stammohandling_2015

Stämmohandlingar 

Motioner 

Göteborg 

Förbundsstämma 2015

Förbundsstämma 2015 

Välkommen till Förbundsstämman 2015 

Att sammanfatta ett år som det vårt förbund nu ska lägga till handlingarna är en utmaning. Vi gick in i 

Supervalåret 2014 med ödmjukhet inför uppgifternas mångfald samtidigt som vi var mycket taggade 

för att uppnå våra mål. De var att hos väljarna vinna förtroende för fler moderata ledamöter i EUparlamentet, 

för en Alliansregering i majoritet, detsamma i Västra Götalandsregionen och i Göteborg 

stad. Vi hade format vårt organisatoriska samarbete mellan förbunden i Västra Sverige vilket 

underlättade förbundets bristande kontinuitet på tjänstemannanivån vid ingången av valåret. Våra 

föreningar var välövade i att möta väljarna och vi startade aktiviteterna tidigt. 

Trots motgångarna i EU-parlamentsvalet den 25 maj var modet gott när vi efter kort välförtjänt 

sommarvila gick in i årets huvudvalrörelse. Stämningen bland valarbetarna var fantastisk. 

Huvudintrycket var att fler än tidigare ställde upp i kampanjaktiviteter, åtminstone i slutfasen av 

valrörelsen. Resultatet av alla våra ansträngningar var att väljarna valde bort oss. Ett undantag och 

glädjeämne är det blågröna Alliansstyre som nu leder Västra Götalandsregionen. 

När vi som bäst höll på att sammanställa erfarenheterna efter valrörelserna för att dra slutsatser inför 

2018 års val kom statsminister Stefan Löfven den 3 december med utfästelsen att utlysa Extraval. 

Fantastiskt nog ställdes sig förbundets aktiva upp och fulla av revanschlystnad påbörjades planering 

för ännu en valrörelse. Dessa förberedelser avlystes i samband med Decemberuppgörelsen slöts 

under julhelgerna. 

Som redovisas i de ekonomiska handlingarna har vi använt våra till buds stående medel på ett avvägt 

sätt. Det finns alltid saker vi kunde ha gjort annorlunda som också väl dokumenterats i den 

valutvärdering som slutfördes tidigt under våren. 

Låt oss nu använda denna stämma till att sammanfatta året som gått och framför allt staka ut nya 

inriktningar för Moderaterna i Göteborg. Förhoppningsvis kan många synpunkter brytas i en öppen 

dialog som för partiet framåt. Göteborg kan mer! 

Välkommen till årets stämma! 

Cecilia Magnusson 

Förbundsordförande 

Jan Zetterström 

Partiombudsman 

3


Innehållsförteckning 

Välkommen till Förbundsstämman 2015 .................................................................................. 3 

Program för 2015 års förbundsstämma ................................................................................... 5 

Föredragningslista .................................................................................................................... 6 

Förslag till arbetsordning .......................................................................................................... 7 

Förbundsstyrelsens verksamhetsberättelse ............................................................................ 8 

Bokslut ................................................................................................................................... 19 

Förslag till resultatdisposition ................................................................................................ 27 

Revisionsberättelse ................................................................................................................ 28 

Redovisning av 2014 års bifallna propositioner ..................................................................... 30 

Redovisning av 2014 års bifallna motioner ............................................................................ 31 

Kommunfullmäktige ............................................................................................................... 35 

Regionfullmäktige ................................................................................................................... 36 

Riksdagen .............................................................................................................................. 37 

Proposition 1 .......................................................................................................................... 41 

Proposition 2 .......................................................................................................................... 65 

Fastställande av medlemsavgiften till förbundet för året efter nästkommande år. ................ 72 

Motioner ................................................................................................................................. 73 

Valberedningens förslag till val på Förbundsstämma 30 maj 2015 ..................................... 284 

Röstlängd 2015 .................................................................................................................... 287 

4


Program för 2015 års förbundsstämma 

Moderata Samlingspartiet i Göteborg 

Lindholmen Conference center, Lindholmspiren 5 

Lördag 30 maj 

08:00 Registreringen öppnar 

08:30 Samling och kaffe 

09:00 Stämman öppnas 

Förhandlingar enligt föredragningslistan 

11:00 Stämmotal (Carl-Johan Hagman, VD Stena Line) 

12:00 Fortsatta förhandlingar. Lunch (serveras i anslutning till lokalen, behov av ajournering 

föreligger ej) 

18:00 Stämman ajourneras/avslutas 

Söndag 31 maj (reservtid) 

09:00 Fortsatta förhandlingar 

12:00 Stämman avslutas 

5


Föredragningslista 

1. Förbundsstämman öppnas 

2. Val av ordförande och vice ordförande att leda förhandlingarna. 

3. Val av sekreterare. 

4. Val av justeringsmän. 

5. Fastställande av röstlängd. 

6. Fastställande av stämmans stadgeenliga utlysande. 

7. Fastställande av föredragningslista 

8. Fastställande av arbetsordning för stämman 

9. Styrelsens årsredovisning. 

10. Revisorernas berättelse och fastställande av resultaträkning och balansräkning. 

11. Beslut av disposition av föregående års resultat 

12. Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen. 

13. Förslag från styrelsen (propositioner). 

14. Fastställande av medlemsavgiften till förbundet för året efter nästkommande år. 

15. Inkomna övriga förslag (motioner). 

16. Fastställande av antalet ledamöter i förbundsstyrelsen. 

17. Val av ordförande och två vice ordförande för förbundet och styrelsen. 

18. Val av ledamöter i förbundsstyrelsen, varav en ordförande för Moderatakvinnornas 

verksamhet samt ersättare för denna. 

19. Val av två revisorer med ersättare. 

20. Val av ledamöter i representantskapet. 

21. Val av ombud till partistämman med ersättare. 

22. Val av kretsrepresentanter i valkommittén. 

23. Val av rekryterings- och nomineringskommitté. 

24. Val av valberedning och ordförande i denna. 

25. Övriga ärenden. 

26. Förbundsstämman avslutas 

6


Förslag till arbetsordning 

Yttranderätt 

Tillkommer samtliga medlemmar i förbundet samt av förbundsstyrelsen särskilt inbjudna. Begäran om 

ordet ska ske skriftligen till stämmopresidiet. Samtliga yttranden sker från talarstol. Gäller ej 

stämmopresidiet. 

Yrkanderätt 

Tillkommer förbundsstyrelsen samt föreningarnas valda ombud. 

Tidsbegränsning 

Tidsbegränsning införes från överläggningens början. Utskottsordförande och föredragande 

avseende rapporter/remisser samt valberedningens ordförande erhåller 10 minuter att enligt egen 

önskan disponera i ett eller flera anföranden. Övriga inlägg 2 minuter. Replik 1 minut. 

Replikrätt 

Tillkommer den som enligt förhandlingsordföranden blivit tilltalad. 

Yrkande 

Skall för att upptas till behandling inlämnas skriftligen till förhandlingsordföranden. 

Huvudförslag 

Utskottets förslag utgör alltid huvudförslaget. 

Votering 

Begärd votering sker i första hand genom handuppräckning. Votering som gäller personval skall ske 

med sluten votering. Vid personval med röstsedel skall röstsedeln innehålla exakt det antal namn 

som valet avser, annars blir röstsedeln ogiltig. 

Reservationsrätt 

Tillkommer förbundsstyrelsen samt föreningarnas valda ombud. 

Avvikande mening 

Förbundets tjänstemän har rätt att till protokollet anteckna avvikande mening. 

Reservation och avvikande mening 

Reservation och avvikande mening skall omedelbart anmälas till förhandlingsordföranden och 

inlämnas skriftligen före stämmans slut. 

Streck i debatten 

Sätts om stämman så beslutar. Talarlistan och yrkande justeras därvid. Efter streck är beslutat får nya 

yrkanden ej väckas. 

Ordningsfråga 

Sker skriftligen till förhandlingspresidiet och har företräde framför begäran om ordet. 

7


Förbundsstyrelsens verksamhetsberättelse 

Förbundsstyrelsen för Moderata Samlingspartiet i Göteborgs stad avger härmed till Moderata 

Samlingspartiet i Göteborg ordinarie förbundsstämma följande berättelse över förbundsstyrelsens 

förvaltning under perioden 2014-01-01 till 2014-12-31. 

Förbundsstämma 2014 

2014 års ordinarie förbundsstämma ägde rum den 15 mars på hotell Radisson Blu i Göteborg. 

Stämmoanförandet hölls av finansminister Anders Borg. 

Stämman behandlade en proposition om medlemsavgiften för 2016 samt 38 motioner. En utförlig 

redovisning av samtliga bifallna propositioner och motioner och vad som skett med dessa finns i 

stämmohandlingarna. 

Förtroendevalda 

Förbundsstyrelse 

Vid förbundsstämman 2014 valdes följande förbundsstyrelse för tiden intill 2015 års stämma: 

Förbundsordförande Cecilia Magnusson 

1:e vice ordförande Axel Josefson 

2:e vice ordförande Lisbeth Boëthius 

Ledamöter 

Martin Wannholt 

Carina Ridenius 

Rebecca Amiri 

Eva Rice 

Mats Brodefors 

Birgitta Simonsson, MQ 

David Josefsson 

Anders Källström 

Paul Flisak 

Emelie Lotterberg 

Ordinarie styrelseledamot utsedd av Moderata Ungdomsförbundet har varit Victor Löfving. 

Fram till valet 14 september har Lars Hjälmered, Susanna Haby, Hans Rothenberg samt Abdirizak Waberi 

inbjudits till förbundsstyrelsens sammanträden i egenskap av förbundets riksdagsledamöter och 

adjungerats till styrelsen vid de tillfällen de deltagit. Efter valet den 14 september har samma förfaringssätt 

gällt Lars Hjälmered, Hans Rothenberg och Lisbeth Sundén Andersson. 

Jonas Ransgård, gruppledare i kommunfullmäktige och Johnny Magnusson, gruppledare i 

regionfullmäktigegruppen, har inbjudits till förbundsstyrelsens sammanträden och adjungerats till styrelsen 

vid de tillfällen de har deltagit. 

Även Moderata Seniorer har adjungerats till styrelsen genom sin ordförande Mari Anne Norberg. 

Sekreterarskapet i förbundsstyrelsen har skötts av partiombudsmännen Stellan Paulsson och Jan 

Zetterström samt biträdande partiombudsmannen Gustaf Josefson. 

Förbundsstyrelsen har under 2014 avhållit 12 protokollförda sammanträden 

3 februari, 17 februari, 15 mars, 28 april, 23 juni, 12 augusti, 22 september, 20 oktober, 8 november, 17 

november, 1 december och 14 december. Samtliga möten har ägt rum i Göteborg. 

Revisorer 

Vid förbundsstämman 2014 valdes följande revisorer: 

8


Auktoriserade revisorer 

Ordinarie Peter Önnheim 

Ersättare Per Önnheim 

Verksamhetsrevisorer 

Ordinarie 

Ersättare 

Valberedning 

Claes Göran Lans 

Annbrith Svensson 

Vid förbundsstämman 2014 valdes följande valberedning: 

Ordförande Johnny Magnusson 

Ledamöter Ingela Ferneborg, första kretsen 

Nina Miskovsky, andra kretsen 

Johanna Svartnäs, tredje kretsen 

Elias Wästberg, fjärde kretsen 

Kristina Holmgren, MQ 

Victor Löfving, MUF 

Personal 

Chefombudsman, partiombudsman Stellan Paulsson, t o m 2014-02-28 

Chefombudsman, partiombudsman Jan Zetterström, fr o m. 2014-03-01 

Biträdande partiombudsman Gustaf Josefson, fr o m. 2014-03-01 

IT-ansvarig 

Tomas Nilsson 

Medlem/ekonomiansvarig 

Inger Carlsson 

Medlem/föreningsservice 

Michael Hennler 

MUF-ombudsman 

Carl-Johan Lerjefors (delas med Bohuslän) 

Projektanställd, kampanj Johanna Svartnäs, t o m 2014-10-31 

Projektanställd, kampanj Michael Wigg, t o m. 2014-10-31 

Projektanställd, kommunikation Christina Heikel 2014-08-01 – 2014-09-30 

På kansliet på Avenyn 1 har också MVG-organisationen varit inrymd med projektledaren Anders G 

Johansson, samt webb-informatörerna Jessica Källman och Caroline Opsahl och materialsamordnare 

Birgitta Simonsson. Även Moderaterna i Bohuslän har sina lokaler på Avenyn 1 och har vid gångna 

årsskiftet 2 tjänster på plats. 

Under hösten har kansliet förstärkts med projekttjänster med inriktning på valrörelsen. 

Verksamhet under året 

Sverigemötet 2014 i Göteborg 

Moderaternas största sammankomst under detta supervalår ägde rum i Göteborg 4-5 april då 

Sverigemötet gick av stapeln på Svenska Mässan. Över 2 800 moderater från hela landet träffades för gå 

på seminarier och tillsammans göra ett rejält avstamp mot de kommande valrörelserna. 

Det var över 100 medarbetare från Göteborg som gjorde detta stora och mycket uppskattade 

evenemang möjligt. Ett stort tack till alla som ställde upp på en helt fantastiskt sätt. 

Val till Europaparlamentet 3-25 maj 

Valledning 

Valet till Europaparlamentet leddes för Göteborgsmoderaterna av förbundets valledning. Denna 

valledning bestod av Cecilia Magnusson, Axel Josefson, Lisbeth Boëthius, Jonas Ransgård och 

Johnny Magnusson. Tjänstemän ingående i valledningen var Dan Åberg, Linda Siverbo, Jan 

Zetterström, Gustaf Josefson och Johanna Svartnäs. 

9


Valupptakt 

Valupptakt för europaparlamentsvalet ägde rum den 3 maj. Göteborgsmoderaterna genomförde 

gemensam upptakt på förbundskansliet och därefter mötte man väljarna genom dörrknackning i 

utvalda områden. 

Valstugor 

Under europavalskampanjen hade Göteborgsmoderaterna en fast valstuga vid Kungsportsplatsen 

och en mobil valstuga som cirkulerade mellan utvalda delar av Göteborg. 

Affischering och kommersiella insatser 

Göteborgsmoderaterna genomförde egen affischering på utvalda områden i Göteborg. Dessutom 

samfinansierades kommersiella ytor tillsammans med Moderaternas riksorganisation, där moderata 

budskap syntes under sista veckan i valrörelsen. 

Centrala besök i europaparlamentsvalrörelsen: 

19 maj, Gunnar Hökmark, europaparlamentariker, besökte Göteborgs hamn och talade på Rotary. 

19 maj, Anna Kinberg Batra, gruppledare i riksdagen, besökte Göteborgs hamn och talade därefter för 

Moderata Studenter. 

23 maj, Anna Maria Corazza Bildt, europaparlamentariker, besökte Fiskeribranschens riksförbund och 

genomförde därefter torgmöte på Kungsportsplatsen. 

23 maj, Carl Bildt, utrikesminister, genomförde torgmöte tillsammans med Anna Maria Corazza Bildt. 

Samtalskampanjen 

I samtalskampanjen under europaparlamentsvalrörelsen genomförde Göteborgsmoderaterna 15 000 

samtal och ackumulerat från 1 januari 2012 nåddes därmed 34 000 genomförda samtal. Därmed 

överträffades målsättningen på 30 000 genomförda samtal efter europaparlamentsvalet. 

Resultat 

Moderaterna nådde i valet till Europaparlamentet 13,62 % av rösterna i Göteborg, vilket innebär ett 

tapp från 2009 års resultat på 19,79 %. I antal röster innebar det 30166 jämfört med 2009 då 

Moderaterna nådde 37054 röster i Göteborg. 

Val till kommunfullmäktige, regionfullmäktige och Riksdag, 16 augusti – 14 september 

Valledning 

Göteborgsmoderaternas valrörelse leddes av förbundets valledning. Denna valledning bestod av 

Cecilia Magnusson, Axel Josefson, Lisbeth Boëthius, Jonas Ransgård och Johnny Magnusson. 

Tjänstemän ingående i valledningen var Dan Åberg, Linda Siverbo, Jan Zetterström, Gustaf Josefson 

och Johanna Svartnäs. 

Valupptakt 

Startskottet för Göteborgsmoderaternas valrörelse var valupptakten den 16 augusti. Denna 

valupptakt var samordnad med den nationella valupptakten och Fredrik Reinfeldts sommartal. 

Moderater samlades på förbundets kansli för att sedan ge sig ut och knacka dörr för att möta väljare i 

Göteborg. 

Valstugor 

Under valrörelsen i augusti och september var den fasta valstugan återigen placerad vid 

Kungsportsplatsen. Tre mobila valstugor cirkulerade under valrörelsen utifrån särskilt schema. 

10


Affischering och kommersiella insatser 

Göteborgsmoderaterna genomförde egen affischering på utvalda områden i Göteborg. Dessutom 

samfinansierades kommersiella ytor tillsammans med Moderaternas riksorganisation, där moderata 

budskap syntes under i valrörelsen. 

Debatter 

Moderata företrädare deltog i valdebatter i stor omfattning under valrörelsen. Över 40 debatter från 

13 augusti fram till valdagen har varit med i förbundets planering. Till det kommer ett antal 

utfrågningar och debatter som genomförts vid sidan om förbundets valrörelse samt alla de debatter 

och utfrågningar som MUF genomförde under denna period. 

Centrala besök i valrörelsen 

11 augusti, Fredrik Reinfeldt, statsminister, besökte Stena Fastigheter och talade om Sverigebygget 

under en efterföljande presskonferens, tillsammans med Jonas Ransgård. 

18 augusti, Filippa Reinfeldt och Jessica Polfjärd besökte den centrala Roadshowen som var i 

Göteborg. 

19 augusti, Kent Persson, partisekreterare, besökte den centrala Roadshowen som var i Göteborg. 

27 augusti, Alliansens partiledare genomförde torgmöte på Kungsportsplatsen. 

1 september, Karin Enström, försvarsminister, besökte den moderata valstugan på 

Kungsportsplatsen. 

3 september, Eva Björling, handelsminister, besökte den moderata valstugan på Kungsportsplatsen. 

11 september, Tobias Billström, migrationsminister, besökte Volvo Cars med fokus på 

arbetskraftsinvandring. 

13 september, Alliansens partiledare slutspurtade och framträdde då på Göteborgs Centralstation. 

Samtalskampanjen 

I samtalskampanjen från europaparlamentsvalet fram till valdagen 14 september genomförde 

Göteborgsmoderaterna 33 400 samtal. Merparten av dessa, mer bestämt 30 600 samtal, 

genomfördes från valupptakten 16 augusti fram till valdagen. Målsättningen på totalt 54 000 

genomförda samtal fram till valdagen 14 september överträffades med stor marginal då den slutliga 

summan landade på 67 776 genomförda samtal. 

Samtalskampanjen i spurten var en starkt bidragande faktor till resultatet för Moderaterna i Göteborg 

och i landet, trots en vikande opinion. 

Resultat 

I valet till Sveriges riksdag erhöll Moderaterna i riket ett resultat på 23,33 %. I riksdagsvalkrets 

Göteborgs kommun nådde Göteborgsmoderaterna 23,86 % jämfört med 30,37 % i valet 2010. 

Antalet röster på Moderaterna var 79 768 jämfört med 96 981 röster i valet 2010. Det innebar ett tapp 

på 17 213 röster. Det gav 4 mandat och innebar att Göteborgsmoderaterna tappade ett mandat. Lars 

Hjälmered, Cecilia Magnusson, Hans Rothenberg och Lisbeth Sundén Andersson erhöll plats i 

Sveriges riksdag. 

I valet till regionfullmäktige i Västra Götaland nådde Moderaterna 21,68 % i hela länet jämfört med 

23,94 % i valet 2011. Moderaterna erhöll totalt 33 mandat vilket innebar ett tapp på 5 mandat. 

Göteborgsmoderaterna nådde 23,28 % och tappade därmed från 25,73%. Dock fick 

Göteborgsmoderaterna 28 902 fler röster och landade på 76 739 röster jämfört med 47 837 röster i 

11


valet 2011. Att andelen sjönk beror på att antalet röstande var fler i valet 2014. Resultatet innebar ett 

tapp på tre mandat från 14 till 11. De göteborgsmoderater som erhöll plats i Regionfullmäktige var 

Johnny Magnusson, Agneta Granberg, Henrik Ekelund, Carina Ridenius, Peter Hermansson, Johnny 

Bröndt, Susanna Cassberg, David Josefsson, Kristina Holmgren, Johan Fält och Terese Blomqvist. 

I valet till kommunfullmäktige nådde Göteborgsmoderaterna ett resultat på 22,33 %, vilket innebar en 

tillbakagång från valet 2010 då resultatet var 25,53%. 2014 erhöll den moderata valsedeln till 

kommunfullmäktige 74 538 röster jämfört med valet 2010 då valsedeln erhöll 80 853 röster. 

Göteborgsmoderaterna erhöll genom detta resultat 20 mandat i Göteborgs kommunfullmäktige. De 

kandidater som erhöll platser i kommunfullmäktige var Jonas Ransgård, Elisabeth Rothenberg, 

Hampus Magnusson, Maria Rydén, Martin Wannholt, Birgitta Simonsson, Anders Källström, Johanna 

Svartnäs, Kristina Tharing, Axel Josefson, Marie-Louise Hänel Sandström, Pär-Ola Mannefred, Åsa 

Hartzell, Christer Holmgren, Annette Olsson, Mats Brodefors, Emilie Lotterberg, Mattias Tykesson, 

Ingela Ferneborg och Rustan Hälleby. 

Extra val 

Den 3 december meddelade den nyvalda S-MP-regeringen att man den 29 december ämnade utlysa 

extra val till Riksdagen då den egna budgetpropositionen hade fällts i Riksdagen. Datum för extra val 

sattes till den 22 mars. Göteborgsmoderaterna satte genast igång den inarbetade valorganisationen 

och valledning som fanns kvar. Förbundsstyrelsen fattade beslut att gå till extra val med samma 

riksdagsvalsedlar som till valet den 14 september. Förbundskansliet förberedde materialbeställningar, 

trycksaker, och underlag för strategiska och taktiska beslut. Göteborgsmoderaterna var 

resursmässigt och kampanjmässigt redo för en ny valrörelse. 

Den 27 december träffade dock regeringen och oppositionspartierna i Alliansen en 

överenskommelse, enligt vilken partierna bland annat lovade att underlätta för minoritetsregeringar 

att få igenom sin budget i riksdagen. Samtidigt gav statsministern besked om att regeringen inte 

hade för avsikt att utlysa extra val. 

Valutvärdering 

Göteborgsmoderaternas förbundsstyrelse beslutade den 23 juni att tillsätta en valutvärderingsgrupp 

under ledning av David Josefsson. Nina Miskovsky ingick i denna grupp samt Gustaf Josefson som 

ansvarig tjänsteman. 

Valutvärderingsgruppen avlade slutrapport på möte med Representantskapet den 18 januari 2015. 

Den fullständiga rapporten från valutvärderingsgruppen finns på förbundskansliet. 

Utvärdering nomineringsregler 

Utvärderingar av nomineringsprocessen efter genomförd nomineringsstämma visade på ett missnöje med 

förfarandet. Förbundsstämman 15 mars 2014 uppdrog åt förbundsstyrelsen att göra en översyn av 

reglerna. Förbundsstyrelsen tillsatte 20 oktober en gruppledare vilken gavs fria tyglar att utvärdera 

processen och komma med förslag på hur nomineringsprocessen kan förbättras. Uppdraget 

återredovisades till förbundsstyrelsen vid dess möte 20 april. Översynen kommer att återredovisas till 

förbundsstämman, i samband med att fastställande av nominerings- och rekryteringsregler för 

kommande val ska genomföras. 

Moderaterna i Västra Götaland (MVG) – samarbetsorganisationen i länet 

Samarbetet mellan de moderata länsförbunden i Västra Götaland (MVG) har under året varit på sin högsta 

operativa nivå i och med valrörelserna. Tre heltidstjänster på kansliet i Göteborg samt fem valarbetare i 

Bohuslän, Södra Älvsborg, Norra Älvsborg och Skaraborg för operativt stöd i MVG:s valorganisation. 

12


Under 2014 arrangerade MVG också regionala valkonferenser förlagda till de olika valkretsarna. Ombud 

från moderatföreningarna i Göteborg deltog också i MVG:s extra samverkansstämma den 15 februari. 

MVG styrelse har också fortsatt arbetet med att utreda förutsättningarna för ett samgående mellan 

förbunden i länet. Nästa mandatperiod kommer en ny valkretsindelning påverka organisationen. Detta gör 

att en ny organisation på förbundsnivå måste etableras i länet. 

Yttre och inre arbete i förbundet 

Utbildning 

Moderata Friskolan 

Utbildningen Moderata Friskolan har löpt i enlighet med dess kursplan. Utbildningen syftar till att 

utveckla allmänbildade, kompetenta och duktiga företrädare för Göteborgsmoderaterna. Kursen 

utgörs av två delar; "Kandidatskolan" och "Mötet med väljarna". I Kandidatskolan läggs vikten främst 

vid organisation, ideologi och förtroendeuppdragets innebörd. Delen ”Mötet med väljarna” innehåller 

bl. a. hur man arbetar med media, retorik, det skrivna ordet och kampanjaktiviteter inom ramen för 

det opinionsbildande arbetet. 

Friskolan karaktäriseras av att kursdeltagaren tar del av kurspassen i en tid som passar 

honom/henne. Normalt tar det ca två år att genomgå kursen. I förbundet finns för närvarande 40-talet 

inskrivna deltagare. Friskolan inriktas under valåret på de mer utåtriktade delarna av utbildningen. 

Ordförandeutbildningen 

Under våren 2014 genomfördes en ordförandeutbildning för ca 65 deltagare ur kommunfullmäktige- 

(40) resp regionfullmäktigegruppen (25). Syftet var att stärka våra politiska företrädares profil, att ta 

fram en plan för vilka politiska frågor som ska drivas samt träna förmågan att på ett effektivt sätt 

utföra ordförandeuppdrag på ett antal nyckelpositioner i kommunen. 

Gruppen träffades vid fyra olika tillfällen, 20/2 under temat stadens ledning och styrning, 3/3 

mediahantering, 24/3 tema ledarskapet och 27/3 behandlades bl. a stiftelsejuridik och revision. 

Intressanta föreläsare från näringsliv, stadens ledning och politiken bjöds in till samtliga träffar vilka 

alla avslutades med givande samtal med Pär-Ola Mannefred som samtalsledare. 

Seminarier 

Ett antal seminarier har arrangerats under året, då främst genom Moderata Friskolan. Seminarierna 

har varit öppna för medlemmar. Seminarierna som genomförts är: 

24 mars, Etik och moral i politiken. Ledare: Christer Holmér 

24 april, Valfrågor. 

28 april, Media och politiken. Ledare: Jessica Källman och Caroline Opsahl 

12 maj, EU-frågor. Ledare: Alexander Abenius 

26 maj, Vinna väljare. Ledare: Ann-Sofie Alm 

24 november, Moderaternas ideologi. Ledare: Hans Rothenberg 

4 december, Att skriva motioner. Ledare: David Josefsson 

Ordförandemöten 

Sex ordförandemöten har arrangerats under året för att förankra valplaner samt diskutera om det 

föreningarna anser vara prioriterade verksamhetsformer. Dessa möten har varit välbesökta. Datum för 

13


genomförda ordförandemöten är följande: 25 februari, 2 juni, 12 augusti, 1 september, 25 september 

samt 11 november. 

Nymedlemsmöten 

Fyra nymedlemsmöten har arrangerats, 25 mars, 5 maj, 16 oktober och 27 november. Syftet har varit 

att välkomna nya medlemmar och introducera dem i förbundet och partiet, politiken och 

verksamheten. Även berörda föreningsordföranden har deltagit i träffarna för att kunna få en bra 

kontakt med de nya medlemmarna. 

Centrala besök utanför valkampanjer 

6 mars 2014, Kent Persson besökte Göteborg och entreprenörsprojektet Företagsamma Hisingen 

tillsammans med Jonas Ransgård 

19 mars 2014, finansmarknadsminister Peter Norman talade på Skanskas framtidsdagar och passade 

på att hålla ett anförande på ett medlemsmöte på kansliet. 

13 juni, migrationsminister Tobias Billström besökte Göteborg och genomförde ett 

verksamhetsbesök på företaget Downstairs, vilka anställt många nyanlända. 

Kampanj 

Förbundsstyrelsen hade en val- och kampanjstrategi för att vinna valet i Göteborg som baseras på 

erfarenheterna från valet 2010. Strategin utgick från en analys av prioriterade väljargrupper och 

politikområden, som identifierats som vitala för att vinna väljarnas stöd. Ett antal projekt- och 

arbetsgrupper har tillsatts för att fördjupa och utveckla arbetet och omsätta idéer till budskap och 

aktiviteter i valkampanjen. 

Förbundet har löpande bedrivit opinionsbildande aktiviteter under året. Vid ett antal tillfällen har 

större, samordnade kampanjaktiviteter genomförts: 

My Dog 3 - 6 januari 

Göteborgsmoderaterna deltog på Nordens största hundevenemang, My Dog, som gick av stapeln på 

Svenska Mässan i Göteborg. 

Gothenburg Horse Show 27 februari - 3 mars 

Göteborgsmoderaterna deltog tillsammans med moderater från övriga förbund i Västra Götaland i 

monter på Gothenburg Horse Show. 

Eldfesten 18 mars 

Flera moderater deltog i vårt kampanjtält under eldfesten i Göteborgs centrum den 18 mars. Många 

bra samtal genomfördes under kampanjen. 

Hammarkullekarnevalen 30 maj – 1 juni 

Många moderata kampanjarbetare bemannade partiets kampanjtält under folkfesten 

Hammarkullefestivalen 30 maj – 1 juni. Den huvudsakliga uppgiften var att starta samtal med 

besökarna kring angelägna frågor. 

West Pride 28 maj – 1 juni 

Göteborgsmoderaterna deltog i West Pride. I samarbete med nätverket Öppna moderater 

bemannades kampanjtält under fem dagar. 

Kulturkalaset 12 – 17 augusti 

14


MUF och Moderaterna hade ett tält som bemannades under hela Kulturkalaset. Det bjöds på 

fruktjuicer och politiska samtal. 

Verksamhetsbesök 

Från vårt kommunkansli, ”Börsen”, har verksamhet inriktat på besök ute i kommunal och verksamhet 

inom Göteborgs kommun fortsatt under året. Många sådana samtal med medarbetare har 

genomförts med vår KS-grupp som huvudansvariga. Även medlemmar i vår regiongrupp har 

genomfört liknande besök inom sjukvården i Göteborg. 

Medlemmar/Föreningar 

Moderata Samlingspartiet i Göteborgs stad är organiserat i 17 partiföreningar. 

Samarbetet föreningarna emellan har, liksom tidigare, skett inom valkretsarna där man exempelvis 

genomfört gemensamma årsmöten. 

Under 2014 minskade förbundet sitt medlemsantal i partiföreningarna jämfört med 2013 års siffror på 

1574 medlemmar. Sista december 2014 hade förbundet 1467 medlemmar, en minskning med 107 

medlemmar. Detta är tyvärr en trend som vi sett i flera år. Desto mer glädjande är det att MUF i 

Göteborg ökat så pass att det totala medlemsantalet i förbundet ändå visar en ökning. Antalet nya 

partimedlemmar förbundet kan redovisa 2014 är 255 st. 

Under året har en särskild arbetsgrupp inom Förbundsstyrelsen arbetat med att premiera våra särskilt 

flitiga kampanjarbetare, som är nyckelpersoner för att medlemmarna som gör insatser ska 

uppmärksammas och att de därigenom ger positiv energi i föreningsarbetet när det gäller att 

rekrytera nya och vårda de redan befintliga medlemmarna. 

MUF har ökat sitt medlemsantal från föregående år. År 2013 hade MUF 721 medlemmar. År 2014 

slutade medlemssiffran på 770 medlemmar. Detta avser MUF-medlemmar inom Göteborgs kommun. 

Totalen för MUF-distriktet inklusive medlemmar som är folkbokförda utanför kommunen är 903 st, att 

jämföra med 2013 års siffra på 768 medlemmar. 

Detta innebär att vi redovisar en total medlemssiffra för förbundet den 31 december 2014 på 2370 att 

jämföras med 2013 års medlemsantal på 2295, en liten ökning med totalt 75 medlemmar. 

Sidoorganisationer, råd och nätverk 

Moderatkvinnorna i Göteborgs stad 

På förbundsstämman 2014 valdes Birgitta Simonsson till ordförande och Carina Ridenius valdes till 

vice ordförande. Ett av Moderatkvinnornas mål är att få fler kvinnor att rösta på Moderaterna. 

Moderaterna ska vara det bästa alternativet i valet. Moderaterna ska finnas i kvinnors vardag och 

forma en politik som de kan identifiera sig med. Moderatkvinnorna utgör en viktig del av förbundets 

kampanjorganisation och genom Moderatkvinnornas verksamhet och aktiviteter kan fler kvinnliga 

medlemmar och sympatisörer engageras. 

Moderatkvinnorna i Göteborg har målmedvetet börjat arbeta för att bredda och förnya ansvar och 

engagemang inom Moderatkvinnorna. Moderatkvinnorna har därför bildat ett 

arbetsutskott/kampanjutskott på 6 personer där även MUF och seniorerna är representerade. Genom 

AU och våra MQ-ansvariga i föreningarna kan ansvaret spridas bättre, få större engagemang, fånga 

upp fler kvinnor och på så sätt få fler aktiva. 

Moderaterna måste ha kompetent och bred representation på alla nivåer och det förutsätter att både 

kvinnor och män engageras och företräder partiets politik. Det behövs också fler och nya moderater i 

nämnder och styrelser. Både män och kvinnor med olika erfarenheter och kompetens men som 

15


också har ideologisk förankring. Genom Moderatkvinnornas verksamhet och aktiviteter hoppas vi 

kunna engagera kvinnliga medlemmar och sympatisörer. 

Genomförda aktiviteter 

Genomförda aktiviteter av Moderatkvinnorna 2014, där många av förbundets kvinnliga medlemmar 

har bidragit med ett fantastiskt engagemang: 

2 mars, Gothenburg Horse Show. Bemanning av monter under en dag. 

8 mars, Internationella kvinnodagen, MQ kampanjade i centrala Göteborg och samtalade om kvinnors 

trygghet och delade ut larm. 

7 april, modevisning hos Boutique Scruples. 

26 april, AU och MQ ansvariga i föreningarna träffades för att planera kommande valaktiviteter. 

7 maj, morgonaktivitet i centrala Göteborg i samband med förtidsröstningen till EU valet. 

10 maj, aktivitet på Biskopsgårdens dag. 

12 maj, deltog vi i Vårruset i Slottsskogen. Några sprang i MQ-laget medan övriga mötte väljare. 

17 maj, aktivitet under Göteborgsvarvet. Delade ut material och samtalade med publiken. 

31 maj, bemannade tält under en halvdag på Hammarkullefestivalen, delade ut material under temat 

"svart blir vitt med RUT". 

6 juni, aktiviteter under Sveriges Nationaldag i Slottsskogen. 

16 augusti, aktivitet under Göteborgs Kulturkalas, delade ut Moderatkvinnors kokbok i centrala stan. 

23 augusti, nationell MQ dag, kampanj under temat "Svart blir vitt" - låt RUT vara kvar! 

23 augusti, midnattsloppet i Slottsskogen. MQ delade ut material och pratade med deltagare. 

27 augusti, morgonaktivitet i samband med förtidsröstningens start. Vi bjöd på kaffe och moderata 

ideer/material. 

3 september, morgonaktivitet på Centralstationen. MQ bjöd på kaffe med moderata ideer/material. 

6 september, aktivitet på Rymdtorget i samband med Kulturfestivalen i Bergsjön. MQ bjöd på 

moderata ideer/material. 

10 september, morgonaktivitet på Centralstationen. MQ bjöd på kaffe med moderata ideer/material. 

13 september, aktivitet tillsammans med Jonas Ransgård under parollen "Trygghet för kvinnor" och 

delade ut larm i centrala Göteborg. 

12 december, arrangerade Lucia after work och bjöd in medlemmar från hela 

Göteborgsförbudet. 

Förbundsstyrelsen tackar Moderatkvinnorna i Göteborgs stad för alla fina och insatser och stort 

engagemang för att stärka Moderaterna bland kvinnliga väljare. 

Moderata Ungdomsförbundet i Göteborg 

MUF har under verksamhetsåret 2014 haft en mycket intensiv kampanjverksamhet. Det intensiva 

kampanjarbetet genererade exceptionellt många personkryss för ungdomsförbundets prioriterade 

16


kandidater. Ungdomsförbundet i Göteborg hade vid årets slut 903 medlemmar vilket ger en 

medlemsökning från föregående år på 17,6%. Detta är utöver det intensiva kampanjarbete som 

bedrivits på såväl gymnasier, universitet som ute på stadens gator och torg. Moderat Skolungdom 

Göteborg har fortsatt öka sin aktivitetsgrad och antalet aktiva ökar stadigt. Moderata Studenter 

Göteborg är i skrivande stund den största studentföreningen inom MUF. 

Förbundsstyrelsen tackar MUF-distriktets ledning samt alla entusiastiska medlemmar för all hjälp 

med att föra fram partiet. 

Moderata Seniorer 

Moderata Seniorer har haft livaktig verksamhet under året. Med god framgång har de populära 

trivselträffarna genomförts med synnerligen god uppslutning och ”politiska måndagsmötena” har 

lockat många deltagare. Dessutom har Moderata Seniorer varit mycket aktiva i kampanjsammanhang 

och i valrörelserna. Olika flygblad har framställts i politiska sakfrågor med hjälp av personal på 

Rådhuset. Dessa har delats ut på Avenyn och i samband med partiets övriga utåtriktade aktiviteter 

samt i valkampanjerna. 

Förbundsstyrelsen vill passa på att tacka Moderata Seniorer för deras sedvanliga stora engagemang 

och de stora och värdefulla insatser som gjordes i supervalårets valkampanjer. 

Öppna moderater 

Nätverket Öppna moderater är tillskyndare till öppnare synsätt gentemot olika sexuella läggningar 

har fortsatt expanderat sin verksamhet i västra Sverige. Den lokala föreningen har varit mycket aktiv i 

West Pride och i valrörelserna. Detta nätverk finns även representerat på andra håll i landet inom 

Moderaterna. I vår lokala avdelning har Jesper Vestlund varit ordförande under verksamhetsåret. 

Förbundsstyrelsen vill tacka Öppna moderater för de värdefulla insatserna under det gångna året, 

såväl i egna aktiviteter som i valrörelserna. 

Kommunikation 

Fakta och Synpunkter 

Förbundets medlemstidning har under 2014 utkommit med fem nummer, inklusive en specialutgåva 

som gick ut under europaparlamentsvalrörelsen. Redaktionen har bestått av partiombudsman Stellan 

Paulsson, Jessica Källman, informationsansvarig inom MVG, Tomas Nilsson, Informations- och ITansvarig 

samt David Josefsson, politisk sekreterare. Jan Zetterström tog över efter Stellan Paulsson i 

redaktionen 1 mars. Ansvarig utgivare har varit Stellan Paulsson fram till 28 februari 2014 och därefter 

Jan Zetterström, partiombudsman. 

Nyhetsbrev 

Under verksamhetsåret har Nyhetsbrev för Göteborgsmoderaterna kommit ut varje vecka utom 

långhelger och semestertider - till förbundsstyrelsen, kommunfullmäktigegruppen, 

kommunstyrelsegruppen, regionfullmäktigegruppen, föreningsstyrelserna, förbundets 

riksdagsledamöter, seniorernas styrelse samt MUF:s distriktsstyrelse. Innehållet är koncentrerat till 

interna nyheter av operativ karaktär inom verksamheten, samt utgör ett levande kalendarium på 

nätet. Efter valet har Nyhetsbrevet samordnats med Börsennytt med information om 

kommunstyrelsegruppens, regionfullmäktigegruppens och riksdagsledamöternas verksamhet. 

Hemsidan 

Under 2014 har förbundets webbplats fått ett nytt utseende i samband med att Moderaterna bytt 

typsnitt och uppdaterat logotyperna inför valrörelserna. Förbundet har även satsat på innehåll för de 

regionala och lokala Facebooksidorna för Moderaterna i Västra Götaland respektive 

17


Göteborgsmoderaterna eftersom det når många läsare och driver trafik till våra reguljära webbplatser. 

Vi har fortsatt tillhandahållit stöd med plattform för webbsidor till moderata nätverk och företrädare 

och utvecklat webbplatsen moderatvg.se med bland annat kalendarier och ett aggregerat 

nyhetsflöde från de fem förbunden i Västra Götaland. 

Intranät 

Utvecklingen av intranätet på adressen internt.moderatvg.se har fortsatt under 2014 och databaserna 

med kartor, valdistrikt och adresslistor har använts vid ett antal dörrknackningskampanjer under året 

– både i Göteborg och i våra grannförbund. En webbutik upprättades inför valet med möjlighet att 

anmäla intresse för – och sedan boka – olika typer av valmaterial. MVG-organisationen har även 

använt intranätet för att sprida olika typer av valinformation. 

Intranätet har också gjort det möjligt för kandidater på riksdagsoch regionvalsedlar att uppdatera 

sina presentationer för en publik webbplats inför valet. Samtliga medlemmar kan via samma 

gränssnitt lämna kandidatförsäkran och söka förtroendeuppdrag. Funktionen för anmälningar till 

event och seminarier har uppdaterats med bättre stöd för mobila enheter. Ett interaktivt formulär för 

årsmötesrapportering har utvecklats inför 2015. 

Intranätet innehåller även en sökfunktion med kontaktuppgifter till flertalet personer i Västra Götaland 

med förenings-, förtroende- eller tjänstemannauppdrag och informationen har uppdaterats löpande 

under verksamhetsåret. 

Ekonomi 

Förbundets ekonomi är god även efter supervalåret. Det innebär att förbundet kan fortsätta att 

utveckla verksamheten och samtidigt avsätta medel till kommande valrörelser. Som framgår av den 

bilagda resultat- och balansräkningen har förbundsstämman att ta ställning till dels hur de 

balanserade medlen om 1 328 822 kronor, minus årets resultat om -5 393 145 kronor skall 

disponeras. 

I balansräkningen ingår en post med benämning Jubileumsfond som instiftades vid stämman 1995 

då förbundet fyllde 100 år. Fondens syfte är att bereda förbundets medlemmar möjlighet att delta i 

utbildningar utöver vad förbundet kan erbjuda i egen regi. Vidare ingår posten Ebba Lindströms fond 

som är en donation till förbundet att användas till inköp av eget hus. Reservfonden inrättades av 

förbundsstämman 1985 i syfte att bygga upp ett kapital som säkerställer förbundets verksamhet 

under ett år efter en eventuell valförlust. Valfonden är som framgår av namnet en fond som syftar till 

kraftsamling under valår. 

Förbundsstyrelsens slutord 

Partiets huvuduppgifter är att utveckla politik, värva och utbilda medlemmar samt vinna val. Efter ett 

val är det naturligt att vår koncentration huvudsakligen riktas till att utveckla vår politik. 

Parallellt med att sammanfatta och utvärdera årets valinsatser har Förbundsstyrelsen tillsatt ett antal 

arbetsgrupper med målsättningen att ta fram förslag till utvecklad politik på en mängd 

sakfrågeområden och fler arbetsgrupper välkomnar vi. Detta arbete är öppet för alla medlemmar som 

vill delta. Under åren fram till nästa val ska vi väl använda till att göra vårt parti till det, för väljarna, 

attraktivaste alternativet i svensk politik, senast år 2018. 

18

Årsredovisning 

för 


857200-7543 

Räkenskapsåret 

2014


Org.nr 857200-7543 

1 (7) 

Styrelsen för Moderata Samlingspartiet i Göteborg får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 

2014. 

Förvaltningsberättelse 

Förslag till behandling av ansamlad förlust 

Styrelsen föreslår att den ansamlade förlusten (kronor): 

balanserad vinst 4 328 821 

avsättning till valfonder -3 000 000 

årets förlust -5 393 146 

-4 064 325 

behandlas så att 

återföring från valfonder -5 393 145 

i ny räkning överföres 1 328 820 

-4 064 325 

Företagets resultat och ställning i övrigt framgår av efterföljande resultat- och balansräkning med 

tilläggsupplysningar.


Org.nr 857200-7543 

Resultaträkning Not 2014-01-01 

-2014-12-31 

2 (7) 

2013-01-01 

-2013-12-31 

Partistöd 9 673 573 9 533 765 

Medlemsavgifter 103 558 81 383 

Övriga rörelseintäkter 597 284 759 897 

10 374 415 10 375 045 

Rörelsens kostnader 

Val och kampanjkostnader -8 357 916 -2 260 640 

Kostnader kansli och administration -1 949 160 -1 892 998 

MQ och MSS -123 383 -96 816 

Personalkostnader 1 -3 283 006 -2 393 516 

Utbildningskostnader -322 157 -233 908 

Riksorganisation -1 123 908 -858 450 

Telefon och porto -123 499 -167 543 

Förbundskostnader -507 650 -745 122 

Övriga externa kostnader -233 692 -331 338 

-16 024 371 -8 980 331 

Rörelseresultat -5 649 956 1 394 714 

Resultat från finansiella poster 

Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 2 268 299 295 183 

Räntekostnader och liknande resultatposter -11 489 -9 899 

256 810 285 284 

Resultat efter finansiella poster -5 393 146 1 679 998 

Bokslutsdispositioner 3 0 -2 000 000 

Resultat före skatt -5 393 146 -320 002 

Årets resultat -5 393 146 -320 002


Org.nr 857200-7543 

3 (7) 

Balansräkning Not 2014-12-31 2013-12-31 

TILLGÅNGAR 

Omsättningstillgångar 

Kortfristiga fordringar 

Kundfordringar 170 957 53 591 

Aktuella skattefordringar 344 0 

Övriga fordringar 327 085 320 863 

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 408 898 475 528 

907 284 849 982 

Kortfristiga placeringar 

Övriga kortfristiga placeringar 6 828 939 5 480 253 

Kassa och bank 4 485 338 10 983 189 

Summa omsättningstillgångar 12 221 561 17 313 424 

SUMMA TILLGÅNGAR 12 221 561 17 313 424


Org.nr 857200-7543 

4 (7) 

Balansräkning Not 2014-12-31 2013-12-31 

EGET KAPITAL OCH SKULDER 

Eget kapital 

Fritt eget kapital 

Balanserad vinst eller förlust 1 328 821 4 648 822 

Årets resultat -5 393 146 -320 002 

-4 064 325 4 328 820 

Summa eget kapital -4 064 325 4 328 820 

Obeskattade reserver 4 15 163 545 12 163 545 

Kortfristiga skulder 

Leverantörsskulder 268 617 205 579 

Övriga skulder 162 298 169 029 

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 691 426 446 451 

Summa kortfristiga skulder 1 122 341 821 059 

SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 12 221 561 17 313 424 

Ställda säkerheter Inga Inga 

Ansvarsförbindelser Inga Inga


Org.nr 857200-7543 

5 (7) 

Tilläggsupplysningar 

Redovisnings- och värderingsprinciper 

Allmänna upplysningar 

Årsredovisningen har upprättats enligt årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd. 

Organisationen har valt att inte utnyttja möjligheten att tillämpa förenklingsreglerna i BFNAR 2008:1 

Årsredovisning i mindre aktiebolag (K2). 

Fordringar har upptagits till de belopp varmed de beräknas inflyta. 

Övriga tillgångar och skulder har upptagits till anskaffningsvärden där inget annat anges. 

Redovisningsprinciperna är oförändrade jämfört med föregående år. 

Noter 

Not 1 Anställda och personalkostnader 

2014 2013 

Medelantalet anställda 

Kvinnor 3,00 2,00 

Män 8,50 5,83 

11,50 7,83 

Löner och andra ersättningar samt sociala kostnader 

inklusive pensionskostnader 

Löner och andra ersättningar 2 365 526 1 716 241 

Sociala kostnader och pensionskostnader 772 789 553 122 

(varav pensionskostnader) (117 697 48 388) 

Totala löner, andra ersättningar, sociala kostnader och 

pensionskostnader 3 138 315 2 269 363 

Not 2 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 

2014 2013 

Utdelningar 2 292 0 

Övriga ränteintäkter 6 588 3 448 

Resultat vid försäljningar 259 418 291 735 

268 298 295 183 

Not 3 Bokslutsdispositioner 

2014 2013 

Avsättning till Valfond 0 -1 750 000 

Avsättning EU-valfond 0 -250 000 

0 -2 000 000


Org.nr 857200-7543 

6 (7) 

Not 4 Obeskattade reserver 

2014-12-31 2013-12-31 

Ackumulerade överavskrivningar 71 618 71 618 

EP-valfond 1 250 000 1 000 000 

Ersättningsfond 841 927 841 927 

Reservfond 6 000 000 5 000 000 

Valfond 7 000 000 5 250 000 

15 163 545 12 163 545


Org.nr 857200-7543 

7 (7) 

Göteborg den 30 mars 2015 


Ordförande 

Axel Josefson 

Vice ordförande 

Lisbeth Boethius 

Andre vice ordförande 

Carina Ridenius 

Eva Rice 


Mats Brodefors 



Paul Flisak 

Rebecca Amiri 

Birgitta Simonsson 

MQ 

Pontus Båth 

MUF 

Revisorspåteckning 

Vår revisionsberättelse har lämnats 

Peter Önnheim 

Auktoriserad revisor 

Claes-Göran Lans 

Verksamhetsrevisor


Förslag till resultatdisposition 

Till förbundsstämmans förfogande står balanserade medel 1 328 821 samt årets resultat på -5 393 

145 kronor, tillsammans ett underskott på -4 064 324 kronor. 

Förbundsstyrelsen föreslår stämman besluta 

att 

ianspråkta 800 000 kronor från EP-valfonden 

att 

att 

ianspråkta 4 593 145 kronor från valfonden 

balansera resterande 1 328 821 kronor i ny räkning. 

27


Revisionsberättelse 

Till förbundsstämman i Moderata Samlingspartiet i Göteborg 

Org.nr 857200-7543 

Rapport om årsredovisningen 

Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Moderata Samlingspartiet i Göteborg för 

räkenskapsåret 2014. 

Styrelsens ansvar för årsredovisningen 

Det är styrelsen som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt 

årsredovisningslagen och för den interna kontroll som styrelsen bedömer är nödvändig för att 

upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på 

oegentligheter eller på fel. 

Revisorns ansvar 

Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen 

enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att 

vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att 

årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. 

En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan 

information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att 

bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på 

oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna 

kontrollen som är relevanta för hur föreningen upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande 

bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till 

omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i föreningens interna 

kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper 

som har använts och av rimligheten i styrelsens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering 

av den övergripande presentationen i årsredovisningen. 

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra 

uttalanden. 

Uttalanden 

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en 

i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av förbundets finansiella ställning per den 2014-12-31 och 

av dess finansiella resultat för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig 

med årsredovisningens övriga delar. 

Vi tillstyrker därför att förbundsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för 

förbundet. 

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar 

Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en revision av förslaget till dispositioner 

beträffande förbundets vinst eller förlust samt styrelsens förvaltning för Moderata Samlingspartiet i 

Göteborg för räkenskapsåret 2014. 

Styrelsens ansvar 

28


Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande förbundets vinst eller 

förlust, och det är styrelsen som har ansvaret för förvaltningen enligt lagen om ekonomiska 

föreningar. 

Revisorns ansvar 

Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande förbundets 

vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god 

revisionssed i Sverige. 

Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande förbundets vinst 

eller förlust har vi granskat om förslaget är förenligt med lagen om ekonomiska föreningar. 

Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen 

granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i föreningen för att kunna bedöma om någon 

styrelseledamot är ersättningsskyldig mot föreningen. Vi har även granskat om någon 

styrelseledamot på annat sätt har handlat i strid med lagen om ekonomiska föreningar, 

årsredovisningslagen eller föreningens stadgar. 

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra 

uttalanden. 

Uttalanden 

Vi tillstyrker att förbundsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och 

beviljar styrelsens ledamöter ansvarsfrihet för räkenskapsåret. 

Göteborg den 5 maj 2015 

Peter Önnheim 

Auktoriserad revisor 

Claes-Göran Lans 

Verksamhetsrevisor 

29


Redovisning av 2014 års bifallna propositioner 

Proposition 1 ang. Medlemsavgiften för år 2016 

Utan debatt beslutar förbundsstämman, i enlighet med utskottets förslag, 

att fastställa medlemsavgiften för år 2016 till 200 kronor för enskilda medlemmar, 

att fastställa medlemsavgiften för år 2016 till 300 kronor för makar/sammanboende, samt 

att fastställa avgiften för nymedlemskap för år 2016 till 100 kronor 

Åtgärd: Propositionens förslag efterföljs under 2016. 

30


Redovisning av 2014 års bifallna motioner 

Motion 4 ang. Renovera eller bygg nytt Frölunda Sjukhus och Lundby Sjukhus. 

Johan Fält, David Josefsson, Johnny Bröndt och Lisbeth Sundén Andersson deltar i debatten. Johan 

Fält yrkar bifall till motionen i sin helhet, dvs. i enlighet med utskottets förslag. David Josefsson yrkar 

på att bifalla att-sats 1 samt att anse att-satserna 2 och 3 besvarade, dvs. förbundsstyrelsens 

ursprungliga förslag till utskottet. 

Lisbeth Sundén Andersson yrkar bifall till att-satserna 1 och 2 samt att anse att-sats 3 besvarad. 

Stämmoordföranden frågar stämman om beslut om att-satserna kan tas var för sig. 

Förbundsstämman bifaller förslaget. I och med detta föreligger ingen orsak att fastställa vilket 

alternativ som ska ställas mot huvudalternativet, dvs. utskottets förslag. Skilda meningar föreligger 

och stämmoordföranden ställer proposition på de respektive förslagen. 

Efter votering beslutar förbundsstämman, 

att bifalla att-sats 1, 

att bifalla att-sats 2, samt 

att anse att-sats 3 besvarad. 

Åtgärd: Motionen är tillsänd den moderata regionfullmäktigegruppen för vidare hantering. 

Motion 5 ang. Att hindra nedläggning av de särskilda äldreboendena mm. 

Bengt Mollstedt, Ann-Gret Dahllöf och Lisbeth Boëthius deltar i debatten. 

Bengt Mollstedt yrkar bifall till att-sats 2 och 4. 

Skilda meningar föreligger och stämmoordföranden ställer proposition på utskottets förslag och 

Bengt Mollstedts förslag. Efter votering beslutar förbundsstämman, i enlighet med utskottets förslag, 

att bifalla att-satserna 1, 3 och 5, samt 

att avslå satserna 2 och 4. 

Åtgärd: Stämman beslöt att bifalla att-satserna 1,3 och 5. 

Den första att-satsen handlade om att hindra nedläggningen av de särskilda boendena i kommunen 

samt platsminskningen inom korttidsboendena. 

Den tredje att-satsen innebar att sjukvården skulle påverkas så att läkemedelsberättelser följer med 

patienten vid utskrivning från vårdenhet. 

Den femte att-satsen innebar att LOV skulle införas i Göteborg. 

Moderaterna i kommunstyrelsen brukar med jämna mellan rum ta tillfället i akt att föreslå att Lagen 

om Valfrihet, (LOV) ska införas. Hittills har våra förslag om att införa valfrihetssystem i enlighet med 

LOV:en alltid röstats ner i kommunen. I april väcktes ännu ett förslag av Moderaterna, om att vidta 

åtgärder för att införa LOV:en med början inom hemtjänsten. Ärendet är bordlagt till den 13 maj. 

Att hindra nedläggningen av de särskilda boendena är svårt utan att ha majoritet för sina beslut, men 

eftersom frågan är angelägen så hade vi med den såväl i budgetförslaget för Göteborgs stad 2015, 

som i vårt valmanifest i samband med valet. 

31


Därutöver har Maria Rydén debatterat frågan i kommunfullmäktige genom interpellation både i maj - 

14, om den växande kön till äldreboende och i februari -15, om den rekordlånga kön till 

äldreboende. 

Moderaterna i kommunstyrelsen har även tagit ett större grepp om äldreomsorgsfrågan. Tillsammans 

med (FP) och (KD) har ett initiativ tagits med förslaget att kommunstyrelsen tillsätter en politisk 

styrgrupp för äldreomsorgen. Förslaget innebär att gruppen särskilt ska arbeta med äldres boende, 

valfrihet och integritetsfrågor. Kommunstyrelsen har bordlagt frågan till den 27 maj. 

När det gäller frågan om läkemedelsberättelser som bör följa med patient så är det en information 

som bör finnas i patientens samlade vårddokumentation. Frågan ingår i arbetet som en del av 

Framtidens Vårdinformationsmiljö. 

Motion 6 ang. Vårdval MVC 

Pontus Båth, David Josefsson och Johan Fält deltar i debatten. 

Pontus Båth yrkar bifall till motionen. 

Pontus Båth yrkar på att följande tillägg görs till motionen: 

”att den moderata regiongruppen driver frågan om att införa MVC i primärvården.” 

David Josefsson yrkar bifall till förbundsstyrelsens och utskottets förslag. 

Skilda meningar föreligger och stämmoordföranden ställer proposition på de båda. 

Efter votering beslutar stämman, i enlighet med yrkandet från Pontus Båth, 

att bifalla motionen. 

Därefter beslutar stämman 

att bifalla det föreliggande tilläggsyrkandet. 

Åtgärd: Motionen har tillsänts den moderata regionfullmäktigegruppen för vidare hantering. 

Motion 7 ang. Pedagogiska måltider på äldreboenden 

Maria Rydén, Marie-Louise Hänel Sandström och Hannes Vedin deltar i debatten. 

Maria Rydén och Marie-Louise Hänel Sandström yrkar bifall till utskottets förslag. 

Förbundsstämman beslutar, i enlighet med utskottets förslag, 


Åtgärd: Motionen har tillsänts den moderata kommunfullmäktigegruppen för vidare hantering. 

Motionen har inte föranlett någon aktivitet vid riksdagen. 

Motion 8 ang. Att vara utlämnad på Apotek (bilaga 16) 

Henrik Sjöstrand, Marie-Louise Hänel Sandström, Andreas Nilsson, David Josefsson, Cecilia 

Magnusson och Jesper Vestlund deltar i debatten. 

Andreas Nilsson förtydligar att utskottet endast valt att behandla två av de tre att satserna i motionen 

då den första om ”att bifalla motionen” ansetts vara redundant och därför strukits. 

Marie-Louise Hänel Sandström yrkar på att att-sats 1 besvaras samt bifall till att-sats 2. 

32


Skilda meningar föreligger och stämmoordföranden ställer därför proposition på utskottets förslag 

och Marie-Louise Hänel Sandströms förslag. Förbundsstämman beslutar, i enlighet med utskottets 

förslag, 

att avslå sats 1, samt 

att bifalla att-sats 2. 

Åtgärd: Motionen har tillsänts den moderata regionfullmäktige- och riksdagsgruppen för vidare 

hantering. 

Motion 11 ang. Att öka antalet utbildningsplatser på djursjukskötarutbildningen 

Maria Rydén föredrar motionen. Därefter beslutar förbundsstämman, i enlighet med utskottets 

förslag, 


Åtgärd: Motionen har tillsänts den moderata riksdagsgruppen för vidare hantering. 

Motion 12 ang. Stärk möjligheten till skattefria bidrag till sportverksamhet, kulturliv och 

vetenskap 

Motionären Daniel Sziranyi presenterar motionen och meddelar att man under utskottsarbetet jämkat 

ett förslag om att istället sätta beloppsgränsen till ett halvt prisbasbelopp istället för summan 15 000 

kronor. Han poängterar även att en att-sats fallit bort i stämmohandlingarna, varför ett 

ersättningsblad dukats (bilaga 53). Med detta klarläggande beslutar förbundsstämman, i enlighet med 

utskottets förslag, 



Motion 19 ang. Underlätta sjuklöneansvaret för små företag 

Christina Löwenström, Lars Hjälmered, Ulf Nilsson, Cecilia Magnusson, Raymond Ask och Stefan 

Olinder deltar i debatten. 

Cecilia Magnusson och Raymond Ask yrkar på att motionen ska anses vara besvarad, i enlighet med 

förbundsstyrelsens ursprungliga förslag. 

Då skilda meningar föreligger ställer stämmoordföranden proposition på de båda yrkandena med 

utskottets förslag som huvudförslag. 

Efter votering beslutar förbundsstämman, i enlighet med utskottets förslag, 



Motion 20 ang. Bättre parkeringsmöjligheter i Göteborg 

Marie-Louise Hänel Sandström deltar i debatten och yrkar bifall till motionen med förbundsstyrelsens 

föreslagna tillägg (bilaga 30). 

