Förutsättningar och potential för vallodling till ... - Biogas Öst

biogasost.se

Förutsättningar och potential för vallodling till ... - Biogas Öst

Förutsättningar och potential för vallodling till biogasproduktion i

Västmanland

Delstudie i projektet: Mångdubbla produktion och användning av biogas till

fordonsdrift i Västmanlands län – behovet finns!

Författare:

Petter Ström

HS Konsult

2010

Fagersta

Sala

Västerås

Köping

Arboga

50 km

AB VÄSTERÅS LOKALTRAFIK

JTI – Institutet för

jordbruks- och miljöteknik


Förutsättningar och potential för vallodling

till biogasproduktion i Västmanland

Petter Ström

HS konsult AB

Västerås 2010

Kvalitetsgranskad

av Ulf Nordberg, JTI

1


Innehållsförteckning

Sammanfattning ......................................................................................................................... 3

1. Växtodlingssubstrat till biogasproduktion ............................................................................. 4

1.1 Bakgrund .......................................................................................................................... 4

1.2 Syfte, mål och genomförande ........................................................................................... 4

1.3 Definitioner ...................................................................................................................... 5

2. Strukturen på lantbruket i KAK, Västerås och Sala ............................................................... 6

2.1 Jordbruksområden ........................................................................................................... 6

2.2 Åkermarkens fördelning i kommunerna .......................................................................... 7

2.2.1 Träda och befintlig vallodling ................................................................................... 7

2.2.2 Vallodling i spannmålsdominerade områden ............................................................ 7

3. Kostnader vid biogasproduktion ............................................................................................ 7

3.1 Processkostnad ................................................................................................................. 7

3.1.1 Drift och underhållskostnader ................................................................................... 8

3.1.2 Rötkammarens belastning ......................................................................................... 8

3.1.3 Kostnader för rötkammare ........................................................................................ 8

3.1.4 Uppgraderingskostnad ............................................................................................... 9

3.1.5 Betalningsförmåga för substratet .............................................................................. 9

4. Kostnader för substrat ............................................................................................................ 9

4.1 Prisberäkning för vallgröda .............................................................................................. 9

4.2 Beräkning av vallpris .................................................................................................... 10

4.3 Växtodlingskalkyl ......................................................................................................... 10

4.4 Vallodlingskalkyl .......................................................................................................... 10

4.5 Vallpris .......................................................................................................................... 11

4.6 Vallprisets känslighet beroende av spannmålspriset ..................................................... 11

4.7 Vallkvalitet .................................................................................................................... 12

5. Kostnader för vallskörd och maskinkedja ............................................................................ 13

5.1 Slåtter ............................................................................................................................. 13

5.2 Strängläggning ............................................................................................................... 14

5.3 Hackning ........................................................................................................................ 14

5.4 Transport ........................................................................................................................ 14

5.5 Ensilering ....................................................................................................................... 14

5.6 Maskinkapacitet ............................................................................................................. 14

5.7 Val av maskinkedja ........................................................................................................ 15

5.8 Kostnader för vallskörd .................................................................................................. 15

6. Analyser av odlingspotential i olika kluster ......................................................................... 15

6.1 Kluster 5:2 ...................................................................................................................... 15

6.2 Kluster 5:3 ...................................................................................................................... 15

6.3 Kluster 5:4 ...................................................................................................................... 16

6.4 Fördelning av biogödsel ................................................................................................. 16

7. Diskussion ............................................................................................................................ 16

8. Referenser ............................................................................................................................. 18

9. Bilagor .................................................................................................................................. 19

9.1 Bilaga 1 .......................................................................................................................... 19

9.2 Bilaga 2 .......................................................................................................................... 20

9.3 Bilaga 3 .......................................................................................................................... 21

9.4 Bilaga 4 .......................................................................................................................... 22

9.5 Bilaga 5 .......................................................................................................................... 23

2


Sammanfattning

Den teoretiska potentialen för växtodling till biogasproduktion i det berörda området är

mycket stor. Om halva jordbruksarealen i området skulle producera substrat till

biogasproduktion skulle detta motsvara ca 600 GWh. Det som bestämmer vilka mängder som

kan produceras är främst betalningsförmågan för substratet. Med en prissättning som baseras

på att en vallgröda till biogasproduktion skall ha samma betalningsförmåga som en växtföljd

bestående av höstvete, maltkorn och raps så blir odlingskostnaderna för substratet mellan 6,8

och 13 öre/kWh. Till detta kommer en kostnad för skörd och transport på ca 28 öre/kWh.

I tre exempel med samrötning av vallgröda med gödsel blir kostnaden för produktion av rågas

52-57 öre/kWh vilket kan jämföras med resultatet för motsvarande anläggningar i rapporten

”Lantbrukskluster i Västerås och Sala”, HS Konsult 2009. Där endast gödselpotentialen togs

upp och kostnaden för rågas varierade mellan 44-50 öre/kWh. Samtidigt så ökade den

producerade energimängden från 9,7 GWh till 14,3GWh i kluster 5:2 och från 5,2 GWh till 10

GWh i kluster 5:3 då vallodlingssubstrat användes i kombination med gödsel.

Med rätt förutsättningar finns det möjligheter att hitta en lönsam biogasproduktion med

biomassa från vallodling som ett substrat.

Källa: Bioenergiportalen.se

3


1. Växtodlingssubstrat till biogasproduktion

1.1 Bakgrund

Projektet ”Mångdubbla produktion och användning av biogas till fordonsdrift i Västmanlands

län” pågår under 2009-2010 och leds av Biogas Öst vid Energikontoret i Mälardalen på

uppdrag av kommuner och aktörer i Västmanland. Bakgrunden till projektet är bl.a. att

busstrafiken i Västmanland vill ställa om till biogasdrift vilket kommer att kräva mycket mer

biogasproduktion. Dessutom pekar försäljningen av gasdrivna personbilar kraftigt uppåt.

Detta är en fortsättningsstudie som använder resultatet från de tidigare rapporterna

”Lantbrukskluster i Västerås och Sala”, HS Konsult 2009 samt ”Förstudie av

förutsättningarna för en biogassatsning i KAK (Köping-Arboga-Kungsör)-kommunerna”,

WSP Analys och Strategi 2009, där man tittat på biogaspotentialen för gödsel från svin och

nöt.

1.2 Syfte, mål och genomförande

Bild1. Identifierade gödselbaserade lantbrukskluster i området. Röda markeringar – gårdar, blå markeringar –

möjliga placeringar av rötningsanläggningar (Svensson, 2009 och Forsberg, 2009).

