015 bedriva fortsatt 

bergtäktverksamhet och krossning samt att efterbehandla 

området till senast den 1 juni 2025 inom Edsby 

1:1 (länsstyrelsens beslut 26.10.2004). Tillståndstiden 

har begränsats till 10 år med hänvisning till att markanspråken 

runt området är stora och att förslag på nya 

bostadsområden finns. 

Inom verksamheten ingår även de anmälningspliktiga 

verksamheterna återvinning och bearbetning samt 

uppläggning av rena massor. Tillståndet anger bland 

annat marknivåer för berguttag, begränsande bullernivåer, 

riktvärden för vibrationer, luftstötvågor och 

damning. Verksamhet tillåts inte nattetid kl 22-06. 

En ny tillståndsprocess har inletts under hösten 2010 

med avsikt att förlänga och utöka bergtäktområdet. 

Övriga tillstånd 

Flera av verksamheterna inom FÖP-området är tillstånds- 

eller anmälningspliktiga enligt miljöbalken. 

PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR - Övriga förutsättningar 

39

ANALYS 

I följande analysavsnitt redovisas fyra tänkbara 

utvecklingsalternativ för föp-området. De olika 

alternativen utgår från tanken om noll-alternativ, 

minimal utveckling och stor bostadsutveckling 

samt ett alternativ med enbart verksamhetsutveckling. 

Dessa alternativ utgår i sin tur från 

kommunens behov av framtida bostads- och 

verksamhetsområden. 

Därefter följer en redovisning av den politiska 

avstämningen sedan uppdraget gavs samt en 

skiss på hur området skulle kunna utvecklas. 

Sist i analysdelen diskuteras området utifrån 

Upplands Väsbys del, och slutligen ges förslag 

på riktlinjer. 

I samtliga förslag förutsätts att väg 267 / Stäketvägen 

/ Rotebroleden breddas och att det byggs spridningvägar 

för skogliga samband, småbrutet landskap och 

vattennära passager. 

För Området namn i idag texten, se karta sidan 7! 

Utvecklingsalternativ 

Utvecklingsalternativen har valts från arbetsgruppens 

(inklusive konsulter) diskussioner om möjliga användningar 

för olika delar av området. De har renodlats för 

att konsekvenserna ska bli lätt avläsbara. Därefter har de 

vid flera tillfällen stämts av i det politiska organ som gav 

uppdraget, Plan- och miljöutskottet (nuvarande Miljöoch 

planutskottet). 

Fyra utvecklingsalternativ har studerats översiktligt. 

Varje utvecklingsalternativ beskrivs kortfattat i text 

under rubrik ”Tänkt utveckling” tillsammans med en 

översiktlig karta. Därefter beskrivs konsekvenserna översiktligt 

under rubrik ”Konsekvenser”. 

Konsekvenserna har studerats med avseende på Järvakilen, 

områdets karaktär, marktillskott för bostäder och 

för verksamheter, trafik, samt rekreationsmöjligheter. 

De utvecklingsalternativ som studerats är: 

• Alternativ 1: Fortsätt påbörjad utveckling 

• Alternativ 2: Renodlad Järvakil 

• Alternativ 3: Verksamheter och bostäder 

• Alternativ 4: Övervägande verksamheter 

Utvecklingsalternativ 1: 

”Fortsatt påbörjad utveckling” 

Tänkt utveckling: 

Bergtäkten tillåts utvecklas mot nordost och ytorna 

runt bergtäkten används för återvinningsverksamhet. 

Edstippen avslutas och vindkraft prövas i anslutning till 

området. 

Vällstatippen omvandlas till verksamhetsområde såsom 

idag, med uppställning av stora, skrymmande saker och 

kontorsbyggnader för mindre företag. Söderby materialgård 

byggs ut enligt gällande detaljplan. 

Söderby, Vällsta gård, Kolartorp och Katrinedal får 

bebyggas med få bostäder, maximalt 20-30 enskilda 

villor. Ingen ny samlad bebyggelse tillåts. 

Mälarvägens utfart på väg 267 förbättras med cirkulationsplats. 

Eventuellt tillåts verksamhetsbyggnader som 

bullerskärm mot vägen, av kontorstyp, ej industri. 

Utvecklingsalternativ 1 

Ortnamn, verksamheter etc finns utmärkta på karta 

sidan 7. 

ANALYS 

40

Utvecklingsalternativ 2: ”Renodlad Järvakil” 

I och med att kommunstyrelsen har yttrat sig positivt om bergtäktens expansion utgår alternativet från analysen 

Konsekvenser: 

• Spridningssamband och strövmöjligheter i Järvakilen 

påverkas negativt av den utökade bergtäkten och 

utbyggnaden av materialgården. Skogsområdena runt 

bergtäkten bullerstörda över lång tid. 

• Sydvästra kommundelen kommer att innehålla till 

största delen verksamheter. 

• Ett mindre tillskott av bostäder accepteras. Villabebyggelse 

med större tomter bidrar till ett varierat 

bostadsutbud i kommunen. Söderby bostadsområde 

får begränsad omfattning vilket inte ger underlag 

för service. Störningar för bostäderna från trafik och 

verksamheter i Söderby materialgård fortsätter och 

förvärras. 

• Mark för verksamhetsetableringar tillkommer genom 

Vällstatippens omvandling samt utbyggnaden av 

Söderby materialgård. 

• Nuvarande trafik till Vällstaverken fortsätter i 

samma omfattning. Verksamheterna på Vällstatippen 

kommer att generera en större andel lättare transportfordon. 

Transporterna från materialgården ökar. 

• Rekreationsstråk som skapas genom området kan 

erbjuda attraktiv miljö. 

• Kommunalekonomiskt omotiverat med en utbyggnad 

av kommunens vatten- och avloppsnät trots ett 

stort föreliggande behov i området. Ingen gångoch 

cykelväg byggs från tätorten mot Järfälla och 

Upplands-Bro. 

• Underlag för kollektivtrafik skapas inte. 

Tänkt utveckling 

Nuläget för området ”fryses” med viss avveckling. Inga 

nya bostäder tillåts tillkomma inom området. Ingen ny 

verksamhet tillåts tillkomma i Söderby materialgård. 

Täkt- och återvinningsverksamheten inom Vällstaverken 

avvecklas efter år 2015 och området återställs som 

skogsmark. Verksamheten inom Vällstatippen tillåts 

utvecklas. 


Konsekvenser 

• Samma situation för Järvakilen som idag för en 

begränsad tid. Därefter sker återställande till skogsmark. 

Förbättrade spridningssamband och strövmöjligheter. 

Bullerstörning från bergtäkt upphör i skogsområdet. 

• Det är ont om bergtäkter. Om denna avslutas behöver 

ny täkt öppnas, troligen längre från Stockholmsområdet 

och då förmodligen inom orörda naturområden. 

Transportbehovet ökar inom norra Storstockholm, 

vilket är dåligt ur klimatsynpunkt. 

• Sydvästra kommundelen kommer att till största delen 

vara obebyggd och ha landsbygdskaraktär. 

• Nuvarande va-situation för befintliga bostäder är 

oförändrad. 


Vällstatippens omvandling. Verksamheterna inom 

Vällstaverken flyttar till annan plats inom regionen. 

• Nuvarande trafik till Vällstaverken utgår. Verksamheterna 

på Vällstatippen kommer att generera en större 

andel lättare transportfordon. 


erbjuda attraktiv miljö ur ett regionalt perspektiv 

men utnyttjandet blir begränsat då få människor bor 

i området. 

ANALYS 

41

Utvecklingsalternativ 3: 

”Verksamheter och bostäder” 


Bergtäkten tillåts utvecklas mot nordost. Vindkraft 

prövas i anslutning till Edstippen. Vällstatippen 

omvandlas till verksamhetsområde. Icke störande verksamheter 

tillåts i och kring Söderby men inte som materialgård 

eller verksamhetsområde. Boende för egenföretagare 

tillåts. 

Områdena norr och söder om väg 267 omvandlas till ett 

bostadsområde med planskild förbindelse över Stäketvägen 

med möjlighet för 200-600 bostäder. 


Eventuellt tillåts viss verksamhet vid nya 

cirkulationsplatsen vid väg 267 i bullerdämpningsyfte. 


Konsekvenser: 

• Spridningssamband och strövmöjligheter i Järvakilen 

påverkas negativt av den utökade bergtäkten och 

utbyggnaden av materialgården. Skogsområdena runt 

bergtäkten bullerstörda över lång tid. 

• Sydvästra kommundelen kommer att innehålla till 

varierad bebyggelse, både verksamheter och bostäder. 

• Spridningssamband kan hindras av bostadsbebyggelse. 

Effekten kan mildras om detaljplanerna inarbetar 

spridningsvägar i strukturen. Viss förbättring av 

biologisk mångfald sker då verksamhet undviks till 

förmån för bostäder. 

• De skogliga värden som bör bevakas vid detaljplanering, 

annars försvinner en skyddsvärd biotop. 

• Kommunens sydvästra del får en blandad användning 

med bostäder och verksamheter. 

• Tillskott av 200 större villatomter upp till 600 varierande 

typer av bostäder bidrar till kommunens 

bostadsutbud. Bostadsbebyggelsens utformning, 

bebyggelsestruktur och antal utreds inför utställning. 

• Exploatering möjliggör kommunalt vatten- och 

avlopp till området, samt gång- och cykelväg från 

Upplands Väsby, och eventuellt mot Järfälla och 

Upplands-Bro. 

• Enebo, Söderby tillsammans med Katrinedal kan ge 

underlag för viss service. Befintliga bostäder kan vara 

kvar. Förbättrat underlag för kollektivtrafikförbindelse 

med Upplands Väsby och Kalhäll. 


Vällstatippens omvandling. De flesta av verksamheterna 

inom Söderby materialgård flyttas i takt med 

utbyggnaden av bostadsområdet. 

• Nuvarande trafik till Vällstaverken fortsätter med en 

mindre utökning av omfattningen. Verksamheterna 

på Vällstatippen kommer att generera en större andel 

lättare transportfordon. Bostadsområdet genererar 

personbilstrafik. 


erbjuda attraktiv miljö och bli väl utnyttjade genom 

att området har en stor andel bostäder. 

ANALYS 

42

Utvecklingsalternativ 4: ”Övervägande verksamheter” 

Detta alternativ har plan- och miljöutskottet inte godkänt för fortsatt utredning. Ställningstagandet har också stöd i ”Handlingsplan för 

västra kommundelarna”. Uppdraget är att undersöka bostäder i samspel med de verksamheter som pågår idag. 


Konsekvenser 

Bergtäkten tillåts utvecklas mot nordost. Vindkraft 

prövas i anslutning till Edstippen. Vällstatippen 

omvandlas till verksamhetsområde. 

Området invid väg 267 omvandlas till ett renodlat verksamhetsområde. 

Befintliga bostäder längs Stäketvägen 

löses in successivt. 



• Utbyggnaden av verksamhetsområdet i söder 

förstärker barriäreffekt för kilen längs Stäketvägen. 

• Påverkan på Järvakilen är beroende av hur utvecklingen 

sker längs Rotebroleden/Stäketvägen. 

• Den sydvästra kommundelen kommer att domineras 

av verksamheter och några är av typen industriell 

produktion, betongfabrik etc. 

• Bostäderna i Katrinedal blir en isolerad enklav. På sikt 

måste kommunen verka för att befintliga bostäder 

längs Stäketvägen avvecklas (köpt ut). På så sätt 

minskar antalet konflikter mellan boende, transporter 

och verksamheter på sikt. 


Vällstatippens omvandling och det Söderby som blir 

ett renodlat industriområde. Verksamheten inom 

Vällstaverken fortsätter under minst 30 år. Utformningen 

av och innehållet i det nya verksamhetsområdet 

vid ”sydvästra porten” till Upplands Väsbys 

kommun har betydelse för kommunens ”image”. 

Läget vid väg 267 är attraktivt för lager och logistikföretag 

vilket kan ge en snabb utbyggnad. 

• Nuvarande trafik till Vällstaverken fortsätter med en 

mindre utökning av omfattningen. Verksamheterna 

på Vällstatippen kommer att generera en större andel 

lättare transportfordon. Verksamhetsområdet i söder 

genererar även transporter. 

• Strövmöjligheter i Järvakilen påverkas negativt av 

utbyggnaden av bergtäkten. Samtidigt innebär 

skyddsområdet att skogen ej kan tas i anspråk av 

bebyggelse. Skogsområdena runt bergtäkten är 

bullerstörda över lång tid. 

• Denna del av Järvakilen kommer att bli mycket 

mindre attraktiv att röra sig i och barriäreffekten 

kommer högst sannolikt att förstärkas av verksamhetsområdenas 

inhägnader och hårdgjorda ytor. 


erbjuda god miljö men utnyttjandet blir begränsat då 

få människor bor i området och stråken kan upplevas 

som mindre attraktiva genom att området domineras 

av verksamheter. 