Förbundsstämman beslutar, i enlighet med utskottets förslag: 


33


Åtgärd: Alliansen hade i budgetförslaget för 2015 ett uppdrag om att ta fram en ny parkeringsstrategi 

där parkeringsmöjligheterna värnas i enlighet med motionens intentioner. 

Motion 28 ang. Hårdare straff för upprepade mindre brott 

Anita Carlstedt deltar i debatten och yrkar bifall till motionen. Då detta yrkande är detsamma som 

utskottets föreligger ej skilda meningar. 

Förbundsstämman beslutar, i enlighet med utskottets förslag, 



Motion 34 ang. Nomineringsprocessen 

Axel Josefson yrkar på att motionen ska anses vara besvarad, i enlighet med förbundsstyrelsens 

ursprungliga yrkande. 

Rustan Hälleby yrkar på att motionen ska bifallas, i enlighet med utskottets förslag. 

Skilda meningar föreligger och stämmoordföranden ställer proposition på förslagen, med utskottets 

förslag som huvudförslag. 

Efter votering och rösträkning, med röstetalen 84 för utskottets förslag och 52 för Axel Josefsons 

förslag, beslutar förbundsstämman, i enlighet med utskottets förslag, 


Åtgärd: Förbundsstyrelsen tillsatte 20 oktober en gruppledare vilken gavs fria tyglar att utvärdera 

processen och komma med förslag på hur nomineringsprocessen kan förbättras. Uppdraget 

återredovisades till förbundsstyrelsen vid dess möte 20 april. 

34


Kommunfullmäktige 

Motioner 2014 

2014-05-23 

Motion av Maria Rydén (M), Martin Wannholt (M) och Hampus Magnusson (M) om att främja 

motionerande utifrån stadsbyggnads- och trygghetsperspektiv med syfte att stärka folkhälsan. 

Motionen bifölls av fullmäktige 2015-03-10. 

Interpellationer 2014 

2014-02-06 

Interpellation av Emilie Lotterberg (M) till kommunstyrelsens ordförande gällande vallöfte om att högst 

fem barn per personal i förskolan i alla tio nya stadsdelar samt att ingen ska behöva vänta på ett 

erbjudande om plats längre än fyra månader. 

2014-02-27 

Interpellation av Kristina Tharing (M) till kommunstyrelsens ordförande om förstelärares 

arbetssituation i Göteborg. 

2014-05-08 

Interpellation av Hampus Magnusson (M) till ordföranden i sociala resursnämnden om 

svartklubbsverksamhet i Göteborg. 

2014-06-05 

Interpellation av Maria Rydén (M) till kommunstyrelsens ordförande om trakasserier och kränkningar 

bland medarbetare. 

2014-06-05 

Interpellation av Maria Rydén (M) till kommunstyrelsens ordförande om den växande kön till 

äldreboende. 

2014-09-14 

Interpellation av Toni Orsulic (M) till kommunstyrelsens ordförande om fördelning av LSS-insatser 

mellan kvinnor och män. 

35


Regionfullmäktige 

Motioner 2014 

2014-02-11 

Inlämning av Magnus Palmströms och Anders G Högmarks motion Om inrättande av regionens 

innovationspris. 

2014-05-13 

Motion av David Josefsson och Lisbeth Sundén Andersson Om regiongemensam finansiering för 

ECMO-behandlingar. Motionen bifölls. 

36


Riksdagen 

Motioner 2014 

I riksdagen har följande motioner lagts av respektive ledamot. Susanna Haby och Abdirizak Waberi 

var endast verksamma under del av 2014. Lisbeth Sundén Andersson valdes in för första gången 

under valet 2014. 

Lars Hjälmered 

2014/15:1763 Entreprenörskap inom högskolan - Drivhuset Utbildningsutskottet av Lars Hjälmered 

(M) 

2014/15:1784 Ung företagsamhet Utbildningsutskottet av Lars Hjälmered (M) 

2014/15:1762 Grön gräddfil för näringslivet Miljö- och jordbruksutskottet av Lars Hjälmered (M) 

2014/15:1761 Bättre skola Utbildningsutskottet av Lars Hjälmered (M) 

2014/15:1759 Gårdsförsäljning av alkoholdrycker Socialutskottet av Lars Hjälmered (M) 

2014/15:1758 Ökad trygghet och minskad brottslighet Justitieutskottet av Lars Hjälmered (M) 

2014/15:1756 Enklare regler för arbets- och uppehållstillstånd för medföljande till studenter och 

forskare Socialförsäkringsutskottet av Lars Hjälmered (M) 

2014/15:2579 Illegal handel med cigaretter Socialutskottet av Jan R Andersson och Lars Hjälmered 

(M) 

2014/15:1757 Ökat bostadsbyggande Civilutskottet av Lars Hjälmered (M) 

2014/15:1755 Nya migrationsregler som underlättar företagande och investeringar 

Socialförsäkringsutskottet av Lars Hjälmered (M) 

2014/15:1760 Valfrihet inom hemtjänst och äldreboende Socialutskottet av Lars Hjälmered (M) 

2014/15:2317 Utgiftsområde 22 Kommunikationer Trafikutskottet av Lars Hjälmered m.fl. (M, C, FP, 

KD) 

2014/15:2318 Hållbara och pålitliga kommunikationer i hela landet Trafikutskottet av Lars Hjälmered 

m.fl. (M) 


2014/15:1386 Preskriptionstiden på bankfordringar Civilutskottet av Cecilia Magnusson och Ulf Berg 

(M) 

2014/15:2306 En översyn av räntan på skadestånd Civilutskottet av Ulf Berg och Cecilia Magnusson 

(M) 

2014/15:1381 Tvångsbeskattning av svensk-eritreaner Justitieutskottet av Cecilia Magnusson (M) 

2014/15:1380 Nationellt centrum för språkutbildning Utbildningsutskottet av Cecilia Magnusson (M) 

2014/15:1385 Förbättrad rehabilitering av unga brottslingar Justitieutskottet av Cecilia Magnusson 

(M) 

2014/15:1384 Brandskyddet av kulturarvet Kulturutskottet av Cecilia Magnusson (M) 

37


2014/15:1379 Skapande skola Kulturutskottet av Cecilia Magnusson (M) 

2014/15:1383 Spelberoende Socialutskottet av Cecilia Magnusson (M) 

2014/15:1382 Kulturella och kreativa näringar Näringsutskottet av Cecilia Magnusson (M) 

2014/15:2884 En oberoende instans som objektivt granskar medicinska intyg Socialutskottet av Finn 

Bengtsson och Cecilia Magnusson (M) 

2014/15:2451 Frigivande av Dawit Isaak Utrikesutskottet av Cecilia Magnusson m.fl. (M, V, FP, KD, 

C) 

2014/15:2417 En oberoende instans som objektivt granskar medicinska intyg Socialutskottet av Finn 

Bengtsson och Cecilia Magnusson (M) 

2014/15:1986 Friluftslivet Miljö- och jordbruksutskottet av Cecilia Magnusson och Saila Quicklund 

(M) 

2014/15:1378 Rättvisare momsvillkor för kultur- och friluftssektorn Skatteutskottet av Cecilia 

Magnusson och Ellen Juntti (M) 

2014/15:2358 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Kulturutskottet av Per Bill m.fl. 

(M, C, FP, KD) 

2014/15:2594 Förbättra läkemedelspolicyn Socialutskottet av Finn Bengtsson m.fl. (M) 

Hans Rothenberg 

2014/15:1855 Den skandinaviska åttamiljonersstaden Trafikutskottet av Hans Rothenberg m.fl. (M) 

2014/15:2658 Ersättningsmodeller i sjukvården Socialutskottet av Finn Bengtsson m.fl. (M) 

2014/15:1853 Systembolagets inköpsprinciper Socialutskottet av Hans Rothenberg och Finn 

Bengtsson (M) 

2014/15:2363 Utvecklat investeraravdrag Skatteutskottet av Hans Rothenberg (M) 

2014/15:1854 Främjande av hållbarhets- och kvalitetsdimensioner Skatteutskottet av Hans 

Rothenberg och Finn Bengtsson (M) 

2014/15:1850 En politik för jobb och företagande Näringsutskottet av Hans Rothenberg m.fl. (M) 

2014/15:1849 En maritim strategi för fler jobb och nya affärsmöjligheter Näringsutskottet av Catharina 

Elmsäter-Svärd m.fl. (M) 

2014/15:1848 Förstärkt satsning på kreativa näringar Näringsutskottet av Catharina Elmsäter-Svärd 

m.fl. (M) 

2014/15:2402 Äganderätten Civilutskottet av Finn Bengtsson och Hans Rothenberg (M) 

2014/15:1852 En särskild barnbalk Civilutskottet av Hans Rothenberg och Ulrika Karlsson i Uppsala 

(M) 

2014/15:2364 Översyn av lagen om anställningsskydd Arbetsmarknadsutskottet Hans Rothenberg 

(M) 

2014/15:2346 Utvecklat stöd till företagshälsovården Arbetsmarknadsutskottet Finn Bengtsson m.fl. 

(M) 

38


2014/15:1851 Konkurrensutsättning av Arbetsförmedlingen Arbetsmarknadsutskottet Hans 

Rothenberg och Lars-Arne Staxäng (M) 

2014/15:1402 Svenskt medlemskap i Nato Utrikesutskottet Maria Plass och Hans Rothenberg (M) 

2014/15:1467 Gemensamma europeiska folkbokföringsregler Skatteutskottet Margareta Cederfelt 

och Hans Rothenberg (M) 

2014/15:1409 Konkurrens på lika villkor inom välfärden Finansutskottet av Hans Rothenberg (M) 

2014/15:1408 Strategi för utveckling av företag inom välfärdssektorn Finansutskottet av Hans 

Rothenberg (M) 

2014/15:1407 Egenanställning som en del av den svenska arbetsmarknadspolitiken 

Arbetsmarknadsutskottet av Hans Rothenberg och Maria Plass (M) 

2014/15:973 Sveriges hållning till Taiwan (Republiken Kina) Utrikesutskottet av Hans Rothenberg (M) 

2014/15:843 Bluffakturor Justitieutskottet av Lars-Arne Staxäng m.fl. (M) 

2014/15:387 Tv-avgiften Kulturutskottet av Hans Rothenberg (M) 

2014/15:386 Egenanställning och mikrolångivning Arbetsmarknadsutskottet av Hans Rothenberg och 

Maria Plass (M) 

Lisbeth Sundén Andersson 

2014/15:1600 Natomedlemskap av Lisbeth Sundén Andersson (M) 

2014/15:635 Reglering av läkarnas arbetstid och arbetsförhållanden av Lisbeth Sundén Andersson 

(M) 

2014/15:634 Redovisa skatt på lönebesked av Lisbeth Sundén Andersson (M) 

2014/15:339 Bomskatt vid inresa till Sverige av Lisbeth Sundén Andersson (M) 

Susanna Haby 

2013/14:MJ384 Tobaksprodukter som skräpar ned av Henrik Ripa och Susanna Haby (M) 

Abdirizak Waberi 

2013/14:So621 Fler organdonationer med nya rutiner av Finn Bengtsson m.fl. (M) 

2013/14:Sf395 Utveckla utbildningar som stöder etablering av företag som drivs av återvandrare av 

Abdirizak Waberi (M) 

39


Interpellationer 2014 

Lars Hjälmered 

2014/15:11 Flygplatsernas betydelse för tillgänglighet, jobb och tillväxt i Sverige av Lars Hjälmered 

(M) 

2014/15:103 Effekterna av att stoppa Förbifart Stockholm av Lars Hjälmered (M) 


2014/15:120 Fri entré på statliga museer av Cecilia Magnusson (M) 

2014/15:163 MU-avtalet av Cecilia Magnusson (M) 

Hans Rothenberg 

2014/15:145 Effekterna av ändrad inriktning för Fouriertransform AB av Hans Rothenberg (M) 

40


Proposition 1 

Proposition om ny förbundsorganisation i Västra Götaland 

Inledning 

Tillsammans med Skåne är Västra Götaland landets nyaste länsbildning. Sedan 1998 utgör Västra 

Götaland både län och region. Länet är Sveriges näst största med en befolkning på 1,6 miljoner 

människor. 

Sedan denna länsreform har diskussioner förts och åtgärder efterhand vidtagits, för att utveckla 

Moderaternas partiorganisation i området, samt för att stärka samverkan mellan de i regionen 

ingående förbunden. Vi har etablerat en övergripande struktur inom vilken viss gemensam 

verksamhet hanteras. Så har valrörelserna 2006, 2010 och 2014 i vissa delar genomförts gemensamt 

och nomineringsprocesserna till regionen har i ökande grad samordnats mellan förbunden. 

Samtidigt har vi sett att den befintliga organisationsformen inte är optimal. En mer renodlad 

länsorganisation skulle i flera olika avseenden ge väsentliga vinster för Moderaterna i Västra 

Götaland. Valet 2018 kommer att genomföras i en ny valkretsindelning. Riksdags- och 

regionvalkretsarna, tillika förbunden, Bohuslän, Norra Älvsborg försvinner i sin nuvarande form. 

Riksdags- och regionvalkretsen, tillika förbundet, Södra Älvsborg påverkas också i och med att två 

nya kommuner tillförs. En omstrukturering är därför nödvändig, då två förbund måste avvecklas och 

två helt nya förbund ska skapas. Det är således ett bra tillfälle att ta ett större och mer medvetet 

grepp för att åstadkomma något bättre, vassare och starkare än tidigare, när nu ändå stora 

omstruktureringar ska ske. 

Ny riksdagsoch regionvalkretsindelning 

Riksdags- och regionvalkretsindelning före 2018 års val. 

fr.o.m. 2018 års val. 

Riksdags- och regionvalkretsindelning 

Riksdags- och regionvalkretsindelningen innebär att Bohuslän och Norra Älvsborg förändras i 

grunden. Södra Älvsborg utökas med kommunerna Herrljunga och Vårgårda. Göteborg och 

Skaraborg förblir oförändrade jämfört med tidigare indelning. De nya riksdagsoch 

regionvalkretsarna kommer att heta Västra Götalands Norra, Västra, Södra, Östra samt Göteborg. 

Förutsättningarna för samgåendet är avvecklande av de nuvarande förbundsorganisationerna samt 

den hittillsvarande samarbetsorganisationen MVG. 

Efter att ha diskuterat förändringarna på förbundsråd och konferenser i samtliga förbund under 2013- 

2015 och givit föreningarnas representanter möjligheter att diskutera förslagen, har 

förbundsledningarna kommit fram till att en gemensam proposition nu kan läggas fram för beslut. 

Ytterligare hänvisning 

I materialet ”Sammanslagning av förbund i Västra Götaland”, bilaga 1 till denna proposition, återfinns 

en bakgrundsbeskrivning och andra överväganden vilka framkommit under förankringsprocessen. 

Bilaga 2 till denna proposition, Styrdokument för Moderaterna i Västra Götaland, är ett förslag till 

arbetsordning, vilket förväntas antas på den första stämman med det nya förbundet den 12 

september 2015. 

Som bilaga 3 till denna proposition finns en text i vilken en utförligare beskrivning ges över hur 

omvandlingen från förbund till krets kan se ut för Moderata Samlingspartiet i Göteborg. 

Förbundsstyrelsen föreslår stämman 

41


att 

att 

att 

att 

att 

att 

att 

att 

att 

Moderata Samlingspartiet i Göteborg, 857200-7543, fr.o.m. 2016-01-01 antar 

Normalstadgar för krets i Moderata Samlingspartiet, med undantag för de avvikelser 

som stipuleras nedan, samt 

de tillgångar, skulder och fonderingar som finns i förbundet 2016-01-01 överförs till 

den nya kretsen, samt 

etablera ett gemensamt Moderat länsförbund inom Västra Götalands län, i vilket 

kretsen Moderata Samlingspartiet i Göteborg, 857200-7543, ingår, fr.o.m. 2016-01-01, 

samt 

utse två representanter till en valberedning till den nya förbundsstyrelsen, samt 

överlåta till kretsårsmötet 2016 att fastställa förbundets resultat- och balansräkning för 

räkenskapsåret 2015 och styrelsens förslag till disposition av resultatet, samt 

överlåta till kretsårsmötet 2016 att fastställa om förbundsstyrelsen som styrt förbundet 

under verksamhetsåret 2015 kan beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret, samt 

de utnämningar förbundsstämman idag gjort ska gälla även i den nya kretsen, till dess 

kretsårsmötet beslutar annorlunda, samt 

intill kretsårsmötet 2016 frångå principerna i §5 i stadgarna gällande självskrivna 

ledamöter i kretsstyrelsen och hemställa hos förbundsstyrelsen i Moderaterna i Västra 

Götaland, när denna tillträtt, att godkänna detta, samt 

kretsårsmötet 2016 skall anordnas enligt alternativ B i stadgarna, dvs. genom 

ombudsförfarande. 

42


Bilaga 1 till proposition om ny förbundsorganisation 

Ny förbundsorganisation i Västra Götaland 

Inledning 

Tillsammans med Skåne är Västra Götaland landets nyaste länsbildning. Sedan 1998 utgör Västra 

Götaland både län och region. Länet är Sveriges näst största med en be-folkning på 1,6 miljoner 

människor. 

Sedan denna länsreform har diskussioner förts och åtgärder efterhand vidtagits för att utveckla 

Moderaternas partiorganisation i området samt för att stärka samverkan mellan de i regionen 

ingående förbunden. Vi har etablerat en övergripande struktur inom vilken viss gemensam 

verksamhet hanteras. Så har valrörelserna 2006, 2010 och 2014 i vissa delar genomförts gemensamt 

och nomineringsprocesserna till regionen har i ökande grad samordnats mellan förbunden. 

Samtidigt har vi sett att den befintliga organisationsformen inte är optimal. En mer renodlad 

länsorganisation skulle i flera olika avseenden ge väsentliga vinster för Moderaterna i Västra 

Götaland. 

Valet 2018 kommer att genomföras i en ny riksdagsoch regionvalkretsindelning. Riks-dags- och 

regionvalkretsarna, tillika förbunden, Bohuslän, Norra Älvsborg och Södra Älvsborg försvinner i sin 

nuvarande form. En omstrukturering är därför nödvändig, men också ett tillfälle att ta ett större och 

mer medvetet grepp för att åstadkomma något bättre, vassare och starkare än tidigare. 

Förbundets funktion är att underlätta och stötta arbete i föreningarna för medlemmar och 

förtroendevalda, så att Moderaterna åtnjuter ett så stort väljarförtroende som möjligt. Det är dessa 

vinster och ambitioner som detta dokument beskriver. Här finns potential att forma ett av Sveriges 

främsta M-förbund. 

43


Ny riksdagsoch regionvalkretsindelning 

1 - RIKSDAGS- OCH REGIONVALKRETSINDELNING 

FÖRE 2018 ÅRS VAL. 

2 - RIKSDAGS- OCH REGIONVALKRETSINDELNING 

EFTER 2018 ÅRS VAL. 

Riksdags- och regionvalkretsfördelningen innebär att Bohuslän (Västra Götalands läns västra) och 

Norra Älvsborg (Västra Götalands läns norra) förändras i grunden. Södra Älvsborg (Västra Götalands 

läns södra) utökas med kommunerna Herrljunga och Vår-gårda. Göteborg och Skaraborg förblir 

oförändrade jämfört med tidigare indelning. 

Syften 

Starkare grundorganisation 

Traditionellt är förbundsorganisationen svagt bemannad i mellanvalsperioder för att se-dan 

momentant förstärkas inför och under valrörelser. Vart fjärde år uppfinns nya hjul för hur 

organisationen ska hantera den största kraftmätningen under fyraårsperioden. Att rekrytera personal 

med rätt kompetens för kortare anställningar är ofta svårt. Samordning av resurserna skulle istället ge 

utrymme för att över tid upprätthålla vitala funktioner och tjänster samt minska skillnaderna mellan 

grund- och valorganisationen. 

Möta nya behov 

En samordning ger utrymme för att bedriva en effektivare verksamhet, som de nuvarande förbunden 

inte alltid förmår att prestera var och en för sig, men som efterfrågas av nya generationer moderater. 

Ett exempel på sådan verksamhet är kvalificerad vidareutbildning av förtroendemän. Ett annat är 

medvetet arbete med information på nätet. 

Utveckling av personal och förmågor 

Flera av förbundens kontor är huvudsakligen enmansarbetsplatser, vilka inte alltid är stimulerande 

och utvecklande. Arbetet är diversifierat istället för specialiserat. En samordning medger möjligheter 

för organisationen att utveckla graden av specialisering och bättre tillhandahålla efterfrågade 

kompetenser. Det innebär att föreningarna kan påräkna ett förbättrat och mer kraftfullt stöd från en 

mer professionell tjänstemannaorganisation. 

Samordning frigör resurser 

Tillsammans besitter de fem förbunden årliga intäkter om dryga tio miljoner kronor i parti-stöd från 

regionen. Dessa kan i högre grad kunna omsättas i kvalitativ och utvecklande verksamhet för 

44


organisationen. Mycket av det arbetet sker idag parallellt på fem olika platser. En samordning skulle 

medföra en effektivisering. 

Riktlinjer 

Att omforma en organisations strukturer är en känslig process. Det finns uppenbara för-delar med att 

sammanföra de västsvenska förbunden till ett. Men det finns också styrkor med den befintliga 

organisationen. Dessa ska tillvaratas! 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Organisationen ska vara så decentraliserad att den befinner sig nära medlemmarna. 

Föreningsstrukturen kommer ej att påverkas av denna omorganisation. Exempelvis övertar 

Göteborgskretsen de frågor som Göteborgsförbundet idag hanterar, med mindre undantag. 

Val vinns lokalt. En gemensam understödsorganisation ska därför dimensioneras och inriktas 

mot att stödja den lokala partiorganisationen. Kampanjarbetet ska förstärkas och utvecklas. 

De förmågor, som den gemensamma förbundsorganisationen ska utveckla och upprätthålla, 

ska huvudsakligen utgå från föreningarnas och de förtroendevaldas behov. 

Den gemensamma förbundsorganisationen ska finansieras med partistödet från regionen. De 

primärkommunala partistöden ska, förutom den del som enligt fyra-årsavtalet betalas till RO 

(f.n. 10 %), behållas i kommunkretsar och -föreningar för den lokala verksamheten. 

Nomineringsarbetet ska bedrivas inom riksdagsoch regionvalkretsarna på mot-svarande 

sätt som nu, men utifrån den nya indelningen. Rekryterings- och nomineringskommittéer ska 

även framledes väljas och verka på en delregional nivå. 

Samverkansorgan för det lokalpolitiska arbetet ska även efter en omorganisation 

upprätthållas inom de nya valkretsarna. 

Det nya förbundet kommer, utöver partiets normalstadga för förbund, att ha ett styrdokument 

som grund för verksamheten. Den konstituerande förbundsstämman antar detta 

styrdokument. Förbundsstyrelsen reviderar årligen styrdokumentet i syfte att bibehålla 

aktualiteten. 

Förbunden utser två representanter vardera ur den gamla förbundsstrukturen till en 

valberedning till den nya förbundsstyrelsen. Detta sker vid respektive upplösande stämma. 

Chefombudsmannen ansvarar för sammankallande av denna grupp, som då utgörs av 11 

personer (10 valda från stämmorna samt chefombudsmannen). 

En god kontakt och bra samarbete med MUF, MQ och MSS är av största vikt för att förankra 

förbundsstyrelsens arbete i alla led. Hur detta ska te sig blir en fråga för den nya 

förbundsstyrelsen att, tillsammans med berörda parter, diskutera. 

Funktioner i ett gemensamt förbundskansli 

För att Moderaterna ska kunna vara Sveriges bästa parti krävs det att det finns en partiorganisation 

som kan bistå med bästa möjliga hjälp till förtroendevalda och föreningar. Här finns stor potential för 

förbättring. 

Idag faller alla de funktioner som måste fyllas inom varje förbund på en enskild ombudsman. I vissa 

fall finns biträden till denne som hjälp med avlastning, men huvudproblematiken kvarstår. En stor 

vinst i samordningen är en ökad möjlighet att erbjuda förtroendevalda och föreningar bättre och 

vassare stöd. Istället för att vända sig till en ombudsman med samtliga frågeställningar finns 

funktionsspecifika tjänstemän som kan erbjuda bättre stöd, samtidigt som övrig verksamhet i 

förbundet inte avstannar. 

Förbundskanslierna levererar idag ett flertal funktioner. I en framtida organisation finns det anledning 

att beakta följande block: ledning, organisation, politikutveckling, rekrytering och 

kompetensutveckling samt kommunikation. 

Ledning 

45


Ledningen utgörs av cheftjänstemannen. I funktionen ingår, bland annat, personalansvar, 

övergripande verksamhetsansvar, konfliktlösning, kontakt med förbundsstyrelsen, kontakt med 

partiet centralt, osv. 

Organisation 

Denna funktion ska leverera stöd till förtroendevalda och föreningar i organisatoriska frågor, såsom 

ekonomi, stadgefrågor, årsmöteskallelser, stämmohandlingar, motioner, propositioner osv. 

Rekrytering och kompetensutveckling 

Rekrytering innebär inte enkom nyrekrytering av medlemmar, även om det är en viktig komponent. 

Det handlar också om att rekrytera individer som lämpar sig och vill ta ledande positioner i vårt parti. 

För att vi ska uppfattas som Sveriges bästa parti måste vi ha de bästa företrädarna. 

Olika medlemmar behöver olika mycket information och utbildning. Exempelvis behöver en ny 

medlem vissa basala kunskaper om partiet och organisationen, medan ett kommunalråd måste 

erbjudas en annan sorts utveckling. Kompetensutveckling handlar om att identifiera vilket 

utbildningsbehov en viss medlemskategori behöver, och tillse att behovet fylls. En ny 

förbundsorganisation möjliggör för stora fördelar i just kompetensutvecklingen, eftersom 

samordningen över riksdagsoch regionvalkretsar öppnar för nya möjligheter. 

Politikutveckling 

Att bereda möjligheter för politikutveckling är en av förbundsorganisationens fundamentala 

funktioner. En ny förbundsorganisation bör ha en tjänsteman avdelad till att stötta förtroendevalda 

och föreningar över tiden i detta arbete. 

Då mandatperioden består av olika skeden kan denna funktion vävas in i andra då den inte 

efterfrågas i samma utsträckning. 

Kommunikation 

Kommunikationsfunktionen är den funktion vilken har störst utvecklingspotential idag. Antalet kanaler 

är i princip obegränsat, och utmaningen ligger i att hitta en kommunikativ profil som upplevs som 

relevant, intressant och sammanhängande för väljarna. Även här finns stora vinster att göra genom 

samordning över kommungränserna. Det skapar också möjlighet för en långsiktighet och mer 

genomtänkt kommunikation, vilket bidrar till att ge en bild av oss som ett modernt och strukturerat 

parti. 

Stämmoförfarande 

Stämma 

Stämma i det nya förbundet kommer inledningsvis att genomföras varje år. Stämman kan i framtiden 

besluta om annan periodicitet. 

Ombud 

Ombuden till den nya förbundsstämman, 220 st., kommer att fördelas enligt uddatalsmetoden med 

utgångspunkt från medlemstalet den 31 december varje år. Varje partiförening tillförsäkras minst ett 

ombud. 

Nomineringsstämmor 

Riksdags- och regionvalkretsvisa nomineringsstämmor till riksdag och region arrangeras i enlighet 

med Moderata Samlingspartiets stadgar. Antalet ombud på nomineringsstämmor kommer inför 

kommande mandatperiod att vara enligt nedanstående tabell. 

Riksdags- och regionvalkrets 

Antal ombud 

Västra Götalands Norra 90 

46


Västra Götalands Södra 80 

Västra Götalands Östra 100 

Västra Götalands Västra 110 

Göteborg 

150 samt kretsstyrelsens 

ordinarie ledamöter 

3 - OMBUD VID NOMINERINGSSTÄMMOR I RESPEKTIVE RIKSDAGS- OCH REGIONVALKRETS 

Denna ombudsfördelning bygger på hur det såg ut i respektive förbund under föregående 

mandatperiod. Antalet ombud regleras i stadgan, vilken anger att antalet ombud till 

nomineringsstämma för riksdagsval ska vara ”normalt cirka sex till tio procent av medlemsantalet”. 

Ekonomi 

Det nya förbundet erhåller regionbidraget och planerar sin verksamhet utifrån det. Det 

primärkommunala stödet stannar i respektive förening eller krets, vilket gör att större medel står till 

förfogande lokalt. Ytterligare överföringar blir föremål för förhandling mellan förbundet och respektive 

förening eller krets. Avgiften till riksorganisationen, enligt rådande fyraårsavtal 10 %, betalas av 

förening eller krets i respektive kommun. 

I förekommande fall finns det i de nuvarande förbunden ekonomiska tillgångar. Dessa kommer inte 

att föras upp till det nya förbundet. Istället kvarstannar dessa tillgångar i de organisationer som i och 

med avvecklandet får annan status. Dessa tillgångar förvaltas därefter av de kretsar och föreningar 

som tidigare utgjorde ett förbund inom de riksdagsoch regionvalkretsar som gällde före 2018 års 

val. Alternativt kan de nuvarande förbunden nollställa sin ekonomiska ställning vid datumet för 

upplösandet genom att återföra återstående medel till de kretsar och föreningar som utgör förbundet 

enligt den gamla strukturen. 

De nuvarande förbundens ekonomi visar att allt för liten del av förbundens intäkter går till verksamhet 

och val. Nedanstående tabell visar förbundens budgetar för 2015 och ger en klar bild av ett av 

incitamenten för den nya förbundsbildningen. Allt för mycket pengar går till att underhålla den inre 

organisationen. I Västra Götaland går endast en knapp tredje-del av pengarna till verksamhet och val 

i nuvarande organisationsform. 

47


Bohuslän Göteborg Norra Ä Södra Ä Skaraborg Summa 

Intäkter 

(regbidr, kom.partistöd, 

medlemsavg) 3 128 500 10 065 000 2 000 000 2 028 000 2 196 000 19 417 500 

Not. Kommunla partistödet exl de 

10% som RO fakturerar uppgår 

till 201 188 4 213 957 288 960 479 785 360 462 5 544 352 

Kostnader 

Organisation 

Lokaler -165 000 -2 230 000 -196 000 -303 000 -242 000 -3 136 000 

Administration -459 000 -1 162 000 -305 000 -232 000 -355 000 -2 513 000 

Löner -800 000 -2 968 000 -680 000 -845 000 -760 000 -6 053 000 

Stämmor/styrelse -257 000 -771 000 -195 000 -168 000 -180 000 -1 571 000 

Verksamhet 

Kampanj -90 000 -325 000 -30 000 -16 000 -84 000 -545 000 

Utbildning -405 000 -313 000 -350 000 -46 000 -86 000 -1 200 000 

Annonsering mm -18 000 -50 000 0 -10 000 0 -78 000 

MQ/MUF/Seniorer -200 000 -130 000 -160 000 -15 000 -70 000 -575 000 

Netto överskott val 935 688 6 329 957 309 000 872 785 779 462 9 226 892 

Val och verksamhet per år 1 447 500 2 934 000 849 000 480 000 659 000 6 369 500 

Verksamhetseffekt 46% 29% 38% 24% 30% 32,80% 

4 - FÖRBUNDENS BUDGET FÖR VERKSAMHETEN 2015 

Tidplan 

Datum Händelse Beslut 

2015 

Januari Styrelsemöten i respektive förbund Styrelserna fastställer preliminärt 

beslutsunderlag 

Februari 

Fortsatt förankringsarbete i respektive 

förbund 

Mars Propositioner Styrelserna fastställer proposition 

om upplösande eller omvandlande 

av förbund. 

30 maj Förbundsstämma Ps Upplösande av förbund fr.o.m. 

2016-01-01 

30 maj Förbundsstämma Os Omvandling av förbund till krets 

48


30 maj Förbundsstämma O Upplösande av förbund fr.o.m. 

2016-01-01 

30 maj Förbundsstämma R Upplösande av förbund fr.o.m. 

2016-01-01 

30 maj Förbundsstämma Pn Upplösande av förbund fr.o.m. 

2016-01-01 

7 september Extra förbundsstämma Ps Bekräftande beslut om upplösande 

av förbund fr.o.m. 2016-01-01 

7 september Extra förbundsstämma O Bekräftande beslut om upplösande 


10 september Extra förbundsstämma R Bekräftande beslut om upplösande 


10 september Extra förbundsstämma Pn Bekräftande beslut om upplösande 


12 september Konstituerande förbundsstämma MVG Konstituerande av MVG som 

förbund i de riksdagsoch 

regionvalkretsar som deltar. 

Antagande av normalstadgar och 

styrdokument 

2016 

1 januari Ny organisationsstruktur gäller 

5 - TIDPLANEN FRAMÖVER FÖR AKTIVITETER OCH HÄNDELSER 

Hittillsvarande process 

Diskussionen om utveckling av organisationen för Moderaterna i Västra Götaland har förts ungefär 

lika länge som länet och regionen funnits. Nedan sammanfattas övergripande händelser och beslut 

som påverkat organisationen. 

1998 

Länet och regionen bildas. En samverkansstyrelse med två ledamöter från respektive förbund 

inrättas. Styrelsen ska bland annat besluta om partistödet från regionen samt bereda förslag till 

regionpolitiskt program. Ordförandeskapet roterar mellan förbunden och företrädare för Halland är 

adjungerade. 

2002 

Moderaterna led nederlag i valet. En nationell process inleds i syfte att utveckla 

organisationen och att anpassa den efter det nya, mer begränsande ekonomiska läget. Västra 

Götaland definieras som ett område där förutsättningar till högre grad av samordning finns. 

2003 

Samverkansstyrelsen utser en arbetsgrupp med uppdraget att lämna förslag på hur Moderaterna i 

Västsverige ska arbeta för att få en bättre organisation. Uppdraget överförs senare till 

partiombudsmännen. 

49


2004 

En första redovisning av ett grovt utkast för hur samordningen av de västsvenska för-bunden kan ske 

föreläggs styrelsen. Denna ger partiombudsmännen i uppdrag att inleda tjänstesamverkan och 

fortsätta översynen av organisationsstrukturen. 

2005 

Arbetsordningen kompletteras så att en för de fem förbunden gemensam nominerings-kommitté 

inrättas. Syftet är ”åstadkomma gynnsamma förutsättningar för att en representativ och allsidigt 

sammansatt regionfullmäktigegrupp kan väljas”. 

2006 

Ett förslag om att etablera ett gemensamt länsförbund förkastas av en majoritet av 

förbundsstyrelserna. Istället uppdras åt en ny arbetsgrupp att än en gång se över och fördjupa 

samarbetsformerna inom ramen för samverkan mellan förbunden. 

2007 

En ny arbetsordning antas, vilken bland annat föreskriver att en gemensam stämma ska hållas 

vartannat år. Stämman ska utse ordförande och vice ordförande för styrelsen. Ledamöterna utgörs 

alltjämt av förbundsordföranden och ytterligare en ledamot från respektive förbund, 

regionfullmäktigegruppens ordförande och vice ordförande samt en företrädare för VästKom. 

2008 

Den första MVG-stämman hålls i Skövde. De fem förbunden beslutar att upprätta och finansiera en 

gemensam, övergripande valorganisation. 

2009 

I valet till Europaparlamentet samordnas kampanjen kring en gemensam, västsvensk kandidat. 

Genomförande av medlemsprovval på nätet samordnas och genomförs. Södra Älvsborg beslutar att 

ej fullfölja sitt deltagande i den gemensamma valorganisationen 2010. 

2010 

Valrörelsen genomförs huvudsakligen som ett gemensamt projekt för fyra förbund. 

2011 

En ny arbetsordning slås fast av MVG-stämman. Den största förändringen rör styrelsen. En majoritet 

(sju) av styrelsens ledamöter utses hädanefter av stämman. Resterande sex är självskrivna; 

förbundsordförandena och gruppledaren i regionfullmäktige. 

2012 

Samtliga fem förbundsstyrelser beslutar att samordna 2014 års valrörelser i en gemen-sam 

organisation. MVG-styrelsen beslutar att inrätta en gemensam tjänst som informatör. 

2013 

Styrelsen ger chefombudsmannen i uppdrag att presentera ett direktiv till en utredning som ska ge 

underlag för hur förbundsorganisationen ska organiseras före 2018 års val. Stämman beslutar att 

nominera en gemensam, prioriterad kandidat till Europaparlamentet. För första gången sker de fem 

förbundens nomineringsstämmor samordnat i tid och rum på Svenska mässan i Göteborg. 

2014 

Styrelsen beslutar att uppdra åt chefombudsmannen att till 2015 års MVG- och förbundsstämmor 

presentera förslag till gemensamma nomineringsregler. Projektledare för genomförande av 

förbundens organisationsförändring utses och tidsplan fastställs. 


50


Styrelsen hemställer om genomförande av förbundssammanslagning hos partistyrelsen och utarbetar 

den metodik som ska ligga till grund för verkställandet. Partistyrelsen godkänner initiativet, och 

meddelar att man kommer besluta så som förbunden önskar då en formell förfrågan kommer. 

51



Styrdokument för Moderaterna i Västra Götaland 

1. Allmänt 

Förbundet Moderaterna i Västra Götaland är ett förbund inom Moderata Samlingspartiet. 

Förbundets stadga är Moderata Samlingspartiets normalstadga för förbund. 

Förbundsstämma arrangeras årligen i enlighet med föreskrifter i partiets stadga för förbund inom 

Moderata Samlingspartiet. 

Antalet ombud till förbundsstämma skall vara 220 samt att förbundsstyrelsens valda ledamöter har 

rösträtt på stämman. 

Förbundets partiombudsman leder det verkställande arbetet i förbundet och är tillika 

chefombudsman för Västra Götaland. 

Detta styrdokument ska årligen granskas och vid behov revideras av förbundsstyrelsen. 

2. Förbundsstyrelsen 

Förbundsstyrelsen ska bestå av 17 valda ledamöter. 

Till styrelsen rekryteras tre ledamöter från respektive riksdagsoch regionvalkrets. 

En av ledamöterna i styrelsen ska vara ordförande i Moderatkvinnornas nätverk (MQ) och föreslås av 

valberedningen. 

Minst en av ledamöterna ska vara företrädare för Moderata ungdomsförbundsdistrikten (MUF) och 

nomineras av dessa. 

Även en ersättare för vardera representanterna för MQ och MUF ska väljas och föreslås på samma 

sätt som de ordinarie ledamöterna. 

Valberedning till förbundsstyrelsen nomineras inom respektive riksdagsoch regionvalkrets, varvid en 

ledamot och en ersättare från varje riksdagsoch regionvalkrets ska väljas. 

MQ och MUF har också att nominera en representant med ersättare till valberedningen vardera. 

3. Styrelseledamöters ansvar för politikutveckling 

Ledamöter i förbundsstyrelsen, som representerar riksdagsoch regionvalkrets, har ansvar för 

politikutveckling och organisationsutveckling inom denna. I respektive riksdagsoch regionvalkrets 

ska regelbundna träffar hållas, där exempelvis riksdagsledamöter, regionfullmäktigeledamöter samt 

gruppledare och kommunalråd träffas i syfte att koordinera politikutvecklingen. Dessa träffar har som 

mål att utveckla politiken i riksdagsoch regionvalkretsen för att kunna ta politiska initiativ under 

mandatperioden. 

Under mandatperioden ska politiken utvecklas så att underlag för valprogram eller liknande föreligger 

i fastare form på våren före allmänna val. 

Tillsammans med förbundsstyrelsen, samt förbundets tjänstemän, ska aktiviteter initieras inom 

föreningsorganisationen i syfte att höja aktivitetsgraden i föreningarna. 

Tillsammans med förbundsstyrelse, samt förbundets tjänstemän, ska utbildningsbehov på lokal nivå 

kartläggas, i syfte att genomföra kompetenshöjning för föreningsfunktionärer samt politiska 

företrädare. 

4. Rekryterings- och nomineringsarbetet 

Stämmor sammankallas riksdagsoch regionvalkretsvis för att utse rekryterings- och 

nomineringskommittéer, i syfte att bibehålla lokalt beslutande över riksdagsoch regionvalkretsens 

företrädare. 

52


Endast ombud tillhörande en viss riksdagsoch regionvalkrets är röstberättigade i frågor om 

sammansättning av rekryterings- och nomineringskommittéer i berörd riksdagsoch regionvalkrets. 

Nomineringsstämmor arrangeras i samtliga riksdagsoch regionvalkretsar i enlighet med stadgans 

nomineringsregler. 

Invalda ordinarie ledamöter i förbundsstyrelsen har rösträtt på nomineringsstämma i den riksdagsoch 

regionvalkrets som vederbörande representerar. I Göteborg har ordinarie ledamöter i 

kretsstyrelsen rösträtt. 

Antalet ombud på nomineringsstämmor i respektive riksdagsoch regionvalkrets ska vara; Norra 

riksdagsoch regionvalkretsen 90 ombud, Västra riksdagsoch regionvalkretsen 110 ombud, 

Göteborgs riksdagsoch regionvalkrets 150 ombud samt kretsstyrelsens ordinarie ledamöter, Östra 

riksdagsoch regionvalkretsen 100 ombud och Södra riksdagsoch regionvalkretsen 80 ombud. 

Antalet ombud på respektive stämma ska justeras enligt vad stadgan föreskriver. 

Rekryterings- och nomineringsarbetet inom varje riksdagsoch regionvalkrets ska ske i enlighet med 

de regelverk som anges i Moderata Samlingspartiets stadga. 

På förbundsstämma för förbundet, år 1 efter val, väljs 5 personer att ingå i rekryteringskommitté för 

respektive riksdagsoch regionvalkrets. Namnförslag till dessa rekryteringskommittéuppdrag tas 

fram via förslag från respektive kommunkrets eller -förening inom Moderaterna i Västra Götaland. 

I enlighet med stadgan kan denna rekryteringskommitté ombildas till nomineringskommitté. 

Alternativt väljs en nomineringskommitté på förbundsstämman år 2 efter val. 

5. Ekonomiska medel 

Regionbidraget 2015 ska tillfalla innevarande förbund. 

Regionbidraget 2016 och framåt tillfaller Moderaterna i Västra Götaland. 

Föreningar och kretsar, som ingår i förbundet, står för kostnader enligt fyraårsavtalet med 

Riksorganisationen. 

Ytterligare överföringar mellan föreningar och kretsar till förbundet skall vara föremål för förhandling 

mellan förbundet och respektive förening eller krets. 

53



Från förbund till krets – Göteborgsförbundets nya utmaningar 

1. Bakgrund 

Under en längre tid har förbundssammanslagning av de moderata förbunden i Västra Götaland (Moderata 

Samlingspartiet i Göteborg, 857200-7543, Moderaterna i Gbg och Bohuslän, 858500-0857, 

Moderaterna i Södra Älvsborg, 802001-5452, Moderata Samlingspartiet i N Älvsborg, 862500-1345 och 

Skaraborgs Moderata Samlingsparti, 868400-4073) diskuterats. 

Under tidens gång har flera fördelar med sammanslagningen konstaterats. Huvudargumenten rör en 

ökad förmåga att driva valkampanjer lokalt, ökad professionalisering i tjänstemannakåren och större 

regional samverkan. Den utlösande faktorn har varit den valkretsförändring rörande riksdags och 

regionvalkretsar i dagens förbund Norra Älvsborg, Bohuslän och Södra Älvsborg. 

För fyra av förbunden innebär sammanslagningen att dessa organisationer förlorar sin ställning som 

förbund. I ett av fallen, i Göteborg, omvandlas förbundet till att vara en kommunkrets, i vilken de 17 

stadsdelsföreningarna ingår. 

Med detta följer ett antal organisatoriska utmaningar. Främst rör det tillsättande av kretsstyrelse och hur 

denna ska verka och utveckla sitt arbete i det nya förbundet. 

För föreningarnas vidkommande blir förändringarna marginella utifrån ett kampanjperspektiv. Dock 

kommer den nya strukturen att på ett bättre sätt ge möjligheter till samverkan mellan föreningarna som 

befinner sig i stadens ytterkant och de föreningar som finns på andra sidan kommungränsen. Då många 

människor idag rör sig över kommungränserna måste denna samverkan komma till stånd. Exempelvis är 

det många göteborgare som handlar på Allum, utan att reflektera över att Allum ligger i Partille kommun. 

Här finns alltså skäl att tydligare profilera göteborgsfrågor, även i en annan kommun. 

Önskat slutläge 

Kretsen Moderaterna i Göteborg har en välfungerade organisation och har en naturlig roll som nav i det 

nya förbundet. Genom att se till hela regionens behov kan större visioner och idéer föras fram i den lokala 

debatten, i såväl större som mindre städer i regionen. På detta vis skapas ett förtroende för Moderaterna 

hos väljarna, vilket bidrar till att vinna val, både lokalt och på nationell nivå, och därigenom kan våra 

visioner förverkligas. 

Begränsningar 

I arbetet med förbundssammanslagningen har samtal med MUF, MQ och MSS förts. Då MUF är en 

fristående organisation har ett arbete gjorts med att säkerställa att det stadgeenliga inflytandet inte 

åsidosätts i den nya organisationen. En eventuell sammanslagning av MUF-distrikt, eller omdanande av 

desamma, ligger hos förbundsstyrelsen i MUF att hantera, och har därför inte berörts ytterligare i detta 

arbete. 

Klargöranden 

Med förbundsstämma avses här det högsta beslutande organet i förbundet Moderaterna i Göteborg. 

Med kretsårsmötet avses det årliga, ordinarie, möte som den nya kretsen Moderaterna i Göteborg håller, 

med start under 2016. 

2. Syfte 

Syftet med omorganisationen är att skapa bästa möjliga förutsättningar för förtroendevalda och föreningar 

för att de ska kunna verka och bära moderata budskap. Moderaterna i Göteborg, 857200-7543, upphör 

1 januari 2016 att vara ett förbund i Moderata Samlingspartiet Riksorganisationen, 802001-5452. 

Moderaterna i Göteborg, 857200-7543, utgör från och med 1 januari 2016 en krets, sammansatt av 17 

stadsföreningar, i förbundet Moderaterna i Västra Götaland, 802444-6950. 

54


Kretsens stadgar är inledningsvis något reviderade Normalstadgar för Krets i Moderata Samlingspartiet, 

senast reviderade vid partistämman 20-23 oktober 2011. Stadgarna kommer att behöva anpassas 

något, då Göteborg blir en stor krets. 

Göteborgskretsen kommer även framgent att själv äga nomineringsprocessen för de listor som valkretsen 

omfattar. 

3. Genomförande 

Avveckling av förbundet 

Vid förbundsstämman 30 maj 2015 framlägger förbundsstyrelsen en proposition om förbundets 

omvandlande till krets. Denna omvandling sker från och med 1 januari 2016. 

Rent tekniskt är detta en stadgeändring, då stadgarna för den juridiska personen byts ut i sin helhet vid 

angiven tidpunkt. Därvid fordras två tredjedelars majoritet vid en ordinarie stämma. 

Juridiska överväganden 

Föreningen Moderata Samlingspartiet i Göteborg, 857200-7543, har ett namn som speglar de åtaganden 

som kretsen övertar från förbundet. Således fordras varken namnbyte eller avregistrering av den juridiska 

personen. Istället kan denna kvarstå, men med de nya stadgar som fastställs på kretsårsmötet. 

Övergång 

STYRELSEN 

Den styrelse som väljs på stämman 30 maj 2015 omvandlas 1 januari 2016 från att vara en 

förbundsstyrelse till att vara en kretsstyrelse. 

I kretsstyrelsen är normalt, till skillnad från förbundsstyrelsen, är ett antal ledamöter självskrivna. Lydelsen i 

§5 Kretsstyrelsen i normalstadgarna stipulerar att kretsens partiföreningars respektive ordförande är 

självskrivna i styrelsen, liksom gruppledaren i kommunfullmäktigegruppen, MQ-ordförande och MUFordförande. 

En sådan styrelse består i Göteborgs fall av minst 20 personer, förutsatt att ingen ledamot 

har tillikabefattningar. 

Strävan är att efterlikna den ledningsstruktur som idag råder i förbundet. Det stadgade antalet ledamöter i 

kretsstyrelsen blir därmed avsevärt större än vad läget är idag. Således kommer en stadgeändring att 

nödgas. Dessa bör fastställas av ordinarie kretsårsmöte 2016. 

Vidare uppfattas det idag vara en välfungerande ordning att ha ett presidium beståendes av ordförande, 

1 vice ordförande och 2 vice ordförande. Även detta kan korrigeras genom stadgeändringar vid 

kretsårsmötet 2016. 

ANSVARSFRIHET FÖR VERKSAMHETSÅRET 2015 

Eftersom ansvarsfrihet för styrelsen beviljas i efterhand måste beslut om detta överlåtas till kretsårsmötet 

2016 av förbundsstämman 2015. Detta uppdrag måste tydligt uttryckas i propositionstexten så att inget 

tvivel finns om vem som beviljar detta. 

Inrättande av kretsen 

Den nya kretsen övertar de funktioner som förbundsstämman tillsatt, exempelvis nominerings- och 

rekryteringskommitté och styrelse. Dessa fortsätter sitt arbete i enlighet med de regler som fastställs av 

förbundsstämman 30 maj 2015. Kretsen övertar alltså de funktioner som utnämnts av förbundsstämman 

och förvaltar dessa, till dess kretsårsmötet fattat andra beslut. 

Kretsårsmötet 2016 

Kretsårsmötet äger möjlighet att revidera stadgarna i enlighet med §10. Dock fastställer förbundsstyrelsen 

för Moderaterna i Västra Götaland avvikelser från normalstadgarna. 

55


Kretsårsmötet ska genomföras enligt alternativ B i stadgarna, dvs. genom ombudsförfarande. I skrivande 

stund skulle detta innebära en ombudsfördelning enligt tabell 1, nedan (avstämd 31 december 2014). 

Genomförande i enlighet med alternativ A blir, med hänsyn till volymen, ogörligt. Beslut om detta fattas av 

förbundsstämman 30 maj 2015. 

Förening 

Medlemmar 

(inklusive MUF) 

Antal ombud enligt 

stadgan alternativ B 

Angered 60 7 

Askim 276 29 

Backa 71 9 

Härlanda 79 9 

Högsbo-Frölunda 72 9 

Innerstaden 308 32 

Johanneberg/Guldheden 154 17 

Karl Johan-Masthugget 80 9 

Kortedala-Nylöse-Bergsjön 72 9 

Linnéstaden 135 15 

Lundby-Biskopsgården 164 18 

St Pauli 60 7 

Torslanda-Björlanda 119 13 

Tuve-Säve 66 8 

Tynnered 121 14 

Älvsborg/Skärgården 201 22 

Örgryte 202 22 

Totalt 2240 249 

TABELL 1 - OMBUD ENLIGT MEDLEMSBERÄKNING BASERAD PÅ UNDERLAG 2014-12-31 

Det kan finnas skäl att framöver minska antalet ombud på stämman, inte minst för att hålla nere 

kostnaderna för denna. I tabell 2, nedan, följer några räkneexempel där varje förening erhåller ett 

grundmandat om 3 ombud, och där resterande ombudsplatser fördelas efter uddatalsmetoden. Siffror för 

ombud med 100, 120, 150, 180 och 200 ombud, exklusive kretsstyrelsen redovisas. Denna 

stadgeändring bör göras tidigast vid kretsårsmötet 2016. 

Totalt antal ombud vid fördelning med 

Förening 

Grundmandat 

per förening 

uddatalsmetoden, ombud enligt sista 

raden 

Angered 3 4 5 6 6 7 

Askim 3 9 12 15 19 21 

Backa 3 5 5 6 7 8 

Härlanda 3 5 5 6 8 8 

Högsbo-Frölunda 3 5 5 6 7 8 

Innerstaden 3 10 13 17 21 24 

Johanneberg/Guldheden 3 6 8 10 12 13 

Karl Johan-Masthugget 3 5 5 7 8 8 

Kortedala-Nylöse-Bergsjön 3 5 5 6 7 8 

Linnéstaden 3 6 7 9 11 12 

Lundby-Biskopsgården 3 6 8 10 12 14 

St Pauli 3 4 5 6 6 7 

Torslanda-Björlanda 3 6 7 8 10 11 

56


Tuve-Säve 3 4 5 6 7 7 

Tynnered 3 6 7 8 10 11 

Älvsborg/Skärgården 3 7 9 12 14 16 

Örgryte 3 7 9 12 15 17 

Totalt 51 100 120 150 180 200 

TABELL 2 - FÖRENINGARNAS OMBUDSFÖRDELNING VID OLIKA ANTAL KRETSÅRSMÖTESOMBUD. VARJE 

FÖRENING ERHÅLLER 3 GRUNDMANDAT. 

ÖVRIGA STADGEFRÅGOR SOM KAN KOMMA ATT BEHÖVA BEAKTAS UNDER 2016 

Förbundet Moderata samlingspartiet i Göteborg har under lång tid haft stadgar som avvikit från partiets 

normalstadgar för förbund. Vissa skrivningar har blivit obsoleta, medan andra fortfarande kan vara 

aktuella. Till kretsårsmötet 2016 bör kretsstyrelsen överväga om ytterligare ändringar av stadgarna ska 

föreslås, enligt tabell 2, nedan. 

Normalstadga för krets i Moderata Samlingspartiet Tänkbara tillägg/ändringar till stadga för Kretsen 


§ 3 MEDLEMSKAP § 3 MEDLEMSKAP 

- - Mom.5. Kretsårsmötet kan på kretsstyrelsens förslag 

utse medlem som gjort särskilda insatser för 

kretsen till hedersledamot i kretsen. 

Mom.1. 

§ 5 KRETSSTYRELSEN § 5 KRETSSTYRELSEN 

Kretsens verksamhet leds av en styrelse 

bestående av minst fem ledamöter, varav en 

moderatkvinnoansvarig där kvinnoförening 

saknas, inklusive ordförande, vice ordförande 

och de självskrivna ledamöterna. Kretsens 

partiförenings-, moderatkvinnoförenings- och 

ungdomsförenings-ordförande är, med vice 

ordförande som ersättare, självskrivna 

ledamöter av kretsstyrelsen, liksom 

kommunfullmäktigegruppens ordförande. 

Mom.1. 

Kretsens verksamhet leds av en styrelse 

bestående av kretsordföranden och två vice 

kretsordförande, de av kretsårsmötet valda 

ledamöterna varav en ordförande för 

Moderatkvinnorna samt ordföranden i 

Moderata Ungdomsdistriktet. Vid förfall för 

Moderatkvinnornas ordförande eller 

distriktsordföranden i Moderata 

Ungdomsdistriktet, fungerar vice ordföranden 

alternativt annan vald som ersättare. 

Mom.2. 

Kretsstyrelsen utser sekreterare, kassör och 

övriga funktionärer som behövs för 

verksamheten 

Mom.2. 

Kretsstyrelsen adjungerar de personer som 

man anser sig behöva för att leda 

verksamheten. Förbundets partiombudsman, 

eller den denne utser, är ständigt adjungerad 

och har även förslagsrätt. 

TABELL 3 - TÄNKBARA STADGEÄNDRINGAR TILL KRETSÅRSMÖTET 2016 

Översikt och förklaring av propositionens att-satser 

I tabell 4 redogörs för de att-satser som finns föreslagna i propositionen om förbundssammanslagningen. 

Här tydliggörs också syftet med dem. 

57


Att-sats 

att Moderata Samlingspartiet i Göteborg, 

857200-7543, fr.o.m. 2016-01-01 antar 

Normalstadgar för krets i Moderata 

Samlingspartiet, med undantag för de 

avvikelser som stipuleras nedan, samt 

att de tillgångar, skulder och fonderingar som 

finns i förbundet 2016-01-01 överförs till 

den nya kretsen, samt 

Förklaring 

Genom denna att-sats fastställs idén med att förbundet 

omvandlas till krets 1 januari 2016. I praktiken innebär det 

att de stadgar som idag utgör fundamentet för 

Moderaterna i Göteborg ersätts med Normalstadgar för 

Krets i Moderata Samlingspartiet, i tillämpliga delar. 

Undantag från dessa stadgar görs i att-satser längre ner. 

Denna att-sats tydliggör att den juridiska personen 

Moderata Samlingspartiet i Göteborg kvarstår som ägare 

till del tillgångar, skulder och fonderingar som finns i 

organisationen. Kretsstyrelseordföranden övertar ansvaret 

från förbundsstyrelseordföranden som tecknare av firman. 

att etablera ett gemensamt Moderat 

länsförbund inom Västra Götalands län, i 

vilket kretsen Moderata Samlingspartiet i 

Göteborg, 857200-7543, ingår, fr.o.m. 

2016-01-01, samt 

På detta vis uttrycks avsikten att kretsen Moderata 

Samlingspartiet i Göteborg ska uppgå i ett Moderat 

länsförbund i Västra Götaland. Denna juridiska person är 

tidigare MVG, vilket var ett samverkansorgan för de 

moderata länsförbunden i regionen. Denna status kommer 

ändras 12 september 2015, då MVG samverkanstämma 

sammanträder och beslutar om upphörande av funktionen 

som samverkansorgan. När detta beslut är fattat avslutas 

samverkansstämman, och en ny förbundsstämma hålls i 

direkt anslutning. Denna nya förbundsstämma antar 

position som förbund i Moderata Samlingspartiet, i vilket 

Moderata Samlingspartiet i Göteborg ingår som en krets. 

att utse två representanter till en valberedning 

till den nya förbundsstyrelsen, samt 

Dessa två representanter har till uppgift att, tillsammans 

med motsvarigheter i övriga förbund ingåendes i 

Moderaterna i Västra Götaland, till förbundsstämman 12 

september 2015 föreslå företrädare från kretsen Göteborg. 

Enligt de föreslagna styrdokument som förbundsstämman 

har att ta ställning till ska tre representanter från respektive 

valkrets utgöra den nya förbundsstyrelsen. Den nya 

förbundsstyrelsen avgör sedan själv vilka personer som 

behöver adjungeras till styrelsen sammanträden. 

att överlåta till kretsårsmötet 2016 att 

fastställa förbundets resultat- och 

balansräkning för räkenskapsåret 2015 

och styrelsens förslag till disposition av 

resultatet, samt 

att överlåta till kretsårsmötet 2016 att 

fastställa om förbundsstyrelsen som styrt 

förbundet under 2015 kan beviljas 

ansvarsfrihet för verksamhetsåret, samt 

För att ansvarsfrihet ska kunna beviljas krävs att denna 

punkt beaktas uttryckligen i propositionen. 

Eftersom viss organisatorisk förändring kommer att ske 

måste ansvarsfrihetsfrågan beaktas. Genom denna 

formulering kan ansvarsfrihet kontrolleras och säkerställas 

då frågan lyfts på kretsårsmötet 2016. Därtill lämnar 

revisorer och verksamhetsrevisorer sina utlåtanden, i vanlig 

ordning. 

58


att de utnämningar förbundsstämman idag 

gjort ska gälla även i den nya kretsen, till 

dess kretsårsmötet beslutar annorlunda, 

samt 

Denna skrivelse syftar till att inte kretsårsmötet 2016 ska 

behöva fatta nya beslut om frågor som det gamla 

förbundet redan fattat beslut om. Exempelvis rör detta 

tillsättandet av rekryterings- och nomineringskommitté och 

förbundsstyrelse. Den senare övergår till att bli kretsstyrelse 

1 januari 2016. Emellertid föreskriver Normalstadgar för 

Krets i Moderata Samlingspartiet att ett antal ledamöter har 

självskrivna platser utifrån föreningsuppdrag och liknande. I 

Göteborgs fall är detta inte praktiskt möjligt, då styrelsen 

skulle bli ohanterligt stor. Intill dess kretsårsmötet 2016 kan 

besluta om revidering av stadgarna kvarstår därför de 

ledamöter som väljs till förbundsstyrelseledamöter som 

kretsstyrelseledamöter. Detta undantag från stadgarna 

måste beviljas av förbundsstyrelsen, vilket regleras i attsatsen 

nedan. 

att intill kretsårsmötet 2016 frångå principerna 

i §5 i stadgarna gällande självskrivna 

ledamöter i kretsstyrelsen och hemställa 

hos förbundsstyrelsen i Moderaterna i 

Västra Götaland, när denna tillträtt, att 

godkänna detta, samt 

Med denna skrivelse skapas möjlighet för 

förbundsstyrelsen att fortsätta sitt arbete även efter 

ombildandet från förbund till krets 2016-01-01. Enligt 

stadgarna måste dylika avvikelser godkännas av 

förbundsstyrelsen, varför en hemställan om detta härom 

måste ske. 

att 

kretsårsmöte skall anordnas enligt 

alternativ B i stadgarna, dvs. genom 

ombudsförfarande. 