Syftet med studien är att belysa potentialen i substrat från vallodling i kombination med

gödsel i redan identifierade kluster. Målet är att studien skall underlätta satsningar på

biogasproduktion och kunna fungera som ett underlag inför planering av biogassatsningar i

området.

I studien analyseras tre kluster (5:2, 5:3, 5:4) med olika förutsättningar för odling av substrat

till biogasproduktion. I Kluster 5:2 och 5:3 används den totala gödselmängden från tidigare

rapporter kombinerat med växtodlingssubstrat. I det tredje klustret så används gödsel från tre

gårdar för att kunna investera i en enklare anläggning utan hygienisering men kombinerat

med en större mängd växtodlingssubstrat. Studien tar upp kostnader för odling, skörd och

transport, samt kostnader för anläggning. Kostnaderna för odling bygger på

Hushållningssällskapets bidragskalkyler 2010, kostnader för skörd och transport av

4


grönmassa baseras på maskinstationstaxor för aktuella körslor samt erfarenheter från

vallskörd till Svensk Växtkrafts biogasanläggning.

1.3 Definitioner

Biogas/Rågas:

Rötgas som uppstår vid rötning av organiskt material. Innehåller

metan (50-65%), koldioxid, svavelväte, vatten.

Fordonsgas:

I rapporten avser fordonsgas uppgraderad biogas. Metaninnehåll

ca 97-98 %. Fordonsgas kan annars även vara en kombination av

biogas och naturgas.

Nm³: Mängden gas vid 1 atmosfärs tryck och temperatur 0° C.

Energi fordonsgas: . 1 Nm³ fordonsgas har ett energiinnehåll på ca 9,8 kWh

Enheter:

1 000 kWh = 1 MWh, 1 000 000 kWh= 1 GWh

TS:

Torrsubstans, anges som % av våtvikt.

VS: Volatile Solids, organiskt innehåll i torrsubstansen. Anges som %

av TS.

Vallgröda:

Gröda bestående av gräs och klöverväxter.

NDF:

Fiberhalten i Vallgrödan.

TB:

Täcknings bidrag

Skiften:

Sammanhängande del av åker.

Rangeringsplats: Plats där det finns utrymme för att ställa upp containrar.

Alv:

Jordlager under matjorden

5


2. Strukturen på lantbruket i KAK, Västerås och Sala

2.1 Jordbruksområden

Jordbruksmarken i området kan delas in i tre typer:

1. Mälarnära slätter (rött)

2. Svart- och Sagoåns slätter (blått)

3. Mellanbyggd (grönt)

Bild 2. Jordbruksmarkstyper i området. Mälarnära slätter (rött), Svart- och Sagoåns slätter (blått)

och Mellanbyggd (grönt).

1. Mälardalens slättbygd präglas av stora spannmålsgårdar. Konkurrensen om marken

och den goda jorden är hård och merparten av den odlingsbara marken odlas. Endast

mindre skiften med sämre jord ligger i träda. Åkermarken varierar från stora plana fält

med mer organogena jordar närmast vattnet till mer oregelbundna fält med lerkaraktär

närmare skogsmarken. All mark på dessa slätter har en hög avkastningspotential.

2. Slättbygden vid åarna domineras också av stora spannmålsgårdar. Växtodlingen här

innehåller mer vårgrödor eftersom en större andel av marken ej lämpar sig för

höstsådd. Jordbruksmarken ligger nästan uteslutande på slätter intill Sagoåns eller

Svartåns huvudfåror eller biflöden. Åkermarken är av mycket bra kvalitet med stora

6


områden mullrika lerjordar. Då de mesta av markerna ligger lågt med lera i alven och

har relativt liten fallhöjd till avvattningsfårorna är jorden mycket packningskänslig och

kan lätt bli vattenmättad vid häftiga regn.

3. Lantbruket i mellanbygd domineras av mindre lantbruk med några större aktörer. En

stor andel av marken ligger i träda. Åkermarken består av mindre oregelbundna

skiften som ofta är utspridda i terrängen. Avkastningen varierar mer mellan skiftena

än på slättbygden men är generellt sett lägre än i typ 1 och 2.

2.2 Åkermarkens fördelning i kommunerna

Tabell 1. Odlade grödor i de studerade kommunerna (enl. sammanställning från LRF 2007)

Kommun Total åker [ha] Spannmål [ha] Vall [ha] Träda [ha]

KAK 31700 16300 5800 5900

Västerås 30000 18000 6000 4000

Sala 28000 13000 6900 6000

Summa 89700 47300 18700 15900

2.2.1 Träda och befintlig vallodling

Trädan är en betydande areal i området som skulle kunna producera runt 150-200 GWh

biogas om där odlades vall. Problemet med dessa arealer är att de ligger på de sämsta och

mest otillgängliga skiftena. Merparten av arealen ligger i mellanbygden varför den inte finns

på samma ställe som gödseln med undantaget av området väster och norr om Sala. Flera

projekt är aktiva för att locka markägare att odla energi på trädan i form av t.ex. salix och

rörflen. Farmarenergi Mälardalen har till exempel som mål att odla 4000 ha salix i området

med samma ekonomiska netto som 8 ton höstvete per hektar till priset 1,50 kr/kg.

I området är vallodlingen fördelad så att odlingsarealen av vall i relation till totala odlade

arealen är större i mellanbygd än i slättbyggd. I området runt Västerås finns det redan idag

300 ha vall som odlas som substrat till biogasproduktion i Svensk Växtkrafts anläggning på

Gryta. Dessa ingår i redovisad vallareal. Någon ytterligare odling av vallgröda till denna

anläggning är i dagsläget inte aktuell.

2.2.2 Vallodling i spannmålsdominerade områden

Merparten av spannmålsodlingen sker i de produktiva slättbygderna. Där är behovet av

omväxlingsgrödor som vall stort. 80 % av spannmålsarealen ligger i dessa områden och om vi

ersätter 10 % av den spannmålen med vall så innebär det ca 3800 ha. Om vi har en snittskörd

på 6000 kg ts/ha och ett gasutbyte på 3 kWh/kgTS så ger det en biogaspotential på ca 68

GWh.

3. Kostnader vid biogasproduktion

3.1 Processkostnad

Processkostnaden är de kostnader för gasproduktionen som är förknippade med framställandet

av rågasen, d.v.s. kapitalkostnader samt drift- och underhållskostnader för anläggningen.

7


3.1.1 Drift och underhållskostnader

Driftkostnaderna består förenklat av arbete och energi för driften. Arbetsinsatsen varierar med

anläggningens komplexitet och typer av substrat som används.

