Vad krävs för att ta fram en utökad statistik för barn och unga

fouvasternorrland.se

Vad krävs för att ta fram en utökad statistik för barn och unga

Utökad statistik, barn och unga

Annika Almqvist, Per Åsbrink

Redovisning

2011-08-25

1


Initiativ från FOU – Välfärd, Gävleborg

Figur 1. Projektets olikasteg. Barn- och ungdomsprojektet

Uppföljning:

Kartläggning, enklaresambandstudier, utfallsstudier avklientfall, lokal uppföljning

Aktualisering Utredning Verkställighet Utvärdering

–Bakgrundsvariabler

–Aktualiserings av

vemochavvilken

orsak?

–Vilka ärendensom

utreds eller inte?

Det långsiktiga

–Orsaktill åtgärd

–Typavutredning,

BBIC, traditionell

utredning

–Typavinsats

–Mål medinsats

–Resultatuppföljning

–Vetenskapligt hållbara

utvärderingar

Syftet med projektet är att öka kunskapen om de barn och unga som

aktualiseras till kommunernas socialtjänster i Gävleborgs län.

2


Aktualiserings- och bakgrundskoder (1)

• Aktualiseringstyp *

- Ansökan

- Anmälan

- Yttrande

- Överflyttning

• Barnet/den unge *

- Födelseår/personnr

- Kön

• Familjesituation (förälder) **

- Ensamstående med barn

- Gifta/sammanboende m. barn

- Eget boende

• Aktualiserat från *

- Den enskilde/sökande

- Förälder/vårdnadshavare

- Anhörig

- Annan privatperson (anonym el. angiven)

- Förskola

- Skola

- Hälso- och sjukvård

- Socialtjänsten (ex. officio)

- Polisen

- Åklagare/domstol

- Annan kommun

- Övrigt (arbetsgivare, organisationer m.m)

* Hög tillförlitlighet ** Lägre tillförlitlighet

3


Aktualiserings- och bakgrundskoder (2)

• Aktualiseringsskäl (vid anmälan) **

- Psykisk ohälsa hos barnet

- Beteendeproblem

- Skolproblem

- Relationsproblem

- Förseelse

- Egen kriminalitet

- Eget missbruk

- Omsorgssvikt

- Utsatt för övergrepp

- Våld i familjen

• Social utredning eller ej *

- Beslut om att inleda utredning

- Beslut om att ej inleda utredning

Utgångspunkten var: Hur beskrivs barnets situation ? Ett tydligt barnperspektiv.

* Hög tillförlitlighet ** Lägre tillförlitlighet

4


Aktualiseringar till socialtjänsten,

perioden 2008 - 2010

Kommuner: Sandviken, Gävle, Söderhamn, Bollnäs, Ovanåker,

Ljusdal, Hudiksvall, Ockelbo, Nordanstig (ej Hofors)

Datamaterialet omfattas, vid dagens datum, av 16 854 aktualiseringar

till socialtjänsten, i nio kommuner över tre år. Barn/ungdom 0 – 20 år.

Alla länets socialtjänster registrerar inkomna aktualiseringar enligt

samma mall. Gemensamma bakgrundsvariabler och

aktualiseringskoder

Datamaterialet består av rapporter från socialtjänsternas

verksamhetssystem (individbaserat material):

1) statistikrapport från verksamhetssystem

2) excelark – viss manuell justering

3) SPSS – sammanställning och analys

Rapporter sammanställs varje halv- och helår.

5


Antal aktualiseringar 2008 - 2010

6


Utveckling antal aktualiseringar kommuner

2008 och 2010

Utveckling%

2008jämfört 2010

Sandviken - 11

Gävle - 6

Söderhamn +38

Bollnäs +36

Ovanåker +7

Ljusdal +96

Hudiksvall +47

Ockelbo - 13*

Nordanstig +18*

Total +20

För Ockelbo och Nordanstig period 2009 - 2010

7


Exempel på data

59 % pojkar och 41 % flickor. I genomsnitt 12 år. 13 – 16 år största

åldersgruppen

87 % anmälningar, 13 % ansökningar

60 % av barnen lever med en ensamstående förälder.

Flest anmälningar kommer från polis (25 %) och skolan (13 %), från förskolan

2 %. 69 % av aktualiseringarna (anmälningar) kommer från myndigheter och 31 %

från det privata nätverket (ansökningar, anmälningar).

Den vanligaste orsaken för anmälan är omsorgssvikt följt av beteendeproblem.

Separerat kriminalitet (brott som kan leda till åtal) och förseelser (snatterier).

55 % av anmälningarna leder till utredning, dock stora skillnader mellan

kommunerna.