I Normalstadgar för Krets i Moderata Samlingspartiet anges 

två alternativ för att genomföra kretsårsmöte. I alternativ A 

har samtliga kretsens medlemmar rösträtt vid 

kretsårsmötet. Med 17 partiföreningar och dryga 2200 

medlemmar blir ett sådant förfarande ej genomförbart. 

Alternativ B innebär ett ombudsförfarande där varje i 

kretsen ingående partiförening erhåller ett mandat för varje 

påbörjat 10-tal medlemmar. Utöver detta är föreningarnas 

ordförande, eller ersättare för denne, ombud vid 

kretsårsmötet. Detta innebär att antalet ombud blir ca 250 

framöver. Kretsårsmötet kan framöver själv besluta om en 

stadgeändring ska ske för att minska antalet ombud, samt 

hur dessa ska fördelas. 

Förbundsstämma 2016 

TABELL 4 - BESKRIVNING AV ATT-SATSER I PROPOSITIONEN 

Fördelning mellan valkretsarna 

Antalet ombud från hela regionen till förbundsstämman har sats till 220 samt förbundsstyrelsen. 

Anledningen till detta antal är att flera av de mindre föreningarna erhöll ett grundmandat när 

ombudsantalet ökades från 200 till 220. Totalt finns det 81 föreningar i regionen. 

Fördelningen mellan valkretsarna framgår av tabellen nedan. 

Valkrets Antal ombud per 2014-12-31 

Västra Götalands Norra 36 

59


Västra Götalands Västra 45 

Västra Götalands Östra 46 

Västra Götalands Södra 34 

Göteborg 59 

TABELL 5 - RIKSDAGS- OCH REGIONVALKRETSVIS OMBUDSFÖRDELNING 

Observera att dessa ombudstal gäller under förutsättning att antalet ombud på stämman är 220, samt att 

det är fråga om fem förbunds sammangående. Alla föreningar i det nya förbundet har fått minst ett 

ombud till stämman, därefter har uddatalsmetoden avseende medlemsantal använts som 

fördelningsnyckel. 

Fördelning inom göteborgskretsen 

På förbundsstämman för det nya förbundet, som ska hållas efter samverkansstämman där MVG 

upplöses som samverkansorgan, kommer göteborgskretsen att representeras av ombud. Denna 

fördelning bygger på fördelningen enligt normalstadgan för förbund i Moderata Samlingspartiet, det nya 

förbundets stadgar. Det innebär, i sin tur, att varje förening får ett antal ombud att fördela till stämman, 

enligt tabellen nedan. 

Förening 

Medlemsantal 

2014-12-31 

Antal ombud till 

MVG 

förbundsstämma 

Angered 60 1 

Askim 276 8 

Backa 71 2 

Härlanda 79 2 

Högsbo-Frölunda 73 2 

Innerstaden 307 9 

Johanneberg-Guldheden 154 4 

Karl-Johan-Masthugget 80 2 

Kortedala-Nylöse-Bergsjön 72 2 

Linnéstaden 135 4 

Lundby-Biskopsgården 164 4 

St. Pauli 60 1 

Torslanda-Björlanda 119 3 

Tuve-Säve 66 1 

Tynnered 121 3 

Älvsborg-Skärgården 201 5 

Örgryte 203 6 

TABELL 6 - OMBUDSFÖRDELNING VID MVG FÖRBUNDSSTÄMMA, 220 OMBUD TOTALT. 

Kretsens ekonomi 

Utgångspunkten för det nya förbundet är att regionbidraget ska utgöra det ekonomiska fundamentet. Till 

regionens föreningar och kretsar faller därför det primärkommunala stödet, vilket i Göteborgs fall uppgår, 

med nuvarande mandat, till ca 6 mkr per år 2015-2018. 

I samband med detta övertar det nya förbundet många av de ansvarsområden som varje länsförbund 

idag har. Kretsen kommer därmed att få annorlunda förutsättningar för att bedriva sin verksamhet. 

Mycket stöd kommer också att köpas från förbundet, där utgångspunkten är att tillhandahålla tjänster 

som i större grad efterfrågas hos föreningarna och kretsarna i regionen. Nedan följer en exempelbudget 

för den nya kretsen. 

60


Intäkter 

Partistöd, medlemsavgifter 

Kostnader 

Kampanj 

Information/PR 

Förtroendeorgan 

Lokalkostnader 

Utbildning 

Administration 

Köpta tjänster från förbundet 

Evenemang förbundet 

Personal 

Avsättning till Valfond 

Summa 

Resultat 

Exempel kretsbudget 2016 

TABELL 7 - EXEMPEL KRETSBUDGET 2016 

6 202 400 kr 

455 000 kr 

485 000 kr 

651 000 kr 

650 000 kr 

250 000 kr 

105 000 kr 

300 000 kr 

100 000 kr 

1 218 000 kr 

1 750 000 kr 

5 964 000 kr 

238 400 kr 

4. Stöd från förbundet 

Det nya förbundets bemanning blir en förhandlingsfråga med riksorganisationen. I dagsläget förses varje 

förbund med en ombudsman, vilken delfinansieras genom lönebidrag från förbundet till 

riksorganisationen. Ambitionen från riksorganisationen är att varje förbund endast ska ha en 

ombudsmannatjänst. I en övergångsperiod finns dock goda möjligheter för förbunden att göra en 

överenskommelse med riksorganisationen om en succesiv överfasning av dessa tjänster. I övrigt blir det 

upp till den nya förbundsstyrelsen, tillsammans med chefombudsmannen att tillsätta en fungerande 

organisation som kan hantera den verksamhet som efterfrågas i regionen. 

Personal i kretsen 

Rimligt är dock att anta att den arbetsbörda som kommer återstå i Göteborg kommer motsvara det 

arbete som partiombudsmannen idag står för, med vissa undantag för exempelvis personalfrågor. För att 

säkerställa kontinuitet och bibehållet tempo i det lokala arbetet bör därför en tjänst inrättas motsvarande 

partiombudsman i Göteborg. För att ha ett samlat personalansvar i det nya förbundet bör dock denna 

tjänst inrättas i det nya förbundet, men finansieras via lönebidrag från Göteborgskretsen. Ytterligare 

tjänster kan tillkomma, men bör samtliga inordnas i det nya förbundet och finansieras via lönebidrag, av 

samma skäl som ovan angivits. 

61


5. Processkarta 

30 maj 2015 

Stämmobeslut om 

sammangående av 

förbunden i Västra 

Götaland till 

förbundet 

Moderaterna i 

Västra Götaland. 

Sommar 2015 

Fortsatt arbete med 

framtagande av 

grundorganisation 

och bemanning av 

det nya förbundet. 

Valberedning till 

förbundsstyrelse 

arbetar. 

12 september 2015 

Avvecklande stämma MVG 

som samverkansorgan. 

Förbundsstämma 

Senast april 2016 

Ordinarie förbundsstämma i 

Moderaterna i Västra 

Götaland. 

1 januari 2016 

Den nya förbundsorganisationen 

är 

på plats och är 

operativ. 

Höst 2015 

Den nytillträdda 

förbundsstyrelsen 

inleder arbetet inför 

kommande 

verksamhetsår. 

Återstod 2016 

Förbundet bistår de 

olika föreningarna 

och kretsarna i all 

sin verksamhet. 

Fokus är fortsatt på 

ökad 

professionalisering. 

Senast april 2017 

Ordinarie 

förbundsstämma i 

Moderaterna i 

Västra Götaland. 

December 2017 

Nomineringsstämma för 

respektive valkrets i 

gemensam regi. 

2018 

Det nya förbundet driver en bra 

och relevant valkampanj i hela 

regionen. 

62



63



64


Proposition 2 

Rekryterings- och nomineringsregler 

Förbundsstyrelsen beslutade vid sitt möte 20 april att framlägga följande nominerings och 

rekryteringsregler till stämman för godkännande. En oberoende utvärderingsgrupp har gjort en 

översyn av de regler som partiet tidigare arbetat efter. 

Slutsatsen av denna är att rekryterings- och nomineringsreglerna inte innehåller några uppenbara 

brister. Däremot är det av vikt att den rekryterings- och nomineringskommitté som stämman tillsätter 

tar uppdraget på allvar och driver en bred och transparent förankringsprocess inför sina förslag. 


att 

anta föreliggande rekryterings- och nomineringsregler. 

65


NOMINERINGS- OCH REKRYTERINGSREGLER FÖR MODERATERNA I GÖTEBORGS 

STAD. 

Antagen av förbundsstämman 2008 

Reviderade av förbundsstämman 2012 

Avseende riksdagsval, regionfullmäktigeval och kommunalval 

A. Kandidat 

B. Förbundsstyrelse 

C. Stadsdelsföreningar 

D. Förbundsstämman 

E. Rådgivande provval 

F. Nominerings/rekryteringskommitté 

G. Nomineringsstämma 

H. Extraval 

Grundläggande principer för rekrytering och nominering 

En av de viktigaste uppgifterna för partiet är att aktivt rekrytera och nominera kandidater till de 

allmänna valen. Rekryterings- och nomineringsarbetet måste ske med största omsorg och 

kontinuerligt. Ansvariga för rekryteringen skall alltid finnas. 

Utveckling av kandidater är en viktig del av rekryteringsprocessen. Alla partiets nivåer har ett ansvar 

för att detta sker. Riksorganisationen har ett särskilt ansvar för att riksdagskandidater ges politisk 

information, politiska underlag etcetera som stöd i opinionsbildningsarbetet. 

I arbetet med att utveckla våra företrädare och kandidater har rekryteringskommittén ett stort ansvar. 

Rekryteringskommittén ska aktivt följa riksdagsledamöternas arbete och genomföra interjuver med 

dem löpande under mandatperioden samt på våren året före val. Målet med intervjun/utvärderingen 

är dels att ge ledamoten möjlighet att beskriva sina insatser och få coachning kring dessa insatser, 

dels att utvärdera ledamoten med fokus på insats, motivation, ledarskap och genomslag. 

Valsedlarna anger vilka personer som skall företräda väljarna och partiet i olika beslutande 

församlingar. Valsedlarna är också en viktig del av partiets ansikte utåt. Dessutom skall valsedlarna 

och dess kandidater engagera till ett aktivt valarbete. 

Olika hänsyn måste balanseras i rekryterings- och nomineringsarbetet. Främst bland kvalifikationer 

skall sättas den politiska förmåga och förutsättningarna att vara en bra företrädare för partiet och 

väljarna. 

Partiets nominerande organ har det avgörande ansvaret för att uppdragen sprids. 

Det rådgivande provvalet bland medlemmarna är ett underlag för valsedelskompositionen. Andra 

kompletterande underlag är allmänhetens medverkan till riksdagen, kandidaternas meritförteckningar, 

eventuella muntliga presentationer/utfrågningar samt nomineringskommitténs eventuella förslag till 

valsedel. 

A. Kandidat 

Rätt att nominera kandidater har medlem i Moderata Samlingspartiet. Allmänheten bereds tillfälle att 

föreslå kandidater. 

Kandidat skall vara medlem i Moderata Samlingspartiet, ha accepterat kandidatur och vara valbar till 

det val som listan gäller. Samtliga föreslagna kandidater skall avlämna den av partistämman fastställd 

försäkran för kandidat och förtroendevald. 

66


Se bilaga. 

B. Förbundsstyrelse 

1. Styrelsen skall ombesörja de beräkningar som är behövliga för valsedlarnas 

upprättande 

2. Styrelsen svarar för eventuella underhandlingar med andra valkorporationer. 

3. Styrelsen skall upprätta övergripande tidsplan för nomineringarna. 

4. Styrelsen skall besluta huruvida allmänheten kan beredas möjlighet att deltaga i 

nomineringsprocessen. 

5. Styrelsen skall ställa särskild skrivelse till stadsdelsföreningarna, 

ungdomsförbundet samt av förbundet utsedda råd med uppmaning till dem att 

inkomma med förslag på kandidater. 

6. Styrelsen skall inhämta skriftlig bekräftelse från samtliga föreslagna att de är villiga 

att kandidera. Styrelsen kan avvisa kandidatur vid synnerliga skäl. 

7. Styrelsen skall fastställa hur många kandidater som skall tas upp på valsedeln till 

medlemmarnas provval. 

8. Styrelsen skall utfärda skriftlig kallelse till nomineringsstämmans ombud senast 

fjorton dagar i förväg. Senast en vecka före stämman skall listförslagen vara 

ombuden tillhanda. 

9. Styrelsen skall besluta om riktlinjer för personvalskampanjer och följa upp dessa. 

10. Styrelsen skall aktivt verka för att öka valdeltagandet i provvalet. 


Föreningsstyrelserna skall vid medlemsmöten anordna nominering av kandidater till de allmänna 

valen. 

D. Förbundsstämman 

Förbundsstämman skall utse minst åtta kontrollanter för provvalsförfarandet. 

E. Rådgivande provval 

1. Rösträtt i rådgivande provval har medlem i Moderat Samlingspartiet i Göteborg 

samt är folkbokförda i Göteborgs kommun. Allmänheten kan beredas möjlighet att 

deltaga i provval som komplement till medlemmarnas provval. 

2. Provvalsedeln bör uppta flera kandidater än det antal som skall förekomma på de 

slutliga valsedlarna. Kandidaterna skall placeras i bokstavsordning. 

3. Överst på provvalssedeln skall tydligt anges hur röstningen skall gå till och att 

namnen upptagits i bokstavsordning. 

4. Till medlemmarna utsänds provvalsedel, kandidatpresentation samt svarskuvert 

och innerkuvert som skall användas vid provval. Provval kan genomföras digitalt 

under förutsättning att valhemlighet och säkerhet vad gäller röstförfarandet kan 

säkerställas. 

5. Den röstande skall på valsedeln markera de kandidater man önskar rösta på utan 

inbördes ordning. 

6. I utskicket skall anges var och när sammanräkning kommer att ske samt att 

medlem har närvarorätt vid sammanräkningen. 

7. Den röstande skall på svarskuvertet tydligt ange avsändare och förening för att 

röstsedeln skall anses giltig. 

8. Inkomna svarskuvert skall förvaras inlåsta tills sammanräkningen startar. 

9. Sammanräkningen av insända provvalssedlar verkställs valkretsvis av de av 

förbundsstämman utsedda kontrollanter. 

10. Sprättningen av kuvert och rösträkning skall ske separat, på ett sådant sätt att 

valhemligheten bibehålles. 

67


11. Över sammanräkningen skall protokoll föras valkretsvis som underskrivs av 

samtliga närvarande kontrollanter. Vid sammanräkningen måste minst hälften av 

kontrollanterna närvara. 

12. Medlem i Förbundet äger rätt att närvara vid sammanräkningen av provval. 

13. Samtliga protokoll från provvalet skall så snart som möjligt efter 

sammanräkningens avslutning och justering utsändas till nomineringsstämmans 

ombud. 

F. Nominerings/rekryteringskommitté 

1. Valberedningen skall vid ordinarie val till förbundsstämma, år efter valår, framlägga 

förslag till nominerings/rekryteringskommitté inför förbundsstämman. 

2. Den kommitté som väljs av stämman skall bestå av sju ledamöter. Kommittén skall 

bestå av en representant från ungdomsförbundet, en från Moderatkvinnorna och 

en från varje valkrets i kommunen samt en ordförande. Kommitténs ordförande får 

inte kandidera i valet. Kommitténs övriga ledamöter bör inte kandidera på någon 

lista. 

3. Nominerings/rekryteringskommittén skall fastställa tids-och arbetsplan för 

nominerings- och rekryteringsarbetet tillsammans med förbundsstyrelsen. 

4. År före valår skall valkretsombuden inför provvalet sammankalla föreningarna för 

att presentera nomineringsarbetet senast under augusti månad. 

5. Efter genomfört provval kan kommittén ,om särskilda skäl anses föreligga, på 

förslaget till valsedlar uppta kandidater som ej deltagit i provvalet. För sådant 

beslut erfordras dock att minst fem av kommitténs ledamöter enats om förslaget. 

6. Kommittén skall, då sammanräkning av provvalet är klart, efter dokumenterat 

samråd med föreningarna valkretsvis framlägga förslag till valsedel eller valsedlar 

för riksdagsvalet, regionfullmäktigeval och kommunvalet. Det åligger 

Nomineringskommittén att kalla nomineringsstämmoombuden till samråd. 

1. Nomineringskommittén svarar inför nomineringsstämman för samtliga förslag till 

valsedlar. Nomineringskommittén har att självständigt och med hänsyn till 

förbundets samlade kandidatur förelägga nomineringsstämman förslag till 

valsedlar. 

7. Ledamot i kommittén som hyser avvikande mening kan till protokollet anteckna 

reservation. 

G. Nomineringsstämma 

1. Nomineringsstämman fastställer förbundets valsedlar samt partibeteckning. 

Nomineringsstämman genomförs under november månad år före valår. 

2. Ombud vid nomineringsstämman är samma som äger rösträtt vid 

förbundsstämman. 

3. Följande ärendeförteckning skall ligga till grund för nomineringsstämmans 

förhandlingar 

a) upprop 

b) val av ordförande och två vice ordförande att leda stämman 

c) val av sekreterare 

d) val av fyra protokolljusterare tillika rösträknare 

e) fastställande av röstlängd 

f) godkännande av kallelse till nomineringsstämma 

g) redogörelse för nomineringsbestämmelserna 

h) fastställande av eventuellt samgående med andra valkorporationer 

i) fastställande av partibeteckning 

j) fastställande av antalet valsedlar 

k) utfrågning av de föreslagna kandidaterna 

68


l) fastställande av valsedlarnas omfattning samt personernas placering på 

respektive valsedel 

m) beslut om valsedlarnas offentliggörande 

4. Vid behandling av punkt j) finns ett minoritetsskydd. Detta innebär att en tredjedel 

av de röstande kan besluta om att ytterligare en valsedel skall upprättas. Detta 

förfarande kan ske en gång per val (kommun- region- och riksdags-) och kan alltså 

inte resultera i upprättandet av flera nya listor per val. För att fastställa antalet 

valsedlar i respektive val till ett lägre antal än det förbundsstämman föreslagit 

krävs två tredjedelars majoritet. 

5. Vid behandling av punkt k) skall ombuden beredas möjlighet att ställa frågor till 

kandidaterna. 

6. Vid punkt l) skall nomineringsstämman först besluta om nomineringskommitténs 

förslag i sin helhet per valsedel. Skulle votering företas skall förslaget antas med 

minst två tredjedelars majoritet ibland de deltagande ombuden för att anses som 

nomineringsstämmans slutgiltiga beslut. 

7. Uppnås ej föreskriven majoritet kan nomineringsstämman besluta om återremiss 

till nomineringskommittén. 

8. Beslutas ej återremiss - eller bifalls, efter verkställd återremiss, ej 

nomineringskommitténs förnyade förslag - fattas beslut plats för plats. All votering 

sker med slutna sedlar. 

9. Skulle kandidat som ej föreslagits av nomineringskommittén bli vald, revideras 

nomineringskommitténs förslag så att, i det fortsatta fastställandet av valsedel, 

den inbördes ordningen bibehållas enligt nomineringskommitténs ursprungliga 

förslag. 

10. Sedan nomineringsstämman fastställt valsedlarna äger nomineringskommittén 

endast justera nomineringsstämmans beslut med anledning av avsägelse eller 

upphörande av valbarhet. 

11. När valsedlarna fastställts utgör den inbördes rangordningen partiets prioritering 

av kandidaterna. 

H. Extraval 

1. Valsedlar antagna av ordinarie nomineringsstämma gäller i normalfallet till nästa 

ordinarie nomineringsstämma. Vid ny-/extraval kan extra nomineringsstämma 

inkallas. 

2. Utlysande av extra nomineringsstämma beslutas av Förbundsstyrelsen. För sådant 

beslut erfordras minst tre fjärdedelars majoritet bland Förbundsstyrelsens valda 

ledamöter. 

3. Vid sådant beslut följs nomineringsplanen i tillämpliga delar av punkterna: 

(B) 

Förbundsstyrelse 

(F) 

Nominerings/rekryteringskommitté 

(G) 

Nomineringsstämma 

ANVISNINGAR 

Avseende nomineringsplan för riksdagsval, regionval och kommunalval. 

Dessa regler och anvisningar gäller endast nominering av kandidater inför allmänna val till riksdag, 

region och kommun. 

Nominering av kandidater till allmänna val är en av de viktigaste och svåraste uppgifterna 

partiorganisationen har att lösa. Det är av stor vikt att alla delar av organisationen engagerar sig i 

nomineringsarbetet. 

69


Denna uppgift gäller ej endast året före valår utan är en uppgift som är aktuell under hela 

mandatperioden. Alla har därmed också ett stort ansvar för processen. 

Medlem är den som erlagt fastställd årsavgift enligt stadga för Moderata Samlingspartiet i Göteborg. 

A. Kandidat 

Någon åldersgräns finns ej annat än den som gäller enligt lag. Samma gäller bosättningsort. Kön skall 

ej heller påverka nomineringsarbetet. Kandidatens kvalifikationer skall vara avgörande. 

Kandidat äger rätt att kandidera till både riksdagsoch kommunfullmäktigeval liksom till riksdagsoch 

regionfullmäktigeval. Sådan dubbelkandidatur bör endast komma ifråga om det anses möjligt 

men ej säkert att kandidaten blir invald i riksdagen. Kandidatur till både region- och 

kommunfullmäktige bör endast ske i särskilda fall. Invald kandidat till riksdagen förväntas lämna sin 

plats i kommun- respektive regionfullmäktige. 

Kandidat äger rätt att verka för sin egen kandidatur. 

kampanj genom frivilliga bidrag, dock ej från juridiska personer. Finansieringen skall redovisas till 

Förbundsstyrelsen samt kunna redovisas offentligt efter Förbundsstyrelsens beslut. Det får aldrig 

finnas utrymme för misstankar att pengarna använts till något annat än de är avsedda för. 

B. Förbundsstyrelsen 

Förbundsstyrelsen bör för internt bruk sammanställa hur många mandat varje valsedel kan ge. 

Kronologisk ordning för tidsplan som styrelsen har att fastställa: 

• Uppmaning till medlemmar och bereda möjlighet för 

allmänheten att nominera kandidater 

• Särskilt brev till styrelser med samma uppmaning 

• Under denna period genomför föreningarna öppna 

nomineringsmöten 

• Förbundsstyrelsen fastställer provvalsedeln 

• Provval genomförs i förbundet. Allmänhetens provval kan även 

genomföras på samtliga nivåer 

• Kommitténs samråd med föreningarna valkretsvis sker för 

riksdags-,region- och kommunvalen. 

• Valkretsarnas sammanträden, se punkt F4 

• Nomineringskommittén sammanställer valsedelsförslag 

• Nomineringsstämman sammanträder 

Normalt bör medlemsbrev räcka när styrelsen uppmanar medlemmarna att nominera kandidater. 

Annonser i media samt på hemsidan kan användas vid uppmaning för allmänheten att nominera 

personer. 

Kandidaten författar sin egen kandidatpresentation. För att åstadkomma största möjliga rättvisa 

meddelar förbundsstyrelsen hur lång kandidatpresentationen skall vara och vad den kan innehålla. 

Den ska ej innehålla uppmaningar och värdeomdömen. 

Nominerings/rekryteringskommitténs uppgifter kommenteras under punkt F 

Inom partiet skall öppenhet i nomineringsarbetet prioriteras. Detta innebär ett stort ansvar. 


70


I föreningarna finns de människor som framgent kommer att representera partiet i olika sammanhang. 

Detta är i föreningarna som personkännedomen finns. Föreningarnas vikt i processen är därmed 

betydande. 

Vid de medlemsmöten som föreningarna anordnar bör de personer inom föreningen, som antagit 

kandidatur, vara närvarande och beredda att hålla tal och besvara frågor. Deltagare bör beredas 

tillfälle att bland de på mötet närvarande förslå ytterligare kandidater. 

Föreningarna äger rätt att förrätta egna provval bland föreningarnas kandidater. 

D. Rådgivande provval 

Provvalsedeln bör uppta något fler namn än vad som skall upptas på den slutgiltiga valsedeln. En 

rekommendation kan vara 25 namn till Riksdagen, 90 – 100 namn till Kommunfullmäktige och 40-50 

namn till Regionfullmäktige. 

Det finns vare sig någon övre eller undre gräns för hur många namn medlemmarna har möjlighet att 

rösta på. Rekommendation för detta skall inte heller finnas på röstsedeln. 

Det är av största vikt att valhemligheten bibehålls vid röstsammanräkningen av provvalet. 

Nomineringsstämmoombuden sammanträder valkretsvis och arbetar i samråd med kommitten fram 

förslag till valsedel för den egna valkretsen. Vid detta arbete skall omsorgsfullt beaktas vad som sägs 

under anvisningarna för nomineringskommittén (punkt F) 

Allmänheten kan beredas möjlighet att delta i ett kompletterande provval på samtliga nivåer såsom 

ett komplement till medlemmarnas provval. 

E. Nominerings/rekryteringskommitté 

När provvalet är genomfört och sammanräknat har Nomineringskommittén, på Förbundsstyrelsens 

uppdrag, den grannlaga uppgiften att värdera provvalsresultatet och väga samman alla faktorer för 

att få fram de bästa tänkbara listförslagen. 

I första hand skall man se till vad som är bäst för partiet. Kommittén får under inga omständigheter 

åsidosätta kravet på korrekt behandling av de enskilda personerna som kandiderar. 

Det är viktigt att denna del av nomineringarna sköts på ett sådant sätt att enskild person ej ställs ut 

till offentlig debatt i onödan och att enskilda personer ej behandlas på ett sådant sätt att det kan 

anses integritetskränkande. 

Det är väsentligt att få fram förslag på en representativ riksdags-, kommunfullmäktige- samt 

regionfullmäktigegrupp. Representativ på så sätt att de ingående personerna kompletterar varandra 

vad avser kunskap, politisk inriktning, erfarenhet men också att de kan samarbeta inbördes och med 

andra. 

Ordförande i kommittén får inte kandidera i valet. 

Övriga ledamöter bör inte kandidera på någon lista. 

71


Fastställande av medlemsavgiften till förbundet för året efter 

nästkommande år. 

Medlemsavgiften för år 2017 

Partistämman 2011 beslöt att den centrala avgiften skall vara oförändrad för kalenderåren 2014, 

2015, 2016, 2017 och 2018 dvs 140 kronor. Nymedlemsavgiften på 100 kronor för första året beslöts 

vara oförändrad. 

Då den centrala avgiften bibehålls för åren fram tom 2018, föreslår styrelsen att vi för 2017 bibehåller 

samma nivå på avgifterna. Liksom tidigare år anser styrelsen det viktigt att vi aktivt arbetar för att 

behålla de medlemmar vi har och konstaterar att det arbetet förhoppningsvis underlättas om man inte 

höjer medlemsavgiften. 

Vid ett sammangående mellan förbunden kommer det an på den nya förbundsstämman att fastställa 

medlemsavgiften för 2018. 

Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta 

att 

fastställa medlemsavgiften för år 2017 till 200 kronor för enskilda medlemmar, samt 

att fastställa medlemsavgiften för år 2017 till 300 kronor för makar/sammanboende, 

samt 

att 

fastställa avgiften för nymedlemskap för år 2017 till 100 kronor. 

72


Motioner 

Motion 1 

Angående: Den skandinaviska 8-miljonersstaden 

Motionär: Hans Rothenberg 

I en alltmer rörlig värld passeras gränser mellan länder på ett helt annat sätt än tidigare. Ju fler länder 

som ser nyttan med rörlighet över gränserna, desto bättre kan handel och kulturellt såväl som socialt 

utbyte utvecklas. Inte minst viktigt är det för människor och företag verksamma i länder som befinner 

sig i den geografiska periferin till de stora marknaderna, att snabbt och smidigt ha möjlighet till att 

förflytta sig till dessa. Det ställer också krav på förbättrad samordning vid utbyggnad av 

infrastrukturprojekt länder emellan. I den svenska närmiljön är den transnationella samverkan kring 

trafikmiljön begränsad. 

För att uppnå verkningsfulla och bestående framtidssatsningar är det viktigt att ha perspektiv som 

sträcker sig flera generationer framåt och förbereda för en tid bortom de tillstånd som råder för 

dagen. Ambitionerna och siktet måste vara inställt på en verklighet då såväl Oslo som Göteborg och 

Malmö befolkningsmässigt passerat miljonstrecket. För en nordisk region som omsluter en 

befolkning på åtta miljoner invånare skulle en större pendlingsregion ge ett ökat upptagningsområde 

med möjligheter att kunna utveckla det västsvenska näringslivet och attrahera kompetens som 

därmed kan konkurrera på en större global marknad. 

EU-projektet ”Den skandinaviska 8-miljonersstaden” har under tre år haft uppdraget att utreda om 

det är möjligt att via moderniseringar och utbyggnad av järnvägsinfrastrukturen binda samman 

sträckan Oslo-Göteborg-Öresund till en sammanhängande funktionell arbetsmarknadsregion. 

Målsättningen är att skapa möjlighet att förflytta sig på räls från Oslo via Göteborg till Malmö och 

Köpenhamn kring tre timmar. Partners i projektet har varit Oslo kommun, Göteborg Stad, 

Helsingborg, Malmö stad, Köpenhamns kommun, Business Region Göteborg, Region Skåne, Statens 

vegvesen, Västra Götalandsregionen, Trafikverket, Akershus fylkeskommune, Østfold 

fylkeskommune, Region Halland och Region Hovedstaden. 

”Den skandinaviska 8-miljonersstaden” står på två ben; det ena vilar på en stegvis utbyggnad av det 

befintliga nätet och det andra vilar på visionen om en höghastighetsbana mellan de tre länderna 

Norge, Sverige och Danmark. Som det ser ut idag planerar varje land sin infrastruktur för sig, vilket 

innebär att tågtrafiken inte fungerar som ett system längs korridoren och därmed inte når sin fulla 

kapacitet med kortare restider och bättre pendlingsmöjligheter. Projektet är en omfattande satsning i 

mångmiljardersklassen som drivs av flera kommuner och regioner i Sverige, Danmark och Norge men 

ännu utan backning från någon av regeringarna. I dagsläget råder det brist på samverkan mellan 

Norge och Sverige, vilket innebär missade möjligheter till ökad tillväxt i dessa båda länder. 

Med tanke på att Sverige och Norge är varandras viktigaste handelspartners blir alla möjligheter att 

knyta även de fysiska banden mellan länderna ytterst angelägna. För ökad rörlighet på 

arbetsmarknaden behövs ett utbyggt järnvägsnät. Inte minst är detta ett nödvändigt i västra och 

södra Sverige där tågtrafiken utmed Bohuslän, Halland och Skånes västra kust är mycket långsam 

jämfört med motsvarande trafik som utgår från huvudstaden Stockholm. De senaste decennierna har 

utbytet mellan Sverige och Norge vuxit markant och det behövs därför ytterligare investeringar för att 

öka tillgängligheten för såväl person- som godstrafik. Inte minst för att länka samman de 

skandinaviska storstadsregionerna och tillgodose möjligheter för handel och arbetspendling. För att 

kunna förverkliga ambitionen i projektet måste det därför bli till ett gränsöverskridande avtal mellan 

Sverige, Norge och Danmark om en gemensam utbyggnad av det skandinaviska järnvägsnätet. 

Med hänvisning till ovanstående yrkas: 

73


att 

att 

att 

Moderaterna verkar för att söka en samsyn mellan regeringarna i Danmark och Norge 

om att förverkliga ambitionerna att skapa en gemensam höghastighetstågförbindelse 

mellan Oslo-Göteborg-Malmö/Köpenhamn. 

Moderaterna verkar för att se över möjligheterna att även bygga ut de återstående 

enkelspårsträckorna till dubbelspår på den konventionella tågsträckan från Oslo till 

Köpenhamn. 

motionen översändes till partistämman. 

74


Förbundsstyrelsens yttrande över motion 1 

Motionären vill att en gemensam höghastighetstågförbindelse ska bygga mellan Oslo-Göteborg- 

Malmö/Köpenhamn samt att vi ska se över möjligheten att bygga ut de återstående 

enkelspårsträckorna till dubbelspår på den konventionella tåg sträckan mellan Oslo och Köpenhamn. 

Förbundsstyrelsen anser att det är viktigt att arbeta med stärka vår arbetsmarknadsregion. 

Storstadsområdena är viktiga för tillväxten i Sverige och 8-miljonerstaden har stora förutsättningar 

kunna bidra till detta. Näringslivet anser att en god infrastruktur är en av det viktigaste 

komponenterna för att uppnå detta och det har under lång tid varit eftersatt i Göteborgsområdet. Nu 

när den regionala infrastrukturen med Västsvenska paketet och Västlänken är på plats, är det möjligt 

för oss att ta nästa steg. Där ska bättre förbindelser mellan Oslo, Göteborg och Malmö/Köpenhamn 

stå högt på prioriteringslistan. 


att 

bifalla motionen. 

75


Motion 2 

Angående: Verka för en omställning av fordonsflottan 

Motionär: Axel Josefson, Emilie Lotterberg 

Att minska koldioxidutsläppen är ett prioriterat område och är särskilt viktigt för kommuner som 

påverkas negativt av klimatförändringen. Göteborgs kommun är speciellt drabbat av 

klimatförändringen genom höjda vattennivåer. Under extrema väderförhållanden riskerar stora delar 

av centrala staden att svämmas över. Redan nu planeras nya bostadsområden utifrån dessa 

förutsättningar, men det kommer att krävas ytterligare stora investeringar för att skydda staden. 

Det räcker dock inte bara att skydda oss mot klimatförändringen utan vi måste också försöka att 

bromsa den globala uppvärmningen genom att minska koldioxidutsläppen. I detta är transportsektorn 

en av de viktigaste aktörerna som genererar störst andel koldioxidutsläpp. Omställningen av 

fordonsflottan från fossila bränslen till klimatneutrala bränslen borde därför vara ett prioriterat mål för 

oss. 

Den tidigare moderatledda regeringen har tagit flera initiativ för att verka i denna riktning genom till 

exempel supermiljöbilspremien vid köp av en ny miljöbil, men vi behöver göra mer. 

Tyvärr har det visat sig att den nuvarande lagstiftningen begränsar vår möjlighet att på lokal nivå 

premiera miljöbilar. Tidigare initiativ som sänkta parkeringsavgifter för miljöbilar har varit mycket 

effektiva för att få fler att köpa en miljöbil. Men i dag är detta inte möjligt att göra med dagens 

lagstiftning. 

Vi anser att lagstiftningen ska ändras så att parkeringsavgifter kan variera beroende på fordonstyp 

och att miljöbilar ska kunna få en lägre avgift. 

Vidare borde detta också vara tillämpligt när det gäller trängselskatt och att det skulle vara möjligt att 

ha lägre avgifter för miljöbilar. 

FÖRSLAG TILL BESLUT 

Förbundsstämman föreslås besluta: 

att 

verka för att minska kostnaden för att införskaffa och använda miljöbilar 

att 

att 

att 

att 

miljöbilar kan få lägre parkeringsavgifter 

miljöbilar kan undantas från trängselskatt 

sända motionen till partistämman 

sända motionen till våra riksdagsledamöter 

76



Förbundsstyrelsen delar motionärens åsikt att det är viktigt att få ner koldioxidutsläppen och att detta 

bland annat bör sker genom att få en mer miljövänlig fordonsflotta. Motionären lyfter fram möjligheten 

att genom generösare regler kring parkering respektive trängselskatt uppmuntra en omställning av 

fordonsflottan till mer miljövänligare fordon. 

Göteborgs Stad har tidigare haft så kallade miljöbilsparkeringar med lyckats resultat och 

internationella erfarenheter, bland annat från Norge, visar att sådana här subventioner till en liten 

kostnad ger god effekt. Tyvärr är det som motionären skriver så att nuvarande lagstiftning och 

rättsliga prejudikat inte längre medger att kommuner gör undantag i parkeringsregler för miljöfordon 

och inte heller kan sådana här undantag ges i lagstiftningen om trängselskatt. 

Med anledning av detta föreslår vi förbundsstämman 

att 


77


Motion 3 

Angående: Sjöfart 

Motionär: Henrik Ohlson 

Sverige är ett sjöfartsland, Göteborg en sjöfartsstad. Sjöfarten är av naturen internationell. Den 

erbjuder lönsamhet, exportintäkter, valutainflöde, skatteintäkter och sysselsättning, men den gör det 

på internationella konkurrensvillkor. För Sverige och för Göteborg är det angeläget att rederier, fartyg 

och besättningar är svenska. För miljön erbjuder sjöfarten det i särklass effektivaste transportsättet. 

Aktuellt är tonnageskatteförslaget, som i förlängningen kan ge 18 000 nya jobb och minst 13 Mdr kr 

till år 2020. Aktuellt är också projektering av en ny broförbindelse över Göta Älv. 

Jag yrkar: 

att 

Stämman beslutar att instruera förbundets representanter på nationell, regional och 

lokal nivå att verka för att den svenska sjöfarten erbjuds konkurrensneutrala villkor 

såväl internationellt som gentemot andra transportslag. 

78



Förbundsstyrelsen delar motionärens uppfattning om vikten av att svensk sjöfart har goda 

förutsättningar att utvecklas i Sverige. Ett exportberoende industriland som Sverige, med världen 

som marknad, klarar sig inte utan en väl fungerande sjöfart. 

För oss göteborgare betyder sjöfarten särskilt mycket både realekonomiskt och känslomässigt. 

Göteborgs hamn har en stark koppling till att Göteborg över huvud taget en gång skapades. Idag är 

hamnen och sjöfarten ett av våra absolut viktigaste argument i kampen om industri- och 

infrastrukturetableringar och därmed motor för sysselsättning och tillväxt. 

För Moderaterna som förespråkare av marknadsekonomi är konkurrensneutralitet en självklar princip. 

Tonnageskatt innebär att skatt på vinsten ersätts med en schablonskatt på fartygens lastförmåga. 

Därmed blir det lönsammare att utnyttja konjunkturen för att sälja fartyg dyrt i högkonjunktur och 

köpa fartyg billigt i lågkonjunktur. Det är så många rederier kan utvecklas och överleva. 

Systemet med tonnageskatt finns sedan länge i alla länder svensk sjöfart konkurrerar med. 

Alliansregeringen tillsatte en utredning, med målsättningen att införa tonnageskatt, med syfte att 

utveckla handelsflottan. Utredningen bereds för närvarande. 

Vi bör kunna se fram mot kommande lagförslag med goda förhoppningar om införande av en 

tonnageskatt I Sverige. 


att 

anse motionen besvarad. 

79


Motion 4 

Angående: 

Motionär: 

Att avlasta Saltholmen sommartid och främja besöksnäringen genom 

färjetrafik från centrala Göteborg till skärgården. 

Henrik Sjöstrand 

Bakgrund. 

Under sommarmånaderna blir det en kaosartad situation för hela infrastrukturen då en stor mängd av 

besökare tillströmmar området i Saltholmen. 

Besökare från när och fjärran är välkomna till skärgården men om 

turisterna lotsas från centrala Göteborg direkt till skärgården via en trevlig båttur på älven,är vinsten 

stor för både turister, yrkesverksamma och boende på öarna respektive Långedrag. 

Det är bra att Västtrafik skapat tätare turer från Saltholmen till Södra skärgården inför sommaren 

2015 men turismen bör inte vägledas på överfulla spårvagnar,med bil eller i turistbussar till 

Saltholmen där även stora parkeringsproblem råder. 

Motionen är riktad till Västtrafik 

Förslag 

att 

göra en skyndsam tillsättning av färdmöjligheter tur och retur från hamnen i centrum av 

Göteborg mot skärgården främst under sommarmånaderna. 

80



Styrelsen välkomnar förslaget och delar motionärens åsikt om att tillförskaffa staden en ny 

turistattraktion, en sommarförbindelse till Södra skärgården. 

Styrelsen ser heller ingen motsättning mellan dagens kollektivtrafik och tillsättningen, utan finner att 

de kan komplettera varandra på ett tilltalande och inspirerande sätt, samt att även kunna komma fler 

än turister till gagn. 


att 


81


Motion 5 

Angående: Årskort hos Västtrafik 

Motionär: Mikael Forsman 

4. Årskort hos Västtrafik. Min arbetsgivare,SKF, har gett alla anställda möjligheten att köpa ett/flera 

årskort hos Västtrafik med 1/12 återbetalning varje månad. 

Jag föreslår 

att 

alla anställda inom kommunen erbjuds att av arbetsgivaren köpa ett/flera årskort hos 

Västtrafik med 1/12 återbetalning varje månad". 

Detta skulle ge många fler möjligheten att köpa årskort och spara lite pengar. 

82



Motionären föreslår att Göteborgs Stad ska erbjuda alla anställda att av arbetsgivaren köpa ett/flera 

årskort hos Västtrafik med 1/12 återbetalning varje månad. 

Förbundsstyrelsen delar motionärens uppfattning att detta är en god idé då det ger fler möjlighet att 

köpa årskort och därmed spara pengar. Flera arbetsgivare tillämpar också denna modell idag då 

Västtrafik aktivt saluför modellen. Göteborgs Stad är en av de arbetsgivare i Västsverige som idag 

erbjuder sina anställda möjligheten att köpa årskort med månatlig betalning via lönen. 

Moderaterna i Göteborgs Stads kommunstyrelse har sedan länge arbetat för att Göteborgs Stad bör 

ge ett samlat erbjudande om förmåner till de anställda. Inriktningen ska vara att erbjudandet ska vara 

lika, oavsett var man är anställd, i förvaltning eller kommunalt bolag. Erbjudandet bör dessutom 

innehålla både bredd och valfrihet, vilket innebär en mångfald av olika förmåner för anställda att välja 

på. 

Med anledning av ovanstående föreslår vi stämman 

att 


83


Motion 6 

Angående: NYA HISINGSBRON ETT DÅLIGT ALTERNATIV 

Motionär: Hans Apel 

En Hisingsbro med fyra pelare och begränsad maxhöjd är som gjord för problem. 

För det första finns det bara en liknande bro i Sverige, i Trollhättan. Det är en mycket känslig 

konstruktion vilket också bron i Trollhättan har visat då den låst sig i något läge vid flera tillfällen. 

Detta skulle vara en katastrof för Västrafik då en stor del av trafiken går över bron samt för sjöfarten 

som skall gå igenom. Med det klimatet vi har på Västkusten blir det också ett mycket dyrt underhåll 

med en så känslig konstruktion. 

Ett mycket bättre alternativ är en tunnel underälven med separerade rör. Ett för gående och cyklister, 

ett för spårvagnar och bussar och ett för övrig trafik. En tunnel behöver kortare på- och avfarter än 

något annat alternativ, vilket frigör mer byggyta. Inga störningar från passerande båtar, låga 

underhållskostnader, inga väderstörningar ( stormar, snöoväder mm ). 

Gående och cyklister får ett eget tunnelrör med lägre nivåskillnad och väderskyddat. Spårvagnarna 

kan köra på batteri med nedfällda kontaktbyglar ( som i Nice tex ) och i eget tunnelrör som håller 

samma höjd som de andra tunnelrören. ( Tunneln under Carlanderska blev onödigt fördyrad pga 

extra sprängning för höjden på luftledningen )Bilar mm kör lika som Tingstadstunneln. 

Alltså billigare, minimalt med störningar och mer byggyta. 

84



Motionssvar Västsvenska paketet 

Sjutton motionärer har föreslagit stämman att Moderaterna i Göteborg ska verka för ändringar i det 

Västsvenska paketet. 

Motionärerna Sjöblom, Ewert, Lange, Apel, Regnér, Kollberg, Lindgren m fl, Ohlson, Skager m fl, 

Hedberg, Lundström och Forsman har drivit att Moderaterna i Göteborg ska uttala eller verka för att 

järnvägstunneln Västlänken ska stoppas eller utredas ytterligare. Utredningar gäller både utökat 

beslutsunderlag kring Västlänken samt att utreda alternativa infrastruktursatsningar istället för 

Västlänken. Därutöver har motionärerna Lindgren samt Apel föreslagit att Moderaterna ska verka för 

en annan utformning av Hisingsbron eller att ersätta Hisingsbron med en tunnel. 

Motionerna Thelning m fl, Ohlson och Sziranyi har också föreslagit stämman att Moderaterna ska 

verka för att följa den rådgivande folkomröstningen gällande trängselskatten genom att ta bort 

skatten och ersätta den med annan finansering eller genom att ta bort delar ur det Västsvenska 

paketet. 

Västsvenska paketet är en överenskommelse mellan fem parter. Eftersom samtliga dessa motioner i 

någon form berör Västsvenska paketet och att konsekvensen av varje motion därmed blir att 

Moderaterna ska verka att hela paketet ska omförhandlas har förbundsstyrelsen valt att besvara 

motionerna i ett samlat svar. 

Vad är Västsvenska paketet? 

Västsvenska paketet är en överenskommelse mellan Göteborgs Stad, staten genom Trafikverket, 

Göteborgsregionens kommunalförbund, Region Halland och Västra Götalandsregionen. 

Paketet innehåller en rad satsningar på infrastrukturen i Göteborg och Västsverige som utbyggd 

kollektivtrafik (bland annat 55 kilometer busskörfält), järnvägstunneln Västlänken, vägförbindelsen 

Marieholmstunneln under Göta älv, en ny vägbro (Hisingsbron) som ersätter nuvarande Götaälvbron 

samt en ny kollektivtrafikknutpunkt vid Gamlestaden. 

Trängselskatten ingår i Västsvenska paketet med det tredelade syftet att dels finansiera paketet, dels 

öka framkomligheten och dels minska miljöpåverkan i staden. 

Västsvenska paketet beräknas kosta 34 miljarder kronor (2009 års prisnivå) att genomföra. Staten 

står för hälften av kostnaden på villkor att den andra hälften medfinansieras lokalt. Det innebär att 

staten står för 17 miljarder kronor. Den återstående finansiering fördelas enligt följande; Trängselskatten 

(14 miljarder), Göteborgs stad (1,25 miljarder), Västra Götalandsregionen och Region Halland 

(1 miljard) och realisering av markvärden (0,75 miljarder). 

85


Finansiering och satsningar i Västsvenska paketet 

Bakgrunden till det Västsvenska paketet 

Göteborg har under flera decennier förbigåtts när det gäller större statliga infrastrukturinvesteringar. 

Det har medfört att såväl järnvägs- som väginfrastrukturen nu är underdimensionerad och dras med 

kapacitetsproblem. Det har i sin tur inneburit att Göteborg har tappat i konkurrenskraft. 

Västsvenska paketet bidrar till att det blir lättare att ta sig fram och att vi i Göteborg får en bättre och 

attraktivare kollektivtrafik, tillförlitligare transporter för näringslivet och en bättre miljö. Detta stärker 

regionen, konkurrenskraften och bidrar till tillväxt. Tillväxt skapar fler jobb och möjligheter till en bättre 

välfärd. 

Enligt Trafikverkets siffror har pendlingen sedan 1970 till och från Göteborgs kommun ökat från 160 

000 fordon per dygn till dagens cirka 450 000 fordon. Det är en ökning med drygt 180 procent. 

Resandet med kollektivtrafiken har under samma period ökat med 20 procent och antalet cyklister 

med ungefär lika mycket. 

Moderaterna hade när avtalet om Västsvenska paketet slöts år 2009 länge varit drivande för att få fler 

infrastruktursatsningar till Göteborg och bland annat betonat vikten av en ytterligare älvförbindelse för 

att öka kapaciteten och minska sårbarheten i vägnätet i och kring staden. Också näringslivet har 

uppmärksammat stadens politiker på vikten av att bygga ut infrastrukturen och har betonat att det 

inte bara är en angelägenhet för Göteborg. Med Göteborgs Hamn är staden logistiknav och motor för 

såväl Västsverige som Sverige och Skandinavien. 

Västlänken – en del av det västsvenska paketet 

Västlänken är en cirka 8 kilometer lång dubbelspårig järnväg, varav drygt 6 kilometer i tunnel, som 

ska ge Göteborg en genomgående pendeltågstrafik. Västlänken ger ökad kapacitet för tågtrafiken 

och minskar sårbarheten i järnvägssystemet. Västlänken ger också tre nya underjordiska stationer; 

vid Göteborg Central, vid Haga och vid Korsvägen. Dessa stationer ökar tillgängligheten till staden 

och regionen. Av den 6 kilometer långa tunneln byggs 4 kilometer i berg och 2 kilometer i lera. 

Västlänken har utretts och vägts mot olika alternativ men befunnits vara den som bäst fyller de behov 

som finns i Göteborg gällande bland annat stärkt järnvägsinfrastruktur, fler 

kollektivtrafiksutbudspunkter och möjligheter till stadsutveckling. 

86


Västlänkens framväxt 

2001 tittade Göteborgs Stad, Göteborgsregionens kommunalförbund, Västtrafik, Västra 

Götalandsregionen och Trafikverket (då Banverket) på olika sätt att öka kapaciteten på Göteborgs 

Central för tågtrafiken i Göteborgsregionen. Resultatet blev en idéstudie med åtgärder på kort, 

medellång och lång sikt. 

2001 - 2002 genomfördes sedan en förstudie av Göteborgs Stad, Göteborgsregionens 

kommunalförbund, Västtrafik, Västra Götalandsregionen och Trafikverket (då Banverket) om en 

tågtunnel under Göteborg. I förstudiens tidiga samråd prövades olika idéer, bland annat att flytta ut 

hela eller delar av Göteborgs central till Olskroken eller Gårda, och att bygga en genomgångsslinga 

vid Göteborgs central. Dessa förslag utreddes inte vidare eftersom studien konstaterade att de 

alternativen inte skulle nå de eftersträvade målen. 

Förstudien behandlade ett förstärkningsalternativ och fem utbyggnadsalternativ: 

Förstärkningsalternativet (0), Korsvägen (1), Haga–Korsvägen (2), Haga–Chalmers (3), Järntorget– 

Sahlgrenska–Chalmers (4) och Hjalmar Brantingsplatsen–Lindholmen–Järntorget–Sahlgrenska– 

Chalmers (5). Förstudien förespråkade att man gick vidare med alternativ 1, 2 och 3. 

2004 - 2007 genomförde Trafikverket en så kallad järnvägsutredning för Västlänken. 

Järnvägsutredningens utgångspunkt var underlaget från förstudien med de tre föreslagna 

sträckningarna för Västlänken med nya stationer (Haga–Korsvägen, Haga–Chalmers respektive 

Korsvägen). Dessutom utreddes förstärkningsalternativet – att bygga ut Göteborgs bangård med nya 

spår längs järnvägen mellan Olskroken och Almedal. 

87


Karta över de olika sträckningarna i Järnvägsutredningen 

Järnvägsutredningen visade att en sträckning via Haga–Korsvägen var det förslag som sammantaget 

var bäst för staden. I december 2007 beslutade Trafikverket därför att fortsätta planeringen av 

Västlänken med alternativet Haga–Korsvägen via Älvstranden. 

Under 2011 började Trafikverket projektera Västlänken. Den 26 juni 2014 beslutade Alliansregeringen 

om tillåtlighet för Västlänken efter att ha prövat ärendet enligt miljöbalken. Nu pågår bland annat 

arbetet med att ta fram en järnvägsplan som kommer att fastställas under året. 

Tidslinje över processen kring Västlänken 

Fördelen med flera stationer 

En av de största fördelarna med att bygga en järnvägstunnel under Göteborg med flera stationer är 

att tillgängligheten till pendeltågstrafiken ökar. När man endast har en tågstation måste alla resenärer 

som ska åka med pendeltåget byta på samma station vilket ökar belastningen på kollektivtrafiken vid 

den punkten. 

Placeringen av stationen i Haga ska ses i perspektivet att det blir en järnvägstation för de som ska till 

eller kommer ifrån de västra delarna av centrala staden samt resenärer som byter till och från 

pendeltåg. Området ligger nära de områden i de västra delarna av centrala älvstaden som kommer 

bebyggas och nära flera av fakulteterna vid Göteborgs Universitet såsom statsvetenskapliga 

88


fakulteten och Handelshögskolan. En av uppgångarna kommer också att byggas in i 

Handelshögskolans nya byggnad. Det finns också planer på omfattande exploatering i området kring 

Järntorget och Första långgatan. 

Västlänkens stationer och upptagningsområde 

Kommer Västlänken hålla budget? 

Kritiker har fört fram att man inte tror att Trafikverkets budget för Västlänken kommer att hålla. 

Trafikverket själva gör bedömningen att budgeten kommer att hålla, senast i en kostnadsbedömning 

från december 2014 som redovisas på Trafikverkets hemsida. 

De invändningar som förts fram kring att budgeten inte skulle hållas kan delas upp i tre delar: 

Vissa kritiker menar att olika delar av Västlänken inte räknats in i kalkylen, bland annat så kallade 

intrångsersättningar (när exempelvis byggnader måste rivas under byggtiden) och kostnader för 

ledningsomdragningar. Dessa påståenden är dock felaktiga. Kostnaderna för intrångsersättningar 

och ledningsomdragningar är inräknade i Västlänkens budget. En annan kostnadsökning som brukar 

lyftas fram är att man menar att det inte kommer räcka med två spår vid stationerna vid Haga och 

Korsvägen utan att man bör bygga fyra spår där. Att bygga fyra spår istället för två spår innebär dock 

också en kapacitetsutökning som går över Västsvenska paketets beställning och är inte beslutad. 

Den andra delen av kritiken handlar om att priserna är beräknade i 2009 års prisnivå. Att fastställa ett 

basår är en beräkningsmodell som används vid infrastrukturprojekt som löper över flera år mellan 

beslut och färdigställande. Priserna räknas upp enligt ett särskilt index och används som bastal för 

att kunna jämföra olika kostnader. Modellen används vid alla Trafikverkets större projekt och skulle 

använts också om man istället valt andra alternativ än Västlänken, exempelvis 

förstärkningsalternativet. Att priserna generellt går upp är inte detsamma som att ett projekt fördyras. 

Den tredje delen handlar om att Trafikverket generellt inte håller budget och bland annat förs 

Hallandsåsen fram som ett skräckexempel. 

Sanningen är dock att Trafikverket generellt håller uppsatta budgetmål och hamnar ibland till och 

med lägre än budget. Två närliggande exempel är Citytunneln i Malmö och Citybanan i Stockholm 

som likt Västlänken är tågtunnlar för pendeltåg. Citytunneln i Malmö började byggas 2005 och stod 

klar 2010. Citytunneln blev drygt 400 miljoner kronor billigare än beräknat, och därtill klar ett halvår 

före plan. Citybanan i Stockholm är en pendeltågstunnel under centrala Stockholm som är 

delfinansierad av staten, Stockholms Stad och Stockholms läns landsting och beräknas vara klar 

2017. Projektet ligger före sin ursprungliga tidsplan och under budget. 

89


Ytterligare ett likartat projekt är tunnelbygget Norra länken i Stockholm vars första etapp blev billigare 

än beräknat. Slutnotan för etappen blev 2,5 miljarder kronor lägre än beräknat, och trafikstarten 

skedde ett helt år före plan. 

Stora infrastrukturprojekt innehåller dock alltid osäkra faktorer. Det är inget som är unikt för 

Västlänken. För att klara oförutsedda budgetposter räknar Trafikverket därför in riskreserver i sina 

projekt. För Västlänken är riskreserven 2,3 miljarder kronor. 

Oberoende granskningar är genomförda 

Som en del av beslutsprocessen kring infrastrukturprojekt i Sverige sker remissförfarande, där 

Trafikverket som en del i beredningen skickar ut förslagen på remiss till övriga intressenter som 

berörs av förslaget. I remissförfarandet granskas förslagen och i remissvaren tas eventuella 

oklarheter, invändningar och behov av förtydliganden upp. 

Remissförfarandet är en grundläggande del av den svenska offentliga beredningsprocessen och 

medger också för andra än de tillfrågade remissinstanserna att svara på remissen. 

Västlänken har varit uppe för remiss bland annat våren 2006 som en del av järnvägsutredningen, i 

januari 2012 inför regeringens tillåtlighetsprövning av järnvägsplanen och i december 2014 – januari 

2015, som en del av granskningen av järnvägsplanen inför fastställandet. 

Det har alltså genomförts flera oberoende granskningar av Västlänken under flera omgångar och man 

har vägt projektet mot andra alternativ. 

Västlänkens samhällsnytta 

Några motioner tar upp att den framräknade samhällsnyttan av Västlänken är negativ. När man räknar 

fram samhällsnytta tar man endast med de kvantifierbara värden som man definitivt kan räkna fram 

och använder försiktighetsprincipen och ger därmed inte en helt rättvisande bild. Det innebär att få 

infrastruktursatsningar får positiva nettovärden. Att räkna ut samhällsnyttan är i första hand ett 

instrument som ska användas för att väga olika infrastruktursatsningar mot varandra. 

Nyttorna för Västlänken ligger också i nivå med de två pendeltågstunnlar som byggts eller just nu 

byggs i Malmö och Stockholm; Citytunneln och Citybanan. Den ligger också i nivå med utbyggnaden 

av E20. 

Säkerheten i Västlänken 

I debatten kring Västlänken förekommer uppgifter om att Trafikverket av budgetskäl ska ha åsidosatt 

säkerheten i tunneln. Den diskussionen härrör från att Räddningstjänsten i Storgöteborg förespråkat 

en separat räddningstunnel som löper parallellt med Västlänken men att Trafikverket istället valt att 

bygga ett antal evakueringsschakt. 

Räddningstjänsten står fast vid åsikten att de främst förespråkar en separat räddningstunnel men 

konstaterar i sitt remissyttrande till järnvägsplanen för Västlänken att "Efter att arbetet genomförts 

delar RSG [Räddningstjänsten Storgöteborg] Trafikverkets bedömning att trafikanternas möjlighet till 

självutrymning i Västlänken är god och säkerhetsmässigt i nivå med annan ny 

undermarksinfrastruktur." 

Varför Hisingsbron? 

Vägtrafiken över Göta älv är en kritisk punkt i trafiksystemet i Göteborg. Marieholmstunneln är nödvändig för 

att avlasta Tingstadstunneln och Götaälvbron som invigdes 1939. Den måste ersättas av en ny bro, Hisingsbron, 

innan den blir uttjänt runt 2020. 

Flera olika alternativ till brolösningar har utretts. I maj 2010 beslutade Kommunfullmäktige att utarbeta en 

detaljplan för en ny älvförbindelse. Det skulle vara en öppningsbar bro med lägsta möjliga höjd i spannet tio till 

tretton meter. Förslaget till brohöjd var en kompromisslösning där olika intressen skulle tillgodoses. I juni 2012 

90


fattade Trafiknämnden beslut om att Hisingsbron skulle anläggas med en höjd av tretton meter över 

medelvattennivån och säkrad för tolv meter segelfri höjd. 

Idag passerar ca fem handelsfartyg Götaälvbron per dag. De utvecklingsplaner som Vänersjöfarten har skulle 

kräva ca 8 broöppningar per dag. Den tänkta bron planeras för att kunna öppnas 15 gånger per dag, vilket är 

samma kapacitet som de framtida slussarna i Trollhättan kommer att ha. När Hamnbanan och Marieholmsbron är 

färdiga kommer tågtrafiken att öka från 55 tåg per dag till 135 tåg per dag vilket kommer kräva ett samordnat 

system med både båt- och kollektivtrafiken. 

I samråd mellan berörda parter ansågs det att en bro på tretton meter väl tillgodoser de krav som sjöfarten i Göta 

älv ställer, nu och i framtiden. Den föreslagna höjden har blivit godkänd av Mark- och Miljödomstolen. Ärendet 

ligger nu hos Mark- och miljööverdomstolen för prövning. 

Förslaget är att Hisingsbron inte öppnar mellan 06.00-09.00 och 15.00–18.00 på helgfria vardagar. Trafiken över 

bron i rusningstid kommer därför inte att påverkas av sjöfarten i Göta älv. Under resterande delar av dygnet får 

bron öppnas varje timme vid behov, femton gånger per dygn. 

Detta innebär att varken sjöfarten eller trafiken över bron kommer att störas mer än vad den gör idag. En hög bro 

ger långa ramper på land och försvårar anslutningarna till väg och spårväg på båda sidor. En lägre bro tillgodoser 

alla transportslag och ger samtidigt ökade möjligheter till bostäder och arbetstillfällen runt Gullbergsvassen och 

på Ringön. Genom att bygga en lägre bro än Götaälvbron frigörs 70 000 kvadratmeter mark i centrala 

Göteborg som översiktligt har värderats till ca 800 miljoner kronor. 

Förbundsstyrelsen konstaterar att tidsplanen för en ersättning till Götaälvbron redan nu är ansträngd. 

Konsekvenserna för fordonstrafiken över älven, i centrala staden samt på Hisingen skulle vara omfattande om 

Götaälvbron inte kan ersättas i tid. 