Energiåtgången varierar också mycket beroende bland annat på isolering av rötkammare,

hygienisering, värmeväxling och omrörningsteknik. Vanligt är att energiåtgången ligger

mellan 15-30 % av producerad energi. Underhållet varierar också beroende av anläggningstyp

och val av substrat. Uppgifter mellan 1-3% av investerat kapital är vanliga (Svensson, 2009.

BiogasSyd, Gårdsbaseradbiogasproduktion. Lantz, 2008. SBI Lantbruk, Lönsam produktion

av biogas och biogödsel.)

3.1.2 Rötkammarens belastning

Kostnaden per producerad kWh i rötkammaren är till stor del beroende av rötkammarens

belastning d.v.s. vilken uppehållstid substratet behöver i rötkammaren. Belastningen på

rötkammaren ligger vanligtvis mellan 2-5 kg VS/m 3 (rötkammarvolym)och dygn.

Tabell1 illustrerar hur belastningen påverkar uppehållstiden och därmed mängden substrat

som anläggningen kan röta. Om vi har samma energiutbyte vid de olika belastningarna så blir

kapitalkostnaden per producerad kWh 30 % lägre vid en belastning på 3 kg VS/m 3 och dygn

jämfört med en belastning på 2 kg VS/m 3 och dygn. Betalningsförmågan för en anläggning

som tillåter en högre belastning är alltså högre än en anläggning som arbetar med en lägre

belastning, likaså är betalningsförmågan högre för ett substrat som tillåter en högre belastning

med samma eller bättre gasutbyte, t.ex. tidigare skördat vallensilage.

Tabell 2. Sambandet mellan belastning och uppehållstid (gäller för en 3000 m 3

rötkammare vid rötning av 50 % svinflytgödsel och 50 % vallgröda).

Belastning

[KgVS/m 3 ,d]

Uppehållstid [d]

Årston

substrat

2 41 23000

2,5 33 28800

3 27 34500

3.1.3 Kostnader för rötkammare

Prisuppgifter på rötkammare varierar mycket dels beroende på typ av anläggning men också

på vad man inkluderar i priset. En tydlig tendens är dock att ekonomiska sammanställningar

gjorda efter byggandet med facit i hand ger en högre kostnad per kubikmeter

rötkammarvolym än för kalkyler. Det beror troligen på att det är många små delar som är

svåra att greppa i ett rötkammarbygge. Det är också viktigt att veta vad som inkluderas i

kostnaden t.ex. markentreprenad, uppgradering och hygienisering. Sådana faktorer är oklara i

många prisangivelser.

En biogasanläggning med en rötkammarvolym mellan 3000-6000 m 3 kostar normalt mellan

5000–10000 kr/m 3 rötkammarvolym inklusive hygienisering men utan uppgradering.

Kostnaden är inte nödvändigtvis storleksberoende utan beror mer på vilka substrat som

anläggningen är byggd för, där den billigare anläggningen är byggd för enbart gödsel medan

de dyrare oftast är byggda för flera olika substrat.

Rötkammarkostnaden är beräknad enligt bilaga 1. En relativt enkel anläggning med

hygienisering och extern uppvärmningskälla (halm eller flis) för rötkammaren för samrötning

med ensilage 50 % och svingödsel 50 %. Avskrivningstiden är här 20 år och kalkylräntan 4

%.

8


Hygienisering krävs då anläggningen hanterar gödsel från fler än ett lantbruk. Förslag på att

gränsen skall gå vid tre lantbruk finns, och en ändring väntas. En extern uppvärmningskälla är

vald för att gasen antas ha ett större värde som fordonsbränsle än för uppvärmning.

Beräkningarna har inte tagit hänsyn till eventuella samrötningseffekter som kan tänkas ge ett

högre nettoutbyte av gas än de båda substraten var för sig. Enligt Bilaga 1 får vi med dessa

värden en processkostnad för rågasen på 31 öre/kWh.

3.1.4 Uppgraderingskostnad

Utöver processkostnaden tillkommer en uppgraderingskostnad samt en kostnad för transport

av gasen till uppgraderingsanläggningen. Här antas kostnaderna för uppgradering vara 15

öre/kWh för en storskalig anläggning (Svensson, 2009).

Investeringskostnaden för en gasledning sett över hela livslängden är 27 kr/m och år (600

kr/meter med 40 års avskrivning och en ränta på 4 %).

För en biogasanläggning på 10 GWh 10 km från Gryta skulle detta innebära en kostnad på 2,7

öre/kWh för en gasledning för rågas in till en uppgraderingsanläggning i anslutning till

anläggningen på Gryta. För en anläggning på 10 GWh 30 km från uppgraderingsanläggningen

skulle kostnaden för transport av rågas bli 8,1öre/kWh.

3.1.5 Betalningsförmåga för substratet

Ett gaspris på 10,80 kr/Nm3 vid tankstation innebär en intäkt för den uppgraderade gasen på

90 öre /kWh. En biogasanläggning med förutsättningar enligt bilaga 1 som ligger 10 km från

en central uppgraderingsanläggning har en processkostnad för rågasen på 31 öre/kWh. En

uppgraderingskostnad på 15 öre/kWh samt en gasledningskostnad på 2,7 öre/kWh, totalt ca

49 öre/kWh i kostnader, alltså blir det ca 41 öre/kWh över till att betala för substratet och

kostnader för försäljning och distribution av den uppgraderade gasen.

Kostnader för försäljning och distribution av fordonsgas är svår att överblicka och beror på

förutsättningar i det enskilda fallet, varför det inte tas upp vidare här.

4. Kostnader för substrat

4.1 Prisberäkning för vallgröda

Priset på vallgrödan kan beräknas på olika sätt. Ofta försöker man värdera växtföljdseffekter

och struktureffekter i marken. I denna rapport värderas inte dessa diffusa intäkter av

vallodling. Anledningen till att inte värdera någon strukturuppbyggande effekt är att man inte

kan garantera någon sådan. I en modern vallskördekedja så har maskinerna axeltryck mellan 5

och 15 ton med totalvikter upp emot 25 ton. Vallskörden kräver minst tre överfarter

(slåtterkross, hack och lastbärare). För att uppnå önskad kvalitet är man bunden till att skörda

tidigt i juni oberoende om det är torrt eller fuktigt i markprofilen. En storskalig vallskörd

kommer vid något tillfälle att medföra strukturskador.

Växtföljdseffekter av vallen finns definitivt, särskilt i annars stråsädesdominerade växtföljder.

