Elevhandledning för studium av Gamla testamentet

Gamla testamentet
ELEVHANDLEDNING

Elevhandledning för studium av Gamla testamentet
Sammanställd av
Kyrkans utbildningsverksamhet
Utgiven av
Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga

© 2003 Intellectual Reserve, Inc.
Med ensamrätt
Printed in Belgium
Engelskt original godkänt: 8/96
Godkänt för översättning: 8/96
Originalets titel:
Old Testament: Student Study Guide
34189 180
Swedish

Innehållsförteckning
Något du bör veta om Gamla testamentet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1
Ett testamente om Kristus . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1
Gamla testamentets historia . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1
Förhandsgranskning av Gamla testamentet –
Innehållsförteckningen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1
Fördelarna med att du studerar Gamla testamentet . . . . . . . . . . . . . 1
Hur denna bok ska användas . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2
Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2
Förstå skrifterna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2
Studera skrifterna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2
Seminariets hemstudieprogram . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2
Seminariets program för dagliga studier . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2
Lässchema för Gamla testamentet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3
Studera skrifterna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4
Joseph Smiths översättning av Bibeln . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4
Kartor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4
Studiemetoder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4
Innan du läser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4
Medan du läser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5
När du läst . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7
Första Moseboken, Moses bok och Abrahams bok . . . . . . . . . . . . . . . 9
Abraham 3 Det förjordiska livet och rådet
i himlen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9
Moses 1 ”Mitt verk och min härlighet” . . . . . . 10
1 Mosebok 1; Moses 2 Skapelsen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11
1 Mosebok 2; Moses 3 Evas skapelse . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12
1 Mosebok 3; Moses 4 Fallet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13
1 Mosebok 4; Moses 5 Offer och Adams familj . . . . . . . . . . . 14
1 Mosebok 5; Moses 6 Enok undervisar om evangeliets
första principer . . . . . . . . . . . . . . . 16
1 Mosebok 5; Moses 7 Sion upptas till himlen . . . . . . . . . . . . 17
1 Mosebok 6; Moses 8 Noas predikningar . . . . . . . . . . . . . . . 18
1 Mosebok 7 Floden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19
1 Mosebok 8 Regnet upphör . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20
1 Mosebok 9 En ny början . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20
1 Mosebok 10 Noas avkomlingar . . . . . . . . . . . . . . . . 21
1 Mosebok 11 Babels torn . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21
Abraham 1 Abraham önskar få prästadömet . . . 22
Abraham 2 Abraham ingår förbund med Gud . . 22
1 Mosebok 12–13 Inte skall det vara någon tvist . . . . . . 23
1 Mosebok 14 Abraham träffar Melkisedek . . . . . . . 24
1 Mosebok 15 Ett förbund bekräftas . . . . . . . . . . . . . 24
1 Mosebok 16 Abraham gifter sig med Hagar . . . . . 25
1 Mosebok 17 Abrahams förbund . . . . . . . . . . . . . . . 25
1 Mosebok 18 ”Skulle något vara omöjligt
för Herren?” . . . . . . . . . . . . . . . . . 26
1 Mosebok 19 Sodom och Gomorra . . . . . . . . . . . . . . 27
1 Mosebok 20–21 Ett löfte uppfylls . . . . . . . . . . . . . . . . . 27
1 Mosebok 22 Befallningen att offra Isak . . . . . . . . . 27
1 Mosebok 23 Sara dör . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29
1 Mosebok 24 En hustru till Isak . . . . . . . . . . . . . . . . 29
1 Mosebok 25 Vad är förbundet värt? . . . . . . . . . . . . 29
1 Mosebok 26–27 Jakob fick förbundets välsignelser . . 30
1 Mosebok 28 Jakobs andliga upplevelse . . . . . . . . . 30
1 Mosebok 29 Jakobs barn, del 1 . . . . . . . . . . . . . . . . . 31
1 Mosebok 30 Jakobs barn, del 2 . . . . . . . . . . . . . . . . . 32
1 Mosebok 31 Jakob lämnar Paddan-Aram . . . . . . . 32
1 Mosebok 32 Jakob reser hemåt . . . . . . . . . . . . . . . . 32
1 Mosebok 33 Jakob träffar Esau . . . . . . . . . . . . . . . . 33
1 Mosebok 34 Jakobs söners hämndlystna
gärningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33
1 Mosebok 35 Jakob återvänder till Betel . . . . . . . . . 33
1 Mosebok 36–37 Josef och den hellånga
livklädnaden . . . . . . . . . . . . . . . . . 34
III
1 Mosebok 38–39 Josefs rättfärdighet . . . . . . . . . . . . . . . 35
1 Mosebok 40 Josef i fängelse . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36
1 Mosebok 41 Josef och farao . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36
1 Mosebok 42 Josefs bröder reser till Egypten . . . . . 37
1 Mosebok 43 Josefs bröder återvänder till
Egypten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37
1 Mosebok 44 Josef prövar sina bröder . . . . . . . . . . . 37
1 Mosebok 45 Josef avslöjar för sina bröder vem
han är . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38
1 Mosebok 46 Far och son återförenade! ........38
1 Mosebok 47–48 Jakob adopterar Josefs söner . . . . . . . 39
1 Mosebok 49 Patriarkaliska välsignelser åt
Israels söner . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39
1 Mosebok 50 Jakob och Josef dör . . . . . . . . . . . . . . . 40
Andra Moseboken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40
2 Mosebok 1 Modiga barnmorskor . . . . . . . . . . . . . 41
2 Mosebok 2 Moses barndom . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41
2 Mosebok 3 Den brinnande busken . . . . . . . . . . . . 42
2 Mosebok 4 Mose återvänder till Egypten . . . . . . 42
2 Mosebok 5 En hårdhjärtad farao . . . . . . . . . . . . . . 42
2 Mosebok 6 Jag är Herren . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43
2 Mosebok 7–10 Plågorna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43
2 Mosebok 11–12 Påsken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44
2 Mosebok 13 Den förstfödde . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45
2 Mosebok 14 Vandringen genom Röda havet . . . . 46
2 Mosebok 15 Knotande, del 1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46
2 Mosebok 16 Knotande, del 2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47
2 Mosebok 17 Knotande, del 3 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47
2 Mosebok 18 Mose hindras från att bli uttröttad . . 48
2 Mosebok 19 Vid berget Sinai . . . . . . . . . . . . . . . . . . 48
2 Mosebok 20 De tio budorden . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49
2 Mosebok 21–23 Öga för öga och tand för tand . . . . . . 50
2 Mosebok 24 Sjuttio äldster ser Gud . . . . . . . . . . . . 50
2 Mosebok 25–27, 30 Tabernaklet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50
2 Mosebok 28–29 Prästerna i templet . . . . . . . . . . . . . . . 51
2 Mosebok 31 Män kallade att arbeta på
tabernaklet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 52
2 Mosebok 32 Guldkalven . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 52
2 Mosebok 33 Mose ser Herren en gång till . . . . . . . 53
2 Mosebok 34 Den lägre lagen . . . . . . . . . . . . . . . . . . 53
2 Mosebok 35–40 Tabernaklet byggs och invigs . . . . . . 54
Tredje Moseboken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 54
3 Mosebok 1 Brännoffer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 55
3 Mosebok 2–7 Andra slags offer . . . . . . . . . . . . . . . . . 56
3 Mosebok 8–9 Helgandet av Aron och
hans söner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 56
3 Mosebok 10 Prästadömsbärare måste
vara heliga . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 56
3 Mosebok 11 Ett ”visdomsord” för israeliterna . . . 57
3 Mosebok 12 Rent och orent . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 57
3 Mosebok 13–14 Spetälska . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 57
3 Mosebok 15–16 Försoningsdagen . . . . . . . . . . . . . . . . . 58
3 Mosebok 17–18 Ta avstånd från avgudiska seder . . . 59
3 Mosebok 19–20 ”Ni skall vara heliga ” . . . . . . . . . . . . 59
3 Mosebok 21–22 Prästadömets helighet . . . . . . . . . . . . 60
3 Mosebok 23–25 Heliga dagar och händelser . . . . . . . . 60
3 Mosebok 26–27 Välsignelser eller förbannelser . . . . . 60
Fjärde Moseboken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 61
4 Mosebok 1–4 Folkräkningen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 61
4 Mosebok 5–8 Tillägg till Moselagen . . . . . . . . . . . . . 62
4 Mosebok 9 Den första påsken i öknen . . . . . . . . . 62
4 Mosebok 10 Uppbrott från Sinai . . . . . . . . . . . . . . . 63
4 Mosebok 11 Israeliterna drivs av sin matlust . . . . 63
4 Mosebok 12 Att stödja eller förkasta profeten . . . 64

4 Mosebok 13–14 På jakt efter det utlovade landet . . . . 64
4 Mosebok 15 Få förlåtelse . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 65
4 Mosebok 16 Uppror mot profeten . . . . . . . . . . . . . . 65
4 Mosebok 17–19 Följden av en tragisk händelse . . . . . 66
4 Mosebok 20 Trettioåtta år av besvikelser . . . . . . . . 66
4 Mosebok 21 Kopparormen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 67
4 Mosebok 22–24 Berättelsen om Bileam . . . . . . . . . . . . 67
4 Mosebok 25–26 Förbannelse över Israel . . . . . . . . . . . 68
4 Mosebok 27 Val av ny ledare för Israel . . . . . . . . . 68
4 Mosebok 28–30 Gamla befallningar gäller
fortfarande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 68
4 Mosebok 31 Bileam dör . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 69
4 Mosebok 32 Land åt Ruben och Gad . . . . . . . . . . . 69
4 Mosebok 33–36 Anvisningar för det utlovade
landet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 69
Femte Moseboken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 70
5 Mosebok 1–3 Återblick på historien . . . . . . . . . . . . . 70
5 Mosebok 4 ”Tag dig till vara” . . . . . . . . . . . . . . . . 70
5 Mosebok 5 De tio budorden . . . . . . . . . . . . . . . . . . 71
5 Mosebok 6 Det största budet . . . . . . . . . . . . . . . . . 71
5 Mosebok 7 Gift dig inom förbundet . . . . . . . . . . . 72
5 Mosebok 8 Minns! ........................72
5 Mosebok 9–10 Herren hjälper . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 72
5 Mosebok 11 Välsignelser eller förbannelser –
ditt val . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 73
5 Mosebok 12–13 Undvik onda seder . . . . . . . . . . . . . . . 73
5 Mosebok 14–17 Guds folks seder . . . . . . . . . . . . . . . . . 73
5 Mosebok 18 Sanna och falska profeter . . . . . . . . . . 73
5 Mosebok 19–25 Specifika lagar för ett utvalt folk . . . 73
5 Mosebok 26 Vår skuld till Gud . . . . . . . . . . . . . . . . 74
5 Mosebok 27–28 Välsignelser och förbannelser . . . . . . 74
5 Mosebok 29–30 Återvända till Herren . . . . . . . . . . . . . 75
5 Mosebok 31–32 Moses sång . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 76
5 Mosebok 33 Välsignelser för varje stam . . . . . . . . . 76
5 Mosebok 34 Farväl till Mose . . . . . . . . . . . . . . . . . . 76
Josuas bok . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 77
Josua 1 ”Var stark och frimodig” . . . . . . . . . . 77
Josua 2 Spejare i Jeriko . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 78
Josua 3–4 Israels folk går över Jordan . . . . . . . . 78
Josua 5 En särskild gäst . . . . . . . . . . . . . . . . . . 79
Josua 6 Murarna föll . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 79
Josua 7 Erövringen av staden Ai . . . . . . . . . . 80
Josua 8 Erövringen av Ai . . . . . . . . . . . . . . . . . 80
Josua 9 Bedragna av gibeoniterna . . . . . . . . . 80
Josua 10 Solen och månen står stilla . . . . . . . . 80
Josua 11–21 Striden om Kanaan fortsätter . . . . . . 81
Josua 22 Bosättningen öster om Jordan . . . . . . 81
Josua 23–24 ”Välj i dag” . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 82
Domarboken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 82
Domarboken 1 Vem skall strida för oss? . . . . . . . . . . . 83
Domarboken 2–3 Ehud befriar Israel . . . . . . . . . . . . . . . . 83
Domarboken 4–5 Profetissan Debora . . . . . . . . . . . . . . . 84
Domarboken 6–8 Gideon . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 84
Domarboken 9–10 Kretsloppet fortsätter . . . . . . . . . . . . . 84
Domarboken 11–12 Berättelsen om Jefta . . . . . . . . . . . . . . . 85
Domarboken 13 Simsons födelse . . . . . . . . . . . . . . . . . . 85
Domarboken 14–15 Det ena misstaget efter det andra . . . 85
Domarboken 16 Simson och Delila . . . . . . . . . . . . . . . . 86
Domarboken 17–21 Israel får plikta för olydnad . . . . . . . . 86
Ruts bok . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 86
Rut 1 ”Dit du går vill också jag gå” . . . . . . 86
Rut 2 Rut träffar Boas . . . . . . . . . . . . . . . . . . 87
Rut 3–4 Rut och Boas gifter sig . . . . . . . . . . . . 87
Första Samuelsboken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 88
1 Samuelsboken 1 ”Den här pojken bad jag om” . . . . . . 88
1 Samuelsboken 2 Elis söner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 89
IV
1 Samuelsboken 3 Samuel hör Herren . . . . . . . . . . . . . . . 90
1 Samuelsboken 4–6 Förbundsarken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 90
1 Samuelsboken 7 Omvändelse ger seger . . . . . . . . . . . . 90
1 Samuelsboken 8 ”Ge oss en kung” . . . . . . . . . . . . . . . . . 91
1 Samuelsboken 9–10 Saul smord till kung . . . . . . . . . . . . . . 92
1 Samuelsboken 11 Saul leder Israel i strid . . . . . . . . . . . . 92
1 Samuelsboken 12 Herren är fortfarande kung . . . . . . . . 92
1 Samuelsboken 13 Saul handlar dåraktigt . . . . . . . . . . . . 93
1 Samuelsboken 14 En dåraktig ed . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 93
1 Samuelsboken 15 Vikten av att lyda . . . . . . . . . . . . . . . . . 93
1 Samuelsboken 16 Herren väljer en ny kung . . . . . . . . . . 94
1 Samuelsboken 17 David och Goliat . . . . . . . . . . . . . . . . . 94
1 Samuelsboken 18–23 Saul försöker döda David . . . . . . . . . 95
1 Samuelsboken 24 Aktning för Herrens smorde . . . . . . . 95
1 Samuelsboken 25–26 Älska dina fiender . . . . . . . . . . . . . . . . 95
1 Samuelsboken 27 David hos filisteerna . . . . . . . . . . . . . . 96
1 Samuelsboken 28 Sauls andliga mörker . . . . . . . . . . . . . 96
1 Samuelsboken 29–31 Davids framgång och Sauls död . . . . 96
Andra Samuelsboken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 97
2 Samuelsboken 1–3 Efter Sauls död . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 97
2 Samuelsboken 4–5 David blir kung . . . . . . . . . . . . . . . . . . 97
2 Samuelsboken 6 Förbundsarken kommer till
Jerusalem . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 97
2 Samuelsboken 7 David vill bygga ett tempel . . . . . . . . 98
2 Samuelsboken 8–10 Davids politiska och personliga
framgångar . . . . . . . . . . . . . . . . . . 98
2 Samuelsboken 11–12 Davids tragiska misstag . . . . . . . . . . . 99
2 Samuelsboken 13–14 Davids barns synder . . . . . . . . . . . . . 100
2 Samuelsboken 15–18 Absalom strävar efter att
bli kung . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 100
2 Samuelsboken 19–20 Fortsatta bekymmer för David . . . . 101
2 Samuelsboken 21–23 Mer om David . . . . . . . . . . . . . . . . . . 101
2 Samuelsboken 24 David begår ytterligare misstag . . . 101
Första Kungaboken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 102
1 Kungaboken 1–2 Davids död . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 102
1 Kungaboken 3 Vad skall jag ge dig? . . . . . . . . . . . . . 103
1 Kungaboken 4 Salomo organiserar riket . . . . . . . . . 103
1 Kungaboken 5–7 Salomo bygger ett tempel . . . . . . . . 103
1 Kungaboken 8 Templet invigs . . . . . . . . . . . . . . . . . . 104
1 Kungaboken 9 Herren uppenbarar sig för
Salomo . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 104
1 Kungaboken 10 Drottningen av Saba besöker
Salomo . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 105
1 Kungaboken 11 Salomo vänder sig bort från
Herren . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 105
1 Kungaboken 12 Ett delat rike . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 106
1 Kungaboken 13–14 Dubbla bekymmer . . . . . . . . . . . . . . . 106
1 Kungaboken 15–16 Nya kungar, gamla problem . . . . . . 106
1 Kungaboken 17 Profeten Elia . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 107
1 Kungaboken 18 Elia mot 450 av Baals präster . . . . . . 107
1 Kungaboken 19 Elia lär sig mer om den
Helige Anden . . . . . . . . . . . . . . . 108
1 Kungaboken 20–21 Ahabs fortsatta ohörsamhet . . . . . . 109
1 Kungaboken 22 Profeten Mika . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 109
Andra Kungaboken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 109
2 Kungaboken 1 Kungen söker hjälp hos avgudar . . 110
2 Kungaboken 2 Elias himmelsfärd . . . . . . . . . . . . . . . 110
2 Kungaboken 3–4 Underverk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 111
2 Kungaboken 5 Naaman blir botad . . . . . . . . . . . . . . . 112
2 Kungaboken 6–7 Förlita sig på profeten . . . . . . . . . . . . 112
2 Kungaboken 8 Rättfärdighet mitt ibland stor
orättfärdighet . . . . . . . . . . . . . . . 113
2 Kungaboken 9–10 Ahabs avkomlingar dödas . . . . . . . . 113
2 Kungaboken 11–14 Fler ogudaktiga kungar, del 1 . . . . . 113
2 Kungaboken 15–16 Fler ogudaktiga kungar, del 2 . . . . . 113
2 Kungaboken 17 Nordriket (de tio stammarna)
förs bort i fångenskap . . . . . . . . 114

2 Kungaboken 18–19 Den rättfärdige kung Hiskia . . . . . . 115
2 Kungaboken 20 Mer om Hiskia . . . . . . . . . . . . . . . . . . 115
2 Kungaboken 21 Den ondskefulle kung Manasse . . . 116
2 Kungaboken 22–23 Ordets makt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 116
2 Kungaboken 24–25 Juda förs bort till Babel . . . . . . . . . . . 116
Första och Andra Krönikeboken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 117
1 Krönikeboken 22:5–19 Förberedelser för
tempelbyggandet . . . . . . . . . . . . 117
1 Krönikeboken 29:29 ”Vad som mer finns att säga
om kung David” . . . . . . . . . . . . . 117
2 Krönikeboken 3:1 Salomo börjar bygga templet . . . . . . 117
2 Krönikeboken 7:1–12 Herrens härlighet . . . . . . . . . . . . . . . . 118
2 Krönikeboken 11:13–17 Leviterna återvänder . . . . . . . . . . . . . 118
2 Krönikeboken 15 Asa lyder en profets råd . . . . . . . . . . 118
2 Krönikeboken 20 Asas son Josafat . . . . . . . . . . . . . . . . . 118
2 Krönikeboken 26:14–21 Ussia får spetälska . . . . . . . . . . . . . . . 119
2 Krönikeboken 29:1–11 ”Var nu inte försumliga” . . . . . . . . . 119
2 Krönikeboken 36:11–16 Ondska i Jerusalem . . . . . . . . . . . . . . 119
Esras bok . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 119
Esra 1 Koresh uppfyller profetia . . . . . . . . . 120
Esra 2 Vilka återvände? . . . . . . . . . . . . . . . . 121
Esra 3–6 Tempelbyggandet . . . . . . . . . . . . . . . 121
Esra 7 Esra – laglärare . . . . . . . . . . . . . . . . . . 121
Esra 8 Färden till Jerusalem . . . . . . . . . . . . . 122
Esra 9–10 Äktenskap med icke-israelitiska
kvinnor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 122
Nehemjas bok . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 122
Nehemja 1 Nehemjas bön . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 123
Nehemja 2 Nehemja far till Jerusalem . . . . . . . . 123
Nehemja 3–4 Byggnadsarbetarna stöter
på motstånd . . . . . . . . . . . . . . . . . 124
Nehemja 5 Nehemja: en stor ledare . . . . . . . . . . 124
Nehemja 6 Nehemja får murarna färdiga . . . . . 124
Nehemja 7 Namnen på dem som återvände . . . 124
Nehemja 8 Esra läser skrifterna för folket . . . . . 124
Nehemja 9–10 Ordets kraft . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 125
Nehemja 11–12 Invigningen av muren . . . . . . . . . . . 125
Nehemja 13 Nehemja fortsätter att predika
omvändelse . . . . . . . . . . . . . . . . . 125
Esters bok . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 126
Jobs bok . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 127
Job 1 Job förlorar allt, utom . . . . . . . . . . . . 127
Job 2 Ytterligare prövningar för Job . . . . . 128
Job 3 Varför föddes jag ens? . . . . . . . . . . . . 128
Job 4–31 Jobs vänner ger honom råd . . . . . . . 128
Job 32–37 En fjärde vän . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 128
Job 38–39 Herren talar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 129
Job 40–42 Job består provet . . . . . . . . . . . . . . . . 129
Psaltaren . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 130
Psalm 22 En psalm om Jesus Kristus . . . . . . . . 131
Psalm 23 ”Herren är min herde” . . . . . . . . . . . 131
Psalm 24 Glädjen över Herrens ankomst . . . . 132
Valda verser ur Psaltaren . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 132
Ordspråksboken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 133
Ordspråksboken En översikt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 133
Predikaren . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 134
Predikaren 1–2 ”Allt är förgängligt ” . . . . . . . . . . . . . 134
Predikaren 3 Gör det bästa av livet så länge
du lever . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 134
Predikaren 4–5 Vad gör dig lycklig? . . . . . . . . . . . . . 135
Predikaren 6 Allt är ändå förgängligt . . . . . . . . . . 135
Predikaren 7–11 Finna tillfredsställelse i livet . . . . . . 135
Predikaren 12 Slutordet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 135
Höga visan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 136
Jesajas bok . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 136
Jesaja 1 Jesaja kallar Israel till
omvändelse . . . . . . . . . . . . . . . . . 137
Jesaja 2 Kom till Herrens berg . . . . . . . . . . . . 137
Jesaja 3 Profetior mot de högmodiga . . . . . . 138
Jesaja 4 Välsignelser för de ödmjuka . . . . . . 138
Jesaja 5 Israels synder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 139
Jesaja 6 Jesaja ser Herren . . . . . . . . . . . . . . . . 139
Jesaja 7–8 Lita på Herren . . . . . . . . . . . . . . . . . . 139
Jesaja 9 En profetia om Messias ankomst . . 140
Jesaja 10 De som ödelägger ska ödeläggas . . 140
Jesaja 11 Framtida händelser . . . . . . . . . . . . . . 140
Jesaja 12 Lovsjung Herren . . . . . . . . . . . . . . . . 141
Jesaja 13–14 Babel (Babylon) och Lucifer . . . . . . . 141
Jesaja 15–23 Profetior mot nationer som inte
tjänar Herren . . . . . . . . . . . . . . . . 141
Jesaja 24 En ogudaktig värld går under . . . . . 142
Jesaja 25 Jesaja lovprisar Herren . . . . . . . . . . . 143
Jesaja 26 Jesajas lovsång . . . . . . . . . . . . . . . . . . 143
Jesaja 27 Herren och hans vingård . . . . . . . . . 143
Jesaja 28 Råd till ett högmodigt folk . . . . . . . . 143
Jesaja 29 Ett stort och förunderligt verk . . . . . 144
Jesaja 30–32 Lita på Herren . . . . . . . . . . . . . . . . . . 144
Jesaja 33–34 Jesu Kristi andra ankomst . . . . . . . . 145
Jesaja 35 Ett hoppets budskap . . . . . . . . . . . . . 145
Jesaja 36–39 Berättelsen om kung Hiskia . . . . . . . 145
Jesaja 40 Herrens makt och storhet . . . . . . . . . 145
Jesaja 41–47 Israels Återlösare . . . . . . . . . . . . . . . . 146
Jesaja 48 En inbjudan att återvända . . . . . . . . 147
Jesaja 49 Ett budskap till det skingrade
Israel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 147
Jesaja 50 Återvänd till Herren . . . . . . . . . . . . . 148
Jesaja 51–52 Vakna upp! Och kom till honom . . 148
Jesaja 53 Jesu Kristi lidande förutsagt . . . . . . 149
Jesaja 54 Den gode äkta mannen . . . . . . . . . . . 149
Jesaja 55 En inbjudan från Herren . . . . . . . . . 150
Jesaja 56 Herren frälser alla nationer . . . . . . . 150
Jesaja 57 Herren har kraften att bota . . . . . . . 150
Jesaja 58 Fastan och sabbaten . . . . . . . . . . . . . 150
Jesaja 59 Synder och konsekvenser . . . . . . . . . 151
Jesaja 60 Låt ditt ljus lysa . . . . . . . . . . . . . . . . . 151
Jesaja 61 Herrens och hans tjänares
mission . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 151
Jesaja 62 Återlösningen av Israels hus . . . . . . 152
Jesaja 63 Jesu Kristi andra ankomst . . . . . . . . 152
Jesaja 64 De rättfärdigas bön . . . . . . . . . . . . . . 152
Jesaja 65 Tusenårsriket . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 153
Jesaja 66 Ett hopp om Sion . . . . . . . . . . . . . . . . 153
Jeremias bok . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 153
Jeremia 1 Jeremias kall . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 154
Jeremia 2–3 Juda synder och Jeremias
budskap . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 154
Jeremia 4–6 ”Vi har inget behov av att
omvända oss” . . . . . . . . . . . . . . . 154
Jeremia 7 Jeremias predikan i templet . . . . . . . 155
Jeremia 8 Fler straffdomar över Juda . . . . . . . . 155
Jeremia 9–10 Jeremia gråter över och ber
för Juda . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 155
Jeremia 11–15 Guds straffdomar . . . . . . . . . . . . . . . 156
Jeremia 16 Hopp i de sista dagarna . . . . . . . . . . 156
Jeremia 17 Juda synder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 157
Jeremia 18–19 Lerkärl och Juda . . . . . . . . . . . . . . . . . 157
Jeremia 20 Jeremias sorger . . . . . . . . . . . . . . . . . . 157
Jeremia 21–22 Profetior till två kungar . . . . . . . . . . 158
Jeremia 23 Falska profeter . . . . . . . . . . . . . . . . . . 158
Jeremia 24 God och dålig frukt . . . . . . . . . . . . . . 158
Jeremia 25–26 Förkastandet av profeterna leder
till fångenskap . . . . . . . . . . . . . . . 159
V

Jeremia 27–28 Det babyloniska oket . . . . . . . . . . . . 159
Jeremia 29 Jeremias brev till de fångna . . . . . . . 159
Jeremia 30 Herren utlovar hjälp . . . . . . . . . . . . . 159
Jeremia 31 Israels insamling . . . . . . . . . . . . . . . . 160
Jeremia 32 Jeremia köper mark . . . . . . . . . . . . . . 161
Jeremia 33 Frid i Jerusalem . . . . . . . . . . . . . . . . . 161
Jeremia 34 Sidkia och judarna fördöms . . . . . . . 161
Jeremia 35 Rekabiterna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 161
Jeremia 36 Sekreteraren Baruk . . . . . . . . . . . . . . 162
Jeremia 37–44 Babylonierna erövrar Juda . . . . . . . . 162
Jeremia 45 De rättfärdiga har också
prövningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . 163
Jeremia 46–51 Nationernas undergång . . . . . . . . . . 163
Jeremia 52 Jeremias sista skrifter . . . . . . . . . . . . 163
Klagovisorna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 164
Klagovisorna 1 Syndens följder . . . . . . . . . . . . . . . . . 164
Klagovisorna 2–4 Varför Juda straffades . . . . . . . . . . . . 164
Klagovisorna 5 Jeremias vädjan . . . . . . . . . . . . . . . . . 164
Hesekiels bok . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 165
Hesekiel 1 Hesekiel ser i en syn Guds
härlighet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 165
Hesekiel 2–3 Hesekiel kallas att tjäna . . . . . . . . . . 166
Hesekiel 4–5 Profetior om Jerusalems
förstöring . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 166
Hesekiel 6–7 Synd och förstörelse . . . . . . . . . . . . . 167
Hesekiel 8–11 Varför Jerusalem kunde erövras . . . 167
Hesekiel 12–17 Varför fångenskap? . . . . . . . . . . . . . . 167
Hesekiel 18 Ansvar för synd . . . . . . . . . . . . . . . . . 168
Hesekiel 19–20 Ledare som inte vill lyssna . . . . . . . 168
Hesekiel 21–24 Ogudaktighet leder till
undergång . . . . . . . . . . . . . . . . . . 169
Hesekiel 25–32 Andra nationers straff . . . . . . . . . . . . 169
Hesekiel 33 Väktare på tornet . . . . . . . . . . . . . . . . 169
Hesekiel 34 Israels herdar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 170
Hesekiel 35 Edoms undergång . . . . . . . . . . . . . . . 170
Hesekiel 36 Ett hoppets budskap . . . . . . . . . . . . . 170
Hesekiel 37 Två syner av återställelse . . . . . . . . . 171
Hesekiel 38–39 Gogs och Magogs fälttåg . . . . . . . . . 171
Hesekiel 40–42 Hesekiels syn av ett tempel . . . . . . . 172
Hesekiel 43–44 Guds härlighet fyller templet . . . . . 172
Hesekiel 45–46 Mer om templet . . . . . . . . . . . . . . . . . 172
Hesekiel 47 Templets helande vatten . . . . . . . . . 172
Hesekiel 48 Israel insamlas och Herren är
med dem . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 173
Daniels bok . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 173
Daniel 1 Trofasta unga israeliter . . . . . . . . . . . 173
Daniel 2 Nebukadnessars dröm . . . . . . . . . . . 174
Daniel 3 Tre modiga unga män . . . . . . . . . . . . 175
Daniel 4–5 Två högmodiga kungar . . . . . . . . . . 175
Daniel 6 Daniel i lejongropen . . . . . . . . . . . . . 176
Daniel 7–12 Daniels profetiska drömmar
och syner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 176
Hoseas bok . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 177
Hosea 1–3 Ett äktenskapsförbund . . . . . . . . . . . 177
Hosea 4–5 Israels och Juda synder . . . . . . . . . . . 178
Hosea 6 Gud önskar uppriktig
omvändelse . . . . . . . . . . . . . . . . . 178
VI
Hosea 7–10 Israel får skörda vad de har sått . . . 178
Hosea 11 Bevis på Guds kärlek . . . . . . . . . . . . 179
Hosea 12–14 En kallelse att återvända
till Herren . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 179
Joels bok . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 179
Joel 1 Lär av gräshoppornas invasion . . . 179
Joel 2 Vem kan överleva Herrens dag? . . . 180
Joel 3 En stor strid . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 180
Amos bok . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 181
Amos 1–2 Israels och kringliggande
länders domar . . . . . . . . . . . . . . . 181
Amos 3 Profeternas roll . . . . . . . . . . . . . . . . . . 181
Amos 4 ”Jag försökte hjälpa er” . . . . . . . . . . 182
Amos 5 Sök Herren och lev . . . . . . . . . . . . . . 182
Amos 6 Ve dem som är liknöjda . . . . . . . . . . 182
Amos 7–9 Amos fem syner . . . . . . . . . . . . . . . . . 183
Obadjas bok . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 183
Obadja Återlösa de döda . . . . . . . . . . . . . . . . 183
Jonas bok . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 184
Jona 1–2 Kan vi fly från Herren? . . . . . . . . . . . 184
Jona 3–4 Jona i Nineve . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 184
Mikas bok . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 185
Mika 1–2 Både Israel och Juda ska falla . . . . . 185
Mika 3 Orättfärdiga ledare blir skarpt
tillrättavisade . . . . . . . . . . . . . . . 185
Mika 4 Herren ska regera i Sion . . . . . . . . . . 186
Mika 5 Messias ankomst . . . . . . . . . . . . . . . . 186
Mika 6–7 Israels synder och Herrens
barmhärtighet . . . . . . . . . . . . . . . 186
Nahums bok . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 187
Habackuks bok . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .187
Habackuk 1–2 Frågor och svar . . . . . . . . . . . . . . . . . 187
Habackuk 3 Habackuks bön . . . . . . . . . . . . . . . . . 187
Sefanjas bok . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 188
Sefanja 1–2 Domens dag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 188
Sefanja 3 Uppmuntrande ord . . . . . . . . . . . . . . 188
Haggais bok . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 188
Haggai 1 Färdigställ templet . . . . . . . . . . . . . . 189
Haggai 2 Fortsätt bygga! ................189
Sakarjas bok . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 190
Sakarja 1–6 Sakarjas åtta syner . . . . . . . . . . . . . . . 190
Sakarja 7–8 Det nuvarande och det framtida
Jerusalem . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 190
Sakarja 9 Den kommande Konungen . . . . . . . 190
Sakarja 10 Löften rörande de sista dagarna . . . 190
Sakarja 11–13 Judarna och deras Frälsare . . . . . . . . 191
Sakarja 14 Jesu Kristi andra ankomst . . . . . . . . 191
Malakis bok . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 192
Malaki 1 Falsk dyrkan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 192
Malaki 2 Prästerna kallade till
omvändelse . . . . . . . . . . . . . . . . . 192
Malaki 3–4 Herrens ankomst . . . . . . . . . . . . . . . . 192

Något du bör veta om Gamla testamentet
Ett testamente om Kristus
I likhet med alla andra heliga skrifter är Gamla testamentet ett
vittne och testamente om att Gud lever, att Jesus Kristus är
alla människors Frälsare, att vi måste dyrka dem och leva efter
deras lära för att få frid i detta liv och evigt liv efter döden.
President Spencer W Kimball sade: ”Jesus Kristus var Gamla
testamentets Gud. Det var han som samtalade med Abraham
och Mose. Det var han som inspirerade Jesaja och Jeremia.
Det var han som genom utvalda män förutsade framtiden”
(Nordstjärnan, okt 1977, s 77).
Efter sin uppståndelse visade Jesus sig för två män som var på
väg från Jerusalem till Emmaus. Han citerade Gamla testamentets
profetior om sig själv, som fick männen att fyllas av Anden
och deras hjärtan att brinna av vittnesbörd (se Luk 24:13–32).
När du studerar Gamla testamentet, sök då efter sanningar som
kan lära dig mer om Jesus Kristus och hur du ska tillämpa hans
evangelium i ditt liv. I studierna ingår att föra en anteckningsbok
där du skriver ner dina insikter samt gör dina uppgifter.
Skriv gärna på en särskild plats i anteckningsboken ner det
som du lär dig om Kristus och som vittnar om honom. Kanske
märker du hur ditt hjärta uppfylls av vittnesbördet om
Jesus Kristus när du söker efter honom i Gamla testamentet.
Gamla testamentets historia
Gamla testamentet börjar med att den första mannen och kvinnan
skapas: Adam och Eva. Det berättar sedan kortfattat om
Adam och Evas avkomlingar fram till Noas tid, då en stor översvämning
förintade alla människor och djur, alla utom Noa och
hans familj och djuren i arken. Efter berättelsen om Noa återger
Gamla testamentet kortfattat händelserna fram till Abraham,
som ingick förbund (heliga löften) med Gud och fick särskilda
löften av Gud angående sina avkomlingar. Guds löften till
Abraham kallas ”Abrahams förbund”. Abrahams förbund fortsatte
med Abrahams son Isak och sonsonen Jakob, vars namn
Herren ändrade till Israel. Gamla testamentet redogör sedan
för Guds handlande mot sitt förbundsfolk, Jakobs avkomlingar,
som kallas ”Israels hus” eller ”Israels barn”.
1
Förhandsgranskning av Gamla testamentet –
Innehållsförteckningen
Ta en titt på namnen i Gamla testamentets innehållsförteckning.
När Gamla testamentet sammanställdes, placerades inte alltid
böckerna i kronologisk ordning. Gör gärna anteckningar i innehållsförteckningen,
så att du kommer ihåg vilka olika slags
böcker som ingår i Gamla testamentet. Skriv till exempel in följande
fyra beteckningar bredvid de böcker de syftar på.
1. Lagen. De fem böcker som Mose skrev kallas ofta för ”lagen”.
Första Moseboken börjar med att beskriva hur världen och
Adam och Eva skapades. Femte Moseboken avslutas med
Moses död. Dessa fem böcker redogör för förbund som Gud
ingick med människan och de befallningar som människorna
måste leva efter och som utgör deras del av förbundet.
2. De historiska böckerna. Böckerna från Josua till Ester återger
den fortsatta historien om Israels barn under mer än sex
hundra år efter Moses död. Dessa böcker kallas vanligtvis för
”historien”. De står i regel i kronologisk ordning, men 1 och
2 Krönikeboken är i huvudsak en annan författares version
av samma historia som återfinns i 1 och 2 Kungaboken.
3. De poetiska böckerna. Böckerna från Job till och med Predikaren
är fyllda med förkunnelse och uppenbarelser som är
skrivna i versform, därför kallas denna del för ”de poetiska
böckerna”. Även Höga visan ingår i den poetiska delen även
om den enligt vad profeten Joseph Smith lärde inte är inspirerad
skrift. Psaltaren innehåller text till sakral musik.
4. De profetiska böckerna. Böckerna från Jesaja till och med
Malaki innehåller olika profeters ord under den tid som Israels
barn hade kungar. De står inte i historisk ordning. Vi känner
inte till anledningen till den nuvarande ordningsföljden.
Fördelarna med att du studerar
Gamla testamentet
Berättelserna i Gamla testamentet tillhör de mest kända
i historien. Om vi inte kände till dem skulle mycket av Nya
testamentet, Mormons bok och Läran och förbunden inte vara
lika meningsfullt. Men det räcker inte med att bara känna till
berättelserna. Vi måste ta till oss läran i dem och tillämpa den
i vårt liv.
Medan du flitigt studerar Gamla testamentet kommer du att få
uppleva hur Anden rör vid ditt hjärta och hjälper dig bli mer lik
Kristus. I tusentals år har Gamla testamentet hjälpt troende
människor att följa vår himmelske Faders plan.

Hur denna bok ska användas
Som bokens titel anger är den en hjälp när du studerar
skrifterna på egen hand. Boken hjälper dig på följande sätt.
A
B
Första Moseboken 5;
Moses 6
Enok undervisar om
evangeliets första principer
Adam och Eva föll på grund av att de bröt mot en lag, och de
”avstängdes” från Guds närvaro (se Moses 5:4). Vi läser
i Moses 5 hur olydnad leder människor ännu längre bort från
Gud – som i Kains, Lemeks och andras fall. Efter det att
Adam och Eva hade lämnat lustgården fick de lära sig att
förstå och leva enligt läran samt ingå och hålla förbund.
De lärde sig också vilka frälsande förordningar som krävdes
för att de skulle kunna återvända och bo i Guds närvaro.
Förstå skrifterna
Moses 6
Obefläckat (v 6) – Inte vanhelgat,
rent
Guds fotapall (v 9) – Jorden
Födde (v 10–11, 13–14, 17, 21,
25) – Var far till
Herravälde (v 15) – Makt över
Försvurit sig (v 29) – Gjort ett
löfte
Påbud (v 30) – Officiellt
tillkännagivande
Genomborra (v 32) – Skada,
döda
Talförhet (v 32) – Vad som ska
sägas
Rättfärdiggöra (v 34) – Göra
så att de uppfylls
Arvsynden (v 54) – Adam och
Evas överträdelse
Födda i synd (v 55) – Födda
in i en syndfull värld av
föräldrar som lever i en fallen
värld och själva har syndat
Tager form (v 55) – Önskan att
synda börjar växa
Helgade (v 60) – Renade och
heliggjorda, renade
Rättfärdigade (v 60) –
Befriade från skuld och
syndens straff, förlåtna
Studera skrifterna
Gör minst tre av följande uppgifter (A–E) medan du studerar
Moses 6.
Gör en innehållsförteckning
Skriv ner ditt förslag till innehållsförteckning för boken som
beskrivs i Moses 6:5–25.
Skriv om eller till din familj
1. Varför hade Enok och hans familj enligt Moses 6:45–46 lärt
känna sina förfäder (fäder)?
2. Skriv om en av dina förfäder som du ”känner” tack vare
uppteckningar som har förts. Ta med något om dem som
inspirerar dig att bli en bättre människa.
eller
Skriv något som du vill att dina avkomlingar ska veta om
dig. Tänk på vad president Kimball sade:
”Skaffa en anteckningsbok . . . Börja i dag och skriv
om det som händer och sker, dina innersta tankar,
dina framgångar och misslyckanden, ditt umgänge
med andra människor, dina triumfer, dina intryck
och ditt vittnesbörd” (Spencer W Kimball,
”Kanhända kommer änglarna att citera dem”,
Nordstjärnan, 6, 1977, s 25).
Vad beskriver de?
1. Leta rätt på följande uttryck i Moses 6:27–29 som beskriver
folkets synder på Enoks tid: ”hjärtan äro förhärdade”,
”öron tröga att höra”, ”ögon kunna ej se långt”, ”hava förnekat
mig”, ”sökt sina egna råd i mörkret”, ”tänkt ut
planer på att mörda”, ”icke hållit de bud jag gav till deras
fader, Adam” och ”försvurit sig”. Stryk gärna under dem
eller markera dem på annat sätt i dina skrifterna.
2. Beskriv vad du tror ”förhärdade hjärtan”, ”tröga öron” och
”ögon som ej kan se långt” betyder och vad som menas
med att ”söka råd i mörkret”.
3. Nämn motsatsen till ovannämnda beskrivningar så att de
beskriver rättfärdiga människor. Med andra ord: hjärtan är
___________ genom evangeliet, ögon kan ___________ och
så vidare.
16
Inledning
A Under varje skriftrulle finner du en inledning till de
kapitel i skrifterna som du anvisas att läsa samt
förklaringar till de kapitel som du inte anvisas att läsa.
”Inledningen” innehåller följande slags information:
• Historisk bakgrund
• Förklaring till hur skriftställeblocket hänför sig till kapitlen
före och efter det
• Frågor att tänka på innan eller under tiden du läser
som hjälper dig att lättare koncentrera dig på budskapet
i skriftställeblocket
Förstå skrifterna
B Avsnittet ”Förstå skrifterna” ger hjälp med svåra ord
och innehåller kommentarer som hjälper dig att förstå
tankar och begrepp i skrifterna. Ofta består kommentarerna av
generalauktoriteters uttalanden.
C
2
Studera skrifterna
C Avsnittet ”Studera skrifterna” innehåller frågor och
uppgifter som hjälper dig att upptäcka, fundera över
och tillämpa de evangelieprinciper som återfinns i skrifterna.
Du kommer att göra uppgifterna i en anteckningsbok eller
på eget papper, för det finns inget utrymme i själva studiematerialet.
Följande steg hjälper dig att studera skrifterna:
• Inled med bön.
• Läs inledningen till kapitlet som du ska studera och se om
du kan hitta andra sätt att studera på i avsnittet ”Innan du
läser” (se s 4).
• Läs anvisade kapitel. Sök efter förklaringar i avsnittet
”Förstå skrifterna” som gör det lättare att förstå det du
läser. Använd dig av studiemetoderna som beskrivs
i ”Medan du läser” (se s 5). Gör anteckningar i anteckningsboken
eller på ett papper och skriv ner frågor. Skriv
också ner känslor och intryck som har betydelse för dig.
• Gör uppgifterna i avsnittet ”Studera skrifterna” för det
kapitel som du studerar. Ibland kan du välja vilka uppgifter
du vill fullgöra. Om du vill lära dig mer om Gamla
testamentet, gör då alla uppgifterna.
Seminariets hemstudieprogram
Om du är inskriven i seminariets hemstudieprogram visar
lässchemat vad du bör läsa varje vecka som seminariet pågår.
Kom ihåg att seminariet är ett program för daglig utbildning
i religion, att du bör ha för vana att dagligen under bön läsa
skrifterna och att du bör arbeta på dina uppgifter i seminariet
varje skoldag, även om du inte går till seminariet varje dag. Om
ditt seminarieår består av mer eller mindre än trettiosex veckor,
kommer din lärare att säga vilka kapitel du bör läsa under en
vecka och vilka uppgifter du ska göra. Att läsa skrifterna och
använda denna elevhandledning bör ta trettio till fyrtio minuter
varje skoldag som du inte går till en seminarieklass.
Varje vecka låter du din lärare läsa de sidor i anteckningsboken
som innehåller dina funderingar om skrifterna och svaren på
de frågor du har besvarat under veckan. Din lärare kommer att
läsa och kommentera dem och därefter återlämna anteckningsboken
till dig. Kanske föredrar du att ha två anteckningsböcker
och använda dem varannan vecka. Du kan också skriva på ett
kollegieblock och lämna in sidorna du skrivit på under veckan.
När din lärare lämnar tillbaka sidorna sätter du in dem i en
pärm.
Seminariets program för dagliga studier
Om du är inskriven i ett seminarieprogram för dagliga studier
kommer du att använda denna handledning enligt din lärares
anvisningar.

Lässchema för Gamla testamentet
Dagar när jag läser Anvisade kapitel, som jag läser denna vecka
tio minuter eller längre
S
S
S
S
S
S
S
S
S
S
S
S
S
S
S
S
S
S
S
S
S
S
S
S
S
S
S
S
S
S
S
S
S
S
S
S
M
M
M
M
M
M
M
M
M
M
M
M
M
M
M
M
M
M
M
M
M
M
M
M
M
M
M
M
M
M
M
M
M
M
M
M
T
T
T
T
T
T
T
T
T
T
T
T
T
T
T
T
T
T
T
T
T
T
T
T
T
T
T
T
T
T
T
T
T
T
T
T
O
O
O
O
O
O
O
O
O
O
O
O
O
O
O
O
O
O
O
O
O
O
O
O
O
O
O
O
O
O
O
O
O
O
O
O
T
T
T
T
T
T
T
T
T
T
T
T
T
T
T
T
T
T
T
T
T
T
T
T
T
T
T
T
T
T
T
T
T
T
T
T
F
F
F
F
F
F
F
F
F
F
F
F
F
F
F
F
F
F
F
F
F
F
F
F
F
F
F
F
F
F
F
F
F
F
F
F
L
L
L
L
L
L
L
L
L
L
L
L
L
L
L
L
L
L
L
L
L
L
L
L
L
L
L
L
L
L
L
L
L
L
L
L
Vecka 1
Vecka 2
Vecka 3
Vecka 4
Vecka 5
Vecka 6
Vecka 7
Vecka 8
Vecka 9
Vecka 10
Vecka 11
Vecka 12
Vecka 13
Vecka 14
Vecka 15
Vecka 16
Vecka 17
Vecka 18
Vecka 19
Vecka 20
Vecka 21
Vecka 22
Vecka 23
Vecka 24
Vecka 25
Vecka 26
Vecka 27
Vecka 28
Vecka 29
Vecka 30
Vecka 31
Vecka 32
Vecka 33
Vecka 34
Vecka 35
Vecka 36
”Studera skrifterna”
Abraham 3:22–28
Moses 5
Moses 8
Abraham 1
5 Mosebok 4
Josua 1
Domarboken 6
1 Samuelsboken 1
1 Samuelsboken 13
2 Samuelsboken 7
1 Kungaboken 3
2 Kungaboken 2
Delar av 1 och 2 Krönikeboken
Ester 1
Psaltaren 22
Jesaja 1
Jesaja 24
Jesaja 48
Jeremia 1
Jeremia 30
Hesekiel 11:16–20 18 20:33–44 33 34 37
Daniel 1
Hosea 1
Jona 1
2
2
2
2
2
Sakarja 9:9
6
1 Mosebok 18
2 Mosebok 1
2 Mosebok 12
2 Mosebok 18
3 Mosebok 1
4 Mosebok 6
2
29
49
7
2
1 Mosebok 35
1 Mosebok 42
3
23
31
3
3
4
3
3
10
7
2
10
9
6
37
43
13
19
Aktiviteter till 2 Mosebok 25–27, 30
7
30:15–21
50
11 12 13 14 16 21:4–9 22 23 24 27:12–23
8
4
4
11
7:1–6
4
24
5
9:23–24 16 17:5–8, 19–27 23 29:11–14
33:15–18
6
Moses 1
1 Mosebok 6:14–22
1 Mosebok 13
21:1–21
3
39
44
14
20–24
2
9
8
15
53
5
5
13:9–14
4:1–11
4
14
9:1–9
11
13
3
11
55
11:12–13
22
1 Mosebok 24 25:19–34 27 28
40
45
15:22–27
8
5:10–15
16
6
6
5
16
Valda verser ur Psaltaren och Ordspråksboken
14
41
46
7
12
11
33:14–17
58
52
2
14
17
17
7
Joel 2
Mika 3
23 (aktivitet)
6
19
10:10–22 26
12:10
3
7
49
6
15
8
24
13
3
12
29
16
18
2 Krönikeboken 15
8
8
7
26
61:1–3
Klagovisorna 1
Amos 3
5:2
50
28
7
9
14
13:6
4
14:13–24
16
26
17
19
9
40
9:1–17
30:1–24
8
17
29
10
10
63:1–9
6:7–8
14
Rut 1
18
15
22
10
9
32
28
23
19
42:1–7
4
11:1–9
16
23
32
10
33
30
24
2
Job 1
5
Habackuk 3:17–18
Malaki 3
17
3
20
33
34
32
2
47:5–10
65:17–25
Hesekiel 2
5:4–6, 14–15
4
4
Esra 9
3
38
10
3
42
Nehemja 1
8:11–12
Predikaren 1
Sefanja 3
6
2
Obadja 1:21
8
Haggai 1
4
5
12

Studera skrifterna
Denna studiebok är till för att hjälpa dig att läsa, studera och
förstå skrifterna. Eftersom du kommer att ägna det mesta
av din studietid åt att läsa och tänka på skrifterna, har denna
del tagits med för att hjälpa dig få ut mer av dina studier.
Som medlem i de tolv apostlarnas kvorum gav äldste Howard
W Hunter kyrkans medlemmar värdefulla råd när det gäller
skriftstudier. De sammanfattas nedan. Skriv gärna ner förslagen
på ett litet kort och placera det på ett synligt ställe så att
du kan se dem medan du studerar.
• Läs noga för att förstå skrifterna.
• Studera varje dag.
• Bestäm ett klockslag för dagliga studier.
• Studera på en plats där du kan koncentrera dig utan att bli
distraherad eller avbruten.
• Studera under en viss tid i stället för att läsa ett visst antal
kapitel eller sidor. Sextio minuter är idealiskt, trettio
minuter är en prestation, men till och med femton minuter
kan vara meningsfullt.
• Använd en studieplan.
(Se ”Att läsa skrifterna”, Nordstjärnan, maj 1980, s 96–98.)
Förutom dessa råd kommer du även att ha stor nytta av bra
studieteknik i ditt studium av skrifterna.
Joseph Smiths översättning av Bibeln
Herren befallde Joseph Smith att studera Bibeln och söka få
uppenbarelser för att få en mer fullständig och riktig bibelöversättning
(se L&F 37:1; 73:3–4). Följaktligen gjorde profeten
Joseph Smith många viktiga ändringar i Bibeln på sådana ställen
där den inte hade översatts riktigt (se åttonde trosartikeln).
Vi kallar dessa ändringar för ”Joseph Smiths översättning”.
Översättningen förkortas som ”JST” (Joseph Smith Translation).
Kartor
Kartorna i Bibeln är till hjälp när vi vill lokalisera platser som
omnämns där.
4
Studiemetoder
Nephi sade att vi bör mätta oss med skrifterna (se 2 Nephi 32:3),
och Jesus befallde nephiterna att rannsaka dem sorgfälligt
(se 3 Nephi 23:1). Detta sätt att studera innebär mer än att bara
snabbt läsa igenom skrifterna. Följande förslag och metoder
kan hjälpa dig att få ut mer av studierna. De är indelade i tre
olika kategorier: innan du läser, medan du läser och när du läst.
Innan du läser
Be
Skrifterna skrevs genom inspiration. Därför förstår vi dem bäst
när vi har Anden med oss. I Gamla testamentet lär vi oss om
prästen Esra, som ”hade vänt sitt hjärta till att studera Herrens
lag” (Esra 7:10). Vi vänder vårt hjärta till att läsa skrifterna
genom att hålla en bön varje gång vi ska läsa.
Skaffa bakgrundsinformation
Att förstå skriftställenas historiska bakgrund kommer att ge dig
större insikter medan du läser. I denna bok finner du en kort
förklaring till många kapitel i skrifterna. Om du har tid kan du
också gå till andra böcker som kyrkan godkänt och få bakgrundsmaterial
till de skriftställen du läser.
Ställ frågor
Innan du börjar läsa, ställ då frågor som ”Vem skrev dessa
verser?” ”Vem skrevs de till?” ”Varför finns just de med i skrifterna?”
”Vad vill jag få reda på eller lära mig när jag läser
i dag?” och ”Vad vill Herren att jag ska lära mig av dessa
skriftställen?” Sök efter svar på dina frågor medan du läser
i skrifterna. Kom ihåg att du också kan söka svaren i kyrkans
lektionsböcker och tidskrifter.
Läs ingresserna till kapitlen
Ingresserna till kapitlen är korta sammandrag av det viktigaste
i ett kapitel. Att läsa ingressen innan du börjar med ett kapitel
är inte bara en bra vana när du studerar, det hjälper dig också
att ställa frågor och söka efter svaren medan du läser.

Medan du läser
Var inte rädd för att stanna upp
De flesta guldklimparna hittar vi inte ovanpå marken – vi
måste gräva efter dem. Dina skriftstudier blir mer givande om
du sänker takten eller stannar upp och gör något av följande:
Slå upp betydelsen av ord som du inte förstår
Använd en ordbok. Att ibland slå upp ett ord som du tror att
du redan vet betydelsen av kan ge dig ytterligare kunskap.
Avsnitten ”Förstå skrifterna” i denna bok hjälper dig förstå
många svåra ord och uttryck.
Var medveten om att Herren ibland har inspirerat sina profeter
att ta med förklaringar i sina skrifter. Dessa förklaringar hjälper
oss att förstå innebörden av ord och uttryck. Läs till exempel
Mosiah 3:19 och fråga dig vad det innebär att bli som ett barn.
Tillämpa skriftstället
Att sätta in sitt eget namn i en vers bidrar till att göra läran i
skriftstället mer personlig. Vad händer till exempel om du
i Moses 1:39 sätter in ditt eget namn i stället för ”människan”?
Se det framför dig
Gör dig en bild av det som händer. När du till exempel läser
1 Mosebok 37, föreställ dig då hur det skulle kännas om du vore
en av de yngsta bröderna i en familj och alla dina äldre bröder
hatade eller var avundsjuka på dig.
Ibland säger skrifterna att vi ska föreställa oss hur något är. Läs
Alma 5:15–18 och gör det som Alma föreslår. Ta dig tid att
skriva ner hur du kände dig när du gjorde dig en bild av dessa
verser.
Sök efter ord som binder samman
Exempel på sammanbindande ord är och, men, eftersom, för den
skull och icke desto mindre. Lägg märke till medan du läser hur
dessa ord hjälper dig att förstå två eller flera begrepp. Ibland
visar de hur två eller flera saker är snarlika eller skiljer sig åt.
5
Om du till exempel tänker på vad orden för . . . skull betyder i
Mosiah 26:2–3, kan du lära dig någonting viktigt när det gäller
skriftstudier.
För den skull anger ett ”orsak och
verkan ”-förhållande mellan
människors tvivel och deras förmåga
att förstå skrifterna och
profeternas ord.
Läs nu Läran och förbunden 45:30–32 och lägg märke till hur
ordet men visar på motsatsen mellan de ogudaktigas och de
rättfärdigas tillstånd i den sista tiden
Att betona ordet men kan
försäkra oss att de rättfärdiga
kommer att skonas från en
del av ödeläggelsen före Kristi
andra ankomst.
Sök efter mönster
I 2 Nephi 31:2 sade Nephi att han önskade skriva några ord om
Kristi lära. Sedan vittnade han i vers 21 om att han just hade
förklarat Kristi lära. När vi vet att Nephi i vers 2 till och med
21 undervisade om Kristi lära, bör vi för att få reda på vad
Kristi lära är gå tillbaka och mer ingående studera Nephis ord.
Ett annat sätt att finna ett mönster är att söka efter en profets
förklaring till orsak och verkan genom att lägga märke till hur
han använder orden om och så. I 3 Mosebok 26 profeterade
Mose om välsignelser eller förbannelser som skulle komma
över Israels barn. Läs verserna 3–4, 18, 23–24, 27–28 och 40–42
och lägg märke till att Mose använde ”om-så”-mönstret när
han lärde Israels barn vad som skulle hända om de lydde eller
inte lydde Herrens bud.
Mönstret att upprepa ett ord eller en tanke är också något vi bör
söka efter. Lägg till exempel märke till hur många gånger i
1 Mosebok 39 som författaren nämner att Herren var med Josef.

Sök efter förteckningar eller listor i skrifterna
Förteckningar eller listor hjälper dig att tydligare se vad Herren
och hans profeter undervisar om. De tio budorden är ett slags
förteckning (se 2 Mos 20). Det är också lätt att se att saligprisningarna
i Matteus 5 är en förteckning. Att finna andra förteckningar
kan kräva lite extra ansträngning. Gör till exempel en
förteckning utifrån Läran och förbunden 68:25–31 över det som
Herren fordrar att föräldrar ska undervisa sina barn om.
Ställ frågor
Fortsätt att ställa frågor, som du tidigare blev instruerad att
göra i avsnittet ”Innan du läser”. Medan du läser kan du
formulera om frågorna du ställde innan du började läsa eller
hitta på helt nya frågor. Att söka efter svar på frågor är ett av de
bästa sätten att få större kunskap när vi studerar skrifterna.
En av de viktigaste frågor vi kan ställa är ”Varför kan Herren ha
inspirerat författaren att ta med detta i skrifterna?” Sök efter
de tydliga ledtrådar som författarna ibland ger när de till exempel
säger ”sålunda se vi”.
Besvara frågor som ställs i skrifterna
Många gånger ställer Herren en fråga som han sedan besvarar.
Han frågade de nephitiska lärjungarna: ”Vad slags män bören
I då icke vara?” Sedan svarade han: ”Sådana som jag är”
(3 Nephi 27:27).
Vid andra tillfällen ställs frågor, men det ges inga svar –
i allmänhet för att författaren tycker att svaret kanske är uppenbart.
Men ibland svarar inte författarna därför att frågan som
ställts kan kräva eftertanke och svaret inte kan ges omgående.
Läs till exempel Markus 4:35–41 och besvara de fyra frågorna
i dessa verser som om du vore där.
6
Sök efter sinnebilder och symboliska innebörder
Profeterna använde ofta symboler och bildspråk för att kunna
framföra sitt budskap med större kraft. Liknelserna är till exempel
ett sätt att framföra budskapet på ett enkelt sätt och med en
mycket djupare innebörd. Liknelsen gör det lättare att komma
ihåg den lära vi undervisas om och gör den mer meningsfull.
Följande förslag kan hjälpa dig att förstå symbolerna
i skrifterna:
1. Sök efter förklaringar i skrifterna. Lehi hade till exempel en
syn i 1 Nephi 8. Nephi hade senare en syn i vilken han
såg det som hans far såg jämte förklaringen av symbolerna
i faderns syn (se 1 Nephi 11–14).
2. Tänk på symbolens utmärkande egenskaper och på vad den
kan lära dig. Alma använde denna teknik när han förklarade
Liahona för sin son (se Alma 37:38–47).
3. Se om symboliken lär dig något om Frälsaren. Herren sade
till Adam att ”allt vittnar om [honom]” (Moses 6:63). Hur
vittnar till exempel berättelsen om hur Abraham skulle offra
sin son Isak om Jesu Kristi offer?
Skriv
Du bör ha ett papper eller en anteckningsbok nära till hands så
att du kan skriva ner sådant som du vill minnas, till exempel
förteckningar eller listor, speciella insikter som du har fått eller
vad du kände när du läste något. Skriv gärna ner tankar eller
insikter i marginalen i dina skrifter så att du kommer ihåg dem
nästa gång du läser dessa verser.
Många tycker om att markera viktiga ord och meningar i sina
skrifter. Det finns inget rätt eller fel sätt att göra detta. Några
skuggar eller stryker under viktiga ord och meningar som gör
att en vers får speciell betydelse för dem. Ett annat sätt att markera
skrifterna är att i marginalen göra tvärhänvisningar till
andra skriftställen. Att göra så med flera verser som behandlar
samma ämne ger dig en skriftställekedja som du hittar genom
att finna ett av skriftställena i kedjan. Att markera skrifterna
hjälper dig ofta att snabbt finna viktiga verser.

När du läst
Begrunda
Att begrunda är att tänka djupt på någonting, att överväga det
i sitt sinne, ställa frågor och utvärdera vad du vet och vad du
har lärt dig. Ibland kallar skrifterna detta för att ”tänka på”
(se Jos 1:8). Det finns flera bra exempel i skrifterna på hur viktiga
uppenbarelser följde på övervägande och begrundan,
särskilt av skrifterna (se L&F 76:15–20; 138:1–11).
Tillämpa skrifterna på dig själv
Att tillämpa skrifterna på dig själv är att jämföra dem med ditt
eget liv. För att kunna tillämpa skrifterna på oss själva måste vi
ställa frågor som ”Vilka evangelieprinciper handlar det om
i skriftstället jag just läste?” och ”Vad har dessa principer med
mitt liv att göra?” När vi tillämpar skrifterna på oss själva
är det viktigt att vi lyssnar till Andens maningar, som Herren
lovade skulle ”föra [oss] in i hela sanningen” (Joh 16:13).
Nephi, till exempel, tillämpade skrifterna på sig själv och sin
familj genom att påvisa sambandet mellan några av de principer
Jesaja undervisade om och deras egen situation. Han lärde
sina bröder att de, liksom Israels barn, hade övergett Gud –
Gud hade inte övergett dem. Han lärde dem också att om de
omvände sig skulle Herren vara barmhärtig och förlåta dem
(se 1 Nephi 19:24; 21:14–16). Nephi sade att om de tillämpade
Jesajas ord på sig själva skulle deras tro öka på Jesus Kristus
som Återlösaren (se 1 Nephi 19:23).
7
Läs på nytt
Vi lär oss inte allt när vi läser ett avsnitt i skrifterna för första
gången. Faktum är att det krävs ett helt livs studier för att
verkligen förstå skrifterna. Ofta börjar vi se mönster, göra oss
en klarare bild av och få en djupare förståelse av skrifterna när
vi har läst dem två eller tre gånger. Du kanske vill söka efter
nya lärdomar eller ställa andra frågor när du läser dem på nytt.
Att skriftligt omarbeta en berättelse eller en vers med egna ord
kan hjälpa dig att upptäcka om du förstod det du läste. Det
hjälper dig också att förstå skrifterna bättre.
Skriv
Somliga för dagbok och skriver ner det viktigaste av det som de
läste, vad de kände för det eller vad de tycker de kan tillämpa
i sitt eget liv. Om du använder denna bok för hemstudier i seminariet,
krävs det att du för en anteckningsbok om du ska bli
godkänd. Denna anteckningsbok blir ett slags skriftdagbok.
Det är också bra att diskutera det som du läser med andra.
Genom att göra anteckningar så att du kommer ihåg vad du vill
ta upp och genom att diskutera det du har lärt dig, kan du
förstå och minnas mer av det du läser.
Tillämpa
Det verkliga värdet av den kunskap du får från skrifterna kommer
när du lever efter det du har lärt dig. En större närhet
till Herren och en ökad känsla av den frid han ger oss, är bara
några av de välsignelser som de får som lever enligt evangeliet.
Dessutom sade Herren att de som lever efter det som de har lärt
sig kommer att få mer kunskap, medan de som inte lever enligt
det som de har lärt sig kommer att förlora den kunskap de har
(se Alma 19:9–11).
”Mätten eder med Kristi ord, ty se, Kristi ord skola
tillkännagiva för eder allt vad I skolen göra”
(2 Nephi 32:3).

Första Moseboken, Moses bok och Abrahams bok
Första Moseboken
Första Moseboken är den första av fem böcker som Mose skrev.
Den behandlar cirka 2500 års historia – mer än resten av Bibeln
gör! Många av de mest välbekanta bibliska berättelserna
kommer från 1 Mosebok, till exempel berättelsen om Adam och
Evas fall, Kain som dödade Abel, Noa och översvämningen,
Babels torn, Abraham som nästan offrade sin son Isak och Josef
som såldes till Egypten.
Moses bok
Några månader efter det att kyrkan organiserats den 6 april
1830 befallde Herren profeten Joseph Smith att göra en ”översättning”
av Bibeln. Profeten hade förstått av Mormons bok
att ”många tydliga och dyrbara stycken” saknades i Bibeln
(se 1 Nephi 13:23–28). Hans översättning av Bibeln innebar att
han återställde sanningar som gått förlorade i Bibeln på grund
av att de som hade skrivit av texten varit slarviga eller på grund
av att orättfärdiga män tagit bort sanningar som de inte ville
att människorna skulle känna till. Bibelöversättningen publicerades
aldrig i sin helhet under profeten Joseph Smiths tid. I dag
kan vi läsa de ändringar han gjorde i kyrkans utgåva av Kung
Jakobs bibel.
Ändringarna som Joseph
Smith gjorde i sin översättning
av 1 Mosebok
1–6 var så omfattande att
dessa trycktes separat
i Den kostbara pärlan och
kallades Moses bok.
Moses bok består av åtta
kapitel. Moses 1 kan
liknas vid ett förord till
det som vi betraktar
som början av Bibeln och innehåller uppgifter som inte finns
i 1 Mosebok.
Eftersom Moses bok är en mer fullständig och riktig version av
läran i 1 Mosebok 1–6 kommer denna handledning att hjälpa
dig läsa, förstå och lära av Moses bok.
Abrahams bok
Eftersom uppenbarelserna i Abrahams bok har nära samband
med första delen av Bibeln kommer du att studera dem tillsammans
med första delen av 1 Mosebok och Moses bok. År 1835
fick profeten Joseph några forntida egyptiska skrifter som arkeologerna
hade funnit i Egypten. Dessa urkunder innehöll några
av profeten Abrahams skrifter och lärdomar, som profeten
Joseph Smith översatte. Även de återfinns i Den kostbara pärlan
och kallas Abrahams bok. De två första kapitlen behandlar
Abrahams liv och tas i denna handledning upp tillsammans
med 1 Mosebok 11–12. De tre sista kapitlen i Abrahams bok
innehåller uppenbarelser som Abraham fick om det förjordiska
livet och jordens skapelse. Du kommer att inleda ditt studium
av Gamla testamentet genom att läsa beskrivningen av det förjordiska
livet i Abraham 3.
Följande uppställning visar sambandet mellan de inspirerade
tilläggen från Moses samt Abrahams bok och 1 Mosebok.
9
Efter det att Herren hade befallt Abraham att bege sig till
Egypten, lärde han honom sanningar om planeterna, solen,
månen och stjärnorna, som alla var viktiga symboler i den
egyptiska religionen. Abraham använde sig av dessa
sanningar när han undervisade egyptierna om evangeliet.
Detta gjorde han genom att bygga vidare på vad de redan
kände till (lägg märke till förklaringen till Faksimile nr 3 på
sidan 39 i Den kostbara pärlan). Genom att tala om himlakroppar
och hur de förflyttade sig, lärde Abraham egyptierna
att den Gud han dyrkade är större än allt annat i skapelsen –
han är Skaparen.
Förstå skrifterna
Abraham 3:22–28
Inspirerade tillägg till 1 Mosebok
MOSES BOK 1 MOSEBOK ABRAHAMS BOK
1:1–42
2:1–31
3:1–25
4:1–32
5:1–59
6:1–4
6:5–68
7:1–69
8:1–13
8:14–30
Intelligenserna, som voro
organiserade (v 22) – Vår
himmelske Faders andebarn
Pröva (v 25) – Testa
Första tillstånd (v 26, 28) –
Det förjordiska livet
Ingen motsvarighet
i 1 Mosebok
Ingen motsvarighet
i 1 Mosebok
1:1–31
2:1–25
3:1–24
4:1–26
5:1–32
6:1–13
11:27–32
12:1–13
Abraham 3
3:1–28
4:1–31
5:1–21
INNEHÅLLSMÄSSIGA JÄMFÖRELSER
1:1–31
2:1–5
2:6–25
Det förjordiska livet och rådet
i himlen
Andra tillstånd (v 26) –
Jordelivet
Människosonen (v 27) –
Jesus Kristus
A
M G

Det förjordiska livet
Ledarna utväljs
i det första
tillståndet.
Abraham 3:22–23 – Utvalda före födelsen
Profeten Joseph Smith sade: ”Varje man, som har en kallelse att
predika till världens invånare, blev ordinerad till denna kallelse
i det Stora rådet i himmelen, innan världen var till” (Profeten
Joseph Smiths lärdomar, s 316). Det var med andra ord inte bara
Abraham som blev utvald till vissa uppgifter innan han föddes,
det blev även du (se L&F 138:53–56).
Abraham 3:27–28 – Det förjordiska rådet i himlen
För att få en mer fullständig bild om vad som hände i det förjordiska
rådet i himlen, kan du också läsa Uppenbarelseboken
12:7–11, Läran och förbunden 76:25–28 och Moses 4:1–4.
Studera skrifterna
Jordisk
födelse
Gör uppgift A och sedan två av de tre andra uppgifterna (B–D)
medan du studerar Abraham 3:22–28.
Nyckelskriftställe – Abraham 3:22–23
1. Skriv ner vad Abraham lärde sig om det förjordiska livet.
2. Läs Läran och förbunden 138:53–56, som ingår i president
Joseph F Smiths syn om andevärlden. Vilka ytterligare
uppgifter ger uppenbarelsen i Läran och förbunden jämfört
med uppenbarelsen i Abraham 3:22–23? Tvärhänvisa
gärna dessa två skriftställen till varandra genom att stryka
under hänvisningen i fotnoterna eller skriva hänvisningen
i marginalen.
3. Förutom att läsa Abraham 3 och Läran och förbunden 138,
fundera även över profeten Joseph Smiths uttalande
i avsnittet ”Förstå skrifterna”, och beskriv hur läran om det
förjordiska livet påverkar dig samt vad det betyder för dig
att känna till den.
Sök efter viktiga ord
Jorden
Utvalda ledare
prövas i det andra
tillståndet
1. Fastställ vilka ord i Abraham 3:22–23 som talar om vilka
Gud skulle välja som ledare på jorden och när dessa
valdes. Skriv ner orden i din anteckningsbok. Ringa gärna
in dem i dina skrifter.
2. Hitta den formulering som bäst beskriver Jesus Kristus
i Abraham 3:24. Skriv ner den i din anteckningsbok
och berätta varför denna formulering beskriver honom
allra bäst.
10
Formulera en fråga
Formulera och skriv ner en viktig fråga som människor kan
tänkas ställa sig och som du tror kan besvaras med hjälp av
Abraham 3:24–26.
Tillämpa läran
Välj en av de sanningar som Abraham undervisades om
i verserna 22–28 och skriv ner hur den borde, kunde eller
kommer att uppmuntra dig att leva mer rättfärdigt.
Även om detta är det första kapitlet i Joseph Smiths översättning,
finns det inget i 1 Mosebok som kan jämföras
med Moses 1. Lärdomarna i Moses 1 hör hemma i början
av 1 Mosebok, eftersom de berättar hur Mose lärde sig de
sanningar han skrev om i 1 Mosebok. Moses 1 ger oss dessutom
viktiga kunskaper om vår himmelske Faders plan för
sina barn. Lägg märke till att uppenbarelsen till Mose
i Moses 1 gavs efter uppenbarelsen vid den brinnande busken
(se Moses 1:18) men innan Mose återvände till Egypten
(se Moses 1:26). Följaktligen skulle vi finna denna uppenbarelse
någonstans i 2 Mosebok 3 eller 4 om den fanns
i Gamla testamentet.
Vid någon tidpunkt i vårt liv kanske vi frågar oss: ”Vem är
jag?” ”Var kommer jag ifrån?” ”Varför är jag här?” ”Hur
skapades livet på denna planet? Och varför?” Mose ställde
sig liknande frågor, och Gud uppenbarade svaren. Tänk på
dessa frågor medan du läser och sök efter svaren som Herren
gav Mose i denna uppenbarelse, som omfattar både första
kapitlet och resten av Moses bok.
Förstå skrifterna
Moses 1
Avbild (v 6, 13, 16) – Likhet
Förvissnat (v 11) – Förlorat all
kraft
Förklarad (v 11) – Förändrad
genom den Helige Anden
(på ett sätt som gör det möjligt
för en dödlig varelse att se
odödliga varelser)
Upphöra med att åkalla Gud
(v 18) – Sluta be
Piskade marken (v 19) –
Talade våldsamt
Moses 1
”Mitt verk och min härlighet”
Tandagnisslan (v 22) –
Bita ihop tänderna av smärta
och vrede
Nöjd (v 36) – Glad och lugn
Odödlighet (v 39) – Leva för
evigt som en uppstånden
varelse
Evigt liv (v 39) – Upphöjelse,
som är det slags liv Gud lever;
att bo hos Gud och vara lik
honom
Ringakta (v 41) – Se ner på

Moses 1:11 – Mose blev förklarad (förvandlades)
”Genom den Helige Andens kraft har många profeter förvandlats
för att kunna stå i Guds närvaro och se syner rörande evigheten”
(Bruce R McConkie, Mormon Doctrine, 2:a uppl [1966],
s 803). Andra skildringar av personer som förvandlats finns
i 3 Nephi 28:13–17 och Läran och förbunden 76:11–12, 19–20.
Moses 1:23 – Varför detta inte står i Bibeln
Moses 1:23 förklarar varför berättelsen om hur Mose övervann
Satan inte står i vår nuvarande Bibel. Det är intressant att orden
Satan och djävulen inte återfinns i 1 Mosebok 1–6. Satan och
djävulen nämns över 20 gånger i Joseph Smiths översättning av
samma kapitel (Moses 1–8). Ett av de sätt som Satan försöker
vilseleda människor på är att få dem att tro att han inte existerar
(se 2 Nephi 28:22).
Studera skrifterna
Gör minst två av följande uppgifter (A–D) medan du studerar
Moses 1.
Vem är Gud? Vem är människan?
1. Läs Moses 1:1–11 och lista vad Mose lärde sig om Gud.
2. Lista vad Mose lärde sig om sitt förhållande till Gud.
Markera gärna dessa två listor i dina skrifter.
3. Förklara vad du tror Mose kände för det han fick lära sig
och varför han kände så.
Varför har det betydelse?
1. Hur använde Mose det han lärde sig om sig själv och
om Gud (se Moses 1:1–11) till att övervinna Satan?
(Se Moses 1:12–22.)
2. Hur kan du använda dig av Moses exempel i Moses
1:12–22 till att övervinna frestelser i ditt liv?
Nyckelskriftställe – Moses 1:39
Moses 1:39 talar om orsaken till Guds verk och skapelser.
Lägg märke till förklaringen av odödlighet och evigt liv
i ”Förstå skrifterna”.
1. Skriv av den här versen i din anteckningsbok och sätt in
ditt eget namn i stället för ”människan”.
2. Varför är det viktigt att känna till Guds avsikter?
3. Vilket ”verk” har Gud gjort för att åstadkomma odödlighet
och evigt liv för dig?
4. Vad gör eller vad kan du göra med det som Gud har gjort
för dig?
Var en reporter
Låtsas att du är en reporter som har fått i uppdrag att intervjua
Mose om det han upplevde i det här kapitlet. Skriv ner
fem frågor som du skulle ställa till honom.
11
Det finns tre redogörelser för skapelsen i skrifterna: Första
Moseboken 1–2; Moses 2–3 (som är Joseph Smiths översättning
av 1 Mosebok 1–2) och Abraham 4–5. Denna handledning
hjälper dig med studierna av Joseph Smiths översättning
av 1 Mosebok och hänvisar till Abrahams bok för
ytterligare insikter.
En del människor tror att jorden skapades av en slump och
att mänskligheten kom till genom en tillfällig kombination
av de rätta grundämnena under miljontals år. Som svar på
detta skrev en författare:
”När man kan tippa ett lass tegelstenar på en hörntomt och
låta mig se dem sätta ihop sig själva till ett hus – när man
kan tömma ut en handfull fjädrar, hjul och skruvar på mitt
bord och låta mig se dem samla ihop sig till en klocka – då blir
det lättare för mig att tro att alla dessa tusentals världar
skulle kunna ha skapats, bringats i jämvikt och satts i rörelse
i sina skilda omloppsbanor utan någon som helst planering
av en intelligent varelse.
Om det dessutom inte finns någon intelligent varelse i universum,
då skapade universum något större än sig självt –
för den skapade dig och mig” (Bruce Barton i E Ernest Bramwells
kompendium Old Testament Lessons [seminariekurs
1934], s 4).
Kom fram till medan du läser vad du tror Mose försökte säga
i Moses 2 (1 Mos 1) om hur människan och allt på jorden och
i himlen skapades.
Förstå skrifterna
Moses 2
Första Moseboken 1;
Moses 2
Min Enfödde (v 1, 26) –
Jesus Kristus
Öde (v 2) – Inte som jorden
är nu
Djupet (v 2) – Vatten
Fäste (v 6–8, 14–15, 17, 20) –
Utrymme
Vimmel (v 20–21) – Stora
mängder
Skapelsen
Varen fruktsamma och
föröken (v 22, 28) – Få barn
Råda över (v 26, 28) –
Ha ansvaret för, ta hand om
Uppfyllen (v 28) – Fyll
Läggen den under eder (v 28)
– Ha makten över den
Moses 2:1 (1 Mos 1:1) – Jesus Kristus är Skaparen
Moses 2:1; Abraham 3:22–25; 4:1 lär oss att Jesus Kristus
skapade jorden under Faderns ledning.

Studera skrifterna
Gör en uppställning
Första dagen Fjärde dagen
Andra dagen Femte dagen
Tredje dagen Sjätte dagen
Vad det står och inte står
Dela in en sida i din
anteckningsbok i sex rutor
och rubricera varje ruta
enligt bilden.
I varje ruta skriver eller
ritar du det som Gud
skapade den dagen.
Lägg märke till att Moses 2 inte säger mycket om hur jorden
skapades. Vad är det vi får reda på? (Se Moses 1:31–33, 39).
Nyckelskriftställe – 1 Mosebok
1:26–27 (Moses 2:26–27)
1. Jämför 1 Mosebok 1:26–27 med Moses 2:26–27. Hur hjälper
Moses 2:26 dig att förstå vad oss betyder i 1 Mosebok 1:26?
2. På vilka sätt skiljer sig människan från alla andra skapelser
som beskrivs i 1 Mosebok 1 och Moses 2?
Första Moseboken 2;
Moses 3
Evas skapelse
Andra Moseboken 2
(och Moses 3) avslutarskapelseberättelsen.
Här får vi lära
mer om buden som
Gud gav till Adam,
om Adams förhållande
till alla andra
skapelser och om hur
Eva, den första kvinnan,
skapades.
12
Förstå skrifterna
Moses 3
Härskara (v 1) – I detta sammanhang
betyder härskara
”de många ting som i dem är”
Helgade (v 3) – Gjorde helig
Andligt (v 5, 7, 9) – Eviga, inte
underkastade döden
Naturliga (v 5, 9) – Dödliga,
kommer till sist att dö
Moses 3:4–9 – Andliga skapelsen
Vid den tid som beskrivs i Moses 3:5 var allting ”andligt”, vilket
betyder att ingenting kunde dö. Äldste Joseph Fielding Smith
sade: ”Adams kropp skapades av stoft från jorden, som vid den
tiden var en andlig jord . . .
Vad är då en andlig kropp? Det är en som får liv av anden och
inte av blodet . . .
Den förbjudna frukten hade kraft att skapa blod och förändra
hans natur. Dödligheten intog odödlighetens plats” (Frälsningens
lära, del 1, s 64–65).
Av den redogörelse vi har om skapelsen förstår vi alltså att
Adam och Eva hade fysiska kroppar, men det var ”andliga”
fysiska kroppar. Efter fallet ägde en förändring rum (som
beskrevs i Moses 4) och allting intog ett ”naturligt tillstånd”,
vilket betydde att Adam och Eva blev dödliga. Adam och Eva
hade då ”naturliga” fysiska kroppar (se även 2 Nephi 2:22)
Markera gärna orden andligt och naturliga i dina skrifter och
skriv vad de betyder i marginalen.
Följande uppställning visar de olika stadierna i Adams tillvaro
så som de beskrivs i 1 Mosebok 2 och Moses 3.
Andeskapelsen
Allt skapades
först andligt
(se Moses 3:5)
Andliga
skapelsen
Därefter skapades
allt fysiskt,
men i ett andligt
tillstånd före fallet
(se Moses 2)
Bruka (v 5, 15) – Plöja,
gräva upp
Kött (v 5, 7) – Något dödligt
Fritt äta (v 16) – Äta utan
några följder
Hålla sig till (v 24) – Vara nära
och stanna hos
Fallet som
medförde
dödlighet
Fallet förde med
sig en dödlig,
fysisk tillvaro
(se Moses 4:6–32)
Moses 3:15–17 – Kunskapens träd på gott och ont
Herren gav Adam och Eva deras handlingsfrihet i lustgården.
Handlingsfriheten, eller förmågan att fatta beslut och ansvara
för dem, är nödvändig för alla som önskar bli lika Gud. Därför
måste Adam och Eva använda sin handlingsfrihet och äta av
kunskapens träd på gott och ont, så att de kunde utvecklas och
bli lika sin himmelske Fader. Att Adam och Eva åt av frukten
från det trädet hjälpte inte bara dem själva att utvecklas, det
möjliggjorde också för resten av vår himmelske Faders barn att
få komma till jorden och använda sin handlingsfrihet (se
2 Nephi 2:22–27).

Somliga har undrat varför Gud inte med en gång skapade
Adam och Eva i det tillstånd de var efter fallet, eftersom fallet
var nödvändigt för deras eviga utveckling. Men om vår himmelske
Fader hade gjort människorna dödliga, då skulle han
i sista hand varit ansvarig för all den smärta, synd och sorg som
skulle drabba människorna på grund av det jordiska. Adam
måste ha friheten att välja att äta av frukten och dö. Tack vare
handlingsfriheten blev människan ansvarig för sitt eget öde.
Naturligtvis ingick också de medel i vår himmelske Faders plan
genom vilka han kan återlösa alla sina barn från detta fallna
tillstånd, men än en gång måste de använda sin handlingsfrihet
och välja att acceptera planen. Eftersom Gud gav Adam och
Eva handlingsfrihetens gåva och Adam och Eva använde sin
handlingsfrihet, kan vi fatta rättfärdiga beslut grundade på
evangeliets principer och till slut bli lika Gud.
Moses 3:20–24 (1 Mosebok 2:20–24) –
Kvinnans skapelse
I ett tal till kvinnorna i kyrkan sade president Gordon B
Hinckley:
”Ni är en oumbärlig del i den planen.
Utan er skulle inte planen fungera. Utan er skulle hela projektet
vara omintetgjort. Jag upprepar vad jag tidigare har sagt från
denna talarstol: När skapelseprocessen ägde rum, skilde först
Jehova, Skaparen, under sin Faders ledning, ljuset från mörkret,
och sedan skilde han landet från vatten. Sedan skapades
växterna, därefter djuren. Sedan skapades mannen, och som
den gudomliga skapelsens höjdpunkt och kronan på verket,
skapades kvinnan” (i Nordstjärnan, jan 1997, s 64).
Studera skrifterna
Välj ut viktiga ord
Välj ut fyra ord i Moses 3:2–3 som du tror bäst hjälper oss att
förstå och uppskatta betydelsen av sabbatsdagen. Förklara
sedan hur de kan öka vår förståelse.
Säg det med egna ord
1. Vilken befallning fick Adam i Moses 3:15–17?
2. Vad sade Gud att följderna skulle bli om denna befallning
inte åtlyddes?
Första Moseboken 3;
Moses 4
Fallet
Vad händer om man sår grönsaker eller vackra blommor på
en plats och sedan aldrig vårdar dem? Kommer grönsakerna
någonsin att ta överhand och tränga undan ogräset? Varför
13
tränger ogräset undan det som är vackrare och nyttigare om
man inte är på sin vakt?
Varför tycker så många människor att det är lättare att välja
det som är fel i stället för det som är rätt? Varför finns det
så mycket ondska på jorden? Varför får till synes oskyldiga
människor gå igenom så många prövningar i livet?
Svaren på dessa frågor har att göra med det som vi kallar
fallet. Fallet inträffade när Adam och Eva åt av frukten från
kunskapens träd på gott och ont och drevs ut från lustgården
och bort från Guds närvaro. Som Adam och Evas barn ärver
vi följderna av det beslut de fattade, vilket innebär att vi lever
i en värld som är undandragen Guds närvaro och fylld av
synd, prövningar, svårigheter och död. Du kommer emellertid
att lära dig att om Adam inte hade fallit, skulle vi aldrig
ha blivit födda och vi skulle aldrig kunna utvecklas till att få
den glädjens fullhet som vår himmelske Fader erbjuder sina
barn. Vi är välsignade som har en fullständigare berättelse
om Adam och Evas fall i Moses 4 än den vi finner i Bibeln.
Vi är ännu mer välsignade som har Mormons bok, som
förklarar läran om fallet grundligare än någon annan bok.
Förstå skrifterna
Moses 4
Återlösa (v 1) – Frälsa från
synd och död
Hörsamma (v 4) – Lyssna
och lyda
Sätta fiendskap mellan dig
och kvinnan (v 21) – Få dig
och kvinnan att känna avsky
för och motarbeta varandra
Säd (v 21) – Barn
Krossa (v 21) – Skada
Avlelse (v 22) – Att bli gravid
och föda ett barn
Ditt anletes svett (v 25) –
Hårt arbete
Tomma (v 30) – Utan att ha
uppfyllts
Kerubim (v 31) – Ett slags
himmelsk varelse
Moses 4:4 – Kan Satan vilseleda och förblinda oss
och göra oss till fångar?
Moses 4:4 beskriver det enda sätt som Satan kan få makt över
dig. Skriv gärna följande förklaring i marginalen i dina skrifter:
”Djävulen har ingen annan makt över oss än den vi tillåter
honom. Det ögonblick vi gör uppror mot något, som kommer
från Gud, får djävulen makt.” (se Profeten Joseph Smiths lärdomar,
s 156).
Moses 4:12 – Valet
Det är viktigt att känna till att Adam och Eva inte helt förstod
följderna av sitt val innan de händelser ägde rum som återges
i första versen i Moses 5. Adams val grundade sig med andra ord
på att han trodde att det var rätt att göra det han gjorde. Han
hade aldrig varit dödlig eller utestängd från Guds närvaro och
kunde inte vara säker på vad följderna av hans val skulle bli.

Att äta
Lämna lustgården
och underkastas
döden, men med
möjlighet att
bli lik Gud
Moses 4 – Fallet
Vi kan inte till fullo förstå fallets betydelse i vår himmelske
Faders plan såvida vi inte förstår att på grund av fallet skulle
Adam och Eva dö både fysiskt och andligt (se Moses 3:17).
Andlig död innebär att utestängas från Guds närvaro (se Moses
5:4). Fysisk död innebär att anden och kroppen skiljs åt. Även
om Adam och Eva inte genast dog fysiskt när de åt av frukten,
ägde en förändring rum i Adam och Eva som gjorde att de till
slut skulle dö. Till slut skulle de dö fysiskt, precis som Gud
hade sagt. Adam och Eva hade inte makten att övervinna fysisk
eller andlig död. Att känna till dessa sanningar hjälper oss förstå
varför de och vi som deras barn behöver en Frälsare och
Återlösare. Adam och Eva undervisades om försoningen efter
fallet. Vi läser om detta i Moses 5.
Studera skrifterna
Kunskapens träd på gott och ont
Vår himmelske Faders plan
Vår himmelske
Fader Satan
Adams val
Att inte äta
Bli kvar i lustgården
i ett terrestrialt
tillstånd utan
avkomma och
aldrig dö
1. Gör två kolumner i din
anteckningsbok. Skriv
”Vår himmelske Fader”
som rubrik i första
kolumnen och ”Satan”
som rubrik i den andra
kolumnen.
Skriv sedan i varje
kolumn de specifika ord
och benämningar du
hittar i Moses 4:1–4 som
beskriver vår himmelske
Fader och Satan. När du
gör denna uppgift kan du ha nytta av att känna till att vår
himmelske Fader lade fram sin frälsningsplan för andebarnen
i föruttillvaron innan de händelser som beskrivs i dessa
fyra verser ägde rum. Vår himmelske Fader förklarade att
14
vi inte längre skulle vara i hans närhet och att han skulle
ge oss en Frälsare som kunde återlösa oss.
2. Skriv några rader om skillnaderna mellan Jesus och Satan.
Hur skilde sig till exempel deras önskningar åt?
Skriv i dagboken
Tänk dig att du är Eva i händelserna som skildras i Moses 4.
Skriv i dagboken som om du vore Eva. Berätta vad du skulle
ha tänkt och känt medan du funderade på om du skulle äta av
frukten och vad som fick dig att till sist äta av den. Skriv sedan
hur du skulle ha känt dig efter att du hade ätit av frukten och
om det Herren sade till dig angående följderna av dina val.
eller
Tänk dig att du är Adam i händelserna som skildras i Moses
4. Skriv ner vad du skulle ha tänkt och känt när du fick reda
på att Eva hade ätit av frukten (se Moses 2:27–28; 3:23–24).
Förklara varför du skulle ha bestämt dig för att äta av frukten
– fastän du kände till följderna (se Moses 3:16–17; 4:9) – och
vad du skulle anse om det som Herren sade till dig angående
följderna av dina val. Följande citat kan vara till hjälp när du
skriver: ”Adam . . . blev inte bedragen utan fattade efter
moget övervägande beslutet att villfara Evas önskan för att
han skulle kunna fullfölja sin Skapares avsikter” (James E
Talmage, Trosartiklarna, s 65).
Frivillig uppgift
1. Beskriv kortfattat vad som hände Adam och Eva när de
hade drivits ut ur lustgården. Läs Alma 12:21–37; 42:2–28
och hitta förklaringarna Herren gav till att han hindrade
Adam och Eva från att äta av frukten från livets träd strax
efter det att de hade ätit av frukten från kunskapens träd
på gott och ont.
2. Vad lär vi oss av Herrens förklaringar om vad som är
viktigt att göra i det här livet?
Första Moseboken 4;
Moses 5
Offer och Adams familj
Det måste ha varit skrämmande för Adam och Eva att drivas
ut ur lustgården och bort från Herrens närvaro. De hade

aldrig upplevt vad det vill säga att vara dödlig. Hur skulle de
kunna återvända till Guds närhet igen?
Liksom Adam och Eva är vi utestängda från Guds närhet,
så den frågan gäller även oss.
Första Moseboken återger berättelsen om hur Adam och Eva
drevs ut ur lustgården och bort från Herrens närvaro som
om de inte hade något hopp om att få leva i Herrens närvaro
igen.
Lyckligtvis innehåller Moses bok inspirerade tillägg till
1 Mosebok som berättar om hur Adam fick undervisning
om den plan som hade förberetts innan världen skapades, för
att han och hans avkomlingar skulle kunna återlösas eller
befrias från den synd och död som fallet hade fört in i världen.
Förutom sanningar om återlösningen och försoningen innehåller
Moses 5 en redogörelse för hur Satan och hans efterföljare
från föruttillvaron försökte förmå Adams familj att
förkasta budskapet om återlösning genom Kristus. Lägg
under läsningen märke till vad som hände dem som vägrade
att lyssna till Herrens råd och i stället följde Satans råd.
Förstå skrifterna
Moses 5
I sitt anletes svett (v 1) –
Genom hårt arbete
Dela sig två och två (v 3) –
Flytta ifrån sina föräldrar och
gifta sig
Offra . . . ett offer
(v 5; se också v 18–21) –
Göra ett offer som ska brännas
Förstlingarna (v 5) – Förstfödda
lamm, kor, getter och så
vidare
Sinnebild (v 7) – En symbol
för
Återlöst (v 9) – Frälst från
synd och död
Säd (v 11) – Barn
Återlösning (v 11) – Befrias
från följderna av synd och död
Köttsliga (v 13) – Har att
göra med kroppens behov,
njutningar och lusta
Sinnliga (v 13) – Har att göra
med sinnenas njutningar eller
med andra ord sådant som vi
kan röra, se, lukta och höra
Fördömda (v 15) –
Utvecklingen stoppad
Oryggligt beslut (v 15) –
Uttalande som inte kan ändras
Havande och födde (v 16–17,
42) – Blev gravid och födde ett
barn
Såg till (v 20) – Godkände
Blick blev mörk, blick så
mörk (v 21–22) – Han såg
ogillande på, såg hotfull ut
Vederstyggligheter (v 25, 52) –
Orättfärdiga handlingar
Giva dig sin gröda (v 37) –
Ge tillräckligt med föda
Ostadig, flyktig (v 37, 39) –
Flykting, vandrare (i betydelsen
att han utestängdes från
sin familj)
Mästare (v 46) – Expert
Betjänade dem ej (v 52) –
Välsignade dem inte
Få överhand (v 55) – Ha stort
inflytande på
Tidens mitt (v 57) –
Höjdpunkt eller viktigaste
tiden (detta uttryck handlar
om tiden när Jesus Kristus
skulle komma och utföra sitt
försoningsuppdrag)
Stadfästes (v 59) –
Bekräftades
15
Studera skrifterna
Gör minst tre av följande uppgifter (A–E) medan du studerar
Moses 5.
Avsluta följande meningar
(se Moses 5:4–11.)
1. Adam offrade offer för att . . .
2. Adam lärde sig av ängeln att . . .
3. Adam och Eva förstod att . . .
Gör en jämförelse
I Moses 5:7–8 förklarade ängeln för Adam vad hans offer
symboliserade, och i Moses 5:9 förklarade den Helige Anden
Frälsarens roll som det yttersta, återlösande offret. Besvara
följande frågor i din anteckningsbok: 1) Även om vi i vår tid
inte offrar några brännoffer som Adam gjorde, deltar vi ändå
i förordningar som tjänar samma syfte – vilka är de? 2) Vad
har dessa förordningar och att vi gör allt ”i Sonens namn”
(v 8) med återlösningen och den Enföddes offer att göra?
Skaffa dig ytterligare kunskaper ur
Mormons bok
Moses 5:9–11 berättar om några av de välsignelser Adam och
Eva och deras avkomma fick tack vare fallet. Läs 2 Nephi
2:19–27 och sammanfatta vad du lär dig av dessa två skriftställen
om anledningen till att Adam och Evas fall var en
nödvändig del av vår himmelske Faders plan och hur fallet
är en välsignelse för oss.
Besvara Kains frågor
Kain ställde två viktiga frågor (se Moses 5:16, 34) som människor
än i dag ställer sig. Skriv ett brev som innehåller de rätta
svaren på hans frågor.
Satans lockelser
=
?
Adams tid Vår tid
Läs Moses 5:12–13 och fundera över vad Adam och Eva
gjorde och vad Satan gjorde.
1. På vilka liknande sätt påverkar Satan oss i dag?
2. Vad ”skyltade” inte Satan med i sina lockelser?
(Se Moses 5:41, 52–54; se även Alma 30:60.)