Folkomröstningen om trängselskatten 

Efter ett så kallat folkinitiativ beslutade Göteborgs kommunfullmäktige våren 2013 att genomföra en 

rådgivande folkomröstning om trängselskatten i Göteborg. Frågan i omröstningen var den som 

namninsamlingen avsåg: "Anser du att trängselskatten ska fortsätta i Göteborg efter valet 2014?". 

Omröstningen genomfördes i samband med de allmänna valen 2014 och resulterade i att 56,9 % av 

de röstande röstade nej med ett valdeltagande på 72,8 %. 

Kommunstyrelsen har efter att folkomröstningen genomförts varit i kontakt med övriga parter och 

efterhört deras inställning till en förändring av Västsvenska paketet. Samtliga meddelar att de står 

kvar vid ingånget avtal. 

Kommunstyrelsen har också utrett alternativ till trängselskatten. Utredningarna redovisades i 

december 2014 respektive februari 2015 i kommunstyrelsen. Som alternativa åtgärder avseende 

trängsel och miljö utreddes bland annat att; öka svårigheterna för bilresor, minska restiden för 

kollektivtrafiken, öka attraktiviteten att cykla och kraftigt höjda parkeringspriser. Utredningarna visade 

tydligt att ingen av åtgärderna ger samma effekt som trängselskatten. En kombination av dem kan ge 

liknande effekter men då till mycket stora kostnader. 

De alternativa finansieringsformerna i utredningen inkluderade bland annat infrastrukturavgifter, höjda 

parkeringsavgifter, höjda kollektivtrafikavgifter eller finansiering via kommunens egen budget 

exempelvis genom kraftigt höjd kommunalskatt. 

Trängselskatten betalas idag till största delen av invånare i andra kommuner än Göteborg eller 

juridiska personer. Under perioden september till november 2014 kom 33 procent av intäkterna från 

trängselskatten från fysiska personer som bodde i Göteborg, 27,9 procent av intäkter från fysiska 

personer utanför Göteborg och 39,1 procent från juridiska personer (näringstrafik etcetera). 

91


Fysiska personer i 

Göteborg 33 procent 

Fysiska personer utanför 

Göteborg 27,9 procent 

Näringstrafik 39,1 procent 

Fördelning av Trängselskattens intäkter 

När den Moderata gruppen i kommunfullmäktige i Göteborg vägde alternativen blev slutsatsen att det 

inte vore rimligt att göteborgarna skulle stå för hela kostnaden om trängselskatten avskaffades. 

Samtidigt har övriga parter i Västsvenska paketet har gjort klart att de står fast vid avtalet. Det har 

således inte gått att hitta vägar att omförhandla paketet med övriga parter. Viktigt att komma ihåg är 

också att trängselskatten är reglerad i lag och det är riksdagen, inte staden, som har rådighet över 

frågan. Ett eventuellt beslut om att ta bort trängselskatten kan inte fattas av Göteborg 

kommunfullmäktige utan endast initieras i och fattas av riksdagen. 

Konsekvenserna av att stoppa Västlänken och Västsvenska paketet 

Västlänken har utretts sedan 2001 och parterna kom överens om Västsvenska paketet 2009. Att nu 

stoppa Västlänken innebär att en process som pågått i 14 år och där satsningar som började 

genomföras för 6 år sedan skulle avbrytas. 

Västsvenska paketet är en helhet där de olika parterna gemensamt kommit fram till vilka satsningar 

man ser som nödvändiga och därför vill satsa på. Att bryta ut delar av paketet innebär att man bryter 

upp det gemensamma avtalet och måste omförhandla samtliga delar med samtliga parter. 

Förbundsstyrelsen gör bedömningen att en sådan förhandling innebär stora risker att 

infrastruktursatsningar i Göteborg försenas i upp till 10 – 15 år, om parterna ens är intresserade av att 

fortsätta bidra med finansiering. Det innebär också att inte endast de delar av paketet som Göteborg 

vill ta bort skulle förhandlas om utan att samtliga delar av paketet då skulle vara under 

omförhandling. 

92


Staten 17 mdr kr 

Trängselskatt 14 mdr kr 

Göteborgs stad 1,25 mdr kr 

VGR och Region Halland 1 

mdr kr 

Markvärden 750 miljoner kr 

Fördelning av Västsvenska paketets finansiering 

Näringslivet har efter att arbetet med det Västsvenska paketet visat en ökad investeringsvilja i och 

kring Göteborg. Företrädare för näringslivet, bland annat genom Västsvenska Handelskammaren, står 

tydligt bakom satsningarna. Man är från näringslivet samtidigt orolig för vad ett stopp av Västsvenska 

paketet skulle innebära. En osäkerhet som kan leda till att planerade näringslivssatsningar dras 

tillbaka eller avbryts om paketet stoppas. 

Ett stopp för Västsvenska paketet är alltså förenat med uppenbara risker. Vad innebär ett stopp av 

bygget av Marieholmstunneln för biltrafiken i Göteborg för trafiken? Och vad blir kostnaden av att 

stoppa det bygget? Man kan jämföra med den likartade situation som uppstod när Miljöpartiet efter 

valet 2014 stoppade Förbifart Stockholm. 

Vad innebär det för Göteborgs innerstad att stoppa Hisingsbron och därmed inte hinna klart med en 

ersättningsbro innan Götaälvbron är uttjänt? Vad innebär det för järnvägstrafiken i Göteborg de 

kommande decennierna om Västlänken inte byggs och man tvingas inleda en ny process med 

järnvägsutredning, tillåtlighetsprövning hos regeringen och ny järnvägsplan? 

Runt omkring i såväl Sverige som Västra Götaland finns det ett antal viktiga och mer eller mindre 

angelägna infrastrukturprojekt som väntar på finansiering. Vad säger att den statliga och regionala 

finansieringen stannar i Göteborg om avtalet om Västsvenska paketet bryts och ett nytt paket ska 

förhandlas på nytt? Vilka blir konsekvenserna för jobben och tillväxten i Göteborg och Västsverige 

då? 

Förbundsstyrelsens ställningstagande 

Moderaterna i Göteborg har tillsammans med övriga Allianspartier ställt sig bakom Västsvenska 

paketet för att få till stånd viktiga investeringar för både väg och järnväg i Göteborg och Västsverige. 

Moderaterna har också i Riksdagen, Västra Götalandsregionen, Region Halland och omkringliggande 

kommuner i Göteborgsregionen ställt sig bakom avtalet. I valrörelserna 2010 och 2014 har 

Moderaterna och Alliansen varit tydliga med att vi står bakom det Västsvenska paketet. 

Västsvenska paketet håller nu på att genomföras. Att i detta skede kräva omförhandling av avtalet när 

övriga parter dessutom motsätter sig en sådan bedömer vi är förenat med stora risker och negativa 

konsekvenser både för Göteborg och för Moderaternas trovärdighet. Sannolikheten att en 

omförhandling kommer till stånd och att den i så fall innebär en bättre överenskommelse än den 

gällande bedömer vi som låg. En omförhandling skulle sannolikt också ta lång tid vilket är negativt för 

Göteborgs och Västsveriges framtida möjligheter. 

93


Västsvenska paketet är omfattande och innehåller förstås osäkerheter. Det hade också alternativa 

paket gjort. Att det bland göteborgarna i allmänhet och också i Moderaterna finns olika meningar om 

vilket avtal som vore det bästa är fullt förståeligt. Samtidigt kan Förbundsstyrelsen konstatera när vi 

går igenom motionerna att kritiken inte är så stark att den inte går att bemöta och därför vara skäl för 

att ompröva Moderaternas ställningstagande. 

Samtidigt måste vi som parti också konstatera att kommunikationen om Västsvenska paketets 

bakgrund och innehåll har varit otillräcklig och det är en viktig lärdom att ta till oss inför framtida 

infrastruktursatsningar och andra större projekt. 


att 

avslå motionen. 

Förbundsstyrelseledamoten Mats Brodefors reserverade sig mot förbundsstyrelsens svar till motion 6 

(inkl övriga Västlänk-motioner), till förmån för bifall till att-satser enligt nedan: 

Motion 17, 

Motion 18, 

Motion 19, att-satserna 2 och 3, 

Motion 20, att-sats 2, 

Motion 21, att-sats 3, 

Motion 22, att-satserna 2 och 3, 

Motion 23, att-satserna 2 och 3. 

94


Motion 7 

Angående: 

Motionär: 

Ta hänsyn till sjöfartens behov vid dimensioneringen av nya Hisingsbron! 

Gunnar Lindgren 

Den föreslagna nya Hisingsbron kommer at få en segelfri höjd på 13 meter, att jämföra med dagens 

Götaälvbron som har drygt 19 meter. Detta har lett till såväl kritik som överklaganden, bland annat 

från kommunerna kring Vänern. Göteborgs kommun har tagit den här typen av processer till en ny, 

inte särskilt smickrande, höjd genom att verka för att hindra vänerkommunerna från att överklaga den 

låga höjden på den kommande Göta älv-bron. Göteborgs kommun hävdar att kommunerna inte har 

rätt att överklaga beslutet, att de inte presenterat bevis för sina påståenden, och att de 

omständigheter som åberopas inte innebär att saken har allmänt intresse inom kommunerna. 

Brohöjden måste anses vara mer än bara en göteborgsfråga, och det är ytterst beklagligt att denna 

arrogans har blivit typisk för Göteborgs stads agerande. Staden har startat en juridisk process för att 

få till stånd ett beslut där kommunerna kring Vänern bedöms inte vara berättigade att ha inflytande 

eller vara sakägare. 

Förutom att detta agerande är arrogant, oetiskt och bedrövligt handlande av Göteborgs kommun på 

ett sätt som jag och säkert många med mig inte vill ska var typiskt för vår stad, så kan vi nog enas 

om att en rationell sjöfart är viktigt för industrier och rederier kring Vänern och därmed för export, 

arbetstillfällen etc. Att då vilja hindra vänerkommunerna från att ens överklaga är ett icke acceptabelt 

agerande. 

Jag vill även hänvisa till att Trafikverket m fl myndigheter i sin utredning om Göta älv och 

Vänersjöfarten drar slutsatserna att utvecklad Vänersjöfart är positivt för näringsliv, människa och 

miljö, och att samhällsekonomisk lönsamhet uppnås genom konkurrenskraftiga inre vattenvägar. 

Stadens inställning kan även ställas mot den slogan som Göteborgs stad har arbetat fram, med 

orden ”Hållbar och öppen för världen”. Det inträffade föranleder mig att undra om stadens agerande 

är i linje med kommunens etiska riktlinjer när det gäller att skapa goda omvärldsrelationer. 

Oavsett detta anser jag att det bör vara i sjöfarts- och industristaden Göteborgs intresse att 

samverka med kommunerna kring Vänern och gynna sjöfarten i älven. 

Mot bakgrund av ovanstående föreslår jag att förbundsstämman måtte besluta: 

att 

Göteborgsmoderaterna ska verka för att frågan om den nya hisingsbrons utformning 

tas upp till förnyad prövning där frågan om vänersjöfartens intressen vägs in på ett sätt som ger en 

optimal lösning för vänersjöfarten och som främjar god grannkommunssämja. 

95



Se svar på motion 6. 


att 


96


Motion 8 

Angående: Avveckla trängselskatten 


Den s k trängselskatten är ett socialistiskt påfund som införts i Göteborg av politiker i stor och 

märklig enighet. Den motverkar den moderata jobblinjen och kan bara tas ut i Göteborg. Och den är 

ingen trängselskatt. Den är en finansiering av nationell infrastruktur. Den har införts av politiska 

representanter utan att väljarna tillfrågats, förrän i folkomröstningen 2014. Det måste helt enkelt vara 

moderat Göteborgspolitik att avveckla den. 

Respektera folkomröstningen. 

Jag yrkar: 

att 

Stämman beslutar att uppdra åt samtliga våra representanter att kraftfullt och utan 

dröjsmål verka för att trängselskatten omedelbart avvecklas. 

97





att 


98


Motion 9 

Angående: Följ folkomröstningen 

Motionär: Caroline Thelning, Gunnar Lindgren, Lena Larsson, Björn Bernehed, Jan 

Sylvan, Nina Källström, Tina Engelbrektsson 

Efter att göteborgarna röstat i folkomröstningen om trängselskatt hösten 2014 uppstod en debatt om 

vad valresultatet egentligen innebär och hur det ska hanteras. Vare sig man vill eller inte så har en 

stor majoritet (57%) röstat nej under stort valdeltagande (71%) och visat att de inte stödjer 

trängselskatten. Det omdiskuterade beslutet har kraftigt försämrat medborgarnas förtroende för de 

folkvalda representanterna i Göteborg. Detta är ett allvarligt problem, eftersom förtroende för 

politikerna och de politiska besluten utgör grunden för demokratin. Det har uppstått ett kraftigt 

demokratiunderskott i Göteborg, då folket anser att de etablerade partierna går emot folkviljan. 

Väljarna upplever att Nya Moderaterna före valet stod upp för demokratin genom att stödja en 

folkomröstning och gav uttryck för att ett tydligt nej i folkomröstningen inte kan negligeras. Att efter 

valet ställa sig på samma sida som de rödgröna och i praktiken vända väljarna ryggen, upplevs därför 

som ett svek av våra väljare. För att återskapa förtroendet för politiken och vårt parti i Göteborg 

måste folkomröstningen följas och beslutet i KF rivas upp, med en hemställan till regeringen att 

trängselskatten i Göteborg skall tas bort. Om inte, kommer vi att få svårt att få genomslag för våra 

visioner och idéer och vi kommer även att tappa ytterligare röster i valet 2018. 

Med hänvisning till ovanstående föreslås stämman besluta: 

att 

uttala att folkomröstningen om trängselskatten ska följas, 

att 

att 

uppmana våra berörda förtroendevalda moderata företrädare att verka för att 

folkomröstningen om trängselskatten ska följas, 

Moderaterna i Göteborg verkar för att Göteborgs Stad ska följa folkomröstningen och 

hemställa hos regeringen att ta bort trängselskatten. 

99





att 


100


Motion 10 

Angående: Följ folkomröstningens resultat angående trängselskatten 

Motionär: Daniel Szirányi 

Den 14e september 2014 genomfördes en folkomröstning i Göteborg med frågan: ”Anser du att 

trängselskatten skall fortsätta efter valet 2014? ”En tydlig majoritet på 57% av väljarna röstade Nej i 

denna folkomröstning. 

Inför valet genomfördes häftiga diskussioner huruvida en folkomröstning om frågan skall genomföras 

eller ej. Till sist var det moderaterna som fällde avgörandet för att en folkomröstning skall äga rum. 

Devisen under valrörelsen var att moderaterna lokalt är för en folkomröstning och att man skulle 

argumentera för ett Ja i frågan. 

Nu blev det inte riktigt som partiet hade tänkt sig. 

Den logiska konsekvensen är att moderaterna lyssnar till sina väljare och accepterar 

folkomröstningens resultat. 

Det innebär konkret, att vidare planering av det västsvenska paketet skall ske utan möjliga intäkter 

från trängselskatt. Alltså återstår två alternativ: 

1. Hitta nya intäktskällor för att finansiera det västsvenska paketet i dagens utformning. Detta 

alternativ ger Alliansen möjligheter att framföra borgerliga förslag som till exempel utförsäljning av 

Göteborgs stads omfattande verksamhet som svällt under de senaste 20 åren av socialistiskt styre. 

Utförsäljning av kommunala bolag bör utredas närmare. 

2. Omformulera det västsvenska paketet så att omfattningen motsvarar de minskade intäkterna, då ju 

trängselskatten inte längre är ett alternativ. Det attraktiva med denna möjlighet är att det följer 

moderaternas motto ”ordning och reda i finanserna” som vi starkt drivit under den senaste 

mandatperioden. Vi skall alltså inte spendera mer än vad vi har fog för. Utan trängselskatt får vi alltså 

ett västsvenskt paket av mindre omfattning. 

Att ett politiskt parti följer folkomröstningars resultat är för mig en fundamental demokratisk 

självklarhet. Ifall vi går emot den, har vi förlorat folkets förtroende, vilket har en tragisk inverkan på 

möjligheten att kunna driva seriös oppositionspolitik lokalt i Göteborg. 

Mot bakgrund av ovanstående föreslår jag Förbundsstämman att besluta följande: 

att 

Moderaterna i Göteborg drar tillbaka sin nuvarande position om att inte följa 

folkomröstningens resultat 

att 

att 

att 

att 

uppmana moderata fullmäktigegruppen att aktivt arbeta för att få en majoritet för att 

följa folkomröstningen i kommunfullmäktige 

betalstationerna med omedelbar verkan stängs av 

Moderaterna i Göteborg aktivt letar efter alternativa lösningar för att minska 

omfattningen av det västsvenska paketet så att det motsvarar bortfallet av intäkterna 

från trängselskatten 

Moderaterna i Göteborg hittar möjliga intäktskällor genom att minska Göteborgs Stads 

utgifter i motsvarande utsträckning som bortfallet av trängselskatten (genom att till 

exempel sälja ut kommunala bolag) 

101





att 


102


Motion 11 

Angående: Nej till Västlänken 


3. Nej till Västlänken. 

Då Västlänken riskerar att ruinera Göteborg, så föreslår jag 

att 

stämman säger NEJ till Västlänken". 

103





att 


104


Motion 12 

Angående: Stoppa och avveckla arbetet med Västlänken 

Motionär: Anders Regnér 

Arbetet med Västlänken som en del av det Västsvenska Paketet, VsP, bör omedelbart avbrytas. Det 

skapar en stor övertro på att fylla Göteborgsregionen med arbete inom anläggningssektorn som inte 

kommer att genomföras. Om man fortsätter i dagens verksamhetstakt så blir bara fler och fler 

personer verksamma inom projektet, missnöjda och arbetslösa när byggandet inte blir av. 

Varför skall detta ske, jo den budget som är beslutad kring projektet kommer inte att hålla, beloppet 

är för lågt med hänsyn till tillkommande kostnader. Flera skäl talar för ökade kostnader, dels 

osäkerhet av tekniskt genomförande, problem med mark och ersättningar till fastighetsägare i och 

kring byggplatser, samt den utdragna start process som kommer uppstå på grund av överklaganden 

får allmänhet och andra oberoende instanser. Alltså måste alla politiker ta ansvar för medborgarnas 

pengar. 

Alltså bör Trafikverk och Göteborgs kommun snarast upphöra med projektering och inte slösa bort 

mer av skattebetalanas pengar. 

Mot bakgrund av ovanstående föreslår jag att förbundsstämman måtte besluta; 

att 

uppmana Göteborgs kommunstyrelse snarast avbryta projektet Västlänken 

att 

se till att parterna i överenskommelsen VsP, snarast omförhandlar projektet och tar 

ansvar för medborgarnas pengar. 

105





att 


106


Motion 13 

Angående: Västlänken 

Motionär: Anne-Christine Sjöblom 

Låt oss inte förväxla frågan ”Västsvenska paketet” med frågan om Västlänken som är en del av det. 

Har vi verkligen inhämtat underlag för beslut gällande Västlänken? Är det så att vi eventuellt drar 

igång ett jätteprojekt som i alla fall sannolikt inte ökar antalet resenärer via tåg? 

Jag yrkar på 

att 

vi verkar för ett stopp av Västlänk-processen nu för att se över om vi verkligen har 

räknat och tänkt rätt. 

Bifallen vid Askimsföreningens årsmöte. 

107





att 


108


Motion 14 



Västlänken, järnvägstunneln under Göteborg, löser inga problem med kollektivtrafik i Göteborg. Ett 

högriskprojekt till stora kostnader som inte ger något nämnvärt. 

Enl Trafikverket kommer kostnaderna uppgå till 29,5 miljarder. Detta förutsätter att allt enl plan. 

Hittills har Trafikverket inte visat att entreprenader av denna typ hållit kostnadsmässigt. Götatunneln 

ca 300% ca 1miljard nu ca 3 miljarder och är inte färdig med återställningsarbetena ovanpå, 

Malmötunneln ca 275% ca 3 miljarder nu ca 8,75 miljarder Hallandsåsen ca 1000% 1 miljard, nu 10,5 

miljarder och är inte färdig, Norra Hamngatan, lagning av stödmur skulle göras färdig på 6 månader 

och nu har det gått ytterligare fyra 

månader och den är inte färdig alltså en förlängning med 70% i tid, kostnader ej redovisade. Att detta 

lilla arbete i förhållande till Västlänken inte hållit tid och kostnader visar att stadsbyggnadskontoret 

och övriga myndigheter inte har kontroll på kostnaderna. Det var lika dant med Operalänken och där 

gick man inte djupt ner i marken men det var överraskningar varje dag av olika svårighetsgrader och 

kostnader. Hisingsbron är ännu ett idiotprojekt. Ett klar bättre alternativ i detta läget är en tunnel där 

kollektivtrafiken, bilar och lastbilar mm samt gående och cyklister har var sitt rör. Kortare av och 

påfarter lägre backe och väderskydd för cyklister och gående, inga stopp för båttrafiken, mer 

byggbar mark och billigare i längden. I Västsvenska paketet saknas bla en Östlänk som skall börja 

norr om Kungsbacka passera Landvetter genom Partille och ansluta söder om Kungälv. Då 

genomfartstrafiken kommer att på detta vis minska kraftigt blir trycket på gatorna i Göteborg också 

mindre. 

Jag yrkar att förbundsstämman beslutar 

att 

Västlänken stoppas och en oberoende expertgrupp utreder bästa alternativ för att 

förbättra kollektivtrafiken, järnvägstrafiken. 

att 

att 

förbindelserna med Hisingen, Marieholmstunneln färdigställs och Götaälvtunneln 

istället för Hisingsbron byggs. 

en Östlänk läggs in i Västsvenska paketet. 

att 

motionen skickas till förbundsstyrelsen i Göteborg, till Nya Moderaternas 

kommunfullmäktige och kommunstyrelsegruppen och partistyrelsen för beslut enligt ovan. 

109





att 


110


Motion 15 



Västlänken, järnvägstunneln under Göteborg, löser inga problem med kollektivtrafik i Göteborg. Ett 

högriskprojekt till stora kostnader som inte ger något nämnvärt. 

Enl Trafikverket kommer kostnaderna uppgå till 29,5 miljarder. Detta förutsätter att allt enl plan. 

Hittills har Trafikverket inte visat att entreprenader av denna typ hållit kostnadsmässigt. Götatunneln 

ca 300% ca 1 miljard nu ca 3 miljarder och är inte färdig med återställningsarbetena ovanpå, 

Malmötunneln ca 275% ca 3 miljarder nu ca 8,75 miljarder Hallandsåsen ca 1000% 1 miljard, nu 10,5 

miljarder och är inte färdig, Norra Hamngatan, lagning av stödmur skulle göras färdig på 6 månader 

och nu har det gått ytterligare fyra månader och den är inte färdig alltså en förlängning med 70% i tid, 

kostnader ej redovisade. Att detta lilla arbete i förhållande till Västlänken inte hållit tid och kostnader 

visar att stadsbyggnadskontoret och övriga myndigheter inte har kontroll på kostnaderna. Det var lika 

dant med Operalänken och där gick man inte djupt ner i marken men det var överraskningar varje 

dag av olika svårighetsgrader och kostnader. 

Hisingsbron är ännu ett idiotprojekt. Ett klar bättre alternativ i detta läget är en tunnel där 

kollektivtrafiken, bilar och lastbilar mm samt gående och cyklister har var sitt rör. Kortare av och 

påfarter lägre backe och väderskydd för cyklister och gående, inga stopp för båttrafiken, mer 

byggbar mark och billigare i längden. 

I Västsvenska paketet saknas bla en Östlänk som skall börja norr om Kungsbacka passera 

Landvetter genom Partille och ansluta söder om Kungälv. Då genomfartstrafiken kommer att på detta 

vis minska kraftigt blir trycket på gatorna i Göteborg också mindre. 


att 

Västlänken stoppas och en oberoende expertgrupp utreder bästa alternativ för att 

förbättra kollektivtrafiken, järnvägstrafiken. 

att 

att 

att 

förbindelserna med Hisingen, Marieholmstunneln färdigställs och Götaälvtunneln 

istället för Hisingsbron byggs. 

en Östlänk läggs in i Västsvenska paketet. 

motionen skickas till förbundsstyrelsen i Göteborg, till Nya Moderaternas 

kommunfullmäktige och kommunstyrelsegruppen och partistyrelsen för beslut enligt 

ovan. 

111





att 


112


Motion 16 

Angående: Avveckla planerna på Västlänken 


Västlänken är sossarnas paradprojekt. Vanvettigt dyr. Ingen netto miljö- eller samhällsnytta. 

Skattebetalarna betalar. Den skapar jobb för utländska entreprenörer. Ett gigantiskt grävprojekt med 

massor av ifrågasättanden och invändningar. 

Och när allt är klart så vad har vi uppnått? Vi har slätat över att Göran Johansson inte hade förmågan 

att få infrastrukturprojekt till Göteborg. 

I sin iver att genomföra Västlänken har Johan Nyhus m fl prutat bort medborgarnas säkerhet för att få 

ett kalkylvärde att verka troligt under litet längre tid. Nu är det inte längre infrastruktur och gigantiska 

belopp och personlig, politisk prestige. Nu spelar sossarna med medborgarnas säkerhet. Följ inte 

denna avart av sossepolitik!!! 

Jag yrkar: 

att 

att 

Stämman beslutar att uppdra åt samtliga våra representanter att omgående verka för 

att avveckla planerna på Västlänken. 

Stämman beslutar att uppdra åt samtliga våra representanter att kraftfullt och utan 

dröjsmål verka för att Västlänken absolut inte under några omständigheter projekteras, 

planeras eller byggs utan räddningstunnel. 

113





att 


114


Motion 17 


Motionär: Christian Ewert 

Infrastruktursatsningar är viktiga för Västsverige och delar av det Västsvenska Paketet är bra. Den 

kritik Västlänken har utsatts för är unik i Göteborg och förhoppningsvis känd av deltagarna på mötet. 

Konsekvenserna av ett fel beslut är enorma. 

Jag anser att Västlänken, d.v.s. tunneln under Göteborg måste utredas av en oberoende expertgrupp 

samt jämföras med andra rimliga alternativ. Att tillfälligt stanna och utreda ett projekt är en beprövad 

metod, vilket man tex. gjort nu i Stockholm med Slussen projektet. I Göteborg kunde detta vara en 

lösning som kunde bryta det dödläge som nu existerar mellan väljare och politiker. Moderaterna 

skulle vinna på att visa att man lyssnar på kritik. 

En genomarbetad mätbar jämförelse mellan olika alternativa förbättringar av pendeltrafik och 

kollektivtrafik har aldrig gjorts. Politikerna bestämde sig tidigt för en tunnel genom Göteborg. 

Trafikverket föreslog att man istället för Västlänken skulle utöka Centralstationen det s.k. 

Förstärkningsalternativet vilket var, enligt Trafikverket, ett bättre ekonomiskt alternativ. Detta avslog 

politikerna omedelbart därför att detta alternativ inte uppfyllde de subjektiva kriterier politikerna själva 

fastlagt. De andra alternativ som jämförts av staden är alla varianter på en tunnel genom staden. De 

jämförelser som gjorts är subjektiva. En utflyttad station som tex. Gårda eller Olskroken samt 

Förstärkningsalternativet har aldrig jämförts med Västlänken på ett objektivt dvs mätbart sätt. 

Om som ett resultat av ovanstående Västlänken försenas ett år så är det i sammanhanget en liten 

skada. Säkert, om Västlänken fortfarande skulle vara bästa alternativet enligt en expertgrupp, så 

innebär en utredning en bättre säkerhet i kalkylerna. 

Jag yrkar på: 

att 

Projektet med Västlänken tillfälligtvis stoppas och att en studie utförs av en Oberoende 

Expertgrupp som utreder Västlänken samt jämför med Förstärkningsalternativet och 

utflyttad station, såsom tex. Gårda eller Olskroken vad avser framtida behov, 

resvinster, reseunderlag, miljö, trafikbelastning, skadeståndskostnader, byggtid, 

säkerhet i kalkyl samt slutlig investeringskostnad med objektiva mätbara variabler. 

115





att 


116


Motion 18 

Angående: Beträffande Västlänken 

Motionär: Gösta Lange 

Opinionen mot det liggande förslaget till utformning av Västlänken växer ständigt och med all rätta. 

Bland de Göteborgare man träffar och diskuterar ifrågasätter nästan alla konsekvensen av att gräva 

upp en stor del av den centrala staden och hålla arbetena igång i åratal framåt. 

Inte minst inom Moderaterna skulle ett genomförande av slingan runt en station i Haga med alla 

grävarbeten, trafikkaos och allmän otrivsel resultera i en splittring vars konsekvenser för partiet skulle 

bli ödesdigra. Det är nu skäl att undvika att partiet rivs isär, när risken för detta är så överhängande. 

Det intressanta är att också de som inte direkt berörs av grävande, bökande och usel framkomlighet 

är lika negativa. Det tycks ha sin rot i en grundmurad skepsis mot de ekonomiska kalkyler som 

presenterats. Trafikverket kan helt enkelt inte förutse alla komplikationer som kommer att uppstå. 

Hallandsåsen och Botniabanan är varnande exempel. 

Vad som kan vara viktigt för Göteborg är att vara en central punkt på en snabbjärnväg Oslo- 

Köpenhamn (och vidare mot kontinenten). Det betyder inte att det behövs en station i Haga utan en 

mera östlig och rak sträckning kan räcka för att ge Göteborg de huvudsakliga fördelarna. Exakt hur 

en sådan sträckning skulle läggas kan behöva utredas, men alternativet Gårda kan visa sig vettigt. 

Affärsresenärer från Norge, Danmark och kontinenten kommer inte att känna sig beroende av att 

fortsätta sin resa inom Göteborg med spårvagn eller buss. 

Förbundsstämman föreslås med anledning av vad som ovan sagts 

att 

besluta att Moderata Samlingspartiet i Göteborg verkar för att den planerade 

sträckningen av Västlänken med järnväg under centrala Göteborg med station i Haga 

nu inte fastställs, utan i stället först även förslag noga utreds som medför mindre 

påverkan på Göteborgs stadsmiljö under byggtiden, som till exempel en station i 

Gårda. 

117





att 


118


Motion 19 

Angående: Ny genomgång och utvärdering av Västlänken 

Motionär: Carl Magnus Kollberg 

Västsvenska Paketet innehåller många bra och för regionen nödvändiga projekt men det innehåller 

också Västlänken där man inte kunnat påvisa nyttan för göteborgarna och ej heller kunnat visa att 

Trafikverket har den kunskap och kompetens som krävs för att kunna genomföra projektet utan stora 

risker för grundvattenförändringar och som en följd därav sättningsskador på många fastigheter. 

Hallandsåsen är ett projekt som Trafikverket säkert dragit lärdom av men kan vi riskera att Västlänken 

skall bli ett nytt 25 årigt projekt där Trafikverket skall dra lärdom av alla de skador som med stor 

sannolikhet kommer att uppkomma på offentlig miljö och på de fastigheter som kommer att få stora 

sättningsskador. 

Det nu pågående arbetet med förstärkning i hamnkanalen visar med all önskvärd tydlighet att 

kompetensen att genomföra byggarbeten i blålera inte är tillräcklig för att genomföra ett så 

omfattande och kostsamt projekt som Västlänken med en tunnel i så skiftande markbeskaffenhet. 

Tunneln har haft olika föreslagna dragningar under tiden men har fått den slutliga dragningen via 

Haga för att det var för besvärligt att gå under Heden eller via Järntorget. 

Stationen vid Haga har ingen naturlig koppling till övrig kollektivtrafik och motiveras idag av 

Trafikverket med att man kanske kan gå vidare söderut mot Askim Hovås. 

Att stanna upp med projektet och genomföra en oberoende utvärdering av nyttan, skaderiskerna och 

kostnaden är nödvändigt för att alla inblandade parter skall känna förtroende och ömsesidig respekt 

för varandra. Idag har en stor grupp väljare inget förtroende för politikerna då de inte lyssnar på 

argument eller möjligen inte förstår argumenten eller komplexiteten i projektet. 

Med hänvisning till ovan föreslås förbundsstämman besluta: 

att 

Nya Moderaterna i Göteborg verkar för att projektet Västlänken stoppas, 

att 

att 

uppmana förbundsstyrelsen att verka för att en oberoende kommission, bestående av 

specialister inom de kompetensområden som är nödvändiga för att kunna bedöma 

projektet Västlänkens möjligheter att uppfylla de mål som ställts ekonomiskt och 

trafikmässigt och där nyttan och kostnader också jämförs med andra alternativ, 

motionen översänds till kommunfullmäktige-, regionfullmäktige- och riksdagsgruppen. 

119





att 


120


Motion 20 

Angående: Avbryt projektet Västlänken! 

Motionärer: Gunnar Lindgren Caroline Thelning 

Att projektet Västlänken är den hetaste potatisen i den göteborgska kommunalpolitiken är väl de 

flesta överens om. Det Västsvenska paketet innehåller många bra projekt, men just Västlänken bör 

inte genomföras, av skäl som jag anför nedan. 

Debatten om Västlänken har främst handlat om kostnaden (håller budgeten?), skador i stadsmiljön 

(blir det sättningar och rivningar?), träd (ska 500 träd tas bort?) etc. Däremot har nyttoperspektivet 

inte diskuterats särskilt mycket, förutom i flummiga visioner, men absolut inte i jordnära termer. I 

kritiska rapporter talas om ”mycket marginell samhällsnytta”. Detta är ett abstrakt uttryck som inte 

alla förstår. En del tänker ”en tågtunnel är väl bra och då behöver den kanske inte vara lönsam”. 

Jag vill här fokusera på huvudfrågan: resenärernas nytta – vardagen för dagens och morgondagens 

pendeltågsresenärer, 220 dagar om året. Idag anländer pendlare från Alingsåshållet till 

Centralstationens spår 1, medan Alependeln kommer in på spår 10 och Kungsbackapendeln på spår 

16. Den nya Västlänksstationen ska byggas norr om dagens stationsområde. Det innebär längre 

restid (gångtid) för alla resenärer som i framtiden stiger av vid Centralstationen. Samtidigt får de 

resenärer som stiger av vid Station Haga och Station Korsvägen kortare restid än om de skulle byta 

till spårvagn vid Drottningtorget. Frågan om nyttan av Västlänken handlar om restidsförändringen för 

dessa och tillkommande pendeltågsresenärer, inget annat. Västlänken berör bara 

pendeltågsresenärer som kommer utifrån. Idag är 90 procent av tågresenärerna inpendlare och 10 

procent utpendlare. Så lär det förbli även med en växande resenärsskara. Jag har provgått och mätt 

tid, och jag kan konstatera: De 80 procent av resenärerna som även i fortsättningen stiger av vid 

Centralstationen får i genomsnitt 7 minuter ökad restid. Detta gäller alltså 4 av 5 resenärer. För att 

resandekollektivet ska få oförändrad restid krävs, av lätt insedda skäl, att de övriga – 1 av 5 resenärer 

– får 4x7 = 28 minuter kortare restid. I själva verket får den mindre gruppen i genomsnitt endast 9 

minuter kortare restid. (Utredningen finns att tillgå för granskning.) 

Slutsatsen är att pendeltågsresenärerna sammantaget får längre restid med Västlänken. Det är detta 

praktiska konstaterande som döljer sig bakom uttrycket ”mycket marginell samhällsnytta”. För att 

hinna fram i tid måste resenärerna ta ett tidigare tåg, och på hemvägen måste de ta ett senare tåg. 

Kanske tar en del då hellre bilen? Det är detta som är konsekvensen av Västlänken för resenärerna. 

Det är märkligt, och ett ämne för framtida forskning, att dessa enkla fakta har dolts i retoriska dimmor 

om regionförstoring, näringslivsnytta etc – som helt enkelt inte är sant. Varför bygga en tågtunnel som 

ger pendeltågsresenärerna en försämring? 

Inte ens om Västlänken var gratis bör den alltså byggas – detta alltså oavsett byggproblem, 

skenande kostnader, irreparabla skador på fastigheter, bristfälliga säkerhetstunnlar, ”begravna 

hundar” i information och faktaunderlag, projektering etc. Om Västlänksbygget startas kommer 

medborgarna om några år att säga till politikerna: ”Varför lurade ni på oss detta?” De politiska 

konsekvenserna kommer att bli stora. Jag menat att om Göteborgsmoderaterna tar initiativ till att 

avbryta Västlänksprojektet så skulle det vara medborgarna i staden till synnerligen stor nytta. Det är 

också civilkurage att visa att man kan göra en ny bedömning när så många besvärande fakta 

framkommit i form av synpunkter på Järnvägsutredningen etc. 

Mot bakgrund av ovanstående föreslår jag att förbundsstämman måtte besluta: 

att 

Göteborgsmoderaterna ska verka för att projektet Västlänken avbryts, 

att 

Göteborgsmoderaterna ska kräva att en oberoende granskningskommission tillsätts 

med uppgift att granska och utvärdera dels det nuvarande projektet, dels bättre och 

billigare alternativ som möjliggör förbättringar i spårvägs- och bussnätet, möjliggör 

121


framtida utbyggnad av fjärr-, region- och pendeltågstrafik och löser framtida 

kapacitetsproblemen på Centralen. 

att 

Göteborgsmoderaterna ska verka för att bättre och billigare alternativ som ger resurser 

över till förbättring av spårvägs- och bussnätet etc väljs. 

122





att 


123


Motion 21 

Angående: Förbättra Västsvenska paketet 

Motionär: Lars-Åke Skager, Bengt-Åke Harrysson, Sonja Rembo, Lisbeth Grönfelt 

Bergman 

Västsvenska paketet är det största infrastrukturprojektet i Göteborgs 400 åriga historia. Många 

göteborgare känner stor oro kring projektet och en stor misstro kring hur beslutsprocessen har gått 

till. Göteborgarna känner inte att politikerna har tagit deras frågor på allvar eller velat lyssna på deras 

synpunkter. Göteborgarna känner sig heller inte delaktiga i beslutsprocessen. Göteborgarna älskar 

sin stad och det finns ett stort engagemang och en vilja hos medborgarna att tillsammans utveckla 

den. 

Det finns många delar i det Västsvenska paketet som är nödvändiga och bra för Göteborg, t ex 

Marieholmstunneln och en ny Hisingsbro. Men det är en mycket stor del av paketet, ca 60 %, som är 

starkt ifrågasatt. Nämligen pendeltågstunneln Västlänken. 

Många göteborgare ställer sig frågande till nyttan med en pendeltågslinje, som till större del ska gå i 

en tunnel under centrala staden. Många ifrågasätter nyttan för staden och dess medborgare i 

förhållande till ekonomiska, miljömässiga, säkerhetsmässiga och andra risker detta kan medföra. 

Många ställer sig också frågande till vilka problem i tåg- och kollektivtrafiken som man löser med 

detta tunnelbygge, som inte skulle kunna lösas på ett bättre, billigare och mindre riskfyllt sätt. Vilka 

kollektivtrafikproblem löser man med en pendeltågstunnel, som inte skulle kunna lösas genom 

satsningar på den lokala kollektivtrafiken? 

Många remissyttranden har pekat på stora brister i kalkyler och beräkningsunderlag och osäkerheter i 

budgeten för Västlänken. Trafikverkets budget anger 20 miljarder i 2009 års priser, vilket är en siffra 

som förefaller grovt tillyxad och har ifrågasatts av många experter och ekonomer. Men ingen bland 

de projektansvariga på Trafikverket eller bland ansvariga inom Göteborgs Stad har ännu velat svara 

på vad den verkliga kostnaden blir inklusive räntekostnader, merkostnader och indexuppräkning. 

Frågan är om det någonsin i Sveriges moderna historia har släppts fram ett infrastrukturprojekt med 

så låg samhällsnytta som Västlänken. Projektets samhällsnytta är, förutsatt att inga fördyringar sker, 

nere på 25 öre tillbaks per investerad krona. Värst är dock inte de höga kostnaderna och den låga 

samhällsnyttan med projektet, utan att Västlänken inte når de politiska målen för projektet: 

 

 

 

 

 

Kraftig ökning av kapaciteten i järnvägssystemet till Göteborg 

Betydande minskning av pendling med bil i regionen 

Bidra till en omfattande regionförstoring 

Sprida resandet till viktiga målpunkter 

Minskad klimatpåverkan 

Det finns andra alternativ till Västlänken som ger ungefär samma kapacitet i järnvägssystemet som 

Västlänken, men till betydligt lägre kostnader. 

Någon betydande minskning av bilpendling nås inte heller med Västlänken, endast ca 6 promille 

enligt Trafikverkets prognoser. 

När det gäller regionförstoring uppgår den till endast en promille, enligt Trafikverkets egna prognoser. 

Resandet sprids inte till viktiga målpunkter. Hagastationen är ingen viktig målpunkt och har ett 

begränsat resandeunderlag. Detta kan utläsas i den resvaneundersökning som har genomförts av 

Västtrafik, där man beaktar det totala antalet resenärer med tåg och antalet arbetsplatser i centrala 

Göteborg. Pendeltågsresandet står för endast 5 % av det totala kollektivtrafikresandet och det 

saknas belägg för att den andelen kommer att öka i framtiden. Trafikverket bygger sina antaganden 

och beräkningar på visioner för framtida resande (enligt K2020) till Haga och Korsvägen. Resandet 

med pendeltåg till Korsvägen är också begränsat, vilket resandet till Lisebergsstationen visar (ca 1 

500 resenärer per dag). Ett annat argument, som har framförts till förmån för placeringen av 

stationerna är att dessa bidrar till stadsutveckling. Men ingen stadsutveckling av betydelse kan ske i 

124


Haga och kring Korsvägen, då det saknas mark att exploatera. Den begränsade stadsutveckling som 

kan ske kring station centralen är möjlig även utan Västlänken. 

Västlänken ger ingen minskad klimatpåverkan, tvärtom. Under den långa byggtiden skapas större 

klimatpåverkande utsläpp än den minskning av utsläpp som beräknas ske, till följd av minskad 

biltrafik. Det skulle ta uppemot 60 år att ”amortera av” på den miljöskulden. 

Sammantaget är det denna låga måluppfyllelse som förklarar varför nyttokalkylen ger så dåligt 

resultat i Trafikverkets beräkningar. 

Västlänken kommer att medföra stora och störande ingrepp i stadsbilden under mycket lång tid. Den 

långa byggtiden kommer tveklöst att skapa stora problem för boende, fastighetsägare och 

näringsidkare. En begränsad framkomlighet och tillgänglighet i stadens centrum under så pass lång 

tid kan komma att få ödesdigra konsekvenser för många butiker, caféer och restauranger om 

kundtillströmningen minskar. Ekonomiskt bortfall för dessa verksamheter kommer i slutändan även 

att drabba fastighetsägare genom hyresbortfall. 

Västlänken hotar att förstöra historiskt värdefulla miljöer, bland annat stadens karaktäristiska 

bastioner, men även många av stenstadens vackra och kulturhistoriskt viktiga byggnader. De 

långsiktiga konsekvenserna av en sänkning av grundvattennivån i samband med tunnelbygget är 

svåra att förutse. Men risken är stor att detta kan medföra omfattande sättningsskador på många av 

innerstadens gamla stenhus, som vilar på rustbäddar och träpålar. Problemet är att det kan ta 7-10 år 

innan synliga skador uppstår, vilket innebär svårigheter för fastighetsägare att kunna få ersättning. 

Västlänken är även ett hot mot hundratals gamla träd, som skänker ro, välbefinnande och bidrar till 

att rena luften från skadliga utsläpp. En stor del av innerstadens grönska kommer att behöva skövlas 

i samband med byggandet av stationen vid Hagaplan. Våra gröna parker och alléer inne i centrala 

staden är dessutom en viktig del av Göteborgs identitet och måste i möjligaste mån bevaras för 

framtiden. 

Det är mycket som talar för att en omprövning av Västlänken behöver göras så fort som möjligt. 

Utöver alla fakta som har framkommit, finns också ett stort och växande folkligt motstånd mot och 

oro kring Västlänksprojektet. Detta visade sig bland annat i folkomröstningen om trängselskatten, då 

en tydlig majoritet av göteborgarna röstade emot dess finansiering. Efter valet i september 2014 två 

stora manifestationer genomförts och debatten i såväl tryckta som sociala medier har varit intensiv 

allt sedan dess. En tredje manifestation planeras redan nu till årsdagen av Valet 2014. Frågan har 

blivit så het och infekterad att den även hotar att splittra vårt parti. Är det värt risken att låta partiet 

splittras på grund av en fråga, som inte är ideologisk till sin natur? 

Det stora missnöjet och den förtroendeklyfta som har uppstått mellan de styrande och folket kommer 

att överskugga allt politiskt arbete och politikutveckling under de kommande åren, om inget görs. 

Nya Moderaterna kan inte vara ett parti som går i otakt med sina medborgare och väljare, om vi ska 

kunna vinna valet 2018. 

Vi moderater måste visa ödmjukhet och lyhördhet, genom att erkänna när beslut som vi har varit 

delaktiga i visar sig vara felaktiga. Vi måste ha modet att öppet gå ut och föreslå omprövning av ett 

dåligt beslut och samtidigt ta ansvar för att utreda och föreslå bättre förslag, som leder mot de 

uppsatta målen för en hållbar tillväxt och utveckling för Västsverige och Göteborg. 

Vi moderater värnar om tillväxt. Vi vill skapa ett samhälls- och näringsklimat, som skapar möjligheter 

för människor och företag att utvecklas och växa. Vi drivs av övertygelsen om att ett dynamiskt 

samhälle skapar en grogrund för att idéer om hur något kan göras bättre, billigare eller miljövänligare 

ska födas. Det är med nya idéer om en bättre stad, en bättre region, ett bättre land att leva i, växa 

upp i, arbeta i, driva företag i eller studera i som vi vill vinna väljarnas förtroende. 

Vi moderater värnar också om en ansvarsfull ekonomisk politik. Att då försvara ett 

infrastrukturprojekt, som på så många grunder, bland annat ekonomiska, har ifrågasatts, av tunga 

remissinstanser och många av stadens invånare, undergräver tilltron till och förtroendet för oss och 

vår politik. 

125


Nya Moderaterna i Göteborg ska vara en drivande kraft för en förbättrad lokal kollektivtrafik, som 

ökar tillgängligheten till stadens alla delar. Spårvägssystemets kapacitet och kvalitet är starkt 

eftersatt och kollektivresandet har stagnerat. Det finns stora behov av investeringar i nya buss- och 

spårvägslinjer. Om vi vill att fler ska använda kollektiva färdmedel istället för bil, behöver 

kollektivtrafiken bli mer attraktiv. Satsningar på modern och lönsam kollektivtrafik ger också stora 

miljö- och samhällsvinster, till gagn för betydligt fler resenärer än de som beräknas få nytta av en 

pendeltågstunnel. För att möta framtidens krav på en modern, tillgänglig och attraktiv stad och 

tillväxtregion behöver Göteborg och Västsverige ytterligare infrastruktursatsningar, exempelvis 

förstärkning av västra stambanan, Götalandsbanan och snabbtåg Oslo – Göteborg – Malmö – 

Köpenhamn. 

Mot bakgrund av ovanstående föreslås Förbundsstämman besluta: 

att 

uttala att Nya moderaterna i Göteborg inte accepterar att Västlänken byggs, då 

projektet har för låg samhällsnytta, inte ger mätbar måluppfyllelse samt innebär 

kraftiga ingrepp med stora ekonomisk och miljömässiga risker för staden, 

att 

att 

uppmana berörda förtroendevalda moderater att verka för en omedelbar 

omförhandling av det Västsvenska paketet med avseende på att Västlänken skall 

ersättas, 

Förbundsstämman uppmanar berörda förtroendevalda moderater att verka för 

tillsättandet av en bred och oberoende expertgrupp för att klargöra vilket alternativ 

som är bäst utifrån ekonomi, måluppfyllelse samt genomförbarhet. 

126





att 


127


Motion 22 


Motionär: Thomas Hedberg 

Infrastruktursatsningar är eftersatta i Västsverige och delar av det Västsvenska Paketet är 

nödvändiga. 

Västlänken, d.v.s. tunneln under Göteborg har blivit kritiserad och ifrågasatt, är baserad på gamla 

politiska kravspecifikationer. Dessa måste därför granskas av en oberoende expertgrupp samt 

jämföras med andra rimliga alternativ som löser kapacitetsproblemet på nuvarande Centralstationen 

och som bidrar till en effektivare kollektivtrafik. 

Att tillfälligt stanna och säkerställa stora infrastrukturprojekt är vanligt. Detta gjorde Regeringen med 

Tredje Spåret i Stockholm, vilket började projekteras och byggas men avslutades, för att utredas av 

Ytspårsutredningen. Både Citybanan, resultatet av Ytspårsutredningen, Citytunneln och 

Slussenprojektet har senare också stoppats för att utredas med avseende på effektivitet och 

kostnader. Med tanke på storleken på projektet Västlänken och konsekvenserna av ett felakigt beslut 

vore det obegripligt om vi i Göteborg inte kunde visa samma eftertanke. 

Skälet till att man stoppar och bekräftar tidigare beslut är att stora infrastrukturinvesteringar är 

tidskrävande, kostsamma och riskfyllda. 

Det är nödvändigt att stanna upp reflektera och uppdatera kunskapen. 

Skälen är följande: 

 

 

 

 

En genomarbetad objektiv mätbar jämförelse mellan olika alternativa förbättringar av 

pendeltrafik och kollektivtrafik har aldrig gjorts. Politikerna bestämde sig tidigt för en tunnel 

genom Göteborg. Dåvarande Banverket föreslog att man istället för Västlänken skulle utöka 

Centralstationen det s.k. Förstärkningsalternativet. Detta förslag avslog politikerna därför att 

detta alternativ inte uppfyllde de kriterier politikerna själva fastlagt. De andra alternativ som 

jämförts av staden är alla varianter på en tunnel genom staden. De jämförelser som gjorts är 

subjektiva dvs. icke mätbara. Mätbara oberoende studier avseende slutgiltig 

investeringskostnad, finansiering, resenärsnyttor, resenärsmängder, regionförstoringseffekter, 

miljöutsläpp, projekteringstider, projekteringsrisker och finansiella risker måste göras. 

Anknytningen till lokaltrafiken måste utredas. Att ha två järnvägsstationer runt Liseberg, två 

stationer runt Drottningtorget och en station i det känsliga Haga kan inte vara effektiva 

knutpunkter till lokaltrafiken. Både Korsvägen och Drottningtorget är redan överbelastade 

och Haga har klen koppling till någon lokal knutpunkt och har därför för få resenärer som har 

Haga som slutmål. Regionförstoring handlar om att komma från punkt A till B inklusive byten. 

Västlänken förkortar bara restider för ett fåtal och förbättrar t.ex. inte restider till stora 

arbetsplatser och det växande och viktiga Hisingen. Även med Västlänken kommer två av tre 

resenärer att använda Centralstationen för sitt resande med tåg, baserat på projektets egna 

visioner. 

Finansieringen saknar väsentliga delar. Kommunens andel finansieras till största delen av 

Trängselskatt, och statens andel av totala investeringen är mindre än andra jämförbara 

infrastrukturprojekt i Sverige. Trängselskatten, vilken betalas till hälften av privatpersoner och 

företag i Göteborg, skall betalas under den tid som krävs för att betala kommunens andel av 

kostnaden, f.n. beräknad av Trafikverket till över 20 år. Det saknas besked om vem som skall 

betala om Trängselskatten inte är tillräcklig p.g.a. ökningar vad avser Investeringsindex samt 

förseningar och kostnadsökningar utöver detta. 

Enligt projektet Centrala Älvstaden skall en omfattande förtätning ske i anslutning till 

Centralstationen med arbetsplatser och boende för tiotusentals innevånare. Vad dessa skall 

med Västlänken till är svårt att förstå. Man förflyttar sig inte inom staden med Västlänken 

utan med den lokala kollektivtrafiken. Lokaltrafiken riskerar att bli ytterligare eftersatt under 

lång tid p.g.a. Västlänken. Resenärerna är betjänta av en effektiv lokal kollektivtrafik och det 

128


vore naturligt att effektivisera denna tillsammans med de investeringar som måste göras 

avseende tågtrafikens kapacitetsproblem. 

Västlänken projekterades 2009 till 16 mrd. 2010 skrev man upp prognosen med 4 mrd. 

Prognosen var då att tunneln skulle börja byggas 2016. Till denna prisbedömning skall läggas 

Investeringsindex. Det är ett index som tar hänsyn till alla kostnadsökningar för varor och 

tjänster vid stora infrastrukturprojekt. Eftersom priserna på dessa normalt ökar under 

projektets byggtid så ökar Investeringsindex, vanligen mer än KPI. 

Detta hade ju inte spelat någon större roll om vi betalar till 2009 års priser men det gör vi inte. 

Västlänken, som är beräknad till 20 miljarder i 2009 års priser, innan byggnationen är 

påbörjad, är f.n. beräknad av Trafikverket själva till över 30 miljarder inklusive 

Investeringsindex i slutkostnad. Kostnadsökningar och förseningar är legio vilka då också 

räknas upp med investeringsindex och skall till hälften betalas av Trängselskatten. Till detta 

skall läggas tillkommande kommunala och andra kostnader som inte kan absorberas i 

projektets nuvarande budget. En oberoende uppskattning av slutkostnaden inklusive alla 

kostnader måste göras. 

Arbetet kommer att pågå alla dagar i veckan från 07.00 till 22.00 vardagar och 07.00 till 19.00 

helger på vissa ställen under fem år och totalt under 9 år enligt planen. 3 500 000 kubikmeter 

sten och lera skall transporteras med ca 300 000 lastbilar. Hundratals gamla träd skall 

avverkas. Detta är ett enormt ingrepp i miljön. Det finns skäl att ifrågasätta och granska den 

miljökalkyl som projektet gjort avseende enbart Västlänken. 

Med hänvisning till ovanstående föreslås stämman besluta: 

att 

förbundstämman uttalar att projektet Västlänken stoppas 

att 

att 

uppdra till förbundsstyrelsen att verka för att en oberoende granskningskommission 

tillsätts för att på ett objektivt sätt utvärdera Västlänken ur ett samhällsekonomiskt, 

finansiellt, miljö- och trafikmässigt perspektiv samt även utvärderar andra alternativ 

som syftar till att lösa kapacitetsproblem med nuvarande centralstation och en effektiv 

kollektivtrafik. 

motionen översänds till kommunfullmäktige- och riksdagsgruppen för beaktande. 

129





att 


130


Motion 23 

Angående: Västlänksinvesteringar kan användas till viktigare projekt 

Motionär: Thomas Lundström 

Göteborg och Västsverige behöver stora delar av Västsvenska Paketet som en början till en 

förbättrad infrastruktur. Däremot kan inte Västlänkens investeringar motiveras då denna del av 

paketet inte ger det värdet som investeringen står för ens om budgeten skulle hållas, vilket i sig är 

ytterst tveksamt. Istället bör tågtrafiken kunna byggas ut t.ex. med en kostnadseffektiv 

ovanjordsterminal vid Olskroken som skulle kunna sammanbindas med den befintliga 

Centralstationen med en frekvent förarlös skyttel, samtidigt som tågterminalen skulle vara mycket 

enkel att nå med buss, taxi och bil. 

Investeringar bör istället läggas på att påbörja infrastrukturprojekt som är än mer väsentliga för 

regionen och staden, nämligen: 

• Snabbtåg som binder ihop Oslo, Göteborg, Malmö och Köpenhamn 

• Tunnelbana för att skapa en fungerande trafiksituation i staden genom att 

eliminera en del av kollektivtrafikskapade infernon som t.ex. vid Korsvägen och 

Polhemsplatsen. Dessutom innebär detta ett snabbt sätt att färdas kollektivt inom 

staden. 

Med anledning av ovan nämnda föreslås stämman besluta: 

att 

förbundsstämman uttalar att projektet Västlänken stoppas 

att 

uppdra till förbundsstyrelsen att verka för att en oberoende granskningskommission 

tillsätts för att på ett objektivt sätt utvärdera Västlänken ur ekonomiskt, finansiellt, miljö-och 

trafikmässigt perspektiv och att en oberoende granskningskommission även utvärderar andra 

alternativ, som syftar till att lösa kapacitetsproblem med nuvarande centralstationen och som 

förbättrar lokaltrafiken i Göteborg. 

att 

motionen översänds till kommunfullmäktige- och riksdagsgruppen för beaktande. 

131





att 


132


Motion 24 


Motionär: Pär Sundaeus 

Västlänken är förmodligen en av de mest kontroversiella och ifrågasatta infrastrukturprojekt som 

genomförts i Göteborgs kommun i modern tid. Invändningar mot projektets samhällsnytta och 

beslutsprocess har under åren kommit från tunga instanser såsom Banverket (2006) och 

Riksrevisionen (2010). Dessutom har Länsstyrelsen och Räddningstjänsten starka tekniska 

invändningar samt olika instanser och frivilligorgansisationer har framfört risker för den yttre miljön 

och sättningar för gamla stenfastigheter och kulturhistoriska byggnader där Västlänken dras fram. 

Dessutom anser flera utomstående experter att kostnadskalkylen är mycket osäker och principen för 

eventuell merfinansieringen är inte fastställd. 

Kritik har också riktats mot att det har varit alldeles för få alternativ till Västlänken som utretts och att 

Västlänkens olika tunnelalternativ och den begränsade utbyggnaden i Gårda absolut inte är de mest 

givna lösningarna. Flera andra intressanta förslag har lämnat av erfarna fackmänniskor som både 

nyttomässigt, trafikmässigt och kostnadsmässigt kan vara lämpligare än Västlänken. När det gäller 

samhällsnyttan för Göteborg bör också tilläggas att Västlänkensträckan endast till 5-10 procent 

kommer att nyttjas av Göteborgarna själva enligt gjorda prognoser. Dessutom försenar Västlänken de 

stora kollektivinvesteringar som behöver ske i Göteborgs kommun med minst 10 år. 

Opinionen mot Västlänken är mycket stor bland medborgarna och två stora demonstrationer under 

vinterhalvåret visar bland annat på detta. 

Det finns fakta mot och för Västlänken som presenteras av olika experter och i all detta 

motsättningsfulla faktaflöde skall politikerna fatta sina beslut. När beslutet om Västlänken togs i all 

hast av politikerna 2009 förelåg inte tillnärmelsevis samma genomsyn som nu av projektet av 

oberoende externa experter. Det är inte osannolikt att beslutet, med nuvarande vetskap om 

Västsvenska paketet och Västlänken, blivit annorlunda. Undertecknad anser därför mot bakgrund av 

den samlade information som nu finns tillgänglig att Västlänkenprojektet omprövas. 

Det upplevs av väldigt många medborgare som att politikerna har slutit sig samman och inte vågar 

agera på ett offensivt och öppet sätt. Man löser inga konflikter genom inlåsningar och domen mot 

nuvarande politiker kommer att bli hård om framförd kritik mot Västlänken visar sig slutligen stämma. 

Ändå värre är att konsekvenserna av Västlänken i sådana fall får bäras av medborgarna i lång tid 

framöver. Därför uppmanar jag vårt parti att stanna upp och tänk om i denna fråga! Att gå fort mot fel 

mål är sämre än att gå långsammare mot rätt mål! 

Jag föreslår 

att 

att 

förbundsstämman i maj fattar beslut om att verka för att projekteringen av Västlänken 

avstannar tills en professionell utredningsgrupp lämnat sitt utlåtande 

förbundsstämman verkar för att tillsätta en utredningsgrupp som under ungefär ett år 

tar fram alternativa förslag till Västlänken och som efter utvärdering mot Västlänken 

kommer med en slutlig rekommendation om bästa trafiklösning. Kriterierna för bästa 

trafiklösning bestäms av politikerna. 

133





att 


134


Motion 25 

Angående: Busshållplats i Norra Allén 


Infrastruktur är en viktig del i Göteborgs framtid. Att vi skall växa och blir en centralort i norra Europa 

är klart för de flesta. 

Vi bör därför skapa en stad för medborgarna utan att glömma de som bor i olika stadsdelar eller 

kranskommuner. Förflyttningar måste bli enklare och smidigare för alla innevånare i regionen. Det har 

under flera år saknats grepp för att ta tag denna utveckling för framtiden. Stora resurser har lagds ner 

på att skapa Västsvenska paketet och Västlänken men man har helt glömt att stor del av 

kommunikationen sker på annat vis. 

En mer framsynt plan för hur man löser flöden av fordon och människor mellan olika delar av 

Göteborg och våra kranskommuner behövs. En uppfattning man fått är att staden försökt skapa 

Co2-utsläpp genom dålig planering. 

Genom att låta fordon förflytta sig till tänkt plats under så kort tid som möjligt måste vara att föredra 

än att tillbringa långa tider i kö. 

Färre fordon i trafiken måste vara en strävan för hela Göteborg i synnerhet vår stadskärna. 