Merskörden efter vall kan första året uppgå till 1000 kg/ha för att sedan sjunka. Vallen har

också en mulluppbyggande effekt med allt positivt som det innebär. Tyvärr har få lantbrukare

råd att värdera dessa långsiktiga nyttor med vallen. I pressade tider är det viktigaste att gå runt

ekonomiskt och därför prissätts vallgrödan i denna rapport på ett sätt så att den blir

ekonomiskt odlingsneutral mot spannmål och de långsiktiga positiva effekterna får ses som en

bonus och argument för att vilja odla vall.

9


4.2 Beräkning av vallpris

För att beräkna priset på vallgrödan beräknar vi först TäckningsBidrag2 (TB2) på en fyraårig

växtföljd bestående av två år höstvete, ett år maltkorn samt ett år vårraps. TB2 är resultatet

efter att rörliga produktionskostnader, maskinkostnader och arbete har betalts (Bilaga2). TB2

för växtodlingen används sedan som en kostnad i vallodlingskalkylen. Detta ger oss ett pris på

vallgrödan som täcker direkta odlingskostnader samt bortförd växtnäring, ett uteblivet netto i

växtodlingen.

4.3 Växtodlingskalkyl

För beräknandet av växtodlingskalkylen används produktionsgrenskalkyler från HS Konsult

AB. Lönsamheten i växtodlingen baseras på en växtföljd bestående av höstvete två år

maltkorn ett år och raps ett år. Här räknas det med att vetet blir av brödkvalitet 9 år av 10 och

kornet håller maltkvalitet 4 år av 5. De andra åren blir vetet respektive kornet foder. Detta ger

oss ett TB2 för en växtföljd procentuellt baserat på de olika grödorna enligt Tabell 3.

Produktionsgrenskalkylerna finns med tre resultatnivåer. TB2 för växtföljden blir för de olika

nivåerna:

1. Låg skördenivå med traditionell skötsel. 200 ha. Ett TB2 med 2010 års siffror blir -

748 kr/ha och år.

2. Hög skördenivå med traditionell skötsel. 200ha. Ett TB2 med 2010 års siffror blir -372

kr/ha och år.

3. Hög skördenivå med reducerad jordbearbetning. 400 ha. Ett TB2 med 2010 års siffror

blir 558 kr/ha och år.

Tabell 3. TB2 från de olika grödorna vid tre olika lönsamhetsnivåer, samt viktning av

grödorna. (Bidragskalkyl för det gulmarkerade fältet finns i Bilaga 2.)

Gröda

Kvalitet Nivå1

[kr/ha,

år]

Nivå2

[kr/ha,

år]

Nivå3

[kr/ha,

år]

Procent

andel av

växtföljds

TB2

höstvete bröd -751 -346 519 45

höstvete foder -196 243 1094 5

korn malt -1024 -394 337 20

korn foder -1811 -1544 -741 5

vårraps -418 -288 960 25

100

Nivå ett kan här representera de lantbrukare som fortfarande odlar i mellanbygden.

Nivåerna 2 och 3 återfinns båda i slättbygderna. Vilken nivå ett enskilt lantbruk har i sin

lönsamhet beror mer på hur effektivt lantbruksföretaget drivs än på den exakta geografiska

placeringen.

4.4 Vallodlingskalkyl

Vallkalkylen beräknas med förutsättningen att vallarna är tvååriga med två skördetillfällen per

år och är ogödslade. Kostnaden för växtnäring baseras på den bortförda mängden fosfor och

kalium. Kvävet tas inte upp som en kostnad eftersom vallarna är kväveuppbyggande via

baljväxternas kvävefixering. Vi använder här en skördenivå på 6000 kgTS/hektar och år.

Kostnaden för vältning är baserad på en 6 metersvält med avverkning på 3 ha i timmen.

Kostnaden för insådd utgörs endast av tillägget för frösålåda på såmaskin eller vält ogräsharv

10


etc. vilken sätts till 50 kr samt vallfrökostnad på 35 kr/kg för 15 kg frö/ha (totalt 525 kr).

Insåningskostnaden delas med vallarnas liggtid, i vårt fall två år.

Dessutom är det upptaget en långsiktig kostnad för bekämpning av rotogräs och kalkning.

Tabell 4. Sammanställning av kostnad för vallodlingen.

kg kr/kg Kostnad

[kr/ha, år]

P 13 17,6 226

K 96 11,16 1071

Vältning 110

insådd 288

Kvickrot o kalkning 131

TB växtföljd (nivå 2) -372

Kostnad vallodling

1455 kr/ha

I en ekonomisk situation som 2010 då vi har ett negativt resultat i spannmålsodlingen

(negativt TB2) så blir alltså det en intäkt i vallodlingskalkylen. I denna situation får alltså inte

vallodlaren täckning för direkta kostnader och bortförd växtnäring i vallodlingen.

4.5 Vallpris

Enligt Tabell 4 har vi en kostnad för vallodlingen på 1455 kr/ ha vid en skörd på 6000 KgTS

/ha, (genomsnittlig skörd på klöverbaserade ogödslade vallar som skördats i Svensk

Växtkrafts regi åren 2005-2009).

Detta ger ett pris för nivå 2 på (1271/6000 =) 0,24 kr/kg TS (med ett gasutbyte på 3 kWh/

kgTS blir det ett energipris för vallgrödan på 8 öre/kWh).

Motsvarande priser för nivå 1 är 0,18 kr/kg TS (6 öre/ kWh) och för nivå 3 0,40 kr/kgTS (13

öre/kWh).

4.6 Vallprisets känslighet beroende av spannmålspriset

Med ovanstående värderingsmodell av vallen blir priset beroende av lönsamheten i

spannmålsodlingen. Den faktor som påverkar lönsamheten mest om vi antar att skörden är

konstant är priset på spannmålen. Hur spannmålspriset påverkar energikostnaden i substratet

för vallgröda och spannmål illustreras i Bild 3.

Energikostnad beroende av spannmålspris

substatkostnad {öre/kWh]

60

50

40

30

20

10

0

1,1 1,22 1,34 1,46 1,58

Spannmålspris [kr/kg]

vallgröda

spannmål

Bild 3. Vallkostnad inklusive skördekostnad beroende av spannmålspriset.

11


Ett högre spannmålspris speglar här en bättre lönsamhet i växtodlingen. Det faktum att

spannmålen blir billigare per kWh vid en bättre lönsamhet beror på att betalningen är baserad

på vikten och spannmålen i detta fall representeras av vete som innehåller mer energi per

viktenhet torrsubstans. Detta är en effekt vi får om vi baserar betalningen på vikt och inte

energiinnehåll som är det som vi egentligen efterfrågar.