Adam och Eva föll på grund av att de bröt mot en lag, och de
”avstängdes” från Guds närvaro (se Moses 5:4). Vi läser
i Moses 5 hur olydnad leder människor ännu längre bort från
Gud – som i Kains, Lemeks och andras fall. Efter det att
Adam och Eva hade lämnat lustgården fick de lära sig att
förstå och leva enligt läran samt ingå och hålla förbund.
De lärde sig också vilka frälsande förordningar som krävdes
för att de skulle kunna återvända och bo i Guds närvaro.
Förstå skrifterna
Moses 6
Första Moseboken 5;
Moses 6
Enok undervisar om
evangeliets första principer
Obefläckat (v 6) – Inte vanhelgat,
rent
Guds fotapall (v 9) – Jorden
Födde (v 10–11, 13–14, 17, 21,
25) – Var far till
Herravälde (v 15) – Makt över
Försvurit sig (v 29) – Gjort ett
löfte
Påbud (v 30) – Officiellt
tillkännagivande
Genomborra (v 32) – Skada,
döda
Talförhet (v 32) – Vad som ska
sägas
Rättfärdiggöra (v 34) – Göra
så att de uppfylls
Arvsynden (v 54) – Adam och
Evas överträdelse
Födda i synd (v 55) – Födda
in i en syndfull värld av
föräldrar som lever i en fallen
värld och själva har syndat
Tager form (v 55) – Önskan att
synda börjar växa
Helgade (v 60) – Renade och
heliggjorda, renade
Rättfärdigade (v 60) –
Befriade från skuld och
syndens straff, förlåtna
16
Studera skrifterna
Gör minst tre av följande uppgifter (A–E) medan du studerar
Moses 6.
Gör en innehållsförteckning
Skriv ner ditt förslag till innehållsförteckning för boken som
beskrivs i Moses 6:5–25.
Skriv om eller till din familj
1. Varför hade Enok och hans familj enligt Moses 6:45–46 lärt
känna sina förfäder (fäder)?
2. Skriv om en av dina förfäder som du ”känner” tack vare
uppteckningar som har förts. Ta med något om dem som
inspirerar dig att bli en bättre människa.
eller
Skriv något som du vill att dina avkomlingar ska veta om
dig. Tänk på vad president Kimball sade:
”Skaffa en anteckningsbok . . . Börja i dag och skriv
om det som händer och sker, dina innersta tankar,
dina framgångar och misslyckanden, ditt umgänge
med andra människor, dina triumfer, dina intryck
och ditt vittnesbörd” (Spencer W Kimball,
”Kanhända kommer änglarna att citera dem”,
Nordstjärnan, 6, 1977, s 25).
Vad beskriver de?
1. Leta rätt på följande uttryck i Moses 6:27–29 som beskriver
folkets synder på Enoks tid: ”hjärtan äro förhärdade”,
”öron tröga att höra”, ”ögon kunna ej se långt”, ”hava förnekat
mig”, ”sökt sina egna råd i mörkret”, ”tänkt ut
planer på att mörda”, ”icke hållit de bud jag gav till deras
fader, Adam” och ”försvurit sig”. Stryk gärna under dem
eller markera dem på annat sätt i skrifterna.
2. Beskriv vad du tror ”förhärdade hjärtan”, ”tröga öron” och
”ögon som ej kan se långt” betyder och vad som menas
med att ”söka råd i mörkret”.
3. Nämn motsatsen till ovannämnda beskrivningar så att
de beskriver rättfärdiga människor. Med andra ord:
hjärtan som är ___________ genom evangeliet, ögon som
kan ___________ och så vidare.

En kallelse från Herren
1. Vad ansåg Enok enligt Moses 6:31 om kallelsen från
Herren?
2. Förklara hur du tror Enok kände sig efter det som Herren
hade sagt och gjort i Moses 6:32–36.
3. Läs Moses 7:13–19 och skriv hur Herrens löften till Enok
gick i uppfyllelse.
Hur får vi ärva vår himmelske Fader?
Som Guds barn är vi berättigade
till att ärva allt som
han har. Men när vi syndar
blir vi orena, och inget orent
kan ärva Guds rike. Herren
lärde Adam hur han skulle
bli ren och på så sätt kvalificera
sig för att ärva evigt
liv. Enok undervisade
sitt folk om samma sak.
Läs Moses 6:48–68 och gör
sedan en uppställning
enligt bilden. Lista i första
kolumnen det som
hände på grund av fallet. Lista i andra kolumnen hur fallet
kan övervinnas.
Har du någon gång funderat över vad Gud måste tänka och
känna när han ser sina barns orättfärdighet på jorden?
Moses 7 hjälper oss förstå hur Gud ser på sina barn, vad han
tycker om deras orättfärdighet och hur orättfärdigheten till
slut kommer att rensas bort.
Förstå skrifterna
Moses 7
På grund
av fallet
Hur fallet
övervinns
Första Moseboken 5;
Moses 7
Sion upptas till himlen
Glödande harm, grymma
vrede (v 1, 34)) – Strängt straff
Dela sig (v 7) – Sprida ut sig
och slå sig ner
Landet skall bliva öde,
ofruktbarhet (v 7–8) –
Det växer mycket litet eller
ingenting i landet
Blomstrade (v 17) – Hade
framgång
Beslöjade (v 26, 56) – Täckte
Grand (v 30) – Minsta delar
Täckelse är fortfarande
utsträckt (v 30) – Skapelserna
fortsätter
Sköte (v 30, 31, 63, 69) – Famn,
en symbol för att vara mycket
nära något
17
Din trons boning (v 31) –
Det som är i din närhet
Mina ögon kunna genomtränga
dem (v 36) – Mina
ögon kan se rakt igenom dem
Den som jag har utvalt, min
Utvalde (v 39) – Jesus Kristus
Moses 7:16–20 – Bygga och upprätta Sion
President Spencer W Kimball talade om hur vi kan upprätta
Sion i vår tid:
”Får jag föreslå tre fundamentala saker vi måste göra om vi
skall kunna ’återfå Sion’ . . .
För det första måste vi eliminera den enskilda tendensen till
själviskhet som snärjer själen, krymper hjärtat och fördunklar
sinnet . . .
För det andra måste vi samarbeta och arbeta i harmoni med
varandra. Det måste finnas enighet i våra beslut och enighet
i våra handlingar . . .
’Om Herrens ande skall kunna helga vårt arbete, då måste
denna ande av enighet och samarbete vara rådande i allt vi gör’
... (Profeten Joseph Smiths lärdomar, s 157) . . .
För det tredje måste vi offra och lägga på altaret vadhelst
Herren kräver av oss. Vi börjar med att offra ett ’förkrossat
hjärta och en bedrövad ande’. På detta ger vi våra bästa
ansträngningar inom vårt tilldelade arbetsområde och kall. Vi
lär oss vår plikt och utför den till fullo. Till sist helgar vi vår tid,
våra talanger och medel allt efter som våra ledare kallar oss och
enligt Andens maningar” (Nordstjärnan, okt 1978, s 143–144).
Offer Ansträngning Helgelse
Studera skrifterna
Samarbete Enighet
Osjälviskhet
I tidens mitt (v 46) – Höjdpunkt
eller viktigaste tiden
(detta uttryck handlar om
tiden när Jesus Kristus skulle
komma och utföra sitt försoningsuppdrag)
Omgjorda sina länder (v 62) –
Förbereda
Bedrövelse (v 66) –
Prövningar och sorger
Gör minst två av följande uppgifter (A–D) medan du studerar
Moses 7.
Nyckelskriftställe – Moses 7:18
Läs Moses 7:4–27 och föreställ dig hur det skulle vara att ha
tillhört Enoks samhälle. Skriv ett brev till en uppdiktad vän
som bor någon annanstans och vill veta hur man skapar en
plats som är lika underbar som Sion. Tala om för din vän
med hjälp av det som står i Moses 7 – särskilt i vers 18 – vad
som krävs för att upprätta och bo i Sion. Skriv vad en person
i din ålder kan göra för att ”eliminera själviskhet” eller göra

något annat av det som president Kimball föreslog. Koncentrera
dig särskilt på vad din vän först kan göra i sin familj och
sedan i kyrkan och samhället.
Vad får Herren att gråta?
1. I Moses 7:29–31 frågade Enok varför Herren grät. Läs verserna
31–40 och skriv ner svaret på Enoks fråga.
2. Vad gjorde Enok enligt Moses 7:41 när han förstod
innebörden av Herrens svar på hans fråga?
3. Varför tror du Herren och Enok skulle gråta om de såg
världen i dag?
Besvara Enoks frågor
Läs Moses 7:42–67 och fastställ vilka frågor Enok ställde till
Herren. Skriv ner varje fråga i din anteckningsbok och
sammanfatta därefter Herrens svar.
Förklara bildspråket
I Moses 7:62 sade Herren till Enok att evangeliet skulle
återställas i de sista dagarna. Han fick veta att två viktiga
ting skulle äga rum som skulle bidra till insamlingen av
de ”utvalda” från jordens fyra hörn som förberedelse
för Herrens andra ankomst: ”Jag skall låta rättfärdighet och
sanning svepa över jorden.” Fundera över sådant som du vet
ägde rum som en del av återställelsen och förklara vad du
tror Herren syftade på.
Första Moseboken 6;
Moses 8
Noas predikningar
Skrifterna talar om två skilda tillfällen när Herren skulle rena
jorden från orättfärdighet. Första gången var på Noas tid
18
(se 1 Mos 6) och andra gången blir vid Herrens andra
ankomst. Joseph Smiths skrifter 1:41–43 i Den kostbara pärlan
berättar på vilka sätt dessa två perioder liknar varandra.
Den största skillnaden mellan dessa två perioder är att jorden
renades genom vatten på Noas tid och att vid Herrens andra
ankomst den kommer att renas genom eld. Dessa två händelser
är en symbol för hur vi renas genom dopet i vatten och
dopet i eld – den rening av själen som inträffar när vi verkligen
tar emot den Helige Andens gåva.
Första Moseboken berättar om Noa och floden. Sök medan du
läser efter skäl till att Herren förintade de orättfärdiga och
varför detta var det allra bästa han kunde göra för alla sina
barns frälsning. Fundera också över hur Noas tid kan jämföras
med vår tid – tiden innan jorden renas genom eld.
Moses 8 är Joseph Smiths översättning av 1 Mosebok
5:23–32; 6:1–13, så kanske du vill läsa Moses 8 innan du
läser 1 Mosebok 6:14–22. Lägg märke till att Moses 8 är sista
kapitlet i Moses bok i Den kostbara pärlan.
Förstå skrifterna
Moses 8
Hans länders frukt (v 2) –
Hans avkomlingar
Gåvo akt, hörsamma (v 13, 15,
20–21, 23–24) – Lyssna och
lyda
Guds söner (v 13, 21) –
De som har ingått förbund
med Herren
Människornas söner (v 14) –
De som inte ville ingå förbund
med Herren och hålla dem
Hava sålt sig (v 15) – Gift sig
utom förbundet
Första Moseboken 6
Stod högt (v 22) – Inriktade
sig på och betedde sig
Eget hjärtas tankar (v 22) –
Önskan, begär
Uppenbarat (v 24) –
Bekantgjort
Fann nåd (v 27) – Fick
välsignelser och makt,
accepterades
Släkte (v 27) – Tid
Kött (v 29) – Människor
Aln (v 15–16) – Avståndet mellan en vuxen persons armbåge
och långfingrets spets (omkring en halv meter)
Moses 8; 1 Mosebok 6 – Varför Herren tillät att
jorden översvämmades
President John Taylor förklarade varför Herren beslöt sig för att
förgöra alla människor på jorden utom Noas familj. President
Taylor sade att världen var så orättfärdig att barnen växte upp
utan att kunna välja annat än att bli orättfärdiga. I det ögonblick
det inte finns någon möjlighet att välja rättfärdighet, är det inte
längre rättvist att sända ner oskyldiga andar från himlen till
jorden. Därför förgjorde Herren alla de orättfärdiga, för att med
hjälp av Noas familj återigen börja uppresa rättfärdiga män
och kvinnor.” Genom att beröva dem deras jordiska tillvaro
hindrade han dem från att påbörda sina synder på avkomlingarna
och fördärva dem. Han hindrade dem också från att begå
fler orättfärdiga handlingar” (i Journal of Discourses, del 19,
s 158–159). Om Gud inte hade låtit jorden översvämmas skulle

hans stora plan inte ha kunnat uppfyllas. Läs vad Nephi sade
i 2 Nephi 26:24 om varför Herren handlar som han gör.
Studera skrifterna
Gör tre av följande fyra uppgifter (A–D) medan du studerar
1 Mosebok 6 och Moses 8.
Ett mönster för hur vi fullgör våra
kallelser från Herren
1. I Läran och förbunden 4:2–4 sade Herren att ett sätt att bli
renade och åstadkomma frälsning för våra själar är att
arbeta av all vår förmåga, själ, sinne och styrka på att leda
andra till frälsning. Noa är ett utmärkt exempel på detta.
Gör en uppställning enligt nedanstående i anteckningsboken
och fyll i den med information du finner i Moses
8:14–27. När du gör det, lägg då märke till hur Noa
hedrade sitt kall från Herren. Lägg särskilt märke till hur
han välsignades med styrka och kraft och fick veta att
Herren var nöjd med honom och hans ansträngningar.
Vad Herren
gjorde
Vers 15
Vers 17
Vers 19
Vers 26
2. Ge en kort förklaring till ordet ”nåd” under din uppställning.
Vad är skillnaden?
Vad Noa
gjorde
Vers 16
Vers 20
Verserna 23–24
Vers 25
Vers 27
Vad folket
gjorde
Vers 18
Vers 20–22
Vers 24
1. Läs Moses 8:13–14, 21 och beskrivningarna för ”Guds
söner” och ”människornas söner” i ”Förstå skrifterna” här
ovan. Förklara skillnaden mellan Guds söner och döttrar
och människornas söner och döttrar. Ta med i din förklaring
vilka dessa fyra människogrupper kan tänkas utgöras
av i dag.
2. Läs Moses 8:15–22 och förklara vad Herren sade om de
Guds söner som gifte sig med människornas döttrar eller
de människornas söner som gifte sig med Guds döttrar,
och varför du tror att det var så viktigt.
19
Förklara för någon som inte förstår
Använd informationen i ”Förstå skrifterna” här ovan tillsammans
med det du läser i Moses 8 till att svara på frågan:
”Hur kunde en kärleksfull Gud låta världen översvämmas?”
Räkna ut det
Förstå skrifterna
Första Moseboken 7
Studera skrifterna
Ta reda på vad som hände
Läs 1 Mosebok 6:14–22
och räkna ut hur stor
arken var. Jämför sedan
arken med något som du
känner till. Skriv hur stor
arken var i din anteckningsbok.
Första Moseboken 7
Rena, orena (v 2, 8) – Djur
som ansågs godtagbara eller
inte godtagbara att ätas och
offras åt Herren
Floden
Första Moseboken 6 berättar
om Noa före floden.
Första Moseboken 7 berättar
om Noas sista åtgärder
innan floden kom och om
vad som hände under översvämningen.
För att en avkomma skall
leva vidare (v 3) – För att de
skulle kunna fortplanta sig
Stora djupet (v 11) – Havet
1. Läs 1 Petrusbrevet 3:18–20; Läran och förbunden 138:6–11,
28–35 och beskriv vad Jesus Kristus gjorde för människorna
som omkom i floden.
2. Vad lär du dig om Frälsaren tack vare insikten om att han
gjorde det som beskrivs i 1 Petrusbrevet och Läran och
förbunden 138?

Första Moseboken 8
Förstå skrifterna
Första Moseboken 8
Växer till (v 17) – Ökar i antal
Studera skrifterna
Regnet upphör
Tillämpa berättelsen
Lista med hjälp av det du har läst i 1 Mosebok 6–8 hur Noa
och hans familj räddades från floden. Skriv sedan ner jämförelser
mellan deras åtgärder och de förberedelser för Herrens
andra ankomst som vi måste göra i dag för att kunna överleva
andligen.
=
Noas tid I dag
Första Moseboken 9
En ny början
?
Första Moseboken 9 berättar om hur Noa och hans familj
lämnade arken och hjälpte vår himmelske Fader att uppfylla
sina avsikter för sina barn. Eftersom de var den enda familjen
på jorden befann de sig i ungefär samma situation som Adam
och Eva gjorde. Noas familj hade emellertid förmånen att
känna till den världsliga och andliga historien från Adams
tid och fram till floden. Med tanke på vad du vet om skälet till
att Herren lät jorden översvämmas, vad skulle du vara
20
ytterst mån om att göra om du tillhörde Noas familj?
Vad skulle du se till att undervisa dina barn om?
Möjligheten för Noa och hans familj att börja om i en värld
renad från orättfärdighet är symbolisk för möjligheten vi får
när vi döps. Vi får då möjlighet att börja om från början och
vara flitigare i att följa vår himmelske Faders plan. Precis
som regnbågen blev en påminnelse om Guds kärlek och barmhärtighet
mot Noas familj, kan sakramentet bli en upprepad
påminnelse om hur Herren genom försoningen försett oss
med en möjlighet att få evigt liv.
Förstå skrifterna
Första Moseboken 9:1–17
Var fruktsamma, föröka er
och uppfyll jorden (v 1) –
Få barn
Gröna örterna (v 3) –
Växter
Första Moseboken 9:18–29 – En förvirrande
berättelse om Noa
Vi har troligtvis inte alla detaljer när det gäller berättelsen om
Noas rus. Men vi vet att Herren aldrig fördömde Noa för denna
händelse, även om han fördömde dryckenskap på andra ställen
i skrifterna. När man lagrade druvsaft (som kallades vin) på
Gamla testamentets tid, jäste den med tiden och kunde orsaka
berusning. Men jäst druvsaft skiljer sig från det som Bibeln
kallar ”starka drycker”. Starka drycker gjordes av olika frukter
och spannmål och var avsiktligt berusande. Att Noa blev berusad
av att ha druckit ”vin” var troligtvis oavsiktligt.
Vi vet inte heller säkert vad som hände i 1 Mosebok 9:22 när
”Ham, Kanaans far, såg sin far naken” och varför Noa i vers 25
förbannade Kanaan till följd av detta. Några tror att kläderna
som det här handlade om togs för att de hade en speciell religiös
betydelse och kanske representerade Noas prästadöme.
Om Kanaan eller Ham tog kläderna kan förbannelsen ha att
göra med Abraham 1:26–27, där vi läser att Hams avkomlingar
blev förbannade ”med avseende på det som vidkommer prästadömet”
(v 26).
Profeten Joseph Smith tillade: ”Jag talade om Hams förbannelse
för att han hade skrattat åt Noa som även om han var drucken
inte hade gjort någon illa. Noa var en rättfärdig man, ändå
drack han vin och blev berusad. Herren övergav honom inte till
följd av detta, ty Noa behöll hela sitt prästadömes makt. När
sedan Kanaan beskyllde honom, förbannade han Kanaan
genom det prästadöme han hade, och Herren respekterade
hans ord och hans prästadöme, trots att han var berusad.
Än i dag finns förbannelsen kvar bland Kanaans avkomlingar”
(History of the Church, del 4, s 445–446).
När vi försöker få eller använda oss av prästadömets välsignelser
på ett oärligt sätt, blir vi förbannade och går miste om
möjligheter, välsignelser och kraft. Människor som till exempel
skaffar sig prästadömet eller prästadömets förordningar genom
att ljuga om sin värdighet kommer inte att få välsignelserna
av dessa förordningar utan kommer att förlora välsignelser.
Vi kan inte lura Herren.

Studera skrifterna
Vad är din ”regnbåge”?
1. Herren gav Noa ett tecken eller
en påminnelse om förbundet han
ingick. Tecknet hjälpte Noa att
minnas hur barmhärtig Herren
var mot honom. Skriv om något
som påminner dig om hur barmhärtig
Herren är mot dig.
2. Hur kan sakramentet betyda
detsamma för oss som regnbågen
betydde för Noa?
Första Moseboken 10
Första Moseboken 10 namnger Noas söners avkomlingar
i flera släktled: Jafet (se v 2–6), Ham (se v 6–20) och Sem
(se v 21–31). Efter detta kapitel handlar Bibeln huvudsakligen
om berättelsen om några av Sems avkomlingar.
Ordet semiter – som man ofta kallar judarna – betyder ”en
avkomling till Sem”.
Första Moseboken 11
Har du någonsin försökt kommunicera med någon som inte
talar samma språk som du? Hur mycket skulle bli gjort om
alla eleverna i en skola talade olika språk och inte kunde prata
med varandra? Första Moseboken 11 berättar om hur och
varför vi fick olika språk på jorden.
Förstå skrifterna
Första Moseboken 11:1–9
Jordbeck (v 3) –
Tjärliknande ämne
Noas avkomlingar
Babels torn
Förbistra (v 7, 9) –
Förvirra, blanda ihop
21
Första Moseboken 11:10–32 – Abrahams släkttavla
Abram (Abraham)
Gifte sig med Saraj
(dotter till Haran;
se 1 Mos 11:29, 20:12)
Studera skrifterna
Gör två av följande uppgifter (A–C) medan du studerar
1 Mosebok 11:1–9.
Läs och jämför
Noa
Sem
Tera
Noas barnbarns barn i sjunde led
(se 11:10–26)
Nahor
Gifte sig med Milka
(dotter till Haran;
se 1 Mos 11:29)
Milka Lot
(se 1 Mos 11:27–29)
Haran
Jiska Saraj
(Sara)
1. Läs 1 Mosebok 11:1–4 och förklara vad folket i Sinar gjorde
i ett försök att nå upp till himlen.
2. Läs Apostlagärningarna 4:12; 2 Nephi 9:41–43; Mosiah
3:17; 5:10–15 och skriv hur vi kan få ”göra oss ett namn”
(1 Mos 11:4) som låter oss komma in i himlen.
Gör en koppling till Mormons bok
Läs 1 Mosebok 11:5–9 för att få reda på hur Herren reagerade
inför människornas försök att göra sig själva ett namn och
bygga ett torn som räckte till himlen. Läs sedan Ether 1:33–43
och sammanfatta i anteckningsboken vad som hände en
grupp människor vid den tiden som 1 Mosebok handlar om.

Vad tror du?
Förklara hur du tror Herrens ingripande i 1 Mosebok 11:1–9
blev till välsignelse för folket.
Enligt inledningen till 1 Mosebok (se ”1 Mosebok,
Moses och Abrahams bok” på s 9) fick Joseph Smith
genom den översättning han gjorde av några papyrusrullar
tillgång till fler av profeten Abrahams skrifter och
lärdomar. Rullarna fick han medan han bodde i Kirtland
i Ohio. Abrahams bok anses inte utgöra en del av Joseph
Smiths översättning av Bibeln, men Abraham 1–2
bidrar till att öka vår kunskap om händelser som beskrivs
i 1 Mosebok 12.
Kan människor vara rättfärdiga om de bor i hem där de inte
uppmuntras att vara rättfärdiga eller där barnen förföljs av
sina egna föräldrar för att de är rättfärdiga? Vad måste i så
fall dessa människor göra för att övervinna det orättfärdiga
inflytandet? Den store profeten Abraham, som kallades
”Guds vän” (Jak 2:23), växte upp under just sådana förhållanden.
Under sin livstid övervann han svårigheterna
han ställdes för i ungdomen och blev ett sådant föredöme för
rättfärdighet att Gud gav honom löftet att alla som tar emot
det sanna evangeliet ska kallas hans barn. Han fick också löftet
att Jesus Kristus skulle födas som en av hans avkomlingar.
När du läser om Abraham i nästföljande kapitel i Abrahams
bok och 1 Mosebok, sök då efter vad han gjorde för att övervinna
sina svårigheter och bli en av de största profeterna
i historien.
Förstå skrifterna
Abraham 1
Boning (v 1) – Plats att bo på
Fädernas välsignelse (v 2) –
Prästadömets förordningar
och förbund
Arvinge (v 2) – En person som
har rätt att få välsignelser eller
ett arv från någon på grund av
att han eller hon är barn, nära
anhörig eller en person som
givaren har förtroende för
Överläts (v 3) – Gavs
Abraham 1
Abraham önskar
få prästadömet
Utnämning (v 4) – Kallelse,
ordination
Säd (v 4) – Barn, barnbarn och
så vidare
Hedningarna (v 5, 7) – De som
inte dyrkar den sanne och
levande Guden
Fränder (v 16) – Släktingar
Av denna härstamning
kommo (v 22) – Från denna
person kom
22
Bevarades (v 22) – Fortsatte
Patriarkalisk (v 25–26) –
Far till son
Strävade allvarligt (v 26) –
Sökte ivrigt
Studera skrifterna
Avguderi (v 27) – Dyrka
falska gudar
Tidräkningen (v 28) –
Historien
Gör två av följande uppgifter (A–C) medan du studerar
Abraham 1.
Vilka välsignelser vill du gärna ha?
1. Äldste Neal A Maxwell sade: ”Det vi under en längre tid
önskar är det vi till sist blir och får i evigheten” (i Nordstjärnan,
jan 1997, s 20). Läs Abraham 1:2–4 och skriv upp de
välsignelser som Abraham ”traktade efter” och ”önskade”.
Markera dem gärna i dina skrifter.
2. Välj något från listan som du också önskar eller gärna vill
ha och förklara varför. Lägg märke till att i slutet av vers 2
lär vi att Abraham fick vad han traktade efter. Hans liv var
exempel på hur du kan få just de välsignelser som han
gärna ville ha.
Varför förföljs rättfärdiga människor?
1. Fastställ orsakerna till att de tre jungfrurna och Abraham
förföljdes och jämför dessa orsaker med varför du tror att
rättfärdiga människor ibland förföljs.
2. Förklara varför du tror det är värt att leva rättfärdigt även
om vi blir förföljda.
Skriv skriftstället med egna ord
Skriv Abraham 1:18–19 med egna ord. Fastställ både vilka
löften Herren gav till Abraham och vilket ansvar Abraham
fick.
Abraham 2
Abraham ingår förbund
med Gud
I Abraham 1 läste du om Abrahams önskan att få vissa
välsignelser av Herren och om hur han började få några av de
välsignelserna (se särskilt v 18–19). I Abraham 2 lovade
Herren Abraham fler välsignelser. Sök efter dessa medan du
läser om vad Abraham gjorde för att visa sin trofasthet och
värdighet att få sådana löften från Gud.

Förstå skrifterna
Abraham 2
Budbärare för mitt namn (v 6)
– Vara min representant (som
en missionär), vittna om mig
Övermåttan (v 9) – Mer än
vad som kan mätas
Abraham 2:8–11 – Abrahams förbund
Du kommer att läsa mer om Abrahams förbund i 1 Mosebok 17.
Abraham 2:22–25 – Hon är min syster
En del människor undrar varför Abraham kallade Saraj sin syster.
Det främsta och viktigaste skälet är att Gud sade att han
skulle göra det. Det är viktigt att veta att det i hebreiskan inte
finns egna ord för barnbarn, kusiner eller syskonbarn. De vanliga
orden son, dotter, bror och syster användes inom familjen.
Eftersom Saraj var dotter till Abrahams bror Haran, kallades
hon även hans syster.
Det verkar underligt att samtidigt som egyptierna inte ansåg att
det var rätt att begå äktenskapsbrott med en mans hustru, hyste
de inga betänkligheter mot att döda honom så att de ”lagligt”
kunde gifta sig med hans hustru. Det är viktigt att notera att om
Abraham hade dött vid det här tillfället, kunde Herrens förbund
med honom inte ha uppfyllts. Därför sade Herren i det
här fallet till honom vad han skulle säga, för att rädda sitt liv
och uppfylla förbundet.
Studera skrifterna
Sök efter bevis
1. Läs Abraham 2:1–17 och finn bevis på att Abraham trodde
på och litade på Gud. Skriv ner dessa bevis i din anteckningsbok.
2. Skriv vad du tror att någon annan skulle kunna finna i ditt
liv som visar att du följer Gud och tror och litar på honom.
Återge exempel från ditt eget liv som påminner om hur
Abraham visade sin tro på Gud eller skriv om sådant i ditt
liv som du önskar liknade Abrahams exempel på tro.
Använd varje ord
Med allvar (v 12) – Med stor
ansträngning
Själar vi vunnit (v 15) –
Människor som har omvänt
sig till evangeliet
Använd alla följande ord för att skriva en eller två meningar
som sammanfattar vad Herren lovade Abraham i Abraham
2:8–11: välsigna, säd, ämbete, prästadöme, fader, släkten, frälsning.
23
Första Moseboken 12 återger samma händelser som du läste
om i Abraham 1–2. Första Moseboken 12 nämner också den
exakta platsen där Abraham byggde ett altare och dyrkade
Herren (se 1 Mos 12:8) och ger också fler detaljer om vad som
hände när Abraham kom till Egypten och sade till farao att
Sara var hans syster (se 1 Mos 12:14–20).
Du kommer att märka att i 1 Mosebok kallas Abraham för
”Abram” och Sara för ”Saraj” ända tills kapitel 17. När
du läser 1 Mosebok 17 får du veta mer om varför namnen
ändrades.
Abraham växte upp i en familj där fadern förföljde honom för
att han var trofast mot Gud. Lots far (Haran) dog redan
innan Lots farfar (Tera) dog. Både Abraham och Lot hade
prövningar. De tillbringade mycket tid tillsammans när de
först flyttade från Ur, sedan till Egypten och slutligen till
Kanaans förlovade land. Men deras liv kom att skilja sig åt.
Vi kan fundera över hur det kunde bli så med tanke på att de
hade växt upp under liknande omständigheter. När du läser
påföljande sex till åtta kapitel i 1 Mosebok, sök då efter val
som Abraham och Lot gjorde och se hur dessa beslut med
tiden påverkade dem.
Förstå skrifterna
Första Moseboken 13
Första
Moseboken 12–13
Inte skall det vara någon tvist
Lyfte blicken (v 10) – Såg sig omkring
Studera skrifterna
Hjälp en vän
Skriv om hur vi kan använda berättelsen om Abraham och
Lot i 1 Mosebok 13:5–13 till att hjälpa en vän med ett problem
som han eller hon har i förhållande till en förälder eller
någon annan i familjen.
Ta Nya testamentet till hjälp
Läs Hebreerbrevet 11:8, 10, 13–16 och berätta vad som kan ha
fått Abraham att lösa sitt problem på det sätt han gjorde i det
här kapitlet.

Första Moseboken 14
Abraham träffar Melkisedek
I 1 Mosebok 13:12 läser vi att Lot ”drog med sina tält ända
in mot Sodom”. Av 1 Mosebok 14:12 lär vi att han ”bodde”
i Sodom. Som en följd av detta blev han tillfångatagen i ett
krig mellan olika kungar som vid den tiden pågick i landet.
Abraham påverkades tydligen inte av kriget förrän Lot kom
i fängelse. Första Moseboken 14:1–12 förklarar hur de olika
kungarna ingick allianser för att skydda sig själva och vinna
drabbningarna. När en kung gjorde en annan kung en tjänst
vid den här tiden, förväntades något i gengäld. När du läser
1 Mosebok 14:13–24 lägg då märke till vad Abraham gjorde
för att hjälpa Lot samt vad Abraham ansåg om ära, makt,
pengar och smicker från människor med världslig makt. Jämför
denna reaktion med hur han tog emot och ärade en man
med himmelsk makt och myndighet.
Förstå skrifterna
Första Moseboken 14:13–24
Godset (v 16, 21) – Det som
man tagit
Slagit (v 17) – Dödat
Studera skrifterna
Gör uppgift A och sedan antingen B eller C medan du studerar
1 Mosebok 14:13–24.
Vem var Melkisedek?
Läs Alma 13:14–19 och Läran och förbunden 84:14; 107:1–4;
138:41. Beskriv vem Melkisedek var och varför du tror
Abraham betalade tionde till och fick välsignelser av honom.
Dra din egen slutsats
Staden Sodom var känd för sitt välstånd, sina många världsliga
nöjen och för sin stora orättfärdighet. Vad kan vi lära av
Abrahams uppträdande mot kungen i Sodom som visar hans
normer och hans trofasthet mot Gud? När du besvarar den
frågan, tänk då på vad Abraham kunde ha fått av kungen
i Sodom. Tänk också på principen i Moroni 10:30.
Rita en teckning
Lyfter min hand upp (v 22) –
Ger ett löfte eller gör ett
förbund
Rita något som representerar eller symboliserar berättelsen
om Abraham i 1 Mosebok 14:17–24.
24
Första Moseboken 15
Herren hade tidigare gjort stora löften till Abraham rörande
hans avkomlingar, bland annat fick han löftet att de skulle bli
lika talrika som ”stoftet på jorden” (1 Mos 13:16). Vid tiden
för händelserna i 1 Mosebok 15 hade Abraham och Sara fortfarande
inga barn. I det här kapitlet hjälpte Herren Abraham
förstå att hans löften fortfarande skulle gå i uppfyllelse.
Förstå skrifterna
1 Mosebok 15
En av mitt husfolk (v 3) –
Någon som har fötts av mina
tjänare
Första Moseboken 15:9–17 – Vad gjorde Abraham
i dessa verser?
Dessa verser i 1 Mosebok 15 beskriver en forntida sed i Mellanöstern
om hur man ingick eller ”styckade” ett förbund. Sedan
personen som ingick förbundet hade delat djuret (eller djuren)
mitt itu, gick han mellan de två delarna som om han ville säga:
”Om jag inte håller mitt förbund, må jag då bli som detta djur.”
I det här fallet representerade den rykande ugnen Herrens
närvaro, och den försäkrade Abraham om att Herren skulle
uppfylla sitt förbund.
Studera skrifterna
Ett förbund bekräftas
Förklara symboliken
Kviga (v 9) – Ung ko som inte
har kalvat
Gå till dina fäder (v 15) – Dö
Markera orden i 1 Mosebok 15:1 som beskriver vad Herren
sade att han skulle vara för Abraham. Skriv ner på vilka sätt

Herren är detta för dem som ingår förbund med honom och
håller dem.
Avsluta dessa meningar
1. Abraham var orolig för att . . . (se v 3, 7–8)
2. Herren försäkrade Abraham genom att . . . (se v 1, 17)
Första Moseboken 16
I 1 Mosebok 15 läser vi om Abrahams tvivel och oro.
I 1 Mosebok 16 får vi veta lite om hur Sara kan ha känt sig.
Herren befallde Sara att ge Hagar till Abraham som hans
hustru och befallde Abraham att ta Hagar till hustru (se L&F
132:34–35). Även om det kanske var svårt för Sara att göra
detta för Abraham, visade det hur hon önskade lyda Herren
och hålla hans förbund. När du läser det här kapitlet, tänk då
på hur Hagar kanske kände sig i denna korta berättelse.
Förstå skrifterna
Första Moseboken 16
Gjort mig ofruktsam (v 2) –
Hindrat mig från att få barn
Husmor (v 4, 8) – Kvinna som
har en tjänsteflicka
Studera skrifterna
Abraham gifter sig
med Hagar
Inse Guds kärlek
Ödmjuka dig under henne
(v 9) – Gör vad hon än säger
Det Hagar lärde sig kan även hjälpa oss att uthärda prövningar.
Skriv ner vad du tog intryck av i 1 Mosebok 16 som visar
Guds kärlek till Hagar och hur Hagar tog emot hans kärlek.
Första Moseboken 17
Abrahams förbund
I 1 Mosebok 17 välsignade Gud Abraham ännu en gång och
gav honom ytterligare löften angående de välsignelser som
25
han och hans avkomlingar skulle få. I likhet med oss fick
Abraham Herrens löften och välsignelser steg för steg, lite
mer varje gång. Alla löftena, välsignelserna och förbunden
som gavs till Abraham kallas som grupp ”Abrahams
förbund”. Äldste Russell M Nelson sammanfattade dessa
förbund när han sade:
”Förbundet . . . är av övergripande betydelse. Det innehöll
flera löften:
Abrahams efterkommande skulle vara talrika, berättigade till
evig avkomma och till att bära prästadömet;
Han skulle bli fader till många nationer;
Kristus skulle komma genom Abrahams släktlinje;
Vissa länder skulle ärvas;
Alla jordens nationer skulle välsignas genom hans säd;
Förbundet skulle vara för evigt – ja, ’intill tusen släkten’.
Äldste Bruce R McConkie förklarade hur välsignelserna gavs
till Abraham:
”Abraham fick först evangeliet genom dopet (som är frälsningens
förbund); sedan förlänades han det högre prästadömet
och ingick celestialt äktenskap (som är upphöjelsens
förbund). Därigenom erhöll han en försäkran om att han
skulle få evig avkomma. Till slut fick han ett löfte om att alla
dessa välsignelser skulle erbjudas alla hans jordiska avkomlingar
(Abraham 2:6–11; L&F 132:29–50.) . . .
De delar av förbundet som gäller personlig upphöjelse och
evig avkomma förnyas med varje medlem i Israels hus som
inträder i det celestiala äktenskapets orden” (Mormon
Doctrine, s 13).
Eftersom alla kyrkans medlemmar är avkomlingar till
Abraham genom förbundet, bör vi noga begrunda förbunden
som Herren slöt med Abraham och se hur de kan tillämpas på
oss” (Nordstjärnan, jul 1995, s 33).
Förstå skrifterna
Första Moseboken 17
Föröka dig mycket (v 2) –
Ge dig många avkomlingar
Mycket fruktsam (v 6) –
Många avkomlingar
Komma från dig, utgå från
dig (v 6) – Ska finnas bland
dina avkomlingar
Första Moseboken 17:9–14 – Omskärelse
Tecknet på det förbund Gud ingick med Abraham var omskärelsen.
Omskärelsen symboliserade renhet inför Gud och blev
också en symbolisk påminnelse om löftena som Herren gav till
Abraham angående hans avkomlingar. I dag krävs inte någon
omskärelse.

Studera skrifterna
Fastställ förbundets olika delar
Ett förbund är en överenskommelse mellan två parter där
båda parter lovar att göra vissa saker. I ett evangelieförbund
är det alltid Gud som bestämmer villkoren, vad som måste
göras och mottas som en del av förbundet, och människan
går med på att uppfylla dessa villkor.
1. Vad ville Herren att Abraham skulle göra för att få ingå
detta förbund? (Se v 1, 10.)
2. Vad lovade Herren Abraham? (Se v 2–8, 15–19.)
3. Läs 1 Mosebok 12:1–3; 13:14–16; 15:1–7; Abraham 1:18–19;
2:9–11. Lägg dessa löften till listan som du påbörjade här
ovan.
Ordna de olika aspekterna
Abrahams förbund
Landet
Prästadömet
och evangeliet
Avkomman
Frälsningen
Vad betyder ett namn?
Det fyra grundläggande kategorierna
av välsignelser i
Abrahams förbund är: landet,
avkomman, prästadömet och
evangeliet samt frälsningen.
Ta fram listan du gjorde i uppgift
A och ordna löftena under
rätt kategori. Om du känner
att en välsignelse passar in på
mer än en kategori, skriv den
då under alla passande kategorier.
Lägg märke till att Abrahams och Saras namn ändrades som
en del av förbundet (se 1 Mos 17:4–8; 15–16). En fotnot
i kyrkans engelska utgåva av skrifterna säger att Sara betyder
”prinsessa”.
1. Vad skulle du tycka om att få ett namn liknande det som
Sara fick? Varför?
2. På vilket sätt blev Saras namn ännu ett vittnesbörd om
Guds löften? Vem är hon prinsessa för och vad lär det oss
om vad hon kan bli?
3. Som medlemmar i kyrkan är vi barn till Abraham och
Sara. Vad kan vi därför lära oss av de namn som Gud gav
dessa underbara makar?
4. På vilka sätt ingår erhållandet av ett namn som en del i de
förbund vi ingår i dag med Herren om att bli hans folk?
(Se 2 Nephi 31:13, 17–20; Mosiah 18:8–10; Moroni 4:1–3.)
5. Vilket är det nya namn vi får när vi döps och tar del av
sakramentet? Vad tror du det betyder att ta på sig det
namnet?
26
Första Moseboken 18
”Skulle något vara omöjligt
för Herren?”
Förstå skrifterna
Första Moseboken 18
Gå inte förbi (v 3) –
Lämna inte
Hade det inte längre på
kvinnors vis (v 11) – Var för
gammal för att få barn
Herre (v 12) – Make
I 1 Mosebok 17 lovade Herren
Abraham att Sara skulle
föda en son. Vi läser om hur
Abraham reagerade på det
löftet. I 1 Mosebok 18 finner vi
hur Sara reagerade när hon
fick höra talas om samma löfte.
Första Moseboken 18:1–22 – Vem besökte
Abraham?
Första Moseboken 18:1 säger att Herren uppenbarade sig för
Abraham. Det innebär inte att Herren var en av de tre män som
besökte honom. Joseph Smiths översättning anger att dessa tre
män var heliga män som hade prästadömet och var Herrens
officiella ombud.
Första Moseboken 18:20 – Sodoms och Gomorras
synder
När vi läser 1 Mosebok 19 lär vi att omoral var en av dessa
städers största synder. Hesekiel 16:48–50 hjälper oss inse att
folket i Sodom och Gomorra var stolta, ovilliga att ta hand om
de fattiga och behövande bland sig och var lata.
Första Moseboken 18:23–33 – De orättfärdiga kan
skonas tack vare de rättfärdiga
Läs Alma 10:20–23 för att lära mer om principen för hur de
orättfärdiga kan skonas.
Studera skrifterna
Besvara Herrens fråga
Se om de i allt har gjort efter
det rop som har nått till mig
(v 21) – Ta reda på om människorna
har gjort allt det som
sägs
Stoft och aska (v 27) –
Ingenting jämfört med Gud
1. Lägg märke till att frågan i 1 Mosebok 18:14 inte besvaras.
Hitta svaret i Lukas 1:37 och ge sedan en förklaring till det.

2. Skriv om en upplevelse som du eller någon du känner
har haft som visar att ingenting är omöjligt för Herren
(se v 14).
Välj ut de bästa orden
När du har läst 1 Mosebok 18:16–33, tänk då på vad du lär
dig om Abrahams karaktär och Guds karaktär. Välj ut två
ord från dessa verser som du tycker bäst beskriver Abraham
och två ord som du tycker bäst beskriver Guds natur.
Första Moseboken 19
Sodom och Gomorra
Första Moseboken 14:12 säger att Lot bodde i Sodom.
I 1 Mosebok 18 stannade Guds budbärare till hos Abraham
på vägen till Sodom och Gomorra, och Abraham fick höra
talas om Guds planer att förstöra Sodom och Gomorra.
Första Moseboken 19 berättar om vad som hände när budbärarna
kom för att hjälpa Lot och hans familj att lämna
Sodom och Gomorra innan städerna förstördes.
Även om Lot lyckades fly innan Sodom och Gomorra förstördes,
hade några i hans familj vant sig vid att leva på det
orättfärdiga sätt man gjorde i Sodom och Gomorra. De förgjordes
eftersom de inte ville följa rådet att ge sig av.
Första
Moseboken 20–21
Ett löfte uppfylls
I 1 Mosebok 20 sade Gud återigen till Abraham att denne
skulle rädda sitt liv genom att säga att Sara var hans syster.
Som en följd av detta kunde Herren hjälpa en man vid namn
Abimelek och dennes familj att förstå att Abraham var en
profet. Medlemmarna i Abimeleks familj välsignades för att
han trodde att Abraham var en gudsman och en profet.
Ibland prövas vårt tålamod och vår tro när vi strävar efter att
Herrens löften ska gå i uppfyllelse. Första Moseboken 21
innehåller berättelsen om hur Guds löfte till Abraham och
Sara om att hon skulle föda en son uppfylldes. Händelserna
i 1 Mosebok 21 inträffade när Abraham var hundra år gammal
och Sara nittio. Finns det något tvivel om att deras sons
födelse var ett underverk och en Guds välsignelse?
27
Förstå skrifterna
Första Moseboken 21
Såg till (v 1) – Välsignade
Studera skrifterna
Skriv ett brev
Tänk dig in i antingen Abrahams eller Saras situation och
skriv ett brev till en vän och berätta om Isaks födelse. Ta med
detaljer ända från den tiden när Sara trodde att hon aldrig
skulle kunna få barn och beskriv hur du skulle ha känt dig
i varje del av berättelsen.
Första Moseboken 22
Om Herren bad dig sluta upp att göra något, vad skulle då
vara svårast för dig att sluta upp med? Skulle du göra det?
Varför? Första Moseboken 22 återger berättelsen om en av de
största prövningar som Gud någonsin har gett till någon.
Innan du läser kapitel 22, läs då vad Herren sade till kyrkans
medlemmar i Läran och förbunden 101:4–5. När du läser
1 Mosebok 22 sätt dig in i Abrahams eller Isaks roll och fundera
över vad du skulle ha tänkt på i varje del av berättelsen.
Förstå skrifterna
Befallningen att offra Isak
Första Moseboken 22
Frukta (v 12) – Vörda, älska
och respektera
Blev avvant (v 8) – Fick inte
längre modersmjölk
Inta sina fienders portar
(v 17) – Få makt över
Första Moseboken 22 – Varför bad Herren Abraham
att offra Isak?
”Varför bad Herren Abraham att göra något sådant? Eftersom
Herren kände till Abrahams framtid och visste att han skulle bli
fader till otaliga avkomlingar, var han fast besluten att pröva
honom. Gud gjorde inte detta för sin egen skull, ty han visste
genom sitt allvetande vad Abraham skulle göra. Syftet var däremot
att inpränta något hos Abraham och göra det möjligt för
honom att förvärva kunskaper som han inte skulle kunna få på
annat sätt. Det är därför Gud prövar oss alla. Det är inte för att
själv få kunskap, ty han vet allting i förväg. Han känner till allt
som rör ert liv och allt som ni kommer att göra. Men han prövar

oss för vårt eget bästa, så att vi kan lära känna oss själva . . . Han
fordrade att Abraham skulle underkasta sig denna prövning,
ty han ville ge honom härlighet, upphöjelse och ära. Han avsåg
att göra honom till kung och präst, att med sig låta honom
få dela härligheten, makten och riket” (George Q Cannon,
Conference Report, apr 1899, s 66).
Äldste Neal A Maxwell tillämpade dessa sanningar på oss när
han sade att vårt liv inte både kan vara ”fyllt av tro och fritt från
påfrestningar . . .
Hur kan du och jag verkligen förvänta oss att aningslöst glida
genom livet som om vi sade: ’Herre, ge mig erfarenheter men
inte sorg, inte smärta, inte motstånd, inte svek, och låt mig
absolut inte bli övergiven. Bevara mig, Herre, från alla de erfarenheter
som gjorde dig till vad du är! Låt mig sedan få komma
och bo hos dig och till fullo dela din glädje!’” (Nordstjärnan,
juli 1991, s 84.)
Profeten Joseph Smith sade att offer är ett sätt att få större tro.
Hur tror du till exempel att din tro på Gud skulle ha vuxit om
du hade fått uppleva det som Abraham fick uppleva? Han
skulle inte ha vuxit i tro om han hade vägrat att offra det offer
som Gud befallde. Joseph Smith sade: ”En religion, som icke
fordrar att allt skall uppoffras, har aldrig kraft till att frambringa
den tro, som är nödvändig för erhållandet av liv och
salighet” (Föredrag över tron, 6:7).
Frälsarens
korsfästelse
Kullen Golgata
Väg till Betlehem
och Hebron
Jerusalem på Jesu tid
Salomos
tempel
Väg till Döda havet
Getsemane
Oljeberget
Första Moseboken 22:14 – Var låg berget och varför
fick det namnet Herren förser?
Abraham kallade platsen där han byggde offeraltaret för
”Herren förser”, vilket var en profetia om att Herren senare
skulle visa sig på samma berg. Denna samling kullar, som
brukar kallas berget Moria (se 1 Mos 22:2), var platsen för
Salomos tempel och Frälsarens korsfästelse.
K i d r o n d a l e n
och
berget Moria,
som fick namnet
Herren förser
Väg till Betania och Jeriko
28
Studera skrifterna
Gör tre av följande fem uppgifter (A–E) medan du studerar
1 Mosebok 22.
En symbol för Kristus
1. Läs Jakob 4:3–5 i Mormons bok och förklara vad vi lär oss
av berättelsen om Abraham och Isak.
Abraham
och Isak
Offrandet
av Guds Son
Finn och skriv ner exempel
2. Skriv upp så många
detaljer du minns av
berättelsen om Abraham
och Isak som lär oss
något om Jesu Kristi
försoning. Om du vill,
kan du ordna dem enligt
uppställningen här
bredvid.
1. Gör en lista på allt du kan hitta i 1 Mosebok 22:1–14 som
visar Abrahams lydnad, trofasthet och hängivenhet
mot Gud.
2. Välj en punkt på din lista som gör särskilt intryck på dig
och skriv något om hur du kan tillämpa den i ditt liv.
Begrunda och skriv om offer
1. Varför tror du Abraham var villig att offra sin son?
2. Vad ber Herren att du ska offra? (Se 3 Nephi 9:19–20.)
3. Varför bör man vara villig att offra offer åt Gud?
När du begrundar dina svar på dessa frågor, tänk då på vad
profeten Joseph Smith undervisade om: ”Den som skall
kunna uppge allt: anseende och rykte, ära, beröm, ett gott
namn ibland sina medmänniskor, hus, egendom, bröder,
systrar, hustru och barn, ja livet . . . måste äga mera än blott
en tro . . . att han gör Guds vilja; han måste ha en verklig kunskap
därom och hålla fast därvid, att han, när alla lidanden
tagit slut, skall ingå till evig vila och få del i Guds härlighet”
(Föredrag över tron, 6:5; se även Paulus undervisning
i Hebr 11:17–19).

Jämför löftena
Läs Guds löften till Abraham i 1 Mosebok 12:2–3; 13:14–16;
15:5; 17:2, 4, 7. Jämför dem med det som Gud lovade
Abraham i 1 Mosebok 22:15–18. På vilka sätt liknar eller
skiljer de sig från varandra?
Begrunda och skriv om hur prövande
och besvärliga erfarenheter stärker
vår tro
Hur kan en sådan prövning som Abraham och Isak fick
stärka vår tro på Kristus? Några av insikterna i ”Förstå
skrifterna” ovan kan hjälpa dig med svaret.
Första Moseboken 23
I 1 Mosebok 23 läser vi att Sara dog. Sara var den första
i Abrahams familj som begravdes i det land Gud lovade
honom.
Studera skrifterna
Sara dör
Presentera Abraham
Tänk dig att du leder ett möte och att Abraham är huvudtalaren.
Skriv ner hur du skulle presentera honom och ta med
vilka detaljer du tror är de viktigaste och mest imponerande
när det gäller hans liv.
Första Moseboken 24
En hustru till Isak
Vilka egenskaper tror du är viktigast att tänka på när vi ska
välja den vi vill gifta oss med? Vem skulle du kunna låta
välja en äktenskapspartner åt dig?
President Spencer W Kimball sade: ”Den största enstaka faktor
som påverkar vad du blir i morgon, vad du gör, din
inställning, ditt slutliga öde . . . är beslutet du fattar . . . när
du ber personen i fråga att bli din livskamrat. Det är det
viktigaste beslutet i hela ditt liv! Och inte vilken skola du ska
gå i eller vilka ämnen du ska studera eller vilket huvudämne
du ska välja eller hur du ska kunna förtjäna ditt uppehälle.
29
Även om dessa beslut är viktiga, är de oväsentliga och intet
i jämförelse med det viktiga beslut du fattar när du ber någon
bli din eviga kamrat” (The Teachings of Spencer W
Kimball, Edward L Kimball, red [1982], s 301).
Att välja en äktenskapspartner är viktigt för alla men särskilt
viktigt för dem som önskar välsignelserna av Abrahams
förbund, som innehåller löftet om en evig familj. Om en man
och hustru båda antar och håller Abrahams förbund, som de
till fullo mottar i templet, kan de få välsignelsen av att vara
en evig familj. När du läser, lägg då märke till vilka
ansträngningar som gjordes för att Isak skulle kunna gifta
sig inom förbundet och hur Herren hjälpte honom med detta.
Tänk på vilka ansträngningar du är villig att göra för
att kunna gifta dig inom förbundet och hur Herren kan
hjälpa dig.
Förstå skrifterna
Första Moseboken 24
Ed (v 8, 41) – Befallning
och löfte
Studera skrifterna
Slöja (v 65) – Tyg som täckte
ansiktet och som traditionsenligt
bars av ogifta kvinnor
i denna kultur
Vad slags person vill du gifta dig med?
1. Gör en lista över det du lärde dig om Rebecka i 1 Mosebok
24 som du tror gjorde henne till en god hustru åt Isak.
2. Skriv om något på listan som du helst skulle vilja att din
äkta hälft hade eller var och förklara varför.
Första Moseboken 25
Vad är förbundet värt?
Första Moseboken 25 säger oss att efter Saras död tog Abraham
en annan hustru och fick fler barn. Det här kapitlet
berättar också om hans död och begravning. En kort uppräkning
av Ismaels avkomlingar ges, och sedan handlar kapitlet
huvudsakligen om berättelsen om Esau och Jakobs födelse,
Isak och Rebeckas tvillingar. Berättelsen om Esau och Jakob
tar upp viktiga frågor som vi var och en bör ställa oss: Vad
betyder det för mig att ha blivit född med Abrahams förbund
som arvedel? Hur högt värderar jag det förbundet?

Förstå skrifterna
Första Moseboken 25:30–34 – Esau sålde sin
förstfödslorätt
Det hörde till kulturen vid den här tiden att den förstfödde
sonen fick en ”förstfödslorätt” som gav honom rätt att presidera
i familjen och att ärva dubbelt så mycket av faderns egendomar
och land när denne dog. Sonen som fått förstfödslorätten
kunde sedan ta hand om den övriga familjen, däribland
faderns änka. Uppenbarelsen som Rebecka fick angående sina
två söner hjälpte henne förmodligen förstå att den traditionen
inte nödvändigtvis skulle gälla i deras familj. Förbundets förstfödslorätt
berodde inte på födelseordning utan på rättfärdighet.
Berättelsen i 1 Mosebok 25:29–34 kan hjälpa oss förstå varför
Rebecka blev tillsagd att räkna med att den yngre skulle få
förstfödslorätten. En del människor anklagar Jakob för att ha
”utnyttjat” sin bror. Men vi känner inte till hela historien. Berättelsen
visar emellertid vilket ringa värde Esau satte på sin förstfödslorätt
och välsignelserna av att vara den förstfödde sonen
i Abrahams förbundslinje. Den visar också hur mycket Jakob
önskade dessa välsignelser.
Studera skrifterna
Hur sker detta i dag?
Esau bytte det som skulle ha varit av stort värde för honom
i framtiden (sin förstfödslorätt) mot något av ringa värde
som genast gick att få och som tillfredsställde det omedelbara
begäret (hungern). Skriv om hur människor i dag byter bort
eviga möjligheter och välsignelser mot världsliga ting eller
mot något som tillfredsställer begär.
Första
Moseboken 26–27
Jakob fick förbundets
välsignelser
I 1 Mosebok 26 läser vi om hur Herren skänkte Isak framgång
och förnyade Abrahams förbund med honom (se v 3–5,
23–25). Kapitel 26 berättar också om andra upplevelser som
Isak hade som kan jämföras med det som hans far Abraham
fick erfara (se v 6–11, 19–22, 26–31). De sista verserna
i kapitlet berättar hur Esau bestämde sig för att gifta sig
utom förbundet och hur det bedrövade Isak och Rebecka.
En del människor tror att de kan få välsignelser utan att lyda
buden som hör ihop med dessa välsignelser. De misstar sig
(se L&F 130:20–21). I 1 Mosebok 25:29–34 läser vi om hur
Esau brydde sig mer om att tillfredsställa sina omedelbara
begär än om ansvaret och välsignelsen att vara den förstfödde
sonen i förbundet. Att känna till detta om Esau hjälper oss
30
förstå vad som hände i 1 Mosebok 27. Vi måste inse att Esau
inte hade gjort sig berättigad till de välsignelser som Isak
önskade ge honom.
Du bör också lägga märke till att välsignelserna som Jakob
blev lovad i 1 Mosebok 27 var villkorliga – vilket innebar att
Jakob endast blev lovad dem om han var trogen förbundet.
Välsignelserna kom inte automatiskt. När du fortsätter läsa
1 Mosebok 28–35, ta då reda på vad Jakob gjorde för att de
utlovade välsignelserna skulle infrias.
Förstå skrifterna
Första Moseboken 27
Koger (v 3) – Fodral för pilar
Första Moseboken 27 – En stulen välsignelse?
Även om Isak trodde att han välsignade Esau, varken ändrade
han välsignelsen eller fördömde Jakob när han fick reda på att
han välsignat denne (se 1 Mos 27:33). Tydligen förstod Isak att
Herren hade inspirerat honom att välsigna rätt person. Berättelsen
om Jakob och Isak hjälper oss förstå att Herren inspirerar
sina tjänare att utföra hans vilja, trots deras svagheter eller bristande
kännedom om en situation.
Jakob lovades välsignelser vid tiden för händelserna i 1 Mosebok
27, men dessa välsignelser gick inte i uppfyllelse förrän han
lydde de bud som möjliggjorde välsignelserna.
Studera skrifterna
Ge Esau ett råd
Slita hans ok från din nacke
(v 40) – Inte vara hans tjänare
Tänk dig att du är Esaus vän och har fått möjlighet att tala
med honom om händelserna i 1 Mosebok 27. Hjälp Esau att
förstå varför Jakob fick förbundets välsignelser. Utgå från
det du har läst i 1 Mosebok 25–27. Ge honom råd om vad han
bör göra.
Första Moseboken 28
Jakobs andliga upplevelse
I 1 Mosebok 27 välsignade Isak Jakob och sade att han skulle
få avkomlingar och härska över sin äldre bror Esau. Men de
största välsignelserna som Jakob skulle kunna få var välsignelserna
av det förbund som gavs till hans farfar Abraham
och hans far Isak. I Första Moseboken 28 lärde Herren Jakob
mer om förbundet och dess välsignelser.

Förstå skrifterna
Första Moseboken 28
Stod (v 18, 22) – Altare
Första Moseboken 28:10–28 – Jakob i Betel
Vi är inte riktigt säkra på hur stegen i Jakobs dröm såg ut. I vilket
fall som helst symboliserar stegen att ”stiga upp” i himlen
genom medel som Gud har anskaffat och som handhas av hans
tjänare (änglarna).
Äldste Marion G Romney lärde att pinnarna på stegen representerar
förbund som vi ingår med Gud och som för oss
närmare honom. Han sade också: ”Templen betyder detsamma
för oss som Betel betydde för Jakob” (”Temples – The Gates
to Heaven”, Ensign, mar 1971, s 16). Templen är ”Herrens berg”
dit vi går för att höja oss över världsliga ting, komma närmare
Gud och himlen och lära oss hur vi kan få vistas i hans närhet
för evigt. Förordningarna som vi mottar i templet är viktiga
för vår upphöjelse. Med andra ord är templet ”porten” till Gud
och evigt liv.
Studera skrifterna
Gör en av följande uppgifter (A–B) medan du studerar
1 Mosebok 28.
Ta reda på löftena
Isak
lovade
Jakob
(se v 3–4)
Herren
lovade
Jakob
(se v 13–15)
Jakob
lovade
Herren
(se v 20–22)
Rita din stege till himlen
I 1 Mosebok 28 lovade Isak
Jakob vissa välsignelser.
Herren lovade Jakob vissa
välsignelser, och Jakob lovade
Herren att han skulle göra
vissa saker. Ta reda på löftena
i det här kapitlet och gör en
uppställning enligt denna.
1. Rita en stege (se illustration) i din anteckningsbok.
Namnge pinnarna eller stegen med förordningar som du
måste ta emot och förbund som du måste ingå med Gud
för att få evigt liv.
31
2. Visa din teckning för dina föräldrar eller ledare i kyrkan
för att se om du har glömt att ta med något.
3. Skriv om vad du för tillfället gör för att ta emot dessa
förbund eller bli värdig välsignelserna av de förbund du
redan har ingått.
I 1 Mosebok 32 läser du hur Herren ändrade Jakobs namn till
Israel. I kyrkan talar vi ofta om ”Israels tolv stammar”, som
syftar på Jakobs (Israels) tolv söner och deras avkomlingar.
Första Moseboken 29–30 berättar om Jakobs äktenskap och
om elva av hans söners födsel.
Förstå skrifterna
Första Moseboken 29
Laban
Första Moseboken 29
Full dag (v 7) – Solen står högt
på himlen, mitt på dagen
Gå in till henne (v 21) –
Bli hennes make (gå till
hennes tält och lev tillsammans
med henne)
Nahor
Betuel
Lea Rakel
Rebecka
Studera skrifterna
Jakobs barn, del 1
Tera
Abraham Haran
Isak
Jakob
Gjorde henne fruktsam (v 31)
– Välsignade henne så att hon
kunde få barn
Lot Milka Saraj Jiska
Gör antingen uppgift A eller B medan du studerar 1 Mosebok 29.
Tänk dig att du vore i deras ställe
Tänk dig att du är Jakob, Lea eller Rakel och skriv till en nära
vän eller till någon i familjen som bor på annan ort och
berätta om händelserna i 1 Mosebok 29.

Vad är priset på ett bra äktenskap?
1. I forna dagar betalade
mannen kvinnans far för
rätten att få gifta sig med
hans dotter. Vad gjorde
Jakob, som ägde mycket
litet eller ingenting, för att
kunna betala för rätten att
få gifta sig med Lea och
Rakel?
2. Förklara varför du skulle
eller inte skulle vilja göra
det som Jakob gjorde för
att få en viss man eller
hustru.
3. Skriv ner vad du anser vara ”priset på” ett bra, evigt
äktenskap i vår tid.
Första Moseboken 30
Förstå skrifterna
Första Moseboken 30:25–43 – Jakob har framgång
I 1 Mosebok 30 läser vi om att Jakob försökte återvända till sin
fars land. Han frågade Laban om han fick ta med sig det som
han hade förtjänat genom sitt arbete. På ett mirakulöst sätt välsignade
Herren Jakob så att han fick mycket mer än det som
Laban var villig att ge honom.
Studera skrifterna
Jakobs barn
Jakobs barn, del 2
Gör en uppställning över Jakobs söner enligt nedanstående.
Ta 1 Mosebok 29:31–35 till hjälp. Jakobs siste son, Benjamin,
föddes inte förrän senare i Jakobs liv. Berättelsen om Benjamins
födelse finns i 1 Mosebok 35. Om du vill, kan du lämna
plats i uppställningen och skriva in honom senare. Placera
sönerna i födelseordning enligt skrifterna. Markera gärna
eller stryk under namnet på varje son den första gången det
nämns i verserna. Om du markerar dina skrifter på detta vis,
ser du snabbt alla namnen nästa gång du läser.
32
Barnets
namn
Ruben
Simeon
Levi
Mor
Lea
Namnets innebörd
Se, en son
Första Moseboken 31
Jakob lämnar Paddan-Aram
I 1 Mosebok 31 befallde Herren Jakob att återvända till sitt
fädernesland som han blivit lovad genom förbund. När Jakob
gav sig av hemåt blev Laban och hans söner och tjänare upprörda.
De tyckte att Jakob tog med sig ägodelar som tillhörde
Laban, och de var avundsjuka på de välsignelser som Jakob
hade fått av Gud. Laban blev också arg för att Jakob förde bort
hans döttrar. Vi läser emellertid att Laban behandlade Jakob
och sina egna döttrar orättvist under de tjugo år Jakob bodde
hos honom. Han förnekade döttrarna deras rätt att ärva
egendom. I ett försök att kräva sitt arv lämnade Rakel sitt
fädernesland med Labans små husgudar, som innehöll en
rättslig beskrivning av hennes egendom. Laban jagade efter
Jakob och hans familj. De diskuterade hur Laban behandlade
Jakob och varför denne hade bestämt sig för att återvända
hem. Till slut gav Laban och Jakob varandra ett löfte om att
de inte skulle skada varandra och att Jakob skulle behandla
Labans döttrar och barnbarn väl.
Första Moseboken 32
Jakob reser hemåt
Skäl till att
namnet gavs
Lea var glad att hon
kunde föda en son
åt Jakob, även om
hon inte kände sig
älskad.
Hur var förhållandet mellan Jakob och Esau när Jakob gav sig
av för att finna en hustru? (Se 1 Mos 27:41–45.) Om du vore
Jakob, hur skulle det då kännas att komma hem? Vad skulle
du göra i det läget?

Första Moseboken 32–33 berättar om hur Jakob kom hem och
vad han gjorde för att förbereda sig inför mötet med Esau.
När du läser, tänk då på vad du kan lära dig av denna berättelse
om hur man reparerar en medmänsklig relation.
Förstå skrifterna
Första Moseboken 32
Skara (v 2) – Här, läger
Studera skrifterna
Tillämpa nutida profeters ord
Begrunda följande uttalande av president Spencer W Kimball,
och skriv sedan ner hur det kan tillämpas på en del av
det som Jakob gjorde i 1 Mosebok 32:1–23.
”Om vi vädjar om fred, tar initiativet till att göra slut på
meningsskiljaktigheter – om vi kan förlåta och glömma av
allt vårt hjärta – om vi kan rena vår egen själ från synd,
anklagelser, bitterhet och skuld innan vi kastar sten på andra
– om vi glömmer alla verkliga och inbillade förolämpningar
innan vi ber om förlåtelse för våra egna synder – om vi betalar
våra skulder, stora eller små, innan vi ansätter våra gäldenärer
– om vi lyckas ta bort de förblindande bjälkarna i våra
egna ögon innan vi förstorar flisorna i andras ögon – hur
underbar skulle världen då inte vara!” (Conference Report,
okt 1949, s 133).
Vad betyder det?
1. Läs Enos 1:1–5 i Mormons bok och berätta vad du tror det
betyder att ”kämpa” inför Herren.
2. Varför tror du Jakob kämpade inför Herren? (Du kan få
hjälp med svaret i verserna 9–12.)
3. Se fotnot till 1 Mosebok 32:28.
Första Moseboken 33
Förstå skrifterna
Första Moseboken 33
Enträget (v 11) – Ivrigt
Jakob träffar Esau
Stav (v 10) – Vandringsstav
eller herdestav, användes till
att hålla ordning på djuren
33
Studera skrifterna
Esaus sätt att se
Skriv ner berättelsen som
återges i 1 Mosebok 32–33
som om du vore Esau. Ta
med vad du kände för Jakob
för tjugo år sedan och vad
du känner för honom när
berättelsen utspelar sig. Ta
uppgifterna i 1 Mosebok 33
till hjälp för att göra berättelsen
så verklig som möjlig.
Första Moseboken 34
Jakobs söners hämndlystna
gärningar
I sista delen av 1 Mosebok 33 står det att Jakob för en tid slog
sig ner i ett område som kallades Sikem. Första Moseboken
34 berättar om hur en man vid namn Sikem tvingade Dina,
Jakobs dotter, att ha sexuellt umgänge med honom. Detta
gjorde Dinas bröder upprörda. Två av dem, Simeon och Levi,
genomförde en plan som slutade med att Sikem och andra
män i staden dog. Jakob förargade sig över deras hämndlystna
gärningar.
Första Moseboken 35
Jakob återvänder till Betel
I 1 Mosebok 28 hade Jakob en viktig andlig upplevelse vid en
plats som han kallade Betel. Vid den tiden lovade Herren
att vara med Jakob så att denne skulle kunna återvända till
sitt fädernesland och på nytt dyrka Herren där. Tolv barn
och mer än tjugo år senare kom han tillbaka till den plats där
han hade haft en annan betydelsefull andlig upplevelse.
När du läser, tänk då på allt du har lärt dig om Jakob, på allt
som hade hänt sedan hans första besök i Betel och på hur
Jakobs upplevelser kanske påverkade hans känsla för det som
Gud denna gång lovade honom i Betel.

Förstå skrifterna
Första Moseboken 35
Främmande gudar (v 2, 4) –
Avgudar, statyer
Studera skrifterna
Stod (v 14) – Altare
Förbered dig för att besöka Herrens
hus
På hebreiska betyder Betel ”Guds hus” (se fotnot till 1 Mos
28:19). Betel var för Jakob vad templet är för oss i dag.
Vad kan vi med den kunskapen lära oss av 1 Mosebok 35:1–5
om vikten av att komma till templet?
Jämför det som Herren sade till Jakob
med vad han har sagt till andra
Läs vad Herren sade till Abraham i 1 Mosebok 12:1–3;
15:17–21; 17:1–8; 22:15–18. Hur stämmer dessa ord med vad
Herren sade till Jakob i 1 Mosebok 35:9–12?
Första
Moseboken 36–37
Josef och den hellånga
livklädnaden
Första Moseboken 36 tar upp namnen på många av Esaus
avkomlingar (Esau kallas också ”Edom” i v 1, 43). Esaus
efterkommande var grannar till Jakob (Israel) under hela den
bibliska historien och kallades ”edomiter”.
Den sonen som innehade förstfödslorätten blev familjens
ledare när fadern dog. Han tog också på sig ansvaret att ta
hand om andra släktingar. För att kunna fullgöra sitt ansvar
ärvde han dubbelt så mycket land och egendomar. På grund
av förbundet som Gud ingick med Abraham hade sonen med
förstfödslorätten också ansvar för andliga ting.
Vanligtvis var det den förstfödde sonen som fick förstfödslorätten.
Men Ruben gjorde sig själv ovärdig den äran
(se 1 Mos 35:22; 1 Krön 5:1). Som förstfödd son till Rakel,
Jakobs andra hustru, fick Josef förstfödslorätten. Den
”hellånga livklädnad” som Jakob gav Josef (se 1 Mos 37:3)
tror man framhöll det faktum att Josef fick förstfödslorätten
(se William Wilson, Old Testament Word Studies [1978],
under ordet ”colour”, s 82).
34
Kom ihåg att även om Josef var Rakels förstfödde son, var
han den elfte i ordningen som föddes. Även om han var värdig
kan vi föreställa oss hur de tio äldre bröderna måste ha
känt sig när han fick förstfödslorättens välsignelser. När du
läser hela 1 Mosebok 37, tänk dig då in i hur du skulle ha känt
dig om du vore Josef vid den tiden.
Förstå skrifterna
Första Moseboken 37
Dragantgummi, balsam och
ladanum (v 25) – Dyrbara
handelsvaror
Studera skrifterna
Gör två av uppgifterna nedan (A–C) medan du studerar
1 Mosebok 37.
Välj titeln på en biografi
Om du skrev en biografi över Josefs liv, fram till slutet på
1 Mosebok 37, vad skulle boken heta? Förklara varför.
Josefs prövningar
Svepte säcktyg om sina
höfter (v 34) – Klädde sig
i grova kläder (en tradition
som visade hans sorg)
1. Gör en förteckning över de svårigheter som Josef ställdes
inför i 1 Mosebok 37.
2. Hur tror du Josef upplevde sina svårigheter?
3. Vilka likheter finns det mellan Josefs svårigheter och dem
som ungdomar ställs inför i dag?

Insikter från Mormons bok
1. Förklara varför du tror att Jakob ”inte ville låta sig tröstas”
(se v 35).
Josef såldes som slav
Josef var tjänare hos
Potifar i elva år, satt två
år i fängelse, kom
inför farao och blev
statsminister i Egypten
vid trettio års ålder.
Ismaeliterna tog med sig Josef till
Egypten och sålde honom som slav.
Memfis
2. Jakob behöll Josefs livklädnad som hans söner tagit med
sig hem till honom. Senare när han fick veta att Josef fortfarande
var vid liv, profeterade han om Josefs avkomlingar.
Läs den profetian i Alma 46:24–25 och förklara den med
egna ord. Profetian syftar inte bara på folket i Mormons
bok utan också på dig om du härstammar från Efraims
eller Manasses stam (Josefs söner).
Första
Moseboken 38–39
Josefs rättfärdighet
Dotan
Sikem
Hebron
0 80 km
I Dotan blev den sjuttonårige Josef kastad
i en brunn av sina bröder och såld till en
karavan av ismaelitiska köpmän.
Första Moseboken 38 berättar om Juda, Jakobs (Israels) fjärde
son, och dennes ogudaktiga exempel. Vi läser att han gifte
sig utom förbundet och inte tog hand om sin familj som han
borde ha gjort. Vi läser också att han bröt mot kyskhetslagen
med sin svärdotter, även om han just då inte visste att det
var hon.
Första Moseboken 39 berättar däremot om Josefs strävan
efter att göra gott. Även om Josef var en trofast ung man fick
han gå igenom många prövningar. Kanske skulle han aldrig
få se sin familj igen. Hur skulle du känna dig i en liknande
situation? Om du befann dig långt borta från dem som har
samma tro som du, vad skulle du då göra med din religiösa
övertygelse och dina religiösa bruk?
Vid ett tillfälle sade profeten Joseph Smith till äldste George
A Smith: ”Tappa aldrig modet. Om jag skulle ramla ner i det
djupaste gruvhålet i Nova Scotia och Klippiga bergen låg
ovanpå mig, skulle jag kämpa på, utöva tro, vara vid gott
mod och till slut gå segrande ur det hela” (i John Henry
Evans, Joseph Smith, an American Prophet [1933], s 9).
När du läser 1 Mosebok 39, ta då reda på hur Josef var ett
exempel på det som profeten Joseph sade.
35
Förstå skrifterna
Första Moseboken 39
Farao (v 1) – Egyptens kung
Fann nåd (v 4) – Blev favoriserad
och vänligt behandlad
Första Moseboken 39:7–20 – Josef och Potifars
hustru
President Ezra Taft Benson förklarade Josefs agerande på detta
sätt: ”Vad var det Josef satte främst i sitt liv när han var i Egypten
– Gud, sitt arbete eller Potifars hustru? När hon försökte förföra
honom svarade han med att säga: ’Hur skulle jag då kunna
göra så mycket ont och synda mot Gud?’ (1 Mos 39:9).
Josef blev satt i fängelse därför att han satte Gud främst. Om vi
stod inför en liknande situation, vem eller vad skulle vi då
främst vara lojala mot? Kan vi sätta Gud före trygghet, fred,
passioner, välstånd och människors hedersbetygelser?
När Josef blev tvungen att välja var han mer angelägen om att
behaga Gud än sin arbetsgivares hustru. När vi tvingas välja,
är vi då mera angelägna om att behaga Gud än vår chef,
vår lärare, vår granne eller din pojk- eller flickvän?” (se Nordstjärnan,
jul 1988, s 3).
Studera skrifterna
Ligga hos (v 7, 10, 12, 14) –
Ha sexuellt umgänge med
Mantel (v 18) – Ytterplagg
Finn en upprepad formulering
1. Läs verserna 2–3, 21, 23 och finn en formulering som är
nästan likadan i alla fyra verserna. (Om du vill, kan
du stryka under de orden i dina skrifter.) Varför tror du
det var viktigt för Josef att känna till denna sanning?
2. Vad gjorde Josef enligt 1 Mosebok 39 som gjorde att
orden i verserna 2–3 fortfarande var aktuella i verserna
21 och 23?
Nyckelskriftställe – 1 Mosebok 39:9
1. Vilka skäl angav Josef till att avböja Potifars hustrus
inbjudan att handla omoraliskt?
2. Vad var det som Josef sade som gjorde störst intryck på
dig? Hur kan du använda dig av samma skäl till att motstå
frestelser i ditt eget liv?

Första Moseboken 40
När du läser 1 Mosebok 40–41, sök då efter fler sätt som
”Herren var med Josef” på (1 Mos 39:21). Tänk på att ingen
av Josefs framgångar skulle ha ägt rum om Josef hade gett
efter när Potifars hustru frestade honom. Lägg märke till hur
Herren vände en till synes negativ situation till något
positivt.
Förstå skrifterna
Första Moseboken 40
Hovmästare (v 1–2) –
Hovman med ansvar för
utskänkning av vin
Studera skrifterna
Drömmar och uttydningar
Gör en uppställning enligt nedan och skriv in hovmästarens
och förste bagarens drömmar samt Josefs uttydningar.
Hovmästaren
Bagaren
Säg din mening
Josef i fängelse
Drömmens innehåll Uttydningen
Förklara med utgångspunkt från det du hittills vet om Josefs
liv varför du tror att han kunde tyda drömmarna i det här
kapitlet.
Första Moseboken 41
Josef och farao
Upphöja ditt huvud (v 13) –
Släppa ut dig ur fängelset och
ta dig till nåder igen
Hur skulle du känna det om du kallades att ställa dig framför
landets ledare och ge honom råd? Vad skulle du ha tänkt och
36
vad skulle du ha sagt? Vad skulle du göra om du blev ledare
för ditt land, näst efter presidenten, kungen, drottningen
eller statsministern? När du läser 1 Mosebok 41, se då vad
Josef gjorde i dessa situationer och jämför med vad du skulle
göra.
Förstå skrifterna
Första Moseboken 41
Svedda (v 6, 23, 27) –
Förtorkade
Studera skrifterna
Gör två av följande uppgifter (A–C) medan du studerar
1 Mosebok 41.
Beskriv eller rita
Beskriv eller rita en bild av faraos två drömmar och berätta
vad de enligt Josef betydde.
Avsluta dessa meningar med egna ord
1. När farao hade berättat för Josef om sin dröm . . .
2. Josef föreslog . . .
3. Farao gjorde Josef till . . .
4. Josef hade två söner . . .
Fruktsam (v 52) –
Framgångsrik
Vad tror du att han tänkte?
1. Beskriv vad du tror att Josef i slutet av kapitel 41 kände
i fråga om sitt liv med tanke på hur Herren hade välsignat
honom ända sedan han var hos sin familj i Kanaan.
2. Vilket råd tror du Josef skulle ge andra i deras prövningar?
3. Vad hade varit annorlunda om Josef hade gett efter för
Potifars hustru?

Antag att någon bedrog dig och orsakade dig stora ekonomiska
problem som gjorde att du förlorade nästan allt du
ägde. Du återhämtade dig senare och blev rik. Sedan du hade
blivit rik fick du höra att personen som tidigare hade skadat
dig nu var fattig och levde på svältgränsen. Hur skulle du
känna dig? Vad skulle du göra? Varför?
Berättelsen om Josef i 1 Mosebok 42–45 liknar i mycket den
situation som just beskrivits. Berättelsen om honom får oss
att tänka på hur vi handskas med dem som gör fel. Hur fick
de möjlighet att ändra sig och hur ger Herren oss liknande
möjligheter? Leta efter dessa begrepp när du läser kapitlen
42–45.
Förstå skrifterna
Första Moseboken 42
Landet saknar skydd (v 9, 12)
– Det växer inte mycket
(antyder att Josefs bröder
kom för att se om egyptierna
var försvagade på grund av
bristen på föda)
Studera skrifterna
Första
Moseboken 42
Josefs bröder reser
till Egypten
Vad hände Josefs bröder?
Utkrävs nu hans blod (v 22) –
Vi kommer nu att hållas
ansvariga för det vi gjorde
mot honom
”Ånger och djup sorg måste föregå omvändelse . . .
. . . Lidandet är en mycket viktig del av omvändelse. En person
har inte börjat omvända sig förrän hon har lidit intensivt
över synderna” (Spencer W Kimball, The Teachings of Spencer
W Kimball, s 87–88).
Ha detta uttalande i åtanke och finn och skriv om sådant
i 1 Mosebok 42 som visar hur Josefs bröder började att
omvända sig från det som de hade gjort mot honom. Fortsätt
att leta efter detta medan du läser Första Moseboken 43–44.
37
Första Moseboken 43
I slutet av 1 Mosebok 42 bestämde sig Jakob (Israel) för att
inte låta Benjamin fara till Egypten även om Simeon fortfarande
hölls kvar där. När du läser 1 Mosebok 43, sök då
efter vad som fick Jakob att ändra sig. Vad tror du hände när
Josef såg sin yngre bror?
Förstå skrifterna
Första Moseboken 43
Studera skrifterna
Finn uppfyllelsen av profetior
Läs på nytt om Josefs drömmar i 1 Mosebok 37:5–10. Skriv
ner hur dessa drömmar gick i uppfyllelse i 1 Mosebok 42–43,
däribland särskilda verser som du tror handlar om uppfyllelsen
av dessa drömmar.
Första Moseboken 44
I början av berättelsen om Josef och hans bröder verkar det
inte som om de äldre bröderna brydde sig särskilt mycket om
vad som hände deras yngre bröder. Inte heller verkade de oroa
sig över hur deras far kände sig. När du läser, lägg då märke
till hur deras känslor förändrades.
Studera skrifterna
Josefs bröder återvänder
till Egypten
Balsam, honung, dragantgummi, ladanum, pistaschnötter och
mandlar (v 11) – Dyrbara handelsvaror
Josef prövar sina bröder
På vilket sätt är denna berättelse
symbolisk?
President Brigham Young lärde att ”Josef var förutordinerad
att vara den timlige frälsaren för sin fars hus, och Josefs säd
är förutordinerad att i de sista dagarna vara de andliga och

timliga frälsarna för hela Israels hus” (i Journal of Discourses,
7:290). Profeten Joseph Smith var direkt avkomling till Josef,
Jakobs son. De flesta medlemmarna i kyrkan härstammar
från Efraim eller Manasse, Josefs två söner. Hur kan Josefs
nutida avkomlingar (kyrkan) i andligt hänseende göra det
för Israels hus som han gjorde timligen för sin familj i forna
dagar?
På vilket sätt är Juda en sinnebild för
Kristus?
Beskriv hur Juda handlingar i 1 Mosebok 44:18–34 påminner
om Jesu Kristi framtida handlande, hans avkomling.
Första Moseboken 45
Josef avslöjar för sina bröder
vem han är
I 1 Mosebok 45 avslöjar Josef till slut för sina bröder vem han
är. Försök föreställa dig innan du börjar läsa hur hans bröder,
egyptierna och Josefs far Jakob (Israel) kommer att reagera.
Läs och se vad som verkligen hände.
Studera skrifterna
Gör antingen uppgift A eller B medan du studerar
1 Mosebok 45.
Skriv i dagboken
Föreställ dig att du skriver i Josefs dagbok den dagen han
berättade vem han var för sina bröder. Ta med vad du tror
han insåg om sitt liv tjugo år efter det att han såldes till
Egypten, bland annat de svåra prövningar han genomgick.
38
Vad tror du att de sade?
I 1 Mosebok 45:25–27 berättar Josefs bröder för Jakob om vad
som hände när de var i Egypten. Men de måste naturligtvis
fylla i vissa delar av berättelsen, som till exempel vad som
verkligen hade hänt Josef när Jakob trodde att han hade dött.
Tänk dig att du är Juda och skriv vad du skulle ha sagt till
Jakob vid detta tillfälle. Ta med följande i det du skriver:
Hur dina känslor har förändrats under åren (jämför till exempel
1 Mos 37:23–34 med 1 Mos 43:3–10; 44:14–34), vilka
händelser det var som fick dem att förändras, hur du känner
för det som hänt i det förflutna och dina tankar om det som
hände på dina resor till Egypten, särskilt vid den sista resan
när Josef avslöjade vem han var.
Första Moseboken 46
Jakob trodde att hans son var död. Efter tjugo år fick han höra
att Josef levde och att han skulle få möjlighet att se sin älskade
son igen. Vi kan bara föreställa oss vad som hände vid
återföreningen (läs om den i 1 Mos 46:28–30). Detta kapitel
innehåller också en förteckning över namnen på alla de
Jakobs (Israels) avkomlingar som flyttade till Egypten
(se v 8–27).
Förstå skrifterna
Första Moseboken 46
Syn (v2) – Dröm
Far och son återförenade!

Studera skrifterna
Josef: en sinnebild för Kristus
Ett sätt som somliga forntida profeter vittnade om Kristus på
var deras sätt att leva eller genom det som hände dem.
Genom att noga betrakta profeternas liv ser vi sinnebilder för
vad som skulle hända Frälsaren eller för vad Frälsaren skulle
göra eller säga. Josefs liv i Egypten är ett exempel på detta.
Gå på nytt igenom berättelsen om Josef (se 1 Mos 37–46).
Skriv ner så många detaljer du kan om Josefs liv som
antingen påminner om det som hände Jesus Kristus eller lär
oss något om Frälsaren. Om du vill, kan du ta andra till hjälp
för att göra listan längre. Några elever har hittat upp till
femton eller tjugo olika saker om Josef i skrifterna som är en
sinnebild för Kristus.
Första
Moseboken 47–48
Jakob adopterar Josefs söner
Första Moseboken 47 berättar om vad som hände under de
sista fem åren av hungersnöd. Hungersnöden blev så stor att
människor bytte sin lösegendom och sin jord mot mat. På
grund av denna handel blev farao efter hand ägare till nästan
allt i landet.
I slutet av 1 Mosebok 47 var Jakob redo att dö. Han hade bara
ett önskemål: att få bli begravd i det land som Gud hade lovat
honom och hans förfäder och hans avkomlingar.
Innan Jakob dog måste han tilldela förstfödslorätten. I allmänhet
får den förstfödde sonen förstfödslorättens välsignelse
och plikter, men Isak var inte Abrahams första barn.
Jakob var inte Isaks förstfödde. Josef var Jakobs näst yngste
son. Ändå fick alla dessa tre män förstfödslorättens välsignelser.
I 1 Mosebok 48 fick Efraim förstfödslorätten i stället för
sin äldre bror Manasse. Vi vet att Gud väljer enligt sina
lagar och syften (se L&F 130:20–21). Även om Efraim fick
förstfödslorätten, är även Manasses välsignelser stora tack
vare det som utlovades till alla Josefs avkomlingar (se 1 Mos
49:22–26; 5 Mos 33:13–17). Dessutom ”adopterade” Jakob
båda dessa söner (se 1 Mos 48:5). Tack vare förstfödslorätten
blev Josef berättigad till en dubbel arvedel efter sin far Jakob.
Efraim utsågs att presidera över eller leda Israels familj.
Efraim och Manasse fick båda del av den dubbla arvedelen
och blev två av Israels stammar.
39
Första Moseboken 49
Patriarkaliska välsignelser åt
Israels söner
Första Moseboken 49 innehåller välsignelserna som profeten
och patriarken Jakob (Israel) gav sina tolv söner innan han
dog. Lägg särskilt märke till välsignelserna som gavs åt Juda,
till vars avkomlingar Jesus Kristus hör, och välsignelserna
som gavs åt Josef, till vars avkomlingar människorna
i Mormons bok hör liksom de flesta av kyrkans medlemmar
efter återställelsen.
För att bättre förstå detta kapitel är det bra att veta att det
skrevs på vers på det hebreiska originalspråket. Den poetiska
form som oftast används i skrifterna, särskilt i Gamla testamentet,
kallas ”parallellism”, vilken innebär att författaren
eller talaren säger något som han sedan upprepar med andra
ord. Lägg märke till de två meningarna slutet av vers 11:
• ”Han tvättar sina kläder i vin.”
• ”Han tvättar sin mantel i druvors blod.”
Förstå skrifterna
Första Moseboken 49
Spiran (v 10) – Rätten eller
auktoriteten att regera
Hind (v21) – Hona av hjort
Gav han upp andan (v 33) –
Dog

Studera skrifterna
Jakobs välsignelser åt Juda och Josef
Juda
Josef
Gör två av följande uppgifter (A–C) medan du studerar
1 Mosebok 49.
Fastställ välsignelserna
Stryk under namnen på Israels tolv söner i dina skrifter så att
du snabbt kan se var du hittar varje sons välsignelse. Skriv
om de särskilda löften som gavs åt Juda och Josef. Två välsignelser
tycks framhållas framför de andra.
Patriarkaliska välsignelser
Välsignelserna som ges i 1 Mosebok 49 liknar patriarkaliska
välsignelser. Förklara vad din patriarkaliska välsignelse betyder
för dig.
eller
Förklara varför vi får en patriarkalisk välsignelse och vad
som fordras för att få en.
Andra Moseboken
Andra Moseboken
(Exodus) är den
andra av fem moseböcker.
I 2 Mosebok
läser vi om Moses
födelse, om hans
kallelse till profet
och om hur han
ledde Israels barn
ut ur Egypten.
Exodus betyder
”uttåg”.
40
Hur går denna profetia i uppfyllelse?
Förklara vad vers 22 i 1 Mosebok 49 betyder. Till hjälp,
läs 1 Nephi 5:14–16; Jakob 2:25, som talar om vilken stam
människorna i Mormons bok kommer från. Kom också ihåg
att äldste LeGrand Richards sade att ”de eviga höjderna”
i 1 Mosebok 49:26 syftar på de amerikanska kontinenterna
(se Conference Report, april 1967, s 20).
Första Moseboken 50
Bibeln är en uppteckning över Israels hus. Första Moseboken
är den bok där vi kan läsa om världens ursprung och om
Israels hus ursprung. Första Moseboken 50 är det sista kapitlet
i 1 Mosebok och berättar om Israels (Jakobs) död. På så
sätt är 1 Mosebok 50 ”slutet på början”.
Förstå skrifterna
Första Moseboken 50
Studera skrifterna
Jakob och Josef dör
Balsamerade (v 2–3, 26) – Förberedde för begravning
Gör uppgift A medan du studerar 1 Mosebok 50.
Varför var de oroliga?
1. Varför tror du att Josefs bröder gjorde vad de gjorde
i 1 Mosebok 50:14–21?
2. På vilket sätt föregick Josef med kristligt exempel?
Varför läsa 2 Mosebok?
Det finns många orsaker till att 2 Mosebok är viktig för sista
dagars heliga i dag. Första hälften av 2 Mosebok återger den
inspirerande berättelsen om hur profeten Mose ledde israeliterna
i en mirakulös flykt undan slaveri.
Vi kan också lära om viktiga händelser i religionshistorien, till
exempel om firandet av den första påskhögtiden, klyvandet av
Röda havet och mottagandet av de tio budorden. Lärdomarna
i 2 Mosebok ger oss tro på att Herren kommer att leda sitt folk
till sig. Det gör han genom att uppresa profeter som undervisar
och leder hans folk, genom att ge dem sin lag, genom att

inbjuda dem att ingå förbund om att hålla denna lag och genom
att ge dem tempel där de kan ingå förbund och mer fullständigt
dyrka honom. Herren lovar att de som är trofasta kan inträda
i hans närhet.
Förberedelser inför studierna av 2 Mosebok
Det finns en period mellan slutet av 1 Mosebok och början av
2 Mosebok som inte nämns i Bibeln. Under den tiden ökade
Israels barn i antal och hade goda tider i det land som tilldelats
dem av den farao som regerade på Josefs tid. Efter några år
kom en ny följd faraoner till makten som inte hade någon aktning
för Josefs släkt och gjorde israeliterna till slavar.
Första delen av 2 Mosebok återger berättelsen om Mose och
den roll han spelade i befriandet av Israels barn ur fångenskapen
(se kapitlen 1–18). Resten av 2 Mosebok berättar om hur
dyrkan och religiösa lagar och förbund återupprättades bland
Israels barn. Dessa lagar och förbund gavs för att förbereda
israeliterna för inträdet i det land Gud hade lovat dem såsom
Abrahams avkomlingar (se kapitlen 19–40).
Tyvärr klagade israeliterna ofta över hur Gud behandlade dem,
vilket ledde dem till uppror och olydnad. Deras klagande och
uppror gjorde att de inte fick alla de välsignelser som Herren
önskade ge dem. Då du läser kanske du förundras över hur
barmhärtig Herren var mot israeliterna – även när de klagade
på honom.
Andra Moseboken 1
Vad gör du när du vet att något är fel men mäktiga och inflytelserika
personer säger att du ska göra det i alla fall? Andra
Moseboken 1 ger exempel på en grupp kvinnor som stod inför
en sådan situation.
Förstå skrifterna
Andra Moseboken 1
Arbetsfogdar (v 11) –
Personer som delar ut tunga
arbetsuppgifter
Studera skrifterna
Modiga barnmorskor
Fruktade Gud (v 17, 21) –
Ärade Gud och brydde sig
mer om honom än om andra
eller annat
Gör antingen uppgifterna A och B eller enbart uppgift C medan
du studerar 2 Mosebok 1.
41
Avsluta dessa meningar
1. Farao gjorde livet svårare för Israels barn därför att . . .
2. Farao befallde barnmorskorna att . . .
3. Barnmorskorna lydde inte faraos befallningar eftersom . . .
Ta fram principen
Läs Läran och förbunden 3:7–8. Hur passar det in på det som
barnmorskorna gjorde? Skriv gärna ”2 Mos 1:15–22” i marginalen
bredvid verserna 7–8.
Tillämpa principen
1. Skriv om huruvida du tror att det är lättare att vara rädd
för vad vänner ska tycka än att frukta Gud, och förklara
varför.
2. Nämn något sätt som du tror ungdomar i din ålder fruktar
människor mer än Gud på. Skriv ett brev i din anteckningsbok
till en person som kämpar med detta och hjälp
honom eller henne förstå vad som bör göras. Ta det till
hjälp som du lärde dig av Läran och förbunden 3:7–8 och
berättelsen i 2 Mosebok 1.
Andra Moseboken 2
I kyrkan vet vi att ”en man . . .
måste kallas av Gud” innan
han kan representera Gud
inför folket (femte trosartikeln).
Apostlagärningarna 7
säger att Mose tydligen visste
att han skulle bli den som
hjälpte till att befria hebreerna
från Egypten. Medan du studerar
2 Mosebok 2, sök då efter
olika sätt som Herren förberedde
Mose på att utföra ett
stort verk för sitt folk och vad Mose kan ha lärt sig av sina
upplevelser. Genom att tänka på det som Mose upplevde, kan
du komma på olika sätt att själv tjäna Herren. Hur förbereder
du dig för plikten att tjäna Herren? Vad gör du för att få ut
det mesta möjliga av dina förberedelser?
Studera skrifterna
Moses barndom
Ta Nya testamentet till hjälp
Läs Apostlagärningarna 7:22–29; Hebreerbrevet 11:24–27.
Gör sedan följande:

1. Förklara hur de omständigheter som Mose växte upp
i förberedde honom på att befria Israels barn.
2. Förklara vad Mose försökte göra när han dödade en
egyptier (se 2 Mos 2:11–12).
Mose förbereds
Läs 2 Mosebok 2:15–22 för att bättre förstå vad som hände
Mose när han var i Midjans land. Läs det andra namnet på
Reguel i 2 Mosebok 3:1 (se 2 Mos 2:18). Läs sedan Läran och
förbunden 84:6 för att se vad Reguel hade att erbjuda Mose.
Gör en förteckning i anteckningsboken över de tre upplevelser
Mose var med om i Midjan som du tror var viktiga och
som förberedde honom för sitt verk bland Israels barn.
Andra Moseboken 3
Har du någon gång fått en uppgift som du kände att du inte
kunde fullgöra därför att du kände dig otillräcklig? Varför
försökte du då trots detta? Vad skulle kunna få dig att försöka
fullgöra den? Andra Moseboken 3–4 berättar om hur Herren
kallade Mose att befria Israels barn från Egypten. Vi läser att
Mose kände att han inte dög till att befria sitt folk, och vi
läser sedan vad Herren gjorde för att lugna och hjälpa
honom. Vad säger Ether 12:27 om Herrens löfte till både dig
och Mose?
Förstå skrifterna
Andra Moseboken 3
Den brinnande busken
Räcka ut min hand (v 20) – Jag ska använda min makt
Andra Moseboken 3:11–16 – ”Jag är den Jag är ”
”Jag är den Jag är” är en form av ”Jehova”, ett av namnen på
Jesus Kristus. Mose och israeliterna förstod att namnet betyder
att Gud är evig och inte är skapad av människan, som andra
gudar på den tiden var. Detta namn var ett sätt för Herren att
klargöra för israeliterna att han var den allsmäktige, sanne
och levande Guden. Israeliterna kom att storligen vörda detta
namn och ansåg det vara en hädelse att uttala det.
Närhelst detta namn förekommer i Gamla testamentets hebreiska
text översätts det oftast med Herren. I Nya testamentet försökte
en grupp judar döda Jesus eftersom han vittnade om att
han var den ”Jag Är” som talade till Mose och andra profeter
(se Joh 8:58). Det omnämnandet i Nya testamentet bekräftar att
Jesus Kristus är Jehova, Gamla testamentets Gud.
42
Studera skrifterna
Lär mer om Gud
Andra Moseboken 3 talar om hur Gud uppenbarade sig för
Mose och kallade honom till profet. Genom att studera kapitel
3 lär vi oss inte bara vad Mose uppmanades att göra utan
också något om Gud själv.
1. Beskriv vad du lär om Gud av vad han sade och gjorde
i 2 Mosebok 3.
2. Hur kan de sanningar som du lärde om Gud i detta kapitel
hjälpa någon som är slav under synden (liksom Israel
var slavar i Egypten) eller någon som ska utföra en svår
uppgift (som Mose skulle)?
Andra Moseboken 4
Mose återvänder till Egypten
Se inledningen till 2 Mosebok 3
Studera skrifterna
Vad händer om de inte vill tro mig?
Moses
farhågor, tvivel
och oro
Så stillade
Herren
hans oro
Gör en uppställning enligt
bilden. Skriv in vad du lär
dig i 2 Mosebok 4 om
Moses ängslan inför sin
uppgift och vad Herren
gjorde för att stilla hans
oro.
Andra Moseboken 5
En hårdhjärtad farao
När vi gör det som är rätt kommer inte alltid belöningen
omedelbart. Vi kanske inte heller genast blir så framgångsrika
som vi önskar. Ett viktigt prov på vår tro är om vi gör det
som vi vet är rätt när belöningarna inte genast följer eller
när saker och ting verkar gå sämre i stället för bättre
(se Ether 12:6).