ANALYS 

43

Förslag på utveckling längs väg 267 

Järvakilen följer inga administrativa gränser. I 

arbetet med FÖP-förslaget har därför området 

längs med Stäketvägen/Rotebroleden studerats 

översiktligt för att foga in Upplands Väsby 

kommuns del i ett större sammanhang. 

Förslaget har tagits fram av Upplands Väsby 

kommun och är kommunens tankar om hur 

markanvändningen utmed leden bör hanteras. 

Vid ett par tillfällen har det diskuterats med 

grannkommunernas tjänstemän för synpunkter. 

Stäketvägen/Rotebroleden är en ansenlig barriär i Järvakilen. 

Vägen passerar genom tre kommuners ytterområden. 

Längs vägen finns spridd bebyggelse med verksamheter 

och villabebyggelse. 

När efterfrågan på byggbar mark i regionen ökar blir 

kommunernas ytterområden aktuella för exploatering. 

Framförallt efterfrågas lägen intill regionala vägar. 

För Järvakilens fortlevnad är det önskvärt att barriäreffekten 

längs Stäketvägen/Rotebroleden ej förstärks. 

Val av bebyggelsetäthet och bebyggelsestruktur påverkar 

förutsättningarna för spridning av växter och djur 

på olika sätt. Utbyggnad av trafikled och ökad trafik 

påverkar också spridningsmöjligheterna. 

I bilden till höger redovisas förslag till avvägning mellan 

bebyggelse och grönkil oavsett kommungränser. Bebyggelsestrukturen 

förstärks men växer inte in ytterligare i 

grönkilen. Genom att koncentrera bebyggelsen tydliggörs 

karaktärerna utmed Stäketvägen/Rotebroleden 

samtidigt som grönkilen säkerställs. 

Bilden visar att Järfällas och Sollentunas urbana bebyggelse 

bör ges tydliga gränser mot kilen. Bebyggelseområdet 

i Vällsta tillåts utvecklas mellan de två gröna 

sambanden. Viss del av naturreservatet söder om leden 

kan eventuellt tas i anspråk för att tillåt en gång- och 

cykelväg söder om väg 267. 

För bebyggelseområdet i Vällsta kan blandad bebyggelse 

diskuteras; villabebyggelse med stora tomter alternativt 

tätare bebyggelse. 

ANALYS 

bebyggelse 

skogslandskap 

JÄRFÄLLA KOMMUN 

Förslag till avvägning mellan bebyggelse b och grönkil för området utmed Stäketvägen/Rotebroleden. 

För ortnamn, se sidan 7. 

Förutsättningen för att Vällsta ska kunna byggas ut 

är att grönkilen inte väsentligen påverkas. De befintliga 

breda spridningsvägarna bör bibehålls i grannkommunerna. 

Väster om planområdet är skogen i Järfälla 

skyddad av att det är en häradsallmänning. Väster om 

planområdet är marken detaljplanelagd som golfbana. 

I Sollentuna, söder om planområdet, finns ett naturreservat, 

Om Vällstas södra del ska utvecklas som ett bostadsområde 

måste detaljplanerna utformas med stor omsorg 

44 

bebyggelse 

UPPLANDS VÄSBY KOMMUN 

öppet 

landskap 

bebyggelse 

SOLLENTUNA KOMMUN 

om spridningsvägar genom området. Gatu- och byggnadsstrukturer 

utformas med tanke på att minimera 

påverkan på kilen. Denna struktur studeras i den fortsatta 

planprocessen.

Pågående planering längs vägen, se sid 11, visar att 

kommunerna längs väg 267 har delvis motstående 

intressen. Ett sätt att se på området är att, som i skissen 

här intill, fundera på lösningar som är oberoende av 

kommungränserna. Istället får de olika karaktärerna 

ange fortsatt utveckling, men med respekt för kommunernas 

interna behov av bostäder och verksamhetsområden. 

Järfälla verksamhetsområde 

För att få en grön zon om ca 500 meter mellan verksamhetsområdet 

och gokartbanan, men även mot det 

befintliga Katrinedal behöver verksamhetsområdet 

avgränsas mot öster. 

Gocartbanan 

Gocartbanans framtid är av avgörande betydelse för den 

tänkta planeringen i Järfälla och för kilen. 

Den medför redan idag störningar för befintlig bostäder 

och kommer troligen också, i nuvarande utformning, 

att innebära störningar för föreslagen ny bostadsbebyggelse 

inom FÖP-området. 

Gocartbanan föreslås i första hand flyttas till annan 

plats, eventuellt i redan bullerstört område i närheten 

av Arlanda. De planer som finns för utökning till en 

tävlingsbana antas kräva investeringar varför en permanent 

plats för banan behövs. Under tiden bör gocartbanan 

behålla sin nuvarande storlek och ej utökas samt 

förses med bulleråtgärder för att minska dagens störningar, 

se vidare sid 28. 

Katrinedal 

Området mellan Stäketvägen och kraftledningen/naturreservatets 

nordliga gräns föreslås planeras för bostäder 

med större tomter, med tillåtelse för mindre verksamheter 

möjliga att samlokaliseras med bostäder. Bullerskydd 

anordnas längs med Stäketvägen och planskild 

förbindelse föreslås mellan Söderby och Katrinedal. 

Katrinedals tillfart föreslås flyttas till den nya cirkula- 

ANALYS 

Idé till förslag till markanvändning längs med Stäketvägen/Rotebroleden 

tionsplatsen vid Mälarvägen. Intrång sker i naturreservatet 

som idag når fram till Rotebroleden. Angöringsparkering 

föreslås anordnas på södra sidan om 

cirkulationsplatsen. Förbindelse föreslås för vilt under 

Stäketvägen i anslutning till vattenstråket Dammhagsån. 

Söderby 

Förslag enligt kommunens förslag till FÖP, se t.ex. 

sidan 47. Bullerskydd anordnas längs med Stäketvägen. 

Förslaget till bostadsbebyggelse har dragits tillbaka 

österut något, för att inte inkräkta på bullerzonen från 

gokartbanan. Befintliga hus vid Enebo, längs Mälarvägen, 

anger hur nära bullrande verksamheter kan 

placeras i Kappetorp. 

Kappetorp 

Verksamhetsområdets utbredning föreslås sträcka sig 

fram till Dammhagsåns dalgång i väster. Verksamhetsområdet 

avskärmas mot jordbrukslandskapet med grönområde. 

45 

I enlighet med den politiska överenskommelsen över 

kommungränserna, delas Kappetorp in i zoner utifrån 

avstånd från bostadsbebyggelse: 

- 50-200 meter: verksamheter som ger små risker för 

miljö hälsa och säkerhet vid utomhusaktiviteter, transporter 

och utsläpp 

- 200-500 meter: verksamheter där en del störningar 

som t.ex. utsläpp, lukt eller buller kan förekomma 

- mer än 500 meter: verksamheter som är mycket 

störande för omgivningen. 

Befintliga bostäder ger redan idag begränsningar för 

placering av störande av störande verksamheter inom 

Kappetorp. Dock är området så stort att utrymme torde 

finnas för sådana på tillräckligt avstånd från bostäder. 

Konsekvenserna redovisas i miljökonsekvensbeskrivningen.

Diskussion kring valt alternativ 3 

Vällstaverken med bergtäkt 

Störst påverkan på framtida utveckling i området har 

bergtäkten, som präglar sin omgivning både med 

hålrummet, sprängningar, buller och transporter. 

Deponin som återvinningsverksamheten alstrar, 

påverkar också. Vegetationsskärmar gör att besökare 

knappast märker verksamheterna, men de påverkar 

miljön långt in i framtiden. 

Politiska diskussioner om att lägga ner bergtäkten har 

förekommit, bl.a. eftersom hela planområdet befinner 

sig utanför riksintresset för Arlanda som förhindrar 

bostadsplanering i norra delen av kommunen. I sitt 

remissvar angående tillstånd för täktverksamheten 

yttrade sig kommunen för en utvidgning av täkten. 

Kommunen har därmed tagit ställning för fortsatta 

verksamheter av industriell karaktär i området. 

Ett argument för en långsiktig lösning för Edstippen/ 

Vällstaverken är det regionala perspektivet. Närheten 

till byggplatserna är en viktig aspekt av täktverksamheten, 

bergtäkten finns på plats idag (ingår inte i Järvakilen) 

och det är svårt att finna nya platser för bergtäkt 

inom regionen. Om denna bergtäkt avslutas behövs 

ny täkt, troligen längre bort och inom orörda naturområden. 

Dagens samverkan mellan täkt- och återvinningsverksamheterna 

är dessutom önskvärd, eftersom 

många kommer lastade med material på ditvägen. Sett 

ur ett regionalt perspektiv ligger bergtäkten bra till för 

användningsområdena inom Stockholms tillväxtzon. 

Skyddsområdet kring täkten bidrar till att Järvakilen får 

ett visst skydd mot exploatering för ny bebyggelse (både 

bostäder och verksamheter). Skyddsområdet kommer 

att vara skogsmark och kan användas för rekreation med 

accepterande av viss bullerstörning. 

När bergtäkten avslutats förutsätts att området återställs/efterbehandlas. 

Detta sker under en längre tidsperiod 

(50 år) och i samverkan med återvinningsverksamheterna 

i planområdet. 


För Vällstatippen föreslås att området fortsätter att 

utvecklas som verksamhets- och upplagsområde. Det 

finns behov av denna typ av område i kommunen idag 

och marken är idag till stora delar redan ianspråktagen 

för detta; dock behövs infrastruktur så att fler verksamheter 

kan etablera sig inom området. 

Natur-, kultur-, rekreationsintressen 

Områdets landsbygdskaraktär är en stor positiv tillgång 

och fastighetsägarna önskar inte bebygga jordbruksmarken. 

Dessa två faktorer har inneburit att ny 

bebyggelse på jordbruksmarken inte har diskuterats 

inom ramen för FÖP-arbetet. En mindre komplettering 

av ett fåtal bostäder kan tillåtas i Vällsta gårds 

närhet. Önskemål har framförts om ”golfboende” kring 

Bisslinge. Föreslaget läge vid Hjältartorp bedöms inte 

som lämpligt med hänsyn till kraftledningsstråk, naturvärden, 

strandskydd m.m. 

Inom FÖP-områdets östra delar föreslås att friluftslivets 

intressen tas tillvara genom utveckling av grönstråk som 

bygger vidare på Edssjön som tätortsnära rekreationsområde. 

Med entréer med information om Järvakilen 

bidrar stråken till att tillgängliggöra kilen ytterligare. 

Senare kan stråken förlängas ut till Häradsallmänningen 

och Östra Järvafältets naturreservat. Även en entré med 

parkering bör anläggas i området. 

Stäketvägens och bebyggelsen utgör en barriäreffekt i 

Järvakilen, och viltpassager måste anläggas för att stärka 

spridningssambanden. 

Bostäder 

Frågan om området invid Stäketvägen ska användas för 

bostäder, för verksamheter eller inte utvecklas alls ska 

ses i perspektiv av att där pågår verksamheter och finns 

boende redan idag, att Stäketvägen byggs om för bättre 

kapacitet, att kommunen har behov av se över samtliga 

områden utanför riksintresset för Arlanda för bostadsändamål 

samt behovet av att bredda bostadsutbudet i 

kommunen. 

• Stäketvägens störningar gör området skenbart 

lämpat för verksamheter som inte är störningskänsliga 

även om Järvakilen delvis utgör ett hinder för 

ytterligare verksamheter. Kommunen skulle också 

gå miste om ett område för bostadsändamål utanför 

Arlandas influensområde. 

• För att motverka barriäreffekter för kilen är det 

viktigt att planeringen mellan de berörda kommunerna 

samordnas för lämplig avvägning. Se s. 44-45. 

• Bostadsområdes utformning måste planeras för 

att underlätta och förbättra spridningssamband 

och stärka kilens värden i en del starkt präglad av 

verksamheter. Detta kommer att utredas i utställningsskedet. 

Vid planering för bostäder behöver 

bullerfrågan och alternativ för skärmning av buller 

studeras. Bullerpåverkan bedöms möjlig att hantera. 

• Faktorer som talar emot bostadsbebyggelse är att 

ny bebyggelse i planområdet ligger på avstånd 

från kommunens centrala delar vilket ej stämmer 

överens med RUFS mål om att ny bostadsbebyggelse 

ska placeras inom och invid tätorten. En 

utvecklings av området ska istället ses som en tillväxtzon 

i ett redan ianspråktaget område närmare 

Stockholm, med service i Rotebro eller Kalhäll. 

RUFS tar inte hänsyn till kommunens behov av 

tillväxt, eller att riksintresset för Arlanda försvårar 

planering i tätorten. 

• En förstärkning med fler bostäder ger en positiv 

utveckling för de boende i området. Starkare 

bostadssamband bidrar till ökad status för området. 

Villabebyggelse med stora tomter och/eller 

möjlighet till egenföretagande med boende, bidrar 

även till ökad variation i kommunens bostadsutbud. 

Slutsats 

För södra planområdet föreslås med anledning av ovanstående 

en utbyggnad med huvudsakligen bostäder. 