4.7 Vallkvalitet

Kvaliteten på den skördade vallgrödan är enormt viktig för resultatet. Smältbarheten och

energiinnehållet påverkar inte bara energiutbytet per kgTS utan även uppehållstiden. Ett

tidigare skördat grönfoder blir därför billigare per kgTS än ett senare skördat grönfoder med

högre innehåll av fibrer (NDF) som ej kan brytas ned till metan. Samtidigt är tillväxten

väldigt hög under perioden då skörd är aktuell. En tillväxt på upp till 150 kg/ha och dag är

möjligt vid goda förhållanden (Bild 4). Detta faktum innebär att vi vill skörda inom ett så

snävt intervall som möjligt, för att maximera både skörd och energiutbyte i den mån det går.

För att inte behöva börja skörda vallen för tidigt då tillväxten inte har kommit igång ordentligt

så bör maskinkapaciteten vara sådan att den tänkta arealen kan skördas inom 7-10 dagar.

Exempel på vallutveckling under juni

3500

3000

2500

kg/ha

2000

1500

1000

500

0

5 15 25

datum i juni

grönmasseskörd

torrsubstans

NDF skörd

Bild 4. Skörd och NDF tillväxt per hektar under juni.

Den ökade kostnaden för ett senare skördat ensilage illustreras i Bild 5. Observera att i detta

exempel så har det bara tagits hänsyn till ensilagets sämre energiutbyte på grund av ett ökat

fiberinnehåll. Eventuella längre uppehållstider i rötkammaren har inte beaktats. Den största

delen av den ökade kostnaden kommer inte från det faktiska lägre energiinnehållet utan av

kostnaden att hantera en större mängd grönmassa per kWh.

12


Substrat kostnad beroende på skördetidpunkt

38

37

36

35

34

33

32

31

30

05-jun 15-jun 25-jun

öre/kWh

Bild 5. Substratkostnad beroende på skördetidpunkt. Observera Y-axelns gradering

5. Kostnader för vallskörd och maskinkedja

Bild 6. Beskrivning av maskinkedja för skörd av vall till biogasproduktion

5.1 Slåtter

1. Som underlag för kostnaderna för slåtter har det används en 9 meters kross. Fördelarna

med detta ekipage är att strängläggning av grödan inte behöver utföras. Nackdelen

med ett sådant här ekipage är vikten. Dels krävs det en stor traktor för att bära

13


slåtterkrossen, dels väger slåtterkrossen mycket. Axelvikter uppemot 10 ton är inte

ovanligt. År med mycket nederbörd innan vallskörd innebär att man tvingas köra på

fuktiga marker med spårbildning och packskador som följd.

2. Ett alternativ till en stor slåtterkross är en eller två enklare slåtterkrossar med

efterföljande strängläggning (3). Detta kräver fler inblandade ekipage och är svårare

att administrera, men kan ge en större flexibilitet än en stor slåtterkross.

5.2 Strängläggning

3. För att hacken skall vara effektiv så måste materialet strängläggas om mindre

slåtterkrossar alternativt bredare slåtterkrossar utan sammanläggning används.

5.3 Hackning

4. För hackning av materialet används en självgående hack som servas av två traktorer

med flakväxlare som fyller upp 40 m 3 containers som de sedan lämnar vid en

upphämtningsplats (rangeringsplats). Alternativt kan flera traktorer med

grönfodervagnar transportera grönmassan direkt till packaren (7). Detta är dock endast

intressant på kortare sträckor än 5 km om det skall konkurrera ekonomiskt med

lastbilen.

5. Ett alternativ till självgående hack kan vara ett antal hackvagnar som både

transporterar och hackar grönmassan. Detta alternativ är bara intressant vid kortare

sträckor än 5 km mellan packare och fält.

5.4 Transport

6. Lastbilar som är av lastväxlartyp. I kostnads och avverkningsberäkningen är det räknat

med två lastbilar med släp.

5.5 Ensilering

7. Ensilering sker i slang med en packmaskin med minst 10 fots tunnel. Grönmassan kan

antingen tippas direkt på packarens avlastarbord eller tippas på en hårdgjord yta för att

sedan matas i packmaskinen med en lastare. Att tippa direkt i packaren med lastbilen

ger minst spill och minimerar risken för kontaminering av grönmassan. Det är också

minst arbetskrävande. Detta sätt begränsar dock transportkapaciteten på grund av att

det tar 5 – 15 minuter längre att tippa i maskinen än på en platta samt att lastbilar kan

få väntetid t.ex. vid byte av plast.

5.6 Maskinkapacitet

Skillnaden mellan avverkning och kapacitet är att i avverkningen är tid för byte av fält och

eventuella väntetider inräknade. Att transporten inte har någon kapacitet beror på att det i

teorin går att köra med flera bilar för att höja kapaciteten, se Tabell 5.

Hackens kapacitet varierar med hacklängden på grönmassan där kortare hacklängd kräver mer

energi och därmed sänker kapaciteten.

Avverkningen räknat i ton torrsubstans beror inte på avkastningen om den varierar inom ett

begränsat intervall (ca 2-4 ton TS/ha), eftersom man här kan kompensera en lägre skörd med

ökad hastighet och vise versa.

Med ovan beskrivna maskinkedja blir den dagliga avverkningen ca 43 ha, om vi har 12

timmars möjlig skördetid. Detta medför att en sådan maskinkedja skulle klara av att skörda

300-430 ha om kravet är att skörden skall klaras av på 7-10 dagar.

14


5.7 Val av maskinkedja

Den viktigaste parametern för valet av maskinkedja är avverkningen. Maskinernas avverkning

bör vara sådan att den tänkta arealen kan skördas på 7-10 dagar. En rationell maskinkedja bör

också bestå av så få enheter som möjligt då det är lättare att samordna ett färre antal maskiner.

Den maskinkedja som beskrivs nedan bygger på stora rationella maskiner som upphandlas

centralt av biogasanläggningen. Enligt numreringen ovan är det 1-4-6-7

5.8 Kostnader för vallskörd

Kostnaden för en maskinkedja som ovan beskrivits är ca 840 kr/ton TS eller vid ett gasutbute

på 3 kWh/kgTS ca 28 öre/kWh vid följande förutsättningar:

• Arealer inom ett avstånd på 20 km från uppläggningsplats av ensilaget

• 300-400 ha underlag/skördetillfälle

• 35 % torrsubstans i det skördade materialet

• Avkastning 2-4 ton TS/ ha

• Inte mindre än 10 ha/rangeringsplats

Avverkning och kostnad för de olika momenten beskrivs i Tabell 5.

