30.06.2015 Views

GOB_Polisens rapport om organiserad brottslighet 2015

GOB_Polisens rapport om organiserad brottslighet 2015

GOB_Polisens rapport om organiserad brottslighet 2015

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Polisens rapport om

organiserad brottslighet 2015

Polismyndigheten, Nationella operativa avdelningen, maj 2015


Utgivare: Polismyndigheten, Nationella operativa avdelningen, Box 12256, 102 26 Stockholm

Dnr: A185.830/2015

Omslagsfoto: Polismyndigheten


Innehåll

Sammanfattning ....................................................................................................................... 6

Inledning.................................................................................................................................. 12

Rapportens syfte ..............................................................................................................................12

Avgränsningar..................................................................................................................................... 12

Vad är organiserad brottslighet?......................................................................................................12

Kriminella aktörer och fokusområden .............................................................................................12

Kriminella aktörer................................................................................................................... 13

Kriminell samverkan .......................................................................................................................13

Kriminella aktörer baserade i Sverige .............................................................................................13

Kriminella nätverk som baseras på gemensamt ursprung och uppväxt ............................................... 14

Kriminella organisationer.................................................................................................................... 16

Rånnätverk .......................................................................................................................................... 18

Avslutande kommentar om kriminella aktörer baserade i Sverige...................................................... 18

Kriminella aktörer baserade i Sverige och utlandet .........................................................................19

Olika kriminella nätverk baserade i Sverige och utlandet ................................................................... 19

Kriminella entreprenörer..................................................................................................................... 22

Avslutande kommentar om kriminella nätverk baserade i Sverige och utlandet................................. 23

Kriminella aktörer baserade i utlandet.............................................................................................23

Mobila kriminella nätverk................................................................................................................... 23

Avslutande kommentar om kriminella aktörer baserade utlandet ....................................................... 25

Idelogiskt motiverade brottsaktiva aktörer ......................................................................................25

Ideologiska motiverade brottsaktiva inom den autonoma miljön........................................................ 25

Ideologiskt motiverade brottsaktiva inom vit makt-miljön ................................................................. 26

Religiöst motiverade brottsaktiva extremister..................................................................................... 26

Andra ideologiskt motiverade brottsaktiva.......................................................................................... 27

Avslutande kommentar om ideologiskt motiverade brottsaktiva aktörer ............................................ 28

Unga gärningsmän...........................................................................................................................28

Avslutande kommentar ....................................................................................................................... 29

Ökad våldsanvändning.....................................................................................................................29

Fokusområde: Möjliggörare.................................................................................................. 32

Lägesbeskrivning.............................................................................................................................32

It-relaterad kompetens......................................................................................................................... 32

Möjliggörare med ekonomisk kompetens ........................................................................................... 32

Kontakter inom offentlig förvaltning .................................................................................................. 33

Juridisk kompetens.............................................................................................................................. 33

Andra typer av möjliggörare som bedöms öka i betydelse framöver .................................................. 33

Utveckling .......................................................................................................................................33

Fokusområde: Otillåten påverkan, utpressning och korruption....................................... 34

Lägesbeskrivning.............................................................................................................................34

Otillåten påverkan riktad mot representanter för rättsväsendet ........................................................... 34

Otillåten påverkan riktad mot yrkesverksamma.................................................................................. 34

Otillåten påverkan mot tillsynsmyndigheter........................................................................................ 34

Otillåten påverkan riktad mot myndigheter som betalar ut bidrag ...................................................... 35

Otillåten påverkan mot annan myndighetsutövning............................................................................ 35

Otillåten påverkan riktad mot journalisters yrkesutövning.................................................................. 35

Annan otillåten påverkan .................................................................................................................... 35

Otillåten påverkan riktad mot målsäganden och vittnen ..................................................................... 35

Självcensur.......................................................................................................................................... 36

Utpressning ......................................................................................................................................... 36

Korruption........................................................................................................................................... 37

Match-fixing – korruption inom idrottsvärlden................................................................................... 37

Utveckling .......................................................................................................................................38

Fokusområde: Företag som brottsverktyg.......................................................................... 39

Lägesbeskrivning.............................................................................................................................39

Kort om ekobrott................................................................................................................................. 39

Allt fler kriminella aktörer ägnar sig åt ekonomisk brottslighet.......................................................... 39

Företagen möjliggör en jämnare kriminell inkomst och vardagskonsumtion...................................... 40


Företagen används för att begå skattebrott.......................................................................................... 40

Vanliga branscher där företag används för att begå brott.................................................................... 40

Branscher av mer regional karaktär..................................................................................................... 41

Utveckling .......................................................................................................................................41

FOKUSOMRÅDE: Penningtvätt – ett område under förändring ........................................ 42

Lägesbeskrivning.............................................................................................................................42

Aktörerna bakom penningtvätten ........................................................................................................ 42

Metoder för att tvätta pengar............................................................................................................... 42

Utlandstransaktioner ........................................................................................................................... 43

Växlingskontor och betalningsförmedlingar ....................................................................................... 44

Penningmaskering: vita pengar blir svarta .......................................................................................... 44

Terrorfinansiering ............................................................................................................................... 44

Den nya lagstiftningen är ett effektivt verktyg.................................................................................... 45

Utveckling .......................................................................................................................................45

Fokusområde: Bedrägerier ................................................................................................... 46

Lägesbeskrivning.............................................................................................................................46

Bedrägeribrott ..................................................................................................................................... 46

De kriminella aktörerna uppvisar en stor spännvid ............................................................................. 46

Bluffakturor......................................................................................................................................... 47

Bedrägerier på annonseringssajter....................................................................................................... 47

Bedrägerier via nätfiske ...................................................................................................................... 47

Domänregistreringar ........................................................................................................................... 48

Utveckling .......................................................................................................................................48

Fokusområde: Utnyttjande av välfärdssystemet ................................................................ 49

Lägesbeskrivning.............................................................................................................................49

Utveckling .......................................................................................................................................49

Avslutande kommentar....................................................................................................................49

Fokusområde: It-brott och it-relaterad brottslighet............................................................ 51

Lägesbeskrivning.............................................................................................................................51

Dataintrång.......................................................................................................................................... 51

Brottstjänster....................................................................................................................................... 52

Överbelastningsattacker ...................................................................................................................... 52

Anonymitet på internet........................................................................................................................ 52

Brottslighet riktad mot Sverige från utländska servrar........................................................................ 52

Barnpornografi.................................................................................................................................... 53

Utveckling .......................................................................................................................................53

Fokusområde: Narkotika ....................................................................................................... 54

Lägesbeskrivning.............................................................................................................................54

Cannabis ............................................................................................................................................ 54

Kokain ............................................................................................................................................ 54

Amfetamin och metamfetamin............................................................................................................ 55

Heroin ............................................................................................................................................ 55

Kat ............................................................................................................................................ 55

Nya psykoaktiva substanser ................................................................................................................ 55

Andra preparat .................................................................................................................................... 57

Handel med narkotika via internet ...................................................................................................... 57

Utveckling .......................................................................................................................................58

Människosmuggling och människohandel.......................................................................... 60

Människosmuggling ........................................................................................................................60

Människohandel...............................................................................................................................62

Nya eller nyligen konstaterade problemområden............................................................... 66

Miljöbrottslighet ..............................................................................................................................66

Identitetsrelaterad brottslighet .........................................................................................................67

Utnyttjande migranter......................................................................................................................67

Utlämningsställen ............................................................................................................................68

Stiftelser och föreningar ..................................................................................................................68

Brott på distans via internet .............................................................................................................68


En utblick i omvärlden ........................................................................................................... 69

Flödens, kriser och konflikters betydelse i en globaliserad värld ....................................................69

Internationaliseringen.......................................................................................................................... 69

Digitaliseringen................................................................................................................................... 70

Europols bedömning av framtidens brottslighet ..............................................................................70

Avslutande kommentar....................................................................................................................71

Slutdiskussion........................................................................................................................ 72

Utvecklingen inom organiserad brottslighet....................................................................................72

Tre områden att särskilt uppmärksamma.........................................................................................72


SAMMANFATTNING

ARBETSMATERIAL

Sammanfattning

Polismyndigheten redovisar i denna rapport en

nationell lägesbild över organiserad brottslighet i

Sverige. Rapportens syfte är att tillsammans med

annan information utgöra ett underlag för att inom

polisen prioritera och utveckla arbetet mot

organiserad brottslighet. Syftet är också att öka

kunskapen om organiserad brottslighet.

Aktörer

Kriminell samverkan

Kriminell samverkan är föränderlig. Den är

projektbaserad och sker ofta i löst sammansatta

nätverk. Lojaliteter inom kriminella nätverk är inte

lika beständiga som tidigare och rörligheten mellan

olika kriminella grupperingar ökar. Polisen ser i en

större utsträckning en organiserad brottslighet där

alla samarbetar med alla.

Kriminell samverkan bygger på principen att om den

gynnar brottsligheten och ökar de kriminella

aktörernas möjligheter till ekonomisk vinning, så

sker den. Individernas eventuella tillhörighet till

olika kriminella nätverk har mindre betydelse. De

aktörer som en kriminell individ söker samverkan

med är personer som kan tillföra en viss kompetens

och individernas kontaktnät är därför centralt. Olika

former av möjliggörare, specialister och insiders, har

fått en viktigare roll inom organiserad brottslighet.

Aktörerna inom organiserad brottslighet ägnar sig åt

flera olika typer av brott och multikriminaliteten är

sannolikt en av faktorerna till varför kriminell

samverkan bedöms ske mer och mer utanför tidigare

fasta strukturer. Multikriminaliteten är ett sätt att

sprida risker och att öka möjligheterna till

brottsvinster. Den är även ett sätt för den enskilde

individen att ständigt utvecklas i sin brottslighet.

Kriminella individer bedöms också bli allt mer

rörliga geografiskt. Men samtidigt som många

kriminella individer i allt större utsträckning

samverkar med varandra finns det vissa gränser för

samverkan beroende på djupt rotade konflikter.

Kriminella aktörer

De kriminella aktörerna delas i denna rapport in i tre

kategorier:

• kriminella aktörer baserade i Sverige

• kriminella aktörer baserade i Sverige och

utlandet

• kriminella aktörer baserade i utlandet

• ideologiskt motiverade brottsaktiva aktörer

Kriminella aktörer baserade i Sverige

De flesta kriminella aktörer som är verksamma i

Sverige är bosatta här och är svenska medborgare.

Även om de är baserade i Sverige har de ofta

internationella kontakter som används för att

underlätta och möjliggöra brott. Gemensamt

ursprung och gemensam uppväxt är förtroendeskapande

och sammanhållande faktorer för

kriminella nätverk.

I Sverige finns ett flertal utsatta geografiska områden

som har problem med lokala kriminella nätverk I

områdena har lokala kriminella nätverk en märkbar

negativ påverkan på tryggheten. Brottsligheten i

vissa områdena blir alltmer avancerad och de lokala

kriminella nätverkens påverkan sprids då även

utanför området.

Gemensamt ursprung är en förtroendeskapande och

sammanhållande faktor som generellt sett minskar i

betydelse och gemensam uppväxt ökar i betydelse.

Ursprung som fungerar som förtroendeskapande och

sammanhållande faktor kan vara från många olika

länder, men vanligaste i Sverige i dag är länder i

Mellanöstern och på Balkan.

Kontaktnät mot utlandet ger förutsättningar för

brottslighet inom många områden. Till exempel

möjliggörs människohandel och människosmuggling

till Sverige primärt av kriminella nätverk som

baseras på ursprung och kontakter i utlandet. I stor

utsträckning gäller detta även narkotika- och

vapensmuggling. Inom Sverige begår nätverken även

andra brott.

Kriminella organisationer skiljer sig från andra

kriminella nätverk och samverkansformer genom att

de har en tydlig och fast organisationsstruktur och att

individerna tas upp som medlemmar i

organisationen. De är ofta självmarkerande, genom

att de bär till exempel västar eller andra klädesplagg

för att visa organisationstillhörigheten. De största

kriminella organisationerna i Sverige är mc-gängen

Hells Angels MC och Bandidos MC. Andra

kriminella mc-gäng har ambitioner att expandera i

Sverige men har inte etablerat sig i dagsläget.

Dessutom finns aktörer som är specialiserade på att

genomföra avancerade och grova rån. När kontanthanteringen

inom många branscher minskar anpassas

brottsligheten och rånen sker mot nya typer av

objekt. Gärningsmännen har i större utsträckning

börjat ägna sig åt annan brottslighet.

6 POLISENS RAPPORT OM ORGANISERAD BROTTSLIGHET 2015


SAMMANFATTNING

ARBETSMATERIAL

Kriminella aktörer baserade i Sverige och utlandet

Utmärkande för dessa kriminella nätverk är den

internationella dimensionen och hur förankring både

i utlandet och i Sverige påverkar brottsligheten.

Internationella kontakter till hemländer, forna

hemländer eller personer med samma ursprung

boende i andra länder är en central aspekt i detta.

Kontakterna utnyttjas i olika kriminella syften och

möjliggör eller förenklar vissa typer av brott, till

exempel smugglingsbrott.

Kriminella nätverk som är baserade i både Sverige

och Afrika, Sydamerika, västra Balkan eller

Sydostasien ägnar sig till stor del åt

narkotikabrottslighet. Kriminella nätverk baserade i

Sverige och på västra Balkan ägnar sig även åt

vapensmuggling. Inom den traditionella

postsovjetiska organiserade brottsligheten benämns

den högsta representanten som ”Vor v zakone”, på

svenska ”tjuv i lagen”. Denna struktur finns i Sverige

och ägnar sig åt ett flertal brottsområden, till exempel

tillgreppsbrott, bedrägerier och välfärdsbrott.

Även människohandel bedrivs av kriminella aktörer

som är baserade i Sverige och utlandet. Människohandel

inom EU med EU-medborgare har ökat de

senaste åren. Gärningsmän och offer kommer

vanligtvis från samma land. Vissa människohandlare

har i större utsträckning utnyttja offren på flera olika

sätt för att på att maximera sina brottsvinster.

Många kriminella aktörer är att betrakta som

entreprenörer. Benämningen används dock här för att

visa på de fall där det är ett särskilt tydligt

karaktärsdrag för en viss typ av kriminella aktörer .

Deras sätt att nätverka kan liknas vid att driva

företagsverksamhet. De kriminella entreprenörerna är

ofta tongivande individer i sitt kriminella nätverk och

har ett brett nätverk. De fungerar som möjliggörare

för andra kriminella aktörer, de förenklar deras

brottslighet och bidrar med specialistkompetens.

De kriminella entreprenörerna återfinns främst inom

ekonomisk brottslighet men även gällande avancerad

smuggling av till exempel narkotika. Vissa av dem

verkar enbart i Sverige men för aktörer inom

narkotikabrottslighet är en förankring i utlandet

tydlig.

Kriminella aktörer baserade i utlandet

I rapporten fokuserar detta avsnitt på mobil

organiserad brottslighet (MOB) 1 som begås av

mobila kriminella nätverk. För de mobila kriminella

1 Med MOB avses det som tidigare omnämndes som

organiserad seriebrottslighet.

nätverken är Sverige uteslutande ett tillgångsland och

nätverken uppehåller sig här enbart för att begå brott.

En stor del av mängdbrotten i Sverige begås av

sådana nätverk. De kriminella nätverken kommer

företrädelsevis från Litauen, Polen och Rumänien

och begår många bostadsinbrott i Sverige. De

tillskrivs också majoriteten av alla båtmotorstölder,

lyxbilsstölder och bildelsstölder.

Ideologiskt motiverade brottsaktiva aktörer

Idelogiskt motiverade brottsaktiva aktörer har en

ideologisk drivkraft bakom sin brottslighet. Detta

särskiljer dem från andra aktörer som beskrivits i

denna rapport där det är ekonomisk förtjänst som är

drivkraften. Även om de i dagsläget bedöms vara

begränsade finns kopplingar mellan ideologiskt

motiverade brottsaktiva och kriminella aktörer med

ekonomisk förtjänst som drivkraft. De mest aktiva

inom området brottsaktiv inhemsk extremism är den

högerextrema vit makt-miljön, den vänsterextrema

autonoma miljön och den religiösa brottsaktiva

islamistiska extremistmiljön.

Involvering av unga i brott

Många ungdomar involveras i brottslighet via

vänner, syskon, andra släktingar eller andra äldre

personer som de ser upp till. Det handlar sällan om

en aktiv rekrytering av unga till organiserad

brottslighet, utan snarare om att vissa ungdomar

växer in i och involveras i brott. De som involveras

är i vissa fall att betrakta som barn snarare än

ungdomar, det finns exempel på tolvåringar

involverade i organiserad brottslighet.

Ungdomar i utsatta geografiska områden bildar

ibland en ”svans” till äldre kriminella och får utföra

olika uppdrag åt dessa. De kriminella individernas

status är stor i vissa utsatta geografiska områden och

drivkraften för en del av ungdomarna som involveras

i brottslighet är att själva uppnå en sådan status.

Kriminella aktörers våldsanvändning

En ökad våldsanvändning bland kriminella individer

har tidigare konstaterats. Den ökande våldsanvändningen

är ett av de största problemen

kopplade till organiserad brottslighet. Tillgången till

skjutvapen bedöms också vara stor bland kriminella.

Kriminella hanterar och brukar skjutvapen i allt

större omfattning. Konverterade skjutvapen och

automatvapen har blivit vanligare. Våldet från

kriminella aktörer ökar både i omfattning och

grovhet. Det är alltså fler personer som är mer

benägna att använda våld samtidigt som våldet blir

grövre. Det är inte sällan som det är personliga

POLISENS RAPPORT OM ORGANISERAD BROTTSLIGHET 2015 7


SAMMANFATTNING

ARBETSMATERIAL

konflikter som leder till grovt våld, även i offentliga

miljöer. Användandet av grovt våld blir också

vanligare bland yngre.

Fokusområden

I rapporten beskrivs åtta fokusområden. De olika

fokusområdena beskriver delar av den organiserade

brottsligheten och är utvalda för att de utgör en

central del eller på grund av utvecklingen inom

området. Fokusområdena ger således inte en

fullständig bild av organiserad brottslighet, utan bör

betraktas som utvalda fördjupningsområden.

Möjliggörare

Möjliggörare är insiders och specialister som

något sätt underlättar för kriminella individer att begå

brott. De kan ha en särskild kompetens eller en

särskild funktion på sin arbetsplats som är till fördel

för personer som vill begå brott. Deras betydelse för

organiserad brottslighet är stor och inte sällan en

förutsättning.

Möjliggörarna kan till exempel vara nuvarande eller

tidigare anställda på en arbetsplats som kriminella

aktörer knyter till sig genom påtryckningar eller

ersättningar. Det kan också vara vänner eller familj

som medvetet eller omedvetet bistår med information

som främjar brottslig verksamhet. Det finns ett

mörkertal beträffande personer som via skuldfällor

eller utpressning möjliggör brottslighet. Det tycks

dock inte vara vanligt att möjliggörare rekryteras

med hot och våld. Det bedöms vara vanligare att en

möjliggörare får en del i ett brottsupplägg och på så

sätt får ekonomisk vinning.

Vilka möjliggörare som är mest eftertraktade varierar

beroende på kriminella aktörer och brottsupplägg.

Otillåten påverkan, utpressning och korruption

Kriminella använder otillåten påverkan för att få

pengar, inflytande och makt eller för att påverka

rättsprocessen eller beslutsfattare. Förekomsten av

otillåten påverkan visar hur organiserad brottslighet

inverkar på samhället. Det drabbar många olika

grupper, ofta sker det i samband med

myndighetsutövning eller riktat mot målsägande och

vittnen.

I utsatta områden där lokala kriminella nätverk

förekommer bedöms viljan bland medborgare att

anmäla brott och medverka i brottsutredningar som

låg. Självcensuren 2 bedöms öka i vissa delar av

2 Självcensur är när personer utifrån en oro för otillåten

påverkan undviker att exempelvis fatta ett beslut, underlåter

att rapportera iakttagelser eller anmäla brott. Självcensur kan

samhället. Även myndighetsutövning bedöms kunna

påverkas av självcensur.

Otillåten påverkan förekommer gentemot

tillsynsmyndigheter och myndigheter som betalar ut

bidrag. Även anställda för rättsväsendet bedöms vara

utsatta då de i sin vardag arbetar inriktat mot

kriminella individer.

Utpressning ger en grundinkomst till många

kriminella individer. För kriminella är det också ett

sätt att skapa och upprätthålla disciplin. Redan

tidigare bedömdes utpressning i någon form finnas

inom närmast all organiserad brottslighet, och den

bedömningen kvarstår.

Korruption bedöms finnas inom såväl svenska

myndigheter som inom kommuner, men det är oklart

hur utbrett det är och vilken samhällspåverkan det

har. En allvarlig form av korruption är när kriminella,

exempelvis genom vänskapskorruption, kan eller

strävar efter att påverka myndighetsbeslut och

politiska beslut.

En nyligen uppmärksammad form av korruption

kopplad till organiserad brottslighet är inom

sportvärlden med så kallad match-fixing 3 . Ett annat

område som bedöms kunna vara av intresse för

kriminella aktörer inom organiserad brottslighet är i

offentliga upphandlingar.

Företag som brottsverktyg

Företagen används inom organiserad brottslighet

en rad olika sätt: för penningtvätt, för att begå

ekonomisk brottslighet i form av skatte- och

bokföringsbrott och som ett brottsverktyg. Polisen

ser en utveckling mot ett mer systematiskt brottsligt

utnyttjande av företag. Många kriminella använder

företag som ett naturligt, återkommande och lönsamt

inslag i sin brottslighet.

Antalet kriminella aktörerna som har en förmåga och

kapacitet att använda företag bedöms bli allt fler. Det

är långt ifrån alla som har möjlighet att starta upp ett

företag och utnyttja alla de fördelar som det kan ge,

men en medvetenhet och strävan efter att utnyttja

företag förekommer i allt större utsträckning.

bygga på en befogad likväl som en obefogad rädsla för

otillåten påverkan.

3 Match-fixing är att med manipulation av matchresultat och

matchhändelser, dvs insiderkunskap, göra insatser hos

spelbolag och därigenom göra ekonomisk vinst på det resultat

eller de matchhändelser som man på förhand kände till.

8 POLISENS RAPPORT OM ORGANISERAD BROTTSLIGHET 2015


SAMMANFATTNING

ARBETSMATERIAL

Penningtvätt

Det ligger i sakens natur att kriminella individer

håller information om hur penningtvätt genomförs

inom slutna kretsar. Om brottsvinster inte tvättas blir

de i princip värdelösa för kriminella.

Det finns en rad olika metoder för att tvätta pengar,.

Ett exempel är att växlingskontor används för både

penningtvätt och penningmaskering. Ett problem som

lyfts fram är att verksamheten endast är

anmälningspliktig och inte tillståndspliktig. Det

innebär att om ett kontor stängs, öppnar ett annat

nästa dag. Även betallösningar som finns på internet

och virtuell valuta används för att tvätta pengar.

Användandet av både e-plånböcker och pre-paid-kort

bedöms öka.

Bedrägerier

Allt fler kriminella aktörer med koppling till

organiserad brottslighet ägnar sig åt bedrägerier.

Enligt preliminär statistik från Brå var bedrägeribrott,

sett till antalet anmälda brott, en av de

brottskategorier som ökade mest under 2014.

Det som skiljer aktörer inom organiserad brottslighet

från gärningsmän i övrigt är systematiken och

uthålligheten. Individer med koppling till organiserad

brottslighet bygger upp verksamheten under en

längre tid. De har förmåga att, med hjälp av bl.a.

identitetsintrång, bygga upp mindre

företagsimperium som de använder i

bedrägeriupplägg.

Bedrägeribrott kan utföras i stor skala, vilket innebär

att även enskilda små vinster blir stora sammantaget.

Det tycks ske en trendförskjutning där bedrägerier

ingår som en naturlig del i en persons brottskatalog.

Utnyttjande av välfärdssystemet

Bedrägerier och bidragsbrott riktade mot

myndigheter, kommuner och andra som betalar ut

olika ekonomiska förmåner sker alltmer systematiskt

och utstuderat. Inslaget av företag för att tillskansa

sig olika bidrag ökar.

Det handlar om både enskilda kriminella aktörer som

utnyttjar systemet, och avancerade brottsupplägg av

mer systematisk karaktär. Utnyttjandet uppvisar en

stor bredd Enskilda personer, företag samt föreningar

och stiftelser används för att få olika ekonomiska

ersättningar.

Utnyttjandet av välfärdssystemet ger direkta

ekonomiska fördelar, men i många fall ger det också

en person möjlighet att ”komma in i systemet”. De

får pensionsgrundande inkomst och möjlighet att

kunna söka andra bidrag senare. Bidragsbrotten ger

de kriminella underlag för en stabilare tillvaro.

Förtjänsten från bidragsbrotten blir en trygg

grundinkomst när många andra brottsupplägg inte

genererar en automatisk inkomst i slutet av varje

månad.

It-brott och it-relaterad brottslighet

Under de senaste decennierna har it-brottsligheten

utvecklats från att vara ett fåtal grupper som ”hackar”

mest för prestige och vetgirighet till att bli en

kriminell industri som omsätter stora summor

pengar. It-brott och it-relaterad brottslighet är en fullt

integrerad del av organiserad brottslighet. Det finns

inga tendenser till att den utvecklingen skulle

avstanna.

Det behövs inte någon avancerad it-kunskap för att

någon ska kunna begå avancerade it-brott.. Tjänster

för olika tekniska brottsupplägg eller genomförande

av it-attacker kan också köpas och hyras, så kallade

brottstjänster (även kallat crime-as-a-service). Detta

gör att kriminella individer och nätverk snabbt kan

höja sin kapacitet.

Överbelastningsattackernas antal och skadeverkan

ökar. Det finns exempel på överbelastningsattacker

som påverkat samhällsfunktioner.

Sammansättningen av de kriminella aktörer som

begår it-brott är inte bara komplex och dynamisk

utan den är också väldigt fragmenterad. Varje aktör,

från enskilda hackare till sofistikerade kriminella

grupperingar, har sitt specifika brottsområde. Det är

därför svårt att dra några slutsatser om de kriminella

aktörerna i stort.

Gärningsmannen behöver inte befinna sig i Sverige

för att genomföra it-relaterad brottslighet som riktar

sig mot svenska medborgare eller intressen. När itrelaterad

brottslighet mot Sverige sker från andra

länder är det framförallt från länder som Ryssland,

Rumänien, Ukraina och Kina.

Narkotika

Narkotikabrott är att betrakta som en basinkomst för

många kriminella aktörer. Hur stor inkomsten är

varierar beroende på om aktören har förmåga att

smuggla större partier eller säljer mindre mängder.

För många lokala kriminella nätverk som verkar i

utsatta geografiska områden utgör narkotikaförsäljningen

kärnan i deras verksamhet och är

förhållandevis välorganiserad med tydliga roller och

uppdrag hos nätverkets medlemmar. Unga personer

POLISENS RAPPORT OM ORGANISERAD BROTTSLIGHET 2015 9


SAMMANFATTNING

ARBETSMATERIAL

utnyttjas för att sälja och transportera narkotika i

områdema.

Narkotikabrottsligheten generar kriminella förtjänster

som kan ha en dragningskraft på unga som involverar

sig i kriminella nätverk. En konsekvens av

narkotikabrottslighet är våld och kriminella

uppgörelser som har sin grund i narkotikaskulder

eller konflikter om kontroll över narkotikamarknaden.

Cannabis fortsätter att vara det preparat som är

vanligast i Sverige, följt av amfetamin. Under 2014

blev kristalliserat metamfetamin vanligare i Sverige.

Kokain fortsätter nå nya målgrupper och det finns en

farhåga för att den normaliseringsprocess liknande

som skett för cannabis, kan ske även för kokain.

Nya psykoaktiva substanser 4 (NPS) har ökat kraftigt

de senaste åren och utvecklingen bedöms fortsätta.

De NPS:er som ökar mest är grupperna katinoner och

cannabinoider.

Generellt sker en stadig utveckling mot en mer

diversifierad narkotikamarknad med en blandning av

legala och illegala preparat vid sidan av den

traditionella marknaden. Vi kan vänta en ökad handel

där kriminella aktörer gör ekonomisk vinning på

försäljning av traditionella droger, kontrollerade

droger, ej kontrollerade droger, läkemedel och övriga

missbrukade preparat.

Allt fler personer testar flera olika narkotikapreparat.

En orsak till utvecklingen är sannolikt försäljningen

via internet som gör det lättare för en större målgrupp

att få tillgång till olika och nya preparat. Internet

fungerar som en distansskapare mellan den

kriminella verksamheten och köparen som kan sitta

hemma, trygg bakom sin dator, när brottet begås. Det

gör att köpet upplevs som anonymt och riskfritt. Att

man kan köpa preparat som inte är klassade och

därmed inte olagliga bidrar även det till ökad

tillgänglighet och distans till missbruket.

Narkotika och NPS som köps på internet skickas till

mottagare med post eller kurirfrakt.

Människosmuggling och människohandel

Utöver fokusområden beskrivs också människosmuggling

och människohandel i kunskapshöjande

syfte.

4 Nya psykoaktiva substanser (NPS) används för att beskriva

nya preparat, syntetiska eller naturligt förekommande, som

inte är narkotikaklassade enligt svensk lagstiftning.

Människosmuggling

Många av dem som söker sig till Schengenområdet

har Sverige som sitt mål för att söka asyl. Majoriteten

av de som söker asyl i Sverige bedöms ha tagit sig

till landet med hjälp av människosmugglare. De

kriminella nätverken använder flera olika

tillvägagångssätt vid smugglingen. Missbruk av äkta

passhandlingar, det vill säga användandet av så

kallade look-alike-pass för att resa in i EU blir allt

vanligare. Användandet av svenska look-alike-pass

är omfattande.

Ett annat sätt för kriminella nätverk att föra personer

till Sverige är att ordna så att de på felaktiga grunder

erhåller legal status i landet, exempelvis via

skenäktenskap, skenadoptioner och missbruk av

arbetstillstånd. Det förekommer att narkotika-,

vapen- och människosmuggling är integrerade.

Människohandel

Människohandel med EU-medborgare har på senare

år ökat i omfattning, framför allt för sexuella

ändamål. Gärningsmän och offer kommer vanligtvis

från samma land. Ofta är det länder där det råder

utbredd utsatthet och fattigdom samt förekommer

diskriminering av personer tillhörande minoritetsgrupper.

Särskilt utsatta offer är kvinnor och barn.

Gärningsmännen lurar ofta offer med löften om att

tjäna pengar. Situationen när de väl är på plats i

Sverige är dock inte alltid den som utlovades och

personerna, ofta kvinnor, hamnar i skuldfällor.

Det förekommer människohandel med tiggeri som

utnyttjandesätt, en bedömning som polisen gör bland

annat utifrån fällande domar i Sverige och andra

länder. Det är dock, i likhet med människohandel för

andra ändamål, svårt att bedöma omfattningen av

människohandel för tiggeriändamål. Polisen arbetar

med att ta fram en nationell lägesbild avseende

människohandel och andra brott kopplat till tiggeri.

Nya eller nyligen konstaterade problemområden

Att aktörer inom organiserad brottslighet ägnar sig åt

miljöbrottslighet är ett sedan tidigare konstaterar

problem i Europa. Det är dock först på de senaste

åren som kopplingen mellan organiserad brottslighet

och miljöbrott i Sverige blivit tydligare.

Det finns starka skäl som talar för att den

organiserade brottslighet på olika sätt engagerar sig i

den svenska avfallsbranschen.

Miljöbrott inom avfallssektorn i Sverige begås ofta

med hjälp av företag i denna bransch. För att begå

10 POLISENS RAPPORT OM ORGANISERAD BROTTSLIGHET 2015


SAMMANFATTNING

ARBETSMATERIAL

avfallsbrott krävs en organisationsgrad som omfattar

exempelvis kapital, expertkunskap och infrastruktur

för uppgiften samt en fasad att verka bakom. Det

finns inget som tyder på att den gräns-överskridande

miljöbrottsligheten kommer att minska.

Utvecklingen med identitetsrelaterad brottslighet är

allvarsam. Inom ekobrottsområdet noteras att allt fler

falska intyg och identiteter förekommer. Denna

utveckling möjliggör olika former av bedrägerier och

brottsupplägg där personer fungerar som målvakter i

bolag.

Kriminella nätverk i Sverige utnyttjar systematiskt

migranter i sin brottslighet. Samma eller liknande

brottsupplägg har noterats av andra länder inom EU

och problematiken syns nu tydligare även i Sverige.

Utnyttjandet riktar sig både mot EU-och

tredjelandsmedborgare.

Utlämningsställen finns på tusentals ställen i landet.

De lämnar dagligen ut varor till privatpersoner och

företag. Kopplat till den ökande internetförsäljningen

av narkotika och den omfattande bedrägeribrottsligheten

används de också i brottsliga syften. I

takt med att utlämningsställena får en allt viktigare

funktion är det troligt att fler kriminella individer

kommer att försöka få inflytande över sådana.

En ny trend som uppmärksammats är att stiftelser

och föreningar används för brottsliga syften. Det är

något som polisen och samverkande myndigheter

uppmärksammat. Det förekommer att föreningar och

stiftelser bildas av kriminella personer.

Brott som begås på internet behöver inte ske i

Sverige. Dessutom blir de tekniska förutsättningarna

i utredningen mer komplicerade när förövare kan

dölja sig med anonymiseringstjänster och när

plattformar och infrastruktur som används för att

sprida budskapet inte sällan finns i utlandet.

Slutdiskussion

Utvecklingen inom organiserad brottslighet

Kriminell samverkan är föränderlig. Olika modus,

samverkansformer och samhällsförändringar ger

möjlighet till nya brott. De tydligaste slutsatserna är:

• kriminell samverkan är gränslös.

organiserad brottslighet breder ut sig och blir

samtidigt mer specialiserad.