20 % av aktualiseringarna (ansökan och anmälan) rör barn som aktualiseras fler

än en gång under ett halvår. Dock stora skillnader mellan kommunerna.

Andelen anmälningar av unika barn (0 – 17 år) motsvarar 7,6 % av andelen barn

i kommunerna. Dock stora skillnader mellan kommunerna, högsta: 11 %, lägsta:

4,8 %. Jämfört studie (Wiklund) vilket gav 6 % av andelen barn i kommunerna.

8


Hur använder kommunerna statistiken?

I verksamhetsuppföljning.

Ger signaler om avvikelser i verksamheten.

Informera politiker och ledning.

Två konkreta exempel:

- En kommun fick utökning av tjänster när man kunde

påvisa en kraftig ökning av antalet aktualiseringar.

- En kommun fick via statistiken signaler om avvikelser i

verksamheten föranledd av en nyligen genomförd

omorganisation. Vilket ledde till en justering av

organisationen, som undanröjde avvikelsen (vilket kunde

konstateras i efterföljande rapport).

9


Samarbete FOU Välfärd och socialstyrelsen

Kring skäl till insats

9 kommuner medverkar.

Koder för skäl till insats läggs in i verksamhetssystemet.

Omfattar 20 koder efter norsk modell

Försöksperiod mars 2010 – feb. 2011.

10


Skäl till insats mars 2010 – feb. 2011

S käl till in sats, sam m a nfattn ing, m ars 2010 – feb . 2011

A ntal V alid P rocent

Förälders bristande förm åga i övrigt 382 22,1

Förhållanden i hem m et, särskilda behov 276 16,0

B arnets beteende, krim inalitet, utagerande, socialt isolering 273 15,8

A nnan grund 212 12,3

E nsam kom m ande flyktingbarn 161 9,3

B arnets drogm issbruk 115 6,7

B arnet är utsatt för fysisk m isshandel 69 4,0

Förälders drogm issbruk 64 3,7

Förälders psykiska sjukdom 39 2,3

V åld i hem m et 35 2,0

B arnets psykiska problem 33 1,9

B arnets funktionsnedsättning 27 1,6

Ö vergivna barn 12 0,7

B arnet är utsatt för p sykisk m isshandel 7 0,4

Förälders som atiska sjukdom 7 0,4

Föräldrars/förälders död 7 0,4

B arnet är utsatt för sexuella övergrepp/incest 3 0,2

B arnets spelm issbruk 3 0,2

B arnet utsatt för vanskötsel 2 0,1

K rim inalitet hos förälder 2 0,1

Total 1729 100,0

M issing (skälet: ”B rister i det sociala nätverket”, G ävle) 66

11


Skäl till insats, insatsgrupper (1)

Skäl till insats jämfört insatsgrupp, mars 2010 – feb.2010, del 1

Insatsgrupp

Total

Öppenvård i egen regi eller

extern uppdragstagare

Externa placeringar

(Hvb, familjehem)

Barnet utsatt för vanskötsel

0 2 2

,0% 100,0% 100 %

Barnet är utsatt för fysisk misshandel

21 48 69

30,4% 69,6% 100 %

Barnet är utsatt för psykisk misshandel

3 4 7

42,9% 57,1% 100 %

Barnet är utsatt för sexuella

3 0 3

övergrepp/incest 100,0% ,0% 100 %

Förälders somatiska sjukdom

3 4 7

42,9% 57,1% 100 %

Förälders psykiska sjukdom

25 14 39

64,1% 35,9% 100 %

Förälders drogmissbruk

30 34 64

46,9% 53,1% 100 %

Förälders bristande förmåga i övrigt

235 147 382

61,5% 38,5% 100 %

Föräldrars/förälders död

2 5 7

28,6% 71,4% 100 %


Skäl till insats, insatsgrupper (2)

Skäl till insats jämfört insatsgrupp, mars 2010 – feb.2010, del 2

Öppenvård i egen regi eller

extern uppdragstagare

Externa placeringar

(Hvb, familjehem)

Total

Kriminalitet hos förälder

0 2 2

,0% 100,0% 100 %

Våld i hemmet

18 17 35

51,4% 48,6% 100 %

Barnets funktionsnedsättning

15 12 27

55,6% 44,4% 100 %

Barnets psykiska problem

25 8 33

75,8% 24,2% 100 %

Barnets drogmissbruk

56 59 115

48,7% 51,3% 100 %

Barnets beteende, kriminalitet, utagerande, social

165 108 273

isolering 60,4% 39,6% 100 %

Förhållanden i hemmet, särskilda behov

216 60 276

78,3% 21,7% 100 %

Övergivna barn

0 12 12

,0% 100,0% 100 %

Barnets spelmissbruk

3 0 3

100,0% ,0% 100 %

Annan grund

181 31 212

85,4% 14,6% 100 %

Total 1001 567 1568


Socialstyrelsens förslag

(2011)