Mot bakgrund av ovanstående förslår jag att förbundsstämman uppdrar åt 

förbundsstyrelsen: 

att 

verka för att busshållplatsen i Norra Allén mellan Kungsportsavenyn och Södra Vägen 

flyttas till lämpligare plats. 

att verka för att en ny kommunikationsväg byggs mellan Riksväg 40 och E 6. 

att 

verka för att de flesta bilar försvinner från gatorna genom att det byggs garage i 

bergen under staden. 

135



Motionären lyfter fram vikten av god infrastruktur för att Göteborg ska kunna växa på ett bra och 

miljömässigt sätt. Vidare vill motionären att transporter ska ske effektivt för att minska antalet fordon i 

trafiken. På en övergripande nivå delar Förbundsstyrelsen delar motionärens inställning till hur 

infrastrukturen ska utvecklas. 

Motionären vill att busshållplatsen i Nya Allén (mellan Kungsportsavenyn och Södravägen) ska flyttas 

till en lämpligare plats. Den nuvarande busshållplatsen fyller i dag en viktig funktion för 

kollektivtrafiken och Förbundsstyrelsen ser i dagsläget inga bättre alternativ. Västtrafik gör löpande 

utvärderingar av olika linjesträckningar och hållplatslägen beroende på hur trafiken utvecklas och 

våra förtroendevalda bör verka kontinuerligt arbeta med att förbättra kollektivtrafikens utformning. 

Vidare vill motionären att en ny väg byggs mellan riksväg 40 och E6. Den första delen är redan på väg 

att bygga i och med det Västsvenska paketet och bygget av Marieholmstunneln. Den andra delen 

mellan E20 och R40 ligger i Partille kommun och hanteras av dem. Moderaterna i VGR är positiv till 

att det också byggs. 

Till sist vill motionären att gatuparkeringen ska ersättas med parkering under jord. Förbundsstyrelsen 

delar motionärens ansats att bilar ska bort från gatan, men det bör ske på ett kontrollerat sätt. 

Garageparkering i berg är en mycket dyr lösning som skulle innebära kraftigt höjda parkeringspriser, 

vilket vi vill undvika. Förbundsstyrelsen anser att garageparkering i berg kan vara lämpligt på vissa 

ställen, men att vi även måste vara öppna för andra med kostnadseffektiva alternativ. 


Att 

besvara motionen. 

136


Motion 26 

Angående: Samordna färdtjänst, sjukresor och riksfärdtjänst regionalt för en effektivare 

och bättre hantering 

Motionär: Pontus Båth, Jan Lindblom 

Kollektivtrafiken i Västra Götaland samordnas via det regionala bolaget Västtrafik. Detta ger flera 

fördelar för resenärerna som utgår från en enhetlig och kostnadseffektiv verksamhet med tydlig 

styrning. 

Även färdtjänst är en del av kollektivtrafiken och bör kunna uppnå samma fördelar om den 

samordnades regionalt. Flera kommuner i Västra Götaland upphandlar och utför denna verksamhet 

via Västtrafik men Göteborg har valt att ställa sig utanför. 

Göteborg har egen färdtjänstförvaltning som upphandlar resor från lokala trafikbolag. 

Göteborg har mycket att vinna på samarbete med övriga kommuner i regionen, liksom andra vinner 

på samarbete med Göteborg. Kostnadseffektiv upphandling och service till invånarna i Västra 

Götaland kan uppnås när man släpper kommungränsen som en begränsande del. 

Några exempel är enhetliga taxor, större upphandling som skapar synergier för anbudsgivarna, 

samordnad ledning och möjlighet för kunden att resa enhetligt över hela regionen. 

Det pågår nu en utredning och löpande diskussion om att flytta färdtjänsten i Göteborg till 

Trafiknämnden. Detta ger inte samma möjligheter för det goda resandet som en regional lösning. Låt 

oss utveckla kollektivtrafiken och färdtjänsten i hela regionen där resandet kan ske från norr till söder 

till samma taxa med hög service och kvalitet till lägre kostnad för skattekollektivet. 

Vi bör därför ansluta Göteborg med övriga kommuner till ett regionalt samarbete för effektiv och bra 

färdtjänsten. 

Yrkanden 

att 

att 

att 

att 

Moderaterna i Göteborg verkar för en samordning av färdtjänsten regionalt inom 

Västra Götalandsregionen. 

motionen skickas vidare till Moderaternas regiongrupp 

motionen skickas vidare till Moderaterna i Göteborgs kommunfullmäktige grupp 

motionen skickas vidare till samtliga kommunfullmäktigegrupper i Västra Götaland 

137



Styrelsen instämmer med motionärens avsikt att verka för framtida regionalisering av färdtjänsten. 

Starka argument som; ”kostnadseffektiv upphandling och att utökad service till invånarna i Västra 

Götaland kan uppnås när man släpper kommungränsen”- väger tungt, även om farhågor kring 

exkluderandet av mindre aktörer i upphandlingsprocessen behöver beaktas. 

Styrelsen föreslår därför att en inledande konsekvensutredning tillsätts av ansvarig nämnd, då endast 

uppgiften och inte ansvaret kan delegeras bort. 

Förslaget finner dessutom stöd i gällande lagstiftning: 

Lag (1997:736) om färdtjänst 

4 § Kommunens uppgifter enligt denna lag fullgörs av den eller de nämnder som kommunfullmäktige 

bestämmer. 

Kommunen får, efter överenskommelse med landstinget, om det hör till dem som ansvarar för 

kollektivtrafiken i länet, överlåta sina uppgifter enligt denna lag till den regionala 

kollektivtrafikmyndigheten i länet. Lag (2010:1068). 


att 


138


Motion 27 

Angående: Att se över påföljdssystemet för personer med svåra psykiska 

funktionsnedsättningar såsom exempelvis Aspbergers syndrom. 

Motionär: Pontus Båth, Rickard Eriksson 

Dagens rättsliga påföljdssystem är inte tillfredsställande när personer med svåra psykiska 

funktionsnedsättningar döms till påföljd. De hamnar ofta i en gråzon mellan friska förbrytare och de 

som behöver genomgå rättspsykiatrisk vård. Då personen inte kan tillgodogöra sig frivårdens mer 

öppna åtgärder döms de till fängelse även i fall då en icke frihetsberövande påföljd skulle vara att 

föredra. 

Påföljder som anpassas för personer med svåra psykiska funktionsnedsättningar ger oss ett mer 

rättvist rättssystem där brottsförebyggande åtgärder står i centrum och där individen ges en 

möjlighet till adekvata anpassade åtgärder. 

Yrkande: 

att 

en översyn av påföljdssystemet för personer med svåra psykiska 

funktionsnedsättningar sker och att lagstiftningen anpassas för att möjliggöra adekvata påföljder för 

personer med svåra psykiska funktionsnedsättningar. 

att 

motionen skickas till Moderaternas riksdagsgrupp för betänkande. 

139



Motionärerna lyfter frågan om en översyn av påföljdssystemet för personer med svåra psykiska 

funktionsnedsättningar såsom exempelvis Aspbergers syndrom. 

Behandlingar typ SRI (Särskilt Resurskrävande Intagna) har genomförts inom Kriminalvården sedan 

2006, och blir mer och mer frekvent då antal intagna med psykiska funktionsnedsättningar ökar. SRI 

betyder i sin tur att intagna som tillhör denna grupp placeras tillsammans med intagna med liknande 

funktionsnedsättningar på mindre avdelningar inom anstalterna där personalen är speciellt utbildad 

för att hantera denna problematik. Man utökar nu också resurserna på anstalterna med avseende på 

SRI, så att det skall finnas såväl läkemedelsassisterad som kognitiv behandling för de intagna samt 

anställda psykologer, sjuksköterskor och tid med psykiater. 

SRI fungerar redan tillfullo på ett antal anstalter runt om i riket som exempelvis Skogome, Tidaholm, 

Norrköping och Fosie, och får anses utgöra adekvat påföljd för personer med psykiska 

funktionsnedsättningar. 


att 

anse att-sats 1 besvarad, samt 

att avslå att-sats 2 

140


Motion 28 

Angående: Redovisa intäkter - redovisa utgifter avpolitisera allmännyttiga institutioner. 

Motionär: Sven Uhlin 

Olika allmännyttiga institutioner, organisationer runtom i det svenska samhället samlar in pengar från 

svenska medborgare i form av olika avgifter som inte redovisas öppet eller döljs genom att kallas 

annat än avgift. 

Dessa organisationer jobbar indirekt eller direkt åt vissa politiska partier fast det i deras stadgar står 

att de skall vara opolitiska. Detta sker runtom i samhället och är en betydande del i vissa politiska 

partiers ”valmaskineri” och opinionsbildning. 

Exempel på sådant arbete är att fackombud på de olika arbetsplatserna deltar i valkampanjen för 

socialdemokraterna, t.ex. genom att stå i valstugor avlönade av facket. 

Många medlemmar i facket är inte sympatisörer med socialdemokratin men deras fackavgifter 

används till att stödja socialdemokraterna och dess olika organisationer. 

När man köper en matvara i en affär t.ex. lingonsylt är det lag på att tillverkaren skall ha en fullgod 

innehållsdeklaration som talar om vad du får för dina pengar men även upplysa dig om innehåll som 

du kanske inte tål, är allergisk mot. 

I företag, föreningar tvingas man ha en noggrann redovisning vart pengarna kommer ifrån och vart 

pengarna går till, bokföring. 

Jag anser att det klart och tydligt skall framgå vad pengar i dessa organisationer används till och att 

en tydlig verksamhetsberättelse, innehållsdeklaration, över vad de verkligen gör. 

Jag anser att det skall finnas opolitiska fackliga alternativ, för dem som inte vill vara med i ett fack 

som stödjer ett visst parti, som enbart jobbar för medlemmarna och inte något parti eller andra 

särintressen. 

Jag föreslår förbundsstämman besluta: 

att 

översända motionen till de Moderata riksdagsledamöterna samt 

att 

uppmana den moderata riksdagsgruppen att verka för ett förtydligande av hela 

fackföreningsrörelsen och dess egentliga uppgift, att värna den enskilde 

arbetstagarens rättigheter och inte vara en del av ett politiskt spel. 

141



Motionären tar upp det faktum att många fackföreningar stödjer ett politiskt parti trots att de enligt 

stadgarna skall vara opolitiska. Vi delar motionärens åsikt om att detta kan innebära ett problem. 

Dock måste det stå varje människa fritt att välja om man vill engagera sig politiskt. Man kan vara 

förtroendevald i ett fackförbund och samtidigt aktiv i ett politiskt parti. Det kan inte vara politikens 

uppgift att starta opolitiska fackförbund, det initiativet måste komma från medlemmarna. En 

innehållsdeklaration är en bra idé men den frågan bör drivas inom respektive fackförbund av dess 

medlemmar. 


att 


142


Motion 29 

Angående: Tjänstemannaansvar 

Motionär: Tynneredsmoderaternas styrelse 

Varje vecka eller oftare läser man om personer inom den offentliga sektorn som begår tjänstefel. Det 

kan handla om felaktig hantering av byggnadslov, fel inom socialtjänsten som t.ex. placering av barn i 

fosterhem, fel som begås inom sjukvården, där patienten får men för livet eller dör. Det kan handla 

om att spendera allmänna medel för onödig representation eller använda tjänstekort för privata 

ändamål. Ibland lättvindig hantering av ärenden eller projekt kostar onödigt skattebetalarna miljontals 

kronor eller mer. Senast den 11 april 2015 kunde man läsa att Kronofogden lämnade ut uppgifter för 

en person med skyddad identitet. 

1975 genomförde socialdemokrater en reform som innebar avkriminalisering av de flesta tjänstefel. 

Tidigare kunde de offentligt anställda dömas i betydligt fler situationer än idag. Dagens situation gör 

att tilliten till myndighetsutövare urholkas trots att Sverige räknas till minst korrupta länder. Vi, 

medborgare, måste tro att tjänstemän agerar rättvist och i enlighet med lagen. Det skulle leda till 

bättre fungerande offentlig tjänstesektor om felande tjänstemän blev berövade sina befattningar och 

skadeverkningar skulle minska. 

Tjänstemannaansvar innebär att en person som representerar en myndighet eller förvaltning har 

ansvar för sina beslut och vid förseelser eller brott kan bli avskedad eller straffad på annat sätt. Vid 

begångna fel måste straffen dömas ut och offren få upprättelse. Fel beslut kan skapa mycket lidande 

och människans liv kan helt fördärvas. 

Vi yrkar att återinförande av tjänstemannaansvar utreds för att öka tilliten och minska risken för 

felaktiga beslut inom den offentliga sektorn. 

Därmed yrkar vi 

att 

förbundsstämman antar motionen i sin helhet och antar den som sin egen. 

att 

förbundsstämman sänder motionen som sin egen vidare till partistämman. 

143



Sverige är ett av världens minst korrupta länder, det konstateras när Transparency International gör 

sina årliga kartläggningar. Likaså har vi en hög grad av social tillit, kort sagt människor litar på 

varandra. Detta förenklar affärer och avtal vilket samhället i stort tjänar på. 

Det är viktigt att medborgare, media och myndighetsutövare är vaksamma mot mutor och korruption. 

Det är också viktigt att värna den höga graden av social tillit. Om vi får ett samhälle där vi inte tror att 

offentliga tjänstemän och myndighetsutövare försöker agera rättvist och efter lagens bokstav så 

urholkas även den sociala tilliten. 

Därför är det också betydelsefullt att medborgarna upplever att offentliga myndighetsutövare som 

begår fel i tjänsten får ta sitt ansvar. Om man upplever motsatsen riskeras både förtroendet och det 

som bygger den sociala tilliten. Det sänder dessutom fel signaler när fel begångna i tjänsten inte får 

några konsekvenser. Så långt är vi helt överens med motionärerna. 

Förbundsstyrelsen anser att dagens lagstiftning är tillräcklig, frågan som bör diskuteras är hur den 

tillämpas. Det finns tre lagar och en förordning kring denna fråga. Enligt 20 kap. 1 § brottsbalken 

(BrB) ska den som uppsåtligen eller av oaktsamhet vid myndighetsutövning genom handling eller 

underlåtenhet åsidosätter vad som gäller för uppgiften dömas för tjänstefel till böter eller fängelse i 

högst två år. 

Vidare finns det regler för skiljande från tjänst. Det regleras i lagen (1982:50) om anställningsskydd 

och lagen (1976:600) om offentlig anställning, förkortad LOA. I denna lag finns även bestämmelser 

om att arbetstagare som uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosätter sina skyldigheter i anställningen 

får, om felet med hänsyn till samtliga omständigheter inte är ringa, meddelas disciplinpåföljd för 

tjänsteförseelse. Disciplinpåföljder är varning och löneavdrag. Den som är skäligen misstänkt för att i 

sin anställning ha begått brott ska anmälas till åtal om misstanken avser bl.a. tjänstefel eller grovt 

tjänstefel enligt brottsbalken enligt stycket ovan20 kap. 1 § BrB. 

I den sk myndighetsförordningen har regeringen bestämt att det ska finnas en 

personalansvarsnämnd vid alla myndigheter. Dessa nämnder ska pröva frågor om skiljande från 

anställning på grund av personliga förhållanden, disciplinansvar, åtalsanmälan samt avstängning. 

Förbundsstyrelsen anser att vi ständigt måste arbeta med frågan att upprätthålla förtroendet för 

myndigheterna och att istället för att gå tillbaka till äldre lagstiftning arbeta för att den lagstiftning som 

finns tillämpas i högre grad än idag. 


att 


144


Motion 30 

Angående: Skolhälsovården 

Motionär: Mozhgan Jalali 

Psykisk ohälsa ökar bland unga. Många skolelever uppger i olika kartläggningar att de besväras av 

oro, ängslan, sömnsvårigheter och psykosomatiska symtom. Andelen ungdomar med psykisk ohälsa 

har ökat drastiskt sedan slutet av 1980-talet då nio procent av flickorna och fyra procent av pojkarna 

uppgav att de hade psykiska besvär. Åren 2004–2005 hade andelen i motsvarande undersökning 

ökat till 30 procent bland flickor och 14 procent bland pojkar. Socialstyrelsens senaste undersökning 

år 2013 visar fortsatt samma höga nivåer. 

Skolan är en plats där ungdomar som inte mår psykiskt bra av något skäl och behöver stöd, skall 

uppmärksammas. Elevhälsoteamet i skolan bestående av skolsköterska, kurator och specialpedagog 

arbetar aktivt med elevhälsan, där sambandet mellan lärande och psykisk hälsa är centralt. 

År 2010 gav regeringen Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram, tillgängliggöra och kontinuerligt 

uppdatera vägledningar, rekommendationer och kunskapsöversikter för bland annat elevhälsa. I 

samband med att Skolverket också fick i uppdrag att genomföra insatser för att förstärka elevhälsan 

under perioden 2012–2015, beslutade myndigheterna att ta fram vägledningen gemensamt. 

Skolverket fick uppdrag från regeringen att ta fram sådana kvalitetsindikatorer inom skolhälsovården. 

2008 utvecklades ”Indikatorer för god och säker skolhälsovård” av en arbetsgrupp utsedd av 

Riksföreningen för skolsköterskor och Svenska Skolläkarföreningen med stöd av stiftelsen Allmänna 

Barnhuset. En avgörande faktor för skolhälsovårdens kvalitet är antal timmar per heltid skolsköterska 

respektive skolläkare, elevunderlag och tillgång till annan elevvårdspersonal vilket beskrivs i 

”Underlag för Strukturerat Kvalitetsarbete för Svensk Skolhälsovård/Elevhälsa, 2012”. 

Ytterst är det tillsynsmyndigheterna Skolinspektionen och Inspektionen för Vård och Omsorg (IVO) 

som bedömer om en huvudman uppfyller lagens krav på̊ kompetens och tillgång till elevhälsa. Enligt 

skollagen ska det finnas tillgång till skolsköterska, psykolog och kurator för medicinska, psykologiska 

och psykosociala insatser. I vägledningen förs ett resonemang kring vad som menas med begreppet 

tillgång till utifrån Skolinspektionens och Socialstyrelsens tillsynsbeslut. Det innebär bland annat att 

elevhälsan ska användas som ett verktyg i skolans hälsofrämjande och förebyggande arbete och i 

skolans arbete med att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. 

Skolinspektionen och Socialstyrelsen har identifierat flera brister vid inspektioner bl.a. att elevhälsans 

bemanning räcker inte till för det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Även Socialstyrelsen har 

bedömt flera brister bl.a. att skolsköterskeinsatsen i en del skolor har varit kraftigt 

underdimensionerad i jämförelse med nationella förhållanden. 

Riksföreningen för Skolsköterskor beslöt i mitten av 1990-talet om en rekommendation på̊ max 400 

elever per heltid och skolsköterska. Rekommendationen om antal elever per heltid och skolsköterska 

är ingen exakt vetenskap och förutsätter ett normalvarierat elevunderlag. Om skolsköterskan arbetar 

uteslutande med elevgrupper där hälsoarbetet tar mer tid, så som för elever med funktionshinder eller 

nyinvandrade elever, skall antalet elever per heltid därmed justeras nedåt. Rekommendationen är ett 

viktigt verktyg för att mäta skolhälsovårdens kvalitet i kommuner och nationellt. Det är även viktigt 

som ett mått på likvärdig skolhälsovård för eleverna och principen om ”lika behandling” i kommunen. 

De regelverk som styr skolhälsovården inom offentlig och privat regi är skollagen, hälsosjukvårdslagen 

och Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. Vårdgivaren, i det här fallet 

kommunen, ansvarar för att ledningen för verksamheten organiseras så att den tillgodoser kraven på 

god kvalitet och att patientsäkerhet kan säkerställas. 

145


Ett viktigt steg för att ta gemensamt krafttag mot ungas försämrade psykiska hälsa är att förstärka 

elevhälsoteamets insatser i skolan. Elevhälsans tillgång till olika professioner såsom skolsköterska, 

kurator och specialpedagog varierar kraftigt i såväl kommunala som friskolor. I vissa skolor är 

elevhälsoteamets arbetsinsatser kraftigt underdimensionerade. Detta leder till att elevhälsoteamets 

hälsofrämjande arbete för att förebygga psykisk ohälsa hos unga, blir lidande eftersom insatsen 

endast räcker till det akuta behovet som finns i skolan. Uppföljningsarbete och förebyggande arbete 

får stå tillbaka och ungdomar får inte den hjälp och stöd de behöver i skolan. 

Ett centralt motiv för riktlinjer för planering av elevhälsovården är att alla elever i så väl offentliga som 

privata skolor ska få del av likvärdig skolhälsovård oavsett var man bor i landet och vilken skola man 

väljer. Idag finns det stora skillnader i elevhälsoteamets arbetsinsatser mellan kommunala och 

friskolor. 

Skollagen är det viktigaste styrdokumentet om skolhälsovårdens arbete. Skollagen brister dock när 

det gäller elevhälsoteamets arbetsinsatser. I skollagen benämns elevhälsoteamets olika professioner 

och beskrivningen av dess viktiga roll och ansvarsområde i skolan, men hur stora insatserna bör vara 

i förhållande till antal elever och det elevunderlag som finns i skolan lämnas åt slumpen. Enligt 

skollagen är det verksamhetschefens ansvar att se till att kvalitetsansvaret för t.ex. skolsköterskans 

insatser är i enlighet med hälso- och sjukvårdslagen och att det finns den personal som behövs för 

att god elevhälsovård ska kunna ges. Olika chefer har därmed gjort olika bedömningar och 

prioriteringar när det gäller elevhälsoteamets flera professioner och arbetsinsatser, vilket innebär 

ojämställd och ojämlik skolhälsovård. Konsekvensen kan då bli att alla unga som behöver stöd inte 

får den vård de behöver varvid psykisk ohälsa ökar och skolresultaten sjunker. 

Med anledning av ovanstående yrkar jag: 

att 

Moderaterna verkar för en ändring i skollagen så att storleken av elevhälsoteamets 

insatser definieras tydligt i förhållande till antal elever och det elevunderlag som finns i 

skolan. 

att 

att 

Moderaterna i Göteborg verkar för att kartlägga elevhälsoteamets insatser i förhållande 

till antal elever i Göteborgs olika kommunala samt friskolor. 

Moderaterna i Göteborg verkar för att tydliggöra kommunledningens ansvar för att 

dess verksamheter organiseras så att de tillgodoser kraven på god kvalitet och att 

elevhälsovården därmed säkerställs. 

146



Motionären föreslår i sin motion att moderaterna verkar för en ändring i skollagen så att storleken av 

elevhälsoteamets insatser definieras tydligt i förhållande till antal elever och det elevunderlag som 

finns på skolan. 

Alliansregeringen införde begreppet elevhälsa och tydliggjorde i lagstiftningen vilka yrkeskategorier 

som ska ingå och därmed finnas tillhands för eleverna. Alliansen ändrade också, genom införandet av 

elevhälsan, inriktningen på skolhälsovården från att vara reaktiv till att bli mer proaktiv. 

En sak som i olika sammanhang lyfts fram som en svaghet i lagstiftningen, vilket motionären också 

gör, är att det saknas konkreta sifferangivelser i lagen utan att det bara anges att eleverna ska ha 

”tillgång till” de olika kategorierna. I Skolverkets juridiska vägledning kan läsas: 

”Begreppet ”tillgång till” är valt för att vara anpassat till olika skolors förutsättningar. Av skollagens 

förarbeten framgår att man inte anser det vara rimligt att det på små skolor ständigt ska finnas till 

hands en skolläkare, kurator eller någon annan av de nämnda yrkeskategorierna. Huvudmannen 

avgör hur mycket personal skolan ska ha och vilken kompetens som behövs utifrån lokala behov och 

förutsättningar. Men den personal som finns för elevhälsans insatser ska ha den utbildning som 

behövs för att klara elevernas behov.” 

(http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.214586!/Menu/article/attachment/Elevh%C3%A4lsa%20- 

%20120228.pdf) 

Det finns alltså ett uttalat resonemang bakom att inte specificera hur många läkare, sköterskor, 

kuratorer, m.m. per elev som skolorna ska tillhandahålla. Samtidigt kan det argumenteras för att det 

ofrånkomligen kan få konsekvenser om det saknas riktvärden att förhålla sig till som skolhuvudman. 

Socialstyrelsen har också, precis som motionären nämner, tillsammans med Skolverket och på 

regeringens uppdrag, utarbetat en vägledning för elevhälsan. 

(http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19526/2014-10-2.pdf) I denna kan 

utläsas att det ytterst är tillsynsmyndigheterna, skolinspektionen och Inspektionen för vård och 

omsorg (IVO) som bedömer om en huvudman uppfyller lagens krav på kompetens och tillgång till 

elevhälsa. 

Dock är vägledningen just en vägledning vilket framgår i den inledande texten: ”Vägledningen är 

varken en föreskrift, en nationell riktlinje eller ett allmänt råd utan den är tänkt att utgöra ett 

kunskapsstöd och fungera som ett beslutsunderlag för elevhälsoarbetet. Den förväntas också bidra 

till att stärka användandet av evidensbaserad praktik inom elevhälsan.” 

Med de skrivningar som finns angående elevers tillgång till elevhälsan och framförallt de skrivningar 

som saknas gällande hur stor tillgången ska vara i ett normalfall, ligger ansvaret hos huvudmannen 

att påvisa att tillgången är av sådan omfattning att lagstiftarens krav kan anses vara uppfyllt. Dagens 

situation skapar många frågetecken och Skolinspektionen och IVO har ett digert ansvar att i sin 

granskning bedöma huruvida elevhälsan är av tillräcklig omfattning eller ej. Risken är att 

Skolinspektionen eller IVO kommer in med granskning när det som skall vara en förebyggande insats 

eller när ett säkerhetsnät för eleven redan har fallerat, eller att det som en huvudman anser vara 

tillräckligt inte uppfattas så av granskande inspektion. 

Alliansen i Göteborg har under lång tid påpekat vikten av en lättillgänglig elevhälsa för att stöd ska 

finnas såväl i förebyggande syfte som i de fall som skadan redan är skedd. Ett riktmärke gällande 

omfattning av elevhälsa i förhållande till antalet elever skulle vara ett stöd i arbetet med att granska 

elevhälsan samtidigt som det skulle ge huvudmannen en fingervisning om vad som krävs. En 

dimensioneringsrekommendation löser inte alla kvalitetsproblem men det kan skapa ett stöd gällande 

tillgången. 

I Mål och riktlinjer för den samlade elevhälsan i Göteborg Stad finns det siffersatta riktlinjer om en 

heltids skolsköterska med uppehållstjänst per 500 elever och en heltidsanställd läkare per 5000 

elever. (http://goteborg.se/wps/wcm/connect/6b949b5d-a86c-4143-be5f- 

147


30736bf4b7d5/Mål%2Boch%2Briktlinjer%2Bför%2Bden%2Bsamlade%2Belevhälsan.pdf?MOD=AJ 

PERES) 

Riktlinjerna för skolsköterskor i skolor med Göteborgs stad som huvudman ligger alltså 100 elever 

högre per heltidstjänst än vad Riksföreningen för Skolsköterskor beslutade om i mitten av 1990-talet. 

Förbundsstyrelsen sammanfattande bedömning är att lagstiftarens intentioner är att inte sätta upp 

strikta kvantitativa mål för skolhälsovården utan att fokusera på kvaliteten i verksamheten. Det är en 

åsikt vi delar - som moderater är vi tveksamma till att sätta upp rigida gränser för hur en verksamhet 

ska se ut. Istället vill vi sätta upp kvalitetsmål och ge huvudmän och personal möjlighet att själva 

skapa lösningar för hur man når upp till dessa mål. 


att 

avslå att-sats 1, samt 

att bifalla att-sats 2 och 3. 

148


Motion 31 

Angående: Direktsändning av Göteborgs stads stadsdels- och facknämndsmöten 

Motionär: Pontus Båth 

Att nämndernas arbete skall vara öppet för medborgarna är en av förutsättningarna för 

upprätthållandet av demokratin. Idag hålls förmöten inför de flesta nämndmöten där medborgarna 

kan ställa frågor och komma med förslag. 

Tyvärr är det väldigt få medborgare som deltar på förmöten och nämndmöten. Med dagens teknik 

bör kommunen kunna öka tillgängligheten för medborgarna. Att direktsända nämndmöten via digitala 

medier ökar möjligheten för medborgarna att få insyn och ta del av politiken. 

Web sändningarna skulle vara ett steg i utvecklingen av demokratiprocessen. 

Yrkande 

att 

att 

att 

bifalla motionen 

skicka motionen till Göteborgs kommunfullmäktigegrupp 

skicka motionen till moderat gruppledare i samtliga kommunala nämnder och styrelser 

i Göteborg 

149



Motionären pekar på en viktig del av demokratiprocessen - att göra politiken och beslutsfattandet 

mer lättillgängligt och transparent. Moderaterna i Göteborg har sedan flera år tillbaka varit det parti 

som gått i täten för att fler sammanträden ska direktsändas och bli mer öppna. 

Förbundsstyrelsen håller med motionären om att dagens öppna för- och nämndmöten inte är så 

välbesökta och att det med dagens teknik vore fullt möjligt att sända via webben. Idag kan man till 

exempel redan följa sammanträdena i Kommunfullmäktige via nätet. Dessutom pågår det i 

stadsdelsnämnderna ett omfattande arbete för att fördjupa demokratin och öka delaktigheten bland 

medborgarna. Att direktsända stadsdelsnämndernas möten skulle stärka detta arbete ytterligare. 

Det vore högst önskvärt att Göteborgs stads invånare kunde ta del av stadens nämndmöten. Detta 

för att stärka demokratin, öka insynen och i längden minska politikerföraktet. 


att 


150


Motion 32 

Angående: Anhörigstöd 

Motionär: Inga-Lill Carlén Andersson 

Anhörigstödet i Göteborg behöver förbättras och ges enligt Göteborgs stads riktlinjer för anhörigstöd 

i Göteborgs stad, äldreomsorg och funktionshinder (under revidering) och enligt SOL:s intentioner. 

Det är viktigt att stödet ges på rätt sätt så vi undviker onödig ohälsa för de anhöriga och ökade 

kostnader för kommunen som kommer att bli följden när anhörigvårdarna inte orkar längre. 


At 

Moderaterna verkar för att man vid användandet av riktlinjerna följer SOL:s intentioner 

Att 

att 

Moderaterna verkar för att biståndshandläggarna i Göteborg agerar lika och ger 

information i enlighet med riktlinjerna och SOL:s intentioner 

Moderaterna verkar för att värna om anhörigvårdarna och att på det sättet även hålla 

nere kostnaderna på lång sikt 

151



Motionären tar upp en väsentlig fråga angående anhörighetsstöd i Göteborgs stad. Moderaterna i 

Göteborg arbetar aktivt med frågan och tog i februari 2014 ett initiativ i Kommunstyrelsen om att 

utvärdera riktlinjerna. Yrkandet antogs och en utvärdering gjordes och resultatet redovisades i 

december 2014. 

Utvärderingen visade att det finns brister vilket stadsledningskontoret har fått i uppdrag att åtgärda 

skyndsamt. Det är självklar att alla biståndshandläggare ska hanterar frågorna på ett likartat sätt 

oavsett vilken stadsdel klienten bor i. 

Vidare fastslogs att riktlinjerna behöver utformas utifrån ett anhörig- och befolkningsperspektiv och 

att målgrupperna som avses behöver bli tydligt definierade. Med dessa klargöranden kommer fler att 

omfattas av riktlinjerna, där anhöriga till personer med beroendeproblematik utgör ett exempel. 


att 


152


Motion 33 

Angående: Ungas bostadssituation på hotell i Göteborg 

Motionär: Tynneredmoderaternas styrelse 

Att det råder stor bostadsbrist i Göteborg är ingen nyhet. Invånare i alla åldrar har svårt att hitta 

bostad, alltifrån de yngre som vill flytta till sin första egna bostad till äldre som vill flytta till något 

mindre. 

P.g.a. bostadsbristen uppstår också andra boendeproblem. Göteborg betalar mångmiljonbelopp 

varje år för hotellkostnader och för att många människor både enskilda, men också barnfamiljer ska 

få ett drägligt boende. I många fall bor de på hotell under en längre tid och bara i ett SDN-område i 

staden kan det röra sig om kostnader för flera tusen hotellnätter/år. Hotellen är också oftast de som 

ligger utmed Göteborgs infartsvägar och större leder. Boendemiljön är där heller inte är den bästa, 

dels med tung trafik och dels med ibland kriminell verksamhet. 

Ingen skall behöva bo så här, men det finns dock en grupp som har kommit i kläm och som absolut 

inte skulle ha det på detta sätt. Det är tonåringar och unga vuxna mellan 16-25 år som av ena eller 

andra orsaken inte har ett hem. Statistik från slutet av 2014 visar att bara i ett SDN-område i staden 

finns 15 st unga vuxna och tonåringar som bor på hotell ensamma. De utgör nästan 1/3 av alla som 

bor på hotell sammantaget i det området. Det rör sig alltså om flertalet tonåringar och unga vuxna 

bara i ett SDN-området i staden. De allra flesta kämpar för att hitta ett eget boende, många bor på 

flera olika platser och flyttar runt mellan kompisar. De försöker också klara av sin skolgång, som kan 

bli lidande av deras boendesituation. 

Det är mycket olämpligt att tonåringar och unga vuxna ska behöva börja sina väg in i vuxenlivet med 

att bo i denna utsatta miljö. 

Tynneredmoderaternas styrelse yrkar därför 

att 

moderaterna arbetar för att hotellboende för tonåringar och unga vuxna ska upphöra 

att 

moderaterna arbetar för att finna andra boendeformer för denna åldersgrupp. 

153



Motionärerna tar upp ett viktigt ämne som är ett av socialdemokraternas stora misslyckanden i 

Göteborg nämligen bostadsbristen. Det byggs för lite i Göteborg och det byggs i en alldeles för dålig 

takt. Detta innebär att de som redan har en svag ställning på bostadsmarknaden får det ännu svårare 

att skaffa bostad. 

Vi delar motionärernas syn på att det är olämpligt att ungdomar och unga vuxna bereds plats på 

hotell som en långsiktig lösning, men vi delar dock inte slutsatsen att detta måste upphöra. Det 

viktigaste måste vara att hitta en lösning som innebär att ungdomar inte hamnar på gatan. Om det 

enda som finns att tillgå då är en hotellösning, så bör den accepteras. 

Självklart är det ett viktigt arbete för staden och Moderaterna att se till att byggtaken ökar, att fler 

planer godkänns och att fler byggherrar får möjlighet att bygga i Göteborg. På detta sätt kan vi 

undvika att hotell blir lösningen. 


att 


154


Motion 34 

Angående: Medlemsvård 

Motionär: Mattias Tykesson, St. Paulimoderaterna 

Efter höstens val till riksdag, region och kommun kan vi efter hårt arbete konstatera att Alliansen och 

Moderaterna förlorade regeringsmakten, att vi förblir i fortsatt opposition i kommunen, men att vi 

tillsammans med Miljöpartiet lyckligtvis lyckades ta över styret i regionen. För att vi skall kunna 

fortsätta vår politikutveckling och blicka framåt mot valseger 2018, så spelar antalet medlemmar i 

Göteborgsmoderaterna en stor och viktig roll. Det är våra aktiva medlemmar som sliter i 

kampanjverksamheten, tar plats i våra nämnder och styrelser och det är våra medlemmar som har 

möjlighet att kandidera på våra valsedlar. 

Moderata Ungdomsförbundet i Göteborg har under en lång tid tillbaka aktivt jobbat med 

medlemsrekryteringen i sitt förbund med gott resultat. Ungdomsförbundet på riksnivå kan nu räkna 

sig som det största politiska ungdomsförbundet i Sverige och är i dagsläget större än SSU, Grön 

Ungdom och Ung Väster tillsammans. För att behålla aktiva medlemmar från just ungdomsförbundet 

och se till att övergången till moderpartiet sker på ett enkelt sätt, krävs aktivt arbete med 

medlemsvården. Likväl så krävs ännu hårdare arbete för att få nya medlemmar i 

Göteborgsmoderaterna att engageras och bli aktiva medlemmar i partiet. 

Som det ser ut idag så är det ingen större svårighet att bli medlem i Moderaterna på pappret. 

Problemet uppstår när den nye medlemmen vill ta nästa steg och bli aktiv. Ofta uppstår 

kommunikationsproblem från både medlem och från förbundet om hur den nye medlemmen skall gå 

tillväga; föreningstillhörighet och föreningars medlemsmöten, utbildningar etc. Dock finns idag 

nymedlemsmöten som förbundet arrangerar ett par gånger om året. Skall partiets medlemsantal öka 

likt ungdomsförbundets medlemsantal, så räcker det inte enbart med dessa medlemsmöten. Arbetet 

med nya medlemmar måste förbättras långsiktigt så att vi står väl rustade inför valrörelsen 2018. 

Med anledning av ovanstående föreslår jag förbundsstämman 2015 besluta 

att 1 ge förbundsstyrelsen i uppdrag att se över arbetet med ny-medlemsrekryteringen 

att 2 

ge förbundsstyrelsen i uppdrag att se över och underlätta den aktiva 

medlemsövergången från ungdomsförbundet till partiet. 

155



Motionären lyfter frågan om medlemsvård, och efterlyser mer och tydligare kommunikation från 

kansliet/förbundet i direkt samband med medlemsvärvningen eller övergången från MUF till M. 

Förbundsstyrelsen delar denna åsikt samt att medlemsantalet bör öka inför nästa valrörelse, och 

instämmer i uppfattningen att mer kan göras i syfte att skaffa nya och framför allt behålla våra 

nuvarande medlemmar. 

Det pågår redan en rad aktiviteter i avsikt att premiera och uppmuntra engagerade medlemmar, men 

de kan bli fler och kommuniceras bättre. 


att 


156


Motion 35 

Angående: Politiska återväxten 


Idag finns det en tendens att ett litet antal personer sitter alltför länge på diverse politiskt tillsatta 

positioner inom kommun, region, riksdag men även inom kommunala bolag och allmännyttiga 

institutioner. 

Det finns flera olika politiska uppdrag man kan ha som förtroendevald, riksdag, region, kommun, EUparlament. 

Om man verkligen vill utvecklas finns stora möjligheter att byta till olika politiska uppdrag under ett 

”yrkesliv” inom politiken. 

Givetvis skall detta ske under ordnade former med en kontinuitet och man skall ha möjlighet att 

komma tillbaka efter en frånvaro från politiken och då förhoppningsvis med nya idéer och visioner 

som ger näring till den politiska debatten och samtalet vilket behövs för ett framtida samhälle med 

trygghet välfärd för en åldrande befolkning och kommande generationer. 

Politik är samhällsbyggande för framtiden inte förvaltning av det befintliga. 

De politiska uppdragen ses ofta som en karriär som man eftersträvar och klamrar sig fast vid för att 

berika sig själv och närstående, att ha visioner och verkligen tillföra något kommer i andra hand. 

Dessa personer gör allt för att andras idéer och visioner inte skall få komma fram då det blir alltför 

uppenbart hur få och dåligt genomtänkta visioner de själva har. ”det säger mer om den som pratar 

skit om andra än den det pratas skit om” 

På det kommunistiska Kuba har man efter många år insett att man inte bör sitta längre än 8 år på 

samma position, dock har man fortfarande vissa problem med nepotism*. 

Demokratin är alltför viktig för vårt samhälle för att överlåtas åt ett fåtal. Begränsa tiden för 

innehavande av ett politiskt tillsatt ämbete så att idéer visioner kommer fram och att så många som 

möjligt blir involverade i demokratin, vår framtida välfärd. 


att 

översända motionen till de moderata riksdagsledamöterna, moderata 

regionledamöterna samt moderata kommunfullmäktigeledamöterna 

att 

uppmana dessa moderata politiker att verka för en kontinuerlig omsättning av de 

politiskt tillsatta uppdragen för att hålla demokratin levande och för att trygga den framtida välfärden 

och främjandet av Sverige som en livskraftig Nation. 

*Nuvarande presidenten på Kuba, Raul Castro, är lillebror till förra presidenten Fidel Castro. 

157



Motionen väcktes till förbundsstämman 2011 och avslogs då. Den återkom 2012 och 2013 och 

ansågs då besvarad. För fjärde gången har förbundsstämman att behandla denna motion. 

Motionären vill uppmana den moderata riksdagsgruppen och fullmäktigeförsamlingarna att verka för 

kontinuerlig omsättning av de politiska uppdragen. Genom att begränsa tiden för uppdraget så får 

fler personer möjlighet att engagera sig i politiken och bli delaktiga i demokratin menar han. 

Förbundsstyrelsen konstaterar att det är nomineringsstämman som äger frågan om vem som ska få 

förtroendet att bli kandidat till riksdag, region och kommun. Stämmoombuden har ett ansvar i att 

bevaka rörligheten på listorna. Nomineringsregler antogs av stämman 2008 och reviderades 2012. 

Alla som har uppdrag (om)prövas vart fjärde år och inför valet 2014 genomgick alla kandidater en 

politisk certifiering och lämnade en kandidatförsäkran. 

Främst bland kvalifikationer sätts den politiska förmågan och förutsättningar för att vara en bra 

företrädare för partiet och väljarna. Utveckling av kandidater är en viktig del och sker på partiets alla 

nivåer. Varje nominerad person till förtroendeuppdrag ska vara införstådd med det ansvar som 

uppdraget innebär, vara föredöme och visa god moral. Kandidat ska också vara beredd att genomgå 

av partiet anordnad utbildning samt medverka i valkampanjer och opinionsarbete. 

Partiet behöver många olika kompetenser och förmågor som ska spegla samhället som helhet. Men 

vi efterlyser fler medlemmar till besätta alla uppdrag för att trygga demokratin och för att trygga vår 

framtida välfärd. 


att 


158


Motion 36 

Angående: Uteslutning av Martin Wannholt ur Nya Moderaterna 

Motionär: Ulla Moberg Sköld 

Genom moderata valberedningens förslag på kommunalråd i Göteborg under kommande fyra år 

sattes alla demokratiska regler ur spel och detta agerande lade grunden för uteslutning av Martin 

Wannholt ur Nya Moderaterna. Det var ett egenmäktigt förfarande som inte hör hemma i ett 

demokratiskt samhälle. 

Kommunalfullmäktigeledamöterna representerar oss väljare och vi väljare hade sagt vårt genom att 

kryssa fram Martin Wannholt, som i valet fick så många personkryss att han med bred marginal till 

och med gick om partiets förstanamn Jonas Ransgård. Detta resultat borde i högsta grad ha 

beaktats så hade vi sluppit den förnedring som hela partiet, Martin Wannholt och vi väljare fått utstå. 

Valberedningen borde ha lyssnat på oss väljare och våra åsikter! 

De argument som framfördes om jämnare könsfördelning och en föryngring av kommunalråden var 

endast en skenmanöver för att bli av med Martin Wannholt då han enligt valberedning och 

moderatledning i Göteborg inte följt partilinjen vad gäller trängselskatt och Västlänken. Men det var ju 

det han i realiteten hade gjort. Han stod upp för oss moderata väljares åsikter, något som fler 

moderatpolitiker borde ha gjort. Det politiska ledarskapet i Nya Moderaterna har inte tagit det 

massiva missnöjet kring frågorna om trängselskatt och Västlänken på allvar. 

Att Martin Wannholt senare genom valtekniskt samarbete med Vägvalet mot partiledningens vilja 

valdes in i kommunstyrelsen medförde att han uteslöts ur Nya Moderaterna i Göteborg. Detta hade 

inte behövt ske om partiledningen i demokratisk anda hade följt väljarnas vilja. 

All negativ press har i hög grad skadat partiet och minskat möjligheterna att driva en effektiv och 

trovärdig oppositionspolitik och politikutveckling då tid istället fått ägnas inre stridigheter. Hela 

förfarandet har förstärkt medborgarnas negativa bild av Göteborgspolitiken. Följ väljarnas vilja och ta 

till vara alla goda krafter i partiet. Martin Wannholt är en av dessa. 


att 1 Martin Wannholt tas in som medlem igen i Nya Moderaterna Göteborg, 

att 2. 

att 3. 

att 4. 

Valberedningen för Nya Moderaterna i Göteborg avgår, 

Motionen skickas till förbundsstyrelsen i Göteborg för beslut enligt yrkanden i attsatserna 

1 och 2, samt 

Motionen skickas till partistyrelsen för Nya Moderaterna för beslut enligt yrkanden i attsatserna 

1 och 2. 

159



En av grundpelarna för en demokrati är rättsstatens principer, det vill säga lagar och regler där 

konsekvenserna om de bryts är förutsägbara. Detta gäller även för demokratiska organisationer. 

Moderaternas stadgar fastställs på partistämma genom demokratiska beslut. Dessa stadgar gäller 

alla medlemmar och företrädare. 

Uteslutningen av Martin Wannholt, som beslutades av Partistyrelsen, har sin grund i att han valde att 

väljas in i kommunstyrelsen för en annan politisk grupp än Moderaterna. Våra stadgar är mycket 

tydliga på denna punkt, en person som företräder annat politiskt parti eller annan politisk grupp kan 

inte företräda eller vara medlem i Moderaterna. 

Den moderata fullmäktigegruppen hade beslutat att inte välja Martin Wannholt som ledamot i 

kommunstyrelsen, ett beslut som fattades enligt den arbetsordning som gäller för 

fullmäktigegruppen. Martin Wannholt valde att gå samman med ett annat parti för att skaffa sig själv 

en position, utan att meddela den Moderata fullmäktigegruppen om att så skulle ske. Detta 

tillvägagångsätt strider åter mot Moderaternas stadgar och arbetsordningar. 

Så länge Martin Wannholt verkar för annan politisk grupp föreligger skälet för uteslutning. Skulle 

situationen förändras på så sätt att Martin Wannholt inte längre företräder annat politiskt parti eller 

annan politisk grupp så föreligger inte längre skälet för uteslutning. Då skulle det också vara möjligt 

för en förbundsstyrelse att pröva ett medlemskap i Moderaterna för Martin Wannholt, förutsatt att han 

själv ansöker om det. 

Tillsättandet av den kommunfullmäktigegruppens valberedning äger den moderata 

kommunfullmäktigegruppen helt och hållet själva enligt den arbetsordning som gäller för gruppen. 

Frågan om anställning av politiska sekreterare regleras i Kommunallagen (1991:900), 4 kap. 30-32§§. 

Där fastslås att kommuner och landsting får anställa politiska sekreterare. I vilken omfattning sådana 

tillsätts är en fråga för respektive kommunledning, och därmed också en fråga för förhandlingar 

mellan de olika partierna i mandatperiodens inledningsskede. 

De politiska sekreterarna är inte kommunalrådens personliga biträden, utan är en resurs, formellt 

anställd av stadsledningskontoret, till det politiska parti som kommunalråden representerar. Då 

Martin Wannholt inte representerar något parti i kommunstyrelsen omöjliggörs också en tilldelning av 

politiska sekreterare. 

En av förbundsstyrelsens viktigaste uppgifter är att upprätthålla den ordning som partiet har fastställt 

genom demokratiska beslut på parti- och förbundsstämmor Inget stämmobeslut på en 

förbundsstämma kan beordra en förbundsstyrelse att begå brott mot partiets stadgar. Då får man 

istället försöka få till stånd en ändring av partiets stadgar genom beslut på partistämma. 


att 


160


Motion 37 

Angående: Erbjud Martin Wannholt möjligheten att återinträda som medlem i 

Göteborgsmoderaterna 

Motionär: Caroline Thelning, Gunnar Lindgren, Lena Larsson, Björn Bernehed, Jan 

Sylvan, Nina Källström 

Martin Wannholt har under stora delar av sitt liv varit aktiv inom Moderaterna och var en starkt 

bidragande orsak till att partiet inte tappade ännu fler röster i valet 2014. 

Han har under många år haft förtroendeuppdrag; som ledamot i kommunfullmäktige, som ersättare i 

kommunstyrelsen och som politisk tjänsteman. När Martin efter ett antal år utomlands var på väg att 

flytta hem till Sverige beslöt nomineringsstämman 2009 att han skulle stå på valbar plats till 

kommunfullmäktige, 2010 utsågs han så till kommunalråd. Martin har under alla år visat ett stort 

engagemang och även innehaft styrelseplats i sin stadsdelsförening, Askimsmoderaterna. 

Martin är en karismatisk, kunnig och insiktsfull politiker med stor kompetens inom områdena 

stadsbyggnad-, miljö-, energi- och trafikpolitik, precis en sådan politiker Moderaterna behöver för att 

framgångsrikt kunna driva och vinna anhängare till vår politik i Göteborg till valet 2018. Ett tydligt 

bevis för detta är att han i valet 2014 fick ett stort folkligt stöd med hela 4 770 personröster. Vilket är 

fler än någon annan moderat kandidat till Göteborgs kommunfullmäktige. Trots det stora antalet 

personröster utsågs han inte till kommunalråd för perioden 2014-2018. Martin återfick dock sin 

kommunalrådsplats genom en valteknisk samverkan med Vägvalet. Några veckor senare uteslöts 

Martin som medlem i Nya Moderaterna, efter en begäran från Göteborgsmoderaternas 

förbundsstyrelse. 

Vi är övertygade om att hanteringen och uteslutningen av Martin Wannholt allvarligt har skadat 

förtroendet för Göteborgsmoderaterna. För att ena partiet och återfå medlemmarnas och väljarnas 

förtroende för vårt parti, våra företrädare och vår politik anser vi att Martin Wannholt bör erbjudas 

möjligheten att återfå sitt medlemskap i Nya Moderaterna. 

Martin Wannholt är moderat i själ och hjärta och skulle bidra till att utveckla och skapa engagemang 

kring vår politik. Martin är därför en av dem som kan locka fler människor att söka medlemskap i vårt 

parti och bidra till att vinna väljarnas förtroende i valet 2018. 

Mot bakgrund av ovanstående föreslår vi att förbundsstämman måtte besluta; 

att 

uppmana förbundsstyrelsen att tillskriva Martin Wannholt för att erbjuda honom 

möjligheten att ansöka om återinträde som medlem i Nya Moderaterna, 

att 

uppmana förbundsstyrelsen att bevilja Martin Wannholt medlemskap i Nya 

Moderaterna, om han inkommer med en ansökan om medlemskap till 

Göteborgsmoderaternas förbundsstyrelse. 

161





att 


162


Motion 38 

Angående: Martin Wannholt 


Martin är en i alla avseenden moderat politiker som åtnjuter stort förtroende. Han ställde upp i valet 

för Moderaterna, och han drog många röster, vilket de många personkryssen understryker. I en fråga 

har han redovisat en åsikt som avviker mot gruppledarens. Därmed manipulerades han bort, bl a som 

kommunalråd. Politisk consensus hade arbetats fram, att en miljöpartist skulle ha en 

kommunalrådsplats, och Martin agerade så att han själv fick denna plats. 

Därmed fick vi ett moderat kommunalråd till – förvisso moderat men ingen blek ja-sägare – på 

bekostnad av en miljöpartist. Till följd av detta önskade gruppledaren utesluta Martin ur partiet, vilket 

förbundsstyrelsen ställde sig bakom. 

En ny politisk consensus har framarbetats – och det är intressant vilka politiker vi samarbetar med nu 

– för att förvägra Martin politisk sekreterare. Detta är djupt odemokratiskt. 

Jag yrkar: 

att 

att 

att 

Stämman beslutar att inbjuda Martin Wannholt att åter bli medlem i Moderaterna. 

Stämman instruerar styrelsen att godkänna Martins ansökan att på nytt bli medlem. 

Stämman instruerar representanterna i kommunfullmäktige att verka för att Martin får 

politisk sekreterare och tills detta sker ställer politiska sekreterare till Martins 

förfogande så som vore han även formellt representant för moderaterna. 

163




Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman 

att 


164


Motion 39 

Angående: Förtroendevaldas aktiviteter 

Motionär: Carl-Åke Ahlqvist, Christer Holmgren, Rexhep Ademaj 

Bakgrunden till denna motion är att undertecknad i samtal med sympatisörer ofta har fått frågan; Vad 

gör egentligen de personer vi väljer? 

Det måste ligga i partiets intresse att den " laguppställningen" som ställer upp, framför allt de som är 

arvoderade och anställda, som tjänstemän, har kunskap för att kunna delta aktivt, ha erfarenheter, så 

att staden berikas med kunskap, sunt förnuft och moderate ställningstagande. Tjänstemännen i 

staden har ofta ett stort övertag och relevanta frågor ställes ofta inte. 

Våra representanter i styrelser och nämnder presenteras , uppföljning sker t.ex var annan månad, vad 

dessa har bidragit med i diskussioner/yrkande, samt i bolagen visa vilka visioner dessa har med sitt 

arbete där, dvs vad vill man åstadkomma. 

Transparens är viktig och för partiet är det avgörande att våra medlemmar och sympatisörer för en 

bild av vad som görs. De har all rätt att få insyn eftersom de röstar fram partiet. 

Nedan är några förslag som ett www. verktyg skulle kunna innehålla: 

• Vilka yrkande har man varit med att ta fram? 

• I vilket fall har man varit den föreslagande parten? 

• Vilka frågor har man ställt till tjänstemännen? 

• Vilka institutioner har man besökt? 

• Vilka interna samt av staden erbjudna kurser har man deltagit i? 

För de politiskt heltidsanställda, så att sympatisörer, kan se vad som dessa gör, kan t.ex följande 

innehåll vara av stort intresse; 

 

 

Vad har de bidragit till inom sina speciella ansvarsområden? 

Konkreta förslag och även förklara varför de inte gått igenom. Allt är ju inte 

politik utan var kan förbättringsarbete göras inom staden. Viktigt att det 

kommer ut vad vi föreslår och som motståndarna inte accepterar. 

Vad kommer de att göra och se som viktigt, en grov uppskattning , om vad 

som komma skall? 

Detta kan ske en gång per kvartal. 

Föreslår; 

att 

styrelsen tillsätter en arbetsgrupp som tar upp denna motion och att arbetet, dvs hur 

det framskrider, redovisas i varje nummer av vår tidning. 

165



Motionen efterfrågar uppföljning av valda representanters prestationer och effektivitet samt ger ett 

antal förslag hur insatserna i de politiska församlingarna skulle kunna redovisas för partiet. 

Förbundets nomineringsstämma äger frågan om vem som ska få förtroende att kandidera till riksdag, 

regionfullmäktige och kommunfullmäktige. Fullmäktigeförsamlingarna utser de medlemmar som 

representerar partiet i nämnder och styrelser. 

Göteborg Stad har idag drygt 300 moderata företrädare till drygt 450 uppdrag. Dessa personer med 

uppdrag omprövas vart fjärde år, ett omfattande och tidskrävande arbete. Viktiga hänsyn tas bl. a till 

individens politiska förmåga, etiska förhållningssätt och engagemang i det lokala föreningsarbetet. 

Valberedningens ordförande har ansvar för viss uppföljning av arbetet ute i nämnderna, men det är 

framför allt de rotelansvariga kommunalråden som följer det politiska arbetet. Detta sker genom 

fysiska möten men också genom att följa upp de offentliga handlingar och protokoll som publiceras 

på stadens hemsida. Denna information är tillgänglig för alla stadens invånare. 

Aktivitet i media är viktig för partiets kommunikation med väljare och opinionsbildare och kan vara en 

uppföljningsbar del i värderingen av politiska insatser. 

Fullmäktigegruppens ordförande genomför också enskilda samtal med alla presidieledamöter/första 

namn. 

Moderaterna i Göteborg har etablerat sig som ett stort och ansvarstagande parti och har fler politiska 

uppdrag att besätta än någonsin. Det kräver en fungerande resurs som administrerar de politiska 

uppdragen och kommunicerar med partifunktionärer. 

Att redovisa individuella insatser i alla nämnder och styrelser objektivt och rättvisande, är inte en 

realistisk insats ställd mot nyttan. 


att 


166


Motion 40 

Angående: Rekrytering och nominering 

Motionär: Mats Carlsson 

Det gäller att ta nya tag, partiet står i ett återuppbyggnadsskede, både nationellt och lokalt. 

Jag hade äran att sitta i en "nominerings- och rekryteringskommitte" för några perioder sedan och 

försökte i samband med detta ta upp fråga om urvalsmetoder till listor och uppdrag. 

Enligt min mening räcker det inte att till en position plocka en möjlig kandidat. Vår ambition måste 

vara att plocka bästa möjliga kandidat. 

Alla mänskliga ledningssystem bygger mer eller mindre på nätverk. Men ibland kan det bli lite för 

mycket av detta. Vi bör sträva efter ökad saklighet och bättre underbyggda och förankrade beslut 

och en ökad kunskap bland våra valda representanter. 

Jag skulle därför gärna se beslut om 

att 

ett genomtänkt meritvärderingssystem för kandidater till våra uppdrag i beslutsfora 

introducerades 

att 

de slutliga nomineringsbesluten genomfördes med ökade demokratiska inslag, 

exempelvis medlemsmöten 

167



I motionen efterfrågas ett meritvärderingssystem för kandidater till partiets olika uppdrag. 

Med tanke på alla de uppdrag partiet har att fördela såsom medborgarvittnen, nämndemän, styrelser 

i facknämnder, stadsdelsnämnder, stiftelser, bolagsstyrelser, revision m.m. är ett enda 

meritvärderingssystem inte realistiskt att tillämpa. Vi behöver många olika kompetenser och 

förmågor, vilka ska spegla samhället som helhet. Ju fler medlemmar desto större urval till att besätta 

ca 500 uppdrag. 

Nominerings- och rekryteringsregler för moderaterna i Göteborg antogs av förbundsstämman 2008 

Dessa reviderades 2012 och omprövas 2015. De valda fullmäktigeförsamlingarna utser partiets 

företrädare i nämnder och styrelser. 

Förslag till partifunktionärer börjar med kommunikation med stadsdelsföreningarnas ordförande. 

Valda kretsombud har kontakt med föreningarna och ombudens uppgift är att föreslå lämpliga 

personer till alla uppdrag. Ett demokratiskt tillvägagångssätt och en väl förankrad i urvalsprocess 

som fungerar väl. 


att 


168


Motion 41 

Angående: Införandet av en granskningsnämnd för kommunal angelägenheter samt att 

denne ska arbeta ur ett medborgarperspektiv 


Den medborgerliga friheten garanteras av vår demokrati. Moderaterna som Sveriges frihetsparti 

värnar och tar ansvar för den svenska demokratins utveckling och fortlevnad. Demokratins utveckling 

och fortlevnad är sedan en tid i felriktning i Västsverige. Göteborgs andan och decennier av röd-grönt 

misstyre har skadat den demokratiska ordningen i staden och i regionen. 

För att åter skapa förtroende för politiken måste partier löpande arbeta för att upprätthålla de 

demokratiska principerna och kontrollera offentliga sektors efterföljsamhet. Bristen på kontroll inom 

den offentliga sektorn har visat sig i form av västtrafiks service, GEs prissättning av nätavgifter, 

skandaler med korruption och ojämlikheten mellan stadsdelarna allt på medborgarnas bekostnad. 

Genom politisk oförmåga och den offentliga sektorns byråkrati begränsas medborgarnas tillgång på 

frihet och inflytande. Med anledning av detta uppmanar vi ansvariga företrädare arbeta för ett 

införande av en granskningsnämnd för kommunal angelägenheter samt att denne även ska arbeta 

förebyggande genom egna initiativ ur ett medborgarperspektiv. 

Därmed yrkar vi 

att 

förbundsstämman antar denna motion som sin egen och över sänder denne till 

företrädare i berörda beslutande församlingar, 

att 

att 

moderaterna i Göteborg vid alla relevanta tillfällen aktivt verkar för att öka 

medborgerligt inflytande och frihet gentemot offentligsektor i Göteborg och västra 

Götalands regionen. 

moderaterna i Göteborg verkar för ett införande av en granskningsnämnd för 

kommunal angelägenheter samt att denne ska arbeta ur ett medborgarperspektiv 

169



Vi delar motionärernas åsikt att det är viktigt att de politiska partierna arbetar för att skapa förtroende 

för de demokratiska principerna och att det finns goda möjligheter att kontrollera och granska hur 

våra gemensamma skattemedel används. 

Motionärerna föreslår att det ska införas en särskild "granskningsnämnd för kommunala 

angelägenheter". Förbundsstyrelsen menar att en sådan instans redan finns reglerad i 

kommunallagen nionde kapitel om Revision. Lagen säger att kommunfullmäktige ska väljare revisorer 

för att granska den kommunala verksamheten, att revisorerna fullgör sina uppdrag självständigt och 

att de i sin granskning skall biträdas av sakkunniga biträden som revisionerna själva väljer och anlitar 

i den omfattning som behövs för att fullgöra granskningen enligt god revisionssed. 