• den förutspådda övergången till allt mer

ekonomisk brottslighet och bedrägerier har

skett.

Tre områden att särskilt uppmärksamma

Tre områden uppmärksammas särskilt eftersom de

har en allvarlig påverkan för tilliten i samhället,

uppvisar en ökande brottsutveckling och skapar

otrygghet:

• otillåten påverkan och korruption

• bedrägerier, utnyttjande av välfärdssystemet

och den identitetsrelaterade brottsligheten

• den ökande våldsanvändningen och

situationen i vissa utsatta geografiska

områden

POLISENS RAPPORT OM ORGANISERAD BROTTSLIGHET 2015 11


INLEDNING

ARBETSMATERIAL

Inledning

Polismyndigheten redovisar i denna rapport en

nationell lägesbild av organiserad brottslighet i

Sverige. Rapporten är avsedd att produceras

vartannat år.

Rapportens syfte

Enligt regeringens regleringsbrev för polisen 2015

ska brottsligheten minska och människors trygghet

öka. Genom att fullgöra sina uppgifter ska

Polismyndigheten bidra till en sådan utveckling. Det

är utgångspunkten för rapporten.

Rapporten ska utgöra ett underlag för polisen att

prioritera sitt arbete mot organiserad brottslighet.

Syftet är också att öka kunskapen om organiserad

brottslighet.

Rapporten utgör även underlag för polisens bidrag

till nationella underrättelsecentrets (NUC) produktion

av strategiska beslutsunderlag.

Avgränsningar

Rapporten ger inte en fullständig bild av organiserad

brottslighet, utan ger en övergripande beskrivning av

organiserad brottslighet i Sverige. I rapporten

beskrivs inte heller så kallade livsstilskriminella eller

vaneförbrytare utan endast organiserad brottslighet.

Rapporten är inte ett uppföljningsdokument.

Vad är organiserad brottslighet?

Det finns många definitioner av organiserad

brottslighet. Internationellt har diskussionen om vad

som definierar organiserad brottslighet pågått i

decennier. 5 EU har en definition av organiserad

brottslighet som utgår från elva kriterier, varav sex

ska vara uppfyllda för att det ska anses vara

organiserad brottslighet. 6 Det finns ingen svensk

definition av organiserad brottslighet, men polisen

stödjer sig på EU:s definition.

5 Brå, Organiserad brottslighet i Stockholm, Göteborg och

Malmö Polisers bild, 2015 – kommande rapport under 2015.

6 Förteckningen finns i dokumentet 6204/2/97 Enfopol 35 Rev

2. Definitionen innebär fyra grundläggande kriterier som ska

vara uppfyllda: samarbete mellan fler än två personer, lång

eller obegränsad utsträckning i tiden, misstanke om allvarliga

kriminella handlingar och strävan efter vinning och/eller

makt. Utöver det ska ytterligare två av följande kriterier

uppfyllas: egna tilldelade uppgifter åt var och en, någon form

av disciplin och kontroll, verksamhet på internationell nivå,

användande av våld eller andra metoder för hot, användande

av kommersiella eller affärsmässiga strukturer, deltagande i

penningtvätt samt otillbörlig påverkan på politik, medier,

offentlig förvaltning, rättsliga myndigheter eller ekonomin.

Organiserad brottslighet är mångfacetterad och

föränderlig. Det finns inga enkla förklaringsmodeller

som inbegriper alla dess dimensioner. Inte heller

finns det någon åtgärd som ensam angriper och

bekämpar alla delar av organiserad brottslighet. Det

finns inte en organiserad brottslighet utan flera, vilket

gör det mer lämpligt att beskriva dessa istället för att

försöka pressa ner dem i en och samma form för

organiserad brottslighet. 7

Antagandet är att de flesta kriminella individer och

kriminella nätverk med koppling till organiserad

brottslighet är multikriminella. Detta innebär att

organiserad brottslighet inte begränsar sig till vissa

brottsområden. Kriminella ägnar sig åt den

brottslighet som de anser att de, utifrån sina och sitt

nätverks förutsättningar, kan göra störst vinster på i

förhållande till de risker som brottsligheten innebär.

De kriminella strukturerna inom organiserad

brottslighet är uppbyggda av kriminella individer.

Dessa individer har alla ett kontaktnät bestående av

andra kriminella individer och deras samverkan i

brott är vad vi beskriver som kriminella nätverk. För

att kunna genomföra olika brottsupplägg behöver de

kriminella individerna samverka med andra som har

de kompetenser som krävs för ett specifikt

brottsupplägg. De olika individerna tillför således

olika kompetenser till nätverket.

Kriminella aktörer och fokusområden

Att kategorisera de kriminella aktörerna är inte

okomplicerat. I den här rapporten delas kriminella

aktörer in efter förankringen i Sverige:

• Kriminella aktörer baserade i Sverige

• Kriminella aktörer baserade i Sverige och

utlandet

• Kriminella aktörer som är baserade i

utlandet

• ideologiskt motiverade brottsaktiva aktörer

I rapporten beskrivs åtta fokusområden. De olika

fokusområdena beskriver delar av den organiserade

brottsligheten och är utvalda för att de utgör en

central del av problematiken eller på grund av

utvecklingen inom området. Fokusområdena ger

alltså inte en fullständig bild av organiserad

brottslighet, utan bör betraktas som utvalda

fördjupningsområden. Utöver fokusområdena

beskrivs också människosmuggling och

människohandel i kunskapshöjande syfte.

7 Brå, Organiserad brottslighet i Stockholm, Göteborg och

Malmö Polisers bild, 2015 – kommande rapport under 2015.

12 POLISENS RAPPORT OM ORGANISERAD BROTTSLIGHET 2015


INLEDNING

ARBETSMATERIAL

Kriminella aktörer

Det har alltid funnits en samverkan mellan kriminella

individer och grupper. Tidigare fanns det tydliga

gränser för samverkan. En del personer med koppling

till olika kriminella nätverk eller organisationer

samverkade aldrig med varandra. Dessa gränser är i

mångt och mycket utraderade, men det finns fortsatt

vissa gränsdragningar som har en avgörande

betydelse för samverkansformer.

Kriminell samverkan

Kriminell samverkan är föränderlig. Den sker

projektbaserat i löst sammansatta nätverk. De

kriminella aktörerna är i regel multikriminella och

samverkan sker därför med olika individer beroende

på vilken brottslighet som ska ske.

En utveckling som skett är att lojaliteter för

kriminella individer ändras mer flyktigt än vad som

tidigare varit fallet. Lojaliteter inom kriminella

nätverk inte är lika beständiga som tidigare och att

rörligheten mellan olika kriminella grupperingar

ökar. Polisen ser nu i större utsträckning en

organiserad brottslighet där alla samarbetar med alla.

”Polisen ser nu i större utsträckning en

organiserad brottslighet där alla

samarbetar med alla.”

Kontaktnäten förändras hela tiden och skillnaderna

mellan kontakter med kriminella syften och kontakter

av mer social karaktär är inte alltid uppenbara.

Aktörerna inom organiserad brottslighet ägnar sig åt

flera olika typer av brott, så kallad multikriminalitet.

Det är sannolikt en av faktorerna till varför kriminell

samverkan bedöms ske mer och mer utanför tidigare

fasta strukturer. Multikriminaliteten är ett sätt att

sprida risker och att öka möjligheterna till

brottsvinster. Den är även ett sätt för den enskilde

individen att utveckla förmågan att begå brott.

Kriminell samverkan sker för att den möjliggör eller

underlättar brottslighet och/eller ökar de kriminella

aktörernas möjligheter till ekonomisk vinning.

Individernas eventuella tillhörighet till olika

kriminella nätverk har mindre betydelse.

En utveckling som påvisar den allt mer flyktiga

aspekten av kriminell samverkan är att medlemskap i

kriminella organisationer som Hells Angels MC och

Bandidos MC, som tidigare ansetts vara ett

engagemang för livet, inte längre är det. Under de

senaste åren har det förekommit att kriminella

individer gått från den ena kriminella organisationen

till den andra, något som tidigare varit närmast

omöjligt.

Även för vissa kriminella nätverk som har ett

gemensamt ursprung som förtroendeskapande och

sammanhållande faktor, har ursprunget minskande

betydelse och ersätts av eller kompletteras med andra

faktorer. Framförallt ersätts den med den

förtroendeskapande och sammanhållande faktorn

gemensam uppväxt eller gemensamt bostadsområde.

För de kriminella nätverk som styrs från andra länder

bedöms kriminell samverkan i större utsträckning

vara baserad på gemensamt ursprung. Detta hindrar

dock inte dessa nätverk från att samverka med andra

kriminella nätverk. Kriminella individer i mobila

kriminella nätverk (nätverk som endast tillfälligt

uppehåller sig i landet med brottslighet som enda

syfte) samverkar främst med personer från samma

land när de begår brott i Sverige.

Samverkan sker på grund av behov av viss

kompetens för att begå brott. De kriminella

individernas kontaktnät är därför centralt för att de

ska nå framgång i sin brottslighet. Till exempel kan

en kriminell individ med ekonomisk kompetens

sakna våldskapacitet som behövs för att kunna hota

samarbetspartners eller konkurrenter.

Olika former av specialister och insiders, så kallade

möjliggörare, har fått en viktigare roll inom

organiserad brottslighet. Möjliggörarna samverkar

ofta med en rad olika kriminella aktörer och är därför

centrala i flera olika brottsupplägg.

”Kriminella individer samverkar inte

bara mer och mer med varandra utan

bedöms även bli mer och mer rörliga

geografiskt.”

Kriminella individer samverkar inte bara mer och

mer med varandra utan bedöms även bli mer och mer

rörliga geografiskt. Det har blivit vanligare att

kriminella individer bor på en ort men begår brott på

en annan ort eller i ett annat land.

En utveckling är också att kriminella individer från

Sverige bosätter sig utomlands. Utlandsvistelsen

underlättar för individerna att bygga nya eller vidga

sitt befintliga kriminella nätverk med personer i det

nya hemlandet.

Kriminella aktörer baserade i Sverige

POLISENS RAPPORT OM ORGANISERAD BROTTSLIGHET 2015 13


INLEDNING

ARBETSMATERIAL

De flesta kriminella aktörer som är verksamma i

Sverige är bosatta här och är svenska medborgare.

Även om de är baserade i Sverige har de ofta

internationella kontakter som används för att

underlätta och möjliggöra brott.

Kriminella nätverk som baseras på

gemensamt ursprung och uppväxt

Gemensamt ursprung och uppväxt är förtroendeskapande

och sammanhållande faktorer för

kriminella nätverk. Till dessa hör så kallade lokala

kriminella nätverk, som har stor påverkan på

lokalsamhället i socioekonomiskt utsatta områden.

Även övriga kriminella nätverk som beskrivs i detta

avsnitt har ofta en likande negativ påverkan på

lokalsamhället och samverkar med lokala kriminella

nätverk. Ett lokalt kriminellt nätverk som består av

många yngre personer kan till exempel utgöra en så

kallad svans till kriminella individer i nätverk som

baseras på gemensamt ursprung och som begår mer

avancerade brott.

Nätverksstruktur

Ofta samvarierar olika förtroendeskapande och

sammanhållande faktorerna. Gemensamt ursprung

som grund för förtroende och samverkan mellan

kriminella minskar generellt i betydelse till förmån

för gemensam uppväxt. Hierarkier är i regel inte

tydliga mellan de kriminella individerna. Likväl finns

ofta en rangordning och vissa kriminella individer

har större makt och inflytande inom nätverket.

Kriminella individer i utsatta geografiska områden

bedöms inte ingå i strukturerade nätverk utan mer

löst sammansatta nätverk med en bred förankring i

ungdomsmiljön. De kriminella individer som står för

påverkan i områdena kan grovt delas in i ett yngre

och ett äldre skikt.

”Kriminella individer i utsatta

geografiska områden bedöms inte ingå i

strukturerade nätverk utan mer löst

sammansatta nätverk med en bred

förankring i ungdomsmiljön.”

De yngre individerna ingår vanligen i löst

sammansätta nätverk som är centrerade kring ett par

tongivande individer. De yngre individerna utgör ofta

en så kallad svans.

De äldre individerna i utsatta geografiska områden

ingår i mer fasta konstellationer och har utvecklat sin

brottslighet över tid. Samverkan mellan äldre

individer i områdena präglas mer av sammanhållande

och förtroendeskapande faktorer som vänskap och

ursprung än den geografiska platsen. Det

förekommer att äldre individer flyttar från det

geografiskt utsatta området men fortsätter utnyttja

yngre individer i området som lokala

narkotikaförsäljare.

Vissa av de äldre individerna har förmåga att göra en

”kriminell karriär”. De har i högre utsträckning än de

yngre förmåga att förvalta sina brottsvinster. I takt

med att de äldre individerna ökar sitt kriminella

inflytande minskar deras delaktighet i direkta

våldsyttringar men de bevakar sina intressen i

pågående konflikter i utsatta områden.

Problematiken med lokala kriminella nätverk finns i

både större städer och små orter med endast ett par

tusen invånare.

VAD ÄR UTSATTA GEOGRAFISKA

OMRÅDEN?

Med utsatta geografiska områden menas

geografiskt avgränsade områden där lokala

kriminella nätverk har ett tydligt genomslag i

lokalsamhället. De utsatta geografiska

områdena karaktäriseras vanligen av en låg

socioekonomisk status och de kriminellas

genomslag förefaller vara knutet till den sociala

kontexten i områdena, snarare än att kriminella

individer har en tydlig avsikt att ta makten och

kontrollera lokalsamhället.

Den påverkan från kriminella som sker i

områdena kan utgöras av direkta påtryckningar

exempelvis genom hot och utpressning eller

indirekt genom offentliga våldshandlingar och

ett utåtagerande missnöje som riktar sig mot

samhället. Effekten av den påverkan som sker

är att medborgare som bor eller vistas i området

bedöms uppleva otrygghet. I många fall finns

det en minskad benägenhet att anmäla brott

och samverka i förundersökningar i de

geografiskt utsatta områdena.

Flera av de utsatta geografiska områdena ingår

i regeringens urbana utvecklingsområde och

uppfyller därmed regeringens statistiska krav för

att klassas som socioekonomiskt utsatta

områden präglade av utanförskap. Brå menar

att det i de tre storstäderna finns områden som

präglas av: etnisk och ekonomisk segregation,

hög arbetslöshet, låg utbildningsnivå och höga

ohälsotal.

De ursprung som fungerar som förtroendeskapande

och sammanhållande faktor kan vara från många

olika länder, men vanligaste i Sverige i dag är länder

i Mellanöstern och på Balkan. Kriminella nätverk

som baseras på gemensamt ursprung i andra länder

finns i både storstäderna och andra städer i landet.

Ursprunget bedöms vara en viktig förtroende-

14 POLISENS RAPPORT OM ORGANISERAD BROTTSLIGHET 2015


INLEDNING

ARBETSMATERIAL

skapande och sammanhållande faktor för flera av

dessa nätverk.

Brottslighet

Mulitkriminaliteten är övervägande för kriminella

nätverk som baseras på gemensamt ursprung och

uppväxt. Hantering av både narkotika och vapen är

vanligt. Detta underlättas av att individerna har ett

gott internationellt kontaktnät. Andra brottsområden

som förekommer är indrivning, utpressning,

ekonomisk brottslighet och bedrägerier.

Människosmuggling till Sverige utförs primärt av

kriminella nätverk som baseras på ursprung i andra

länder. För dessa kriminella nätverk är urspunget en

betydande underlättande faktor. Inom kriminella

nätverk som organiserar människosmuggling

förekommer flera kvinnor, även som organisatörer.

Kriminella nätverk som har ett visst brottsligt fokus

mot att smuggla människor har utvecklat

brottsligheten de senaste åren. De kriminella

nätverkens brottslighet bedöms fortsätta att öka i

omfattning.

Kontaktnätet i utlandet underlättar också för

kriminella individer med ursprung i en viss region att

smuggla narkotika och vapen. Det finns nätverk som

har kapacitet att smuggla stora volymer vapen.

Smugglingsbrottslighet kominberas inte sällan med

andra brott, till exempel bedrägerier.

Kriminella nätverk baserade på ursprung och lokala

kriminella nätverk har tydliga likheter vad gäller

lokal påverkan. De besitter ofta ett högt våldskapital

som påverkar medborgarna i området. Våldskapitalet

kan även användas för att utöva otillåten påverkan

mot målsägande och vittnen, samt genomföra

utpressning och bötning för ekonomisk vinning. Det

förekommer en ovilja bland medborgare att delta i

rättsprocesser mot dessa aktörer.

Precis som många andra kriminella aktörer

tillskansar sig även aktörerna som beskrivs i detta

avsnitt bidrag som de inte är berättigade till.

I utsatta geografiska områden ägnar sig de yngre

individerna åt narkotikaförsäljning i mindre skala

(försäljning till yngre personer och missbrukare),

stölder och inbrott i närområdet. De äldre individerna

begår i större utsträckning avancerade stölder och

kan vara de som organiserar narkotikahandeln till

områdena. Deras brottslighet är att betrakta som mer

strukturerad, jämfört med de yngre individernas, och

en del av organiserad brottslighet.

Det är framförallt i samband med konflikter om den

lokala narkotikaförsäljningen som våldsamheter i de

utsatta geografiska områdena sker. Det är större

mängder narkotika som hanteras i de utsatta

områdena. Narkotika anses vara den enskilt största

förklaringsfaktorn till det våld som förekommer i

områden där lokala kriminella nätverk verkar.

Narkotikabrottsligheten kan leda till utpressning som

i sin tur leder till våld.

En bedömning är att brottsligheten i utsatta

geografiska områden i större mån än tidigare

inkluderar bidragsbrott och andra former av

bedrägeribrott. Brottsligheten utvecklas också till att

bli mer avancerad och de lokala kriminella

nätverkens påverkan sprids då utanför lokalområdet.

I de utsatta geografiska områdena upplevs misstron

mot samhället vara utbredd och på flera platser

uttrycks det tydligt att polisen inte är välkommen i

området. I det vardagliga polisarbetet tar det sig

uttryck i att obevakade polisbilar angrips, exempelvis

genom sönderskurna däck. I flera fall bedöms det

finnas en otrygghet hos de som arbetar med annan

myndighetsutövning eller på företag lokaliserade i

områdena.

I vissa utsatta geografiska områden har det

förekommit upplopp med bland annat skadegörelse

och bilbränder, så kallad social oro. Vid dessa

tillfällen angrips polis och andra samhällsaktörer.

Ofta drabbas näringslivet hårt av skadegörelsen och i

några fall har situationen lett till att företag avvecklat

sin verksamhet i vissa områden. Den negativa

påverkan är även stor på tryggheten för boende i

området. I vissa områden bedöms kriminella

individer ha ett inflytande som skapar möjligheter att

starta och avsluta upplopp.

Avslutande kommentar om aktörer baserade på

gemensamt ursprung och uppväxt

Det är tydligt att det finns kriminella nätverk där

gemensamt ursprung får mindre och mindre relevans

som förtroendeskapande faktor och där andra

förtroendeskapande faktorer som exempelvis

gemensam uppväxt eller att man bor i samma

bostadsområde blir viktigare.

Utvecklingen för vissa kriminella aktörer är sådan att

ju starkare förankrade individerna i ett kriminellt

nätverk är i Sverige, desto mindre effekt får

ursprunget som sammanhållande faktor. Detta

innebär dock inte att de internationella kontakterna

har förlorat sin betydelse. Det finns kriminella

nätverk där gemensamt ursprung är en viktig

företroendeskapande och sammanhållande faktor.

POLISENS RAPPORT OM ORGANISERAD BROTTSLIGHET 2015 15


INLEDNING

ARBETSMATERIAL

Ursprunget kan även underlätta brottslighet,

exempelvis vid vapensmuggling eller smuggling av

människor.

De insatser som polisen har genomfört har gett

polisen kunskap om hur de kriminella strukturerna

fungerar. Det hjälper inte att plocka bort en person

för att få påverkan på brottsligheten, eftersom den

inte är toppstyrd. För polisens del innebär det att

åtgärder måste ske under lång tid och riktat mot flera

individer.

”Det hjälper inte att plocka bort en

person för att få påverkan på

brottsligheten, eftersom den inte är

toppstyrd.”

Brottsligheten i utsatta geografiska områden

utvecklas och blir mer avancerad. Detta tillsammans

med framförallt den påverkan som sker gentemot

lokalsamhället gör att lokala kriminella nätverk i

utsatta områden är en av polisens största utmaningar.

De lokala kriminella nätverkens påverkan i

lokalsamhället är i flera fall stor.

Narkotikabrottslighet och våldsbrott är en stor del av

den brottslighet som sker i utsatta geografiska

områden, men problematiken varierar. Det är därför

viktigt att insatser anpassas efter situationen i det

specifika området. Brottsligheten i områdena sker

inte isolerad från omvärlden och blicken måste därför

lyftas för att se hur de kriminella aktörerna agerar

och samverkar även utanför området. Inte minst

handlar det om att se indikationer på dold

brottslighet. Även om varje område är unikt bör

erfarenheter från andra områden tas tillvara för att se

vilka arbetsmetoder som varit framgångsrika.

En annan tydlig del av brottsligheten är den otillåtna

påverkan som utövas av de kriminella individerna i

områdena. En utveckling som särskilt bör beaktas är

att personer avstår från att delta i rättsprocesser även

utan att direkta hot förekommit.

Polisen arbete med att stärka sitt förtroende i dessa

områden görs bland annat genom att bekämpa sådan

brottslighet som är av enkel beskaffenhet. I takt med

att den synliga brottsligheten bekämpas ökar

förtroendet för polisen i området vilket kan bidra till

att medborgare i områdena blir mer villiga att anmäla

brott och delta i rättsprocesser. Detta underlättar

sedan polisens arbete att kartlägga och lagföra

strategiska personer i områdena. Arbetet i områdena

behöver dock ske på flera nivåer och involvera fler

samhällsaktörer än polisen. Detta är centralt då den

socioekonomiska utsattheten i områdena är en

bidragande faktor till den rådande situationen.

Kriminella organisationer

Kriminella organisationer skiljer sig från andra

kriminella nätverk och samverkansformer genom att

de har en tydlig och fast organisationsstruktur och att

individerna tas upp som medlemmar i

organisationen. De är ofta självmarkerande, genom

att de bär till exempel västar eller andra klädesplagg

för att visa organisationstillhörigheten.

Den förtroendeskapande och sammanhållande

faktorn för de kriminella aktörerna är tillhörigheten

genom medlemskapet och dess status. I flera fall är

organisationerna en del av en internationell rörelse.

Hells Angels MC och Bandidos MC

De kriminella organisationer som idag har störst

nationell spridning i Sverige är Hells Angels MC

(HAMC) och Bandidos MC (BMC). Både HAMC

och BMC är internationella organisationer.

Relationer mellan klubbar och medlemmar i olika

länder byggs och upprätthålls genom internationella

träffar.

Nätverksstruktur

Den sammanhållande faktorn för kriminella individer

inom HAMC och BMC är gemenskapen inom

organisationen. Ett medlemskap i HAMC är avsett att

vara för livet. Så är dock inte fallet i dagsläget och

rörligheten inom MC-miljön är högre idag än vad

den varit tidigare.

Processen för att bli medlem i HAMC är lång. För att

bli medlem behöver en individ inte ha en tydlig

koppling till mc-klubbar sedan tidigare. Inom HAMC

i Europa finns en utveckling mot att nya medlemmar

inte längre är så kallade ”bikers” utan i stället unga

män med ett lågt eller obefintligt intresse för

motorcyklar. Inom BMC är kopplingen till mcintresset

lägre än inom HAMC. Omsättningen av

medlemmar och supporters är större inom BMC än

HAMC.

I Sverige finns det i delar av landet skillnader mellan

den äldre generationen och den yngre generationen.

Den yngre generationen är ofta de som börjat som

medlemmar i Red and White Crew (RWC), en

undergruppering till HAMC.

HAMC är det kriminella mc-gäng som funnits längst

i Sverige och är också det mest stabila av landets

kriminella mc-gäng. Det finns idag fjorton

fullvärdiga avdelningar i Sverige utspridda i landet.

16 POLISENS RAPPORT OM ORGANISERAD BROTTSLIGHET 2015


INLEDNING

ARBETSMATERIAL

Fullvärdiga BMC-avdelningar finns idag i på flera

håll i landet. BMC är störst i storstäder men bedöms

märkas tydligare på mindre orter. Den brottslighet

som begås av kriminella medlemmar och nätverkens

påverkan på lokalsamhället skiljer sig åt mellan de

olika avdelningarna.

HAMC är en hierarkisk organisation men beslut

fattas demokratiskt och varje fullvärdig medlem har

en röst vid omröstningar. BMC är en mer toppstyrd

organisation än HAMC och de enskilda

avdelningarna har således mindre autonomi.

Både HAMC och BMC är internationella

organisationer och relationer mellan klubbar och

medlemmar i olika länder byggs och upprätthålls

genom internationella träffar. Genom att vara en del i

en internationell organisation har både HAMC och

BMC ett internationellt nätverk.

Brottslighet

Brottsligheten som begås av kriminella

medlemmarna i HAMC och BMC kan delas in i tre

typer, konfliktrelaterad brottslighet, brottslighet styrd

av lokal avdelning och individuell brottslighet. Den

konfliktrelaterade brottsligheten, består främst av

våldsbrott såsom exempelvis misshandel, mord och

allmänfarlig ödeläggelse. BMC är det kriminella mcgäng

vars medlemmar traditionellt sett varit mest

synligt brottsaktiva i Sverige.

Varumärkesrelaterad brottslighet är brottslighet där

varumärket används i brottsligheten och klubben har

en central betydelse och styr brottsligheten. Detta

gäller utpressning och beskyddarverksamhet. Det är

vanligt, eftersom det är hierarkiska organisationer, att

brott läggs ut som uppdrag till individer längre ner i

hierarkin.

Individuell brottslighet är den brottslighet som de

kriminella individerna själva utför och från vilken de

får sina sidoinkomster. Detta kan vara flera olika

former av brottslighet som exempelvis bedrägerier,

narkotikabrottslighet och ekonomisk brottslighet.

Ofta begås inte brottsligheten med utgångspunkt i

klubben utan enskilda individer begår brott i

samverkan med andra kriminella medlemmar eller

med andra kriminella individer i deras personliga

nätverk.

Utpressning betraktas som en grundläggande

brottslighet inom HAMC och BMC. Utpressning ger

en grundinkomst till klubbarna och medlemmarna,

men kan även finansiera andra brottsupplägg.

Utpressningen kan ofta genomföras utan användande

av våld på grund av den våldskapacitet som

organisationen förknippas med.

HAMC och BMC ägnar sig även åt olika former av

ekonomisk brottslighet. Inte sällan kan

näringsverksamheten vara del av ekonomisk

brottslighet.

Kapaciteten för att begå brott skiljer sig åt mellan

klubbarnas avdelningar och medlemmarna. Även de

ekonomiska förutsättningarna skiljer sig åt. Om brott

begås i HAMC:s eller BMC:s namn ska en viss del

av brottsvinsten tillfalla klubben.

Vid behov använder man sig även av olika

möjliggörare i sin brottslighet. Klubbarna kan i sin

tur erbjuda ett våldskapital som möjliggörare inom

t.ex. ekonomisk brottslighet inte alltid själva besitter.

HAMC:s och BMC:s varumärke är starkt förknippat

med en våldskapacitet och denna förstärks bland

annat genom medierapporteringen om organisationen.

Genom att bära en HAMC-väst eller

andra attribut eller hänvisa till organisationen kan

denna våldskapacitet användas utan att något faktiskt

våldsutövande krävs.

Den kända våldskapaciteten kan användas både mot

enskilda individer, kriminella och icke kriminella

samt mot representanter för organisationer, företag

och myndigheter. Inom HAMC är man dock mån om

att balansera på gränsen till vad som kan anses som

brottslighet när brott såsom utpressning begås. Kan

utpressning genomföras med subtila medel och utan

våld eller direkt hot så görs det. Det är inte heller

generellt sett i organisationens intresse att begå

sådana handlingar som ådrar sig polisens

uppmärksamhet och därmed leder till ökad

bevakning från polisen.

HAMC använder företag i sin brottsliga verksamhet

och bedöms även ha som ambition att utveckla denna

sida av sin brottsliga verksamhet genom att rekrytera

personer med ekonomisk kompetens. Det finns

indikationer på om att HAMC har kontakter inom

svenska myndigheter som syftar till att få

information som kan gynna dess brottsliga

verksamhet.

Övriga kriminella organisationer

Kriminella individer har sedan tidigt 2000-tal

bedrivit kriminell verksamhet under namnet Original

Gangsters (OG) i Jönköpingsområdet. OG kan inte

betraktas som en renodlad kriminell organisation

men personer med koppling till grupperingen har

kunnat knytas till ett antal grova brott i Jönköpings

POLISENS RAPPORT OM ORGANISERAD BROTTSLIGHET 2015 17


INLEDNING

ARBETSMATERIAL

län under 2014. De bedöms i dagsläget inte vara ett

problem med nationell spridning.

Outlaws MC har vid två tillfällen etablerat sig i

Sverige men har hindrats dels av HAMB och BMC

och dels på grund av polisiära insatser.

Andra kriminella aktörer inom organisationsstrukturer

som har ambitionen att expandera i

Sverige är för närvarande Satudarah MC och

Rockmachine MC som idag har varsin avdelning i

södra Sverige.

Avslutande kommentar om kriminella

organisationer

Även om olika avdelningar inom HAMC och BMC

har olika kapacitet avseende brottslighet finns det en

styrka i att de är delar av en större organisationsstruktur,

nationellt men även internationellt. Detta

innebär att de har möjlighet att kraftsamla och

samordna på ett sätt som särskiljer dem från andra

kriminella nätverk i Sverige. De har också genom sin

organisationsstruktur en stor förmåga att upprätthålla

nätverk över tid. Att de även är en del av en

internationell organisation är en förenklande faktor

inom vissa brottsområden och den förstärkta

kontakten mot länder i Östeuropa bör uppmärksammas.

De kriminella mc-gängens tydliga självmarkering

och varumärkesbyggande gör att de är kända, inte

bara av kriminella utan även av vanliga medborgare.

För många representerar de därför bilden av

organiserad brottslighet. Genom deras tydliga

varumärke behöver de inte reproducera sin

våldskapacitet i samma utsträckning som andra

kriminella aktörer som inte har lika tydliga attribut.

Detta ger dem en särställning gällande sådan

brottslighet som utpressning.

De kriminella mc-gäng bedöms ha sin största

påverkan på mindre samhällen, exempelvis genom

att deras närvaro påverkar den upplevda tryggheten i

lokalsamhället. Detta behöver inte enbart gälla orter

där fullvärdiga klubbar finns utan kan även gälla

orter där det finns andra mc-klubbar som på olika sätt

är knutna till HAMC eller BMC. På mindre orter är

sannolikheten större att de tongivande aktörerna i de

kriminella mc-gängen är kända inte bara av individer

inom kriminella kretsar och polisen, utan av

allmänheten.

Rånnätverk

Personer som begår rån är som många andra

kriminella aktörer ofta multikriminella. Hur de

samverkar vid rånupplägg särskiljer dem dock. Det

som avses med rån i detta stycke är i första hand

avancerade brottsupplägg som kräver en omfattande

planering och flera personers deltagande.

Nätverksstruktur

Nätverken består ofta av en sluten kärna på ett flertal

personer där en eller flera av dessa har förmågan att

kunna planera avancerade brottsupplägg avseende

rån. Nätverkets kärna samverkar med experter och

olika kompetenser efter behov och är mycket

försiktiga med vilka individer de samverkar med.

Denna slutna kärna har en förmåga att hålla sin

information inom gruppen, med reducerad risk för

spridning till personer utanför gruppen.

Brottslighet

För avancerade rån blir vinst allt mindre i förhållande

till insats tack vara högre säkerhet och minskad

kontanthantering hos många företag. Gärningsmän

som begår grova rån bedöms vara multikriminella

och genomför även ekonomisk brottslighet,

bedrägerier, narkotikabrott och stölder. En aktuell

utveckling är att gärningsmän som begår rån i större

utsträckning ägnar sig mer åt andra brottsområden.

En förutsättning för att kunna genomföra de mer

välplanerade rånen är att få tillgång till värdefull och

avgörande information om ett rånobjekt, genom s.k.

insiders. Dessa kan exempelvis vara personer som

genom sitt arbete har information om säkerhet vid

rånobjekt.

Avslutande kommentar om rånnätverk

Rånbrottsligheten bedöms i dagsläget, i sina mer

avancerade former, vara en brottslighet på nedgång.

Det är dock en allvarlig brottslighet som får

ekonomiska effekter för drabbade företag, speciellt

inom vissa specifikt utsatta branscher. Brotten

innebär risk för tredjeman att skadas och påverkar

tryggheten i samhället. Det våld som användes vid

flera rån mot växlingskontor under 2014 var

allvarligt.

Avslutande kommentar om kriminella aktörer

baserade i Sverige

Det är tydligt att kriminella aktörer baserade i

Sverige samverkar allt mer över tidigare gränser.

Även kriminella mc-gäng samverkar med många

andra kriminella aktörer.

De olika nätverken påverkar samhället på olika sätt.

Vissa gör det relativt synligt, företrädesvis lokala

kriminella nätverk i utsatta geografiska områden. De

har också en tydlig påverkan på ungas involvering i

18 POLISENS RAPPORT OM ORGANISERAD BROTTSLIGHET 2015


INLEDNING

ARBETSMATERIAL

brottslighet och står för en ansenlig del av våldet i de

kriminella miljöerna. Andra kriminella aktörer som

ägnar sig åt mer avancerad brottslighet är inte lika

synliga och brottsligheten kan därför vara svårare att

kartlägga. De kriminella personerna högst upp i

hierarkin kan ofta distansera sig från genomförandet

av brotten.