Närmast väg 267 kan vissa verksamheter få tillkomma. 

ANALYS 

46

! ! 

! 

! ! 

! 

! ! 

! 

! 

! ! 

! 

! 

! 

! 

! ! 

Politisk diskussion över kommungränsen 

Planområdet berörs av tre kommuner som från början inte 

varit riktigt överens om utnyttjandet av marken i området. 

En politiskdiskussion initierades under 2011. 

Järfälla kommun har med stöd från Sollentuna och Upplands 

Väsby uppmanat Trafikverket att genomföra den länge diskuterad 

breddningen av väg 267. Sollentuna och Upplands 

Väsby kommuner har kommit överens om att dra tillbaka 

en del bostadsbebyggelse respektive att Kappetorp förses 

med bullerzoner. Befintliga hus i Upplands Väsby kommer 

förmodligen därmed inte störas utöver dagens störningar. 

Kappetorp ska förse med trädskärm mot Upplands Väsby. 


Utvecklingsområde bergtäkt/återvinning 

Förtätningsområde upplag/ småindustri 

Utvecklingsområde återvinning 

Utvecklingsområde vindkraft 

Ny våtmark 

Buller beaktas 

!!!!!!! Ny separat gång- och cykelväg 

!!!!!!!!!!! 

Kommungräns 

Utvecklingsområde bostäder 

Värdefull bebyggelsemiljö beaktas 

Ny väg 

Rekreationsstråk 

Skyddsavstånd bergtäkt 

Utrymme för ny korsning 

Entré till skogsområde 

Viltpassager 

! ! 

Befintlig kraftledning 


Edstippen 

STÄKET 

JÄRFÄLLA 

KOMMUN 

Häradsallmänningen 

Gokartbana 

! ! 

! ! ! 

! 

! ! ! ! 

! ! ! 

! ! ! 

!! !! ! !! !! !!!! 

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! 

! ! ! ! ! ! ! 

1000 meter 


Söderby 

! ! 

! ! ! ! ! ! ! 

! ! ! ! ! 

! ! ! ! ! ! ! 

Katrinedal 

! ! ! ! 

! ! ! ! 

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! 

! ! ! 

! ! ! 

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! 

Kolartorp 

! ! ! ! ! ! ! ! ! 

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! 

! ! ! 

! ! 

! ! 

! ! ! ! ! ! ! 

! ! 

Mälarvägen 

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! 

! ! ! ! ! 

! ! ! 

! ! ! 

! 

! ! ! ! 

! ! ! ! ! 

! !! 

! ! ! ! ! 

! ! ! 

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! 

! ! ! 

! 

! ! ! 

! 

! 

! ! ! ! ! 


Enebo 

! 

! ! ! 

! ! 

! ! 

! ! ! ! 

! ! 

! 

!! 

! ! ! ! ! ! 

! ! ! ! ! ! 

! ! 

! ! ! ! 

! ! 

! 

! ! ! 

! ! 

! ! ! ! ! ! ! ! ! 

! 

! 

! ! 

! ! ! ! ! ! ! ! 

! ! ! ! ! 

Stäketvägen 

! ! 

! ! 

! 

! ! 

! ! ! 

! ! ! 


! ! 

! ! ! 

! ! ! ! ! ! ! 

! ! 

! ! 

UPPLANDS 

VÄSBY 

! ! ! 

! ! ! ! ! ! 

! ! 

! ! ! 

! ! ! ! 

! ! ! ! ! ! ! 

! 

! ! ! 

Kappetorp 

! ! ! ! 

! ! ! ! ! ! 

! 

Eds allé 


KOMMUN 

Edssjön 

Bisslinge 

SOLLENTUNA 

KOMMUN 

ROTEBRO 

0 250 500 1 000 meter 

ANALYS 

47

RIKTLINJER för valt alternativ 3 

För resonemangen bakom ställningstagandet, se sidan 46-47 

Bebyggelse 

Arbetsområden 

Vällstaverken används för bergtäkt på lång sikt och 

området ska kunna utvidgas mot nordost. Skyddsavstånd 

för bergtäkten är 1000 m. 

Edstippen används för återvinningsverksamhet. 

Viss utvidgning av området ska vara möjlig. 

Bergtäkten och återvinningsanläggningen ges prioritet 

med hänvisning till att Stockholmsregionen har behov 

av denna typ av anläggningar. 

Utrymme för utvidgning av bergtäkten med skyddsavstånd 

anges så att verksamheten kan pågå under 

lång tid. Likaså ska återvinningsanläggningen kunna 

utvidgas. När bergtäkten är avslutad bör området återplanteras 

med barrskog. Återvinningsverksamheten kan 

fortsätta inom ett mindre område närmare Mälarvägen. 

Bergtäkten ska omges av skyddsområde om 1000 meter 

vilket motsvarar skyddsavståndet i förhållande till 

bostadsbebyggelse. Inom detta skyddsområde får inte 

ny bebyggelse tillkomma med undantag för området 

som anges för återvinningsanläggning och Vällstatippens 

område. 

Vällstatippens nuvarande område reserveras som 


För området Vällstatippen har verksamheten förändrats 

från tippverksamhet till upplag och lagerverksamhet. 

För området finns önskemål från verksamhetsutövare 

att området ska kunna användas som industriområde; 

dvs en ökad differentiering av lagerverksamheten och 

nyetablering av verksamheter. Utrymme finns för nya 

etableringar inom området. Området ligger bra till ur 

kommunikationssynpunkt med kort avstånd till större 

trafikleder. 

Kompletterande geotekniska utredningar erfordras för 

bedömning av fyllningens mäktighet och innehåll samt 

underliggande naturligt lagrade jordars egenskaper. 

Grundläggning av byggnader kan behöva göras på pålar 

eller med utbredda plattor på packad fyllning. Även för 

grundläggning av vägar och ledningar, speciellt självfallsledningar, 

kan förstärkningsåtgärder krävas, såväl 

borrade eller slagna pålar som utskiftning av massor 

eller fallviktpackning kan bli aktuellt. 

Söderby materialgård omvandlas från renodlat 

verksamhetsområde till bostadsområde med möjlighet 

till egenföretagande 

Söderby materialgård föreslås utgå som verksamhetsområde 

av följande skäl; 

• bostäder prioriteras framför verksamheter inom 

denna del av planområdet 

• egenföretagande och mindre, icke störande verksamheter 

kan tillåtas. Detta undersöks vid detaljplaneläggning 

• området såsom det är utformat idag utgör en barriär 

mellan närliggande strövområden i Häradsallmänningen 

och tillkommande bostäder 

• nuvarande verksamhetsinriktning finns på Vällstatippen 

varför de föreslås lokaliseras dit 

• materialgården är kommunal mark, vilket ger 

kommunen möjlighet att styra över en del av bostadsutbyggnaden 

Vällstaverken och Edstippen 


RIKTLINJER - Bebyggelse 

48

Vindkraft 

För Edstippen ska möjligheten att anordna två lägre 

vindkraftverk prövas. 

En landskapsbildsanalys har utförts för placering av 

ett eller två vindkraftverk på Edstippen (Landskapsbildsanalys, 

vindkraft på Edstippen, WSP 2010-03-01). 

Enligt förstudie (Structor miljöbyrå) är flera mindre (100 

meter höga) eller ett, eventuellt två större vindkraftverk, 

150 meter höga, möjliga. Teoretiskt bör två större (2 

MW) kunna rymmas på Edstippen. 

Två mindre vindkraftverk förordas. 

Fotomontage har genomförts för fem platser för två 100 

meter höga vindkraftverk, för ett 150 m högt vindkraftverk 

samt för två 150 m höga vindkraftverk. Resultatet 

ger en god uppfattning om hur vindkraftverkens skala 

påverkar och dominanr i landskapet. 

Landskapsbildsanalysen visar att omgivande landskapsrum 

har landskapskaraktärer som är tåliga eller 

t.o.m. skulle kunna förstärka sin karaktär genom ett 

nytt landmärke. 

Sett från omgivande rekreationsmiljöer och landskap 

innebär troligen inte ett större vindkraftverk eller två 

små i sig någon större förändring eller negativ påverkan 

på landskapsbilden. Två större verk är mera tveksamt 

då de ger en splittrad och orolig horisont samt större 

påverkan på skalan i landskapet. 

Vindkraftverkens exakta placering måste i fortsatt arbete 

studeras med hänsyn till Eds kyrka. För ett större verk 

bör en placering mitt emellan de lägen som fotomontagen 

visar kunna diskuteras. 

Rekreationsområden vid Ängsjö friluftsgård kan 

påverkas visuellt från vissa platser i skogen. Landskapsanalysen 

behöver kompletteras med någon bild 

från detta håll. Ljudstörning utgör troligen ett större 

problem och bullerfrågan behöver utredas. 

(Se även sid 14-15) 


Möjligt läge för vindkraftverk 

Utblickar för landskapsanalys 

se sidan 14-15 

49

Bostäder 

Bostadsbebyggelsen i Enebo och Söderby kompletteras 

med ny bostadsbebyggelse 200-600 bostäder 

Området mellan Mälarvägen och kommungränsen upp 

till Kolartorp föreslås utvecklas som bostadsområde. 

Befintlig bebyggelsen i Eneby och Söderby inordnas i 

den nya bebyggelsen. 

Bebyggelsens utformning 

De nya bostadskvarteren ska ansluta till befintlig bebyggelse 

och bilda en helhet. 

Ny bebyggelse i anslutning till torpmiljöerna ska 

anpassas i utformning så att hänsyn tas till de kulturhistoriskt 

värdefulla torpmiljöerna. 

Till höger redovisas exempel på olika bebyggelsetyper 

som kan vara aktuella för området. 

Stora villatomter innebär att tomterna kommer att 

innehålla grönska. De kommer därmed att medverka 

positivt med spridningssamband för flora och fauna i 

grönkilen. 

Byggrätten för varje tomt föreslås kopplas till tomtens 

storlek - stor tomt ger en större byggrätt. För att möjliggöra 

etablering av mindre egenföretagare i området föreslås 

att del av byggrätten får användas för icke störande 

verksamheter i kombination med egen bostad. 

Om bebyggelsetätheten ökas kan spridningssambanden 

inom bebyggelsen minska. Å andra sidan kan 

större sammanhängande naturområden behållas för att 

området på så sätt ska bidra till att säkerställa grönkilens 

spridningssamband. Likaså kan totala antalet bostäder 

öka för området. Ett större antal bostäder ger bättre 

underlag för service för de boende i form av busslinje, 

mindre närbutik och eventuellt barnomsorg. 

Bebyggelsens eventuella utformning regleras i 

kommande detaljplanearbete. Frågeställningarna ovan 

om bebyggelsens täthet, större eller mindre grönområden 

samt området totala andel bostäder kommer då 

att hanteras. 


Exempel på bebyggelsestrukturer 

Villabebyggelse med enklare verksamheter 

Traditionell villabebyggelse med friliggande villor i 1-2 

våningar. Byggrätten för varje tomt föreslås kopplas 

till tomtens storlek - stor tomt ger en större byggrätt. 

Tomtstorlekarna bedöms vara 1000 - 2000 kvm. För 

att möjliggöra etablering av mindre egenföretagare i 

området föreslås att del av byggrätten får användas för 

icke störande verksamheter i kombination med egen 

bostad. 

50 

Friliggande villor 

på stora tomter. 

Bebyggelsetyp villabebyggelse

Villabebyggelse med trädgårdsstadskaraktär 

Byggnaderna placeras längs med gatorna till 

förmån för tydliga gemensamma gaturum 

samt en privatare sfär inne i kvarteret. 

Mindre tomter och tätare bebyggelse, i 

huvudsak friliggande villor men även med 

inslag av radhus och kedjehus i 1-2 våningar. 

På grund av mindre tomtstorlekar är 

utbyggnad i grupp lämplig utbyggnadsform 

för denna bebyggelsetyp. 

Bebyggelsetyp villabebyggelse med trädgårdsstadskaraktär 

Villabebyggelse 

med trädgårdsstadskaraktär 


51

Katrinedal kan förses med viss kompletterande 

bebyggelse. 

Traditionell villabebyggelse med friliggande villor i 1-2 

våningar. Byggrätten för varje tomt föreslås kopplas till 

tomtens storlek - stor tomt ger en större byggrätt. För 

att möjliggöra etablering av mindre egenföretagare i 

området föreslås att del av byggrätten får användas för 

icke störande verksamheter i kombination med egen 

bostad. 

Bostadsområde i Enebo/Söderby utformas med 

tanke på äldre barrskog, parkområde samt avgränsning 

mot åkerlandskapet. 

Den nord-sydliga dalgången invid kommungränsen 

minskas i bredd men ska kvarstå i tillräcklig omfattning 

för viltpassage. Den västra kvartersgränsen mot 

dalgången ska ha varierad utformning. 

Ut mot åkermarken och det öppna landskapet i norr 

och nordost ska en brynzon lämnas för att utgöra gräns 

mot och för att avsluta åkerlandskapet. Ny brynzon 

anordnas där sådan inte finns idag. 