Tabell 5. Kostnader för olika moment i vallskörden.

Moment Avverkning Kostnad [kr/ton ts] Kapacitet

Slåtter 5 ha/tim 90 10 ha/tim

Hackning 3,6 ha/tim 270 4-7 ha/tim

Transport 30 ton/tim 200 -

Ensilering 30 ton/tim 280 60 ton/tim

Kostnaderna är baserade på ungefärliga priser givna av maskinhållare för givna

förutsättningar. Avverkningen är baserad på erfarenheter av vallskörd under liknande

förutsättningar.

6. Analyser av odlingspotential i olika kluster

De kluster som diskuteras är beskrivna i Kalle Svenssons rapport: Biogasproduktion vid

lantbrukskluster nära Västerås och Sala (2009). Gödselmängder och transportkostnader för

gödseln är hämtade ur denna rapport; förutsättningarna för beräkningarna kan ses i Bilaga 2-4.

6.1 Kluster 5:2

Klustret kring Tortuna är det kluster med störst volym gödsel om totalt 60 000 ton/år.

Området är mycket produktivt och odlingsmarken är eftertraktad både som spridningsareal

och foderareal. Om vi lägger till ca 380 ha vallodling motsvarar det ca 40 % av VS på

årsbasis i rötkammaren. För att uppnå den arealen i detta område får vi räkna med resultatnivå

3 från prisberäkningarna ovan d.v.s. ett pris på 40 öre/kgTS vallgröda.

Detta scenario ger totalt 14,3 GWh rågas per år till en kostnad på 57 öre/kWh (Bilaga 3).

6.2 Kluster 5:3

Klustret kring riksväg 56 är mer utspritt än det i Tortuna, här finns också lite mer

marginalmarker. Totalt produceras här 32 000 ton gödsel per år, vilket kompletteras med

vallgröda motsvarande 50 % av den årliga VS belastningen. Det innebär ungefär 340 ha

vallodling med en skördenivå på 6 ton TS/ha och för att fånga in den arealen baserar vi vårt

pris på resultatnivå 2 alltså ett pris på vallgrödan på 24 öre/kgTS.

15


Detta scenario ger totalt 10 GWh rågas per år till en kostnad på 57 öre/kWh (Bilaga 4).

6.3 Kluster 5:4

Klustret kring Västerfärnebo ligger i mellanbygd. Detta kluster är inte lika utrett i tidigare

rapporter så här antar vi att vi samlar in gödsel från tre stycken mjölkgårdar, totalt ca 13000

ton. Här kalkyleras det med en billigare anläggning än i de förra fallen då vi här inte behöver

ha hygienisering eftersom antalet gårdar som levererar gödsel är endast tre stycken. I dag

finns krav på hygienisering om det är fler än en gård, men förslag finns på att det för

samrötning av gödsel från upp till tre gårdar inte ska krävas hygienisering. Vi kompletterar

gödseln med vallgröda motsvarande 80 % av det årliga VS intaget. Det blir ca 700 ha.

Eftersom vi här är i mellanbygd använder vi resultatnivå 1 för att bedöma vallpriset som då

blir 18 öre/kgTS.

Detta scenario ger totalt 13,4 GWh rågas per år till ett pris på 52 öre/kWh (Bilaga 5).

6.4 Fördelning av biogödsel

I förutsättningarna för biogaspotentialen från gödsel ingår att biogödseln återförs

proportionerligt till djurgårdarna. När vi tillsätter ytterligare substrat så kommer volymen

biogödsel att öka och ytterligare avsättningsmöjligheter för biogödseln måste analyseras.

Stora djurgårdar har i regel svårt med spridningsareal redan till den egna gödselvolymen så

ökade volymer är sällan aktuella. Också en ökad koncentration av näringsämnen som kväve

och fosfor i gödseln kan bli en begränsning då nya miljökrav reglerar mängden organiskt

kväve som får spridas per hektar samt den maximala fosforgiva som får spridas per hektar och

femårsperiod. Om en annan fördelning av biogödseln skall användas så att djurproducenter

får en mindre mängd biogödsel än de har levererat stallgödsel måste beräkningarna för

kostnaden av stallgödsel justeras eftersom det påverkar returtransporterna samt att det säkert

kommer ekonomiska krav från de lantbrukare som ”förlorar” gödsel (växtnäring).

7. Diskussion

Åkerarealen i de berörda kommunerna (Köping, Arboga, Kungsör, Sala och Västerås) är totalt

89 700 ha, av dessa är 47 300 ha spannmål som företrädelsevis odlas i slättbygden. Den

teoretiska potentialen i växtodling för biogasproduktion är enorm. Om halva jordbruksarealen

i området skulle producera substrat till biogasproduktion skulle detta innebära ca 600 GWh.

Det som begränsar potentialen för växtodling av substrat till biogasproduktion är

betalningsförmågan för substratet till odlaren. Detta gäller såväl för odling av biogasvall på

trädan som om vallen skall ersätta spannmålsodling. Det är på slättbygden som vi återfinner

de kluster av djurgårdar beskrivna i tidigare rapporter, undantaget de nötdominerade klustren

väster och öster om Sala. På dessa slätter trädas en liten del av arealen varför trädan här ej

utgör ett underlag för växtodlingsproduktion till biogas. Om det skall odlas grödor för

biogasproduktion måste dessa konkurrera ekonomiskt med spannmålsodlingen. Beroende på

vilket område vi befinner oss i så kommer det förväntade priset på vall att variera. Områden

nära marknaden för uppgraderad gas är intensiva jordbruksbygder där ett relativt högt pris på

substratet kommer att krävas för att säkerställa erforderliga mängder substrat. De områden där

marken har lägst avkastning och alternativvärde så har vi också mindre gödselmängder och

längre transportsträckor både för gödsel och för gas. Så även om vi har en lägre kostnad för

växtodlingssubstratet så blir inte gasen så mycket billigare då den produceras i kombination

med stallgödsel.

I en jämförelse mellan kluster 5:2 och 5:3 får vi samma rågaskostnad fast vi har en högre

kostnad för grönmassan i kluster 5:2, detta beror på en större mängd billigare substrat i form

16


av stallgödsel. Kluster 5:4 har en lägre rågaskostnad än de bägge andra klustren tack vare en

enklare anläggning utan hygienisering som har lägre driftskostnader och en lägre

investeringskostnad.