De kriminella mc-gängen skiljer ut sig som

kriminella organisationer med tydliga hierarkier och

självmarkering. De kan kraftsamla med hjälp av

organisationen och deras självmarkerande attribut

medför att de har ett synligt våldskapital både

gentemot kriminella och medborgare.

Kriminella aktörer baserade i Sverige

och utlandet

I avsnittet beskrivs kriminella nätverk som har sin

grund i ett gemensamt ursprung och är baserade i

Sverige men även i utlandet. Utmärkande för dessa

kriminella nätverk är just den internationella

dimensionen och hur förankring både i utlandet och i

Sverige påverkar brottsligheten. Internationella

kontakter till hemländer, forna hemländer eller

personer med samma ursprung boende i andra länder

är en central aspekt i detta. Kontakterna utnyttjas i

olika kriminella syften och möjliggör eller förenklar

vissa typer av brott, till exempel smugglingsbrott.

Som föregående avsnitt visade, är det dock inte

endast dessa aktörer som använder internationella

kontakter i sin brottslighet.

”Utmärkande för dessa kriminella

nätverk är just den internationella

dimensionen och hur förankring både i

utlandet och i Sverige påverkar

brottsligheten.”

De kriminella aktörer som beskrivs i detta avsnitt är

förankrade i Sverige i varierande grad. För vissa

kriminella aktörer baserade i Sverige och i utlandet

finns huvuddelen av nätverket, och ofta även

huvudmännen, i ett annat land. I andra fall finns

förankringen i både Sverige och utlandet utan att det

klart kan sägas att styrningen endast sker utifrån.

Olika kriminella nätverk baserade i Sverige

och utlandet

Både allmänna beskrivningar och exempel från

kriminella nätverk användas för att beskriva

nätverken. Under denna rubrik beskrivs olika

geografiska områden för att belysa var, förutom i

Sverige, som nätverken är baserade.

Sedan krigen på västra Balkan under 1990-talet har

regionen varit en av de vanligaste transitregionerna

för illegala varor avsedda för den europeiska

marknaden. Det rättsvakuum som uppstod under

krigen öppnade upp för ökad smuggling och

kriminella nätverk började utnyttja kontaktnäten som

uppstod i Europa genom flyktingströmmarna från

Balkan. Kriminella nätverk med ursprung i länder på

västra Balkan finns i många länder i Europa.

Det sovjetiska totalitära samhället innebar ett

omfattande kontrollsystem och politiserat rättsystem

med låg rättsäkerhet och utan likhet inför lagen.

Misstro mot, och vilseledande av, statsmakten blev

normen i samhället och något som inte sällan är

tydligt i dessa kriminella nätverks brottslighet i

Sverige. ”Tjuvar i lagen” är den kriminella struktur

från regionen som bedöms ha störst spridning och

påverkan i Sverige. ”Tjuvar i lagen” samarbetar dock

i Sverige med andra nätverk från regionen däribland

kriminella nätverk som baseras på ursprung i

Tjetjenien.

Sydamerika har en central roll avseende

narkotikahanteringen. Kriminella nätverk som

baseras på ursprung i Sydamerika som är verksamma

i Sverige består främst av kriminella individer med

ursprung i länder som är viktiga i handel med

narkotika. Kriminella nätverk som baseras på

ursprung i främst Chile och Colombia har kommit att

bedriva en brottslig verksamhet i Sverige som vuxit

de senaste åren.

Kriminella nätverk som baseras på ursprung i Afrika

vilka är verksamma i Sverige består främst av

kriminella individer med ursprung i Västafrika eller

Somalia. Precis som för kriminella nätverk baserade i

Sydamerika är narkotika central del av brottsligheten.

Kriminella nätverk som baseras på ursprung i

Sydostasien förekommer i Sverige och består främst

av kriminella individer med ursprung i Vietnam. Det

kan misstänkas att det också förekommer kriminella

nätverk som baseras på gemensamt ursprung i Kina.

Den internationella erfarenheten är att dessa nätverk

är hierarkiska och mycket slutna, vilket försvårar

både underrättelsearbete och utredningsarbete.

Nätverksstruktur

Det varierar från nätverk till nätverk hur beständig

samverkan är över tid och hur brottsligheten delas

mellan Sverige och utlandet. Vanligt är att det inte

endast är Sverige som är målet utan nätverket finns

ofta i stora delar av Europa liksom i andra länder.

Främst gäller detta länder som är viktiga avseende

POLISENS RAPPORT OM ORGANISERAD BROTTSLIGHET 2015 19


INLEDNING

ARBETSMATERIAL

produktion, distribution och försäljning av de varor

som nätverken smugglar. ”Tjuvar i lagen” i Sverige

skiljer dock särskilt ut sig genom att vara del av en

internationell struktur som är tydligare

organisationslikt i sin uppbyggnad.

Inom den traditionella postsovjetiska organiserade

brottsligheten benämns dess högsta representant som

”vor v zakone”, på svenska ”tjuv i lagen”. Strukturen

är idag väletablerad inom EU och fortsätter sprida sitt

inflytande inom unionen. De kriminella aktörerna

som är aktiva i Sverige har genom strukturen ett stort

internationellt nätverk. De kriminella aktörerna ser

Västeuropa som en lättillgänglig kriminell marknad

där det går att göra stora vinster.

Systemet med” tjuv i lagen” är hierarkiskt uppbyggt i

tre nivåer där ”tjuvar i lagen” är överst, under dem

finns kriminella ”auktoriteter” och underst själva

utförarna. Alla inom systemet ska betala till den

gemensamma kassan som benämns som ”obsjtjak”.

Pengarna i dessa kommer de högsta ”tjuvarna i

lagen” till del men från den betalas även ersättning

till familjer ut när någon som är en del av systemet

avtjänar fängelsestraff. De högsta inom strukturen

åtnjuter en stor respekt inom den brottsliga världen

men även i andra sammanhang i sina hemländer där

”tjuvar i lagen” även har kopplingar in i

statsförvaltningen. I Sverige är de personer som

tillhör denna struktur ofta från Georgien,

Azerbajdzjan, Vitryssland och Armenien men även

från andra tidigare sovjetstater.

Kriminella nätverk som baseras på ursprung i

Tjetjenien som förekommer i Sverige ställer sig

utanför det svenska samhället exempelvis genom att

inte ha arbeten eller ta emot bidrag. De kriminella

aktörerna inom de tjetjenska nätverken bedöms ha en

bred samverkan med andra kriminella aktörer från

regionen, däribland ”tjuvar i lagen” men

samverkanspartners varierar utifrån vilken

brottslighet som är aktuell.

Det finns kriminella aktörer i Sverige vars

brottslighet styrs av kriminella nätverk på västra

Balkan. Dessa nätverk agerar inte bara mot Sverige

utan har inom sitt nätverk hela smugglingsrutten

genom Europa och är även etablerade i Sydamerika.

Även om dessa nätverks smuggling till Sverige går

via exempelvis Nederländerna eller Belgien så går

kontakterna via Balkan. De kriminella aktörerna i

Sverige är i dessa nätverk bara ett yttre led i

brottsligheten.

De kriminella nätverken baserade i Sverige och

Västafrika är ofta löst sammansatta och kan

förändras snabbt, både avseende vilka individer som

ingår i nätverken och vilka roller olika individer har i

den brottsliga verksamheten. Andra nätverk är dock

mer bestående över tid, detta gäller inte sälla de som

ägnar sig åt människosmuggling såsom somaliska

kriminella nätverk. För dessa kriminella nätverk

fungerar individerna i utlandet som kontaktpunkter

och logistiker.

De kriminella nätverk som baseras på ursprung i

Västafrika är huvudsakligen verksamma i större

svenska städer. De kriminella aktörerna är både män

och kvinnor. Kvinnor har också ledande funktioner,

företrädesvis avseende prostitution och människohandel

för sexuella ändamål.

Kriminella nätverken med ursprung i Sydamerika är

sällan beständiga över längre tidsperioder i Sverige.

Det är vanligt att de kriminella individerna som ingår

i dessa nätverk uppehåller sig tillfälligt i Sverige ett

antal månader, begår brott och sedan återvänder till

hemländerna. Ett flertal kriminella individer med

ursprung i Colombia är dock förhållandevis

etablerade i det svenska samhället, med fast bostad

och ett legalt arbete som ofta är lågavlönat. Dessa

lever under ordnade omständigheter utan att tilldra

sig myndigheters uppmärksamhet samtidigt som de

är centrala i brottslig verksamhet och förmedlar

kontakter för narkotikasmuggling.

Kriminella nätverk som baseras på ursprung i

Vietnam verksamma i Sverige präglas av en stark

hierarki, med tydliga roller för olika aktörer. Det

gemensamma ursprunget är en sammanhållande

faktor. Nätverken har kopplingar till andra

vietnamesiska nätverk i flera länder i Europa. Nära

samverkan finns mellan nätverk i Sverige och Norge.

Brottslighet

De kriminella aktörerna är multikriminella men det

centrala brottsområdet i Sverige är smugglingsbrott.

Vanligt är smuggling av vapen och narkotika men

även människor. Försäljning av de illegala varorna är

som en följd också del av brottsligheten.

Tillgreppsbrottslighet förekommer och att

genomförarna befinner sig tillfälligt i Sverige

bedöms vara en fördel för denna brottslighet. ”Tjuvar

i lagen” avviker genom att deras brottslighet även till

stor del inkluderar bedrägerier mot företag och

myndigheter i Sverige.

I Sverige kan systemet med ”tjuv i lagen” kopplas till

flera skilda brottsområden och brottsligheten

förekommer i hela landet. På de lägsta nivåerna inom

brottsligheten genereras vinsterna genom olika

20 POLISENS RAPPORT OM ORGANISERAD BROTTSLIGHET 2015


INLEDNING

ARBETSMATERIAL

former av tillgreppsbrott. Vanligt är tillgrepp i butik

för att komma över dyrare gods såsom parfymer,

rakhyvlar och exklusiva hudkrämer. Det tillgripta

godset skickas sedan till hemländerna via postpaket.

Under senare tid har aktörerna allt mer gått över från

butiksstölder till bostadsinbrott. De som genomför

brottsligheten kommer till Sverige på flera olika sätt

som arbetskraftsinvandring, på turistvisum, på falska

identitetshandlingar från östeuropeiska länder, eller

som asylsökande i Sverige eller något annat EU-land.

Det kan inte sägas att ”tjuven i lagen” direkt beordrar

och leder all brottslig verksamhet men däremot

innebär det en stor risk för den som inte betalar in till

den så kallade ”gemensamma kassan”.

Inom strukturen ”tjuvar i lagen” kan också individer

utnyttjas för att starta företag, ta blancolån och i

andra delar av vad som är en omfattande

bedrägeribrottslighet. Detta är den andra sidan av den

brottslighet som utförs av ”tjuvar i lagen” i Sverige,

en brottslighet som består av avancerade upplägg

med företag där bedrägerier sker mot staten liksom

mot företag och banker. Inkluderat i

företagsuppläggen ingår även utnyttjande av svart

arbetskraft. Strukturen besitter en tydlig

våldskapacitet som används för bestraffning och

utpressning men även vid interna maktkamper.

Ett tydligt upplägg för ”tjuvar i lagen” i Sverige är att

utnyttja det svenska samhället. Detta gäller bidrag

från staten men även bedrägerier som riktar sig både

mot finansinstitut och olika företag där lån eller

kreditköp görs utan teckning eller ambition att betala

tillbaka. I sina hemländer har ”tjuvar i lagen”

kopplingar in i myndigheter vilket kan underlätta för

dem i deras brottslighet. Samma ambition bedöms

finnas i Sverige.

”Tjuvar i lagen” använder också hot och våld som

påtryckningsmedel för att få personer att begå

brottslighet och att betala förtjänster till tjuven i

lagen. Det är dock inte endast dessa personer som

drabbas av ”tjuvar i lagens” närvaro i Sverige.

Personer med ursprung i länder från före detta

Sovjetunionen som inte har en koppling till systemet

kan också utsättas för utpressning från ”tjuvar i

lagen”.

Bland tjetjenska kriminella nätverk förekommer till

stor del brott av seriebrottskaraktär, men aktörerna

har även ett stort våldskapital.

Serbiska och montenegrinska nätverk har traditionellt

varit involverade i heroinsmuggling men kontrollerar

sedan ett par år tillbaka även delar av den

skandinaviska och västeuropeiska kokainmarkanden.

I begränsad utsträckning är serbiska och

montenegrinska nätverk även involverade i

smuggling av marijuana. Albanska kriminella

nätverk har sedan 1990-talet dominerat

heroinsmugglingen till Sverige men ägnar sig även åt

smuggling av kokain och amfetamin. Det finns

tendenser till att deras heroinsmuggling till Sverige

är på väg att öka.

Narkotikasmuggling från Balkan till Sverige sker

främst via landvägen till Sverige. I vissa fall kan

Sverige också vara transitland för narkotika som ska

vidare till Norge. Preparat som är vanliga är heroin,

kokain och marijuana. Västra Balkan fortsätter att

vara en betydande källa för illegala skjutvapen i

Sverige.

En fördel för de kriminella aktörerna som är baserade

i flera länder är att de inte har svårt att omlokalisera

sin brottsliga verksamhet om de utvisas ur Sverige på

grund av sin brottslighet eller om polisiär

uppmärksamhet eller andra faktorer gör det svårt att

begå brott här. Avseende kriminella nätverk som

baseras på ursprung i Västra Balkan finns exempel på

aktörer som flyttar och fortsätter sin brottslighet från

utlandet men har kvar sitt kontaktnät i Sverige. En

sådan flytt kan också bli ett steg upp i en kriminell

karriär.

Europol har uppmärksammat att albanskatalande

kriminella nätverk skickar unga albansktalande

kriminella till ankarpersoner i Schengen-länder där

de med deras stöd begår tillgreppsbrott. 8 Det har

även i Sverige noterats att albansktalande kriminella

som kommer hit redan vid ankomst har ett kontaktnät

för att kunna begå brottslighet.

Kriminella nätverk som baseras på ursprung i

Västafrika bedriver en brottslig verksamhet i Sverige

som oftast är att beteckna som multikriminell, men

den utgörs främst av narkotikahandel. Västafrika är

fortsatt transitcentra för både heroin- och

kokainsmuggling. Smuggling via Öst- och Sydafrika

har dock ökat i omfattning. Nigerianska kriminella

nätverk har de senaste åren därtill bedrivit en

direktinförsel av kokain från Sydamerika till EU. I

Stockholm har försäljningen av heroin de senaste

åren kommit att nästan utslutande bedrivas av

kriminella nätverk som baseras på ursprung i

Västafrika. Andra brottsområden förutom narkotika

är människohandel för sexuella ändamål,

8 Europol, Early warning notification – Large complex

networks of Albanian speaking criminals active in the EU

changing modus operandi, 2014

POLISENS RAPPORT OM ORGANISERAD BROTTSLIGHET 2015 21


INLEDNING

ARBETSMATERIAL

penningvätt, bedrägerier, stöldbrottslighet och

miljöbrott. Stöldgodset i form av bilar och andra

kapitalvaror exporteras sedan från Sverige till

Västafrika. Även illegala avfallstransporter

förekommer. Ett modus är att bilar skrivs över på ett

samordningsnummer och sedan exporteras till

Västafrika som begagnade varor.

De sydamerikanska kriminella nätverken bedriver

främst smuggling av och handel med narkotika.

Colombianska kriminella nätverk har länge

dominerat kokainhandeln i EU, men de har inte

längre en monopolställning. Dominikanska

republiken och i allt större utsträckning Panama är

transitcentra för narkotikasmuggling med koppling

till kriminella nätverk som baseras på ursprung i

Sydamerika. Utöver narkotikabrottslighet

förekommer även att kriminella nätverk från

Sydamerika uppehåller sig tillfälligt i Sverige för att

begå tillgreppsbrott. Den brottsligheten drabbar

främst Stockholm.

Det är sedan tidigare känt att vietnamesiska nätverk

bedriver handel med marijuana i Sverige. Även

internationellt förekommer vietnamesiska nätverk

inom narkotikabrottslighet med marijuana såväl

odling, smuggling som försäljning. Mycket talar för

att vietnamesiska nätverk i Sverige utvecklat den

brottsliga verksamheten till att även omfatta crystal

meth (kristalliserat metamfetamin). Det är främst

vietnameser permanent boende i Sverige som

hanterar större kvantiteter av drogen och i de flesta

fall bedriver smuggling. Även personer från andra

delar av Sydostasien bedöms vara involverade i

hanteringen.

Kriminella entreprenörer

Många kriminella aktörer är att betrakta som

entreprenörer. Benämningen används dock här för att

det i detta fall anses vara ett tydligt karaktärsdrag för

aktörernas kriminalitet. Den brottslighet de ägnar sig

åt och deras sätt att nätverka kan liknas vid att

bedriva företagsverksamhet. De kriminella

entreprenörerna är ofta tongivande individer i sina

kriminella nätverk. Vissa av aktörerna verkar enbart i

Sverige men avseende aktörer inom narkotikabrottslighet

är en förankring även i utlandet särskilt

tydlig.

Nätverksstruktur

Det finns ett stort antal kriminella aktörer som

primärt inte är att definiera som del i ett kriminellt

nätverk. De har ett nätverk i form av kriminella

samverkanspartners och de har ofta en inre krets av

mer stabila samverkanpartners. Det är dock inte

nätverkstillhörigheten utan brottsuppläggen som är

styrande för samverkan.

Dessa kriminella aktörer kan beskrivas som

entreprenörer i brott och återfinns främst inom

ekonomisk brottslighet men även vid avancerade

smugglingsupplägg, exempelvis avseende narkotika.

De finns på nationell, regional och lokal nivå. Det

som skiljer sig åt är brottslighetens utbredning och

omfattning.

De kriminella aktörerna kännetecknas av att de har

ett brett nätverk som samverkar med olika kriminella

aktörer och nätverk. De fungerar som möjliggörare

för andra kriminella aktörer, de förenklar deras

brottslighet och bidrar med specialistkompetens.

Specialistkompetensen kan vara deras

kontaktnätverk, pengar, brottsupplägg eller

organisatoriska förmåga. De är dock inte endast

möjliggörare utan driver även en egen brottslighet. I

denna kan de dra nytta av andra kriminella aktörers

kapacitet, exempelvis deras kapacitet att begå

våldsbrott eller använda hot om våld som

påtryckningsmedel.

Den internationella samverkan är extra tydlig för de

aktörer som ägnar sig åt avancerade

smugglingsupplägg.

Brottslighet

Brottsligheten är som nämnts ovan främst olika

former av ekonomisk brottslighet eller avancerad

narkotikasmuggling. I sitt nätverk eller i sin

bakgrund har de kriminella aktörerna dock ofta, men

inte alltid, annan brottslighet som är vanlig för

aktörer inom organiserad brottslighet såsom

narkotika, utpressning och våld. De har nått en nivå i

sin brottslighet som gör dem svåra för polisen att

arbeta mot. De kan ofta hålla viss distans till

genomförande av brott och dölja sin egen roll i

brottsupplägg.

De kriminella aktörerna har nått en avancerad nivå i

sin brottslighet som gör att de ofta kan dölja sina

inkomster från brottslighet bakom ett eget företag.

Företag de driver ger dem en presentabel fasad och

det är inte ovanligt att de kan ses som duktiga

företagare i den stad där de verkar, i synnerhet i

mindre städer. Detta medför att de kan ha goda

personliga kontakter inom exempelvis näringsliv och

myndigheter. Många kan även dölja inkomster från

brottslighet bakom företag. Det förekommer att

aktörerna driver företag inom restaurangbranschen.

22 POLISENS RAPPORT OM ORGANISERAD BROTTSLIGHET 2015


INLEDNING

ARBETSMATERIAL

Avslutande kommentar om kriminella nätverk

baserade i Sverige och utlandet

Internationell samverkan är en dimension i många

delar av organiserad brottslighet. När de kriminella

aktörerna är förankrade i flera olika länder är det än

viktigare att kunna kartlägga denna dimension. Den

dubbla förankringen kan användas av de kriminella

individerna för att undvika polisiär uppmärksamhet.

Detta gäller för kriminella entreprenörer likväl som

andra aktörer. Alla kriminella entreprenörer har dock

inte förankring i utlandet. De som endast är

förankrade i Sverige kännetecknas av att de nått en

nivå i sin brottslighet där de kan dölja sin kriminalitet

vilket är en av de stora utmaningarna i polisen arbete

mot dessa kriminella individer.

Kriminella aktörer baserade i utlandet

Kriminella aktörer som uteslutande är baserade i

utlandet utgörs främst av så kallade mobila

kriminella nätverk (MOB). Med MOB avses det som

tidigare kallades organiserad seriebrottslighet. För

mobila kriminella nätverk är Sverige ett tillgångsland

och nätverkens individer uppehåller sig i landet

enbart för att begå brott. De åker sedan tillbaka till

sina hemländer där de i övrigt lever sina liv och

tillbringar sin vardag.

Deras rörlighet är karakteristiskt för dessa nätverk

och är en medveten strategi för att minska

upptäcksrisken. Rörligheten bidrar till att de under

kort tid kan begå brott i flera olika delar av landet.

De mobila kriminella nätverken söker sig till Sverige

för att landet är en marknad där det finns

förutsättningar att göra brottsvinster och

upptäcksrisken är låg samt om de skulle upptäckas är

straffen låga för de brott som de begår.

”En stor del av mängdbrotten i Sverige

begås av mobila kriminella nätverk.”

En stor del av mängdbrotten i Sverige begås av

mobila kriminella nätverk. De kriminella nätverken

kommer företrädesvis från Litauen, Polen och

Rumänien. De begår bostadsinbrott i Sverige och

tillskrivs majoriteten av alla båtmotorstölder,

lyxbilsstöder, bildelsstölder, fickstölder och

åldringsbrott.

Mobila kriminella nätverk

I detta avsnitt är fokus på mobila kriminella nätverk

med ursprung i just Litauen, Polen och Rumänien.

Det ska dock påpekas att även kriminella nätverk

från andra länder kommer till Sverige för att begå

tillgreppsbrott, vilket framgår av andra aktörsavsnitt i

rapporten. Det är inte heller så att utländska

gärningsmän står för all tillgreppsbrottslighet i

Sverige. Även inhemska gärningsmän utgör en stor

del av problematiken gällande tillgreppsbrott. Till

exempel begår lokala kriminella nätverk

bostadsinbrott i Stockholms län och omgivande län

men har även uppmärksammats i Norge

Nätverksstruktur

Det gemensamma ursprunget fungerar som en

sammanhållande faktor för de mobila kriminella

nätverken som verkar i Sverige. Kriminella nätverk i

hemländerna kan också vara en sammanhållande

faktor. Så bedöms vara fallet för mobila kriminella

nätverk från Polen och Litauen, men det har även

konstaterats gällande nätverk med individer från

Chile, före detta Jugoslavien och andra länder i före

detta Sovjetunionen.

Avseende både polska och litauiska mobila

kriminella nätverk bedöms, som tidigare nämnts, det

vara vanligt att de ingår som en del i större kriminella

nätverk i hemländerna. De mobila kriminella nätverk

med ursprung i Polen som är kända och agerar i

Sverige har sina huvudorganisationer i Polen och det

är också där som huvudmännen finns. Kartläggning

har visat att det finns stora kriminella nätverk från

Polen som begår fordonstölder i Sverige. Individerna

i nätverken är tillfälligt i Sverige men samma

individer återkommande ofta och samma individer

som begår brott i Sverige kan även begå brott i andra

europeiska länder. Tyskland är vanligt men även

Nederländerna, Frankrike, Schweiz och Belgien

förekommer i stor utsträckning.

Erfarenheter av mobila kriminella nätverk från

Litauen visar att de ofta har en tydlig intern

rollfördelning där olika deltagare ansvarar för

exempelvis logistik, fordon och teknik. De kriminella

nätverken består av en ledare, en inre krets bestående

av en handfull personer samt ett mycket stort antal

tillfälliga kriminella utförare.

Avseende litauiska mobila kriminella nätverk har

man sett att nätverken använder sig av yngre tidigare

ostraffade personer för att begå brott i Sverige. En

ytterligare försvårande omständighet är att de

kriminella individerna ofta rutinmässigt använder sig

av förfalskade identitetshandlingar.

Mobila kriminella nätverk begår brott över hela

Sverige. Vissa geografiska områden är drabbade i

större utsträckning än andra och brottsligheten

uppvisar ofta återkommande geografiska mönster.

POLISENS RAPPORT OM ORGANISERAD BROTTSLIGHET 2015 23


INLEDNING

ARBETSMATERIAL

Vad gäller både litauiska och polska mobila

kriminella nätverk finns det en uppfattning om att de

agerar i olika delar av Sverige och att litauiska, såväl

som polska nätverk har delat upp landet mellan sig.

En del av de mobila polska kriminella nätverken

inom fordonsrelaterade brottslighet agerar i

Stockholmsområdet och andra i Västra Götaland och

Södra Sverige.

De mobila kriminella nätverken med ursprung i

Rumänien bedöms ha en hög rörlighet i Sverige och

kriminella individer är i flera fall även kända, eller

dömda, för samma eller liknande brottslighet i andra

europeiska länder. Liknande kan även sägas gälla för

mobila kriminella nätverk från Bulgarien.

När mobila kriminella nätverk agerar i Sverige,

använder de sig i stor utsträckning av ankarpersoner,

som underlättar de hitrestas verksamhet med t.ex.

boende, fordon och kontakter med andra kriminella.

Benämningen ankarplatser används om de platser där

individer i de mobila kriminella nätverken bor och

som kan sägas vara det närmaste de har som en fast

punkt när de begår brott i landet. Ankarplatserna

ordnas ofta av ankarpersoner eller finns i närheten av

där ankarpersoner bor. Ankarplatserna kan vara

bostäder som de hyr via förmedlingar eller av

privatpersoner, i vissa fall av lokalt förankrade

landsmän och som de använder under längre tid. De

mobila kriminella nätverk som har agerat i Sverige

under en längre tid blir allt mer förankrade i Sverige.

”De mobila kriminella nätverk från

Litauen som har agerat i Sverige under

en längre tid blir allt mer förankrade i

Sverige.”

Polska mobila kriminella nätverk har ett flertal

ankarpersoner och ankarplatser i Sverige.

Ankarpersonerna är själva från Polen men har ofta

bott i Sverige längre tid. De är involverade i själva

brottsligheten. Ankarpersonerna är exempelvis varit

mottagare av den tekniska utrustning som krävs för

brottsligheten och kan även förvara stöldgods och

tillhandahålla bostäder.

Ett antal platser i Sverige har även uppmärksammats

som ankarplatser för mobila kriminella nätverk med

ursprung i Rumänien.

Brottslighet

Mobila kriminella nätverk inriktar sig mot

tillgreppsbrott. Vissa mobila kriminella nätverk begår

flera olika typer av tillgreppsbrott under sin vistelse i

Sverige medan andra istället specialiserat sig på

specifika typer av gods.

För litauiska mobila kriminella nätverk är det även

vanligt att de, när de är i Sverige, ägnar sig åt andra

former av tillgreppsbrott än deras primära mål. Detta

kan vara tillgrepp av drivmedel och snatterier.

Den brottslighet som utförs av de mobila kriminella

nätverken från Litauen är främst tillgreppsbrott i

bostad samt stölder av premiumbilar och bildelar.

Det förekommer även att de stjäl delar från lyxbilar,

exempelvis airbags.

Det finns tydliga strukturer och förberedelser bakom

lyxbilsstölderna. Ett tydligt exempel på detta är

förekomsten av logistikbaser som tillhandahåller

färdig utrustning till utförare som genomför brott.

Detta kan vara utrustning så som id-handlingar,

kartor och GPS. Det förekommer även speciella

verkstäder där omidentifiering av fordon kan

genomföras. Transportföretag används i olika grad

vid utförsel av stöldgods.

Det är känt att samma mobila kriminella nätverk som

ägnar sig åt tillgreppsbrott även är verksamma inom

smuggling av narkotika i Europa. Det är dock inte

klarlagt att de kriminella nätverk som begår

tillgreppsbrott i Sverige även smugglar in narkotika i

landet.

Vanliga brott som begås i Sverige av mobila polska

kriminella nätverk är fordonstölder. De bilfabrikat

som främst är utsatta är BMW, Ranger Rover, Lexus,

Toyota och Audi. Även husbilar stjäls liksom

entreprenadsmaskiner. De mobila kriminella

nätverken från Polen verkar vara specialiserade och

bedriver inte annan brottslighet i Sverige.

I Polen ändras fordonens identitet varefter de säljs på

den legala marknaden, ofta via auktions- eller

bilhandlarsidor på internet. Ett annat alternativ är att

fordonet transporteras vidare från Polen österut, ofta

via något annat kriminellt nätverk, eller skeppas

direkt till Afrika. Det förekommer också att fordon

monteras isär i Sverige och packas på lastpallar för

vidare transport utomlands.

Flera insatser har genomförts mot mobila polska

nätverk som begår fordonsstölder. Detta bedöms ha

fått effekten att det blivit svårare för de kriminella

nätverken att begå brott i Sverige och att de därför

tillfälligt omriktat sin brottslighet mot Tyskland i viss

utsträckning. Huvudmännen i de mobila kriminella

nätverken från Polen bedöms leva ett gott liv i Polen

24 POLISENS RAPPORT OM ORGANISERAD BROTTSLIGHET 2015


INLEDNING

ARBETSMATERIAL

på de förtjänster som stölder av fordon och

fordonsdelar inbringar.

De mobila kriminella nätverken som baseras på

ursprung i Rumänien tycks ha en bredare kriminell

verksamhet än många andra mobila kriminella

nätverk. Mobila rumänska kriminella nätverk är

kända för att begå olika former av tillgreppsbrott,

stölder i butik, bostadsinbrott, metallstölder,

fickstölder och så kallade åldringsbrott. Fickstölder

och åldringsbrott bedöms dock vara vanligast

förekommande. Utöver tillgreppsbrott finns exempel

på koppling till människohandel inom rumänska

kriminella nätverk.

Mobila kriminella nätverk från Rumänien har

tidigare varit aktuella med skimning 9 i Sverige.

Denna brottslighet har nu gått ner då åtgärder gjorts

som försvårat denna brottslighet. Butiker och

restauranter har bytt ut kortläsarna och bankerna har

förbättrat sina system vid bankomaterna. Däremot

ökar nu istället fickstölder genom så kallad

axelsurfing 10 (även kallat shouldersurfing) riktat mot

äldre.

Mobil organiserad brottslighet har en betydande

påverkan på medborgarnas faktiska och upplevda

trygghet. Extra tydligt blir detta avseende mobila

kriminella nätverk som riktar in sig mot äldre

människor.

Avslutande kommentar om kriminella aktörer

baserade utlandet

Mobila kriminella nätverk har under en längre tid åkt

till Sverige för att begå brott. Många av de mobila

kriminella nätverk som har störst påverkan på

mängdbrottsligheten i Sverige etablerar sig alltmer i

landet med ankarplatser och ankarpersoner.

Bostadsinbrott är ett brott som har en stor påverkan

ur ett trygghetshänseende. Intrång i hemmet upplevs

som en stor kränkning. Brottet skapar mycket oro

eftersom det upplevs som mer kränkande än andra

stöldbrott.

9 Skimning sker med en teknisk utrustning som kopierar

information från magnetremsan på ett kontokort. Denna

information överförs sedan till ett annat kort, gärningsmannen

betalar med kortet och den ursprungliga kortinnehavaren

debiteras.

10 Axelsurfing sker genom att gärningsmannen smyger upp

bakom en person som står vid en uttagsautomat och tar del av

personens PIN-kod. Gärningsmannen följer sedan efter den

person som tog ut pengar, stjäl obemärkt kortet och tar sedan

ut pengar.

Vissa orter i Sverige är mer utsatta än andra för

mobil organiserad brottslighet. När mindre orter

drabbas av en serie brott från mobila kriminella

nätverk bedöms påverkan på orten bli tydligare än i

större städer. På vissa orter har det skapats olika

former av grannsamverkan för att bemöta problemet

med litauiska och andra mobila kriminella nätverk.

Ett engagemang från civilsamhället, i form av

grannsamverkan, mot brottsligheten är positivt och

viktigt.

Idelogiskt motiverade brottsaktiva

aktörer

Idelogiskt motiverade brottsaktiva aktörer är politiskt

eller ideologiskt motiverade aktörer inom brottsaktiv

inhemsk extremism som accepterar, förespråkar eller

använder brott som metod för att åstadkomma

förändring. För aktörer inom inhemsk extremism är

den sammanhållande faktorn den strävan som finns

inom gruppen att förändra samhällsordningen och en

acceptans för brott som metod för att uppnå denna

förändring.

Idelogiskt motiverade brottsaktiva aktörer har en

ideologisk drivkraft bakom sin brottslighet. Detta

särskiljer dem från andra aktörer som beskrivits i

denna rapport där det är ekonomisk förtjänst som är

drivkraften. Även om de i dagsläget bedöms vara

begränsade finns kopplingar mellan ideologiskt

motiverade brottsaktiva och kriminella aktörer med

ekonomisk förtjänst som drivkraft. Polisen och

Säkerhetspolisen har ett delat ansvar för ideologiskt

motiverade brottsaktiva aktörer.

Inom området brottsaktiv inhemsk extremism är den

högerextrema vit makt-miljön, den vänsterextrema

autonoma miljön och den religiösa brottsaktiva

islamistiska extremistmiljön de mest aktiva.

Ideologiska motiverade brottsaktiva inom

den autonoma miljön

Den övergripande målsättningen för ideologiska

motiverade brottsaktiva inom den autonoma miljön

är ett klasslöst samhälle utan styre från någon

auktoritet. Detta kan enligt dem endast uppnås

genom revolution då de anser att den rådande

demokratin upprätthåller orättvisa maktstrukturer.