Det är viktigt att ständigt ha en levande diskussion om öppenheten och möjligheten att granska den 

offentliga sektorn - i Göteborg har diskussionen efter avslöjandena om oegentligheter varit aktiv och 

på Alliansens initiativ initierades en Granskningskommission under stadsrevisionen 2011 som 2013 

presenterade sin rapport Tillitens gränser med en rad konkreta förslag för att öka öppenheten 

ytterligare. 


att 


170


Motion 42 

Angående: Öppna centrala bankkonton för stadsdelsföreningarna. 

Motionär: Stefan Olinder 

De moderata stadsdelsföreningarna har inte organisationsnummer. Därmed är det problem med att 

få/ ha ett bankkonto. Det är en säkerhetsrisk när vem som helst kan gå in och skaffa sig teckningsrätt 

för föreningen eftersom det inte går att kontrollera om de är behöriga. 

Det vore önskvärt att förbundet kan erbjuda ett bankkonto var till de stadsdelsföreningar som så 

önskar. Efter årsmötet och konstituerande styrelsemöte i stadsdelsföreningen kan kansliet meddela 

banken vem/ vilka från föreningen som skall teckna kontot. 

Jag yrkar 

att 

förbundsstämman uppdrar åt förbundsstyrelsen att öppna bankkonton för de 

stadsdelsföreningar som så önskar. 

Askimsföreningens styrelse ställer sig bakom motionen. 

171



Styrelsen välkomnar förslaget och håller helt med motionären om behovet av att förenkla hantering av 

föreningarnas administrativa arbetsuppgifter, där bankkonton utgör en viktig del. 

Styrelse föreslår dock att endast implementera åtgärden för de föreningar som ovan efterfrågar. 


att 


172


Motion 43 

Angående: Information om Moderaternas representation i styrelser, nämnder och 

stiftelser. 

Motionär: Otto Linton, Ewa Jonsson 

Fram till 2011 producerade Förbundskansliet årligen en Telefonbok som upptog: 

1 

Ledamöter i alla moderata styrelser – förbundsstyrelse, nominerings- och rekryteringskommitté, 

partistämmoombud, representantskap, valkommitté, MUF:s distriktsstyrelse, seniorstyrelsen och 

stadsdelsföreningarnas styrelser. 

2 

Moderata ledamöter och ersättare i Göteborgs fullmäktige samt i samtliga styrelser och nämnder i 

Göteborg och Göteborgsregionen. 

3 

Motsvarande vad gäller Västsvenska Regionen. 

4 

En alfabetisk lista över alla medlemmar med information om samtliga uppdrag, adress, mailadress 

och telefonnummer. 

Denna publikation har nu ersatts av en telefonbok på intranätet som bara innehåller den alfabetiska 

listan. 

Vi anser att den information den gamla publikationen gav, var av stort värde. 

All information var tillgänglig på ett och samma ställe och erbjöd sökning från olika utgångspunkter 

och med olika syfte. 

Syftet meden digitalisering brukar ju vara att göra en information mer lättillgänglig och att möjliggöra 

fler och bättre sökningar. 

Vi kan inte se att det har uppnåtts med den nya digitala telefonboken. 

Den är en klar försämring och saknar information av stort värde för medlemmarna. 

Vi föreslår därför Förbundsstämman 

att 

Uppdra år Förbundsstyrelsen att tillse att information om medlemmarnas uppdrag på 

nytt blir tillgänglig på samma sätt som i den gamla telefonboken. 

173



Motionärerna har helt rätt i sin kritik och sina konstruktiva förslag. Förbundsstyrelsen anser att det är 

viktigt att vi har en väl uppdaterad förbundsmatrikel där medlemmar lätt kan finna förtroendemän för 

alla förekommande uppdrag. Denna matrikel ska finnas på Intranätet och vara enkel att skriva ut i 

delar eller i sin helhet. 


att 


174


Motion 44 

Angående: Ena och utveckla M i Göteborg 


Hade det blivit extra val i mars i år hade M i Göteborg behövt enas snabbt eller annars gå till val som 

ett parti i splittring och med brustet förtroende bland allmänhet och väljare. Nu står vi tyvärr kvar där, 

och det är angeläget att vi enas och utvecklas, vilket borde vara allas önskan, men det kommer att 

kosta eftergifter från samtliga. Som den här regeringen går på borde extra val utlysas vilken dag som 

helst. Och helt säkert blir det val 2018. Vi måste därför agera snabbt. 

Splittringen och förtroendeklyftan är en komplex sak att ta itu med. De delar oss i flera olika snitt, t 

ex: 

1. Toppstyrning 

2. Politiker på högre poster bestämmer politiken 

3. Politikersamarbete med våra motståndare 

4. Vi bedriver annan än moderat politik 

5. Brist i demokratiskt agerande, brist i väljarkontakt 

6. Trängselskatten och Västlänken 

7. Den omfattande korruptionen i Göteborg 

Som jag ser det står allt politiskt arbete på tre fundament: 

1. Våra värderingar, vår partipolitik 

2. Att vi gör nytta, så att det blir bra för medborgarna 

3. Kommunikation med väljarna 

Jag yrkar: 

att 

Stämman beslutar att tillsätta en interimistisk grupp samt väljer de personer som ingår 

i den – en grupp som arbetar i full transparens med öppenhet mot allmänhet, väljare 

och media, som rapporterar till förbundsstyrelsen och nästa års förbundsstämma, och 

som har till uppgift att snabbt och kraftfullt ena och utveckla M i Göteborg. 

175



Motionären tar upp ett angeläget ämne och förbundsstyrelsen delar motionens intention att ena 

Göteborgsmoderaterna. Det präglar det utvecklingsarbete som satts igång och planeringen för den 

kommande verksamheten. 

Den verksamhet som har påbörjats efter valrörelserna 2014 tar sin utgångspunkt i bland annat i den 

kritik som lyfts fram i utvärderingar, ordförandemöten och samtal med enskilda medlemmar och 

företrädare som förts om politiken och situationen inom Göteborgsmoderaterna. 

Göteborgsmoderaterna har idag tio politikutvecklingsgrupper igång, och förbundsstyrelsen ser gärna 

att fler kommer igång under året. Detta arbete är långsiktigt och syftar bland annat till att på bred 

front involvera medlemmar som är intresserade av att diskutera och utveckla idéerna inom respektive 

område. Utveckling av idéer för ett bättre samhälle och att vinna anhängare till den samhällssyn som 

Moderaterna företräder är själva grunden för partiets existens. Det är också i regel det som är skälet 

för folk att ta steget att bli medlem. Idéutvecklingen måste ske på bredden och det måste vara möjligt 

för de som vill vara med i detta arbete att få vara det. Det är så engagemang och sammanhållning 

skapas, genom att stöta och blöta idéer och att det finns hög toleransnivå för olika idéer och åsikter. 

I verksamhetsplanen för åren 2015-2018 ligger en omfattande del som rör just kommunikation. 

Kommunikation är nödvändigt med väljarna för att vinna över dem till våra idéer. Det är precis lika 

viktigt med en fungerande internkommunikation där medlemmar, förtroendevalda, företrädare och 

tjänstemän erhåller och har möjlighet att ge korrekt och relevant information samt synpunkter. Den 

nya förbundsorganisationen som läggs proposition om på förbundsstämman syftar också till att 

utveckla Göteborgsmoderaterna och Moderaterna i Västra Götaland. Det ger en betydligt mer 

professionell och kraftfull grundorganisation för att ge betydligt bättre stöd till föreningar, medlemmar 

och förtroendevalda i arbetet med att utveckla politik, utveckla kommunikations- och 

kampanjmetoder, rekrytera nya medlemmar och kandidater, erbjuda kompetensutveckling för 

medlemmar och förtroendevalda samt tjänstemän. 

Förbundets valberedning har också haft Göteborgsmoderaternas bästa för ögonen i sitt arbete med 

att ta fram förslag till de val som ska göras på förbundsstämman. Det ligger i den kommande 

förbundsstyrelsens uppgift att verka för utvecklingen av en god organisationskultur och verksamhet i 

motionärens anda, där det råder ett sunt diskussionsklimat, bred delaktighet och ömsesidig respekt. 

Ambitionen är att alla som är intresserade av eller aktiva i Göteborgsmoderaterna ska ges möjligheter 

till meningsfullt engagemang. Alla ska kunna känna att här vill jag vara, här vill jag verka och här vill 

jag växa. 


att 


176


Motion 45 

Angående: Begränsad ämbetstid 


1. Begränsad ämbetstid. Val av Ordföranden, Partiledare är inte så demokratiska som man skulle 

önska. Valberedningarnas förslag är ofta tagna ur en mycket liten krets av medlemmarna. Då byte av 

ledare inte sällan sker oväntat, så förstärks den odemokratiska processen. 

Jag föreslår därför följande: 

"att ämbetstiden för alla ordförandeposter begränsas till max 8 år. En period är då 4 år och som mest 

2 mandatperioder. Omval/nyval skall då ske lämpligt långt innan valdagen så att ordföranden hinner 

att bli känd och "sätta" sin politik." 

Plötsliga avgångar skall inte ske utan synnerliga skäl. Då 4 eller 8 år är till ända och man vet att det 

kommer att väljas ordförande, så kan alla medlemmar som känner sig hågade börja en egen kampanj 

för att samla stöd för sin egen kandidatur. 

177



Motionären menar att val av partiledare är odemokratisk och görs ur ett alltför begränsat urval och 

genom att sätta gränser för fyra alternativt åtta års innehav av ordförandeuppdraget så skulle 

medlemmar bättre kunna förbereda sig för sin kandidatur vid nyval. 

Förbundsstyrelsen delar inte motionärens uppfattning då val av partiordförande följer en väl 

demokratiskt förankrad process. 

Det vore också alltför begränsande att förutsäga ämbetstiden till fyra eller åtta år och inte förenligt 

med vår partikultur. Partiledare väljs på partistämma i enlighet med stadgar för moderata 

samlingspartiet. 


att 


178


Motion 46 

Angående: Valberedningens kandidater. 


2. Valberedningens kandidater 

Förslag 

att 

"valbara listade medlemmar på Valsedeln som erhåller så många personvalskryss att 

de "klättrar" i position på Valsedeln, får inte åsidosättas av valberedningen då denna 

efter valet sammanställer sina kandidater" 

179



Många personvalskryss kan resultera i att kandidat tar plats i fullmäktigeförsamlingen. 

Valberedning väger in personkryss som ett kriterium av många avväganden i värderingen av 

kandidater. Fullmäktigegruppen har därefter att besluta om kandidater till olika uppdrag utifrån 

valberedningens förslag. 


att 


180


Motion 47 

Angående: ENERGIOBEROENDE. 

Motionär: Jan Eriksson 

Vår oroliga omvärld påminner oss ständigt om värdet av att vara oberoende och självförsörjande i så 

hög grad som möjligt. För att skapa energioberoende bör vi satsa på forskning om och utveckling av 

solenergi. 

Jag föreslår därför 

att 

Moderata samlingspartiet arbetar för att anslagen till forskning om solenergi ökar 

markant. 

att 

att 

Förbundsstämman beslutar om att sända motionen vidare till den moderata 

riksdagsgruppen. 

Förbundsstämman beslutar att översända motionen till moderaternas partisekreterare. 

181



Motionären tar upp en viktig fråga, vår framtida energioberoende. 

Moderaternas mål är att fokus skall ligga på att få fram mer miljövänliga sätt att producera energi på. 

Förnybara energikällor har en central del i arbetet att minska miljöpåverkan. Staten skall stödja 

framväxten av ny energiproduktion genom att bidra till finansiering av forskning och utveckling samt 

underlätta miljövänliga val för konsumenterna. På vilket sätt som vi löser ovan är en fråga för 

forskningen. Att låsa fast sig vid solenergi som det enda alternativet känns inte som politikens sak, 

idag pågår det forskning inom flera olika områden exempelvis vågkraft och kärnkraft. Att 2015 

bestämma framtidens energikällor är inte realistiskt, vi ser snarare ett ökat anslag till forskning om 

förnyelsebara energikällor oavsett vilka dessa kan vara. 


att 


182


Motion 48 

Angående: Kärnkraft i Sverige 


Dagens samhälle är extremt beroende av fossila bränslen för att fungera, transporter, elproduktion 

och något som inte kommer fram i debatten, matproduktionen. 

Upp till 50 % av oljeförbrukningen går till matproduktion och distribution. 

I ett framtida samhälle med fler människor än vad vi är idag kommer konkurrensen om de fossila 

bränslena att bli hård, kanske även om maten. 

Att då vara beroende av totalitära regimers godtycke för leveranser av olja, gas för att hålla industrin 

och samhället igång för en tryggad välfärd är allt för riskabelt och ogenomtänkt. 

Klimatet ändras och håller på att bli varmare för var år som går med följder på samhället som vi har 

börjat att ana men ännu inte kan förstå vidden av. 

Om människan med dess ”moderna” livsstil är orsaken till detta får framtiden utvisa men för att vara 

på den säkra sidan bör man tillämpa säkerhetsprincipen och göra vad man kan för att minska utsläpp 

och användning av fossila bränslen i samhället och gå över till mer klimatvänlig energiproduktion. 

Detta kommer troligen att innebära en större användning av elektricitet då vi kommer att använda oss 

av mer tåg spårvagn och elfordon för våra transporter. 

Att i kombination med den svenska vattenkraften ersätta nuvarande kärnreaktorer med modernare i 

Sverige skulle innebära att vi blir mindre sårbara från omvärlden energimässigt samtidigt som det 

skulle vara ett skäl för företag, entreprenörer att förlägga sin verksamhet i Sverige då en pålitlig 

energiproduktion till ett bra pris tillsammans med pålitliga transporter utgör en bra jordmån för en god 

industriell utveckling med jobb skatteintäkter och en tryggad välfärd. 

Kärnkraftstekniken som vi utnyttjar i dagens reaktorer är inte den energikälla som hör framtiden till 

men den är ett nödvändigt steg mot nya effektivare och miljövänligare energikällor som måste tas 

fram för att få ett hållbart samhälle. 


att 


att 

uppmana den moderata riksdagsgruppen att verka för en långsiktig hållbar 

energipolitik för Sverige och tillsammans med de andra samhällsbärande partierna, 

oavsett partifärg, som är kärnkraftsvänliga verka för att Sverige skall börja projektera 

nya kärnkraftsreaktorer. 

183



Energi är avgörande för företag och jobben om Sverige ska ha en fortsatt positiv tillväxt och vara en 

aktör av betydelse på exportmarknaden. 

Hushållen och företagen ska kunna räkna med att få el och annan energi tillförlitligt till 

konkurrenskraftiga priser och med liten miljöpåverkan. 

Moderaternas linje är att vi ska ha ett robust energisystem där vi värnar vattenkraften, välkomnar med 

ny, förnybar energi samt vill att vi använder befintlig kärnkraft och är öppna för att kunna ersätta 

befintliga med ny kärnkraft. 


att 


184


Motion 49 

Angående: 

Motionär: 

Subventionerad vindkraft. 

Henrik Sjöstrand 

Bakgrund. 

I Sverige råder det ingen energibrist. 

Sverige överproducerar elenergi. 

Vårt behov är 140 Terrawatttimmar /år och produktionen når över 160 Terrawattimmar. 

2014 fanns 3048 vindkraftsverk som gav totalt 12 procent av svensk el. 

Vattenkraften 45% och kärnkraften 40 %. 

Av elcertifikatet taget från våra elräkningar 2014 tilldelades 8 % till vattenkraft och 64 % till vindkraft. 

Bidragande till export och internationell konkurrenskraft är billig och pålitlig elförsörjning. 

Överbliven el från vindkraftsverk jordas bort rakt ner i marken. 

Marknaden borde råda : 

Motionen riktar sig mot 

att 

att 

att 

en vidare utbyggnad av vindkraft fortskrider med hjälp av bidrag. 

tillförda bidrag fasas ut. 

de företag som etablerar och äger verken tvingas fondera medel, låsta för nedtagning 

och återställning av området runt, där vindkraftverken stått, när de är uttjänta eller 

arrendetid utgått. 

185



Vi tolkar motionärens att-satser som att denne motsätter sig att vindkraften byggs ut med hjälp av 

bidrag och att tillförda bidrag fasas ut. Motionen föreslår också att den som etablerar och äger 

vindkraftverk ska tvingas fondera medel för nedtagning och återställning när vindkraftverket är uttjänt 

eller av annat skäl tas ner. 

Sedan 2010 ges inte längre statliga subventioner för att bygga vindkraftverk. Däremot finns det ett 

elcertifikatsystem för förnyelsebar energi som ger en ekonomisk fördel för den som producerar 

förnybar energi. För varje producerad megawattimme (MWh) förnybar el får producenterna ett 

elcertifikat av staten. Elproducenterna kan sedan sälja elcertifikaten på en öppen marknad där priset 

bestäms mellan säljare och köpare. Den som är "kvotpliktig" måste köpa elcertifikat till sin 

verksamhet, kvotpliktiga är bland annat elleverantörer och stora konsumenter av el såsom elintensiva 

industrier. Systemet med elcertifikat kommer fasas ut fram till 2035. 

Det är verksamhetsutövarens ansvar att montera ner och återställa platsen när ett vindkraftverk 

plockas ner och tillståndsmyndigheten kan redan idag ställa krav på ekonomiska säkerheter för att 

detta sker. 


att 


186


Motion 50 

Angående: Alla elever ska gå ut 9:an med godkända betyg i matematik 

Motionär: Ida Balog 

Matematik är det ämne som flest elever bar problem att klara. 

Kunskap och utbildning är inträdesbiljetten till arbete och en viktig förutsättning för att unga 

människor ska kunna få ett jobb. Rapporter jag har läst bl. annat Skolverkets rapport "Tid för 

matematik - Erfarenheter från Matematiksatsningen 2009- 2011" och "PISA rapporten från 2013-12- 

03", beskriver att sedan mitten av 1990-talet har de svenska elevernas resultat i matematik stadigt 

sjunkit i såväl nationella som internationella mätningar och jämförelser. Bristen på hjälp under 

matematiklektionerna är stor och eleverna fastnar ofta när de försöker räkna i matteboken på egen 

hand, får de då inte hjälp kan de inte gå vidare. Därför är det viktigt för elever med någon som är bra 

på att förklara och som kan förklara på ett enkelt och lättförståeligt sätt. Det kan även vara svårt att 

fråga läraren i klassen om ett specifikt matteproblem eftersom många kanske känner att de redan 

borde kunna det dem vill fråga om. I en klass med 20-25 elever kan en mattelektion uppfattas som 

både stökig och med ett klimat som gör att eleverna inte får tid eller möjlighet att räkna i lugn och ro, 

vilket resulterar i att de fastnar, inte kan komma vidare och därmed inte hinner räkna ikapp. Därför 

tycker jag att det är dags att utnyttja de krafter och möjligheter vi redan har nära till hands. Chalmers 

har redan en kurs på nätet som heter Sommarmatten som arrangeras av Matematiska vetenskaper 

vid Chalmers och Göteborgs universitet. Göteborg Stad kan gå ännu längre och projektanställa 

Chalmers studenter under 2 månader på sommaren för att undervisa i matematik och på så sätt 

hjälpa de elever från årskurs 7-9 att arbeta med grunderna i matematiken. 

En av fördelarna är att eleven får en nära relation till Chalmers studenten, vilket gör att eleven kan 

känna trygghet, våga fråga och lära sig mer. En annan fördel är att Chalmers studenten också 

reducerar pressen på eleven genom den mer avslappnade inlärningsformen på sommarskolan som 

kan vara oerhört viktigt för eleven. Kommunikationen och den lugna arbetsmiljön höjer 

koncentrationen och förmågan att räkna vilket är ytterligare goda exempel på vad resultatet av 

sommarskolan kan bli. Göteborgs skolor och deras elever behöver en riktad insats som ger eleverna 

mer kvalificerad mattetid så att mer än dagens ca 70% kan klara av betyget och därmed 

behörigheten. Detta arbete skulle ha positiva effekter för Chalmers studenten också som tränar sin 

pedagogiska förmåga och skolan kan ses som en möjlig arbetsgivare. Det skulle ge Chalmers 

studenten en arbetsmerit och möjlighet att tillämpa de teoretiska kunskaperna i praktiken. Sist men 

inte minst Göteborgs stad marknadsför både sig själv och Göteborgs skolor som framtida möjliga 

arbetsgivare för Chalmers studenten. 

Jag föreslår stämman att besluta 

att 

översända motionen till Fullmäktigegruppen för beaktande 

att 

att 

stämman ställer sig positiv till att Göteborg Stad erbjuder projektanställning till 

Chalmers studenter under sommarlovet för att undervisa elever i matematik. 

verka för ökade insatser i skolan för att sänka antalet elever som går ut grundskolan 

med ofullständiga betyg i matte genom att inrätta samarbete mellan Göteborgs stad 

och Matematiska vetenskaper vid Chalmers. 

187



Att Sverige har det motigt i de internationella jämförelserna på skolområdet har nog få missat. PISA, 

som är den mest kända och refererade, vittnar om att svenska elevers matematikkunskaper står sig 

betydligt sämre jämfört med de övriga ländernas elever och att utvecklingen varit negativ sedan 90- 

talet. Det är alarmerande såväl för individen som för Sverige som kunskapsland. 

Med anledning av de sjunkande resultaten i ett såpass grundläggande ämne som matematik gjorde 

Alliansregeringen under sin tid en rad insatser. Dels infördes fler matematiktimmar i skolan och dels 

så höjdes matematikens ställning i lärarutbildningen. I det program som Alliansen gick till val på 2014 

fanns det också ytterligare satsningar på matematik i skolan. Även Alliansen i Göteborg har lagt 

förslag för att stärka matematikens ställning. Bland annat genom att uppmuntra så kallade 

spetsklasser i ämnet. 

Motionären föreslår att Göteborgs stad ska erbjuda projektanställningar till Chalmersstudenter under 

sommarlovet för att undervisa elever i matematik och att ett samarbete mellan Göteborgs Stad och 

Matematiska vetenskaper vid Chalmers inrättas för att sänka antalet elever som lämnar grundskolan 

med ofullständiga matematikbetyg. 

Chalmers har idag ett antal samarbeten med Göteborgs Stad såväl på gymnasie- som högstadienivå 

bland annat i form av läxhjälp. Det finns också ett chalmeristinitiativ där chalmerister kan hyras in 

som vikarier inom lämpliga ämnen. 

Dock motsäger inte existerande initiativ det som motionären föreslår. Samarbeten kan fördjupas och 

förslaget att knyta chalmersstudenter till sommarlovsskola skulle i sig vara ett nytt initiativ med stor 

potential för såväl chalmersstudenter med intresse för undervisning och för elever med ambitioner att 

förbättra sina matematikkunskaper. 


att 


188


Motion 51 

Angående: EKONOMI SOM ÄMNE I GRUNDSKOLA OCH GYMNASIUM. 


I stort sätt i varje beslut vi tar, som privatpersoner eller i arbetslivet, ingår en ekonomidel. Med goda 

ekonomikunskaper kan vi fatta bra beslut då vi kan överblicka beslutens konsekvenser. 

Med en bra ekonomiutbildning i skolan får vi moderater lättare att förklara vår politik vilket kommer 

att resultera i större andel av väljarna. 


att 

Moderata samlingspartiet arbetar för att ekonomi införs som eget ämne i läroplanerna 

för grundskolan och gymnasiet. 

att 

att 




189



Motionären väckte redan 2011 en motion under ett liknande ämne. Moderaterna har idag en stark 

skolpolitik med bland annat utökat matematik på schemat. Vi ser dock fortsatta behov av att 

förstärka den svenska skolan inom dessa områden. Motionen är angelägen och bör utvecklas vidare 

av den av partistyrelsen utsedda skolpolitiska gruppen. 


att 

bifalla motionen, samt 

att 

sända motionen till den skolpolitiska gruppen. 

190


Motion 52 

Angående: Göteborgs stiftelser ska åtnjuta samma förutsättningar som Göteborgs 

nämnder och bolag 

Motionär: Ronnie Silverdahl 

Bakgrund 

Under året som gått har jag suttit som ledamot i stiftelsen Makarna Lindeqvists donationsfonder. 

Parallellt har jag även suttit som ersättare i Nämnden för Intraservice. 

Jag kan konstatera att arbeta i en stiftelse skiljer sig väsentligt mot att arbeta i en kommunal nämnd. I 

nämnden ges förutsättningar för att kunna bedriva ett professionellt arbete såsom lokaler, post och 

e-postadresser, arkivmöjligheter, administrativt stöd mm. Dessutom förfogar nämnden även över en 

nämndsekreterare som stödjer i det löpande arbetet. 

I stiftelsen däremot bedrivs arbete mer som en föreningsverksamhet och man träffas privat och 

använder egna adresser, telefonnummer mm. Dessutom förvaras ansökningshandlingar, 

korrespondens, beslut mm i egna hemmet och på olika förvaringsmedia. Att genomföra möten i det 

egna hemmet och på arbetsplatser är inte alltid lämpligt eller praktiskt. Detta kan skapa stora 

säkerhets- och kvalitetsrisker. 

Därför bör kommunala förvaltningar, nämnder och bolag som innehar lämpliga lokaler erbjuda dessa 

till stiftelserna. Lämpliga e-post adresser ska tas fram och driftas i enligt kommunens regler. Andra 

verktyg för att genomföra verksamheten ska tillhandahålls enligt samma regler som för nämnderna 

tex IPad, dator, kopieringsmöjligheter mm. 

Idag finns det två personer på Stadsledningskontoret som ska stödja alla stiftelserna i deras arbete 

tyvärr så fungerar inte det så bra. Jag anser att deras roller och arbetsuppgifter bör mer efterlikna 

förvaltningarnas arbete. 

Göteborg bör därför ta fram nya riktlinjer och regler som definierar förutsättningar för Göteborgs 

stiftelser att bedriva en professionell verksamhet. 

Förslag till beslut 

Förbundsstämman beslutar att uppdra åt moderata kommunfullmäktige att verka för att 

genomföra följande åtgärder: 

att 

lämpliga lokaler i kommunala nämnder, förvaltningar och bolag upplåts till Göteborg 

stiftelser för att kunna genomföra möten och sammankomster 

att 

att 

teknisk stöd såsom Ipad, e-post adresser, lagring och arkivmöjligheter erbjuds 

stiftelserna och dess ledamöter 

administrativt stöd såsom posthantering, registrering mm erbjuds stiftelserna i samma 

omfattning som till Göteborgs nämnder. 

191



Göteborgs stiftelser ska åtnjuta samma förutsättningar som Göteborgs nämnder och bolag, 

Vid förrförra sekelskiftet beslutade flera förmögna personer att anförtro staden att förvalta ett ganska 

stort förmögenhetskapital till nytta för enskilda behövande. Detta kapital har under åren växt och 

uppgår nu till ca 900 miljoner kronor, fördelade på ca 100 stiftelser. Genom att staden som juridisk 

person åtagit sig förvaltning av kapitalet benämns dessa enligt stiftelselagen som ”stiftelser med 

anknuten förvaltning”. 

Kommunfullmäktige utser dessutom styrelseledamöter till stiftelser som bedriver näringsverksamhet 

samt till utdelande stiftelser med egen förvaltning. 

Beroende på donatorns viljeinriktning finns i staden tre nämnder med utdelningsansvar för merparten 

av de anknutna stiftelserna, utbildningsnämnden, kulturnämnden och sociala resursnämnden. 

Därutöver fanns 10 utdelningsstyrelser för utdelning ur 16 av stiftelserna. 

Den problembeskrivning motionären anför gäller alltså dessa 10 utdelningsstyrelser som efter 

Länsstyrelsens granskning under 2013-14 fick omfattande kritik för brister i hanteringen. 

Kommunfullmäktige gav SLK (Stadsledningskontoret) i november 2014, uppdraget att organisera EN 

samlad utdelningsstyrelse. Ny styrelse tillträdde 2015, och ett omfattande förändringsarbete är just 

påbörjat, ett arbete som de moderata företrädarna i styrelsen kan driva utifrån motionärens förslag. 


att 


192


Motion 53 

Angående: Förändring av villkoren för flyktingmottagningen i Sverige 

Motionär: Hannes Vedin 

Syfte – ökad tydlighet, anpassad kostnadsnivå, samt ökad och förbättrad integration. 

Att vi har, och har haft en icke fungerande integrationspolitik, under en lång rad av år, torde vara 

tydligt. Det finns naturligtvis inte ett enskilt skäl, eller en enda förklaring till detta. Lika fullt är vi i 

behov av avsevärt större tydlighet på området. Vi måste ta tillbaka frågan från annars möjliga mörka 

krafter som riskerar få ensamrätt på området. 

Det är alldeles självklart att ett land med cirka tio miljoner invånare, inte kan ta emot obegränsat antal 

ankommande flyktingar. Någonstans – oavsett var vi tvingas dra gränsen – så FINNS det en gräns. 

Apropå gränser, så mår alla människor bra av gränsdragning, regler att förhålla sig till. 

Som ankommande (eller för all del även besökande) så borde det vara självklart att i Sverige gäller 

svensk lag, och svensk lag endast. Vi har religionsfrihet, men denna frihet får ALDRIG ske på 

bekostnad av någon annans religion exempelvis. Vi har en mycket vidsträckt yttrandefrihet, inskriven i 

vår regeringsform, som vi är stolta över och vårdar ömt. Yttrandefriheten är icke förhandlingsbar, och 

den beaktar också centralt konstnärliga uttryck etc. 

För ankommande flyktingar bör vi införa ett tydligt ramverk. 

• Ekonomiskt stöd – bör omformas till det jämfört med studieförsörjning, där en del 

är lån, och en del är bidrag, med tydliga positiva incitament ju fortare 

vederbörande kommer i arbete. 

• Språkkrav för samtliga under 50 års ålder – som därmed har ett antal arbetsföra år 

kvar innan pension. Dessa språkkrav måste vara betydligt över dagens SFI E-nivå, 

det måste vara på en nivå där vederbörande kan fungera i ett yrkessammanhang. 

Språket är entrébiljetten till hela vårt samhälle. 

• Krav på att följa anvisad ort, som Migrationsverket bedömer lämpligast, utifrån 

tillgänglighet och arbetssituation etc. 

• Temporärt uppehålls- och arbetstillstånd de första 5 åren, eller till dess arbete/jobb 

erhållits, (minst halvtid, eller haft löpande timanställning minst 3 år). Därefter 

omgående permanent uppehållstillstånd och arbetstillstånd. 

• I det fall man döms skyldig till brott, med straffvärde på minst två års fängelse – 

inom de första fem åren, återkallas det temporära uppehållstillståndet, och 

återsändande till ursprungsland, eller det som av Migrationsverket bedöms vara 

ursprungslandet. 

Yrkande 

att 

Förbundsstyrelsen, Moderaterna Göteborg, skall ta förslaget vidare centralt i partiet, 

och arbetar för en partimotion, där dagens villkor i samband med flyktingmottagning i 

Sverige ändras enligt: 

• Ekonomiskt stöd – omformas till system jämfört med studieförsörjning, en del är 

lån, och en del är bidrag, 

• Språkkrav för samtliga under 50 års ålder – 

• Krav på att följa anvisad placeringsort, 

• Temporärt uppehålls- och arbetstillstånd de första 5 åren. Därefter omgående 

permanent uppehållstillstånd och arbetstillstånd. 

• I det fall man döms skyldig till brott, med straffvärde på minst två års fängelse – 

inom de första fem åren, återkallas det temporära uppehållstillståndet, och 

193


återsändande till ursprungsland, eller det som av Migrationsverket bedöms vara 

ursprungslandet. 

194



Förbundsstyrelsen besvarar motionerna i ett sammanhang då många av frågeställningarna går i 

varandra och i vissa fall emot varandra. 

Moderat politik på migrationsområdet utgår ifrån att öppenhet till omvärlden är vår historia och vår 

framtid. Den som flyr krig och förföljelse ska kunna söka skydd i Sverige, asylprövningen skall vara 

rättssäker samt att vi ska ha ett bra mottagande med humana och tydliga regler. Därmed konstateras 

att vi fortsatt vill ha en reglerad invandring till vårt land. 

Utrikes födda personer utgör ett tillskott inte minst till vår arbetsmarknad som redan nu har större 

behov än vad endast den svenska arbetsmarknaden kan erbjuda. Därför införde Alliansregeringen 

möjligheten till arbetskraftsinvandring som många företag och personer redan utnyttjar. 

Samtidigt är problemen med utanförskap och segregation betydande och vår främsta politiska 

ambition, att skapa förutsättningar för fler jobb, är den främsta integrationsinsatsen vi kan göra 

samtidigt som vi måste stärka skolan, värna tryggheten på gator och torg samt motverka 

diskriminering. 

Inom EU och internationellt ska vi arbeta för att fler länder tillsammans med oss tar ett större ansvar 

för att ta hand om de människor som nu är på flykt men också i ansträngningarna att skapa fred i 

deras hemländer. 

I de till stämman framlagda motionerna finns många goda idéer som i helhet och i delar har varit uppe 

för diskussion och politiska överväganden. Nedan redogör vi för ställningstagandena i de enskilda 

förslagen. 

Förslaget om att ekonomiskt stöd till flyktingar ska omformas så det blir en del lån och en del bidrag, 

så som studiestödet är idag, är en tanke som under lång tid diskuterats. Även om det kan verka 

tilltalande att en del är ett lån som ska betalas tillbaka så är betalningskapaciteten hos många fortsatt 

låg, innan vår jobbpolitik får fullt genomslag. Då är detta ett tänkbart alternativ men att genomföra 

detta förslag i dagens situation är olämpligt. 

Vi anser att samma krav ska gälla för personer som fått permanent uppehållstillstånd (PUT) som för 

svenska medborgare vilket innebär att vi inte kan eller ska tvinga någon att bosätta sig någonstans 

mot deras vilja. Vi avvisar kravet på att flytta till anvisad ort som Migrationsverket bedömer lämpligast 

på ovan nämnda grund samt att det är Arbetsförmedlingen som jobbar med bosättningen för dem 

som fått (PUT). 

Migrationsverket hanterar endast boendet för personerna under tiden som asylsanökan handläggs. 

Förslaget om återkallande av uppehållstillstånd i samband med brottslighet avvisas då det redan 

finns en skapare hållning i svensk lag. I 7 kapitlet 6 § i utlänningslagen stipuleras att ett 

uppehållstillstånd för en icke-EU medborgare får återkallas om det finns allvarligt hot mot allmän 

ordning eller inre säkerhet. Första stycket anger ett exempel som handlar om uppehållstillstånd får 

återkallas för en utlänning som i beslutande stat (Sverige) dömts för brott som kan ge fängelse i minst 

ett år. 

Förslaget om att införa en flyktingpeng vart än personerna flyttar i landet går emot de ovanstående 

förslagen som vi anser mer relevanta. Det är dessutom svårt att utläsa motionären menar med 

flyktingpeng. Idag finns det en etableringsersättning för dem som fått uppehållstillstånd för de två 

första åren. Denna avser att personerna ska klara sin försörjning under den tid de har en 

etableringsplan med arbetsmarknadsinsatser. Förbundsstyrelsen avvisar förslaget. 

195


Vidare föreslås dels en gemensam budget för flyktingar inom EU och en EU-gemensam standard. 

Båda finns redan på plats. Den gemensamma asylfonden används i medlemsstaterna för att sponsra 

projekt rörande integration. I korthet kan fondens drygt 100 miljoner kronor per år användas till att 

medfinansiera utvecklingsprojekt. Fonden finansierar projekt inom mottagning av asylsökande, 

asylprövning 

introduktion av flyktingar, skyddsbehövande och deras anhöriga, utveckling, övervakning och 

utvärdering av asylpolitiken m m. 

Vi har ett gemensamt europeiskt asylsystem på plats sedan 2013. Det regleras i 

”mottagningsdirektivet” och reglerar vad som gäller för samtliga medlemsstater när det gäller 

asylsökande personer. Implementeringen av direktivet pågår och EU-kommissionen återkommer i 

slutet av maj med ytterligare fyra förslag som ska förbättra systemet. Förbundsstyrelsen föreslår att 

förslagen anses besvarade. 

Förslaget om temporärt uppehållstillstånd (TUT) under de 5 första åren till dess arbete erhållits, 

innebär att vi frångår principen om att PUT är praxis. Det är en intressant tanke och 

förbundsstyrelsen önskar att denna fråga bör prövas av den arbetsgrupp som partistyrelsen tillsatt. 

Vi måste mycket riktigt ha starkare fokus på språk för människor som kommer till Sverige. 

Motionären anger inte vad förslaget till krav ska gälla för (medborgarskap, uppehållstillstånd eller 

annat). 

Uppehållstillstånd ges för skyddsskäl och kan inte (och ska inte) villkoras mot språket. Menar 

motionären krav för medborgarskap så kan det vara ett relevant förslag att överväga. Den 

Medborgarskapsutredningen som arbetade för några år sedan förespråkade hellre införande av 

incitament som möjlighet till tidigare medborgarskap om du behärskar språket. Vi har också många 

människor som bor i Sverige och kommer från bland annat engelskspråkiga länder och de klarar sig 

utmärkt på en svensk arbetsmarknad utan svenska språket. Frågan om språkkrav anser 

förbundsstyrelsen att partistyrelsens arbetsgrupp om integration bör överväga. 

Vad gäller förslaget om sommarundervisning för ensamkommande flyktingbarn så har riksdagen den 

23 april 2015 beslutat om ändringar i skollagen (2010:800) där man numera definierar nyanlända. Det 

är den som har varit bosatt utomlands och som numera är bosatt här i landet eller ska anses bosatt 

här och som har påbörjat sin utbildning här efter höstterminens start då han eller hon fyller sju år. En 

elev ska inte anses nyanländ efter fyra års skolgång här i landet. Såsom motionären påpekar är det 

viktigt att ensamkommande barn och unga får så mycket insatser som möjligt för en god integration. 

Många skolor erbjuder sommarundervisning till elever som har behov och dessa barn anser vi kunna 

införlivas i dessa behov. Förbundsstyrelsen föreslår bifall till motionen och att den moderata 

fullmäktigegruppen bör överväga förslag i ärendet. 


att 

avslå förslaget om omformat ekonomiskt stöd till flyktingar. 

att 

att 

att 

att 

avslå förslaget på krav att bosätta sig på anvisad ort. 

avslå förslaget om återkallande av uppehållstillstånd i samband med brottslig 

verksamhet. 

bifalla förslaget om temporärt uppehållstillstånd, samt 

sända motionen till partistyrelsens arbetsgrupp för integration. 

196


Motion 54 

Angående: Flyktingmottagning 

Motionär: Christina Löwenström 

Sverigedemokraterna har flyttat fram sina positioner. 

Vi andra kan sitta vid sidlinjen med vår humanism medan de använder siffror stå alla vi andra med 

känslor. 

Alla som någonsin varit en i konflikt, när någon bara går in i affekt vet att det aldrig blir något 

konstruktivt över debatten. 

Jag och många med mig ser nöden som finns i världen kristna blir halshuggna på löpande band i 

norra Irak ,Nigeria och Syrien,det var längesen vi kunde kalla Libyen en stat. Nordafrikas arabiska vår 

blev en varga vinter. 

Jag som moderat tycker att vi bör och ska hjälpa till. 

Det är ytterligare ett plus om duktiga människor från olika delar av världen vill investera sin dyrbara 

utbildning i Sverige , arbetskrafts invandring. 

Med allt detta sagt vill jag ändå påpeka när skattemedel hanteras ska de alltid hanteras varsamt med 

respekt till de som arbetat in dessa skattekronor. 

Det är dags att se över kostnaderna för staten när de tar hand om människor, detta gäller allt från 

institutionboende till asylmottagande. 

Sverige har skrivit på internationella dokument, där vi förbinder oss till ett humant mottagande, men 

från det till att det ska översättas i att ett mottagande ska kosta 1000000/person och år är inte 

realistiskt. 

De lyxigaste hotellen tar 2000 sek per natt och vi sätter flyktingar i baracker för samma summa kan 

vem som helst inse det ohållbara i situationen. Istället för att spela på SD planhalva borde alla 

människor som är för humanitet kräva att dessa system blir effektivare.Vi måste prata om kostnader 

och inte om vi ska hjälpa människor i nöd eller inte. Vi pratar alltid kostnader när det gäller all annan 

statlig och kommunalverksamhet , att inte göra det när det kommer till immigration är att förneka 

verkligheten och hjälpa just SD som står oemotsagda. 

I skolans värld har vi har varje elev en skolpeng på mellan 80000-130000 /år. 

De har varit en budgetregulator i många år för kommunerna. 

De signaler vi sänder är inte framåtblickande. Att investera i framtiden som är förutsättningen för 

överlevnad kan vi effektivisera (läs skolan), men inte i all verksamhet som inte ska betala just 

framtiden. Detta är inte en fråga om vi och dem för även flyktingars barn behöver en bra utbildning för 

att det ska ha varit värt att gå igenom vad dessa människor får göra för att komma till Sverige. Det är 

vårt gemensamma ansvar att se till dessa människor möter förståelse och en framtid, därför är det fel 

att genom felaktigt ekonomisk styrning sätta människor mot varandra. 

Vi måste alltid utgå från människan, det finns ingen som hellre försörjer sina grannars barn än sina 

egna ,men de flesta är beredda att hjälpa till att försörja grannens barn om de inte kan . Det är viktigt 

att förstå skillnaden . 

Det kanske till och med är dags att ha ett differentierat ersättnings system som A- kassan och 

pensionen är utformad. 

197


Det viktigaste i detta måste vara att det ska löna sig mer att arbeta än att bli försörjd av staten och att 

fler kommer i arbete. 

Jag vill 

Att Moderaterna initierar att se över statens och kommuners hantering av skattepengar när det 

kommer till omhändertagande i deras regi. 

198





att 


199


Motion 55 

Angående: Flyktingpeng 


Vi kan konstatera att Sverige är ett av Europas bästa länder när kommer till att sträcka ut en hand till 

människor på flykt. 

Detta är också förknippat med många konflikter inom landet ,mellan kommuner mellan länder inom 

EU. 

För att vi fortsatt ska kunna vara det generösa land vi är i detta avseende måste vi se över hur 

flyktningar fördelas inom landet och EU. 

Jag vill med denna motion 

att 

Moderaterna ska arbeta för att införa en flyktingpeng som följer med varje människa 

med flyktingsstatus varthän de flyttar i landet. 

att 

Moderater ska arbeta för att EU har en gemensambudget för flyktingar därifrån det 

också följer med en sk flykningspeng oavsett vilket land människan som flyr bor. Vi ska 

också arbeta för att defeniera en standad som gäller i hela EU som varje medlems land 

måste tillhanda hålla baserad på ersättningen som utgår. 

200





att 

avslå att-sats 1, samt 

att 

anse att-sats 2 besvarad. 

201


Motion 56 

Angående: Krigshandling eller hatbrott 


Krigshandling kan det bara vara när nationen Sverige beordrar en svensk individ att begå en 

våldshandling, mot ett land som Sverige har en konflikt med. Att frivilligt ansluta sig till en grupp, 

beväpna sig och rikta våld mot en annan individ är i stället en simpel, brottslig handling – mord, 

mordförsök, hets mot folkgrupp eller liknande. Det finns inget förmildrande i det. Det uppfyller 

dessutom kriterierna för hatbrott, vilket är en omständighet som gör brottet värre. 

I ett mindre perspektiv sker samma sak med täckmantel som idrottssupportrar. Även detta är en form 

av hatbrott, och det finns inget förmildrande i att flera begår brott samordnat. 

Jag yrkar: 

att 

Stämman beslutar att uppdra åt förbundets riksdagsledamöter att verka för att 

lagstiftning och rättspraxis anpassas till ovanstående synsätt. 

202



Vi vill tacka motionären för motionen. 

Förbundsstyrelsen vill börja med att invända mot att en krigshandling enbart uppstår när en 

våldshandling riktas mot en pågående konflikt. En våldshandling kan likväl uppstå när en nation 

startar en ny konflikt via en våldshandling. 

Som motionären tar upp är det brottsligt att beväpna sig och rikta våld mot annan individ. Det är även 

olagligt för idrottssupportrar att begå brott. 

Förbundsstyrelsen ser inga poäng med att förtydliga detta för vår riksdagsgrupp. 


att 


203


Motion 57 

Angående: Utbildningsinsats för ensamkommande flyktingbarn 

Motionär: Sebastian Helin 

På grund av de ökade flyktingströmmarna i världen och att Sverige är sämst i OECD på att integrera 

nya medborgare i samhället bör Göteborg instifta en utbildningsinsats i svenska, alltså en form av 

sommarskola för ensamkommande flyktingbarn. 

I Sverige förutsätts ofta att barn vill ha sommarlov, vilket det kan antas att de flesta barn vill ha. 

Många familjer har sommarstugor eller semesterorter som besöks under semestertiden men 

ensamkommande barn och unga saknar ofta dessa nätverk och resurser vilket gör att boendet är den 

enda institution som aktiverar barnen. Detta sker många gånger i för liten skala, vilket är skadligt för 

individen och innebär att ungdomen får en alltför passiv första tid i Sverige. 

Språket är ett viktigt verktyg för integration och under sommarmånaderna pratar många i stort sett 

ingen svenska. På grund av att språket är en färskvara i början av inlärningen så tappar många sin 

första kunskap helt i onödan, när de under sommaren är passiva och inte utvecklar sina 

språkkunskaper. Dessutom saknar en del utbildningsbakgrund och hamnar därför ohjälpligt efter sina 

jämnåriga skolkamrater, därför behövs en extra insats. Erfarenheter som delgetts från personer som 

driver dessa boenden vittnar många gånger om en stark vilja att så snabbt som möjligt få börja 

skolan, speciellt från de unga som aldrig har gått i skolan. 

Med anledning av ovan föreslår jag 

att1 Göteborgsmoderaterna verkar för att ensamkommande flyktingbarn ska erhålla utökad 

undervisning i svenska under sommarmånaderna för att motverka passivitet och 

stimulera inlärning. 

204





att 

bifalla motionen, samt 

att 

sända det till den moderata fullmäktigegruppen för övervägande. 

205


Motion 58 

Angående: Decemberöverenskommelse mellan allianspartier och de rödgröna (DÖ) 

Motionär: Krzysztof Morzkowski 

Den 27 december 2014 gjordes en politisk uppgörelse i riksdagen för att undvika ett nyval. 

Uppgörelsen sträcker sig över två mandatperioder och är tänkt att hålla Sverigedemokrater borta från 

inflytande att avgöra budgetomröstningar. Det fanns och finns många sätt att lösa detta utan att 

genomföra en sådan politiskt överenskommelse. Exempelvis genom att gå fram med skilda budgetar 

från oppositionspartierna, vilket nu också blivit fallet. 

Befintlig rödgrön regering har hela tiden försökt undvika att följa riktlinjer för 

budgetöverenskommelsen och samtidigt införa nya skatter samt regler som ligger utanför 

överenskommelsen. Under deras tid vid makten för de ofta politik som vrider klockan tillbaka, som 

det senaste att höja bränsleskatten, överge överskottsmålet i statens finanser, höja arbetsavgifter för 

ungdomar eller införa kommunal vetorätt för etablering av friskolor. Samtidigt är det högst 

odemokratiskt att under 4 år låta en socialistisk minoritetsregering styra landet utan stöd i väljarkåren 

som har röstat fram riksdagen. Funktionen av opposition försvinner helt. 

Resultatet av DÖ blir än mera orimligt när en sittande regering får grönt kort att svika sina vallöften till 

väljarna, som annars kunde medfört att fler röstat så att oppositionen istället suttit i majoritet. Eller 

enklare, att majoriteten sett annorlunda ut. Väljarna kan komma att straffa oppositionen för 

överenskommelsen. Att avstå från att stoppa förslag där en stor majoritet av såväl folkvalda som 

väljare vill stoppa det, blir svårt att demokratiskt förklara och försvara. 

Med tanke på det ovannämnda, sätt omgående stopp för DÖ och inför åter de demokratiska 

spelreglerna i riksdagen. Fäll regeringen snarast möjligt och låt inte 4 år gå till spillo. 

Jag yrkar 

att 


att 

förbundsstämman sänder motionen som sin egen vidare till partigruppen i den/de 

berörda beslutande församlingarna. 

206



Motionerna 58, 59 och 60 handlar alla om Decemberöverenskommelsen. Motionärerna lyfter kritiska 

aspekter på den överenskommelse som träffades mellan Alliansen och Socialdemokraterna + 

Miljöpartiet i december 2014. 

Gemensamt för dessa tre motioner är att de anser överenskommelsen som felaktig, och de föreslår 

att överenskommelsen omförhandlas/ sägs upp. Dessa motioner behandlas därför gemensamt i detta 

svar från Förbundsstyrelsen. 

Upprinnelsen till decemberöverenskommelsen kan kortfattat beskrivas som att det parlamentariska 

läget och möjligheten för den utsedda regeringen att genomföra sin politik förändrades senhösten 

2014. Redan hösten 2013 lyfte Alliansen frågan om en överenskommelse för att problematisera kring 

det dåvarande rådande parlamentariska läget, dock utan framgång. 

Hösten 2014 frångick Sverigedemokraterna en etablerad praxis kring hur man hanterar 

budgetomröstningen i riksdagen. SD röstade då i första omröstningen på sin egen budget. När deras 

eget förslag till budget blivit nedröstad så gjorde de inte som etablerad praxis var, nämligen att lägga 

ner sina röster vid budgetomröstning 2. Istället valde SD i det läget att rösta på Alliansens budget, 

som alltså gick igenom med majoritet. Sverige fick alltså en rödgrön regering, som skulle regera på 

en Alliansbudget! Kanske bra sett ur ett Alliansperspektiv, men sannolikt en ordning som regeringar 

framöver knappast kan leva med, att regera på någon annans budget. 

Detta konstaterade även statsminister Löfven, som annonserade ett nyval så snart som 

riksdagsordningen medgav. SD gav beskedet att de skulle rösta ner varje förslag som inte innebar en 

villkorslös hållning till deras position avseende invandring till Sverige. Ingendera av 

regeringsalternativen var villiga att bilda en minoritetsregering med detta ultimatumhängande över 

sig. 

Vidare gjorde båda blocken analysen att det parlamentariskt oklara läget med ett största block utan 

egen majoritet sannolikt skulle bestå, oavsett extraval. 

Då förhandlade blocken fram en överenskommelse sinsemellan för att säkra att en parlamentariskt 

utsedd regering också skulle garanteras att regera på sin egen budget, och ingen annans. Denna 

överenskommelse ska gälla till år2022. Detta är grundtanken i den överenskommelse som slöts, och 

som fick benämningen Decemberöverenskommelsen. Denna överenskommelse avser därför bara 

budgethanteringen, inget annat. 

Som Moderater och ledande deltagare i Alliansen önskar vi självklart att valet hade utfallit så att 

Alliansen hade en egen majoritet i riksdagen, eller att vi åtminstone var det större blocket av de två. 

Så utföll dock inte valet 2014. Och med stor sannolikhet kommer vi framöver flera gånger stå inför ett 

valutfall som resulterar i en minoritetsregering. 

Sveriges politiker måste inför dessa utsikter skapa en möjlighet att låta även en minoritetsregering ha 

en reell möjlighet att regera, och att regera på sin egen budget. Sverige har inte råd att ledas av alltför 

svaga regeringar. Decemberöverenskommelsen ska säkra att utsedda regeringar, även om de är 

minoritetsregeringar, ska få igenom sin budget. 

Vad fanns då för alternativa lösningar som kunde valts i stället för Decemberöverenskommelsen? 

Förbundsstyrelsen ser fyra alternativ: 

 

Att ”gilla läget” och låta denna och kommande regeringar utsättas för risken att få regera på 

annans budget. 

Förbundsstyrelsen ser detta som en omöjlig ordning, den regerande koalitionen måste tillåtas bygga 

sin politik på den egna budgeten, oavsett vilka partier denna regering består av. 

Förbundsstyrelsen anser vidare att ”gilla läget” framtvingar en alltför kortsiktig politik i Sverige. Denna 

ordning ger Sveriges regering ett alltför osäkert och oförutsägbart underlag för att regera. Den ger 

207


dessutom möjligheten för SD att få en oproportionerlig påverkan på budget och på frågan om 

invandringens omfattning i Sverige. 

 

Att låta de rödgröna skapa en majoritet i regeringen genom att etablera ett fast samarbete 

med något av riksdagens övriga partier. Detta är sannolikt vad statsminister Löfven 

hoppades och trodde på för mandatperioden fram till 2018. 

Förbundsstyrelsen anser att detta måste undvikas till varje pris. Om de rödgröna ingick etablerat 

samarbete med någon av våra Alliansvänner så vore det ett starkt slag mot Alliansen, och därmed ett 

slag mot själva grunden för oss borgerliga att få inflytande i politiken framöver. Alliansen måste hålla 

ihop. 

 

Att Socialdemokraterna bildar en bred samlingsregering med betryggande majoritet i 

riksdagen. Detta med Moderaterna och ev övriga Allianspartier, eventuellt även med 

Miljöpartiet. Ett förslag som ibland framförts av debattörer i valrörelsen som argument för att 

bilda en stark och handlingskraftig regering i Sverige. 

Förbundsstyrelsen anser att detta vore ett stort misstag, för Moderaterna, för Alliansen, men även för 

övriga etablerade partier. En sådan samlingsregering kunde samla en majoritet, men har den stora 

nackdelen att den ger några få ytterlighetspartier möjligheten att bli den enda oppositionen. Detta 

skapar en osäkerhet hos valmanskåren inför kommande val och gör att skillnaden mellan de 

rödgröna och Alliansen i det närmaste omöjlig att förklara inför kommande valrörelser. 

 

Att Alliansen skulle låta Löfvens extraval genomföras våren 2015, och etablera ett samarbete 

mellan Alliansen och SD. 

Förbundsstyrelsen anser att en sådan regeringsmajoritet inte är önskvärd, och synnerligen svår att 

skapa. Detta genom att SD´s politik och värdegrund på så många väsentliga punkter skiljer sig från 

Moderaternas och Alliansens politik och värdegrund. Sverigedemokraterna har en oacceptabel och 

kategorisk syn på invandrare och invandringfrågan, de har avvikande uppfattningar i fråga om EU och 

försvarssamarbete över gränserna, samt de är i många stycken väldigt otydliga i sin politik. Och med 

tanke på tidigare och pågående interna stridigheter och uteslutning av egna medlemmar, hur pålitliga 

är de i ett längre perspektiv? 

Förbundsstyrelsen ser det inte som varken önskvärt eller möjligt att skapa ett samarbete med 

Sverigedemokraterna. 

Motionären redogör i motionen hur styrkeförhållandet mellan partierna i riksdagen fördelar sig, att 

S+MP söker stöd vänsterut för att bli största block i riksdagen, och andra påståenden vilka 

Förbundsstyrelsen kan hålla med om. Motionären beskriver även att den rödgröna regeringen 

genomför förändringar som vi Moderater motsätter oss, och skulle vilja undvika. 

Här har Förbundsstyrelsen ingen annan uppfattning. 

Därtill beskriver motionären att oppositionsarbetet för moderater och alliansen blir omöjlig att bedriva. 

Här har Förbundsstyrelsen uppfattningen att ett oppositionsarbete visst går att genomföra. Alla 

Regeringar de kommande 8 åren garanteras att få igenom sin budget, men det står alliansen fritt att 

kritisera hela eller delar av budgeten. Eller för övrigt alla Regeringens framlagda förslag. Alla förslag 

som regeringen framför som inte finns i deras budget får ifrågasättas, och Alliansen kan yrka på att 

dessa hanteras i separata betänkanden, eftersom de inte omfattas av Decemberöverenskommelsen. 

Sammantaget konstaterar Förbundsstyrelsen att Decemberöverenskommelsen är en nödvändig 

överenskommelse i en tid då vi inte kan räkna med att Sverige per automatik får majoritetsregeringar 

av valmanskåren. Vi anser också att de kulturella, ideologiska och förtroendemässiga skillnaderna 

mellan Alliansen och SD är så stora att en samverkan med SD under kommande år inte är möjlig. 

Förbundsstyrelsen anser därför att samtliga alternativ till denna överenskommelse är sämre, några 

rent oacceptabla, varför Decemberöverenskommelsen framstår som det bästa alternativet, både då 

och nu. 

208


Sverige är i behov av, och är värd en handlingskraftig och regeringsduglig ledning, oavsett om det är 

Alliansen eller en rödgrön regering som leder och tar ansvar för politiken. 


att 


209


Motion 59 

Angående: Omförhandla decemberöverenskommelsen 


Idag leds Sverige av en socialistisk minoritet mot väljarmajoritetens vilja. På punkt efter punkt skadar 

de Sveriges ekonomi och anseende. 

Genom decemberöverenskommelsen legitimerar Moderaterna sossarnas och vänsterns härjningar, i 

en fåfäng förhoppning att få regera under samma förhållanden efter en tänkt valseger. Bättre då att 

försöka vinna nästa val genom att företräda vår egen politik och visa avståndstagande mot den politik 

som våra motståndare bedriver. 

Jag yrkar: 

att 

Stämman beslutar att uppdra åt våra riksdagsledamöter och representanter i partiet att 

verka för att decemberöverenskommelsen omförhandlas. 

210





att 


211


Motion 60 

Angående: Avskaffa Decemberöverenskommelsen [DÖ] 


Den 27e december 2014 ingick Alliansen en överenskommelse med Socialdemokraterna och 

Miljöpartiet som kortfattat innebär att det största minoritetsblocket skall få sin vilja fram i 

regeringsarbetet. Syftet med DÖ är bland annat att minska Sverigedemokraternas inflytande som 

vågmästare i svensk politik. 

Dock har Decemberöverenskommelsen fundamentala nackdelar för svensk demokrati och borgerlig 

politik. 

Paradoxalt nog är Alliansen det största minoritetsblocket med 141 mandat gentemot S-MPregeringens 

138 mandat. Därför måste S-MP regeringen samarbeta med något Alliansparti, med 

Vänsterpartiet, eller med Sverigedemokraterna för att bilda det största minoritetsblocket och 

därigenom tvinga Alliansen att lägga ner sina röster vid votering. 

Exempelvis kan regeringen tillsammans med Vänsterpartiet genomföra en skarp vänstervridning av 

det svenska samhället och utan några större hinder riva upp den jobbskapande politik som Alliansen 

drivit under åtta år. Direkta hot för denna förstörande politik har vi redan sett bland annat angående 

friheten att välja sin skola, sin äldrevård eller annan vård eller omsorg. Nedmontering av RUT/ROT är 

en självklarhet för vänsterpolitiken, med effekten att vårt samhälle återigen blir präglat av svartarbete. 

Dessutom kan det inte ha gått någon förbi, att tunga skattehöjningar är att vänta med målsättningen 

att återigen bli världens mest beskattade land. 

Effekterna av Decemberöverenskommelsen är kortfattat: 

• Alliansen tvingas lura sina väljare, då man bryter de flesta av sina vallöften, då det 

helt enkelt blir omöjligt att bedriva borgerlig oppositionspolitik. Det räcker inte med 

att höja rösten i media. Väljarna förväntar sig att Alliansens riksdagsledamöter 

aktivt röstar emot socialistiska förslag och med all kraft försöker få igenom sin 

borgerliga politik. Av alla argument emot DÖ är detta det allvarligaste, då DÖ i 

princip reducerar oppositionen till Sverigedemokraterna. Demokratin sätts ur spel. 

• Då S-MP är mindre än Alliansen, tvingas regeringen till samarbete med 

Vänsterpartiet, som genom DÖ får ett starkare inflytande än de någonsin haft i 

svensk rikspolitik. 

• Det mer komplicerade alternativet för S-MP-regeringen till att ge Vänsterpartiet ett 

avgörande mandat för att forma Sveriges framtid, är att regeringen samarbetar 

med två eller flera Allianspartier. Detta medför en risk för splittring av 

Allianssamarbetet. Försvarsöverenskommelsen är ett tydligt exempel ganska 

nyligen på att Alliansen inte längre med gemensam röst går in i samtal med 

vänstern. 

Listan av argument emot DÖ kan göras lång. Enligt de senaste opinionsundersökningarna är endast 

10% av Moderaternas väljare positiva till DÖ. Endast 2% av Kristdemokraternas väljare är positiva. 

Låt oss definiera DÖ som ett temporärt misstag då det praktiska genomförandet har omfattande 

nackdelar som kraftigt skadar Moderaternas och Alliansens förtroende samt anseende som seriöst 

oppositionsparti och –block. Genom att säga upp DÖ kan moderaterna bedriva en tydlig borgerlig 

oppositionspolitik som kraftigt distanserar sig från S-MP-regeringens politik, då det är den borgerliga 

politiken vi fått mandat från våra väljare att genomföra, inget annat. 