Möjligheterna att betala ett pris som säkerställer en trygg försörjning av växtodlingssubstrat

beror inte på mängden stallgödsel som finns att tillgå utan snarare på investeringskostnad i

biogasanläggningen och avsättningsmöjligheter för rågasen. Ett blandsubstrat sammansatt av

en mångfald av ämnen är önskvärt eftersom det ger förutsättningar för en bättre, stabilare och

mer robust process. Genom en mer stabil och robust process kan belastningen öka något

vilket ökar biogasproduktionen. Det framhålls i några rapporter att samrötning av olika

material ger ett bättre resultat för biogasproduktionen (Nordberg m fl 1997, van Lier m fl

2001, Ahring 2003, Yadvika m fl 2004, Alvarez och Lidén 2008). Det är dock inte entydigt

att så är fallet generellt. Om gasproduktionen ökar mer än vad de enskilda substraten kan ge

under enskild nedbrytning kan det bero på att en blandning av fler olika material tillför fler

specifika mikroorganismer och mikronäringsämnen som är viktiga för mikroorganismernas

metabolism. De samrötningseffekter som förväntas uppnås bedöms ej vara av den storleken

att de förändrar kalkylerna drastiskt. Eftersom de utbyten som används för beräkningar av gas

från olika substrat förutsätter en relativt optimal process så kan samrötningseffekter bidra till

att klara av att uppnå samma utbyte i praktiken som i den teoretiska beräkningen.

De högre kostnaderna för att hantera vall jämfört med spannmål innebär att det alltid kommer

att vara svårt att konkurrera med spannmål om lönsamheten per producerad kWh. Sett ur

biogasanläggningens synvinkel vore det bäst med ett betalningsförfarande baserat på det

energimässiga utbytet av substratet. Problemet med ett sådant förfarande är att det vid god

lönsamhet i spannmålsodlingen samtidigt med moderata priser på drivmedel kommer att vara

svårt att säkerställa mängden växtodlingssubstrat in till biogasanläggningen.

De ekonomiska kalkylerna kan i det enskilda fallet variera från exemplen i denna rapport men

det som visar sig tydligt är att det inte finns någon stor marginal till att betala för ett

växtodlingssubstrat. I det specifika fallet bör det dock kunna gå att hitta lösningar som gör en

storskalig satsning på biogas i området lönsam.

Ekologisk substratodling har inte behandlats i rapporten eftersom det här gäller så speciella

regler för återförandet av biogödseln, och ekologisk odling av substrat till biogasproduktion

endast torde vara aktuell i samband med återföring av biogödsel till odlingen.

För att kunna utveckla hållbara lösningar för biogasproduktion av substrat från växtodling

vore det av största vikt att nästa utredningsuppdrag studerade och diskuterade olika

ersättningsmodeller för dem som odlar grödor till biogasproduktion.

17


8. Referenser

.

Ahring, B.K. 2003. Perspectives for anaerobic digestion. Advances in biochemical engineering/

biotechnology - Biomethanation I. (Ahring, B. ed). Springer. Berlin. pp. 1-30.

Alvarez, R. och Lidén, G. (2008). Semi-continous co-digestion of solid slaughterhouse waste, manure,

and fruit and vegetable waste. Renewable Energy. 33: 726-734.

Forsberg, Jonas. 2009. Biogasens expansion i östra Mellansverige-identifiering av potentiella

biogashotspots.

Nordberg, Å., Edström, M. Petterson, C-M. och Thyselius, L. (1997). Samrötning av vallgrödor och

hushållavfall. JTI rapport nr 13.

Nordberg, Å. Edström, M. JTI 1997. Optimering av biogasprocess för lantbruksrelaterade

biomassor.

Svensson, Kalle. 2009. Biogasproduktion vid lantbrukskluster nära Västerås och Sala

WSP Analys och Strategi 2009, Förstudie av förutsättningarna för en biogassatsning i KAKkommunerna.

SBI lantbruk, Lönsam produktion av biogas och biogödsel!

Biogassyd, Gårdsbaserad biogasproduktion

van Lier, J.B., Tilche, A., Ahring, B.K., Macarie, H., Moletta, R., Dohanyos, M., Pol, L.W.H., Lens, P.

& Verstraete, W. 2001. New perspectives in anaerobic digestion. Water Science and Technology.

43: 1-18.

Yadvika, S., Sr

eekrishnan, T.R., Kohli, S och Rana, V. (2004). Enhancement of biogas production

from solid substrates using different techniques – a review. Bioresource Technology. 95: 1-10.

18


9. Bilagor

9.1 Bilaga 1

Grundförutsättningar Biogasproduktion i lantbrukskluster

volym rötkammare 4000 m3

belastning rötkammare 2,5 kg vs/ m3,d

tot ton vs/år 3650 ton

Tot ton substrat 38383 ton

Produktion GWh per år 10 GWh

Uppehållstid 33,0

Substrat

vallgröda 50% av vs

svin gödsel 50% av vs

Kostnad anläggning

total investering

avskrivnings tid

energikostnad driftenergi

kr / m3

rötkammare

6500 kr

26 Mkr

20 år

0,30 kr/kWh

driftenergi % av produktionen 20 %

underhåll % av investering 1,5 %

Kalkylränta 4 %

Arbete timmar /GWh

140 tim/GWh

arbetskostnad 1380 tim 200 kr/tim

(inklusive ev.

hygienisering)

Produktionskalkyl Biogas

Räntekostnad

Kapitalkostnad

Underhåll

Driftenergi

Arbete

520000 kr

1300000 kr

390000 kr

591300 kr

275940 kr

3 077 240 kr

rötkammar

kostnad

0,31 kr/kWh

19


9.2 Bilaga 2

PRODUKTIONSGRENSKALKYL Höstvete bröd

Prisnivå: Bedömt pris för hösten 2010

Förutsättningar

Spannmål samt avbrottsgrödor

200 hektar

Avkastningsnivå 2

Intäkter Kvant. Pris Kronor

Kärna kg 6 000 1,22 7 320 kr

Halm, lös i sträng kg 3 600 0,00 0 kr

Proteingrödestöd 0 0 0 kr

Energigrödestöd 0 0 0 kr

Miljöstöd, Eko 0 1 450 0 kr

Miljöstöd, Eko vall 0 350 0 kr

Öppet odlingslandskap 0 600 0 kr

Betesmark 0 1 400 0 kr

Tilläggsersättning 0 1 250 0 kr

Summa intäkter

7 320 kr

(totala intäkter/kg)