Bostadsområdet ska utformas med hänsyn till området 

med äldre barrskog. 

Bostadsområdet ska innehålla gemensamt parkområde. 

Från bostadsområdet ska Häradsallmänningens strövområden 

kunna nås med en gång- och cykelväg. 

Bebyggelsegränsen mot dalgången i väst utformas varierad 

Gång- och cykelväg ut i 

naturen 

Katrinedal med bostäder och mindre verksamheter idag 

Utvecklingsområde vid Söderby sett norrifrån. En brynzon lämnas 

för att utgöra gräns mot och för att avsluta åkerlandskapet. 

Ny brynzon tillskapas där sådan saknas idag. 


52

Söderby bostadsområde utformas med terränganpassade 

gator och trafi ksäker förbindelse mellan 

Söderby och Katrinedal 

Tillfart till området ska ske från Mälarvägen i en korsningspunkt. 

Gatorna inom området terränganpassas. 

En trafiksäker förbindelse mellan Katrinedal och 

Söderby ska finnas för gående och cyklande, eventuellt 

även för personbilstrafik. 

Slingrande gator 

I kommande detaljplanearbete för bostäder ska 

buller- och riskfrågor beaktas. För avskärmning 

mot Stäketvägen utreds eventuell placering av 

verksamheter, som dock inte får medverka till ökad 


Vid planering och utformning av området ska bullersituationen 

längs med Stäketvägen och Mälarvägen 

studeras och eventuella åtgärder anges. 

Bullerskydd utformas med hänsyn taget till omkringliggande 

landskapskaraktär. 

Olika möjligheter att skärma buller behöver studeras 

och en av dessa möjligheter kan vara att verksamheter 

placeras närmast Stäketvägen. Då dessa verksamheter 

kommer att vara synliga från Stäketvägen behöver i så 

fall krav på typ av verksamhet och utformning ställas. 

Eventuella verksamheter får inte medverka till ökad 


Om gocartanläggningen ligger kvar kan eventuellt tillkommande 

bulleråtgärder behövas. 

Risker med hänsyn till Stäketvägen, som utgör 

primärled för farligt gods, ska studeras vid utformning 

av bullerskydd och bebyggelse utmed vägen. 

Radonrisk och skyddsavstånd till kraftledningar ska 

studeras vid områdets planering. 

Kompletterande geotekniska utredningar utförs i 

detaljplanearbetet för bostadsområdet. 

Enligt den geologiska kartan förekommer såväl fastmarkspartier 

som områden med organisk jord och lera. 

Utmed den västra gränsen finns ett större område med 

organisk jord och lera. Även längs östra gränsen och 

inom fastmarkspartierna förekommer områden med 

lera. Lerans egenskaper, grundvattennivåer m m kan 

påverka lokalisering och utformning av vägar och byggnader. 

För att kunna påverka planutformning bör behov 

av eventuella markförstärkningsåtgärder för vägar och 

självfallsledningar samt om geotekniska restriktioner 

finns, klarläggas genom kompletterande geotekniska 

utredningar i tidigt skede. 


53

Landsbygden och kulturmiljön 

Vällstaområdets jordbrukslandskap bibehåller sin 

övergripande karaktär som jordbrukslandskap. 

Vegetationsskärm planteras som skärm vid samtliga 

industriområden. 

Vällsta gårdsbebyggelse med omgivande öppna 

marker används för jordbruk med hästar. 

Kompletterande bebyggelse tillåts i mindre omfattning. 

Vällsta utgör ett historiskt landmärke i området och 

gården har en markerad placering på en höjd omgivet av 

åkrar och betesmarker. 

Området har idag en klar jordbrukskaraktär och denna 

föreslås bibehållas. Möjligheten att bedriva areella 

näringar baserat på jord- och skogsbruk prioriteras. 

De lägre partierna som är odlings- och betesmark 

behöver behållas öppna genom fortsatt bruk av åkermark 

och att hagmarkerna används som betesmarker 

för djur. Idag finns viss hästhållning på Vällsta gård och 

denna bör fortgå och kan utvecklas till förmån för det 

öppna jordbrukslandskapets fortbestånd. 

För att bibehålla landsbygdskaraktären behöver den 

öppna marken ha en klar avgränsning i form av skogsbryn. 

På vissa ställen behöver skogsbrynen förstärkas 

mot omgivande verksamhetsområden. 

Ny bostadsbebyggelse med 4-5 bostäder kan prövas 

nordost om Vällsta gård utmed vägen till Dammängen. 

Den nya bebyggelsen anpassa till den agrart relaterade 

byggnadstraditionen i anslutning till befintliga bytomter 

i höjdlägen. 

Föreslagen gång- och cykelväg utmed Mälarvägen utgör 

ett urbant inslag i jordbrukslandskapet. För att anpassa 

den till landskapet föreslås att sträckning noggrant 

studeras och anpassas till befintliga träddungar samt att 

trädplantering sker på vissa sträckor med inriktningen 

att ”skogsbrynet flyttas ut”. 

RIKTLINJER - Landsbygden 

Landsbygd vid Vällsta 

Mindre område för bostäder nordost om Vällsta gård 

54 

Säterilandskapet vid Bisslinge gård värnas. 

På kartan för föreslagen markanvändning anges att Bisslinge 

gårdsmiljö utgör värdefull bebyggelsemiljö. 

Bisslinge och Svartinge gårdar har en aktuell detaljplan. 

Om nya planeringsinsatser ska ske för hela eller delar av 

Bisslinge gård behöver säterilandskapets värden beaktas. 

Bisslinge gårdsmiljön utgör en del av en helhet; säterilandskapet. 

Säterilandskapets rumsliga organisation, sociala struktur 

och historiska samband är idag möjlig att uppleva och 

förstå i landskapet. Säterilandskapets övergripande organisation 

med alléer, vägar, parker, trädgårdar, medvetet 

valda vyer, siktlinjer, blickfång samt dess storskalighet är 

värden som behöver beaktas och nyttjas som vägledning 

vid planeringsinsatser. 

Säterilandskapet har karaktärsgivande och biologiska 

kulturarv i form av gamla, grova ädellövträd samt alléer. 

Vägnätet i säterilandskapet är fungerande och dess 

geometriska principer bör vara vägledande för eventuella 

förändringar i vägmiljöerna. 

Säterilandskapets monumentalitet ska inte överskuggas 

av nya mer dominerande anläggningar.

I kommande detaljplanering ska hänsyn tas till torpmiljöernas 

karaktär. 

Inom planområdet har ett flertal torpmiljöer som bidrar 

till landsbygdskaraktären och ger historisk förankring. 

Torpmiljöerna utgör dokument över torparnas villkor 

och bidrar till att den sociala dimensionen i landskapet 

kan förstås och upplevas. Torpmiljöerna bidrar även 

till landskapets växlingar i skala; det storskaliga vid 

gårdarna i förhållande till det småskaliga och vardagliga 

vid torpen. 

Det är önskvärt att torpmiljöerna bibehålls. 

För att möjliggöra detta behöver torpen fortsätta att 

användas och ha tillräckliga förutsättningar för detta i 

form av tillfartsväg, vatten- och spillvattenanslutningar 

etcetera. 

Dokumentation av torpen med tillhörande byggnader 

och tidigare markanvändning behöver ske för kunskapsuppbyggnad 

om miljöerna och som vägledning vid 

eventuella planeringsinsatser. 

Kolartorps lantliga karaktär behålls. Ett mindre tillskott 

av villor, med utformning anpassad till den 

lantliga miljön, ska vara möjligt. 

Kolartorps bebyggelsemiljö behålls och avslutar den 

sammanhängande bostadsbebyggelsen mot norr. Nuvarande 

tillfartsväg nyttjas. 

Kolartorps bebyggelse kan kompletteras med några 

friliggande bostadshus. Den tillkommande bebyggelsen 

anpassas till befintlig bebyggelse; friliggande bostäder på 

stora tomter och med uthusbyggnader placerade enligt 

landsbygdens mönster. 

Anslutande ny bebyggelse från Söderby i söder ska 

antingen ha tillräckligt respektavstånd till Kolartorps 

bebyggelsemiljö eller successivt övergå i utformning till 

för att ansluta i karaktären till Kolartorps bebyggelsemiljö. 

Detta klarläggs i samband med kommande detaljplanearbete. 

Om möjligt ska nuvarande hästhållning i Kolartorp 

fortgå. Även detta klarläggs i kommande detaljplanearbete. 

Hjältartorp 

Byggnaderna i Kolartorp har varierad utformning 

RIKTLINJER - Landsbygden 

55


Väg 267/Rotebroleden/Stäketvägen 

Se karta sidan 7 

För Stäketvägen, väg 267, reserveras ett markområde 

för breddning till 2+2 körbanor med utrymme 

för bullerskydd. 

Kommunens inriktning för ny anslutning av Mälarvägen 

till Stäketvägen är korsning planerade cirkulationsplats. 

Längs med Stäketvägen ges utrymme för ett separat 

regionalt gång- och cykelstråk. Vid Söderby 

och Katrinedal reserveras utrymme för en planskild 

övergång/undergång för GC-väg. Vid västra delen 

av Söderby anordnas viltpassage. Vid utbyggnad 

av cirkulationsplats för Mälarvägen anordnas viltpassage. 

Det statliga vägnätet inom Stockholms län har haft en 

generell trafikökning kring någon procent årligen under 

en längre tidsperiod. Denna trend kan förväntas fortgå i 

takt med att regionen växer. 

Trafikverkets planering för en breddning av Rotebroleden/Stäketvägen 

bör fortsätta. Kommunens uppfattning 

om väg 267 är att en förbättring av kapacitet och 

framkomlighet med bättre trafiksäkerhet är nödvändig. 

I RUFS 2010, utställningshandlingen, anges att en 

breddning av väg 267 bör komma till stånd före 2020. I 

Länsplan för regional transportinfrastruktur 2010-2021 

(inlämnat förslag till regeringen oktober 2009) anges 

byggstart till 2010. 

När vägutbyggnaden sker, bör utbyggnad av gång- och 

cykelvägnätet längs med Rotebroleden/Stäketvägen samt 

Mälarvägen snarast komma till stånd. Detta är uttalade 

mål inom de berörda kommunerna och har sitt 

stöd i RUFS 2010 samt Trafikverkets utpekade regionala 

cykelstråk. 

För väg 267 anger Trafikverkets förstudie att de gamla 

vägarna utmed leden kan nyttjas till gång- och cykel- 

RIKTLINJER - Kommunikationer 

trafik. Motivet är att en kontinuerlig cykelväg ska binda 

samman bebyggelse och målpunkter mellan Rotebro 

- Kalhäll. I denna fördjupade översiktsplan föreslås att 

utrymme för separat gång- och cykelväg längs med 

Stäketvägens norra sida reserveras. En separat cykelväg 

förordas eftersom ytterligare bostäder föreslås tillkomma 

samt för att vägen till Kappetorp trafikeras av tunga 

fordon. 

En planskild förbindelse för gående och cyklande 

mellan Söderby och Katrinedal planeras enligt Trafikverkets 

förstudie. Denna bör ha en sådan placering och 

utformning att Söderby och Katrinedal blir till en 

sammanhängande bebyggelse. Det bör även studeras om 

denna planskilda förbindelse kan utformas för personbilstrafik 

med syftet att ytterligare stärka sambandet 

mellan Söderby och Katrinedal. 

Samordning av gång- och cykelpassage och viltpassage 

under väg 267 i den västra delen av Söderby bör även 

studeras. 

I samband med ombyggnad av vägen bör utformning av 

vägområdet studeras i ett sammanhang av Trafikverket. 

Gång- och cykelbro, exempel 

56 

Väg 850, Mälarvägen 

För Mälarvägen reserveras ett markområde för uträtning 

av vägen för ny anslutning till Stäketvägen 

med planskild korsning och cirkulationsplats. 

Längs Mälarvägens västra sida ges utrymme för 

separat gång- och cykelväg. 

Nuvarande och nya utfarter på Mälarvägen ses 

över och utformas trafi ksäkert. 

Den generella trafikökningen utgör någon procent 

årligen under en längre tidsperiod. För de mer lokala 

gatorna kan trafikökningen bli mer omfattade som 

följd av större utbyggnader av bostäder eller verksamheter 

inom ett geografiskt avgränsat område. Sålunda 

kan trafiken på Mälarvägen komma att påverkas av de 

planer som pågår inom kommunen. Exempelvis diskuteras 

bostäder i programförslag för Eds Allé och vid 

Mälaren. Dessa bostäder kommer att medföra en trafikökning 

på Mälarvägen och Stäketvägen. 

Även andra utbyggnadsplaner inom kommunen kan 

komma att påverka trafikflödet på väg 850. 

Inom Sollentuna kommun pågår planläggning för del 

av Kappetorp. Inom området finns en betongfabrik, 

återvinningsanläggning mm. Befintliga verksamheter 

inom Kappetorp har ansökt om utökade tillstånd vilket 

kommer att medföra, om de beviljas, ökade trafikmängder 

i korsningen ut mot väg 267. 