212


att 

att 

att 

Nya moderaterna i Göteborg uppmanar partistyrelsen att säga upp 

decemberöverenskommelsen med omedelbar verkan 

beslutet skickas till samtliga moderata riksdagsledamöter för kännedom 

stämman tar motionen som sin egen och skickar den vidare till partistämman 

213





att 


214


Motion 61 

Angående: ANGÅENDE FÖRBÄTTRAD SAMHÄLLSTILLIT. 


Vårt sociala kapital består av tillit mellan människor, organisationer och offentlig förvaltning. Men i ett 

komplicerat samhällsregelverk får tilliten inte alltid bästa utvecklingsmöjligheter och ett orättvist 

regelverk motverkar en positiv utveckling. Med förbättrad tillit möjliggörs ökad och effektivare handel, 

bättre avtal och mer informationsutbyte. För att uppnå en sådan förbättring måste regering och 

riksdag skapa regelverk som är både rättvisa och lättförståeliga. Listan på förbättringar som behöver 

göras är lång och vi kan inte genomföra dem alla på en gång. Därför måste vi prioritera. 

Ränteavdragsrättens avskaffande, en orättvis skattesubventionsregel som berör många människor, 

bör bli första prioritet. En sådan åtgärd skapar större beskattningsrättvisa, ökar förståelsen för 

skattesystemet och viljan att göra rätt för sig samt många andra positiva bieffekter. 

Att på detta sätt öka vårt sociala kapital och förbättra vår samhällstillit ger oss alla möjligheter till ett 

bättre och lyckligare liv. 


att 

Moderata samlingspartiet, lokalt och på riksnivå, arbetar för ränteavdragsrättens 

avskaffande och i den takt man finner lämplig. 

att 

att 




215



Motionären tar upp en viktig fråga. Det är dock i dagsläget ingen prioriterad fråga att minska eller 

avskaffa ränteavdraget. Ett sådant införande kommer att slå hårt mot redan högt belånade hushåll. 

Det är viktigt att komma ihåg att det är på de större orterna som bostadspriserna är höga, så ser det 

inte ut på alla orter. Det är därför viktigt att Moderaterna har en relevant politik för hela landet. 

Förbundsstyrelse föreslår stämman 

att 


216


Motion 62 

Angående: BANKERS OCH FINANSINSTITUTS SÅRBARHET. 


Stabilitet i samhällsekonomin är nödvändig för att vi ska känna trygghet i tillvaron. Den finansiella 

sektorn har vid ett flertal tillfällen uppvisat sårbarhet och har, i stället för att själva bygga upp sin 

stabilitet, förlitat sig på statliga insatser. 


att 

Moderata samlingspartiet arbetar för att banker och finansinstitut succesivt ska höja 

sitt Egna Kapital och sin Kapitaltäckningsgrad för att minska sin sårbarhet. 

att 

att 

Förbundsstämman beslutar att sända motionen vidare till den moderata 



217



Motionären tar upp en viktig fråga som har varit flitigt debatterad det senaste året. Alliensregeringen 

har tagit upp frågan med bankernas likviditet och ett EU direktiv i just denna fråga är under utredning. 

Frågan är komplex och är förenat med ökade kostnader för konsumenterna genom höjda räntor. Då 

bland annat ett EU direktiv är på ingående i denna fråga bör det vara rimligt att anse motionen 

besvarad. 


att 


218


Motion 63 

Angående: AVGIFTSFÖRBUD VID SMÅ KORTKÖP. 


När Mats Odell var finansmarknadsminister införde Alliansen en lag om att näringsidkare inte fick ta 

ut en avgift av kunder som använde kortbetalning vid köp till låga belopp. Detta är en felaktig lag som 

snarast bör tas bort. 


att 

Moderata samlingspartiet arbetar för att lagen, som förbjuder näringsidkare att ta ut 

avgift för kortköp till låga belopp, avskaffas. 

att 

att 



Förbundet beslutar att översända motionen till moderaternas partisekreterare. 

219



År 2011, 2013 och 2014 blev samma motion behandlades samma motion av samma motionslämnare 

av stämman och blev avslagen. 

Nya moderaterna kan inte ha synpunkter på huruvida bankerna skall ta ut avgifter för sina tjänster 

eller ej. Berörda parter, handeln och bankerna har en överenskommelse som gagnar bägge parter. 

Detta för att underlätta affärer och minska kontanthantering. 

Frågan om konsumenten betalar ett för högt pris för tjänsten är relativt och upp till konsumenten att 

avgöra. Det finns inga krav på att handeln måste acceptera kontokort och som konsument står det 

dig fritt att välja att handla i de butiker som endast accepterar kontantbetalning. 


att 


220


Motion 64 

Angående: Minskning av rådjursstammen i Sverige. 

Motionär: Ann-Gret Dahllöf 

Enligt muntlig uppgift av läkare i infektionssjukdomar, specialist på fästiingburna infektioner, 

ilnsjuknar varje år i Sverige 5 000- 10 000 personer i LYME-borrelios ( i vardagligt tal borrelia) 

beroende på infektion av nervsystemet genom den fästingdsburna bakterien Borrelia burgdorferi. 

Detta leder till personligt lidande av den drabbade individen, men även till kostnader för samhället i 

form av läkemedel och sjukskrivningar. 

I Europa och i Sverige är det framför allt rådjuret, som är värd för de vuxna ,reproducerande 

fästingarna, som sprider Lyme- borrelios. I ett stort antal vetenskapliga artiklar finns ett klart samband 

mellan antalet hjortdjur och antalet fästingar, som är infekterade med Borreliabakterien i samma 

område.Studier har visat att avskjutning av hjortdjur i ett visst område minskade antalet fästingar och 

även att antalet självrapporterade borreliafall minskade i samma område. 

Dessa studier, som är statistiskt signifikanta , visar att kraftig avskjutning av hjortdjur (rådjur) kan leda 

till avsevärt minskad risk för borrelia hos människa. 

Med stöd av ovanstående yrkar jag 

att 

regeringen och/ eller de myndigheter, som har hand om folkhälsan i olika regioner tar 

initiativ till avskjutning av rådjur särskilt i Södra Sverige för att minska insjuknandet i 

borrelia, samt 

att 

Förbundsstämman antar motionen i sin helhet, samt 

att Förbundsstämman skickar motionen vidare till Moderaternas partistämma hösten 2015 

221



Motionären föreslår att regeringen och/eller berörda myndigheter med ansvar för folkhälsan ska ta 

initiativ till avskjutning av rådjur särskilt i södra Sverige för att minska spridningen av sjukdomen 

Borrelia. 

Viltvården i Sverige syftar till att ge en sund storlek på olika viltstammar för att skapa ett fungerande 

och hållbart ekosystem. Förutom att skapa goda livsförutsättningar för viltstammarna syftar också 

viltvården till att ge goda förutsättningar för jord- och skogsbruk. 

Viltvården bedrivs av markägaren men jakten är reglerad. Regleringen gäller dels kring under vilka 

perioder jakt får bedrivas och om skyddsjakt får ske samt dels kring vissa arter (exempelvis Älg) över 

hur många djur som får skjutas. Jakttiden för rådjur är 1 oktober tom 31 januari. Därutöver får Råbock 

(hornbärande handjur) jagas från 16 augusti t o m 30 september och kid (årsunge) från 1 september t 

o m 30 september. Därutöver får man bedriva skyddsjakt på rådjur efter tillstånd av Länsstyrelsen. 

Jakten är inte begränsad i antalet djur som får skjutas. 

Förbundsstyrelsen anser att viltvården i Sverige fungerar tillfredsställande. Att risken att bli smittad av 

Borrelia är beroende av antalet hjortdjur får vägas mot andra faktorer som också inverkar på hur stor 

stam av rådjur vi vill se - bland annat förutsättningar för livskraftiga biotoper. Vi anser inte att 

smittorisken för Borrelia är skäl nog att ändra om det svenska systemet för viltvård och ge statliga 

myndigheter uppdraget att ta initiativ till och bedriva avskjutning av rådjur. 


att 


222


Motion 65 

Angående: Om införande av frivillig sambeskattning i Sverige 

Motionär: Erik Lindqvist 

Äkta makar betraktas redan i många avseenden som en ekonomisk enhet i Sverige. Vid beräkning, 

såväl som vid bedömning av en familjs möjligheter till försörjningsstöd räknar man samman makarnas 

totala inkomst och samma system återfinns när det gäller bostadsbidrag. De har även en lagstadgad 

gemensam försörjningsplikt, men trots detta beskattas de individuellt, enligt så kallad särbeskattning. 

Denna särbeskattning straffar familjer där makarnas marginalskatt är olika, men lämnar de utan 

skillnader oberörda. Om man införde en frivillig sambeskattning så skulle makarnas bruttoinkomst 

först slås samman för att sedan delas på två vid beräkningen av skattesatsen, vilket skulle leda till att 

två likvärdiga hushåll i regel alltid betalar lika mycket. 

Exempel på hur systemet ser ut i dagsläget: 

Bruttoinkomst 1 Bruttoinkomst 2 Bruttoinkomst Hushåll Statlig skatt 

200tkr 600tkr 800tkr 33,960tkr 

400tkr 400tkr 800tkr - 

Särbeskattning straffar aktivt äkta makar som har olika akademisk bakgrund och som kommer ifrån 

olika samhällsskikt. Även äktenskap där den ena parten är nyinvandrad och fortfarande försöker 

etablera sig på den svenska arbetsmarknaden, eller har tagit beslutet att vidareutbilda sig blir lidande. 

Den utgör ett sätt för staten att diktera hur och på vilket sätt förvärvsarbetet ska fördelas inom ett 

äktenskap mellan två vuxna människor och det är en kränkning av individernas rätt, rätten att själva 

få välja hur de vill leva sina liv utan att få ekonomiska sanktioner av staten. 

Rimligt är även att äkta makar ska ha delad pensionsavsättning vid nyttjandet av sambeskattning, då 

dessa hushåll lär ha en relativt differentierad inkomst och risken därmed är att parten med lägre 

inkomst blir lidande pensionsmässigt. Detta spelar särskilt stor roll vid eventuell bortgång av parten 

med högre inkomst, då änklingen eller änkan sannolikt annars skulle sitta med utgifter som är 

oproportionerligt höga i förhållande till sin pension som ensamstående. 

Sambeskattning är vanligt förekommande i europeiska länder och Sverige borde åtgärda denna brist 

i beskattningssystemet omgående. 12 stater tillämpar detta i någon form och Frankrike, samt Irland 

tillämpar redan frivillig sambeskattning såsom denna motion förespråkar2. 

1 Skatteverket: För inkomståret 2015 finns det två skiktgränser. Den nedre skiktgränsen är 430 200 

kronor. På inkomster över denna gräns tas statlig inkomstskatt ut med 20 procent. Den övre 

skiktgränsen är 616 100 kronor. På inkomster över denna gräns tas statlig inkomstskatt ut med 

ytterligare 5 procentenheter (den så kallade värnskatten), det vill säga sammanlagt 25 procent. 

2 Övriga länder i Europa som tillämpar frivillig sambeskattning i någon form: Belgien, Estland, 

Tyskland, Grekland, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Portugal, Polen och Spanien. 

Med anledning av ovanstående yrkas: 

att1 

Moderata Ungdomsförbundet Göteborg uttalar att man bör införa av en frivillig 

sambeskattning av äkta makar i Sverige som ett alternativ till särbeskattning. 

223


att2 

att3 

moderata Ungdomsförbundet Göteborg verkar för ett införande av en frivillig 

sambeskattning av äkta makar i Sverige som ett alternativ till särbeskattning. 

Moderata Ungdomsförbundet Göteborg verkar för delad pensionsavsättning parterna 

emellan för makar som nyttjar frivillig sambeskattning. 

att⁴ motionen vidaresänds till Moderaterna i Göteborgs stads länsförbundsstämma 2015. 

att⁵ motionen vidaresänds till Moderata Ungdomsförbundets arbetsstämma 2015. 

224



Motionären föreslår i motionen att Moderaterna ska ta initiativ till en frivillig sambeskattning av äkta 

makar. Förlaget framförs till Göteborgsmoderaternas Förbundsstämma 2015, men 

beskattningssystem med samma uppbyggnad fanns redan tidigare i Sverige. Sambeskattning hade 

en naturlig plats i samhället när hushållen normalt bestod av två makar som då försörjde sig på en 

inkomst, allt som ofta mannens inkomst. Hustrun ägnade sig då åt barn, hus och hem, och hon 

saknade oftast egen inkomst. 

Motionären pekar också på att samhället redan vid beräkning av en familjs möjlighet till 

försörjningsstöd räknar makarnas sammanlagda inkomst. 

Äkta makars sammanlagda inkomst är, i ett fungerande äktenskap, naturligt för de flesta familjer 

redan idag en gemensam resurs. Den med väsentligt högre inkomst förväntas normalt ta ett större 

ansvar för ekonomin än den med svagare inkomst. 

Så sett utifrån den praktiska hanteringen av inkomster o utgifter kan man anta att de flesta äktenskap 

eller samboförhållanden redan idag gemensamt hanterar inkomstskillnader inom familjen. 

Frågan är då om staten (och kommunen?) ska tillåta en ”inkomstutjämning” mellan makar när skatten 

ska beräknas? 

Det är lätt att inse att det är av värde med sambeskattning för de äkta makar som skulle kunna 

utnyttja denna möjlighet. Den övre delen av den högre inkomsten skulle reduceras ner till deras 

gemensamma medelvärde på inkomsterna. Men vad anser övriga medborgare som av olika 

anledningar inte kan utnyttja detta frivilliga sambeskattningssystem? 

Vi behöver då finna bra argument ur tre aspekter för att föreslå en sådan skatteförändring: 

1. Kan vi anta att skatteberäkning på detta sätt upplevs som rättvist? 

2. Kan vi genomföra en sådan här återgång till gamla tiders beskattningssätt utan att det 

uppfattas som en återgång till gamla tiders tankesätt o gamla kvinnoideal? Kanske får vi tom 

mothugg med åsikten att detta kan bli en kvinnofälla, en reform som motarbetar kvinnans 

oberoende ekonomiska ställning i ett äktenskap? 

3. Är det rimligt att ett sådant här sambeskattningssystem kan införas ”frivilligt”? 

Svaret på den första frågan är att man rimligen kan överföra resonemanget om att en familjs 

gemensamma intäkter kan anses som familjens gemensamma, och därför borde kunna beskattas 

som sådan, dvs med en gemensam beskattning. 

Dock kan vi räkna med stora rättvisediskussioner avseende dem som är gifta kontra familjer där de 

vuxna bara är sambos, eller lever tillsammans i andra former. Rimligen har många av dessa samma 

förutsättningar avs gemensam inkomst i familjen, och bör också omfattas av en sådan här frivillig 

sambeskattning. Men var drar man gränsen för när frivillig sambeskattning får tillämpas och när den 

inte ska få tillämpas? 

Den andra frågan är väsentligt svårare att hantera. Kopplingen mellan moderaterna och gamla tiders 

kvinnosyn och dåtidens kvinnors osjälvständiga ställning i äktenskapet kommer att påtalas och hållas 

mot oss. Man kan anföra att vi skapar en fälla för kvinnor, och därmed också ge en bild av 

Moderaterna som fientligt inställda mot självständiga kvinnor. En ”kvinnofälla för kvinnor, och en 

”högerfälla” för nya Moderaterna, som vi med alla medel ska undvika! 

Tredje frågan, frivilligheten i en skatteberäkning, finns visserligen redan etablerad vid andra 

skatteberäkningar, bland annat vid alternativa beräkningar av reavinstbeskattningen vid 

bostadsförsäljning. Men kommer denna föreslagna frivilliga sambeskattning någonsin att användas 

som en reellt frivillig beräkningsmodell? Nej. De som uppfyller kriterierna för denna 

sambeskattningsmöjlighet kommer att utnyttja denna. Självklart, då den ger lägre, eller lika skatt som 

särbeskattning. De som å andra sidan inte uppfyller kriterierna (se svar på fråga 1) kommer däremot 

att uppleva den frivilliga sambeskattningen som både orättvis och ofrivillig. 

225


Motionen kan därför konstateras innebära skattefördelar för äkta makar med olika inkomst, men som 

djupt orättvis och tillbakasträvande för alla dem som inte kan utnyttja denna möjlighet. Den kommer 

sannolikt att uppfattas som kontraproduktiv bland dem som månar om kvinnors och mäns lika värde i 

yrkeslivet. Den kan inte heller i egentlig mening betecknas som en ”frivillig” beskattningsform, utan 

mer som en särbehandling av inkomstbeskattning av äkta makar. 


att 


226


Motion 66 

Angående: Avskaffa alkoholmonopolet 


Det svenska alkoholmonopolet är unikt i sitt slag. Syftet med verksamheten, som officiellt 

kommuniceras, är att bidra till att förbättra folkhälsan. Samtidigt har Systembolaget ökat sin 

omsättning årligen till att omfatta ca 26 mrd SEK (2014). Man lyckas alltså sälja mer och mer varje år 

och samtidigt hävda att detta är bra för befolkningen. 

Trots liberaliserad alkoholinförsel i och med vår anpassning till EU-regler, samt avskaffande av 

alkoholimport har alltså monopolet lyckats växa. 

Denna sista, kvarvarande relik från en svunnen socialistisk tid, bidrar till att ge bilden av att vi i 

Sverige har en speciell relation till alkohol och att vi inte är mogna att själva hantera beslutet om vad 

vi skall dricka till maten. Dagens regelverk anser det till och med vara mer allvarligt att köpa alkohol 

än att arbeta för försvaret och utbilda sig i olika vapensystem, vilket man kan göra från 18 års ålder. 

Att köpa vin på Systembolaget får du idag endast göra från 20 års ålder. 

Sedan införseln av alkohol liberaliserades har vi i Sverige börjat uppskatta vin, öl och sprit för dess 

smak, ursprung och historia. Ett stort intresse har utvecklats för vinkultur och vi är numera väldigt 

angelägna för vilka smaker som kan kombineras ihop under en middag. Denna utveckling är väldigt 

positiv och kan utvecklas vidare om alkohol blir mindre tabubelagt än vad det är i dagsläget i och 

med Systembolagets monopol. 

Genom monopolsituationen har Systembolaget en jättemarknad, motsvarande hela Sveriges 

befolkning. Det innebär att främst producenter med storskalfördelar möjlighet att komma igenom 

Systembolagets urvalsprocess. Mindre, specialiserade vingårdar, eller mikrobryggerier faller helt 

enkelt bort från det svenska sortimentet. 

Ett avskaffande av Systembolagets försäljningsmonopol skull innebära möjlighet för små bryggerier 

att växa, det skulle tillåta specialiserade butiker att växa fram som skulle kunna bredda utbudet och 

intresset för drycker och dess kultur, inklusive vin- och ölproduktion skulle öka. 

Jag anser att försäljning av mat och dryck inte hör till det offentligas uppgifter. Ett första steg i att 

komma ifrån dagens situation är att liberalisera alkoholförsäljning och därigenom släppa in fler aktörer 

på den svenska marknaden. 


att 

det svenska alkoholmonopolet relaterat till försäljningsledet avskaffas och alternativ 

försäljning tillåts i Sverige 

att 

att 

att 

åldersgränsen sänks från dagens 20 år till 18 år 



227



Förbundsstyrelsen delar motionärens åsikt om att alkoholmonopolet bör avskaffas och därmed tillåta 

flera alternativ vid försäljning av alkohol. Detta medför också att Sverige får en alkoholpolitik som 

påminner mer om övriga EU. 

Vi delar motionärens uppfattning att individen är mogen att fatta egna beslut, däremot delar vi inte 

åsikten om att i dagsläget ändra åldersgränsen från 20 till 18 år, då allting tyder på att risken för 

langning till yngre kompisar och syskon ökar markant. Detta medför en risk att alkoholen kryper allt 

längre ned i åldrarna. Det finns forskning som visar på att en tidig alkoholdebut ger kraftigt ökad risk 

för att utveckla alkoholproblem senare i livet. 1 


att 

bifalla att-satser 1,3 och 4, samt 

att avslå att-sats 2. 

Förbundsstyrelseledamöterna Axel Josefson, Birgitta Simonsson och Lisbeth Boëthius reserverade 

sig till förmån för avslag till motionen. 

1 

Leifman, H (2013), skolelevers drogvanor 2012 rapport nr 133, Stockholm: Centralförbundet för alkohol‐ och 

narkotikaupplysning 

228


Motion 67 

Angående: TV-licens 


Vi har ett statligt ägt radio-tvbolag som tillåts bedriva en egen uppbörd av skattemedel för sin 

verksamhet i form av tv-licens. Den är en gammal kvarleva från tiden föra andra värdskriget, när det 

inte ens var fritt att äga en radiomottagare. Det har hänt en del på det området på de senaste 80 

åren. 

Radio-tvbolaget ägs av staten och dess debitering beslutas av riksdagen. Ägarinflytandet begränsas 

inte av att radio-tvbolaget får ha en egen uppbördsmyndighet. 

Tv-licensen är ett oerhört dyrt sätt att dra in skattemedel. 

Tv-licensen följer inte den i demokratisk ordning beslutade fördelningspolitiken. 

Tv-bolaget klarar inte att vara neutrala, inte ens i frågan om tv-licens. 

Det visade sig i en undersökning att Miljöpartiet är kraftigt överrepresenterat bland nyhetsbevakande 

och kommenterande personal. Detta visar sig i produktionen. Se bara på behandlingen av 

miljöministerns båtfärg, uppvärmning, gråvattenavlopp, arbetsluncher och jämför dem med 

regeringen Reinfelts. 

Avsikten att skydda oss från de kommersiella krafterna har vänts till motsatsen. Idag uppmanas t ex 

radiolyssnarna att skicka in bilder på bolagets Facebooksida. Sen publiceras de på en hemsida som 

bolaget driver. Och vem äger bilderna nu? Faktiskt Facebookbolaget, som verkligen inte ägs eller 

kontrolleras av staten eller riksdagen. Och vad har de på hemsidor att göra? Programtablåerna 

innehåller massor av kommersiella produkter som bolaget sänder med skattesubvension. Jämför 

med telefonbolaget! 

Jag yrkar: 

att 

att 

Stämman beslutar att uppdra åt våra riksdagsledamöter att verka för att TV-licensen 

omgående avskaffas och radio-tvbolaget interimistiskt finansieras med skattemedel. 

Stämman beslutar att uppdra åt våra riksdagsledamöter att verka för att frågan om 

statlig public service diskuteras utifrån neutralitet, nödvändighet, kostnader samt ur 

etiskt perspektiv. 

229



Moderaterna har i partistämmobeslut lagt fast att vi långsiktigt vill värna public service som en 

självständig och viktig aktör på en fri medial marknad. När radio- och TV-monopolet bröts upp i 

början av nittiotalet, efter lång moderat politisk kamp, var det många som förutspådde att public 

service skulle fasas ut och på sikt blir onödigt. 

Idag, 25 år senare kan vi konstatera att så inte blivit fallet. De tre bolagen, Sveriges Television (SVT), 

Sveriges Radio (SR) och Utbildningsradion (UR), producerar idag en bredd av program som inga 

andra bolag gör. De tre bolagen är tillsammans den samhällsaktör människor känner största tillit till 

(källa SOM- institutets årliga rapport). De tre bolagen har i människors ögon en större trovärdighet än 

de politiska partierna, polisen, kyrkan, kungahuset och den vetenskapliga världen, för att nämna 

några. 

Bolagen är fristående från politisk påverkan avseende det journalistiska innehållet. Bolagen har dock 

politiskt fastslagna uppdrag via sändningstillstånd som förnyas med regelbundenhet. Det finns inga 

andra TV-bolag som gör satsningar på program för barn, funktionshindrade, minoriteter, djupare 

granskning av politiska, filosofiska och religiösa frågor samt lokal bevakning. Utan public service 

skulle det mediala utbudet bli väsentligt mycket smalare. Detta vore olyckligt också ur ett 

demokratiskt perspektiv. 

Efter varje val görs en granskning av vilka partier och politiska alternativ som gynnats respektive 

missgynnats av public servicebolagens granskning. Svaret på frågan är att detta varierar över tid. 

Vårt eget parti moderaterna missgynnades år 2002 och år 2014 men gynnades år 2006 och år 2010. 

Det finns dock inget relevant stöd i forskning kring påståendet att public service ensidigt skulle gynna 

vänsterpartierna sett över tid. 

Moderaterna har också stämmobeslut på att vi ska arbeta för att slopa Radio- och TV-avgiften och 

ersätta den med en finansiering via skattsedeln. Det är ett dyrt sätt att finansiera public service på via 

indrivning av radio och TV-avgift men över nittio procent av de svenska hushållen betalar och dessa 

hushålls avgifter betalas in till ”Rundradiokontot” som Riksdagen beslutar om tilldelning för. För 

närvarande betalas ca 7,5 miljarder kronor ut per år för finansiering av public service. 

Den 15 mars 2015 beslutade riksdagen genom ett tillkännagivande från Alliansen, att utreda public 

service finansiering med sikte mot år 2022 när innevarande tillståndsperiod löper ut. 

Det är förbundsstyrelsens uppfattning att public service tillför viktiga värden på den globala 

mediamarknaden. SVT, SR och UR har en bred produktion och ett starkt stöd hos svenska 

befolkningen och bör ha en finansiering via skattsedeln. 


att 


230


Motion 68 

Angående: Göteborg City Airport 


I mitten av januari har vi slagits av nyheten att Göteborg City Airport ska läggas ner. Swedavia som är 

statligt bolag, efter att tidigare har köpt ut Volvo och Göteborgs Kommun, har beslutat att avveckla 

flygplatsen. Reparation av taxibanor skulle kosta ungefär 250 miljoner kronor. Över 100 personer 

tvingas att söka andra arbeten. De investeringar som nyligen har gjorts, som exempelvis ett stort 

parkeringshus, ombyggnad av terminalen etc. går nu till spillo. Detta p.g.a. att bärigheten av 

taxibanor visade sig i höstas ha oroväckande dåliga värden. 

Den stora flygplatsen i Landvetter har fortfarande endast en landningsbana. Därför skulle det vara av 

största vikt att behålla ett fungerande Göteborgs City Airport. Den skulle fungera som reservflygplats 

för göteborgare m.fl. förutom att den hade drygt 800 000 passagerare om året med lågprisflyglinjer. 

Beslutet har lett till återkommande förseningar för passagerare resande med t.ex. Ryan Air och Wizz 

Air. 

Jag anser att Göteborgs kommun borde hitta en extern lösning eller själv ta över ansvaret för 

Göteborgs City Airport och integrera det i den stora utvecklingen av infrastruktur för Göteborgs 

område och Västsverige. 

Vi yrkar 

att 

att 


förbundsstämman sänder motionen som sin egen vidare till partigruppen i den/de 


231



Infrastrukturen är en av de viktigaste faktorerna bakom en regions tillväxt. 

Samtliga trafikslag behövs. Det är därför en viktig uppgift för oss moderater att, precis som 

motionärerna gör, engagera sig för flygets utveckling. 

Det tar 18 minuter från Göteborgs centrum till Landvetter. Med en framtida järnvägsförbindelse med 

station under flygplatsen kommer Landvetter flygplats att komma ännu närmare Göteborg. 

Göteborg City Airport kräver stora investeringar för att återigen kunna tas i drift för tungt flyg. (Lättare 

flyg kan även i fortsättningen använda Göteborg City Airport). 

Samtidigt finns det ledig kapacitet på Landvetter flygplats. När Landvetter flygplats börjar närma sig 

kapacitetstaket på den nuvarande landningsbanan finns det sedan länge planer på att bygga en 

andra landningsbana. Den dag Göteborg behöver två landningsbanor är det en väsentlig fördel om 

dessa finns på samma flygplats. 


att 


232


Motion 69 

Angående: Säve flygplats 


I Stockholm är nedläggningen av Bromma flygplats en het politisk fråga. Den får stort utrymme i 

media och riks-, regional- och lokalpolitiken, och samtidigt görs flygningar för regeringens 

miljöpartister mellan Arlanda och Bromma. 

I Göteborg har vi Säve flygplats som behöver kostnadskrävande åtgärder. Ställt i relation är det inget 

omöjligt. 

Jag yrkar: 

att 

Stämman beslutar att uppdra åt våra representanter att verka för att Säve flygplats 

upprustas och fortsätter användas. 

233





att 


234


Motion 70 

Angående: En Arbetsförmedling värt namnet 

Motionär: Ida Balog 

Dela upp Arbetsförmedlingen 

Vi Moderater vill ha ett Sverige där alla som vill och kan jobba också ska ha ett jobb att gå till. Ett 

Sverige där människor har samma förutsättningar att utveckla sin förmåga och där alla kan bidra efter 

deras bästa förmåga. Det finns ett viktigt värde i att ha ett arbete som är mycket mer betydelsefullt än 

det ekonomiska värdet - att ha tillgång till det sociala umgänge som bara en arbetsplats kan erbjuda. 

Därför är det viktigt för arbetslösa att snabbt kunna få hjälp att hitta jobb. 

Dagens Arbetsförmedling stimulerar inte arbetslösa i deras kamp om ett nytt jobb. 

Arbetsförmedlingens endaste uppgift bekräftat av både arbetslösa och olika privata aktörer som 

samverkar med Arbetsförmedlingen är att utöva myndighetsmakt dvs. att hota och skrämma 

arbetslösa med avstängning. 

För att öka sysselsättningsgraden och för att tillvarata moderaternas arbetslinje för fler jobb mot 

utanförskap behövs en mer tydlig, modem och aktiv arbetsförmedling, en arbetsförmedling med 

förmåga att ständigt utveckla deras kontakt med näringslivet, med företag, branscher och 

arbetsgivare. En arbetsförmedling som faktiskt gör det namnet står för; förmedlar arbete. 

Jag föreslår stämman att besluta 

att 

översända motionen till Fullmäktigegruppen för beaktande 

att 

att 

stämman ställer sig positiv till att Arbetsförmedlingen ska delas upp i två separata 

delar: en myndighets del som ska fortsätta med myndighetsutövnings arbete samt en 

privatiserad del som öppnar upp för nya möjligheter och företag. 

verka för privatisering av arbetsförmedlingen för att utvecklas till en 

kvalitetsverksamhet som erbjuder stöd och jobbskapande insatser till arbetslösa. 

235



Motionären lyfter en viktig fråga kring Arbetsförmedlingens uppdrag och organisation. 

Förbundsstyrelsen delar motionärens åsikt om vikten av att alla som kan och har förmågan till arbete, 

bör beredas möjligheter för att kunna aktivt delta på arbetsmarknaden. Ett arbete är inte bara en 

möjlighet till självständig försörjning utan också värdeskapande för den enskilda individen och öppnar 

upp dörrar till ett rikare socialt umgänge, ett större nätverk, möjligheten att göra bostadskarriär och 

för dem utrikes födda grupper som idag står utanför arbetsmarknaden, är det också den bästa vägen 

till integration. 

Att dagens Arbetsförmedling bör ses över och om nödvändigt omorganiseras så att det uppfyller det 

syfte som avses med verksamheten, är en fråga som vi moderater har lyft vid ett flertal tillfällen på 

olika nivåer. Detta var också syftet med Alliansregeringens beslut om direktiv för översyn av 

Arbetsförmedlingen, i 2014. I Dir. 2014:15 kräver den dåvarande Alliansregeringen att en särskild 

utredare ska göra en bred översyn av Arbetsförmedlingen och analysera myndighetens 

förutsättningar för att framgångsrikt genomföra sitt uppdrag för att förbättra arbetsmarknadens 

funktionssätt. 

I den beställda översynen av Arbetsförmedlingen ville man: 

• analysera Arbetsförmedlingens uppdrag och verksamhet i relation till andra 

relevanta aktörer. 

• analysera om Arbetsförmedlingen använder de insatser som myndigheten har till 

sitt förfogande på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt. 

• analysera hur Arbetsförmedlingens kontakter och samarbete med arbetsgivare kan 

förbättras ytterligare. 

• utreda möjligheten och lämpligheten att konkurrensutsätta vissa delar av 

Arbetsförmedlingens verksamhet som inte utgörs av myndighetsutövning. 

• analysera hur Arbetsförmedlingen använder kompletterande aktörer och vid behov 

föreslå förändringar i användandet av dessa 

• analysera och föreslå hur ersättningssystemen bör utformas för att skapa 

incitament för kompletterande aktörer att på ett effektivt sätt bidra till fungerande 

stödinsatser och effektiv matchning. 

• utreda och utvärdera för- och nackdelar med Arbetsförmedlingens organisation. 

• analysera och föreslå hur styrningen av Arbetsförmedlingen kan utvecklas. 

• analysera och föreslå hur uppföljning och utvärdering av Arbetsförmedlingens 

verksamhet kan utvecklas och förbättras.(Dir. 2014:15) 

Utredningen skulle ha redovisats i januari 2015 men lades istället ned av den nuvarande rödgröna 

regeringen när de kom till makten. 

Frågan om Arbetsförmedlingens verksamhet och effektivisering av arbetsprocesserna kommer även 

framgent att lyftas av moderaterna i riksdagen och finns därmed på partiets agenda. 


att 


236


Motion 71 

Angående: Förändring av befintlig karenstid för A-kasseersättning, vid egen uppsägning 


Syfte – uppnå ökad rörlighet på arbetsmarknaden, när fler byter jobb, fler hittar sitt ”rätta” jobb, och 

inte hindras av systemtekniska skäl. 

Dagens A-kassesystem är föråldrat, såsom omställningsförsäkring, mellan olika jobb/arbeten på 

arbetsmarknaden. I det fall folk sägs upp, har dessa en karenstid på cirka 7 dagar, innan ersättning 

kan betalas ut. Om du däremot säger upp dig själv, har du en karenstid på hela 45 dagar, vilket INTE 

kan vara rimligt. 

Folk som säger upp sig, som det facto lämnar ett arbete, gör inte detta för att de önskar leva på 

bidrag, därtill är nivåskillnaderna alldeles för stora. Däremot om karenstiden harmoniseras – oavsett 

uppsägningsskäl – kommer fler arbetstillfällen frigöras, när folk byter jobb, oavsett skäl. Istället för att 

folk går kvar på jobb/arbetsplatser där de måhända vantrivs, och kanske därför inte utför jobbet på 

bästa sätt, så kommer samma plats kunna erbjudas någon som passar bättre, samtidigt som någon 

annan går vidare till andra jobb. Vi bör arbeta för att minimera alla inbyggda systemtekniska hinder, 

till ökad rörlighet på vår arbetsmarknad. 

Yrkande 

att 


och arbetar för en partimotion, där dagens karenstid för A-kasseersättning på 45 

dagar, vid egen uppsägning, ändras till ordinarie karenstid, 7 dagar. 

237



Motionären anser att det rådande a-kassesystemet med en karenstid på 45 dagar för den som 

självmant väljer att säga upp sig från sitt arbete, förhindrar rörligheten på arbetsmarknaden. Istället 

föreslår motionären att vi ändrar till ordinarie karenstid på 7 dagar som för dem som blir uppsagda 

från sitt arbete. 

Motionären menar vidare att de som säger upp sig för att söka annat jobb, inte är intresserade av att 

leva på bidrag. 

A-kassan är en omställningsförsäkring ämnad för att hjälpa just dem som ofrivilligt blivit arbetslösa 

och temporärt behöver ekonomiskt stöd tills att de finner ett nytt arbete. Detta är det primära syftet 

med a-kassan. 

Vi anser att den som av olika skäl vill söka sig vidare från ett jobb till ett annat, har ett eget ansvar för 

att säkra sin försörjning till exempel genom att först ta ett nytt arbete innan man säger upp sin 

nuvarande anställning. 

Vi moderater har alltid strävat efter ett samhälle där alla som vill, kan och har förmågan ska arbeta 

och vara delaktiga. Vi förespråkar arbetslinjen före bidragslinjen och därmed är det också rimligt att 

den politik som vi driver går i linje med denna vision. Att som motionären begär, korta ned 

karenstiden vid egen uppsägning skulle skicka fel signaler till samhället och väljarna om vår politiska 

inställning till arbete och sysselsättning. När valet uppstår förordar vi moderater hellre 

skattesänkningar framför bidragsökningar. 

Vidare anser vi att det egna ansvaret är centralt i den moderata politiken och med den 

grundinställningen finns därmed inga skäl för att verka för en förkortad karenstid vid egen 

uppsägning. 


att 


238


Motion 72 

Angående: Förändring av direktiven till dagens Arbetsförmedling 


Syfte – minskad arbetslöshet, utan systemtekniska hinder. 

Dagens Arbetsförmedling, där generaldirektörerna på senare år, tyvärr med all rätta behövts bytas ut 

återkommande, är otidsenlig. Den förmedlar alldeles för få riktiga jobb, i förhållande till dess storlek 

och därmed budget på årlig basis. Istället vigs en oproportionerligt stor del av verksamheten mot 

kontroll av arbetssökande. Folk som säger upp sig, som det facto lämnar ett arbete, gör inte detta för 

att de önskar leva på bidrag, därtill är nivåskillnaderna alldeles för stora. Sålunda är de ekonomiska 

s.k. morötterna med att arbeta jämfört med bidragsförsörjning, fullt ändamålsenliga. 

Med detta som bakgrund, tillsammans med dagens över tid relativt höga arbetslöshet, så krävs 

radikalt ändrade direktiv för Arbetsförmedlingen, till minskad kontroll och övervägande fokus på 

förmedling av arbetstillfällen. Ökad fokus på förmedling av arbetstillfällen bör ske genom avsevärt 

mycket mer uppsökande företagskontakter – både privata näringslivet och offentlig sektor, då detta i 

några mindre olika pilotfall visat sig kunna identifiera ett stort antal olika möjliga arbetstillfällen. 

Arbetsförmedlingen har idag cirka 12 500 anställda, varför det är rimligt att den absoluta majoriteten 

av dessa framgent endast och enbart fokuserar på att identifiera nya arbetstillfällen och matcha 

befintliga arbetssökanden mot dessa, samt att vid behov omskola arbetssökanden för att möte 

dagens och framtidens arbetsmarknads krav. 

Yrkande 

att 


och arbetar för en partimotion, där dagens Arbetsförmedlings direktiv ändras radikalt, 

till minskad kontroll och övervägande fokus på förmedling av arbetstillfällen. 

239





att 


240


Motion 73 

Angående: Egenanställning – en modern väg till arbete 

Motionär: Hans Rothenberg 

Alla människor eftersträvar ett eget arbete som man kan försörja sig på och utvecklas genom. Men 

arbetslivet blir alltmer komplext. Den tid då målet med yrkeskarriären var att skapa sig trygghet 

genom att arbeta för en och samma arbetsgivare i årtionden, är sedan länge förbi. Likaså har bilden 

av företagandet luckrats upp. Vem som blir företagare, i vilken form, utsträckning och med vilket syfte 

varierar kraftigt. 

Det blir alltmer vanligt att byta såväl sysselsättning som yrke gånger under ett arbetsliv och denna 

trend kommer sannolikt att fortsätta och bli än tydligare. Det ställer krav även på 

arbetsmarknadspolitiken där inte minst trygghetssystemen måste bli mer flexibla och anpassas för att 

underlätta en ökad rörlighet hos människor. Det svenska samhället och inte minst trygghetssystemen 

har allt sedan framväxten av välfärdsstaten byggt på tillsvidareanställning som norm. 

Många människor drömmer om att starta ett eget företag men vägen dit kan kännas krånglig och 

osäker, mycket beroende på att alla de hinder som myndigheter ställer inte är lätta att känna till och 

hantera för en nybliven entreprenör. Trösklarna att driva egen självständig verksamhet i måste 

sänkas. Egenanställning är den tredje väg som förenar företagarens frihet med servicen av att vara 

anställd och tiden är nu kommen att etablera den som en del av den svenska modellen. 

Egenanställning är en sysselsättningsform som kan sägas ligga mitt emellan att vara anställd, och att 

vara egenföretagare. Att verka som egenanställd innebär att man blir anställd i ett företag som 

fungerar som "arbetsgivare", medan man själv ansvarar för att utveckla sina affärer genom att skaffar 

egna kunder och uppdrag. Kunderna betalar till egenanställningsföretaget som i sin tur betalar ut lön 

till den egenanställde, och skatt till staten, sociala avgifter, faktureringar, lön och försäkringar minus 

en provision för det administrativa arbetet. Fördelen för den anställde jämfört med att vara 

egenföretagare är att man kan koncentrera sig på sina uppdrag och sin affärsutveckling och mindre 

kring det administrativa kring företaget. Inte en krona från skattebetalare är inne i systemet, till 

skillnad från om denne istället varit arbetslös. 

Egenanställning är ett intressant komplement till anställning eller företagande som fångar upp det 

bästa av dessa världar och ska inte ersätta någondera. Den innehåller många möjligheter men få 

begränsningar. Egenanställning är lämpligt för alla verksamheter som inte behöver investera tungt i 

utrustning. 

Som anställd hos ett egenanställningsföretag har man de flesta av de friheter som det egna 

företagandet innebär men bara en bråkdel av den administrativa bördan. Egenställningsföretag har F- 

skatt och fakturerar uppdragsgivarna mot provision, redovisar arbetsgivaravgifter och gör 

skatteavdrag och betalar sedan ut resterande del till den som är egenanställd. Konceptet passar 

många; från anställda som vill starta sin företagsverksamhet i lugnare tempo till drivhusverksamhet 

och entreprenörer som vill satsa helt på sina kunder. Idag försörjer sig en dryg tredjedel av de 

egenanställda helt och hållet på sitt egenföretagande. Egenanställning är även ett givet alternativ för 

många av dem som idag befinner sig utanför arbetsmarknaden. 

Egenanställning möter kraven på ett flexibelt arbetsliv och är som klippt och skuret för många inom 

frilans- och konsultverksamhet. Det passar även den som nått pensionsålder men som ändå på egna 

villkor vill ha en fot kvar på arbetsmarknaden. Ett stort hinder är dock att många som skulle kunna 

lyckas utmärkt som egenföretagare helt enkelt inte känner till att den här möjligheten existerar 

överhuvudtaget. Egenanställning är dock inte speciellt väl känt ens bland dem som arbetar med att 

hjälpa arbetssökande ut på arbetsmarknaden. Därför borde Arbetsförmedlingen ha egenanställning i 

sin verktygslåda då deras främsta uppgift är att hjälpa människor in i arbete. 

241


Många egenanställda kommer direkt från arbetslöshet eller studier. I synnerhet ungdomar utgör en 

majoritet då de via egenanställning kan få sitt första arbete och där passar egenanställning in på 

deras krav på flexibilitet och eget bestämmande. Bland de egenanställda finns också många äldre 

som känner ett behov av att styra över sin tid eller som efter ett helt yrkesliv vill fortsätta arbeta men 

inte starta eget företag med allt vad det innebär. 

Egenanställning fungerar som en port och språngbräda in till arbetsmarknaden och innebär att man 

går från att be om ett arbete till att erbjuda sina tjänster, vilket har en tydlig effekt på vederbörandes 

självbild vilket i sin tur ökar möjligheterna att få arbete. 

Egenanställningen underlättar alltså för den som har en god affärsidé att få en möjlighet att testa den 

i praktiken och att våga språnget att satsa. Tröskeln sänks därmed för att man ska driva en affärsidé 

man tror på. Egenanställningen innebär att man kan fokusera på sin affärsidé och det som man är bra 

på, istället för att behöva stångas med bokföring och andra administrativa bördor som det innebär att 

ha ett eget företag. För den som har idéer men står vid sidan av arbetsmarknaden är 

egenanställningen en väg att komma igång direkt med sin verksamhet. Vid jämförelse med 

traditionellt företagande innebär egenanställning ett minskat risktagande, administrationsbörda och 

inte minst en ökad trygghet. 

Egenanställda är idag en grupp som inte finner sin naturliga plats i de svenska regelverken där fast 

anställning och månadslön utgör norm för tillämpningen. Till exempel vid arbetslöshet och sjukdom är 

egenanställda missgynnade. Lagstiftningen och avtalssystemen inom ramen för den svenska 

modellen har inte utvecklats i takt med de nya former av anställning och företagande som dykt upp 

på arbetsmarknaden de sista åren. För den som överväger att verka som egenanställd är 

möjligheterna att få A-kassa vid arbetslöshet självklart en viktig faktor att väga in, särskilt om man 

överväger att gå från att uppbära A-kassa eller om man lämnar en anställning. 

De svenska trygghetssystemen måste också kunna erbjuda ett fullgott skyddsnät för den som 

behöver det samtidigt som man uppmuntrar människor att pröva nya vägar tillbaka till 

arbetsmarknaden utan att skapa onödiga begränsningar. Förutsättningarna för de egenanställda 

skulle väsentligt förbättras om de kan införlivas som en naturlig del i de olika försäkringssystemen. 

Det skulle även underlätta för fler att komma igång med ett egenföretagande i form av 

egenanställning om möjligheterna till finansiering utvecklades. Exempelvis skulle ”starta egetbidraget” 

kunna användas för att stödja den som går till egenanställning. Även lån via ALMI skulle, i 

ny tappning eller som variant av existerande låneformer, kunna vara en möjlighet som gör det möjligt 

för den som går in i egenanställning att förverkliga sin affärsidé. 

Egenanställning passar inte alla men det är en perfekt lösning för många där inga skattepengar 

spenderas för egenanställning. Däremot kan skattepengar sparas då a-kassa och försörjningsstöd 

inte behöver betalas ut. Och framför allt – möjligheterna för fler att komma till arbete blir större. 

Med hänvisning till ovanstående yrkar jag att: 

att 

Moderaterna verkar för att underlätta för fler att komma igång med egenanställning 

genom att se över möjligheterna till finansiering via Almi samt starta eget-bidrag för 

densamma. 

att 

att 

Moderaterna verkar för att egenanställning skall ingå i Arbetsförmedlingens och andra 

relevanta myndigheters verktygslåda för att öppna möjligheter för människor att 

komma i arbete. 

Moderaterna verkar för att de sociala trygghetssystemen anpassas så att även 

egenanställning omfattas. 

242


att 

Motionens sänds vidare till moderaternas partistämma. 

243



Motionären lyfter den viktiga frågan om en moderniserad arbetsmarknad och behovet av att anpassa 

de regelverk som finns i vårt befintliga system för att öppna upp för nyare anställningsformer. 

Motionären utgår från anställningsformen egenanställning, eller självanställning som det kallades 

innan millennieskiftet. En anställningsform som gränsar mellan att vara egen företagare och anställd 

på ett företag. 

Precis som motionären ser också vi ett behov av ett uppmuntra entreprenörskap i Sverige. Sverige 

hör till de länder som har den lägsta andelen nystartade företag i förhållande till totalt antal företag. Vi 

ligger långt efter länder som Frankrike, Portugal, Nederländerna m.fl.(Eurostat 2013). Frågan om hur 

vi stimulerar nystart och utveckling av företag är därmed betydelsefullt för den svenska ekonomin. 

Vi är därmed positiva till att fler får möjligheten att ta det första steget till att satsa på en egen idé. Här 

kan egenanställning verka som en språngbräda för de som vill starta eget men inte vet hur. Under 

egenanställningen kan man lära sig dels om hur det går till men också få en bättre bild av hur 

marknaden ser ut för de tjänster som man vill erbjuda. 

Vidare är vi eniga med motionären om att anställningsformen lämpar sig väl för en bred grupp på 

arbetsmarknaden men gör kanske främst nytta för de grupper som idag står utanför 

arbetsmarknaden och har gjort en längre tid. Konceptet egenanställning blir ytterligare en väg in på 

arbetsmarknaden för de som står utanför och det för onekligen med sig samhällsekonomiska vinster 

dels i uteblivna kostnader för försörjningsstöd och arbetslöshetsersättning men på sikt medför det 

också vinster ur ett folkhälsoperspektiv. Att få in människor i arbete och ut ur ett utanförskap har 

också ett stort värde för de individer som berörs. 

Vi tror precis som motionären att det finns ett informationsbehov som måste uppfyllas. Väldigt få har 

idag kunskapen om att anställningsformen finns och som den myndighet vars ansvar är att hjälpa 

arbetssökande i arbete, bör det var en självklarhet att Arbetsförmedlingen känner till alla möjligheter 

och vägar till arbete. 

Ett annat problem som motionären lyfter är lagstiftningen och avtalssystemen inom ramen för den 

svenska modellen. Dessa är inte anpassade för nyare modernare anställningsformer och missgynnar 

därmed den egenanställde. Vi anser att en förutsättning för att vi ska kunna uppmuntra fler till 

egenanställning är just en översyn av gällande lagstiftning och regelverk. Det är viktigt att även de 

egenanställda omfattas av ett fullgott skyddsnät och får ta del av samma trygghetssystem som de 

andra mer traditionella anställningsformerna. Den svenska modellen måste anpassas i takt med en 

mer modern arbetsmarknad. 

Sammantaget tycker vi att motionären i mycket god och positiv anda har förklarat vad fördelarna 

med egenanställning som anställningsform är men har också belyst vikten av en översyn av gällande 

lagar och regelverk när det kommer till trygghetssystemet. 

Moderaterna är ett parti som alltid har uppmuntrat till sysselsättning och egenförsörjning och vi anser 

därmed att alla vägar som kan erbjuda en fot in på arbetsmarknaden är av godo. Egenanställning är 

inte för alla men är en god möjlighet främst för de som idag står utan ett arbete men kan också bidra 

till en ökad rörlighet på arbetsmarknaden om fler anställda med drömmen om att driva eget företag 

ser egenanställning som en trygg väg dit. 


att 


244


Motion 74 

Angående: Höj grundavdraget till europeisk nivå 


Sverige är världens sjunde rikaste land enligt IMFs senaste mätning. 

Den genomsnittliga svensken har fått mer än en månadslön mer över per år i jämförelse med 2006. 

En pensionär har ungefär 10.000kr mer över per år. Andelen människor med låg materiell standard 

har minskat från 2,1% till 1,3% av befolkningen, vilket betyder att vi har den lägsta fattigdomen i hela 

EU. Samtidigt är Sverige ett av världens ekonomiskt mest jämlika länder. 

Vi har kunnat bygga upp en urstark ekonomi mitt under brinnande internationell finanskris. Sverige 

har haft en BNP-tillväxt på nästan 10% mellan 2006-2013, vilket är en toppnotering. 

Man kan fråga sig om det är moraliskt rätt att ta ut skatt på upparbetad inkomst. Ja, det är det till viss 

del, då vi har ett välfärdssamhälle som kräver ett större skatteuttag. Däremot kan man fråga sig om 

det är rätt att ta ut skatt för lägsta inkomsterna. 

Om vi jämför oss med motsvarande EU-länder börjar en tysk betala sin första skatte-euro från 

inkomster över 8.000 Euro (ca 75.000 SEK), en engelsman betalar sitt första skatte-pund från 

inkomster över 10.000 GBP (ca. 129.000 SEK), i Spanien ligger nivån för grundavdraget på cirka 

5.550 EUR (52.000 SEK). 

I många länder tillkommer ytterligare skatteavdrag för barn och utbildning. I till exempel Tyskland kan 

familjer dra av ytterligare 7.000 EUR (65.000 SEK) för att stödja sina barn. 

Oavsett hur man räknar är det en stor skillnad på vårt grundavdrag som vi har här i Sverige på 19.000 

kr och nivåerna i Europa på mellan 50-130.000 kr per år. Under Alliansregeringen har 

jobbskatteavdraget förbättrat situationen något. 

Ett höjt grundavdrag en kraftig skattesänkning för alla, däribland våra pensionärer som ju redan 

arbetat upp sin pension under sitt yrkesliv. Den enskilt största positiva effekten skulle relativt sett 

tillfalla personer och familjer med låg inkomst. 

Ett höjt grundavdrag innebär att trösklarna för instegsjobb, dvs främst lågavlönade jobb, sänks 

genom mindre byråkrati samt lägre skatter som ett incitament för arbete. Dessutom minskar risken 

för svartarbete och bidragsberoende, det har positiva sysselsättningseffekter och ger ökad 

konsumtionmöjlighet för familjer. 

Dessutom ger en höjning av grundavdraget samma effekt för alla. 100 kronor i skattereduktion blir 

100 kronor för fattigpensionären som för höginkomsttagaren. 

Givetvis måste en större förändring av grundavdraget vara säkrat i statsfinanserna, men kan 

motsvarande EU-länder hålla ett högt grundavdrag, och därmed ha mycket låga skatter för 

pensionärer, kan även toppnationen Sverige klara göra det. 


att 

nya moderaterna i Göteborg uppmanar partistyrelsen att prioritera en höjning av 

grundavdraget när utrymme för skattesänkningar ges i statens finanser 

att 

att 

att 

Nya moderaterna i fokuserar på att höja grundavdraget till samma nivå som 

motsvarande länder, dvs till 50.000 kr per år som ett första steg 



245



Vi moderater arbetar för att låta den enskilde medborgaren behålla så stor del som möjligt av sin 

inkomst, samtidigt som vi vill ta ett ansvar för landets ekonomi och våra välfärdssystem. 

Motionären pekar i den här motionen på att ledande länder i Europa har skattesystem som har ett 

väsentligt högre grundbelopp innan man beskattar en medborgares inkomst. Av denna anledning, 

ihop med ett antal positiva effekter som kan uppnås genom ett högre grundbelopp, föreslår 

motionären att Moderaterna ska arbeta för en höjning av grundavdraget i Sverige. I ett första steg till 

en nivå om 50 000 kr. 

Förbundsstyrelsen ser positivt på de effekter som motionären lyfter fram. 

Bland annat det faktum att ett höjt grundavdrag ger proportionellt mer till den med låga inkomster än 

den med höga. 

Att därtill villkora förslaget till att det genomförs först när utrymme för denna skattesänkning ges är ett 

bra sätt att ta ansvar för statens långsiktiga finanser. 

Vidare den positiva effekten med en minskad byråkrati, i synnerhet för dem som hamnar med en 

inkomst under grundavdraget, som då inte behöver betala någon skatt alls. Och för dem med låga 

inkomster, som ju då får en större del av inkomsten som undantas från beskattning. Här finns en 

förenklad hantering och en minskad beskattning för studenter, pensionärer, folk med instegsjobb m 

fl. 

Som motionären nämner så ger detta en minskad byråkrati, ett ökat incitament för arbete, och en 

minskad risk för svartarbete. 

Att det sedan dessutom innebär att vårt skattesystem närmar oss länder som Tyskland, England och 

Spanien ser vi också som en fördel, och ett närmande mellan länder, begripligare skatteprinciper för 

medborgare som rör sig inom EU, och då upplever en förbättrad överensstämmelse i synen på skatt 

och grundavdrag. 


att 


246


Motion 75 

Angående: Förändring av befintlig reavinstbeskattning vid försäljning av bostäder 


Syfte – uppnå ökad rörlighet och därmed ökad tillgänglighet/nyttjandegrad, samt ökat utbud på 

marknaden, med en nedkylande effekt på bostadspriser, på bostadsmarknaden. 

Vi har idag i våra tre storstadsområden en skriande brist på bostäder, i synnerhet gäller detta i de 

mest eftertraktade områdena. Rimligtvis kommer inte denna stora brist kunna lösas enbart baserat på 

ett förslag, en lösning, utan troligtvis behövs en rad kombinerade åtgärder för att komma till rätta 

med problemet. Bostadsbristen hämmar vårt näringslivs och samhälles tillväxt, vilken i sin tur är 

grunden för en fortsatt välfärd. 

Nyligen infördes kraftiga amorteringskrav och regler, för nya lån på marknaden, med trolig start efter 

sommaren 2015. Parallellt försöker många intressenter snabba på byggandet. Man har dessutom 

lättat på reglerna för andrahandsuthyrning. Tyvärr kommer inget av detta inom överskådlig tid lösa 

problemet, om än måhända bidra till viss lösning. 

I ett flertal undersökningar så har istället vår nuvarande reavinstbeskattning, lyfts fram som den 

kanske största enskilda anledningen till varför inte folk flyttar. Folk bor kvar, många äldre till exempel, 

”har inte råd” att sälja sina villor, eftersom så mycket av försäljningsvärdet försvinner i skatt, varför 

dessa tvingas till belåning (de i många fall inte haft på sina gamla villor) för att få en mindre lägenhet, 

nästan oavsett var. Att folk inte flyttar hindrar hela marknadens utveckling och interna reglering. 

Dessutom driver den bristande rörligheten på marknaden, upp priserna på de få objekt som trots allt 

säljs. Om folk flyttar från lägenheter till hus, från hus tillbaka till andra lägenheter, så skapar denna 

ökade rörlighet möjliga vakanser, och ökad tillgänglighet på vår bostadsmarknad. Samtidigt skulle 

utbudet då öka, och det ökade utbudet skulle medföra en mer rimlig prisökningstakt, över tid. 

Jag föreslår därför att vi utreder, och arbetar för ett förslag, där samtliga bostäder som innehafts 

minst fem år, beskattas med maximalt 10 % av vinsten, till skillnad från dagens 30 %. Anledningen till 

den s.k. femårsgränsen, är för att säkerställa att det riktar sig mot boende, inte uppmuntra spekulativt 

kortsiktigt beteende på marknaden. 

Yrkande 

att 


och arbetar för en partimotion, där samtliga bostäder som innehafts minst fem år, 

beskattas med maximalt 10 % av vinsten, till skillnad från dagens 30 %. 

247



Motionären föreslår i den här motionen att Moderaterna ska ta initiativ till en sänkning av 

reavinstskatten vid försäljning av bostäder. Efter ett bostadsinnehav om 5 år ska reavinstskatten 

sänkas från dagens 30% till 10%. 

Det är naturligtvis i grunden positivt om man som Moderat kan föreslå en skattesänkning, och på så 

sätt låta den enskilde medborgaren behålla en större del av sin inkomst. 

Positivt är också den ökade rörligheten på bostadsmarknaden som denna reform skulle möjliggöra. 

En rörlighet som välkomnas för att marknaden skulle få fram fler villor och större bostadsrätter till 

barnfamiljer och andra större hushåll. Äldre par och personer med utflugna barn kan ju med denna 

reform utan stort skatteavbräck kunna flytta till mindre bostäder, och frigöra de större bostäderna till 

dem med större behov av ytor. 

Förbundsstyrelsen ser positivt på de effekter som motionären lyfter fram. 

Men vi måste också ställa detta förslag till skattelättnad mot samhällets totala behov av 

skatteintäkter. Och i den totala skatteekvationen bör vi också ställa detta förslag mot andra 

skattesänkningar. Kan samhället avstå från denna intäkt? Och finns andra skattesänkarförslag som 

bör ges högre prioritet? Kommer vi tex att få förståelse för denna skattesänkning hos de breda lagren 

av väljare? Eller kommer väljarna att anse att vi, trots goda effekter på bostadsmarknaden av 

skattesänkningen, kommer att gynna en liten och välbeställd grupp människor? Kommer det att 

anses att Moderaterna föreslår en skattesänkning där de med knappa omständigheter och låga 

intäkter o vinster aldrig kommer ifråga för denna skattesänkning? 

Här tvingas vi konstatera att denna motion, med sina positiva effekter på bostadsrörlighet mm trots 

allt dels kan vara svår att finansiera, och dels blir svår att få förståelse för. En sänkning av 

reavinstskatten kan ju endast nyttjas av dem som gjort en vinst på sin bostad. Per definition blir det 

alltså en sänkning av skatten endast för dem som redan vid försäljning av sin bostad gjort en vinst. 

Vi ser det svårt att prioritera den här typen av skatteförändringar i en tid då skatten på tex pensioner 

debatteras i valrörelse efter valrörelse, och då kraven på ökad bemanning i skolor, äldrevård och i 

sjukvården etc pekar på stora nuvarande och kommande behov. 


att 


248


Motion 76 

Angående: Bygg ett student Campus på Heden 


Den gamla exercis platsen Heden i centrala Göteborg har under många år varit en ” helig” plats som 

inte fått bebyggas. 

Under de senaste år har man sett hur Heden, trots det, mer och mer utvecklats till en parkeringsplats. 

Det finns numer hotell, parkering och busstation på Heden. Bollplanerna finns till viss del kvar men 

utnyttjas under stora delar av året nästan inte alls. 

I takt med att Göteborg mer utvecklas till en internationell student och forskningsstad så behövs 

bostäder och plats för dessa studenter. 

Jag förslår att man integrerar allt i ett. Heden kan bli busshållplats och garage under jord, ovan jord 

en stad men plats för bollplaner och idrottsplatser, hotell, utbildningslokaler och framför att bostäder 

för att fylla det skriande behov som finns för boende. 

Alltså hjälp till att utveckla staden och ge nya möjligheter till framtiden. 

Mot bakgrund av ovanstående föreslår jag att förbundsstämman måtte besluta; 

att 

uppmana Göteborgs kommunstyrelse snarast se över möjligheten att utveckla Heden 

ett internationellt CAMPUS. 

249



Motionären föreslår att Göteborgs kommunstyrelse snarast ser över möjligheten att utveckla Heden 

till ett internationellt Campus. 