Nätverksstruktur

Den autonoma miljön består av både mer formella

organisationer, löst sammansatta nätverk och

enskilda individer. Den sammanhållande faktorn för

ideologiska motiverade brottsaktiva inom den

autonoma miljön är en socialistisk grundsyn och ett

politiskt engagemang baserat på aktivism.

POLISENS RAPPORT OM ORGANISERAD BROTTSLIGHET 2015 25


INLEDNING

ARBETSMATERIAL

Huvudmotståndaren är de som vill ha ett aktoritärt

styre och tillämpar vad den autonoma miljön menar

är fascism.

Aktörer inom den autonoma miljön är ofta knutna till

mer eller mindre sammansatta organisationer och

nätverk. Den autonoma miljön är till stor del

nätverksbaserad och den hierarkiska strukturen är

inte lika tydlig som i exempelvis vissa grupper inom

vit makt-miljön.

De brottsaktiva autonoma nätverken delar

övergripande mål och metoder, varför det finns ett

stort samförstånd och en bred samverkan inom

miljön. Det geografiska läget tycks ha större

betydelse än organisatorisk tillhörighet även om

individer också reser mellan orter för att delta i

varandras aktioner. Det är även vanligt att aktioner

genomförs under aktionsnamn och kampanjer vars

paroll vem som helst kan agera under. De större

organisationerna har även internationella kopplingar

och det förekommer även att brottsaktiva från

utlandet har rest till Sverige för att delta vid aktioner

här.

Brottslighet

Brottsligheten består till stor del av våld (mot person

och egendom) samt olika typer av hot och

trakasserier. Miljön bedöms vara konfrontativ och

brottsligheten är att betrakta som både offensiv och

överlagd.

Merparten av den autonoma miljöns brottslighet

riktar sig mot meningsmotståndare inom vit vaktmiljön.

Inte sällan syftar brottsligheten till att få den

drabbade att upphöra med politisk aktivitet. Andra

uttalade måltavlor är partiföreträdare inom

allianspartierna och Sverigedemokraterna,

myndighetsföreträdare och företag.

Ideologiskt motiverade brottsaktiva inom vit

makt-miljön

Ideologiskt motiverade brottsaktiva inom vit maktmiljön

strävar efter ett etniskt homogent samhälle

och ett styrelseskick som baseras på etnicitet. Vissa

anser att ett väpnat maktövertagande är nödvändigt

för att ändra samhällsordningen medan andra väljer

den parlamentariska vägen.

Nätverksstruktur

Vit makt-miljön utgörs av individer, nätverk och

organisationer. Organisationer inom vit makt-miljön

har till största delen hierarkiska strukturer, formella

ledare och regler för medlemmar.

Brottslighet

Vit makt-miljön består av personer som är beredda

att använda våld, hot och trakasserier framförallt mot

dem som försöker motarbeta dem. Brott som begås

av personer ur vit makt-miljön är ofta spontana och

riktar sig mot meningsmotståndare framförallt inom

den autonoma vänstern, personer med utländsk

bakgrund, judar eller hbtq-personer. Ofta syftar dessa

aktiviteter till att visa på en territoriell dominans,

skapa debatt eller att provocera fram en reaktion hos

motståndare.

Under 2014 har ett antal individer från vit maktmiljön

rest till Ukraina för att stödja den

högerextrema nationalistiska rörelsen i den pågående

konflikten. Ett antal av dessa individer har deltagit i

strid.

Religiöst motiverade brottsaktiva extremister

Den brottsaktiva religiösa extremismen i Sverige

utgörs framförallt av våldsbejakande individer,

nätverk och organisationer med en extrem tolkning

av trosinriktningen islam, s.k. islamism 11 eller

jihadism .

Nätverksstruktur

Brottsaktiva islamistiska extremister i Sverige

sympatiserar huvudsakligen med av tre

organisationer: Islamiska staten (IS), Jabhat al-

Nusrah och Hizb ut-Tahrir. IS och Jabhat al-Nusrah

är brottsaktiva och har uppstått ur terrorgruppen al-

Qaida. Hizb ut-Tahrir kan betecknas som politiskt

islamistisk. Dessa nätverk och organisationer

förekommer med stor spridning i landet.

Samtliga dessa organisationer tillhör salafismen, en

extrem trosåskådning inom sunni-islam som

förespråkar en strävan att strikt följa Koranen och

sunna (traditionen kring profeten). För salafisten

måste våld ibland användas i Guds namn för att

återställa islams rena, ursprungliga form. Jihadister

använder ofta dylika argument för att legitimera sin

brottsliga verksamhet. Flertalet jihadister är dock inte

särskilt kunniga i teologi och använder högst

förenklade resonemang för att rättfärdiga brottslighet

och våldsanvändning inför sig själva och andra.

Utöver ovan beskrivna organisationer kan religiöst

motiverade brottsaktiva extremister även ingå i andra

typer av nätverk. Det kan vara nätverk av mer social

karaktär men också andra kriminella nätverk som

11 Islamism finns inom både sunni- och shiaislam och

företräds av såväl militanta extrema grupper som

demokratiska partier, varför inte all islamism är brottslig.

26 POLISENS RAPPORT OM ORGANISERAD BROTTSLIGHET 2015


INLEDNING

ARBETSMATERIAL

inte nödvändigtvis har med extremism att göra men

som är avgörande för den kriminella aktörens egen

försörjning.

Brottslighet

Religiöst motiverade brottsaktiva extremisters

brottsliga verksamhet utgörs i huvudsak av tre

områden: terrorism, krigsbrott och brottslighet som

en konsekvens av konflikter i Sverige mellan

religiöst extrema grupper och deras motståndare.

Dessutom förekommer finansiering av dessa brott.

Nationellt Centrum för Terrorhotbedömningar (NCT)

har ansvaret för att bedöma terrorhotet mot Sverige

och höjde hösten 2010 bedömningen av hotet mot

Sverige från nivå två till nivå tre på en femgradig

skala. Säkerhetspolisens bedömning är att flera

terrorbrott i Sverige har avvärjts i närtid.

Krigsbrott följer av att ett stort antal religiösa

extremister rest till Syrien och Irak för att

företrädesvis strida för och med IS. Rekvisiten för

krigsförbrytelser, folkmord respektive brott mot

mänskligheten är relativt vida och i princip samtliga

som har stridit med och för IS kan därmed

misstänkas för krigsbrott enligt gällande lagstiftning.

Att uppnå en högre misstankegrad och bevisa sådan

brottslighet är dock ofta svårt.

Att svenska medborgare strider med terrorgrupper i

avlägsna konflikter är inget nytt och har tidigare skett

bl.a. i Afghanistan och Somalia. Antalet har dock

ökat märkbart det senaste året. Majoriten av de som

åkt ner för att delta i strid är svenska medborgare.

VAD INNEBÄR UTREDNINGEN OM

LAGÄNDRINGAR AVSEENDE

DELTAGANDE I STRID?

En särskild utredare har av regeringen fått i

uppdrag att analysera behovet av lagändringar

för att Sverige ska leva upp till de krav på

straffrättslig reglering för att förhindra och

bekämpa terrorism som ställs i FN:s

säkerhetsråds resolution 2178 (2014).

Resolutionen innebär kriminaliseringskrav

avseende att resa eller försöka resa till ett annat

land i syfte att utföra, planera, förbereda eller

delta i terroristhandlingar eller att ge eller få

terroristträning, samt att finansiera eller

underlätta sådana resor.

Utredaren ska även ta ställning till om Sveriges

straffrättsliga reglering för att förhindra och

bekämpa finansiering av terrorism uppfyller de

krav som Financial Action Task Force (FATF)

ställer och vid behov föreslå nödvändiga

lagändringar. Uppdraget ska redovisas senast

den 18 juni 2015.

Från flera orter i landet finns uppgifter om att vissa

muslimer av annan trosuppfattning än salafism har

upplevt att de inte får eller kan göra vad de vill på

grund av att extrema islamister ökat sitt inflytande i

vissa geografiska områden.

Det föreligger en risk att individer som återvänder till

Sverige efter att ha deltagit i strid för och med IS har

radikaliserats ytterligare och är både mer benägna

och har större förmåga att använda våld. Det finns

också en stor risk att de får en utökad betydelse i de

religiösa extrema miljöerna och fungerar som

förebilder för yngre personer i dessa miljöer. En

farhåga finns att också religiöst motiverade

brottsaktiva aktörer kan bidra till social oro.

Andra ideologiskt motiverade brottsaktiva

Inom djurrättsmiljön samt miljö- och fredsrörelsen

finns inte samma uttalade avsikt att förändra

samhällsordningen som inom den autonoma miljön.

Aktiviteter som rörelserna organiserar kan dock i en

del fall engagera ideologiskt motiverade brottsaktiva

individer i den autonoma miljön. I den mån brott

begås handlar det främst om civil olydnad, till

exempel aktioner mot företag inom vapenindustrin.

Andra brott, främst skadegörelser och hot, är i första

hand kopplade till djurrättsgrupper.

Djurrättsextremisters brottslighet utgörs ofta av

skadegörelse riktad mot exempelvis pälsfarmare,

päls- och skinnhandlare, veterinärer och personal

inom läkemedelsindustrin, personal inom

köttindustrin, fiskodlingar och kommuner. Även hot

och trakasserier riktade mot dessa yrkesgrupper

förekommer.

Den kontrajihadistiska miljön består av individer och

organisationer som vill motverka vad de anser vara

en pågående islamisering av västvärlden. Hittills har

dessa rörelser inte locka något större antal deltagare

till gatuaktiviteter i Sverige, till skillnad från i andra

europeiska länder. En ledande individ inom Swedish

Defence League bedriver otillåten påverkan.

Ensamagerande aktörer

I extremistmiljöer finns personer som kan komma att

utvecklas till ensamagerande våldsverkare. En

potentiell ensamagerande våldsverkare definieras

som en person som ensam och på eget uppsåt

utför/planerar grova våldsbrott på personliga,

religiösa och/eller ideologiska grunder.

Aktörerna kan ha olika drivkrafter, men det är känt

att psykisk ohälsa och svårigheter i socialt samspel är

relativt vanligt hos dessa aktörer. De tenderar att

skapa egna ideologier som kombinerar frustration

POLISENS RAPPORT OM ORGANISERAD BROTTSLIGHET 2015 27


INLEDNING

ARBETSMATERIAL

och aversion mot bredare politiska, sociala eller

religiösa mål. Generellt riktar aktörerna in sig på

civila måltavlor när de utför attentat. Ideologin anger

målet för deras attentat som vanligen utförs i nära

anslutning till bostad eller arbetsplats.

Avslutande kommentar om ideologiskt

motiverade brottsaktiva aktörer

Ideologiskt motiverade brottsaktiva aktörer skiljer sig

från andra kriminella aktörer som beskrivs i denna

rapport då drivkraften för brottsligheten är en annan.

Detta gör att också åtgärderna för att arbeta mot

ideologiskt motiverade brottsaktiv aktörer bedöms

vara andra. Då både polisen och Säkerhetspolisen har

ett delat uppdrag i frågan, tas arbetsmetoder fram av

myndigheterna i samverkan.

Kopplingen mellan brottsaktiv inhemsk extremism

och andra kriminella aktörer som beskrivs i denna

rapport bedöms i dagsläget som begränsad. Ett

mindre antal individer bland religiöst motiverade

brottsaktiva har även en bakgrund i annan

brottslighet och kriminella nätverk, kontakter som

möjligen kan återupptas. Personer som kommer

tillbaka efter att ha deltagit i strid har ett ökat

våldkapital som kan komma att användas även i

brottslighet som inte har ideologiska motiv.

Unga gärningsmän

Utvecklingen med att fler ungdomar involveras i

organiserad brottslighet bedöms inte vara

avstannande.

Det handlar sällan om en aktiv rekrytering av unga

till organiserad brottslighet, utan snarare om att vissa

ungdomar växer in i och involveras i brott via

vänner, syskon, andra släktingar eller andra äldre

personer som de ser upp till. Generellt tvingas

ungdomar inte till att begå brott, även om det

förekommer undantag. Den organiserade brottslighet

som ungdomar involveras i finns runt omkring dem.

De ungdomar som involveras i organiserad

brottslighet är i vissa fall mer att betrakta som barn

än ungdomar, det finns exempel på tolvåringar

involverade i organiserad brottslighet.

Ungdomar i utsatta geografiska områden beskrivs

ibland bilda en så kallad svans till andra kriminella.

Ungdomarna i svansen får utföra olika uppdrag åt

äldre kriminella individer. Det förekommer även att

ungdomar hotar med att orsaka social oro och

våldsamma upplopp när kriminella individer häktas

eller om polisen ska eller har genomfört ingripanden

i ett visst område. Förmågan hos kriminella aktörer

att organisera och styra dessa unga varierar.

Status som drivkraft

Statusen som kriminella individer har i vissa

geografiska områden är stor och drivkraften för en

del av ungdomarna som involveras i brottslighet är

att själva uppnå en sådan status. Det kan handla om

att ha en fin bil, snygga kläder och ha ett till synes

välbeställt liv. Det handlar dock inte alltid om en

strävan efter ett liv i lyx utan helt enkelt om att få det

man upplever att andra i samhället har. I takt med

den negativa samhällsutvecklingen i vissa utsatta

områden, anses betydelsen av status som drivkraft

öka.

”Statusen som kriminella individer har i

vissa områden är stor och drivkraften

för en del av ungdomarna som

involveras är att få det som andra har.”

Den status som kriminella individer förmedlar kan

för myndighetsföreträdare och andra i samhället

tyckas vara klichéartad och överdriven. Polisen ser

en annan och betydligt mörkare bild av det lyxliv

som de kriminella vill visa upp. När de involverade

ungdomarna ser denna bild är de redan så

involverade i brottsligheten att de kan ha svårt att se

någon annan väg än att fortsätta begå brott.

Brottslighet

När ungdomar involveras i organiserad brottslighet

får de, i takt med att de visar sig vara dugliga, utföra

olika uppdrag åt äldre kriminella individer. Bland

annat kan det handla om att förvara skjutvapen och

sälja narkotika. Det ekonomiska incitamentet leder

till att ungdomarnas lojalitet indirekt blir köpt,

eftersom de vill tjäna pengar och därför fortsätter att

till exempel sälja narkotika. Ungdomar kan också

involveras i brott genom att de hamnat i skuld och

måste betala tillbaka denna. Unga personer

involveras även i ekonomisk brottslighet genom att

de får erbjudanden om att ta styrelseuppdrag. De

utnyttjas också i olika bedrägerier.

Dessa ungdomar begår ofta många brott innan de är

myndiga. Detta innebär ofta ett antal noteringar i

brottsregistret men också att ungdomarna kan ha

betalningsanmärkningar och skulder till Kronofogden.

Ungdomar och narkotika

Narkotika är en inkörsport till organiserad

brottslighet. Narkotikamissbruk är dock inte alltid

vägen in till brottslighet, utan är ofta en följd av att

personer väl börjat begå brott och därigenom lättare

kommer i kontakt med narkotika.

28 POLISENS RAPPORT OM ORGANISERAD BROTTSLIGHET 2015


INLEDNING

ARBETSMATERIAL

Det egna narkotikamissbruket kan finansieras genom

att hämta och lämna narkotika på uppdrag av andra.

Vad gäller just narkotikaförsäljning så är det en

väldigt enkel affärsmodell för ungdomar att ta efter.

Det har konstaterats att det förekommer att personer

som säljer narkotika är i yngre tonåren och i vissa fall

ännu yngre.

Vid diskussioner om unga gärningsmän hamnar

fokus lätt på unga killar. Det förkommer även att

tjejer är gärningsmän och fler unga tjejer än tidigare

är involverade i brottslighet.

Avslutande kommentar

Narkotikabrottslighet, ekonomisk utsatthet och

inflytande från vänner och släktingar som begår brott

anses vara starka orsaker till att unga fastnar i

brottslighet. Den ekonomiska utsattheten innefattar

avsaknad av framtidsvisioner, något som är nära

sammankopplat med den negativa

samhällsutvecklingen som sker i utsatta geografiska

områden.

Ungdomarna i utsatta områden saknar ofta förebilder

som inte begår brott och de personer som uppvisar

status, ekonomiskt välstånd och inflytande är

kriminella individer. Den finns inga indikationer på

att den utveckling som skett de senaste åren med att

allt fler unga personer växer in i brottslighet är

avtagande.

Ökad våldsanvändning

Ökad våldsanvändning beskrivs i denna

fenomenbeskrivning med anledning av den ökande

våldsanvändning som sker av kriminella individer

inom organiserad brottslighet. Den ökande

våldsanvändningen inkluderar ett ökat användande

av skjutvapen och sprängmedel. Den ökande

våldsanvändningen är förnärvarande ett av de största

problemen kopplad till organiserad brottslighet.

”Den ökande våldsanvändningen är

förnärvarande ett av de största

problemen kopplad till organiserad

brottslighet.”

Våldet ökar både i omfattning och grovhet. Det är

alltså fler personer som har lättare att ta till våld

samtidigt som våldet blir allt allvarligare. En annan

del av utvecklingen är att det är yngre personer som

brukar grovt våld.

Generellt är det så att ju högre upp en person

befinner sig i den kriminella hierarkin, desto mindre

våld brukar de. Dessa kriminella aktörer har ofta

bevisat sin våldskapacitet i takt med att deras

kriminella inflytande ökat. När de väl nått en

ledande, eller på annat sätt maktutbringande position,

behöver de inte längre bruka våld för att påvisa sin

status.

Den stora våldsanvändningen från aktörer inom

organiserad brottslighet är den som sker långt ut i de

kriminella nätverken. Det är utförarna inom

brottsligheten som står för det grova våldet.

Inslaget av personliga konflikter som leder till grovt

våld, även i offentliga miljöer är stort. Vissa

våldsamma konflikter kan ha startat som en konflikt

av mer affärsmässig karaktär, t.ex. konkurrens om en

lokal narkotikamarknad, för att sen ha övergått till en

konflikt av mer personlig karaktär. Även det

omvända kan vara fallet, att personliga konflikter får

inflyttande på den kriminella verksamheten.

Heder och låg impulskontroll är två begrepp som är

centrala i samband med våldsutövandet. Det är unga

individer som ofta känner sig kränkta och vill ge

igen. Den låga impulskontrollen medger snabb

vedergällning som sedan kan leda till ytterligare

hämndaktioner. Det hela blir en ond spiral och ibland

är det svårt att veta vad som utlöst konflikten eller

vad som ligger till grund för den senaste

våldsyttringen.

Våld förekommer i alla former av nätverk

Inom kriminella nätverk som är mer slutna till sin

karaktär sker med stor sannolikhet mer grovt våld än

vad som är känt. För de brottsaktiva inhemska

extremistmiljöerna finns också ett tydligt inslag av

våldsanvändande. Inom vit makt-miljön finns det

äldre individer som tidigare begått grova våldsbrott,

inom den autonoma miljön finns gatustridserfarenhet

och inom islamistiska religiös extremism finns en

stor våldserfarenhet.

Kriminella organisationer har ett högt våldskapital

och ett stort skrämselkapital. Många känner igen

deras varumärken vilket innebär att de i mindre

utsträckning behöver bruka våld. Våld som sker

internt inom organisationerna sker i regel i det tysta

medan våld som riktas mot konkurrerande

organisationer sker mer öppet i syfte att skrämma

dem och andra konkurrenter. Detta har skett i närtid

när andra kriminella organisationer än HAMC och

BMC försökt etablera sig i Sverige. Individer som

tillhör kriminella organisationer har i viss

utsträckning visat sig agera mindre impulsstyrt än de

som tillhör lokala kriminella nätverk, vilket får till

effekt att offentligt våld inte sker i samma

omfattning.

POLISENS RAPPORT OM ORGANISERAD BROTTSLIGHET 2015 29


INLEDNING

ARBETSMATERIAL

Skjutvapen och sprängmedel hanteras i större

utsträckning än tidigare

Tillgången hos kriminella på illegala vapen bedöms

vara god. Detta är i linje med den bedömning som

polisen gjort de senaste tre åren i samband med att

regeringsuppdraget illegala skjutvapen redovisats.

Det finns inga tendenser på att beväpningen eller

tillgången på illegala skjutvapen hos kriminella

minskar i Sverige. Vi ser istället en utveckling där

kriminella individer hanterar och brukar skjutvapen i

allt större omfattning.

De beslag som polisen gör av skjutvapen består av

olika sorter vilket indikerar att det finns vissa

begränsningar i vad för slags vapen som kriminella

snabbt kan komma över. Beslagen är ofta äldre,

begagnade skjutvapen av varierande fabrikat och

mindre sällan skjutvapen som är helt nya och från de

större vapenfabrikanterna. Undantaget från detta är

den senaste tidens beslag av akustiska skjutvapen, se

vidare nedan. Beslagen av automatvapen

rapporterades öka i storstäderna under hösten 2014

och bedömningen är att kriminella hanterar

automatvapen i större utsträckning än tidigare.

Konverterade, deaktiverade och akustiska

skjutvapen ökar i omfattning

Gas- start- och signalpistoler omfattas av vapenlagen

(1996:67) och är tillståndspliktiga i Sverige. Dessa

konverteras i syfte att kunna avfyra skarp

ammunition. Konverteringen är relativt enkel och

konverterade skjutvapen har ofta dålig hållbarhet

eftersom de ursprungligen inte är tillverkade för att

tåla upprepad eldgivning av skarp ammunition men

de är dock fullt dugliga att avfyra skarp ammunition.

Konverterade gaspistolerna är billiga och

lättillgängliga skjutvapen och utgör ett problem för

länder inom hela EU.

Konverterade gaspistoler i Sverige handlar nästan

uteslutande om turkisktillverkade gasvapen av

märkena Ekol eller Zoraki Tidigare har det

konstaterats att gasvapnen konverterats på Balkan

eller i Bulgarien innan de smugglats till Sverige, men

under 2014 noterades ett nytt fenomen. Både polisen

och Tullverket har uppmärksammat ett markant ökat

antal beslag av gaspistoler i originalutförande av

märkena Ekol och Zoraki. Bedömningen är att

kriminella individer konverterar dessa gasvapen i

Sverige.

Problemet med konverterade och deaktiverade

skjutvapen har vuxit i Sverige, framförallt under

2014. Även Tullverket har ökat sina beslag av

konverterade skjutvapen, däribland automatvapen.

Bedömningen är att problembilden med konverterade

vapen kvarstår under 2015. En nationellt koordinerad

insats drivs vintern 2015 som rör just sådana

skjutvapen.

Under de två senaste åren har s.k. akustiska

skjutvapen uppmärksammats. De är framförallt

kopplade till Slovakien. Företag i Slovakien köper in

riktiga vapen, pistoler och helautomatiska vapen.

Dessa modifieras för försäljning och kallas då

akustiska vapen. Modifieringen innebär att två

sprintar sätts i pipan som enkelt kan tas bort. De

modifierade vapnen avfyras med lösammunition och

används i samband med exempelvis filminspelningar

eller rollspel som återskapar kända militära

händelser.

De tusentals vapen som sålts på detta sätt är dock

många fler än vad den avsedda marknaden kan ha

efterfrågan för. Det står klart att kriminella i stället

utnyttjar detta för att köpa in vapen utan egentlig

kontroll. De kan sedan med enkla handgrepp

återomvandla dem till skarpskjutande vapen.

Slovakisk lagstiftning medger att akustiska vapen får

säljas utan licenskrav. Dock är vapnets komponenter

fortfarande licenspliktiga om man skulle plocka isär

vapnet. Vapnen är inte licensfria i andra länder än

Slovakien och det finns ingen godkänd teknisk eller

legal term utanför landet som heter ”akustiska

vapen”. Enligt svensk lagstiftning är de vanliga

vapen. Därav omfattas de i beskrivningarna av

konverterade skjutvapen, eftersom de är skarpa

konverterade skjutvapen.

Smuggling av vapen

Västra Balkan fortsätter att vara en betydande källa

för illegala skjutvapen i Sverige. Vapenbeslag i

trafiken från Balkan som gjorts i Österrike,

Slovenien, Ungern och Serbien under de senaste åren

visar på att smugglingen från regionen fortgår.

Smuggling av vapen i delar vilka monteras ihop i

Sverige har också uppdagats i större omfattning.

Skjutvapen och delar till dem kan köpas på internet.

Det sker alltså samma utveckling med skjutvapen

som med narkotika, en större andel av de illegala

varorna köps och säljs på internet.

Skjutningar i offentlig miljö

Polisen bedömer fortsatt att kriminella i ökad

utsträckning använder skjutvapen, dvs. att

30 POLISENS RAPPORT OM ORGANISERAD BROTTSLIGHET 2015


INLEDNING

ARBETSMATERIAL

beväpningen och benägenheten att bruka skjutvapen

ökat, vilket leder till en ökad efterfrågan på illegala

skjutvapen. Kriminella tycks vara likgiltiga inför

konsekvenserna att använda skjutvapen, vilket

innebär en fara för medborgarna.

Många av de skjutningar som äger rum bottnar i

kriminella konflikter. Det förekommer dock att

konflikterna som leder till skjutningar, kan vara mer

av karaktären personliga konflikter som uppstår i en

upplevd kränkning, än att det är konflikter mellan

olika gäng eller nätverk.

Det har ovan diskuterats den ökande våldsanvändningen

hos kriminella generellt. Detta

tillsammans med en ökad benägenhet att använda

skjutvapen och sprängmedel är något som riskerar att

bli en av de större problem polisen har att hantera.

Att allt fler yngre personer tar till grövre våld och

använder skjutvapen är en utveckling som pågått

under några år och tycks inte avta.

Regeringens uppdrag att minska införseln av

illegala skjutvapen 2012-2014

Polisen och Tullverket har från och med december

2011 till och med oktober 2014 haft ett

regeringsuppdrag som syftat till att minska införseln

av illegala skjutvapen. 12

Polisen och Tullverket har inom ramen för

vapenuppdraget bl.a. utvecklat en gemensam

kontrollstrategi och gemensamma rutiner för

underrättelseutbyte. Samarbetet mellan

myndigheterna inom uppdraget har varit nära och

framförallt på regional och lokal nivå har det skapats

än bättre kontaktytor mellan tjänstemän i de olika

myndigheterna. Det internationella arbetet har även

stärkts, en anledning är att vapensmuggling sedan

2014 är ett prioriterat brottsområde inom EU. 13

12 Det första uppdraget gavs av regeringen i juni 2011 till de

båda myndigheterna och redovisades till regeringen i oktober

2012. Uppdraget förnyades i december 2012 och redovisades i

oktober 2014.

13 Polisen & Tullverket, Minska införseln av illegala

skjutvapen, 2014.

POLISENS RAPPORT OM ORGANISERAD BROTTSLIGHET 2015 31


FOKUSOMRÅDE: MÖJLIGGÖRARE

ARBETSMATERIAL

Fokusområde: Möjliggörare

I tidigare nationella strategiska rapporter om

organiserad brottslighet har insiders och specialister

varit ett återkommande inslag. Så är fallet även i

denna rapport fast här beskrivs dessa under rubriken

möjliggörare. Det är ofta väldigt svårt att särskilja

vad som är en insider, specialist eller någon som bara

underlättar för en vän eller släkting som är kriminell.

Problematiken beskrivs därför utifrån att de alla är

möjliggörare för organiserad brottslighet.

Möjliggörare för organiserad brottslighet finns i

många olika delar av samhället. Lägesbeskrivningen

kommer därför att fokusera på att lyfta fram den

bredden genom att exemplifiera med olika branscher,

myndigheter och funktioner där möjliggörare

återfinns.

Möjliggörare är personer som på något sätt

underlättar för kriminella individer att begå brott. De

kan ha en särskild kompetens eller ha en särskild

funktion på sin arbetsplats som är en fördel för

personer som vill begå brott. Möjliggörares betydelse

för organiserad brottslighet är stor och inte sällan en

förutsättning.

”Möjliggörares betydelse för

organiserad brottslighet är stor och inte

sällan en förutsättning.”

Det är ibland svårt att särskilja insiders från personer

som ger andra fördelar genom att idka

vänskapskorruption. Korruption diskuteras närmare

på sida 33. Det finns vissa tendenser till att insiders

på framförallt myndigheter förekommer i större

utsträckning än vad som tidigare varit känt. Det

betyder inte att det är en faktisk ökning som ses, utan

kan vara ett resultat av att myndigheter är mer

medvetna om problematiken.

I takt med att organiserad brottslighet har ett allt

större fokus på ekonomisk brottslighet, utnyttjande

av välfärdssystemet och bedrägerier är ekonomisk

kompetens och kreditgivare önskvärda möjliggörare.

Lägesbeskrivning

Det är svårt att ge en generell bild av möjliggörare.

Det kan vara tidigare anställda som kriminella

aktörer knyter till sig genom påtryckningar eller

ersättningar. Det kan också vara vänner eller familj

som medvetet eller omedvetet bistår med information

som främjar brottslig verksamhet.

Det tycks inte vara så vanligt att möjliggörare

rekryteras med hot och våld. Däremot tros det finnas

ett mörkertal beträffande personer som via

skuldfällor eller utpressning möjliggör brottslighet.

Utpressningen kan t.ex. bestå i att kriminella aktörer

har kännedom om missbruk, otrohetsaffärer eller

brott som en person har begått.

Mer vanligt tycks istället vara att en möjliggörare får

en del i ett brottsupplägg och på sätt får ekonomisk

vinning. Möjliggörare som själva är kriminella (t.ex.

personer som ägnar sig åt ekonomisk brottslighet)

och som saknar våldskapital får det genom samarbete

och tjänar på så sätt på samarbetet.

It-relaterad kompetens

Det bör påtalas att många av de tjänster som tidigare

ansetts åligga en person med mycket hög teknisk

kompetens, idag kan utföras av långt fler personer.

Sverige anses vara ett land med hög it-mognad vilket

innebär att många personer använder olika tekniska

lösningar i sin vardag. Däremot finns det fortfarande

mer avancerad it-kunskap som är eftertraktad för

kriminella individer.

Möjliggörare med ekonomisk kompetens

Personer som har ekonomisk kompetens samverkar

med kriminella aktörer. Det verkar inte vara vanligt

att ekonomiska upplägg eller kompetens säljs som en

tjänst till kriminella i samband med brott. Däremot

tar personer med ekonomiskt kunnande en del av

förtjänsten eller får på annat sätt en egen vinning via

brottsupplägget.

Personer som har kunskap om skattelagstiftningen

anses vara eftertraktade. Med tanke på att många

kriminella idag antingen själva eller via bulvaner har

företag är det en rimlig slutsats att kunskap om

skattelagstiftningen borde ha ett högt värde på den

kriminella marknaden.

Vad gäller mer specifika yrkeskategorier som är

eftertraktade som möjliggörare kan särskilt en

utkristalliseras. Revisorer är en yrkesgrupp som kan

fungera som möjliggörare. Kriminella överlag anses

inte ha större kunskaper om bokföring och behöver

därför ha hjälp med detta. Liksom anställda på bank

och andra finansiella institut samt kreditgivare.

Personer som i sin yrkesroll kan bevilja lån är en

viktig funktion för kriminella aktörer. Lån kan

amorteras med brottsvinster som sedan blir vita när

lånet är löst eller så betalas aldrig lånen tillbaka. Det

sistnämnda är vanligt i samband med exempelvis

kreditbedrägerier som sker riktat mot företag.

32 POLISENS RAPPORT OM ORGANISERAD BROTTSLIGHET 2015


FOKUSOMRÅDE: MÖJLIGGÖRARE

ARBETSMATERIAL

Mäklare

Fastighetsmäklare är fortsatt att betrakta som

intressanta möjliggörare. De kan t.ex. bistå vid

värdering av fastigheter genom att värdera fastigheter

för högt och därigenom möjliggöra en högre

belåning. Den högre belåningen kan antingen

amorteras med brottsvinster och därigenom bli vita

pengar eller så betalas inte lånen tillbaka. Mäklare

som fungerar som möjliggörare rapporterar inte

heller misstänkt penningtvätt och ifrågasätter inte

heller annorlunda betalningslösningar.

Kontakter inom offentlig förvaltning

Tjänstemän inom statlig och kommunal förvaltning

kan ha ett stort inflytande över handläggning av

ärenden och genomförande av beslut och är därför

värdefulla insider. Politiskt tillsatta i nämnder och

utskott har inflytande över beslut och utbetalning av

bidrag och även dessa är därför intressanta insiders

för kriminella.

Det finns personer som hjälper kriminella att bemöta

olika beslut från myndigheter. Dessa personer har i

vissa fall all kontakt med myndigheterna för den

kriminellas räkning. De underlättar för kriminella

individer genom att t.ex. skriva inlagor och andra

dokument som försvårar processerna. Kriminella

aktörer får av dem hjälp med att exempelvis försinka

indragna bidrag genom att överklaga besluten eller

på andra sätt ifrågasätta tjänstemännens beslut.

En tes är att dessa möjliggörare inte alltid känner till

hela brottsupplägget utan bistår enbart med sin

kompetens. Ett offensivt ifrågasättande av

myndighetsbeslut kan leda till självcensur och att

tjänstemän känner obehag vid kontakt.

Juridisk kompetens

Kriminella aktörer diskuterar brottsupplägg med

juridiskt kunniga personer. Detta för att veta när ett

brott begås juridiskt sett, hur de kan undvika att begå

brott alternativt vilket brott de skulle dömas för om

de begår en viss handling och vad straffet för detta

skulle vara.

Kontakter inom bilåterförsäljningsbranschen

En företagsbransch som ofta återkommer är

bilåterförsäljningsbranschen. Fördelarna med att ha

en insider hos en bilåterförsäljare är flera. En är att

kriminella aktörer kan vara inblandade i importer av

bilar vilket genom momsfusk ger goda ekonomiska

vinster. Personer med låg inkomst, avsaknad av fast

anställning, betalningsanmärkningar m.m. skulle

vanligtvis inte heller få leasa bilar men detta

möjliggörs genom kontakter på bilfirmor.