Föreslagna förändringar för Edstippen/Vällstaverken 

samt för Vällstatippen bedöms endast i mindre omfattning 

påverka trafikalstringen i området. En osäkerhet 

avseende trafikalstring från Vällstatippen föreligger då 

framtida verksamheter inte kan preciseras i nuläget. 

Läget relativt nära en stor regional tvärled gör området 

intressant för verksamheter inom logistik och transport 

vilket kan generera stora trafikmängder. 

Förslaget om ca 100 lägenheter i Söderby kommer att 

medföra en trafikalstring mellan 500- 700 fordonsrö-

elser per dygn. Typ av bebyggelse och eventuella kategoriboende 

spelar stor roll vid bedömning av framtida 

trafikalstring. 

Nuvarande utfarter på Mälarvägen behöver ses över och 

utformas trafiksäkert. 

Dagens transporter från Söderby materialgård 

försvinner. 

Bostäder kräver förutom tillgänglighet med bil även god 

åtkomlighet till kollektiva transporter och gång- och 

cykelvägar. Detta för att en god boendemiljö och långsiktig 

socialt hållbart boende ska säkerställas. 

Området har ca 6 km cykelavstånd till Upplands Väsby 

pendeltågsstation och 5 kilometer till Kallhälls station. 

Det senare förutsätter att skogsvägen mellan Fridhem 

och Kallhälls villastad nyttjas. Till Rotebro centrum och 

pendeltågsstation är det 4 kilometer. Detta är mätt som 

avståndet via Ytterbyvägen i Rotebro och vidare utmed 

väg 267 till Söderby. 

Ny gång- och cykelväg längs Mälarvägen är en förutsättning 

för bostäder inom planområdet. Dragning på 

västra sidan om Mälarvägen föreslås, med hänsyn till de 

föreslagna bostäderna. Trafiksäkerheten vid korsandet av 

Rydholmsvägen måste ses över vid dragning väster om 

Mälarvägen. Det är viktigt att cykelvägen knyter an till 

den tänkta utbyggnaden vid Eds allé och en sammanhängande 

separat förbindelse till väg 267. Gång- och 

cykelvägen bör byggas ut före eller i samband med 

bostadsbyggande. 

Föreslagen gång- och cykelväg utmed Mälarvägen utgör 

ett urbant inslag i jordbrukslandskapet. För att anpassa 

den till landskapet föreslås att sträckning noggrant 

studeras och anpassas till befintliga träddungar samt att 

trädplantering sker utmed gång- och cykelvägen på vissa 

sträckor med inriktningen att ”skogsbrynet flyttas ut”. 

Kompletterande geoteknisk undersökning för Mälarvägens 

anslutning mot Stäketvägen utförs i kommande 

detaljplanearbete. 

En omläggning av Mälarvägen medför delvis schaktoch 

grundläggningsarbeten inom områden med organisk 

jord och lera. Trafikverket har tidigare utfört 

geoteknisk projektering för en vägomläggning (handlingar 

daterade 2001 – 2007) för delen inom Sollentuna 

kommun. Dessa handlingar visar behov av markförstärkningsåtgärder 

(utskiftning av lös jord samt 

kc-pelare) för delar av den nya sträckningen. 

Nu föreslagen vägsträckning innebär delvis ett nytt 

planläge även inom Upplands Väsby kommun. För 

denna del krävs kompletterande geotekniska undersökningar 

för säker bedömning av eventuella markförstärkningsåtgärder. 

Baserat på den geologiska kartan bedöms 

dock preliminärt att vissa markförstärkningsåtgärder, 

liknande dem som inom Sollentuna, kommer att erfordras 

även för delen inom Upplands Väsby. 

Kollektivtrafik 

Kollektivtrafi kförsörjningen av ny bebyggelse ska 

särskilt studeras. 

Busstrafik finns på Rotebroleden med busshållplatser 

omedelbart söder om Söderby verksamhetsområde. 

Ingen buss i linjetrafik har sin sträckning på Mälarvägen 

inom planområdet. 

Den utveckling av verksamheterna och de utbyggnadsplaner 

som diskuteras för bostäder inom planområdet 

ger eventuellt inte underlag för inrättande av nya busslinjer 

på Mälarvägen, men sammantaget med utbyggnad 

av Eds Allé och västra kommundelen, ökar reseunderlaget 

betydligt. I samband med detta bör möjligheterna 

prövas att få till stånd någon busslinje utmed Mälarvägen 

till Rotebroleden/Stäketvägen. Eventuellt skulle 

denna linje kunna fortsätta till Kallhäll och ge Upplands 

Väsbys inpendlare och invånare bättre tvärförbindelser. 

SL utreder i Stomnätsstrategi etapp 2 vilka kollektivtrafiklinjer, 

spår- eller bussförbindelser, som ska utgöra 

ett stomnät för kollektivtrafiken. En förbindelse mellan 

Järfälla och Märsta eller Täby skulle förmodligen också 

kunna trafikförsörja planområdet. 

RIKTLINJER - Kommunikationer 

57

Vatten och spillvatten 

Området ansluts till kommunalt vatten- och spillvattennät. 

Tillgången på vatten via Norrvattens huvudledning är 

mycket god och utgör ingen begränsning för området. 

Däremot är kapaciteten att avleda spillvatten via befintligt 

system i Sollentuna starkt begränsad. 

Kapacitetsbehovet har beräknats för den föreslagna bebyggelsen 

enligt samrådhandling Föp Vällsta (VA-utredning, 

WSP samhällsbyggnad, 2010-02-17). 

Det mest naturliga är att försörja området med vatten 

från Norrvattens ledning. Genom att nyttja de två redan 

etablerade anslutningspunkterna finns en flexibilitet att 

bygga ut försörjningen från söder eller från norr. 

Spillvattensystemet byggs ut och ansluts till Sollentunas 

anläggning i Kappetorp. Denna lösning har en begränsad 

kapacitet, och en full utveckling av området i enlighet 

med Föp:en kräver ytterligare åtgärder. Det finns två 

lösningar: 

• En anslutning mot norr genom utbyggnad av en 

längre ledning till Eds Allé. Detta är en mer omfattande 

åtgärd som bör samordnas med eventuell gångoch 

cykelvägsutbyggnad längs Mälarvägen. Eventuellt 

behöver även åtgärder som utförs i samband 

med utbyggnad av Eds Allé-området inväntas eller 

samordnas. 

• Sollentuna vidtar kapacitetsförstärkande åtgärder på 

sin del av systemet. Fördelen är att denna lösning kan 

byggas ut relativt omgående. 

Upplands Väsby kommun har tidigare studerat möjligheterna 

att ordna va-försörjning för den befintliga bebyggelsen 

i områdets södra delar med anslutning till 

spillvattensystemet i Kappetorp, Sollentuna kommun. 

Framarbetat förslag är helt eller delvis baserat på en 

LTA-lösning (lågtrycksavloppssystem). Delområdena 2, 

3, 1A, 1B och 4 kan försörjas. Område 5 och 6 kan för- 

Möjlig sträckning framtida VAstråk 

Bilden redovisar ungefärlig sträckning 

för tänkta huvudledningar i en 

framtida utbyggnad. Bilden visar 

ett system som byggts ut både mot 

den södra och den norra anslutningspunkten. 

RIKTLINJER - Vatten och spillvatten 

58

Dagvatten och ytvatten 

sörjas via egna anslutningar och förberedande anläggningsåtgärder 

finns redan utförda för detta. 

VA-försörjningen kan således utföras på olika sätt, 

där det är spillvattenfrågan som är alternativskiljande. 

Följande huvudalternativ kan urskiljas. 

Billig lösning med begränsad kapacitet 

• Alternativ 1. 

Utbyggnad av ett spillvattensystem i Föp-områdets 

södra del som ansluter till Sollentunas spillvattenanläggning 

är enklast och billigast. Åtgärden kan utföras 

snabbt, och behovet av samordning med andra planer 

och åtgärder är litet. Nackdelen är att kapaciteten är 

begränsad, och den planerade bebyggelsens vattenbehov 

är svårbedömt. 

Dyrare lösning men med full kapacitet. 

I detta fall finns det två handlingalternativ: 


Upplands Väsby bekostar kapacitetsförstärkande 

åtgärder i Sollentuna kommun och vidareutvecklar 

lösningen i alternativ 1 till att omfatta samtliga detaljplaneområden. 


Man kan också investera i en ny spillvattenledning 

norrut till Eds Allé. Denna åtgärd bör samordnas med 

anläggande av ny gång- och cykelväg. Även denna 

lösning kan försörja samtliga detaljplaneområden. 

En lösning med LTA-teknik gör att man relativt enkelt 

kan ”vända” spillvattensystemet. Detta i sin tur innebär 

att man inledningsvis kan bygga ut ett VA-system för 

de södra delarna enligt Alternativ 1, och sedan när 

behovet överstiger den tillgängliga kapaciteten i Sollentunas 

system, kan anslutning mot norr byggas ut enligt 

Alternativ 3, och tas i drift. Detta möjliggör också en 

tidsmässig flexibilitet i och med att utbyggnaden kan 

anpassas till ett svårbedömt, men med tiden sannolikt 

ökande kapacitetsbehov och samordnas med exempelvis 

en i tiden senarelagd gång- och cykelvägsutbyggnad, 

liksom de va-åtgärder som utförs i Eds-Allé-området. 

De olika alternativen är utredda ur ett geografiskt 

perspektiv. Alternativen innebär även att frågeställningar 

som beror av administrativa gränser uppkommer. Dessa 

har inte behandlats här. 

Inför utställning av Föp Vällsta behöver val av alternativ 

för va-lösning för området ske, med en fördjupad studie 

av va-sträckningar för hela området, kapacitetsgränser/ 

förstärkningar samt behov av eventuellt avtal med 

Sollentuna kommun klarläggas. 

Dagvatten ska i första hand omhändertas lokalt. 

Ytvattenavrinning planeras så att vattenkvaliteten i 

Edssjön inte försämras. 

Före utställningsskedet för FÖP Vällsta behöver en mer 

detaljerad kartläggning av vattendelare och delavrinningsområden 

genomföras. Fältbesök i området behöver 

genomföras under snöfria förhållanden. 

Samtliga delområden som föreslås för bebyggelse ligger 

huvudsakligen på mer högbelägna delar av området där 

marken utgörs av berg eller morän. Mälarvägen löper i 

ett lågområde där marken till stor del utgörs av lera. 

Uppgifter om jordlagrens mäktighet saknas, liksom 

grundvattenförhållanden i området. Vissa förutsättningar 

för infiltration kan förmodas finnas i moränlagren 

varför LOD kan komma ifråga här, medan det 

bedöms som mindre sannolikt att infiltration ska kunna 

ske längs Mälarvägen. Kompletterande geotekniska 

undersökningar behöver vidtas för att bättre klargöra 

förutsättningarna för dagvattenhanteringen. 

Inom planområden med olika i nuläget ej preciserade 

typer av verksamheter bedöms LOD för dagvatten 

från trafikytor vara mindre lämpligt. Här bör någon 

form av rening, i kombination med katastrofskydd 

som möjliggör uppsamling av föroreningar i händelse 

av olycka skapas. Detsamma gäller vägdagvattnet från 

Mälarvägen och Stäketvägen. 

Dagvattenåtgärder för Mälarvägen liksom för lokalgator 

bör utföras som allmän va-anläggning om inte förhållandena 

är särskilt gynnsamma så avledning kan ske 

över naturmark eller i vägdike utan risk för påverkan på 

miljön. Frågan om i vilken utsträckning dagvatten från 

kvartersmark behöver omhändertas i allmän anläggning 

får besvaras i senare utredningsskede. Då görs även 

bedömning om förutsättningar för LOD inom kvartersmark 

samt större parkeringsytor. 

RIKTLINJER - Vatten och spillvatten 

59

Natur 

Områdets prioriterade biotoper stärks och utvecklas. 

Viltpassager anordnas. 

FÖP-området ingår i Järvakilen som är en stor rekreativ 

tillgång för Stockholmsregionens invånare och som 

spridningskorridor för djur- och växtliv. 

För Järvakilens fortbestånd är det viktigt att bibehålla 

och förbättra spridningssamband för växter och djur. 

Inom Föp Vällsta är det angeläget att vårda och utveckla 

de värden som är knutna till gamla barrskogar samt till 

vattendrag och våtmarker. 

Då endast enstaka mindre skogspartier kan tänkas 

omfattas av skydd enligt skogsvårdslagen, står de flesta 

av barrskogens värden helt utan skydd med skogsbruk. 

Värdena bör skyddas så att de små skyddsvärda skogspartierna 

på sikt kan utvidgas och så att sammanhängande 

nätverk kan skapas. 

Barrskog med gamla tallar behöver skötas så att de inte 

växer igen med gran utan fortsätter att vara ”ljusöppna”. 

För att minska fragmenteringen kan miljöer med barrskog 

återställas för att på sikt förbättras. 