I slutet av 2 Mosebok 4 läser vi att Mose återvände till Egypten
och gjorde tecken och underverk inför folket. De trodde
honom och föreföll ivriga att följa honom i hans roll som
befriare. När du läser Andra Moseboken 5, lägg då märke till
hur och varför människorna ändrade inställning. Tänk också
på vad du skulle göra under liknande omständigheter.
Förstå skrifterna
Andra Moseboken 5
Hålla högtid (v 1) – Dyrka
Studera skrifterna
Gör uppgift A, fortsätt sedan med antingen B eller C.
Sammanfatta kapitlet
Sammanfatta 2 Mosebok 5 enligt exemplet nedan. Avsluta
varje mening med egna ord.
Mose och Aron bad farao . . .
Då svarade farao att . . .
Israeliterna ropade till farao att han skulle . . .
Då sade farao till dem att . . .
Israeliterna sade till Mose och Aron att . . .
Gör en påhittad dagboksanteckning
Skriv vad du skulle ha skrivit i slutet av 2 Mosebok 5 om du
hade upplevt det som Mose och Aron gjorde.
Förklara en viktig tanke
Skriv till israeliterna och berätta varför Herren ibland trots
att vi gör det som är rätt tillåter att omständigheterna förvärras
för oss. Du kan i ditt svar använda dig av vilka skrifter
som helst, forntida eller nutida, eller av de uttalanden av
generalauktoriteter som du har tillgång till.
Andra Moseboken 6
Jag är Herren
I slutet av 2 Mosebok 5 blev både Mose och Israels barn
modfällda. Det verkade som om de bara fick fler och fler
prövningar av att lyda Gud. Andra Moseboken 6 innehåller
Herrens löften om att han skulle befria och hjälpa dem.
43
Förstå skrifterna
Andra Moseboken 6
Med uträckt arm (v 6) – Uttrycket symboliserar makt
Studera skrifterna
Finn uppmuntrande budskap
Välj ut två uppmuntrande budskap från Herren till israeliterna
i 2 Mosebok 6. Förklara varför du tror båda budskapen
var uppmuntrande för Israels barn och skulle kunna bli till
uppmuntran för någon som har prövningar och svårigheter
i dag.
I 2 Mosebok 5 gav Herren farao möjligheten att släppa Israels
barn, men farao vägrade. Andra Moseboken 7 inleds med
en rad konfrontationer mellan Mose och Aron och farao.
Mose och Aron bad farao släppa israeliterna. De förklarade
att om han inte gjorde det, skulle Gud visa sin makt genom
att låta Egypten drabbas av plågor. Till följd av detta kallas de
tecken som Gud sände ”Egyptens plågor”. I 2 Mosebok 7–10
nämns nio olika plågor. En tionde plåga behandlas i 2 Mosebok
11–13.
Det faktum att Herren plågade Egypten så många gånger
visar hur barmhärtig han är. I stället för att genast förgöra
farao och egyptierna, gav han dem många tillfällen att
erkänna honom och hans makt. Herrens mål är att alla hans
barn ska komma tillbaka till honom. Endast efter det att
Herren eftertryckligt visat sin makt nio gånger och farao helt
hade förhärdat sitt hjärta, förberedde Herren den ödeläggande
tionde plågan.
För att du ska kunna se berättelsen i sin helhet, kommer
”Förstå skrifterna” att hjälpa dig med ord och uttryck
kapitelvis. ”Studera skrifterna” kombinerar alla fyra kapitlen
till ett avsnitt.
Förstå skrifterna
Andra Moseboken 7
Andra
Moseboken 7–10
Plågorna
Räcker ut min hand (v 5) – Visar min makt

Andra Moseboken 7 – Hur kunde faraos trollkarlar
utföra ”underverk”?
Som president för de tolv apostlarnas kvorum sade president
Joseph Fielding Smith: ”Under alla tider och i nästan alla länder
har människor utövat väldiga ockulta och mystiska krafter,
till och med botat sjuka och utfört under. Spåmän, trollkarlar
och astrologer fanns vid forntida kungars hov. De satt inne med
vissa krafter varigenom de anade sig till och tydde monarkens
problem, drömmar och så vidare.
. . . Frälsaren förklarade att Satan hade makt att hålla mäns
och kvinnors kroppar bundna och tillfoga dem stor skada
[se Matt 7:22–23; Luk 13:16] . . . Vi bör komma ihåg att Satan har
stor kunskap och kan därigenom utöva myndighet och i någon
mån kontrollera elementen, såvida inte någon högre makt
inskrider” (Answers to Gospel Questions, 5 vol [1957], 1:176, 178).
Andra Moseboken 8
Baktråg (v 3) – Degbunke
Studera skrifterna
Varför sände Gud plågor?
Läs 2 Mosebok 7:1–7; 9:16 och berätta vad Herren sade var
skälet till att han skulle visa tecken och under.
Finn plågorna
Gör en uppställning enligt följande och fyll i uppgifterna du
finner om var och en av de nio plågorna.
Hänvisningar
Andra
Moseboken
7:14–25
Andra
Moseboken
8:1–15
Andra
Moseboken
8:16–19
Andra
Moseboken
8:20–32
Andra
Moseboken
9:1–7
Andra
Moseboken
9:8–12
Andra
Moseboken
9:13–35
Andra
Moseboken
10:1–20
Andra
Moseboken
10:21–29
Plågor
Moses och
Arons agerande
före plågan
Följderna av
plågan för
egyptierna
Följderna av
plågan för
israeliterna
Faraos och hans
tjänares reaktion
på plågan
44
Andra Moseboken 11 är en fortsättning på mötet mellan
Mose och farao i slutet av 2 Mosebok 10. Medan Mose var
i faraos närvaro fick han en uppenbarelse om den tionde
och sista plågan. Han förklarade för farao att den sista plågan
var att de förstfödda överallt i landet skulle dö. Farao reagerade
som han hade gjort tidigare – hans hjärta förblev hårt
och han brydde sig inte om Moses varning. Mose gick då sin
väg och kom inte inför faraos ögon igen (se 2 Mos 10:29;
se också v 28).
Den tionde och sista plågan
som beskrivs i 2 Mosebok
11–12 blev en stor tragedi för
egyptierna. Den sista plågan
var också en av de viktigaste
händelserna i israeliternas
historia, för Gud visade sin
makt att befria sitt folk. För
alla som tror på Jesus Kristus
är denna händelse – känd som
påsken – en av de kraftfullaste
sinnebilderna för Kristus
i Gamla testamentet och kan stärka vårt vittnesbörd om hans
försoning. När du läser, lägg då märke till hur Guds mirakulösa
befrielse av Israels barn ur slaveriet kan jämföras med
Kristi försoningsoffer. Tänk på hur Jesus Kristus befriar
oss från syndens andliga slaveri.
Förstå skrifterna
Andra Moseboken 12
Andra
Moseboken 11–12
Osyrat bröd (v 8, 15, 17–18, 20)
– Bröd som bakats utan jäst
Surdeg (v 15, 20) – Deg med
jäsningsämne
Påsken
Isop (v 22) – En kryddväxt
Dörrposterna (v 22–23) –
Sidostyckena i dörrkarmen
Utlänning (v 43) – Icke-israelit
Andra Moseboken 11:2 – Varför bad Herren
israeliterna att begära saker när de skulle ge
sig av?
Israeliterna bad om lön för sitt arbete åt egyptierna under årens
lopp. Plågorna hade gjort egyptierna vänligt sinnade mot
israeliterna, så de gav dem vad de begärde (se 2 Mos 12:35–36).
När du läser vidare kommer du att förstå vad Herren ville att
israeliterna skulle göra med dessa rikedomar.

Andra Moseboken 12:1–20 – Djuroffren är en
sinnebild för Kristi offer
President Joseph Fielding Smith sade: ”När israeliterna lämnade
Egypten gav Herren dem påskhögtiden. De skulle ta ett
felfritt lamm och fick inte bryta något av dess ben. De skulle
slakta det, laga till det och äta det med bittra örter och osyrat
bröd. Denna högtid skulle de därefter fira årligen fram till Kristi
ankomst. Det här var också en sinnebild av Jesu Kristi offer.
Om ni tänker efter minns ni att det var vid påsktiden som vår
Herre tillfångatogs och korsfästes som en uppfyllelse av löftena
som givits att han skulle komma och bli vår Återlösare.
Allt detta pekar på hans ankomst och hans verksamhet. Offerseden
härstammar faktiskt ända från Adams tid. Offerdjur
skulle vara felfria, ty de offrades som en sinnebild av Jesu Kristi
offer och förutsade hans ankomst. Det står inte mycket
i 1 Mosebok om varför offren skedde, för de tydliga stycken
som rör offer har tagits bort” (Frälsningens lära, del 1, s 26).
Studera skrifterna
Lär om Kristus av påskhögtiden
Påsken är en sinnebild för Jesu Kristi försoning. Gör en uppställning
enligt nedanstående. Skriv med hjälp av 2 Mosebok
12:1–20, 43–49 upp de olika inslagen i påskhögtiden och
skriv sedan vad du tror dessa inslag betyder när de tillämpas
på Kristus, hans försoning och vår befrielse, genom omvändelse,
ur syndens och sinnlighetens fångenskap. Följande
skriftställen kan vara till hjälp när du söker efter betydelsen
av symbolerna: Jeremia 51:6; Johannes 19:30–36; 1 Petrusbrevet
1:18–20; Moses 27:24–26; Alma 5:21, 27, 57; 34:8–10;
Läran och förbunden 19:16–19, 31.
Försök att hitta åtminstone följande inslag: ny tideräkning,
lamm (felfritt), blod på dörrposterna, osyrat bröd, äta med
bittra örter. Det finns ett litet avsnitt i början av denna handledning
med titeln ”Sök efter sinnebilder och symboliska
innebörder” (på s 6) som hjälper dig att tolka och finna den
andliga betydelsen av sinnebilderna i skrifterna. De två
första inslagen är exempel för dig.
Vers Påskhögtidens inslag
2
Tideräkningen ändrades.
Påsken angav första
månaden på året
3 Ett lamm
Andlig betydelse
eller förklaring
Genom vår omvändelse
och Jesu Kristi
försoning kan vi
”börja om”.
Guds Lamms eller
Jesu Kristi blod renar
oss om vi omvänder
oss.
45
Vad gäller i dag
Efter sin uppståndelse gav
Jesus Kristus anvisningar
angående
offer och offergåvor
i Moselagen.
1. Läs Matteus
26:17–30 och
berätta vilken
förordning
Herren i vår
tid ber oss
delta i som
hjälper oss
komma ihåg
samma andliga
ting som påskhögtiden
påminde om i forna
dagar.
2. Läs 1 Korintierbrevet 5:7–8 och berätta varför vi inte längre
firar påsken på samma sätt.
Andra Moseboken 13
Anta att du hade blivit dömd till döden i ett annat land. Före
din avrättning betalar någon en stor summa pengar för
att friköpa dig. Vad skulle du känna för den personen? Hur
skulle ditt förhållande till den personen vara under resten
av ditt liv? Detta scenario påminner om den situation som
alla förstfödda män i Israel befann sig i. De skulle dö i den
tionde plågan såvida inte de hade lammets blod på sina dörrposter.
Blodet löste eller frälste dem bokstavligen från döden.
Andra Moseboken 13 handlar om vad Herren sade till dessa
förstfödda som därefter i viss mening levde på ”lånad tid”
eftersom de inte kunde frälsa sig själva. Endast genom blodet
skonades de från döden.
Förstå skrifterna
Andra Moseboken 13
Helga (v 2) – Avsätta åt
Herren och heliggöra
Öppnar moderlivet (v 2, 12,
13–15) – Är förstfött
Den förstfödde
Lösa (v 13, 15) – Betala för.
Med andra ord offras ett
lamm som ersättning för
något annat, för att erkänna
att det som räddades tillhör
Herren

Studera skrifterna
Den förstfödde
1. Tänk dig att du är en far i Israel på Moses tid. Skriv ner
vad du skulle säga till din förstfödde son om vem han
är och varför särskilda saker görs för honom och förväntas
av honom. Lägg särskilt märke till 2 Mosebok 13:1–3, 8–16
när du överväger vad du ska säga.
2. Läs 1 Korintierbrevet 6:20; 1 Petrusbrevet 1:18–19; 2 Nephi
2:8; 9: 7–9; Läran och förbunden 18:10–12 och skriv ner
hur du tycker du kan jämföras med de förstfödda i Israel.
Skriv också ner vad du kan göra för att alltid minnas
vad Herren har gjort och visa honom din tacksamhet för
återlösningen som hans försoning möjliggjorde.
Andra Moseboken 14
Vandringen genom
Röda havet
En av välsignelserna med att
ha prövningar i livet är att
de ofta manar oss att vända oss
till Herren för att få hjälp
(se Ether 12:27). När vi mottar
Herrens kraft och hjälp ökar
vår tro och vår förtröstan på
att han ska hjälpa oss även
i framtida prövningar. Vi
måste komma ihåg att i de
flesta fall kommer den gudomliga
hjälpen först när vi visar vår tro och gör allt vi själva kan
göra (se Ether 12:6). När hjälpen sedan kommer, kommer
den vanligtvis på ett sätt som hjälper oss att se Herrens hand.
I 2 Mosebok 13:17–18 talade Herren om för Mose i vilken
riktning denne skulle leda Israels barn på deras väg till det
utlovade landet. Han sade att han inte skulle leda israeliterna
den rakaste och genaste vägen eftersom de ännu inte hade
tro nog att stå ansikte mot ansikte med filisteerna, som skulle
försöka hindra dem från att komma in i landet. Vi kan hämta
tröst i vetskapen om att Herren inte kommer att ge oss större
svårigheter än vi kan klara av (se 1 Nephi 3:7). Han kommer
emellertid att låta oss uppleva svårigheter som han vet att vi
kan övervinna, för att bygga upp vår tro och förtröstan.
Andra Moseboken 14 berättar om en sådan svårighet. Efter
att deras tro hade satts på prov fick israeliterna uppleva ett
underverk som än en gång visade Guds kraft att hjälpa dem
att övervinna vad som tycktes vara omöjligt.
46
Förstå skrifterna
Andra Moseboken 14
Förhärliga mig på farao (v 4,
17–18) – Herren säger att människor
troligen kommer att ära
honom som Gud på grund av
det han ska göra med farao
och den egyptiska hären
Studera skrifterna
Gör uppgift A eller B medan du studerar 2 Mosebok 14.
Ge någon råd
Skriv med hjälp av begrepp och uttryck i kapitel 14 ett brev
med råd åt någon som nyligen har omvänt sig till kyrkan
eller blivit aktiv men som har det svårt med gamla vänner
och beteenden och verkar glida tillbaka till dem.
Para ihop
På Moses tid
Lämnade Egypten
Färdades genom
ödemarken
Gick igenom
Röda havet
En molnstod och
eldstod som vakade
över, vägledde
och beskyddade
israeliterna
I vår tid
Dopet
Försaka världen
Motta den Helige
Andens gåva
Leva i en värld där
det är svårt att finna
sådant som främjar
andligheten
Para ihop det som står i första
kolumnen med det som
står i andra kolumnen och
förklara hur de hör ihop.
Om du behöver hjälp, läs då
1 Korintierbrevet 10:1–4.
Skriv gärna 1 Kor 10:1–4
bredvid rubriken till
2 Mosebok 14.
Andra Moseboken 15
Knotande, del 1
Morgonväkten (v 24) – Från
kl 02.00 till soluppgången
Hur uttrycker du glädje och tacksamhet? Vad gör du för att
visa Herren vad du känner? Andra Moseboken 15 berättar
att israeliterna skrev och sjöng en sång till Herrens ära efter
deras mirakulösa räddning vid Röda havet. Inte långt efter
det att Israels barn hade räddats, fick de uppleva en annan
prövning. Läs 2 Mosebok 15:22–27 för att se hur de handskades
med den.

Förstå skrifterna
Andra Moseboken 15:22–27
Knotade (v 24) – Klagade
Studera skrifterna
Vilken psalm tycker du bäst om?
När israeliterna var glada och tacksamma sjöng de för
Herren. Vilken psalm får dig att nalkas Gud? Förklara varför.
Använd dig av orden i psalmen i din förklaring.
Vad tänker du göra åt det?
1. Läs 2 Mosebok 15:22–27 och jämför vad folket gjorde
med vad Mose gjorde när de förstod att det inte fanns
något vatten.
2. Vad kan du lära av Moses och folkets olika reaktioner
på denna prövning?
Frivillig uppgift
Läs 2 Mosebok 15:22–27; Alma 36:17–21 och förklara vilken
andlig innebörd upplevelsen vid Mara kunde ha.
Andra Moseboken 16
Knotande, del 2
Andra Moseboken 15 berättar att Israels barn ”knotade” eller
klagade över Mose och Herren när de ställdes inför svårigheter.
Det är svårt för oss att förstå hur de kunde klaga så
snabbt efter det stora undret vid Röda havet. Vi måste emellertid
komma ihåg att även om träldomen begränsade israeliternas
frihet, försåg den också israeliterna med livets nödtorft.
På grund av Israels barns begränsade frihet att välja
var de andligen omogna. Eftersom Herren är intresserad av
vår utveckling, vill han – ja, kräver han – att vi gör våra val.
När vi behöver hans hjälp, hjälper han oss på ett sätt som
kräver att vi gör det som är svårt och bygger upp och stärker
oss. Att knota mot Herren är att visa att vi saknar tro på att
han vet vad som är bäst för oss.
Andra Moseboken 16–17 innehåller många exempel på att
Israels barn knotade. När du läser dessa kapitel, försök då att
finna vad Herren undervisade Israels barn om för att stärka
dem och ge dem större skäl till att förlita sig på honom.
47
Förstå skrifterna
Andra Moseboken 16
Gomer (v 16, 18, 22, 32, 36) – Omkring två liter
Studera skrifterna
Vad var syftet med mannat?
1. Vad var enligt 2 Mosebok 16:4 syftet med mannat?
2. Med tanke på vad som står i kapitel 16, hur tror du att
mannat kunde fylla det syfte som anges i vers 4?
Mannat var en symbol för Kristus
Läs Johannes 6:31–35, 48–51 och skriv ner på vilket sätt
mannat påminner om Jesus Kristus och på vilket sätt vi är
Israels barn. Det är värt att lägga märke till att Betlehem
(Jesu födelsestad) på hebreiska betyder ”brödhus”.
Vem knotar du i själva verket mot?
När du knotar mot dina ledare, vem knotar du då i själva
verket mot? (se 2 Mos 16:8; L&F 84:36.)
Andra Moseboken 17
Tänk på detta när du läser 2 Mosebok 17: Att vara törstig
och vilja ha vatten att dricka kan väl inte vara någon synd.
Varför var då Herren missnöjd med Israels barn?
Studera skrifterna
Knotande, del 3
Gör uppgift A eller B medan du studerar 2 Mosebok 17.
Vad skulle du säga?
Om du fick fem minuter att tala till israeliterna efter
händelserna i 2 Mosebok 17, vad skulle du då säga till dem
och varför?
Hur sker detta i dag?
Jämför det som människorna ville göra med profeten Mose
i 2 Mosebok 17:4 med det som Aron och Hur gjorde för Mose
i verserna 10–13.

Hur reagerar du när människor kritiserar dig? Vad händer
om de har rätt? Accepterar du deras åsikter och ändrar dig,
eller säger du emot bara för att bevara din stolthet? Mose var
en stor profet, satt att leda hela folket. Lägg märke till vad
som hände i 2 Mosebok 18 när någon kritiserade Moses agerande
och föreslog att han skulle ändra sig. I det här fallet
handlade det inte om någon personlig vinning för den person
som kritiserade Mose. Han vara bara intresserad av att hjälpa
någon som han älskade.
Förstå skrifterna
Andra Moseboken 18
Studera skrifterna
Mose försökte göra allting själv.
Herren lärde Mose hur ledarskapet över Israels barn skulle
organiseras.
Huvudman
över 100
Huvudman
över 10
Andra Moseboken 18
Militären
Josua
Huvudman
över 100
Huvudman
över 10
Mose skyddas från att
bli uttröttad
Orätt vinning (v 21) – Girighet
Juridiska frågor
Mose
Skrifterna
Mose
Huvudman
över 100
Huvudman
över 50
Huvudman
över 10
Offer
Mose
Huvudman
över 1000
Huvudman
över 100
Huvudman
över 10
Huvudman
över 100
Huvudman
över 10
Ledaren
Mose
Kyrkliga ärenden
Mose
Utbildning
Mose
Resor
Mose
Ledaren
Mose
Huvudman
över 1000
Huvudman
över 100
Huvudman
över 10
Huvudman
över 100
Huvudman
över 10
Välfärd
Mose
Planering
Mose
Politik
Mose
Huvudman
över 1000
Huvudman
över 100
Huvudman
över 50
Huvudman
över 10
Talesmannen
Aron
Huvudman
över 100
Huvudman
över 10
Huvudman
över 100
Huvudman
över 10
48
Mose skyddas från att bli ”uttröttad”
Situationen
Orsaken till
ett problem
Den föreslagna
lösningen
Fördelarna
med att anta
lösningen
Vad Mose gjorde
Gör en uppställning enligt
den i boken och fyll
i uppgifterna med hjälp
av 2 Mosebok 18:13–26.
Vad lär vi av Moses exempel?
Vad lär vi av Moses sätt att ta till sig Jetros kritik?
Andra Moseboken 19
Mose var på berget Sinai när
Herren kallade honom att
befria israeliterna från träldomen
i Egypten (se 2 Mos 3).
Herren lovade Mose att efter
det att han lett Israels barn ut
ur Egypten, skulle de ”hålla
gudstjänst på detta berg”
(2 Mos 3:12).
Från det att Mose kallades som
profet ingick det i Guds plan
att leda Israels barn till berget Sinai – en plats som hade
heliggjorts av Herren. Enligt Läran och förbunden försökte
Mose föra sitt folk till Herrens närhet genom prästadömets
förordningar (se L&F 84:19–24). I dag skulle vi säga att han
ville få dem till templet för att de skulle få kraft från ovan.
För Mose och Israels barn var berget Sinai ett tempel –
en plats där Herren kunde ge sig till känna för sitt folk. Ha
detta i åtanke när du läser 2 Mosebok 19.
Förstå skrifterna
Andra Moseboken 19
Vid berget Sinai
Helga (v 10, 14, 22–23) – Göra helig och ren

Andra Moseboken 19 – Uttåget som en symbol för
vår färd tillbaka till Guds närhet
Följande visar en översikt av den färd Israels barn företog som
grupp och hur deras färd liknar den som vi gör när vi strävar
efter att återvända till Guds närhet.
Världen Dop
Egypten
Studera skrifterna
Mose går upp på och ner från berget
Sinai
Andra Moseboken 19 innehåller redogörelsen om hur Mose
vid tre tillfällen gick upp på och ner från berget Sinai. Mose
gick upp på Sinai för att tala med Herren och gick sedan ner
från berget för att ge Herrens ord till människorna. Samtidigt
försökte Mose förbereda folket så att även de skulle bli värdiga
att gå upp berget och samtala med Herren. Följande
översikt hjälper dig att ordna kapitlet genom att i stora drag
skildra Moses turer upp- och nerför berget Sinai.
Sammanfatta vad som hände vid vart och ett av ovannämnda
tillfällen. Läs i 2 Mosebok 20–23; 24:1–8 om vad som
hände nästa gång Mose gick upp på berget Sinai.
Första turen Andra turen Tredje turen
Verserna
7– 8
Upp på
Sinai
Verserna
3–6
Röda
havet
Den Helige
Färden genom
världen
Celestiala
Anden till Gud Templet riket
Molnstoden
och pelaren
av eld
Ner till folket
Verserna
9–13
Verserna
14–20
Upp på
Sinai
Öknen
Förbered dig för templet
Vers 25
Ner till folket Ner till folket
Verserna
20–24
Berget
Sinai
Upp på
Sinai
Löftets
land
Gränser som är satta för att hindra
människor från att komma till Guds
närhet innan de är värdiga
Äldste J Ballard Washburn i de sjuttios kvorum sade: ”Vi kan
inte ovärdigt inträda i hans heliga hus utan att dra på oss
Guds domar. Gud lurar man inte” (Nordstjärnan, jul 1995,
s 10).
49
1. Skriv upp de sanningar som Mose eller Herren sade
i 2 Mosebok 19 som betonar vikten av vad äldste Wasburn
lärde.
2. Varför är det viktigt att vara värdiga innan vi går in i
templet? (Se L&F 97:15–17 för viktig hjälp.)
Andra Moseboken 20
Under en av de tre turer som Mose gjorde uppför berget Sinai
(se 2 Mos 19), undervisade Gud honom om de budord som vi
kan läsa om i 2 Mosebok 20. Dessa lärdomar är allmänt
kända som de tio budorden. Herren sade senare att de tio budorden
utgör ”förbundets ord” eller fordringarna för att få
ingå förbundet (se 2 Mos 34:28). Följaktligen gavs de tio
budorden till israeliterna för deras samtycke innan de fick gå
upp på berget Sinai. De tio budorden vid den tiden kan
jämföras med de normer som gäller i dag för att få en tempelrekommendation.
Senare skrevs de tio budorden på stentavlor som förvarades
i förbundsarken (vilken du kommer att läsa om längre fram)
och kallades ”vittnesbördet”. Att ha ett vittnesbörd om de tio
budordens principer är grunden till en förståelse av de evangeliets
principer som Frälsaren och profeten Joseph Smith
senare undervisade om (se 5 Mos 10:1–5).
Äldste Bernard P Brockbank, assistent till de tolv apostlarnas
kvorum, sade: ”De gudagivna tio buden är fortfarande en
grundläggande del av Guds levnadssätt och en grundläggande
del av Guds rikes evangelium. Det sätt varpå vi lever
och respekterar Herren och hans bud i hemmet har betydelse
för den grad av härlighet som vi kommer att få i livet härefter.
Om hela mänskligheten levde efter tio Guds bud skulle vi ha
självrespekt, fred, kärlek och lycka på denna jord” (Nordstjärnan,
juli 1972, s 302).
Förstå skrifterna
Andra Moseboken 20
De tio budorden
Bildstod (v 4) – En staty som föremål för dyrkan

Studera skrifterna
Nyckelskriftställe – 2 Mosebok
20:3–17
Det fjärde och femte budet (se 2 Mos 20:8–12) säger vad vi
ska göra. De andra buden säger vad vi inte ska göra. Skriv om
”du skall inte”-buden till ”du skall”-påståenden, så att du ser
olika sätt att hålla varje bud på.
Vad tycker du?
Vilket av de tio budorden tycker du världen behöver leva
mer efter i dag? Varför?
Hur reagerade de?
1. Vad gjorde Israels barn efter att ha hört och sett det som
står i 2 Mosebok 19–20? (Se också 2 Mos 20:18–21.)
2. Varför tror du att en del människor väljer att inte komma
närmare Gud eller att dra sig undan honom?
Andra
Moseboken 21–23
Öga för öga och tand för tand
Andra Moseboken 21–23 innehåller specifika exempel på tilllämpningen
av Guds lagar. ”Du skall inte dräpa” lyder
till exempel ett av budorden, men vad händer om du skadar
någon svårt? Eller vad händer om du dödar ett djur? Andra
Moseboken 21–23 tar upp många frågor av detta slag och
beskriver också straffet som kan bli följden av att bryta mot
ett bud. De angivna straffen är maximistraff för en överträdelse
och följer inte nödvändigtvis automatiskt. Denna
princip i Gamla testamentet ersattes av Jesu Kristi evangelium
(se Matt 5:38–48).
Andra Moseboken 24
Sjuttio äldster ser Gud
Mose förklarade Guds lagar för Israels barn i 2 Mosebok
20–23. För att de skulle kunna fortsätta utvecklas, behövde
de först ge ett bindande löfte om att leva enligt dessa lagar.
Andra Moseboken 24 berättar om det bindande löfte israeliterna
gav som förberedde dem för att ta emot de högre lagar
50
Förstå skrifterna
Andra Moseboken 24
Främsta (v 11) – Ledare
Lät inte sin hand drabba
(v 11) – Guds kraft skadade
Studera skrifterna
Hur viktiga är förbund?
som hör samman med templet.
Följaktligen uppmanade
Herren Mose att en fjärde
gång gå upp på berget Sinai
och få ytterligare undervisning
om de förordningar som
skulle göra det möjligt för
människor att inträda i hans
närhet.
1. När Mose hade gett folket Guds lagar, vad förband de sig
då att göra? (Se 2 Mos 24:3–8.)
2. Vad fick enligt 2 Mosebok 24:9–11 de sjuttio äldsterna
i Israel uppleva tack vare att de ingick detta förbund?
3. Vad har Herren lovat ska hända när du ingår och håller
förbund med honom? (Se Mosiah 18:8–10; L&F 20:77, 79.)
Vilket samband har dessa löften med vad som hände Mose
och de sjuttio äldsterna?
Andra
Moseboken 25–27, 30
Tabernaklet
inte israeliterna. Att se Gud
skulle normalt vara mer än de
kunde uthärda
Andra Moseboken 25–27, 30 innehåller Herrens instruktioner
till Mose om att bygga tabernaklet. Tabernaklet var en
helig plats för Israels barn, precis som templet är en helig
plats för oss i dag. Tabernaklet byggdes så att det var bärbart,
eftersom Israels barn flyttade ofta när de var i ödemarken.
Instruktionerna om hur tabernaklet skulle byggas är ytterst
detaljerade och hjälper oss förstå att allting rörande ett tempel
är viktigt för Herren när han undervisar och inspirerar
sitt folk. Templets utformning och inredning lär oss viktiga
principer som får oss att vilja nalkas honom och hålla hans
bud. Följande schematiska översikt rubricerar varje föremål
och beståndsdel i tabernaklet. Den innehåller också förslag
till hur dessa delar kan hjälpa oss att lära mer om Gud och
hans plan för sina barn.

Uppgifterna i 2 Mosebok 25–27, 30 om tabernaklet ersätter
de vanliga avsnitten med rubrikerna ”Förstå skrifterna” och
”Studera skrifterna”. Varje sak här nedan innefattar ett slags
”studera skrifterna ”-uppgift som du ska göra i din anteckningsbok.
Det bör hjälpa dig att bättre förstå hur tabernaklet
och dess inredning undervisade om evangeliets principer.
Guds närvaro
Änglaväktare
Bön
Leva genom
Anden och Kristi
kött och blod
Dop och syndernas
förlåtelse
Lydnad och offer
Endast bemyndigade personer tilläts
röra vid förbundsarken (se
2 Mos 25:10–22), därför fanns det
stänger som satt fast vid arken så att
man kunde bära den. Inuti arken låg
stentavlorna som innehöll den lag
som Herren hade skrivit. Senare
Förbundsarken placerades också en skål med
manna och Arons grönskande stav inuti arken. Locket representerar
Guds närvaro och kallas nådastol. En gång om året
utförde prästen en förordning vid nådastolen för att bringa
försoning åt folket (se uppgifterna om 3 Mos 16 på s 58–59).
Vad sade Herren till Mose i 2 Mosebok 25:22 om nådastolen?
Skådebrödsbordet
•••••••
Tabernaklet
Det allra heligaste
(se 2 Mos 25:22)
Förlåt
Celestial
Förbundsark
(se 2 Mos 25:10–22)
Rökelsealtare
(se 2 Mos 30:1–10)
Skådebrödsbord
(se 2 Mos 25:23–30)
Terrestrial
Helig ljusstake eller lamphållare
(menorah; se 2 Mos 25:31–40)
Helig plats
Kar eller tvättfat
(se 2 Mos 30:17–21)
Telestial
Altaret eller offeraltare
(se 2 Mos 27:1–8)
Yttre förgård
På skådebrödsbordet (se 2 Mos
25:23–30) låg tolv stora bröd. Brödet
byttes ut varje sabbatsdag och åts
upp av prästerna. Även om det inte
står så i 2 Mosebok, anser judiska
traditioner att även vin ställdes på
bordet. Vad skulle brödet och vinet
kunna representera?
51
Helig ljusstake
eller ljushållare
Ljusstaken eller ljushållaren (se
2 Mos 25:31–40), på hebreiska menorah,
är en välbekant symbol för den
judiska tron. De sju ljushållarna
överst på staken var fyllda av äkta
olivolja i vilka man tände en veke.
Siffran sju representerade helhet
eller fullkomlighet bland judarna.
Jesu liknelse om de tio jungfrurna
ger oss en ledtråd om vad oljan i en lampa representerar
(se Matt 25:1–13; L&F 45:56–59). Skriv ner vad du tror att oljan
symboliserade.
Alla brännoffer utfördes på offeraltaret
(se 2 Mos 27:1–8). Det första
någon gjorde som gick in i tabernaklet
var att offra ett offer. Vad slags
offer ber Herren sitt folk om i dag?
(Se 3 Nephi 9:19–20.) Vilken av evan-
Altaret eller offeraltare
geliets första principer och förordningar
representerar detta altare? (Se
fjärde trosartikeln.) Äldste Neal A Maxwell sade: ”Det personliga
offret i egentlig mening varken består eller bestod någonsin
i att lägga ett djur på altaret. Nej, det består i att vara villiga
att lägga djuret i oss på altaret och därefter villigt se det förtäras.
Sådant är offret åt Herren i form av ’ett förkrossat hjärta och
en bedrövad ande’ (3 Nephi 9:20)” (Meek and Lowly [1987], s 94).
Rökelsealtare
Varje morgon och kväll lades glödande
kol på rökelsealtaret (se
2 Mos 30:1–10) när översteprästen
brände rökelse. Läs Psaltaren 141:2;
Uppenbarelseboken 5:8; 8:3–4 och
förklara vad du tror att detta altare
representerade.
Prästerna använde karet till att
tvätta sig i (se 2 Mos 30:18–21) när
de förberedde sig för att inträda på
heliga platser i tabernaklet. På
Moses tid var karet ett stort tvättfat,
men när Salomo byggde ett permanent
tempel, placerade han karet på
Kar eller tvättfat
tolv oxryggar. Vad tror du Herren
försökte lära sitt folk genom att ställa karet framför ingången
till tabernaklets heligare platser.
Andra
Moseboken 28–29
Prästerna i templet
Andra Moseboken 28–29 innehåller Herrens uppenbarelser
till Mose angående prästerna som tjänade i tabernaklet och

utförde förordningar åt folket. Dessa uppenbarelser innehåller
bland annat instruktioner om hur prästerna ska avskiljas
och helgas, vad de ska ha på sig och vilka deras plikter är. I
likhet med tabernaklet kan symboliken i detta lära oss mer om
evangeliet och vad Herren förväntar sig av oss.
Förstå skrifterna
Andra Moseboken 29
Hin (v 40) – omkring sex liter
Studera skrifterna
Gör två av följande uppgifter (A–C) medan du studerar
2 Mosebok 28–29.
Hur blev de kallade?
Läs 2 Mosebok 28:1; Hebreerbrevet 5:1; femte trosartikeln.
Förklara hur Aron och hans söner kallades att vara präster
och hur sättet varpå de kallades är ett mönster för alla som
får ett prästadömsämbete i kyrkan.
Skildra i stora drag en helig ceremoni
Andra Moseboken 29:1–21 beskriver hur en präst helgades
eller avskildes att arbeta i tabernaklet. Skildra ceremonin
genom att beskriva vad som hände enligt följande verser:
• Första åtgärden (se v 4)
• Andra åtgärden (se v 5–6)
Helgad, helga (v 43–44) –
göra helig
Efod
(se 2 Mos 28:6–12)
Bröstsköld
(se 2 Mos 28:15–30)
Kåpa
(se 2 Mos 28:31–35)
Guldplatta
(se 2 Mos 28:36–38)
52
• Tredje åtgärden (se v 7)
• Fjärde åtgärden (se v 10–14)
• Femte åtgärden (se v 15–18)
• Sjätte åtgärden (se v 19–21)
Vad är symboliken?
Aron och hans söners öron, händer och fötter helgades med
blod. Vi vet att blodet symboliserade Kristi försoning som
har kraft att heliggöra oss. Vad symboliserar öron, händer
och fötter, och vad lär denna symbolik oss om hur vi ska förbereda
oss för att fullgöra templets plikter?
Andra Moseboken 31
Män kallade att arbeta
på tabernaklet
Andra Moseboken 31 berättar hur Herren kallade skickliga
hantverkare att hjälpa till att bygga och inreda tabernaklet.
Det krävs många olika slags talanger för att föra Guds rike
framåt. Alla slags färdigheter vi ägnar åt Herren, vare sig det
gäller husbyggnad, konst eller affärsverksamhet, kan bidra
till uppbyggandet av Herrens rike. Andra Moseboken 31
innehåller också Herrens påminnelse till Israel om att avstå
från arbete på sabbatsdagen – till och med från arbetet på
hans tabernakel.
Andra Moseboken 32
Guldkalven
Andra Moseboken 24 berättar hur Mose gick upp på berget
Sinai och samtalade med Herren i fyrtio dagar. Där fick Mose
uppenbarelserna i 2 Mosebok 25–31. Innan Mose gick upp på
berget, ingick Israels barn förbund med Gud att hålla de bud
som dittills hade uppenbarats för dem genom Mose, däribland
de tio budorden. Som tidigare nämnts var det viktigt
att israeliterna beslutade sig för att leva efter de tio budorden,
så att de skulle kunna få den större välsignelse som Mose bad
Herren om på berget Sinai. Om israeliterna bröt mot de tio
budorden skulle de förlora återstoden av de välsignelser som
Herren ville ge dem. Tyvärr är detta exakt vad som hände.

Förstå skrifterna
Andra Moseboken 32
Hårdnackat (v 9) – Stolt
Andra Moseboken 32:26 – Vem tillhör Herren?
Äldste George Albert Smith, då medlem i de tolv apostlarnas
kvorum, betonade vikten av att tillhöra Herren: ”Det finns en
tydligt angiven linje som skiljer Herrens domäner från Lucifers.
Om vi befinner oss på Herrens sida om skiljelinjen, kan inte
Lucifer komma dit och påverka oss, men om vi går över linjen
in på hans domäner har han oss i sitt våld. Genom att hålla
Herrens bud är vi i säkerhet på hans sida om linjen, men om vi
är olydiga mot hans lära går vi frivilligt över linjen in på frestelsernas
område och drar till oss den förstörelse som alltid finns
där. Med tanke på detta, hur angelägna bör vi då inte vara
att alltid stanna på Herrens sida om linjen” ( ”Our M.I.A.”,
Improvement Era, maj 1935, s 278).
Studera skrifterna
Glömde de lätt?
Läs 2 Mosebok 20:3–6; 24:3; 32:1–6, 8 och besvara följande
frågor:
1. Vilket av de tio budorden bröt israels barn mot i 2 Mosebok
32?
2. Vad tror du var anledningen till att de gjorde som de
gjorde?
Tillämpa principen
1. På vilka sätt frestas människor i dag att bli otåliga på Guds
handlingssätt och bryta mot hans bud?
2. Hur kan denna brist på tålamod betraktas som att dyrka
en falsk gud?
Lär om synd och omvändelse
I 2 Mosebok 32:19–29 var Mose snar att kalla människorna
till omvändelse. Vad lär vi oss om syndens verkan och kravet
på omvändelse av Moses sätt att agera och av det som
hände?
Andra Moseboken 33
Mose ser Herren en gång till
Eftersom Israels barn genom att dyrka guldkalven bröt sitt
förbund med Herren, gjorde de sig själva ovärdiga att få vara
i Herrens åsyn. Men Herren övergav inte sitt folk. Även om
53
Israels barn inte kunde vara i Herrens åsyn, lovade Herren i
2 Mosebok 32:34 att hans ängel skulle gå med dem till löftets
land. Andra Moseboken 33 innehåller berättelser som visar
skillnaden mellan israeliternas förhållande till Herren och
Moses förhållande till Herren. Denna skillnad bör få oss att
fråga oss själva om vi önskar och eftertraktar Herrens fulla
välsignelser eller om vi bara vill låta profeterna och andra
ledare i kyrkan göra viktiga andliga erfarenheter. Om vi
önskar Herrens fulla välsignelser, vad måste vi då göra?
Förstå skrifterna
Andra Moseboken 33
Tältet (v 7, 10) – Inte tabernaklet som beskrivs i 2 Mosebok
25–27; 30
Studera skrifterna
Vad förlorade de?
1. Finn ordet Herren använde i både vers 3 och 5 i 2 Mosebok
33 för att beskriva Israels barn. Markera det gärna i dina
skrifter. Vad symboliserar ordet?
2. Vilka välsignelser förlorade Israels barn enligt verserna
7–11 på grund av ovannämnda inställning?
3. Skriv ner ett kortfattat exempel på hur någon i dag skulle
kunna förlora stora välsignelser på grund av samma
inställning.
Var en missionär som använder ett
”nyckelskriftställe”
Dina undersökare säger att de inte tror på Joseph Smiths
berättelse om den första synen, eftersom det står i Bibeln att
man inte kan se Gud. De kanske läser 2 Mosebok 33:20 för
dig. Förklara hur du skulle kunna svara dem med hjälp av
2 Mosebok 33:11 och två andra skriftställen i Bibeln som visar
att människan faktiskt kan se Gud. Skriv hänvisningar som
du hittar i skrifterna bredvid 2 Mosebok 33:11.
Andra Moseboken 34
Den lägre lagen
På berget Sinai tog Mose emot lagar, befallningar, förordningar
och förbund från Herren som var skrivna på stentavlor.
När Mose kom ner från Sinai och såg Israels barn dyrka
guldkalven, kastade han tavlorna på marken och slog sönder
dem (se 2 Mos 32:15–19). Israeliterna hade inte visat sig värdiga
att få allt som var skrivet på dem.

Vi kan också förlora stora välsignelser om vi är olydiga.
Herren hade emellertid tålamod med Israels barn och gav
dem möjligheter att omvända sig och återvända till honom.
Eftersom Herren vill hjälpa oss ger han oss ofta ytterligare
och strängare bud som ger oss möjlighet att omvända oss och
till slut få alla de välsignelser som han vill ge oss.
Förstå skrifterna
Andra Moseboken 34
Nitälskande (v 14) – Har djupa känslor och förväntar sig
trofasthet
Studera skrifterna
Varför var de olika?
Läs Mosiah 13:29–30; Läran och förbunden 84:19–27 och
skriv ner varför den andra uppsättningen tavlor skilde sig
från den första.
Tredje Moseboken
Tredje Moseboken, Leviticus, är den tredje av Moses fem böcker
(se ”Första Moseboken, Moses bok och Abrahams bok på s 9).
Vi tror att instruktionerna i 3 Mosebok uppenbarades för Mose
antingen medan han var på berget Sinai eller någon gång strax
efter det att händelserna som beskrivs i 2 Mosebok hade ägt
rum, eftersom en del av instruktionerna handlar om offer som
ska göras i tabernaklet. Leviticus betyder ”handlar om leviterna”.
Herren valde Levis stam till att ta hand om tabernaklet,
arbeta i det och hjälpa det övriga Israels hus att utföra förordningar
på denna heliga plats. En stor del av 3 Mosebok ger
instruktioner angående förordningarna som skulle utföras
i tabernaklet, vilka kvalifikationer de prästadömsbärare som
skulle utföra dessa förordningar måste ha och folkets plikter
i fråga om dessa förordningar.
En ”Handbok” för leviterna
Eftersom 3 Mosebok är en ”handbok” för de leviter som verkade
i tabernaklet, innehåller den många detaljerade instruktioner
angående olika slags offer och religiösa seder som kan
verka underliga eller främmande för dagens läsare. Om du kan
se vad som ligger bakom dessa främmande seder, kan du lära
dig viktiga sanningar om synd, omvändelse, förlåtelse, helighet
och Jesu Kristi försoning.
54
Andra
Moseboken 35–40
Tabernaklet byggs och invigs
Andra Moseboken 35–40 berättar om hur Israels barn fullgjorde
de befallningar Herren gav i 2 Mosebok 25–30 angående
tabernaklet. Mycket av det som står i 2 Mosebok 35–40
är formulerat på samma sätt i 2 Mosebok 25–30 för att visa
att israeliterna noggrant försökte hålla Herrens bud.
Studera skrifterna
Vad hände vid invigningen av
tabernaklet?
Läs 2 Mosebok 40:34–38 och skriv ner vad som hände när
tabernaklet var färdigt.
Förberedelser inför studierna av 3 Mosebok
ÖVERSIKT AV 3 MOSEBOK
Kapitel Beskrivning
Del 1 Tredje
Moseboken 1–16
Tredje
Moseboken 1–7
Tredje
Moseboken 8–10
Tredje
Moseboken 11–15
Tredje
Moseboken 16
Regler för prästadömsbärare
som assisterar vid offerceremonierna
Del 2 Tredje
Helgelse som innebär att bli
Moseboken 17–27 mer helig och gudalik
Tredje
Moseboken 17
Bli rättfärdigad betyder att
få synderna förlåtna och vara
värdig inför Gud
Offer som sonar för synder
eller uttrycker en vilja att vara
hängiven Gud
Renhetslagar för folket
Förklaring angående försoningsdagen
när hela Israels hus
skulle bli renat
Personlig helighet

Del 3
Tredje
Moseboken 18
Tredje
Moseboken 19–20
Tredje
Moseboken 21–22
Tredje
Moseboken 23–25
Tredje
Moseboken 26
Tredje Moseboken 1
Brännoffer
Helighet i familjerelationer
Helighet i umgänget med
andra och som församling
Prästadömets helighet
Högtider och heliga händelser
som uppmuntrar till helighet
Välsignelser som kommer av
att lyda Guds lagar
Del 4 Tredje
Moseboken 27
Helga ens ägodelar åt Herren
Aposteln Paulus lärde att Moselagen var en ”övervakare
fram till Kristus” (Gal 3:24). Syftet med Moselagen var
med andra ord att hjälpa israeliterna att koncentrera sin
uppmärksamhet på de principerna som skulle visa dem
på Jesus Kristus (se MB Jakob 4:4–5; Jarom 1:11; Alma
34:13–14). Moselagen var sträng och krävde många specifika
ceremonier som var avsedda att hjälpa Israels barn att ständigt
komma ihåg Gud och sin plikt mot honom. Att till exempel
döda ett djur som offer för synder påminde enskilda personer
om att syndens följder är ”dödliga”. Å andra sidan var
det oskyldiga djuret, som dog i stället för personen som hade
syndat en symbol för det som skulle hända när den syndfrie
Frälsaren kom till jorden och fick sitt blod utgjutet för oss och
frälste oss från synd.
Tredje Moseboken 1 ger instruktioner om brännoffer. Prästerna
offrade dessa brännoffer två gånger om dagen. Enskilda
kunde också offra ett brännoffer för att ge uttryck för sin
trohet och sina förpliktelser mot Gud. Många av instruktionerna
angående brännoffer är desamma som för andra offer
som förklaras i 3 Mosebok. Den största skillnaden mellan
brännoffren och andra offer är att vid brännoffer brändes hela
djuret på altaret som en symbol för absolut hängivenhet eller
överlämnande åt Gud.
När du läser, tänk då på hur brännoffret kan undervisa oss
om Jesu Kristi försoning och hur det påminde israeliterna om
deras plikt mot Gud.
55
Förstå skrifterna
Tredje Moseboken 1
Krävan (v 16) – Magen
Studera skrifterna
Finn symbolerna för omvändelse
Framhäv de specifika kraven för brännoffer som står i
3 Mosebok 1:1–9 och är angivna i följande uppställning. Gör
uppställningen i din anteckningsbok och förklara vad varje
inslag i brännoffret lär oss om omvändelse genom Jesu Kristi
försoning.
Krav
Du måste ”ta [ditt] offer”
(se 3 Mos 1:2), vilket betyder
att du inte kan offra något
som tillhör någon annan.
Du måste offra ett ”felfritt
djur av hankön” (v 3).
Du måste offra för att du ”vill”
offra (se v 3).
Du måste först föra ditt offer
fram till ”uppenbarelsetältets
ingång” (v 3).
Du måste ”lägga [din] hand”
på brännoffrets huvud och
sedan själv döda det (v 4–5).
Du måste ”flå” eller dra av
huden från offret (v 6).
Prästerna lägger ”huvudet”,
”fettet”, ”inälvorna och
fötterna” på altaret (v 8–9).
Offret förbränns fullständigt
av elden (v 9).
Vad du lär dig om
omvändelse och
Jesu Kristi försoning
Tredje Moseboken 1:8–9 beskriver offer av olika delar av
djurkroppen. Huvudet representerar våra tankar. Benen
representerar vår gång eller den riktning vi går i. ”Inälvorna”
representerar våra känslor, önskningar och motivation.
Fettet representerar vår styrka och hälsa. Vad symboliserar
händelserna i verserna 8–9? (Se även L&F 59:5.)

Tredje Moseboken 2–7 beskriver i detalj de olika offer som
israeliterna skulle offra. Tredje Moseboken 2 beskriver
matoffret. Tredje Moseboken 3 beskriver gemenskapsoffret.
Tredje Moseboken 4–5 beskriver olika slag av synd- och
överträdelseoffer. Tredje Moseboken 6–7 innehåller ytterligare
instruktioner angående alla de olika offren.
Studera skrifterna
Tredje
Moseboken 2–7
Offerlagen
Andra slags offer
Offren som beskrivs i 3 Mosebok krävs inte längre av
kyrkans medlemmar i dag. Principerna som offren lär oss är
emellertid fortfarande sanna och måste vara en del av vårt
liv, om vi vill göra det som är rätt inför Gud.
1. Läs 3 Nephi 9:19–20 och skriv ner vad Herren sade att vi
ska offra i stället för djur.
2. Ge exempel på hur du tror du kan göra det som Jesus
befallde i 3 Nephi 9:19–20.
Tredje
Moseboken 8–9
Helgandet av Aron
och hans söner
Tredje Moseboken 8–9 beskriver hur Aron och hans söner
avskildes till att tjäna i prästens ämbete i tabernaklet
(se 2 Mos 28–29). Avskiljandet följdes av en manifestation
av Herrens härlighet som visade att han godkände vad
som hade skett.
56
Tredje Moseboken 10
Tredje Moseboken 10 är ett av de få kapitlen i Tredje Moseboken
som återger en berättelse i stället för att bara ge instruktioner.
Den innehåller ett kraftfullt budskap om trofasthet
i prästadömet. Begrunda denna fråga när du läser: Vad anser
Herren om det sätt på vilket vi utför heliga förordningar?
Förstå skrifterna
Tredje Moseboken 10
Fyrfat (v 1) – Behållare för att
bränna rökelse
Främmande (v 1) – Förbjuden
Lagliga rätt (v 13–14) –
Betalning eller lön
Tredje Moseboken 10:12–20 – Varför åt inte Aron
köttet som blev över efter offren?
Mose märkte att Aron och hans söner Eleasar och Itamar inte åt
syndoffret så som de blivit befallda. Aron sade till Mose att han
inte tyckte det var rätt att äta köttet efter det som hade hänt hans
andra söner på grund av deras olydnad. Det svaret tillfredsställde
Mose. Vi bör inte delta i vissa förordningar, till exempel i sakramentet,
om vi inte har omvänt oss eller när vår prästadömsledare
har rått oss att inte göra det. Om man har en önskan att
omvända och bättra sig och inte har begått svåra synder som
ännu inte har klarats upp med ens biskop, eller har ålagts restriktioner
av prästadömet, då är man värdig att ta sakramentet.
Studera skrifterna
Prästadömsbärare måste
vara heliga
Viftoffersbringan (v 14–15) –
Bringan av ett djur som hölls
upp och gavs till Herren
som del av gemenskapsofferceremonin
Ge råd om tillbörlig respekt för
prästadömet
Det är uppenbart att Herren inte slår ihjäl alla orättfärdiga
och respektlösa prästadömsbärare i vår tid. Men i Tredje
Moseboken 10 var det viktigt att Herren gav dem denna
kraftfulla läxa, eftersom Arons söner tog lätt på prästadömet
endast en kort tid efter deras avskiljning då Herrens härlighet
på ett sådant storslaget sätt hade visat sig för dem
(se 3 Mos 9). Använd Tredje Moseboken 10:1 för att betona
vikten av att visa rätt respekt för prästadömet och Läran och
förbunden 121:36–38 till att ge råd till en ung man som kanske
funderar på att spela någon ett spratt i samband med att
han administrerar sakramentet.

Varför inte?
1. Vad befallde Herren Aron och hans söner att inte göra?
(Se 3 Mos 10:8–11.)
2. Vilket skäl gav Herren till denna befallning?
Tredje Moseboken 11
Människor kan när som helst glömma bort att be eller försumma
sitt arbete och sin dyrkan, men de glömmer sällan
bort att äta. Eftersom ett av syftena med Moselagen var att
ge israeliterna återkommande, dagliga påminnelser om deras
plikt mot Gud, innehöll lagen befallningar angående vad
Israels barn fick och inte fick äta. Tredje Moseboken 11 innehåller
dessa befallningar. Lagarna och befallningarna kallas
vanligtvis för koscherlagarna. Koscher kommer från ett
hebreiskt ord och betyder ”religiöst ren”. I likhet med det visdomsord
som uppenbarats i vår tid främjade också koscherlagarna
hälsa. Det viktigaste syftet var emellertid att undervisa
om lydnad. Denna hälsolag bidrog på samma sätt som vårt
visdomsord till att skilja Guds folk från världen i fråga om
vanor och bruk, vilket var ett annat av den mosaiska lagens
syften och hjälpte dem att bli rena och heliga.
Förstå skrifterna
Tredje Moseboken 11
Helt kluvna (v 3, 7, 26) – Foten delad i två delar
Studera skrifterna
Gör två av följande uppgifter (A–C) medan du studerar Tredje
Moseboken 11.
Är det koscher?
Ett ”visdomsord”
för israeliterna
Enligt judisk lag betyder koscher lämplig eller helgad. Skriv
ner följande djurarter i din anteckningsbok: ödla, får, vessla,
gräshoppa, stork, svin, ko, kamel, örn, haj. Anteckna vid
varje djur om det är koscher eller inte koscher för israeliterna
att äta det och förklara sedan varför. Ange en vers i Tredje
Moseboken 11 som skäl för varje svar.
57
Gå igenom visdomsordet
Läs Läran och förbunden 89:5–7 och skriv ner vad Herren
befallde kyrkans medlemmar i vår tid att äta eller inte äta.
Jämför dessa instruktioner med Tredje Moseboken 11 där
Herren lärde Israels barn vad de fick och inte fick äta.
Varför har det någon betydelse?
Varför tror du Herren har befallt sitt folk att inte äta vissa
saker? (Om du behöver hjälp med svaret, slå då upp 3 Mos
11:43–47; 1 Kor 6:19–20; L&F 89:1–4, 18–21.)
Tredje Moseboken 12
I Tredje Moseboken kapitlen 12–15 gav Herren instruktioner
om vad som var ”rent” och ”orent” under Moselagen i fråga
om kroppsfunktioner och sjukdomar. Tredje Moseboken 12
förklarar lagarna som tillämpades på kvinnor när de hade fött
barn. Under en period betraktades de som ”orena”, men
Herren angav också vilka särskilda förordningar som kunde
göra dem ceremoniellt ”rena” igen efter en viss tidsperiod.
Jesu mor Maria följde dessa förordningar efter Jesu födelse
(se Luk 2:21–24, 39).
Somliga finner det märkligt att naturliga kroppsfunktioner
gör någon oren. Det är viktigt att veta att under Moselagen
”orent” inte betydde något smutsigt eller motbjudande utan
bara att det inte fick ingå i heliga förordningar. Kom även
ihåg att Moselagen var avsedd att ge yttre, fysiska påminnelser
i vardagslivet för att påminna israeliterna om djupare
andliga sanningar.
Tredje Moseboken 13–14 handlar om spetälska. Av beskrivningarna
i dessa kapitel att döma tycks spetälskan inbegripa
flera olika smittosamma hudsjukdomar.
Förstå skrifterna
Tredje Moseboken 14
Rent och orent
Tredje
Moseboken 13–14
Spetälska
Log (v 10, 12, 15, 21) – Omkring en och en halv liter

Studera skrifterna
Jämför reningen från spetälska med
reningen från våra synder
Eftersom spetälskan var så synlig och innebar kroppens förruttnelse
eller fördärv var den en åskådlig symbol för syndfullhet.
Synd fördärvar en människa andligen på samma sätt
som spetälska fördärvar en människa fysiskt. Tredje Moseboken
14 beskriver vad en person måste göra för att vara
ceremoniellt eller religiöst ren efter att ha blivit botad från
spetälska. Vi kan se parallellerna mellan proceduren att bli
renad från spetälska och det sätt vi kan övervinna syndens
verkningar.
Innan du studerar Tredje Moseboken 14 bör du veta att när
någon fick spetälska måste han bo utanför lägret. På samma
sätt är det med synd. När vi syndar utestänger vi oss från full
gemenskap med Herren och hans kyrka. Vi får till exempel
kanske inte ta sakramentet eller inneha en tempelrekommendation.
Stegen till att bli ceremoniellt ren från spetälska finns i följande
versgrupper. Läs varje versgrupp i Tredje Moseboken
14, sammanfatta varje steg och förklara hur steget undervisar
om syndens och omvändelsens förlopp. Med varje versgrupp
kommer du att hitta en fråga som vägleder dina tankar.
1. Verserna 2–3. Om spetälska symboliserar synd, vem representerar
då prästen?
2. Verserna 4–8. Du bör veta att a) cederträ är bekant för att
bidra till att andra föremål inte förstörs och besmittas;
b) karmosin är en röd färg som påminner oss om blodet –
symbolen för livet och försoningen; c) isopen användes
i Gamla testamentet som en renande växt och d) blod och
vatten symboliserar födelse (se Moses 6:59). Med
kännedom om detta, vad tror du då att dessa verser
symboliserar?
3. Vers 9. Nyfödda har vanligtvis lite eller inget hår, förutom
på huvudet. Vad kan denna vers ha för budskap?
(Se 3 Nephi 11:37.)
4. Verserna 10–14. Kom ihåg att en liknande symbolik finns
i 2 Mosebok 28–29. Hur kan symboliken tillämpas i det här
fallet?
5. Verserna 15–18. Olivträdet är en symbol för fred och
renhet, och olivoljan blev en symbol för den Helige Anden
och för rättfärdiga gärningar och tjänande (se L&F
45:56–57). På vilket sätt ingår detta i proceduren att bli ren
från synd? (Se 2 Nephi 31:17.)
6. Verserna 19–20. Vad är det i sista hand som ger möjlighet
till omvändelse?
58
De femton första kapitlen i Tredje Moseboken har alla något
att göra med hur personer genom offer blev ”godtagbara”
i Guds ögon eller hur de blev ceremoniellt ”rena” inför honom
genom lydnad mot hans renlighetslagar. Tredje Moseboken 15
innehåller ytterligare instruktioner om hur mänskliga funktioner
har att göra med att vara ren eller oren under Moselagen.
Men vi måste förstå att det finns ingen verklig förlåtelse
för synder utan uppriktig omvändelse och Kristi försoning.
Tredje Moseboken 16 beskriver en helig ceremoni som Herren
befallde israeliterna att utföra en gång om året vid en speciell
tidpunkt som symboliserade hur Jesus Kristus skulle sona alla
människors synder. Även om riterna som beskrivs i Tredje
Moseboken 1–15 var personliga i fråga om tillämpning, symboliserar
försoningsdagen som beskrivs i Tredje Moseboken 16
försoningen av hela den israelitiska nationens synder och blev
en dag då hela Israels hus fastade och vilade.
Förstå skrifterna
Tredje Moseboken 16
Tredje
Moseboken 15–16
Livklädnad (v 4) – Underkläder
Dra lott (v 8–10) – Att kasta
märkta stenar eller en tärning
i syfte att på måfå välja något.
När heliga män kastade lott
var det ett uttryck för tro på
att Gud skulle övervaka en
händelse och tillkännage sin
vilja. I Tredje Moseboken 16
Tredje Moseboken 16:10 – Syndabocken
Syndabock var det namn som gavs till den get som ”flydde” ut
i öknen med människornas blod eller synder på sig för att
aldrig mer återvända. Syndabocken symboliserade att genom
försoningen kunde alla Israels synder förlåtas, för att aldrig
mer återvända.
Studera skrifterna
Försoningsdagen
var en sten märkt för Herren
och en annan för bocken.
När Aron kastade stenarna,
beroende på var de landade,
valde man ut en bock som
skulle offras och en bock som
skulle vara syndabock
Vittnesbördet (v 13) –
Förbundsarken
En helig och viktig ceremoni
Tredje Moseboken 16:3–28 innehåller instruktioner för
prästerna på försoningsdagen. Följande uppställning anger
sex allmänna steg i ceremonin. Skriv ner svaren på frågorna
om varje steg.

1. Vad är symboliken i det Herren bad Aron att göra i vers 4?
(Se v 3–5.) (Ett tips: Förvissa dig om att du vet vad linne är.)
2. Varför behövde Aron två bockar? (Se v 6–10.)
3. Varför tror du att Aron behövde bringa försoning för sig
själv innan han kunde bringa försoning för folket?
(Se v 11–14.) På vilket sätt skiljer sig detta steg från det
som Kristus gjorde när han utförde sin försoning?
(Se Hebr 9:6–14; Alma 34:8–12.)
4. Varför skulle Aron behöva rena den heliga platsen i templet?
Vad säger detta krav dig om vikten av renhet inför
Gud och om försoningens kraft? (Se v 15–19.)
5. På vilket sätt representerar båda bockarna (den som
användes till offer och den som användes som syndabock)
Kristus och hans försoning? (Se v 20–22.)
6. Vad symboliserar Arons ansvar och den människans
ansvar som ledde ut syndabocken i öknen? (Se v 20–22;
se också L&F 36:5–6.)
Tredje
Moseboken 17–18
Ta avstånd
från avgudiska seder
Tredje Moseboken 17–18 handlar om Herrens instruktioner
till israeliterna angående seder som tydligt skiljer dem från
den tidens falska religioner. Tredje Moseboken 17 innehåller
instruktioner om vad israeliterna skulle göra när de hade
dödat ett djur. Även om djuret inte skulle offras måste israeliterna
föra fram det inför Herren vid tabernaklet. Denna sed
hjälpte israeliterna att inte offra åt falska gudar och den
hjälpte dem att komma ihåg att allt de hade kom från Herren.
Herren befallde israeliterna i Tredje Moseboken 17 att inte äta
blod. Blodet är en vanlig symbol för liv och i några av de falska
religionerna på den tiden ingick att dricka blod som en
del av deras religiösa ritualer. Genom denna sed försökte
de troende att förlänga sitt liv. Herren gav Israel olika offer
som symboliserade Jesu Kristi underbara offer i vilket hans
blod skulle utgjutas för att ge evigt liv åt alla som ville tro på
honom och lyda hans bud (se 3 Mos 17:11).
Tredje Moseboken 18 innehåller Herrens varnande ord till
israeliterna om att omoraliskt sexuellt beteende kan orsaka
nationernas undergång och att israeliterna skulle förgöras
om de deltog i sådant.
59
Tredje Moseboken 19–20 innehåller Herrens betoning på
vikten av att hålla sig helig. Ordet helig på hebreiska är
”qadash”, vilket betyder att vara rättfärdig, helgad och
hängiven eller att vara avskild från världen och från världslighet.
Herren befallde dem inte bara att vara heliga utan ger
i dessa två kapitel detaljerade exempel på sådant de kan göra
i sitt dagliga liv för att hålla detta bud. Var och en av dessa
seder hjälpte till att påminna israeliterna om att avskilja sig
från världen och dess ogudaktiga seder. Jesus förklarade
senare vad som låg bakom principen för helighet när han
lärde sina apostlar att han inte skulle ta dem ut ur världen
utan bevara dem för det onda (se Joh 17:14–16).
När du läser, fastställ då principen bakom varje bud som
Herren gav. På vilka sätt har han bett oss att leva efter dessa
principer i dag medan vi strävar efter att inte ”vara av
världen”?
Förstå skrifterna
Tredje Moseboken 19
Tredje
Moseboken 19–20
Vörda (v 3) – Älska och
respektera
Bära (v 8) – Ha ansvaret för
Ströaxen (v 9) – Det som är
kvar när åkern skördats första
gången
Oomskurna (v 23) – Oheliga
Studera skrifterna
”Ni skall vara heliga”
Finn principen
Rundklippa kanten av ert hår
(v 27) – Syftar på ett slags
klippning hos dem som
tillhörde en falsk religion
Andebesvärjare (v 31) – De
som påstår att de står i förbindelse
med de dödas andar
Efa, hin (v 36) – Rymdmått;
1 efa är cirka 36 liter; 1 hin är
cirka 6 liter
Om du begrundar principen bakom varje bud i Tredje Moseboken
19, så går nästan varje bud i kapitlet att tillämpa på
sista dagars heliga i dag. Några är tydliga (som befallningarna
i verserna 11–12), medan andra verkar främmande för
oss. Välj ut två av buden i Tredje Moseboken 19 som verkar
vara avsedda just för människorna på den tiden. Fastställ
principerna bakom buden och formulera om dem så att de

gäller för vår tid. I vers 19 sade till exempel Herren att vi inte
skulle ha en åker med två slags säd eller ett klädesplagg
av två olika slags garn. Genom dessa bud påminde Herren
Israel om att de inte kunde beblanda sig med världen och
förbli heliga. I dag kan vi tillämpa denna princip på sällskapande
och äktenskap. Vi bör sällskapa med medlemmar
i kyrkan och gifta oss inom förbundet.
Nyckelskriftställe –
Tredje Moseboken 19:18
Läs Jesu befallning i Matteus 22:35–39. Vad sade Herren i Tredje
Moseboken om vikten av detta bud?
Tredje
Moseboken 21–22
Prästadömets helighet
Tredje Moseboken 21–22 innehåller bud som handlar om
heligheten hos prästerna, deras familjer och deras offergåvor.
I dag har vi också särskilda normer för dem som är på
mission eller är ledare, liksom normer för hur våra förordningar
ska utföras.
Tredje
Moseboken 23–25
Heliga dagar och händelser
Tredje Moseboken 23 berättar hur Herren inrättade fem
heliga sammankomster när hela Israel skulle göra en särskild
ansträngning att bli heliga och nalkas honom. Dessa sammankomster
var sabbatsdagen (se v 1–3), det osyrade brödets
högtid eller påsken (se v 4–14), veckohögtiden eller pingsten
(se v 15–23), försoningsdagen (se v 26–32) och lövhyddohögtiden
(se v 33–44).
Tredje Moseboken 25 har att göra med temat i kapitel 23.
I Tredje Moseboken 25 läser vi att Herren inte endast befallde
israeliterna att helga sabbaten var sjunde dag utan att han
också fastslog vart sjunde år som sabbatsår. Under detta
sabbatsår skulle de inte odla något utan låta landet vila.
Och efter sju gånger sju år (49 år) skulle det femtionde året
vara ett särskilt jubelår. Under jubelåret skulle israeliterna
inte bara låta bli att så och skörda, de skulle också efterskänka
alla skulder och befria alla slavar. Jubelåret bidrog till att
påminna Israel om att eftersom Gud var barmhärtig mot
dem, måste de vara barmhärtiga mot andra och mot landet.
60
Tredje Moseboken 24 innehåller anvisningar om hur de
skulle använda ljusstaken och skådebröden i tabernaklet.
Kapitel 24 återger sedan berättelsen om en person som
hädade Guds namn och blev dödad eftersom det i de bud som
Gud gav Israels barn var uttryckligen förbjudet att häda. I
förklaringen till hans bestraffning ingår det bekanta uttrycket
”öga för öga, tand för tand” (v 20).
Tredje
Moseboken 26–27
När Herren hade förklarat vad han förväntade sig av israeliterna
i fråga om religiös renhet och helighet, avslutade han
Tredje Moseboken med en förklaring om följderna av att lyda
eller inte lyda dessa bud (se 3 Mos 26). Herren gav också
en del avslutande råd om hur vi helt ska kunna helga oss åt
Herrens verk.
Förstå skrifterna
Tredje Moseboken 26
Hednafolken (v 33, 38, 45) –
De som inte känner den sanne
och levande Guden
Studera skrifterna
Fastställ val och konsekvenser
Gör en uppställning på ditt papper med två kolumner enligt
nedan. Skriv ”Om” som rubrik på ena kolumnen och
”Så skall” på den andra.
Om Så skall
Val som
israeliterna
kunde göra
Välsignelser eller
förbannelser
Konsekvenserna
för dessa val
Försagda (v 36) – Saknar mod
1. Finn ordet om när du
läser Tredje Moseboken
26. Om du vill kan du
ringa in ordet i dina skrifter.
Skriv in i Om-kolumnen
vad Herren sade
att Israel skulle göra.
2. Hitta skall och då skall
strax efter de ”om” du
hittade i första steget.
Markera eller ringa in
dem i dina skrifter. Skriv
in i Så skall-kolumnen
vad Herren sade skulle hända om Israel gjorde vissa val.
Fortsätt kapitlet ut och hitta fler exempel på om-så skall.

Fjärde Moseboken
Vandringar i öknen
Nilen
Medelhavet
GOSEN
Raamses SINAI-
Suckot HALVÖN
EGYPTEN
Suezviken
Öknen
Shur
Öknen
Etam
Öknen
Sin
Sinai (Horeb)
Röda havet
Damaskus
Kinneret-sjön
(Gennesarets sjö)
BASHAN
Jeriko AMMON
Nebo
Jerusalem
Salthavet
Hebron
(Döda havet)
Öknen
Sin MOAB
Öknen
Paran
KANAAN
EDOM
Esjon-Geber
MIDJANS LAND
Fjärde Moseboken
(Numeri) fick sitt namn
när den översattes till
grekiska därför att den
innehåller berättelsen
om två tillfällen när
Mose räknade Israels
folk (se 4 Mos 1–4; 26).
En del judar kallar den
Vayedabber (första ordet
i boken på hebreiska),
som betyder ”Och han
talade”. Det tycks vara
ett lämpligt namn eftersom
4 Mosebok inne-
håller mer än 150 redogörelser för hur Gud talade med Mose.
Det är mer vanligt att boken på hebreiska kallas Bemidbar,
som betyder ”i öknen”, eftersom det beskriver var handlingen
i nästan hela boken tilldrar sig. Boken innehåller några viktiga
och inspirerande berättelser om Israels fyrtioåriga vandring
i Sinaiöknen.
Förberedelser inför studierna av 4 Mosebok
Fjärde Moseboken innehåller flera berättelser om knotande,
klagande och uppror även bland Moses närmaste släktingar
och vänner. Herren gav Israels barn möjligheten att komma in
i sitt utlovade land omkring ett år efter det att de hade lämnat
Egypten, men de fruktade, knotade och gjorde uppror, och därför
gick de miste om tillfället. När du läser bör du tänka på att
vi liksom Israels barn har en profet. Hur tar vi emot hans råd?
Vilket blir resultatet av att följa och inte följa profetens råd?
Fjärde Moseboken kan delas in i tre delar: 1) lämnar Sinai
(se kapitel 1–10), 2) färden genom öknen (se kapitlen 11–21)
och 3) förberedelserna för att dra in i det utlovade landet
(se kapitlen 22–36).
Fjärde
Moseboken 1–4
Folkräkningen
Fjärde Moseboken 1–4 handlar om hur Israel räknades efter
sina släkter och sina familjer. Josefs stam fick ärva dubbelt så
mycket tack vare förstfödslorätten. Detta dubbelt så stora arv
delades mellan Josefs två söner Efraim och Manasse. Till följd
av detta kom dessa två söner att utgöra var sin stam i Israel
(se 4 Mos 48:5), vilket ledde till att det blev tretton stammar
i Israel. Levis stam hade en speciell kallelse att inneha prästadömet
och utföra förordningar under Moselagen. På grund
av denna kallelse levde de bland alla de andra stammarna och
61
räknades inte på samma sätt. Israel ansågs i allmänhet ha
tolv stammar – plus leviterna. Fjärde Moseboken 1–2 säger
att de tolv stammarna räknades och organiserades i grupper
inför marschen och lägret. Fjärde Moseboken 3–4 redogör för
hur leviterna räknades och gavs uppgifter.
Fjärde Moseboken 3–4 förklarar att alla förstfödda barn
i Israel tillhör Herren eftersom det var endast genom Herrens
barmhärtighet som de räddades när de strök blod på sina
dörrposter då den tionde plågan drabbade Egypten (se 2 Mos
12–13). Herren förklarade emellertid att i stället för att de
förstfödda i varje familj skulle tjäna honom på heltid, ville
han att leviterna skulle ersätta dem i tjänandet. För att visa
att de förstfödda gick med på att leviterna tjänade i deras
ställe, måste varje förstfödd son i de andra tolv stammarna
betala en viss summa pengar varje år för att underhålla
leviterna i deras tabernakeltjänst. Detta kallades ”lösensumman”
(se 4 Mos 3:44–51).
Manasse
Naftali
Levi
Gersons
söner
Studera skrifterna
Det kunde ha varit du
Läs 4 Mosebok 3:12–13; 4:40–41 och ovanstående förklaring
till Fjärde Moseboken 1–4 för att lära vad Herren sade om de
förstfödda i hela Israel. Läs sedan 2 Nephi 9:6–9 och förklara
hur vi skulle kunna jämföras med de förstfödda i Israel.
Vad skulle med andra ord hända oss om inte Kristi försoning
fanns? (Se också 1 Kor 6:19–20; 1 Pet 1:18–19.)
Vad bör du göra?
Norr
Dan
Aser
Levi
Meraris söner
Väster Öster
Efraim
Benjamin
Tabernaklet
och förgården
Levi
Kehats söner
Mose
Aron
Simeon Ruben
Gad
Söder
Sebulon
Hur bör kunskapen med tanke på vad du lärde dig under A
om vem vi tillhör, påverka våra prioriteter? Vad ber Herren
oss göra som skulle kunna jämföras med ”lösensumman”?
Juda
Isaskar

Fjärde Moseboken 5–6 innehåller ytterligare instruktioner
som Herren gav angående sjukdomar (se 5:1–4), omvändelse
(se 5:5–10) och vad en make ska göra när han tror att hans
hustru har varit otrogen mot honom (se 5:11–31) samt anvisningar
angående dem som gjort ett särskilt löfte att tjäna
Herren (nasirer; se 6:1–21). Här finns också en välsignelse
som prästerna skulle uttala över folket (se 6:22–27). I 4
Mosebok 7–8 läser vi om offergåvor som bars fram vid invigningen
av altaret och vid leviternas avskiljning till att utföra
sina särskilda prästadömsuppgifter.
Denna handledning uppmärksammar speciellt 4 Mosebok 6,
där reglerna för nasirerna beskrivs. På hebreiska betyder
nasir ”avskild eller helgad”. Därför kallades människor
”nasirer” när de på ett särskilt sätt vigde sitt liv åt Herren
eller om deras föräldrar hade gett dem åt Herren.
Förstå skrifterna
Fjärde Moseboken 6
Avhålla sig (v 3) – Ägna sig
åt Gud, att avhålla sig från
världsliga ting
Fjärde
Moseboken 5–8
Tillägg till Moselagen
Komma nära (v 6) – Röra vid
Fjärde Moseboken 6:22–27 – En välsignelse till
Israel från dess ledare
Herrens smorde ger fortfarande ofta välsignelser till hela
församlingar eller till kyrkan som helhet. Betrakta till exempel
följande välsignelser som tre olika presidenter för kyrkan gav
vid generalkonferenser:
”Nu, genom den auktoritet som jag förlänats genom det heliga
prästadömet, nedkallar jag mina välsignelser på de sista dagars
heliga och på goda människor överallt.
Jag välsignar er med en större urskillningsförmåga att döma
mellan Kristus och Anti-Krist. Jag välsignar er med en större
förmåga att göra gott och motstå det onda. Jag välsignar er med
större insikt i Mormons bok” (Ezra Taft Benson, Nordstjärnan,
nr 6 1986, s 80).
”Och nu, mina bröder och systrar, genom prästadömets makt
och myndighet som förlänats mig och i kraft av den kallelse
jag nu bär, ger jag er min välsignelse. Jag välsignar er i er
strävan att leva ett mer kristuslikt liv. Jag välsignar er med en
större önskan att vara värdiga en tempelrekommendation och
att besöka templet så ofta som omständigheterna medger.
Jag välsignar er att få vår himmelske Faders frid i era hem och
att få ledning när ni lär era familjer att följa Mästaren” (Howard
W Hunter, Nordstjärnan, jan 1995, s 88).
62
”Vi utgjuter en välsignelse över er, ja, en apostolisk välsignelse.
Vi välsignar er att Herren måtte vara välvilligt inställd till er, att
glädje och frid måtte finnas i era hem och i era liv, att en atmosfär
fylld med kärlek, respekt och uppskattning må existera
mellan man och hustru, barn och föräldrar. Måtte ni ’[fästa]
blicken på Gud och [få] leva’ (Alma 37:47) i lycka, trygghet, frid
och tro” (Gordon B Hinckley, Nordstjärnan, jul 1995, s 90).
Studera skrifterna
Gör två av följande uppgifter (A–D) medan du studerar 4
Mosebok 6.
Skriv en annons
Sätt ihop en annons som går ut på att värva män som vill bli
nasirer. Din annons bör innehålla minst tre saker som Herren
förväntar sig av en nasir (lägg särskilt märke till 4 Mos 6:3–7).
Nämn några berömda nasirer?
Läs följande skriftställen och namnge tre personer som var
nasirer: Domarboken 13:5, 24; 1 Samuelsboken 1:11, 19–20, 28;
Lukas 1:13–15.
Tillämpning i dag
Vad ombeds vi göra i dag för att ägna vårt liv åt Gud och som
gör oss annorlunda än många andra människor i världen?
Tänk på en välsignelse från dina
ledare
Välj ut en av de välsignelser som nämns i ”Förstå skrifterna”
ovan som du skulle vilja få och förklara varför. Vad måste du
göra för att få denna välsignelse?
Fjärde Moseboken 9
Den första påsken i öknen
Fjärde Moseboken 9 handlar om början av det andra året efter
israeliternas uttåg ur Egypten till det utlovade landet.
Kapitel 9 talar om vad Israels barn skulle göra för att fortsätta
att hålla sig till Herren och hur de skulle kunna veta att
han var med dem. Hur visar vi Herren i dag att vi håller
oss till honom, och hur låter han oss veta att han är med oss?

Förstå skrifterna
Fjärde Moseboken 9
På bestämd tid (v 2–3, 7, 13) – På Herrens bestämda tid
Fjärde Moseboken 9:6–14 – Vilka bör fira påsken?
Det är intressant att se i 4 Mosebok 9 att några män som hade
kommit i beröring med en död kropp, kanske genom att
begrava en död släkting, inte fick lova att fira påskhögtiden.
Enligt Moselagen var de ”orena”. Men Herren uppenbarade
för Mose att påsken var så viktig att även de som hade blivit
orena av att röra vid en död kropp skulle delta. Dessutom sade
Herren att det var en mycket allvarlig synd att vara helt ren
och kvalificerad och ändå vägra att delta i påskmåltiden.
Eftersom Frälsaren införde sakramentet som ersättning för
påskhögtiden, kanske vi kan tänka ut några egna tillämpningar.
Vi bör till exempel ta varje tillfälle vi får att värdigt delta i
sakramentsförordningen. Att ha möjligheten men vägra gå till
våra sakramentsmöten är en synd. Att ta del av sakramentet är
så viktigt att Herren vill att vi ska göra det även om vi kanske
har våra brister. Våra prästadömsledare kan råda oss om när vi
bör eller inte bör ta del av sakramentet, det är principen bakom
det som händer i kapitel 9.
Studera skrifterna
Alltid minnas
Första hälften av 4 Mosebok 9 handlar om det första påskfirandet
efter uttåget ur Egypten. Betrakta följande nyckelord
och uttryckssätt och beskriv hur de hör samman med påsken
(om du vill kan du gå tillbaka till 2 Mosebok 12 i handledningen):
1. Fjortonde dagen i första månaden
2. Osyrat bröd och bittra örter
3. Inga krossade ben
På vilket sätt ledde Herren dem?
1. Beskriv med hjälp av 4 Mosebok 9:15–23 hur Herren ledde
Israels barn.
2. Vad tror du Israels barn lärde sig av att bli ledda genom
öknen på detta sätt?
3. Hur leder Herren sitt folk i dag?
63
Fjärde Moseboken 10
Fjärde Moseboken 10 berättar
om Israels lägers första
uppbrott från berget Sinai där
de hade haft sin lägerplats
under en längre tid. När israeliterna
gav sig iväg mötte
de Moses svåger och erbjöd
honom att förena sig med
dem – precis som vi bör
erbjuda andra att förena sig
med oss på vår färd tillbaka till
Gud. Fjärde Moseboken 10
förklarar också att de under färden riktade sin uppmärksamhet
på arken, som representerar den plats där Herren vistas.
Fjärde Moseboken 11
När du läser 4 Mosebok 11, fundera då över hur följande
frågor kan tillämpas på israeliterna: Hur skulle du känna dig
om du gjorde något gott för någon annan och han eller
hon sedan beklagade sig? Vad skulle hända om Herren gav
dig allt du bad om utan att ta hänsyn till om det du bad
om var bra för dig eller inte?
Förstå skrifterna
Fjärde Moseboken 11
Blandade hop (v 4) –
Icke-israeliter
Försmäktar vår själ (v 6) – Vi
har förlorat aptiten på manna
Korianderfrö (v 7) – En växt
som är släkt med persilja
Bdelliumharts (v 7) – Harts,
ett vaxliknande ämne
Fotfolk (v 21) – Män över
tjugo som kan bli soldater
Uppbrott från Sinai
Israeliterna drivs av
sin matlust
Nitälskar du för mig (v 29) –
Är du avundsjuk
Två alnar (v 31) – Omkring
en meter
Tio homer (v 32) – Omkring
tre liter
Gripits av begär (v 34) –
Sökt efter sådant som hade
med kroppsliga begär att göra

Fjärde Moseboken 11:29 – Mose önskade att hela
hans folk blev profeter
Profeten Joseph Smith sade: ”Gud har icke uppenbarat något
för Joseph, som han icke kungjort för de Tolv, och även den
obetydligaste helige eller medlem av Kyrkan må veta allt,
så fort som han är i stånd till att uthärda det” (Profeten Joseph
Smiths lärdomar, s 128).
Studera skrifterna
Gör tre av följande uppgifter (A–E) medan du studerar
4 Mosebok 11.
Klagomål och kritik i dag
Föreställ dig att du kände likadant som israeliterna gjorde
i 4 Mosebok 11:1–9. Skriv ett brev till Mose och framför
dina klagomål på ett sätt som visar vad du tror folket sade
på den tiden.
Svara skriftligen
Använd dig av det som Mose sade i 4 Mosebok 11:10–15 och
av det du hittills har lärt dig om deras vandring och skriv
ner hur du kunde ha bemött israeliternas klagomål om du
hade varit deras ledare.
Vad händer när vi klagar?
Slå upp 4 Mosebok 11:1–4; Domarboken 1:14–16 och se vad
som kan hända med människor som knotar mot Herren och
hans tjänare. Lägg märke till vad Herren i 4 Mosebok 11:20
sade att Israels barn i själva verket gjorde när de klagade på
Mose.
Hitta viktiga ord
Hitta tre viktiga ord eller uttryck som beskriver vad de sjuttio
männen gjorde och varför de blev kallade som svar på Moses
modfälldhet.
Vad lär vi oss?
Läs Galaterbrevet 5:16–17 och berätta vad dessa verser säger
om det som kan betraktas som huvudtanken i 4 Mosebok 11.
Tänk på innebörden av ordet begär och på vad Herren gjorde
med de sjuttio äldsterna som svar på situationen.
64
Fjärde Moseboken 12
Något av det underbara med Herrens kyrka är att den gör
Andens gåvor tillgängliga för alla som värdigt strävar efter
att få dem. Denna sanning illustreras i 4 Mosebok 11 när
Herrens Ande kom över sjuttio israeliska män och de började
profetera. Även om alla kan få erfara dessa gåvor, måste fortfarande
ordning råda i Guds rike. Han kallar män att presidera
och han ger dem den särskilda inspiration som krävs för
att leda kyrkan. Att erfara andliga gåvor är inte detsamma
som att vi inte längre lyder under ledare som Gud har utvalt
att presidera över oss.
Efter att ha fått andliga gåvor eller andlig kunskap börjar en
del medlemmar uppfatta sig själva som bättre än dem som
presiderar över dem. Detta högmod leder ofta till kritik av en
ledare och till ovilja att lyda råd. Om inte kritiska människor
ödmjukar och omvänder sig, kommer de snart inte längre ha
Anden med sig och löper risken att avfalla. Fjärde Moseboken
12 lär oss inte bara principen om att stödja våra ledare,
den visar också att även de som borde veta bättre kan falla för
denna frestelse.
Studera skrifterna
Att stödja eller förkasta
profeten
Vad händer när vi kritiserar profeten
eller andra kyrkans ledare?
1. Vad tror du är symboliskt i det som hände Mirjam?
2. Vad är sambandet mellan Mirjams bestraffning och det vi
läser i Läran och Förbunden 1:14?
Fjärde
Moseboken 13–14
På jakt efter det utlovade
landet
Vad var det allra svåraste du någonsin har gjort för att hålla
Herrens bud eller för att få en utlovad välsignelse av honom?
Varför gjorde du det? Vad skulle ha hänt om du inte hade
gjort det?