14


Nyttan med ett utbyggt register

• Beskriva och analysera förändringar

över tid

• Bevaka utvecklingen

• Beskriva, analysera och bevaka

variationer inom landet

• Uppföljningar av olika insatser för olika

problem och jämförelser av utfall

• Ge underlag till öppna jämförelser

mellan kommuner/regioner


Förslag - skäl till insats

Tre överordnande huvudkategorier

1.Skäl relaterade till förälder/föräldrars problem

och/eller beteende

2. Skäl relaterade till den unges problem

och/eller beteende

3. Övriga skäl


1. Förälder/föräldrars problem

• Omsorgsbrister

• Övergrepp mot barnet

• Våld eller hot om våld i familjen

• Andra familjekonflikter

• Somatiska hälsoproblem

• Psykiska hälsoproblem

och/eller beteende

• Alkohol- eller annat drogmissbruk

• Förälder anhållen, häktad eller i fängelse

• Annat skäl relaterat till förälders problem

och/eller beteende


2. Den unges problem och/eller

• Kriminalitet

beteende

• Alkohol- eller annat drogmissbruk

• Andra beteendeproblem (t ex prostitution)

• Somatiska hälsoproblem eller fysiska

funktionshinder

• Psykiska hälsoproblem

• Annat skäl


3. Övriga skäl

• Förälders/föräldrars död

• Barnet övergivet

• Ensamkommande flyktingbarn


Förslag - öppenvårdsinsatser (1)

• Kontaktperson

• Kontaktfamilj

• Särskild kvalificerad kontaktperson


Öppenvårdsinsatser (2)

Övriga öppenvårdsinsatser

• individuellt utformad behandlings- eller

stödinsats

• gruppinsats

• insats till barnets/den unges

förälder/vårdnadshavare

• insats till hela familjen

• samlad insats som rör ett flertal områden i

barnets/den unges liv


Nytt regeringsuppdrag till Socialstyrelsen

2011

– Anmälningar och utredningar

• antalet anmälningar

• antalet utredningar

• vilken relation de som gör anmälningarna

har till barnet

• skälet till anmälningarna

• hur många anmälningar som leder till

utredning

• hur många utredningar som slutligen leder

till att barnet får en insats

– Öppenvårdsinsatser

22


Problem i införandet (1)

• Aktualiseringar och skäl till insats

olika tolkning av lagen (jurister, datainspektionen)

ändring av lagstiftning krävs

kodernas utformning – detaljerade eller områden?

koder skall vara hållbara över tid

brist på gemensamma begreppsdefinitioner

kodernas utformning – barnet/föräldrarna

verksamhetssystemen tillåter idag endast en

registrering i moduler

andra begränsningar i systemen

23


Problem inför införandet (2)

• Öppenvårdinsatser

olika tolkning av lagen (datainspektionen)

ändring av lagstiftning krävs

24


Konklusion

1) Den forskningsbaserade kunskapsbasen är svag kring viktiga begrepp inom socialt

arbete. Vad gäller; varför barn aktualiseras till socialtjänsten och vilka insatser som

beviljas och av vilka skäl. Det saknas etablerade och allmänt accepterade kategorier

(Sundell, Egelund, Wiklund, Östberg, Germundsson, Wigsell).

Hur representativt/tillförlitligt blir det material som socialstyrelsen sammanställer, ett

material som har sin grund i personalens olika tolkningar-/bedömningar av begrepp

inom socialt arbete?

2) Enligt SCB skickar 50 % av kommunerna i landet in blanketter (papper) i den årliga

rapporteringen om placerade barn och andra insatser, istället för att tillämpa en

elektronisk överföring.

Finns de tekniska förutsättningar i kommunernas verksamhetssystem?

Finns rutiner i kommunerna för att utnyttja tekniken?

3) Socialstyrelsens ambition är att inhämta data om insatsers form, dvs. vilken insatsen

riktar sig till, och inte insatsens innehåll (metod, vilka behov som skall tillfredställas).

Socialstyrelsens syfte att öka kunskapen om utfall av socialtjänstens insatser kommer

inte fullt ut att kunna realiseras.

Hur kan man kategorisera öppna insatser för att möjliggöra uppföljning av utfall?

Vad är intressant att veta om öppna insatser?

25

More magazines by this user
Similar magazines