I anslutning till Edssjön finns naturbetesmarker och 

strandängar, en mindre betesmark finns även inom 

Vällsta gårds marker. Betesmarkerna bör fortsätta att 

hävdas som sådana. 

De många dammarna och närheten till Edssjöns 

stränder ger goda reproduktionsmöjligheter för groddjur. 

Vattenkvalitén bör inte försämras. Om möjligt bör 

markanvändningen planeras så att säkra övervintringsområden 

med död ved och block finns i närheten av 

dammarna. 

Dammhagsån föreslås restaureras genom att bäckens 

naturliga fåra öppnas upp. Tillflöden återskapas om 

möjligt. Fiskpassage förbi Kvarndammens dämme bör 

utredas. Idag tillåter inte anordningen att fisk passerar 

dammen. Arbetet måste ske i samråd med markägare 

och brukare 

Grövre solitära träd, till exempel ek kan frihuggas för 

att bli mer solexponerade vilket gynnar många hotade 

vedlevande insekter. Alléer bör skötas långsiktigt och 

träden bör få utveckla en hög ålder. Död ved lämnas på 

eller invid de gamla träden 

Viltpassager 

Stäketvägen är en barriär för djurlivet. Viltpassager 

behöver anordnas under vägen och två viltpassager föreslås 

inom FÖP-området med placering vid dalgångar 

och lågpunkter där djur gärna rör sig. 

Passagerna behöver utformas så att både små och större 

djur kan passera vägen utan fara; antingen genom flera 

smala passager eller genom en bred passage. 

Den ena viltpassagen föreslås vid Dammhagsåns passage 

av Stäketvägen. Denna passage föreslås utformas så att 

även människor kan passera på väg mot Östra Järvafältets 

naturreservat. 

Den andra viltpassagen föreslås anordnas vid dalgången 

väster om Söderby bostadsområde. 

Tallskog 

Damm och betande hästar vid Bissling 

Eken vid 

Vällsta 

RIKTLNJER - Natur 

60

Rekreation, rörligt friluftsliv 

Rekreationsstråk utvecklas utmed Edssjön, mot Mälaren 

och skogarna runt Ängsjö friluftsgård i väster 

samt mot Östra Järvafältets naturreservat i söder. 

FÖP-området nyttjas sparsamt av det rörliga friluftslivet 

frånsett områdena kring Edssjön och Bisslinge golfbana. 

Det småbrutna landskapet med gamla bebyggelsemiljöer 

runt Edssjön är en stor tillgång för rekreation för 

Upplands Väsbys och Rotebros invånare. Här finner 

man höga eller mycket höga värden för nästan alla de 

upplevelsevärden som behandlas i de gröna kilarna; 

kulturmiljö och levande landsbygd, artrikedom, trolska 

miljöer, utblickar och öppna landskap samt skogskänsla. 

Området utgör en värdekärna för rekreativa upplevelsevärden. 

Längs Mälarvägen finns ett produktionslandskap med 

teknik och industrianläggningar men även produktionsmarker 

för jord- och skogsbruk. Området delar de mer 

orörda delarna av Järvakilen i ett västligt och ett östligt 

kilstråk. Det västliga följer Mälaren, det östliga omfattar 

kulturlandskapen kring Eds kyrka, Edsjön och godsen 

Vällsta och Bisslinge. Fler öst-västliga grönstråk/spridningsvägar 

behövs genom FÖP-området. 

En svag länk för grönkilen är Stäketvägen/Rotebroleden 

som är en tydlig barriär som delar av kilområdet. För 

att motverka barriären behövs flera tydliga och välplacerade 

ekodukter eller vägbroar för att möjliggöra passage 

av Rotebroleden både för människor och vilt. 

De oexploaterade delarna av Vällstaområdet kommer 

i framtiden att få ökad betydelse som rekreationsområden. 

Det finns svaga samband, både rekreativa och 

biologiska som behöver förstärkas och utvecklas. 

Uppmärksamhet behöver även ägnas åt bullerspridningen 

inom området så att idag relativt tysta områden 

runt Edssjön behålls som sådana. Med en medveten 

grönstrukturplanering bedöms Vällstaområdet både 

kunna användas för verksamheter, boende och rekreation. 

RIKTLNJER - Rekreation, rörligt friluftsliv 

Redan idag finns på östra sidan av Edssjön en länk 

av vägar för långa promenader. Vid detaljplaneläggningen 

av golfbanorna inom Bisslinge/Svartinge gårdar 

har hänsyn tagits till passagemöjligheter för det rörliga 

friluftslivet. På västra sidan av Edssjön finns förutsättningar 

för utveckling av stråk och arbete med detta har 

inletts. En bro över Edsån finns på plats. 

På västra sidan av Edssjön finns den gamla Kyrkstigen. 

Upplands Väsby kommun för en dialog med fastighetsägaren 

om möjligheten att ordna ett promenadstråk förbi 

Hjältartorp. Om en sådan förbindelse tillskapas finns 

promenadmöjlighet runt hela Edssjön. 

Från Hjältartorp skulle även ett promenadstråk kunna 

anordnas söderut längs äldre vägar och längs med jordbrukslandskapets 

östra sida ned mot Dammhagsåns viltvatten 

och vidare in i Östra Järvafältets naturreservat. 

Här finns torpmiljöer, småskaligt landskap, gravfält, 

viltvatten och vida utblickar över landskapet. 

Från Hjältartorp kan även ett stråk utvecklas mot väster 

förbi Vällsta gård, ekbacken och Kolartorp och vidare 

in på Häradsallmänningens skogsvägar och Upplandsleden. 

För att besökare ska hitta stråken ut i landskapet behövs 

skyltning från centrala Upplands Väsby, Eds kyrka, Bisslinge/Svartinge, 

och Antuna, att lämpliga platser för 

parkering anvisas samt spårmarkering för rekreationsstråk 

(cykel respektive vandringsleder/promenadvägar). 

61 

Rekreativa värden i ett regionalt perspektiv

Program för detaljplaner samt genomförandefrågor 

På karta till höger avgränsas översiktligt de områden 

som i detta skede av arbetet FÖP Vällsta bedöms vara 

aktuella för detaljplaneläggning. 

Nedan redovisas för varje detaljplaneområde de frågor 

som bör klarläggas i ett programskede för detaljplanen. 

En fördjupad översiktsplan kan utgöra program för 

detaljplanearbete. Om FÖP Vällsta ska vara program för 

detaljplan kommer dessa frågor att utvecklas och riktlinjerna 

att bearbetas och kompletteras till utställningsskedet 

för FÖP Vällsta. 

1A. Verksamhetsområde 

Programfrågor: 

• Användning, exploateringsgrad 

• Utfart på Mälarvägen – utformning ska säkerställa god 

trafikföring för hela verksamhetsområdet (omr 1A, 1B 

och 4) 

• Skyddande vegetation mot Mälarvägen 

• Fördjupad naturvärdesanalys 

• Hantering av ev befintliga miljöföroreningar 

• Huvudmannaskap 

• Kommunalt VA 

• Dagvattenhantering 

• Geoteknik 

• Behovsbedömning av miljöbedömning 

1B. Verksamhetsområde 


• Användning, exploateringsgrad 

• Skyddsområde med skog mot öster, sydost, söder, och väster 

• Hantering av ev befintliga miljöföroreningar 

• Utfomrningen av vägen i västra delen ska säkerställa god 

trafikföring till område 4. 



RIKTLINJER - Program för detaljplaner samt genomförandefrågor 



• Geoteknik 


2. Vällsta gård 


• Vällsta gårdsbebyggelse; byggrätter, tillkommande byggrätter 

i form av ridhus, stall, bevarandefrågor, landskapsbild 

och bebyggelsemiljö 

• Befintliga bostäder och torp; byggrätter, bevarandefrågor. 

• Inventering och dokumentering av kvarvarande torpmiljöer 

med byggnader och markanvändning 

• Tillkommande enstaka bostadsbyggnader; placering, 

byggrätter, bebyggelsemiljö 

• Skyddsavstånd till hästar, ridstigar 






3. Bostadsområdet Söderby med Katrinedal 

och Kolartorp (omr 3A, B, C 

och D) 

För område 3 finns ett flertal komplicerade frågeställningar 

som behöver lösas i ett sammanhang. Här föreslås 

därför att FÖPen ej ska utgöra program för detaljplaneområdet 

utan att detaljplanearbetet inleds med 

ett programskede för område 3 där fokus kan ligga på 

områdets problematik. 

FÖPen uttrycker att området ska bli en helhet vilket 

innebär att lösningar för att närma Katrinedal och 

Söderby/Eneby till varandra behöver sökas. Stäketvägen 

skiljer dessa bebyggelseområden åt. 

62 

För Stäketvägen arbetar Vägverket med planering för 

kapacitetshöjande åtgärder, vägen kommer att breddas 

och anslutningen av Mälarvägen kommer att ges en ny 

utformning. 

Katrinedal ligger delvis inom Sollentuna kommun och 

ingår i ett område där arbete med fördjupad översiktsplan 

inletts. 

Bebyggelsen är påverkad av buller från Stäketvägen och 

Mälarvägen och lösning för hur bullret ska avskärmas 

behöver tas fram. 

För det planerade bostadsområdet vid Söderby finns 

idag inga kända fornlämningar. Sannolikheten för förekomsten 

av ännu inte kända fasta fornlämningar är 

mycket små eftersom marken ligger förhållandevis lågt 

och området bebyggdes så sent som under historisk tid. 

I programskedet sker behovsbedömning av miljöbedömning. 

Följande behöver studeras i programskedet: 

• Användning, enbart bostäder eller bostäder med mindre, 

ej störande verksamheter? Kontor? 

• Inventering och dokumentering av kvarvarande torpmiljöer 

med byggnader och markanvändning. 

• Översiktlig utredning av fornlämningsförekomst 

• Exploateringsgrad. 

• Tillfart till områdena 3A och 3B norr om Stäketvägen 

och till området 3C söder om Stäketvägen 

• Buller 

• Farligtgods-transporter på Stäketvägen, riskfrågor 

• Regional cykelled 

• Läge och utformning av planskild passage av Stäketvägen 

• Grönstruktur, rekreationsstråk, viltpassager, avgränsning 

mot åkermark 



• Dagvattenhantering

• Fördjupad naturv ärdesanalys 

• Geoteknik 

• Hantering av befintliga miljöföroreningar 

• För Katrinedal: GC-förbindelse mot Kalhäll 

• För Katrinedal: avgränsningar med avseende på naturreservat 

och kraftledning 

• För Kolartorp: komplettering av landsbygdsbebyggelse, 

byggrätter, utformning 

• För Kolartorp; avgränsning mot ny bebyggelse i söder, 

övergångszonens utformning 

• Skyddsvstånd till hästar 


• Indelning i lämpliga detaljplaneetapper 

4. Verksamhetsområde 


• Användning, exploateringsgrad, byggnadsutformning 

• Utformning med hänsyn till landskapsbild och till rekreationsområdet 

i öster 

• Ev befintliga miljöföroreningar 

• Skyddsområde med skog mot öster, sydost, söder, och väster. 






5. Vindkraftområdet 

Landskapsbildsstudierna i FÖP-arbetet visar att det är 

möjligt att placera ett högre eller 2 lägre vindkraftverk 

på Edstippen. Två lägre verk förordas. 


63

FÖPen anger utredningsområde för vindkraft. Utredningar 

som behöver genomföras är: 

• Vindförhållanden 

• Geoteknik 

• Placering, typ av verk 

• Landskapsbild (eventuellt kompletterande studie från rekreationsskogen 

i söder) 


• Störningar 

Om utredningarna visar att det är möjligt med vindkraftverk 

på Edstippen behöver detaljplan tas fram för 

området. 

6. Bergtäkt och återvinning 

Hanteras med miljötillstånd enligt Miljöbalken. 

Den mark som är aktuell för utvidgning av Edstippen/ 

Vällstaverken ligger högt i landskapet, omkring 55-60 

meter över havet, varför det kan bli aktuellt med en 

arkeologisk utredning. 

Korsning/utfart till Mälarvägen förbättras. 

7. GC-vägen längs Mälarvägen 

KS ger TF i uppdrag att projektera och bygga ut 

GC-vägen. 

GC-vägens utformning anpassas till jordbrukslandskapet, 

sträckningen studeras noggrant och anpassas 

till befintliga träddungar samt att trädplantering sker 

utmed GC-vägen på vissa sträckor med inriktningen att 

”skogsbrynet flyttas ut”. 

Övriga utredningar 

Torpmiljöerna utanför föreslagna detaljplaneområdem 

med tillhörande byggnader och markanvändning bör 

dokumenteras. 


64

MILJÖBEDÖMNING 

Sammanfattning 

Miljökonsekvensbeskrivningen i sin helhet är 

ett eget dokument. Detta avsnitt är MKB:ns 

sammanfattning. 

BAKGRUND 

WSP Samhällsbyggnad har på uppdrag av Upplands 

Väsby kommuns Stadsbyggnadskontor genomfört en 

miljöbedömning och arbetat fram ett förslag till miljökonsekvensbeskrivning 

(MKB) av en fördjupad översiktsplan 

för området Vällsta. 