När Herren befriade israeliterna från Egypten sade han att
han skulle leda dem in i Kanaans land, som var det land som
Abraham, Isak och Jakob och deras avkomlingar hade blivit
lovade för evigt. Efter många underverk och ett år av svåra
vandringar genom öknen kom israeliterna till slut fram till
detta utlovade lands gränser. I 4 Mosebok 13–14 berättas om
tolv män, en från varje stam, som sändes i väg för att ta reda
på hur landet såg ut och vilka som bodde där. Vi läser också
om deras skildring för folket och vad folket bestämde sig för
att göra med tanke på det som de hade hört.
Ställ dig själv följande
frågor medan du läser
4 Mosebok 13–14: När jag
ställs inför något som
tycks vara en svår uppgift
från Herren, reagerar jag
då med fruktan eller med
tro? Om de flesta människor
runt omkring dig
väljer att frukta i stället för
att tro, hur skulle det
kunna påverka dig? (Se L&F 30:1–2.) Ditt sätt att reagera
säger åtskilligt om din tillit till Herren – hur mycket du tror
på att om han ger ett befallning eller ett löfte, att han då också
har förberett en väg för dig att utföra det (se 1 Nephi 3:7).
Förstå skrifterna
Fjärde Moseboken 13
Hosea (v 9) – Josua
Fjärde Moseboken 14
Rev sönder sina kläder (v 6) – Ett tecken på stor sorg
Studera skrifterna
Gör två av följande uppgifter (A–D) medan du studerar
4 Mosebok 13–14.
Gör en annons
Gör en annons som om du vore Josua eller Kaleb och skulle
uppmuntra israeliterna att gå in i det utlovade landet.
Övertyga israeliterna
1. Förklara skälen till att de flesta israeliterna inte ville gå in
i det utlovade landet.
2. Använd dig av de händelser och den undervisning du
redan har läst om i Första, Andra och Tredje Moseboken
eller i första delen av 4 Mosebok till att övertyga israeliterna
om att de ska gå vidare och gå in i sitt utlovade land.
65
Jämför händelser i berättelsen
1. Sammanfatta hur Israels barn reagerade när de fick
rapporten från spejarna (finns i 4 Mos 14:1–4).
2. Läs 4 Mosebok 14:28–33 och jämför vad Israels barn sade
med vad Herren sade om deras brist på tro.
”Vi kan göra detta på egen hand”
Vad bestämde sig israeliterna för att göra och varför lyckades
de inte?
Fjärde Moseboken 15
Få förlåtelse
Efter att merparten av israeliterna hade visat sin brist på tro
(se 4 Mos 13–14) och syndat mot Herren, är det inte att
förvånas över att 4 Mosebok 15 talar om de offer som behövs
för att få syndernas förlåtelse. Fjärde Moseboken 15 handlar
i synnerhet om synd ”med berått mod”, vilket betyder att
synda i vetskap om att det man gör är fel (jämför 4 Mos
14:44 med 4 Mos 15:30–31). Fjärde Moseboken 15 slutar
med en befallning som skulle kunna hjälpa Israel att alltid
komma ihåg betydelsen av att hålla buden.
Fjärde Moseboken 16
Uppror mot profeten
Ibland tror somliga att de inte behöver följa profetens lärdomar,
eftersom de menar att profeten är mänsklig liksom
vi alla och bara framför sin åsikt om saker och ting. Äldste
Harold B Lee, då medlem i de tolv apostlarnas kvorum, sade:
”Jag vill bära mitt vittnesbörd att jag har lärt mig av erfarenheterna
att de som kritiserar ledarna i denna kyrka visar
tecken på en andlig sjuka som om den inte kuvas till slut
leder till andlig död” (Conference Report, okt 1947, s 67).
Några år senare sade president Lee, då som president för de
tolv apostlarnas kvorum och medlem i första presidentskapet:
”Er och vår trygghet beror på om vi följer dem som Herren
har satt att presidera över hans kyrka” (Conference Report,
okt 1970, s 153).

De som Herren utser att presidera över oss har tilldelas
heliga nycklar att få uppenbarelser medan de leder kyrkan och
leder oss i rättfärdighet. Vårt sätt att reagera för våra ledares
ord visar vad vi känner för vår himmelske Fader. Läs vad
Herren sade till sista dagars Israel i Läran och förbunden
1:14; 121:16–17; 124:45–46. Se hur 4 Mosebok 16 illustrerar
sanningen i dessa uttalanden på ett drastiskt sätt.
Förstå skrifterna
Fjärde Moseboken 16
Fyrfat (v 6, 17–18, 37–39) – Behållare att bränna rökelse i
Studera skrifterna
Återge berättelsen med egna ord
1. Skriv ner berättelsen i 4 Mosebok 16 med egna ord.
2. Förklara hur denna berättelse är ett exempel på president
Harold B Lees ord i inledningen till detta kapitel.
Fjärde
Moseboken 17–19
Följden av en
tragisk händelse
Du kommer att bättre förstå 4 Mosebok 17–19 om du medan
du läser tänker på det som hände i 4 Mosebok 16. Några
tyckte att de borde kunna utföra vissa prästadömsförordningar
som endast prästerna – Aron och hans söner – hade
fått i uppgift att utföra. Detta uppror ledde till att de upproriska
och flera av deras anhängare dog.
Lägg märke till att dödsstraffet som följde på allvarlig synd
var Herrens sätt att undervisa det forna Israel, och oss,
om att allvarlig eller fortlöpande synd kan leda till andlig
död, eftersom det då är mycket svårare att helt omvända sig.
Fjärde Moseboken 17 handlar om hur Herren åstadkom ett
underverk för dem som överlevde, så att de skulle kunna veta
att Gud hade utvalt Aron och gett honom myndighet att
utföra den tidens prästadömsförordningar.
Fjärde Moseboken 18 beskriver ytterligare plikter som endast
ålagts Aron och hans söner, som var ordinerade till prästens
ämbete. Fjärde Moseboken 18 beskriver också plikter som
ålagts andra leviter, vilket visar skillnaden mellan prästens
ämbete och alla andra plikter i det levitiska prästadömet.
66
Slutligen förklarar 4 Mosebok 19 regler och bud angående
vad man skulle göra med döda kroppar, en fråga som säkert
kom upp till följd av händelserna i 4 Mosebok 16.
Fjärde Moseboken 20
Trettioåtta år av besvikelser
Fjärde Moseboken 20 återger händelser som inträffade cirka
trettioåtta år efter upproret i 4 Mosebok 16. Vi vet inte vad
som hände under de åren eller varför vi inte har någon
uppteckning från den tiden. Kanske ingenting upptecknades
eftersom inga större förändringar ägde rum. Fjärde Moseboken
20 börjar till exempel med en berättelse om hur Israel
knotade mot Mose och Aron, vilket var precis så som berättelsen
hade slutat trettioåtta år tidigare. Men den här gången
skiljer sig berättelserna åt, för Mose och Aron blev så
besvikna att de visade dåligt omdöme i sitt sätt att svara
folket. Eftersom de hade visat dåligt omdöme straffade Herren
dem och sade åt dem att de inte skulle få förmånen att leda
Israels barn in i det utlovade landet.
Genom att läsa 5 Mosebok 1:37; 3:25–28 förstår vi att Mose
straffades på grund av sin olydnad. Genom att straffa Mose
undervisade Herren med kraft Israels barn om att det krävdes
lydnad för att komma in i det utlovade landet – även (och
kanske speciellt) om man råkade vara profet. Om Mose hade
behandlats annorlunda när det gäller Herrens bud och sluppit
straff, skulle detta hårdhjärtade folk ha kunnat ursäkta
sina egna stora synder och säga att de såg att Mose behandlades
annorlunda och inte fick något straff. Som bevis på att
Herren inte på allvar fördömde Mose kan vi i andra skrifter
läsa att han upptogs till himlen utan att smaka döden och att
han visade sig på jorden vid mycket viktiga tillfällen för att
förläna prästadömsnycklar till framtida generationer (se Luk
9:28–36; Alma 45:19; L&F 110:11).
Fjärde Moseboken 20 innehåller också en uppteckning över
Israels försök att fridfullt passera genom Edoms land och hur
de möttes av motstånd. Edoms land var Esaus (Jakobs brors)
avkomlingars land.
I början av 4 Mosebok 20 berättas om Moses syster Mirjams
död. I slutet av kapitlet berättas om Moses bror Arons död
samt att Arons son Eleasar blev överstepräst.

Fjärde Moseboken 21
Liksom Mirjam och Aron dog i 4 Mosebok 20 är det troligt
att många av israeliterna dog under det trettioåttonde året
i öknen. Herren sade emellertid att alla som var över tjugo år
gamla i början av uttåget (Josua och Kaleb undantagna som
kom med positiva rapporter om det utlovade landet) skulle
dö innan Israels här kom in i det utlovade landet. Fjärde
Moseboken 21 tar upp en händelse då många fler dog. Denna
berättelse är särskilt betydelsefull eftersom den inbegriper
en symbol för Kristus – kopparormen. Eftersom en hel generation
av israeliter inte ville se på ormen, dog de fysiskt och
andligt och nekades inträde i det utlovade landet. Denna
händelse tycks ha skilt dem vars tro var svag från dem som
hade stark tro, för resten av 4 Mosebok 21 berättar om hur
israeliterna besegrade sina motståndare och framgångsrikt
gick mot det utlovade landet. När israeliterna blev starkare
i tron fick de mycket större framgång.
Förstå skrifterna
Fjärde Moseboken 21
Mat (v 5) – Manna
Kopparormen
67
Studera skrifterna
Återge berättelsen med egna ord
Tänk dig att du är lärare i Primärföreningen. Återge berättelsen
i 4 Mosebok 21:4–9 med ord som ett barn kan förstå. Rita
en eller två bilder som du kan visa barnen medan du berättar.
Finn viktiga tolkningar i andra skrifter
Gör en uppställning enligt nedanstående och fyll i med
insikter rörande det som hände i 4 Mosebok 21.
Skriftställehänvisningar Vem talade? Vad sade han?
Johannes 3:14–16
1 Nephi 17:40–41
Alma 33:18–22
Helaman 8:13–15
Fjärde
Moseboken 22–24
Hur mycket pengar skulle
någon behöva betala dig för att
du skulle göra något som du
visste inte var rätt? Fjärde
Moseboken 22–24 berättar om
en man som måste fatta ett
sådant beslut. Han hette Bileam.
Han var spåman (en som
påstår sig kunna förutsäga
framtiden) och trodde på eller
visste tillräckligt om Israels
Gud för att kunna påverkas av
Anden. Moabs kung försökte anlita Bileam till att förbanna
Israel, så att moabiterna skulle kunna besegra dem. Föreställ
dig medan du läser vad du skulle ha gjort om du hade varit
Bileam och vad du kunde ha lärt dig av erfarenheten.
Förstå skrifterna
Berättelsen om Bileam
Fjärde Moseboken 22:20–35 – Varför blev Gud arg
på Bileam för att han gjorde som han hade blivit
tillsagd?
Herren sade till Bileam att om de moabitiska hövdingarna ännu
en gång bad honom att följa med dem, fick han bara säga de
ord som Herren skulle befalla honom att säga (se 4 Mos 22:20).

Vers 21 konstaterar att Bileam steg upp nästa morgon och gav
sig i väg. Några har menat att det tycks som om Bileam gärna
ville ha de pengar som erbjöds för hans tjänster (se 2 Pet 2:15).
Han gav sig i väg utan någon tanke på att följa Herren. Detta
ledde till upplevelsen med åsnan och ängeln med draget svärd
som visade att han borde lyssna till Herren. Till slut sade Herren
ännu en gång till Bileam att han fick följa med hövdingarna,
men bara om han inte sade något annat än de ord som Herren
skulle säga till honom (se 4 Mos 22:35).
Studera skrifterna
Gör två av följande uppgifter (A–C) medan du studerar
4 Mosebok 22–24.
Är din redbarhet till salu?
Balak ville att Bileam mot betalning skulle motsätta sig det
som han visste var rätt. Ser du människor i dag som handlar
mot bättre vetande för att få pengar eller möjlighet att bevisas
”stor ära”? (v 17).
eller
Skriv om någon som du vet har avstått från pengar och ära
för att göra det som han eller hon visste var rätt.
Gör en karaktärsbeskrivning
Föreställ dig att du är Balak och att en annan kung skrivit till
dig och berättat att han har för avsikt att anställa Bileam till
att förbanna sina fiender. Skriv ner hur du skulle svara och ta
med det som hände de tre gångerna han bad Bileam att förbanna
Israel (första gången: 4 Mos 23:1–3; andra gången:
4 Mos 23:14–30; tredje gången: 4 Mos 24:1–13).
Tolka profetian
Vem tror du är Jakobs ”stjärna” och Israels ”spira” i 4 Mosebok
24:17? (Se också v 14–16, 18–29.) Varför tror du det?
Fjärde
Moseboken 25–26
Förbannelse över Israel
Även om Bileam inte förbannade Israel i 4 Mosebok 22–24
var hans åtrå till de rikedomar som moabiterna erbjöd honom
alltför stor för att han skulle kunna motstå dem. Enligt
4 Mosebok 31:7–8, 15–16 och Uppenbarelseboken 2:14 tycks
det som om Bileam lärde moabiterna att de inte kunde besegra
Israel så länge som Israel var rättfärdigt. Därför sade
Bileam till moabiterna att de skulle fresta Israel med omoral
och avguderi och på så sätt få dem att gå miste om Herrens
hjälp. Följaktligen berättar 4 Mosebok 25 om den sista
hemsökelsen, som dödade många israeliter innan Israels här
68
gick in i det utlovade landet. Denna hemsökelse drabbade
dem på grund av deras omoral med moabitiska kvinnor.
I hemsökelsen dödades nästan alla som hade lämnat Egypten
som vuxna. Fjärde Moseboken 26 är ännu en folkräkning,
av nästa generation israeliter trettionio år efter det att deras
fäder hade förkastat möjligheten att gå in i det utlovade
landet och drabbats av förbannelsen att driva omkring och
dö i öknen.
Fjärde Moseboken 27
Mose kunde naturligtvis inte vara tillsammans med Israels
barn för evigt. Fundera på följande frågor medan du läser
4 Mosebok 27:12–23: Vad slags ledare skulle israeliterna
behöva när Mose var borta? Hur väljs ledare i kyrkan i dag?
Varför är sättet de väljs på viktigt?
Förstå skrifterna
Fjärde Moseboken 27
Val av ny ledare för Israel
Samlas till ditt folk (v 13) –
Dö
Studera skrifterna
Vi tror . . .
Insätta i tjänst (v 19, 23) –
Ge undervisning, plikter och
välsignelser
Vilka principer i femte trosartikeln använde man sig av när
Josua valdes som ledare i Israel?
Fjärde
Moseboken 28–30
Gamla befallningar gäller
fortfarande
Fjärde Moseboken 28–30 handlar om hur Mose påminde
en ny generation israeliter om att de var under samma
förpliktelse att ge akt på de offer, högtider, lagar och befallningar
som Herren gav dem när de började vandringen
nästan fyrtio år tidigare.

Fjärde Moseboken 31 redogör för hur Herren sände Israels här
mot midjaniterna, eftersom midjaniterna försökte fördärva
israeliterna med omoral och avguderi. Bland de ihjälslagna
fanns spåmannen Bileam som vände sig mot Herren och hans
folk. För att visa sin tacksamhet för segern, gav Israels här
mycket av det de hade erövrat i gåva åt Herren.
Stora havet
(Medelhavet)
Gaza
FILISTEERNA
Fjärde Moseboken 31
Jafo
DAN
Asdod
Askelon Libna
Gat
Beer-Sheba
Lakish
Karmel
Acko
Tyrus
Tabor
Nafot-Dor
ISASKAR
Megiddo
Jis-reel
Bet-Shan
MANASSE
berget Ebal
berget Gerissim
EFRAIM
JUDA
Horma
SIMEON
ASER
NAFTALI
SEBULON
Silo
BENJAMIN
Jeriko
Hebron
Jerusalem
En-Gedi
Hasor
Salthavet
(Döda
havet)
EDOM
Bileam dör
Fjärde Moseboken 32
Land åt Ruben och Gad
J o r d a n
DAN
Dan (Laisa)
Kinneretsjön
Ramot i Gilead
Jabesh i Gilead
Suckot
GAD
berget Nebo
RUBEN
MOAB
floden Sered
Rabba
Medan Israels barn
befann sig på östra
sidan om Jordan och
väntade på att kunna
ta sig över floden
och gå in i Kanaan,
frågade Rubens och
Gads stammar Mose
om de inte kunde
få sina arvedelar på
östra sidan, eftersom
de tyckte att det såg
ut att vara ett bra
område för boskap.
Mose sade att de
andra stammarna
skulle bli upprörda
om inte Rubens och
Gads stammar hjälpte till att besegra landet väster om Jordan
(Kanaan). Största delen av israeliterna tyckte att det skulle
vara svårt nog att besegra invånarna i Kanaan även om alla
BASAN
MANASSE
J a b b o k
f l o d e n
A r n o n
Astarot
AMMON
N
69
tolv stammar hjälpte till. Ruben och Gad gick med på att
skicka sina män för att hjälpa till med erövringen ända tills
varje stam hade fått en arvedel. De ville emellertid lämna
sina kvinnor, barn och boskap på östra stranden. Mose gick
med på detta och gav även hälften av Manasses stam en
arvedel på östra sidan om Jordan.
Fjärde
Moseboken 33–36
Anvisningar
för det utlovade landet
Fjärde Moseboken 33–36 innehåller ytterligare anvisningar
som Herren gav israeliterna när de slog läger nära gränsen
till det land de blivit lovade.
Fjärde Moseboken 33 visar att Herren lät Mose uppteckna
fyrtio olika vandringar som israeliterna hade gjort för att
komma till Kanaan, kanske för att påminna israeliterna om
hur lyckligt lottade de hade varit under sina vandringar.
Vi kan inte geografiskt identifiera de flesta av platserna som
är uppräknade. Herren befallde sedan israeliterna att driva
bort eller förgöra varenda invånare i Kanaan så att inte dessa
skulle bli en andlig plåga för dem.
Fjärde Moseboken 34 anger hur Herren stakade ut det lands
gränser som israeliterna skulle erövra och hur han namngav
männen som skulle ansvara för uppdelningen av landet åt de
tolv stammarna och dessa stammars familjer.
Fjärde Moseboken 35 innehåller Herrens befallning om att
man skulle upprätta särskilda städer överallt i Kanaan åt
leviterna. Detta skulle ge leviterna möjlighet att finnas bland
alla stammarna och utföra förordningar åt dem. Herren
namngav också några av dessa städer som fristäder åt dem
som hade begått dråp. Dessa fristäder skulle förhindra någon
från att hämnas på dessa människor innan rättvisa kunnat
skipas.
Fjärde Moseboken 36 innehåller råd från Herren angående
giftermål inom den egna stammen, så att deras lands arvedelar
skulle kunna stanna kvar inom samma stam.

Femte Moseboken
Upprepning av lagen
Femte Moseboken är Moses sista bok. Händelserna i 5 Mosebok
inträffade omkring fyrtio år efter det att Herren hade fört
israeliterna ut ur Egypten. Eftersom de hade vägrat att utöva
tro på Herren trettionio tidigare, dog alla de israeliter i öknen –
med undantag av Mose, Josua och Kaleb – som var vuxna när
de lämnade Egypten (se 4 Mos 13–14).
När Mose skrev 5 Mosebok var barnen till dem som hade dött
förberedda att gå in i det utlovade landet. Profeten Mose visste
att han inte skulle komma in i Kanaan tillsammans med dem,
men han fick tillfälle att undervisa denna generation israeliter
innan han lämnade dem. Mose höll de tal som finns upptecknade
i 5 Mosebok på Moabs slätter, alldeles öster om Jordan och
det utlovade landet. Efter att ha undervisat folket en sista gång
blev Mose förvandlad och upptagen till himlen utan att smaka
döden (se Alma 45:19).
Förberedelser inför studierna av 5 Mosebok
De fyra första kapitlen i 5 Mosebok är en påminnelse om Israels
historia. Vid mer än tjugo andra tillfällen i 5 Mosebok sade
Mose till folket att de skulle minnas och inte glömma vissa viktiga
lärdomar som skulle hjälpa dem att hålla sig trofasta.
Lägg märke till följande i fråga om 5 Mosebok:
• De tio budorden upprepas i 5 Mosebok 5.
• Femte Moseboken citeras över hundra gånger i Nya testamentet.
Två anmärkningsvärda exempel är när Jesus
använde sig av tre verser från 5 Mosebok till att avvisa
Satans frestelser (se 5 Mos 6:13, 16; 8:3; Matt 4:1–11) och när
Jesus citerade en vers ur 5 Mosebok som svar på frågan
”Vilket är det största budet i lagen?” (Matt 22:36; se också
v 35, 37–38; 5 Mos 6:5.)
70
Femte Moseboken 1–3
Femte Moseboken 1–3 beskriver hur Mose inledde sitt budskap
till Israels barn genom att göra en återblick på fyrtio
år av deras tidigare historia. Denna återblick är på många
sätt en bra sammanfattning av 4 Mosebok. För att betona
vissa begrepp använde Mose sig av exempel från denna del av
Israels historia under resten av 5 Mosebok.
Femte Moseboken 4
Femte Moseboken 4 redogör för hur Mose använde sig av
israeliternas historia till att undervisa dem om deras plikt
mot Gud och sin religion. Mose sade också att hans lärdomar
gällde alla framtida generationer israeliter, och han befallde
föräldrarna att undervisa sina barn om de sanningar han
lärde dem.
Förstå skrifterna
Femte Moseboken 4
Stadgar (v 1, 8, 14, 40, 45) –
Lagar, befallningar och förordningar
Återblick på historien
”Tag dig till vara”
Horeb (v 10) – Ett annat namn
på berget Sinai
Femte Moseboken 4:9, 15, 23 – Hur tillämpar vi
råden ”tag dig till vara” och ”akta dig väl”?
Äldste M Russell Ballard, medlem i de tolv apostlarnas kvorum,
föreslog ett sätt att tillämpa dessa varnande ord. I ett tal
till kyrkans ungdomar sade han: ”Jag uppmuntrar er att varje
vecka ta er tid att vara för er själva, utan TV och utan andra
människor. Ha skrifterna med er. Ta en ärlig titt på ert liv
medan ni läser, begrundar och ber. Bedöm hur väl ni håller
löftena ni gett vår himmelske Fader. Om ni har något problem,
tala då med Herren om det i uppriktig och ödmjuk bön. Rådgör
med era föräldrar; de kommer att hjälpa er. Er biskop och era
ledare i Unga män och Unga kvinnor hjälper er. De älskar er
och vill att ni skall känna frid inom er, så att ni värdigt kan ta
sakramentet varje vecka. När allt kommer omkring är det bara
ni själva som vet om ni lever i enlighet med era förbund med
Herren” (Nordstjärnan, jul 1993. s 7).

Studera skrifterna
Var en missionär
En av dina kamrater som inte är medlem i kyrkan säger att
kristna bara ska ha Bibeln som helig skrift. För att bevisa detta
citerar hon Uppenbarelseboken 22:18–19. Slå upp dessa verser
och jämför dem med 5 Mosebok 4:2. Skriv ett brev till din
kamrat och förklara att dessa två skriftställen liknar varandra
och fråga vad som skulle hända om man tolkade 5 Mosebok
på samma sätt som hon tolkade Uppenbarelseboken 22. Förklara
också den verkliga innebörden av dessa skriftställen.
Lägg märke till mönstret i skrifterna
Finn och markera likartade ordalydelser i 5 Mosebok 4:9, 15,
23. Hur hjälper dessa tre verser oss att förstå vem som är
ansvarig för att vi håller buden? (Lägg också märke till uttalandet
av äldste Ballard i ”Förstå skrifterna” om hur detta råd
bör tillämpas.)
Använd skrifterna till att hjälpa någon
som har syndat
Använd dig av 5 Mosebok 4:25–31 till att råda och skänka
hopp åt någon som har avvikit från det som han eller hon vet
är rätt. Skriv ner ditt råd i anteckningsboken.
Femte Moseboken 5
De tio budorden
Femte Moseboken 5 innehåller Moses genomgång
av de tio budorden i 2 Mosebok 20.
Mose betonade att dessa tio budord är viktiga
för varje generation israeliter, eftersom
de utgör grunden för rättfärdighet hos Guds förbundsfolk.
Femte Moseboken 6
Det största budet
Har du ett skriftställe som har gett dig särskild styrka och
vägledning? Varför har det haft en sådan inverkan på dig?
Hur ofta tänker du på det? Hur ofta delar du med dig av det
åt andra?
Femte Moseboken 6 innehåller en passus som judarna ofta
citerar. Denna passus utgör också vad Jesus kallade ”det
71
största och främsta budet” (Matt 22:38; se också v 36–37).
När du har slagit upp och läst detta skriftställe, fråga då dig
själv varför det kallas det största budet. Varför var det ”det
största och främsta budet” när det gavs hundratals år efter de
tio budorden? Femte Moseboken 6 innehåller också Moses
förklaringar till hur israeliterna skulle hålla detta bud och
varför.
Förstå skrifterna
Femte Moseboken 6:4–5 – Det största och främsta
budet
Shema är det hebreiska ordet för hör. Därför kallas 5 Mosebok
6:4–5 för shema av judarna. När Jesus fick frågan vilket som
var det största budet i hela lagen, citerade Jesus ur shema
(se Matt 22:36–38). President Ezra Taft Benson, kyrkans president,
förklarade varför det budet måste vara det främsta:
”När vi sätter Gud främst kommer allt annat att falla på plats
eller också försvinna från vårt liv. Vår kärlek till Herren avgör
vad vi är fästa vid, hur vi använder vår tid, de intressen vi
ägnar oss åt och hur vi prioriterar” (Nordstjärnan, jul 1988, s 3).
Femte Moseboken 6:8–9 – Hur tillämpade
israeliterna denna undervisning?
På Jesu tid tolkade många judar 5 Mosebok 6:8–9 bokstavligt.
De skrev verserna 4–5 på små rullar, lade rullarna i små kapslar
som satt fast på läderremmar och band en rem på armen och en
annan runt huvudet så att en kapsel kom över pannan. De lade
också en av dessa rullar i en liten behållare som kallades
”mezuza” och spikade fast den på höger dörrpost vid ingången
till sitt hus.
Studera skrifterna
Bönerem
En tvärhänvisning
Skriv hänvisningen Matteus 22:35–38 bredvid 5 Mosebok
6:4–5 (shema). Läs verserna i Matteus och sammanfatta vad
Jesus sade om shema.
Hur kan du komma ihåg?
Mezuza
1. Läs i 5 Mosebok 6:7–9 vad Mose sade till folket att de
skulle göra för att bättre kunna komma ihåg och hålla
buden i verserna 4–5.

2. Skriv ner olika sätt som du kan bli bättre på att komma
ihåg samma bud. Välj minst ett av sätten och praktisera
det.
Skriv ner en fråga
Skriv ner en fråga som du tycker är viktig och meningsfull
och som kan besvaras med hjälp av 5 Mosebok 6:24.
Femte Moseboken 7
Folket i Kanaans land var oerhört ogudaktiga. På grund av
deras ogudaktighet befallde Herren israeliterna att fullständigt
förgöra dem. I 5 Mosebok 7 står att Mose gav ett mycket
viktig skäl till att israeliterna skulle hålla detta bud och hur
Herren skulle välsigna dem om de valde att lyda.
Studera skrifterna
Gift dig inom förbundet
Vad skulle du säga?
En vän ber dig om råd angående det lämpliga i att gifta sig
med någon som inte är medlem i kyrkan. Skriv ner hur du
skulle använda dig av 5 Mosebok 7:1–6 till att råda din vän.
Femte Moseboken 8
Minns!
Äldste Spencer W Kimball sade när han var medlem av de
tolv apostlarnas kvorum: ”När ni söker i ordboken efter det
viktigaste ordet, vet ni då vilket det är? Det kunde vara ordet
’minnas’. Eftersom ni alla har ingått förbund . . . är ’minnas’
det vi mest av allt behöver göra” (Circles of Exaltation [tal
till religionslärare, 28 jun 1968], s 8). Femte Moseboken 8
berättar vad Mose sade till Israels förbundsfolk om det som de
behövde minnas och varför. Han sade också vad som skulle
hände om de glömde.
72
Förstå skrifterna
Femte Moseboken 8
Fostra (v 5) – Tillrättavisa och straffa
Femte Moseboken 8:2 – Några anledningar till att
vandringen i öknen tog fyrtio år
Jämför 5 Mosebok 8:2 med Abraham 3:24–25 där Herren förklarar
ett av syftena med jordelivet. Israels vandring i öknen var
ett slags sinnebild för vårt jordiska liv.
Studera skrifterna
Vad är budskapet?
Fastställ de viktigaste begreppen i Moses budskap i 5 Mosebok
8 genom att titta på följande versgrupp och välja ett
nyckelord ur varje grupp som du tycker uttrycker det viktigaste
begreppet i den versgruppen. Förklara kortfattat varför
du valde just det ordet. Gör följande uppställning i din
anteckningsbok så att du lättare kan ordna innehållet.
Verserna
1
Nyckelord Förklaring
2
3
4–6
7–10
11–17
18–19
20
Femte
Moseboken 9–10
Herren hjälper
En av huvudanledningarna till att den tidigare generationen
israeliter nekades att komma in i löftets land var att de var
rädda för människorna som redan bodde där. Femte Moseboken
9–10 säger att Mose försäkrade israeliterna att Herren
skulle hjälpa dem att förgöra kananéerna och komma in i
det land han hade lovat dem. Men Mose varnade israeliterna
för att berömma sig över den hjälp de skulle få.

Förstå skrifterna
Femte Moseboken 9:3–6 – Varför kunde israeliterna
driva ut kananéerna ur landet?
Se 1 Nephi 17:32–38.
Studera skrifterna
Vad begär Herren?
1. Vad sade Herren att han begärde av Israel, och varför
gjorde han det? (Se 5 Mos 10:12–22.)
2. Skriv ner vad du lär dig om Gud i dessa verser som skulle
kunna få dig att vilja göra det han begär.
Femte Moseboken 11
Välsignelser eller
förbannelser – ditt val
Fallet och försoningen bevarade människornas handlingsfrihet
(se 2 Nephi 2:25–27). Handlingsfriheten är en stor
välsignelse, men den innebär också risker eftersom den kräver
att vi måste acceptera och ta ansvar för följderna av våra
beslut. Femte Moseboken 11 säger att Mose förelade Israel
”välsignelse och förbannelse” (v 26). Mose sade med andra
ord till israeliterna att de kunde få välsignelser eller förbannelser
beroende på hur de valde att leva i det utlovade landet.
Följderna fick de själva stå för.
Femte
Moseboken 12–13
Undvik onda seder
Femte Moseboken 12–13 innehåller Moses varning till israeliterna
angående dyrkan av falska gudar. Förbundsfolket
skulle skilja sig från alla andra nationer. De skulle inte bara
avstå från onda seder utan också från skenbar inblandning
i falska seder. I kapitel 12 uppmanade Mose israeliterna att
undvika de platser där falska gudar dyrkades. Han varnade
dem också för att söka ta efter falska religioners seder. I kapitel
13 varnade Mose israeliterna för människor som själva dyrkar
eller kan få dem att dyrka falska gudar.
73
Femte
Moseboken 14–17
Guds folks seder
Femte Moseboken 14–17 innehåller påminnelser om Herrens
tidigare bud. Kapitel 14 innehåller lagar angående mat
(se också 3 Mos 11). Kapitel 15 innehåller bud rörande befrielse
från skulder och frisläppning av trälar vart sjunde år
(se 3 Mos 25). Kapitel 16 innehåller Herrens påminnelse till
israeliterna om vikten av att delta i de större högtiderna:
påskhögtiden, veckohögtiden och lövhyddohögtiden. Befallningar
angående dessa högtider hade getts tidigare i 2 Mosebok
12, 23; 3 Mosebok 23; 4 Mosebok 28. Kapitel 17 innehåller
föreskrifter om vissa offerseder, om hur man förfar med
dem som dyrkar falska gudar och om hur man dömer andra.
Kapitel 17 ger också föreskrifter till framtida israeliter om
de någon gång skulle vilja tillsätta en kung. I vart och ett av
dessa kapitel var alla Herrens föreskrifter till för att hjälpa
israeliterna att avhålla sig från världsliga seder.
Femte Moseboken 18
Sanna och falska profeter
Kananéerna var ytterst vidskepliga. Vidskepelse utövar ofta
stor lockelse på människorna eftersom den sällan ställer några
krav på uppförandenormer och ofta lovar dem världslig framgång
eller helbrägdagörelse genom ”magi” utan några som
helst ansträngningar från deras sida. I 5 Mosebok 18 varnar
Mose israeliterna för att ta efter kananéerna. Mose sade också
till dem att rätta källan till vägledning är den sanne och
levande Guden som talar genom sina profeter och inte genom
en avgudabild eller någon som utövar magi. Han talade
om för folket hur de skulle kunna urskilja en sann profet.
Femte
Moseboken 19–25
Specifika lagar för ett
utvalt folk
Femte Moseboken 19–25 innehåller specifika lagar och bud
beträffande många olika områden i det dagliga livet, bland

annat om jordbruk, familjerelationer, krigföring, religiös renhet
och affärsverksamhet. Några av dessa lagar kan verka
underliga, men var och en grundar sig på någon princip som
Herren ville att Israel skulle komma ihåg. Genom att ge dessa
regler och bud försåg Herren dem med ständiga påminnelser
om principer som han ville att israeliterna skulle lära sig.
I 5 Mosebok 22:9 sade till exempel Herren till israeliterna att
de inte skulle så ett åkerfält med två slags säd. Sådd av säd
var en viktig del av livet och närhelst de sådde påmindes israeliterna
om att de som israeliter inte skulle blanda sin säd
med andras. De skulle med andra ord inte gifta sig utom förbundet.
Några av principerna bakom lagarna i 5 Mosebok
19–25 kan vara svårare att se än andra, men om vi läser
dessa kapitel och letar efter de principer som kan härledas ur
varje speciell regel ser vi att dessa lagar inte alls är så underliga
– särskilt för ett folk som var ”senfärdiga att ihågkomma
Herren, sin Gud” (Mosiah 13:29).
Femte Moseboken 26
Har Herren någon nytta av att vi betalar vårt tionde? Varför
begär han att vi ska betala det? Vad betyder det för oss att
betala vårt tionde? Vad tror du är skillnaden mellan människor
som villigt betalar sitt tionde och människor som motvilligt
betalar sitt tionde? Tänk på dessa frågor när du läser
vad Mose lärde Israels barn i 5 Mosebok 26.
Studera skrifterna
Gör en lista
Vår skuld till Gud
Gör med hjälp av 5 Mosebok 26 en lista över det som Mose
sade att Herren hade gjort för Israel.
Skriv ett tackkort
Tänk på allt som Herren har gjort för dig. Om du behöver
hjälp att komma på några av hans välsignelser, läs då Mosiah
2:21–25. Skriv ner hur vi kan visa vår tacksamhet mot Herren
för hans välsignelser till oss.
74
I Tredje Moseboken 26 lade Herren fram för Israel vilka välsignelser
de kunde få om de höll hans bud och vilka straff som
skulle drabba dem om de inte höll dem. Femte Moseboken
27–28 berättar om hur Mose talade till israeliterna om
samma välsignelser och samma bud, eftersom de var barn vid
tiden för händelserna i Tredje Moseboken 26. Denna gång
gav emellertid Mose mer detaljerade föreskrifter och använde
sig av ett praktiskt exempel. Det började med att de fick
befallning att gå till två berg i Kanaans land, berget Ebal och
berget Gerissim,
som låg mycket
nära varandra.
Sex stammar fick
i uppdrag att gå
till det ena berget,
där de skulle stå
och uttala välsignelser,
medan de
andra sex stammarna
stod på det
andra berget och
svarade med att uttala förbannelser. Denna händelse skulle
hjälpa Israels barn att komma ihåg att de hade förmånen att
genom lydnad kunna välja sin framtid.
Medan du läser 5 Mosebok 28, tänk då på vad president
Joseph F Smith sade när han var president för de tolv apostlarnas
kvorum: ”Dessa är de löften som Herren gav Israels
folk i forna dagar, om de hörsammade hans ord och lydde
hans lagar.
Nu vill jag utan minsta tvekan säga till er . . . att orden
[i 5 Mosebok 28:1–3] är lika tillämpbara på er som de var på
Israels barn. Ni är nutida Israel och de var forna Israel.
Samme Gud som talade genom sin tjänare Mose, talar i dag
genom sin tjänare [profeten]. Åtlydnad av Guds lagar
ger samma resultat i dag som det gjorde i forna dagar”
(i Conference Report, okt 1899, s 45).
Förstå skrifterna
Femte Moseboken 28
Femte
Moseboken 27–28
Välsignelser och förbannelser
Moderlivs frukt, livsfrukt
(v 4, 18, 53) – Barn
Trolova (v 30) – Komma
överens om att gifta sig
Ett ordspråk och en nidvisa
(v 37) – Något människor ser
ner på och har roligt åt

Studera skrifterna
Gör minst två av följande uppgifter (A–D) medan du studerar
5 Mosebok 28.
Hur går det att tillämpa i dag?
Femte Moseboken 28:1–3 handlar om välsignelser som Israel
får om de är trofasta. Berätta vad du tror varje välsignelse
betyder för dagens människor, och skriv upp dem i din
anteckningsbok enligt följande:
Vers Välsignelserna Hur principen kan tillämpas i dag
1 Upphöjd över
alla folk
3 Välsignad i staden
och ute på marken
4 Välsignad livsfrukt,
mark och boskap
5 Välsignad korg,
välsignat baktråg
6 Välsignad ingång
och utgång
7 Skyddad mot fiender
8 Välsignad
i alla företag
9 Upphöjd som ett
heligt folk
10 Uppkallad efter
Herrens namn
12 Herren skall öppna
sitt rika förrådshus
13 Gjord till huvud
och inte till svans
Vilken skulle du vilja ha?
Anteckna vilken välsignelse ur listan ovan som du skulle
vilja ha, och förklara varför.
Tänk på förbannelserna
Femte Moseboken 28:15–68 innehåller ett långt avsnitt med
förbannelser. När du läser dem, välj då ut två som du har sett
människor som inte lyder Guds bud råka ut för, och skriv om
dem. Dina exempel kan vara människor du känner eller har
hört talas om eller någon i skrifterna. Du behöver inte säga
namnet på dem du känner.
Frivillig uppgift
Om Gud älskar oss, varför måste vi då lida om vi inte
omvänder oss? (Se L&F 19:17.) Följande skriftställen kan
hjälpa dig att besvara denna fråga: Alma 39:7; 42:16–24;
Helaman 12:2–3, Läran och förbunden 90:36; 95:1–2.
75
Femte
Moseboken 29–30
Femte Moseboken 29–30 innehåller slutet av Moses tal till
israeliterna. Han fortsatte förklara välsignelserna som kommer
av lydnad och förbannelserna som kommer av olydnad.
Femte Moseboken 30 säger vad Herren skulle göra för israeliterna
om de avföll från honom och sedan omvände sig, och
vad de måste göra för att godtas av honom igen. Av detta kapitel
lär vi att Herren är barmhärtig och nådig mot sina barn.
Studera skrifterna
Återvända till Herren
Gör en uppställning
Femte Moseboken 30:1–10 innehåller Herrens råd till israeliterna
om vad de skulle göra om de drabbades av förbannelserna
som nämns i 5 Mosebok 28. Lägg märke till att det
finns flera saker som Herren sade att folket måste göra och
flera löften om vad Herren skulle göra.
Gör två kolumner i din
Om Då
anteckningsbok. Skriv
”Om” som rubrik på den
ena kolumnen och ”Då”
som rubrik på den andra.
Under ”Om” skriver du
upp vad Herren sade att
israeliterna måste göra
om förbannelse hade kommit
över dem (se v 1–2, 6,
8, 10). I Då-kolumnen
skriver du upp vad Herren lovade att göra för israeliterna
(se v 3–7, 9).
Tillämpa dessa lärdomar
Vilka verser ur 5 Mosebok 30 skulle du använda dig av till att
hjälpa någon som har syndat och kommit bort från kyrkan?
Förklara hur du skulle använda dig av verserna.

När Mose hade undervisat denna nya generation israeliter
om Guds lagar och följderna av lydnad och olydnad till dessa
lagar, var han redo att lämna dem. Men innan han lämnade
dem uppmuntrade han dem och deras nye ledare Josua att
älska och lyda Gud över allt annat. Vid detta tillfälle uppenbarade
Herren en sång för Mose som han skulle lära israeliterna
(se 5 Mos 32:1–43). Sången skulle hjälpa dem att
minnas Herren och buden som Mose hade lärt dem.
Förstå skrifterna
Femte Moseboken 32
Femte
Moseboken 31–32
Jesurun (v 15) – Ett namn som
betyder ”den rättrådige” och
syftar på Israel som ett folk
Studera skrifterna
Leta efter en psalmtitel
Femte Moseboken 32 kallas ”Moses avskedssång”. Sök efter
formuleringar i kapitlet som du tycker skulle vara bra titlar
på psalmer. Skriv upp minst fyra stycken.
Hur hjälper kyrkans psalmer och
sånger dig att hålla dig rättfärdig?
1. Av allt det som Herren kunde ha gett israeliterna, varför
tror du att han gav dem en sång för att hjälpa dem att minnas
honom och vara ett vittnesbörd för dem?
2. Skriv ner orden i en av kyrkans psalmer eller sånger som
hjälper dig att hålla buden och minnas Herren. Om du
ännu inte har lärt dig orden i den utantill, försök då att lära
dig dem den här veckan, så att du kan sjunga den för dig
själv när du behöver hjälp.
Frivillig uppgift
Moses sång
Vedergällning (v 35, 41) –
Dom
1. Lägg märke till hur många gånger ordet klippa förekommer
i Moses sång. Vad är klippan enligt Första Korintierbrevet
10:1–4?
2. Skriv upp vad denna sång säger om klippan.
76
Femte Moseboken 33
Välsignelser för varje stam
Precis som Jakob (Israel) hade gjort i 1 Mosebok 48–49,
välsignade Mose var och en av Israels stammar innan han
lämnade dem. Välsignelsen till Josefs avkomlingar (Efraim
och Manasse) är av stort intresse (se 5 Mos 33:13–17).
Den berättar om deras framtida välstånd och om deras uppgift
att stånga (”knuffa samman” i engelska Bibeln, ö a)
övriga Guds barn ”vid jordens ändar” (v 17). I Israels förskingring
ingick att Josefs barn skingrades till alla delar av
jorden. I vår tid samlas de tillbaka till Jesu Kristi Kyrka och
på detta sätt uppfylls den profetiska välsignelse Mose gav.
Femte Moseboken 34
Du har nu läst över två hundra sidor i Bibeln som profeten
Mose skrev. Det är mer än vad någon annan profet i Gamla
testamentet skrev. Femte Moseboken 34 säger att Mose dog.
I Alma 45:19 läser vi att Mose inte dog utan förvandlades
(se s 70).
Studera skrifterna
Farväl till Mose
Skriv en kort levnadshistoria
När bekanta personer dör låter tidningarna ofta trycka en
dödsruna eller en levnadsteckning som i stora drag skildrar
vad som hänt i deras liv. Framstående prestationer betonas.
Om du skrev för en tidning på Moses tid, vad skulle du då ta
med i Moses dödsruna? Ta också med det som har gjort
påtagligt intryck på dig när du har studerat Moses liv och
förkunnelse.

Josuas bok
Förbundet uppfyllt
Josuas bok har fått sitt namn efter dess huvudperson: Josua.
Boken berättar om hur Gud uppfyllde sitt förbund med Israels
barn och gav dem Kanaan, det land han hade lovat dem.
På hebreiska betyder ”Josua” ”Herren är frälsning”. Den grekiska
formen av namnet översatt till svenska är ”Jesus”. Detta
namn har en tänkvärd symbolik, för Josuas bok är uppteckningen
av hur Josua för Israels barn in i deras utlovade land,
och Jesus Kristus för oss in i det eviga livets ”utlovade land”.
Bok om krig
I Josua finns många redogörelser för hur Israels barn uppfyllde
Herrens förbund genom att besegra sina fiender i krig. Vi kanske
undrar över hur Gud kan säga till ett folk: ”Du skall inte
döda”, och sedan befaller samma folk att förgöra hela befolkningen
i vissa städer. Även om vi inte till fullo förstår Guds
tänkesätt, vet vi följande:
1. Händelserna i Josua inträffade vid en tidpunkt när nationer
stred i sin guds namn. När israeliterna med hjälp av
Herrens kraft besegrade kananeerna, var deras seger ett
vittnesbörd om att han är den sanne och levande Guden.
Du kommer att märka att nästan varje redogörelse i Josua
och Domarboken visar hur israeliterna vann striderna
på ett mirakulöst sätt, vilket hjälpte både israeliterna och
deras fiender att förstå att Herren Gud hade vunnit striden
och ingen människa eller strategi. Dessutom tillät inte
Herren att Israel blev rikt genom att lägga beslag på det
folks ägodelar som de hade besegrat (det kommer du att
läsa om i Josua 7).
Herren påminde ofta israeliterna om att landet tillhörde
honom och att de hade fått det för att bruka det som hans
folk. Förgörelsen av Kanaans ogudaktiga och avgudiska
nationer är en läxa för alla människor att detta är ett sätt
som Gud kan straffa de ogudaktiga på, och den påminner
oss om den stora förgörelsen av de ogudaktiga som kommer
att inträffa vid tiden för domen.
2. Profeten Nephi lärde oss att Herren ”gör intet, som icke är
till nytta för världen” (2 Nephi 26:24). Profeten Hesekiel
upptecknade att Herren inte finner någon glädje i de
ogudaktigas död (se Hes 18:32; 33:11). När därför Herren
befallde israeliterna att driva ut eller förgöra kananeerna,
utgick han från rådande förhållanden och gjorde det som
var fördelaktigast för alla inblandade.
3. Kananéernas ogudaktighet hade nått sin kulmen (se 3 Mos
18:3, 24–25; 5 Mos 18:10–12; 1 Nephi 17:32–35). Detta innebär
att de var villiga att döda profeterna och de heliga
(se 2 Nephi 26:3). Även om de heliga i alla tider förväntas
leva på ett sätt som skiljer sig från världen omkring dem,
skulle det i detta fall ha varit ytterst svårt för israeliterna
att sida vid sida med kananéernas stora ogudaktighet leva
det rättfärdiga liv som Herren krävde av dem. När ett
samhälles ogudaktighet är så stor att det uppväxande släktet
inte har någon möjlighet att leva rättfärdigt, då förintar
Gud i sin barmhärtighet detta samhälle från jorden för
framtida släktens skull. Vi lär detta från berättelsen om
Noa och floden.
77
4. Guds vägar är inte våra vägar (se Jes 55:8–9). När vi tänker
på att det är hans verk att ”åvägabringa odödlighet och
evigt liv för människan” (Mos 1:39) och att han är Skaparen
och har makt över sina skapelser, vilket innefattar
förmågan att frälsa dem, då kan vi ha tro på att Guds
handlande bidrar till att uppfylla hans verk. Eftersom vi är
begränsade i vårt förstånd, kan vi inte se saker och ting
ur Guds synvinkel.
Förberedelser inför studierna av Josua
Ett ledmotiv i Josua är att vi noggrant ska följa Herrens föreskrifter.
När Israels här var lydig hade den framgång. När den
inte lydde, misslyckades den. Följderna av deras lydnad hjälpte
israeliterna inse att det var Herrens hjälp som gav dem segern.
Josuas bok kan delas in i tre huvuddelar:
• Erövringen av Kanaan
• Josuas indelning av landet
• Josuas sista föreskrifter och vittnesbörd
Tänk på hur otillräcklig och ödmjuk Josua kan ha känt sig
när han kallades att leda Israels barn efter Mose – en av
de största profeterna i historien. När du läser Josua 1, sök då
efter vad Herren sade till Josua för att uppmuntra honom
i hans nya kall. Tänk på hur du kan tillämpa detta råd i de
kall Herren ger dig och i det som händer i ditt liv.
Förstå skrifterna
Josua 1
Stå dig emot (v 5) – Besegra
eller ersätta
Studera skrifterna
Josua 1
”Var stark och frimodig”
Gör två av följande uppgifter (A–C) medan du studerar Josua 1.
Var stark och frimodig
Inte vara skild från din
mun (v 8) – Alltid vara i dina
tankar
1. Finn verserna där Herren sade till Josua att denne skulle
vara stark och frimodig. Markera dem gärna i dina skrifter.
2. Skriv något om hur du kan bli stark och frimodig.

Nyckelskriftställe: Vikten av att lita
på skrifterna
Rita en affisch i din anteckningsbok som du tror bäst återger
budskapet i Josua 1:8. Förvissa dig om att din affisch säger
vad vi bör göra med skrifterna (lagboken) och vilka välsignelser
vi är lovade om vi gör det.
Hur skulle du känna dig?
1. Hur viktigt är det för en profet att hans folk stöder
honom?
2. Om du fick tala en liten stund med kyrkans nuvarande
profet, vad skulle du då säga till honom att du gjorde för
att stödja honom?
Förstå skrifterna
Josua 2
Sköka (v 1) – Prostituerad
Hans blod komma över hans
eget huvud (v 19) – Han
kommer att hållas ansvarig
för sin egen död.
Josua 2
Spejare i Jeriko
Alma lärde att tro är att sätta
sin lit till Gud (se Alma
36:3). Medan du läser Josua
2, ta då reda på hur människor
i detta kapitel visar
sin tro.
Dennes blod komma över
vårt huvud (v 19) – Vi
kommer att hållas ansvariga
för hans död.
Josua 2:1 – Varför stannade spejarna hos
en sköka?
När vi läser något i Bibeln som tycks obegripligt, måste vi tänka
på vad vi känner till om Herren och hans lära. Han har till
exempel bett oss att vara rena och undvika situationer och människor
som kan få oss vara okyska. Eftersom vi vet detta kan
vi vara säkra på att ”sköka” här betyder något annat än det vi
normalt tror eller att denna sköka hade omvänt sig. Det som
hände i denna berättelse får oss att tro att hon var en god
kvinna som trodde på Gud. Vi bör också ta spejarnas situation
i betraktande. Människor lägger troligtvis mindre märke till
främlingar som går in i en skökas hus än till främlingar som går
in i någon annans hus.
78
Studera skrifterna
Gör uppgift A eller B medan du studerar Josua 2.
Den goda Rahab
Efter att ha läst Josua 2; Hebreerbrevet 11:30–31; Jakobsbrevet
2:24–25, föreställ dig då att du vore en av spejarna och skriv
en förklaring som bevisar att Rahab hade tro. Förklara varför
du tycker att israeliterna borde rädda henne när de erövrar
Jeriko.
Ett rött snöre
Vad tror du det röda snöret kunde representera? Vad gjorde
israeliterna när de var i Egypten som påminde om denna
röda tråd? (Se 2 Mos 12:7, 13.)
Vad hjälper dig att tro och förtrösta på våra levande profeter
och apostlar? Varför är det viktigt att tro och förtrösta på
dem? Josua 3–4 handlar om vad Herren gjorde som bevisade
för dem som ville få bekräftat att han var med Josua på
samma sätt som han hade varit med Mose.
Studera skrifterna
Gör två av följande uppgifter (A–C) medan du studerar
Josua 3–4.
Skriv i dagboken
Josua 3–4
Israels folk går över Jordan
Föreställ dig att du ser leviterna bära förbundsarken.
Skriv in i din dagbok vad som hände den dag som beskrivs
i Josua 3–4.

Hur sker detta i dag?
På vilka sätt kan Herren hjälpa oss att få bekräftelse i dag på
att kyrkans president är en Guds profet?
En minnessten
I Josua 4 befallde Herren Josua att sätta upp minnesstenar.
Skriv ner i din anteckningsbok vad du tror det skulle kunna
tänkas stå på en minnestavla vid stenarna.
Josua 5 återger några händelser som ägde rum när Israels
läger befann sig i det utlovade landet på västra sidan om
Jordanfloden. Israeliterna visade sin hängivenhet för Herren,
och han visade dem att han fortfarande var med dem när de
stod inför sin nästa stora uppgift – att erövra Kanaans land.
Studera skrifterna
Hövitsman över Herrens här
1. Det är inte klart vem som är ”befälhavaren över Herrens
här” i Josua 5:13–15, men vers 14 säger att Josua ”föll ner
till jorden på sitt ansikte, tillbad”. Andra människor i skrifterna
har reagerat på samma sätt som Josua gjorde: Kornelius,
när han mötte Petrus (se Apg 10:25–26), Johannes,
när han fick besök av en ängel (se Upp 19:10; 22:9) och
Nephis bröder gentemot Nephi (se 1 Nephi 17:55). Läs
också 2 Mosebok 3:1–6 där Mose såg Herren. Hur kan det
som hände vid dessa tillfällen jämföras med det som
hände Josua och ”befälhavaren”? Vad kan vi lära av detta
om vem som besökte Josua?
2. Varför tror du det var viktigt för Josua att få uppleva detta
vid den här tidpunkten?
Frivillig uppgift
Josua 5
En särskild gäst
Skriv och berätta om ett tillfälle då Herren gav dig ytterligare
styrka när du stod inför en svårighet.
79
I Josua 2 läser vi om hur två israeliter spionerade på Jeriko,
beskyddades av Rahab och sedan rapporterade tillbaka till
Josua. Josua 6 berättar om hur israeliternas här besegrade
staden och om hur Rahab räddades som spejarna hade lovat.
Förstå skrifterna
Josua 6
Josua 6 – Sju
Lägg märke till hur många gånger antalet sju återkommer
i denna berättelse. På hebreiska betyder sju (sheva) ”hel,
fullständig eller fullkomlig”. Genom att använda antalet sju
betonade Herren att om Israel helt och hållet höll hans bud
och sitt förbund med honom skulle de ha framgång.
Studera skrifterna
Josua 6
Murarna föll
Ges till spillo (v 17–18) – Fullständigt förgöras
Beskriv striden om Jeriko
Beskriv kortfattat striden om Jeriko. Se till att du använder
följande ord: omkring, basun, sju, ark och Rahab.
Hur kände de sig? Vad trodde de?
Skriv något om vad du tror att var och en av följande personer
trodde eller kände som en följd av erövringen av Jeriko:
en israelitisk präst med en basun, en soldat i hären, en kusin
till Rahab och en invånare i Jeriko. Jeriko var den första stad
som Israels här kämpade mot efter att ha gått in i Kanaans
land. Vad tycker du Israels barn borde ha lärt sig av sättet de
vann denna strid på som kunde vara till hjälp under den
fortsatta erövringen av det utlovade landet?

Vad händer när vi syndar och försöker skyla över våra
synder? (Se L&F 121:37.) Även om andra människor kanske
inte vet att vi skyler över våra synder, så är det en som vet
det – vem? Vad händer med vår andliga utveckling när vi
försöker skyla över våra synder? Josua 7 handlar om hur
Israels barn lärde sig en mycket viktig och eftertrycklig läxa
om betydelsen av att lyda och om den inverkan vår lydnad
har på andra. De lärde sig också att vi inte kan dölja vår olydnad
för Herren.
Förstå skrifterna
Josua 7
Tillspillogivna (v 1, 11–13, 15)
– Det som Gud hade befallt
skulle förgöras
Helga (v 13) – Göra ren och
helig
Josua 7:22–26 – Dödades Akans familj tillsammans
med honom?
Det framgår inte entydigt av Josua 7 om Akans familj dödades
tillsammans med honom eller om de behövde se på medan
han dödades och det byte som hade fördömts blev uppbränt.
Det är möjligt att de dödades, i synnerhet om de hjälpte Akan
att gömma det som han hade tagit. Hela lägret blev befallt att
inte ta något från staden.
Studera skrifterna
Syndens följder
Josua 7
Erövringen av staden Ai
Siklar (v 21) – Viktmått
(se ”Vikter” i Bibelns sakupplysning)
1. Äldste Dean L Larsen sade: ”Det finns ingenting som heter
privata synder” (Nordstjärnan, okt 1983, s 63). Hur bevisar
berättelsen om Akan detta? Vilken inverkan hade till
exempel Akans synd på trettiosex israeliter och deras
familjer? Ta med den inverkan hans synd hade på hela
Israels läger, däribland Josua, och hur den påverkade
Akans familj.
2. Fundera över och skriv om ett nutida exempel där något
som verkar vara en persons ”privata synd” i själva verket
kan påverka många andra.
80
Josua 8
Erövringen av Ai
Josua 8 beskriver hur Herren befallde Josua att återvända och
förgöra Ai efter att ha löst de problem som Akans synd hade
orsakat.
Josua 9
Bedragna av gibeoniterna
Vid tiden för händelserna i Josua 9 spred sig ryktet om israeliterna
över hela landet. Invånarna i Gibeon bestämde sig
för att lura israeliterna att sluta fredsfördrag med dem. Israeliterna
slöt det utan att fråga Herren om han godkände fördraget.
De blev upprörda när de fann att gibeoniterna hade
lurat dem, men de höll ändå sin del av överenskommelsen.
Folket ansåg det vara viktigt att hålla ett löfte. Händelsen
lärde israeliterna att oftare rådgöra med Herren i sina förehavanden
(se också Alma 37:37).
Josua 10
Solen och månen står stilla
Nyheterna om vad israeliterna gjorde i landet fortsatte sprida
sig. Josua 10 handlar om vad flera olika folkgrupper gjorde för
att hindra Herrens folk. Vi läser också om vad Herren gjorde
för att hjälpa sitt folk att besegra sina fiender. Medan du
läser, tänk då på vilka ”fiender” du har som försöker hindra
dig från att uppnå evigt liv. Hur kan du följa Josuas exempel?
Vilka likheter finns det mellan det Herren gjorde för
Josua och det Herren kan göra för dig?

Förstå skrifterna
Josua 10
Drag inte din hand från dina tjänare (v 6) –
Sluta inte hjälpa oss
Studera skrifterna
Josuas militära erövringar
Medelhavet
Aksaf
Berget Karmel
Ytterligare hjälp från Herren
Sidon Berget Hermon
Merom
Hasor
Berget Gilboa Berget
Tabor
Simron
Bet-Horon
Jeriko
Gezer
Gibeon
Asdod
Libna
Mackeda
Jerusalem
Gat
Eglon
Lakish
Hebron
Debir
Gilgal
1. Vilka två ovanliga åtgärder vidtog Herren för att hjälpa
israeliterna att bekämpa sina fiender?
2. Vilken hjälp får vi i dag att stå emot frestelser och ogudaktighet?
(Läs gärna 1 Nephi 14:12–14 för förslag.)
Tillämpa skrifterna på dig själv
Berget Nebo
1. Läs Josua 10:24–25 och jämför det du läser med vad
Herren sade i 1 Korintierbrevet 15:21–26; Läran och
förbunden 76:58–62, 101–106; 103:5–8. Beskriv vad Josua
befallde befälhavarna att göra och hur det symboliserar
vad Jesus kommer att göra för sitt folk.
2 Hur kan vi förbereda oss för att bli värdiga Herrens hjälp
och beskydd?
81
Josua 11–21
Striden om Kanaan fortsätter
Josua 11 beskriver fler strider som Josua och israeliterna
vann. Kapitel 11 nämner också att israeliterna ”under lång
tid” förde krig med några av kungarna. Vi vet inte varför det
tog längre tid för israeliterna att erövra just dessa städer än
det tog för dem att erövra några av de första städerna som de
stred mot. Josua 12 innehåller en förteckning över de städer
och kungar som israeliterna tillintetgjorde. Josua 13:1–14
innehåller en förteckning över några av de städer och kungar
som inte förgjordes eller fördrevs. Vi vet inte varför dessa
grupper inte förgjordes eller fördrevs.
Vi kan läsa om hur landet fördelades mellan Israels tolv
stammar i Josua 13–21.
Josua 22
Bosättningen öster om Jordan
Innan Mose förvandlades gav han landet på östra sidan om
Jordan till Rubens och Gads stammar och till hälften av
Manasses stam, på villkor att dessa hjälpte de andra stammarna
att ta landet på västra sidan om Jordan i besittning.
Detta genomfördes vid tiden för händelserna i Josua 22.
Josua 22 berättar om hur dessa två och en halv stammar
går tillbaka för att få sin arvedel på östra sidan om Jordan.
De andra stammarna uppfattade något dessa gjorde på vägen
som att de bröt mot Moselagen och detta ledde nästan till
krig. Men stammarnas ledare kom samman och löste problemet
på fredlig väg. Liksom detta forntida folk bör även vi
ta reda på vad som verkligen har hänt innan vi dömer andra.

Som ung man hade Josua kommit ut ur Egypten och blivit
tjänare åt Mose. Han blev vittne till plågorna i Egypten,
underverken i öknen och israeliternas knotande och upproriskhet.
Slutligen ledde han Israels här i deras mirakulösa
segrar över städer och kungar i Kanaan. Josua 23–24 återger
denne store (och nu ålderstigne) ledares sista predikan.
Efter att nu ha läst något om Josuas liv och upplevelser, vad
tror du var det viktigaste budskapet i hans tal?
Förstå skrifterna
Josua 23
Återstoden av dessa folk
(v 12) – De överlevande
i Kanaans land
Josua 24
Floden (v 2–3, 14–15) –
Jordanfloden
Jag sände panik framför er
(v 12) – Jag tillät att ryktet om
er skrämde andra
Josua 23–24
”Välj i dag”
Domarboken
Gissel för era sidor (v 13) –
Sår, som av piskrapp
Förelade dem lag och rätt
(v 25) – Gav dem lagar som de
skulle få genom förbund
Domarboken återger Israels historia från det att Josua dog till
dess Samuel utvaldes som profet. Även om Domarboken innehåller
berättelser ur israeliternas historia, kommer berättelserna
inte nödvändigtvis i kronologisk ordning, och de utgör ingen
fullständig redogörelse för israeliternas historia. Domarboken
innehåller berättelser om avgudadyrkan och laglöshet som
har paralleller i vårt nutida samhälle. En del av berättelserna är
besynnerliga och tragiska och innehåller avskyvärda detaljer
som får oss att undra hur israeliterna kunde vara så ogudaktiga.
Men vi ser också Herrens hand när han hjälpte Israel –
trots att det till stor del var ett andlig svagt folk under denna
tid. Domarboken är ett vittnesbörd om att Herren kan hjälpa
oss i vår svaghet, om vi vänder oss till honom.
Vilka var dessa ”domare”?
”Domare” syftar på ledare i Israels stammar som Gud eller folket
utvalde till att befria israeliterna från sina fiender. Domarna
var mer militära ledare än domare som har hand om rättsliga
frågor. Folket gjorde dem till hjältar, även om de rättfärdiga
82
Studera skrifterna
Gör en översikt av de råd Josua gav
Gör två tabeller i din anteckningsbok enligt nedanstående
och återge vad Josua sade till israeliterna i Josua 23. Under
”Åtgärder” i första tabellen skriver du vad Josua befallde
Israel att göra. Under rubriken ”Följder” skriver du sedan de
utlovade välsignelserna. I den andra tabellen skriver du
under ”Åtgärder” vad Josua sade att Israel inte skulle göra,
och sedan under ”Följder” vad som skulle hända på grund
av deras olydnad.
Åtgärder
Josua 23:6–8, 11
Åtgärder
Josua 23:12, 16
domarna försökte lära dem att Herren är Israels verklige ledare
(se Dom 8:23; 11:27).
Vem? Vad gjorde de?
Ehud Dödade fiendens kung
Debora En profetissa som inspirerade Israels här
Följder
Josua 23:9–10
Följder
Josua 23:15–16
Nyckelskriftställe – Josua 24:15
1. Skriv upp de olika sätt som Herren enligt Josua 24:1–13
hade välsignat israeliterna på.
2. Vad bad Josua dem göra i verserna 14–15 som tack för allt
som Herren hade gjort för Israels barn.
3. Hur skulle Josuas råd i vers 15 kunna bli till välsignelse för
dig i dag?
Gideon Förlitade sig på att Herren skulle leda Israel till seger med
en mycket liten här
Jefta Utvald av folket att leda Israel till seger men gav ett dåraktigt
löfte
Simson Förutordinerad till ett stort verk men förslösade sina gåvor
Huvudtema
Efter att Herren hade lett israeliterna in i deras utlovade land
med mirakulös kraft, fortsatte de inte att gå framåt i tro och

hängivenhet. De drev inte ut alla kananeerna och började till
och med lägga sig till med somliga av kananéernas onda seder.
Därför förlorade Israels barn sin sammanhållning och upplöstes
i stammar och släkten. Ett kretslopp av avfall och befrielse
inträffar gång på gång i Domarboken (se illustration nedan).
Detta kretslopp inleddes när folket som Gud hade välsignat
glömde honom och lade sig till med seder som han hade förbjudit,
exempelvis kananeernas religioner. Den påföljande synden
och ogudaktigheten fick konsekvenser. En viktig sådan var
att israeliterna gick miste om Herrens beskydd mot sina fiender
och hamnade i fångenskap. Till slut, när de uppriktigt hade
ödmjukat och omvänt sig, befriade Herren sitt folk och
gynnade dem på nytt.
Vad kan vi lära av Domarboken
Varför lät israeliterna detta kretslopp inträffa gång på gång –
tolv gånger bara i Domarboken? Enskilda och folkgrupper i vår
tid fångas också i detta kretslopp. President Spencer Kimball
sade: ”Få människor har någonsin med kunskap och med
avsikt valt att förkasta Gud och hans välsignelser. I stället lär vi
av skrifterna att utövandet av tro alltid tyckts svårare än att lita
på det som ligger närmare till hands. På grund härav har den
köttsliga människan tenderat att överföra sin förtröstan på Gud
till materiella ting. Sålunda har människorna i alla tider, när
de fallit under Satans makt och förlorat tron, i dess plats satt
tilliten till ’köttsliga’ och till ’gudar av silver och guld, av koppar,
järn, trä och sten, som varken se eller höra eller veta något’
(Dan 5:23) – det vill säga avgudar” (”De falska gudar vi dyrkar”,
Nordstjärnan, aug 1977, s 3). Sök efter detta kretslopp när
du läser Domarboken.
Avfallets cykel
Trofasthet
och lydnad
Befrielse Fred och framgång
Omvändelse Ogudaktighet
Undergång
och förtryck
Domarboken 1
Vem skall strida för oss?
Första versen i Domarboken innehåller de grundläggande
frågorna i boken: ”Vem bland oss skall först dra upp mot
kananeerna och strida mot dem?” Av det vi läser i Domarboken
borde svaret vara uppenbart: Herren. Som president
83
Kimball sade i ovannämnda citat: ”Utövandet av tro har alltid
tyckts svårare än att lita på det som ligger närmare till
hands.” Detta tycks sannerligen passa in på folket i Domarboken.
Israeliterna avvek från tron och i stället för att lita
på att Herren skulle befria dem, litade de på att dödliga människor
och härar skulle befria dem.
Domarboken 1 framlägger en annan huvudtanke genom att
berätta för oss om de folkgrupper som inte fördrevs ut av
Israels stammar. I stället för att fördriva och förgöra dessa
folk slöt israeliterna enligt Domarboken fördrag med dem.
Uppställningen nedan visar hur detta blev första steget till
att överge Gud och övergå till avgudadyrkan.
Olydnad leder till avgudadyrkan
Tillät kananeerna att vara kvar i landet
Fördrag, arbetsplikt och tolerans
Blandäktenskap
Avgudadyrkan
Domarboken 2–3
Ehud befriar Israel
Enligt mönstret i uppställningen här ovan beskriver Domarboken
1 hur israeliterna fördrev kananeerna och sedan slöt
fördrag med dem. Domarboken 2–3 beskriver hur Israels
barn avföll till avgudadyrkan på grund av blandäktenskap
med kananeerna. Avfallets cykel fortsatte och till slut befriades
de med hjälp av en domare vid namn Ehud.
Vi läser flera gånger i Domarboken 2–3 att Herrens vrede
upptändes mot israeliterna (se Dom 2:14, 20; 3:8). Det låter
kanske hårt, men om vi vet något om guden Baal och hans
följeslagerska Astarte förstår vi bättre varför Herren var så
vred. Baal var fruktbarhetsguden och Astarte fruktbarhetsgudinnan.
”Dyrkan” av dessa gudar innefattade överträdelse
av kyskhetslagen. Visserligen är all överträdelse av kyskhetslagen
allvarlig synd och andligt nedbrytande, men sker den i
gudsdyrkans namn är den särskilt förhatlig för vår
himmelske Fader.

Domarboken 4–5 berättar om hur Israel under ledning av en
domare och profetissa som hette Debora befriades ur fångenskapen.
Hon profeterade om att en kvinna skulle förgöra
fiendens ledare. Profetian uppfylldes när en icke-israelitisk
kvinna som hette Jael dödade ledaren för fiendens här. Folket
fick veta att om de förlitade sig på Herren, skulle han kunna
befria dem.
Domarboken 5 innehåller orden till en sång som israeliterna
sjöng om denna betydelsefulla händelse. Sång och musik kan
vara ett kraftfullt sätt att prisa Gud (se också L&F 25:12).
Domarboken 6–8 återger berättelsen om en stor domare som
hette Gideon. Han upprestes av Herren för att befria israeliterna
efter det att de ännu en gång hade avfallit.
Förstå skrifterna
Domarboken 6
Hand (v 1–2, 9) – Makt
Klappa ut vete (v 11) – Skilja
vetekornen från agnarna
Domarboken 6:17 – ”Låt mig få ett tecken”
Herren befaller oss att inte söka efter tecken. I stället uppmanas
vi att utöva tro och lydnad innan vi får ett vittnesbörd (se Ether
12:6; L&F 63:7–12). I Gideons fall handlade det inte så mycket
om att få ett tecken som att försöka fastställa om ängeln som
besökte honom var en sann budbärare. Eftersom han levde vid
en tid när det fanns falska religioner och falsk tillbedjan, ville
han inte låta sig bedras av en budbärare från fel källa.
Domarboken 7
Domarboken 4–5
Profetissan Debora
Domarboken 6–8
Gideon
Killing (v 19) – Ung get
Efa (v 19) – Cirka 36 liter
(torra varor)
Den mellersta nattväkten gick in (v 19) – Efter kl 22.00
84
Domarboken 8
Efterskörd (v 2) – Mindre
skörd efter den huvudsakliga
skörden
Efod (v 27) – Ett klädesplagg
som bars över hals, axlar och
bröstkorg
Studera skrifterna
Gör tre av följande uppgifter (A–E) medan du studerar
Domarboken 6–8.
Det viktigaste först
1. Vad var enligt Domarboken 6:25–32 det första Gideon
gjorde när han försökte befria israeliterna från midjaniterna?
2. Varför tror du Herren befallde Gideon att först göra detta?
Vad tror du?
Varför tror du Herren skar ner storleken på israeliternas här
innan de drog ut i strid?
Avsluta dessa meningar
Avsluta dessa meningar med egna ord genom att använda
dig av Domarboken 7.
1. Gideon valde de 300 män som . . .
2. En man berättade för Gideon att han hade drömt att . . .
3. Männen i lägret använde sina krukor och horn till att . . .
En kung?
1. Föreställ dig att du fick uppgiften att utse Gideon till kung
i Israel. Vad skulle du säga om honom för att övertyga
andra att han skulle bli en bra kung?
2. Skriv vad du tror Gideon skulle säga efter att ha blivit
föreslagen av dig (se Dom 8:22–23).
Vad kan vi lära oss?
Bihustru (v 31) – En tjänarinna
som också var gift med
sin husbonde
På vilket sätt är berättelsen om Gideon i Domarboken 6–8 ett
exempel på det som står i Läran och förbunden 1:19?
Domarboken 9–10
Kretsloppet fortsätter
Domarboken 9 handlar om Abimelek, Gideons son, som drog
fördel av sin fars popularitet och blev kung över Sikem.

Berättelsen hjälper oss förstå vilka problem som uppstår när
man förbigår Herren och enbart litar på att en människa ska
leda och regera över oss.
Domarboken 10 säger att Israel fortsatte att dyrka avgudar.
Därför gick de miste om Herrens beskydd och besegrades av
sina fiender. Då började de ropa till Herren om hjälp. I det här
fallet fick folket en skarp tillrättavisning av Herren när de
ropade på hjälp. Han sade till dem att de skulle gå bort och
”ropa till” de avgudar som de dyrkade och se om dessa gudar
kunde befria dem (se Dom 10:13–14).
I likhet med de andra ledarna i Domarboken tycktes Jefta föga
lovande. Han var son till en sköka och så fort han blev vuxen
drevs han bort från sin familj och sitt hem av sin halvbror.
Men Herren använde sig av denne man i låg ställning till att
befria Israel från sina fiender. Han trodde på Gud och lät
avgudarna vara, vilket gjorde att Herren gav honom kraft.
Har du någon gång frågat dina föräldrar hur det gick till när
du föddes? Vad tänkte de när de förberedde sig för att ta emot
dig? Vilka förhoppningar hade de om dig när du växte upp?
Domarboken 13 berättar om händelserna kring Simsons
födelse. Sök medan du läser efter vad Simsons föräldrar
tänkte och hoppades vid tiden före och efter hans födelse.
Förstå skrifterna
Domarboken 13
Domarboken 11–12
Domarboken 13
Orent (v 4) – I strid med
Moselagen
På hans huvud skall ingen
rakkniv komma (v 5) – Han
kommer inte att klippa sig
Mycket fruktansvärd (v 6) –
Skapar en känsla av ödmjukhet
och respekt för besökaren
Berättelsen om Jefta
Simsons födelse
Nasir (v 7) – Ett särskilt
kall under Moselagen
(se 4 Mos 6:1–21)
Vad skall vi göra med
honom? (v 12) – Enligt vilka
regler eller bud bör vi uppfostra
barnet?
Vi vill ära dig (v17) – Ge dig
äran
85
Studera skrifterna
Ett särskilt kall
Beskriv hur följande ord hade något att göra med omständigheterna
kring Simsons speciella födelse och kall: ofruktsam,
vin eller starka drycker, rakkniv, ängel, brännoffer.
Skriv ett brev
Föreställ dig att du är Simsons faster eller farbror och att
Simson nu är tonåring. Skriv med utgångspunkt från vad du
har läst i Domarboken 13 ett brev till Simson för att hjälpa
honom inse vilka underbara föräldrar han har.
Domarboken 14–15
Även om Simson föddes med stora löften och välsignelser,
får vi i Domarboken 14–15 veta att han missbrukade dessa
gudagivna gåvor. De välsignelser som Simson lovades liknar
dem vi lovas i vår patriarkaliska välsignelse. Löftena och
välsignelserna går i uppfyllelse endast när vi lever värdiga
dem (se L&F 130:20–21). Medan du läser, tänk då på vad
Simsons handlingar lär oss om hans inriktning i livet.
Förstå skrifterna
Domarboken 14:6, 19; 15:14 – ”Då föll Herrens Ande
över honom”
När vi läser att ”Herrens Ande” föll över Simson betyder
det att han vid ett tillfälle levde värdig att ha Anden med sig,
vilken han förlorade när han blev stolt och ohörsam.
Studera skrifterna
Det ena misstaget efter
det andra
Vad är problemet?
1. Gör en uppställning enligt följande i din anteckningsbok
och fyll i den med de uppgifter du får från angivna
skriftställehänvisningar:
Hänvisningar Det Simson gjorde Varför
Domarboken 14:5–6
Domarboken 14:19
Domarboken 15:1–5
Domarboken 15:6–8
2. Skriv något om vad du tror Simsons största svaghet var
(se Dom 14–15).

Studera skrifterna
Rut
Domarboken 16
Simson och Delila
Tillämpa nutida profeters och
apostlars råd
Efter att ha läst
Domarboken 13–15,
vad tror du Simson
kunde ha lärt sig av
dessa erfarenheter?
När du läser Domarboken
16, se då om
han verkligen lärde
sig något av dem.
Hur kunde Simson ha haft nytta av följande råd? Skriv ner
ditt svar i anteckningsboken. President N Eldon Tanner i första
presidentskapet sade: ”Jag skulle vilja uppmana er ännu
en gång att minnas dessa två ord: håll förbunden. Och jag tror
att jag utan risk kan säga till er att om ni och er familj håller
dessa förbund, kommer ni att bli lyckliga, kommer ni att ha
framgång, kommer ni att respekteras, kommer ni att ha en
god familj som ni kan ta med er tillbaka till vår himmelske
Händelserna i denna korta och viktiga bok ägde rum samtidigt
med händelserna i Domarboken. I motsats till Domarboken är
den hoppingivande, fylld av tro och slutar lyckligt.
En omvänds tro
Det är särskilt intressant att märka att Rut inte var någon israelit
till födseln utan moabitiska. Rut gifte sig med en israelit
av Juda stam som vistades i Moab under en tid av hungersnöd.
Av Ruts bok kan vi lära oss om tron hos någon som hade
omvänt sig till det sanna evangeliet. Vi lär oss också att Herrens
kärlek och barmhärtighet även gäller dem som har vuxit upp
utom förbundet.
Ädla avkomlingar
Det kan vara intressant för dig att veta att David, som var kung
i Israel, och Herren Jesus Kristus är avkomlingar till Rut.
Sök medan du läser efter vad Rut gjorde som visar att hon var
värdig att få Frälsaren till efterkommande.
86
Faders närhet. Allt ni måste göra är att minnas två ord: håll
förbunden, uppfyll de förpliktelser ni har ålagt er, de löften ni
har gett. Håll förbunden” (Conference Report, okt 1966, s 99).
Inte vidare hörsam
Läs 4 Mosebok 6:1–9 och skriv ner kraven för att bli en nasir.
Bredvid varje krav skriver du en hänvisning till ett skriftställe
ur Domarboken 14–16 som visar ett tillfälle när Simson inte
uppfyllde kravet. Förklara sedan kortfattat vad han gjorde.
Domarboken 17–21
Israel får plikta för olydnad
Domarboken 17–21 kan sammanfattas med ett uttalande
i Domarboken 17:6 som sedan upprepas i Domarboken 21:25,
i den sista versen i Domarboken: ”På den tiden fanns ingen
kung i Israel. Var och en gjorde vad han själv ansåg vara
rätt.” Författaren visade oss till synes sanningen i dessa verser
genom det han skrev i Domarboken 17–21. Dessa kapitel
beskriver några av de värsta tiderna i Israels historia och gör
det kanske lättare för oss att förstå varför Israel trodde att de
behövde en kung (vilket de gör i början av 1 Samuelsboken).
Olyckligtvis insåg inte Israel att de kunde ha gjort Herren till
sin kung och att han skulle ha gett dem frid och möjlighet att
lösa de problem de stod inför. I det här fallet måste vi lära av
Israels misstag i stället för av deras framgångar.
Vad är det största offer du någonsin har gjort på grund av
dina förpliktelser mot det sanna evangeliet? När du läser första
kapitlet i Ruts bok, tänk då på vad hon försakade.
Förstå skrifterna
Rut 1
Rut 1
”Dit du går vill också jag gå”
I rörelse (v 19) – Man talade med varandra

Studera skrifterna
Sätt att klara av svårigheter
1. Skriv upp minst tre prövningar som folket i Rut 1
utsattes för.
2. Välj ut en prövning som liknar en som du själv har haft
och beskriv den kortfattat.
3. Vad kan du lära av exemplen i detta kapitel om hur du kan
klara av dina svårigheter?
Förstå skrifterna
Rut 2
Plocka ax (v 2–3, 7–8, 15–19,
23) – Plocka upp säd som
lämnats kvar efter skörden
President Spencer W Kimball
sade: ”Gud lägger märke
till oss och vakar över oss.
Men det är vanligtvis genom
en annan person som han
tillgodoser våra behov”
(”The Abundant Life”,
Ensign, jul 1978, s 4). Sök
efter exempel på detta när
du fortsätter läsa berättelsen
om Rut.
Rut 2 – Efterskörd på Boas åker
Enligt Moselagen skulle inte bönderna skörda all sin gröda,
utan de skulle lämna lite kvar på fältet så att de fattiga skulle
kunna gå över det och skaffa sig lite mat (se 3 Mos 19:9–10).
Studera skrifterna
Vad tror du?
Rut 2
Rut träffar Boas
Klappa ut (v 17) – Skilja
sädeskornen från agnarna
Efa (v 17) – Omkring 36 liter
(torra varor)
Förklara varför du tror Boas var så vänlig mot Rut.
87
Rut 3–4 omnämner ett flertal traditioner som inte efterlevs
i dag. Kanske kan följande förklaringar vara till hjälp medan
du läser:
• Under Moselagen hade den närmaste släktingen ansvaret
att ta hand om änkorna och att gifta sig med dem som fortfarande
kunde få barn (se 5 Mos 25:5–10).
• I tredje kapitlet följde Rut vissa traditioner för att låta Boas
veta att hon var tillgänglig för äktenskap. Inget omoraliskt
ägde rum. När Rut bad Boas bre ut sin mantelflik över
henne, sade hon i själva verket: ”Ta hand om mig.”
• Det fanns en man som var närmare släkt med Rut än
Boas, men han var ovillig att ta på sig ansvaret att sörja
för Rut och Noomi. Han ville inte gifta sig med Rut.
Därför kunde Boas ta på sig det ansvaret.
Förstå skrifterna
Rut 3
Kasta korn (v 2) – Skilja
kornet från agnarna
Smörj dig (v 3) – Parfymera
dig
Rut 4
Studera skrifterna
Rut 3–4
Rut och Boas gifter sig
Uppväcka den dödes namn (v 5, 10) – Sörja för barn åt en
släkting som har dött
Val av make eller hustru
Ärbar (v 11) – Ren i tanke och
handling
Ge exempel ur Rut 1–4 som visar vilka egenskaper Boas hade
som make (om du är kvinna) eller vilka egenskaper Rut hade
som hustru (om du är man).
Frivillig uppgift – Besvara frågor
1. Hur kan det som Boas gjorde för Rut liknas vid det som
Kristus gjorde (och gör) för oss?
2. På vilket sätt är Ruts handlande exempel på vad vi kan
göra för att ”komma till Kristus”?

Första Samuelsboken
Profeter eller kungar?
Första Samuelsboken 1 börjar med berättelsen om Samuels
födelse och innehåller en redogörelse för hans verksamhet.
Boken beskriver en profets verksamhet bland Israels kungar
och är därför i allt väsentligt historien om Israels folk. Israeliterna
förkastade Herrens råd till dem att förtrösta på honom
och låta sig styras av domare och profeter och bad i stället om
att få en kung.
Förberedelser inför studierna av
1 Samuelsboken
Det är uppenbart att Samuel inte skrev 1 och 2 Samuelsboken
eftersom vi kan läsa om hans död redan i slutet av 1 Samuelsboken.
Första Samuelsboken skrevs av någon på kung Salomos
tid.
Betydelsefulla människor i 1 Samuelsboken
Saul
Jonatan
Eli och Samuel
David och Goliat
88
President Spencer W Kimball sade:
”En dag, när hela historien om
denna och tidigare tidshushållningar
kommer att berättas, kommer den att
vara fylld med berättelser om våra
modiga kvinnor, om deras visdom
och hängivenhet. Vi vet ju att precis
som kvinnorna var de första vid
Herren Jesu Kristi grav efter hans
uppståndelse, har våra rättfärdiga
kvinnor så ofta varit instinktivt känsliga för sådant som haft
evig betydelse” (Nordstjärnan, okt 1978, s 7).
Samuels mor Hanna var det slags kvinna som president
Kimball talade om. När du läser 1 Samuelsboken, leta då efter
exempel på hennes tacksamhet. Fundera på vad det betyder
för ett barn att ha sådana föräldrar som Hanna och Elkana.
Genom att läsa om dem får vi förebilder när vi själva blir
föräldrar.
Förstå skrifterna
Första Samuelsboken 1
Studera skrifterna
Första
Samuelsboken 1
”Den här pojken bad jag om”
Var sin del (v 4) – Moselagen
tillät prästen att behålla en del
av köttet från offergåvan till
mat. En del av återstoden
av köttet fick familjen tillbaka
efter att det hade tillretts på
altaret. Varje familjemedlem
fick ”var sin del” av det
som återlämnades till familjen
Medtävlerska (v 6) – den
andra hustrun, hennes rival
Ingen rakkniv skall komma
på hans huvud (v 11) –
Hans hår ska inte klippas
Kände sin hustru (v 19) –
Avlade ett barn
Avvand (v 22–24) – Matades
inte längre med modersmjölk.
Bland israeliterna på den
här tiden var det vanligt att
mödrarna ammade sina barn
itre år
Gör två av följande uppgifter (A–C) medan du studerar
1 Samuelsboken 1.
Hur vi övervinner svårigheter
Vad lär du dig av Hanna i 1 Samuelsboken 1 som du kan
tillämpa i ditt eget liv?

Hur tror du det skulle vara?
Beskriv hur du tror det skulle vara att vara Hannas barn. Ta
med i ditt svar några av de egenskaper som du kan läsa om
i 1 Samuelsboken och som visar vad slags mor Hanna var.
Hur hänger du dig åt Gud?
Tack vare att Hanna överlämnade Samuel i Herrens tjänst
fick Samuel växa upp med prästerna och vara sysselsatt med
tabernaklet i hela sitt liv. Vi överlämnar inte våra barn till
Herren på samma sätt i dag. Men vad tror du att du kan göra
som förälder för att dina barn ska ha samma känsla som
Samuel hade när han växte upp, känslan av att han tillhörde
Herren och hade överlämnats till Herren för att tjäna honom
i hela sitt liv?
Första
Samuelsboken 2
Elis söner
Varför bör föräldrar tillrättavisa sina barn när dessa gör
något fel? Vad händer om de inte blir tillrättavisade?
Vad tycker Herren om att barn försummas? Ytterligare ett
exempel på den inverkan föräldrar har på barnens liv finner
vi i 1 Samuelsboken 2.
89
Förstå skrifterna
Första Samuelsboken 2
Vägs (v 3) – Döms
Grundpelare (v 8) – Poetiskt
språk. Folket trodde inte
att jorden vilar på pelare. Inte
heller lärde Bibeln något
sådant
Efod (v 18, 28) – Del av
översteprästens klädsel
Hugga av din arm (v 31) –
Straffa genom att ta bort din
styrka. Arm är en sinnebild
för styrka
Första Samuelsboken 2:12–17, 22 – Elis söners
synder
Enligt Moselagen skulle prästerna få behålla vissa delar av
slaktoffret till mat, men först när fettet hade förbränts på altaret.
De skulle inte få några extra bitar. När Elis söner i förtid tog
det som inte tillhörde dem berövade de Gud hans offer och
bedrog folket. Lägg märke till att det var på grund av Elis
söners gärningar som folket lärde sig att förakta Herrens offer
(se 1 Sam 2:17). Enlig vers 22 förvärrades saken av att de begick
otukt med kvinnor som kom till templet.
Studera skrifterna
Gör två av följande uppgifter (A–D) medan du studerar
1 Samuelsboken 2.
En sång till Herren
1. Välj en titel som du tycker passar till Hannas sång
i 1 Samuelsboken 2:1–10.
2. Välj ut något som Hanna sade om Herren i denna sång
som gör intryck på dig och förklara varför.
Tillämpa berättelsen i dag
När du har läst 1 Samuelsboken 2:12–17, förklara då vad du
tror nutida bärare av aronska prästadömet skulle kunna lära
av denna berättelse. Tänk speciellt på det som står i vers 17.
Var åklagare
Du har fått i uppdrag att ställa Eli och hans söner inför rätta.
Läs 1 Samuelsboken 3:13 och räkna upp de brott som
du skulle anklaga dem för och de bevis du har på att de är
skyldiga.
Föräldrarnas plikt
Få dina ögon att förtvina
(v 33) – Ska vara något som
trycker dig
I sina bästa år (v 33) –
I unga år
Bygga ett hus på fast grund
(v 35) – Ge honom avkomlingar
Läs Mosiah 4:14–15; Läran och förbunden 68:25–31; 93:40–43
och gör en lista över vad Herren befaller föräldrar att undervisa
sina barn om.

I 1 Samuelsboken 2 läser vi
att Herren var missnöjd
med Eli. Herren sade till Eli
att han skulle låta en annan
profet uppstå. I kapitel 3
berättas om hur Samuel både
kallades att ersätta Eli som
präst och att vara en profet
för Israel.
Ställ dig själv följande frågor
när du läser vad som hände
Samuel: När och hur kan Herren göra sin vilja känd för mig?
Hur reagerar jag på den vägledning och inspiration han ger?
Förstå skrifterna
Första Samuelsboken 3
Försonas (v 14) – Tas bort
Studera skrifterna
Första
Samuelsboken 3
Samuel hör Herren
Kallelsen av en ny profet
1. Varför behövde Herren enligt 1 Samuelsboken 3:1 kalla en
ny profet?
2. Vad kan vi lära av Samuels exempel om hur vi bör reagera
när Herren genom sina tjänare kallar oss att tjäna?
Första
Samuelsboken 4–6
Förbundsarken
Falla till marken (v 19) –
Inte gå i uppfyllelse
När vi håller buden växer vår tillit till och tro på Gud. När vi
inte håller buden börjar vi förlora tilliten och tron. För att
uppväga vår brist på inre styrka, brukar vi då ofta ta vår tillflykt
till materiella ting. Israeliterna var i den situationen
i 1 Samuelsboken 1. Kapitel 4 säger oss att israeliterna trodde
att de skulle kunna lura sina fiender om de tog förbundsarken
90
med sig i striden. De förstod inte att arken liksom ett tempel
var en yttre symbol med en djupt andlig innebörd och att den
bara var till välsignelse för dem när de var trofasta mot Herren
och hans förbund, som arken representerade. Gud kunde
med andra ord befria israeliterna från deras fiender om de var
trofasta mot honom, men i stället betraktade de arken som
en symbol för honom, i tron att det fysiska föremålet hade
mystisk kraft. Till sin stora besvikelse förlorade de inte bara
striden, utan filistéerna kom i besittning av förbundsarken.
Även om israeliterna gjorde fel när de vidskepligt använde
sig av förbundsarken, förblev arken en viktig symbol för den
israeliska religionen, och Herren ville att den skulle placeras
i hans tabernakel. Sålunda handlar 1 Samuelsboken 5–6 om
det filistéerna råkade ut för efter att ha lagt beslag på arken,
vilket fick dem att senare bestämma sig för att återlämna den
till israeliterna.
När israeliterna hade förlorat kampen mot filistéerna därför
att de försökte bruka arken som en symbol för framgång, hade
de två valmöjligheter. De kunde antingen försöka skaffa sig
en annan gud som kunde rädda dem (vilket många vidskepliga
personer gjorde) eller också kunde de omvända sig och
utöva mer tro och förtrösta på den levande Guden i stället för
på symbolen för den levande Guden. När du läser 1 Samuelsboken
7, lägg då märke till vad Samuel rådde folket att göra
och vad som hände när folket följde hans råd.
Förstå skrifterna
Första Samuelsboken 7
Helgade (v 1) – Gjorde den
ren enligt Moselagen
Suckade efter Herren (v 2) –
Sökte Herren i sorg över vad
som hade hänt dem
Främmande (v 3) – Gudar
som inte Israels barn kände till
Studera skrifterna
Första
Samuelsboken 7
Omvändelse ger seger
Vad räddar oss?
Öste upp vatten och hällde
ut det inför Herren (v 6) –
En ceremoni då en behållare
fylldes med vatten och tömdes
på ett visst sätt.
1. Läs 1 Samuelsboken 4:3 och förklara vad folket trodde
skulle rädda dem.

2. Vad tror människor i dag ska rädda dem?
3. Vad gjorde Samuel i 1 Samuelsboken 7 och vad bad han
folket göra så att de kunde räddas från sina fiender?
4. Hur skulle vi kunna göra likadant för att övervinna de
svårigheter och frestelser vi har i dag? Ge ett exempel.
Första
Samuelsboken 8
”Ge oss en kung”
Israeliternas framgångar mot filistéerna skildras i 1 Samuelsboken
7. Efter deras seger kunde man tycka att israeliterna
skulle var villigare att göra det Samuel bad dem om. Men de
var fortfarande svaga i tron. Israeliterna ville inte följa
Samuel. De krävde en kung! De hade förkastat Herren som
sin kung. Kapitel 8 i 1 Samuelsboken handlar om hur Herren
tröstade Samuel. Han sade att folket inte hade förkastat
Samuel utan Herren. Senare ändrade folket sig. Från att ha
trott att förbundsarken var orsaken till att de blivit beskyddade,
började folket tro att nyckeln till deras framgång låg
i att ha en stark ledare.
Andra kringliggande nationer hade en kung. Men Herren
hade sagt till profeten Mose att Israel var hans ”egendomsfolk”,
vilket innebar att de var särskilt utvalda och skilda från
världen och skulle vara hans folk och verka för att rädda
resten av hans barn. Mycket av Moselagen bidrog till att
påminna israeliterna om att de skilde sig från andra folk och
hade blivit lovade stora välsignelser om de fortsatte att skilja
sig från världen och inte sökte efter dess bifall och rikedomar.
Naturligtvis var inte israeliternas önskan att likna sin
omgivning inte bara ett problem i forna dagar. I dag finns det
en del medlemmar i kyrkan som vill leva som andra människor
i sin omgivning som inte har deras tro och normer. Ofta
är världens vägar tämligen lockande.
Utan ett starkt vittnesbörd om att Gud lever och att han ger
oss befallningar för vårt eget bästa, kanske vi väljer att
handla på ett visst sätt eftersom ”alla andra gör det” och
därigenom går miste om välsignelserna av att vara Guds
förbundsfolk. I 1 Samuelsboken 8 lär vi att världsliga traditioners
lockelser frestade israeliterna och hotade deras
ställning som ”egendomsfolk”.
91
Studera skrifterna
Gör två av följande uppgifter (A–D) medan du studerar
1 Samuelsboken 8.
Vad kommer att hända?
Herren lät Samuel förklara för folket vad som skulle hända
om de hade en kung. Skriv med hjälp av 1 Samuelsboken
8:10–18 ner vad som skulle hända i vart och ett av följande
fall om Israel hade en kung. Styrk dina svar med skriftställen.
1. Kungen kommer fram till att han behöver utöka sin personal
med fler tjänare.
2. Kungen förolämpas av en annan kung och beslutar sig för
att börja ett krig för att försvara sin heder.
3. Kungen gör upp en budget för sina utgifter och kommer
fram till att han behöver mer pengar.
4. Folket är missnöjda med kungen och han får höra talas om
deras klagomål.
Motiveringar
1. Läs 1 Samuelsboken 8:1–9, 19–22 och förklara varför folket
ville ha en kung.
2. Vad var det för fel med skälet till att de önskade en kung?
Gör ett utkast till ett tal
Anta att du blir ombedd att hålla tal om vad sista dagars
heliga kan lära av 1 Samuelsboken 8. Skriv upp tre huvudpunkter
som du skulle ta med i talet.
”Han giver människorna efter deras
önskan”
Vad lär 1 Samuelsboken 8 dig om Herren, när du ser att han
ändå lät israeliterna få en kung? (Alma 29:4–5 kan hjälpa dig
med svaret.)