1,22 kr/kg

Direkta kostnader

Utsäde, köpt kg 200 3,40 680 kr

Axan kg 537 2,01 1 079 kr

- - kg 0 0,00 0 kr

PK 11-21 kg 115 4,31 496 kr

Växtskydd ogräs 1,00 229 229 kr

Växtskydd insekt 0,50 56 28 kr

Växtskydd svamp 0,75 282 212 kr

Växtskydd svamp, Broddb. 0,00 174 0 kr

Flyghavre 0,00 221 0 kr

Kalkning/ kvickrot 1,00 131 131 kr

Summa direkta kostnader

2 855 kr

Bruttoresultat

4 465 kr

0,48

Övriga rörliga kostnader

kr/kg

Transport ton 6,4 66 418 kr

Prisortsavdrag ton 6,4 0 kr

Körslor tim 0 kr

Torkning ton 6,4 123,8 787 kr

Analys/avgifter/försäkr./övr 1 189 189 kr

Drivmedel, traktor tim 4,7 86 404 kr

Drivmedel, skördemaskin tim 0,5 166 83 kr

Underhåll, traktor+redskap 1 260 260 kr

Underhåll, såmask/tröska 1 176 176 kr

Ränta rörelsekapital

(faktor) 0,6 6 108 5,0% 183 kr

Summa övriga rörliga kostnader

2 500 kr

(rörlig kostnad/kg)

Täckningsbidrag 1

1 965 kr

Arbete

Fältarbete tim 5,2 180 936 kr

Maskiner (avsk + ränta) 1375 1 375 kr

Summa arb + fasta maskinkost.

Täckningsbidrag 2

2 311 kr

-346 kr

20


9.3 Bilaga 3

Grundförutsättningar Biogasproduktion i lantbrukskluster 5:2

volym rötkammare 6000 m3

belastning

rötkammare 2,5 kg vs/m3, d

tot ton vs/år 5475 ton

Tot ton substat 67221 ton

Produktion GWh

per år 14,3 GWh

Uppehållstid 29,7

substrat ts vs(av ts) metan/kgvs andel ton vs

ton

vara volym

Nm3

metan GWh

1 ensilage 0,35 0,9 330 0,38 2080,5 6605 13210 686565 6,9

2 svinflyt 0,08 0,7 220 0,62 3394,5 60616 60616 746790 7,5

67221 73826 1433355 14,3

Kostnad anläggning kr/m3 rötkammare 6500 kr

total investering

39 Mkr

avskrivnings tid

20 år

energikostnad drifts energi

0,30 kr/kWh

driftsenergi % av produktionen 20 %

underhåll % av investering 1,5 %

Kalkylränta 4 %

Arbete timmar/GWh

140 tim/GWh

arbetskostnad 2007 tim 200 kr/tim

(inklusive ev

hygienisering)

kostnad transport av gödsel 12 kr/ton (inklusive retur av biogödsel)

kostnad ensilage

1,24 kr/kgts

Produktionskalkyl Biogas

räntekostnad

Kapitalkostnad

Uh

driftsenergi

Arbete

svingödsel

ensilage

780000 kr

1950000 kr

585000 kr

860013 kr

401339 kr

727393 kr

2860666 kr

8164411 kr

Rågaskostnad

57 öre/kwh

Förutsatt att biogödsel som ej går i retur till djurgårdarna ej medför någon extra kostnad att avyttra!

21


9.4 Bilaga 4

Grundförutsättningar Biogasproduktion i lantbrukskluster 5:3

volym rötkammare 4000 m3

belastning

rötkammare 2,5 kg vs/ m3, d

tot ton vs/år 3650 ton

Tot ton substat 38383 ton

Produktion GWh

per år 10,0 GWh

Uppehållstid 33,0

substrat ts vs(av ts) metan/kgvs andel ton vs

ton

vara volym

Nm3

metan GWh

1 ensilage 0,35 0,9 330 0,5 1825 5794 11587 602250 6,0

2 svinflyt 0,08 0,7 220 0,5 1825 32589 32589 401500 4,0

38383 44177 1003750 10,0

Kostnad anläggning kr/m3 rötkammare 6500 kr

total investering

26 Mkr

avskrivnings tid

20 år

energikostnad drifts energi

0,30 kr/kWh

driftsenergi % av produktionen 20 %

underhåll % av investering 1,5 %

Kalkylränta 4 %

Arbete timmar/GWh

140 tim/GWh

arbetskostnad 1405 tim 200 kr/tim

(inklusive ev

hygienisering)

kostnad transport av gödsel 12 kr/ton (inklusive retur av biogödsel)

kostnad ensilage

1,08 kr/kgts

Produktionskalkyl Biogas

räntekostnad

Kapitalkostnad

Uh

driftsenergi

Arbete

svingödsel

ensilage

Rågaskostnad

520000 kr

1300000 kr

390000 kr

602250 kr

281050 kr

391071 kr

2195000 kr

5679371 kr

57 öre/kwh

Förutsatt att biogödsel som ej går i retur till djurgårdarna ej medför någon extra kostnad att avyttra!

22


9.5 Bilaga 5

Grundförutsättningar Biogasproduktion i lantbrukskluster 5:4

volym rötkammare 5000 m3

belastning

rötkammare 2,5 kg vs/ m3, d

tot ton vs/år 45625 ton

Tot ton substat 24670 ton

Produktion GWh per

år 13,4 GWh

Uppehållstid 50,3

substrat ts vs(av ts) metan/kgvs andel ton vs

ton

vara volym

nm3

metan GWh

1 ensilage 0,35 0,9 330 0,8 3650 11587 23175 1204500 12,0

3 kogödsel 0,093 0,75 150 0,2 912,5 13082 13082 136875 1,4

24670 36257 1341375 13,4

Kostnad anläggning kr/m3 rötkammare 4000 kr

total investering

20 Mkr

avskrivnings tid

20 år

energikostnad drifts energi

0,30 kr/kWh

driftsenergi % av produktionen 15 %

underhåll % av investering 1,5 %

Kalkylränta 4 %

Arbete timmar/GWh

140 tim/GWh

arbetskostnad 1878 tim 200 kr/tim

kostnad transport av gödsel 15 kr/ton (inklusive retur av biogödsel)

kostnad ensilage

1,02 kr/kgts

Produktionskalkyl Biogas

räntekostnad

Kapitalkostnad

Uh

driftsenergi

Arbete

ensilage

kogödsel

Rågaskostnad

400000 kr

1000000 kr

300000 kr

603619 kr

375585 kr

4135818 kr

196237 kr

7011258 kr

52 öre/kwh

Förutsatt att biogödsel som ej går i retur till djurgårdarna ej medför någon extra kostnad att avyttra!

23

More magazines by this user
Similar magazines