Kompentens inom logistik

Personer som har kompetens att framföra tyngre

lastfordon är en eftertraktad kompetens och något

som möjliggör t.ex. grova stölder. Personer som kan

foliera lastbilar är också eftertraktat. Överlag anses

personer som arbetar inom eller har särskild kunskap

om logistikbranschen, såsom chaufförer eller

speditörer, vara eftertraktade möjliggörare.

Inom EU har det förekommit att insiders vid

hamnområden styrt om containers som ska lastas i

hamnområden för att möjliggöra att smuggelgods i

containers når rätt mottagare.

Andra typer av möjliggörare som bedöms öka i

betydelse framöver

Kompetens om olika bidrag som en person eller ett

företag kan söka och rätt till, är något som ger

ekonomisk vinning för kriminella aktörer. Det finns

uppgifter om att det ska finnas specialister som kan

bistå vid bidragsbrott. Information om vilka bidrag

personer och företag kan nyttja sprids också mellan

kriminella aktörer. De mer avancerade formerna som

sker systematiskt och i stor skala sker troligen med

hjälp av möjliggörare eller så har gärningsmännen

själva väldigt god kunskap om bidragssystemet.

Vikten av andra former av mäklare än

fastighetsmäklare bedöms få en viktigare roll som

möjliggörare framöver. Bolagsmäklare är en typ av

möjliggörare som polisen uppmärksammat de senaste

åren. De kan t.ex. skapa osanna fakturor åt

kriminella. Med tanke på det alltmer ökande inslaget

av företag i organiserad brottslighet, inte minst i

samband med bedrägeribrott är en sådan funktion

väldigt värdefull. En annan typ av mäklare,

avfallsmäklare, förekommer i samband med

miljöbrott, se vidare sida 66.

Utveckling

Möjliggörare bedöms bli en allt viktigare funktion

för kriminella. I takt med att myndigheter arbetar mer

inriktat för att begränsa kriminellas utnyttjande av

företag, bidrag m.m. blir det viktigare för de

kriminella att ha insyn i handläggningsrutiner eller

inflytande över beslut.

Att organiserad brottslighet också blir mer avancerad

och brottsuppläggen allt mer komplexa innebär även

att möjliggörare med specifika kompetenser används

i allt större utsträckning. Brottstjänster, att kunskap

om brottsupplägg säljs, är idag vanligt inom flera

POLISENS RAPPORT OM ORGANISERAD BROTTSLIGHET 2015 33


FOKUSOMRÅDE: OTILLÅTEN PÅVERKAN, UTPRESSNING OCH KORRUPTION

ARBETSMATERIAL

brottsområden och förekomst av fenomenet inom

organiserad brottslighet bedöms öka.

Fokusområde: Otillåten

påverkan, utpressning och

korruption

Otillåten påverkan är ett betydelsefullt verktyg för

kriminella i deras brottslighet. Det kan användas för

att få pengar, inflytande och makt eller för att

påverka rättsprocessen eller beslutsfattare. Utövandet

av otillåten påverkan är ett tydligt exempel på hur

organiserad brottslighet har en inverkan på samhället.

Otillåten påverkan är ett problem kopplat till

organiserad brottslighet.

VAD ÄR OTILLÅTEN PÅVERKAN?

I denna rapport avses med otillåten påverkan

trakasserier, hot, våld, skadegörelse och

korruption där gärningspersonens syfte är att

påverka en persons agerande till sin egen

fördel. Denna definition av otillåten påverkan

har tidigare använts av Brå 14 och används här

för att kunna täcka in ett brett spektra av den

påverkan som aktörer inom organiserad

brottslighet utövar. Även subtila former av

otillåten påverkan som inte är formellt olagliga

är inkluderade. Kriminella är väl medvetna om

hur de ska agera för att undvika lagföring och i

många fall behöver inte ens ett verbalt hot

uttalas för att den utsatte ska uppleva

situationen som hotfull.

Otillåten påverkan drabbar många olika former av

grupper i samhället, ofta sker det i samband med

myndighetsutövning eller riktat mot målsägande och

vittnen, dvs. övergrepp i rättssak. Självcensuren i

bedöms öka i vissa delar av samhället.

Utpressning är ett område kopplat till otillåten

påverkan som ger en grundinkomst till många

kriminella nätverk. I vilken utsträckning kriminella

aktörer inom organiserad brottslighet begår

korruptionsbrott är svår att bedöma.

Lägesbeskrivning

I lägesbeskrivningen beskrivs hur olika grupper i

samhället drabbas av otillåten påverkan. Därefter

diskuteras utpressning och korruption närmare.

Otillåten påverkan riktad mot representanter för

rättsväsendet

Otillåten påverkan mot brottsbekämpande

myndigheter täcker ett brett spektra av yrkesgrupper

med varierande utsatthet och erfarenhet av att möta

kriminella aktörer. Anställda inom brottsbekämpande

myndigheter har ofta en större erfarenhet av aktörer

inom organiserad brottslighet än andra yrkesgrupper.

Anställda inom exempelvis polisen och

kriminalvården möter dagligen grovt kriminella och

otillåten påverkan kan bli en del av vardagen och

upplevas som en naturlig del av arbetet. Detta gör att

den otillåtna påverkan som sker inte alltid anmäls. I

flera av de utsatta områden som har problem med

lokala kriminella nätverken har polisen svårt att

arbeta och det är vanligt förekommande att poliser

utsätts för hot och våld i samband med ingripanden.

Det förekommer även att patruller utsätts för

stenkastning och även bakhåll när de åker in i vissa

områden. 15

Även anställda på domstolar utsätts för otillåten

påverkan från aktörer inom organiserad brottslighet.

Åklagare är en yrkesgrupp som är väldigt synlig i

rättsprocessen och de har därför en särskild utsatthet

för otillåten påverkan.

Otillåten påverkan riktad mot yrkesverksamma

En av de yrkeskategorier som aktörer inom

organiserad brottslighet riktar otillåten påverkan mot

är myndighetsanställda. Detta då dessas beslut har

inflyttande på kriminellas privatliv, brottslighet eller

affärsverksamhet. Generellt sett sker otillåten

påverkan mot myndighetsföreträdare främst genom

hot och trakasserier. . 16 Fallen där grova våldsbrott

begåtts på ett beräknande sätt som del av otillåten

påverkan från kriminella aktörer med koppling till

organiserad brottslighet, är relativt få. Många fall av

otillåten påverkan mot myndighetsföreträdare anmäls

inte och mörkertalet bedöms vara stort och polisen

har i dagsläget bristande kunskap om problemets

omfattning.

Otillåten påverkan mot tillsynsmyndigheter

Tillsynsmyndigheters beslut har stor inverkan på den

tillsynspliktiga verksamhet som de har till uppgift att

granska vilket sätter tjänstemännen i en svår situation

där de kan utsättas för olika former av påtryckningar.

Det kan räcka med att påtala för den enskilde

14 Brå, Otillåten påverkan mot målsägande och vittnen, 2008.

15 Rikskriminalpolisen, En nationell översikt av kriminella

nätverk med stor påverkan i lokalsamhället, 2014.

16 Säkerhetspolisen, Otillåten påverkan från den grova

organiserade brottsligheten, 2014.

34 POLISENS RAPPORT OM ORGANISERAD BROTTSLIGHET 2015


FOKUSOMRÅDE: OTILLÅTEN PÅVERKAN, UTPRESSNING OCH

KORRUPTION

ARBETSMATERIAL

handläggaren att denna är ansvarig för ärendets

vidare gång för att denne ska uppleva situationen

som hotfull, speciellt när aktörens koppling till

organiserad brottslighet är känd.

Branscher där kriminella aktörer driver företag

bedöms vara extra utsatta för otillåten påverkan så

som verksamheter inom miljö-, restaurang- och

byggbranschen. Inom restaurangbranschen är beslut

gällande utskänkningstillstånd ett område där

personal vid tillsynsmyndigheter utsätts för otillåten

påverkan.

Otillåten påverkan riktad mot myndigheter som

betalar ut bidrag

Brottslighet är ofta en osäker inkomstkälla och

bidrag från statliga myndigheter är därför en

betydelsefull basinkomst för många kriminella

individen. Precis som för tillsynsmyndigheter sätter

detta tjänstemännen i en svår situation. Otillåten

påverkan förekommer mot myndigheter som betalar

ut ekonomisk ersättning. Även läkare kan utsättas för

otillåten påverkan för att utfärda intyg som

kriminella aktörer behöver för att vissa bidrag ska

beviljas.

Otillåten påverkan mot annan

myndighetsutövning

Både äkta och falska identitetshandlingar används av

kriminella för att dölja sin identitet vid brottslighet.

Handlingar i annans namn kan även användas vid

bedrägerier. De myndigheter som utfärdar

identitetshandlingar är i riskzonen för otillåten

påverkan. Det förekommer påtryckningar mot

tjänstemän för att ge personer falska identiteter eller

identitetshandlingar till ”fel” person.

Socialtjänsten har en rad uppdrag, däribland

utbetalande av bidrag och LVU-placering 17 som

sätter personalen i en utsatt situation avseende

otillåten påverkan.

Otillåten påverkan riktad mot journalisters

yrkesutövning

Uppmärksamhet från massmedia behöver inte vara

negativt för kriminella individer och nätverk.

Medierapportering kan bidra till att bekräfta eller

bygga upp en bild som gynnar dem i deras

brottslighet. Exempelvis kan rapportering om ett

kriminellt nätverks våldskapital gynna dem när de

ska genomföra utpressning.

17 Placering på hem enligt lag (1990:52) med särskilda

bestämmelser om vård av unga.

Oönskad rapportering är när media ger en bild av det

kriminella nätverket som de inte själva vill förmedla

eller är när medierapportering leder till att

rättsväsendet riktar uppmärksamhet och åtgärder mot

det kriminella nätverket. Hot och trakasserier mot

journalister förekommer också från ideologiskt

motiverade brottsaktiva aktörer.

Annan otillåten påverkan

Även politiker kan utsättas för otillåten påverkan från

aktörer inom organiserad brottslighet. Det kan

exempelvis vara förtroendevalda i

kommunfullmäktige som fattar beslut som kan ha

påverkan för kriminellas verksamhet, exempelvis

byggnadsnämnder.

Banktjänstemän som utfärdar lån och mäklare är

tjänsteutövare som har en central roll för att

kriminella ska kunna genomföra viss ekonomisk

brottslighet. Den otillåtna påverkan kan ske via

mutor och då gränsa till korruption men personen kan

även ha hamnat i en beroendeställning. Det finns

exempel på när missbruk lett till att en tjänsteman

underlättat för kriminella. Även skulder kan

användas av kriminella aktörer för att direkt eller

indirekt tvinga tjänstemännen att möjliggöra

brottslighet så som penningtvätt. Det förekommer att

samma personer är återkommande vid dessa

misstankar.

Andra utsatta yrkesgrupper är exempelvis anställda

vid skolor och fritidsgårdar samt väktare och

parkeringsvakter. Denna problematik framhålls

särskilt kopplat till utsatta geografiska områden där

lokala kriminella nätverk finns.

Otillåten påverkan riktad mot målsäganden och

vittnen

Precis som för otillåten påverkan mot

myndighetsföreträdare sker generellt otillåten

påverkan mot privatpersoner främst genom hot och

trakasserier. Otillåten påverkan mot målsägande och

vittnen är en tydlig del av den samhällspåverkan som

sker från organiserad brottslighet. Samtidigt är detta

ett område där det av förklarliga skäl är svårt att få

information då den otillåtna påverkan syftar just till

att information om brottslighet inte ska nå polisen.

Det finns av polisen kända fall där vittnen och

målsäganden utsatts för direkt påverkan såsom hot

och våld i syfte att hindra en rättsprocess gång.

De fall av otillåten påverkan där de kriminella lyckas

påverka vittnen eller målsäganden kan skönjas

genom att brottsanmälningar och vittnesmål dras

tillbaka. Viljan hos allmänheten att delta i

POLISENS RAPPORT OM ORGANISERAD BROTTSLIGHET 2015 35


FOKUSOMRÅDE: OTILLÅTEN PÅVERKAN, UTPRESSNING OCH KORRUPTION

ARBETSMATERIAL

rättsprocesser tycks minska i flera områden. Det

förekommer också att medborgare som lämnat

uppgifter, eller kan tänka sig att lämna uppgifter till

polisen drar sig ur om de inte kan lämna uppgifterna

anonymt. Problemet är tydligt gällande grova brott

och försvårar polisens möjligheter att utreda

exempelvis mord.

Självcensur

Självcensur är när personer utifrån en oro för

otillåten påverkan undviker att exempelvis fatta ett

beslut, underlåter att rapportera iakttagelser eller

anmäla brott. Självcensur kan bygga på en befogad

likväl som en obefogad rädsla för otillåten påverkan.

Att andra i ens närhet utsatts för otillåten påverkan

kan exempelvis bidra till självcensur.

I en intervjustudie som Brå genomförde 2008 med

personer från myndigheter och den ideella sektorn

bedömde många intervjupersoner att självcensur

sannolikt var ett större problem än otillåten påverkan.

I studien framkom också en diffus syn på vittnesmål

som obehagligt, en oro som ofta baserades på rykten

i media än på konkreta hotbilder. I vissa fall kan

vetskapen att en individ tillhör ett kriminellt nätverk

med ett etablerat varumärke vara tillräckligt för att

personer inte ska anmäla brott eller delta i en

rättsprocess. 18

Självcensur förekommer även inom brottsbekämpande

myndigheter. Anställda kan undvika att

rapportera iakttagelser eller undvika att ingripas mot

personer med koppling till organiserad brottslighet.

Vittnen och målsägande på mindre orter är ofta

medvetna om en kriminell persons rykte i större

utsträckning än i städer. Det finns också en risk att

man upplever större rädsla för att bli igenkänd av

gärningspersonen eller stöta på denna igen. Även för

myndighetsföreträdare kan problematiken med

självcensur bil extra tydlig på mindre orter där risken

är större att möta personer de mött i sitt arbete även

på fritiden.

Detsamma kan gälla stadsdelar eller bostadsområden

i städer. I utsatta geografiska områden där lokala

kriminella nätverk förekommer bedöms viljan att

anmäla brott och medverka i brottsutredningar

gentemot aktörer i områdena som låg. Flera fall

beskrivs där skjutningar skett på öppen gata med

många personer närvarande utan att någon anmält

händelsen till polisen.

18 Brottsförebyggande rådet, Otillåten påverkan mot

målsägande och vittnen, 2008, s. 54.

Rädsla anges som motiv till att vittnen och

målsägande inte talar med polisen i de utsatta

områdena. Det offentliga våld som de lokala

kriminella nätverken många gånger står för i

områdena blir för de boende en tydlig påminnelse om

vad de kriminella nätverken är kapabla till. Det kan

även räcka med ett rykte om en gärningsmans

kapacitet för att mana till tystnad. I många utsatta

områden upplever poliser att allmänhetens rädsla för

repressalier medför att det ordinarie rättssystemet till

viss del sätts ur spel.

En utveckling med en ökande självcensur i vissa

utsatta geografiska områden kan leda till att färre

boende talar med polisen. Andra faktorer som lyfts

fram bidragande till en utveckling mot att boende

inte vill tala med polisen är en brist på tilltro till

myndigheter alternativt en uppgivenhet då det

upplevs som att polisen inte kan skydda vittnen eller

minska brottsligheten. Fall där kriminella dömts till

låga straff, exempelvis endast skyddstillsyn, och

snabbt åter är i området där vittnen och målsäganden

bor spär på en bild av att Polisen inte kan göra något

för att bekämpa brottsligheten.

I en rapport om kriminella nätverk som har stor

påverkan på lokalsamhället konstateras att i de fall

allmänheten uppfattat det som att Polisen inte lyckas

stävja och utreda dessa brott kan det bidragit till

uppfattningen att kriminella ”styr” i området. En

sådan uppfattning underminerar polisen som garant

för trygghet, och på sikt minskar troligen

allmänhetens benägenhet att vända sig till polisen.

Det förekommer uppfattningar om att polisen

överhuvudtaget inte ska finnas i vissa områden.

Utpressning

Utpressning är ett sätt för kriminella att skapa och

upprätthålla disciplin samt ett sätt att få pengar. De

som utsätts för brottsligheten kan vara andra

kriminella men även privatpersoner eller personer

som driver företag exempelvis butiker eller

restauranger. För vissa kriminella är utpressning en

verksamhet som ger dem bra inkomster, inkomster

som kan användas till konsumtion eller investering i

andra brottsupplägg. För en del kriminella är

utpressning en grundinkomst.

Utpressning är ett brott som det krävs få resurser för

att genomföra eller nå framgång inom då den bärande

delen i upplägget ofta är ett känt våldskapital.

Aktörer som begår utpressning anstränger sig för att

hålla sig på gränsen till vad som kan anses vara

brottslighet. Det finns exempel på att kriminella

studerar polisens förundersökningar från

36 POLISENS RAPPORT OM ORGANISERAD BROTTSLIGHET 2015


FOKUSOMRÅDE: OTILLÅTEN PÅVERKAN, UTPRESSNING OCH

KORRUPTION

ARBETSMATERIAL

utpressningsärenden för att försvåra lagföring för

utpressning. Mörkertalet för utpressning bedöms som

stort. Utpressning förknippas ofta med våld och hot

om våld men det finns även andra former av

utpressning.

Aktörer som begår utpressning

Utpressning förekommer inom närmast all

organiserad brottslighet i någon omfattning. De

självmarkerande kriminella organisationerna HAMC

och BMC har utpressning som grund i sin brottsliga

verksamhet.

I flera områden i Sverige utsätts lokala näringsidkare

för påtryckningar och utpressning från lokala

kriminella nätverk. Främst handlar det om

restauranger, krogar och närlivsbutiker som pressas

på pengar, utsätts för så kallad beskyddarverksamhet

eller tvingas att sälja illegala varor. Företrädare för

krogbranschen drabbas av att kriminella aktörer

tvingar till sig gratis inträde, mat och drinkbord. I

vissa fall där de kriminella inte beviljats sådana

förmåner har det lett till hot och våld.

Så kallad bötning är vanligt bland yngre kriminella i

lokala kriminella nätverk för att utöva makt. Bötning

kan även ske i skolmiljö och drabbar unga utan

kopplingar till kriminella och där bedöms mörkertalet

vara stort.

Utpressning är också en brottslighet där unga kan

användas av kriminella nätverk då det inte kräver

några specifika förkunskaper. Unga används ofta av

kriminella nätverk för att begå brottslighet och utöva

våld som de högre upp i nätverket inte själva vill

utföra.

Korruption

Det finns inte någon enhetlig definition av begreppet

korruption men en vanligt förekommande definition

som används av Transparency International är: Att

utnyttja sin ställning för att uppnå otillbörlig fördel

för egen eller annans vinning.

Korruption är ett osynligare påverkningsmedel än

våld och hot. Det används ofta av aktörer som är mer

avancerade i sin brottslighet och mer måna om att

inte synas. Korruptionsproblematiken är vidare än

den typiska situationen av givande och tagande av

muta. De flesta, mer vedertagna, korruptionsdefinitioner

beskriver ett agerande som innefattar ett

maktmissbruk för egen eller annans vinning. I denna

beskrivning ingår ageranden som närmast brukar

hänföras till nepotism, svågerpolitik och vänskapskorruption,

vilka sammantaget är olika typer av jäv,

dvs. att otillbörlig hänsyn tas vid beslutsfattande.

Den form av korruption som främst bedöms

förekomma kopplat till organiserad brottslighet är

vänskapskorruption. Problematiken beskrivs på

samma sätt av Säkerhetspolisen. Även enligt en

undersökning av korruption inom kommuner och

landsting förekommer vänskapskorruption och de

kontrollfunktioner som finns har svårt att fånga den

typen av gärningar.

”Den form av korruption som främst

bedöms förekomma kopplat till

organiserad brottslighet är

vänskapskorruption.”

Riksenheten mot korruption får årligen in ca 100

anmälningar om misstänkta korruptionsbrott.

Mörkertalet bedöms dock vara stort och

upptäcktsrisken liten, i synnerhet eftersom mutbrottet

till sin natur ofta är ett tvåpartsförhållande där båda

parter har ett intresse av att hålla transaktionen dold.

Det är det inte heller ovanligt att organisationer som

upptäcker korruption väljer att hantera ärendet

internt, med avsked eller ”frivillig” uppsägning,

istället för att göra en brottsanmälan.

Korruptionens utbredning

Korruption bedöms idag finnas såväl inom svenska

myndigheter som inom kommuner men det är oklart

hur utbrett det är och vilken samhällspåverkan det

har. Brå menar att maktmissbruket är grunden till att

korruptionsbrottsligheten anses särskilt allvarlig, då

brotten begås av personer som har tilldelats makt i

syfte att de ska förvalta den på bästa sätt och att ett

skadat förtroende leder till att samhällets legitimitet

hotas. Det finns flera konstaterade fall där känslig

information från myndigheter hamnat i händerna på

grovt kriminella individer.

Mutbrott förekommer även inom äldreomsorgen.

Genom att få äldre personers förtroende kan

kriminella ta över deras konton eller få ärva dem.

Korruptionsformen bedöms vara vanlig och kunna

öka på grund av bristande kontrollåtgärder.

Match-fixing – korruption inom idrottsvärlden

Korruption inom idrottsvärlden genom match-fixing

är ett känt problem i andra länder i Europa. I Sverige

har detta fenomen uppmärksammats de senaste åren.

Kopplingar finns mellan match-fixing och

organiserad brottslighet.

POLISENS RAPPORT OM ORGANISERAD BROTTSLIGHET 2015 37


FOKUSOMRÅDE: OTILLÅTEN PÅVERKAN, UTPRESSNING OCH KORRUPTION

ARBETSMATERIAL

VAD ÄR MATCH-FIXING?

Syftet med manipulation av matchresultat och

matchhändelser är att med ”insiderkunskap”

göra insatser hos spelbolag och därigenom

göra ekonomisk vinst på det resultat eller de

matchhändelser som man på förhand kände till.

Svenska Spel erbjuder spel på fotboll ner till

division 2. Internationellt finns dock ett enormt

utbud av spelmöjligheter, såväl legala som

illegala. Många av dessa erbjuder vadhållning

på svensk fotboll i även lägre divisioner och

man erbjuder även spel, s.k. spot-betting, på

t.ex. varningar och utvisningar under match.

De lag i vilka match-fixing ska ha förekommit har

sin hemvist i södra Sverige och huvudsakligen i

Västra Götaland. Det finns fall där aktörer inom

organiserad brottslighet står bakom match-fixingen

och använder sig av det kapital både vad gäller

pengar och våld som de har förvärvat genom sin

brottslighet.

Utveckling

Att viljan att anmäla brott och medverka i

brottsutredningar i vissa utsatta geografiska

områdena bedöms som låg är oroväckande.

Självcensur riskerar att bli självförstärkande när allt

fler medborgare tvekar till att delta i rättsprocesser.

Korruption är en del av otillåten påverkan där vi i

Sverige länge varit förskonade från brottslighet av

den omfattning som finns i andra delar av Europa.

Korruption förekommer dock och bilden av Sverige

är ett land i stort sett fritt från korruption stämmer

inte. Okunskap och bristande kontrollsystem

förenklar för kriminella aktörer att använda

korruption i sin brottsliga verksamhet.

”Det finns fall där aktörer inom

organiserad brottslighet står bakom

match-fixingen och använder sig av det

kapital både vad gäller pengar och våld

som de har förvärvat genom sin

brottslighet.”

Tillvägagångssätt för match-fixing

Tillvägagångssättet för att åstadkomma en påverkan

av matchresultat eller matchhändelse varierar och

detsamma förefaller gälla motivet för en spelare,

ledare eller funktionär att manipulera resultaten. Det

finns tydliga indikationer på att om en fotbollsspelare

en gång har medverkat vid en uppgjord match, utsätts

fotbollsspelaren för ett starkt tryck att medverka vid

fler matcher. I detta sammanhang händer det att hot

och våld förekommer. Det har också förekommit att

fotbollsspelaren ställs inför ett val i samband med

uppsökandet, där denne erbjuds ekonomisk ersättning

om han går med på att underprestera och utsätts för

hot om han avböjer.

I samband med matcher som har manipulerats, har

det hänt att fotbollsspelare i det manipulerade laget

också har gjort egna insatser på matcherna, då ofta

genom ombud. Information om en uppgjord match är

också en handelsvara, som säljs vidare i flera led. De

som är direkt inblandade i manipulationen gör sina

insatser först. Därefter säljs informationen till nästa

led, som då kan göra insatser till något försämrade

odds och så vidare.

38 POLISENS RAPPORT OM ORGANISERAD BROTTSLIGHET 2015


FOKUSOMRÅDE: FÖRETAG SOM BROTTSVERKTYG

ARBETSMATERIAL

Fokusområde: Företag som

brottsverktyg

Företag kan användas på flera sätt i organiserad

brottslighet. Ibland är det dock svårt att veta hur

förtagen används, om det handlar om penningtvätt,

om företagen är ett faktiskt brottsverktyg eller om de

används för att begå ekonomisk brottslighet i form av

skatte- och bokföringsbrott. Företagen kan användas

av kriminella på en rad olika sätt. Genom att ha ett

logistikföretag är det enklare att smuggla narkotika. I

det fallet underlättar företagets verksamhet

genomförandet av en viss brottstyp.

Detta fokusområde belyser de fall när ett eller flera

företag står för själva kärnan i brottsligheten.

Exempel på detta är telemarketingföretag som säljer

tjänster som inte finns, där anställda beskostas via

lönebidrag och företagsledningen köper varor på

företagets kreditkort.

Det som särskilt ska betonas är att polisen ser en

utveckling mot ett mer systematiskt brottsligt

utnyttjande av företag. Det är inte längre en förmåga

som måste åligga vissa möjliggörare, utan många

kriminella använder idag företag som ett naturligt,

återkommande och lönsamt inslag i sin brottslighet.

Lägesbeskrivning

I lägesbeskrivningen ges först en kort

bakgrundsbeskrivning om ekobrott. Därefter

diskuteras vilka kriminella aktörer som begår brott

med hjälp av företag. Slutligen följer information om

ett par branscher som är utsatta för användandet av

företag i brottslig verksamhet.

Kort om ekobrott

Ekobrottsmyndigheten (EBM) konstaterar i

Ekobrottsmyndighetens lägesbild 2014 att de

vanligaste ekonomiska brotten är ej upprättade eller

felaktiga årsredovisningar, svartarbete och olika

former av bokföringsbrott. Mer komplexa

brottsupplägg som noterats inkluderar användandet

av falska identiteter, identitetsintrång och falska

intyg. Även skattebrott avseende moms som

inkluderar flera länder och bemanningsföretag från

olika länder ingår i de mer avancerade

brottsuppläggen. Vidare uppvisas en stor variation

av bedrägerier där företag ofta används som

brottsverktyg.

En genomgående trend är att de kriminella individer

som har förmåga och kapacitet att använda företag

för olika brottsliga ändamål är fler idag och att de

ökar i antal. Det är långt ifrån alla som har möjlighet

att starta upp ett företag och nyttja alla de fördelar

som det kan ge men en medvetenhet och strävan efter

att utnyttja företag i allt större utsträckning noteras i

hela landet.

En återkommande fråga är hur mycket pengar som

försvinner med ekobrotten. Det enkla svaret på den

frågan är att vi inte vet. Skatteverket har gjort

beräkningar på hur stort skattefelet 19 bedöms vara.

Det uppgår till 133 miljarder kronor per år. Av detta

står svartarbete för 66 miljarder kronor. Hur stor del

av detta som organiserad brottslighet står för är

omöjligt att uttala sig om. EBM gör en intressant

jämförelse i sin lägesbild när de konstaterar att det

totala skattefelet på 133 miljarder är större än den

största budgetposten i budgetpropositionen 2014 som

är 96 miljarder. Vidare är skattefelet avseende

svartarbete på 66 miljarder jämbördig med

budgetposten för sjukvård som för 2014 var 62

miljarder. Det vi kan konstatera utifrån detta

resonemang är således att ekonomisk brottslighet i

olika former omsätter stora summor pengar.

Allt fler kriminella aktörer ägnar sig åt ekonomisk

brottslighet

Spannet av kriminella aktörer som ägnar sig åt

ekonomisk brottslighet är brett. De personer som

polisen anser vanligtvis utgör en del av organiserad

brottslighet i Sverige, begår olika former av ekobrott.

Det enda syftet med ekonomisk brottslighet är att

tillskansa sig pengar, varför det är naturligt att

ekobrott är ett inslag inom organiserad brottslighet.

Även om många ägnar sig åt ekonomisk brottslighet

har inte alla förmåga att organisera, administrera och

utföra brotten.

Kompetens för att utföra viss ekonomisk brottslighet

är därmed något som är fortsatt eftertraktat. De

personer som har hög ekonomisk kompetens, s.k.

manschettbrottslingar, verkar i vissa fall som

konsulter åt personer med koppling till organiserad

brottslighet. Konsulterna måste inte förhålla sig till

lojaliteter och olika kriminella konstellationer utan

kan arbeta för en rad olika kriminella aktörer.

En fördel för de med hög ekonomisk kompetens men

som saknar våldskapital är att de får våldskapitalet

via samverkan med de kriminella nätverken. Det är

närmre samverkansformer som konstateras, dvs. att

individer som ägnar sig åt mer traditionell

brottslighet söker samverkan med manschett-

19 Skattefelet är mellanskillnaden mellan total skattenivå

och fastställd skatt.

POLISENS RAPPORT OM ORGANISERAD BROTTSLIGHET 2015 39


FOKUSOMRÅDE: FÖRETAG SOM BROTTSVERKTYG

ARBETSMATERIAL

brottslingar och vice versa. Det är dock så att de mest

avancerade ekobrottslingarna försöker undvika våld i

sin brottsliga verksamhet eftersom det leder till

uppmärksamhet från myndigheterna och de vill helst

verka i det dolda.

Från att det tidigare enbart har varit vissa kriminella

som hade förmåga att genomföra ekonomisk

brottslighet, har idag betydligt fler den förmågan. Till

exempel har ett lokalt kriminellt nätverk som i

huvudsak ägnar sig åt narkotika- och våldsbrott

försökt driva en restaurang eller bilfirma. Företag

avverkas av kriminella på löpande band. Ofta är

företagen verksamma max ett år.

”Från att det tidigare enbart har varit

vissa kriminella som hade förmåga att

genomföra ekonomisk brottslighet, har

idag betydligt fler den förmågan.”

Personer kan begå ekobrott i Sverige när de befinner

sig utomlands. Genom att få bankdosor postade till

sig och med tanke på att många ekonomiska

transaktioner idag sker via internet behöver en person

inte befinna sig fysiskt i Sverige för att begå

ekobrott.

Företagskonkurser är något som är nära

sammankopplat med ekonomisk brottslighet och

bedrägerier och som beskrivs närmare i fokusområdet

Utnyttjande av välfärdssystemet. Konkursförvaltare

kan i dessa brottsupplägg fungera som en

möjliggörare.

Företagen möjliggör en jämnare kriminell

inkomst och vardagskonsumtion

Vad ger ett företag för fördelar till en kriminell

individ? Det är beroende på bransch, företagets

omsättning, utnyttjande av bidrag och inte minst den

kriminelles förmåga att förvalta företaget.

Kriminella ser fördelarna med att ha företag som

möjliggör ekonomisk brottslighet som ett

komplement till sin övriga brottslighet. Anledningen

är att de har lättare att få en jämn inkomst via

ekobrotten, jämfört med exempelvis narkotikabrott.

Med ekobrott kan det vara lättare att få en mindre

men regelbunden inkomst som fyller ut inkomsten

från annan brottslighet. Ett återkommande exempel

är att inkomster från ekobrott kan bekosta en del i ett

narkotikaparti.

Företag legitimerar att en person har kontanter på sig.

Det legitimerar också annat som kan följa med

företaget, t.ex. tjänstebil, kreditkort och andra

förmåner. Kreditkort, som tas via företag, används

till vardaglig konsumtion. Även semesterresor och

andra lite mer dyrbara varor köps på företagets

kreditkort och betalas aldrig.

Företagen används för att begå skattebrott

Skatte- och bokföringsbrott har tidigare konstaterats

vara de vanligaste ekonomiska brotten. Momssektorn

är lukrativ och därmed intressant för kriminella. En

förenklande omständighet är att enskilda firmor

redovisar skatt årligen, vilket gör det svårare för

myndigheterna att upptäcka skattefusket i tid.

Ett stort problemområde inom skattebrott är svart

arbetskraft. Problemen med svart arbetskraft är att

betrakta som särskilt utbrett med koppling till

byggbranschen och hushållsnära tjänster. Med

avseende på organiserad brottslighet framhålls

användandet av svart arbetskraft som ett mängdbrott.

”Med avseende på organiserad

brottslighet framhålls användandet av

svart arbetskraft som ett mängdbrott.”

Punktskattebrott

Punktskattebrott omsätter fort stora summor eftersom

punktskatterna på alkohol, tobak och olja är höga.

Det är därför lukrativt för kriminella att ägna sig åt

punktskattebrott. Även om det inte krävs

specialistkunskap eller stora kapital så är det inte att

betrakta som ett brott som många kriminella kan

utföra. Punktskattebrott är inte en lika vanlig

företeelse som exempelvis användande av svart

arbetskraft.

Det tycks alltjämt vara mer vanligt att kriminella

försöker undgå att betala skatt för alkohol och tobak,

än vad det är för olja. I delar av landet har kriminella

mc-organisationer under de senaste åren ägnat sig åt

punktskattebrott. De kan tjäna uppemot tio miljoner

på en enda transport och varorna är lätta att omsätta.

