Vem ska betala för den förnybara elkraften? - Konjunkturinstitutet

konj.se

Vem ska betala för den förnybara elkraften? - Konjunkturinstitutet

Stenkol, brunkol, råpetroleum, naturgas

Övriga mineralutvinning

Livsmedel

Drycker, tobak, textil, kläder, läder och päls

Trä och trävaror

Massa, papp, pappvaror

Grafiska produkter

Petroleumprodukter

Kemiska produkter och läkemedel

Gummi-och plastvaror

Glas, porslin och cement

Järn, stål och annan metallframställning

Metallvaror

Datorer, elektronik optik

Elapparatur

Övr maskiner

motorfordon

Övrig tillverkningsindustri

som genomsnittet. Trä och trävaror, glas, porslin och cement, livsmedel och övrig

mineralutvinning är några av de elintensiva företagen som dock har relativt låg handelsintensitet

och motsvarar den genomsnittliga intensiteten för svenskt näringsliv.

En hög handelsintensitet kan försvåra för industrin att övervältra de ökade kostnaderna

på konsumenterna.

Figur 8 Handelsintensitet, år 2010

Procent

120

100

80

60

40

20

0

05-0607-09 10 11-15 16 17 18 19 20

och

21

22 23 24 25 26 27 28 29 30-33

Källa: SCB.

Kapitalintensitet

Hög kapitalintensitet kan på kort sikt bromsa ett produktionsbortfall genererad av en

elkostnadsökning då företaget kan producera till en rörlig kostnad som är kompatibel

med kortsiktiga krav på lönsamhet (ITPS, 2006). Detta innebär att avkastningen till

kapitalet på kort sikt minskar men på längre sikt kräver kapitalägarna samma avkastningskrav

som i övriga branscher. Figur 9 visar kapitalintensiteten mätt som kapitalstock

per förädlingsvärde för de aggregerade branscherna inom tillverkningsindustrin

samt utvinning av mineraler. Massa-, pappers– och pappersvarutillverkningen påvisar

högst kapitalintensitet år 2010 men även andra branscher med stor elanvändning är

kapitalintensiva, till exempel träindustri och stål– och metallframställning.

27

More magazines by this user
Similar magazines