Vem ska betala för den förnybara elkraften? - Konjunkturinstitutet

konj.se

Vem ska betala för den förnybara elkraften? - Konjunkturinstitutet

tensiva användare och mellan 2-14 procent för elintensiv industri. Effekterna på priser

och kostnader antas öka till 2030.

Diskussioner förs om hur lättnader för att minska energikostnaderna för elintensiv

industri ska genomföras. Detta gäller bland annat elkostnader som uppkommer t.ex.

av EU ETS och av CPF, som i enlighet med nya bestämmelser i EU:s statsstödregler

får kompenseras. Även flera andra förslag diskuteras för att minska den kostnadshöjande

effekten på energiintensiv industri av styrmedel. För Storbritannien har ICF

International (2013) analyserat effekter på elintensiv industris konkurrenskraft till följd

av klimatpolitiken och identifierat de branscher vars vinst påverkas mest av de höjda

elpriserna. Dessa branscher är plast och gummi, papper- och pappersprodukter och

raffinaderier.

Tyskland

Tyskland använder sig av inmatningstariffer för att bygga ut förnybar energi, den

kallade Erneubare-energien-gesetz (EEG). Systemet finansieras av elkunderna. Systemet

har blivit dyrare än beräknat, och Tyskland genomför nu en process som syftar till en

genomgripande reform av EEG.

Problemen med nuvarande EEG har formulerats:




Otillräckliga möjligheter att sänka stödet ger felallokeringar och översubventionering,

med ökande kostnader för elkunderna som följd. Detta bidrar också

till att anpassningen av kostnaderna för förnybar elproduktion till marknadsmässiga

villkor fördröjs. Omställningen till förnybar energi måste ske på ett

samhällsekonomiskt ansvarsfullt sätt och till rimliga kostnader.

EEG leder till kvantitativ utbyggnad av förnybar energi men har inget inflytande

på dess kvalitet, när eller var den produceras, eller dess samspel med

konventionell energi och nätutbyggnad.

Den otillräckliga koordinationen mellan aktörer på olika statliga och ickestatliga

nivåer är ett väsentligt problem. (Bundesministerium für Umwelt, Naturschutz

und Reaktorsicherheit, 2012)

I Tysklands inmatningssystem har elintensiv industri haft ett undantag genom ett särskilt

ersättningssystem 8 . Ersättningssystemet har gjort att ersättningen till elbolagen

från elintensiv industrin inte får överstiga 0,5 euro/MWh. Sedan 2003 har förändringar

gjorts för att säkerställa att företagen effektiviserar, trots den lägre kostnaden för el.

Ett förslag från Bundesministerium für Umwelt, Naturschutz und Reaktorsicherheit,

2013 innebär att ett en elprissäkring införs som ska säkra att EEG-betingade kostnader

i elpriset inte blir för höga. Ett av sätten som föreslås för att begränsa elkundernas

kostnader för EEG är att fördela kostnaderna på fler och det anges att en större del av

kostnaderna ska bäras av elintensiv industri. . Ett motiv för begränsningarna i det särskilda

ersättningssystemet anses vara att elpriset sjunkit vilket kommit bland annat den

elintensiva industrin till godo.

8 Die Besonderen Ausgleichsregelung des EEAG (BesAR).

17

More magazines by this user
Similar magazines