Punktskattebrott är svåra brott juridiskt sett, eftersom

det är svårt att leda brotten i bevis. Det finns

indikationer på att punktskatterärenden, precis som

exempelvis ärenden rörande assistansbedrägerier,

upplevs vara tungrodda sett till arbetsinsatsen och

utmätta straff.

Vanliga branscher där företag används för att

begå brott

Kriminella individer som begår ekonomisk

brottslighet vill gärna söka sig till branscher där

brottsvinsterna kan bli stora och kontrollinsatserna

från myndigheter är få. Kontantintensiva branscher är

40 POLISENS RAPPORT OM ORGANISERAD BROTTSLIGHET 2015


FOKUSOMRÅDE: FÖRETAG SOM BROTTSVERKTYG

ARBETSMATERIAL

intressanta för kriminella individer. Det är också

byggbranschen (inklusive riv- och saneringsföretag),

hotell- och restaurangbranschen, städbranschen,

transportbranschen och handel.

Inom byggbranschen är underentreprenörer ett

verktyg för att begå skattebrott. Byggföretag

(underentreprenörer) töms på sina tillgångar efter att

jobben är utförda. Därefter startas nya företag upp.

Företag som levererar hushållsnära tjänster

misstänks utnyttja personer genom hårda

anställningsvillkor och låga löner. Ytterligare en

bransch som lyfts fram är skrot- och metallbranschen

och bilåterförsäljningsbranschen är andra branscher

där ekobrott förekommer. Bilar importeras utan att

skatt betalas. Bilarna säljs sedan i Sverige. Bilfirmor

misstänks även underlätta penningtvätt.

Restaurangbranschen

Restaurangbranschen är drabbad av organiserad

brottslighet i stora delar av landet. Branschen

underlättar för kriminella aktörer eftersom det är

förhållandevis lätt att blanda vita och svarta pengar.

Användandet av svart arbetskraft lyfts ofta kopplat

till restaurangbranschen, i dagsläget finns

indikationer på att detta möjligen minskat något.

Det förekommer att omsättningen i en

restaurangverksamhet blåses upp, dvs. ökas med

hjälp av svarta pengar. Den ökande omsättningen

medför en högre kreditvärdighet som medför att

olika varor kan köpas på kredit till restaurangen.

Varorna måste inte ha koppling till

restaurangverksamheten utan vara varor som

kriminella individer nyttjar privat. Efter en tid går

restaurangen i konkurs. Ett annat vanligt modus är att

restaurangen renoveras med svarta pengar.

Det är inte klarlagt varifrån alkoholen som säljs på

restauranger och barer med koppling till kriminella

individer kommer. En bedömning är dock att

alkoholen i vissa fall är oskattad. En annan misstanke

är att maten i vissa fall tillagas med stulna råvaror.

Branscher av mer regional karaktär

Bärplockarbranschen är en stor och kontantintensiv

bransch som årligen omsätter betydande summor.

Det finns misstankar om skattebortfall med anledning

av den omfattande kontanthanteringen.

Skidnäringen är exempel på en bransch där

problemen är regionala. Problemen består i

ekonomisk brottslighet och brottsvinster konsumeras

på skidorter. Kriminella vill gärna vistas på ställen

som anses ha hög status.

En av de mest allvarliga samhällseffekterna som den

ekonomiska brottsligheten medför är att den

snedvrider konkurrensen. Framförallt anses den fria

konkurrensen inom restaurangbranschen vara hotad.

Det är svårt för seriösa restaurangägare att

konkurrera med företag som använder sig av

svartjobb, använder stulna råvaror och som fifflar

med bokföringen.

Den fria konkurrensen är ett begrepp som

återkommit i diskussioner om ekonomisk brottslighet

i flera år. Det bedömda ökande inslaget av

företagande med koppling till organiserad

brottslighet, tillsammans med utnyttjande av bidrag,

leder till bedömningen att den fria konkurrensen

utsätts för en allt högre påfrestning.

Ju fler oseriösa aktörer som tar sig in på olika

marknader desto svårare kan det bli för konsumenter

att skilja seriösa från oseriösa aktörer.

Utveckling

Det faktum att ekonomiska brottsligheten sker så

utstuderat är en ny trend. Det finns inga indikationer

på att den ekonomiska brottsligheten håller på

minska, utan tvärtom finns tydliga tecken på att den

blir mer omfattande. Nedan presenteras med tanke på

utvecklingen framöver dels kortfattat olika fenomen

att vara vaksam kring, dels ett resonemang kring att

det behövs ett helhetstänk kring problematiken med

ekobrott och företag som utnyttjas för brott. Det

sistnämnda är något som varit ett återkommande

inslag vid diskussioner i samband med produktionen

av denna rapport.

Utvecklingen gällande hur företag utnyttjas för att

begå brott kommer framöver med stor sannolikhet att

vara en blandning av bedrägerier och ekobrott. Även

EBM har noterat det ökande inslaget av bedrägerier.

Ett exempel på detta är att kriminella individer startar

inkassobolag. De startar även factoringföretag som är

ett bra sätt för att få tillgång till pengar.

Det tycks råda en social acceptans för ekonomisk

brottslighet som inte finns för våldsbrott. En trolig

orsak är avsaknade av målsägande i form av en

enskild person. Ett företag eller staten bedöms inte

väcka medkänsla på samma sätt som ett brottsoffer

som är en privatperson.

POLISENS RAPPORT OM ORGANISERAD BROTTSLIGHET 2015 41


FOKUSOMRÅDE: PENNINGTVÄTT – ETT OMRÅDE UNDER FÖRÄNDRING

ARBETSMATERIAL

FOKUSOMRÅDE:

Penningtvätt – ett område

under förändring

Lägesbeskrivning

Det ligger i sakens natur att kriminella individer

håller information om hur penningtvätt genomförs

inom slutna kretsar eftersom det är en sådan viktig

funktion för dem. Kan de inte tvätta sina

brottsvinster, blir de i princip värdelösa för dem.

Storstäderna står för 75 procent av de

penningtvättsrapporter som lämnas till Finanspolisen,

vilket är att betrakta som naturligt sett till var

rapportörerna finns. Många internethandlare är

registrerade i Stockholm vilket medför att Stockholm

står för en stor del av rapporteringen

Det finns indikationer på att vissa rapportörer gör en

”överrapportering”. Orsakerna kan vara flera, att de

är rädda för att framstå som oseriösa eller i dålig

dager och därför rapporterar in mer än nödvändigt.

Det kan också vara en medveten strategi för att dölja

de faktiska brotten, som inte rapporteras eller att de

rapporteras in men är svårare att skilja ut bland ett

stort antal oriktiga rapporter. Det är ett känt modus

utomlands att agera på det sättet.

Aktörerna bakom penningtvätten

Finanspolisen har idag viss kännedom om aktörer

som enbart försörjer sig på att genomföra

penningtvätt. Det är emellertid vanligare med

kriminella aktörer som är multikriminella, precis som

alla andra som lyfts fram i denna rapport.

Det är alltid en, eller flera, personer som måste

”fronta”, dvs. ta risken för den brottsliga

verksamheten. Det finns dock de som aldrig tar den

risken, de som styr verksamheten. På så sätt

påminner de aktörer som genomför penningtvätt om

många andra kriminella aktörer. En skillnad är dock

att de många gånger per automatik är möjliggörare

för annan brottslighet.

Metoder för att tvätta pengar

Det finns en rad olika metoder för att tvätta pengar.

En del är mer traditionella, som exempel används

postväxlar för att betala svarta löner. Andra lösningar

följer samhällsutvecklingen och olika betallösningar

som finns på internet underlättar för den som vill

tvätta pengar. Internet bedöms generellt vara ett

växande forum för penningtvätt.

VAD ÄR BITCOIN?

Det uttalade syftet med bitcoin är att möjliggöra

anonyma betalningar över internet oberoende

av stater, banker och andra institutioner.

Betalningsmedlet Bitcoin är en datafil som

lagras på något medium, exempelvis en

hårddisk, och som hanteras med någon form av

mjukvara, exempelvis en digital plånbok (eplånbok).

Bitcoin bygger på en teknik liknande fildelning

som är vanligt för att sprida/dela filmer musik

med mer på internet. Nätverket av

bitcoinanvändare delar alltså filer med varandra

och betalningsinformationen överförs och

verifieras genom nätverket. 20

En bitcointransaktion är inte helt anonym. Det

går att identifiera vilka e-plånböcker en

transaktion går mellan, däremot är det svårt att

knyta e-plånböcker till enskilda användare vilket

innebär att transaktioner i praktiken är

anonyma. 21

Bitcoin har ingen central utfärdare, som

Riksbanken för svenska kronor. I stället skapas

valutan i förutbestämd takt i ett nätverk dit

konsumenterna kan ansluta sig och där

transaktionerna journalförs. Användandet är

relativt begränsat i Sverige och det finns cirka

20 svenska företag och webbplatser som

accepterar valutan som betalningsmedel.

I december 2013 ställde sig FI bakom

Europeiska bankmyndighetens (Ebas) varning

för virtuella valutor. Främst handlar det om att

såväl betalningsmedlet som växlingskontoren

till stor del är oreglerade. Dessutom har värdet

på bitcoin varierat kraftigt vilket medför en risk

att konsumenter på kort tid förlorar stora

summor pengar. Det finns inte heller något

rättsligt skydd mot att en digital plånbok eller ett

växlingskontor hackas. Varningen finns

publicerad på FI:s webbplats. 22

E-plånböcker och virtuell valuta

E-plånböckerna (eWallets) kan vara svåra att spåra.

De är inte alltid reglerade och saknar i en del fall

utgivare. Det finns dock e-plånböcker som används

av kommersiella företag.

S.k. pre-paid kort är ingen ny företeelse men

användandet av det börjar aktualiseras allt mer.

Användandet av både e-plånböcker och pre-paid kort

20 Riksbanken, Ekonomiska kommentarer - Har

virtuella valutor påverkat marknaden för betalning?

2014.

21 ibid.

22 Finansinspektionen, Konsumentskyddet på

finansmarknaden, 2014.

42 POLISENS RAPPORT OM ORGANISERAD BROTTSLIGHET 2015


FOKUSOMRÅDE: PENNINGTVÄTT – ETT OMRÅDE UNDER

FÖRÄNDRING

ARBETSMATERIAL

bedöms öka. Kriminella försöker undvika att hantera

kontanter alltmer, vilket leder till att elektroniska

lösningar blir mer eftertraktade.

Virtuella valutor används vid betalning på internet

och finns i många olika former. När marknadsplatsen

för en kriminell vara är internet är virtuell valuta i

princip allenarådande betalningssätt. Den mest kända

virtuella valutan är Bitcoin. Bitcoin är en valuta och

ett elektroniskt betalningssystem i ett. Det är populärt

bland kriminella av samma skäl som kontanter är det

- transaktioner som gjorts kan inte ångras och är

svåra att knyta till specifika individer.

Factoring – och konsultföretag

Factoringbolag är en annan möjliggörare för

penningtvätt. Factoring är en tjänst som erbjuds av

finansbolag eller banker. I Sverige finns idag ett

flertal välkända factoringbolag. Tjänsten innebär att

ett företag säljer eller belånar sina fakturor hos

factoringsföretaget.

Fakturor från konsultföretag används för att tvätta

pengar. Det är svårt att bevisa att konsulttjänsten inte

utförts.

Köp av hus, båtar och bilar

Det finns tydliga indikationer på att svarta inkomster

finansierar byggen av hus. Det förekommer också att

kriminella individer köper fastigheter och renoverar

dem med svarta pengar. Omfattande renovering sker

med svart arbetskraft och när huset sedan säljs har

det blivit en god förtjänst som är vita pengar. Detta

fenomen har noterats både i storstäder och i områden

som kan betraktas som landsbygd.

Att köpa bilar kontant via mindre nogräknade

bilfirmor förekommer i syfte att tvätta pengar. Köp

av båtar och bostadsrätter används också för att tvätta

pengar.

Pengar förs utomlands

Pengar förs utomlands, till vilket eller vilka länder

detta sker beror på den individ som tvättar pengarna.

Pengarna tas med när personer reser till länderna och

ofta har pengarna växlats till eurosedlar innan avresa,

för att minska storleken på sedelbuntarna. Pengarna

används sedan till att köpa mark och fastigheter.

Det finns få konkreta uppgifter om att brottsvinster

förs till skatteparadis även om det talas om det i

kriminella kretsar.

Spelsajter och illegala spelklubbar

Spelsajter är fortsatt ett sätt att tvätta och flytta

pengar. På spelsajter är det möjligt att sätta in pengar,

detta är något som utnyttjas av kriminella för att

tvätta och fördela pengar. Än så länge är endast

landbaserade kasinon skyldiga att rapportera

penningtvätt, även om det kommande fjärde

penningtvättsdirektivet kommer att utvidga

rapporteringplikten till de flesta spelanordnare. De

som äger ett spelföretag idag beslutar själva när

något ska rapporteras till Finanspolisen. Casinon

omfattas av rapporteringsplikt till Finanspolisen.

Den som spelar på en spelsajt kan ha likvida medel i

en virtuell plånbok. Pengarna som personen kan

komma åt, vartsomhelst i världen. Detta är ett sätt att

gömma brottspengar virtuellt, det finns inga

kontrolluppgifter och de syns inte. Att gömma

brottspengar virtuellt på spelsajter är något som

kriminella utnyttjar i och med att det är säkert och de

har tillgång till pengarna oavsett var de befinner sig.

Det är också svårt att säkra dessa pengar vid en

betalningssäkring.

”Detta är ett sätt att gömma

brottspengar virtuellt, det finns inga

kontrolluppgifter och de syns inte.”

I flera städer anses det vara allmänt känt att det finns

illegala spelklubbar som genererar stora summor

pengar. Det pågår bl.a. kortspel med höga

kontantinsatser. Lotteriinspektionen har

uppmärksammat illegala spelautomater.

Utlandstransaktioner

Utlandstransaktionerna försvårar arbetet med att följa

kriminella penningflöden. Det är svårare att följa

transaktioner utomlands. Många olika länder

används och tillit är en viktig faktor vid

transaktionerna. För att föra pengar till utländska

mottagare måste avsändaren vara övertygad om att

pengarna kommer rätt och att denna i ett senare

skede åter kan ta del av dem. Med hjälp av internet är

hela världen enbart ett par knapptryck bort, vilket

märks väl i samband med ekonomiska transaktioner.

Finanspolisen har kännedom om att pengar går till

utländska konton. Flera polisregioner har också

börjat se att pengar går till utländska konton.

Informationen i en del fall stannar dock vid

kännedom om att pengarna gått till utlandet.

Finanspolisen kan inte inhämta information i andra

länder men har internationella nätverk där deras

motsvarighet utomlands kan begära in information

och delge svensk polis. Det är också möjligt att

använda rättshjälp i förundersökningar.

POLISENS RAPPORT OM ORGANISERAD BROTTSLIGHET 2015 43


FOKUSOMRÅDE: PENNINGTVÄTT – ETT OMRÅDE UNDER FÖRÄNDRING

ARBETSMATERIAL

Kriminella investerar även i fastigheter m.m.

utomlands. Beroende på vilket land som pengarna

investeras i är det troligen så att gärningsmannen får

”mer för pengarna” i södra Europa, Balkan, Turkiet

eller andra länder som är billigare att leva i än

Sverige. Thailand är också återkommande, då

personer har hus och bor delar av året där.

Växlingskontor och betalningsförmedlingar

Växlingskontor möjliggör penningtvätt och

penningmaskering. Det finns uppgifter om att

kriminella har kontroll över växlingskontor eller

utnyttjar deras tjänster genom målvakter. Ett problem

som lyfts fram är att verksamheten endast är

anmälningspliktig och inte tillståndspliktig, vilket

innebär att om ett kontor stängs ner, öppnar ett annat

nästa dag.

Växlingskontoren erbjuder möjligheter att växla stora

summor kontanter, vilket är en central aktivitet för

organiserad brottslighet. I en tidningsartikel beskrivs

”kontanterna som blodet i det svarta blodomloppet

och växlingskontoren som dess blodpump”, av en

EBM:s kammaråklagare 23 .

Det finns en rad olika växlingskontor. Det finns de

större mer välkända företagen som har

växlingskontor på flera ställen i Sverige. Sedan finns

det enklare växlings – och betalningsförmedlingar

som inte måste vara ett separat kontor utan kan finns

exempelvis i en närbutik.

Hawala är ett exempel på det. Överföringar via

multinationella tjänster som t.ex. Western Union är

ett annat exempel. Ibland är betalningsförmedlingar

av den här typen det enda sättet att skicka pengar till

släktingar i andra länder, där banksystem inte finns

eller inte är tillförlitliga.

Exempel på det är Nigeria där betalningsförmedling

ofta sker via företaget Western Union då

banksystemet inte är så utbrett. Filipinerna är ett av

de länder som har mest transaktioner i världen som

genomförs med hjälp av betalningsförmedlingar.

För polisen är det av intresse av att följa

transaktioner via denna typ av

betalningsförmedlingar.

Penningmaskering: vita pengar blir svarta

Kriminella har ett behov av att få ut pengar ur det

finansiella systemet. Ett exempel på det är att i

samband med svartarbete i större skala måste

23 Dagens Nyheter, Vita pengar för miljardbelopp, 2015-02-

06.

gärningsmännen förvandla kontobetalningar från

beställare av exempelvis byggtjänster eller

städuppdrag till kontanter för svarta

löneutbetalningar. 24 Detta fenomen kallas

penningmaskering och innebär att

underentreprenörer, faktureringsbolag, målvakter,

gångare och växlingskontor används för att omvandla

vita pengar till svarta.

Nuvarande penningtvättslagstiftning kommer inte åt

denna problematik, varför EBM lyft att de önskar

skärpning i lagstiftningen så den även omfattar

penningmaskeringen. 25 EBM menar, med stöd från

Skatteverket, att cirka 65 miljarder kronor undandras

beskattning i samband med att maskerade pengar

används till löneutbetalningar 26 . Hur stor andel av

dessa pengar som härrör från organiserad brottslighet

är inte möjligt att svara på. Med tanke på den starka

trenden med ett ökat företagande bland kriminella

individer, är det rimligt att anta att delar av dessa 65

miljarder involverar organiserad brottslighet.

Brå leder ett arbete mot penningmaskering där EBM,

Kronofogdemyndigheten, Polismyndigheten,

Skatteverket, Tullverket och Åklagarmyndigheten

deltar. Resultat ska presenteras för regeringen den 15

december 2015.

Terrorfinansiering

Det finns tendenser till att organiserad brottslighet

och terrorfinansiering går ihop alltmer. Personer

verksamma inom olika verksamheter nyttjar

varandras förmågor i större utsträckning än vad som

tidigare noterats.

Syftet med penningtvätt är att dölja pengarnas

ursprung. Vid finansering av terrorism är syftet att

dölja vad pengarna används till. Antalet ärenden som

rör terrorfinansiering har ökat. Arbetet för att

förhindra terrorfinansiering försvåras av att det

vanligtvis inte handlar om stora summor pengar och

att bankerna har låg kundkännedom, vilket gör att det

är svårt att upptäcka transaktionerna. Under början på

2015 finns dock tydliga indikationer på att större

summor förs ut ur landet och vidare till

konflikthärdarna i Mellanöstern.

24 Finanspolisen, Finanspolisens årsrapport 2010, 2011.

25 Dagens Nyheter, Vita pengar för miljardbelopp, 2015-02-

06.

26 ibid.

44 POLISENS RAPPORT OM ORGANISERAD BROTTSLIGHET 2015


FOKUSOMRÅDE: PENNINGTVÄTT – ETT OMRÅDE UNDER

FÖRÄNDRING

ARBETSMATERIAL

Den nya lagstiftningen är ett effektivt verktyg

Förväntningarna på den nya lagstiftningen är höga.

Lagstiftningen ses som ett verktyg som länge saknats

och som nu äntligen kommit på plats.

”Lagstiftningen ses som ett verktyg som

länge saknats och som nu äntligen

kommit på plats.”

Dispositionsförbudet är en del i den nya

lagstiftningen och ger möjlighet att kunna säkra

egendom som misstänks vara olagligt åtkommen.

Mellan juli till december 2014 fattades 25 beslut om

sammanlagt belopp av 3,5 miljoner kronor. Från

januari till februari 2015 fattades 26 beslut om ett

sammanlagt belopp av 2,9 miljoner kronor. Samtliga

dispositionsförbud har övergått i penningbeslag och

förundersökning har inletts.

Utveckling

Utvecklingen med utländska banker som enkelt nås

via internet och pre-paid kort har troligen minskat

behovet av att tvätta pengar i Sverige. Det största

problemet för kriminella blir istället att föra pengarna

utomlands, fysiskt eller via eletroniska transaktioner

som undgår myndigheternas kontroll. Det finns

exempel på kriminella individer som skapat olika e-

betalmedel.

POLISENS RAPPORT OM ORGANISERAD BROTTSLIGHET 2015 45


FOKUSOMRÅDE: BEDRÄGERIER

ARBETSMATERIAL

Fokusområde: Bedrägerier

Under de senaste tio åren har bedrägeribrott ökat med

173 procent. Enligt preliminär statistik från Brå var

bedrägeribrott, sett till antalet anmälda brott, en av de

brottskategorier som ökade mest under 2014.

Datorbedrägeri är en av de brottstyper som ökade

mest under 2014, med 25 procent jämfört med 2013.

Datorbedrägeri ökade med knappt 53 procent under

2013, så sett till perioden 2013-2014 är ökningen

anmärkningsvärd.

Bedrägerier har under flera år varit ett konstaterat

problemområde och 2014 upprättade polisen det

Nationella bedrägericentret (NBC) i syfte att bl.a.

samordna bedrägeribrott.

Fler kriminella aktörer med koppling till organiserad

brottslighet ägnar sig åt bedrägeribrott. Det råder inte

längre någon tvekan om att delar av

bedrägeribrottsligheten är organiserad och att

kopplingar finns till organiserad brottslighet.

Kombinationen av kopplingen till organiserad

brottslighet tillsammans med den kraftiga ökningen

av bedrägeribrott är anledningen till att bedrägerier

beskrivs som ett fokusområde i denna rapport.

Lägesbeskrivning

NBC presenterade under 2014 sin första lägesbild

över bedrägerier. 27 Brå genomför en kartläggning av

bedrägeribrott som ska vara klar i december 2015.

Med anledning av att det redan har gjorts och håller

på att genomföras omfattande studier syftar

lägesbeskrivningen i denna rapport till att belysa de

fenomen som mest frekvent påtalats i samband med

inhämtningen till denna rapport.

Bedrägeribrott

Ett exempel är att kriminella individer begår

bedrägeribrott för att ha råd att investera i ett

narkotikaparti. Det förekommer också att individer

som tidigare ägnat sig åt narkotikabrott skiftar fokus

och koncentrerar sig mer på bedrägeribrott.

Det kan sammanfattas med att det sker en

trendförskjutning där bedrägerier ingår som en

naturlig del i en persons brottskatalog. Det som

varierar är i vilken utsträckning som den kriminella

fortsätter med den ursprungliga brottsligheten.

De kriminella aktörerna uppvisar en stor

spännvid

Bedrägeribrott begås av alla typer av kriminella

individer. Om dessa personer inte själva besitter

kunskap för att genomföra avancerade bedrägeribrott,

samverkar de med personer som har det.

Det som skiljer enskilda gärningsmän som begår

bedrägerier från organiserad brottslighet är

systematiken och uthålligheten. En gärningsman som

agerar på egen hand kommer troligen att söka

maximal utdelning så snabbt som möjligt. Den

enskilde aktöreren använder sig av etablerade

plattformar såsom köp-, uthyrnings- och säljsajter.

Individer med koppling till organiserad brottslighet

bygger istället upp verksamheten under en längre tid

för att utnyttja den när den ger maximal nytta. De har

förmåga att bygga upp mindre företagsimperium med

hjälp av bl.a. identitetsintrång och företag.

Om gärningsmännen själva inte har kompetens som

behövs för ett specifikt brottsupplägg, lånar eller

köper de in den. Tjänster kan köpas in från andra

länder om kompetensen inte finns tillgänglig i

Sverige, det vill säga brottstjänster 28 . Bedrägerier

utvecklas i takt med teknikutvecklingen.

Det behövs inte alltid en omfattande teknisk

kompetens för att genomföra bedrägeribrott.

Bedrägerier som genomförs på olika

annonseringssajter är exempelvis något som många

kriminella individer har förmåga att genomföra utan

stöd från någon annan.

Involvering av yngre

Personer yngre än 18 år används sällan i organiserad

bedrägeribrottslighet. Den naturliga förklaringen till

det är de varken kan hämta ut försändelser eller stå

skrivna i företagsstyrelser och dylikt. De tillför med

andra ord brottsligheten först något när de blir

myndiga.

Nyblivna 18-åringar används för att hämta ut

försändelser, ofta paket innehållande olika varor. De

får en mindre ersättning för att hämta ut olika

försändelser och paket. Ofta använder de sina egna

identiteter för att hämta ut försändelserna men det

förekommer också falska identiteter.

27 Nationellt bedrägericentrum, Nationell lägesbild

Bedrägerier, 2014.

28 Hela eller delar av olika tjänster med koppling till itrelaterad

brottslighet går att köpa på internet. Detta benämns

som brottstjänster. Mer information om det finns under

fokusområde: it-brott och it-relaterad brottslighet.

46 POLISENS RAPPORT OM ORGANISERAD BROTTSLIGHET 2015


FOKUSOMRÅDE: BEDRÄGERIER

ARBETSMATERIAL

Yngre personer används även som målvakter och

skrivs som företrädare för företagen. Det tycks

variera om ungdomarna är medvetna om att de begår

brott eller om de luras in i verksamheten.

Det finns dock fall där ungdomar agerar mer på egen

hand. Ungdomar följer med den tekniska

utvecklingen och med tanke på att bedrägerier sker

med hjälp av teknik är det naturligt att ungdomar

ägnar sig åt bedrägerier.

Kreditbedrägerier

Det finns flera olika typer av kreditbedrägerier och

denna typ av bedrägerier är ett problem som befaras

bli större. Kriminella kapar befintliga företag, startar

egna företag eller köper företag för att begå

kreditbedrägerier. Kreditbedrägerierna beräknas

omsätta stora summor pengar.

Ett modus för kreditbedrägerier är att personer köper

ett företag, tömmer det på dess tillgångar samtidigt

som man beställer varor i företagets namn och tar

andra krediter. Exempel på varor som beställs är

telefoner, datorer, möbler, byggvaror.

Gärningsmännen behöver inte beställa varor som

enbart rör företagets verksamhet.

För att genomföra mer avancerade kreditbedrägerier

krävs kunskaper i företagande och ekonomi. Bolag

som har en hög omsättning är kreditvärdiga och det

har över tid blivit en viktig inkomstkälla. Genom att

tillverka stora mängder fakturor skapas innestående

värden i bolagen som sedan belånas till max innan de

begärs i konkurs. Denna nya inriktning på

verksamheten kräver ny kunskap och kontaktytor för

att underlätta krediter.

Kortbedrägerier

Kortbedrägerier är ett vanligt förekommande brott i

hela landet. Den vanligaste formen av kortbedrägeri

är s.k. ”card not present” (CNP). CNP består av två

olika fenomen. Antingen så sker bedrägeri med hjälp

av skimning, dvs. gärningsmannen har skimmat ett

kort. Eller så har gärningsmannen kommer över

kortserien till ett kort och kan exempelvis genomföra

ett köp på internet utan att ha kortet närvarande. Det

är mindre vanligt att en fysisk kortstöld sker, utan

gärningsmännen kommer över kortuppgifterna på

annat sätt. Det krävs fördjupade men inte avancerade

datakunskaper om hårdvara och mjukvara samt en

förmåga att strukturera och bearbeta stora

informationsmängder för att genomföra

kortbedrägerier.

Bluffakturor

Bluffakturor minskar, men är fortsatt ett stort

problem. Bluffakturorna skickas till företag, eftersom

de inte har ångerrätt som privatpersoner har. Mycket

tyder på att det är ett fåtal personer som står bakom

merparten av alla bluffakturor i Sverige.

Brottsligheten tycks ha skiftat fokus. Numera skickas

tusentals bluffakturor från Sverige till andra länder.

En sannolik anledning till detta är att företagare i

Sverige blivit bättre på att upptäcka bluffakturor att

gärningsmännen nu istället vänder sig till andra

länder.

Bedrägerier på annonseringssajter

Bedrägerier på olika annonseringssajter, som

exempelvis Blocket, är ett stort och återkommande

problem i hela landet. Nedan följer ett par exempel

på olika modus som primärt går ut på att få personer

att betala förskott för varor som aldrig kommer

köparen tillhanda. Olika förtroendeskapande inslag

läggs in i annonserna för att lura köparna.

Bilar läggs ut på olika annonseringssajter och

prissänks sedan kraftigt i relation till utgångspriset.

Anledningen till den kraftiga prissänkningen, som

framgår i annonsen, är att säljaren snabbt behöver

pengar. Spekulanter betalar in förskott men får ingen

bil. Detta kan upprepas ett antal gånger och ger på ett

mycket enkelt sätt brottsvinster till gärningsmannen.

Försäljning sker även av andra fordon, som t.ex.

husvagnar. Det förekommer även försäljning av

hjullastare, större skogsmaskiner, lastbilar,

industrisvarvar och andra dyra industrimaskiner på

annonseringssajter. Köparen betalar in förskott men

får aldrig någon vara.

Det är även andra varor som saluförs på

annonseringssajterna. Även om brottsligheten inte

kräver avancerad kompetens kan det inbringa relativt

stora brottsvinster. Något som exemplifierar detta är

att en vara som såldes upprepade gånger på Blocket

inbringade på en till två månader uppskattningsvis

200 000 kronor till gärningsmännen.

Gärningsmännen som genomförde bedrägeriet

bedöms inte ha vare sig teknisk eller ekonomisk

kompetens.

Förmedling av lägenheter på olika annonseringssajter

är också ett återkommande problem. Det omfattar

både andrahandsuthyrning och försäljning av

bostadsrätter.

Bedrägerier via nätfiske

Nätfiske är en brottstyp som vissa kriminella aktörer

har specialiserat sig på och som ofta utförs från

POLISENS RAPPORT OM ORGANISERAD BROTTSLIGHET 2015 47


FOKUSOMRÅDE: BEDRÄGERIER

ARBETSMATERIAL

utlandet. Syftet med nätfiske är att via e-post som

skickas till en stor skara människor lura dessa att

lämna ifrån sig kortuppgifter, lösenord eller andra

personliga uppgifter. Detta sker i organiserad form.

Den e-post som skickas på senare år innehåller bättre

svenska, vilket medför att det blir allt svårare för

mottagaren att urskilja att det är bedrägeri. Den

förbättrade svenskan talar för att aktörerna har

svenska kontakter som hjälper dem.

som kan utökas anses vara en viktig åtgärd för att

stävja bedrägeribrottsligheten.

Medvetenheten kring den här typen av bedrägerier

upplevs ha ökat och även äldre personer är i högre

utsträckning medvetna om att bedrägerier

förekommer via e-post. Den här typen av e-post

hamnar hos vissa kontoinnehavare direkt i

skräpposten. Det finns således flera olika faktorer

som bidrar till att det blivit svårare för

gärningsmännen att lyckas med nätfiske. Den höga

it-mognaden i Sverige anses vara det bästa skyddet

mot den här typen av bedrägerier.

Domänregistreringar

En del av brottsområdets karaktär är att de kriminella

ständigt hittar nya modus och varianter av modus för

få människors och företags förtroende och pengar. En

ny trend inom bedrägerier är domänregisteringar.

Kriminella registerar ett domännamn som är snarlikt

ett välkänt företag. Personer besöker den falska

internetsidan och beställer exempelvis varor.

Utveckling

Antalet anmälda bedrägerier är stort. Samtidigt finns

ett mörkertal då företag och banker i regel räknar

med vissa kreditförluster och därmed inte anmäler

alla brott till polisen.

”En återkommande uppfattning är att

det inte går att utreda bort

bedrägerier.”

Den preventiva verksamheten mot bedrägerier är ett

återkommande inslag vid diskussioner om åtgärder

mot bedrägeribrott och anses kunna få stora effekter.

Företag och myndigheter vill hålla en hög

servicenivå och förenklar olika tjänster för sina

kunder, exempelvis via snabba handläggningar och

låga krav på identiteter. Samtidig förenklar detta för

kriminella aktörer som är snabba att upptäcka

svagheter i företagsens rutiner. Ett par konkreta

exempel på preventiv verksamhet är att göra det

svårare att få tillgång till personnummer och kräva att

leverantörer alltid kontrollerar identiteter. Det

preventiva arbete som företag och banker gör och

48 POLISENS RAPPORT OM ORGANISERAD BROTTSLIGHET 2015


FOKUSOMRÅDE: UTNYTTJANDE AV VÄLFÄRDSSYSTEMET

ARBETSMATERIAL

Fokusområde: Utnyttjande av

välfärdssystemet

Utnyttjande av välfärdssystemet i denna rapport

innefattar bedrägerier och bidragsbrott riktade mot

myndigheter eller andra samhällsinstanser som

betalar ut olika ekonomiska förmåner. De senaste

åren har det framförallt rapporterats om bidragsfusk

med ersättningar från Försäkringskassan. Även

Arbetsförmedlingen och kommunerna är drabbade.

Utnyttjandet av välfärdssystemet sker alltmer

systematiskt och utstuderat. Inslaget av företag för att

tillskansa sig olika bidrag ökar. Det är en bred

kategori av kriminella aktörer som utnyttjar

välfärdssystemet. Det handlar om både enskilda

kriminella aktörer som utnyttjar systemet och

avancerade grova brottsupplägg av mer systematisk

karaktär.