Miljöbedömningen har tagits fram parallellt med 

arbetet för en fördjupad översiktsplan för Vällsta-området. 

Den fördjupade översiktsplanen har utarbetas av 

WSP Stadsutveckling. 

UTGÅNGSPUNKTER OCH METOD FÖR MILJÖ- 

BEDÖMNINGEN 

Miljöbedömningen utförs enligt krav i miljöbalkens 6:e 

kapitel. Syftet med miljöbedömningsprocessen enligt 

miljöbalken är att identifiera och bedöma vilken miljöpåverkan 

genomförandet av planen kan antas medföra 

samt att integrera miljöaspekter i planen. 

Miljöbedömningen sker i tre etapper: 

Utarbetande av förslag till avgränsning samt metod för 

upprättande av miljökonsekvensbeskrivning, 

Upprättande av förslag till miljökonsekvensbeskrivning 

(samrådshandling), 

Samrådssynpunkter som avser miljöbedömningen 

analyserats och de kompletteringar och/eller justeringar 

av miljökonsekvensbeskrivningen som anses vara 

nödvändiga görs inför utställning. 

Denna MKB redogör för etapp II: Analys och framtagning 

av förslag till miljökonsekvensbeskrivning. I detta 

skede har analys- och bedömningsarbetet genomförts, 

och detta samrådsförslag av miljökonsekvensbeskrivningen 

har upprättats. 


Som utgångspunkt för arbetet, har miljöbedömningen 

avgränsats i tid, rum och sak. Avgränsningen i tid innefattar 

påverkan av planen från dess antagande och 

sträcker sig 25 – 30 år framåt i tiden, till år 2035 – 

2040 beroende på den föreslagna användningen med 

bergtäkten som kräver ett längre tidsperspektiv. 

Den rumsliga avgränsningen utgörs i huvudsak av planområdets 

gränser. För vissa aspekter har det dock varit 

nödvändigt att följa naturgivna gränser och påverkan 

från ett regionalt perspektiv. 

Avgränsningen av planens innehåll som belyses i konsekvensbedömningen 

har utgått ifrån den fördjupade 

översiktsplanens syfte och riktlinjer. 

Miljöbedömningen av planens miljökonsekvenser har 

utgått ifrån den fördjupade översiktsplanens syfte och 

riktlinjer och påverkan på följande miljöaspekter: Markanvändning, 

hälsa, rekreation och friluftsliv, vattenmiljöer, 

naturmiljö, kulturmiljö, klimatpåverkan och riksintressen. 

PLANENS RIKTLINJER OCH FÖRESLAGEN 

MARKANVÄNDNING 

Vällsta-området utgör en del av och är beroende av 

utveckling av Upplands Väsby kommun och Stockholmsregionen. 

De miljökonsekvenser som uppstår 

inom området är därför enbart delvis ett resultat av de 

riktlinjer som presenteras i den fördjupade översiktsplanen. 

Utveckling av regionen som presenteras i RUFS 

2010 (samrådsförslag) avseende utbud av bostäder, 

infrastruktur och verksamheter kommer att ha konsekvenser 

inom planområdet, inte minst vad gäller trafik 

inom området och resulterande miljöpåverkan. Även 

förslag om utveckling av bostadsområden inom närliggande 

områden inom kommunen, såväl som inom 

angränsande kommuner kommer att påverka miljöaspekter 

som hanteras i miljöbedömningen och presenteras 

i miljökonsekvensbeskrivningen. 

Det finns tre starka huvudintressen inom planområdet 

som har varit utgångspunkt för planarbetet. Dessa 

65 

är utveckling av verksamhetsområden, anläggande av 

bostäder och tillvaratagande av värden för natur, kultur 

och rekreation. 

Planförslagets (utvecklingsalternativ 3 ”Verksamheter 

och bostäder”) riktlinjer bygger företrädesvis på utveckling 

av nuvarande markanvändning inom området. 

Bergtäkten och återvinningsanläggningen som finns 

inom området ska kunna utvidgas. När bergtäkten är 

avslutad föreslås att området återplanteras med barrskog. 

Återvinningsverksamheten kan fortsätta inom ett 

mindre område närmare Mälarvägen. Industriell verksamhet 

kommer att befästas som markanvändning inom 

området under en längre tid. En utbyggnad av bergtäkten 

kommer att begränsa möjligheterna att anlägga 

bostadsområden inom planområdet på grund av det 

skyddsområde som krävs runt bergtäkten på 1 000 m. 

Nya bostäder föreslås genom förtätning och utbyggnad 

av befintligt bostadsområde vid Söderby, samt att 

enstaka bostäder tillåts byggas i anslutning till befintliga 

gårdar inom området. 

Planområdet innehåller värdefulla naturområden och 

utgör en viktig del av den regionala grönstrukturen. 

Stora delar av området ingår i den s.k. Järvakilen och 

området runt Edssjön utgör en av värdekärnorna i grönstrukturen. 

Trafikleder som ligger inom området; Mälarvägen 

och Rotebroleden, utgör barriärer för djurlivet 

och buller från verksamhetsområden och från flygtrafik 

utgör en begränsning för att nyttja området för rekreation. 

Tillgängligheten till områdets natur- och rekreationsvärden 

är dessutom bristfällig och planförslaget 

föreslår en utbyggnad av nya gång- och cykelstråk. 

PLANENS MILJÖKONSEKVENSER 

Nedan sammanfattas de största miljöeffekterna av planförslaget 

”utvecklingsalternativ 3. De tre andra utvecklingsalternativen, 

utvecklingsalternativ 1 ”Fortsätt 

påbörjad utveckling”, utvecklingsalternativ 2 ”Renodlad 

Järvakil” och utvecklingsalternativ 4 ”Övervägande 

verksamheter” som presenteras i den fördjupade översiktsplanen 

har bedömts översiktligt i miljökonsekvens

eskrivningen, utöver nollalternativet. 

Verksamhetsområden 

Bergtäkten medför oåterkalliga ingrepp i områdets 

naturresurser, och verksamheten ger upphov till buller 

som är störande för närboende, rekreation och för det 

rörliga friluftslivet. När bergtäkten avslutas kan området 

återplanteras med barrskog och återvinningsverksamheten 

skulle kunna fortsätta inom ett mindre område 

närmare Mälarvägen. 

Lokalisering av vindkraftverk vid Edstippen kan ha en 

viss begränsande inverkan på annan markanvändning 

inom planområdet p.g.a. säkerhetsavstånd, buller och 

reflektioner från vindkraftverken. De föreslagna vindkraftverken 

vid Edstippens industriområde skulle ge 

ett positiv bidrag till samhällets klimatanpassning men 

verken kan samtidigt komma att upplevas som störande 

för såväl boende som människor som använder området 

för rekreation. 

Sammantaget har planens riktlinjer rörande de föreslagna 

verksamhetsområdena inte en betydande negativ 

påverkan jämfört med nollalternativet. Planen befäster 

existerande markanvändning och ger trygghet för både 

verksamhetsutövare och närboende i framtida markanvändning. 

Avveckling av verksamhetsområdet i Söderby 

möjliggör att marken används för bostäder vilket 

minskar nuvarande störningar för boende i Söderby och 

Katrinedal. 

Bostäder 

Det största tillskottet av bostäder i planförslaget föreslås 

i anslutning till det befintliga bostadsområdet och 

nuvarande verksamhetsområdet vid Söderby och Eneby. 

Förslaget innefattar upp till 150 bostäder genom förtätning 

av det befintliga bostadsområdet och genom att 

verksamhetsområdet vid Söderby avvecklas och bebyggs. 

Ett fåtal bostäder föreslås genom ett begränsat ianspråktagande 

av ny mark, i anslutning till gårdarna Vällsta 

och Kolartorp. 

Jämfört med nollalternativet bedöms förslaget om 

bostadsområde vid Söderby leda till en måttlig positiv 

påverkan vad gäller hälsa, eftersom störningar från 


tunga transporter förväntas att minska. Det nya 

bostadsområdet kommer att kräva nya installationer i 

infrastrukturen, vilket har en positiv inverkan på vattenkvalitet 

och vattentillgång. 

Utbyggnad av bostäder i Söderby bedöms påverka 

naturmiljön främst p.g.a. av att området ligger i den 

gröna kilen. Enligt planförslaget ska ekodukter/passager 

anordnas vid Söderby – Katrinedal och Överby, vilket 

förstärker spridningssambanden i Järvakilen. 

Delar av det område som föreslås för utbyggnad av 

bostäder vid Söderby och Eneby innehar värdefull barrskog 

av kommunalt intresse. Föreslagen utbyggnad av 

bostäder mot Kolartorp är belägen på nuvarande skogoch 

jordbruksområde som utgör en del av jordbrukslandskap 

och innehåller skogskänsla av högt värde. 

Tillkomsten av enstaka bostadshus intill befintliga 

gårdar och torp kan ha en negativ påverkan på områdets 

kulturmiljö. Enligt planförslaget ska ny bebyggelse 

ta hänsyn till områdets lantliga karaktär vad gäller byggstil 

och skala. 

Utbyggnad av bostäder inom Söderby-området kommer 

att kräva särskild uppmärksamhet med avseende på 

buller och säkerhet p.g.a. närhet till Mälarvägen och 

Stäketvägen/ Rotebroleden. Ett antal åtgärder är föreslagna 

i planförslaget, t.ex. utformning av bullerskydd. 

Föreslagna förbättringar i trafiksäkerhet, såsom busshållplatser, 

sammankoppling till bostäder vid Katrinedal 

m.fl. bedöms ha en positiv inverkan för hälsa och 

säkerhet. 

Sammantaget bedöms planens riktlinjer om bostäder 

leda till en positiv påverkan avseende på markanvändning 

inom området, hälsa och vattenkvalitet och vattentillgång. 

Natur, kultur och rekreation 

Områdets värden vad gäller naturmiljö, kulturmiljö och 

rekreation ska enligt planförslaget tas tillvara genom 

fortsatt jordbruk, koncentration av industrier till större 

verksamhetsområden och utbyggnad av gång- och 

cykelvägar som förbättrar tillgänglighet till naturområden 

inom planområdet (Edssjön) och i angränsande 

66 

kommuner där nytt grön- och rekreationsstråk mot 

Molnsättra naturreservat och nytt rekreationsstråk ut i 

Järvakilen kommer att anläggas. Det finns potentiella 

konflikter mellan ökad tillgänglighet i form av gångoch 

cykelvägar och bevarande av områdets kulturmiljö, 

men enligt planförslag ska dessa utformas på så sätt att 

de har minimal påverkan på dessa värden. 

Den förslagna utvidgningen av befintligt verksamhetsområde 

vid Vällsta gör ett begränsat ingrepp i områdets 

naturvärden. En utvidgning av Vällstaverken mot 

norr kommer antagligen att ta två mindre områden av 

barrskog av kommunalt intresse i anspråk. De mindre 

barrskogsområdena ingår i ett större barrskogsnätverk 

och är viktiga för de ekologiska spridningssambanden 

i trakten. Utvecklingen av Vällstaverket mot nordost 

kan försvaga spridningssambanden i Järvakilen mellan 

kilens värdekärnor i Edssjön och Harva, genom att en 

del av barrskogssambandet tas i anspråk. Förslaget att 

anordna passager/ekodukter vid Söderby – Katrinedal 

och Överby stärker spridningssambanden i Järvakilen 

och därmed den biologiska mångfalden. 

En avveckling av motorbanan väster om Söderby leder 

till positiva konsekvenser för naturmiljö, rekreation och 

friluftsliv. 

Planförslaget föreslår att befintliga torpmiljöer bibehålls. 

Hänsyn tas till Söderby och Kolartorps kulturhistoriskt 

värdefulla torpmiljöer vid tillskott av bostäder. 

Byggnader vid Vällsta gård ska anpassas till områdets 

karaktär. Industriverksamheter på Vällstatippen och 

Edstippen kommer inte att leda till betydande negativ 

påverkan av kulturmiljön. 

En utbyggnad av vindkraftverk vid Edstippen kommer 

att påverka landskapsbilden, eftersom den syns från 

långt håll. Omgivande landskapsrum har landskapskaraktärer 

som är tåliga eller t.o.m. skulle kunna förstärka 

sin karaktär genom ett nytt landmärke. En etablering 

av två stora vindkraftverk kan bli alltför dominerande. 

Föreslagna vindkraftverk ligger i siktlinjen bakom 

Eds kyrka sett från Upplands Väsby, vilket är olyckligt 

eftersom de påverkar den sammanhållna historiska landskapskaraktären 

negativt. Den exakta placeringen måste 

studeras vidare i fortsatt arbete.