Första
Samuelsboken 9–10
I 1 Samuelsboken 8 sade
Israels folk att de ville ha en
kung, trots att profeten
Samuel avrådde dem från det.
Av kapitel 9 i 1 Samuelsboken
förstår vi hur mycket Herren
älskar sitt folk, för även om
Israels folk inte följde hans
råd, hjälpte han dem ändå
genom att inspirera sin profet
att utse och låta utbilda en kung åt dem. Medan du läser, leta
då efter vad du kan lära om kallelser från Herren.
Förstå skrifterna
Första Samuelsboken 9–10 – Profeten utser en kung
åt Israel
Precis som i kyrkan i dag kallades
Saul av någon som hade myndighet
från Herren (se femte trosartikeln).
Han avskildes av någon
som hade myndighet, han fick
undervisning och föreställdes för
folket för att de skulle ge honom
sitt stöd (se 1 Sam 10:24).
Studera skrifterna
Saul smord till kung
Gör två av följande uppgifter (A–C) medan du studerar
1 Samuelsboken 9–10.
Skriv en nyhetsartikel
Tänk dig att du vore en tillförlitlig israelitisk reporter som
följde allt som hände Saul i 1 Samuelsboken 9–10. Skriv
en kort artikel som beskriver fördelarna med att välja Saul
till kung i Israel. Ta fram skriftställen som stöder din
uppfattning.
Skriv i dagboken
Utgå från det du har lärt dig av 1 Samuelsboken 9–10 och
berätta hur du tror att Saul kände sig efter att ha kallats till
kung i Israel. Lägg särskilt märke till 1 Samuelsboken 9:21;
10:6, 9, 20–27.
92
Tillämpa nutida profeters och
apostlars ord
Vilket samband har följande uttalande av president Harold B
Lee med det som hände i 1 Samuelsboken 10:26–27: ”En person
är inte verkligt omvänd förrän han ser Guds kraft vila på
kyrkans ledare och förrän detta går ner i hans hjärta som en
eld” (Nordstjärnan, mars 1973, s 94).
Första
Samuelsboken 11
Saul leder Israel i strid
Berättelsen om hur Samuel kallar
Saul och presenterar honom för folket
som deras ledare återges i 1 Samuelsboken
9–10. Kapitel 11 i 1 Samuelsboken
innehåller en redogörelse för
hur Saul framgångsrikt gick i spetsen
för Israel mot deras fiender. Israels
framgångar gjorde att folket fick förtroende
för Sauls förmåga att leda
dem.
Första
Samuelsboken 12
Herren är fortfarande kung
Efter att israeliterna hade besegrat sina fiender i 1 Samuelsboken
11 kunde folket ha frestats att säga till Samuel:
”Det var ju det vi sade att de skulle vara bra för oss att ha
en kung.” Men 1 Samuelsboken 12 återger vad Samuel sade
till israeliterna för att försäkra sig om att de motstod denna
frestelse. Han påminde Israel om att det var Herren som hade
befriat dem från deras fiender – oavsett vem som var deras
jordiske ledare. Även om Herren lät dem ha en kung var han
ändå deras verklige kung (se 1 Sam 12:12). Samuel sade till
folket att om de gjorde uppror mot Herren, skulle de gå miste
om Herrens hjälpande hand – oavsett hur mäktig deras jordiske
kung var.

Anta att du var en av tjugo medlemmar i kyrkan som bodde
på en ö och de enda prästadömsbärarna var diakoner i det
aronska prästadömet. Skulle dessa diakoner få administrera
sakramentet hellre än att låta alla medlemmar vara utan
denna viktiga förordning? Varför inte? I 1 Samuelsboken 13
läser vi om en liknande situation.
Förstå skrifterna
Första
Samuelsboken 13
Första Samuelsboken 13:8 – ”Den bestämda tid
Samuel hade angett”
I 1 Samuelsboken 13:8 bad Samuel Saul att möta honom
i Gilgal, där Samuel skulle offra brännoffer åt honom.
Studera skrifterna
Saul handlar dåraktigt
Om han hade fått en ny chans
Ibland önskar vi att vi kunde få leva om vårt liv och välja
annorlunda. Arbeta om berättelsen i 1 Samuelsboken 13:1–16
så att det som Saul gjorde skulle tilltala Herren och Samuel.
Första
Samuelsboken 14
En dåraktig ed
Om vi inte lyder och omvänder oss, drar sig den Helige
Anden bort från oss. Utan den Helige Anden är vi mer
benägna att fatta dåliga beslut. Sauls agerande i 1 Samuelsboken
14 är ett exempel på denna princip.
Berättelsen i 1 Samuelsboken 14 beskriver hur Saul i hopp
om att kunna inspirera sina män samt få hjälp från Gud,
befallde Israels här att fasta som förberedelse för slaget mot
filistéerna. För att understryka befallningen sade Saul att den
som åt skulle dödas. Vad han inte visste var att hans egen son
Jonatan var frånvarande när han gav befallningen. Jonatan
åt lite honung, och Saul var redo att ta livet av sin son.
Lyckligtvis vädjade folket till Saul och han uppfyllde inte
denna dåraktiga ed.
93
Äldste Bruce R McConkie sade: ”Lydnad är himlens första
lag, den hörnsten varpå all rättfärdighet och allt framåtskridande
vilar” (Mormon Doctrine, 2:a uppl [1966], s 539).
När du läser 1 Samuelsboken 15, tänk då på vad detta kapitel
lär oss om lydnadens princip.
Förstå skrifterna
Första
Samuelsboken 15
Första Samuelsboken 15:2–3 – Varför helt förgöra
amalekiterna?
Det är endast vid några få tillfällen i skrifterna som Gud har
befallt att ett folk ska förgöras. Amalekiterna var grymma mot
Israels barn när dessa kom ut ur Egypten (se 5 Mos 25:17–19).
De valde ut de svaga och sjuka och de till åren komna, som
kämpade sig fram i bakre ledet under marschen, och dödade
dessa eftersläntrare.
Studera skrifterna
Gör två av följande uppgifter (A–C) medan du studerar
1 Samuelsboken 15.
Gör en jämförelse
Jämför det Samuel befallde Saul att göra (se 1 Sam 15:1–3)
med vad Saul i själva verket gjorde (se 1 Sam 15:4–9).
Ursäkter
Vikten av att lyda
1. Vilka ursäkter kom Saul med för att han hade gjort det
han gjorde i stället för att hörsamma den befallning han
hade fått?
2. Skriv ett brev till Saul och förklara varför du inte godtar
hans ursäkter för att inte ha lytt. Förvissa dig om att du
bemöter varje ursäkt från honom.
Det verkliga skälet
1. I 1 Samuelsboken 15:24 erkänner slutligen Saul varför han
gjorde det han gjorde. Nämn några skäl som människor
i dag ger till att de inte lyder. På vilket sätt liknar deras
skäl de skäl som Saul angav?
2. Vad tror du kan hjälpa oss att inte falla för frestelsen att
rättfärdiga våra handlingar?

Saul fick veta att på grund av sin olydnad skulle en annan
kung utses åt Israel (se 1 Sam 13:13–14; 15:26–28). Om du
skulle utse den nya kungen, vad skulle du då söka efter?
När du läser 1 Samuelsboken 16, lägg då märke till vad
Herren sade till Samuel angående valet av en ny kung.
Förstå skrifterna
Första
Samuelsboken 16
Herren väljer en ny kung
Första Samuelsboken 16
Kviga (v 2) – Ung ko som inte har kalvat
Första Samuelsboken 16:14–15 – ”En ond ande
från Gud”
Ändringen i Joseph Smiths översättning av 1 Samuelsboken
16:14–15 anger att den onde anden inte var från Herren.
94
Studera skrifterna
Nyckelskriftställe –
1 Samuelsboken 16:7
Vad lär oss 1 Samuelsboken 16:7 om hur Herren ser på oss
och om hur vi bör betrakta andra?
Musikens makt
1. Musiken har stor makt att påverka våra känslor. Vilken
inverkan hade Davids musik på Saul?
2. Vi bör inse att den inverkan Davids musik hade på Saul
endast var tillfällig. Vad kunde ha fått dessa känslor att
förbli hos Saul?
3. På vilka sätt använder människor i dag musiken på det
sätt som Saul gjorde?
4. Nämn en psalm eller en sång som hjälper dig att känna
den Helige Andens inflytande.
Berättelsen om David och Goliat är en av de mest välkända
berättelserna i Bibeln. När du nu läser den i 1 Samuelsboken,
leta då efter vad David ansåg vara källan till sin styrka och
sitt mod. Ställ dig också frågor som: Vilken inverkan kunde
händelserna i kapitel 16 ha på händelserna i kapitel 17?
Varför var det betecknande att David besegrade Goliat efter
det att han hade blivit smord av Herrens profet?
Kapitel 17 i 1 Samuelsboken kan hjälpa dig finna svaren även
på dessa frågor: Vilka jättar finns det i ditt liv? Vilka förbund
har du ingått med Herren som kan ge dig styrka att övervinna
dina jättar? Hur kan det som David gjorde för att visa
sin tro på Herrens löften tillämpas på olika situationer i ditt
eget liv?
Förstå skrifterna
Första
Samuelsboken 17
Första Samuelsboken 17
Sex alnar och ett kvarter (v 4)
– Längdmått (se ”Mått”
i Bibelns sakupplysning)
Siklar (v 5, 7) – Viktmått
(se ”Vikter” i Bibelns sakupplysning)
David och Goliat
Efa (v 17) – Cirka 36 liter
(se ”Rymdmått” i Bibelns
sakupplysning)
Vagnborg (v 20) – Tillfällig
befästning av vagnar runtom
lägerplats

Studera skrifterna
Gör två av följande uppgifter (A–C) medan du studerar
1 Samuelsboken 17.
Vad sade de?
1. Skriv ner något som följande personer sade i 1 Samuelsboken
17: Goliat, Isai, Eliab, David och Israels män.
2. Skriv ner två viktiga saker som David sade eller gjorde
i 1 Samuelsboken 17 och förklara varför du finner dem
viktiga.
Rita en bild
Rita med hjälp av uppgifterna i 1 Samuelsboken 17 en del av
berättelsen om David och Goliat.
Gör en lista
1. Skriv upp vilka du anser vara de tre största frestelser som
människor i din ålder ställs inför där du bor.
2. Lista fem tankar eller citat ur 1 Samuelsboken 17 som du
skulle vilja använda i ett tal över ämnet: ”Hur kan vi övervinna
de svårigheter vi ställs inför?”
Första
Samuelsboken 18–23
Saul försöker döda David
Efter att David hade besegrat Goliat blev han en nationalhjälte.
Han inbjöds att bo hos Saul, att arbeta tillsammans
med honom. Hos Saul blev han god vän med dennes son
Jonatan. Men Saul avundades Davids popularitet och försökte
döda David vid ett flertal tillfällen. Han försökte också
få Davids fiender att döda honom.
I 1 Samuelsboken 18–23 försökte Saul döda David, som fortsatte
att fly och gömma sig undan Saul. Trots detta upprätthöll
David vänskapen med Jonatan. Vid flera tillfällen
beskyddade Jonatan David.
Av dessa kapitel ser vi att skillnaden ökade mellan David,
som försökte göra det som var rätt i Guds ögon, och Saul,
vars olydnad och ovilja att omvända sig utestängde honom
från Guds inflytande. Saul blev allt mer ond och mordisk,
medan David fick hjälp av Herren att befria sig.
I slutet av dessa kapitel hade David fått många efterföljare
som såg fram emot den dag när han skulle bli kung i Israel.
95
Första
Samuelsboken 24
Aktning för Herrens smorde
Första Samuelsboken 18–23 beskriver flera tillfällen när Saul
försökte döda David. I 1 Samuelsboken 24 berättas om
en gång när David hade möjlighet att döda Saul, men inte
gjorde det. Skälen till att han inte gjorde det lär oss någonting
viktigt om den aktning och lojalitet vi bör visa dem som
har kallats av Herren.
Studera skrifterna
Hur skulle du svara?
Tillämpa Davids skäl till att inte döda Saul på någon situation
i dag när vänner i din närvaro kritiserar en ledare
i kyrkan. Skriv ner vad du skulle säga till dem.
Första
Samuelsboken 25–26
Älska dina fiender
David visade att han ville vara vänlig mot Saul som hade försökt
döda honom. I 1 Samuelsboken 25 blev David undervisad
om att vara lika hänsynsfull mot andra som han var
mot Saul. David och hans män bad en man vid namn Nabal
om en del förnödenheter. Nabal var ohövlig mot dem, vilket
fick David och hans män att förbereda sig för att angripa
honom. Nabals hustru Abigail fick höra vad som var på gång
och handlade klokt för att förhindra att David angrep och
dödade hennes man. Samtidigt insåg David att hans hämndlystna
handlingar inte var rättfärdiga. En kort tid därefter
dog Nabal så problemet löstes ändå. Efter Nabals död tog
David Abigail till en av sina hustrur.
När Jesus höll bergspredikan befallde han människorna:
”Älska era ovänner” och ”be för dem förföljer er” (Matt
5:44). Mer än tusen år tidigare tillämpade David dessa principer
i sitt handlande mot Saul. När du läser, tänk då på
följande uttalande av president Howard W Hunter och på
hur det kan tillämpas inte bara på detta kapitel utan också –
och det är ännu viktigare – på vårt liv i dag:

”Tänk vad denna enda uppmaning skulle
kunna åstadkomma om den följdes i det
område där vi bor, i samhället där vi och
våra barn bor, i de länder som utgör vår
stora världsomspännande familj. Jag
inser att denna lära utgör en stor utmaning,
men visst är det en angenämare
utmaning än de hemska följderna av krig, fattigdom och
smärta som världen ständigt utsätts för.
Hur förväntas vi handla när vi blir förolämpade, missförstådda,
orättvist och ovänligt behandlade, eller när man syndar
mot oss? Vad förväntas vi göra, när de människor vi
älskar sårar oss, eller vi förbigås vid en befordran, eller anklagas
på falska grunder eller våra motiv ifrågasätts med orätt?
Slår vi tillbaka? Tar vi till ännu kraftigare artilleri? Återgår
vi till ”öga för öga och tand för tand”, eller kommer vi till
insikt om att detta till slut lämnar oss blinda och tandlösa?”
(Nordstjärnan, jan 1993, s 16–17.)
Förstå skrifterna
Första Samuelsboken 26
Vagnborg (v 5, 7) – Tillfällig befästning av vagnar runtom
lägerplats
Studera skrifterna
Gör en jämförelse
Läs först vad Saul försökte göra med David i 1 Samuelsboken
18:10–11; 19:9–12; 24:1–2, och gå sedan på nytt igenom vad
David gjorde för Saul i 1 Samuelsboken 24; 26. Kom på ett
sätt att tillämpa Davids exempel i ditt eget liv. Börja göra det
i dag.
Första
Samuelsboken 27
David hos filistéerna
Efter händelserna i 1 Samuelsboken 26 hade David fortfarande
inget förtroende för Saul. I 1 Samuelsboken 27 flydde
David och bodde en tid hos filistéerna. Kapitel 27 handlar
också om hur han under den här tiden försökte uppfylla
Herrens ursprungliga befallningar till israeliterna att
avlägsna alla avgudar och orättfärdiga människor ur landet.
96
Första
Samuelsboken 28
Sauls andliga mörker
Kanske den mest förnedrande händelsen i Sauls liv beskrivs
i 1 Samuelsboken 28. Eftersom Saul inte kunde få någon
uppenbarelse från Gud om hur han skulle leda Israel, gick
han till en andebesvärjerska för att se om han kunde få hjälp
av spiritister eller från dem som söker kontakt med de dödas
andar. I kapitel 28 sade sig andebesvärjerskan ha manat fram
Samuel från de döda. President Joseph Fielding Smith sade
att döda profeter inte lyder andebesvärjares tillrop och att allt
ägde rum under djävulens inflytande. Denne måste ha varit
nöjd med vad som inträffade i Sauls liv (se Answers to
Gospel Questions, 5 vol [1957–1966], s 109).
Första
Samuelsboken 29–31
Davids framgång
och Sauls död
I 1 Samuelsboken 29–31 berättas om hur filistéerna bestämde
sig för att ännu en gång anfalla israeliterna. De oroade sig
över huruvida David skulle vända sig emot dem och bad
honom därför att lämna landet. David och hans män gav sig
i väg. Samtidigt fortsatte David och hans män att förgöra
Israels avgudadyrkande fiender. När David fick tag i boskap
och lös egendom delade han alltid med sig av den åt städerna
i Juda. På så sätt försäkrade sig David om folkets stöd
den dag när Saul skulle dö och han själv skulle leda Israel.
Första Samuelsboken slutar med att den förste kungen
i Israel dör. Saul såg att de höll på att förlora striden mot
filistéerna. Hellre än att filistéerna skulle döda honom bad
Saul sin vapenbärare att döda honom, men vapenbäraren
vägrade. Därför störtade sig Saul på sitt svärd och tog sitt liv.

Andra Samuelsboken
Berättelsen om den andre kungen
Första Samuelsboken innehåller berättelsen om Saul, den förste
kungen i Israel. Andra Samuelsboken berättelsen om den andre
kungen i Israel: David. Samuel kan inte ha skrivit 2 Samuelsboken
eftersom han dog innan 1 Samuelsboken avslutades.
Betydelsefulla personer i 2 Samuelsboken
Is-Boset – Sauls son som gjorde anspråk på riket efter sin
fars död
Abner – Ledare för Sauls här som först stödde Is-Boset men
sedan förenade sig med David.
Joab – Ledare för Davids här som dödade Abner
Mefiboset – Jonatans son som var handikappad och som David
ärade och beskyddade
Bat-Seba – Kvinna som David begick äktenskapsbrott med
Uria – Bat-Sebas make som David hade dödat för att kunna
gifta sig med hans hustru
Natan – Profet på Davids tid
Amnon – Davids son som dödades av sin bror Absalom
Absalom – Davids son som dödade sin bror och försökte ta
över riket från sin far
Andra
Samuelsboken 1–3
Efter Sauls död
I sista kapitlet i 1 Samuelsboken läser vi att Saul försökte
förmå sin vapenbärare att döda honom. När mannen vägrade,
störtade sig Saul på sitt svärd och dog. I 2 Samuelsboken
1 berättas om en man som trodde att han kunde vinna
Davids gunst genom att säga att det var han som hade dödat
Saul. Denne man hade med sig diademet och armbandet
som utgjorde tecknen på att Saul var kung. David sörjde när
fick reda på att Saul och Jonatan var döda. Han lät också döda
mannen som tog åt sig äran för Sauls död. De sista verserna
i 2 Samuelsboken 1 utgörs av en psalm eller sång som David
skrev vid detta tillfälle.
David leddes sedan av Herren att bege sig till Juda land. Där
gjorde folket honom till kung över Juda. Vid samma tid
hjälpte överbefälhavaren för Sauls här dennes son Is-Boset att
bli kung över resten av Israel. Några stridigheter mellan
Davids män och Is-Bosets män beskrivs i 2 Samuelsboken
2–3. Dessa kapitel hjälper oss förstå att David inte hade
någon önskan att uppträda hämndlystet mot sina fiender.
97
Andra
Samuelsboken 4–5
David blir kung
I 2 Samuelsboken 4 står det
att Is-Boset dödades av några
män som sökte vinna Davids
gunst. Männen tog sedan
med sig Is-Bosets huvud till
David, som lät döda dem på
grund av det de hade gjort.
Trots allt Saul hade försökt
göra David, älskade och ärade
David Saul och hans familj. När Is-Boset var död kom övriga
ledare i Israel till David och bad honom att bli deras kung.
Kapitel 5 i 2 Samuelsboken handlar om hur David intog
Jerusalem – en stad som på den tiden tycktes nästan ointaglig
eftersom den var belägen på en naturlig höjd som omgavs av
tre djupa dalar. Jerusalem var mycket lätt att försvara tack
vare dessa dalgångar. Det var viktigt att inta Jerusalem eftersom
där fanns berget Moria, dit Abraham gick för att offra
Isak. David gjorde Jerusalem till huvudstad i Israel.
Andra
Samuelsboken 6
Förbundsarken kommer
till Jerusalem
Efter att israeliterna hade fått
tillbaka förbundsarken från
filisteerna, ställde de arken på
ett säkert ställe och vaktade
den så att ingen skulle kunna
lägga beslag på den igen.
I 2 Samuelsboken 6 berättas
hur David utnämnde Jerusalem
till huvudstad i Israel. Han
bestämde också att förbundsarken
skulle förvaras i Jerusalem
som en symbol för att Herren
var med dem i deras huvudstad.

Hur skulle du känna dig om du hade tänkt ut och planerat att
göra något särskilt för Herren och hans kyrka, något som
du tyckte var viktigt, och sedan fick veta att han ville att du
skulle göra något annat? Kapitel 7 i 2 Samuelsboken anger
att detta i själva verket är vad som hände David. Medan
du läser, lägg då märke till hur David reagerade på det som
Herren sade till honom.
Förstå skrifterna
Andra Samuelsboken 7:11 – Vad slags hus lovade
Herren att bygga åt David?
”Huset” som David ville bygga åt Herren var ett tempel.
”Huset” som Herren lovade bygga åt David var avkomlingar –
ett släkte av härskare. Även om David inte fick lov att bygga
templet (se uppgift A nedan), byggde Herren det hus han hade
lovat David. Judakungarna var ättlingar till David, liksom konungarnas
Konung – Jesus Kristus – som intressant nog lovade
att i den kommande världen ”bereda plats” åt alla som följer
honom (se Joh 14:1–3).
Studera skrifterna
Andra
Samuelsboken 7
David vill bygga ett tempel
Insikter ur ett annat skriftställe
Läs Första Krönikeboken 22:7–8 och förklara varför Herren
inte ville att David skulle bygga ett tempel.
Hur kände sig David?
1. Läs på nytt början av 2 Samuelsboken 7 och tänk på hur
du skulle känna dig i Davids ställe. Läs sedan 2 Samuelsboken
7:18–29 och berätta hur David reagerade på det som
Herren sade till honom.
2. Skriv ner i din anteckningsbok vilka ord i verserna som du
tycker bäst uttrycker vad David kände och markera dem
i dina skrifter.
3. Förklara varför du tror David kände som han gjorde.
98
I 2 Samuelsboken 8 och 10 finns en beskrivning av hur David
fortsatte att erövra landet som Gud hade lovat israeliterna.
Herren hade ända från Josuas tid befallt israeliterna att
besegra folket i det land som hade utlovats dem, men David
var den som mer än andra utförde befallningen. Skriften
säger att han samtidigt regerade över sitt eget folk med rättvisa.
Kapitel 9 i 2 Samuelsboken innehåller ett underbart
exempel på Davids rättvisa i redogörelsen för hur han uppfyllde
det löfte han hade gett till Sauls son Jonatan om att ta
hand om Sauls familj.
Förstå skrifterna
Cypern
Det stora havet
Sinai
Andra
Samuelsboken 8–10
Davids politiska
och personliga framgångar
Egyptens flod
Filistéen
Beer-Sheba
Amalek
Davids rike
Dan
Jerusalem
Edom
Kinneretsjön
Moab
Soba
Hamat
Damaskus
Ammon
Syrien
Floden Eufrat
Rikets gränslinje
när det var som
störst
Tidigare erövrat
av David
Sauls rike

Studera skrifterna
Vad tror du?
Varför kan en del människor ha förvånats över att David
i 2 Samuelsboken 9 gjorde det han gjorde för en av Sauls
ättlingar?
Finn ett skriftställe
Finn ett skriftställe som lär oss att handla så som David
gjorde i 2 Samuelsboken 9. Skriv ner skriftstället i din
anteckningsbok och förklara varför du valde det. Skriv
hänvisningen i marginalen till 2 Samuelsboken 9 i din bibel.
Andra
Samuelsboken 11–12
Ibland inser vi inte betydelsen av somliga av de ”små” beslut
som vi fattar i vårt liv. Äldste Gordon B Hinckley berättade
om betydelsen av ett sådant litet beslut från den tid han arbetade
åt ett järnvägsbolag. Han sade att han fick meddelande
per telefon från New Jersey om att ett persontåg hade anlänt
utan resgodsvagnen.
”Vi upptäckte att vagnarna i tåget hade
blivit riktigt hopkopplade i Oakland
i Kalifornien och gått som de skulle till
S:t Louis . . . Men på stationen i S:t Louis
hade en oförsiktig växlare flyttat
ett växelstag knappt åtta centimeter.
Detta orsakade att vagnen som skulle ha
varit i Newark i New Jersey befann
sig i New Orleans i Louisiana mer än 200 mil därifrån”
(Conference Report, okt 1972, s 106).
När du först läste om David verkade han vara precis så som
en kung i Israel borde vara. Kapitel 1–10 i 2 Samuelsboken
berättar om den stora framgång han hade som landets ledare.
När du läser 2 Samuelsboken 11–12 så sök efter ”växlar”
i Davids liv som ledde in honom på ett annat ”spår” än det
han hade börjat följa i sina yngre år.
Förstå skrifterna
Andra Samuelsboken 11
Renat sig från sin orenhet (v 4) – Ceremoniell rening enligt
den del av Moselagen som hade att göra med menstruationscykeln
och havandeskap
Andra Samuelsboken 12
Davids tragiska misstag
Föraktat (v 9–10) – Tagit lätt på
99
Andra Samuelsboken 12:1 – ”Herren sände Natan
till David”
En äkta omvändelse innebär att syndaren bekänner inför Gud,
inför dem som han eller hon har sårat och – om synden är lika
allvarlig som Davids var – inför hans eller hennes prästadömsledare
(se L&F 58:42–43). Davids samtal med Natan ägde emellertid
rum efter det att barnet som David fick med Bat-Seba var
fött. Samtalet måste därför ha ägt rum minst nio månader efter
Davids första överträdelse. Dessutom måste Herren sända Natan
till David, i stället för att David gick till Natan och erkände. Vad
säger detta om Davids samvetskval och omvändelse, om det var
nödvändigt för Natan att efter så lång tid komma till David för
att konfrontera honom med den synd han hade begått?
Studera skrifterna
Gör två av följande uppgifter (A–E) medan du läser.
Växlar
Gör följande uppställning i din anteckningsbok och fyll
sedan i tomrummen med uppgifter som du hämtar från
2 Samuelsboken 11 och med dina egna tankar. Det kan finnas
mer än en punkt i den mellersta spalten.
Beslut som förändrade Davids liv
Vers Vad David gjorde Vad David borde ha gjort
1
2
3
4
6–8, 14–17
26–27
Nutida växlar
Du märkte förmodligen att varje ”växel” förde David närmare
och närmare synden. Skriv ett kort brev som om du
skrev till någon i din ålder och varna för ”växlar” som du
tror han eller hon kommer att ställas inför som skulle kunna
leda till omoraliska handlingar. Broschyren Vägledning för de
unga (34285 180) kan ge en del förslag. Använd också berättelsen
om David till att hjälpa denna person att inse följderna
av sådana val.

Tolka liknelsen
Förklara Natans liknelse i 2 Samuelsboken 12:1–4 och dess
tillämpning på David. Berätta vad varje specifik del av
liknelsen representerar.
Skuldkänslor
En tid efter samtalet med Natan skrev David den 51:a psalmen.
Läs den och skriv ner vad du tror David skulle säga
till någon som tror att synden inte är någonting att oroa
sig för, eftersom man ju alltid kan omvända sig (se också
L&F 132:38–39).
En stor förändring
Jämför det slags man David var när han kämpade mot Goliat
med det slags man han var i 2 Samuelsboken 11–12 när han
begick allvarliga synder. Varför tror du skillnaden är så stor?
Hur kan människor förändras så drastiskt?
Andra
Samuelsboken 13–14
Synden påverkar alltid vår omgivning – särskilt vår familj.
Föräldrarnas föredöme har ett stort inflytande på deras barns
sätt att uppföra sig. När föräldrar inte föregår med gott
exempel blir det svårt för dem att tillrättavisa barnen för att
de uppför sig på samma dåliga sätt. När du läser 2 Samuelsboken
13–14, lägg då märke till hur Davids söner handlade
på liknande sätt som David själv. Fundera också på vad du
skulle ha gjort i sådana situationer.
Förstå skrifterna
Andra Samuelsboken 13
Davids barns synder
Han skall inte neka dig att få mig (v 13) – Han låter dig nog
gifta dig med mig
Andra Samuelsboken 13 – Amnon hatade sin syster
i stället för att älska henne
President Ezra Taft Benson sade: ”Det finns ingen varaktig
lycka i omoral . . . Det är precis tvärtom. Det kan finnas kortvarig
njutning . . . Men snart får förhållandet en bitter eftersmak.
Skuldkänslor och skam sätter in . . . Kärleken börjar dö.
Bitterhet, svartsjuka, vrede och till och med hat börjar spira.
Allt detta är en naturlig följd av synd och överträdelse.
100
Studera skrifterna
Läs och besvara
Om vi å andra sidan lyder kyskhetslagen
och håller oss moraliskt
rena, får vi uppleva välsignelserna
av ökad kärlek och frid,
större tillit och aktning för vår
äktenskapspartner, större hängivenhet
för varandra och därmed
en djup och meningsfull känsla
av glädje och lycka” (”The Law
of Chastity” i Brigham Young University
1987–1988 Devotional and
Fireside Speeches [1988], s 51).
Läs 2 Samuelsboken 14:14 och besvara denna fråga: Vad har
Gud ”tänkt ut” för att hjälpa den ”förskjutne” (som inte får
vistas i hans närvaro) så att han inte för alltid är ”skild” från
honom?
Andra
Samuelsboken 15–18
Absalom strävar efter
att bli kung
De sista verserna i 2 Samuelsboken 14 berättar om hur Absalom
kärleksfullt mottogs av sin far David i Jerusalem. Kapitel
15 i 2 Samuelsboken berättar om hur Absalom gick till väga
för att få folkets stöd att störta David som kung. När David
hörde att Absalom hade blivit populär bland folket, såg han
det som hände som ett straff från Gud för det som han hade
gjort. Han lämnade Jerusalem i ödmjukhet i hopp om att
Herren skulle vara barmhärtig mot honom.
Berättelsen om Absaloms försök att upphöja sig till kung
återges i 2 Samuelsboken 16–17. Han antog några av Davids
rådgivare och tjänare som hoppades vinna politiska fördelar.
En av dessa uppmuntrade Absalom att ligga med sin fars
bihustrur. Det skulle symbolisera att det nu var han som var
kung. På så sätt uppfylldes en av Natans profetior (se 2 Sam
12:11–12).
Till slut uppmuntrades Absalom att dra ut i strid mot David
och Davids män. Berättelsen om hur Joab fann och dödade
Absalom finns i 2 Samuelsboken 18. David grät när han fick
höra nyheten. En av anledningarna till att David grät var
kanske för att han såg sina egna synder återspeglas i sina
barns liv.

Andra
Samuelsboken 19–20
Fortsatta bekymmer
för David
Kapitel 19 i 2 Samuelsboken börjar med att berätta om
Davids ständiga sorg över Absaloms död. Joab sade till kung
David att många människor förvånades över att han grät
över att någon hade dött som hade försökt störta honom som
kung och dragit ut i strid mot honom. Joab sade att David
verkade älska sina fiender och hata sina vänner. Resten av
2 Samuelsboken 19 handlar om hur David följde Joabs
råd och försökte visa vänlighet både mot vänner och tidigare
fiender. Juda stam till exempel hade stött Absalom.
David inbjöd Juda att stödja honom ännu en gång och sade
att han skulle låta en av dem få ansvaret för hären. Detta
förargade både Joab och Israels andra stammar. Ett försök av
Israels andra stammar att insätta en annan kung återges
i 2 Samuelsboken 20. Under ledning av Joab gjorde Davids
män slut på upproret – efter det att Joab hade dödat den man
David hade låtit få ansvaret för hären.
Kapitel 19–20 i 2 Samuelsboken ger oss intrycket att även
om David hade goda avsikter, saknade han det goda omdöme
han hade haft som ung man.
Andra
Samuelsboken 21–23
Mer om David
Berättelsen i 2 Samuelsboken 21 är antingen felaktigt översatt
eller också visar den att David hade sjunkit djupt. Gud
skulle aldrig tillåta någon att döda sonsönerna för något som
deras farfar gjort. Tanken att Gud skulle kräva ett människooffer
för att få slut på hungersnöd är i lika hög grad en irrlära
som avgudadyrkan är.
101
Kapitlen 22–23 i 2 Samuelsboken är egentligen inte någon
fortsättning på berättelsen om David. Det verkar i stället som
om författaren har placerat dem i slutet av 2 Samuelsboken
för att sammanfatta något om David och hans rike. Kapitel
22 i 2 Samuelsboken är en psalm av David. Kapitel 23 berättar
om Davids ”hjältar” eller männen i hans här.
Andra
Samuelsboken 24
David begår
ytterligare misstag
Kapitel 24 är det sista kapitlet i 2 Samuelsboken. Där står att
David hade föresatt sig att räkna folket i Israel. Uppteckningen
visar att Herren var missnöjd med honom för att han
gjorde det. David räknade uppenbarligen folket för att se
hur framgångsrik han var som kung. Men det var Herren
som gav David styrka att besegra Israels fiender. Davids
synd bestod i att han gav sig själv äran för Israels framgång.
I sista delen av 2 Samuelsboken 24 köpte David en tröskplats
av en man. På denna tröskplats offrade David offer åt Herren
för sina synder. Denna tröskplats är enligt traditionen den
plats där Abraham skulle offra Isak och den plats där Davids
son Salomo byggde templet. I dag ligger en muslimsk moské
på denna plats som kallas ”Klippmoskén”.

Första Kungaboken
Översikt av boken
Första Kungaboken är den tredje boken i den grupp av fyra
böcker som återger Israels historia under den tid kungar regerade
över dem. Boken börjar med att Salomo utses som kung efter
David. Den omspänner omkring etthundratjugo års historia och
avslutas med berättelsen om Ahab, en av de mera orättfärdiga
kungarna i Israels historia. Vår himmelske Fader bemöter Ahab
genom att sända någon som är ytterst lämpad för uppgiften: profeten
Elia. Elia, ofta vördad som Israels största profet, visar Guds
makt över den falska guden Baal på ett drastiskt sätt på berget
Karmel. Även om 1 Kungaboken till en del handlar om politisk
historia, är den mer en historia om hur politiska ledare höll de
förbund Gud hade ingått med Israel, speciellt med avseende på
avgudadyrkan. Den mesta uppmärksamheten ägnas åt de kungar
som var framstående i att antingen hålla eller inte hålla förbundet
och åt de profeter som predikade för dem. Vi kan lära oss
av både de goda och dåliga exemplen i 1 Kungaboken.
Dyrkan av Baal
Dyrkan av avguden Baal nämns många gånger i 1 och 2 Kungaboken.
Baal var den falska gud som många av Israels grannfolk
dyrkade. De som dyrkade Baal trodde att han hjälpte deras
1050
1000
950
900
850
Tidsföljd för 1 Kungaboken
1060 f Kr Saul blir kung
1013 f Kr David blir kung
990 f Kr Salomo blir kung
970 f Kr tempel byggs i Jerusalem
940 f Kr Israels rike delas
920 f Kr Asa regerar som kung i Juda
876 f Kr Ahab är kung i Israel, Elia predikar
853 f Kr Elia förvandlas
Obs: Alla datum är ungefärliga.
102
gröda att växa och deras hjordar att föröka sig. Denna avgudadyrkan
som inspirerats av Satan inbegrep omoraliska handlingar
och kallades för ”skammen” av profeten. Vid ett flertal
tillfällen övergav många israeliter Gud och orenade sig själva
genom att ta till sig denna religion i stället för att dyrka den
sanne och levande Guden.
När David blev gammal undrade många vem som skulle ta
hans plats när han dog. Första kapitlet i 1 Kungaboken berättar
om en av Davids söner, Adonia (Absaloms yngre bror),
som hett åtrådde att bli kung. Han fick stöd från Joab, Davids
militäre ledare, och från prästen Ebjatar. Men David hade
lovat Salomo (Bat-Sebas son) att denne skulle bli nästa kung.
Profeten Natan och Bat-Seba påminde David om detta och
uppmuntrade honom att offentligt tillkännage Salomo som
Israels näste kung. Det är viktigt att lägga märke till att
David lät Salomo rida på sin mulåsna som ett tecken för folket
att han var Davids efterträdare.
När Adonia fick reda på att Salomo offentligen hade smorts
till kung, fruktade han att Salomo skulle vilja döda honom.
Salomo lovade emellertid Adonia att han inte skulle skada
honom. I 1 Kungaboken 2 försökte Adonia på nytt att bli
kung genom att försöka gifta sig med en av Davids hustrur
efter dennes död. På grund av denna förrädiska handling
dödade man honom.
Redogörelsen för Davids död finns också i 1 Kungaboken 2.
Innan David dog gav han Salomo anvisningar, bland annat
befallningar om att straffa Joab för att han hade tagit livet av
oskyldiga och Ebjatar för att han hade understött Adonia som
kung.
Studera skrifterna
Första
Kungaboken 1–2
Förbered ett tal
Davids död
Anta att du fick i uppdrag att tala över ämnet: ”Vad vi kan
lära oss av kung Davids leverne”. Nämn fyra punkter som
du skulle ta upp i ditt tal. Under varje punkt nämner du en
berättelse ur Davids liv (och var den står i skrifterna) som du
skulle använda dig av i ditt tal.

Första Kungaboken 3
Om du kunde få allt du önskade av Herren, vad skulle du då
be om och varför? I kapitel 3 i 1 Kungaboken står att Salomo
fick denna möjlighet. Jämför hans önskemål med dina.
Förstå skrifterna
Första Kungaboken 3
Stadgar (v 3, 14) – Lagar
Din tjänare (v 7) – Mig
(avser sig själv)
Studera skrifterna
Vad skall jag ge dig?
Före, under tiden och efteråt
I 1 Kungaboken 3 fick Salomo i en dröm uppleva Herren.
Besvara följande frågor rörande denna upplevelse:
Före. Vad hade redan hänt som visade Salomo hur svårt det
är att vara kung?
Under tiden. Varför tror du Salomo hellre än att be om något
annat bad om att kunna förstå vad som är rätt? Vad gladde
sig Herren över att Salomo inte bad om?
Efteråt. Hur visade Salomo i början av sin regering att han
fått denna andliga gåva?
Hur blir jag visare?
Din tjänarinna (v 20) –
Jag (åsyftar sig själv)
Läs följande skriftställen och skriv upp vad de säger att
du kan göra för att öka din vishet och ditt förstånd:
Alma 37:35–37; Läran och förbunden 89:18–21; 136:32–33.
Första Kungaboken 4
Salomo organiserar riket
I kapitel 4 finns en kort beskrivning av hur Salomo organiserade
ledningen för sitt rike i tolv distrikt. Kapitel 4 ger också
en beskrivning av Salomos och Israels rikedom och välstånd
103
på den tiden. Salomos och Israels vishet och välstånd blev så
omtalade att ledare för många andra nationer kom för att
söka Salomos vishet och råd.
Första
Kungaboken 5–7
Salomo bygger ett tempel
Eftersom David var en krigare tillät inte Herren honom att
bygga ett tempel. Herren lovade emellertid David att hans
son skulle regera i fred och bygga ett tempel (se 1 Krön
22:8–10). Kapitel 5–7 i 1 Kungaboken berättar om uppförandet
av detta tempel, som har blivit känt som Salomos tempel.
I 1 Kungaboken 5 berättas om en överenskommelse som
ingicks mellan Salomo och Hiram, kungen i Tyrus. Salomo
fick cedrar från Libanon (en del av det land Hiram regerade
över) i utbyte mot vete och olja från Israel. Dessutom läser vi
att Salomo genomdrev en ”arbetsskatt” som krävde att ett
stort antal män i Israel skulle tillbringa en viss tid i Libanon
med att bereda det trävirke som skulle användas till templet
i Jerusalem.
I 1 Kungaboken 6 finns en beskrivning av en del av inredningen
i templet och det material den tillverkades av. Kapitlet
handlar också om Herrens löfte till Salomo att om folket levde
efter de lagar som var förbundna med templet, så skulle
Herren bo mitt ibland dem i sitt hus.
Kapitel 7 i 1 Kungaboken säger att Salomo också byggde ett
hus åt sig själv som det tog tretton år att färdigställa, medan
templet däremot bara tog sju år. Kapitel 7 betonar på nytt att
arbetet på templet utfördes med allra största yrkesskicklighet.
Sättet varpå vi bygger ett Guds hus återspeglar hur vi dyrkar
Herren.

Första Kungaboken 8
President Joseph Fielding Smith sade: ”När vi inviger ett hus
åt Herren, inviger vi i själva verket oss själva åt Herrens
tjänst med ett förbund om att vi skall använda huset på det
sätt han avser att det skall användas” (”Hyrum Smith
Honored By Pres. Smith”, Church News, 12 feb 1972, s 4).
I vår tid invigs varje tempel som kyrkan har byggt med en
bön som en medlem av första presidentskapet uppsänder.
Profeten Joseph Smith skrev under inspiration den första
invigningsbönen i vår tidshushållning och läste upp bönen
vid invigningen av templet i Kirtland. Bönen är upptecknad
i 109:e kapitlet av Läran och förbunden. Sedan dess har
kyrkans presidenter invigt tempel enligt det mönster som
profeten Joseph Smith fastslog.
Första Kungaboken 8 handlar om invigningen av det tempel
som byggdes under Salomos ledning. Sök medan du läser
efter uttalanden som lär oss betydelsen av tempel.
Förstå skrifterna
Första Kungaboken 8
Kor (v 6, 8) – Den heligaste
platsen i Salomos tempel
Stänger (v 7–8) – Stänger som
användes till att bära arken
(se illustration på s 52)
Templet invigs
Åkallan (v 28, 45) – Ödmjuk
bön
Skaffa rätt (v 45, 49, 59) –
Hjälpa
Första Kungaboken 8:12 – ”Herren har sagt att han
vill bo i dunklet”
De hebreiska orden som översatts till ”dunklet” är ord som
betecknar Guds fördolda härlighet. Gud lovade med andra ord
104
att han skulle bo alldeles i närheten av sitt folk men att de inte
skulle kunna se honom.
Första Kungaboken 8:22–54 – Templets välsignelser
Den bön Salomo uppsände vid invigningen av templet återfinns
i 1 Kungaboken 8:22–54. Salomo bad om att templet
skulle bli till välsignelse för folket på några specifika sätt. Detta
gäller i mångt och mycket även våra nutida tempel. President
Ezra Taft Benson sade: ”Jag lovar er att ni, med ökad närvaro
i vår Guds tempel, skall få allt mer personlig uppenbarelse som
välsignar era liv på samma sätt som ni välsignar dem som dött”
(Nordstjärnan, jul 1987, s 80).
President Howard W Hunter sade: ”Jag inbjuder de sista
dagars heliga att se på Herrens tempel som en stor symbol för
ert medlemskap . . .
Allt vårt arbete med att förkunna evangeliet, fullkomna de
heliga och återlösa de döda leder till det heliga templet. Det
beror på att tempelförordningarna är absolut avgörande. Vi kan
inte återvända till Guds närhet utan dem” (se Nordstjärnan, jan
1995, s 7, 88).
Studera skrifterna
Skriv en artikel som om du vore
ögonvittne
Anta att en lokaltidning har gett dig i uppdrag att skriva en
ögonvittnesskildring av templets invigning. På grund av
platsbrist får artikeln inte innehålla mer än högst femtio ord.
Skriv artikeln i din anteckningsbok.
Templets välsignelser
Lista minst fyra välsignelser som Salomo bad om att folket
skulle få på grund av templet (se 1 Kon 8:22–54).
Frivillig uppgift – Templets inflytande
Skriv om det bästa som du har varit med om som har samband
med templet. Överväg också att skaffa en bild av det
tempel som du har närmast till och hänga upp den så att du
kan titta på templet ofta.
Första Kungaboken 9
Herren uppenbarar sig
för Salomo
President Heber J Grant sade: ”Det finns bara en trygg väg
för de sista dagars heliga och det är pliktens väg. Det är inte
vittnesbördet, det är inte underbara manifestationer, det är

inte vetskapen om att Jesu Kristi evangelium är sant . . . som
kommer att frälsa dig och mig, utan åtlydnaden av Guds bud
och att leva som en sista dagars helig” (”The President
Speaks: Excerpts from the Utterances of Heber J Grant”,
Improvement Era, nov 1936, s 659).
Salomo och israeliterna hade stora andliga upplevelser vid
invigningen av templet, men andliga upplevelser är ingen
garanti för frälsning (se L&F 3:4). Kapitel 9 i 1 Kungaboken
redogör för vad Herren sade till Salomo i fråga om de krav
Herren ställer för att vara med sitt folk. Ta reda på dessa krav
när du läser.
Förstå skrifterna
Första Kungaboken 9:1–9
Ett ordspråk och en nidvisa
(v 7) – Något människor talar
om och driver med
Studera skrifterna
Fastställ buden och följderna
Om Då
Vissla (v 8) – Tala respektlöst
eller förolämpande
Gör en uppställning enligt
nedanstående och fyll
i med det som Herren sade
till Salomo i 1 Kungaboken
9:1–9.
Första
Kungaboken 10
Drottningen av Saba
besöker Salomo
Om någon från ett annat land besökte dig och såg vad du
gjorde om dagarna, skulle de då bli intresserade av eller tappa
intresset för din Gud och din religion? I 1 Kungaboken 10
läser vi om en alldeles särskild besökare (drottningen av
Saba) som kom för att besöka Salomo därför att hon inte
trodde allt hon hade hört om honom. Efter sitt besök hos
Salomo var drottningen av Saba djupt imponerad, särskilt av
hans vishet och rikedom. Resten av kapitel 10 beskriver
det drottningen förmodligen såg och lade märke till som fick
Salomo att framstå som en ytterst respektingivande kung.
105
Om det är något vi lär oss av berättelserna om Israels första
två kungar, är det detta: Det spelar ingen roll hur god eller
gynnad man är i början, man måste hålla ut intill slutet.
Denna sanning gör berättelsen om Salomo ännu mer förbryllande.
Varför höll han inte ut intill slutet? När du läser
1 Kungaboken 11, lägg då märke till vad som hände på grund
av Salomos trolöshet mot Herren.
Förstå skrifterna
Första Kungaboken 11
Studera skrifterna
Första
Kungaboken 11
Salomo vänder sig bort
från Herren
Bihustrur (v 3) – Kvinnor som var gifta med en viss man men
hade lägre status än en ”hustru”. Vanligtvis utförde de en tjänares
arbetsuppgifter i hushållet
Äktenskap utom förbundet
1. I 1 Kungaboken 3:1 läser vi att Salomo gifte sig med en
icke-israelitisk kvinna. Hon var dotter till en egyptisk
farao. Att gifta sig med faraos dotter tycktes förnuftigt
eftersom en kung vanligtvis inte brukade anfalla en annan
kung som är gift med hans dotter. Att genom äktenskap
sluta fördrag var mycket vanligt på den tiden. I 5 Mosebok
7:1–4 gav Herren anvisningar angående giftermål utom
förbundet. Hur kan dessa anvisningar tillämpas på Salomo
i 1 Kungaboken 11:1–8?
2. Ge exempel på hur denna princip passar in på din åldersgrupp
i dag.
Vilka är följderna?
Nämn minst två saker som hände på grund av att Salomos
hjärta vände sig bort från Herren (se 1 Kon 11:11–40).

I 1 Kungaboken 11 läser vi
att profeten Ahia talade
om för en man vid namn
Jerobeam som tillhörde
Efraims stam och var tjänare
åt Salomo att han skulle
bli kung över tio av Israels
stammar. Salomo kände till
Jerobeams uppror och försökte
döda honom, men Jerobeam
lyckades fly.
När Salomo dog blev Rehabeam kung. Vid tiden för Salomos
död var många i Israel olyckliga över de många skatter som
Salomo hade ålagt dem. De väntade med att stödja Rehabeam
tills han sade vad han skulle göra med dessa skatter. Händelserna
i 1 Kungaboken 12 utspelar sig vid denna tid.
I 1 Kungaboken 12 sökte Rehabeam råd från olika grupper om
vad han skulle göra. Vilka personer ger dig råd? Vems råd
lyssnar du till och varför? När du läser, försök då föreställa
dig att du vore i Rehabeams ställe. Vems råd skulle du ha valt
att följa och varför? Vem kan vi vända oss till för råd och
inspiration i vårt dagliga liv?
Förstå skrifterna
Första Kungaboken 12
Ok (v 4, 9–11, 14) – Börda
Studera skrifterna
Första
Kungaboken 12
Ett delat rike
Vad bör han göra?
1. Gör en uppställning enligt nedanstående och fyll i den så
att den återger berättelsen i 1 Kungaboken 12:1–20.
106
Problemet
(se v 1–5)
Råd från
”de gamla”
(se v 6–7)
Råd från de
”unga männen”
(se v 9–11)
Vad Rehabeam
gjorde (se 1 Kon
v 8, 12–15)
Vad skulle du göra?
2. Varför tror du Rehabeam
beslöt sig för att
följa rådet från de unga
männen?
3. Vilka grupper försöker
påverka dina beslut?
Hur väljer du vilket råd
du ska följa? Varför
är bönen viktig
i beslutsfattande?
(Se L&F 30:1–2.)
1. Vad var Jerobeam orolig för i 1 Kungaboken 12:25–33?
2. Om du hade levt i Israel på den tiden, vad hade du då
tyckt vara det rätta? Varför?
Första
Kungaboken 13–14
Dubbla bekymmer
I 1 Kungaboken 13–14 får vi veta att både Jerobeam och
Rehabeam fick folket att synda. Både kapitel 13 och 14 innehåller
intressant nog en redogörelse för upplevelser som
kunde ha hjälpt Jerobeam att känna igen Guds kraft. Ändå
ser vi att Jerobeam inte vände ”om från sin onda väg”
(se 1 Kon 13:33).
Kapitel 13 i 1 Kungaboken innehåller också en berättelse om
en profet som kan hjälpa oss förstå vikten av att lyda.
I 1 Kungaboken 14 lär vi att Rehabeam i likhet med Jerobeam
tillät avgudadyrkan i landet. Eftersom Rehabeam på grund
av sin olydnad gick miste om Herrens skyddande hand,
kunde han inte hindra Egyptens kung från att erövra och
föra bort dyrbarheter från templet i Jerusalem.
Första
Kungaboken 15–16
Nya kungar, gamla problem
Kapitlen 15–16 i 1 Kungaboken berättar om de kungar
i Israel och Juda som kom efter Jerobeam och Rehabeam.
Endast en av dem kallas rättfärdig: Asa, Juda kung. Under

den här tiden förstörde han avgudabilderna i landet,
däribland sin egen mors avgud. Men inte ens Asa kunde
göra sig av med ”offerhöjderna”.
I 1 Kungaboken 15 läser vi också om uppfyllelsen av en profetia
om Jerobeam. Alla hans avkomlingar tillintetgjordes och
hans släktlinje upphörde.
I slutet av 1 Kungaboken 16 får vi stifta bekantskap med en
kung i Israel vid namn Ahab. Ahab tillät inte bara avgudadyrkan
utan gifte sig också med en icke-israelitisk kvinna vid
namn Isebel som dyrkade avgudar. Israels kung började
dyrka Baal, i Guds ögon en av de avskyvärdaste av alla falska
gudar.
När folket inte vill lyssna till
Herrens profeter tar han
ibland till kraftfullare medel
för att förmå dem att
omvända sig. Vi läser i slutet
av 1 Kungaboken 16 att
Israel blev alltmer orättfärdigt.
De leddes av en ogudaktig
kung och lyssnade
inte till Guds tjänare som uppmanade dem att omvända sig.
I 1 Kungaboken 17 lär vi om en profet som hette Elia.
Han var sänd av Gud med makt att tillsluta himlarna och
framkalla torka i Israel.
President Spencer W Kimball skrev boken Faith Precedes
the Miracle [Tro föregår undret] (1972). Första Kungaboken
17 innehåller några underbara exempel på denna princip.
Både Elia och en änka utövade tro innan de senare fick uppleva
ett under. Sök efter undren medan du läser.
Studera skrifterna
Första
Kungaboken 17
Profeten Elia
Exempel på stark tro
Undret i 1 Kungaboken 17:17–23 att uppväcka en ung man
från de döda är ett av de ovanligaste och mest imponerande
undren i skrifterna. Sådana företeelser inträffar endast när
tron hos alla inblandade är stor och när det är enligt Herrens
vilja. Vi visar vår tro när vi gör det Herren och hans tjänare
säger att vi ska göra, därför att vi tror på det de säger – även
om vi kanske inte till fullo inser eller förstår varför vi bör
107
göra si eller så eller hur ett visst handlande kan vändas till
något gott för oss. Denna princip uttrycktes bäst av Nephi
i 1 Nephi 3:7.
1. Skriv om Elias sätt visa tro på Herren.
2. Skriv om änkans sätt att visa tro på Herren.
3. Räkna upp de sätt på vilka Herren tog hand om och välsignade
Elia samt hans sätt att ta hand om och välsigna
änkan.
Använd principerna
Fundera över följande nutida situation: Familjen Johansson
var inte medlemmar i kyrkan. De hade dåligt ställt och måste
ofta kämpa för att kunna skaffa sig det allra nödvändigaste.
När de fick undervisning om evangeliet kände de Andens
påverkan och ville lära mer och bli medlemmar i kyrkan.
Sedan undervisade missionärerna dem om tionde. Då blev
de missmodiga eftersom de kände att de inte hade råd att
betala det.
1. Vilken evangelieprincip skulle du vilja undervisa denna
familj om?
2. Tänk på något tillfälle när du eller någon du känner måste
förtrösta på tron för att kunna hålla ett bud, och skriv om
det.
Första
Kungaboken 18
Elia mot 450 av Baals präster
Tre års torka tycktes inte uppmjuka kung Ahabs eller israeliternas
hjärta. I 1 Kungaboken 18 läser vi om en dramatisk
händelse då Herren genom Elia med kraft visade att han är en
levande Gud i motsats till den kraftlöse avguden Baal som
flertalet dyrkade.
Särskilt viktigt i den här berättelsen är att man trodde att
Baal var fruktbarhetens gud, vilket innebar att han var guden
som fick att grödor att växa genom att ge dem regn, sol, god
jordmån och så vidare. Baal borde ha kunnat sända folket
regn, men det kunde han inte eftersom han är en falsk gud
och inte har någon makt (se L&F 29:28–29). Därför regnade
det inte på tre år – precis som Elia hade sagt. Händelsen
i detta kapitel när Elia och Baals präster träffades på berget
Karmel visar att Herren och inte Baal har makten över väder
och vind.

Studera skrifterna
Vad är det för fel med denna fråga?
1. Vad lär vi om Ahab av den fråga han ställde till Elia
i 1 Kungaboken 18:17?
2. Ge ett exempel på vad du tycker tyder på att vissa människor
i dag har samma inställning som Ahab hade?
”Hur länge skall ni halta på båda
sidor?”
1. Vad gör störst intryck på dig i denna berättelse
i 1 Kungaboken 18:19–46?
2. På samma sätt som Elia gjorde har nutida profeter bett oss
välja mellan Herrens vägar och världens vägar, som inte
har någon kraft att frälsa. Ge tre exempel på hur nutida
profeter har bett oss välja mellan världens vägar och
Herrens vägar.
Världens väg
Övertygad?
”Hur länge skall
ni halta på båda sidor?”
(1 Kon 18:21.)
Herrens väg
Lägg märke till folkets reaktion i 1 Kungaboken 18:39. Skriv
om vad som gör dig mest övertygad om att det är ”Herren
som är Gud”.
108
Det kan tyckas att händelserna som återges i 1 Kungaboken
18 skulle få alla som såg eller hörde talas om dem att inse att
Elias Gud är den sanne Guden. Men alla övertygades inte,
för sann omvändelse sker endast genom den Helige Anden –
inte genom mäktiga underverk. Anden var troligtvis närvarande
vid händelserna i 1 Kungaboken 18, men endast de
som var mottagliga upplevde en sinnesändring. En sinnesändring
är inte en följd av eld från himlen utan snarare av en
brinnande känsla i hjärtat. Sök efter hur Herren påminde
Elia om denna princip i 1 Kungaboken 19.
Medan du läser kanske du också vill fundera över hur du
känner dig när du har gjort det rätta men sedan får lida på
grund av ditt beslut. Om du någon gång har känt det som
om du fick lida orättvist, kan du bättre förstå Elia i Första
Kungaboken 19. Lägg märke till vad Herren undervisade Elia
om när denne kände sig missmodig och hur han gjorde det.
Kanske kan kunskapen om Elia hjälpa dig när du står för det
som är rätt men känner dig som om du vore ensam om att
göra det.
Förstå skrifterna
Första Kungaboken 19
Första
Kungaboken 19
Elia lär sig mer om den
Helige Anden
Mantel (v 13, 19) – Ytterplagg som också blev symbol för hans
makt och myndighet
Första Kungaboken 19:11–12 – Vilken var Herrens
mäktigaste manifestation?
Elia kände sig missmodig över att underverken på berget
Karmel inte fick Isebel och många andra att genomgå en sinnesändring.
Herren lärde då Elia att andliga, sinnesändrande
upplevelser inte är i en ”storm” eller i en ”jordbävning” eller
i en ”eld” eller i andra bullriga och yttre ting utan i ”ljudet av
en svag susning” (1 Kon 19:11–12).
Äldste Boyd K Packer sade: ”Anden får inte vår uppmärksamhet
genom att ropa eller skaka med kraftig hand. I stället viskar
den. Den smeker så försiktigt att om vi är upptagna, kanske
vi inte känner den alls” (”Herrens lykta”, Nordstjärnan, dec
1988, s 35).

Studera skrifterna
Gör två av följande uppgifter (A–C) medan du studerar
1 Kungaboken 19.
Missmod
Slå upp 1 Kungaboken 19:1–4, 9–10 och förklara varför Elia
blev missmodig.
Hur vi kan övervinna missmod
1. Skriv om minst tre saker Herren gjorde i 1 Kungaboken 19
för att hjälpa Elia ur sin modfälldhet.
2. Förklara hur du tror varje sak som Herren gjorde lyfte Elia
på något sätt. På vilka sätt hjälper Herren oss i dag i vårt
missmod och våra besvikelser?
Vad lärde han sig?
Hur hjälpte upplevelsen i 1 Kungaboken 19 Elia att förstå
varför saker och ting inte blev som han hoppades efter det
som hände i kapitel 18?
Första
Kungaboken 20–21
Ahabs fortsatta ohörsamhet
I 1 Kungaboken 20 läser vi om striderna som Ahab och Israel
utkämpade med Syrien och dess ledare Ben-Hadad. Herren
hjälpte Ahab och Israel att vinna striderna. Men när Ahab
hade gripit Ben-Hadad slöt han fördrag med honom i stället
för att döda honom, vilket en profet hade befallt honom att
göra. Till följd av detta fick han veta att han skulle straffas för
sin olydnad.
Andra Kungaboken
Andra Kungaboken är den fjärde och sista boken i den serie av
böcker som skildrar israeliternas historia under den tid de
hade kungar. I Andra Kungaboken läser vi om både Israels
(nordrikets) och Juda (sydrikets) fall och erövring.
Sorgligt slut
Assyrierna erövrade Israels rike omkring 725–720 f Kr och
förde större delen av folket norrut till Assyrien. Efter denna
”skingring” av Israels tio stammar har vi ingen uppteckning
över vad som hände dem, förutom en hänvisning i Mormons
bok som säger att Frälsaren besökte några av dem (se 3 Nephi
17:4). De är bekanta som Israels tio förlorade stammar. Andra
Kungaboken slutar med redogörelsen för hur babylonierna
besegrade Juda rike och förde bort folket i fångenskap till
109
En annan berättelse om hur orättfärdiga Ahab och Isebel var
finns i 1 Kungaboken 21. Ahab ville ha en vingård som ägdes
av en israelit som inte ville sälja den till honom. Isebel
bestämde sig för att skaffa Ahab vingården genom att betala
falska vittnen att vittna mot vingårdens ägare inför domstol
och låta honom dömas till döden. Allt detta skedde och Ahab
tog vingården i besittning. Efteråt möttes han av Elia som
sade till honom att han själv skulle råka ut för samma slags
död som mannen han hade låtit döda.
Första
Kungaboken 22
Profeten Mika
Vi finner berättelsen om Ahabs död i 1 Kungaboken 22.
Det är knappast överraskande att Ahab dog därför att han
vägrade följa det råd han fick av en sann profet som befallde
honom att inte gå ut i strid. I stället lyssnade Ahab på fyrahundra
falska profeter som sade allt vad de trodde Ahab ville
höra.
Äldste Harold B Lee sade följande om vikten att följa profeterna:
”Ni kanske inte tycker om det som kyrkans auktoriteter
säger. Det kanske strider mot er politiska uppfattning.
Det kanske strider mot era åsikter i samhällsfrågor. Det kanske
inkräktar på något i ert umgängesliv. Men om ni lyssnar
till det som sägs, som om det kom från Herrens egen mun,
med tålamod och tro, har ni löftet att ’helvetets portar [icke
skola] bliva eder övermäktiga, ja, Herren Gud skall skingra
mörkrets makter för eder och låta himlarna bäva för edert
goda och sitt namns ära’ (L&F 21:6) (Conference Report, okt
1970, s 152–153).
Babel. Den babyloniska fångenskapen inträffade omkring
mellan 605–587 f Kr.
Förberedelser inför studierna av Andra
Kungaboken
Eftersom Andra Kungaboken berättar om Herrens förbundsfolks
fall och fångenskap bör vi medan vi läser fästa särskild
uppmärksamhet vid hur israeliterna hamnade i dessa svårigheter,
så att vi inte gör samma misstag. Vad lärde till exempel
deras profeter dem? Lyssnade och lydde de? Vad lär våra profeter
oss i dag? Om vi inte lyssnar och lyder, kommer då vi att
råka ut för samma sak som israeliterna gjorde? Detta är viktiga
frågor att begrunda när du läser och studerar.

Översikt av de viktigare händelserna i Andra Kungaboken
Israels rike
Kapitel 2 – Elia upptagen till
himlen; Elisas underverk
Kapitel 4 – Elisa uppväcker ett
barn från de döda
Kapitel 5 – Elisa botar en syrisk
överbefälhavare
Kapitel 6–9 – Krig med Syrien;
Herren kämpar för dem i deras
strider och beskyddar Elisa.
Kapitel 13 – Elisas död
Kapitel 17 – Israel förs bort
i fångenskap av assyrierna
Juda rike
Kapitel 12 – Templet upprustat
Kapitel 16 – Juda sluter fördrag
med Assyrien
Kapitel 18–20 – Hiskias rättfärdiga
regering; Hiskia söker råd
från profeten Jesaja
Kapitel 21 – Återgång till avgudadyrkan
Kapitel 22–23 – Josia regerar
i rättfärdighet; skrifterna som
man hittade i templet hjälper
folket att omvända sig
Kapitel 24–25 – Juda förs bort
i fångenskap av babylonierna
Andra
Kungaboken 1
Kungen söker hjälp hos
avgudar
Berättelsen om hur Ahabs son Ahasja skadade sig och sökte
råd hos en avgud står i Andra Kungaboken 1. Herren talade
om för Elia vad som hade hänt. Elia träffade sedan kungens
sändebud och tillrättavisade dem och kung Ahasja för att de
inte hade sökt den levande Gudens råd genom profeten.
Han sade att Ahasja skulle dö. Ahasja fick höra profetian och
skickade soldater att hämta Elia. Ett befäl med femtio soldater
under sig upphörde till sist med att försöka gripa Elia, men
inte förrän etthundra soldater hade dödats av Herren i försöken
att verkställa Ahasjas order. Ahasja återhämtade sig
aldrig från sin skada utan dog i enlighet med profetens ord.
110
När vi först träffade Elia i 1 Kungaboken 17 hade han redan
makten och myndigheten att tillsluta himlarna och framkalla
torka i Israel. Men till skillnad från Jeremia eller andra
bekanta profeter, lämnade Elia så vitt vi vet inte efter sig
några skrifter med uppgifter om honom själv. Vi vet att profeten
Malaki sade att Elia skulle komma ”innan Herrens . . .
stora och fruktansvärda” dag (Mal 4:5) för att bereda
människorna för Messias ankomst.
På grund av Malakis profetia
väntar somliga trosgemenskaper
fortfarande på Elias
ankomst. Nya testamentet säger
emellertid att Elia visade
sig som förvandlad varelse för
Petrus, Jakob och Johannes,
tre av Jesu apostlar (se Matt
17:1–4). Dessutom visade
sig Elia i vår tidshushållning
när han som uppstånden person
den 3 april 1836 kom till
templet i Kirtland en kort tid
efter dess invigning. Han sade att han kom för att uppfylla
Malakis profetia, och han återställde nycklarna till den beseglande
makten till jorden som en förberedelse för Herrens
andra ankomst (se L&F 110:13–16).
Ingen kunde uppstå innan Kristus kom ut ur graven. Därför
måste Elia förvandlas för att kunna utföra sin särskilda mission.
Att förvandlas betyder att förändras på ett sätt som gör
att kroppen inte längre utsätts för sjukdomar, död eller fysiskt
lidande. Att förvandlas är inte detsamma som att uppstå.
Som förvandlade varelser kan personerna fortsätta att utföra
de uppgifter som kräver en fysisk kropp, till exempel att lägga
händerna på någon för att ge prästadömets myndighet. Förvandlade
personer kommer senare att ”förändras” på nytt för
att kunna uppstå. I 3 Nephi 28:36–40 beskriver Mormon
några nephiter som förvandlades. I Andra Kungaboken 2
läser vi om hur Elia förvandlades.
Förstå skrifterna
Andra Kungaboken 2
Andra
Kungaboken 2
Elias himmelsfärd
Mantel (v 8, 13) – Ytterplagg som betecknar en profet eller en
profets myndighet

Andra Kungaboken 2:8–15 – Elias mantel faller
på Elisa
Elias mantel symboliserar hans makt och myndighet. Det som
hände var nödvändigt eftersom Elia var en så stor profet och
folket behövde extra hjälp att förstå att Elisa skulle ta hans
plats. Något liknande inträffade i vår tidshushållning. Efter
profeten Joseph Smiths död uppstod förvirring hos somliga
i fråga om vem som skulle leda kyrkan. Vid ett möte i Nauvoo
talade Brigham Young om för kyrkan att myndighetens nycklar
fanns hos de tolv apostlarna. När han talade vittnade många
om att hans röst – och även hans utseende – påminde om profeten
Josephs. Denna händelse utgjorde ett särskilt vittnesbörd
för de närvarande om att ”manteln” hade fallit på Brigham
Young.
Andra Kungaboken 2:9 – ”Må en dubbel arvslott av
din ande komma över mig”
När Elisa bad om en ”dubbel arvslott” av Elias ande, bad han
om att få samma makt och myndighet som Elia att verka som
profet för folket. Uttrycket ”dubbel arvslott” syftar på att sonen
med förstfödslorätt fick ett dubbelt arv av sin far för att kunna
ta hand om faderns efterkommande.
Andra Kungaboken 2:23–24 – ”Upp med dig, du
flintskalle”
Det skulle vara till stor hjälp att ha fler detaljer kring berättelsen
i Andra Kungaboken 2. De ”småpojkar” som omnämns var
i högsta grad respektlösa mot Herrens tillsatta tjänare och sade
i själva verket till honom att han skulle gå därifrån. Lägg märke
till att Elisa bara uttalade en förbannelse över dem i Herrens
namn, vilket Guds tjänare har myndighet att göra (se L&F
24:15–16), sedan fastställde Herren straffet.
Studera skrifterna
Gör uppgift A eller B medan du studerar Andra Kungaboken 2.
”Om I haven begär”
1. Skriv ner minst två saker som visar hur mycket Elisa ville
tjäna Herren på det sätt Elia gjorde.
2. Bestäm ledaregenskaper som du ser hos Frälsaren eller
profeten och förklara varför sådana egenskaper är viktiga.
Aktning för Herrens tjänare
1. Vad lär oss berättelsen i Andra Kungaboken 2 om Herren
och hans tjänare?
2. Nämn minst tre saker du kan göra för att visa aktning och
vördnad för Herrens utvalda tjänare.
111
Skrifterna vittnar om att Herren är en Gud som gör under
(se Mormon9:10–11, 15–20). Följaktligen kan även de som
företräder honom göra underverk om de har tro och handlar
enligt Herrens vilja. Profeten Elisas lydnad och tro tillät
honom att vara delaktig i många underverk. Du läser om
några av Elisas under i Andra Kungaboken 1, och du kommer
att läsa om åtskilliga fler i följande kapitel.
När du läser dessa kapitel, lägg då märke till att Elisa bemödade
sig om att utöva tro och hur underverken användes till
välsignelse för de trofasta och till att låta Herren hjälpa dem.
Kom ihåg att underverk sällan omvänder någon utan snarare
bekräftar de troendes hopp. De välsignar också de trofasta
med stor nåd från en kärleksfull Gud.
Berättelsen om hur Elisa utför ett underverk för att hjälpa
Israels, Juda och Edoms förenade härar att få vatten återges
i Andra Kungaboken 3. Kapitel 4 i Andra Kungaboken innehåller
ytterligare underverk.
Förstå skrifterna
Andra Kungaboken 4
Andra
Kungaboken 3–4
Spänna bältet om livet (v 29) – Klä sig inför resan
Studera skrifterna
Elisas prästadömsvälsignelser
1. Gör en uppställning i din anteckningsbok enligt nedanstående.
Läs följande skriftställen om Kristi liv och berätta
hur de kan jämföras med något som hände i Andra
Kungaboken 4:
Vad Jesus gjorde
Matteus 14:15–21
Lukas 7:11–16
Johannes 2:1–11
(se också JST)
Underverk
Elisas prästadömsvälsignelser
i Andra Kungaboken 4
2. Med tanke på den uppgift du just har avslutat – hur lämnade
Elisa ett vittnesbörd till framtida israeliter om att
Jesus är deras Messias?

Finns det ”något lätt” eller ”smått” som om du började göra
det regelbundet skulle förbättra ditt liv avsevärt? Varför har
du inte redan börjat göra det? Äldste Rex D Pinegar sade:
”Herrens stora verk utförs huvudsakligen genom små, vänliga
gärningar som exemplifierar lärdomarna i hans evangelium”
(Nordstjärnan, jan 1995, s 78).
Ibland ignorerar eller försummar vi de små buden trots att
det är dessa bud som kan påverka oss allra mest. Kapitel 5
i Andra Kungaboken innehåller en berättelse som visar
denna princip.
Förstå skrifterna
Andra Kungaboken 5
Studera skrifterna
Andra
Kungaboken 5
Naaman blir botad
Spetälsk, spetälska (v 1, 3, 6–7, 27) – Infektionssjukdom med
svåra hudförändringar
Vanliga enkla människor, stor tro
Ibland tror vi att det vi gör och säger egentligen inte spelar
någon större roll, eftersom vi inte är särskilt betydelsefulla.
Det tycks finnas två sådana hjältar i berättelsen om Naaman.
En är den unga tjänsteflickan och den andra är Naamans
tjänare. Vi känner inte till namnen på någon av dem, men
deras tro var till välsignelse för Naaman.
1. Jämför tron hos den unga tjänsteflickan som befann sig
i ett främmande land med tron hos Israels kung.
2. Jämför Naamans sätt att reagera på Elias uppmaning med
hans tjänares råd.
3. Skriv om ett tillfälle när någon vanlig enkel person var
till stor hjälp för dig eller förklara hur berättelsen om
Naaman är ett exempel på den princip som beskrivs
i Alma 37:6–7, 46.
4. Nämn två saker som våra nutida profeter har bett oss göra
som kan tyckas små och enkla och förklara hur de i själva
verket har stort inflytande.
112
Ibland krävs det stor tro för att kunna förlita sig på våra profeters
råd och följa det som de lär oss. I Andra Kungaboken
6–l7 ser vi exempel på hur Herren ger sina profeter kraft och
gör så att deras ord går i uppfyllelse. När du läser, lägg då
märke till vad som händer med dem som tror på profeterna
och jämför det med dem som tvivlar på Herrens profet.
Förstå skrifterna
Andra Kungaboken 6
Andra Kungaboken 6:16–17 – ”De som är med oss”
I svåra stunder förbiser vi ofta denna sanning att ”de som är
med oss är fler än de som är med dem” (se också L&F 38:7;
84:88).
Studera skrifterna
Andra
Kungaboken 6–7
Förlita sig på profeten
Kab (v 25) – Omkring två liter
Säcktyg (v 30) – Ett mörkt
plagg tillverkat av gethår som
bars av dem som hade sorg
Använd skrifterna till att lösa problem
Fundera över följande situationer och skriv hur något från
Andra Kungaboken 6 skulle kunna vara till hjälp i var och en
av dem:
1. Du är på mission och ditt arbete möter stort motstånd.
Få medlemmar bor i området och det verkar som om
nästan alla du talar med är emot kyrkan.
2. En person på din skola eller där du bor tycker inte om dig
och är ofta ovänlig mot dig. Plötsligt får du en chans att
hämnas.
3. Du vill leva enligt kyrkans normer men har svårt att göra
det, för där du bor finns det bara några få medlemmar.

Andra
Kungaboken 8
Rättfärdighet mitt ibland
stor orättfärdighet
Elisas fortsatta godhet mot sunemitiskan vars son han hade
uppväckt från de döda skildras i Andra Kungaboken 8. Kapitel
8 berättar om de nya kungarna i Syrien, Israel och Juda.
Författaren hjälper oss inse att dessa länder leddes av onda
människor som ledde folket till ännu större orättfärdighet.
Andra
Kungaboken 9–10
Ahabs avkomlingar dödas
I Andra Kungaboken 9–10 läser vi än en gång om en profetia
som gick i uppfyllelse. Den här gången var det Elias profetia
angående Ahab och Isebel och deras avkomlingar. Dessa tänkvärda
kapitel vittnar om det hemska slut de får som strider
mot Gud. Profetians uppfyllelse tycks dock inte ha haft
önskad effekt på folket. Kung Jehu dödade Isebel och Ahabs
avkomlingar och Baals präster men avstod inte från de avgudar
som Jerobeam dyrkade, den förste kungen i det delade
Israel. Elias profetior gick alltså i uppfyllelse, men Israel fortsatte
med en form av avgudadyrkan, även om den inte längre
bestod i att de dyrkade Baal.
Andra
Kungaboken 11–14
Fler ogudaktiga kungar, del 1
Berättelsen om Israels och Juda kungar fortsätter i Andra
Kungaboken 11–14. Den korta historien om varje kung
innehåller bara en eller två korta berättelser som ger läsaren
en uppfattning om hur hans kungarike såg ut. Lägg märke
till att Andra Kungaboken aldrig berättar om en kung i Israel
som helt och hållet avskaffade avgudadyrkan. Å andra sidan
finns det några få kungar i Juda som framhålls för deras
113
rättfärdighets skull – men endast kortfattat. I Andra Kungaboken
12 lovordas till exempel Joas för att han rustade upp
delar av templet. Men vi läser också att han tog några av
de dyrbaraste sakerna i templet som var gjorda av guld och
silver och gav dem till kungen i Syrien som en del av ett
fördrag.
Profeten Elisas död beskrivs i Andra Kungaboken 13.
SÖKES
En rättfärdig kung för Israel eller Juda.
Avgudadyrkare göre sig icke besvär.
Andra
Kungaboken 15–16
Fler ogudaktiga kungar, del 2
I Andra Kungaboken 15–16 fortsätter redogörelsen för de
olika kungarna i Israel och Juda under årens lopp och den
liknar de fyra tidigare kapitlen. Särskilt viktigt att framhålla
i dessa två kapitel är att Assyrien började bli ett hot mot de
två rikena. Juda rike betalade assyrierna för att de inte skulle
anfalla och förgöra dem (se 2 Kung 15:17–20; 16:5–9).
Kung Ahas (se 2 Kung 16) tog till och med dyrbarheter från
templet och gav dem till kungen i Assyrien som ett slags
beskyddarpengar.
I Israels rike anföll Assyrien och förde bort många människor
från norra delen av Israel som fångar (se 2 Kung 15:27–29).

Andra
Kungaboken 17
Nordriket
(de tio stammarna)
förs bort i fångenskap
Juda sydrike
Nordriket
Det finns en berättelse om två unga män i en eka som sakta
drev älven fram. Då de närmade sig ett stort vattenfall blev
älven alltmer ström och gropig.
En man på stranden lade märke till de två männen och
ropade: ”Hallå! Där framme är en fors och sedan kommer ett
vattenfall!”
De unga männen hörde varningen men njöt av färden, och
båten var lättmanövrerad. De fortsatte att skratta och skämta
och brydde sig inte om mannen på stranden eller faran längre
fram.
Mannen på stranden ropade en gång till och nu lät han angelägen:
”Ni kommer snart till forsen och vattenfallet!”
De två männen gjorde det tydligen detsamma. Men när vattnet
började flyta snabbare blev de oroliga och försökte styra in
båten till stranden. Men det var för sent. Strömmen var alltför
kraftig och de störtade utför vattenfallet mot sin död.
De kunde ha undgått sitt öde om de hade lyssnat till den varnande
rösten (se David O McKay, Gospel Ideals [1953],
s 912).
Denna uppdiktade berättelse påminner i mycket om israeliternas
situation i Andra Kungaboken 17, särskilt Nordrikets
ställning. Som du har läst i 1 och 2 Kungaboken främjade
praktiskt taget varje kung avgudadyrkan. Från det att de två
N
114
rikena delades efter Salomos död tills händelserna i Andra
Kungaboken 17 ägde rum, förgick omkring två hundra år.
Herren gav med andra ord Israel två hundra år på sig att
ändra sig och sätta honom och hans lagar framför allt annat,
men de vägrade. Herren var i sanning barmhärtig som lät
israeliterna få så lång tid på sig att omvända sig. I kapitel 17
i Andra Kungaboken kan vi också läsa om hur Herren lät
assyrierna föra bort israeliterna i fångenskap.
Assyrierna var ett av de brutalaste av alla segerrika folk i historien.
De behandlade sina fångar med utomordentlig brutalitet.
För att utvidga sitt rike och sin kultur gjorde de dessutom
allt de kunde för att skilja dem som de tillfångatog från
sin kultur. Därför får vi aldrig reda på vad som hände de
tusentals israeliter som assyrierna förde ut som fångar ur
Nordriket. Även om en del blev kvar i landet och ingick
blandäktenskap med sina assyriska erövrare, gick de flesta
”förlorade”, det vill säga vi vet inte vart de tog vägen. De
kallas ”Israels tio förlorade stammar”.
Sök medan du läser efter olika skäl till att israeliterna gick
miste om Herrens beskydd och togs till fånga av assyrierna.
Förstå skrifterna
Andra Kungaboken 17
Stadgar (v 15, 34, 37) – Lagar
Spådom (v 17) – Falska
uppenbarelser genom kommunikation
med onda andar
Andra Kungaboken 18:5–18 – Israel angrips av
assyrierna och förs bort
I kyrkan talar vi om de ”tio förlorade stammarna” (se tionde
trosartikeln). Dessa förlorade stammar syftar på Israels nordrike,
som omfattade tio stammars arveländer. I Andra Kungaboken
18 får vi veta varför de fördes bort till Assyrien, hur
många de var och att de aldrig mer omtalades som ett folk.
Herren samlar in Israels hus i de sista dagarna.
Studera skrifterna
Trolldom (v 17) – Förment
påverkan på omgivningen
med övernaturliga medel
Gör två av följande uppgifter (A–C) medan du studerar Andra
Kungaboken 17.
En varning går i uppfyllelse
När Herren gav israeliterna sitt utlovade land, kom han med
några varningar:
1. Sammanfatta profetian som Herren förkunnade för Israel
i 5 Mosebok 4:24–28.
2. På vilka sätt uppfylldes denna profetia i Andra Kungaboken
17? Precisera ditt svar.

På hur många sätt
1. Räkna upp de sätt som Israel syndade mot Herren på
(se 2 Kung 17:7–23).
2. Läs Läran och förbunden 1:14–16 och beskriv hur människor
i vår tid kan anses vara skyldiga till samma synder
som Israels barn.
Förlorade, men inte glömda
Läs 5 Mosebok 4:29–31 och sammanfatta löftet Herren gav
till folket och till deras skingrade avkomlingar.
Andra
Kungaboken 18–19
Den rättfärdige kung Hiskia
Hiskia blev kung i Juda ungefär samtidigt som assyrierna
erövrade Israel. Han lyckades förmå folket att bli rättfärdigare,
kanske för att de såg vad som hände Israel och fruktade
att assyrierna skulle göra detsamma mot deras eget folk. Men
i likhet med många andra som vänder sig bort från synd till
rättfärdighet sattes Hiskias och Israels hängivenhet på prov.
När till exempel någon som inte har betalat tionde börjar
betala det, kommer det kanske en månad när det inte ser ut
som om han har råd att betala fullt tionde. Kanske ställer han
sig själv frågan: ”Kan jag lita på Herren tillräckligt mycket
för att fortsätta att betala mitt tionde och lita på att han kommer
att välsigna mig med allt jag behöver?” Läs Ether 12:6.
Lägg märke till vad Herren har uppmanat oss att göra
i sådana situationer.
I Andra Kungaboken 18–19 berättas om att Hiskias och hans
folks tro sattes på prov. Fundera medan du läser på hur
du skulle känt dig om du hade varit i Hiskias situation, både
mitt uppe i och efter denna trosprövning.
Förstå skrifterna
Andra Kungaboken 18:26 – Tala ”på arameiska”
Assyrierna talade hebreiska utanför Jerusalems murar så att
alla innanför murarna skulle förstå deras budskap. De judiska
männen på muren bad assyrierna tala på arameiska. De ville
inte att många skulle förstå det skrämmande budskapet från de
självsäkra soldater som ingick i den på den tiden mäktigaste
armén i världen.
115
Andra Kungaboken 19
Säcktyg (v 1–2) – Ett mörkt
plagg tillverkat av gethår
som bars av dem som hade
sorg
Studera skrifterna
Gör två av följande uppgifter (A–C) medan du studerar Andra
Kungaboken 18–19.
En formel för framgång
På vilket sätt illustrerar Andra Kungaboken 18:1–8 sanningen
i Ordspråksboken 3:5–6?
Med egna ord
Sammanfatta berättelsen i Andra Kungaboken 18–19 genom
att med egna ord skriva om:
1. Vad Rab-Sake sade till Hiskias tjänare (se 2 Kung 18:19–35).
2. Hiskias reaktion på Rab-Sakes ord (se 2 Kung 19:1–5).
3. Jesajas budskap till Hiskia (se 2 Kung 19:6–7).
4. Vad Jesaja sade till Hiskia som svar på Hiskias bön
(se 2 Kung 19:20–34).
5. Vad som hände assyrierna (se 2 Kung 19:35–37).
Hur sker detta i dag?
Vilken lärdom skulle nutida israeliter kunna dra av berättelsen
i Andra Kungaboken 18–19? Skriv ner dina funderingar
över följande frågor: På vilka sätt tycker du att du befinner
dig i samma situation som Hiskia och Jerusalems folk? Krävs
det tro för att lita på att vissa saker som profeterna säger till
oss verkligen kommer att inträffa? Vilket samband finns mellan
berättelsen om Hiskia i dessa två kapitel och Ether 12:6?
Andra
Kungaboken 20
Mer om Hiskia
Tronar på keruberna (v 15) –
Syftar på förbundsarken i det
allra heligaste i templet och
symboliserar den plats där
Gud bor
I 1 Kungaboken 20 läser vi om ett tillfälle när Hiskia var
nära döden. Han bad i tro om att han skulle få leva i ytterligare
några år, och Herren beviljade hans önskan. Kapitel 20
berättar också om hur Hiskia visade kungen i Babel dyrbarheterna
i templet. Jesaja sade att detta var ett misstag
eftersom babylonierna i framtiden skulle minnas de stora
rikedomar som fanns inne i templet och komma för att erövra
Jerusalem och föra bort dessa dyrbarheter.

I Andra Kungaboken 21 läser vi om Hiskias son Manasse
som efter sin fars rättfärdiga regering var en av de ogudaktigaste
regenterna i Juda rikes historia. I slutet av kapitel 21
står att Manasses son Amon endast regerade en kort tid
innan han dödades. Folket fann och dräpte männen som
dödade Amon och tillsatte sedan en annan kung. Denna händelse
visar att om folket verkligen hade velat det skulle de ha
kunnat störta den ondskefulle Manasse och satt en rättfärdig
kung i hans ställe. Manasses regeringstid var orättfärdig
därför att folket hade överseende med hans ondska och själva
var onda. En ond man med makt kan göra stor skada.
Men om de flesta människorna är rättfärdiga kan dessa
åstadkomma mycket gott, även mitt under orättfärdighet.
I Mormons bok befaller Herren Nephi att hämta mässingsplåtarna
och ägna en stor del av sitt liv åt att skriva Nephis 1
och 2 bok. Detta visar hur viktiga skrifterna är för Herren.
På vilket sätt skulle ditt liv vara annorlunda om du aldrig
hade läst skrifterna eller känt till dem? Vad betyder de för dig
i ditt dagliga liv?
I Andra Kungaboken 22 kallas skrifterna ”lagboken”. När du
läser detta kapitel, tänk då på vad författaren försökte lära
oss om skrifternas betydelse. Lägg också märke till vilken
inverkan skrifterna hade på kung Josia och hans folk.
Förstå skrifterna
Andra
Kungaboken 21
Den ondskefulle kung
Manasse
Andra
Kungaboken 22–23
Ordets makt
Andra Kungaboken 22:8 – Lagboken återfanns
i templet
Det fanns inga tryckpressar på Andra Kungabokens tid. Varje
exemplar av boken måste skrivas för hand, vilket gjorde att
det fanns få exemplar. När man fann lagboken i templet var det
en stor upptäckt. I våra dagar är det mycket lättare att skaffa sig
en uppsättning av skrifterna. Vår svårighet består inte i att
få tag på skrifterna, utan i att upptäcka vad de säger. President
Spencer W Kimball berättade om hur skrifterna återfanns på
116
Josias tid och sade sedan: ”Jag är övertygad om att var och en
av oss någon gång i vårt liv måste upptäcka skrifterna för egen
räkning – och inte bara upptäcka dem en gång, utan återupptäcka
dem gång på gång” (”En kostbar ägodel – de heliga
skrifterna!”, Nordstjärnan, dec 1985, s 3).
Studera skrifterna
Ordets makt
Gör tre av följande fyra uppgifter:
1. Hur reagerade kung Josia när han hörde vad som stod
i lagboken? (Se 2 Kung 22:11, 19; 23:4–14, 21, 24–25.)
2. Hur reagerade folket när kung Josia läste upp samma text
för dem? (Se 2 Kung 23:1–3.)
3. Skriv om ett tillfälle när skrifterna har haft stor inverkan
på ditt liv.
4. Läs 2 Timoteusbrevet 3:15–17; 1 Nephi 15:23–24; 2 Nephi
32:3; Helaman 3:29–30, och ge med hjälp av dessa
skriftställen exempel på den kraft skrifterna kan utgöra
i vårt liv.
Andra
Kungaboken 24–25
Juda förs bort till Babel
I de sista verserna i Andra Kungaboken 23 läser vi att Josias
son var en orättfärdig kung som förledde folket till orättfärdighet.
Under den tiden tvingade egyptierna kungarna i Juda
att betala ett slags beskyddarpengar till dem. Egyptiernas
inflytande var så stort att de tillsatte en ny kung i Juda
medan den gamle fortfarande levde.
I början av Andra Kungaboken 24 hade Egyptens makt blivit
svagare än makten hos en nybliven världsmakt – Babel.
Under Nebukadnessars ledning anföll babylonierna Jerusalem
och förde bort många välbärgade, lärda och mäktiga
familjer i fångenskap. Kapitel 24 i Andra Kungaboken markerar
”början till slutet” för Juda.
Vid den här tiden varnade profeten Lehi folket och sade att
babylonierna skulle förstöra Jerusalem. Vetskapen om att
Nebukadnessar redan framgångsrikt hade angripit Jerusalem
före Mormons boks början, får folkets reaktion på Lehis
varning att verka ännu mer häpnadsväckande. Mormons bok
börjar i ”första året av Sidkias . . . regering” (1 Nephi 1:4).
Sidkia omnämns i Andra Kungaboken 2:17–20.
I enlighet med Lehis och andras profetior återvände Nebukadnessar
till Jerusalem och ”stormade” staden (se 2 Kung 25).
De stack ut Sidkias ögon efter att ha låtit honom bevittna
sina söners död. Mormons bok säger att en av Sidkias söner

som hette Mulek räddades och färdades med en grupp till
västra halvklotet. Nephiterna upptäckte senare avkomlingar
till dessa ”mulekiter” och kallade dem Zarahemlas folk.
Redogörelsen för hur Herrens utvalda folk fördes bort i fångenskap
av de ogudaktiga babylonierna återfinns i Andra
Kungaboken 25. Israels ”gyllene” era började när Mose ledde
dem ut ur den egyptiska träldomen och de ingick heliga förbund
med Herren. Den avslutades med att assyrierna eröv-
Första och Andra Krönikeboken
Omkring 540–535 f Kr besegrade mederna och perserna
Babylon och blev stormakten i Mellanöstern och Asien. Strax
efter det att Koresh, persernas kung, hade kommit till makten,
uppmanade han judarna att återvända till sina hemländer efter
mer än femtio år i babylonisk fångenskap. Första och Andra
Krönikeboken skrevs någon gång efter judarnas återkomst.
Ursprungligen utgjorde 1 och 2 Krönikeboken en enda bok,
men senare översättare delade in den i två böcker.
Förberedelser inför studierna av
1 och 2 Krönikeboken
Författarna till Krönikeböckerna försökte återge judarnas historia
under kungarnas tid, och därför omspänner Krönikeböckerna
samma tidsperiod som 1 och 2 Samuelsboken och 1 och 2
Kungaboken. I själva verket tycks somligt i Krönikeböckerna
bara vara citat ur dessa böcker. Men ibland betonar Krönikeböckerna
andra punkter. Krönikeböckerna innehåller till exempel
många fler detaljer i fråga om templet eftersom judarna när
Krönikeböckerna skrevs hade ett tempel men inte någon kung.
Eftersom mycket av Krönikeböckerna utgör sådant som du
redan har studerat tas inte varje kapitel upp i denna handledning.
Du kommer bara att få hjälp vid läsningen av Andra Krönikeboken
15 och 20, eftersom dessa kapitel innehåller berättelser
som inte står i 1 och 2 Kungaboken. Beträffande de andra
utvalda delarna av Krönikeböckerna gör du bara uppgifterna.
Första
Krönikeboken 22:5–19
Studera skrifterna
Förberedelser
för tempelbyggandet
David och templet
1. Skriv upp vad Första Krönikeboken 22:5–19 säger att
David gjorde för att förbereda för tempelbyggandet.
2. Varför fick inte David bygga templet enligt verserna 5–9?
117
rade och skingrade Nordriket och babylonierna erövrade
Sydriket efter att israeliterna hade blivit alltigenom onda.
Sålunda ser vi att både Israels nord- och sydrike erövrades så
som Herrens profeter hade förutsagt. I omkring sexhundra
år hade Israel varit ett i huvudsak fritt folk som kunde dyrka
sina förfäder Abraham, Isak och Jakobs Gud. Men de övergav
sin Gud och togs till fånga och skingrades bland dem som
inte dyrkade den sanne och levande Guden.
Första
Krönikeboken 29:29
”Vad som mer finns att säga
om kung David”
Studera skrifterna
Hur kan det vara till hjälp?
Hur kan Första Krönikeboken 29:29 hjälpa dig att svara
någon som kritiserar Mormons bok och säger att allt som
Guds profeter har skrivit finns i Bibeln och att det inte kan
finnas några andra skrifter?
Andra
Krönikeboken 3:1
Salomo börjar bygga templet
Studera skrifterna
Vilken betydelse har denna plats?
1. Var lät Salomo bygga templet enligt Andra Krönikeboken
3:1?
2. Varför tror du det var en bra plats för ett tempel?