VAD ÄR ETT BIDRAGSBROTT?

Bidragsbrottslagen (2007:612) omfattar

ekonomiska förmåner som betalas ut för

personligt ändamål och som beslutas av:

Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten,

Centrala studiemedelsnämnden (CSN),

Migrationsverket, Arbetsförmedlingen,

arbetslöshetskassorna och kommunerna.

I korthet innebär, i enlighet med § 2

bidragbrottslagen, att en person som lämnar en

oriktig uppgift, eller inte anmäler ändrade

förhållanden som han eller hon är skyldig att

lämna, och på så sätt orsakar att en ekonomisk

förmån felaktigt betalas ut eller betalas ut med

ett för högt belopp, har gjort sig skyldig till

bidragsbrott. Det räcker att det föreligger fara

för en sådan utbetalning för att handlingen ska

betraktas som brottslig.

Lägesbeskrivning

Utnyttjandet av välfärdssystemet är utbrett och att

den ekonomiska omfattningen är stor. Kriminella i

hela landet utnyttjar välfärdssystemet. Utnyttjandet

uppvisar en stor bredd och sker praktiskt taget mot

allt som kan ge pengar. Enskilda personer, företag

samt föreningar och stiftelser används för att få olika

ekonomiska ersättningar. Precis som företag är ett

verktyg för att utnyttja välfärdssystemet är identiteter

det. Mer information om identitetsrelaterad

brottslighet finns på sida 67.

De vanligaste samhällsinsatserna som utnyttjas är

Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan. Det handlar

om lönebidrag för nystartsjobb, ersättning i den s.k.

fas tre, lönegarantier, hemtjänstersättning och

assistansersättningar. Det finns sedan olika varianter

av hur pengarna fördelas mellan de inblandade

kriminella aktörerna.

VAD ÄR LÖNEBIDRAG?

Lönebidrag kan få på flera olika grunder. Ett av

dem är att arbetsgivaren kan få lönebidrag för

en person som har nedsatt arbetsförmåga på

grund av funktionsnedsättning och som ska

börja på ett nytt arbete. Arbetsgivaren kan

också få lönebidrag när en person går tillbaka

till sitt arbete efter att ha haft hel tidsbegränsad

sjukersättning eller hel aktivitetsersättning.

Även när en person har haft lönebidrag tidigare

och får försämrad arbetsförmåga inom tre år

kan arbetsgivaren få lönebidrag.

Både privata och offentliga arbetsgivare kan få

stödet om de finns med i Skatteverkets register

över arbetsgivare. Arbetsgivarna får inte ha

näringsförbud eller skatteskulder hos

Kronofogden. De får heller inte ha stora

betalningsanmärkningar.

Arbetsförmedlingen beslutar hur stort

lönebidrag arbetsgivaren kan få och bidragets

storlek beror på hur stor lönen är. Arbetsgivaren

kan få bidrag för en lönekostnad på som mest

16 700 kronor varje månad. 29

Ett systematiskt utnyttjande av välfärdssystemet gör

att stora summor pengar tillfaller personer som inte

har rätt till bidrag. Utnyttjandet kan också påverka

medborgarnas tilltro till välfärdsystemet och

myndigheternas hantering av skattemedel.

Utveckling

Den rådande utvecklingen påvisar att kriminella

utnyttjar välfärdssystemet i högre utsträckning än

tidigare. Precis som för många andra brottsområden

uppvisar brottsligheten en större systematik än

tidigare. Inslaget av företag anses öka och

medvetenheten om hur man på bästa sätt utnyttjar

bidragssystemen bland kriminella ökar. Fenomenet

med id-relaterad brottslighet i form av

identitetsintrång har konstaterats i samband med

bidragsbrott.

Avslutande kommentar

Medvetenheten kring bidragsbrott är hög inom

polisen och andra myndigheter. Det är inte alltid

polisen som kan vidta åtgärder varför

myndighetssamverkan är oumbärligt för detta

problemområde.

29 Arbetsförmedlingen. Anställning med lönebidrag.

2012.

POLISENS RAPPORT OM ORGANISERAD BROTTSLIGHET 2015 49


FOKUSOMRÅDE: UTNYTTJANDE AV VÄLFÄRDSSYSTEMET

ARBETSMATERIAL

”Utnyttjande av välfärdssystemet är

inget nytt fenomen men viktigt att

bekämpa.”

Utnyttjande av välfärdssystemet är inget nytt

fenomen men viktigt att bekämpa. Förutom att

utnyttjandet leder till direkta ekonomiska fördelar i

samband med utbetalningen av bidraget för den som

får bidraget får personen en chans att komma ”in i

systemet”. Personen får pensionsgrundande inkomst

(på pappret) och kan söka andra bidrag senare.

Utöver den omedelbara ekonomiska vinsten ger

bidragsbrotten underlag för en stabilare tillvaro för

kriminella. Förtjänsten från bidragsbrotten blir en

trygg grundinkomst när många andra brottsupplägg

inte genererar en automatisk insättning på kontot i

slutet av varje månad.

Bidragsbrott är ett brott som sker mot staten. Precis

som i resonemanget kring bedrägerier, där personer

får tillbaka på försäkringen, anses det föreligga en

uppfattning om att bidragsbrott inte är ett riktigt

brott. Det är mer att utnyttja de möjligheter som den

svenska staten tillhandahåller.

50 POLISENS RAPPORT OM ORGANISERAD BROTTSLIGHET 2015


FOKUSOMRÅDE: IT-BROTT OCH IT-RELATERAD BROTTSLIGHET

ARBETSMATERIAL

Fokusområde: It-brott och itrelaterad

brottslighet

Under de senaste decennierna har it-brottsligheten

utvecklats från att vara ett fåtal grupper som ”hackar”

mest för prestige och vetgirighet till att bli en

kriminell industri som omsätter stora summor

pengar. Användandet av internet för att genomföra

brott är redan ett känt fenomen. I takt med att

kriminella individer har blivit mer it-vana har polisen

sett att de rekryterar specialister för att genomföra

t.ex. it-attacker som kompletterar deras brottsliga

verksamhet.

Det behövs inte längre avancerad it-kunskap för att

begå sofistikerade it-brott. Manualer och

datakapacitet för att genomföra t.ex.

överbelastningsattacker finns tillgängligt på internet.

It-brott och it-relaterad brottslighet är en fullt

integrerad del av organiserad brottslighet. Det finns

inga tendenser på att den utvecklingen avstannar och

it är ett naturligt inslag i organiserad brottslighet.

Med anledning av detta beskrivs fenomenet som ett

fokusområde.

Lägesbeskrivning

Sammansättningen av de kriminella aktörer som

begår it-brott är inte bara komplex och dynamisk

utan den är också väldigt fragmenterad. Varje aktör,

från enskilda hackare till sofistikerade kriminella

nätverk har sitt specifika brottsområde. Det är därför

svårt att dra generella slutsatser i stort om kriminella

aktörer som begår it-brott.

Överlag är dock uppfattningen att det är yngre

personer som genomför it-brott. Yngre personer har i

regel ett starkare intresse för it och de som är födda

på 1990-talet och framåt är uppväxta med tekniska

lösningar som ett naturligt inslag i sitt liv. Yngre

personer har också generellt en större medvetenhet

kring övervakning och väljer därför, i större

utsträckning än äldre personer, olika tekniska

lösningar som förhindrar att företag och myndigheter

kan lagra information om dem. Bakom svenska

handelsplatser som saluför narkotika och andra

preparat står främst it-kunniga män från

gymnasieåldern upp till trettioårsåldern.

Ett undantag finns från att det är ungdomar och unga

vuxna som begår it-brott och det är

barnpornografibrott som i många fall begås av

medelålders män.

Individer med koppling till brottsaktiv ideologiskt

motiverad brottslighet har en hög medvetenhet kring

it. Detta är ett globalt problem. Sverige har vid vissa

tillfällen pekats som ett internationellt mål bland

ideologiskt motiverad gärningsmän.

För att genomföra it-relaterad brottslighet som riktar

sig mot svenska medborgare eller intressen måste

gärningsmannen inte befinna sig i Sverige.

Dataintrång

Dataintrång förekommer i hela landet. Det handlar i

regel om enklare dataintrång som utförs av

exempelvis f.d. kärlekspartners som vet

inloggningsuppgifterna till sina forna partners

Facebook-konto, e-postkonto eller andra forum.

Detta är således brott som utförs av enskilda personer

och som riktar sig mot enskilda personer.

Den stora andelen dataintrångsärenden är kapade

konton men polisen ser också riktade attacker mot

företag och myndigheter. Skadlig kod används i syfte

att på olika sätt generera pengar alternativt känslig

information. Det finns flera internationella ärenden

där internationella kriminella nätverk gjort stora

ekonomiska vinster på trojanbaserade dataintrång.

Så kallad ransomware är skadlig kod som installeras

på ett offers dator och som sedan gör det möjligt för

gärningsmannen att kryptera hela datorn alternativt

delar av materialet på datorn. Gärningsmannen

kräver sedan offret på pengar för att denne ska få

tillbaka kontrollen över sin egen dator alternativt det

material som har krypterats.

Ärenden med ransomware har ökat kraftigt i Europa

de senaste två åren. Metoden är lukrativ eftersom den

genererar mycket pengar med liten risk för lagföring.

Digitala valutor och förbetalda betalkort har gjort det

enklare för de kriminella att komma undan med

brottsvinsterna.

Ransomwareattacker kan lätt iscensättas av

kriminella som saknar särskild teknisk kompetens i

och med att tjänsterna kan köpas på internet.

Problemet i ärenden med ransomware är att aktörer

och infrastruktur ofta finns utomlands. Ransomware

finns både för datorer och mobila enheter. Den

senaste trenden är riktade attacker mot företag och

myndigheter där en avancerad typ av skadlig kod,

exempelvis CryptoWall, används som är svår att få

bort från it-systemen. Den kan påverka en

organisations verksamhet.

POLISENS RAPPORT OM ORGANISERAD BROTTSLIGHET 2015 51


FOKUSOMRÅDE: IT-BROTT OCH IT-RELATERAD BROTTSLIGHET

ARBETSMATERIAL

Brottstjänster

Det är aktörernas uppdelning i olika expertområden

som har lagt grunden för den brottstjänst-industri

som finns med koppling till it-relaterad brottslighet.

Industrin omsätter helt enkelt expertis till pengar.

Uppdelningen av och tillgången till expertis medför

att brottsligheten blir bredare.

I en it-brottslings verktygslåda finns: skadlig kod,

stödjande infrastruktur, stulen personlig och

finansiell data och kunskap att omsätta sina

brottsvinster. Hela eller delar av verktygslådan går att

köpa eller hyra som en brottstjänst.

Det är därmed relativt enkelt för kriminella individer

eller nätverk att genomföra it-attacker i olika former

som inte är proportionella med deras egen kapacitet

men kostnaden av inköpet är inte heller

proportionerlig sett till den potentiella skadan.

Genom att köpa och hyra tjänster på det här sättet

höjer kriminella individer och nätverk snabbt sin

kapacitet. Nedan presenteras ett par olika tjänster

som saluförs.

Det går att köpa både hackande av e-post och social

media men också mer avancerade hack som

ekonomiskt spionage och att någon samlar in data om

ett visst objekt. Det går också att köpa

översättningstjänster som används i samband med

nätfiske.

Pay-per-install-service är en populär metod för att

sprida skadlig kod. En kriminell person sprider den

skadliga koden och får betalt av kunden beroende på

hur många som laddar ner den skadliga koden.

Stora volymer av stulen personlig och finansiell data

finns att köpa på internet. Dessa data innehåller

kreditkorts- och bankkontouppgifter. Det innehåller

också adresser, telefonnummer, e-postadresser,

namn, födelsedata, e-plånböcker, social mediakonton

och andra inloggningsuppgifter.

Skyddande infrastraktur gentemot myndigheter

För att kunna genomföra it-attacker behöver

kriminella säkerhet anonymitet och motstånd

gentemot brottsbekämpande myndigheter. Det finns

sådan skyddande infrastruktur att köpa. Den används

inte enbart av kriminella med ett vinstintresse, utan

även av hackers och personer som begår

barnpornografibrott som ett skydd mot upptäckt.

Bullef-proof-hosting 30 är eftertraktat hos kriminella

eftersom det erbjuder nödvändigt motstånd mot

myndigheter. VPN- och proxy-lösningar spelar också

en viktig roll då de skapar anonymitetslösningar.

Överbelastningsattacker

En DDOS-attack eller en överbelastningsattack

betyder förenklat att det skickas stora mängder trafik

till en webbserver eller liknande. Detta leder till

webbservern blir överbelastad och fungerar dåligt

eller helt slutar att fungera.

Samhället blir alltmer beroende av olika it-lösningar,

vilket innebär att det samtidigt blir mer sårbart för

attacker och brott riktat mot dem.

Överbelastningsattacker har vid ett par tillfällen

påverkat samhällskritisk infrastruktur vilket är

allvarligt. Ransomware är ett annat exempel på hur

samhällsviktiga funktioner drabbas av it-brott.

Anonymitet på internet

Fler illegala varor säljs på internet, en utveckling

som pågått under en längre tid. En utförligare

presentation av narkotikaförsäljning på internet finns

under fokusområdet narkotika. Varorna finns både på

det öppna internet, dvs. det vanliga internet och på

vad som omtalas som deepweb, darknet och TOR.

Nedan finns en ruta som förklarar hur det hela hänger

ihop.

Den nationella bedömningen är att antalet illegala

tjänster som etableras på darknet framöver kommer

att öka i takt med att personer blir mer bekväm med

teknologin. På olika diskussionsforum, Flashback är

ett av mest välkända, finns information om vilka

http-adresser som man ska använda för att hitta rätt

på darknet. TOR-läsarna saknar en bra sökmotor

vilket innebär att användaren måste veta vilken

adress du ska till. Genom att kopiera in adresserna

som finns i trådarna på diskussionsforumen krävs

ingen större it-kunskap eller kännedom om aktuella

sidor för att hitta återförsäljare av t.ex. narkotika.

Brottslighet riktad mot Sverige från utländska

servrar

Gärningsmän som begår bedrägerier och andra brott

med hjälp av internet placerar databaser och servrar

utomlands så att gärningsmännen kan bedriva

brottslighet i Sverige samtidigt som nödvändig

information förvaras på en annan plats. Denna

information kommer inte polisen åt via en

30 Bullet-proof-hosting är en tjänst där man kan lägga upp en

webbsida eller använda en lagringsplats utan risk för att

brottsbekämpande myndigheter kan komma åt dem. Genom

detta lagras exempelvis barnpornografi och skadlig kod.

52 POLISENS RAPPORT OM ORGANISERAD BROTTSLIGHET 2015


FOKUSOMRÅDE: IT-BROTT OCH IT-RELATERAD BROTTSLIGHET

ARBETSMATERIAL

husrannsakan, vilket gärningsmännen är väl

medvetna om.

VAD ÄR DEEPWEB, DARKNET OCH

TOR?

Deepweb är allt material som vanliga

sökmotorer inte når. Det kan exempelvis vara

databastabeller, lösenordsskyddade sajter eller

sidor som inte länkas från sidor. Informationen

som finns här dyker inte upp om du söker på

google.

Darknet ligger inuti deepweb och är ett

krypterat nätverk som avsiktligt hölls

undangömt för omvärlden. Information kan

skickas och tas emot utan att användarna kan

spåra den. För att navigera på darknet behövs

en särskild programvara, som t.ex. TOR

Browser.

The Onion Router (TOR) är en slags

anonymitetstjänst som ger sina användare

möjlighet att kommunicera anonymt över

internet. TOR Browser är TOR:s egna

webbläsare.

Det är enkelt att installera en TOR-läsare och

kräver ingen vidare teknisk kunskap. En person

som använder datorer regelbundet och som kan

läsa instruktioner, genomför registeringen utan

problem.

TOR skapades av amerikanska flottan och har

sponsrats av bl.a. svenska SIDA när den

utvecklades. Ett av de huvudsakliga syftena

med TOR är att människor i förtryckande

regimer ska kunna koppla upp sig och

kommunicera med omvärlden.

Barnpornografi

Barnpornografiskt material är dokumenterade

sexuella övergrepp mot barn. Materialet förekommer

i stora mängder på internet och barnen exploateras

flera gånger genom att materialet sprids. Delning av

barnpornografi sker på öppna forum där det är lätt att

vara anonym. De mer sofistikerade innehavarna av

barnpornografi delar dock sitt material på

lösenordsskyddade webbplatser. De bildar nätverk

och använder sig också av anonymiseringstjänster

som exempelvis TOR. För att bli del av ett nätverk

krävs ofta att man delar material som innehåller

sexuella övergrepp på barn.

Det anmäls cirka 30 stycken barnpornografibrott per

månad i Sverige, men mörkertalet är stort. Den större

delen av gärningsmännen anses inte utgöra en del av

organiserad brottslighet. Gärningsmännen ingår dock

i en slags organisationsliknande struktur i och med

att de är beroende av varandra för sin brottslighet.

Ett relativt nytt sätt för svenska gärningsmän att

sexuellt exploatera barn i andra länder är via”live

streaming”. Live streaming innebär att någon betalar

för att få se regisserade webcam-shower med

sexuella övergrepp på barn i realtid. Betalningen för

showerna är på relativt små belopp, vilket gör det

svårt att upptäcka transaktionerna. Gärningsmännen

skapar konton för smidig onlineöverföring av pengar

för de beställda övergreppen.

Vuxna som tar kontakt med barn i chattrum i sexuellt

syfte, s.k. grooming, begås av enskilda individer utan

koppling till organiserad brottslighet. Kriminell

samverkan sker dock via internet.

Utveckling

It-kompetens är en allt viktigare funktion för

kriminella. En ny trend är att kriminella strävar efter

att skaffa sig stor bandbredd och serverkapacitet för

att kunna utföra sin brottslighet. Sverige har en

mycket god bandbredd och väl utbyggd itinfrastruktur

vilket gör Sverige attraktivt för itbrottslingar.

Användandet av internet och utvecklandet av annan

it-infrastruktur bedöms fortsätta öka. I takt med detta

blir människor, myndigheter och företag allt mer allt

mer beroende av it och därmed ökar även

sårbarheten.

I syfte att försvåra utredningar och sopa igen spåren

efter sig har stora delar av den kriminella ekonomin

traditionellt varit kontantbaserad. I takt med att andra

betalningsmetoder vuxit fram för legala ändamål har

den kriminella världen varit snabb att följa med i

utvecklingen. Ett exempel på det är användet av

förbetalda betalkort. En summa sätts in på

exempelvis ett VISA-kort som sedan kan användas

för betalningar utan att det går att ta reda på vare sig

vem som genomfört köpet eller varifrån pengarna

ursprungligen kommer.

Idag fyller virtuella valutor, varav bitcoin är den mest

kända, i mångt och mycket samma funktion. Bitcoin

är en valuta och ett elektroniskt betalningssystem i

ett. Det är populärt bland kriminella av samma skäl

som kontanter är det - transaktioner som gjorts kan

inte ångras och är svåra att knyta till specifika

individer. Därför är bitcoin eller andra kryptovalutor

i princip allenarådande betalningssätt på

Darkmarkets.

POLISENS RAPPORT OM ORGANISERAD BROTTSLIGHET 2015 53


FOKUSOMRÅDE: NARKOTIKA

ARBETSMATERIAL

Fokusområde: Narkotika

Narkotikabrott är att betrakta som en basinkomst för

många kriminella aktörer. Hur stor inkomsten är

varierar beroende på om aktören har förmåga att

smuggla större partier eller säljer mindre mängder på

gatunivå. För många lokala nätverk utgör

narkotikaförsäljningen kärnan i deras verksamhet och

är förhållandevis välorganiserad med tydliga roller

och uppdrag hos nätverkets medlemmar.

Nätverken utnyttjar många gånger unga personer för

införsel och försäljning av narkotika.

Narkotikabrottsligheten generar pengar som kan

innebära en dragningskraft för unga att involvera sig

med kriminella nätverk. Det behöver dock inte enbart

vara en dragningskraft utan många gånger sker det

under mer eller mindre tvingande former exempelvis

utifrån förväntningar från äldre bröder som redan är

involverade i den kriminella verksamheten.

”Narkotikabrottsligheten generar

pengar som kan innebära en

dragningskraft för unga att involvera

sig med kriminella nätverk.”

En konsekvens av narkotikabrottslighet är våld och

kriminella uppgörelser som har sin grund i

narkotikaskulder eller konflikter om kontroll över

narkotikamarknaden.

Cannabis fortsätter att vara det preparat som är

vanligast i Sverige. Generellt sker dock en stadig

utveckling mot en mer diversifierad

narkotikamarknad med en blandning av legala och ej

legala preparat vid sidan av den "traditionella"

marknaden. Nya psykoaktiva substanser har ökat

kraftigt de senaste åren och utvecklingen bedöms

fortsätta. Att narkotika allt mer säljs via Internet

breddar marknaden och gör narkotika lättare

tillgängligt för flera grupper i samhället. Internets roll

som marknad för försäljning av narkotika ökar.

Lägesbeskrivning

I lägesbeskrivningen beskrivs utvecklingen gällande

några vanliga narkotikapreparat. Extra fokus läggs på

utvecklingen gällande nya psykoaktiva substanser

och förändringen av narkotikamarknaden i och med

den ökande narkotikaförsäljningen på internet.

Cannabis

Det har under en längre tid pågått en

normaliseringsprocess gällande bruket av cannabis.

Bland svenska skolelever i årskurs 9 ser det ut att ha

skett en attitydförändring vad gäller cannabis, enligt

den europeiska skolundersökningen (ESPAD).

Cannabis förekommer i hela landet, både i städer och

på landet. Cannabis brukas av personer på alla

samhällsnivåer och åldersklasser. Det ökade bruket

av cannabis skapar en stor marknad för kriminella

aktörer och många olika typer av kriminella ägnar sig

åt försäljning av cannabis i Sverige.

Traditionellt har haschet varit den föredragna formen

av cannabis i Sverige. Sedan mitten av 90-talet har

marijuana dock växt i popularitet och 2012 passerade

marijuana haschet i antalet polisbeslag, en uppgång

som fortsatte under 2013 och 2014. Internet som

försäljningskanal har drivit på utvecklingen med fler

nya och allt potentare sorter av marijuana.

Haschet i Sverige kommer främst från Marocko men

även från andra länder som Afghanistan, Pakistan,

Libanon, Nepal och Libyen. Marijuana odlas i

princip i alla länder, men många odlingar tillgodoser

i huvudsak den inhemska marknaden. Bland de

länder som i större utsträckning exporterar marijuana

som smugglas till Sverige är Nederländerna, Belgien,

Tjeckien, Danmark och Albanien. Även i Sverige

sker en stor inhemsk produktion av marijuana ämnad

för den inhemska marknaden. Odling sker både för

eget bruk och för försäljning. Det förekommer att

kriminella aktörer från större städer odlar cannabis i

mer glesbefolkade områden.

Det förekommer att personer som brukar cannabis,

börjar använda syntetiska cannabinoider som

exempelvis Spice. Det ena preparatet utesluter dock

inte det andra och det varierar även från ort till ort

vilket preparat som är vanligast. Om det finns en god

tillgång på cannabis i området tycks det vara det

vanligaste preparatet. I mindre städer och på

landsbygden, där tillgången på andra narkotikapreparat

generellt sett är sämre, är det vanligare med

Spice.

Kokain

Sverige utgör ur ett europeiskt perspektiv en liten

marknad för kokain men den har med åren blivit mer

utbredd och kokain har nått nya målgrupper. Det

finns en farhåga för att den normaliseringsprocess

som skett för cannabis, är i startgroparna även för

kokain. Kokain finns idag i större delen av landet och

är spritt i alla samhällsklasser. Polisens beslag av

kokain har under 2014 ökat med drygt 30 procent.

Kokain odlas och framställs i princip endast i

Sydamerika och regionen har därför en stark

ställning vad gäller handel med kokain.

54 POLISENS RAPPORT OM ORGANISERAD BROTTSLIGHET 2015


FOKUSOMRÅDE: NARKOTIKA

ARBETSMATERIAL

Smugglingen sker ofta till Västeuropa via

containerfartyg och det har skett en ökning av

ärenden där Sverige används som ett transitland för

smugglingen. Kokain som smugglas via Balkan utgör

en stor del av det kokain som kommer till den

svenska marknaden.

Amfetamin och metamfetamin

Amfetamin återfinns i hela landet, i såväl städer som

landsort. Näst Sverige efter cannabis är amfetamin

den näst vanligaste förekommande narkotikan i

Sverige.

Amfetamin är en drog som funnits länge i Sverige

och i den något äldre generationen av missbrukare är

amfetamin vanligt förekommande. Dock finns även

ett stort intresse av amfetamin bland yngre

generationer, vilket återspeglas genom utbudet på

internet och i diskussioner på forum så som

Flashback. Amfetamin för den europeiska marknaden

tillverkas främst i Holland och Polen. En ökad

tillverkning sker i Tjeckien.

Metamfetamin har inte fått samma fäste i Sverige

som det fått i många andra europeiska länder. I

Litauen tillverkas fortfarande stora mängder metamfetamin

för den nordiska marknaden, men även

för Centraleuropa. Detta metamfetamin är i

pulverform och på många sätt likt det klassiska

amfetaminet. I många fall görs inte någon skillnad på

preparaten när de säljs.

Under senare år har missbruket av kristalliserat

metamfetamin, s.k. crystal meth fått fäste i många

delar av centrala Europa. Den ökande utvecklingen

konstateras via ökande beslag, tillslag mot

laboratorier och öppet missbruk. Kriminella nätverk

med gemensamt ursprung i Vietnamn står bakom

produktionen av kristalliserat metamfetamin som

sker främst i Tjeckien. Kristalliserat metamfetamin

som produceras i Tjeckien bedöms tillgodose stora

delar av den europeiska marknaden för tillfället.

Dessa kriminella nätverk har tidigare ägnat sig åt

cannabis men har nu ställt om stora delar av

produktionen till kristalliserat metamfetamin.

Produktionen av kristalliserat metamfetamin

genererar större vinster och produktionen är mer

flexibel och lättare att dölja, jämfört med cannabis.

Det finns en stor marknad för kristalliserat

metamfetamin internationellt och prekursorer är

lättillgängliga, vilket gynnar producenterna.

Under 2014 har kristalliserat metmetamfetamin blivit

vanligare i Sverige. Polisen har bedrivit flera ärenden

med kristalliserat metamfetamin och beslag har skett

av större mängder än tidigare.

Heroin

Heroin återfinns primärt i städer och särskilt i

storstäderna. Det främsta ursprungslandet för det

heroin som påträffas inom EU är Afghanistan och

heroinet smugglas därifrån både landvägen och i sjöoch

flygtrafiken.

De senaste åren har det skett få beslag av heroin,

både av Tullverket och av polisen. Beslagen har ökat

under det senaste halvåret, det är dock för tidigt för

att uttala sig om vad det innebär i form av ett ökat

missbruk av heroin i ett större perspektiv. Subutex 31

och andra liknande läkemedel används av

missbrukare som ett substitut för heroin. Det finns

även information om att personer börjar bruka

Subutex för att sedan gå över till heroin.

Kat

Kat brukas i Sverige främst av personer med

ursprung i Somalia och återfinns i vissa delar av

landet.

Den tidigare förväntade nedgången av smugglingen

av kat till Sverige på grund av kriminaliseringen av

kat i Nederländerna infriades inte i den grad som

förutspåddes. Tillgången är fortsatt god eftersom

smugglingen i stället omdirigerades till att ske via

Storbritannien där kat sedan kom att kriminaliseras år

2014. Efter detta har direktinförsel av färsk kat via

passagerartrafiken i flyg från Nairobi och Addis

Abeba uppmärksammats.

Torkad kat förs även in i Sverige via postfärsändelser

på upp till sju kilo. Tullverkets beslag av färsk Kat

som smugglas över Öresundsbron har minskat. Den

färska katen smugglades tidigare primärt via

Öresundsbron i bilar om max 200 kilo för att ligga

under gränsen för grovt narkotikabrott.

Nya psykoaktiva substanser

Nya psykoaktiva substanser (NPS) används för att

beskriva nya preparat, syntetiska eller naturligt

förekommande, som inte är narkotikaklassade enligt

svensk lagstiftning. NPS framställs ofta för att

imitera effekterna av kontrollerade narkotikapreparat.

Några andra begrepp som används för NPS är

nätdroger, RC-droger eller designerdroger. 32

31 Subutex är ett narkotikaklassat läkemedel med det

verksamma ämnet buprenorfin. Buprenorfin, precis som

metadon, aktiverar samma opioida µ-receptorer som heroin.

32 RC-droger (Research Chemicals, på svenska

forskningssubstanser) betecknar kemiska substanser som

POLISENS RAPPORT OM ORGANISERAD BROTTSLIGHET 2015 55


FOKUSOMRÅDE: NARKOTIKA

ARBETSMATERIAL

NPS:er har ökat kraftigt de senaste åren. 2014

påträffades 84 nya substanser i polisens och

Tullverkets beslag vilket är dubbelt så många som

föregående år. Bland NPS:erna är de syntetiska

preparat som ökar mest grupperna katinoner och

cannabinoider. Under 2014 har det dock noterats en

ökning av beslagen av bensodiazepiner som inte är

klassade. När de klassas övergår försäljarna till nya

oklassade bensodiazepiner.

I dagsläget narkotikaklassas preparat utifrån deras

molekylära sammansättning. Producenter gör därför

mindre justeringar på preparaten för att de inte ska

klassas som narkotika. När en ny NPS upptäcks tar

myndigheternas process för narkotikaklassning

mellan sex till tolv månader.

VAD SÄGER LAGEN

OM NPS:er?

Det är regeringen som beslutar om vilka ämnen

som ska klassas som narkotika eller hälsofarlig

vara. 1999 tillkom lag 1999:42 om förbud mot

vissa hälsofarliga varor. Folkhälsoinstitutet är

ansvarig för att ta fram beslutsunderlag för

klassning som narkotika eller hälsofarlig vara.

Underlaget lämnas till regeringen som fattar ett

beslut. 33

Oklassade preparat kan tas i beslag enligt den

s.k. förstörandelagen. Lagen trädde i kraft i april

2011 och möjliggör för Polisen och Tullverket

att omhänderta farliga substanser med

missbrukspotential som är på väg att

klassificeras som narkotika eller som hälsofarlig

vara men som ännu inte klassificerats.

Åklagaren kan sen besluta om förstörande av

de omhändertagna preparaten.

Producenterna av NPS:er är medvetna om denna

process och är förberedda på detta och har nya,

oklassade preparat till försäljning redan innan

beslutet om narkotikaklassning träder i kraft.

Producenterna ger alltså köparna möjlighet att testa

ett preparat, köpa det så länge det är oklassat och så

fort myndigheterna börjar närma sig en

narkotikaklassning lanserar de en ny NPS, som

påminner om den gamla. När de nya preparaten

kommer vet inte köparen vad de innehåller och det

används i forskningssyfte och som inte är avsedda att

användas utanför laborationer eller av människor. I detta

sammanhang åsyftar benämningen nya psykoaktiva substanser

som säljs som RC-droger för att kringgå lagstiftningen. Med

designerdroger avses preparat som är designade för att

kringgå befintlig narkotikalagstiftning, ofta ska de kopiera

effekten av andra existerande preparat.

33 Statens kriminaltekniska laboratorium, Identifiering av

okända substanser. 2013-01-07.

går inte heller att förutspå effekterna av preparaten.

De kan vara mer potenta än förväntat, saknar utlovad

effekt eller vara verkningslös. Ett preparat kan

innehålla flera olika substanser som reagerar med

varandra och skapar oförutseeda konsekvenser.

Risken för överdos är påtaglig.

Ett alternativ till den nuvarande klassningen med

grund i den molekylära sammansättningen är att

ändra till en generisk definition av

narkotikabegreppet, även kallat familjeklassning.

Med familjeklassning skulle preparat inte behöva

klassas om de liknar ett annat redan klassat preparat i

uppbyggnad och effekt. En svårighet med

familjeklassning är dock att dra gränsen för vad som

skulle ingå i den generiska definitionen.

Katinoner

Katinoner har i stort sett samma effekter som

amfetamin. Ett kantinonpreparat som vissa

amfetaminmissbrukare i Sverige gått över till är

MDPV. Personer som tagit MDPV har i flera fall

blivit oberäkneliga, våldsamma och paranoida. Detta

har drabbat bl.a. akutmottagningar där personer som

tagit MDPV fått sövas. Vissa av de som missbrukat

MDPV har gått tillbaka till amfetamin och det finns

uppgifter om att missbrukare avråder andra från att

testa drogen på grund av dess starka effekter.

Syntetiska cannabinoider

Syntetiska cannabinoider är en grupp kemiskt

obesläktade ämnen som fungerar likt THC (9 –

tetrahydrocannabinol) som är det huvudsakliga

aktiva ämnet i cannabis. Spice är produktnamnet på

en av de första produkterna med syntetiska

cannabinoider. I sin rena form är de syntetiska

cannabinoiderna ofta ett pulver. Detta kan beredas på

olika sätt men det vanligaste är att det löses upp i ett

lösningsmedel, t.ex. aceton och sedan sprayas på ett

växtmaterial som tobak, te eller örter.

Styrkan i syntetiska cannabinoider varierar, beroende

på sammansättning, mängden lösningsmedel och hur

mycket som sprejas på växtmaterialet. Syntetiska

cannabinoider har orsakat bl.a. akut psykos,

panikattacker, hjärtklappning, förhöjt blodtryck,

kräkningar och kramper. I flera fall har personer som

dött av överdosering haft spice i blodet men det är

inte klarlagt om detta varit dödsorsaken då de också

haft andra preparat i blodet.