Vindkraftverk vid Edstippen kommer att vara synlig 

från rekreations- och friluftsområden inom planeringsområdet 

och det kommer att vara möjligt att höra 

vindkraftverket som kan upplevas som störande för 

rekreation och friluftsliv. Ljudnivåer från vindkraftverken 

kan därför påverka möjligheten till användning 

av områden i vindkraftens närhet till rekreation och 

friluftsliv. Rekreationsområden vid Ängsjö friluftsgård 

kan påverkas visuellt från vissa platser i skogen. Ängsjö 

ligger nord – nordväst om Edstippen inom 1 km från de 

föreslagna vindkraftverken där det förväntas bli ljudnivåer 

på 40 dB(A). Ljudstörning utgör troligen ett större 

problem än den visuella påverkan och bullerfrågan 

behöver utredas. Vindkraftetableringen vid Edstippen 

kan vara störande för fågellivet, men det finns inga 

kända viktiga häcknings-, rast-, eller sträckningslokaler 

inom planområdet. Det finns heller inga kända fladdermuslokaler 

som skulle kunna störas av vindkraftverken. 

Sammantaget bedöms påverkan avseende rekreation och 

friluftsliv som positiv. Nya cykel- och gångvägar ökar 

tillgänglighet inom området och till närliggande rekreationsområden. 

Påverkan av naturmiljö och kulturmiljö 

är beroende av hur stor hänsyn som tas till befintliga 

värden i kommande detaljplaner, avseende bevarande 

och förstärkande av spridningssamband för växter och 

djur. Planförslagets riktlinjer bedöms inte leda till betydande 

negativ påverkan av kulturmiljön. Påverkan av/ 

på klimatet och riksintressen bedöms inte heller leda till 

betydande negativ påverkan. 

Järvakilen vid Rotebroleden/Stäketleden 

Ett flertal passager för vilt/människor har föreslagits i 

området längs med Rotebroleden/Stäketleden. De nya 

kopplingarna sammanlänkar värdekärnor på ömse sidor 

om Rotebroleden/Stäketleden som idag är avskärmade 

ifrån varandra. Nya stråk för friluftslivet och spridningssamband 

för djur och växter skapas eller återupptas 

mellan värdekärnorna Edsjön – Järvafältet och Ängsjö – 

Järvafältet. Tillgängligheten för friluftslivet och möjligheten 

till större upplevelsevärden ökar. 

Förslaget innebär att det finns goda förutsättningar för 

att öka den biologiska mångfalden och öka de sociala 

värdena i Järvakilen. Ett genomförande av de förslag på 

åtgärder som presenteras är avgörande för möjligheten 

att betydligt förstärka Järvakilens funktioner och värden 

på lång sikt. 

Uppfyllelse av nationella miljömål 

Detta avsnitt presenterar den analys som gjorts av planförslaget 

i förhållande till de av riksdagen antagna nationella 

miljömålen. 

Planförslagets inverkan på uppfyllelsen av de tre miljömålen 

Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft och Bara 

naturlig försurning är i allt väsentligt relaterade till de 

utsläpp som uppkommer från transporter och från 

uppvärmning av bostäder och lokaler. Planen kommer 

att leda till en begränsad ökning av antalet bostäder. 

Bostadstillskottet kommer i sin tur att innebära en ökad 

trafikalstring inom planområdet (uppskattningsvis 500 

– 700 fordon per dygn). Utvecklingen av återvinningsområde, 

utökad bergtäkt och upplag samt småindustri 

kan förväntas leda till en ökning av tung trafik och 

därmed till mer utsläpp. Den största delen utsläppen 

som alstras från trafiken inom planområdet kommer 

dock från trafik på de trafikleder som går igenom 

området och som tillhör det statliga vägnätet. 

Den fördjupade översiktsplanen bedöms inte påverka 

de nationella miljömålen Giftfri miljö, Säker strålmiljö, 

och Skyddande ozonskikt. 

Planförslagets påverkan på Övergödning, Levande sjöar 

och vattendrag samt Grundvatten av god kvalitet är 

delvis beroende av jordbruksverksamhet inom området 

och delvis försörjning av teknisk infrastruktur för verksamheter 

och bostäder inom området. Planens riktlinjer 

föreslås att kommunalt spillvattennät byggs ut inom 

området och ansluts till kommunal reningsanläggning. 

Detta bedöms ha en positiv påverkan på miljökvalitetsmålen 

levande sjöar och vattendrag och grundvatten av 

god kvalitet. 

Vad gäller miljömålen Myllrande våtmarker, Levande 

skogar och Ett rikt odlingslandskap bedöms den fördjupade 

översiktsplanen inte leda till betydande negativ 

påverkan på målen. Planen föreslår ianspråktagande av 

en del skogar och odlingslandskap för verksamheter och 

bostadsbygge. Planens påverkan är beroende av utförandet 

i kommande detaljplaner. 

Planen bedöms ha en begränsad påverkan på miljökvalitetsmålet 

God bebyggd miljö. Planen kommer att leda 

till en förtätad bebyggelse vid Söderby som möjliggör 

kopplingar och funktionell användning av Söderby och 

Katrinedal. Vad gäller utbud av och tillgänglighet till 

service berörs dessa inte av planen, men en ökning av 

antal bostäder kan skapa ett underlag för ökad service. 

OSÄKERHETSFAKTORER 

De bedömningar som gjorts av den fördjupade översiktsplanen 

bygger på förslag till riktlinjer för utveckling 

av området. Detta innebär att det är stora osäkerheter i 

bedömningen av planens konsekvenser. Konsekvenser 

för enskilda områden och verksamheter kommer att 

bedömas samband med kommande detaljplaner och tillståndsprövningar. 

UPPFÖLJNING 

Enligt kapitel 6 i miljöbalken måste alla planer och 

program som omfattas av kravet på miljöbedömning 

av planer och program följas upp. Ansvaret för uppföljningen 

har den kommun eller myndighet som beslutar 

om antagandet av planen eller programmet. Uppföljningen 

kan bygga på befintliga övervakningsprogram, 

t.ex. kommunens ansvar vad gäller uppfyllelse av miljökvalitetsnormen 

för luftkvalitet och buller, såsom 

uppföljning miljömålen. Följande aspekter anbefalls 

följas upp efter den fördjupade översiktsplanens genomförande: 

naturmiljö, rekreation och friluftsliv, hälsa och 

klimat. 


67

UNDERLAG, REFERENSER 

Kommunstyrelsen § 98, 2008-06-02, uppdrag FÖP 

Vällsta 

”Den moderna småstaden”, Framtidens Upplands 

Väsby, Strategisk kommunplan 2005-2020, Antagen av 

kommunfullmäktige 2005-12-19, 

Kommunplan för Sollentuna, antagen av KF april 1998, 

aktualitetsförklarad juni 2002 

Översiktsplan 2010, Sollentuna kommun, Samrådshandling 

2009-09-15 

Järfälla översiktsplan, antagen av KF i september 2001, 

aktualitetsförklarad maj 2007. 

Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen – 

RUFS 2010, utställningsförslag, remisshandling 2009 

Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen – 

RUFS 2010, Förslag till miljökonsekvensbeskrivning, 

remisshandling 2008 

Handlingsplan Västra kommundelarna, 2008-05-26, 

samt bilaga B Kommunalekonomisk bedömning 2008- 

02-22 

Förstudie väg 267, Rotebroleden, Tpl Stäket - Tpl 

Rotebro, februari 2008 

Kommunstyrelsen § 47 2009-03-09, Väg 267, Stäketvägen/Rotebroleden 

förstudie - yttrande (KS/2007:90) 

PM 2009-01-27, Väg 267 - passager för fauna, vatten, 

cykelstråk och friluftsliv, Sollentuna kommun 

Väg 267/850 Rotebroleden-Mälarvägen, Cirkulationsplats, 

ombyggnad av väg 850 samt gc-bro över väg 

267, Förfrågningsunderlag, Handling B.13.1, Rapport 

geoteknisk undersökning, Vägverket, 2007-08-31 

Länsplan för regional transportinfrastruktur 2010-2021 

Detaljplan för golfbana vid Svartinge/Bisslinge, 

Kommundel Järvafältet i Sollentuna och Runby i 

Upplands Väsby, laga kraft 1998-03-12, genomförandetid 

tom 2008-03-12 

Byggnadsplan för Vällsta Materialgård, antagen KF § 

98, 77-06-13 (avser Söderby Materialgård). 


Utvidgning av byggnadsplan för Vällsta materialgård, 

BN § 4 1981-01.12 (avser Söderby materialgård). 

Avstyckningsplan för del av Vällsta 1 5 i Eds socken, 

Stockholms län, godkänd 9 november 1944. 

Länsstyrelsen beslut 26.10.2004, tillstånd till fortsatt 

bergtäktverksamhet på fastigheten Edsby 1:1 i Upplands 

Väsby kommun 

Kulturhistorisk utredning i Vällsta, Upplands Väsby 

kommun - en tillbakablick, WSP Samhällsbyggnad, 

antikvarie Johanna Alton, september 2009 

Vikingar i Vällsta, Richard Grönwall, Stockholms läns 

museum 

Upplands Väsby, Kulturhistoriska miljöer, 1998, 

redaktör; Peter Bratt 

PM Geoteknik, programhandling, Fördjupad översiktsplan 

Vällsta, 2009-07-07, WSP 

Geoteknik, kompletterande texter, WSP 2010-02-15 

Inventering av biotopskyddsområden i Upplands Väsby 

kommun, Alléer-odlingsrösen-stenmurar-åkerholmar 

och småvatten i jordbrukslandskapet, För Stadsbyggnadskontoret 

i Upplands Väsby kommun 10 juni – 23 

augusti 2002 av Anna Lundvall och Åsa Persson, handledare 

Kajsa-Stina Åkesson och Nils Odén, 

Naturinventering Upplands Väsby kommun 2008, 

ekologigruppen 2008 

Vattenplan Upplands Väsby, Vattenplan för Upplands 

Väsby kommun 2007, 

Naturvårdsanalys, Vällsta fördjupad översiktsplan, 

granskningsversion 2009-09-08, ekologigruppen ab, 

Järvakilen, prioritering av regionala värden i grönstrukturen, 

Granskningsversion 3.0 2009-11-04, ekologigruppen 

ab, AKT landskap 

Rekreationsanalys, FÖP Vällsta-området, september 

2009, WSP 

Vällsta, Upplands Väsby kommun, Trafik FÖP, WSP, 

2009-07-07 

68 

Utvecklingsidé Vällsta, D.A. Mattson AB, WSP 

Yttrande (2006-04-19) över bygglovremiss från Järfälla 

kommun gällande utökad bansträckning för gokart och 

bullervall med bullerplank, miljö- och hälsoskyddskontoret, 

Upplands Väsby kommun 

Förstudie- Möjlighet att anlägga vindkraftverk på 

Edstippen, Upplands Väsby kommun, Structor, 2007- 

05-04 

Lokalförsörjningsplan 2009-2019, Upplands Väsby 

kommun 

VA-utredning, Fördjupad översiktsplan för Vällsta, WSP 

Samhällsbyggnad, 2010-02-17 

Landskapsbildsanalys, Vindkraft på Edstippen, WSP 

2010-03-01 

Miljöbedömning av fördjupad översiktsplan för Vällsta 

området i Upplands Väsby kommun, etapp 2: förslag 

till miljökonsekvensbeskrivning, preliminär version 

mars 2010, WSP Samhällsbyggnad 

Bulleravsnittet: 

Muntlig information 

Upplands Väsby kommun, miljö- och hälsoskyddskontoret 

Järfälla kommun, Miljö- och hälsoskyddsavdelningen 

Sollentuna Kommun, Miljö- och hälsoskyddsenheten 

LFV Flygakustik 

Skriftliga referenser 

Infrastrukturpropositionen 1996/97:53 

Naturvårdsverkets allmänna råd för externt industribuller 

SNV RR 1978:5 rev 1983 

Riktvärden för trafikbuller i andra miljöer än för 

boende, vård och undervisning. Naturvårdsverkets redovisning 

av regeringsuppdrag 2003-08-15 

Trafiksiffror från Vägverket, www.vv.se

Tillstånd till fortsatt bergtäktsverksamhet på fastigheten 

Edsby 1:1, Länsstyrelsen Stockholms Län, 2004-10-26 

Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från motorsportbanor 

(NFS 2010) 

Tillstånd enligt miljöbalken till avfallshantering inom 

fastigheterna Repliken 1, Repliken 2 och Roboten 2, 

Sollentuna Kommun. Länsstyrelsen i Stockholms Län, 

2009-03-02 

Tillstånd enligt miljöbalken till återvinning m.m. av 

avfall på fastigheten Roboten 2, Sollentuna Kommun. 

Länsstyrelsen i Stockholms Län, 2008-12-01 

Järfälla MK-Bullerutredning, Bullerutredning inför 

utbyggnad av gocartbana, 2010-07-16, Tyréns 

Avfallsplan 2009-2020 


69

FÃP VÃ¤llsta samrÃ¥dshandling.pdf - Upplands VÃ¤sby kommun

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

FÃP VÃ¤llsta samrÃ¥dshandling.pdf - Upplands VÃ¤sby kommun

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Delete template?

Save as template ?

FÃP VÃ¤llsta samrÃ¥dshandling.pdf - Upplands VÃ¤sby kommun