Andra
Krönikeboken 7:1–12
Studera skrifterna
Skriv en artikel som om du vore
ögonvittne
Föreställ dig att du är en reporter. Skriv med hjälp av informationen
i Andra Krönikeboken 7:1–12 en förstasidesartikel
om vad som hände vid invigningen av Salomos tempel, som
du vore där.
Studera skrifterna
Herrens härlighet
Andra
Krönikeboken 11:13–17
Leviterna återvänder
Berätta var de är och varför
När Israel delades i två riken brukar vi i allmänhet säga att
Juda och Benjamins stam var i Sydriket och de tio andra
stammarna i Nordriket och att leviterna var utspridda bland
dem alla. Men vi vet att Lehi i Mormons bok varken tillhörde
Juda eller Benjamins stam, ändå bodde han i Jerusalem. Läs
Andra Krönikeboken 11:13–17 och förklara vilka som flyttade
till Jerusalem när rikena delades och varför de flyttade dit.
Andra
Krönikeboken 15
Asa lyder en profets råd
Hur reagerar du när profeten kommer med råd? Vad händer
om hans råd kräver att du måste göra något som är impopulärt?
Kapitel 15 i Andra Krönikeboken redogör för vad Asa,
kungen i Juda, gjorde när han fick råd av en Guds profet.
Medan du läser, tänk då på vad du kan lära dig av Asas
reaktion.
118
Studera skrifterna
Problem och lösningar
Problem
i Juda
Gör en enkel uppställning
enligt följande som visar
vad profeten Asarja sade
att folket i Juda hade gjort
som var orätt och vad
de kunde göra för att rätta
till situationen. Du hittar
uppgifterna du behöver
för att kunna göra uppställningen
i Andra
Krönikeboken 15:1–7.
Det krävs________ för att följa en profet
1. Vilket ord i Andra Krönikeboken 15:8 beskriver vad som
ofta krävs för att följa en profet?
2. Vad gjorde Asa och folket som visade att de önskade lyda
Herren?
3. Ge exempel på hur du skulle kunna bli mer lik Asa och
hans folk. Hur skulle kyrkans medlemmar i allmänhet
kunna bli mer lik honom?
I Andra Krönikeboken 20 finner vi ett annat exempel på välsignelserna
av att förlita sig på Herren och hans profeter.
Den här gången handlar det om när kung Josafat regerade
i Juda. Hela berättelsen om Josafat finns i Andra Krönikeboken
17–20.
Förstå skrifterna
Vad folket
bör göra
Andra
Krönikeboken 20
Andra Krönikeboken 20
Hednafolken (v 6) – De som
inte dyrkar den sanne Guden
Asas son Josafat
Helgedom (v 8) – Tempel
Andra Krönikeboken 20:7–9 – Löftet av bön
i templet
Även om vi vet att Gud hör våra böner varhelst vi ber till
honom, bad Josafat om att de särskilda löftena i invigningsbönen
till Salomos tempel skulle gå i uppfyllelse (se 1 Kung
8:37–40, 44–45).

Studera skrifterna
Så får vi hjälp av Herren
Lista det som Josafat och hans folk gjorde för att få Herrens
hjälp när de stod inför stora svårigheter.
Ge ett exempel
Skriv ner ett nutida exempel på hur du eller någon du har
läst om, kanske i skrifterna, tillämpade rådet i Andra
Krönikeboken 20:20 och fick veta att det stämde.
Andra
Krönikeboken 26:14–21
Studera skrifterna
Esras bok
Ussia får spetälska
Vad är problemet?
1. Varför fick kung Ussia spetälska?
2. Vad lär vi oss om Herrens syn på prästadömets nycklar
och myndighet av hans sätt att bestraffa Ussia?
Från omkring 605–586 f Kr
erövrade babylonierna
det judiska riket och tog
judarna som fångar till
Babel. Under denna fångenskap
(se Ps 137:1–4) bröt
judarna sina förbund med
Gud och tycks ha förlorat
de välsignelser som
utlovats dem som en del
av Abrahams förbund.
119
Andra
Krönikeboken 29:1–11
”Var nu inte försumliga”
Studera skrifterna
Gör en lista
1. Skriv upp vad Herren sade till följande grupper eller om
dem i Andra Krönikeboken 29:1–11: leviterna, ”våra fäder”
och ”mina barn”.
2. Hur kan vi tillämpa Hiskias råd i Andra Krönikeboken
29:9–11 så att vi som ett folk kan ha framgång inför
Herren? (Se också L&F 97:10–21.)
Andra
Krönikeboken 36:11–16
Studera skrifterna
Ondska i Jerusalem
Jämför två olika böcker i skrifterna
I Andra Krönikeboken 36:11–16 berättas om en tid när Lehi
var i Jerusalem. Vilka likheter finns det mellan verserna 11–16
och 1 Nephi 1?
Nytt hopp
Omkring femtio år efter den babyloniska invasionen gick
mederna och perserna samman för att besegra babylonierna
och skapa ett imperium i Asien och Mellanöstern. Medernas
och persernas välde leddes av en kung som hette Koresh. Han
förde en politik som var vällvilligt inställd mot undersåtarna,
däribland judarna i Babylon. En kort tid efter att ha intagit
Babylon år 539 f Kr kungjorde Koresh att judarna där kunde
återvända till Jerusalem och bygga upp sitt tempel igen
(se 2 Krön 36:22–23; Esra 1). Denna kungörelse väckte stor hänförelse
hos många judar i fångenskap. Som psalmisten skrev:

”Om jag glömmer dig, Jerusalem, må min högra hand glömma
att spela” (Ps 137:5; se också 137:6). Nytt hopp tändes i judarnas
hjärtan.
Det fanns tre större återkomster till Jerusalem: en första
omkring 538 f Kr under Serubbabels ledning, en andra omkring
465–425 f Kr under Esras ledning och en tredje 444 f Kr under
Nehemjas ledning.
Återkomster från landsförvisning
Karkemis Haran
Arpad Aleppo
Hamat
Tamar
Damaskus
Jerusalem
Nineve
Arbela
Esra tog en farlig väg utan militäreskort
Återkomst under Esras och Nehemjas ledning (457–428 f Kr)
Landsförvisades återkomst på Sesbassars och Serubbabels tid
Judiska landsflyktiga samlade vid Nippur
Förberedelser inför studierna av Esra
Esra var präst och ättling till Moses bror Aron. Han kallades
också skriftlärd, som var benämningen på en person som studerade,
skrev och undervisade om skrifterna. Esra ledde en andra
större grupp judar tillbaka till Jerusalem någon gång omkring
465–425 f Kr.
Några har kallat Esra den nutida judendomens fader på grund
av den vikt han lade vid att studera lagen (skrifterna). Han
ledde judarna vid en tidpunkt när de började inrikta sig mer på
att bli trosgemenskap än ett rike. Antingen skrev Esra en del av
Esras bok eller också citerade den ursprungliga författaren
direkt från en uppteckning som Esra hade gjort, för i de fyra
sista kapitlen talar Esra i första person (”jag sade”, ”sände jag”
och så vidare).
Efter att på nytt ha berättat om hur Koresh lät judarna återvända
till Jerusalem (skildrades första gången i 2 Krön 36),
berättar Esra om en grupp som ledd av Serubbabel återvände
och försökte återuppbygga templet och återupprätta den
judiska livsstilen. Denna grupp blev modfälld men uppmuntrades
senare av profeterna Haggai och Sakarja. Templet är ett av
två viktiga teman som betonas i Esra. Det andra är betydelsen
120
Eufrat
Tigris
Sippar
Babylon Susa
Nippur
av lagen eller de heliga uppteckningar som vi kallar skrifterna.
Genom att undervisa judarna om lagen försökte Esra hjälpa
dem att bli rättfärdiga inifrån.
580
540
530
520
480
470
460
450
440
Tidsföljd för Esra
586 f Kr Jerusalem erövras, de flesta judar förs bort i fångenskap till Babylon
539 f Kr Koresh och mederna och perserna besegrar Babylon
538 f Kr Koresh bestämmer att judarna får återvända till Jerusalem och bygga ett tempel
537 f Kr Första gruppen judar återvänder till Jerusalem
536 f Kr Återuppbyggandet av templet påbörjas
530 f Kr Tempelbyggandet stoppas
522 f Kr Darejaves blir kung i Persien
520 f Kr Haggai och Sakarja profeterar, tempelbyggandet återupptas
516 f Kr Templet färdigställs och invigs
486 f Kr Xerxes blir kung i Persien
465 f Kr Artasastas blir kung i Persien
458 f Kr Esra beger sig till Jerusalem
445 f Kr Nehemja beger sig till Jerusalem, muren blir iståndsatt
Esra 1
Obs: Datumen är ungefärliga.
Koresh uppfyller profetia
Esra 1 säger att Koresh inte bara uppmuntrade judarna att
återvända till Jerusalem, utan han lämnade också tillbaka alla
de skatter Nebukadnessar hade tagit från templet och placerat
i Babylons tempel. Koresh kände att Gud inspirerade honom
att utfärda denna kungörelse. Koresh kungörelse var uppfyllelsen
av profetior som Jesaja och Jeremia hade uttalat (se
Jes 44:28–45:1).

Esra 2
Vilka återvände?
Esra 2 anger hur många personer som återvände till Jerusalem
under ledning av en man som hette Serubbabel. Denne
var ättling till kungarna i Juda och blev landets ledare när
judarna återvände. De som räknas upp i detta kapitel grupperades
enligt staden de kom från i Israel och sedan familjevis
i den staden. Esra 2 talar också om att det krävdes av prästerna
som återvände att de sökte i sin släkthistoria efter bevis
på att de var leviter och kunde tjänstgöra i prästadömet.
Esra 3–6
Tempelbyggandet
I Esra 3 läser vi om hur judar som återvänt under ledning av
Serubbabel och Jesua (prästernas ledare) började återuppbygga
templet. De började med altaret så att de skulle kunna
utföra de offer som Moselagen befallde dem. Sedan började de
lägga grunden. När grunden var klar hade de en fest. De som
kunde komma ihåg Salomos tempel grät när de såg detta tempel,
eftersom de visste att det inte på långa vägar skulle bli så
vackert som det tempel de mindes.
President Brigham Young sade: ”Vi uppförde ett tempel
i Kirtland och i Nauvoo. Klämtade inte helvetets klockor hela
tiden vi byggde dessa? Det gjorde de, varje vecka och varje
dag” (Kyrkans presidenters lärdomar: Brigham Young,
s 300). Esra 4 visar sanningen i detta uttalande. En grupp
människor som kallades samariter ville hjälpa judarna att
återuppbygga templet. Judarna ville inte ta emot deras hjälp,
vilket förargade samariterna. Från den stunden försökte samariterna
göra allt de kunde för att stoppa tempelbyggandet.
En samarit var en ättling till assyriska nybyggare och
israeliter. Judarna ansåg samariterna orena på grund
av deras blandäktenskap.
Esra 5–6 återger berättelsen om hur judarna på nytt fick tilllåtelse
att fortsätta återuppbyggandet av templet i Jerusalem
efter att samariterna hade stoppat byggnadsprojektet. Profeterna
Haggai och Sakarja uppmuntrade folket att fortsätta
bygga även om de hade blivit tillsagda att låta arbetet vila
(se Esra 5:1–2). Icke-judar i landet ifrågasatte om judarna
hade tillåtelse att bygga, och när judarna citerade kung
121
Koresh kungörelse, som gav dem tillåtelse att bygga, skrev
icke-judarna till kung Darejaves och bad honom göra efterforskningar
om Koresh kungörelse var äkta. Esra 6 säger att
kungörelsen återfanns och Darejaves tillät byggandet att
fortsätta.
I slutet av Esra 6 läser vi att templet färdigställdes och invigdes.
Folket firade tempelinvigningen med stor glädje eftersom
den ingav dem mod att fortsätta arbetet i Guds hus (se v 3).
Lägg märke till att de stora tilldragelserna i dessa två kapitel
var en följd av folkets villighet att lyda profeterna Haggais
och Sakarjas råd.
Esra 7 gör oss bekant med prästen Esra, som också var laglärd
eller lärare. Listan med namn i de fem första verserna av
kapitel 7 visar att Esra var en ättling i rakt nedstigande led
till Moses broder Aron. Vi får också veta att Artasastas tillät
Esra att bege sig hem till Jerusalem med en grupp judar.
Artasastas tillhandahöll även medel till templet och lät Esra
ta med sig dyrbarheter från templet i Babylon och återställa
dem till templet i Jerusalem. Vi läser också att Esra fick befogenhet
att tillsätta domare i judarnas lokalförvaltning.
Studera skrifterna
Havet
Esra 7
Esra – laglärare
Källan till Esras styrka
Altaret
1. Vilka tre saker gjorde Esra enligt Esra 7:10? (”Herrens lag”
syftar på skrifterna).
2. Förklara minst två av de fördelar Esra fick av att göra
detta.
3. Ge exempel på hur du kan göra samma tre saker som Esra
gjorde.

Esra 8
Färden till Jerusalem
Första delen av Esra 8 innehåller en uppräkning av de grupper
som följde med Esra från Babylon till Jerusalem och
antalet människor i varje grupp. Kapitel 8 återger sedan
berättelsen om judarnas färd till Jerusalem, bland annat om
hur de fastade och bad om beskydd längs vägen och hur
Herren hörde och besvarade deras böner.
Esra 9–10
Äktenskap med
icke-israelitiska kvinnor
Den viktigaste skälet till att Israel och Juda skingrades och
fördes bort i fångenskap var kanske att de dyrkade avgudar.
Esra och andra judiska ledare försökte få folket att inte göra
om samma misstag när de nu återvände till sitt utlovade
land. Men som du kommer att läsa i Esra 9–10 hade många
judar gift sig utom förbundet, vilket ökade frestelsen att
dyrka makens eller makans gudar. När du läser dessa två
kapitel, tänk då på hur du skulle kunna tillämpa det som står
där om att gifta sig inom förbundet.
Nehemjas bok
Nehemjas bok innehåller fortsättningen på berättelsen som
påbörjades i Esra. I de tidigare judiska skrifterna utgjorde Esra
och Nehemja en bok. Inledningen till Esra i denna handledning
ger dig ytterligare uppgifter om Nehemja och Nehemjas bok
som du kan ha nytta av.
Förberedelser inför studierna av Nehemja
När du läser, tänk då på symboliken i Jerusalems murar som
Nehemja gjorde så stora ansträngningar att bygga. Varför var
det så viktigt att bygga dessa murar? På vilket sätt påminde
murarna om judarna?
122
Förstå skrifterna
Esra 9
Heliga släktet (v 2) –
Förbundsfolket
Esra 10:9 – ”De darrade både på grund av den sak
som det gällde och på grund av det kraftiga regnet”
Den händelse som beskrivs i Esra 10:9 inträffade under den kallaste
och regnigaste tiden på året. Människorna darrade på
grund av kylan och för att de kände att Herren var upprörd
över deras synder.
Studera skrifterna
Intervjua Esra
Blandat sig med (v 2) –
Blandäktenskap
Föreställ dig att du är en reporter vid tiden för händelserna
i Esra 9. Välj ut tre frågor som du då skulle vilja ställa till Esra
och skriv ner hur du tror han skulle besvara dem. Utgå från
det du har läst i Esra 9.
Fastslå omvändelsens principer
1. Folket lyssnade på Esra och många försökte bli rättfärdigare.
Finn tre principer för sann omvändelse i Esra 10.
Skriv sedan in dem i din anteckningsbok och markera dem
i dina skrifter.
2. Berätta varför varje princip du fann här ovan är viktig
i omvändelseprocessen.

Hur reagerar du när du hör talas om problem som människor
ställs inför där du bor eller i andra delar av världen?
Nehemja 1 beskriver vad Nehemja gjorde när han hörde talas
om andras lidande.
Förstå skrifterna
Nehemja 1
Denne man (v 11) – Kungen
Studera skrifterna
Nehemja 1
Nehemjas bön
Sök efter viktiga ord
Välj ut de fyra viktigaste orden i Nehemja 1. Förvissa dig om
att du väljer minst ett ord som beskriver Nehemjas agerande
och ett som är viktigt för det han sade. Förklara varför du
valde vart och ett av orden.
Nehemja 2
Nehemja far till Jerusalem
Herren besvarade Nehemjas bön i Nehemja 1. Nehemja 2
säger att Nehemja hade tillfälle att berätta för kung Artasastas
varför han var bedrövad och att kungens hjärta då
veknade. Kungen lät Nehemja återvända till Jerusalem för
att hjälpa till med återuppbyggandet av stadens murar.
Artasastas tillhandahöll ekonomisk hjälp och gav Nehemja
ett brev som denne skulle ta med sig till styresmännen
i provinserna för att visa att han hade kungens stöd. Med
kungens tillstånd begav sig sedan Nehemja till Jerusalem,
där han granskade läget och mer än någonsin insåg att han
måste hjälpa till att bygga Jerusalems murar.
123
Grekland
Trakien
Makedonien
Medelhavet
Memfis
Egypten
Svarta havet
Cypern
Fiskporten
Dalporten
Studera skrifterna
Nilen
Ett trons föredöme
1. Vad sade Nehemja för att uppmuntra folket?
2. Hur reagerade folket?
Det persiska väldet 500 f Kr
Bysans
Lydien Kappadocien Mesek
Frygien
Efesus
Armenien
Tarsus
Sicilien
Tyrus
Jerusalem
Damaskus
Röda
havet
Arabien
Jerusalem på Nehemjas tid
Fårporten
Tempelplatsen
Persiska viken
Källporten
Trappor som leder ner
från Davids stad
3. Hur bemötte Nehemja dem som hånade?
Eufrat
Tigris
Assur
Medien
Babylon
Babel
Mönstringsporten
Östra porten
Hästporten
Arabiska havet
4. Hur kan vi tillämpa det som Nehemja gjorde när vi själva
försöker åstadkomma något som Herren eller hans tjänare
har bett oss göra?
Kaspiska
havet
Susa (Susan)
Hyrkanien
Partien
Aralsjön
Drangiana
Persepolis
Persis
Karmanien
Khorasmien
Areia
Gedrosien
Sogdiana
Baktrien
Arakosien

Nehemja 3–4
Byggnadsarbetarna stöter
på motstånd
Nehemja 3 räknar upp namnen på personer och grupper som
arbetade på att återuppbygga Jerusalems murar och berättar
vilken del av muren de arbetade på.
Nehemja 4 handlar om hur Sanballat, samariternas ledare,
fortsatte att håna och motsätta sig återuppbyggnaden av
Jerusalems murar. När han märkte att han inte kunde stoppa
arbetet genom att håna folket, försökte han att förhindra
det med våld. Men Nehemja och folket bad Herren om hjälp
och lät hälften av arbetarna hålla vakt. Herren beskyddade
dem så att de kunde fortsätta sitt arbete. Dessa judar hade
stor tro på Herren trots det sataniska hån och motstånd deras
goda gärningar rönte.
Nehemja 5
Nehemja: en stor ledare
Nehemja 5 berättar om hur Nehemja i likhet med kung
Benjamin i Mormons bok (se Mosiah 2), ledde sitt folk utan
att betunga dem. Han införde också lagar som hindrade
judarna från att ta ut överränta av varandra på lån (kallat
”ocker”) och avskaffade därmed judarnas sedvänja att göra
andra judar som stod i skuld till dem till slavar.
Nehemja 6
Nehemja får murarna färdiga
Ibland kan det vara svårt att avgöra vem som verkligen vill
vårt bästa. Människor med onda avsikter kan försöka lura oss
så att de kan själva kan dra fördel av vår olycka. Men om
vi lyder Gud och litar på Andens vägledning kan vi undgå
att bli bedragna. Nehemja 6 berättar vad Nehemja gjorde i en
situation där andra försökte skada honom och störa hans
arbete.
124
Förstå skrifterna
Nehemja 6:10–13 – Varför ville Nehemja inte gå in
i templet?
Semaja var tydligen delaktig i en plan att hindra Nehemjas
ansträngningar, och att Semaja ”höll sig inne” i sitt hus ingick
i planen. Semaja fick det att låta som om Nehemjas liv var i fara
och sade till Nehemja att han skulle gå till templet, fatta tag
i hornen på altaret och be om att hans liv skulle bevaras,
en åtgärd som omtalas i Moselagen (se 2 Mos 21:14; 1 Kung
1:50–51; 2:28; 2 Kung 11:15). Nehemja insåg att det var en
sammansvärjning mot honom och valde att lita på att Herren
skulle beskydda honom. Ett annat skäl till att Nehemja inte gick
in i templet var att han inte var präst. Semaja och andra hoppades
kunna förstöra Nehemjas rykte, men de misslyckades.
Studera skrifterna
Låt dig inte bedras
1. Namnge vilka personer i Nehemja 6 som försökte skada
Nehemja och förklara hur.
2. Vad gjorde Nehemja för att inte gå i deras ”fällor”?
3. Skriv vad följande skriftställen säger om vad vi kan göra
för att inte bli bedragna: Helaman 3:29–30; Läran och
förbunden 43:2–6; 46:7–8; Joseph Smiths skrifter 1:37.
Nehemja 7
Namnen på dem som
återvände
Nehemja 7 är en uppteckning över dem som kom till Jerusalem
med Serubbabel (se Esra 2). Liksom i Esra står det också
i Nehemja 7 att de som inte genom sin härstamning kunde
bevisa att de hade den rätta härkomsten inte fick lov att bära
prästadömet.
Nehemja 8
Esra läser skrifterna
för folket
Vad skulle vara annorlunda i ditt liv om du inte kunde höra,
läsa eller ha tillgång till skrifterna? På Nehemjas tid var
skrifterna handskrivna rullar, och det krävdes därför möda och
uppoffringar för att få tag i en sådan. Alla som hade en

komplett samling ansågs
lyckligt lottade. Folket på
Nehemjas tid hade inte läst
eller lyssnat till skrifterna
på flera år. När du läser
Nehemja 8, jämför då vad
folket kände och gjorde när
de blev undervisade ur
skrifterna med vad du känner och gör när du har möjlighet att
läsa eller lyssna till skrifterna.
Förstå skrifterna
Nehemja 8:13–18 – De läste i skrifterna att de skulle
bo i ”lövhyddor”
Judarna på Esras tid upptäckte
en befallning i skrifterna att
”bo i lövhyddor”. Befallningen
syftar på lövhyddohögtiden,
som var en helig fest som
Herren hade påbjudit Mose
och Israels barn (se 3 Mos
23:33–44).
Studera skrifterna
Hitta viktiga ord
1. Läs Nehemja 8:2–12 och gör en lista över de ord som du
bäst tycker beskriver hur folket kände sig när de hörde
Esra läsa och förklara skrifterna för dem. Markera gärna
dessa ord i dina skrifter.
2. Välj ut ett av orden på din lista och berätta om ett tillfälle
när du kände på samma sätt eller välj ett ord på listan och
berätta varför du tror att människorna reagerade på det
sätt de gjorde när Esra undervisade dem om skrifterna.
3. Vilka ord i Nehemja 8:2–12 tycker du beskriver vad Esra
gjorde för att göra skriftläsningen till en verklig upplevelse
för folket?
Nehemja 9–10
Ordets kraft
Vi läser i Mormons bok att ”ordets predikan hade . . .
ett mycket kraftigare intryck på människornas sinnen än
125
svärdet eller något annat som hade hänt dem” (Alma 31:5).
Nehemja 9–10 ger exempel på detta.
I Nehemja 9 läser vi att folket tack vare att de hade hört Guds
ord (se Neh 8), fastade och bad, erkände sina synder och
dyrkade Herren. Prästerna gav sedan folket en översikt av
deras historia från Abrahams tid samt visade dem hur barmhärtig
Herren hade varit mot dem ända fram till deras tid.
I Nehemja 10 läser vi att prästerna ingick förbund om att
hålla alla buden. Resten av folket följde prästernas exempel
och ingick också detta förbund. Händelserna som återges
i kapitel 9–10 visar några av välsignelserna av att läsa,
studera, begrunda och tillämpa skrifterna i vårt liv.
Nehemja 11–12
Invigningen av muren
Nehemja 11 anger namnen på Israels ledare och vilka av dem
som utsågs att bo i Jerusalem. Kapitel 11 nämner också andra
som utsågs att bo i andra städer i landet.
Första delen av Nehemja 12 anger namnen på de präster och
leviter (prästadömsbärare) som återvände till Jerusalem med
Serubbabel (v 1–9). Nästa del innehåller namnen på de präster
och leviter på Nehemjas tid som var ättlingar till första
gruppen (v 10–26). Resten av kapitlet handlar om invigningen
av Jerusalems murar (v 27–47).
Nehemja 13
Nehemja fortsätter att
predika omvändelse
En tid efter invigningen av Jerusalems murar återvände
Nehemja till kung Artasastas i Babylon. Nehemja 13 berättar
om vad han fann när han kom tillbaka till Jerusalem. Tre
saker gjorde honom storligen besviken: 1) en främling som
inte trodde på Israels Gud tilläts att komma in i Herrens hus,
2) folket helgade inte sabbatsdagen och 3) folket – till och med
prästerna och leviterna – gifte sig utom förbundet. Nehemja
uppmuntrade folket att vara trofasta mot Herren genom att
hålla dessa bud. Vi visar också vår trofasthet mot Gud i dag
genom att värdigt besöka templet, helga sabbatsdagen och
gifta oss inom förbundet.

Esters bok
Berättelsen om en judisk hjältinna
Ester skrev inte Esters bok, men hela berättelsen om henne
finns i boken. Den utspelade sig medan många judar befann sig
i Persien (omkring 460–43 f Kr) och redogör för hur Esters
modiga handlande räddade hennes folk från att förgöras. Det
judiska folket firar fortfarande denna underbara händelse
med en glädjehögtid som de kallar purim. Judarna läser denna
berättelse på nytt, en del klappar händerna och hurrar för
hjältarna och förbannar skurkarna.
Förberedelser inför studierna av Esters bok
Koresh var den förste kungen i det persiska väldet. Han efterträddes
av sin son Kambyses som regerade en kort tid. Efter
Kambyses död var Darejaves kung i många år. Efter Darejaves
död regerade hans son Xerxes, den fjärde kungen i det persiska
väldet. Xerxes, som var hans grekiska namn, heter i Esters bok
Ahasveros.
Även om Ester kommer efter Nehemja i Bibeln, inträffade händelserna
i Ester omkring trettio år före händelserna i Nehemja.
Xerxes eller Ahasveros var den kung på Nehemjas tid som
tycktes så vänlig mot Nehemja och judarna. Kanske var han det
på grund av det som hände i Esters bok. Om det inte hade varit
för händelserna i Ester, skulle det kanske inte ha funnits någon
Nehemjas bok!
Förstå skrifterna
Ester 1
Vise män som hade kunskap
om tiderna (v 13) – Astrologer
Ester 2
Förberedelse (v 3, 9, 12) – Behandlingar för att göra kvinnorna
ännu vackrare
Ester 3
Tjänstemännen (v 9) – De som utför handlingen
Ester 9
Stadfästa (v 31) – Formellt fastställa
Värdighet (v 19) – Ställning
och ägodelar
126
Studera skrifterna
Använd deras exempel
Skriv ner vad du tror någon i din ålder skulle kunna lära av
vart och ett av följande tre personers exempel i Esters bok:
drottning Vasti, Mordokaj och Ester. Ge specifika exempel för
varje person och hänvisa till skrifterna i din förklaring.
En minnesvärd vers
1. Läs Ester 4:14 och skriv den sedan med egna ord.
2. Mordokajs fråga till Ester i Ester 4:14 kan mycket väl ställas
till dig i dag. President Ezra Taft Benson hjälpte till
att besvara frågan när han sade: ”I nästan sex tusen år har
Gud haft er på reservbänken inför den sista tiden före
Kristi andra ankomst. Somliga kommer att avfalla, men
Guds rike kommer att förbli intakt för att välkomna återkomsten
av honom som är dess överhuvud – Jesus Kristus.
Även om vår generation i fråga om orättfärdighet kommer
att kunna jämföras med den på Noas tid, när Herren
rensade jorden genom floden, finns det en stor skillnad.
Den är att Gud har sparat några av sina starkaste barn till
den sista tiden. De kommer att hjälpa till att ta hem segern
för Guds rike. Det är här ni kommer in i bilden, för ni är
den generation som måste vara beredd på att möta er
Gud” (The Teachings of Ezra Taft Benson [1988], s 104–105).
President Benson sade också: ”I alla tider har profeterna riktat
blicken mot vår tid. Miljarder avlidna och ännu ofödda
har ögonen på oss. Det är inte något tvivel om saken – ni är
ett utvalt släkte. Det har aldrig förväntats mer av de trofasta
under en så kort tidsperiod som det görs av oss” (Teachings of
Ezra Taft Benson, s 105). Skriv något till klassen i din dagbok
om varför det är viktigt för dem att komma ihåg att de har
kommit till riket ”för en sådan tid som denna”.

Jobs bok
Varför drabbas goda människor av olycka?
Varje dag kan människor
råka ut för tragedier och
lidanden. Nära och kära dör
eller blir märkta för livet av
sjukdomar, olyckor eller
naturkatastrofer. Hur kan
Gud låta sådant hända? Hur
kommer det sig att även de
som flitigt tjänar Herren
råkar ut för sådant? Är det
Gud som orsakar allt detta lidande, all denna sorg och död?
I ett tal som tog upp detta slags frågor sade president Spencer
W Kimball: ”Svara om ni kan. Jag kan det inte, för även om
jag vet att Gud spelar en viktig roll i vårt liv, vet jag inte i hur
hög grad han orsakar det som händer och tillåter det hända.
Vad svaret än är på denna fråga, finns det en annan fråga där
jag är säker på svaret.
Skulle Herren ha kunnat förhindra dessa tragedier? Svaret är ja.
Herren är allsmäktig och har all makt att kontrollera vårt liv,
bespara oss smärta, förebygga alla olyckshändelser, flyga alla
plan och köra alla bilar, livnära oss, beskydda oss, bespara oss
arbete, ansträngningar, sjukdomar och till och med döden, om
han vill. Men det vill han inte” (Faith Precedes the Miracle [1972],
s 96). Varför besparar oss inte Herren alla motgångar och allt
motstånd i livet? (Se Abraham 3:25.) Skulle det stärka eller försvaga
oss om han gjorde det?
Jobs bok tar upp svåra frågor. Job berättar om en rättfärdig man
som fick lida mycket. Hans sätt att handskas med sina motgångar
och det han lär sig av sina erfarenheter, kan lära oss
viktiga ting om vårt eget lidande och om våra medmänniskors
sorger och bekymmer. Herren använde sig av berättelsen om
Job för att undervisa profeten Joseph Smith om prövningar
när denne satt fängslad i Liberty fängelse och undrade varför
han måste lida så mycket (se L&F 121:1–33). När du läser Job,
fundera då över vad du lär dig om vår himmelske Faders plan
och om vilket syfte lidandet har i denna plan.
Förberedelser inför studierna av Jobs bok
Job levde förmodligen på patriarkerna Abraham, Isak och
Jakobs tid. Hans bok står i Bibelns ”poesi-del” därför att den är
skriven i versform, något som kanske gör den till en av de mest
svårlästa och svårförstådda böckerna i Gamla testamentet.
Poesin bidrar emellertid till att berättelsen får större känslomässig
genomslagskraft. Eftersom det är meningen att poesi
ska läsas högt, kan du gärna högt läsa några verser som
du tycker om och se om det hjälper dig att bättre förstå bokens
innebörd.
127
Hur reagerar du när du drabbas av olycka? Hur ser du på
Gud eller på dig själv när du drabbas av olycka och vet att
du är oskyldig? Job 1 berättar om Jobs reaktion på det som
hände honom. Fundera över hur du skulle reagerat i samma
situation.
Förstå skrifterna
Job 1
Rättsinnig (v 1, 8) –
Rättfärdig
Job 1:6–12 – Ingår Gud och Satan verkligen avtal?
Naturligtvis har Herren makt över Satan och behöver inte
”köpslå” med honom. Av Job 1:6–12 lär vi att Herren var nöjd
med Jobs sätt att leva, men att han ändå lät Satan fresta Job
och orsaka prövningar för honom. Job 2 innehåller en liknande
situation. Lägg märke till att båda gånger som Job prövades,
bestämde Herren ”reglerna” för vad Satan fick och inte fick
göra. Vi kan vara förvissade om att så länge vi är trofasta mot
Herren, kommer han aldrig att tillåta Satan att pröva oss över
vår förmåga (se 1 Kor 10:13).
Studera skrifterna
Skriv ett rekommendationsbrev åt Job
Om Job sökte arbete och bad dig skriva ett rekommendationsbrev
åt honom, vad skulle du då utifrån Job 1 kunna
skriva?
Jämför?
Job 1
Job förlorar allt, utom . . .
Helga (v 5) – Göra dem
rena inför Gud genom
förordningar
Beskriv Jobs reaktion på det som hände honom och om hans
reaktion stämmer med din uppfattning om hur rättfärdiga
människor skulle ha reagerat.

Job bestod provet i Job 1, men Herren tillät Satan att hemsöka
Job ytterligare. Job 2 visar än en gång hur Job reagerar på
sina prövningar.
Förstå skrifterna
Job 2
Studera skrifterna
Säg din mening
Välj ut något av det som hände Job i Job 1–2 som skulle vara
svårast för dig att klara av och skriv varför du tycker det
skulle vara så svårt.
Även om Job inte gav Gud skulden för sina svårigheter,
ger Job 3 oss en föreställning om hur modlös han var.
Förstå skrifterna
Job 3
Ofruktsam (v 7) – Ensam i sitt
slag
Studera skrifterna
Job 2
Ytterligare prövningar för Job
Står han fast i sin fromhet (v 3, 9) – Förblir han trofast
Job 3
Varför föddes jag ens?
Hitta symboliska ord
Besvärjer (v 8) – Frammanar
Gör en lista med tre ord i Job 3 som du tycker beskriver hur
Job kan ha känt sig. Förklara varför du valde dessa ord.
128
Job 4–31 innehåller samtal mellan Job och tre vänner som
kom och besökte honom (se Job 2:11–13). Var och en av
vännerna talade om för Job att Gud straffar syndare, alltså
måste Job ha syndat. Men av det du har lärt dig i Job 1 vet du
att Job inte hade syndat. När Job försökte försvara sig och sin
rättfärdighet anklagade dessa ”vänner” honom för att vara
skrytsam. Job förklarade att han kände många orättfärdiga
män som inte hade fått det slags straff som han fick. ”Vännerna”
svarade med att uppmuntra honom att omvända sig
så att Gud kunde skaffa undan hans prövningar. Men Job
fortsatte att vittna om att han var oskyldig till synd.
Studera skrifterna
Job 4–31
Jobs vänner ger honom råd
Nyckelskriftställe – Job 19:25–26
1. Läs Job 14:14 och hitta en fråga som Job ställde och skriv
in frågan i din anteckningsbok. Läs sedan Job 19:23–27 och
sammanfatta hur Job senare besvarade frågan.
2. Varför tror du att Jobs vittnesbörd i Job 19:25–26 var så
viktigt för honom vid den tidpunkt han bar det?
Job 32–37
En fjärde vän
Job 32–37 återger vad en man vid namn Elihu sade. Vi vet
inte när han anslöt sig till gruppen, men han lyssnade tydligen
till samtalet mellan Job och de tre andra männen. Han
satt tyst därför att han var yngre och hade respekt för dem
som var äldre än han (se Job 32:4). När Elihu till slut valde
att tala, kritiserade han Job för att denne sade sig vara oskyldig.
Elihu trodde att Job menade att Gud var orättvis eller
ofullkomlig som lät Job lida för att han sade att han var oskyldig.
Elihu kritiserade också Jobs vänner för att de egentligen
inte gav Job någon förklaring till varför han led, utan enbart
stämplade honom som syndare. Elihu kom med en tredje
ståndpunkt. Han visade på Guds storhet och människans
oförmåga att tillräckligt förstå Guds sinne för att kunna förklara
allt som händer. Han sade att lidandet inte alltid är
ett straff för synder, att eftersom Gud gör det som är gott för
sina barn, lidandet kan bli till gagn för oss.

Herren besvarade till slut Jobs böner. Han tycktes emellertid
inte besvara frågorna som Job och hans vänner ställde, frågor
som: Varför fick Job lida? I stället gav Herren svaren i form
av ytterligare frågor. Svaren på Herrens frågor ger oss ett
perspektiv på Gud och livet som är av yttersta vikt för människor
som ställs inför svårigheter i livet.
På tal om livets svårigheter sade äldste Richard G Scott:
”När du möter motgångar, kan du ledas att ställa många frågor.
Några är till nytta, andra är det inte. Att fråga Varför
händer detta mig? Varför måste jag drabbas av detta nu?
Vad har jag gjort som föranlett detta? kommer inte att hjälpa
dig. Det tjänar verkligen inget till att ställa frågor som visar
motstånd mot Guds vilja. Fråga i stället: Vad ska jag göra?
Vad ska jag lära av denna erfarenhet? På vilket sätt ska jag
ändra mig? Vem ska jag hjälpa? Hur kan jag minnas mina
många välsignelser i prövningens stund? . . .
Detta liv handlar om djupgående förtröstan – förtröstan på
Jesus Kristus, förtröstan på hans lärdomar, förtröstan på
vår förmåga att, när vi leds av den Helige Anden, lyda dessa
lärdomar . . . Att förtrösta innebär att lyda villigt utan att på
förhand veta hur det går (se Ords 3:5–7). För att nå gott
resultat, måste din förtröstan på Herren vara mäktigare och
mer beständig än tron på dina egna känslor och din egen
erfarenhet” (Nordstjärnan, jan 1996, s 16).
Job 38–39 hjälper oss förstå vad som skulle kunna ha hjälpt
Job att ha större tillit till Herren och veta att vilka prövningar
han än fick gå igenom, de skulle vara till nytta för honom.
Förstå skrifterna
Job 38
Spänn bältet om livet (v 3) –
Förbered dig
Linda (v 9) – En tygremsa som
barn förr lindades med
Studera skrifterna
Job 38–39
Herren talar
Svara på Herrens frågor
Sjustjärnorna, Orion,
Björninnan (v 31–32) –
Stjärnbilder
1. Hur skulle du besvara frågorna som Herren ställde till
Job?
2. Berätta vad du tycker Job borde ha lärt sig när han
besvarade Herrens frågor.
129
Hur tycker du det känns när du verkligen börjar förstå
Guds storhet?
Job 39 redogör för Jobs kortfattade svar på Herrens frågor
(se Job 38–39). Job betygade helt enkelt sin ödmjukhet som
svar på det Herren hade sagt till honom. Herren fortsatte
sedan att undervisa Job till slutet av kapitel 41. Herrens budskap
liknade i stora drag budskapet i kapitlen 38 och 39,
som var att Herren har makten över allt och att allt blir till
välsignelse och lycka om vi är ödmjuka och lydiga.
Job 42 berättar att Job talade på nytt och gav uttryck för det
han hade lärt sig av Herren och vad han ansåg om det som
han hade lärt sig. Sedan befallde Herren Jobs vänner att
omvända sig. De fem sista verserna handlar om hur Herren
välsignade Job.
Studera skrifterna
Job 40–42
Job består provet
Säg det med egna ord
Skriv Job 42:5 med egna ord. Skriv sedan vad du tror Job
menade med det han sade.
Vad lärde han sig?
Vad tror du Job lärde sig av sina erfarenheter? Innan du
svarar, fundera då över följande frågor och uttalanden:
• När blev Job fri från sina prövningar? Vad förändrades
först, Jobs yttre omständigheter eller Jobs inre?
• Jämför det som Job fick senare i livet (se Job 42:10–17)
med det som han ursprungligen hade (se Job 1:2–3)?
Vad kan ökningen symbolisera?
• Äldste Richard G Scott sade: ”Jag vittnar om att du har en
himmelsk Fader som älskar dig. Jag vittnar om att Frälsaren
har gett sitt liv för att du ska bli lycklig. Jag känner
honom. Han förstår alla dina behov. Jag vet verkligen att
när du accepterar deras vilja utan att klaga, kommer de att
välsigna och hjälpa dig” (Nordstjärnan, jan 1996, s 17).

Psaltaren
En forntida psalmbok
Psaltaren är en samling andliga eller religiösa dikter som består
av lovsånger och böner till Gud. Titeln på denna bok på hebreiska,
Tehillim, betyder ”lovsånger”. Det grekiska ord som ligger
bakom vår benämning Psaltaren är en översättning av det
hebreiska ordet för lyra, liten harpa. De flesta dikterna i denna
bok skrevs som sånger och avsågs att sjungas till ackompanjemang
av stränginstrument. Sång ingick i gudsdyrkan i templet
och vid offentliga evenemang som begravningar, vigslar och
andra högtidligheter.
Som nämnts ovan skrevs många psalmer för att lova och prisa
Herren. Du kommer dessutom att finna psalmer som handlar
speciellt om lagen, templet, naturen och historiska händelser.
Några av de vackraste och viktigaste psalmerna lär oss om
Messias, Jesus Kristus. Psaltaren citeras i Nya testamentet mer
än någon annan bok i Gamla testamentet.
Vi känner inte till författaren till alla psalmer, även om många
anger en författare. Kung David nämns oftast som författare
till olika psalmer. Andra som nämns är Mose, Salomo, Asaf
(en av Davids sångmästare) och levitiska präster (Koras söner).
Ibland är författaren okänd.
Förberedelser för studierna av Psaltaren
Någon kunskap om hebreisk diktning kan göra det lättare att
förstå Psaltaren. Poesi är ofta emotionellt färgad. Poeter försöker
snarare uttrycka sina känslor än att skildra händelser. De
arbetar ofta med symboler och kan ibland överdriva. De kan
dessutom försöka uttrycka sina känslor eller göra intryck på
sina läsare genom att använda något slags mönster eller rytm.
Hebreisk diktkonst skapar en rytm genom att upprepa tankar
på ett sätt som kallas parallellism. Ibland säger författaren
samma sak på olika sätt, medan han vid andra tillfällen kontrasterar
två begrepp. Betrakta följande exempel från Psaltaren 1.
130
Denna psalm återges här nedan så att de tankar som upprepas
har sammanförts. Lägg märke till att tankarna ibland är ytterligare
exempel på den första tanken, medan vid andra tillfällen
senare tankar är motsatser till den första.
• Psaltaren 1:1–2 är ett exempel på kontrasterad parallellism:
”Salig är den man som inte följer de ogudaktigas råd och inte
går på syndarens väg eller sitter bland bespottare,
utan har sin glädje i Herrens undervisning och begrundar
hans ord dag och natt.”
• Psaltaren 1:3–4 är ett exempel på symboliskt språk i båda
motsatserna:
Tanke. ”Han är som ett träd, planterat vid vattenbäckar, vilket
bär sin frukt i rätt tid och vars blad inte vissnar. Allt vad han
gör lyckas väl.”
Motsatt tanke. ”Så är det inte med de ogudaktiga, de är som
agnar som vinden för bort.”
• Psaltaren 1:5 är ett exempel på en upprepad tanke:
”Därför skall de ogudaktiga ej bestå i domen, ej syndarna i de
rättfärdigas församling.”
• Psaltaren 1:6 är ännu ett exempel på kontrasterande
parallellism:
”Ty Herren känner de rättfärdigas väg, men de ogudaktigas
väg leder till fördärvet.”
Lägg märke till att författaren i exemplet ovan använde sig av
föreställningar som tycks måla bilder i ord. Detta slags diktning
ger kraft åt tanken. Vi skulle kunna nöja oss med att säga att
den man som är gudaktig och gläder sig åt Guds lagar kommer
att bli välsignad. Men psalmisten beskriver i stället ett träd,
planterat vid en bäck, som får oavbruten näring och som ständigt
växer och bär frukt. Denna bild ger mer kraft åt läsarens
och lyssnarens tanke och sinne än att bara säga att mannen blir
välsignad.
Om du läser Psaltaren och kommer ihåg vad du nu lärt dig om
hebreisk diktkonst, kommer du att finna psalmerna mycket
intressantare och budskapet i dem kommer tränga djupare in
i ditt sinne.
Eftersom det inte är möjligt att här kommentera hela Psaltaren,
kommer denna handledning att leda dig till flera viktiga
psalmer som citeras av författarna till Nya testamentet, psalmer
som handlar om Frälsaren eller psalmer som förmedlar särskilda
insikter i någon viktig lärosats i evangeliet. Men läs
gärna alla psalmerna. Kanske blir en psalm som inte ens nämns
i denna handledning en av dina favoritpsalmer i Psaltaren.

Psalm 22 innehåller de ord kung David talade eller sjöng som
reaktion på vad som tycks ha varit ständiga angrepp av hans
fiender. Sök efter exempel på hur denna psalm förutsäger vad
som skulle hända Frälsaren när han kom i köttet.
Förstå skrifterna
Psalm 22
Spärrar upp munnen (v 8) – Förolämpar
Studera skrifterna
Sök efter sådant som handlar om
Frälsaren
Verser
i Psalm 22 Vad hände? Hänvisningar till Matteus 27
2
7–9
17
19
Psalm 22
En psalm om Jesus Kristus
131
1. Läs både Psaltaren 22 och Matteus 27:27–50. Gör en uppställning
i din anteckningsbok enligt handledningen och
ange hur verserna i Psaltaren 22 gick i uppfyllelse i Jesu liv.
2. Från och med vers 20 i Psaltaren 22 är David mer optimistisk.
Verserna 20–32 liknar en bön, men de innehåller
viktiga sanningar. Välj ut något i verserna 25–32 som förklarar
varför vi ska ”förkunna” (v 23), ”lovsjunga” (v 23),
”lova” (v 24), ”ära” (v 24) och ”frukta” (v 24) Frälsaren för
att han lider på det sätt som beskrivs i verserna 2–19.
Förstå skrifterna
Psalm 23
Käpp och stav (v 4) – Herdestav
Studera skrifterna
Psalm 23
”Herren är min herde”
Förklara symbolerna
En av de mest välbekanta psalmerna
är Psalm 23. Den ligger
till grund för Psalm nr 67
i kyrkans psalmbok: ”Min
Herde är Herren”, en psalm
som betonar Herrens kärleksfulla
omsorg.
Du är Herrens får i Psaltaren 23. Berätta med egna ord vad
du tror följande uttryck betyder i psalmen: ”Herren är min
herde” (v 1), ”han låter mig vila på gröna ängar” (v 2), ”han
vederkvicker min själ” (v 3), ”din käpp och stav, de tröstar
mig” (v 4) och ”låter min bägare flöda över” (v 5).
Välj den ordalydelse du tycker
bäst om
Välj ut en ordalydelse i psalm 23 som uttrycker dina känslor
för Herren. Förklara ditt val.

Psalm 24 handlar om att få vara tillsammans med Herren
när han kommer.
Förstå skrifterna
Psalm 24:6, 10 – Vad betyder ”sela”?
Det hebreiska ord som översatts med sela i Psaltaren kommer
från en ordstam som betyder ”att lyfta upp”.
Studera skrifterna
Psalm 24
Glädjen över Herrens ankomst
Vad blir annorlunda?
Beskriv vad du tror blir annorlunda när en person verkligen
tror på den sanning som kommer till uttryck i Psalm 24:1.
Nyckelskriftställe – Psalm 24:3–4
1. Gör en lista över vad Psalm 24:4 säger krävs för att få träda
in i Herrens hus och i hans närhet. Beskriv med egna ord
varje ord eller ordvändning som du har listat.
2. Läs Läran och förbunden 97:15–17 och berätta vad verserna
säger om hur vi kan vara i Herrens närhet. Skriv
gärna hänvisningen i marginalen i dina skrifter, bredvid
Psalm 24:3–4.
132
Studera skrifterna
Gör minst fyra av följande uppgifter (A–F) till Psaltaren.
Gör jämförelser
1. Läs Psaltaren 8:4–5; Moses 1:8–10. Vilka liknande erfarenheter
hade Mose och författaren till Psalm 8?
2. Skriv om sådant som hjälper dig att inse Guds storhet och
får dig att bli mer ödmjuk.
3. Besvara frågan som ställs i Psalm 8:5.
En profetia om Kristus
Förklara hur de tankar och känslor som kommer till uttryck
i Psalm 41:10 gick i uppfyllelse i Jesu liv (se Matt 26:14–16;
Joh 13:18–26).
Förklara innebörden enligt en profet
Läs först Psalm 118:22 och sedan Apostlagärningarna
4:10–12. Skriv med egna ord vad Petrus sade att Psalm 118:22
handlar om.
Ordets kraft
1. Skriv upp alla sätt på vilka författaren till Psalm 119:97–105
beskrev nyttan av ha Herrens ord och känna till hans
lärdomar.
2. Berätta hur du tror Herrens ord är en ”lykta” för dina
fötter och ett ”ljus” på din stig. Läs 1 Nephi 17:13.
Namn och beskrivningar på Gud
1. Lista minst fem olika namn på Gud som du finner i Psaltaren
(det finns åtminstone tjugosju).
2. Varför tror du Psaltaren anger så många olika namn?
3. Lista minst fem olika ordvändningar som beskriver Gud
i Psaltaren (det finns åtminstone trettiotvå).
4. Välj en ordvändning från din lista som beskriver de
känslor du har för Herren.
Finn ett citat
Valda verser
ur Psaltaren
Följande studieavsnitt hjälper dig att
lära dig några viktiga verser ur olika psalmer.
Om du vill kan du läsa hela psalmerna.
Gå igenom flera psalmer som du själv har valt ut. Sök efter en
tanke som du tycker man kan göra en bra affisch av. Skriv ner
uttrycket och förklara varför du valde det.

Ordspråksboken
Ett ordspråk är ett kärnfullt uttryck som lär ut ett lämpligt och
moraliskt beteende. Ordspråksboken ger praktiska råd om
hur man lever efter ens religion och uppför sig korrekt och
moraliskt riktigt. Vi kan alla ha nytta av att följa råden som ges
i denna bok.
Förberedelser inför studierna av
Ordspråksboken
Vi läser i 1 Kungaboken 4:32 att Salomo författade många
ordspråk. Ordspråksboken 1:1 säger att Salomo är författaren
till Ordspråksboken, även om andra författare också nämns
(se Ords 30:1; 31:1).
Ordspråksboken innehåller uttalanden om en mängd olika
ämnen. En vers behöver inte ha något att göra med versen
(ordspråket) före eller efter den. De flesta ordspråken är skrivna
enligt det hebreiska framställningssätt som beskrevs i inledningen
till Psaltaren.
Du kommer att studera Ordspråksboken på samma sätt som du
studerade Psaltaren. I stället för att studera varje kapitel kommer
du att studera och begrunda några betydelsefulla verser.
Ordspråksboken
Studera skrifterna
Gör sex av följande uppgifter (A–L) medan du studerar
Ordspråksboken.
Sätt en titel
En översikt
1. Somliga tycker att Ordspråksboken 1:7; 9:10 är temat för
Ordspråksboken. Läs dessa verser och sätt en överskrift
över Ordspråksboken. (Anmärkning: Ordet frukta som
används i dessa verser betyder att hysa vördnad eller djup
respekt för Gud.)
2. Förklara varför enligt din erfarenhet det som dessa två
verser undervisar om är sant.
Nyckelskriftställe – Ordspråksboken
3:5–6
1. Rita något som skildrar innebörden i Ordspråksboken
3:5–6. Du kan till exempel rita ett figur eller en bild med en
slående titel. Visa teckningen för din familj och se om
de förstår innebörden. Läs sedan skriftstället och förklara
betydelsen för dem.
2. Vem har du läst om i Gamla testamentet som var exempel
på Ordspråksboken 3:5–6? Förklara varför.
133
Ge exempel
I Ordspråksboken 3:11–12 betyder ”tuktan” att straffa med
syfte att tillrättavisa. Skriv om en situation eller skriv en
berättelse som visar sanningen i detta ordspråk.
Gör en uppställning
Gör en uppställning enligt nedan och fyll i med uppgifter
från Ordspråksboken 6:16–19 och från dina egna tankar och
erfarenheter om vad Herren ”hatar” (du bör finna sju saker
i Ordspråksboken).
Egenskaper som Herren hatar Varför du tror att han hatar dem
Ge ett råd till en vän
Tänk dig att du hjälper någon som kämpar med att förstå
varför han eller hon bör leva enligt kyskhetslagen. Vilka verser
i Ordspråksboken 6:23–33 skulle du läsa för honom eller
henne? Berätta hur du skulle förklara vad varje vers du väljer
lär oss. Om du till exempel valde vers 32, skulle du kunna
fråga: ”Vad tror du en person som begår äktenskapsbrott
saknar förstånd om?”
Gör ett försök
Försök leva enligt principerna i Ordspråksboken 15:1, 18;
16:32 i minst två dagar och skriv i din anteckningsbok om
dina upplevelser.
Skriv med egna ord
Skriv Ordspråksboken 27:12 med egna ord. Hur kan vers 12
tillämpas på råden vi får av profeterna i broschyren Vägledning
för de unga (34285 180)?
Skriv motsatsen
Arbeta om Ordspråksboken 30:11–14 så att verserna
uttrycker motsatsen. I stället för att tala om ett orättfärdigt
släkte kommer verserna att tala om ett rättfärdigt släkte sista
dagars heliga. Vad kan du göra för att hjälpa till att få till
stånd detta rättfärdiga släkte?

För framstående kvinnor
Ordspråksboken 31:10–31 ger en beskrivning av en gudfruktig
kvinna. Lista vad du tror vara de fem viktigaste egenskaperna
som nämns och förklara varför varje egenskap du
valt är viktig.
Om du vore så vis . . .
Salomo är antagligen författaren till de flesta ordspråken.
Tänk på vad du känner till om Salomos liv och finn ett
ordspråk som du tror skulle kunna ha räddat honom från de
problem han fick senare i livet.
Predikaren
Liv utan kunskap om planen
Hur skulle din uppfattning och syn på livet vara annorlunda
om du trodde att detta liv var vår enda tillvaro – att vi efter
döden inte behövde avlägga räkenskap för vårt liv på jorden?
Författaren till Predikaren skrev det mesta av sin bok som om
han trodde att detta liv är allt som finns. Genom att skriva ur
denna synvinkel visade han hur frustrerande livet kan vara
utan evangeliet. I det sista kapitlet medger författaren att han
i själva verket trodde att livet fortsätter efter döden och att
eftersom livet fortsätter i evighet det inte har bestående mening
eller lycka med mindre vi tjänar Gud och bereder oss för
domens dag, när allt som tycktes ”förgängligt” (tillfälligt och
otillfredsställande) kommer att ses som det verkligen är.
Förstå skrifterna
Predikaren 1
Förgänglighet (v 2, 14) –
Meningslöshet, tillfälligt och
otillfredsställande
Predikaren 1–2
”Allt är förgängligt”
I Predikaren 1–2 skriver
”predikaren” (som han kallar
sig) om sitt sökande efter
glädje och lycka. Medan
du läser, tänk då på vad
du själv tycker om det
han såg och gjorde och sökte
efter.
Vad vinner (v 3) – Vilken
belöning får
Under solen (v 3, 9) –
På jorden
134
Ordspråk om rikedomar
Läs följande ordspråk och sammanfatta vad de säger om
rikedomar: 11:4, 28; 13:7–8; 15:16; 19:17; 21:6, 17; 22:1–2, 4, 7, 9,
16, 22–23; 28:6, 8, 11, 20, 22, 27; 30:7–9.
Ordspråk om arbete
Läs följande ordspråk och sammanfatta vad de säger om
arbete: 6:6–11; 10:4, 26; 12:24, 27; 13:4; 14:23; 19:15; 20:4, 13;
21:25–26; 24:30–34; 26:13–16; 28:19.
Predikaren 2
Glädjen (v 1–2) – Den glädje
som kommer av nöjen tillsammans
med andra människor
Gav akt på vishet (v 3) –
Försökte ändå lära visdom
Sin del (v 21) – Lön eller
belöning
Studera skrifterna
Gör en lista
Lista minst fem saker ur Predikaren 1–2 som författaren
säger borde göra honom lycklig men inte gjorde det. Skriv
efter varje sak på din lista hänvisningen till den vers där du
fann den. Stryk gärna under de fem orden som du valde.
Håller du med eller inte?
Har samma företräde (v 13) –
Är större än
Jag märkte (v 14) – Jag insåg
Samma öde drabbar dem
båda (v 14) – Somligt händer
alla, oavsett hur visa eller
dåraktiga de är
Läs Predikaren 1:18. Skriv till predikaren och berätta varför
du håller med honom eller inte håller med honom i det han
säger.
Predikaren 3
Gör det bästa av livet så
länge du lever
I Predikaren 3 berättas om hur livet ibland kan vara frustrerande,
att de ogudaktiga och de rättfärdiga och de visa och de
dåraktiga alla råkar ut för både gott och ont. I kapitel 3 drar
författaren slutsatsen att även om alla får erfara både gott och

ont är man lyckligare om man lever ett gott liv och söker efter
glädje – även om den glädjen inte består. Med andra ord:
Om vi alla måste erfara både gott och ont, kan vi lika gärna
njuta av det goda medan det varar.
Predikaren 3:1–8 tillhör några av de oftast citerade verserna
i Predikaren. Men de kan lätt missförstås. Då predikaren
säger att allt har sin tid, säger han helt enkelt att vissa saker
händer alla. Han menar inte att vi alla ska dräpa eller hata
eller att göra något annat negativt. Att överträda buden har
inte sin tid.
Finns det någon livsstil som kan glädja människan även om
hon inte tror på eller accepterar sanningen om Gud, hans
befallningar och evigt liv? Även om predikaren såg så mycket
”förgängligt” i världen medger han i Predikaren 4–5 att det
fortfarande finns sådant som är värt att göra och som leder
till större glädje i en värld som annars tycktes obegriplig för
honom (utan en förståelse av Guds plan).
Förstå skrifterna
Predikaren 4
Möda (v 4) – Ansträngning,
arbete, slit och släp
Predikaren 5
Snar med din mun (v 1) –
Tala inte hårt, barskt
Studera skrifterna
Predikaren 4–5
Vad gör dig lycklig?
Finn några goda råd
Låta varna sig (v 13) –
Låta sig bli undervisad och
tillrättavisad
Sin del (v 18) – Lön eller
belöning
I Predikaren nämns åtskilligt som fortfarande är meningsfullt
att göra även om ”allt är förgängligt”. Skriv om två saker
som du har läst om i Predikaren 4–5 som skulle vara goda
råd även för den som inte tror på Gud. Förklara råden som
om du gav dem till någon som inte tror på Gud.
135
Predikaren 6 innehåller ytterligare exempel på hur rikedom,
ära och barn inte kan ge fullständig lycka. Kapitlet drar
slutsatsen att om världslig rikedom, ära och efterkommande
är allt som finns, då är livet meningslöst.
Efter att ha sagt att ”allt är förgängligt” eller att ingenting
kan ge fullkomlig glädje, berättar predikaren i Predikaren
7–11 vad han anser skulle kunna ge en människa en viss tillfällig
lycka. Även om ”allt är förgängligt” så lär han att
det ändå finns några sätt att leva på som ger mer lycka än
andra sätt.
Studera skrifterna
Predikaren 6
Allt är ändå förgängligt
Predikaren 7–11
Finna tillfredsställelse i livet
Sammanfatta lärdomarna
Läs följande verser i Predikaren 7–11 och sammanfatta vad
predikaren sade att man bör veta eller göra för att få något
mått av lycka och tillfredsställelse i livet: 7:2, 12–13, 17–22;
8:12–13; 9:4–10; 10:8, 12–14; 11:1, 8–10.
Predikaren 12
Slutordet
Om du visste att du skulle dö i dag om en vecka, vad skulle
du då göra under dina sista dagar?
Predikaren 12 innehåller predikarens avslutande budskap.
Han påminner de unga om att leva rätt så länge de kan, för
en dag kommer de att dö. De två sista verserna i Predikaren
12 är den första påtagliga utsagan om att han tror på livets
eviga natur. Dessa verser låter oss förstå att predikaren i de
föregående elva och ett halvt kapitlen försökte bevisa att ett

liv utan Gud ter sig meningslöst, men att det ändå är förnuftigt
att leva ett gott liv. Att leva ett gott liv blir ännu förnuftigare
när vi vet att livet är evigt och att vi en dag kommer
att stå inför Gud och bli dömda. Det är skälet till att de två
sista verserna i Predikaren 12 utgör bokens verkliga budskap.
Förstå skrifterna
Predikaren 12
Darrar (v 3) – Blir gamla
Blommar (v 5) – Blir förkastat
Höga Visan
Manuskriptet till Joseph Smiths översättning av Bibeln säger att
Höga Visan inte är inspirerade skrifter.
Jesajas bok
Går till sin eviga boning (v 5)
– Dör
Varna (v 12) – Förmana och
undervisa
Jesajas bok har rönt mer uppmärksamhet och lovord från andra
författare till heliga skrifter än någon annan bok. Nephi
använde Jesajas ord för att han mer ”till fullo måtte kunna
förmå [sina bröder] att tro på Herren, deras Återlösare”
(1 Nephi 19:23) och sade att ”min själ fröjdar sig i hans ord”
(2 Nephi 11:2). Dessutom sade Nephi att Jesajas ord skulle
få folket att ”upplyfta sitt hjärta och fröjda sig inför alla människor”
(2 Nephi 11:8). Nephis bror Jakob lärde att de som är av
Israels hus skulle tillämpa Jesajas ord på sig själva (2 Nephi 6:5;
11:8). Frälsaren uttryckte sin höga uppskattning av Jesajas
skrifter.
”Jesajas ord äro stora”
I Nya testamentet citeras Jesaja oftare än någon annan profet.
Författarna i Mormons bok citerade eller parafraserade 35 procent
av Jesajas bok. I Läran och förbunden finner vi hundratalet
hänvisningar till Jesaja antingen genom citat, parafras eller tolkning
av hans lärdomar. När Kristus besökte nephiterna efter sin
uppståndelse uppmanade han dem att rannsaka uppteckningarna
”sorgfälligt, ty Jesajas ord äro stora” (3 Nephi 23:1).
Viktig bakgrund till Jesaja
Jesaja levde och profeterade omkring 740–700 f Kr. Under den
tiden erövrade assyrierna Israel, Nordriket. Juda, Sydriket, där
Jesaja var bosatt, var tvunget att betala skatt till Assyrien och
stod också inför sin undergång. Men de skonades tack vare att
judakungen Hiskia följde Jesajas råd. Jesaja uppmanade Juda
att fortsätta att omvända sig annars skulle de också förgöras –
inte av assyrierna utan av babylonierna.
136
Studera skrifterna
Gör en affisch
1. Gör en affisch (åtminstone lika stor som en sida i din
anteckningsbok) om vad Predikaren säger om det som
”hör alla människor till”.
2. Varför behöver vi enligt Predikaren 12:13–14 veta och göra
allt som ”hör alla människor till”?
Jesaja talade mer än någon annan profet i Gamla testamentet
om Jesu Kristi första och andra ankomst. Han hade ett unikt,
inspirerat sätt att undervisa. Många av hans profetior rör inte
enbart hans egen tid, utan också Jesu Kristi tid, vår tid och
framtiden. Ibland kan till och med en vers eller en grupp av
verser handla om mer än en tidsperiod.
Hur man läser Jesaja
Jesaja var inte endast en Guds profet utan också en stor författare
och en skald för Israels stammar. Av det skälet kan somligt
i hans skrifter vara svårt att förstå om man läser det i översättning
från hebreiska till något annat språk. Kom ihåg vad du
lärde dig om hebreisk poesi i inledningen till Psaltaren (se s 130).
De begrepp som förklarades där samt den Helige Andens
vägledning kan hjälpa dig att förstå Jesaja, som arbetade med
sinnebilder och symboler. Du kommer att läsa om att månen

lygs, att ett land är så jublande glatt att träden klappar händerna
och att en bok talar djupt nerifrån jorden. Om du försöker
se bortom dessa och andra sinnebilder när du läser, för att förstå
de känslor och principer som Jesaja skrev om, kommer hans
ord att få en mycket djupare innebörd. Och när du söker den
Helige Andens hjälp kommer du att finna att Jesaja blir en av
de mest inspirerande och kraftfulla böckerna i skrifterna.
Allmänna
teman
Hänvisningar
Ämnen Juda Nationerna
Även om vi inte vet om Jesaja skrev kapitlen i sin bok i den
ordning som de står i Bibeln, tycks det som om kapitlen blev
omsorgsfullt ordnade för att bäst framföra Jesajas hela budskap.
Jesaja 1 är ett slags förord till Jesajas bok som ger en
förhandsbeskrivning och sammanfattning av hela boken
genom att berätta 1) vad folket gjort som är anstötligt för
Herren (v 1–9), 2) varför de trodde att de inte behövde
omvända sig (v 10–15), 3) vad Herren lovade om de omvände
sig och (4) vad som skulle hända om de inte omvände sig
(v 20–24, 28–31).
Kom ihåg Nephis och Jakobs råd då du läser: Eftersom vi
är av Israels hus bör vi tillämpa dessa ord på oss själva
(se 1 Nephi 19:23; 2 Nephi 6:5). Många av Jesajas lärdomar
och profetior angår oss som om han skulle ha uttalat dem
i dag.
Förstå skrifterna
Jesaja 1
Fött upp (v 2) – Givit omsorg,
mat och kläder
Skuldbelastade (v 4) –
Som bär på en tung
syndabörda
Vanartiga (v 4) – Syndiga
Översikt av Jesaja
Domar Historisk del Löften om en Messias
1:1 13:1 24:1 28:1 36:1 40:1 49:1 58:1 66:24
Herrens
dag
Straffdomar
och
välsignelser
Jerusalem
bevarat från
förstöring;
Hiskias liv
förlängt
Jesaja 1
Israels
befrielse
Jesaja kallar Israel
till omvändelse
Israels
befriare
Israels
härliga
framtid
Vem begär då av er att mina
förgårdar trampas ner? (v 12)
– Vem inbjöd er att vistas
i mitt hus?
Räcker ut era händer (v 15) –
Ber
Slagg (v 22, 25) – Orent material
i en metall
137
Studera skrifterna
Israel är som . . .
1. Läs Jesaja 1:2–9, 21–22, 30–31 och lista alla sinnebilder eller
symboler som Jesaja använder för att beskriva Juda folk
och deras synder.
2. Vilka av Juda synder begås av människor i dag?
Nyckelskriftställe – Jesaja 1:18
Även om Herren var sträng och talade till israeliterna i kraftiga
ordalag, förnimmer vi hans kärlek av det sätt på vilket
han inbjöd dem att omvända sig. Herrens lösningar på våra
synder och problem är kanske inte alltid snabba och lätta,
men de kommer att ge oss en bestående lösning.
1. Sammanfatta Herrens lösning på Juda bekymmer
(se Jes 1:16–19).
2. Läs Läran och förbunden 58:42–43 och berätta hur Herren
gav samma löfte i dessa verser som han gav i Jesaja 1:18
och vad vi måste göra för att löftet ska uppfyllas.
Jesaja 2
Kom till Herrens berg
Jesu Kristi andra ankomst kommer att inleda en tusenårsperiod
av fred på jorden kallad tusenårsriket. De ogudaktiga
kommer att tillintetgöras vid tiden för Frälsarens ankomst,
medan däremot de som är beredda att motta honom kommer
att förskonas och få glädjas med honom. Vad måste vi göra
för att vara beredda? I en ofta citerad profetia berättade Jesaja
för det forna och det nuvarande Israel vad de måste göra för
att bereda sig att möta Herren och få leva under tusenårsriket.
Denna profetia är ”dualistisk”, vilket innebär att den
kan tillämpas på mer än en tid och en plats. Som sådan lär
profetian inte bara allmänna principer om vad det forna
Israel måste göra för att upprätta hans rike, utan antyder

även en specifik plats för det riket i de sista dagarna före den
andra ankomsten och tusenårsriket.
I Mormons bok citerar Nephi kapitlen 2–14 i Jesaja. Genom
att jämföra dessa kapitel med dem som återges i 2 Nephi kan
du få hjälp att bättre förstå vad du läser.
Förstå skrifterna
Jesaja 2
Spåmän (v 6) – Personer som
förutsäger framtiden med
tecken och omen
Jesaja 2:2 – 4 – Det berg där Herrens hus är
”Herrens hus” syftar på templet. I Jesaja 2:2–4 berättar Jesaja
om en syn och uttalar en profetia som har gått i uppfyllelse på
många sätt. Han sade att när den tid kommer då Herrens folk
aktar honom och sätter hans hus högre än allt annat och aktivt
söker hans råd genom att besöka hans hus – då kommer Sion
att upprättas mitt ibland dem och de kommer att ha frid och
löftet om evigt liv. Nutida profeter har undervisat oss om
samma lära. President Howard W Hunter sade: ”Låt oss göra
templet, med tempeltjänst, tempelförbund och tempeläktenskap,
till vårt största jordiska mål och den mest upphöjda upplevelsen
i jordelivet” (Nordstjärnan, jan 1995, s 87).
En annan uppfyllelse av denna profetia gäller Herrens hus som
har uppförts ”högst bland bergen” (Jes 2:2). Profetian talar inte
bara symboliskt om att låta templet få den främsta platsen i vårt
liv, utan den har också sin bokstavliga uppfyllelse i platsen för
kyrkans huvudsäte i de sista dagarna. Äldste Bruce R McConkie
sade beträffande denna Jesajas profetia: ”Den syftar specifikt
på templet i Salt Lake City och de andra templen som har
uppförts högst bland Klippiga bergen och allmänt på templet
som kommer att byggas i Nya Jerusalem i Jackson County
i Missouri” (A New Witness for the Articles of Faith [1985], s 539).
Äldste B H Roberts undervisade om betydelsen av att lagen
[undervisning] går ut från Sion: ”För mig betyder det till en del
Sions lag – grundprincipen i landets civilrätt – en princip i den
lag som går ut från Sion – den civilrätt som ska upprättas och
bevaras i detta välsignade frihetens land och som så småningom,
direkt eller indirekt, kommer att bli till välsignelse för varje
nation i hela världen” (i Conference Report, apr 1908, s 108).
Studera skrifterna
Majestät (v 10, 19, 21) –
Storhet och makt
Gör en teckning eller skiss
Rita en bild som symboliskt beskriver de tankar du finner
i Jesaja 2:2–3.
Ge ett exempel från vår tid
Grundbudskapet i Jesaja 2:2–4 är att Sion kommer att upprättas
när Israel sätter templet, dess förordningar och lagar
högre än allt annat i sitt liv.
138
1. Läs Jesaja 2:6–9 och lista vad som enligt Herrens ord hindrade
folket från att motta templets välsignelser vid den
tiden. Ge ett exempel från vår tid för varje sak du listat.
(Glöm inte att jämföra vers 9 med 2 Nephi 12:9.)
2. Vad kommer enligt Jesaja 2:10–22 att hända vid Jesu Kristi
andra ankomst med dem som på grund av sitt högmod
inte vill acceptera honom?
Jesaja 3 innehåller Jesajas fortsatta beskrivning av Israels och
Juda ogudaktiga tillstånd på hans tid och vad som skulle
hända som följd av deras ogudaktighet. Jesaja använde en av
sina mest målande sinnebilder då han jämförde Israels hus
med högmodiga kvinnor som var överdådigt smyckade enligt
vad som var högsta mode på den tiden. Dessa kvinnor var
angelägna om att visa ett vackert yttre men hade försummat
sann inre andlighet. Vi kan tillämpa dessa lärdomar på oss
själva som en varning för vad som kan hända med oss om vi
är högmodiga och ogudaktiga.
Jesaja 4 utgör en kontrast till kapitel 3 genom att berätta vad
som händer när Israel vänder sig till Herren i ödmjukhet.
Studera skrifterna
Jesaja 3
Profetior mot de högmodiga
Jesaja 4
Välsignelser för de ödmjuka
Tolka symbolerna
Ägna noggrann uppmärksamhet åt de symboler som Jesaja
använde i detta korta kapitel. I motsats till kvinnorna i slutet
av Jesaja 3 är kvinnorna som beskrivs i Jesaja 4 ödmjuka.
1. Vad blev följden av dessa kvinnors ödmjuka handlande
enligt verserna 2–6?
2. Vad kan vi göra för att bli lika dessa kvinnor så att vi kan
bli befriade från vår skam, bli renade från orenhet och
bli ett folk ”till härlighet och ära” och bli vägledda och
skyddade av Herren? (se v 5–6). Slå gärna upp följande
skriftställen innan du svarar: 2 Nephi 31:13, 17; 32:1–3;
Alma 7:14–15; Moses 6:52, 57.

Jesaja 5 innehåller Jesajas fortsatta beskrivning av Israels
synder och följderna av dessa synder. När du läser, fundera
då över på vilket sätt synderna på Jesajas tid liknar människors
synder i vår tid och vad som enligt Herren händer dem
som vägrar att omvända sig.
Förstå skrifterna
Jesaja 5
Ingen skall beskära den eller
gräva i den (v 6) – Ta hand om
den
Bat, homer, efa (v 10) –
Måttenheter (se Sakupplysning
i Bibeln)
Studera skrifterna
Gör uppgifterna A eller B medan du studerar Jesaja 5.
Tolka liknelsen för vår tid
Liknelsen i Jesaja 5:1–7 handlar om dem som har fått evangeliet.
Vad betyder liknelsens budskap för medlemmar i vår
tid? Fundera gärna över Läran och förbunden 1:27; 82:3; 105:6
innan du skriver ditt svar.
Ve!
Jesaja 5
Israels synder
Lista alla människor som kommer att drabbas av ”ve” enligt
Herrens ord i Jesaja 5:8–25 och beskriv varje grupp människor
med egna ord.
Jesaja 6
Jesaja ser Herren
Baner (v 26) – Fana eller
standar som en armé samlas
kring eller marscherar efter
Jesaja 6 berättar om hur Jesaja kallades att bli profet och vad
Herren sade om hans profetiska mission. Verserna 1 och 5
innehåller Jesajas vittnesbörd om att han såg Herren.
139
Jesaja 7–8 berättar om en specifik historisk händelse i Juda
rike, men profetian gällde inte bara då utan förutsade också
Jesu Kristi födelse över sju hundra år senare.
Jesaja 7 förklarar att kungen i Israel (nordriket, även kallat
Efraim) och kungen i Syrien hade förenat sina militära
styrkor. Tillsammans hoppades de kunna erövra Juda rike
(se v 1–2, 5–6). Detta skrämde Ahas, kungen i Juda (se v 2).
Herren befallde Jesaja att säga åt Ahas att han inte skulle
frukta, för assyrierna skulle komma norrifrån och erövra både
Syrien och Efraim. Jesaja sade att uppfyllelsen av denna
profetia skulle bli ett vittnesbörd för Juda om att Herren
skulle fortsätta att bevara dem som ett folk. Sedan gav Jesaja
Ahas ett tecken, som ett vittnesbörd om att hans ord var
sanna. Han sade att en jungfru skulle bli havande, få en son
och ge honom namnet Immanuel, som betyder ”Gud med
oss”. Namnet Immanuel symboliserade det faktum att Gud
skulle vara med sitt folk Juda. Jesaja profeterade också att
innan barnet skulle vara gammalt nog att veta skillnaden
mellan gott och ont, skulle assyrierna ta kungarna i både
Syrien och Efraim som fångar (se v 14–16).
Profetian i Jesaja 7:10–16 har en ännu djupare innebörd. En
orsak till att Gud ville bevara Juda som ett folk var att han
lovade att sända sin Son till jorden genom Juda stam och kung
Davids släktlinje. Denne Guds Son skulle bli en Immanuel.
Jesaja berättade för Ahas att Gud skulle bevara Juda i konflikten
med Syrien och Efraim och ända till Messias skulle födas.
I Jesaja 8 fortsätter berättelsen som började i Jesaja 7. Jesaja
sade till folket i Juda att inte oroa sig för Syrien och Israels
nordrike eftersom Assyrien skulle krossa dem. Men det nya
orosmolnet var att Assyrien också skulle anfalla Juda. Folket
i Juda övervägde att förena sig med andra nationer i en
”sammansvärjning” för att bekämpa Assyrien (se v 9–10).
Jesaja sade till folket att om de litade på Herren skulle han
vara deras skydd eller ”helgedom” (v 13–14). Han varnade
dem också för att lyssna till människor som påstod sig få
uppenbarelser, men inte fick dem från Gud (se v 19–22).
Studera skrifterna
Jesaja 7–8
Lita på Herren
Profetior om Jesus Kristus
1. Läs Matteus 1:18–25 och beskriv med egna ord hur en
författare i Nya testamentet använde Jesaja 7:14.
2. Läs Jesaja 8:13–14 och förklara hur Jesus är såväl klippan
som de skulle bygga en säker grund på (se Hel 5:12) som
en ”stötesten” och en ”klippa till fall” (v 14).

Jesaja 9
En profetia
om Messias ankomst
Jesaja 9 innehåller en annan välbekant profetia om Jesu Kristi
ankomst. Vers 1 beskriver norra delen av Israels nordrike
som var det första område som angreps när nationer som
Assyrien kom norrifrån. Jesaja profeterade att detta område –
känt som ”Galileen” – inte alltid skulle vara ett så oroligt
hörn. Jesaja lovade dem att Gud skulle sända dem ljus och
glädje genom det barn som skulle födas och som skulle bryta
sönder ”deras bördors ok” (Jesaja 9:4) och kallas ”Under,
Rådgivare, Mäktig Gud, Evig Fader, Fridsfurste” (v 6). Alla
dessa namn hänför sig till Messias – Konungarnas Konung.
Denna profetia gick till stor del i uppfyllelse i och med att
Jesus tillbringade mycket av sin jordiska verksamhet i just
Galileen (se Matt 4:12–16). Profetian fortsätter att gå i uppfyllelse
i och med att Jesu Kristi rike fortsätter sin eviga
tillväxt därigenom att människor tar emot honom som sin
Konung och blir berättigade till det eviga livets välsignelser
(se Jes 9:7).
Jesaja 10
De som ödelägger
ska ödeläggas
I Jesaja 9 gör Herren klart att han kommer att tillåta Assyrien
att besegra Israels barn i nordriket. Jesajas profetior
tycks också innebära att Assyrien även skulle ödelägga en del
av Juda rike. Varför skulle Herren tillåta en nation med
ogudaktiga och icke-troende invånare som Assyrien att
besegra sitt förbundsfolk? I Jesaja 10 svarar Herren på frågan.
Han sade att han på grund av Israels gudlöshet inte
längre skulle beskydda dem. Men Jesaja 10 gör också klart att
även assyrierna skulle straffas för sin ogudaktighet. De skulle
inte tillåtas att helt ödelägga Juda eftersom Gud fortfarande
tänkte infria sitt löfte rörande sin ”Smorde” eller Messias
(se Jes 10:27–34).
140
Ett av skälen till att Jesajas bok är så betydelsefull för våra
dagar är att så mycket av det som inträffade på Jesajas tid
också händer i vår egen tid. Vi lever också i en ogudaktig tid,
och Herren har sagt att de ogudaktiga kommer att drabbas
av följderna av sina handlingar – precis som på Jesajas tid.
Även om vår tid och Jesajas tid skiljer sig i fråga om detaljer
är principerna desamma. Betydelsen av Jesaja 11 framhölls
av profeten Joseph Smith: ”Utöver detta citerade han
[Moroni] Jesajas elfte kapitel och sade att det snart skulle
fullbordas (Joseph Smith 2:40).
De som älskar Herren och försöker leva rättfärdigt kan bli
modfällda av att behöva leva bland så ogudaktiga människor.
När vi är modfällda är det viktigt att vi har helhetsbilden
av vår himmelske Faders plan för ögonen och inser att rättfärdighet
till slut kommer att segra och att han har förberett
ett sätt att återlösa alla sina barn som vill. Jesaja 11 handlar
om helhetsbilden och innehåller ett hoppets budskap om vad
Herren kommer att göra för dem som söker lära känna honom
och göra hans vilja.
Förstå skrifterna
Jesaja 11
Skott (v 1) – Gren eller kvist
Telning (v 1) – Ungt skott av
träd, rotskott
Stav (v 4) – En spira som
betecknar en regents makt
Studera skrifterna
Jesaja 11
Framtida händelser
Baner (v 10, 12) – En fana eller
ett standar som en armé
samlas kring eller marscherar
efter
Gör uppgifterna A och B medan du studerar Jesaja 11.
Tolka Jesaja med hjälp av andra
skrifter
1. Vad handlar Jesaja 11:1–5 om enligt Läran och förbunden
113:1–2?
2. Vem är ”Isais rot” i Jesaja 11:10 enligt Läran och förbunden
113:5–6?
3. När kommer händelserna i Jesaja 11 på det hela taget att
ske enligt Joseph Smith 2:40?

De sista dagarna och tusenårsriket
Jesaja 11:1–9 handlar mest om händelser i framtiden. Jesaja
11:10–16 handlar om vad Herren kommer att göra för att få
till stånd de händelser som nämns i verserna 1–9.
1. Vilka av profetiorna i Jesaja 11 har enligt din mening redan
gått eller börjat gå i uppfyllelse?
2. Skriv något om en lärosats i Jesaja 11 som uppmuntrar dig
att vara trofast mot Herren.
Jesaja 12 är en kort dikt till Herrens lov för det han gör för att
frälsa sitt folk. Jesaja 12 tycks ha tillkommit som en följd
av de stora sanningar som framställs i Jesaja 11 om Messias,
Israels insamling i de sista dagarna och tusenårsriket.
Lärdomarna i kapitel 12 kan tillämpas på varje person som
lär känna Herren, insamlas till Herrens kyrka och mottar
den frid som endast Jesus Kristus kan ge.
Studera skrifterna
Jesaja 12
Lovsjung Herren
Namn på Jesus Kristus
Läs följande verser i de tolv första kapitlen i Jesaja och lista
alla de olika namnen som Jesaja använder på Jesus Kristus:
Jesaja 1:24; 2:3; 3:1; 5:16; 5:24; 7:14; 8:14; 9:6; 11:1; 12:2. Berätta
vad du anser vara innebörden av varje namn i varje vers.
Vad säger de olika namnen speciellt om Herrens natur eller
mission?
Jesaja 13–14
Babel (Babylon) och Lucifer
Jesaja 13–14 innehåller liksom Jesaja 10 profetior om ödeläggelsen
av ett land som besegrade Herrens förbundsfolk.
I Jesaja 10 handlar profetian om Assyrien som erövrade nordriket
omkring 725–21 f Kr. Jesaja 13–14 handlar om Babel
(Babylonien) som erövrade Juda omkring 600–588 f Kr.
Babel var ett av de rikaste och världsligaste imperierna i historien.
Det var därför Herren använde Babel som en symbol
för människor som inriktar sig på världsliga ting och som en
kontrast till Sion och himlen. Den profeterade ödeläggelsen
141
av Babel i Jesaja 13 symboliserar vad som kommer att hända
dem som strider mot Guds folk och dem som inriktar sig på
världsliga ting i stället för det som hör Gud till.
Jesaja 14 handlar om kungen av Babel som Jesaja jämför med
Lucifer eller Satan. Tack vare detta kapitel lär vi oss mer
om hur Lucifer blev Satan och också om vad som kommer att
hända honom och hans efterföljare.
Förstå skrifterna
Jesaja 14
Stav (v 5) – Spira som betyder
auktoritet att regera
Studera skrifterna
Varför skulle du följa honom?
1. Jesaja 14:12–14 berättar om hur Lucifer blev Satan. Vad
anser du vara mest intressant av det Jesaja sade?
2. Läs Läran och förbunden 76:25–27 och Moses 4:1–4 och
skriv om ytterligare saker som du har lärt dig om Lucifers
fall.
3. Vad kommer till sist att hända med Lucifer enligt Jesaja
14:4–11, 15–20?
4. Vilka ytterligare kunskaper får du i Läran och förbunden
76:30, 33, 36–38, 44–46?
5. Ett av skälen till att vi försöker lära oss mer om Jesus
Kristus är för att vi ska kunna följa hans exempel och bli
mer lika honom. Skrifterna berättar kortfattat om hur
Lucifer blev Satan så att vi vet vad vi måste göra för att
undvika att följa honom. Medan du tänker igenom vad du
har läst i Jesaja 14 om Lucifers fall, skriv då varför det
du har lärt har fått dig att i högre grad vilja följa Jesu Kristi
exempel. Skriv också hur du blir bättre på att undvika
Satan och hans frestelser tack vare vad du har lärt dig.
Jesaja 15–23
Härlighet (v11) – Ståt, högmod
Ris (v 29) – Stav, käpp
Profetior mot nationer som
inte tjänar Herren
Jesaja 15–23 innehåller flera profetior om ödeläggelsen av de
länder som omgav Israel. Genom att uppenbara för Israel
och Juda att alla de omgivande länderna skulle ödeläggas,
gav Herren dem goda skäl att lita på honom i stället för på
fördrag eller allianser med dessa grannländer.

Jesaja 15–16 innehåller profetior om Moab. Landet har fått
sitt namn efter Moab som var son till Lots äldsta dotter
(1 Mos 19:37) som slog sig ner i det landet med sin familj.
Moabiterna låg ofta i strid med israeliterna, men vid denna
tid tycks israeliterna överväga en allians med Moab för att
få hjälp att motstå sina fiender.
I Jesaja 17 finner vi en profetia riktad mot Damaskus
(Syrien) och Efraim (nordriket). Damaskus och Efraim förenade
sig i en allians för att inta Juda, men innan de kunde gå
till anfall kom assyrierna norrifrån och intog de två tilltänkta
erövrarna. I Jesaja 17 läser vi profetian om dessa två länders
undergång och några av de följder som drabbade dem.
CYPERN
EGYPTEN
Nubien/
Etiopien/
Kush
Medelhavet
Nilen
Röda havet
Asdod
Negevöknen
Damaskus
Tyrus
MOAB
EDOM
Karkemis
Jerusalem (Synernas dal)
Arabien
Nineve
Assyrien MEDIEN
Babel
Babylon
ELAM
Jesaja 18 talar om ett land ”bortom Nubiens strömmar”
(v 1). De flesta översättare benämner detta land Etiopien eller
Kush vilket man anser vara en nation söder om Egypten.
Kapitel 18 är mera hoppfullt än många av dessa kapitel. Det
råder stor oenighet om vad kapitlet syftar på eller betyder.
Jesaja 19–20 beskriver profetiorna om Egypten, som var en
av de mäktigaste nationerna i världen på Jesajas tid. Jesaja
profeterade om olika sätt som Egypten skulle plågas på och
att egyptierna inte skulle kunna lösa sina problem av egen
kraft eller med hjälp av sina falska gudar. Jesaja 19 innehåller
också en märklig profetia om att någon gång i framtiden
Egypten och Israel ska dyrka samme Gud och att Herren ska
”hela” Egypten (v 21–22). Profetian låter också förstå att
även Assyrien skall förena sig med Israel och Egypten för att
dyrka Gud.
Jesaja 20 talar specifikt om den tid då Assyrien skulle erövra
Egypten – och ger än en gång folket i Juda ett skäl till att inte
förena sig med något annat land mot Assyrien.
Jesaja 21 berättar om den slutliga undergången för tre nationer:
Babel (v 1–10), Edom (v 11–12) och Arabien (v 13–17).
I vers 10 tycks Herren vända sig till dem av Israels hus som
nära två hundra år efter Jesajas tid skulle hamna i fångenskap
i Babel och som skulle behöva den uppmuntran som profetian
om Babels fall erbjuder.
Jesaja 22 talar om Jerusalems fall och berättar om den tid då
Jerusalems mödor och besvär ska vara över och ersättas
med bestående fred. I denna profetia förklarar Jesaja inte bara
vad som ska hända vid Jerusalems förstöring utan också
Eufrat
Tigris
Susa
142
varför det sker. Han påpekade att folket var stolta över sina
tunnlar och kanaler som de hade grävt för att klara vattenförsörjningen.
Men de tillbad inte Skaparen som hade skapat
vattnet och inte heller insåg de att alla välsignelser kommer
från honom (v 11). Han kritiserade dem också för att de
i stället för att reagera med ödmjukhet och omvändelse
(se v 12–14), festade och gladde sig över budskapet om
grannländernas ödeläggelse.
Jesaja 22 innehåller också en kort historisk berättelse som har
stor symbolisk betydelse. Den handlar om Shebna, Jerusalems
skatteförvaltare, som utgör en sinnebild för Jerusalems
invånares inställning på den tiden. Jesaja anklagade Shebna
för att vara högmodig på grund av Jerusalems rikedom.
Han kallade honom skamfläck och sade att Herren skulle
kasta honom långt bort till ett vidsträckt land (se v 18).
Dessutom sade Jesaja att en man vid namn Eljakim, som på
hebreiska betyder ”Gud ska låta dig uppstå”, skulle ersätta
Shebna. Det fanns en viktig symbolik i det namnet och denna
berättelse. Endast genom att låta kärlek till rikedom efterträdas
av kärlek till Gud skulle Jerusalem kunna undgå
förödelse. Och då Jerusalem vänder sig till Gud kommer den
återigen att uppstå som en helig stad. Namnet Eljakim hade
en ännu större symbolisk innebörd därför att det pekade
på försoningen. Tack vare Jesu Kristi försoning ska Gud låta
alla människor uppstå och få möjlighet att övervinna all
världens ödeläggelse, besvikelser och död. I sista versen
i kapitel 22 vittnade Jesaja om den stora kraften i denna
återlösning och jämförde den med att slå en spik ”i den fasta
väggen” (”det säkra stället” enligt Kung Jakobs bibel,
ö a) så att den inte kunde dras ut. Denna sinnebild symboliserade
den bestående återlösning som Jesus Kristus erbjöd
och sättet på vilket han dog och säkerställde hela människosläktets
frälsning.
Jesaja 23, som innehåller en profetia om Tyrus, en stad i Fenicien,
är det sista kapitel som profeterar om de nationers
undergång som omger Israel och Juda. Tyrus var en stad som
levde på att köpa och sälja världsliga dyrbarheter. Det som
hörde världen till var alltid av större betydelse än allt annat
för Tyrus invånare, Gud inberäknad. Jesaja talade om Tyrus
som en sköka – detta beroende på att folket på sätt och vis
sålde sig och sitt förhållande till Gud för pengar, på samma
sätt som en sköka säljer sin heliga dygd för pengar.
Jesaja 24
En ogudaktig värld går under
Efter flera kapitel som talat om olika nationers undergång
(se Jes 13–23), talar Jesaja 24 om en mer allmän undergång
för hela jorden. Jesaja 24 gäller i synnerhet israeliterna och

vad som skulle hända dem på grund av deras ogudaktighet,
men gäller också de sista dagarna före Jesu Kristi andra
ankomst.
Även om Jesaja 24 tycks nedslående eftersom det talar så
mycket om undergång, så innehåller det också ett litet budskap
om hopp för de rättfärdiga som skonas. Detta hoppfulla
budskap förstärks i några av de följande kapitlen.
Förstå skrifterna
Jesaja 24
Det eviga förbundet (v 5) – Evangeliets lagar och löften
Studera skrifterna
Lär av jämförbara skriftställen
1. Läs Läran och förbunden 5:19; 84:96–98 och skriv om hur
och varför Herren kommer att göra det han sade att han
skulle göra i Jesaja 24:1.
2. Läs Läran och förbunden 1:17, 35–36; 45:31–35; 97:22–28
och förklara hur någon kan frälsas mitt i de ödeläggelser
som det profeteras om i Jesaja 24:1–12, 19–23.
3. Lista de sätt som Herren sade att jordens invånare skulle
synda på enligt Jesaja 24:5. Jämför vad han sade i Jesaja
med det han sade i Läran och förbunden 1:15–16 och
berätta vad du tror att Jesaja 24:5 betyder.
En del av frälsningsplanen
1. Vad kommer enligt Jesaja 24:21–22 att hända dem som förgörs
vid den tid när detta kapitels händelser äger rum?
2. Hur kommer dessa människor bli besökta enligt Läran och
förbunden 138:29–35?
Jesaja 25
Jesaja lovprisar Herren
Jesaja 25 skildrar Jesajas tacksamhet mot Herren för vad han
har åstadkommit och kommer att åstadkomma, bland annat
de högmodigas och ogudaktigas slutliga undergång och den
belöning som de ödmjuka, trofasta och lydiga kommer att få.
Han sade att de som trofast ”väntade” på Herren, det vill
säga förblev trofasta medan de väntade på att han skulle fullborda
alla sina ord även om det just då kanske inte tycktes
mödan värt, i sinom tid kommer att få sin belöning, och belöningen
kommer att vara stor.
143
Jesaja 26
Jesajas lovsång
Vilken sång skulle du sjunga för att uttrycka din tacksamhet
mot Gud? Jesaja 26 är en lovsång till Herren för det han
gör för sitt folk. Uppståndelsen som nämns i vers 19
(”tillsammans med min kropp skall de uppstå” enligt Kung
Jakobs bibel, ö a) borde vara det huvudsakliga skälet till vår
tacksamhet.
Jesaja 27
Herren och hans vingård
I Jesaja 27 läser vi om hur Jesaja jämför Herrens sätt att
handla mot människorna med någons omsorg om en vingård
(se Jes 5:1–7; MB Jak 5). I denna jämförelse sade Herren
att de ogudaktiga är lika torra grenar som han ska bryta av
och bränna, medan de rättfärdiga är lika starka vinrankor
som rotar sig ännu djupare, blomstrar och ”skall fylla hela
världen med frukt” (Jes 27:6).
Jesaja 28
Råd till ett högmodigt folk
I Jesaja 28 anges högmod som israeliternas största synd.
Högmod hindrade folket att få de välsignelser som Herren
ville ge dem. I verserna 23–29 jämför Jesaja en jordbrukares
kunskap om hur man sår och skördar med Herrens ännu
större kunskap om hur man på rätt sätt bör handskas med
hans barn.