Diskussionen om hur Heden ska utvecklas har pågått i flera år och olika förslag har avlöst varandra. 

Ingen är nog nöjd med hur Heden ser ut idag, dominerat av parkeringsplatser och temporära 

byggnader som Hotell Liseberg Heden och en kommunal förskola i baracker. 

Förbundsstyrelsen delar motionärens åsikt att man kan och bör utveckla Heden och 

förbundsstyrelsen ser då helst en lösning som samtidigt som den bevarar kvaliteterna med 

möjligheterna till rekreation och grönska på Heden, flyttar ner parkeringen i garage och därmed 

möjliggör byggnation och utveckling i området. 

Motionärens förslag att utveckla ett Campusområde på Heden går dock emot lärosätena i Göteborgs 

planer om att dels utveckla Campusområdena kring Johanneberg (både Chalmerstomten och kring 

Campus Näckrosen) och dels på Lindholmen. Förbundsstyrelsen delar inte heller åsikten att 

studentbostäder främst ska byggas på exklusiva centrala adresser. I arbetet med att få fram 

studentbostäder bör Göteborg prioritera att få fram fler billiga studentbostäder och då kanske på 

mindre centrala platser än Heden. 

Med anledning av ovanstående föreslår vi förbundsstämman 

att 


250


Motion 77 

Angående: Markanvisning i Angered 

Motionär: Börje Olsson 

Intresserade byggherrar finns. Förslaget behandlat på föreningsmöte, som tillstyrkte förslaget 

Angeredsföreningen vill föreslå 

att 

förbundet skall arbeta för markanvisning, så att vi kan få fler bostäder i Angered 

251



Vi delar motionärens förslag om att man genom markanvisning kommunalt ägd mark ska möjliggöra 

för fler bostäder att byggas i Angered. Det finns en stor bostadsbrist i Göteborg samtidigt som det 

inte byggs tillräckligt. Att skapa möjligheter för en mer blandad bebyggelse är också ett viktigt 

verktyg för att bryta segregation och utanförskap i våra ytterområden. 

Moderaterna har därför drivit flera förslag att öka byggande i bland annat Angered, senast i en motion 

till kommunfullmäktige som lämnades in under våren 2015 om att öka marktilldelningen av 

småhustomter. 


att 


252


Motion 78 

Angående: Bostadsmoduler 

Motionär: Anita Karlmark 

Vi har idag en stor brist på bostäder i Göteborg. Vi behöver bland annat ha fler Studentbostäder. I 

ytterområdena finns det gott om mark. Man skulle snabbt kunna placera ut bostadsmoduler som 

studentbostäder. I t.ex. Angered finns de4lar av Göteborgs Universitet, men inga studentbostäder. 

Vi kan inte fortsätta bygga särskilda områden för högutbildade. Då ökar segregationen. Om vi i stället 

bygger bostäder för studenter, blir det bättre förutsättningar för integration på naturlig väg. 

Därför yrkar vi 

Att förbundet driver frågan om bostadsmoduler i ytterområdena. 

Motionen godkänd av Angeredsmoderaterna på styrelsemöte 

253



Motionären lyfter fram bostadsbristen i Göteborg och bland annat bristen på studentbostäder. Man 

lyfter också möjligheten att bygga i ytterområdena där det finns gott om mark och att genom att 

placera ut bostadsmoduler skulle man snabbt kunna få fram fler studentbostäder. 

Modulbostäder används främst för temporära bostäder som endast står i 5 – 15 år och då på så 

kallade tillfälliga bygglov. Moderaterna har drivit frågan om att få fram fler tillfälliga bygglov för 

studentbostäder i Göteborg, bland annat i en motion till kommunfullmäktige, vilken dock inte bifölls 

av den rödgröna majoriteten när den behandlades 2013. Vi har också drivit frågan om att bygga mer i 

stadens ytterområden och att öka antalet studentlägenheter i dessa områden. 

Dock tror vi att modulbostäder främst ska användas på tomter där bostäderna högst ska stå i 5 - 15 

år, exempelvis på tomter som för tillfället inte används men där det långsiktigt finns ett annat 

användningsområde. För längre tidsperioder än så, vilket borde vara aktuellt i Angered, bör mer 

permanenta lösningar än modulbostäder eftersträvas. 

Vi delar alltså motionärens syn att modulbostäder bör användas för att snabbt få fram 

studentbostäder och att studentbostäder bör byggas i Angered, men inte nödvändigtvis att 

modulbostäder för studentbostäder temporärt ska uppföras i Angered. 


att 

besvara motionen. 

254


Motion 79 

Angående: Avdrag för bosparande för unga vuxna 

Motionär: David Josefsson 

Bostadsbristen är en viktig fråga för många unga människor, att ha ett eget boende är en del av att 

vara vuxen och att rå över sitt eget liv. Allt för många unga människor är idag utestängda på 

bostadsmarknaden på grund av svårigheter att få hyreskontrakt och höga priser på bostadsrätter. 

Sverige är ett rikt land, men svenskarna är i ett avseende ett fattigt folk; vår förmögenhetsbildning. Få 

människor har ett sparat kapital och ränteavdraget på bolån har uppmuntrat människor att ta stora 

lån på sina bostäder, snarare än att finansiera bostadsköpet med sparade pengar. När bolånetaket, 

som innebär att endast 85 procent av köpeskillingen för en bostad får finansieras med lån, infördes 

för att sänka belåningen på bostadsmarknaden fick många unga människor väldigt svårt att få ihop 

till en egen insats. Sex av tio unga mellan 18 och 25 år som tillfrågats i Svensk Fastighetsförmedlings 

Bobarometer när bolånetaket infördes svarade att de inte hade råd med de 15 procent av 

köpeskillingen som krävs i egen insats. 

Att svenskar, särskilt unga vuxna, har så lite besparingar är ett begynnande samhällsproblem. 

Förutom att man blir utestängd från bostadsmarknaden skapar det otrygghet, hämmar företagande 

och gör människor ekonomiskt sårbara. Sparande behöver uppmuntras och stimuleras i Sverige. 

Ett sätt att stimulera sparande är att införa ett särskilt avdrag för bosparande för ungdomar, liknande 

det avdrag som idag finns för pensionssparande. En sådan modell finns bland annat i Norge och 

kallas där för Boligsparing for ungdom (BSU). I Norge innebär det att unga vuxna upp till 33 år som 

bosparar får avdrag på skatten motsvarande 20 % av det sparade beloppet upp till 25 000 kronor 

under förutsättning att pengarna sedan används för köp bostad. 

Idén är inte ny i Sverige, den har förts fram av såväl Villaägarnas riksförbund som av Annie Lööf och 

Stefan Attefall. Att komplettera arbetslinjen med en sparandelinje är en nödvändig förnyelse av 

moderat politik för att möta utmaningarna med bostadsbristen och svenskars låga sparande. 

Med anledning av ovanstående föreslår jag 

att 

Moderaterna i Göteborg uttalar sig positiva till att avdrag för bosparande utreds 

att 

motionen vidaresänds till moderaternas partistämma 

255



Bostadsbristen är en av vår tids största utmaningar, det är väsentligt för hela Sverige att komma 

tillrätta med problematiken. Bostadsbristen hämmar utvecklingen för främst storstäderna och extra 

problematiskt är det för unga vuxna att etablera sig och börja sitt vuxenliv. 

Motionären tar upp exemplet med Norge där man har infört ett bosparande för unga, 20-33 år, som 

har funnits i drygt 20 år och som möjliggör skatteavdrag för bosparande upp till ett tak på 150 000. 

Pengarna måste användas till ett bostadsköp i annat fall beskattas de retroaktivt. 

Att fortsätta utvecklingen med att förnya moderat politik är nödvändigt och att då införa sparandelinje 

för unga vuxna ser vi som mycket positivt. 

Förbundsstyrelsen förslår stämman besluta 

att 


256


Motion 80 

Angående: Dubbelt boende vid flytt till äldreboende 


Avgifter för äldreomsorg 2015 är en informationsbroschyr och speciellt när det gäller dubbelt boende 

vid flytt till äldreboende bör reglerna ändras för att kommunen skall få en ökad trovärdighet. 


att 

Moderaterna arbetar för att broschyren blir ändrad vad det gäller synen på vad som är 

förmögenhet. 

att 

Moderaterna arbetar för att få gehör för att tre basbelopp inte är någon förmögenhet i 

förhållande till villa eller bostadsrätt. 

257



Rent principiellt så instämmer vi med motionären att man inte ska behöva hamna i ett sämre läge för 

att man har sparat sina pengar jämfört med om man hade använt dem. Göteborgsmoderaterna har 

tidigare agerat mot den s.k. förmögenhetsprövningen avseende avgiftsnivån och kommer att titta 

vidare på den frågan. 

Förbundsstyrelsen föreslår stämman besluta 

att 


258


Motion 81 

Angående: Rot-avdrag för hyreslägenheter 

Motionär: Inga-Lill Carlén Anderssson 

Det är av stor vikt att minska den ekonomiska orättvisan mellan att hyra och äga sitt boende. Rotavdrag 

bör finnas även för hyresgäster. 


att 

Moderaterna arbetar för ROT-avdrag även för hyresgäster 

259



Motionären vill att moderaterna ska verka för införandet av ROT-avdrag för hyresgäster. 

Det viktigaste syftet med skattereduktionen är att minska svartarbetet och att öka hushållens 

förmåga att köpa tjänster. Genom ROT-avdraget får hushållen en möjlighet att köpa tjänster som de 

tidigare har utfört själva eller köpt på den svarta marknaden. Eftersom skattereduktionen har den här 

inriktningen är det naturligt att den bara gäller för arbete som hushållen betalar för eller utför själva. 

Det faktiska underhållsansvaret för bostaden har fastighetsägaren och en hyresfastighetsägare kan 

redan i dag dra av reparationskostnader för sitt underhåll. Om ROT-avdraget även skulle omfatta 

hyresrätter skulle det kunna medföra att underhållsansvaret endast övervältras på hyresgästen, 

eventuellt i utbyte mot sänkt hyra. 

Om de sammanlagda utgifterna för underhåll inte ökar uteblir stimulanseffekten helt medan 

skatteintäkterna minskar. De här övervägandena har lett till den avgränsning som har gjorts. 


att 


Förbundsstyrelseledamöterna Pontus Båth och Rebecca Amiri reserverade sig till förmån för bifall till 

motionen. 

Förbundsstyrelseledamoten David Josefsson anförde följande skäl för reservation till förmån för bifall 

till motionen: 

”Det är korrekt att fastighetsägaren har underhållsansvaret och kan där dra av sina 

reparationskostnader. Alla renoveringar som görs i hyreslägenheten är dock inte det som hyresvärden 

är skyldig att genomföra som nödvändigt underhåll. En del genomförs också av hyresgästen av det 

enkla skälet att man vill fräscha upp sin bostad, exempelvis att man målar eller tapetserar om sina 

väggar. 

Dagens ROT-system innebär att om man äger en bostadsrättslägenhet så har man rätt att göra ROTavdrag 

för att exempelvis måla om väggarna men om man hyr en hyresrättslägenhet så får man stå för 

hela kostnaden själv. Det menar vi är orättvist. 

Det är därför också en uppenbar risk att hyresgäster inte gör det förbättringar av sina lägenheter som 

de skulle göra om de hade möjlighet att göra ROT-avdrag, alternativt använder tjänster på den svarta 

marknaden för att göra det. Det finns alltså en stimulanseffekt i att genomföra ROT-avdrag för 

hyresgäster så som motionen föreslår. 

Med anledning av ovanstående reserverar jag mig till förmån för bifall på motionen.”. 

260


Motion 82 

Angående: Bostadstillägg för villaägare 


Villaägare och bostadsrättsinnehavare kan som det är idag får bostadstillägg utan att man tittar på 

det "låsta" kapitalet i villan, lägenheten. För innehavare av hyreslägenhet har man satt en gräns för 

vad man kan ha i kapital utan att bostadstilläget påverkas. Det rimliga borde vara att 

bostadsrättsinnehavare och villaägare som finasierar sitt "ägande" med hjälp av bidrag måste reglera 

detta vid försäljningen. Hyreslägenhet är ett idag ofta dyrt boende och då är det svårt att förstå varför 

man subventionerar eget boende på flera sätt. 


att 

Moderaterna verkar för att ta bort orättvisorna mellan att bo i hyreslägenhet och att bo 

i villa eller bostadsrätt. 

261



Motionären vill att moderaterna ska verka för att ta bort orättvisorna mellan att bo i hyreslägenhet och 

att bo i villa/bostadsrätt. 

Motionären lyfter fram att de ”låsta” kapitalet i villan/bostadsrätten borde räknas in i förmögenheten 

när bostadstillägg beräknas samt att beviljat bostadstillägget borde regleras mot eventuella framtida 

vinster vid försäljning av bostaden. 

Förbundsstyrelsen delar motionärens uppfattning att moderaterna ska verka för att orätt-visor mellan 

att bo i hyresrätt och villa/hyresrätt ska tas bort, men anser inte att systemet med bostadstillägg ska 

ändras. 

Bostadstillägg kan sökas av pensionärer samt personer som har aktivitetsersättning eller 

sjukersättning. Systemet med bostadstillägg syftar till att stödja människor ekonomiskt så att de inte 

drabbas för hårt när inkomsterna sjunker i samband med pensionering eller sjukdom. De kostnader 

som får räknas in i bostadskostnaden är fastighetsavgift, 70 pro-cent av räntekostnaderna som tagits 

med huset som säkerhet samt drifts- och uppvärmningskostnader. 

Bostadstillägg beräknas utifrån dina kostnader och de faktiska inkomsterna som du har under året 

och beviljas preliminärt för ett år i taget och betalas ut varje månad. Bidraget är inkomstprövat och 

stäms av året efter mot faktisk inkomst. Förutom pensioner och arbetsinkomster beaktas också 

inkomst av näringsverksamhet och kapital. Även 15 pro-cent av förmögenhet över 100 000 kronor för 

ogift och 200 000 kronor för gifta räknas in som kapital. 

Förbundsstyrelsen anser att storleken på bostadstillägget inte ska påverkas av om man äger 

bostaden eller inte, utan att det är den faktiska betalningsförmågan som ska avgöra det. Svårigheten 

med det ”låsta” kapitalet i bostaden, är att frigöra det utan att behöva sälja bostaden. Om det ”låsta” 

kapitalet skulle räknas in skulle fler behöva sälja sin bostad oavsett hur marknadssituationen ser ut 

eller vilka möjligheter det finns att hitta billigare boende. 

Vidare anser motionären att beviljade bostadstillägg ska räknas av mot eventuella framtida vinster när 

bostaden säljs. Förbundsstyrelsen anser att det inte är rimligt att enbart eventuella vinster ska utgöra 

grunden för återbetalning. Om ett sådant system skulle införas borde också andra typer av framtida 

inkomster utgöra grund för återbetalning och det borde även gälla de som bor i hyresrätt. Införandet 

av ett återbetalningssystem skulle förmodligen leda till att färre vill återgå till arbete samt att 

rörligheten på bostadsmarknaden skulle minska. 


att 


262


Motion 83 

Angående: Försvaret 


Att kunna säga ifrån med möjlighet att med fysiska medel kunna sätta tyngd bakom en verbal 

markering är en förutsättning för att kunna få vara ifred och behandlas med respekt. Världen är 

ganska tuff. 

Eleven som blir mobbad i skolan av oftast äldre eller större elever vet att om den försöker säga ifrån 

och kanske markera fysiskt, har de större ändå mer makt. Den anställde som blir utsatt för 

vuxenmobbing, ryktesspridning och förtal av kollegor och chefer vet att cheferna har mer makt och 

backar upp varandra, lögnen blir sann. Det land som inte har ett eget försvar måste förlita sig på 

någon annans välvilja, tiga när folkbrott begås och göra som man blir tillsagd. 

Alla länder har ett försvar, antingen ett eget eller någon annans. 

Att ha ett försvar med en tydlig profil ger en trovärdighet inför den egna befolkningen, nationellt, det 

ger även en tydlig signal till omvärlden om att Sverige är förberett på de flesta scenarios som kan 

komma inträffa och att Sverige är en bra granne att räkna med vid svårare tider. 

En utgångspunkt bör vara att ha en beredskap för det som inte kan inträffa, hålla garden högt. 

Att först värna det nationella territoriet gentemot yttre militära hot därefter vara till stöd åt samhället 

vid olika nödsituationer och till sist göra vår del i internationella åtaganden. 

Att hålla ”garden högt” innebär att man i lugna tider ser till att ha en bra grundläggande nivå vad det 

gäller materiel, manskap och övningar allt för att kunna vara förberedd på det som inte skall kunna 

inträffa. 

Artikeln i hemvärnsnytt 5/99 belyser hur insatta höga militärer, politiker resonerade innan andra 

världskriget och vad det fick till följd. ALLA kan ha fel! NU ÄR VI DÄR IGEN! 

Ett tydligt trovärdigt försvar som resolut tar ansvar för sina medborgare men som även tar ett 

internationellt ansvar är det bästa sättet att möta framtida problem. 


att 


att 

uppmana den moderata riksdagsgruppen att verka för ett starkt och tydligt försvar 

som inger förtroende och respekt hos Sveriges medborgare och dess grannar. 

263



Förbundsstyrelsen delar motionärens uppfattning om vikten av ett starkt svenskt försvar och att detta 

har en kraftig förankring hos medborgarna. Ett starkt försvar är en garanti för fred, demokrati och 

välstånd. 

De senaste 25 åren har det svenska försvaret anpassats till en kraftigt förändrad hotbild. 

Anpassningen har inneburit att vi gått från ett invasionsförsvar till ett insatsförsvar. 

Det senaste årets händelser, i främst Ukraina, har aktualiserat vikten av en förnyad analys avseende 

försvarets framtida uppgifter och därmed inriktning. 

I en sådan analys skall vi moderater ha en framträdande roll. 


att 


264


Motion 84 

Angående: 

Motionär: 

Rätt ersättning inom frivilliga försvarsorganisationer 

Tynneredsmoderaternas styrelse 

Bakgrund 

I Sverige finns 18 frivilliga försvarsorganisationer som bidrar till landets civila och militära försvar. 

Organisationerna rekryterar och utbildar frivilliga för en mängd olika uppgifter. De frivilliga 

försvarsorganisationerna spelar en viktig roll för Sveriges kris- och krigsberedskap. Varje organisation 

har specialistkompetens inom olika områden. 

Idag är det speciellt viktigt att främja de frivilliga organisationerna med tanke på hårdnande attitud 

från Ryssland och strävan att återskapa starakare försvar. 

Idag gäller 

För utbildningar kortare än tre dagar ersätts deltagare med dagersättning, som är 72 kr per dag och 

är skattefritt. För utbildningar längre än två dagar (minst 6 h per dag) och som leder till en befattning i 

Hemvärnet eller instruktörskompetens utbetalas dagpenning, motsvarande 90 % av SGI. Beloppet 

för 2013 är maximalt 823 kr/dag och som minst 130 kr/dag. Aktuellt besked om SGI beställs från 

Försäkringskassan. Är man deltagare på kursen, så borde man istället erhålla ersättning för förlorad 

arbetsinkomst . Man är ju inte sjuk! Alltså kan det inte värderas utifrån Försäkringskassans regler. 

Dessutom har man höga inkomster räknar Försäkringskassan dock inte med hela inkomsten. 

Med anledning av Försvarsmaktens utbetalningar av ersättning vid kurs, anser jag att man ska erhålla 

ersättning för förlorad arbetsinkomst (inget koppling till sjukpenning), som man får det i olika nämnder 

eller t.ex. kommunala bolagstyrelser. Personal som ställer upp inte bara skall vara frivilligt utan även 

erhålla ersättning som står inom rimlig propositon till lönen. För att duktig personal skall bibehållas, 

och nya skall kunna rekryteras inom alla frivilligorganisationer inom Försvarsmakten. 

Med anledning av ovanstående yrkar vi 

att 

att 

Förbundsstämman antar motionen i sin helhet och antar den som sin egen. 

Förbundsstämman sänder motionen som sin egen vidare till partigruppen i den/de 


265



De frivilliga försvarsorganisationerna har en viktig funktion att fylla militärt och bidrar starkt till 

försvarets viktiga folkliga förankring. 

För de aktiva innebär de frivilliga försvarsorganisationerna personlig utveckling, friluftsliv och 

kamratskap. 

Den omsorg om dessa organisationer, som motionärerna visar, är därför en viktig uppgift för oss 

moderater. 


att 


266


Motion 85 

Angående: Lokal insatsledning i Göteborg 

Motionär: Anders Hyllander, Mattias Tykesson, Johan Fält, Erik Pousar 

Arbetsgruppen för Krishantering och försvar 

Göteborgsregionens krishanteringssystem är mycket omfattande. Varje skola, daghem, företag, 

myndighet o.s.v. har en förberedd krisledningsorganisation. Sammantaget torde det handla om 1000- 

tals stora och små ”krishanteringsstaber” vilka måste fungera internt men också samordnas 

sinsemellan för att fungera som tänkt. Efter murens fall har landets krishanteringssystem genomgått 

stora förändringar. Tidigare utgjorde det existentiella kriget dimensioneringsgrund. Efter 

millennieskiftet är tyngdpunkten förlagd till fredstida krishantering och systemet är uppbyggt utifrån 

tre grundprinciper: 

• Ansvarsprincipen 

• Närhetsprincipen 

• Likhetsprincipen 

Försvarsmaktens medverkan i krishanteringsystemet har genomgått mycket omfattande förändringar. 

Huvudorsaken till detta är att internationella insatser givits högre prioritet än försvaret av det egna 

landet. Som en konsekvens av detta, totalavecklades det existentiella försvarets ledningsorganisation 

genom Försvarsbeslut 2000. Som ersättning infördes en ny militärdistriktsorganisation omfattande 

fyra distrikt och ett 30-tal mindre insatsledningsstaber. De senare var tillika ansvariga för att 

vidmakthålla och utveckla hemvärnet. Till Göteborg lokaliserades Södra militärdistriktsstaben som 

inkluderade 13 st. militärdistriktsgrupper varav en var Göteborgsgruppen. Med hänvisning till den 

bedömt mycket ringa risken för konflikter i Europa innefattande hot eller användning av militära 

maktmedel avvecklades militärdistriktsorganisationen redan 2005. Huvuddelen av 

militärdistriktsgrupperna bibehölls men omvandlades till rena utbildningsgrupper utan ansvar för lokal 

insatsledning. Resultatet blev att Försvarsmakten i allt väsentligt klippte alla band till det nationella 

krishanteringssystemet. Den upplevda bristen i detta beslut resulterade på många håll i något som 

kan liknas vid ”civilmilitär olydnad” såtillvida att lokala krishanteringssystem fortsatte att hålla liv i väl 

uppborrade samverkanskanaler. Göteborgsregionen var är ett exempel på detta. 

Efter Georgienkriget 2008 uppsattes fyra militärregionstaber. Dessa har till skillnad från de tidigare 

distriktsstaberna inget helhetsansvar utan är begränsade till markterritoriell verksamhet, d.v.s. 

arméverksamhet. Insatser till sjöss och i luften leds direkt från Stockholm. Som en följd av 

fokuseringen på arméverksamhet lokaliserades ersättaren till den tidigare göteborgsstaben till 

Skövde. Det sammantagna resultatet för göteborgsregionen är nedslående och bryter mot samtliga 

tre grundprinciper för hur vårt krishanteringssystem skall vara uppbyggt. 

Omvärldslägesförändringarna sedan 2008 talar entydigt för att ytterligare åtgärder behöver vidtas för 

att integrera Försvarsmakten i samhällets krishanteringssystem. Ett led i detta är att klarlägger de 

områden som är av störst vikt för landets funktionalitet eller vilka geografiskt är mest utsatta och att 

tillse att någon form av lokal insatsledning tillskapas i dessa områden. Notabelt är att Militärregion 

Väst omfattar både Örebro län, Hallands län, Värmlands län och Västra Götalands län. Att förvänta sig 

att en till Skövde lokaliserad stab skall kunna bli en fullvärdig del i Göteborgsregionens mycket 

omfattande lokala krishanteringssystem är orimligt. Anmärkningsvärt i sammanhanget är att den 

lokala garnisonsstaben har en delegation att leda lokala insatser i de lägre krisnivåerna. Lika 

anmärkningsvärt är att garnisonsstabens personal inte är krigsplacerad vilket innebär att de inte har 

några utpekade uppgifter vid höjd beredskap och krig. Antalet som inte är krigsplacerade inom 

Göteborgs garnison är inte bara fler än vad som finns i regionstaben. De har också en sammantaget 

högre utbildningsnivå. Sammantaget konstateras att förutsättningarna att tillskapa en lokal 

insatsledningsstab i Göteborgsregionen är mycket goda och kan göras utan några extrakostander. 

267


Med anledning av ovanstående föreslår vi förbundsstämman 2015 besluta 

att 

Göteborgsmoderaterna uttalar att samordning mellan olika funktioner i civilsamhället 

och Försvarsmakten är av största vikt, såväl i fredstid som i krigstid 

att 

att 

Göteborgsmoderaterna verkar för en lokal insatsledning i Göteborg 

motionen sänds vidare till Moderata Samlingspartiets riksdagsgrupp i försvarsutskottet 

268



Västsverige, i synnerhet göteborgsregionen, är en av landets viktigaste ekonomier. Regionen är 

komplex med närmare en miljon invånare och ett avancerat näringsliv. Om regionens förmåga att 

fungera skulle skadas i en kris så skulle det drabba hela landet hårt. 

En effektiv krishantering kräver samordning. Samordning kräver lokalkännedom. Lokalkännedom 

kräver närvaro. 

Förbundsstyrelsen delar därför motionärernas uppfattning. 


att 


269


Motion 86 

Angående: Skjutfälten i Göteborgs skärgård och på Göteborgs garnison 


Arbetsgruppen för krishantering och försvar 

Antal skjutdagar Idag Framtida behov 

Skärgårdsskjutfältet 115 Försvarsmaktens ansökan 

Skärgårdsskjutfältet 75 medeltal treårsperiod Länsstyrelsen ”kompromissförslag” 

Skärgårdsskjutfältet 25 medelvärde treårsperiod Göteborgs stad (Max 50 enstaka år) 

Antal skjutdagar Idag Framtida behov 

Skärgårdsskjutfältet 1 100 000 Försvarsmaktens ansökan 

Skärgårdsskjutfältet Genomsnitt 800 000 Länsstyrelsen ”kompromissförslag” 

Skärgårdsskjutfältet Genomsnitt 100 000 Göteborgs stad (Max 300 000 enstaka 

år) 

Skärgårdsskjutfältet 

Miljöprövningsdelegationens offentliggjorde sitt beslut 2010-12-21. Ärendet behandlades av 

kommunstyrelsen 2011-01-19 varvid beslut togs att överklaga och att inlämna ett allmänt hållet 

förslag innebärande 50-75 skjutdagar och upp till 300 000 skott. På initiativ av stadens rödgröna 

majoritet antogs 2011-06-15 ett kompletterande yttrande med kraftigt minskade volymer. 

Hur mycket har Försvarsmakten nyttjat Skärgårdsskjutfältet tidigare? 

Under miljöprövningsprocessen för Skärgårdsskjutfältet har 25 dagar och 100 000 skott upphöjts till 

en sanning. Siffrorna är baserade på de miljörapporter som Försvarsmakten redovisat för perioden 

2006-2009. Det som inte framkommit är att rapporterna är begränsade till en period då 

försvarsmaktens verksamhet i Göteborgsregionen var på en historiskt låg nivå. De aktuella 

miljörapporterna innehåller vidare inga uppgifter om skjutning med lös ammunition. Detta är viktigt att 

notera eftersom miljöprövningsprocessen innefattar skjutning även med lös ammunition. Inräknat 

övningar med lös ammunition som inte sammanföll med skarpskjutning torde 40 dagar och 200 000 

vara mer relevant utnyttjande för den aktuella perioden. 

Alternativ lokalisering av skärgårdsskjutfältet. 

I debatten har det framförts synpunkter på att Försvarsmakten inte redovisat någon alternativ 

lokalisering. Fakta i målet är att Försvarsmakten redovisat att det inte finns någon möjlig alternativ 

lokalisering. Detta argument har köpts av såväl Länsstyrelsen, Miljöprövningsdelegationen som 

Miljödomstolen. För den som sätter sig in i frågan, är det inte svårt att komma fram till samma 

slutsats. Inlämnad miljöansökan innehåller en beskrivning av behoven. Förenklat efterfrågas en 

skärgårdsmiljö i närheten av Göteborg med 3 km utsträckning och 3-5 skjutplatser vilka skall 

återfinnas minst 1500 från bebyggelse. 

Variationer över tiden 

Försvarsmakten är skyldig att ta hänsyn till behoven av övnings- och skjutfält även vid ett försämrat 

omvärldsläge. Skjutfälten skall också skapa förutsättningar för större nationella övningar. Dessa är 

sällsynta och genomförs normalt alternerat mellan ett 10-tal bedömt viktiga operationsområden. 

Sammantaget innebär detta att ansökan om att kunna skjuta inte skall förväxlas med det bedömt 

genomsnittliga behovet att använda denna möjlighet. 

Göteborgs garnisons bedömda nyttjande av Skärgårdsskjutfältet på sikt 

270


Den pågående omstruktureringen av Försvarsmakten genomförs utifrån det försvars-inriktningsbeslut 

som Riksdagen tog 2009. Enligt föreliggande planer skall den nya organisationen i allt väsentligt vara 

personellt intagen 2019. När omstruktureringen är genomförd lokalt i Göteborg bedöms garnison 

nyttja Skärgårdsskjutfältet enligt följande: 

50-70 dagar uppdelat på: 

3-9 högintensiva skjutdagar 

10-15 medelintensiva skjutdagar 

25-60 dagar med skjutbaneliknande verksamhet 

Genomsnittligt 200 000 - 400 000 skott 

Skjutfält och skjutbanor i Göteborgsregionen 

Tillgången till skjutfält och övningsfält i närområdet är helt avgörande om Försvarsmaktens planerade 

närvaro i Göteborgsregionen skall vara möjlig. 

Ur ett internationellt samhällsbyggnadsperspektiv befinner sig Göteborgsregionen i en 

omvandlingsprocess från stor småstadsregion till liten storstadsregion. Stockholmsregionen befann 

sig i motsvarande situation på 50-talet. Nu som då uppstår intressekonflikter som ett resultat av 

transformeringen. Ett exempel på detta är skjutbanor, övningsfält och skjutfält. I Stockholm blev detta 

föremål för ett helhetstänkande som resulterade kvarvarande och nya övnings- och skjutfält 

kompletterades med byggandet av två skjuthallar. 

I Göteborg har ingen sådan helhetsöversyn gjorts. I stället pågår ett antal processer vilka delvis lever 

sina liv utan samordning. Tre framstår som extra viktiga: 

1. Skärgårdsskjutfältets framtid. Denna process innefattar såväl äganderätt som 

miljötillstånd. I skrivande stund ligger tre delärenden på regeringens bord för 

beslut 

2. Garnisonens arbete med att internt inom Försvarsmakten initiera byggandet av en 

skjuthall på Käringberget. Detta primärt som ett resultat av att de två skjutbanorna 

på Käringberget sedan 2013 har skjutförbud på grund av att bullret från dem 

överskrider nu gällande tillstånd. 

3. Ett antal lokala skytteföreningar samverkar med Göteborgs stad i syfte att hitta en 

lösning som gör att för staden attraktiv mark kan frigöras för byggnation. 

Även om det borde gjorts tidigare finns det likväl betydande synergieffekter att vinna om Göteborgs 

stad eller GR-regionen utifrån nu gällande förutsättningar initierar en samlad översyn av regionens 

skjutmöjligheter. 

Byggandet av en skjuthall på Käringbergets garnisonsområde som direkt eller senare kan tillgodose 

även andra myndigheters behov bedöms vara viktig. En skjuthall gör det också möjligt att dagtid 

bedriva mörkerskjutning. Detta innebär en minskad belastning på främst skärgårdsskjutfältet som är 

det närskjutfält som enligt föreliggande eller förväntade miljötillstånd primärt erbjuder denna 

möjlighet. 

Vi har idag ett förändrat omvärldsläge, jämfört med när processen angående skärgårdskjutfältet 

påbörjades, vilket kan komma att innebära att Försvarsmakten får ett ökat behov av att öva och även 

skjuta skarpt i den miljö där man skall verka. Vi får inte glömma att Göteborg med Norra Europas 

största hamn samt Brofjorden med oljeraffinaderiet, är ett av de viktigaste objekten att kunna 

försvara. För att man skall lyckas med detta så krävs det att man kan öva i dessa områden och då 

även kunna skjuta skarpt. Att säga nej till Försvarsmaktens behov, är att undergräva dess förmåga att 

kunna lösa för landet viktiga uppgifter. 


271


att 

att 

att 

att 

att 

att 

Göteborgsmoderaterna uttalar att den militära övningsverksamheten i skärgården och 

på Göteborgs garnison är viktig för Försvarsmakten och för hemvärnsbataljonerna i 

Göteborg 

Göteborgsmoderaterna verkar för Länsstyrelsen förslag avseende skjutdagar och antal 

skott 

Göteborgsmoderaterna verkar för ett initiativ till samordning mellan skytteföreningar 

och Försvarsmakten för nyttjande av skjutfälten 

Göteborgsmoderaterna verkar för att det byggs en skjuthall på Göteborgs garnison 

motionen skickas vidare till Göteborgsmoderaternas kommunfullmäktigegrupp 

motionen sänds vidare till Moderata Samlingspartiets riksdagsgrupp i försvarsutskottet 

272



Göteborg skall försvaras om det skulle krävas. Ett försvar bygger på användningen av vapen. 

Användningen av vapen kräver övning. 

Försvaret och den nuvarande majoriteten i Göteborg har olika uppfattning om omfattningen av en 

sådan övning. 

Länsstyrelsen har gjort ett jämkningsförslag som tar hänsyn till såväl berörda göteborgares som till 

försvarets behov. 

Förbundsstyrelsen anser att Länsstyrelsens förslag är väl avvägt och att motionärernas förslag i övrigt 

skulle bidra till försvaret av Göteborg. 


att 


273


Motion 87 

Angående: Namnbyte på Göteborgs garnison 


Arbetsgruppen för krishantering och försvar 

En allmänt spridd uppfattning är att försvaret inte längre är närvarande i Göteborgsregionen. Det 

finns flera förklaringar till detta. En är att garnisonen på Käringberget under perioden 2004-2008 var 

kraftigt reducerad. Internt inom Försvarsmakten klassades garnisonen under perioden som en så 

kallad “avvecklingsort”. Under perioden minskades de ca. 500 st. fast anställda till 300 st. med 

prognos 150 st. Läget 2015 är att garnisonen har 700 st. anställda med prognos på 750 st. 

Sammantaget är garnisonen en av landets största garnisoner med närmare 4000 fast- och 

deltidstjänstgörandet. Detta skall ställas i relation till att landets totala krigsorganisation, enligt 

gällande beslut skall omfatta 50 000 soldater. 

Politiskt är väljarnas okunskap om försvarsnärvaron olycklig. Detta eftersom det stärker en allmänt 

spridd uppfattning att det politiska intresset för landets militära försvar i allmänhet, och för 

Göteborgsregionen i synnerhet, är lågt eller obefintligt. Det kan sannolikt inte uteslutas att en fortsatt 

försämring av omvärldsläget gör att denna uppfattning kan bli en politisk belastning. För 

allianspartierna är detta extra olyckligt eftersom garnisonens kraftiga, men för merparten okända, 

tillväxt skedde under perioden 2006-2014. 

Garnisonen har gjort flera försök att informera medborgarna om tillväxten. Utifrån dragna erfarenheter 

har garnisonens tre senaste chefer, över tiden och var för sig, framfört önskemål om namnbyte till 

myndighetsledningen. Namnändring av Försvarsmaktens organisationsenheter kräver ett 

riksdagsbeslut. Sannolikt är detta anledning till att försvarsmaktsledningen i en tid av mycket 

omfattande förändringar valt att inte driva frågan vidare. 

Försvarsmaktens interna organisation är även för den intresserade, långt ifrån enkel att förstå. Som 

ett resultat av detta är det sammanfattande namnet extra viktigt. I dag presenteras verksamheten på 

Käringberget under namnet Försvarsmedicincentrum (FömedC). Av garnisonens 4000 medarbetare är 

det ca 100 som direkt kan knytas till deras verksamhet. Undertecknade är tveksamma till om ett mer 

olämpligt namnval är möjligt. 

Undertecknade biträder uppfattningen att ett namnbyte utgör ett bra avstamp för att orientera 

regioninvånarna om försvarets närvaro. Lika viktigt är att ett engagemang i frågan är en uppskattande 

signal till alla medborgare vilka vid sidan om ordinarie arbetet bidrar med mycket tid och 

engagemang. 

Det bedöms inte vara den lokala politikens uppgift att formulera ett nytt namn. Det som internt 

framförts inom Göteborgs garnison är att begreppet regemente bör återfinnas i namnet. Utifrån detta 

synes två huvudalternativ föreligga; Älvsborgs regemente alternativt Göteborgs regemente. Liksom 

fallet är i såväl Stockholm (Livgardet) och Malmö (Södra skånska regementet) kan 

Försvarsmedicincentrum (FömedC) vara en profilerad underavdelning under XXXXX regemente. 


att 

Göteborgsmoderaterna uttalar att Försvarsmedicincentrum byter namn till Älvsborgs 

regemente med Försvarsmedicincentrum 

att 

Göteborgsmoderaterna verkar för att Försvarsmedicincentrum byter namn till 

Älvsborgs regemente med Försvarsmedicincentrum 

att motionen skickas vidare till Moderata Samlingspartiets partistämma 2015 

att 

motionen skickas vidare till Moderata Samlingspartiets riksdagsgrupp i 

försvarsutskottet 

274



Ord är viktiga. De leder tanken. Och, tankar skall förstås ledas rätt. 

Göteborg har sedan det kalla kriget slutade förlorat Lv6, KA4 och Nya varvet. Flera generationer 

göteborgare har gjort sin värnplikt på något av dessa. De hade därför en naturlig folklig förankring. 

Kvarvarande Göteborgs garnison för en anonym och därför underskattad tillvaro. Det skadar dess 

folkliga förankring, vilket är olyckligt. 


att 


Motion 88 

Angående: Varför måste vi se över vår utrikes politik? 


Nu har dammet lagt sig efter valförlust, DÖ . 

I valanalysen om varför vi Moderater förlorade makten till opposition är att många av våra väljare gick 

över till SD .Nu försöker vi hitta den ena främlingsfientliga hållningen efter den andra för att få tillbaka 

våra väljare. 

Det är kanske bättre att fråga sig varför har vi fått så många flyktningar? 

Hur kommer det sig att över 50 miljoner människor är flyktningar runtom i världen. 

Det är sant att Sverige omöjligt kan rädda alla. Vi säger också att vi inte kan råda på yttre påverkan 

på omvärlden. Inte Sant! 

Vi kunde ha varit ett parti som motsatte oss Irakkriget som är början på denna massiva flykt för 

människor. Vi kunde motsatt oss Nato när de ville bomba Lybien, Vi kunde redan i början av 

Syrienkonflikten arbetat mot att människor från andra länder tog till vapnen i ett annat land. Vi kunde 

använt vår Neutrala röst och manat till fred utan att peka finger. 

Nu står vi inför en annan konflikt där vi har en möjligt att göra allt .Den här gången handlar det om 

många fler miljoner än ovanstående konflikter. 

Det kan inte vara våra roll i världen att tvinga på vår världsbild på andra ,påverka andra kan vi bara 

göra genom att föregå med ett gott exempel. 

För när vi misslyckas så gör vi det till ett högt pris. 

Priset för att vi inte lyckades hitta rätt balans tillsammans med andra i alla dessa konflikter innebar för 

Sverige att SD nu har 19 procent och Vi moderater fick betala priset med en valförlust vi inte 

förtjänade 

Jag vill : 

att 

att 

att 

att 

moderaterna analyserar sin insats i Libyien, sin hållning i Syrien 

inom Partiet säkrar kännedom om världen som inte innebär en persons kunskap utan 

baseras på en aktiv och bred diskussion inom partiet. 

stärka omvärld bevakningen så väl lokalt ,nationellt och internationellt. 

skicka denna motion till Partistyrelsen. 

275


276



Förbundsstyrelsen tackar motionären för en intressant och viktig motion. 

Vi delar motionärens analys av flyktingsituationen i världen, men moderaterna som parti har ingen 

insats i Libyen. Partiets och Sveriges engagemang i Syrien är fortsatt stort och under 

alliansregeringen och även i år har biståndet ökat. Biståndet till Syrien uppgick för 2014 till 506 

miljoner kronor och bistår av bland annat dricksvatten och livsmedel. Det är i nuläget inte aktuellt för 

några militära insatser i vare sig Syrien eller Libyen. Krisen i Libyen är mycket oroande, vi följer och 

stödjer de dialogsamtal som FN initierat som strävar till att försöka få parterna i Libyen att enas om 

en nationell samlingsregering och eldupphör. Eventuella förfrågningar om humanitärt stöd finns på 

diskussionsagendan i Sverige men också i EU. 

Vad det gäller att stärka kännedomen om världen, känner vi att vi inte riktigt förstår hur motionären 

menar. Det är fritt fram för motionären att i en annan motion ge förslag på konkreta forum eller dylikt 

för att bidra till en bredare utrikespolitisk diskurs. Däremot delar vi uppfattningen om att partiet 

behöver fortsätta diskutera och ta fram politiska förslag för att säkra att moderaterna fortsatt har en 

stark röst som kan påverka den förda utrikespolitiken. 


att 


277


Motion 89 

Angående: behovet av tätare underhåll och kontroll av brandpostnätet i Göteborg och ett 

tydliggörande vilken organisation som har det fulla ekonomiska och genomförandeansvaret. 

Motionär: Henrik Sjöstrand 

Bakgrund. 

I Göteborg finns ett gediget nödvändigt nät av c:a 10:000 brandposter där släckvatten tas vid 

bränder. 

Den första brandbilen på plats har livräddning som huvuduppgift.Dennes släckvatten räcker i c:a 2 

minuter och tillkallad extrastyrka från annan stadsdel kommer med c:a 10 minuters fördröjning. 

Viktiga minuter. 

I dagsläget tar ingen organisation på sig fullt ansvar för ekonomi, underhåll och kontroll av dessa. 

Först efter en brand då man upptäckt att brandposten i gatan är trasig eller locket är överasfalterat 

nämns det i larmrapporten och då är ju det så dags. Ibland med ett tråkigt facit. 

Förslag : 

att 

att 

vederbörande myndighet löser denna ekonomi och ansvarsfråga skyndsamt då 

årtionden av nedlagt arbete för skapande av brandpostnätet för stora medel förfaller i 

rask takt. 

knyta an arbetssökande ungdomar för att genomföra denna kontroll vilket nyligen är 

bevisat vara en utmärkt uppgift genom Brandpostprojektet i Göteborg med 1600 

kontrollerade brandposter 9 månader senare. 

Det brinner i knutarna. 

278



Motionären vill att ansvarsförhållandet för underhåll av brandposter måste tydliggöras och att 

underhållet måste upprätthållas. Förbundsstyrelsen märker motionärens glödande engagemang i en 

het fråga och vi blir själva eld och lågor när vi läser förslaget. 

Motionären lyfter fram ett tidigare projekt där arbetslösa ungdomar fick i uppgift att kontrollera 

brandposter och vill att detta ska fortsätta. Det är ett positivt projekt där ungdomar får 

arbetslivserfarenhet, vilket ligger i linje med tidigare förd moderat politik. 

Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta 

att 

bifalla motionen 

279


Motion 90 

Angående: Bostadsanpassning och folkbokföringen 


Vid bostadsanpassning för funktionshindrade är det viktigt att folkbokföringen inte får användas så 

den förhindrar anpassning av ny bostad och att SDN inte får använda folkbokföringen så 

funktionshindrade vid flytt blir utan larm. 

Utlovad men försenad anpassning bl a pga felaktig användning av folkbokföringen kan leda till 

fallolyckor och där SDN använder folkbokföringen felaktigt riskerar funktionshindrade som ramlar pga 

icke anpassad bostad att inte heller ha något larm. 


att 

Moderaterna verkar för att folkbokföringen inte får användas så den försenar 

bostadsanpassning 

att 

att 

Moderaterna verkar för att folkbokföringen inte får användas av SDN så larm inte blir 

installerat i tid 

Moderaterna verkar för att få bort bristfälliga rutiner som leder till ökade fallolyckor i 

hemmet 

280



Folkbokföringen är en grundläggande registrering av befolkningen i Sverige. En person som flyttat 

ska enligt folkbokföringslagen anmäla flytt inom en vecka. 

NAVET kallas Skatteverkets system för spridning av folkbokföringsuppgifter och SPAR är Statens 

personadressuppgifter. Genom dessa system sprids folkbokföringsuppgifterna till våra myndigheter. 

Du behöver inte som privatperson meddela myndigheten att du har flyttat eller bytt namn. Det sker 

automatiskt. 

Ändrade uppgifter i dessa system överförs varje dag till myndigheter som t ex Försäkringskassan, 

Pensionsmyndigheten m fl. Uppgifter i systemen överförs veckovis till kommunernas olika 

förvaltningar och till landstingens sjukvårdsförvaltningar. 

Vid flytt inom Göteborgs stad och mellan olika SDN-områden, ska kontakt tas med den handläggare 

som man har i det område man flyttar ifrån. Handläggaren kontaktar då den nya SDN förvaltningen 

dit man ska flytta. Dessa tar då över ärendet och beviljar nytt larm i den nya bostaden. Gammalt larm 

lämnas tillbaka till den förvaltning man flyttar ifrån. Larmet kan installeras på inflyttningsdagen 

förutsatt att telefoni är inkopplat i den nya bostaden. 


att 


281


Motion 91 

Angående: Miljön och Moderaterna 


Miljöfrågorna är förmodligen de viktigaste för oss nu. Missköter vi dem kommer de tvivelsutan att bli 

det, och på ett obehagligt sätt. Att bevara miljön i smått som stort är såvitt mig anbelangar en viktig 

del av de moderata värderingarna. Det finns inget annat parti jag vill ge förtroende att driva 

miljöfrågorna. Därför tycker jag att Moderaterna ska ägna mer kraft åt miljöfrågor och anta en 

betydligt intensivare miljöprofil. 

Jag yrkar: 

att 

Stämman uttalar att miljöfrågorna tillhör de som borde vara de viktigaste i 

moderaternas värderingar, partiprogram och väljarkommunikation. 

282



För oss moderater är miljöfrågorna centrala. Vi utgår ifrån förvaltarskapstanken i vår miljöpolitik. 

Naturen är en fantastisk resurs och vi har ett ansvar gentemot kommande generationer att förvalta 

den på ett hållbart sätt. Vi prioriterar fyra fokusområden: klimat, kemikalier, hav och sjö samt 

biologisk mångfald. 

Grunden för en moderat miljöpolitik är teknikutveckling, marknadsekonomiska verktyg och 

internationellt samarbete. Vår politik ska vara långsiktig och ta hänsyn till socioekonomiska faktorer. 

Varje skattekrona ska investeras så att den ger maximal utdelning i form av minskade utsläpp, renare 

miljö och stabila ekosystem. Vi ser tillväxt som en förutsättning för en långsiktigt hållbar miljö och vill 

därför investera i forskning och innovation. Det stimulerar näringslivet och skapar jobb och välstånd. 

Genom att exportera vår miljöteknik kan vi bidra till att fler länder genomför kostnadseffektiva 

åtgärder för en bättre miljö. 

Vi anser även att den som förorenar ska betala för sig. Genom grön skatteväxling kan 

miljöpåfrestande verksamheter finansiera skattesänkningar på arbete och stimulerar miljösmarta 

lösningar utan att den totala skattebördan i samhället ökar. Vi tror på människans vilja att ta ansvar 

för sina handlingar. Moderaternas vision är ett Sverige med noll nettoutsläpp av växthusgaser till 

2050, en stor biologisk mångfald, giftfri vardag för alla människor och en livskraftig havsmiljö. 

En rapport angående den lokala miljöpolitiken togs fram inför valet 2014 och användes i 

väljarkommunikationen då och ska fortsätta användas i den kommande kampanjverksamheten samt i 

vårt politikutvecklingsarbete. Miljöfrågan är en av de viktigaste frågorna för oss moderater. 


att 


283


Valberedningens förslag till val på Förbundsstämma 30 maj 


2014 års valberedning består av följande personer: 

Ordförande 

Johnny Magnusson 

1:a kretsen Ingela Ferneborg 

2:a kretsen Nina Miskovsky 

3:e kretsen Johanna Svartnäs 

4:e kretsen Elias Wästberg 

MUF 

Victor Löfving 

MQ 

Kristina Holmgren 

Antal ledamöter i förbundsstyrelsen 

11 st inkl MQ och MUF (minskning med 3 ledamöter) 

Förbundsstyrelsen 

Ordförande Maria Rydén nyval 

1:e vice ordf Axel Josefson omval 

2:e vice ordf Mats Brodefors nyval 

Ledamöter Rebecca Amiri omval 


omval 

Eva Rice 

omval 

Paul Flisak 

omval 


omval 


omval 

Carina Ridenius, MQ nyval 

MUF DO 

Enligt stadgarna ingår MUF-representant med rösträtt: 

Muf representant väljs ej av förbundsstämman 

MQ-ordförande och vice ordförande 

MQ-ordförande Carina Ridenius nyval 

Vice ordf MQ Ida Enfeldt nyval 

Revisorer 

Auktoriserade revisorer 

Ordinarie Peter Önnheim omval 

Ersättare Per Önnheim omval 

Verksamhetsrevisorer 

Ordinarie Claes-Göran Lans omval 

284


Ersättare AnnBrith Svensson omval 

Kretsrepresentanter till valkommittén (Hästen) 

1:a kretsen Tony Orsulic nyval 

2:a kretsen Michael Wigg nyval 

3:e kretsen Johanna Svartnäs nyval 

4:e kretsen Mats Brodefors omval 

MQ 

Anmäls på förbundsstämman 

MUF Sebastian Helin väljs av MUF 

Rekryterings- och nomineringskommitté samt sammankallande i 

denna 

Sammankallande Lisbeth Boëthius nyval 

1:a kretsen Lars-Arne Johansson nyval 

2:a kretsen Roger Björn nyval 

3:e kretsen Johan Fält nyval 

4:e kretsen Björn Oxe nyval 

MQ 

Anmäls på förbundsstämman 

MUF Victor Löfving nyval 

Ombud och ersättare till Partistämma 

Ombud 

Ersättare 

1. Maria Rydén Mats Brodefors 

2. Jonas Ransgård Hampus Magnusson 

3. Johnny Magnusson Henrik Ekelund 

4. Kristina Tharing Birgitta Simonsson 

5. Agneta Granberg Carina Ridenius 

6. Cecilia Magnusson Lisbeth Sundén Andersson 

7. Lars Hjälmered Hans Rothenberg 

8. Axel Josefson Rebecca Amiri 

9. Pontus Båth, MUF Mattias Tykesson, MUF 

Representantskapet (max 40 personer) 

1. Lenelotte Almqvist omval 

2. Sven Andersson omval 

285


3. Kjell Arnqvist omval 

4. Sune Birging omval 

5. Nora Castegren omval 

6. Claes Fallenius omval 

7. Åke Jacobsson omval 

8. Jim Janson omval 

9. Marita Johnson omval 

10. Sigyn Josefson omval 

11. Bengt Mollstedt omval 

12. Lars E Nilsson omval 

13. Birgitta Peterson omval 

14. Sonja Rembo omval 

15. John Rignell omval 

16. Lars-Åke Skager omval 

17. Annbrith Svensson omval 

18. Kjell Svensson omval 

19. Marina Throne Holst omval 

20. Paul Östling omval 

21. Jan Hallberg omval 

22. Claes Uggla omval 

23. Gunilla Colldal Jäderström omval 

24. Gösta Lange omval 

25. Roland Rydin omval 

26. Lars O Carlsson omval 

27. Lars Gunnar Boström omval 

28. Ingrid Nyström omval 

29. Harry Eriksson omval 

30. Mats Carlsson omval 

31. Eva Edström omval 

32. 

33. 

34. 

35. 

36. 

37. 

38. 

39. 

40. 

De sista 9 platserna i Representantskapet överlåtes till stämman att föreslå. 

286


Röstlängd 2015 

Förbundsstyrelsen 13 ombud 

1 Cecilia Magnusson 

2 Axel Josefson 

3 Lisbeth Boethius 

4 Mats Brodefors 

5 Rebecca Amiri 

6 David Josefsson 

7 Eva Rice 

8 Carina Ridenius 

9 Birgitta Simonsson MQ 

10 Anders Källström 

11 Paul Flisak 

12 Emelie Lotterberg 

13 Vakant 

14 Pontus Båth MUF 

Angered 7 ombud 

15 Anita Karlmark 

16 Katarina Flisak 

17 Mirka Eriksson 

18 Helena-Maria Olsson 

19 Fouad Rasho 

20 Salam Sedaghat 

21 Nabil Shakfah 

Askim 21 ombud 

22 Eva Edström 

23 Peter Hermansson 

24 Agneta Granberg 

25 Hans Gustafsson 

26 Birgitta Gunér 

27 Lars Hjälmered 

28 Rustan Hälleby 

29 Carl-Otto Lange 

30 Maritha Johnson 

31 Ewa Jonsson 

32 Monika Beiring 

33 Otto Linton 

34 Lena Olinder 

35 Stefan Olinder 

36 Jonas Ransgård 

37 Karin Uggla 

38 Akke Zimdal 

39 Paul Östling 

40 Anne-Christine Sjöblom 

41 Douglas Thorén 

42 Annette Olsson 

Backa 8 ombud 

43 Lars-Åke Skager 

44 Lars-Arne Johansson 

45 Anita Sidén 

46 Anders Hyllander 

47 Cristina Svanberg 

48 Catharina Perlenius 

49 Angelika Gelin 

50 Kerstin Fabiansson 

Härlanda 8 ombud 

51 Tobias Björk 

52 Susanne Grandin Biörnerud 

53 Johan Lövgren 

54 Hakan Önal 

55 Peter Björkborg 

56 Daniel Svensson 

57 Petra Roholt 

58 Fredrik Biörnerud 

Högsbo/Frölunda 8 ombud 

59 Eva Jansson 

60 Terese Blomqvist 

61 Bertil Persson 

62 Göran Larsson 

63 Boby Ghosh 

64 Ivan Rasgar 

65 Sebastian Rundberg 

66 Pernilla Johansson 

Innerstaden 24 ombud 

67 Nina Miskovsky 

68 Johan Fält 

69 Johnny Magnusson 

70 Hans Rothenberg 

71 Daniel Brath 

72 Maria Rydén 

73 Mozhgan Jalali 

74 Lars-Åke Blomqvist 

75 Ingela Lilliebjörn 

76 Jan Eriksson 

77 Mikaela Askeroth-Grundén 

78 Patrik Thordén 

79 Eva Köhlberg 

80 Mathias Ohlsson 

81 Ingemar Rössberger 

82 Åsa Hartzell 

83 Roland Rydin 

84 Marianne Rydin 

85 Kjell Svensson 

86 Bengt Mollstedt 

87 Gustaf Josefson 

88 Sigyn Josefson 

287


89 Ulf M Nilsson 

90 Britt Olsson 

Johanneberg/Guldheden 13 ombud 

91 Tomas Nilsson 

92 Jonas Berg 

93 Gustaf Göthberg 

94 Anders Svensson 

95 Jessica Tengeland 

96 Jesper Vestlund 

97 Hannes Vedin 

98 Gunnar Ek 

99 Judith Nielsen 

100 Erik Lindqvist 

101 David Andersson 

102 Mikaela Bengtsson 

103 Anna Bolling 

Karl-Johan/Masthugget 8 ombud 

104 Sven Uhlin 

105 Jan Otterstedt 

106 Anders Sundberg 

107 Jill Schoultz 

108 Christina Isacson-Silow 

109 Patrik Nordin 

110 Marcus Nilsson 

111 Mira Christensson 

Kortedala/Nylöse/Bergsjön 8 ombud 

112 Jan Lindblom 

113 Peter Mattiasson 

114 Anca-Maria Dumitrscu 

115 Pehr Nilsson 

116 Bartek Rosinski 

117 Andreas Fock 

118 Simon Hultström 

119 Sixten Lindblom 

Linnéstaden 12 ombud 

120 Christina Löwenström 

121 Björn Nilsson 

122 Charlotte Bouveng 

123 Sverker Cassberg 

124 Georgios Bogdos 

125 Sebastian Helin 

126 Sigbrit Lindberg 

127 Peter Forsling 

128 Elisabet Rothenberg 

129 Fredrik Lindqvist 

130 Marie-Louise Hänel Sandström 

131 Susanna Cassberg 

Lundby/Biskopsgården 14 ombud 

132 Camilla Harrysson 

133 Kristina Tharing 

134 Åke Björk 

135 Ida Balog 

136 Oskar Holm 

137 Bengt-Åke Harrysson 

138 Henrik Landervik 

139 Johan Mann 

140 Lotta Simonsson 

141 Saga Lindh Stokholm 

142 Kenneth Bernting 

143 Nina Källström 

144 Anita Carlstedt 

145 Kristina Engelbrektsson 

S:t Pauli 7 ombud 

146 Andreas Nilsson 

147 Inga-Lisa Elzer 

148 Johnny Bröndt 

149 Christina Hjort Bröndt 

150 Mattias Tykesson 

151 Ronnie Silverdahl 

152 Barbro Halme 

Torslanda 11 ombud 

153 Ida Enfeldt 

154 Nils Olof Karlsson 

155 Raymond Ask 

156 Lena Ferm Landström 

157 Jonas Schönemann 

158 Bo Forsäng 

159 Ingemar Drottinger 

160 Thomas Holm 

161 Henrik Ekelund 

162 Rikard Eriksson 

163 Sofia Rostedt 

Tuve/Säve 7 ombud 

164 Arto Niskala 

165 Christer Holmgren 

166 Ingela Ferneborg 

167 Kristina Holmgren 

168 Toni Orsulic 

169 Karin Mossberg 

170 Sandra Malmberg 

Tynnered 11 ombud 

171 Henrik Abrahamsson 

172 Emanuel Vestberg 

173 Bertil Kärnefelt 

174 Birgitta Sjöström-Holm 

288


175 Claes Johansson 

176 Katja Vestberg 

177 Yousef Al-Saadi 

178 Martina Farinder 

179 Johanna Rydbäck 

180 Sten Wasmouth 

181 Max Nilsson 

Älvsborg/Skärgården 16 ombud 

182 Hampus Magnusson 

183 Margareta Almgren 

184 Anton Hansson 

185 Ewa Karlholm-Janson 

186 Eva Sundén 

187 Henrik Sjöstrand 

188 Håkan Mauritzson 

189 Björn Oxe 

190 Robert Larsson 

191 Magnus Palmlöf 

192 Eva Andinsson 

193 Lars Hansson 

194 Jim Janson 

195 Åsa Kjellberg 

196 Catrin Bengtsson 

197 Björn Johnson 

Örgryte 17 ombud 

198 Birgit Broddéus 

199 Dennis Lindblom 

200 Carl-Åke Ahlqvist 

201 Ann-Gret Dahllöf 

202 Marie Gülich 

203 Jan Hammarström 

204 Markus Forsgren 

205 Nicola Hesslén 

206 Gösta Lange 

207 Emma Karlsson 

208 Anders Regnér 

209 Michael Wigg 

210 Pär Sundaeus 

211 John Rignell 

212 Pär-Ola Mannefred 

213 Lisbeth Sundén Andersson 

214 Sven Andersson 

289

Känner du någon som 

ännu inte är medlem? 

Att bli förstagångsmedlem kostar bara 100 kr och det finns 

säkert många i din omgivning som vill få möjlighet att påverka 

vår politik, göra sina röster hörda och bli inbjudna till 

våra aktiviteter. 

Skicka SMS till 72550 med texten MODERAT MEDLEM och 

personnummer ÅÅMMDDXXXX, t.ex. 7707170000. 

Medlemsavgiften på 100 kronor belastar då automatiskt telefonräkningen. 

OBS. Det är viktigt att ange personnummer utan bindestreck 

för att vi ska kunna registrera medlemskapet. 

Det finns fler sätt att bli medlem - till exempel via kortbetalning, 

telefon eller plus- / bankgiro. Besök vår hemsida för 

mer information. 

moderat.se/goteborg 

Moderaterna i Göteborg 

Kungsportsavenyn 1 

Box 53082 

400 14 Göteborg 

goteborg@moderat.se 

moderat.se/goteborg 

Tel 031 - 174690

stammohandling_2015

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?