Ibland ställer människor som är bevandrade i Bibeln men
inte är medlemmar i kyrkan frågor som: ”Om Mormons bok
nu är en så viktig del av Guds verk, varför nämns den då
inte i Bibeln?” Det finns flera svar på den frågan och ett av
dem är: ”Den nämns i Bibeln!” Jesaja 29 är ett ställe i Bibeln
där Mormons bok omnämns, även om det inte är till namnet.
Medan du läser detta kapitel, leta då efter de profetior som
talar om Mormons boks framkomst och det inflytande som
denna bok kommer att ha på världen.
Förstå skrifterna
Jesaja 29
Ariel (v 1, 2, 7) – Jerusalem
Agnar (v 5) – Fjäll av säd som
avskiljs vid tröskning
Jesaja 29:11–12, 18–24 – Vilken är den ”bok” som
det hänvisas till i detta kapitel?
De som är bekanta med det återupprättade evangeliet kommer
troligen att inse att dessa verser syftar på Mormons bok och
på den roll den spelar i återupprättandet av evangeliet i de sista
dagarna. Äldste Bruce R McConkie sade:
”Det finns endast några få personer på jorden, vare sig de är
medlemmar eller ej, som klart ser vad Mormons bok är. Få är
de människor som vet vilken roll den har spelat och vilken roll
den kommer att spela för att bereda vägen för honom som ska
komma och om vilken den är ett nytt vittne . . .
Mormons bok kommer att ha ett sådant inflytande på människor
att hela jorden och alla dess folk kommer att ha blivit
påverkade och styrda av den . . .
Det finns ingen viktigare fråga som människosläktet i vår tid
har ställts inför än denna: Är Mormons bok Guds sinne och
vilja och röst till alla människor?” (The Millennial Messiah [1982],
s 159, 170, 179.)
Studera skrifterna
Jesaja 29
Ett stort och förunderligt verk
Förgå (v 14) – Försvinna,
upphöra
Rådslag (v 15) – Planer, beslut
Profetior som har gått i uppfyllelse
1. I Jesaja 29:1–6 läser vi om en grupp människor som ”skall
höras ur jorden” efter det att Jerusalem ödelagts. Jesaja
sade att de skulle straffas ”med åska och jordbävning och
väldigt dån, med storm och oväder och med flammor av
förtärande eld” (Jes 29:6). Läs 2 Nephi 26:15–17; 33:13;
144
3 Nephi 8:2–19; Mormon 8:23, 26, 34–35, och skriv om på
vilka sätt Mormons bok uppfyller profetian i Jesaja 29:1–6.
2. Läs Joseph Smith 2:61–65 och berätta om hur den händelsen
var en uppfyllelse av Jesaja 29:11–12. Läs gärna också
2 Nephi 26:9–22 och se hur dessa verser förklarar mer om
denna profetia.
Nyckelskriftställe – Jesaja 29:13–14
Jesaja 29:13 beskriver israeliternas avfall från Herren, och då
vi talar om avfallet menar vi den tid då evangeliets fullhet
och prästadömets myndighet att betjäna i evangeliets
förordningar togs bort från människorna på jorden. Med
återställelsen menar vi att evangeliets fullhet och prästadömets
myndighet har återlämnats till jorden.
1. Läs följande verser i Jesaja 29 och avgör om de avser
avfallet eller återställelsen: v 9–10, 13–14, 15, 18–21, 24.
2. Jämför Jesaja 29:13–14 med Joseph Smith 2:18–19. Vad tror
du att detta ”underbara och förunderliga” är? (Se också
v 33–34.)
3. Jesaja 29:11–12, 18–24 berättar om en bok som ska spela en
viktig roll i det ”underbara och förunderliga”. Lista det
som denna bok ska åstadkomma enligt dessa verser och
berätta vilken bok du tror det handlar om.
Jesaja 30–32
Lita på Herren
Jesaja 30–32 skrevs när Assyrien hotade att anfalla Israel
efter att andra grannländer hade erövrats. Fyllda av fruktan
sökte många i Israel Egyptens hjälp att försvara sig mot assyrierna.
Men Herren hjälpte Israels barn att fly från det ogudaktiga
Egypten på Moses tid. Han förde deras krig och hjälpte
dem att erövra sitt utlovade land. Att de slöt fördrag med
Egypten i stället för att lita på Herren som tidigare räddat
dem, visade hur liten tro israeliterna hade på sin Gud. Jesajas
råd till dem i kapitlen 30–32 var att lita på Herren och vända
sig till honom och inte till Egypten. Jesaja nämnde de välsignelser
de skulle få om de satte sin lit till Herren. Han varnade
dem för följderna av att inte lita på honom.
Hur avgör du om du ska lita på någon eller inte? Har du
någon gång litat på någon som sedan utnyttjade dig?
Vem ska vi lita på? Är vi mer rädda för vad andra kan göra
än vi litar på att Herren kommer att välsigna oss för vår
trofasthet? Litar vi på vår egen förmåga att lösa problem
i stället för att försöka på Herrens sätt? Dessa frågor kan
tyckas dumma, men eftersom många människor tycker
att buden är ”för hårda” eller inte ser omedelbara belöningar
av att hålla buden, litar de på sin egen förmåga och sitt eget
omdöme eller andras förmåga och omdöme, och sätter sig
över buden.

Studera skrifterna
Med egna ord
I Jesaja 30:15–21 förklarar Herren för Israel varför de bör lita
på honom i stället för på sin egen styrka, på andras styrka
eller på föremål som är avsedda att vara till hjälp i strid. Svara
med egna ord på följande frågor efter att ha läst dessa verser:
1. Vad skulle hända israeliterna om de litade på sin egen
styrka enligt Herrens ord? (v 16–17)
2. Vad borde israeliterna lita på? (v 15)
3. Vad bad Herren att folket skulle göra och vad skulle
Herren då göra för dem enligt verserna 18–21?
4. I vilket slags situation tror du att detta råd skulle vara till
hjälp i dag?
Vad känner du när du tänker på Jesu Kristi andra ankomst?
Ser du fram mot den eller är du rädd? I Jesaja 33 säger Jesaja
att några kommer att vara rädda för Kristi andra ankomst på
grund av sin ogudaktighet och för att de är oförberedda på ett
liv tillsammans med Herren. Jesaja talar också om dem som
kommer att bo tillsammans med Herren och beskriver vad
slags människor de är. De som vill leva med Herren gör klokt
i att koncentrera sig på dessa egenskaper och sträva efter att
utveckla dem.
Av de kapitel i Jesaja som du hittills har läst är väl Jesaja 34
det kärvaste av alla de kapitel som talar om ödeläggelse och
undergång. Kapitel 34 beskriver straffdomarna som skulle
drabba de ogudaktiga på Jesajas tid och de ogudaktiga vid
tiden strax före Jesu Kristi andra ankomst. Vi bör komma
ihåg att denna hemska straffdom endast drabbar dem som har
varnats och som trots detta har valt att vara ogudaktiga.
Herren vill inte att något av hans barn ska behöva drabbas av
sådana straff (se 2 Nephi 26:23–28), men följderna av att
bryta mot en rättvis lag är oundvikliga (se L&F 63:33–34).
Studera skrifterna
Gör en lista
Jesaja 33–34
Jesu Kristi andra ankomst
1. Läs Jesaja 33:14–17 och gör en lista på det slags människor
som Jesaja sade skulle överleva ödeläggelsen vid tiden för
Kristi andra ankomst.
2. Berätta vad varje punkt på listan betyder.
3. Vad mera skulle dessa människor få uppleva enligt vers 17?
145
Jesaja 35
Ett hoppets budskap
En del av de föregående kapitlen har innehållit dystra budskap
om ödeläggelse och undergång. Men Jesaja avslutade
detta avsnitt av sina uppteckningar med ett hoppfullt kapitel
om de välsignelser som tillfaller dem som är trofasta mot
Herren. När vi begrundar de stora välsignelser som Herren
erbjuder de rättfärdiga, kan vi få den styrka vi behöver för
att vandra på omvändelsens väg och övervinna framtida
frestelser.
Jesaja 36–39
Berättelsen om kung Hiskia
En stor del av Jesaja 36–39 överensstämmer med Andra
Kungaboken 18–20. Den enda viktiga skillnaden är den
”lovsång” av Hiskia som står i Jesaja 38. Om du vill gå igenom
vad som hände i kapitlen 36–39, kan du läsa dessa
kapitel i Jesaja samt vända dig till den del av handledningen
som behandlar Andra Kungaboken 18–20 (se s 115.)
Jesaja 40
Herrens makt och storhet
Efter att ha upptecknat de historiska händelserna i kapitlen
36–39 återgår Jesaja i kapitel 40 till sin profetiska och mer
poetiska stil. Eftersom kapitlet rikt illustrerar Herrens makt
och hur han ska återlösa sitt folk, har många av verserna
i Jesaja 40 använts i musikaliska verk. Efter alla profetior av
Jesaja och andra profeter om ödeläggelse och undergång är
Jesaja 40 ett storslaget och hoppingivande budskap till dem
som litar på Herren. Profetiorna i kapitel 40 förutsäger både
Messias första och andra ankomst. Om vi tillämpar lärdomarna
i kapitel 40 och ”liknar” dem (v 25) vid oss själva, kan
de bli ett vackert och kraftfullt vittnesbörd om Herren och
hans makt i vårt liv.

Förstå skrifterna
Jesaja 40
Bered väg (v 3) – Bokstavligt jämna vägen, i symbolisk bemärkelse
att bereda vägen framför någon. (Detta ”beredande”
gjordes vanligen för att bereda vägen för någon betydelsefull
person som exempelvis en kung)
Studera skrifterna
Gör dessa två uppgifter (A–B) medan du studerar Jesaja 40.
Tillämpa det på dig själv och andra
1. På vilka sätt skulle du personligen kunna tillämpa budskapet
i Jesaja 40:3?
2. Beskriv något sätt som du tror att Herren kommer att
uppfylla Jesaja 40:4 på. Läs gärna också vers 5 och fundera
över hur alla människor kan se den ”tillsammans”.
3. Beskriv ett andligt och mera personligt sätt som du tror att
vers 4 går i uppfyllelse på.
4. Hur kan dessa verser tillämpas på någon som grubblar
över om rättfärdighet är mödan värd, om han kan
återvända för att leva tillsammans med Gud eller över vad
som kommer att hända i framtiden?
Besvara frågor rörande skrifterna
Jesaja 40:12–31 innehåller många frågor som varken Herren
eller Jesaja besvarar eftersom svaren borde vara självklara.
Läs följande verser och besvara frågorna för egen del: 12, 13,
14, 18, 21, 25, 27, 28. Skriv vad du tror att Jesajas budskap är
i dessa verser.
Avgudadyrkan var kanske Israels barns värsta och mest
uppenbara synd på Jesajas tid. Jesaja 41–47 berättar om hur
Herren talade till sitt folk om varför de borde lita på och
dyrka honom i stället för avgudar. Han vittnade om att förutom
allt annat han var för dem, han också var deras Återlösare
(vilket innebär den som genom sitt försoningsoffer
friköper eller återvinner dem från andligt slaveri, se Jes 41:14;
43:1, 14; 44:6, 24; 47:4), deras Frälsare (se Jes 43:3, 11; 45:15,
21) och deras Skapare (se Jes 42:5; 43:1, 7, 15, 21; 44:24; 45:9,
11, 18). För förbundets barn betonade han och sade: ”Ty jag
är Herren, din Gud . . . din Frälsare . . .
. . . er Återlösare . . .
Jesaja 41–47
Israels Återlösare
. . . er Helige . . . er konung” (Jes 43:3, 14–15).
146
Även om dessa kapitel kallar Israels barn till omvändelse och
att återvända till Herren, genomsyras de av det hopp som
finns i löftet att Herren skulle ta emot dem om de valde att
följa honom, och att han har makt att frälsa och återlösa dem
från alla deras synder och lidanden.
Även om budskapen i dessa kapitel sannerligen kan tillämpas
på vår tid, hade de en särskild innebörd för de judar som
befann sig i fångenskap i Babylon ungefär hundrafemtio år
efter Jesajas död. De hade förts bort i fångenskap som folk
därför att de hade vägrat att omvända sig från sin avgudadyrkan.
De behövde den frälsande och återlösande kraft som
Herren erbjöd dem. Kung Koreshs löfte att bli deras befriare
(se Jes 45) och profetian om Babels undergång (se Jes 47)
skänkte dem nytt mod.
Förstå skrifterna
Jesaja 42:1–7
Utbreda rätten (v 1, 3) – Se till
att rättvisa skipas, rätta till
orättvisor
Jesaja 47:5–10
Kaldeernas dotter (v 1, 5) –
Babels folk
Kungarikenas drottning (v 5)
– Det största kungariket
Tänkte inte på slutet (v 7) –
Tänkte inte på framtiden
Jesaja 45:1 – Vem var Koresh?
Som du läste tidigare i Gamla testamentet erövrade Babel Juda
mellan 600–586 f Kr. Omkring 540 f Kr erövrades Babel av
mederna och perserna under kung Koresh. Koresh utfärdade
strax därefter en kungörelse som tillät judarna att återvända till
Jerusalem och återuppbygga sitt tempel.
Studera skrifterna
Gör två av de följande uppgifterna (A–C) medan du studerar
Jesaja 41–47.
Vem är det?
1. Läs Jesaja 42:1–7 och Matteus 12:14–21 och skriv vem
tjänaren är som Jesaja talade om.
2. Lista två principer i beskrivningen av denne tjänare i Jesaja
42:1–7 som gör särskilt intryck på dig. Skriv varför de gör
intryck på dig.
Skriv en lapp till en vän
Grundat rätten (v 4) – Sett till
att rättvisa skipats, rättat till
orättvisor
Trolldomskonster (v 9, 12) –
Magi, samröre med falska
andar och spådomar baserade
på tecken, stjärnkonstellationer
och så vidare
Skriv en lapp och nämn minst två sanningar i Jesaja 43:1–7
som kan skänka hopp till någon som är nedstämd.

Finn problemet
Jesaja 47:5–10 jämför Babel med en drottning som har förlorat
sin härlighet och förklarar varför hon föll.
1. Lista minst två ordalydelser som beskriver varför denna
”drottning” föll. Berätta med egna ord vad orden betyder.
2. Skriv om en situation i dag där någon skulle kunna göra
samma misstag som ”drottningen”, och berätta vad du tror
att följderna skulle bli.
Observera: Detta kapitel är inledningen till flera kapitel i rad
som citeras av författarna i Mormons bok. Jämför gärna det
som står i Mormons bok med det som står i Jesaja och notera
eventuella skillnader och hur dessa skillnader förtydligar
innebörden.
Jesaja 48 hjälper oss att förstå hur Herren handlar mot dem
som har slutit förbund med honom men tar lätt på dessa förbund
och medlemskapet i kyrkan. Begrunda medan du läser
vad detta kapitel lär oss om Herrens omsorg om dem som
kommer bort från honom. Tänk också på hur du kan använda
dessa lärdomar för att själv stå fast i din tro och hjälpa andra
som kämpar för att göra det som de har lovat Herren.
Förstå skrifterna
Jesaja 48
Svär vid (v 1) – Ger löften i
Inte tidigare (v 7) – För inte
så länge sedan
Luttrat (v 10) – Befriat metall
från orena beståndsdelar
Kapitel i Jesaja Var de citeras i Mormons bok
48 1 Nephi 20
49 1 Nephi 21
50 2 Nephi 7
51 2 Nephi 8
52:1–2 2 Nephi 8:24–25,
se även 3 Nephi 20:36–38
52:7–10 Mosiah 15:18, 29–31,
se även 3 Nephi 16:17–20, 20:40
52:11–15 3 Nephi 20:41–45
53 Mosiah 14
54 3 Nephi 22
Jesaja 48
En inbjudan att återvända
genom att upphetta den till
hög temperatur
Dessa andra (v 14) – Avgudar,
falska gudar
147
Studera skrifterna
Gör två av de följande uppgifterna (A–C) medan du studerar
Jesaja 48.
Lägg märke till skillnaderna
1. Jämför Jesaja 48:1–2 med 1 Nephi 20:1–2. På vilka sätt
skiljer de sig åt?
2. Efter att ha jämfört verserna, vem tror du det är Herren
talar om i dem?
Välj ett ord
I Jesaja 48 talar Herren om för israeliterna varför han var
upprörd över dem. Skriv ett ord ur var och en av följande
verser som du tycker bäst beskriver vad Herren sade om
israeliterna: 4, 6, 8. (Du behöver inte använda samma ord
som i verserna.)
Hur hjälper Herren sitt folk?
1. Gör en lista på de löften som Herren gav de vilsegångna
israeliterna i Jesaja 48:9–22.
2. Ge ett exempel på hur Herren uppfyller dessa löften för
människor i dag.
3. Skriv med egna ord vad Herren sade att vi måste göra för
att få frid och lycka (se Jes 48:16–22).
Jesaja 49
Ett budskap till
det skingrade Israel
I 1 Nephi 19:23 sade Nephi att han läste en del av det som
Jesaja skrivit för sina bröder för att än mer ”förmå dem att tro
på Herren, deras Återlösare”. Något senare gjorde han på
sina ”mindre plåtar” (se 1 Nephi 20–21) en avskrift av
mässingsplåtarnas Jesaja 48–49. Nephis förklaring till vad
kapitlen 48–49 betyder finner vi i 1 Nephi 22. När du läser
1 Nephi 22 kommer du att bättre förstå budskapet i Jesaja
48–49.
Vetskapen om att Nephi läste dessa uppteckningar för att
bättre kunna övertyga sina bröder att tro på Jesus Kristus ger
oss ledtrådar till vad vi ska leta efter då vi läser. När du läser
Jesaja 49 och även kapitlen 50–53, leta då efter det i läran
som stärker din tro på Jesu Kristi frälsande kraft.

Förstå skrifterna
Jesaja 49
Koger (v 2) – Fodral för pilar
som bärs vid bältet eller på
ryggen
Studera skrifterna
Gör två av följande uppgifter (A–C) medan du studerar Jesaja 49.
Leta efter sådant som lär dig något
om Jesus Kristus
Välj ut verser i Jesaja 49 som du tycker beskriver Jesus
Kristus – hans verksamhet, hans kraft och hans kärlek –
och förklara varför du valde just dessa verser.
Ett viktigt tillägg
1. Det finns ett ytterst viktig tillägg till Jesaja 49 i 1 Nephi
21:1. Läs 1 Nephi 21:1 och skriv vem Herren talar till i detta
kapitel.
2. På vilka sätt tycker du att beskrivningen av dessa människor
kan symbolisera människor i vår tid?
Israels återlösning
Hednafolken (v 6) – De som
inte tillhör Israels hus
Baner (v 22) – Fana, fälttecken
Grundtemat i Jesaja 49 är Israels insamling eller återlösning.
Hitta en vers eller flera som besvarar följande frågor om
Israels återlösning: Vilka? Hur? Varför? Skriv dessa frågor
i din anteckningsbok och ange efter dem verserna som rör
frågan. Stryk gärna under dessa verser i dina skrifter och
skriv frågan i marginalen intill versen.
Kom ihåg att även om vi ofta talar om Israels insamling som
en gruppföreteelse, bör vi inse att insamlingen också äger
rum när någon insamlas till Herren och hans kyrka. Vi kan se
på Israels insamling undan deras fiender i forna dagar som
en parallell till vår egen insamling till Herren ur syndens och
orättfärdighetens fångenskap.
Jesaja 50
Återvänd till Herren
Jesaja 50 spinner vidare på tankegången i Jesaja 49.
148
Förstå skrifterna
Jesaja 50
Fordringsägare (v 1) – Person
som någon står i skuld till
Sorgdräkt (v 3) – Klädsel av
svart getskinn som bars vid
sorg
Jesaja 50:6 – ”Jag höll fram . . . mina kinder åt dem
som ryckte ut mina skäggstrån ”
Om en man ville förödmjuka en annan man, ryckte han ut ett
hårstrå ur dennes skägg som ett tecken på sin ringaktning.
Jesaja 50:10 – Vem kan trofast följa Herren utan att
bli välsignad och lycklig?
Denna uppmaning att följa Herren i Jesaja 50 liknar den som
kung Benjamin gav till sitt folk i Mosiah 2:41.
Studera skrifterna
Gör uppgifterna A eller B medan du studerar Jesaja 50.
Vad lär du dig om Jesus Kristus?
Läs Jesaja 50:5–7; 1 Nephi 19:9 och Läran och förbunden
19:16–19 och skriv vad dessa skriftställen lär dig om:
1. Vad Frälsaren uthärdade för att åstadkomma försoningen.
2. Vad som motiverade honom att genomgå ett så enastående
svårt och plågsamt lidande.
Ge ett exempel
Gå till rätta med (v 8) –
Tvista med
1. Beskriv de två slags människor som Jesaja talade om
i verserna 10–11.
2. Tänk på någon situation som ungdomar i din ålder ställs
inför. Ge ett exempel på hur dessa två slags människor
skulle handla i den situationen.
Jesaja 51–52
Vakna upp!
Och kom till honom
Jesaja 51–52 behandlar samma hoppingivande tema som
tidigare kapitel och innehåller uppmuntrande ord till dem
som litar på Herren. I dessa kapitel läser vi om Herrens stora

makt över allting, och särskilt över Israels fiender. Personer
som är fångna i syndens garn kan tillämpa dessa skriftställen
på sig själva och ta emot detta budskap: Herren kommer att
lämna kraftfull hjälp åt dem av hans barn som har gått vilse
men som nu sätter sin lit till honom och håller hans bud.
Förstå skrifterna
Jesaja 53
Studera skrifterna
Jesaja 53
Jesu Kristi lidande förutsagt
Många älskar och citerar gärna
Jesaja 53 på grund av dess
rörande vittnesbörd om Jesu
Kristi mission. Detta kapitel
innehåller Jesajas profetia om en
Messias som ska frälsa sitt folk,
inte med svärd och krig utan
genom ödmjukt lidande. Läs
Jesaja 53 noggrant och var
uppmärksam på vad Jesaja försöker
hjälpa oss att känna och
förstå när det gäller Messias.
Svek (v 9) – Handlande som innebär att inte löften hålls
Nyckelskriftställe – Jesaja 53:3–5
Gör en uppställning enligt nedanstående. När du har läst
verserna som nämns i den andra kolumnen, försök då
att hitta en vers i Jesaja 53 som tycks profetera om händelsen
som du har läst om. I tredje kolumnen ska du kort förklara
varför du valde versen ur Jesaja 53 och vad den säger om
Frälsaren.
149
Vers i Jesaja 53 Uppfyllelse Förklaring
Vad kände du?
Matteus 13:54–58
Läran och förbunden 19:16
Lukas 22:54–62
Johannes 1:11
Matteus 26:36–46
Mosiah 3:7
2 Nephi 9:21
Alma 7:11–13
Markus 15:25–28
Johannes 19:4–12
Johannes 19:38–42
Läran och förbunden 45:3–5
Efter att ha läst alla ovanstående skriftställen och hela Jesaja
53, skriv då kort om vad som gjorde det största intrycket
på dig i kapitel 53 och vad du känner när du tänker på vad
Frälsaren har gjort för dig och hela människosläktet.
Jesaja 54
Den gode äkta mannen
När Herren i Jesaja 54 talar om Israels barns skingring och
fångenskap jämför han sitt förhållande till dem med ett
äktenskap. Även om de har levt åtskilda en tid lovar han
barmhärtigt och vänligt att ta tillbaka dem på nytt och vara
deras ”man” för evigt (Jesaja 54:5). Detta löfte kan också
tydas som ett hoppingivande löfte åt dem som har syndat och
tror att Herren inte kommer att ta tillbaka dem trots att de
har omvänt sig.

Förstå skrifterna
Jesaja 55
Böj ert öra (v 3) – Lyssna
I Jesaja 55 kallar Herren ännu
en gång folket att komma till
honom. I kapitel 55 ger han fler
skäl till varför det skingrade
Israel och var och en av oss
borde vilja lita på och följa
honom. De allra första orden,
”Hör på”, är en uppmaning till
oss att vara uppmärksamma.
Jesaja 55:3–4 – Varför talar han om David?
Den ”David” som avses här är Jesus Kristus, som var laglig
arvinge till Davids tron. David betyder ”den älskade” på hebreiska.
När senare profeter i Gamla testamentet talar om David,
avser de vanligtvis Davids tron och talar alltså om Messias.
Studera skrifterna
Med egna ord
Jesaja 55
En inbjudan från Herren
1. Jämför Jesaja 55:1–2 med 2 Nephi 9:50–51 där Jakob tycks
använda Jesajas ord. Förklara med egna ord vad dessa
verser betyder för dig.
2. Hur tror du att någon kan ”köpa” och ”äta” den mat som
Herren erbjuder i dessa verser? Läs Johannes 4:10–14 eller
Johannes 6:29–35, 47–51 för ytterligare upplysningar.
Nyckelskriftställe – Jesaja 55:8–9
1. Rita en schematisk översikt som illustrerar budskapet
i dessa två verser.
2. På vad sätt är budskapet i dessa verser trösterikt?
3. Läs Jakob 4:8 och berätta hur vi kan lära känna Guds
tankar och vägar.
150
Jesaja 56
Herren frälser alla nationer
Jesaja 56 berättar om att Herren sade att han skulle frälsa
Israels barn och även erbjuda samma välsignelser till alla
andra som ville ha dem. Lägg märke till uttrycken ”de främlingar”
i vers 6 och ”ännu fler” i vers 8.
Jesaja 57
Herren har kraften att bota
I de fyra sista verserna i Jesaja 56 började Jesaja tala rakt på
sak till folket om deras synder. Hans varningar fortsätter till
slutet av kapitel 59. Jesaja 57 återger de starka ord han talade
i fråga om avgudadyrkare. Han använder återigen äktenskapet
som symbol för det förbundsförhållande som råder mellan
Israel och Herren. Om de som slutit förbund med Herren
var symboliskt ”gifta” med honom, då var de israeliter som
dyrkade andra gudar ”äktenskapsbrytare”. Jesaja talade om
vad som skulle hända dem på grund av deras synder och
visade att vi ibland straffas lika mycket av våra synder som
för dem. Jesaja talade också om vad Herren skulle göra för
dem som förblev trofasta. Att förbli trofast vid denna tid var
svårt eftersom de flesta hade glömt Herren, och hela folket
tvingades att känna på följderna. Därför använde Herren ord
som ”ge liv” (v 15), ”bota” (v 18–19) och ”tröst” (v 18).
Jesaja 58
Fastan och sabbaten
Innan och medan du läser Jesaja 58, tänk då på följande
frågor:
Vad är syftet med fastan? Vilken var den mest meningsfyllda
fasta du har varit med om? Varför? Vad är syftet med att
helga sabbatsdagen? Vilka välsignelser har du fått av att
helga sabbatsdagen?

Förstå skrifterna
Jesaja 58
Ok (v 6, 9) – Ett redskap av trä
eller metall som placeras
över bogen på två dragdjur
och som hjälper dem att med
förenade krafter dra en vagn
eller en plog. ”Ok” i dessa
verser symboliserar bördor
som fattigdom eller synd
Studera skrifterna
Gör en uppställning
Gör en uppställning i din anteckningsbok enligt nedanstående
och fyll i den med det som du hittar i Jesaja 58:3–12.
Vad vi bör göra
när vi fastar
Ge exempel
Vad vi bör avstå
från när vi fastar
Ditt kött och blod (v 7) –
Familjen, släkten
Arvedel ( v 14) – Välsignelser
1. I Jesaja 58:13–14 gav Herren oss principer som hjälper oss
att veta hur vi kan helga hans sabbatsdag. Lista dessa
principer. Läs Läran och förbunden 59:9–14 och utöka din
lista med ytterligare principer.
2. Ge för varje princip du har listat ett exempel på hur vi kan
följa den principen på sabbaten. Ge sedan ett exempel på
hur vi kan bryta mot den principen på sabbaten.
3. Lista med hjälp av Jesaja 58:13–14 Herrens utlovade
välsignelser till dem som helgar sabbatsdagen.
Jesaja 59
Välsignelser som Herren
lovar om vi fastar på
det sätt som han har befallt
Synder och konsekvenser
Vi straffas ofta såväl för som av våra synder – alla synder får
nämligen konsekvenser. I Jesaja 59:1–15 talade Herren om
för Israel vilka synder de begick och sade att så länge de fortsatte
i sina synder kunde han inte hjälpa dem – då måste
de drabbas av konsekvenserna av dessa synder. Å andra sidan
talar Herren i verserna 16–21 om den hjälp han kommer att
ge de rättfärdiga.
151
Tempeläktenskap
Befordran inom prästadömet
Hopp om
evigt liv
Tempelbegåvning
Rent
samvete
Frisk
kropp
Mission
Starkt
vittnesbörd
Jesaja 60
Låt ditt ljus lysa
Äldste Packer profeterade: ”De som nu över hela världen
kommer i tiotusental skall oundvikligen komma som en flodvåg
dit där familjen är trygg. Här [i kyrkan] skall de dyrka
Fadern i Kristi namn, genom den Helige Andens gåva, och
veta att evangeliet är den stora planen för lycka och återlösning”
(Nordstjärnan, jul 1994, s 19–21).
Jesaja 61
Herrens och hans
tjänares mission
Äldste Packers profetia
påminner om den i Jesaja
60. I kapitel 60 talar Jesaja
om en mörkrets dag på
jorden när Sion ska återuppbyggas
och synas lång
väg och få alla jordens
nationer att ära henne och
söka ledning hos henne.
Jesaja 61 är ytterligare ett kapitel som talar om de välsignelser
som kan komma Guds folk till del om de är trofasta mot
honom. I de tre första verserna talar Jesaja om sin mission att
upplyfta och välsigna Israels hus. Men denna mission tillkommer
i än högre grad Frälsaren, och Jesaja företräder
honom endast inför folket. Dessa verser kan tillämpas på alla
som kallas att företräda Frälsaren.

Förstå skrifterna
Jesaja 61:1–3
Förbinda (v 1) – Hela eller
bota
Hämndens dag (v 2) –
Dagen då Herren straffar
de ogudaktiga och belönar
de rättfärdiga
Studera skrifterna
Förklara uppfyllelsen
1. Läs Lukas 4:16–21 och förklara vad Jesus sade om
Jesaja 61:1–3.
2. Skriv om de sätt som du vet att Frälsaren uppfyllde profetiorna
på i dessa verser eller sätt som han fortsätter att
uppfylla profetiorna på.
Jesaja 62
Återlösningen av Israels hus
Jesaja 62 beskriver återigen de välsignelser som ska komma
över Israels hus den dag de blir återlösta. Dessa löften gäller
även personer som har omvänt sig och insamlats till
Jesus Kristus och hans kyrka – välsignelserna är desamma.
I Jesaja 62 lär vi oss också att Jesaja och andra Herrens
tjänare inte kommer att sluta att predika och arbeta till
förmån för Herrens folk förrän det har fått alla utlovade
välsignelser (se v 1, 6–7, 10)
Jesaja 63
Huvudprydnad i stället för
aska (v 3) – Syftar på sedvänjan
att strö aska över huvudet
vid djup sorg. Herren lovar
här en vacker huvudbonad,
med innebörden att folket inte
längre ska sörja
Jesu Kristi andra ankomst
Jesaja 63 berättar om de händelser som ska inträffa vid tiden
för Jesu Kristi andra ankomst.
152
Förstå skrifterna
Jesaja 63:1–9
Hämndens dag (v 4) –
Domens dag
Har gjort mot oss (v 7) –
Välsignat oss
Studera skrifterna
Hitta fakta om Kristi andra ankomst
Läs också Läran och förbunden 133:45–53 och hitta svaren på
följande frågor om Kristi andra ankomst:
1. Hur kommer Herren att vara klädd?
2. Varför kommer han att vara klädd på detta sätt?
3. Vad kommer Herren att säga?
4. Vilka känslor kommer Herren att ha?
5. Vad kommer de ”friköpta” att säga när han kommer?
Jesaja 64
Återlöste (v 9) – Betalade
priset för att befria någon ur
fångenskap
De rättfärdigas bön
Jesaja 64 är skriven i form av en bön. Bönen uttrycker en
önskan om att Herren ska komma och tillintetgöra de ogudaktiga
och belöna de rättfärdiga. Läran och förbunden
133:38–45 hjälper oss att förstå att Herrens tjänare kommer
att uppsända denna bön i de sista dagarna.

Jesaja 65
Tusenårsriket
Ett av skälen till att Jesajas ord är så ”stora” är att de förklarar
så mycket om Guds stora plan och den centrala roll som
Jesus Kristus spelar som vår Frälsare i den planen. I Jesaja
läser vi såväl om händelser som inträffade i föruttillvaron
som om händelser som kommer att inträffa under tusenårsriket.
Jesaja 65–66 talar om tusenårsriket. Men i verserna
1–16 i Jesaja 65 avslutar Herren sitt budskap till israeliterna
på Jesajas tid. Han sade att han alltid hade funnits till hands
för dem för att hjälpa och återlösa dem (se v 1–2, 12), men att
de valde ogudaktighet i stället (se v 3–4, 11).
Eftersom Herren älskade israeliterna lovade han att inte helt
förgöra dem (se v 8–10). Han lovade också att han skulle
försöka ge samma välsignelser som de hade förkastat åt framtida
israelitiska generationer och även till andra (se v 13–15).
Till och med då Herren straffar Israel förnimmer vi den stora
kärlek som han hyser för dem och för alla människor.
Jeremias bok
Jeremias mission började omkring 626 f Kr. Han var en av
flera profeter som verkade under kung Josias regeringstid
(se 2 Kung 22–23).
Början och slutet
Under Jeremias verksamhetstid
besegrade babylonierna assyrierna
och blev en världsmakt. Ledarna
och folket i Juda var oroliga för att
Babel också skulle besegra deras
lilla nation, så för att skydda sig försökte
de ingå allians med Egypten.
Jeremia varnade folket och sade
att de måste omvända sig och söka
sin räddning hos Herren i stället
för att vända sig till Egypten eller
något annat land.
Under en rad angrepp under många år förde babylonierna bort
många judar från deras utlovade land till Babylon. Profeterna
Daniel och Hesekiel var några av dem som fördes bort. Lehi
och hans familj uppmanades av Herren att fly från Jerusalem
för att undgå den ödeläggelse som den babyloniska hären kort
därefter åstadkom. Det är beaktansvärt att mässingsplåtarna
153
Förstå skrifterna
Jesaja 65:17–25
Där skall (v 20) – Från och med då
Studera skrifterna
Sök kunskap om tusenårsriket
1. Lista det som du lär dig om tusenårsriket i Jesaja 65:17–25.
2. Anta att du skulle få leva under tusenårsriket, vilket av allt
det du skrev skulle du vilja vara med om? Varför?
Jesaja 66
Ett hopp om Sion
Jesaja 66 sammanfattar Herrens budskap genom Jesaja: Om ni
är trofasta ska dagen komma då ni får er belöning, även om
ni för tillfället förföljs och prövas. Vänta på Herren så ska ni
och hela världen få vara med om dagen då allting ska ställas till
rätta – då de orättfärdiga straffas och de rättfärdiga belönas.
som Lehis familj tog med sig innehöll profetior av profeten
Jeremia (se 1 Nephi 5:13). Jeremia fortsatte att predika omvändelse,
men hans ord hade föga inverkan på folket. Den siste
kungen i Jerusalem, Sidkia, ogillade Jeremias budskap och lät
gripa och fängsla honom. När babylonierna kom en sista gång
och förstörde Jerusalem och förde bort Sidkia som fånge, flydde
Jeremia ur landet till Egypten.
Förberedelser inför studierna av Jeremia
Liksom Jesaja hade Jeremia ett uttrycksfullt språk. Han
använde sig av poesi och symbolik i sin undervisning. Liksom
profeten Mormon i Mormons bok hade Jeremia den svåra
uppgiften att framföra varnande budskap och förutsägelser om
förgörelse till ett folk som helt enkelt inte ville omvända sig
och stod inför sin undergång. Jeremia fick lida stor förföljelse
för sitt predikande.
Även om Jeremias budskap till stor del är dystert, handlar det
även om hopp och om Guds kärlek till sitt förbundsfolk.
Efter att de straffdomar som Jeremia profeterat om hade gått
i uppfyllelse, lovade Herren att han åter skulle visa barmhärtighet
mot förbundets barn och samla dem till sig igen,
ett mönster som Herren har följt in i våra dagar.

Några av kyrkans missioner har haft jämförelsevis få omvändelsedop
de senaste 150 åren. Hur skulle du reagera om
du kallades att åka på mission till en plats där bara ett fåtal
människor skulle lyssna på dig och du skulle få uppleva stor
förföljelse och många prövningar utan något större hopp
om framgång? Vad kunde inspirera dig att fullborda en
sådan mission? Jeremia 1 återger vad Herren sade till Jeremia
angående dennes mission. Tänk medan du läser på hur du
skulle ha känt dig om du hade varit i Jeremias ställe. Ta dig
också tid att tänka på vad Herren har kallat dig att göra
och de förberedelser du måste göra för att lyckas med det.
Förstå skrifterna
Jeremia 1
Helgade dig (v 5) – Avskilde
dig
Jeremia 1:5 – ”Innan jag formade dig i moderlivet,
utvalde jag dig”
Profeten Joseph Smith sade: ”Varje man, som har en kallelse att
predika till världens invånare, blev ordinerad till denna kallelse
i det Stora rådet i himmelen, innan världen var till” (Profeten
Joseph Smiths lärdomar, s 316).
Studera skrifterna
Jeremia 1
Jeremias kall
Nyckelskriftställe – Jeremia 1:4–5
Jeremia blev förutordinerad till att vara profet. Förutordination
är en viktig princip som hjälper oss förstå det förjordiska
livet och dess samband med det här livet. Läs Jeremia 1:4–5;
Alma 13:3; Abraham 3:22–23 och skriv ner vad du vet om
förutordination.
Innan vi kom till jorden
Fäst upp dina kläder (v 17) –
Bered dig
1. Jeremias kallelse var svår, men vad lärde han om sin
kallelse? (Se Jer 1:5.)
2. Vilken inverkan kan det ha haft på Jeremia att han visste
att han var utvald innan han föddes? Om du vill kan du
i marginalen i din bibel skriva in ovanstående uttalande av
profeten Joseph Smith.
3. Hur kan en patriarkalisk välsignelse och profeternas lärdomar
hjälpa dig att förstå vad du är förutordinerad till?
154
Herrens löften
1. Hur reagerade Jeremia på sin kallelse från Herren?
(Se Jer 1:6.)
2. Hitta och beskriv vad Herren sade till Jeremia i Jeremia
1:7–11, 17–19 som du tror hjälpte honom övervinna sin
ängslan för att predika evangeliet. Hur skulle detta kunna
hjälpa en nutida missionär med samma ängslan?
Jeremia 2–3
Juda synder
och Jeremias budskap
I Jeremia 2–3 står vad Herren befallde Jeremia att säga till
folket efter att ha kallats att predika för dem. Åtskilligt av det
Herren befallde Jeremia att säga handlar om Israels barns
synder. Jeremia 2:13 beskriver deras situation: de inte bara
förkastade det levande vattnet (den levande Guden) utan
deras brunnar, som symboliserade deras andliga liv, läckte
och kunde inte hålla vatten. Deras liv var med andra ord så
fyllda av synd att de inte kunde ta emot Herrens välsignelser.
Jeremia 3 innehåller ett annat exempel på hur Herren använder
äktenskapet som en symbol för sitt förhållande till sitt
förbundsfolk. Han sade att Israel och Juda var systrar som
båda var symboliskt gifta med Herren. Israel var otrogen sin
make (Herren) och därför skilde han sig från henne (se v 8).
Varningen i Jeremia 3 är till Israels ”syster” Juda, som inte
tycktes lära sig något av Israels misstag.
Jeremia 3 innehåller också löften om att Herren ska ta tillbaka
Israel och Juda om de omvänder sig och ödmjukar sig för
honom. Denna återkomst är det vi kallar Israels insamling
(se v 14–25). När Israel återvänder – om de ödmjukar sig och
är trogna sina ”äktenskapsförbund” – lovar Herren att
”bota” dem.
Jeremia 4–6
”Vi har inget behov av
att omvända oss”
En av de svårigheter Jeremia stod inför när han predikade för
folket i Juda var att de redan ansåg sig vara rättfärdiga och
inte behövde omvända sig. De deltog i olika slags avgudadyrkan
men offrade också offer och utövade andra ”yttre” delar
av sin sanna religion. Eftersom de efterlevde delar av sin

eligion, ansåg de sig vara rättfärdiga och hävdade att Herren
inte skulle tillåta att något skulle hända ett rättfärdigt folk.
Genom Jeremia sade Herren till Juda att han inte var belåten
med dem och att de på grund av sin hycklade rättfärdighet
gick sin undergång till mötes. Du kommer att finna exempel
på vad Jeremia sade om judarnas skenheliga religiösa bruk
vid den tiden i Jeremia 4:2, 14; 5:3; 12; 6:14–15, 20. Resten av
kapitlen 4–6 handlar huvudsakligen om de Guds straffdomar
som kommer att drabba Juda på grund av hennes synder.
Om du vill vara tillsammans med din familj för evigt och
njuta av evigt liv, måste du gifta dig i templet. Men det
faktum att vi har gift oss i templet tillförsäkrar oss inte en
plats i det celestiala riket med vår himmelske Fader och vår
familj. Vi måste hålla alla de bud och förbund som är en
sådan väsentlig del av denna viktiga förordning, och vi måste
trofast hålla ut intill slutet.
Judarna på Jeremias tid trodde att de var rättfärdiga om de
deltog i tempelförordningar och andra religiösa ceremonier,
oberoende av vad de annars gjorde i sitt liv. Sök medan du
läser efter vad Jeremia sade var utmärkande för sann rättfärdighet.
Förstå skrifterna
Jeremia 7
Jeremia 7
Jeremias predikan i templet
Förbön (v 16) – Bön till Gud om någon annans välgång
Jeremia 7:3–4 – ”Herrens tempel”
Jeremia sade inte till folket att templet var något oviktigt.
Folket ansåg att eftersom de dyrkade Gud i templet var de rättfärdiggjorda
inför Gud oavsett vad de gjorde. Äldste Bruce R
McConkie sade: ”När vi har blivit döpta, när vi har gift oss
i templet, när vi har ingått alla dessa förbund, då måste vi hålla
dem. Varje löfte vi får är beroende av vår fortsatta trofasthet”
(Conference Report, okt 1950, s 16–17).
Jeremia 7:12–14 – Var ligger Silo?
Silo var platsen för tabernaklet och förbundsarken under
domarnas tid. När prästerna och folket blev orättfärdiga på
prästen Elis tid, lät Herren filisteerna förstöra tabernaklet och
lägga beslag på arken. Senare byggde israeliterna från Nordriket
ett tempel för avgudadyrkan i Silo, som assyrierna senare
förstörde. Genom profeten Jeremia sade Herren att han skulle
tillåta att templet i Jerusalem förstördes, om folket inte
omvände sig. Se om du kan hitta Silo i kartdelen i din bibel.
155
Studera skrifterna
Värdig att gå in i templet
1. Räkna upp vad Jeremia sade i Jeremia 7:1–22 om vad folket
måste göra för att vara värdiga att gå in i templet.
2. Vilka är kraven för inträde i templet i vår tid?
(Fråga någon av dina ledare om du inte vet det.)
3. Vad sade Herren enligt Jeremia 7:8–15 skulle hända om folket
fortsatte att besöka templet trots att de inte var värdiga?
Äldste J Ballard Washburn sade: ”Vi kan inte ovärdigt
inträda i hans heliga hus utan att dra på oss Guds domar . . .
Om en man, som är oärlig mot sin hustru och sina barn
eller i sitt arbete, besöker templet, hopar han fördömelse
över sin själ och är i stort behov av omvändelse”
(Nordstjärnan, jul 1995, s 10).
Vad Herren verkligen vill
1. Juda folk offrade offer i templet, men de hörsammade inte
Herren i sitt dagliga liv. Äldste J Ballard Washburn
påminde oss att ”vi kommer till templet för att ingå förbund,
men vi återvänder hem för att hålla de förbund vi
ingått” (Nordstjärnan, jul 1995, s 11).
2. Vad ville Herren att judarna skulle göra förutom att dyrka
Gud i templet?
3. Tillämpa denna princip på sakramentsmötet. Vad tror du
Herren verkligen vill att vi ska göra förutom att närvara vid
sakramentsmötet? (Se L&F 33:12–14.)
Jeremia 8
Fler straffdomar över Juda
Jeremia 8 handlar om ytterligare straffdomar som skulle
drabba Juda, i synnerhet deras orättfärdiga ledare. Av kapitel
8 liksom av andra kapitel lär vi oss att ett av de största
problemen bland Juda och hennes ledare var att de ansåg sig
vara utan synd och att de skulle bevaras från sina fiender.
Jeremia 9–10
Jeremia gråter över och ber
för Juda
Några har kallat Jeremia för den ”gråtande” profeten på
grund av det sorgsna budskap han framförde och på grund

av att han såg sina profetior angående Juda folks undergång
gå i uppfyllelse. I likhet med alla andra gudsmän älskade
Jeremia folket och försökte förhindra dess undergång, men
han kunde inte låta bli att tala om för dem vad som skulle
hända om de inte omvände sig. Jeremia 9 är ett exempel på
Jeremias ”gråt” över att Juda snart skulle gå under därför att
de förtröstade på och dyrkade avgudar. Jeremia 10 slutar med
en sorgsen bön.
Studera skrifterna
Vad behagar Herren?
1. Vad ”berömmer” sig många människor av enligt Jeremia
9:23–24?
2. Vad sade Herren att vi ska berömma oss av? Vad finner
Herren sin glädje i? Vad ska vi göra för att finna samma
glädje?
Jeremia 11–15
Guds straffdomar
Även om det kan tyckas som om Jeremia upprepade sitt budskap
om Guds straffdomar över Juda, innehåller varje kapitel
eller predikan en något annorlunda syn på eller lära rörande
dessa straffdomar.
Jeremia 11 handlar om betydelsen av att ingå förbund med
Herren. Herren påminde Juda folk om att han hade ingått
särskilda förbund med dem som folk ända sedan Mose ledde
dem ut ur Egypten. Eftersom de ständigt bröt dessa förbund,
skulle de straffas. Jeremia 11 slutar med att omnämna folket
i Jeremias hemstad som ville döda honom på grund av hans
budskap. Herren sade att särskilt dessa människor skulle
drabbas av straffdomar.
Jeremia 12 berättar om hur Herren förklarade för Jeremia varför
det ibland tycks som om det går bra för de orättfärdiga.
Herren försäkrade honom att rättvisan till slut kommer att
drabba dem. Han sade dessutom att de rättfärdiga också till
slut kommer att belönas för sina goda gärningar.
Berättelsen om floden på Noas tid lär oss att människor kan
vara så orättfärdiga att deras synder ”binder” dem (2 Nephi
26:22), vilket kan göra dem oförmögna att ändra sig. Herren
förintade folket på grund av denna oförmåga att ändra sig.
Mormons bok talar om folk som vägrade att omvända sig tills
det var ”evinnerligen för sent” (Hel 13:38). Jeremia 13 innehåller
det grundläggande budskapet att folket på grund av sin
”vana att göra ont” inte kunde ändra sitt ogudaktiga sätt, liksom
en leopard inte kan förvandla sina fläckar (se Jer 13:23).
156
Jeremia 14 beskriver Jeremias kärlek till sitt folk när han
vädjar till Herren för deras skull. Verserna 1–6 berättar vad
Jeremia lärde sig av Herren angående anledningen till torkan
i landet. Verserna 7–9 återger Jeremias vädjan till Herren om
att hjälpa dem, verserna 10–12 innehåller Herrens svar.
Jeremia talar i vers 13, och Herren talar på nytt i verserna
14–18. De fyra sista verserna i kapitel 14 återger Jeremias
ord, som låter som en bön.
Jeremia 15:1–14 innehåller Herrens kungörelse om den
förödelse som skulle drabba Juda. Jeremia var orolig för att
han också var bland dem som skulle drabbas av de straffdomar
som Herren beskrev. I verserna 15–18 talade han om
för Herren hur trofast han hade varit. I verserna 19–21
sade Herren till Jeremia att dennes sätt att leva var godtagbart
men att han inte skulle försöka försvara sitt folk.
Flera hundra år före Jeremias
tid vädjade Herren
genom sina profeter till Israels
barn att de skulle lita på
och lyda honom. Han lovade
att han skulle välsigna dem
med frid och framgång.
De valde emellertid en till
synes lättare, världsligare
väg, nämligen avgudadyrkan och andra falska religioner.
Herren fortsatte att bevisa sin makt för israeliterna, till exempel
när Elia mötte Baals präster på berget Karmel (se 1 Kung
18). Men folket ville ändå inte helt följa Herren. Hans vägar
verkade alltför svåra. Vad de inte insåg var att hans väg är
enda vägen till frid och frälsning. Tyvärr kommer en tid när
det enda sättet för Herren att visa folket att han är den ende
sanne och levande och allsmäktige Guden, är att låta dem fördrivas
dit där de måste förlita sig på att deras falska gudar
ska befria dem, något som är alldeles omöjligt eftersom dessa
gudar varken har liv eller makt. Herren lovade att använda
sig av denna metod i Jeremia 16.
Budskapet i Jeremia 16 är emellertid inte enbart negativt.
Herren lovade att ta tillbaka Israel i de sista dagarna och låta
dem få veta att han är deras Gud. Israels insamling är något
vi kan medverka till i dag.
Förstå skrifterna
Jeremia 16
Jeremia 16
Hopp i de sista dagarna
Rista sig eller raka sitt huvud (v 6) – Tecken på sorg

Studera skrifterna
Vad och varför?
En främling kommer till det land som judarna övergav när
de fördes bort som fångar till Babylon. När han frågar
vad som hänt och varför, vad svarar du då? Sök i Jeremia
16:10–13 efter svaren.
Nyckelskriftställe – Jeremia 16:16
1. Läs Jeremia 16:14–16 och berätta vad Herren lovade göra
för Israel i de sista dagarna.
2. Hur verkningsfullt skulle man finna Herrens handlande
vara enligt dessa verser?
3. Vilka tror du ”fiskarna” och ”jägarna” är i vers 16?
4. Varför tror du Herren använde sig av uttryck som
”fiskare” och ”jägare” för att beskriva vad han skulle göra?
Jeremia 17 säger att Herren och Jeremia talade om vad som
gjorde att Juda inte längre fann nåd inför Guds ögon. Folket
verkade ständigt inriktat på synd (se v 1–4), ville inte
förtrösta på Herren (v 5–8) och helgade inte sabbatsdagen
(v 19–27). Jeremia bad för folket (v 12–18).
Förstå skrifterna
Jeremia 17:5–8, 19–27
Studera skrifterna
Gör en teckning
Gör en eller flera teckningar som skildrar vad Jeremia 17:5–8
säger om dem som förtröstar på Herren och om dem som
inte gör det.
Bilda en mening
Jeremia 17
Juda synder
Söker sin styrka i det som är kött (v 5) – Förtröstar på en
dödlig människas styrka
Använd följande ord till att skriva en mening som sammanfattar
vad Herren lärde i Jeremia 17:19–27 om att hålla
sabbatsdagen helig: börda, arbete, hålla helig.
157
Jeremia 18–19
Lerkärl och Juda
Jeremia använde sig ofta av föremål för att undervisa om sitt
budskap. Han använde sig av ett sådant i båda dessa kapitel.
I kapitel 18 blev Jeremia befalld att gå till krukmakarens hus.
När en krukmakare tillverkar något som inte ser ut som han
vill att det ska göra, lägger han tillbaka leran på drejskivan
och försöker igen. Herren sade att alla människor är som den
lera en krukmakare arbetar med och att han bearbetade Juda
folk på nytt.
Jeremia 19 berättar om en färdig lerkruka. När Jeremia klarlade
Juda synder och vad som skulle hända på grund av dessa
synder, slog han sönder den krukan. Han undervisade folket
om att Herren skulle ”slå sönder” dem och att på samma
sätt som det var omöjligt att göra det sönderslagna lerkärlet
helt igen och få det att se ut som det gjorde från början, skulle
detta uppväxande släkte av Juda folk inte återföras till
sina länder och inte heller skulle deras förhållande till Herren
återupprättas.
Jeremia 20
Jeremias sorger
Jeremias bok består huvudsakligen av hans profetior. Men Jeremia
20 ger oss en liten inblick i hans liv. Vi läser att på grund
av sin övertygelse sattes Jeremia i stocken, en träkonstruktion
med hål för att låsa fast huvudet, armarna, benen och fötterna
på den som hade anklagats eller dömts för ett brott.
Jeremia profeterade mot mannen
som satte honom i stocken, men
han sade också sådant som lät som
om han vore modfälld över sin situation.
Han gjorde det Herren ville
att han skulle göra och sade det
Herren ville att han skulle säga,
men han fick lida för sin lydnad.
Ibland ställs de som lyder Herren av allt hjärta inför denna
prövning. Vi blir varse Jeremias storslagna karaktär när vi
läser att han inte slutade predika, eftersom Herrens ord var
”som en brinnande eld, instängd i mitt innersta” (Jer 20:9).
Jeremia bestämde sig för att fortsätta att lita på Herren och
predika för världen oavsett följderna. Hans mod är ett föredöme
för oss alla.

Studera skrifterna
Vad skulle du säga?
Jeremia kände sig modfälld på grund av sina prövningar.
Han led för att han gjorde det som han visste var rätt.
Skriv vad du skulle sagt till honom för att trösta och uppmuntra
honom.
Jeremia 21–22
Profetior till två kungar
Jeremia 21–22 innehåller profetior som Jeremia uttalade över
två kungar i Juda rike. De står inte i historisk ordningsföljd.
Kapitel 21 är ett budskap till Sidkia, den siste kungen i Juda
innan babylonierna förstörde Jerusalem och templet och förde
bort folket i fångenskap. Kapitel 22 riktar sig till Sallum och
Jojakim, kung Josias söner. Kung Josia var kung när Jeremia
började sin verksamhet. Såvitt vi vet blev Sallum aldrig
kung, men hade kunnat bli det, om inte babylonierna hade
tagit honom till fånga.
Budskapet till Sidkia i kapitel 21 var att förstörelsen genom
babylonierna var oundviklig. I den profetian fanns inga
”om”. Det enda val Jeremia gav judarna var att stanna
i Jerusalem och falla för babyloniernas hand eller lämna
staden och tillfångatas.
Jeremia 22 upptecknades några år tidigare och innehåller
budskapet att några av judarna fortfarande kunde räddas om
de omvände sig. Kanske lär oss kapitlens ordningsföljd
att Herrens straffdomar inte kom förrän efter många år och
många möjligheter till omvändelse. Tidigare förlängde
Herren möjligheten till räddning, men när folket vägrade
att omvända sig drabbades de av straffdomarna.
Jeremia 23
Falska profeter
När vi tänker på profeter, tänker vi vanligtvis på kyrkans
president eller stora män i skrifterna som undervisade om
Herrens ord. Alla profeter är lärare. Men det finns också
falska profeter och lärare som inte undervisar om sanningen.
Jeremia 23 säger att Herren talade om falska profeter bland
folket. Han uppenbarade deras falska lärdomar och sade hur
dessa falska profeter fick folket att synda och tro på falska
158
föreställningar. Av detta kapitel lär vi oss också om några
skillnader mellan sanna och falska profeter.
President Ezra Taft Benson sade: ”Profeten säger det som
vi behöver veta, vilket inte alltid är det som vi vill veta”
(”Fourteen Fundamentals in Following the Prophet”,
i Brigham Young University 1980–81 Devotional and
Fireside Speeches [1981], s 28). Sök efter hur detta
uttalande kan tillämpas på det Jeremia undervisade om
i detta kapitel.
Jeremia 23:5–8 är av stor betydelse eftersom Jeremia profeterade
om Frälsaren.
Förstå skrifterna
Jeremia 23
Malört (v 15) – bitter kryddväxt
Studera skrifterna
Hur kan vi avgöra om någon är en
falsk profet?
1. Läs Jeremia 23:1–2, 9–11, 13–14, 16–27, 29–32 och lista vad
Herren sade att falska profeter sade och gjorde.
2. Välj något på listan och förklara varför den handlingen
eller läran gör någon till en falsk profet.
3. Varför tror du människor följer falska profeter?
4. Varför är det viktigt att lära känna och följa en sann profet?
(Se 5 Mos 18:20–22; L&F 42:11–12; 46:7.)
Botemedlet mot falska profeter
Vad sade Herren i Jeremia 23:3–8 att han skulle göra för dem
som drivits bort från sina herdar i Jerusalem? (Observera
att denna profetia till största delen kommer att uppfyllas i de
sista dagarna.)
Jeremia 24
Herrens tunga (v 36, 38) –
Herrens ord eller budskap
God och dålig frukt
Jeremia 24 berättar om hur Herren genom Jeremia, med hjälp
av liknelsen om en korg med goda fikon och en korg med
usla fikon, undervisade om att en del judar för sitt eget bästa
skulle föras bort i fångenskap till Babylon och sedan kunna
återvända till sitt hemland någon gång i framtiden. Andra
skulle han få att skämmas och förgöras på grund av deras
orättfärdighet.

Jeremia 25–26
Förkastandet av profeterna
leder till fångenskap
Ordningsföljd och tema i Jeremia 25–26 är nästan identisk
med Jeremia 21–22. I kapitel 25 profeterade Jeremia med
visshet att Babel skulle besegra Juda, eftersom de förkastade
Jeremias och andra profeters ord (till exempel Lehis). Jeremia
profeterade vidare att Juda skulle tjäna Babel i sjuttio år,
då ett annat rike skulle komma att besegra Babel. Resten av
kapitlet handlar om andra orättfärdiga nationers ödeläggelse.
Detta kapitel lär oss att Gud straffar orättfärdiga människor,
oavsett vilket land de bor i eller kommer från.
Jeremia 26 skriver om händelser som föregår och bidrar till
att förklara en del av historien i kapitel 25. Jeremia 26 berättar
om hur Jeremia profeterade om att folket måste omvända
sig eller annars tas som fångar. På grund av Jeremias budskap,
som trots allt ingav ett visst hopp om befrielse om de
omvände sig, ville ledarna i Juda att han skulle dödas. Vi
läser också om en profet som hette Uria, som dödades för att
han hade profeterat något liknande. Detta faktum hjälper oss
förstå varför straffdomen som nämns i kapitel 25 måste följa.
Jeremia 27–28
Det babyloniska oket
Jeremia 27–28 är en sammanhängande berättelse. Enligt
Herrens befallning gjorde Jeremia ett ok och satte det på sin
nacke. Ett ok är något man sätter på nacken för att kunna
bära bördor. Oket symboliserade fångenskap eller slaveri.
Jeremia undervisade folket om att Juda med kringliggande
länder skulle komma under babyloniernas ”ok”. Han varnade
för att falska profeter skulle säga annat, men fångenskapen
skulle förvisso bli verklighet. Jeremia sade till kung Sidkia att
om han och folket ödmjukt underkastade sig Babyloniens
”ok”, skulle de inte förgöras. Som ett tecken på att hans ord
skulle uppfyllas, profeterade han att Nebukadnessar, kungen
av Babel, skulle föra bort de dyrbarheter och heliga föremål
som fanns kvar i templet. Profetian gick i uppfyllelse.
Jeremia 28 berättar om en annan man, Hananja, som också
sade sig vara en profet. Han profeterade att Gud skulle bryta
sönder babyloniernas ”ok” inom två år. Jeremia sade att tiden
skulle utvisa om han hade rätt eller fel. Herren inspirerade
emellertid Jeremia att säga till Hananja att dennes profetior
159
inte var sanna och att Hananja inom kort skulle dö. Och
Hananja dog som Jeremia hade sagt.
Studera skrifterna
Hur kan vi avgöra?
Jeremia 27–28 ger exempel på en sann profet och en falsk
sådan. Läs 5 Mosebok 18:20–22, Läran och förbunden
42:11–12; 46:7 och femte trosartikeln. Berätta sedan hur vi kan
veta om en person verkligen är sänd av Gud att predika.
Jeremia 29 innehåller ett brev från Jeremia till judarna som
hade förts bort i fångenskap till Babel. Han sade att de skulle
bygga hus, plantera trädgårdar och göra det bästa möjliga av
tiden där. Han sade också att de skulle bo där i sjuttio år. Han
lovade dem att om de sökte Herren av hela sitt hjärta (se v 13;
5 Mos 4:26–31), skulle Herren föra dem tillbaka till Jerusalem.
Jeremia nedkallade Guds straff över dem som fortfarande
befann sig i Jerusalem och förtröstade på falska profeter som
lovade omedelbar befrielse från babylonierna. Han nedkallade
även Guds straff över en falsk profet som sände falska budskap
till judarna i Babylonien.
Studera skrifterna
Jeremia 29
Jeremias brev till de fångna
På vilket sätt hjälpte det?
Läs Jeremia 29:11–14 och skriv ner hur detta budskap till
judarna som på grund av sin trolöshet var fångar i Babel,
kan vara ett hoppets budskap till någon som i dag är i syndens
fångenskap.
Jeremia 30
Herren utlovar hjälp
När babylonierna erövrade Juda rike och förde bort folket
i fångenskap, undrade det judiska folket om Gud hade övergett
dem och det förbund som han hade ingått med Abraham

att ge dem Kanaans land och låta dem vara en välsignelse för
övriga världen genom de sanningar och välsignelser som han
gav dem. De undrade också om han hade övergett det förbund
han hade ingått att utnämna Davids avkomlingar till kungar
i Israel (se 2 Sam 7:13). Jeremia 30–33 innehåller Herrens
försäkran till Israels barn i förskingringen och fångenskapen,
att han varken hade övergett dem eller sina förbund.
Jeremia blev befalld att skriva ner profetian i Jeremia 30–33
i stället för att uttala den muntligt. Eftersom Jeremia satt
i fängelse vid den tiden, gav det skrivna ordet ändå möjlighet
för profeten att nå ut till folket. En annan orsak var att även
om folket inte ville lyssna på Jeremia just när uppenbarelsen
gavs, skulle de kanske i fångenskapen vara mer mottagliga
och då kunde de läsa den senare. Lägg också märke till att
profetian vänder sig till både Juda och Israel. Israel fördes
bort i fångenskap av assyrierna mer än hundratjugo år innan
Herren gav budskapet i detta kapitel till Jeremia.
När du läser Jeremia 30, ta då reda på vad Herren sade om
Juda fångenskap och vad han skulle göra för dem om de
förlitade sig på honom. Detta budskap skulle också kunna
tillämpas på någon som är fången i synd och känner sig förlorad
inför Gud. Kanske känner han att Herren också har
övergett honom. Leta medan du läser efter ett personligt budskap
i detta kapitel.
Förstå skrifterna
Jeremia 30
Barnsnöd (v 6) – Födslovärkar
Jeremia 30:12–13 – Hur kan Herren hjälpa dem om
deras sår är ”oläkliga”?
Joseph Smiths översättning av Bibeln hjälper oss förstå att det
i vers 12 borde stå att såret inte är oläkligt, även om det är elakartat.
Och i vers 13 i Joseph Smiths översättning säger Herren
ännu en gång att Juda sår inte var oläkligt, även om folket
trodde att det var det.
Jeremia 30:9 – Vilken kung David skulle folket
tjäna?
Denna ”David” hänvisar till den Messias och Konung som Gud
lovade skulle härstamma från David. Löftet uppfylldes vid
Jesu Kristi ankomst och kommer att uppfyllas på nytt vid Kristi
andra ankomst.
Studera skrifterna
Lista följderna
1. Läs Jeremia 30:5–7, 12–15 och beskriv vad som hände israeliterna
på grund av att de övergav sin Gud och i stället
dyrkade avgudar.
160
2. På vilket sätt liknar följderna av avgudadyrkan följderna
av synd i våra dagar?
Gör en jämförelse
Läs Jeremia 30:8–11, 16–17. På vilket sätt liknar det som
Herren lovade göra för Juda i fångenskapen det som han
skulle kunna göra för att hjälpa någon som är fången i synd?
Jeremia 31 är en fortsättning av budskapet i kapitel 30.
Kapitel 31 innehåller stora löften angående Israels insamling,
både insamlingen till Jerusalem från fångenskapen i forna
dagar och till Jesus Kristus och hans kyrka i de sista dagarna
från alla platser i världen dit Israel hade skingrats.
Förstå skrifterna
Jeremia 31
Folk som kommer undan
svärdet (v 2) – Överlever
De som finns kvar av Israel
(v 7) – Israeliter som inte har
omkommit, skingrats
eller förts bort i fångenskap
Jeremia 31
Israels insamling
Befria, friköpa (v 11) – Betala
för att någon ska slippa ut ur
fångenskapen
Rakel (v 15) – Hustru till
Jakob (Israel) och mor till Josef
och Benjamin
Jeremia 31 – Israels insamling
Hela det 31:a kapitlet i Jeremia handlar om insamlingen av
Israels hus. Israel samlas på två sätt: fysiskt och andligt. För
enskilda medlemmar av Israels hus kan de två insamlingarna
pågå samtidigt eller också inträffa separat. Eftersom dessa två
insamlingar har inträffat vid olika tidpunkter under historiens
gång och kommer att göra det även i framtiden, kan skriftställena
om insamlingen av Israels hus skapa förvirring. Jeremia
31:1–30 gäller förvisso den fysiska insamlingen av Israels släkt
till deras utlovade länder, från de länder dit de hade skingrats
och hållits fångna. Men dessa verser kan också tillämpas på
dem som är andligt insamlade till Herren och hans kyrka. Jeremia
31:31–34 tycks röra den andliga insamlingen (se L&F 45:56).
Jeremia 31:9 – ”Efraim är min förstfödde”
Efraim var inte bokstavligen Israels förstfödde eftersom han var
Jakobs barnbarn, son till Josef som fick födslorätten från Jakob,
eller Israel (se 1 Mos 48–49). Hänsyftningen i Jeremia 31:9 till
Efraim som den förstfödde avser hans ställning som arvinge till
förstfödslorätten.

Jeremia 31:31–34 – Det nya förbundet
Äldste Dallin H Oaks säger angående det ”nya förbundet”:
”Det ’nya förbundet’ . . . var förbundet som finns i Mormons
bok och i ’de förra befallningarna’ [se L&F 84:57] . . . Dessa förra
befallningar måste ha varit Herrens tidigare uppenbarelser,
som finns i Bibeln (Gamla och Nya testamentet) och i de nutida
uppenbarelser som de heliga redan hade fått . . .
Det förbund som beskrivs i skrifterna, som blivit nytt genom att
det förnyades och bekräftades i dessa sista dagar, syftar på vårt
förbund med Jesus Kristus. Det innehåller evangeliets fullhet . . .
Det ’nya förbundet’ som Mormons bok och de tidigare befallningarna
innehåller utgör det centrala löftet i evangeliet. Det
har sitt upphov i Jesu Kristi försoning och uppståndelse, vilka
ger oss försäkran om odödlighet och möjlighet till evigt liv, om
vi omvänder oss från våra synder och ingår och håller evangeliets
förbund med vår Frälsare. På så sätt, och genom hans nåd,
kan vi förstå det stora löftet att ’hela människosläktet kan frälsas
genom Kristi försoning och genom lydnad till evangeliets
lagar och förordningar’ (tredje trosartikeln)” (Dallin H Oaks,
”Another Testament of Jesus Christ” [tal vid KUV:s brasafton,
6 jun 1993], s 4–5).
Studera skrifterna
Illustrera en tanke
Gör en teckning eller en schematisk översikt av något slag
som framställer något du har läst i Jeremia 31:1–30. Skriv en
kortfattad förklaring till din teckning eller översikt.
Beskriv skillnaden
1. När ingick Herren enligt Jeremia 31:31–34 det gamla
förbundet med Israels hus?
2. Beskriv hur och varför det nya förbundet är annorlunda
än det gamla förbundet.
Jeremia 32
Jeremia köper mark
I Jeremia 32 läser vi att Herren befallde den fångne Jeremia
att köpa mark, för att med eftertryck undervisa om att Israels
barn efter den babyloniska förstöringen skulle föras tillbaka
till sina utlovade länder. Han sade sedan till Jeremia att
denne skulle förvara köpebrevet på en säker plats som bevis
på denna profetia. Babyloniernas övermakt fick detta att
tyckas omöjligt, men för Gud är allting möjligt (se v 27).
Det är viktigt att komma ihåg att för människor tycks många
saker omöjliga, men en allsmäktig Gud säger: ”Skulle något
vara omöjligt för mig?” (Jer 32:27.)
161
Jeremia 33 innehåller särskilda löften angående Jerusalem
som ännu inte helt har gått i uppfyllelse. Kapitel 33 talar om
en stor fridens dag i Jerusalem när alla människor som bor
där kommer att dyrka Herren. Denna profetia har inte gått
i uppfyllelse, men Jeremia sade att det skulle ske i de dagar
när ”telningen” [Jesus Kristus] regerar som kung på Davids
tron (se v 15–17). Jerusalem kommer med andra ord aldrig
att bli en helt fridfull och trygg plats förrän alla dess invånare
antar Jesus Kristus som sin Konung.
Studera skrifterna
Jeremia 33
Frid i Jerusalem
Vad lär du dig om Jesus Kristus?
Läs Jeremia 33:15–18. Dessa verser säger att någon gång
i framtiden kommer Jerusalem inte att ”sakna” någon som
sitter och regerar på Davids tron, inte heller kommer de att
”sakna” någon som bär fram offer. På vilka sätt uppfyller
Jesus Kristus för evigt rollen som konung, präst och offer för
sitt folk? (Se Luk 1:32–33; Joh 18:36–37; Hebr 2:17; 7:11, 22–27;
8:1–6; 9:11–15; 10:10–17; 3 Nephi 9:19–20.)
Jeremia 34
Sidkia och judarna fördöms
Jeremia 34 innehåller profetior som Jeremia uttalade om vad
som skulle hända kung Sidkia, och också om vad som skulle
hända Juda som folk. I Jeremia 34 fördömer Herren Juda för
att ha slavar och tjänare som var judar och för att ha brutit
mot befallningen som gavs i Moselagen att frige tjänare och
slavar vart sjunde år.
Jeremia 35
Rekabiterna
I Jeremia 35 finns upptecknat händelser som i verkligheten
inträffade flera år före dem som nämns i tidigare kapitel.

Vi vet detta därför att Jojakim (nämns i vers 1) var kung före
Sidkia (nämns i kapitlen 33–34. Sådana ”tillbakablickar”
förekommer flera gånger i Jeremias bok.
Jeremia 35 talar om en grupp som kallar sig rekabiter, som
bodde i tält utanför städerna utan att någonsin bli bofasta.
Rekabiterna följde vissa traditioner som föreskrevs av ledaren
för gruppen. Dessa traditioner ingick inte i deras religion,
men de rättade sig mycket noga efter reglerna och traditionerna.
Herren använde detta folk för att åskådliggöra sin
undervisning. Det han ville lära dem var detta: Rekabiterna
håller troget fast vid mänskliga traditioner, men Juda folk kan
inte hålla en levande Guds befallningar – befallningar som är
förknippade med verkliga och eviga välsignelser. Herren
lovade att välsigna rekabiterna för deras uppriktighet och
trofasthet.
Jeremia 36
Sekreteraren Baruk
I Jeremia 36 står att Herren befallde Jeremia att skriva ner
alla profetior han fick rörande Israel, Juda och andra folk.
Eftersom Jeremia satt i häkte, skrev en skrivare vid namn
Baruk ner alla Jeremias profetior i en bokrulle. Dessa läste
han sedan upp på tempeltrappan. Några av kungens män
hörde profetiorna, fick tag i bokrullen och läste upp dem för
kungen. Kungen befallde att bokrullen skulle brännas och
han försökte låta döda Jeremia och Baruk, men Herren gömde
dem. Jeremia uttalade ytterligare en profetia som han sände
till kungen. Profetian handlade om att ingen avkomling till
Jojakim skulle bli kung – en profetia som gick i uppfyllelse.
Jeremia 37–44
Babylonierna erövrar Juda
Jeremia 37–44 innehåller mest historia. Detta avsnitt återger
kortfattat berättelsen om Jeremia under den tid som Juda
förstördes av babylonierna och många människor fördes bort
som fångar.
Jeremia 37 berättar om hur den egyptiska hären tågade mot
Juda när babylonierna (som ibland kallas kaldéerna i dessa
kapitel) erövrade landet Juda. När babylonierna hörde att
Egypten var i antågande, drog de sig kort tillbaka. Denna
reträtt ingav Juda den falska förhoppningen att Egypten
skulle rädda dem. Jeremia sade till Sidkia att detta inte skulle
162
ske. På grund av denna profetia sattes Jeremia i en fängelsehåla.
Senare släppte Sidkia ut honom därifrån, men han
förblev häktad.
Jeremia 38 handlar om hur ledarna i Jerusalem trodde att de
skulle kunna stå emot babylonierna. De tyckte inte om Jeremias
ständiga budskap att om de lät sig föras till Babel skulle
allt gå väl med dem. De ansåg att budskapet hade en dålig
inverkan på stridsmoralen, så de lät kasta Jeremia i en fängelsehåla
som var mycket värre än den första. En etiopisk hovman
vid namn Ebed-Melek fick Jeremia flyttad från fängelsehålan,
och Jeremia fick ännu en gång komma inför Sidkia.
Han påminde kungen om att allt skulle gå väl om han lydde
och gav sig. Men kungen lyssnade inte till rådet.
Jeremia 39 handlar om Jerusalems förstöring, kung Sidkias
tillfångatagande, slakten av Sidkias barn inför kungens ögon
och den tortyr Sidkia fick utstå när de babyloniska angriparna
stack ut ögonen på honom. I Mormons bok får vi veta
att en av Sidkias söner räddades. Den grupp som räddade
honom färdades till västra halvklotet och kallas Zarahemlas
folk i Mormons bok (se Omni 1:14–19; Helaman 8:21). Babylonierna
behandlade Jeremia väl. I slutet av kapitel 39 lovade
Herren att välsigna Ebed-Melek för hans godhet mot Jeremia.
Av Jeremia 40 framgår att babylonierna frigav Jeremia. De
föreslog att han skulle bosätta sig hos Gedalja, som de hade
utsett att styra landet, och det gjorde Jeremia. Judarna från
omkringliggande länder började samlas i Mispa där Gedalja
bodde. En man vid namn Johanan fick reda på att några
judar planerade att döda Gedalja, men Gedalja ville inte låta
Johanan göra något för att omintetgöra planerna.
Jeremia 41 berättar om hur en man vid namn Ismael dödade
Gedalja. Ismael och hans män dödade också alla som var
hos Gedalja, vare sig de var judar eller babylonier. Johanan
tog alla sina män och anföll Ismaels män, dödade många, tog
andra till fånga och befriade dem som hade tagits till fånga
vid angreppet mot Gedalja. Oroliga för vad babylonierna
skulle göra med judarna på grund av det som hänt, flyttade
alla judarna från Mispa till ett område i närheten av
Betlehem som hette Kimham. Därifrån tänkte de sätta sig
i säkerhet i Egypten.
Jeremia 42 säger att Jeremia befann sig i gruppen som flyttade
till Kimham. Johanan gick till Jeremia och frågade om
denne ville fråga Herren vad han ansåg om deras planer att
ta sig till Egypten. De lovade att göra vadhelst Herren sade
att de skulle göra. Jeremia sade att om de stannade i Juda land
skulle Herren beskydda dem, men om de begav sig till Egypten
skulle de dö genom svärd, hunger eller någon annan
katastrof.
Jeremia 43 berättar att Johanan och de andra självsäkra
ledarna i gruppen av judar inte trodde på Jeremias råd.
De begav sig trots Jeremias varning till Egypten och tog med
sig Jeremia som fånge. När de kom dit profeterade Jeremia
att Nebukadnessar, Babels kung, även skulle lägga under sig
Egypten.

Jeremia 44 berättar att Jeremia sade till judarna att de skulle
omkomma i Egypten eftersom de fortsatte att utöva olika
former av avgudadyrkan och inte ville lyda Herren. Endast
några få skulle överleva och återvända till Juda land som
vittnen på att Herrens ord hade gått i uppfyllelse. Denna profetia
uppfylldes bland ännu en grupp judar som kunde ha fått
välsignelser av Herren om de hade lytt hans profet. Men
i stället förlitade de sig på sitt eget omdöme.
Jeremia 45
De rättfärdiga har också
prövningar
Jeremia 45 är en uppenbarelse till Baruk, han som skrev ner
Jeremias uppenbarelser och läste upp dem på tempeltrappan
på kung Jojakims tid. Baruk hade tydligen hoppats att Herren
skulle befria honom från prövningar och plågor eftersom
han utförde Herrens verk. Herren lovade emellertid inte att
befria honom utan endast att han inte skulle dö inom en nära
framtid.
Även vi bör komma ihåg att vi inte kan förvänta oss att bara
för att vi lever rättfärdigt kommer Herren att befria oss
från prövningar, förföljelse och andra svårigheter. I likhet
med dem som varit trofasta mot Herren sedan tidernas
begynnelse, måste även vi vara trofasta i väl och ve.
Jeremia 46–51
Nationernas undergång
Jeremia 46–51 innehåller profetior om förgörandet av flera
nationer som omgav Israel och skälen till att var och en
av dem skulle förgöras. Jeremia profeterade att Egypten
(se Jer 46), Filistéen (se Jer 47), Moab (se Jer 48), Ammon
(se Jer 49:1–6), Edom (se Jer 49:7–22), Damaskus (se Jer
49:23–27), Kedar (se Jer 49:28–29), Hasor (se Jer 49:30–37),
Elam (se Jer 49:34–39) och Babel (se Jer 50–51) alla skulle
förgöras.
163
Kanske syftet med alla dessa budskap om undergång är att
undervisa särskilt Israels hus om att Herren inte bara kommer
att bestraffa sitt eget folks ondska utan också alla andra
folks ondska. En god nyhet för Israel är att fastän Herren
kommer att förgöra alla dessa andra nationer, lovade han att
bevara sitt folk och inte helt förgöra det (se Jer 46:27–28).
Budskapen om undergång är också symboliska för de orättfärdigas
tillintetgörelse i de sista dagarna.
Jeremia 52 är ett passande slut på Jeremias bok. Kapitel 52
redogör för hur babylonierna erövrade Jerusalem och
antingen dödade eller förde bort i fångenskap större delen
av befolkningen där.
Förstå skrifterna
Jeremia 52
Studera skrifterna
Jeremia 52
Jeremias sista skrifter
Kopparpelarna, bäckenställen, kopparhavet, askkärlen,
kopparkärlen, fyrfaten, pelarhuvudet (v 17–22) – Värdefulla
föremål från templet
Skriv upp händelserna i ordningsföljd
Jeremia 52 berättar om det som hände då Jerusalem föll.
Begrunda följande händelser och skriv upp vad kapitlet innehåller
i ordningsföljd: Kung Sidkia får ögonen utstuckna,
Nebukadnessar belägrar staden, tusentals judar tas till fånga,
templet förstörs, Jerusalems murar bryts ner. Ange efter varje
händelse den vers som beskriver händelsen.
Skriv en förklaring
Skriv ett brev till Juda folk som var fångar i Babylon. Förklara
varför deras stad ödelades och varför de var i fångenskap.
Nämn minst två goda skäl till både judarnas fördärv och
fångenskap, och hänvisa till ett skriftställe för vart och ett.

Klagovisorna
En klagovisa betyder stort jämmer och mycken gråt. Av tradition
skrev och sjöng judarna klagovisor för nära anhöriga och vänner
som avlidit. Denna lilla bok innehåller Jeremias klagovisor,
skrivna i versform, över Jerusalem, templet och Juda folk.
Medan du läser kan du söka efter följande punkter:
• Vi kan inte synda utan att det får följder.
• Det är ofta lättare att lyssna till falska profeter än till sanna.
• Det är dåraktigt att tro att världslig makt kan hjälpa oss att
undgå Guds straffdomar.
• Syndare som straffas tycker ofta att Gud är orättvis.
• Sann ånger kommer vanligtvis först efter lidande.
• Hopp kommer av att erkänna våra synder.
• Tack vare Guds kärlek och barmhärtighet kommer en tid
av förlåtelse och förnyelse för alla som omvänder sig.
Klagovisorna 1
Syndens följder
Äldste Theodore M Burton sade: ”Skrifterna och undervisningen
från våra andliga ledare lär oss hur vi kan undvika
den bedrövelse som alltid kommer av synden” (Nordstjärnan,
nr 2 1986, s 49).
I likhet med alla övriga kapitel i Klagovisorna, ger Klagovisorna
1 exempel på den bedrövelse som äldste Burton talade
om. Bedrövelse och samvetskval utgör den del av synden som
vi ofta inte ser eller tänker på när vi frestas att göra något
orätt.
Medan du läser, tänk då på hur orden i kapitel 1 påminner
om det som de säger som slösade bort sina dagar på jorden
och nu befinner sig i andevärlden och där har ställts inför de
eviga följderna av de felaktiga val de gjorde på jorden.
164
Förstå skrifterna
Klagovisorna 1
Hednafolken, hedningar
(v 3, 10) – De som inte känner
eller dyrkar den sanne Guden
Studera skrifterna
Varför?
I Klagovisorna 1:1–11 talade Jeremia om sig själv. I verserna
12–22 talade han som om han vore hela landet Juda. Välj ut
fyra meningar ur det han sade om sig själv (v 1–11) som du
tycker förklarar varför han ”klagade”.
Klagovisorna 2–4
Varför Juda straffades
Klagovisorna 2–4 uttrycker sorg över det som hände Juda
folk. Klagovisorna 2 talar tydligt om att Herren straffade
sitt folk på grund av deras synder och för deras eget bästa.
Klagovisorna 3 innehåller ett folks ord som känner sig övergivet
av Herren, men som ändå finner hopp och förtröstan
i tanken att han inte har övergett dem för gott. Klagovisorna 4
beskriver Jeremias sorg när han jämför det sätt på vilket
Israel levde som ett rättfärdigt folk med vad de blivit efter
den babyloniska erövringen.
Klagovisorna 5
Jeremias vädjan
Slutet (v 9) – Framtiden
Helgedom (v 10) – Tempel
När vi syndar och förlorar den Helige Andens gemenskap
och känner den förtvivlan som är en följd av synden och det
ökade avståndet till Herren, har vi egentligen bara två val.
Det ena är att skyla över våra synder. Vi skyler vanligtvis
över våra synder genom att skylla på andra, avsäga oss allt
ansvar eller genom att vara oärliga och förneka att vi har
gjort något orätt. Det andra valet är att ödmjuka och
omvända oss och börja förlika oss med Herren.

Klagovisorna 5 innehåller en ödmjuk klagan. I denna bönelika
klagan talar Jeremia för folkets räkning, ett folk som
insåg sina synder och önskade få förlåtelse.
Förstå skrifterna
Klagovisorna 5
Bära deras missgärningar (v 7) – Lida för deras synder
Hesekiels bok
En profet i fångenskap
Babylonierna anföll Juda vid tre tillfällen. Det andra angreppet
ägde rum omkring 597 f Kr. Hesekiel befann sig i den grupp
som fördes i fångenskap till Babel. Omkring fem år senare kallades
han till profet för judarna i deras fångenskap. Han försökte
hjälpa folket att lära av sina misstag.
Väktaren på tornet
Medan Jeremia ropade omvändelse i Jerusalem, verkade
Hesekiel bland folket i den babyloniska fångenskapen. Jeremia
försökte rädda folket från undergång och Hesekiel försökte
hjälpa folket förstå att deras fångenskap var resultatet av deras
ogudaktighet. Båda profeterna undervisade om att det fanns
anledning att hoppas på framtiden om folket vände om till
Herren. Hesekiel skulle bli en väktare på tornet, ett kall som
kommer att behandlas i kapitel 33.
Det stora havet
Jerusalem
Röda havet
Jeremia
590 f Kr
Babylon
Hesekiel
Förberedelser inför studierna av Hesekiel
Om vi skulle välja ett huvudtema som kännetecknar Hesekiels
bok, skulle det kunna vara att alla människor slutligen kommer
att veta att Herren är Gud. Denna grundsats framgår av orden
”de skall inse att jag är Herren” som upprepas över sextiofem
gånger i Hesekiel.
Följande översikt visar på sex huvudteman i Hesekiel.
1. Hesekiel kallas till profet (se Hes 1–3)
Persiska viken
165
Studera skrifterna
Hur kan du veta det?
Skriv upp ord och verser i Jeremia 5 som visar att folket
verkligen hade omvänt sig. Förklara varför du valde varje
ord eller vers.
Vad kan du göra?
Läs och begrunda andra trosartikeln. Det är emellertid skillnad
mellan att bli straffad för våra synder och lida till följd av
andras synder. Vad kan du göra om du befinner dig i de
omständigheter som beskrivs i vers 7, och hur kan den lära
som förklaras i andra trosartikeln hjälpa dig?
2. Profetior som fördömer de synder som folket begått
i Israel, i synnerhet i Jerusalem (se Hes 4–11, 20–24)
3. Profetior som kallar judarna i Babylon till omvändelse
(se Hes 12–19)
4. Profetior rörande de fiendeländers undergång som omgav
Israel (se Hes 25–32)
5. Profetior om Israels insamling och andra händelser som en
förberedelse för Kristi andra ankomst (se Hes 33–39)
6. En beskrivning av Hesekiels syn av ett tempel som ska
byggas i Jerusalem någon gång i framtiden (se Hes 40–48)
Hesekiel 1
Hesekiel ser i en syn
Guds härlighet
Efter en kort inledning beskrivs hur Hesekiel i en syn ser
Gud och hans härlighet. Eftersom det är svårt att beskriva
Guds härlighet och himlen på människors språk, använder
profeterna ofta symboliska uttryck och bilder för att beskriva
vad de såg. Några har försökt förklara vad symbolerna står
för, men profeten Joseph Smith sade: ” . . . när Gud giver
en syn om en avbild eller ett djur av något slag, håller han sig
alltid själv ansvarig att giva en uppenbarelse eller uttydning
av meningen därav, eljest äro vi icke ansvariga för vad vi
tro härom. Frukta icke för att ni skola bliva fördömda för att
ni icke känna till innebörden eller meningen med en syn
eller skepnad, såvida Gud inte har givit en uppenbarelse,
en uttydning av ämnet” (Profeten Joseph Smiths
lärdomar, s 250).

Även om vi inte helt förstår innebörden av vad Hesekiel såg,
kan hans dramatiska beskrivning ändå ge oss en känsla av
hur enastående synen var och hur storslagen Guds härlighet
är.
Hesekiel 2–3 inleds med vad Gud sade till Hesekiel i synen
av Guds härlighet (se Hes 1). På sätt och vis innehåller
dessa kapitel hans ”missionskallelse”. När du läser om hur
Herren beskriver Hesekiels mission och folket som han har
kallats att undervisa, tänk då på hur en Guds profet i dag
kallar missionärer.
Förstå skrifterna
Hesekiel 2
Fräck (v 4) – Stolt, högmodig
Tistlar och törnen (v 6) – Symboliskt
för de svårigheter folket
kan förorsaka Hesekiel när
han kommer med sitt budskap
Hesekiel 2:9–10, 3:1–3 – Herren uppmanar Hesekiel
att äta en bokrulle
Beskrivningen av hur Hesekiel äter en bokrulle är symbolisk
för hans kall att predika Herrens ord genom att bokstavligen
göra Guds ord till en del av sin varelse. I Uppenbarelseboken
läser vi om hur aposteln Johannes hade en liknande upplevelse
(se Upp 10).
Hesekiel 3
Lyssna (v 6–7) – Hörsamma,
det vill säga höra och lyda
Väktare (v 17) – En man som
står på stadsmuren och håller
utkik efter fiender och varnar
folket i staden
Studera skrifterna
Hesekiel 2–3
Hesekiel kallas att tjäna
Skorpioner (v 6) – Symboliskt
för det ogudaktiga folk som
Hesekiel ska predika för
Hans blod skall jag utkräva
av din hand (v18–20) –
Du ska hållas ansvarig för
hans synder
Räddat (v 19, 21) – Frälst
Lägga en stötesten i hans väg
(v 20) – Få honom på fall
Gör två av följande uppgifter (A–C) medan du studerar
Hesekiel 2–3.
Sammanfatta Hesekiels mission
När du sammanfattar Hesekiels mission, förklara då betydelsen
av följande ord och uttryck: ”barnen med fräck uppsyn”
166
(Hes 2:4, se även 3:7), tistlar, törnen och skorpioner (2:6),
bokrullen (2:9–10; 3:1–3), diamant (3:9), väktare (3:17–21),
bestraffa (3:26).
eller
Rita minst fyra bilder i din anteckningsbok som föreställer
orden som listats ovan.
En svår mission
1. Läs Hesekiel 2–3 och lista olika skäl till att Hesekiel torde
ha haft en svår mission. För varje angivet skäl bör du
notera den vers som underbygger din förmodan.
2. Lista vad Herren sade att Hesekiels mission skulle vara
enligt Hesekiel 2–3, och vad som uppmuntrade Hesekiel
att fullfölja sin mission.
Väktaren
1. Läs Hesekiel 3:17–21 och beskriv en väktares kallelse.
2. Nämn en ”väktare” i kyrkan i vår tid och förklara varför
du valde just honom.
3. Vad lär vi av Hesekiel 3:17–21 om betydelsen av att slutföra
det vi kallats att göra? Skriv gärna en hänvisning till
Jakob 1:9.
Hesekiel 4–5
Profetior om
Jerusalems förstöring
Liksom i Jeremias fall lät Herren Hesekiel använda föremål
och symboler för att undervisa folket på ett sätt som de sannolikt
skulle lägga bättre märke till och minnas. I Hesekiel
4–5 använder Hesekiel de symboler som Herren uppmanade
honom att använda för att beskriva israeliternas ogudaktighet
eller Jerusalems förstöring.

Hesekiel 6–7 innehåller Herrens kraftfulla budskap om vad
som skulle hända i Israel när deras land erövrades av babylonierna.
Hesekiel fördes till Babel före Jerusalems slutliga fall
och förstöring, så han talar om denna händelse som något
som låg i framtiden. I profetiorna i kapitlen 6–7 fördömde
Herren i synnerhet Israels avgudadyrkan och sade att Jerusalem
skulle förstöras så att judarna därigenom skulle förstå
och ”inse att jag är Herren” (6:14). De överlevande skulle
kunna vittna om att Gud verkligen är den levande Guden
och att hans ord går i uppfyllelse.
Hesekiel 8–11 innehåller en skildring av en syn som Herren
lät Hesekiel se. Han var en av de många judar som fördes
i fångenskap under babyloniernas tidigare angrepp på Juda.
Denna syn hjälpte de landsförvisade (de som befann sig
i fångenskapen i Babel) att veta vad som hände i Jerusalem
och varför det hände.
Hesekiel 8 berättar om folkets, däribland deras religiösa ledares,
ogudaktighet i Jerusalem. I Hesekiel 9 läser vi att Herren
sände en ängel som budbärare för att sätta ett ”tecken” på de
rättfärdiga som skydd mot förstörelsen (liksom vid påsken
i Egypten). Hesekiel 10 säger att Herren tillät att Jerusalem
förstördes. Hesekiel 11 ger hopp för framtida generationer
genom att profetera om att Herren ska föra tillbaka sitt folk
till deras utlovade länder och förnya sitt förbund med dem.
Studera skrifterna
Insamlingen
Hesekiel 6–7
Synd och förstörelse
Hesekiel 8–11
Varför Jerusalem
kunde erövras
1. Finn alla ”jag skall” i Hesekiel 11:16–20 och lista allt vad
Herren sade att han skulle göra för sitt förbundsfolk.
2. På vad sätt är du en del av det som sägs i dessa verser eller
hur infriar Herren dessa löften i dag?
167
Förklara uttrycken
Läs Hesekiel 11:19 och beskriv vad du anser skillnaden vara
mellan en person med ett ”stenhjärta” och en person med en
”ny ande” och ”ett hjärta av kött”.
Hesekiel 12–17
Varför fångenskap?
Hesekiel 12–17 innehåller Herrens uppenbarelser till
Hesekiel om att babylonierna skulle anfalla på nytt och fler
judar föras bort i fångenskap. Herren uppenbarade också varför
dessa händelser skulle inträffa och uppmanade Hesekiel
att predika omvändelse för dem som var i fångenskap.
Hesekiel 12 försäkrar judarna att fler skulle föras i fångenskap.
Hesekiel 13 säger att Herren fördömde falska profeter som
utgav sig för att tala i hans namn och andra som på olika sätt
ledde folket bort från honom.
Hesekiel 14 berättar att de judiska ledarna kom till Hesekiel
för att få råd. Herren svarade att han inte skulle ge dem
några råd förrän de slutade att söka svar även från avgudar.
Han underströk att varje enskild person måste vara rättfärdig
för att uthärda de kommande straffdomarna och att
de inte kunde lita på sina ledares rättfärdighet.
Hesekiel 15 innehåller en jämförelse mellan Israels barn och
en uppbränd vinstock, som inte duger till någonting. Herren
har många gånger i skrifterna jämfört Israel barn med en
vinstock eller en vingård (se Jes 5 och Jakob 5).
Hesekiel 16 innehåller en jämförelse mellan Herrens förhållande
till Israel och äktenskapsförbundet (denna jämförelse
förekommer även på annan plats i Gamla testamentet).
Kapitel 16 beskriver utförligt på vilka sätt Israel (Jerusalem)
var otrogen mot sin ”man” och varför hon förtjänade sitt
straff.
Hesekiel 17 innehåller en liknelse som Herren uppenbarade
för Hesekiel och som lärde folket att de inte skulle söka hjälp
hos egyptierna medan de var i fångenskap utan hellre
underkasta sig babylonierna, för då skulle Herren till slut
befria dem.

På vilka sätt är du lik eller olik dina föräldrar? Varför?
Det är ibland sant ”att de som är oskyldiga tvingas lida för de
skyldigas orättfärdigheter” (Joseph Smiths lärdomar, s 32).
Men en del människor fortsätter att skylla på sina föräldrar
eller andra för sådant som de själva har förmågan att ändra
på. Israels barn ansåg att deras lidanden var en följd av deras
fäders synder. De hade till och med ett ordspråk för detta
lidande. Det står i Hesekiel 18:2. Ordspråket var inte helt
osant. Fäderna hade inte rätt undervisat sina barn om
Herrens vägar, och inte heller hade de skapat en omgivning
där deras barn med större sannolikhet skulle ha vuxit upp
och varit trogna Herrens lagar.
Men i varje generation sänder Herren profeter för att undervisa
om sanningen och lära människor att de måste omvända
sig. Varje generation har tillfälle att välja om de ska lyssna
till och lyda profeternas ord eller hålla sig till sina föräldrars
traditioner. Herren undervisar klart om denna handlingsfrihetens
princip i detta kapitel.
Förstå skrifterna
Hesekiel 18
Hålla offermåltid på bergen
(v 6, 11, 15) – Deltar i avgudadyrkan
Kränker (v 6, 11, 15) –
Handlar omoraliskt mot
Kommer vid (v 6) – Har
sexuellt umgänge med
Studera skrifterna
Hesekiel 18
Ansvar för synd
Tillämpa skrifterna
Hur skulle du kunna använda Hesekiel 18:19–32 till att
hjälpa någon som tillhör en familj där han eller hon inte uppmuntras
att leva rättfärdigt? (Gör gärna en tvärhänvisning
till andra trosartikeln.)
Hitta viktiga principer
Ockra (v 8) – Ta oskälig ränta
Bära (v 19, 20) – Vara ansvarig
för
Rätt (v 25, 29) – Rättvis
Läs Hesekiel 18:19–32 och finn vad Herren sade i fråga om
synd, omvändelse, att hålla ut intill slutet samt vad han
anser om dem som syndar. Skriv minst fyra meningar som
sammanfattar de principer som lärs ut i dessa verser.
168
Hesekiel 19–20 handlar i synnerhet om och riktar sig till
judarnas ledare. I kapitel 19 använder sig Herren av två
liknelser som lär att ledare med stora möjligheter gick miste
om välsignelser på grund av sin dårskap. Kapitel 20 berättar
om hur några av judarnas ledare i Babylonien (där Hesekiel
var i fångenskap) ville få anvisningar av Herren genom
Hesekiel. Herren kallade dem till omvändelse för att de samtidigt
som de sökte Herren också sökte uppenbarelse från andra
gudar. I Hesekiel 20:33–44 lovade Herren att han skulle
ge Israels framtida generationer ännu ett tillfälle att ledas ur
fångenskapen och få veta att han är deras Herre och Gud,
precis som han gjorde då han tidigare ledde Israels barn ut ur
Egypten. Men denna gång lovade han att han skulle insamla
Israels barn från alla nationer där de var spridda.
De anmärkningsvärda händelser som nämns i dessa verser
som en del av insamlingen gick endast delvis i uppfyllelse
i forna dagar. Den fullständiga uppfyllelsen sker i de sista
dagarna när Israels barn insamlas till den sanna kyrkan, blir
renade från synd och tjänar Herren på hans ”heliga berg”
(templet). Då ska de verkligen komma att inse vilka de är och
vem som är deras Herre och Gud (se v 42, 44).
Förstå skrifterna
Hesekiel 20:33–44
Hesekiel 20:37 – ”Jag skall låta er gå fram under
staven ”
Staven i Hesekiel 20:37 är herdens stav. Att ”gå fram under staven”
innebär att stå under Herdens uppsikt eller att föras ”in
i förbundets band”. Några har menat att detta att gå under staven
också kan avse herdarnas sätt att betala sitt tionde genom
att märka vart tionde får med en stav och tillägna det åt Herren.
Studera skrifterna
Hesekiel 19–20
Ledare som inte vill lyssna
Stark hand och uträckt arm (v 33–34) – Symboler för makt och
kraft
Sammanfatta genom att använda
nyckelorden
Hesekiel 20:33–44 berättar att Herren kommer att insamla
Israel och att de kommer att vända sina hjärtan till honom.
Förklara budskapet i dessa verser genom att med egna ord
beskriva följande huvudtankar: stark hand (v 33), samla
(v 34), ansikte mot ansikte (v 35), vanhelga (v 39), mitt heliga
berg (v 40), tänka tillbaka (v 43), inse (v 38, 42, 44).

Hesekiel 21–24
Ogudaktighet leder
till undergång
I Hesekiel 21–23 fortsätter Herren att förklara varför Jerusalem
skulle förstöras. Hesekiel 21 förklarar att även några av
de rättfärdiga kommer att lida vid denna förstöring. Detta
lidande, som somliga kan tycka vara orättvist, sker för att
Herren respekterar sina barns handlingsfrihet. De rättfärdiga
kan också komma att lida i de sista dagarnas straffdomar,
men Herren har utlovat en stor evig belöning åt dessa
(se L&F 58:2).
En annan intressant profetia i kapitel 21 finner vi i verserna
25–27, där Hesekiel profeterar om att Juda rikes kung ska
störtas och säger att ingen annan ska tillsättas förrän ”han
som det rätteligen tillhör”, det vill säga Jesus Kristus, ska
regera (v 27). Sedan den tid då judarna var i fångenskap
i Babylonien har de inte återupprättat sitt rike. Jesus Kristus
kommer att vara deras enda framtida kung.
Hesekiel 22 behandlar de många synder som orsakade Jerusalems
undergång. Genom att fundera över vilka synder det
var som fick Herren att låta folket gå under, förstår vi vad
som är motbjudande i hans ögon.
Hesekiel 23 är ännu ett kapitel där Herren liknar Israels länder
(Samaria) och Juda (Jerusalem) vid kvinnor som valde att
bli skökor. Jämförelsen visar hur upprörd Herren blir när
hans förbundsfolk dyrkar andra gudar.
I Hesekiel 24 talar Herren om en kokande köttgryta för att
beskriva hur judarna blev ”kokta” av babylonierna. Kapitlet
berättar också om Hesekiels hustrus död. Herren sade till
Hesekiel att inte sörja henne som ett tecken för judarna att
inte sörja över Jerusalems och Juda rikes undergång eftersom
Juda ogudaktighet gjorde straffen välförtjänta och rättvisa.
Hesekiel 25–32
Andra nationers straff
Liksom profeterna Jesaja och Jeremia fördömde Hesekiel först
israeliternas och sedan omgivande nationers ogudaktighet
och profeterade om deras undergång. Hesekiel 25–32 innehåller
profetior rörande dessa folk och nationer: ammoniterna,
moabiterna, edomiterna och filisteerna (se Hes 25),
Tyrus och Sidon (Hes 26–28) och Egypten (Hes 29–32).
169
Länder vars undergång profeterats
Egypten
Filistéen
Tyrus
Sidon
Moab
Edom
Hesekiel 33
Väktare på tornet
Ammon
Kanaan
Varför är föräldrar och ledare på varje nivå i kyrkan så angelägna
om att undervisa människor och uppmuntra dem att
omvända sig?
I alla tider har människor måst skydda sig mot angrepp från
grannstammar eller grannländer. Till sitt försvar byggde de
torn på stadsmurarna och satte väktare i tornen för att hålla
utkik efter annalkande fiender. Om folket ignorerade väktarna,
försatte de sig i stor fara. Om å andra sidan väktarna
inte fullgjorde sin plikt kunde en hel stad gå förlorad. I Hesekiel
33 jämförs Israels ledare med väktare.

Förstå skrifterna
Hesekiel 33
Hans blod (v 4–6, 8) –
Ansvaret
Stadgar (v 15) – Lagar
Rätt (v 17, 20) – Rättvis
Hesekiel 33:30–32 – Det sätt som judarna
behandlade sina profeter på
Att ha en profet är en välsignelse – men bara om vi lyder hans
råd. I dessa sista verser i Hesekiel 33 sade Herren till Hesekiel
att folket talade som om de älskade profeten och var ivriga att
lyssna till hans ord, men sedan följde de inte vad profeten hade
lärt dem. Slutet på vers 31 liknar i mycket den beskrivning av
människor som hade avfallit som Herren gav profeten Joseph
Smith (se Joseph Smith 2:19).
Studera skrifterna
Äter kött med blodet i (v 25) –
Syftar på lagen som förbjöd
folket att äta blod
Kränker (v 26) – Handlar
omoraliskt mot
Lös problem med hjälp av skrifterna
Hesekiel 33:1–9 förklarar en väktares roll och betydelse.
Herren uppmanar profeter, andra prästadöms- och kyrkoledare
och föräldrar att vara väktare åt folket. Tänk igenom
följande situationer och besvara frågorna vid slutet av varje
situation enligt de principer du har lärt dig i Hesekiel 33:1–9.
1. Ungdomar tittar gärna på videofilmer. Dessa videofilmer
håller sällan kyrkans mått. Vad bör föräldrarna göra?
Biskopen? Presidenterna för Unga män och Unga kvinnor?
Ungdomarna? Du själv?
2. Förutom de vanliga träningspassen har fotbollstränaren
lagt in ett pass för laget varje söndagsmorgon. Han förväntar
att alla spelare ställer upp. Vad bör föräldrarna göra?
Biskopen? Ungdomarna i laget?
Hesekiel 34
Israels herdar
I Hesekiel 34 finner vi ytterligare exempel på kyrkans ledares
ansvar. Den här gången jämför Herren ledarna med herdar
för hans får (hans folk). Under Herrens jordiska verksamhet
kallade han sig ”den gode herden” (Joh 10:14). Medan du
läser Hesekiel 34, leta då efter vad Herren sade att han gör
som alla goda herdar gör och vad han sade att folkets ledare
gjorde som gjorde dem till dåliga herdar. Leta också efter vad
han sade om fåren.
170
Förstå skrifterna
Hesekiel 34
Utkräva mina får ur deras
hand (v 10) – Hålla dem
ansvariga för flocken
Bryter sönder deras ok (v 27)
– Befriar dem från slaveri,
fångenskap och bördor
Hesekiel 34:23–24 – ”Min tjänare David”
”David” syftar i dessa verser på Messias. Namnet David betyder
på hebreiska ”den älskade”. De underbara förhållanden
som dessa verser beskriver kommer att råda då judarna accepterar
Guds älskade Son som sin Messias. Se också Jesaja 9:6–7
och Uppenbarelseboken 22:16.
Studera skrifterna
Vad utmärker en god ledare?
1. Varför var Israels ledare dåliga ”herdar” för Herrens folk
enligt Hesekiel 34:1–10, 18–19?
2. Lista en god herdes egenskaper som du finner i Hesekiel
34:11–16 och förklara hur någon som tjänar i något av
det aronska prästadömets presidentskap eller i en Unga
kvinnor-klass kan tillämpa dessa egenskaper i sitt kall.
Hesekiel 35
Edoms undergång
Hesekiel 35 är ännu ett kapitel som uttalar straffdomar över
Edom, även kallat Seirs berg, ett land som gränsade till
Israel.
Hesekiel 36
Till berömmelse (v 29) –
Produktiv, ge god avkastning
Ett hoppets budskap
Även om israeliterna kom på skam i de kringliggande ländernas
ögon, sade Herren i Hesekiel 36 att han tillät dem att
komma på skam som ett vittnesbörd om att han inte tillät sitt
folk att håna honom och de förbund de hade ingått med
honom. Som ett vittnesbörd inför världen att Herren är den

ende sanne och levande Guden, innehåller Hesekiel 36 ett
löfte om att han ska samla en framtida israelitisk generation
tillbaka till deras land och till deras förbundsförhållande till
honom. Han lovade dem att han skulle rena dem från deras
missgärningar och ge dem ett ”nytt hjärta” och en ”ny ande”
(se v 25–26) och att de till skillnad mot de många åren före
Hesekiels tid skulle hålla Herrens bud.
En av fördelarna med inspirerad symbolisk undervisning är
att den kan ha mer än en innebörd och avse mer än en tid
eller situation. Hesekiel 37 är ett särskilt bra exempel på flerfaldig
innebörd. I kapitel 37 höll Herren två ”åskådningslektioner”
för att undervisa Hesekiel om Israels insamling.
Dessa åskådningslektioner lär och vittnar också om andra
stora sanningar rörande Guds plan och hans rike i de sista
dagarna.
Förstå skrifterna
Hesekiel 37
Senor (v 6) – Bindvävstråd
som fäster del av muskel
vid skelettets ben och möjliggör
kroppsrörelser
Hesekiel 37
Två syner av återställelse
Helgedom (v 26, 28) – Tempel
Hesekiel 37:15–20 – Juda trästav och Efraims
trästav
Äldste Boyd K Packer sade: ”I det forna Israel skrevs uppteckningar
på tavlor av trä eller på papyrus upprullad på stavar . . .
Juda stav eller uppteckning – det Gamla testamentet och
det Nya testamentet – och Efraims stav eller uppteckning –
Mormons bok, som är ännu ett testamente om Jesus Kristus –
är . . . i sanning ett i våra händer. Hesekiels profetia är nu fullbordad”
(Boyd K Packer, Nordstjärnan, apr 1983, s 100–101).
171
BOOK OF
MORMON
DOCTRINE
AND
COVENANTS
PEARL OF
GREAT
PRICE
HOLY
BIBLE
KING JAMES
VERSION
Studera skrifterna
Hitta symbolen
THE
CHURCH
OF
JESUS
CHRIST
OF
LATTER-
DAY
SAINTS
THE
CHURCH
OF
JESUS
CHRIST
OF
LATTER-
DAY
SAINTS
1. Hesekiels syn som återfinns i Hesekiel 37:1–14 symboliserar
målande Herrens löfte att insamla Israels barn. Välj ett
ord eller uttryck som du tycker motsvarar följande människor
eller tillstånd: Israels barn, Israels barns vilsna
andliga tillstånd, den Helige Andens inflytande på Israels
barn, den gradvisa insamlingen av Israels barn.
2. Hur vittnar Hesekiel 37:1–14 om en annan, mer
omfattande ”återställelse” av Israels barn? (Se också
Alma 11:42–45 och L&F 138:16–17.)
Nyckelskriftställe – Hesekiel
37:15–17
1. Rita en bild eller gör en uppställning över ämnena i detta
nyckelskriftställe.
2. Samma två stavar eller uppteckningar som Hesekiel talade
om nämns också i 2 Nephi 3:11–12. Lista vad Mormons
bok säger om de händelser som ska inträffa till följd av att
dessa två stavar ”förenas”.
3. När du läser vidare i Hesekiel 37, till vers 22, inser du att
dessa två ”stavar” är betydelsefulla för Israels insamling.
Förklara hur du tror att förenandet av Bibeln och Mormons
bok kan bidra till att Israels hus insamlas. Beakta
i ditt svar budskapet i Mormons boks underrubrik: Ännu
ett testamente om Jesus Kristus.
Hesekiel 38–39
Gogs och Magogs fälttåg
Hesekiel 38–39 talar om ett stort fältslag som ska äga rum
i Israel i ”kommande dagar” och som kommer att involvera
ett folk från ”Magog” anförda av en kung vid namn Gog.

Hesekiel skriver att detta fältslag ska stå på ”Israels berg”
mot Israels barn som har insamlats till dessa länder. Herren
sade också till Hesekiel att han på ett mirakulöst sätt skulle
rädda sitt folk från Magogs härar, så att alla nationer ska
”inse att jag är Herren” (Hes 38:23). Med dessa beskrivningar
tycks Hesekiel skildra den stora striden före Kristi
andra ankomst, vanligen bekant som ”Harmagedon”.
Det kan vara förvirrande att Johannes Uppenbararen beskrev
striden mellan gott och ont vid slutet av tusenårsriket
som Gogs och Magogs strid (se Uppenbarelseboken 20:7–9).
Det finns alltså två strider som syftar på Gog och Magog,
den första omedelbart före Kristi andra ankomst och den
andra vid slutet av tusenårsriket. De har det gemensamt att
de kommer att utgöra väldiga fältslag med åtföljande stor
ödeläggelse som fullständigt tillintetgör Guds fiender och
skapar omfattande förändringar på jorden.
Hesekiel 40–42
Hesekiels syn av ett tempel
Hesekiel 40–42 innehåller Hesekiels detaljerade beskrivning
av en tur genom ett tempel i ”Israels land”. Hans vägledare,
en himmelsk budbärare, mätte varje del av templet, så Hesekiels
beskrivning anger storleken på rummen, murarna,
portarna och så vidare. Templet han beskrev var mycket likt
Salomos tempel. Vi vet inte när eller ens om templet han såg
kommer att byggas.
Prästernas
rum
Yttre förgården
Ugn
Det allra
heligaste
Helgedomen
Altare
Inre förgården
Ugn
Kök
(i alla fyra
hörnen)
Prästernas
rum
N
172
Hesekiel 43–44
Guds härlighet fyller templet
Vad känner du när du ser bilder av ett tempel eller när du
besöker ett tempel och går runt det eller kommer in i det?
Hesekiel 43 säger att Hesekiel såg Herrens härlighet komma
in i templet och göra det heligt. Hesekiel fick veta att Herren
skulle bo mitt ibland sitt folk i templet. Han uppmanades
också att berätta för folket det han såg, för att de skulle skämmas
över sina missgärningar (se v 11) och för att skapa en
önskan hos dem att återvända till Herren och värdiga åtnjuta
templets välsignelser, en förmån som de hade förlorat
på grund av att de inte omvände sig från sina synder.
Hesekiel 44 framhåller Herrens tydliga befallning att inget
orent fick inträda och tillbe Herren i templet som Hesekiel
såg. Herren har uppställt samma normer för dem som
kommer till templen i vår tid (se L&F 97:15–17).
Hesekiel 45–46
Mer om templet
Hesekiel 45–46 innehåller Herrens beskrivning av tempelceremonier,
exempelvis några av de förordningar som
judarna utförde i sina tempel, men som de inte hade utfört på
rätt sätt vid den tid då de fördes i fångenskap till Babel.
Hesekiel 47
Templets helande vatten
Hesekiel 47 beskriver Hesekiels syn om hur vatten kommer
att rinna fram under templet i Jerusalem mot öster och växa
sig till en flod. Floden kommer att rinna ut i Döda havet och

göra det ”levande” igen med fisk och vegetation. Profeten
Joseph Smith sade: ”Juda måste återvända. Jerusalem måste
bliva återuppbyggt och likaså templet, och vatten komma ut
från under templet och Döda havets vatten renas. Det kommer
att taga tid att uppbygga stadens och templets murar . . .
och allt detta måste vara gjort innan Människosonen skall
komma” (Profeten Joseph Smiths lärdomar, s 246).
Denna händelse är också en symbol för den andliga förnyelse
och pånyttfödelse som väntar de personer och familjer
som tar del i templets heliga, uppbyggande och kraftgivande
förordningar, som kommer från det ”levande vattnets” källa,
Jesus Kristus.
Daniels bok
Om du bodde i ett främmande land där man inte utövade din
religion, skulle det då vara lätt för dig att förbli trofast? Anta att
din religion krävde att du gör sådant som är impopulärt eller
till och med förbjudet enligt landets lagar?
En modig ung man
Daniel stod inför dessa situationer. Daniel var en tonåring som
tillsammans med andra judar hade förts bort i fångenskap vid
babyloniernas första erövring av Juda (omkring 605 f Kr).
Daniel var modig och trofast och därför hade Herren välsignat
honom med profetians gåva och med inflytande på ledarna
i det främmande landet. Hans förebild är en inspirationskälla
för oss i vår tid när vi känner den press som han kände och när
vi vill utöva det positiva inflytande som han hade.
Förberedelser för studierna av Daniel
Nyckelpersoner i Daniels bok
Daniel – Bokens författare. Han var en ung man i bokens början
och i 80-årsåldern i slutet av boken.
Sadrak, Mesak, Abed-Nego – Tre av Daniels judiska kamrater
som var trogna sin religion.
Nebukadnessar – Det babyloniska väldets kung från omkring
604 f Kr till sin död omkring 561 f Kr. Han var den kung
som erövrade Juda och bortförde många judar i fångenskap
till Babylonien.
Belsassar – Nebukadnessars son som regerade efter sin far
innan perserna erövrade Babel.
Koresh och Darejaves – Regenter över det persiska väldet som
erövrade Babel ungefär 539 f Kr. Koresh regerade först. Han var
den kung som gav påbudet att judarna kunde återvända till sitt
hemland och återuppbygga sitt tempel.
Viktiga händelser i Daniels bok
• Daniel och andra judar vägrar att äta sådan mat som skulle
innebära att de bröt mot Moselagen (se Daniel 1).
• Daniel tolkar drömmar och tecken som kungar fått
(se Daniel 2, 4–5).
173
• Tre modiga män kastas i en brinnande ugn (se Daniel 3).
• Daniel kastas i lejongropen (se Daniel 6).
• Daniel profeterar om framtida händelser från sin tid till
världens ände (se Daniel 7–12).
Babylonierna trodde att trollkarlar och spåmän hade förmågan
att känna till framtiden. Nebukadnessar, kungen i Babylon,
beslöt att pröva om han kunde öva upp unga fångna
israeliter i konsten att skåda in i framtiden. Lägg märke till
medan du läser hur några av de unga männens trofasthet
blev till välsignelse för dem och förbluffade kungen.
Förstå skrifterna
Daniel 1
Gör ett försök (v 12) – Pröva oss
Studera skrifterna
Hesekiel 48
Israel insamlas
och Herren är med dem
I slutet av Hesekiel 47 beskriver Hesekiel Israels insamling
till sitt hemland. I Hesekiel 48 läser vi att Herren sade att
varje stam skulle få ett specifikt område i arv och att Herren
skulle bo mitt ibland dem.
Daniel 1
Trofasta unga israeliter
Tillämpa deras exempel
Daniel och de andra unga männen utgör ett enastående
exempel på trofasthet och på hur Herren välsignar dem som
är trofasta mot honom. Tänk igenom följande situationer och
föreslå en lösning som bygger på vad du har läst i Daniel 1.

1. Du och dina klasskamrater ska snart ha en viktig skrivning.
Några av dem tar piller för att hålla sig vakna så
att de kan studera längre. De erbjuder dig några piller.
Vad gör du eller vad säger du?
2. Du har just fått ditt första arbete. Du vill göra ett gott
intryck. Vid ett festligt tillfälle förväntas alla skåla i någon
alkoholhaltig dryck för chefen. Vad gör du?
Fysiska och andliga välsignelser
Välsignelser som Daniel
och hans vänner fick
1. Lista de olika sätt som
Daniel och hans vänner
blev välsignade på tack
vare sin trofasthet mot
Herren.
2. På vilket sätt påminner
de välsignelser som
dessa unga män fick
om de välsignelser som
har utlovats till dem
som i vår tid håller visdomsordet? (se L&F 89:18–21).
Daniel 2
Nebukadnessars dröm
Det finns många som vill ge oss råd. Daniel 2 beskriver hur
Nebukadnessar bad sina trollkarlar och spåmän om råd,
men det fanns bara en som kunde säga sanningen. Lägg
märke till hur denna berättelse påminner om det som hände
Josef i Egypten i 1 Mosebok 41:14–43.
Nebukadnessars dröm har särskild betydelse för oss eftersom
den profeterar om Guds rikes återställelse i de sista dagarna.
174
Förstå skrifterna
Daniel 2
Spåmän, besvärjare, trollkarlar
och kaldéer (v 2) – Män
som påstår sig kunna göra
underverk och känna till
framtiden och veta hur man
tyder drömmar
Daniel 2:45 – ”En sten revs loss från berget,
men inte genom människohänder”
Daniel förklarade att till skillnad från andra riken skulle Guds
rike liknas vid en sten som upprättats av Gud.
Studera skrifterna
Nebukadnessars dröm
Avsluta dessa meningar
Agnar (v 35) – Fjäll av säd
som avskiljs vid tröskning
Stannade vid kungens hov
(v 49) – Stannade kvar som
kungens rådgivare
RIKEN SOM BESKRIVS
Huvudet av fint guld
Det babyloniska väldet
Bröst och armar av silver
Det persiska väldet
Buk och höfter av koppar
Det grekiska väldet
Ben av järn
Det romerska imperiet
Fötter av järn och lera
Riken som uppstod efter det
romerska imperiets fall
1. Innan spåmännen och trollkarlarna fick tyda Nebukadnessars
dröm sade han att de måste . . .
2. Daniel fick veta uttydningen av kungens dröm efter att . . .
3. Daniel sade till kungen att han kunde tyda drömmen,
men först . . .
4. Efter att Daniel hade tytt kungens dröm . . .

Nyckelskriftställe – Daniel 2:44–45
1. Daniel 2:44–45 symboliserar kyrkan i de sista dagarna,
Guds rike på jorden. Skissa en affisch som illustrerar tankarna
i dessa två verser. Förklara skissen på baksidan av
affischen.
2. Läs Läran och förbunden 65:1–2, 5–6 och skriv hur kyrkan
kan liknas vid den sten som Daniel såg och hur kyrkan
har utvecklats sedan den grundades år 1830 med sex medlemmar.
3. Skriv gärna ner förklaringarna till symbolerna i dina skrifter
(se uppställningen under ”Förstå skrifterna” ovan).
Förstå skrifterna
Daniel 3
Alnar (v 1) – En aln är drygt
en halv meter
Studera skrifterna
Daniel 3
Tre modiga unga män
Förklara problemet
Har du någon gång
kommit så nära en eld
att du nästan bränt
dig? Eller har du
någon gång bränt dig?
Då vet du hur skrämmande
det måste ha
varit att bli inkastad
i en eld. Föreställ dig
vilken tro du måste ha
för att villigt gå in i en
brinnande ugn hellre
än att gå emot vad
Gud har lärt dig.
Sadrak, Mesak och
Abed-Nego hade denna
stora tro.
Sätter sig över (v 12) –
Lyder inte
1. Vad sade Nebukadnessar att alla måste göra, och varför
var det fel? (se 2 Mosebok 20:1–6).
175
2. Vad tror du att mindre trofasta judar kan ha sagt till
Sadrak, Mesak och Abed-Nego i början av berättelsen,
innan de kastades i den brinnande ugnen? Vad tror du att
de tre kan ha svarat?
Ge ett nutida exempel
I skolan
I samhället
Med vänner
Jag visar min tro
Med egna ord
Ibland förväntas vår tids
medlemmar i kyrkan att
böja sig för sådant som
hör världen till, att sänka
sina normer för att accepteras
av världen. Ge
exempel på hur du tror
att kyrkans medlemmar
i dag kan visa samma tro
som Sadrak, Mesak och
Abed-Nego i: 1) skolan,
2) samhället och 3) tillsammans
med vännerna.
1. Skriv med egna ord vad de tre unga männen sade i Daniel
3:17–18.
2. Vad var de unga männen osäkra på? Vad var de säkra på?
3. Med tanke på vad Sadrak, Mesak och Abed-Nego sade och
gjorde, vad anser du vara den viktigaste och starkaste faktorn
i deras vittnesbörd?
4. Om du kunde tala med Sadrak, Mesak och Abed-Nego,
vad skulle du då fråga dem om? Varför skulle du ställa just
dessa frågor?
Daniel 4–5
Två högmodiga kungar
Daniel 4 berättar att eftersom Nebukadnessar återigen blev
högmodig gav Gud honom en annan dröm. Och även nu
tydde Daniel drömmen. Herren lärde Nebukadnessar att
han var kung över ett stort välde endast därför att himlens
Konung tillät honom att vara det.
Tjugo år efter händelserna i Daniel 4 hade Babel fått en ny
kung vid namn Belsassar. I Daniel 5 skildras hur Belsassar
vid en stor fest i sitt palats högmodigt hånade Israels Gud.
En hand visade sig som skrev på väggen. Daniel översatte
skriften som sade att Babel skulle falla. Samma natt intog
mederna och perserna Babylonien.

Daniel 6 skrevs när
Daniel var omkring
åttio år. Fastän
Daniel hade varit
rådgivare åt Babels
kungar blev han
också rådgivare till
det persiska väldets
kungar. Leta efter
hur Daniels fiender
försökte förgöra honom
och hur Herren
fortsatte att välsigna honom tack vare hans trofasthet.
Förstå skrifterna
Daniel 6
Sigill (v 17) – Ett stämpelavtryck som symboliserar en viss
persons eller organisations auktoritet
Studera skrifterna
Återberätta historien
Skriv berättelsen om Daniel i Daniel 6 så att ett litet barn kan
förstå den.
Och sålunda ser vi
Beslut som fattas i Daniel 6
Vad kungen gjorde
Vad andra ledare och furstar gjorde
Vad Daniel gjorde
Daniel 6
Daniel i lejongropen
1. Gå igenom hela Daniel
6 och ta reda på vad
kungen gjorde och
vad de andra ledarna
gjorde. Skriv upp vad
som hände var och en
av dem till följd av
deras beslut.
2. Läs 1 Nephi 1:20 och
Alma 30:60. För vilka
och hur kan principerna
i dessa skriftställen
tillämpas på
berättelsen i Daniel 6?
176
Daniel 7–12 innehåller en uppteckning av flera av Daniels
syner om vad som skulle komma att hända hans folk, Israels
hus, och världen. Som framgår av nedanstående tablå hade
några av Daniels syner samma innebörd som Nebukadnessars
dröm i Daniel 2. Herren har inte låtit oss veta innebörden
av allt som Daniel såg.
Daniel 2
Babel
Huvud av guld
Se v 32, 37–38.
Det persiska riket Bröst och armar
av silver
Se v 32, 39.
Det grekiska riket Buk och höfter
av koppar
Se v 32, 39.
Romarriket Ben av järn
Se v 33, 40.
Många riken Fötter av järn
och lera
Se v 33, 41–43.
Guds rike i de Stenen
sista dagarna Se v 34–35,
44–45.
Antikrists makt
Daniel 7–12
Daniels profetiska drömmar
och syner
Rikena i Daniels syn
Daniel 7
Lejonet
Se v 4.
Björnen
Se v 5.
Leoparden
Se v 6–7.
Det förskräckliga djuret
Se v 7, 19.
De tio hornen
Se v 7–8, 20.
Adam och
Jesus Kristus
Se v 9–14, 22–28.
Det lilla hornet bland
de tio hornen
Se v 8, 20–22.
Daniel 8
Baggen
Se v 3–4, 20.
Bocken
Se v 5–8, 21–22.
Det lilla hornet från
ett av de fyra hornen
Se v 9–12.
Daniel 11–12
Se 11:1–2.
Se 11:3–20.
Se 12:1–3.
Se 11:21–45.

Hoseas bok
Historisk bakgrund
Även om vi inte vet exakt när Hosea levde och verkade ger
hans uppteckningar vid handen att han levde ungefär mellan
760–720 f Kr. Detta skulle innebära att han levde samtidigt med
Jesaja och Mika och möjligen även med Amos. Hans budskap
riktar sig i huvudsak till Nordriket, vars invånare fördes bort
av assyrierna 722 f Kr. Folket i Nordriket hade blivit allt ogudaktigare
– särskilt i fråga om deras dyrkan av avguden Baal.
Denna avgudiska religion var så ogudaktig att till och med
omoraliska riter var en del av dess ”heliga” ceremonier. Dessa
riter var anstötliga i Guds ögon, och de kraftfulla och målande
symboler som Hosea använde i sin undervisning var förmodligen
en reaktion på riterna.
En kärlekshistoria
Hoseas bok börjar med ett
äktenskap. Även om
äktenskapet inte är ett
sådant som någon av oss
skulle ha hoppats på,
berättas historien på ett
sätt som får oss att uppleva
ett slående exempel
på kärlek. Berättelsen
anger att Hosea är mannen,
men den verklige
mannen är Herren, och
hustrun är Israels barn.
Äktenskapet symboliserar Herrens förbund med sitt folk.
Berättelsen är kanske den mest drastiska skildringen i skrifterna
av Herrens kärlek till sina barn och hans förpliktelser när
det gäller de förbund han ingår med dem. Den belyser också
Israels barns ansvar att hålla förbunden de ingått med Gud och
avstå från all slags avgudadyrkan, både i forna dagar och i vår
tid.
Undervisning med hjälp av symboler
Hosea använde sig av många bilder och symboler för att förtydliga
sitt budskap. Han använde exempelvis en make, en far, ett
lejon, en leopard, en björninna, dagg och regn som symboler för
Herren. Och han använde en hustru, en sjukling, en vinstock,
druvor, olivträd, en kvinna i födslovåndor, morgondis och
annat som symboler för Israel. Även namnet Hosea är symboliskt.
Det har samma hebreiska rot som Josua, det hebreiska
namnet på Jesus. Hoseas namn är träffande eftersom hans budskap
kan hjälpa oss att förstå och djupare känna kraften i
Jesu Kristi försoning. Andra namn i boken, exempelvis Hoseas
barns namn, har också en symbolisk innebörd.
177
Herren använde Hoseas liv liksom han även hade använt
Jeremias och Hesekiels liv till symbolisk undervisning.
Hosea 1–3 innehåller en berättelse som du bättre förstår om
du kommer ihåg att Herren jämför sitt förbund med Israel
med ett äktenskapsförbund. Jämförelsen i Hoseas bok är på
sin plats eftersom den avgudadyrkan som israeliterna utövade
också inbegrep omoraliska handlingar tillsammans med
skökor. Fotnoterna kan hjälpa dig förstå några namn och ord
samt Herrens budskap genom profeten Hosea.
Försök att sätta dig in i Hoseas situation när du läser och
föreställ dig vad som krävs för att göra det han gjorde.
Du kan också föreställa dig vad du skulle tycka om du vore
Gomer. Kom ihåg att Hosea symboliserar Herren och att
Gomer symboliserar Israel.
Förstå skrifterna
Hosea 1:2–3 – Uppmanade Herren verkligen Hosea
att gifta sig med en sköka?
”Oavsett om vi ansluter oss till författarens tolkning av Hoseas
äktenskap eller någon annan tolkning, är den religiösa innebörden
av kapitlen 1–3 helt klar. Hoseas hustrur representerar
Israel, Jehovas illojala, otrogna maka. Jehova säger att Israel ska
drabbas av hårda åtgärder om hon inte avstår från sin skörlevnad
och bättrar sig. Hon kommer att tillrättavisas och straffas för
sina allvarliga synder och därigenom av bitter erfarenhet få lära
sig att hennes make betyder mer för henne än hon först trodde”
(Sidney B Sperry, The Voice of Israel’s Prophets [1952, s 282]).
För att rätt förstå budskapet i Hoseas bok måste vi tänka på
vilken styrka Hosea måste ha haft för att kunna göra det som
beskrivs i berättelsen.
Hosea 2
Blotta hennes blygd (v 10) –
Avslöja hennes omoraliska
leverne
Hosea 3
Homer och Letek (v 2) –
Rymdmått (se Sakupplysning
i Bibeln)
Hosea 1–3
Ett äktenskapsförbund
Trolova (v 19–20) – Förbinda
sig att gifta sig med
Efod (v 4) – I det här fallet ett
föremål som förknippades
med avgudadyrkan

Studera skrifterna
Tolka symboliken
1. Om Hosea representerar Herren och Gomer representerar
Israel, vilket är då Hoseas budskap?
2. Hosea 2:5 förklarar varför Gomer följde efter sina avgudar.
På vilket sätt liknar dessa skäl de skäl människor anger
i dag till att bryta sina förbund?
3. Förklara varför du anser att det Gomer sade i Hosea 2:7 är
viktigt, särskilt med avseende på någon som lever i synd
i dag? (Se Alma 30:60; 41:10.)
4. Hosea 2:1–13 berättar vad Herren skulle göra mot eller för
Israel (Gomer) på grund av det hon hade gjort. Lista dessa
löften och förklara på vilket sätt de uttrycker hans kärlek
till henne. (Se L&F 95:1.)
”Kom till mig”
1. Äldste Spencer W Kimball sade: ”Bilden av en kärleksfull,
förlåtande Gud står tydlig och klar för dem som läser och
förstår skrifterna. Eftersom han är vår Fader är det naturligt
att han vill hjälpa oss uppåt, inte trycka ner oss, han
vill hjälpa oss leva, inte åstadkomma vår andliga död”
(Förlåtelsens under [1976], s 291). Välj två exempel ur Hosea
2:14–23 som belyser sanningen i det äldste Kimball sade
och tala om vad som gjorde störst intryck på dig i verserna
som du valde.
2. Lista ur Hosea 2:14 några sätt på vilka Herren förmår oss
att komma till honom.
3. I berättelsen om Gomer tycks det som om de misstag hon
hade begått ledde till att hon hamnade i fångenskap
och träldom. Så även om Gomer (Israel) ville återvända till
Hosea (Herren) kunde hon inte det. Samma sak gäller
för dem som syndar. Av egen kraft är de oförmögna att
frigöra sig från syndens fångenskap. Vad gjorde Hosea
för Gomer enligt Hosea 3:2 som symboliserar vad Herren
gör för sitt folk?
4. Läs även 1 Korintierbrevet 6:19–20 och 1 Petrusbrevet
1:18–20 och berätta vad dessa verser har för samband med
det Hosea gjorde för Gomer.
5. Vad förväntades Gomer enligt Hosea 3:5 göra för att visa
att hon var införstådd med det Hosea gjorde för henne?
6. Vad förväntas vi enligt Lukas 10:25–27 och Mosiah 2:21–24
göra för att visa att vi är införstådda med det som Herren
har gjort för oss? (Se L&F 59:8.)
178
Hosea 4–5
Israels och Juda synder
Hosea 4–5 anger vad Herren anser vara Israels barns synder.
Han kallade Nordriket ”Efraim” efter den stam som ledde
dem och Sydriket ”Juda” efter deras kungs stam.
Hosea 6
Gud önskar uppriktig
omvändelse
Ibland tror människor att de kan synda och sedan vidta några
yttre åtgärder som att be om ursäkt, uppsända några böner,
betala sitt tionde och närvara på alla möten i kyrkan som
gottgörelse för synd. Även om allt detta är viktigt, är omvändelse
en mycket djupare process. Omvändelse innebär ett
förkrossat hjärta och en bedrövad ande som gör att vi sörjer
djupt över våra synder (se 3 Nephi 9:20). Om vi uppriktigt
ångrar oss på detta sätt och förnyar våra förbund med
Herren, kommer Anden att rena oss, ge oss samvetsfrid,
hjälpa oss att inte vilja synda, lära oss hur vi kan fortsätta att
komma närmare Herren och ge oss styrka att hålla förbunden
som vi har ingått.
Hosea 6:1–3 tycks vara Israels barns uttryck för hur snabbt
de hoppas kunna omvända sig. Resten av detta korta kapitel
visar Herrens besvikelse över deras inställning. Vers 6
uttrycker Herrens önskan om både inre rättfärdighet och
yttre tecken på tro.
Hosea 7–10
Israel får skörda vad
de har sått
Hosea 7–10 behandlar vad Herren talade till Efraim (Israels
nordrike) om deras synder. Han jämförde deras tillstånd med
”en kaka som inte har vänts” (7:8), ”en dum duva” (7:11),
”en vildåsna som går sin egen väg” (8:9), ”druvor i öknen”
(9:10) och en ”vinstock” (10:1).

Herrens huvudsakliga budskap var att Efraims (Nordrikets)
folk gjorde gudar och tillbad dem, trots att dessa inte kunde
frälsa dem. När Efraim insåg att gudarna var kraftlösa,
vände de sig till den sanne Guden och förväntade att han
skulle frälsa dem. Men när han dröjde med att hjälpa dem,
sade de att han var en kraftlös Gud, trots att det var de själva
som hade dragit sorg och fördärv över sig genom att överge
honom. Se Hosea 10:13 som är en klar sammanfattning av
Herrens budskap.
Joels bok
Hosea 11
Bevis på Guds kärlek
I Hosea 11 påminner Herren Efraim (Nordriket) om hur han
i sin barmhärtighet hade befriat dem från Egypten på Moses
tid. De hade dock inte till fullo följt honom, och nu önskade
några av dem återvända till Egypten för att få skydd mot
assyrierna i stället för att lita på att Herren som ledde dem ut
ur Egypten skulle skydda dem. Trots detta svek sade Herren
att han skulle fortsätta att visa dem barmhärtighet. Han sade
att han skulle tillåta Assyrien att föra bort Efraim i fångenskap
men inte helt tillintetgöra dem.
Joel var en profet i Juda. Joels bok är en profetia som försäkrar
folket att de genom omvändelse kan återfå Guds välsignelser.
Vi vet mycket litet om profeten Joel. Av Joel 1:1 lär vi känna
namnet på hans far, men inga uppgifter ges om hans eget liv.
Det är inte troligt att den Joel som skrev denna bok är samme
Joel som nämns på andra ställen i Bibeln. Eftersom Joel inte
nämner Assyrien eller Babel är det svårt att avgöra när han
levde och verkade. Han tycks ändå vara väl insatt i Juda rike,
så vi utgår från att han predikade där.
”Herrens dag”
Joels budskap kretsar kring det han kallar ”Herrens dag” (Joel
1:15; 2:1; 2:11; 2:31; 3:14). ”Herrens dag” syftar på den domens
dag eller tid när Herren delar ut belöningar och straff. Även om
vi ofta kallar Kristi andra ankomst Herrens dag, finns det även
andra Herrens dagar. När Israel erövrades av assyrierna var det
exempelvis en Herrens domedag över Israel. På det personliga
planet kan Herrens dag vara den dag då en person dör.
Tillämpning i de sista dagarna
Även om Joels profetior måste ha gällt folket på hans tid, sade
Moroni till Joseph Smith att det som sägs i Joel 2:28–32 snart
skulle gå i uppfyllelse (se Joseph Smith 2:41). Följaktligen bör vi
179
Hosea 12–14 utgör de sista kapitlen av Hoseas uppteckningar.
I kapitel 12–14 fortsatte Herren att tala om Efraims
synder och deras plågsamma följder. Herrens slutliga
budskap är dock ett budskap om hans hopp om och kärlek
till sina syndiga barn (se Hosea 13:9–14; 14).
Studera skrifterna
Hosea 12–14
En kallelse att återvända
till Herren
Vad ger störst intryck på dig?
Skriv något om de ordvändningar, verser eller tankar
i Hosea 13:9–14; 14 som gör störst intryck på dig när det
gäller omvändelse och vad Herren kommer att göra när
vi omvänder oss.
fundera över hur Joels profetior kan tillämpas på vår tid, särskilt
på den ”Herrens dag” som vi kallar Jesu Kristi andra ankomst.
Joel 1
Lär av gräshoppornas
invasion
Naturkatastrofer får oss att känna oss små och hjälplösa
inför deras oerhörda, våldsamma kraft. Joel 1 innehåller en
åskådlig läxa som Joel ger folket genom att använda en naturkatastrof
– ett angrepp av gräshoppor – till att undervisa dem
om hur hjälplösa de kommer att känna sig om de inte omvänder
sig innan ”Herrens dag” kommer, då de orättfärdiga får
sin dom. Han jämförde invasionen av gräshoppor med en här
som skulle dra in i landet som en Guds straffdom och förgöra
ett folk som inte ville omvända sig. Det finns även liknande

profetior om de sista dagarna (se L&F 5:19; 45:31; 87).
Joel rådde folket att samlas vid Herrens hus i fasta och bön
om befrielse ur sina svårigheter, precis som Herren har befallt
de heliga i de sista dagarna att ”stå på heliga platser”
(L&F 45:32).
Människor ser ofta med fruktan fram mot Frälsarens andra
ankomst. Men Herren har sagt att ”de rättfärdiga [behöva]
icke frukta” (1 Nephi 22:17). Joseph Fielding Smith tillade:
”Det blir inte en dag av rädsla och fruktan för de rättfärdiga”
(Frälsningens lära, del 1, s 131). I Joel 2 återges några
dystra profetior som förskräcker en del människor. När du
läser bör du lägga märke till vad Herren kommer att göra
i de sista dagarna och vid tiden för hans andra ankomst som
kan uppmuntra dig och ge dig hopp.
Förstå skrifterna
Joel 2
Den är nära (v 1) –
Kommer snart
Förtärande, förtär (v 3, 5) –
Helt tillintetgörande,
tillintetgör
Studera skrifterna
Besvara Joels fråga
Vem kan uthärda
Herrens dag?
Joel 2
Vem kan överleva
Herrens dag?
Strå (v 5) – Stubb som finns
kvar då ett sädesfält har
skördats
Arvedel (v 17) – Barn
De tio första verserna i Joel
2 beskriver den oerhörda
förstörelse som ska äga
rum på ”Herrens dag”.
I vers 11 ställs en fråga
som vi bör begrunda efter
att ha läst dessa dystra och
fruktansvärda profetior.
Läs först Joel 2:12–20 och Läran och förbunden 45:57 och
skriv sedan ditt svar på frågan som ställs i slutet av Joel 2:11.
En profetia om de sista dagarna
Läs Joel 2:28–32 och Joseph Smiths skrifter 2:41. På vilka sätt
har du sett denna profetia gå i uppfyllelse?
180
Joel 3 handlar i hög grad om de sista dagarna. Det tycks vara
en beskrivning av den strid som i skrifterna ofta kallas Harmagedon
och som ska äga rum alldeles före Frälsarens andra
ankomst. Harmagedon är en strid där alla nationer ska strida
mot Herrens folk och där Herren ska strida för sitt folk och
hjälpa dem till seger. Striden är en del av den dom och den
undergång som ska drabba de orättfärdiga före tusenårsriket.
Studera skrifterna
Joel 3
En stor strid
Vi måste segra i striden
Vi får inte glömma att striden vid Harmagedon sannerligen
inte är den enda gången som Herrens folk kommer att
befinna sig eller har befunnit sig i krig. Faktum är att vårt krig
mot Satan började redan i föruttillvaron (se Upp 12:7–11).
Satan kastades ut den gången, men fortfarande ”bekrigar han
Guds heliga” (L&F 76:29). Denna strid har eviga följder,
och vi måste vara medvetna om att när tiden för Kristi andra
ankomst närmar sig, kommer Satan inte bara att egga
människorna till krig utan också fortsätta sin kamp för att
andligen tillintetgöra vår himmelske Faders barn. Så medan
vi väntar på Harmagedon som ett tecken på Frälsarens
ankomst, får vi inte glömma att vi redan är indragna i striden
mot ondskans krafter och att vi måste stå tappra i denna
kamp. Läs Joel 3:16–21, 1 Nephi 14:11–14 och 22:16–17 och förklara
på vilket sätt Herren har lovat att hjälpa sitt folk i de
sista dagarnas fysiska och andliga strider.

Amos bok
En profet i en tid av fred och välstånd
Amos profeterade i Nordriket omkring 760–750 f Kr, nästan
samtidigt med profeten Hosea. Vid den tiden upplevde Israels
nordrike fred och välstånd. Alla fick dock inte del av välståndet
eftersom somliga blev mycket rika genom att åsidosätta
Herrens lagar, medan andra blev fattigare. Dessutom dyrkade
de flesta i landet avgudar, även kungarna, och få höll buden.
Herren sände Amos för att befalla folket att omvända sig från
dessa synder.
Bakgrund
Amos var en enkel herde från en liten by, men han hade ett kraftfullt
och viktigt budskap om behovet av att tillämpa evangeliets
principer i vårt liv och om Guds domar över de högmodiga.
Amos 1–2
Israels och kringliggande
länders domar
Amos började sina profetior med att profetera om vad som
skulle hända flera länder runt Israel: Syrien (med huvudstaden
Damaskus, se Amos 1:3–5), Filistéen (med städerna
Gaza, Asdod, Askelon och Ekron, se Amos 1:6–8), Fenicien
(med dess stora stad Tyrus, se Amos 1:9–10), Edom (se Amos
1:11–12), Ammon (se Amos 1:13–15) och Moab (se Amos
2:1–3). De fördömdes alla för sina synder och för sina
angrepp mot Israel.
Dessa domar torde ha uppmärksammats av Israels barn, och
de torde ha instämt i Amos ord. Men Amos uttalade också
dom över Juda (se Amos 2:4–5) och Israel (se Amos 2:6–16).
Amos lät israeliterna förstå att Guds rättvisa gäller för alla
som syndar mot honom – de kommer alla att till slut få sitt
straff. Resten av Amos bok utgör huvudsakligen en uppmaning
till Israel att omvända sig.
Amos 3
Profeternas roll
Många människor i världen i dag tror att vår himmelske
Fader inte längre talar till sina barn genom profeter. I Amos
3 läser vi vad Amos sade om Herren och profeter. Leta efter
vad han sade om profeter och vad Herren sade skulle hända
Israel om de inte lyssnade till sina profeter.
181
Förstå skrifterna
Amos 3
Snara (v 5) – Fälla
Altarhornen huggs av (v 14) –
Deras gudsdyrkan hade blivit
en kraftlös och tom formalitet.
(Hornen symboliserade kraft.)
Amos 3:7 – Herren kallar alltid profeter för att
meddela sitt ord
Amos 3:7 innehåller en sanning som är mycket betydelsefull
i återställelsens budskap: Gud verkar alltid genom profeter för
att upprätta sitt ord och sina verk bland människorna. Efter att
ha citerat Amos 3:7 sade äldste LeGrand Richards: ”Om vi
förstår detta, så kan ingen finna ett Guds verk på denna jord
som inte leds av en profet. Herren har aldrig låtit utföra ett
verk som han erkänt utan att en profet stått i dess ledning”
(Conference Report, okt 1975, s 75 eller Ensign, nov 1975, s 50).
Studera skrifterna
Nyckelskriftställe – Amos 3:7
1. I Amos 3:3–6 ställer Amos sju frågor som alla bör besvaras
med nej. Han ställde dessa frågor för att understryka att
budskapet i vers 7 är lika självklart. Vad sade Amos att
Herren skulle göra? (Se också 1 Nephi 22:2.)
2. Ge ett exempel på en ”hemlighet” som Herren har uppenbarat
i vår tid och hur den har blivit till välsignelse för
dem som har lyssnat och åtlytt.
Vad blir följderna?
Vinterhus och sommarhus
(v 15) – De hem som ägdes
av de rika som inte brydde sig
om Gud och hans profeter.
Läs Amos 3:11–15 och Läran och förbunden 1:11–16 och skriv
ner vad Herren har sagt ska hända dem som vägrar att lyssna
till och lyda profeterna?

Har du någonsin bemödat dig om att göra något gott för
någon och fått otack till lön? Israel förkastade Gud som hade
befriat dem ur den egyptiska fångenskapen och gett dem ett
utlovat land (se Amos 2:9–10). Amos 4 skildrar vad Herren
sade att han skulle göra för att få Israel att ”vända om” till
honom. Leta efter vad han sade medan du läser.
Förstå skrifterna
Amos 4
Basans kor (v 1) – Bokstavligen:
kor på en plats som
är rikt på bete. Symboliskt:
rika kvinnor som bara bryr sig
om sig själva
Betel, Gilgal (v 4) – Heliga
platser som hade vanhelgats
Syrat bröd (v 5) – Jäst bröd
(det var förbjudet att offra jäst
bröd som brännoffer)
Amos 4:2 – På vilket sätt skulle Herren föra bort sitt
folk med ”metkrokar” och ”fiskkrokar”?
Assyrierna var illa kända för att de satte krokar i sina fienders
läppar, näsor eller kinder och kedjade ihop dem med varandra.
På så sätt blev det lättare att vakta och föra bort dem i fångenskap.
Studera skrifterna
Amos 4
”Jag försökte hjälpa er”
Hur skulle detta fungera?
Lys ut frivilliga offer, ja,
kungör dem (v 5) – En
anmärkning över Israels rättfärdighet
eftersom de gärna
gav sken av religion men inte
ville hålla Guds bud
1. I Amos 4:6–11 förklarar Herren vad han hade gjort för att
övertala Israel att vända om till honom. Lista vad han
sade.
182
2. På vilket sätt tror du att Herrens domar skulle kunna
påverka Israel att vända om till honom? (Se Alma 32:13
och Helaman 12:2–6.)
3. Läs Läran och förbunden 122:7–8 och tänk på några tillfällen
när du har haft det svårt. Hur kan en svårighet bli
till en välsignelse?
Amos 5 berättar om hur israeliterna än en gång uppmuntrades
att söka Herren och vända om från sina onda vägar.
I synnerhet fördömde Herren deras girighet och deras avgudadyrkan.
Han sade att om de ville söka honom skulle de få
leva (se v 3–6 och 14–15), men om de inte gjorde det skulle
de bli bortförda i fångenskap.
Studera skrifterna
Vad tror du?
Amos 5
Sök Herren och lev
Läs Amos 5:4–6 och 14–15. Eftersom vi alla måste dö en
gång, förklara på vilket sätt du tror att de som söker Herren
kommer att ”leva”.
Amos 6
Ve dem som är liknöjda
Finns det medlemmar i kyrkan i vår tid som tror att de
kommer att bli frälsta enbart på grund av sitt medlemskap,
trots att de egentligen inte älskar och tjänar Herren? Israeliterna
gjorde ofta misstaget att tro att Herren aldrig skulle
tillåta att de förgjordes – trots att de inte var rättfärdiga –
eftersom de var Guds egendomsfolk (se 5 Mos 7:6).
I Amos 6 fördömde Herren dem för att de tänkte mer på
sina rikedomar och bekvämligheter än på rättvisa, barmhärtighet
och sin Gud (se även 2 Nephi 28:21–24). På grund
av denna inställning sade Herren att Israel skulle föras bort
i fångenskap.

Amos 7–9
Amos fem syner
Amos 7–9 handlar om fem syner som Herren lät Amos se.
Varje syn visade att Herren tänkte tillintetgöra Israels
rike om folket inte omvände sig. De två första synerna handlar
om den förstöring som avvärjdes i och med att Israel
omvände sig (se Amos 7:1–6). De följande tre synerna
uppenbarade vad Israel inte hade omvänt sig från (se Amos
7:7–9; 8:1–3; 9:1–4). Följden av dessa synder skulle bli att
Israel, Nordriket, erövrades och folket fördes bort i fången-
Obadjas bok
Ett budskap om rättvisa
Har någonsin någon dragit fördel av att du befann dig en
besvärlig situation? Obadja fördömde landet Edom för att ha
dragit fördel av Jerusalem. När ett främmande land anföll
Jerusalem hjälpte edomiterna till att besegra judarna och stjäla
deras ägodelar. På grund av deras grymhet mot Juda profeterade
Obadja om Edoms undergång och om Israels slutliga frälsning
på Sions berg.
En kort bakgrund till en tunn bok
Namnet Obadja
betyder ”Jehovas
tjänare (eller tillbedjare)”.
Hans bok
skrevs troligen
586 f Kr, kort efter
Jerusalems förstöring
och är den
tunnaste av alla
Gamla testamentets
böcker.
Juda
Edom
Moab
183
skap. Gud skulle dock inte låta Israel förintas. I kapitel 9
lovade Herren dem att även om de skulle bli skingrade bland
alla nationer skulle de i de sista dagarna åter samlas till sina
utlovade länder.
Studera skrifterna
Valfri uppgift – Vad betyder detta?
1. I Amos 8:11–12 beskrivs ett avfall. Ta reda på innebörden
av ordet avfall och berätta varför dessa verser i Amos är en
god beskrivning på ett allmänt avfall på jorden.
2. Gör med hjälp av symbolerna för evangeliet i Amos
8:11–12 en annons som inbjuder människor att undersöka
sanningen. Skriv vad som bör stå i annonsen eller rita
något som du kan göra en affisch av.
Förstå skrifterna
Obadja
Återlösa de döda
Obadja 1:21 – ”Frälsare . . . på Sions berg”
Nutida profeter har hänvisat till Obadja 1:21 som en profetia
om de sista dagarnas tempeltjänst för dem som har dött utan att
fått höra evangeliet eller motta dess förordningar. Profeten
Joseph Smith sade: ”Hur skola de bliva frälsare på Sions berg?
Genom att bygga sina tempel, uppföra sina dopfuntar och
genom att gå fram och mottaga alla förordningarna, dopen,
konfirmationerna, tvagningarna, smörjelserna, ordinationerna
och de beseglande krafterna på sitt huvud för alla sina förfäder
som äro döda och återlösa dem, så att de kan komma fram
i den första uppståndelsen och upphöjas till härlighetens troner
med dem. Häri ligger den kedja, som binder fädernas hjärtan
till barnen och barnen till fäderna, vilket fullföljer Elia mission”
(Profeten Joseph Smiths lärdomar, s 285).

Jonas bok
En ovanlig profet och bok
Jonas bok är den enda av profetböckerna i Gamla testamentet
som i första hand återger vad som hände profeten i stället för
att återge hans uppenbarelser och profetior. Jona levde troligtvis
medan Jerobeam II var kung i Israel (omkring 793–753 f Kr).
Medan du läser Jonas bok, tänk då på vad den lär dig om Guds
kärlek. Lägg också märke till att även om boken är tunn, hänvisade
Jesus till två olika delar av den under sin jordiska verksamhet
(se Matt 12:39–41; Luk 11:29–32).
Vad skulle du säga eller hur skulle du känna dig om dina
ledare utsåg dig att (ensam) berätta om evangeliet för
den orättfärdigaste och elakaste av alla personer du känner?
Jona 1–2 berättar hur Jona kallades att bege sig till Nineve,
Assyriens huvudstad, och förmana assyrierna att omvända
sig. Assyrierna var illa kända för sin stora orättfärdighet och
grymhet och de hade redan erövrat Syrien och hotade att
erövra Israel.
Förstå skrifterna
Jona 1
Jona 2
Jona 1–2:3 – Nineve och Tarsis
Nineve och Tarsis betecknade de två ändarna av Mellanöstern
och Medelhavsområdet. När Jona flydde i riktning mot Tarsis
försökte han uppenbarligen komma så långt bort från Nineve
som möjligt.
Den planerade resan till Tarsis
Tarsis
Jona 1–2
Kan vi fly från Herren?
Predika mot den (v 2) – Förmana folket att omvända sig
De som håller sig till fåfängliga avgudar överger den nåd
de fått (v 8) – De som förlitar sig på avgudar går miste om
Guds hjälp
AFRIKA
EUROPA
Nineve
ASIEN
184
Studera skrifterna
Sök efter detaljer
1. Varför väckte sjömännen Jona?
2. Vems förslag var det att man skulle kasta Jona i havet?
3. Vad skickade Herren som skulle sluka Jona?
Vad tror du?
Skriv och berätta varför någon kan tänkas vilja fly från det
Gud vill att han eller hon ska göra eller tacka nej till kallelser
i kyrkan. Vad kan vi lära oss av det som hände Jona i Jona 1
om hur det kan gå om vi försöker fly från Herren? (Se Moses
4:12–16.)
En sinnebild för det som hände
Frälsaren
Hur länge var Jona i fiskens buk? Läs också Matteus 12:38–41
och beskriv hur det som hände Jona kan jämföras med det
som hände Frälsaren.
Nineve, Assyriens huvudstad, var en mycket stor stad.
Den var cirka 10 mil i omkrets och hade 120 000 invånare
(se Jona 4:11). Nineve var beryktad för sin ogudaktighet. Jona
3–4 skildrar vad folket gjorde när Jona sade åt dem att de
skulle förgöras på grund av sin orättfärdighet, och vilken
inverkan folkets reaktion hade på Jona. Lägg märke till vad
folket gör och vad Jona också lär sig av sin mission.
Förstå skrifterna
Jona 3
Tre dagsresor lång (v 3) –
Det tog tre dagar att gå tvärs
igenom staden
Säcktyg (v 5, 6, 8) – Grovt
plagg som bars för att visa
ödmjukhet eller sorg
Jona 3–4
Jona i Nineve
Satte sig i aska (v 6) –
Ett tecken på ödmjukhet
eller sorg

Jona 4
Nådig, barmhärtig (v 2) –
Förlåtande, genom försoningens
kraft
Befria honom från hans
missmod (v 6) – Få honom att
må bättre
Studera skrifterna
Utfärda en skriftlig kungörelse
En kungörelse
till folket i Nineve
Mikas bok
En messiansk profetia
Namnet Mika betyder ”som är lik Jehova”. Mika kom från en
liten stad i södra Juda (se Mika 1:1) och profeterade mellan
omkring 740–697 f Kr under judakungarna Jotams, Ahas och
Hiskias regeringstid. Mika profeterade ungefär samtidigt som
Jesaja. Mikas budskap var till både Israel och Juda och innehåller
såväl uttalanden om undergång och straffdomar som ett
löfte om ett senare barmhärtigt återupprättande av Herrens
folk. Mika är mest berömd för sin anmärkningsvärda profetia
om Messias födelse (se Mika 5:2).
Mika 1–2
Inte kan skilja mellan höger
och vänster (v 11) – Inte kan
skilja mellan rätt och fel
Jona 3:5–8 säger att när
kungen hörde Jonas budskap
utfärdade han en
kungörelse till folket.
Skriv med utgångspunkt
i det du läser i Jona 3 vad
du tror kungörelsen innehöll
och vad du vet om
folket i Nineve.
Både Israel och Juda ska falla
Mika 1–2 innehåller Mikas profetior om att Herren skulle
hålla dom över både Israel och Juda på grund av deras synder.
Han nämnde uttryckligen avgudadyrkans synd och synden
att önska sig rikedomar och sedan skaffa sig dessa med våld
och oärlighet. Men Mika lämnade inte Israel och Juda helt
utan hopp. Han profeterade att efter straffdomarna skulle
Israel insamlas igen.
185
Vad tänkte han?
Beskriv hur Jona kan ha upplevt det som Gud gjorde i Jona
3:10 och varför du tror att han kan ha känt det så.
Vad är budskapet?
Berätta vad du tror budskapet i Jonas bok är (du kan välja
mer än ett budskap).
Vad slags människor väljer Gud till sina tjänare? Mika 3
beskriver vad Mika sade var felet med dem som skulle vara
Israels ledare och Guds tjänare. Leta efter vad han sade
medan du läser.
Förstå skrifterna
Mika 3
Veta vad som är rätt (v 1) –
Kunna döma rättvist
Sliter huden av människor,
äter mitt folks kött, flår
huden av dem, bryter sönder
deras ben, styckar dem
(v 2, 3) – Uttryck som används
för att beskriva hur grymma
Mika 3
Orättfärdiga ledare blir
skarpt tillrättavisade
ledarna i Israel och Juda var.
Ledarna åt i verkligheten
inte folket. De använde sin
myndighet till att göra sig
själva rika genom att ta folkets
mat, kläder och egendom.

Den som inte ger dem något
i munnen blåser de upp
till helig strid (v 5) – Falska
profeter kommer att säga
”Allt står väl till” till dem som
ger dem mat, men kommer
att strida mot dem som inte
ger dem det.
Solen skall gå ner över profeterna,
siarna skall stå med
skam spåmännen blygas
(v 6–7) – Uttryck som betyder
att falska profeter kommer
att tystas
Studera skrifterna
Vänd på det
Avskyr det som är rätt, och
allt som är rakt gör ni krokigt
(v 9) – Avskyr rättvisa och
förvrider det som är rätt
Med blod, med ondska (v 10)
– Genom mord och synd
Hövdingar (v 11) – Ledare
Bli en stenhop (v 12) –
Förvandlas till en stenhög
1. Lista vad Mika 3 säger att folkets ledare felade i.
2. Skriv om en ledare i kyrkan som du känner eller om någon
förebild i skrifterna och beskriv hans eller hennes förmåga
att följa Herren och leda andra.
Mika 4
Herren ska regera i Sion
Enligt mönstret i Mikas profetior följs de ”dåliga nyheterna”
i Mika 3 av de ”goda nyheterna” i Mika 4. De tre första
verserna liknar i mycket Jesajas profetia angående Herrens
berg högst bland bergen (se Jes 2:1–4). Resten av kapitel 4
handlar i huvudsak om vad Sion kan bli när vi söker Herren
och hans Sion.
Mika 5
Messias ankomst
I Mika 5 står att Mika förutsade Frälsarens första ankomst
och att Israels barn i de sista dagarna skulle befrias från sina
fiender och bli rättfärdiga.
186
Studera skrifterna
Hur gick den i uppfyllelse?
Profetian i Mika 5:2 uttalades omkring 700 f Kr. Läs Matteus
2:1–6; Lukas 2:1–7. Vem uppfyllde Mikas profetia? Namnet
Efrata i Mika 5:2 lades troligtvis till för att ange att det gällde
Betlehem i Judéen och inte Betlehem i Sebulon.
Mika 6 säger att Herren fördömde Israel på grund av deras
oärlighet och penningbegär, deras våld och deras avgudadyrkan.
Mika 7 skildrar Herrens löfte om att i de sista dagarna,
när Israel omvänder sig och vänder sig till Herren, ska han
förbarma sig över dem.
Studera skrifterna
Vad krävs?
Mika 6–7
Israels synder och Herrens
barmhärtighet
1. Vad krävs enligt Mika 6:7–8 för att vara god i Herrens
ögon?
2. Mika 6:7–8 skrevs till människor som levde för många
år sedan. Arbeta om sjunde versen och ge exempel på
vad människor i dag kan ge som inte är ”gott”, om det inte
åtföljs av de kristliga egenskaper som nämns i åttonde
versen.

Nahums bok
Ett tröstens budskap
Nahum betyder ”tröst” eller ”tröstare” på hebreiska. Eftersom
Nahums bok är en profetia om Guds straffdomar över Nineve,
Assyriens huvudstad, måste hans budskap ha tröstat israeliterna
som led mycket under assyrierna.
Habackuks bok
Profetens frågor och Guds svar
Habackuk levde antagligen vid en tid då ondskan i Juda tilltog,
trots profeternas ansträngningar att förändra nationens andliga
tillstånd. Habackuks bok innehåller två frågor som han ställde
till Herren, Herrens svar samt en bön som Habackuk uppsände
för att erkänna Herrens fullkomliga visdom i sitt sätt att handskas
med sina barn.
”Hur länge skall
jag ropa på
hjälp, utan att
du hör?”
Habackuk 1–2
Frågor och svar
I Habackuk 1:2–4 ser vi att Habackuk ställde frågor till
Herren rörande judarnas orättfärdighet och varför han tillät
sådan orättfärdighet bland sitt folk. Herren svarade honom
i Habackuk 1:5–11 och förklarade att babylonierna snart
skulle besegra judarna på grund av de senares orättfärdighet.
I Habackuk 1:12–17 frågade Habackuk varför Herren skulle
använda sig av babylonierna – ett folk som var ännu gudlö-
187
Bakgrund
Vi vet mycket litet om Nahum. Innehållet i hans bok får oss att
tro att han skrev sina profetior någon gång mellan 663–612 f Kr,
den tid när Assyrien var den mäktigaste nationen i hela Mellanöstern.
Nahums profetior om Assyriens undergång handlar också om
världen alldeles före och vid tiden för Kristi andra ankomst.
sare än judarna – till att förgöra sitt förbundsfolk som blivit
orättfärdigt. I Habackuk 2:2–20 svarar Herren genom att
säga att babylonierna också skulle förgöras på grund av deras
orättfärdighet – även om de för en tid skulle tyckas framgångsrika.
Habackuk 3 innehåller en bön, i hebreisk versform, i vilken
Habackuk bar vittnesbörd om Guds makt och godhet och om
sin egen beslutsamhet att följa Herren även när hans folk
hade det svårt.
Studera skrifterna
Med egna ord
Habackuk 3
Min beslutsamhet
att följa Herren
Habackuks bön
Läs Habackuk 3:17–18 där
Habackuk uttryckte sin
beslutsamhet att följa
Herren även i svåra tider.
Skriv om din beslutsamhet
att följa Herren.

Sefanjas bok
Sefanja profeterade att Herrens dag skulle drabba de orättfärdiga
med stor kraft men skulle ge dem som söker Herren och
lever rättfärdigt en hoppfull och underbar framtid.
En kunglig profet
Första versen i Sefanja fastslår att han är avkomling till kung
Hiskia, en rättfärdig kung i Juda som levde ungefär ett hundra
år innan denna bok skrevs. Sefanja profeterade på kung Josias
tid, en annan rättfärdig kung i Juda, vilket innebär att han levde
ungefär vid samma tid som Habackuk, Mika och den unge
Jeremia.
Förberedelser inför studierna av Sefanja
Sefanjas bok innehåller två viktiga begrepp:
1. Herrens dag. Herrens dom ska förkunnas över människor
som begår synd och är skenheliga. Denna sanning gäller
för landet Juda på Sefanjas tid liksom för orättfärdiga i alla
tider, i synnerhet för dem som lever vid tiden för Kristi
andra ankomst.
2. Återställelse och rening. Gud kommer att dra till sig och
rena människor som ödmjukar sig mitt uppe i hans straffdomar.
Sefanja 1–2
Domens dag
Sefanja 1 innehåller Sefanjas profetia om vad som skulle
hända Juda folk på grund av deras synder, däribland att
de dyrkade avgudar, var elaka mot varandra och ansåg sig
vara rättfärdiga samtidigt som de handlade orättfärdigt.
I Sefanja 2 står att Sefanja profeterade att babylonierna inte
bara skulle förgöra judarna utan också alla deras ogudaktiga
grannfolk, däribland filisteerna (se v 4–7), moabiterna och
ammoniterna (se v 8–11), nubierna (se v 12) och assyrierna
(se v 13–15).
Haggais bok
Uppmuntran till att bygga templet
År 538 f Kr bestämde perserkungen Koresh (även omnämnd
i Esras bok) att judarna kunde återvända till Jerusalem och åter
bygga upp sitt tempel som babylonierna hade förstört. Först
blev judarna entusiastiska inför denna möjlighet, men svårig-
188
Någon som har syndat kan frestas att ge upp hoppet om sig
själv och tro att det aldrig kommer att finnas något sätt
för honom att ”komma tillbaka”. Därför är det viktigt att inte
bara tydligt tala om för honom vad han har gjort för fel
utan även att inge honom hopp, så att han uppmuntras att
omvända sig och kan hoppas på en bättre framtid. Sefanja 3
innehåller Herrens uppmuntrande ord till Juda folk.
Förstå skrifterna
Sefanja 3
Vanhelgar det som är heligt
(v 4) – Orenar templet
Gör våld på (v 4) – Går emot
Studera skrifterna
Sefanja 3
Uppmuntrande ord
Står upp för att ta byte (v 8) –
Straffa eller förgöra fiender
Förhäva dig (v 11) – Vara
högmodig
Berätta vad som gör intryck på dig
Sefanja 3:8–20 beskriver de sista dagarna och det förunderliga
sätt på vilket Herren kommer att föra tillbaka sitt förbundsfolk
till sig efter att de har varit skingrade och i fångenskap
för sina synders skull. När du läser dessa verser, tänk då
på hur orden kan tillämpas på människor i dag som behöver
komma tillbaka till Herren eller som oroar sig över och är
rädda för de sista dagarna. Skriv minst två sanningar som
Herren sade i detta kapitel som gör störst intryck på dig, och
förklara varför.
heterna och utgifterna, motståndet från deras fiender och bristen
på stöd från kungarna som efterträdde Koresh, gjorde dem
modfällda. Under sexton år utfördes nästan inget arbete alls
på templet. Haggai profeterade 520 f Kr och lärde folket att
prioritera templet och uppmuntrade dem att fortsätta återuppbyggandet
av templet trots svårigheterna.

Förberedelser inför studierna av Haggai
Haggai angav ett bestämt datum för varje del i sin bok. Månaderna
hade andra namn i Gamla testamentet men har ändrats
till våra månadsnamn för att underlätta läsningen.
Haggai 1:1–15 29 augusti 520 f Kr
Haggai 2:1–9 17 oktober 520 f Kr
Haggai 2:20–23 18 december 520 f Kr
Berättelsen om judarnas återkomst till Jerusalem och uppförandet
av templet finner vi i Esras och Nehemjas bok.
Haggai 1
Färdigställ templet
Äldste Claudio R M Costa berättade följande berättelse om
en man som han kände i Brasilien:
”Efter att han och hans familj hade döpts kunde han knappt
vänta på att ett år skulle gå så att han kunde ta med sig sin
hustru och sina barn till templet. Templet i São Paulo ligger
mycket långt från Amazonfloden. Det tar vanligtvis fyra
dagar med båt och fyra dagar med buss att komma till templet
– omkring en veckas resa. Denne man var möbelsnickare.
Hur skulle han kunna spara ihop tillräckligt med pengar för
att betala för sig själv, sin hustru och sina barn? Fastän han
arbetade hårt i många månader, var det inte mycket han
tjänade ihop.
När det var dags att åka till templet, sålde han alla möbler,
redskap och verktyg – till och med sin elektriska såg och
sitt enda transportmedel, en motorcykel – allt han ägde – och
åkte till templet med sin hustru och sina barn. Resan till São
Paulo tog åtta dagar. Efter att ha tillbringat fyra underbara
dagar i templet och utfört Herrens arbete, hade familjen
ytterligare sju resdagar innan de var hemma. Men de återvände
med en känsla av att deras svårigheter och besvär inte
betydde någonting i jämförelse med den stora lycka och de
välsignelser de hade erfarit i Herrens hus.
189
Berättelsen om denna brasilianska familj skildrar andan i
Haggais budskap i första kapitlet. Medan du läser, ta då reda
på vad Haggai säger om templets betydelse och vad folket
gör som visar att de inte värdesätter templet så som de borde.
Studera skrifterna
Templets betydelse
1. Vad sade Haggai skulle bli följden av att vänta med att
bygga templet? (Se Hagg 1:6, 9–11.) Fundera över hur
tempelförbunden, förordningarna och välsignelserna
påverkar varje aspekt av vårt liv. Vad tror du det betyder
att ”ha hål i börsen”?
2. Vad säger Haggai 1:4–6 om hur människorna värdesatte
templet i sitt liv?
Folkets gensvar
1. Vad gjorde folket tack vare Haggais budskap?
(Se Hagg 1:12–15.)
2. Liksom Haggai sade president Howard W Hunter till
kyrkans medlemmar att de skulle ”se på Herrens tempel
som en stor symbol för sitt medlemskap” (Nordstjärnan,
jan 1995, s 7). Förklara hur du gör templet till en symbol för
ditt medlemskap och hur templet i dag påverkar ditt sätt
att leva.
Haggai 2
Fortsätt bygga!
Haggai 2 skrevs när folket redan hade påbörjat återuppbyggandet
av templet. Bland dem som byggde upp templet
på nytt var judar som hade sett det tidigare templet och visste
hur vackert och praktfullt det var. Templet de byggde upp var
inte på långa vägar lika stort och vackert som det förstörda
hade varit. Detta faktum slog ner modet på många judar.
Haggai uppmuntrade dem på två sätt. För det första sade han
att de skulle fortsätta bygga och lovade dem att i de sista
dagarna skulle Herren uppföra ett tempel som var större och
underbarare än det som Salomo byggt, det tempel som de
kom ihåg. För det andra påminde Haggai folket att från det
ögonblick de började bygga upp templet på nytt, skulle de ha
framgång. Så även om templet inte var lika praktfullt som
Salomos tempel, förde det ändå med sig samma välsignelser
från Herren.

Sakarjas bok
Han såg bortom sin egen tid
Sakarja kom från en prästerlig familj av Levi stam. Han föddes
i Babylon och återvände till Jerusalem omkring 538 f Kr tillsammans
med de judar som tilläts återvända ur den babyloniska
fångenskapen. Han kallades till profet omkring 520 f Kr
(se Sak 1:1), vilket betyder att han levde ungefär vid samma
tid som profeten Haggai och prästen Esra. Liksom Haggai uppmuntrade
Sakarja folket att fortsätta uppbyggnaden av templet.
Men han uppmanade också folket att återuppbygga sitt eget
andliga liv. Sakarja var även en man som fick se syner. Hans
syner är både messianska (skildrar Frälsarens andra ankomst)
och apokalyptiska (skildrar den sista tiden). Sakarjas profetior
om Jesus Kristus i kapitlen 9–14 citeras oftare i de fyra evangelierna
i Nya testamentet än någon annan profets i Gamla testamentet.
Sakarja 1–6
Sakarjas åtta syner
Sakarja 1–6 berättar om åtta syner som Herren lät Sakarja se
rörande Israels hus:
• En syn av hästar (se Sakarja 1:7–17) som undervisar om
det barmhärtiga sätt som Herren kommer att behandla
Jerusalem på
• En syn av fyra horn och fyra smeder (se Sakarja 1:18–21)
som handlar om de krafter (horn) som skingrar Juda och
vad som kommer att hända med dessa krafter
• En syn av mannen med mätsnöret (en lantmätare,
se Sakarja 2) som vittnar om Herrens makt att skydda
sitt folk
• En syn av översteprästen (se Sakarja 3) som symboliserar
hur Juda kan övervinna Satan och bli renad genom
Jesu Kristi kraft (Telningen i v 8)
• En syn av en ljusstake och ett olivträd (se Sakarja 4) som
symboliserar hur Herren skänker sitt folk kraft genom sin
Helige Ande
• En syn av en flygande bokrulle (se Sakarja 5:1–4) som
undervisade om att de oärliga i landet var fördömda
• En syn av en kvinna i en korg (se Sakarja 5:5–11) som
vittnar om att ogudaktigheten ska skaffas bort från folket
• En syn av fyra vagnar (Sakarja 6:1–8) som symboliserar
hur Herrens krafts sprids över hela jorden
Sakarja 6 slutar med att en man vid namn Josua ordineras
till överstepräst som en symbol för Frälsaren som betjänar
sitt folk.
190
Sakarja 7 berättar om att Herren fördömde Jerusalems folk på
Sakarjas tid för att de genom att fasta och utföra alla de yttre
förordningarna gav sken av att vara rättfärdiga, dock utan
att vara vänliga, ärliga och kärleksfulla mot andra. Sakarja 8
innehåller Sakarjas profetia om Jerusalems framtid. Han sade
att när folket omvände sig och samlas i rättfärdighet till
denna heliga stad skulle Herren vara med dem och välsigna
dem långt mer än han hade gjort tidigare.
Profeten Jakob i Mormons bok sade att alla forntida profeter
vittnade om Jesus Kristus (se Jakob 7:11). Några av dessa
profetior må saknas i Bibeln (se 1 Nephi 13:24–28), men här
i Sakarja finner vi några som har bevarats åt oss.
Studera skrifterna
Sakarja 7–8
Det nuvarande och det
framtida Jerusalem
Sakarja 9
Den kommande Konungen
En profetia som gått i uppfyllelse
Jämför Sakarja 9:9 med Matteus 21:1–11 och skriv om hur
profetian i Sakarja gick i uppfyllelse.
Sakarja 10
Löften rörande de sista
dagarna
Israels och Juda folk skingrades på grund av att de inte ville
lyda Herrens bud. Sakarja 10 säger oss vad Herren lovade
göra för dem i de sista dagarna. Ta reda på dessa löften när du
läser.

Förstå skrifterna
Sakarja 10
Husgudar, spåmän, tomhet
är deras tröst (v 2) – Falska
gudar och falska profeter
kan inte välsigna människor
eller göra dem lyckliga
Göra den till en stolt stridshäst
åt sig (v 3) – Göra den
till den häst som anföraren
rider på (vanligtvis den bästa
hästen)
Hörnstenen, stödjepelaren,
bågen (v 4) – Avser Frälsaren.
Denna profetia anger att den
viktigaste personen i Israel
Studera skrifterna
Israels insamling
Israels insamling är både andlig och fysisk. Människor
insamlas först andligt när de omvänds till evangeliet
och lämnar det världsliga bakom sig. De heliga kommer även
att insamlas i fysiskt hänseende till sina utlovade länder
när profeterna kallar dem att göra det (se Alma 5:57;
L&F 133:12–15). Läs Sakarja 10:6–12; L&F 29:7–11; 101:63–68;
115:5–6 och skriv vad du lär dig om Israels insamling och
varför den är så viktig.
Sakarja 11–13 innehåller profetior om judarnas framtid.
I kapitel 11 förutsade Sakarja vad som skulle hända judarna
på grund av deras orättfärdighet på Jesu Kristi tid. Sakarja
12–13 innehåller profetior om Kristi andra ankomst och vad
han ska göra för judarna i de sista dagarna.
Studera skrifterna
Sakarja 11–13
Judarna och deras Frälsare
Hur går de i uppfyllelse?
ska komma ur Juda stam.
(Skriv gärna ”Jesus Kristus
ska komma ur Juda stam”
i marginalen bredvid denna
vers i dina skrifter)
Planterar (v 9) – Skingrar
Havets vågor skall han näpsa,
flodens djup skall torka ut
(v 11) – Uttryck som visar att
Gud ska underlätta för sitt
folk att samlas
I hans namn skall de gå fram
(v 12) – De ska hålla Guds bud
i allt de gör
1. Läs Sakarja 11:12–13; Matteus 26:14–16; 27:1–10 och berätta
hur Sakarjas profetia gick i uppfyllelse.
2. Läs Sakarja 12:10; 13:6 och Läran och förbunden 45:47–53.
När och hur kommer Sakarjas profetia att gå i uppfyllelse?
191
När du tänker på Frälsarens andra ankomst känns det då
spännande eller skrämmande, eller både och? Sakarja 14
beskriver några av de händelser som kommer att inträffa vid
Kristi andra ankomst. Leta medan du läser efter verser som
skulle kunna hjälpa någon att känna sig mindre orolig inför
Kristi andra ankomst genom att komma ihåg att ”om I ären
beredda skolen I icke frukta” (L&F 38:30).
Förstå skrifterna
Sakarja 14
Rinnande vatten (v 8) –
Kan i bokstavlig bemärkelse
betyda rent vatten, i symbolisk
bemärkelse kunskap
från himlen
Sakarja 14:6–7 – Det blir ljust på kvällen
Jämför Sakarja 14:6–7 med 3 Nephi 1:8, 15–17.
Studera skrifterna
Sakarja 14
Jesu Kristi andra ankomst
Lövhyddohögtiden (v 16,
18–19) – En helgdag till minne
av hur Herren efter att ha fört
Israels barn till i Kanaans land
gjorde dem framgångsrika där
Händelser före Kristi andra ankomst
1. Vilka stora underverk kommer Herren enligt Sakarja
14:1–7 att utföra för judarna vid hans andra ankomst?
(Se också L&F 45:47–53.)
2. Hur kommer enligt Sakarja 14:20–21 situationen på jorden
att vara när Herren kommer?
3. Vilka händelser som nämns i Sakarjas profetia om Kristi
andra ankomst hjälper dig att räkna med när Frälsaren
ska komma tillbaka? Läs också Jesaja 11:4–9; Läran och
förbunden 29:7–13; 133:17–35 för ytterligare detaljer om
händelser som Sakarja profeterade om.
4. Läs Läran och förbunden 106:4–5 och fastställ vad du kan
göra för att vara beredd på Kristi andra ankomst, om den
nu äger rum på din tid, så att det blir en underbar i stället
för en fruktansvärd dag.

Malakis bok
Historiskt sett är Malakis bok den bok i Gamla testamentet som
skrevs sist. Malaki (vars namn på hebreiska betyder ”mitt sändebud”)
skrev förmodligen dessa profetior omkring 430 f Kr,
nästan ett hundra år efter det att judarna hade börjat återvända
från Babel till Israel. Judarna i Gamla testamentet hade såvitt vi
vet inga profeter efter Malaki, men avkomlingarna till fader
Lehi på västra halvklotet (nephiterna) hade enligt uppteckningarna
i Mormons bok många profeter ända till Jesu Kristi
födelse.
Den siste gammaltestamentlige profetens
budskap
Vid den tiden då Malaki profeterade hoppades många judar att
Gud mer drastiskt skulle visa sin makt och befria dem från
persiska väldet och låta dem få ett rike igen. Ett hundra år efter
att judarna hade återvänt till sina hemländer hade perserna
fortfarande herraväldet över dem. Många judar blev missmodiga
och bemödade sig inte lika mycket att leva enligt sin
religion. De trodde att eftersom Gud hade glömt eller övergivit
dem spelade det egentligen ingen roll om de var rättfärdiga
eller inte. Malakis budskap handlade om detta. De principer
Malaki undervisade om gäller emellertid för vilken historisk
period som helst, eftersom människor i alla tider frestas att vara
”ljumma” i sin religionsutövning.
Malakis budskap
Malaki talade för Herren när han besvarade frågor som folket
ställde på hans tid. Han fastslog följande problem, synder och
svårigheter:
• På vilka sätt föraktade och vanhedrade folket Guds namn?
(Se Mal 1:6.)
• Varför godtog inte Herren folkets offergåvor och böner?
(Se Mal 2:13–14.)
• På vilka sätt tröttade folket ut Herren? (Se Mal 2:17.)
• På vilket sätt borde människorna återvända till Herren?
(Se Mal 2:17.)
• På vilket sätt stjäl man från Gud? (Se Mal 3:8.)
• På vilket sätt hade människorna talat mot Herren?
(Se Mal 3:14–15.)
Malaki är en av de oftast citerade profeterna i Gamla testamentet.
Nya testamentets författare citerade Malakis skrifter,
den uppståndne Frälsaren citerade från Malaki för nephiterna
så att de skulle kunna ha det han sade i sina uppteckningar,
och ängeln Moroni citerade Malaki för den unge profeten
Joseph Smith, när han sade att Malakis profetior skulle gå
i uppfyllelse i de sista dagarna.
192
Malaki 1
Falsk dyrkan
Under sin jordiska verksamhet fördömde Jesus de judiska
ledarna därför att de försökte verka rättfärdiga när de i själva
verkat levde orättfärdigt. Malakis bok hjälper oss förstå att
detta problem fanns i minst fyra hundra år. Malaki 1 säger
att de judiska ledarna lydde Herrens befallning att offra,
men i stället för att offra det bästa av sina hjordar, offrade de
skadade eller sjuka djur (se Mal 1:7–8, 12–14). Denna
skenhelighet visade deras bristande respekt för Herren och
vilken obetydlig roll religionen spelade i deras liv.
Malaki 2
Prästerna kallade
till omvändelse
Malaki 2 beskriver Herrens befallningar till Arons avkomlingar,
som var präster åt folket i templet. Herren sade att de
inte föregick med gott exempel för folket, inte heller hjälpte
de folket att vandra på rättfärdighetens stigar. I stället bröt
prästerna prästadömets förbund, som Herren jämförde med
förbunden mellan man och hustru. Herren sade att de skulle
straffas för sin olydnad.
Malaki 3–4
Herrens ankomst
När Moroni besökte Joseph Smith på kvällen den 21 september
1823 och berättade för honom om Mormons bok, citerade
han flera skriftställen för honom, bland annat ”en del av
Malakis tredje kapitel och också samma profetias fjärde eller
sista kapitel” (Joseph Smith 2:36). Malaki 3–4 är av stor
betydelse i de sista dagarna.

Malaki 3–4 inriktar sig på Herrens stora och fruktansvärda
dag (se Mal 4:5) eller Kristi andra ankomst. Malaki vittnar
för folket på sin tid och för oss om att Herrens dag kommer.
Även om de orättfärdiga kan tyckas vara framgångsrika,
kommer denna Herrens dag att bli en domens dag, då de
rättfärdiga kommer att få sin belöning och de orättfärdiga
kommer att brinna.
Medan du läser dessa två kapitel, leta då efter vad vi måste
göra för att bereda oss för Kristi andra ankomst, vad som kan
hjälpa oss att trofast hålla ut intill denna stora dag och vad
som kan uppmuntra oss att tro på att Kristus ska komma en
andra gång.
Förstå skrifterna
Malaki 3
Tvättare (v 2) – Personer som
tvättar tygerna som en del av
tillverkningsprocessen
Trollkarlar (v 5) – Män som
försöker påverka andra
med hjälp av magi och onda
andar
Malaki 4
Strå (v 1) – Stubb som finns
kvar då ett sädesfält har
skördats
Studera skrifterna
Gör tre av följande fem övningar (A–E) medan du studerar
Malaki 3–4.
Mer än en uppfyllelse
Läs Matteus 11:7–11; Läran och förbunden 45:9 och avgör
vem eller vad budbäraren talar om i Malaki 3:1. Det är också
rätt att säga att profeten Joseph Smith är en budbärare
som skulle bereda vägen för Herren genom att återställa
Jesu Kristi Kyrka i dessa sista dagar (se 2 Nephi 3).
En uppfyllelse
Näpsa (v 11) – Hindra, hålla
tillbaka
Sätter Gud på prov (v 15) –
Ifrågasätter Guds bud genom
att inte leva efter dem för
att se om de verkligen blir
straffade
Horeb (v 4) – Berget Sinai
Stadgarna (v 4) – Lagarna
Lägg märke till att i Malaki 3:1 läser vi om ”min budbärare”
och ”förbundets ängel”. Du fastslog vem ”min budbärare”
i uppgift A ovan är. Vem tror du ”förbundets ängel” är?
Varför tror du det?
Nyckelskriftställe – Malaki 3:8–10
1. Lista välsignelserna i Malaki 3:8–10 som de får som lever
efter tiondelagen. Läs verserna 11–12 och skriv upp ytterligare
välsignelser på din lista.
193
2. På vilket sätt kan det anses som att ”stjäla från Gud” om vi
inte betalar vårt tionde och våra offergåvor?
3. Läs vad Herren sade om tionde i Läran och förbunden
64:23. Hur stämmer det Herren sade med Malakis budskap
om du fortsätter att läsa till Malaki 4:1?
Med egna ord
1. Skriv med egna ord vad folket klagade på i Malaki 3:14–15.
2. Vilka löften gav Herren i Malaki 3:16–18 till svar på klagomålen
och som kan hjälpa dig när du inte tycker att du blir
välsignad för din rättfärdighet, samtidigt som det tycks gå
bra för dem som inte håller buden.
Nyckelskriftställe – Malaki 4:5–6
1. Det kanske är intressant för dig att veta att Malaki 4:5–6 är
de enda verserna (även om inte ordagrant) som citeras
i kyrkans alla fyra standardverk (se 3 Nephi 25:5–6; L&F 2;
128:17; Joseph Smith 2:36–39). Av de många skriftställen
som Moroni citerade för den unge profeten 1823, är denna
profetia om att Elia skulle komma tillbaka före Frälsarens
andra ankomst, den enda del som har tagits med i Läran
och förbunden. Elias återkomst för att återställa heliga
nycklar är ytterst betydelsefull. Läs Läran och förbunden
110:13–16 och förklara när och hur denna profetia gick
i uppfyllelse.
2. President Joseph Fielding Smith sade: ”Genom detta prästadömets
kraft som Elia överlämnade kan man och hustru
beseglas eller vigas för evigheten. Barn kan beseglas till
sina föräldrar för alltid. Och på så sätt blir familjen evig
och döden åtskiljer inte familjemedlemmarna. Det är den
viktiga och stora principen som skall frälsa världen från
ödeläggelse” (Frälsningens lära, del 2, s 106). Förklara med
din kunskap om denna sanning vilka ”förbannelser” du
tror drabbar landet och enskilda och familjer som känner
till dessa lärdomar men inte lever enligt de välsignelser
och förbund Elia återställde. Med andra ord – hur hindrar
de prästadömets nycklar som Elia återställde jorden från
att ”förbannas”? Varför är det viktigt för oss att sprida den
underbara nyheten om detta? Följande citat ur ett tillkännagivande
av första presidentskapet och de tolv apostlarnas
kvorum kan hjälpa dig med svaret:
”Vi varnar dem som bryter mot kyskhetsbudet, som förgriper
sig på maka eller barn, eller som underlåter att fullgöra
sina skyldigheter mot familjen, att de en dag kommer att
stå ansvariga inför Gud. Vi varnar vidare för att familjens
upplösning kommer att frambringa de stora olyckor över
enskilda människor, samhällen och nationer som förutsagts
av forntida och nutida profeter” (”Familjen – Ett tillkännagivande
för världen”, Nordstjärnan, okt 1998, s 24).
3. Förklara vad du tror du kan göra för att vända ditt hjärta
till ”fäderna” (dina förfäder) eller till dina barn, så att
deras liv kan välsignas för evigt.

0 02341 89180 4
Swedish 34189 180