Spice saluförs riktat mot unga människor men brukas

även av äldre missbrukare som också missbrukar

andra tyngre narkotikapreparat. Under senhösten

2014 förekom flertal överdoser av spice på flera olika

56 POLISENS RAPPORT OM ORGANISERAD BROTTSLIGHET 2015


FOKUSOMRÅDE: NARKOTIKA

ARBETSMATERIAL

platser i landet. De som överdoserade var främst

unga personer men även ett fåtal äldre och vana

missbrukare.

I januari i år blev 42 tidigare oklassade substanser

klassificerade som narkotika eller hälsofarlig vara.

Efter det har de flesta nätbutiker upphört att saluföra

syntetiska cannabinoider varvid tillgången på Spice

idag är begränsad. Detta bedöms även har samband

med den omfattande massmediala rapporteringen

kring Spice under 2014.

Andra preparat

Läkemedelsmissbruket är utbrett i Sverige och

missbruket av dopingpreparat finns i hela landet.

Låga straffvärden på området gör det till en intressant

marknad för kriminella.

Försäljning via internet gör dopingpreparaten

lättillgängliga. Doping smugglas till Sverige men det

förekommer även att de aktiva substanserna som

krävs för att tillverka doping köps från utlandet och

skickas till Sverige via post. Själva tillverkningen

sker sedan i Sverige.

Svensktillverkade dopningsmedel säljs enligt

Tullverket via Internet både inom landet och till

utlandet. I mars 2013 åtalades individer som

misstänks ligga bakom storskalig försäljning av

dopningsmedel och narkotikaklassade läkemedel.

Försäljningen har skett genom ett antal

internetbaserade försäljningssidor och

brottsupplägget har haft en företagsliknande struktur.

Handel med narkotika via internet

Narkotikaförsäljning på internet är på intet sätt något

nytt fenomen. Redan 1998 lyfte dåvarande

Rikskriminalpolisen att narkotikahandeln på internet

ökade och 2003 utkom Rikskriminalpolisen med

rapporten ”Narkotikabrottslighet på Internet”

Marknaden fortsätter att växa och verksamheten har

komplicerats genom användandet av kryptovaluta,

anonymiserad internettrafik och dolda

marknadsplatser.

Fram till 2011 bestod nätförsäljningen av framförallt

preparat som inte var narkotikaklassade i

försäljningslandet. Även de mer traditionella och

narkotikaklassade preparaten såldes via internet men

mer dolt och inte i samma omfattning. Via olika

forum kunde köpare och säljare komma i kontakt

med varandra men en enskild säljare hade svårt att nå

ut till de stora massorna. Detta förändrades 2011 i

och med att Silk Road startades på TOR-nätverket.

Via TOR-nätverket kunde säljare anonymt annonsera

ut narkotika till försäljning.

Idag sker försäljningen både via webshoppar, dvs.

enskilda sidor på det öppna nätet och via

marknadsplatser som samlar mer än en enskild

säljare och ligger under TOR-nätverket.

Internethandeln med NPS:er har ökat kraftigt men

även nätförsäljningen av narkotikaklassade preparat

har ökat kraftigt de tre senaste åren. En

genomlysning av köpare i ett ärende som bedrevs

under 2014 visar att försäljning av narkotika via

internet är spridd i hela Sverige och att en stor del av

köparna inte tidigare var kända i

narkotikasammanhang. Detta gällde särskilt för de

kvinnliga köparna. Genomgången visar vidare att en

fjärdedel av alla köp innefattade mer än ett preparat.

Den ökande internethandeln av narkotika innebär inte

att all narkotikahandel flyttat till internet. Många

missbrukare, och många av de äldre missbrukarna,

fortsätter handla narkotika på gatan.

Internetförsäljningen bör därför ses som ett

komplement till gatuförsäljningen och att marknaden

breddats. Det sker även att narkotika beställas via

internet för att sedan säljas vidare på gatan.

Antalet svenska sidor som säljer narkotika via

internet bedöms vara fler än 100 och nya sidor

tillkommer ständigt. Betalning på sådana sidor sker

ofta med bitcoins. Det förekommer även att säljare

erbjuder betalning via Swish. När bankkonton

förekommer är det vanligtvis utländska bankkonton.

De sidor som erbjuder oklassade preparat erbjuder

oftare både postförskott och banköverföring till

svenskt bankkonto. Detta då de inte har ett behov av

att hålla sig dolda i samma utsträckning som de

marknadsplatser som säljer narkotikaklassade

preparat.

Diskussionsforum

Diskussionsforum på internet, som exempelvis

Flashback är ett viktigt nav i den svenska

narkotikahanteringen på internet. Flashback besöks

dagligen av tusentals personer och där finns länkar

till sidor som säljer narkotikapreparat. På forumet

kan köpare även lämna omdömen om säljare.

Säljsidorna betygssätts både utifrån kvalitén på

produkten som säljs men även utifrån servicen.

Diskussionsforum med länktips och utvärderingar av

säljare ger således underlag till personer som vill

köpa narkotika eller icke klassade preparat på

internet men som inte vet hur eller vilken säljare de

ska välja. Även om diskussionsforumen inte saluför

några preparat spelar de en oerhört viktig roll vid

internethandeln med narkotika. Utan informationen

POLISENS RAPPORT OM ORGANISERAD BROTTSLIGHET 2015 57


FOKUSOMRÅDE: NARKOTIKA

ARBETSMATERIAL

som finns där hade många köpare inte hittat

Flugsvamp eller andra sidor på TOR-nätverket.

Kriminella aktörer som tillhandahåller

internethandeln i Sverige

De kriminella individer som säljer klassade

narkotikapreparat över internet har ofta tidigare varit

i kontakt med narkotika genom att de har sålt

narkotika på gatan eller själva missbrukat. Det finns

dock även de som inte har någon tidigare känd

brottslighet. Aktörerna lär sig av varandra hur

försäljningen kan flyttas till internet, genom att

bygga upp hemsidor och använda TOR och bitcoins.

Det finns även information om att de samverkar med

varandra vad gäller prissättning.

En genomgång av polisens ärenden mot större

nätsäljare visar på omfattande verksamheter med

höga antal överlåtelser under korta tidsperioder och

med hög ekonomisk omsättning. I fall där

utredningen avslutats och domar fallit har

gärningspersonerna tilldömts långa fängelsestraff, i

några fall 8 år eller strax däröver.

Narkotika och NPS i post- och kurirflödet

Narkotika och NPS som köps på internet skickas till

mottagare via post och kurir. Tullverket ansvarar för

att genomföra kontroller i post- och kurirflödet från

utlandet och sedan 2010 har Tullverkets

narkotikabeslag i flödet ökat med 74 procent, från 1

967 beslag 2010 till 3 426 beslag 2014. Utifrån de

uppgifter som finns från beslag av narkotika i postoch

kurirflödet är kan det antas att antalet

narkotikaköp på internet idag är mellan ett par

hundratusen upp till en miljon per år.

Avseende inrikespost kan polisen göra beslag endast

om Posten inkommer med en konkret misstanke om

att en försändelse innehåller narkotika. Polisen

upprättar då en anmälan och därefter beslutar

åklagare om husrannsakan på utlämningsstället.

Narkotika i post- och kurirflödet kan även komma till

polisens kännedom när försändelser pga. fel adress

eller fel porto inte delas ut. Antalet sådana

försändelser är upp till 200 per månad.

Utveckling

En ökad handel där aktörer gör ekonomisk vinning

på försäljning av traditionella droger, kontrollerade

droger, ej kontrollerade droger, läkemedel och övriga

missbrukade produkter är att vänta. Idag testar alltfler

personer flera olika narkotikapreparat. Detta syns

tydligt vid urinprov som ger utslag på en rad olika

preparat. Tidigare var olika preparat tydligare knutna

till vissa grupper av missbrukare. En bidragande

orsak till denna utveckling är försäljningen via

internet som gör det lättare för en större målgrupp att

få tillgång till olika och nya preparat.

Försäljning via internet gör narkotika lättare

tillgängligt för de som inte har ett kriminellt

kontaktnät eller bor på orter där utbudet är lågt. En

del av de som köper narkotika på internet bedöms

heller inte vara personer som skulle närmat sig en

narkotikaförsäljare på gatan.

Internet fungerar som en distansskapare mellan den

kriminella verksamheten och köparen som kan sitta

hemma, trygg bakom sin dator, vilket gör att köpet

upplevs som anonymt och riskfritt. Att preparat kan

köpas som inte är klassade och därmed inte olagliga

bidrar även det till ökad tillgänglighet och distans till

missbruket.

En oroande trend är att kristalliserat metamfetamin

syns tydligare i Sverige. Att det tycks ske en

normförskjutning gällande kokain är också oroande.

En utveckling som redan gått längt gällande

cannabis. Förekomsten av syntetiska droger har ökat

de senaste åren. Det oroande är inte i första hand

enskilda preparat utan den ständiga strömmen av nya

sammansättningar som inte är narkotikaklassade.

Snabbare och enklare klassificeringsförfaranden eller

att undersöka andra metoder för narkotikaklassning

kan vara vägar att gå för att hantera utvecklingen.

Det är oroväckande att många unga brukar narkotika

men än mer att unga också är inblandade i försäljning

av narkotika och att försäljning sker av väldigt unga

personer och på och i närheten av skolor som

beskrivs under rubriken Unga gärningsmän, på sida

27.

För de kriminella nätverken inom organiserad

brottslighet är narkotika centralt. Vinsterna från

narkotikaförsäljningen omsätts i annan kriminell

verksamhet. För många individer är de också ett

första möte med organiserad brottsliget.

Narkotikabrottslighet ger också upphov till våldsbrott

pga. skulder och konkurens om marknadsandelar.

Något som kan få en tydlig påverkan i det lokala

samhället då våldet ofta är störst i försäljningsledet.

Det är också i försäljningsledet som unga involveras i

narkotikabrottslighet. Att arbeta mot narkotikaförsäljningen

är därav viktig både för tryggheten i

samhället men även för att försvåra för kriminella

nätverk och motverka rekrytering.

Narkotikamissbruk är enligt EU:s drogobservatorium

i Lissabon (ECNN), en av de största orsakerna till

58 POLISENS RAPPORT OM ORGANISERAD BROTTSLIGHET 2015


FOKUSOMRÅDE: NARKOTIKA

ARBETSMATERIAL

hälsoproblem och dödsfall bland ungdomar och

yngre vuxna i Europa. 34 Under 2013 dog nära 600

personer av narkotikarelaterade orsaker 35 . Det är en

fördubbling på 10 år och utgör den högsta siffran

någonsin i Sverige. Som en jämförelse dog samma år

250 personer i trafiken och 87 personer till följd av

dödligt våld (mord, dråp, misshandel). NPS:er har

gett upphov till många allvarliga intoxikationsfall

som varit intensivvårdskrävande och det finns även

fall med dödlig utgång.

34 CAN, Frågor och svar om narkotika, 2015-01-12.

35 590 personer avled under 2013 och denna siffra omfattar

endast klassade preparat, dvs illegala droger. En potentiell

felkälla i statistiken är att en missbrukare kan ha flera olika

preparat i kroppen och det kan vara svårt att veta exakt vad

som orsakat dödsfallet.

POLISENS RAPPORT OM ORGANISERAD BROTTSLIGHET 2015 59


MÄNNISKOSMUGGLING OCH MÄNNISKOHANDEL

ARBETSMATERIAL

Människosmuggling och

människohandel

Utöver fokusområdena beskrivs i detta avsnitt

människosmuggling och människohandel i

kunskapshöjande syfte.

Människosmuggling

Brottsområdet människosmuggling beskrivs i denna

fenomenbeskrivning i ett kunskapshöjande syfte.

Oroligheter i världen gör att människosmugglingen

till Sverige bedöms öka.

Många av dem som söker sig till Schengenområdet

har Sverige som sitt mål, för att söka asyl.

Majoriteten av de som söker asyl i Sverige bedöms

ha tagit sig till landet med hjälp av

människosmugglare. Bedömningen grundar sig bl.a.

på att det är ytterst ovanligt att dessa nationaliteter

beviljas visering för inresa till Sverige eller

Schengen. Den absoluta merparten av de som

ansöker om asyl i Sverige uppvisar inte heller giltiga

handlingar vid ansökningstillfället. Statistik för

januari 2015 visar att det fortfarande är 80 procent

som saknar dokument i samband med att man söker

asyl..

Det vanligaste smugglingsmoduset till Sverige är

även fortsatt genom Europa med bil, buss och tåg.

Missbruket av svenska pass lyfts dock särskilt fram

som ett växande modus vid människosmuggling.

Människosmuggling och organiserad brottslighet

Europol gör bedömningen att ca 90 procent av de

personer som illegalt tar sig in i Schengenområdet

gör det med hjälp av kriminella vinstdrivande

människosmugglingsnätverk.

”Att smugglingsnätverk inte agerar i

idealistiska syften är något som både

Europol och Frontex framhåller.”

Att smugglingsnätverk inte agerar i idealistiska

syften är något som både Europol och Frontex

framhåller, en bedömning som delas av svensk polis.

Modus vid människosmuggling

De kriminella metoder som kriminella individer

använder är mångfacetterade och individerna är

snabba att anpassa sig till förändringar i rådande

förhållanden så som gränspolisiära operationer och

åtgärder, ny teknik, förbättrade transportmetoder

samt lag-och policyändringar. Förändringar i

smugglingsrutter och modus operandi skiftar därför

kontinuerligt.

Det finns fler indikationer som styrker att kriminella

aktörer i Sverige står för hela smugglingskedjan, från

ursprungslandet via transitländer ända till Sverige

(mottagarlandet). Detta gäller även om de kriminella

aktörerna inte befinner sig fysiskt i avsändarlandet.

De mest använda vägarna för smuggling till Sverige

är via land- och sjögräns från Turkiet till Grekland

och Italien samt med fartyg över Medelhavet till

Italien. Fartygen avgår från Nordafrikas kust och

Libyen. Från Italien och Grekland går sedan

transporten vidare till Sverige (eller annat

Schengenland) landvägen. När migranterna väl är i

inom Schengenområdet sker inte gränskontroller

vilket underlättar den vidare smugglingen.

De kriminella nätverken använder flera olika

tillvägagångssätt vid smugglingen. De har möjlighet

att anpassa tillvägagångssättet från fall till fall efter

hur mycket kunden har möjlighet att betala.

Människosmuggling sker även genom användande av

olika resehandlingar. Resehandlingarna kan vara

äkta, modifierade eller förfalskade. När

resehandlingar används sker ofta smugglingen via

flyg. Människosmugglingen via flyg ökar och

Europol gör bedömningen att den kommer att

fortsätta öka.

Missbruk av äkta passhandlingar, det vill säga

användandet av så kallade look alike-pass för resa in

i EU är ett modus som blir allt vanligare. Frontex

anser att ett skifte pågår från den tidigare

användningen av falska handlingar i samband med

människosmuggling till att istället använda äkta.

Ett annat sätt för kriminella nätverk att föra personer

till Sverige är att ordna så att de på felaktiga grunder

erhåller legal status i landet, exempelvis via

skenäktenskap, skenadoptioner och missbruk av

arbetstillstånd.

Växande handel och smuggling med svenska

”look-alike”- pass

Det finns en stor marknad och efterfrågan på äkta

svenska pass. Svenska pass är attraktiva dels för att

man med dem kan resa viseringsfritt till många

länder och dels för att det är lätt att införskaffa

svenska pass som kan användas som look-alike i

samband med människosmuggling. Missbruket av

svenska pass bedöms öka.

Missbruk förekomma även av svenska resehandlingar

som Migrationsverket utfärdar,

60 POLISENS RAPPORT OM ORGANISERAD BROTTSLIGHET 2015


MÄNNISKOSMUGGLING OCH MÄNNISKOHANDEL

ARBETSMATERIAL

exempelvis främlingspass och uppehållstillståndskort.

VAD ÄR ”LOOK-ALIKE”-PASS?

”Look-alike”-pass syftar på att ett äkta pass

används vid människosmuggling. Framgången

med detta smugglingsmodus bygger på att den

personen som skall missbruka passet till

utseendet är lik den person som passhandlingen

egentligen tillhör.

Bedömningen är att handeln och missbruket av

svenska pass komma att fortsätta öka. De

huvudsakliga förklaringsfaktorerna till att handeln

och missbruket av svenska pass är så omfattande,

bedöms vara passlagstiftningen i kombination med

ett växande utbud av gångbara handlingar.

Passlagstiftningen medger att enskilda personer har

rätt att få obegränsat antal pass utfärdade vilket i sin

tur utnyttjas av kriminella. Detta i synnerhet som

flera andra länder har infört motåtgärder mot

missbruk av pass.

”I kombination med att den

internationella efterfrågan på pass

förväntas växa ytterligare är

bedömningen att handeln och missbruket

av svenska pass kan komma att öka

exponentiellt.”

Det vanligaste tillvägagångssättet för kriminella

nätverk att införskaffa pass bedöms vara genom att

köpa eller hyra ett pass. Det finns emellertid exempel

på hur kriminella nätverk genom hot och

påtryckningar mot personer med samma ursprung har

krävt att få förfoga över deras passhandlingar. Att

personer med hjälp av sina egna svenska

resehandlingar möjliggör att familj och släkt kan

komma illegalt till Schengenområdet och Sverige

anses förekomma endast i en begränsad omfattning.

Kostnad och betalning vid människosmuggling

Priset skiftar dock från fall till fall. Precis som för

andra kriminella marknader styrs prissättningen av

tillgång och efterfrågan vilket bedöms ha gjort att

priset för människosmuggling ökat de senaste fyra

åren.

Den bild som finns avseende smuggling och

försäljning av ”look-alike” pass visar tydligt att

priserna vid smuggling kan variera kraftigt mellan

olika kriminella nätverk. En sammantagen bild av

prissättning är också svår att få då priserna varierar

beroende på hur smugglingen sker samt för vilka

sträckor den gäller En smuggling med ett svenskt

pass kostar för den som betalar för smugglingen i

normalfallet mellan 100 000 och 120 000 kr. Priset

för ett pass som smugglaren betalar till den egentliga

passägaren är i normalfallet mellan 5000 och 25 000

kr.

Att anlita människosmugglare för att ta sig till

Sverige eller annat land inom Schengenområdet är

kostsamt. Personer som inte har pengar för att betala

för sin smuggling sätts istället i skuld till smugglaren.

Denna skuld måste de sedan betala av på plats i

Sverige vilket gör att de i vissa fall är i en situation

där de lever under människohandelsliknande

förhållanden.

De kriminella aktörerna bakom brottsligheten

De kriminella nätverk som är verksamma med att

bedriva människosmuggling har förgreningar utmed

smugglingsrutterna, från ursprungs- till

destinationsland. De kriminella nätverkens ursprung

speglar de nationaliteter som smugglas till EU och

utgörs därför till merparten av personer med ickeeuropeiskt

ursprung. I flertalet fall är de kriminella

nätverken homogena och merparten smugglar

personer av samma nationalitet eller ursprung som de

själva.

Det finns dock exempel på nätverk som smugglar

personer med en annan nationalitet eller ursprung.

Det förekommer särskilt när det finns en lucka i

marknaden vilket öppnar upp för andra aktörer att

sälja sina tjänster. Vidare har det visat sig att lokala

nätverk som utgörs av personer från transit- och

destinationsländer ofta är involverade och ansvariga

för smugglingen via transiteringsknutpunkter och

regionala transitrutter.

Kriminella nätverk som smugglar människor finns

spridda i hela landet. De kriminella individerna som

bedriver människosmuggling är ofta män men

kvinnor förekommer också, exempelvis inom

kriminella nätverk med ursprung i Somalia. Många

av de kriminella nätverk som smugglar människor

har begått denna typ av brottslighet under lång tid.

Flera av de kriminella nätverken som är verksamma i

Sverige har förgreningar och samarbetspartners i

andra EU-länder och i tredjeland.

Kriminella nätverk som handlar med pass finns i

både i större och mindre städer. Det bedöms finnas

ett 40-tal kriminella nätverk i Sverige som handlar

med svenska pass och/eller använder dem i

smuggling.

POLISENS RAPPORT OM ORGANISERAD BROTTSLIGHET 2015 61


MÄNNISKOSMUGGLING OCH MÄNNISKOHANDEL

ARBETSMATERIAL

Koppling till annan brottslighet

Narkotika-, vapen- och människosmuggling

förekommer integrerat i varandra. Det finns uppgifter

om att flera av de kriminella nätverk som ägnar sig åt

handel med pass och annan människosmuggling har

kopplingar till terrorklassade organisationer såsom

Hamas, al-Qaida och IS. Vinster från

människosmuggling och handel med pass investeras i

annan brottslighet och terrroverksamhet. Information

tyder på att penningtransfereringar görs till dessa

organisationer med hjälp av bl.a. penningkurirer.

Avslutande kommentar

Med anledning av de oroligheter som råder i världen

bedöms fler personer vilja komma till Sverige och

därmed kommer även människosmugglingen till

Sverige att fortsätta öka.

”Med anledning av de oroligheter som

råder i världen bedöms fler personer

vilja komma till Sverige och därmed

kommer även människosmugglingen till

Sverige att fortsätta att öka”

Utnyttjande av ”look-alike-pass” för

människosmuggling är inte det vanligaste sättet att

smuggla människor till Sverige. Det är dock ett

modus som ökar. Utnyttjandet av ”look-alike”-pass

gör det inte endast enklare att smuggla människor till

Sverige utan även lättare för olika kriminella aktörer

att ta sig in i landet på andras handlingar

Ett flertal olika åtgärder kan användas för att försöka

bromsa utveckling med utnyttjandet av svenska pass

och inkluderar allt från ändrade rutiner, till ändringar

i lagstiftning.

Ur gränskontrollsynpunkt skulle den mest effektiva

åtgärden vara elektronisk avläsning av den biometri

som finns i nya svenska pass men för att det ska vara

effektivt måste passavläsningen utföras innan avresa

från tredjeland. Andra åtgärder behöver riktas mot

individer som säljer eller hyr ut sitt pass. En åtgärd

som införts av andra länder är att personer, efter att

missbruk uppdagats, nekas att under en viss period få

utfärdat en ny resehandling.

Ett verktyg som andra EU-länder brukar för att få

flygbolagen att kontrollera passagerarna är att

bötfälla flygbolagen enligt reglerna för

transportansvaret. I nuläget görs inte detta i någon

större omfattning i Sverige.

Människohandel

Människohandel inom EU med EU-medborgare har

på senare år ökat i omfattning. Gärningsmän och

offer kommer vanligtvis från samma land. Ofta är det

länder där det råder utbredd utsatthet och fattigdom

samt förekommer diskriminering av personer

tillhörande minoritetsgrupper. Särskilt utsatta offer är

kvinnor och barn. Vissa människohandlare har också

i allt större utsträckning börjat använda offren till

olika former av utnyttjande för att på sätt maximera

sina brottsvinster.

”Människohandlare har också i allt

större utsträckning börjat använda

offren till olika former av utnyttjande

för att på sätt maximera sina

brottsvinster.”

Brottsoffer för människohandel

Gärningsmännen lurar ofta offer med löften om att

tjäna pengar. Situationen när de väl är på plats i

Sverige är dock inte alltid den som utlovades och

personerna, ofta kvinnor, hamnar i skuldfällor. De

ska betala för resor, kost och logi och pengar ska gå

till de olika leden i nätverket och i slutändan får de

endast en liten andel själva. I vissa fall är offren inte

heller skriv- och läskunniga vilket ökar deras

utsatthet. Detta gäller särskilt flickor och kvinnor

från ursprungsländerna.

Ett exempel på modus som används för att knyta

offren till sig inom människohandel för sexuella

ändamål är användandet av s.k. ”lover boys”.

moduset. Kvinnorna luras in i en relation där

försäljning av sex ska ge pengar för att kunna starta

ett gemensamt liv. Ett liv som gärningsmannen i

själva verket inte alls har några planer på att leva.

Pengarna går istället till egna utgifter eller egen

familj i hemlandet. Detta är ett sätt för

gärningsmännen att göra offren lojala. Det sker även

att offren erbjuds del av inkomster i syfte att göra

dem mer lojala och mindre benägna att vittna mot

gärningsmännen.

När skuldfällor eller olika former av hot och

påtryckningar eller andra incitament används

behöver gärningsmännen ofta inte bruka våld. Hot

riktat exempelvis mot kvarvarande familj och barn i

hemlandet användas. Inom bärplockning rekryteras

personer från utsatta omständigheter i fattiga

områden i Bulgarien av personer som besöker dem

på deras hemorter och lockar dem till Sverige med

erbjudanden om att tjäna pengar på bärplockning.

62 POLISENS RAPPORT OM ORGANISERAD BROTTSLIGHET 2015


MÄNNISKOSMUGGLING OCH MÄNNISKOHANDEL

ARBETSMATERIAL

Även här rekryteras personer från särskilt sårbara

minoritetsgrupper.

Gärningsmän

Kriminella aktörer inom människohandel har hög

mobilitet. Erfarenheter från flera EU-länder visar att

de är flexibla när de upptäckts av brottsbekämpande

myndigheter i ett land beger de sig till ett annat. I

Sverige reser aktörerna runt mellan olika städer med

brottsoffer och i andra fall reser de utnyttjade

personerna runt till synes på egen hand.

Att gärningsmännen har samma ursprung gör att de

lättare kan utöva påtryckningar mot offren. De

utnyttjar det faktum att de har kännedom om

kvinnornas hemförhållanden vid rekrytering och för

att hålla dem kvar och nedtryckta väl på plats i

Sverige. I vissa fall har gärningsmännen också

ingående kunskaper om Sverige och det svenska

samhället, något som förstärker deras överläge.

Människohandelsbrott med sexuella ändamål begås

bland annat av kriminella nätverken från eller med

kopplingar till Bulgarien, Ungern, Rumänien,

Baltikum, Balkan och Nigeria.

De kriminella nigerianska nätverken styrs ofta från

Spanien och Italien. De kriminella aktörerna är både

män och kvinnor. Inom EU bedöms ett ökat antal

kvinnor vara involverade i människohandelsbrott

avseende rekrytering, förflyttning och underkuvning

av offren.

Avseenden människohandel för tvångsarbete verkar

kriminella nätverk från Bulgarien i Sverige och

rekryterar, transporterar och utnyttjar människor för

bärplockning.

Människohandel för sexuella ändamål

De senaste åren har det skett en stadig ökning av

människohandel för sexuella ändamål inom EU. De

öppna gränserna inom EU och slopade viseringskrav

gör det enklare för gärningspersoner att rekrytera och

transportera unga kvinnor och flickor för att utnyttjas

för sexuella ändamål inom unionen. Det ekonomiska

läget i flera länder i södra Europa har lett till att

vinstmöjligheterna från prostitutionsmarknader där

har försämrats. Detta göra att kriminella aktörer

istället söker sig till nya och mer lönsamma

marknader i norra Europa. Det är möjligt att den

legala prostitutionsmarknaden i vissa EU-länder ger

större möjlighet för organiserade brottsnätverk att

etablera sig inom EU.

I Sverige kommer kvinnorna som utnyttjas ofta från

EU-länder som Rumänien, Ungern, Slovakien,

Bulgarien, Polen och Litauen. Andra nationaliteter

som förekommer är kvinnor från Nigeria och kvinnor

från Thailand som misstänks utnyttjas för prostitution

på Thaimassagesalonger. I andra europeiska länder är

det även känt att det förekommer ett utnyttjande av

kinesiska kvinnor.

Försäljning av sexuella tjänster på internet

Även om gatuförsäljning av sexuella tjänster

fortfarande förekommer, främst i de större städerna,

sker idag försäljningen av sexuella tjänster till största

delen på nätet. Detta är en utveckling som pågått

under en tid och inte endast sker i Sverige.

”Även om gatuförsäljning av sexuella

tjänster fortfarande förekommer, främst

i de större städerna, sker idag

försäljningen av sexuella tjänster till

största delen på nätet. ”

Kvinnorna som annonseras ut till försäljning behöver

inte heller finnas i Sverige när annonsen publiceras

utan kan komma senare, eller efter att en beställning

skett. I annonserna finns kontaktuppgifter som kan gå

direkt till en kvinna men även till dennes

kopplare/människohandlare eller till en

bokningscentral, i Sverige eller utlandet.

Bokningscentralen ser till att information eller

kontakt förmedlas för köpet och i vissa fall att den

kvinna som ska säljas transporteras till den ort, eller

det land där köpet ska ske. När det gäller annonsering

på internet har många prostituerade många annonser

samtidigt i olika namn och med olika telefonnummer.

Även själva sexköpet kan genomföras över internet.

När offren utnyttjas online via webkamera sker

brotten i en miljö som är än mer sluten och offren

kan finnas över hela världen. Europol har lyft

sexuellt utnyttjande på nätet som en trend och

information finns om att det förekommer Sverige.

Människohandel för andra ändamål

Människohandel för andra ändamål är avlägsnande

av organ, krigstjänst, tvångsarbete eller annan

verksamhet i en situation som innebär nödläge för

den utsatte.

Inom flera sektorer på den svenska arbetsmarknaden

används i allt högre grad utländsk arbetskraft. Detta

öppnar upp för utnyttjande. I vissa fall får

arbetstagarna veta alldeles innan avresan till Sverige

alternativt efter ankomsten att arbetsförhållandena

har ändrats. Det finns också aktörer som rekryterar

asylsökande och betalar dem undermåliga löner.

Några branscher där det bedöms förekomma

POLISENS RAPPORT OM ORGANISERAD BROTTSLIGHET 2015 63


MÄNNISKOSMUGGLING OCH MÄNNISKOHANDEL

ARBETSMATERIAL

utnyttjande av arbetskraft är, skogsbranschen

restaurang- och byggbranschen samt grossistfirmor

och säsongsarbete inom grönsaks och fruktodling.

Bärplockarbranschen är en bransch med känd

problematik gällande utnyttjande av arbetskraft, den

behandlas i ett eget stycke nedan.

Ett nytt modus är att bemanningsföretag i andra EUländer

ger arbetstillstånd till tredjelandsmedborgare.

Ansökan går då inte via migrationsverkets kontroll

men personerna arbetar i Sverige. Exempel finns med

polska benaningsföretag och ukrainska bärplockare.

Det finns även information om att utnyttjande för

tillgreppsbrott förekommer när individer som

utnyttjas inom andra områden så som bärplockning

eller tiggeri inte inbringat tillräcklig mängder pengar

och då hotas eller tvingas till att begå tillgreppsbrott

eller försäljning av sexuella tjänster.

När det gäller organhandel har polisen inte någon

bekräftad information om att denna brottstyp har ägt

rum i Sverige. Det som man däremot kan se är att ett

30-tal personer under de senaste 30 åren som fått

eftervård av svensk sjukvård efter transplantationer

genomförda utomlands.

Utnyttjande inom bärplockningsbranschen

Under flera års tid har personer kommit till Sverige

från andra länder för att säsongsarbeta med att plocka

bär. Dessa personer kommer främst från Thailand

och Bulgarien. Det är vanligt att dessa individer

utnyttjas och inte får de löner eller arbetsförhållanden

som de har blivit lovade. Problematiken finns främst

i bärrika delar av landet. Väl i Sverige har

bärplockarna ofta skulder för resan till Sverige och

måste betala för sitt uppehälle. Extra utsatt blir deras

situation om bärtillgången är dålig eller bären ännu

inte mognat när de är på plats i Sverige.

Bärplockare kan vara anställda genom

bemanningsföretag som har ett avtal med företag

som köper upp bären. Skärpta riktlinjer för företag

som erbjuder anställning för bärplockare från

tredjeland har försvårat för oseriösa aktörer att

utnyttja dem. Riktlinjerna omfattar inte friplockare

från EU-länder som själva säljer bär till uppköpare

eftersom de inte behöver arbetstillstånd för att plocka

bär i Sverige, om de är här under tre månader.

Det som sker vid uppköp av bären i vissa fall är att

den som rekryterat/organiserar bärplockarna också är

den som säljer bären till bäruppköparna. I andra fall

har bärplockarna fått del efter avdrag för skuld och i

ytterligare fall inte fått någonting, med hänvisning att

de måste betala för resan.

Utnyttjande av människor för tiggeriändamål

Att personer från EU-länder, främst Rumänien och

Bulgarien, tigger på offentliga platser har blivit

vanligare de senaste åren. Det förekommer

människohandel med tiggeri som utnyttjandesätt, en

bedömning som polisen gör bland annat utifrån

fällande domar i Sverige och andra länder. Det är

dock, i likhet med människohandel för andra

ändamål, svårt att bedöma omfattningen av

människohandel för tiggeriändamål. Polisen arbetar

med att ta fram en nationell lägesbild avseende

människohandel och andra brott kopplat till tiggeri.

Kopplat till tiggeri förekommer också

våldsanvändning och utnyttjande som inte uppfyller

rekvisiten (kriterierna) för människohandel. Sådant

utnyttjande kan handla om oskälig betalning för

resor, mat och boende samt betalning för en plats att

tigga.

Koppling mellan människohandel och annan

brottslighet

Kriminella nätverk som utnyttjar personer för

människohandel är som andra kriminella nätverk

multikriminella och ägnar sig även åt annan

brottslighet. Tidigare förundersökningar och domar

visar att de som handlade med människor även ägnat

sig åt narkotika- och vapenbrott samt bedrägerier.

”Kriminella nätverk som utnyttjar

personer för människohandel är som

andra kriminella nätverk

multikriminella och ägnar sig även åt

annan brottslighet.”

Inom bärplockningsbranschen finns koppling till

olika former av ekonomisk brottslighet.

Utländska medborgares utsatta situation kan även

användas av kriminella aktörer för att begå olika

former av bedrägerier och bidragsbrott.

Avslutande kommentar

Som konstaterats i tidigare rapporter är

människohandel ett brottsområde som återfinns i hela

Sverige men omfattningen är inte helt klarlagd.

Människohandelslagstiftingen är komplicerad och

ofta svårtillämpad. Det är inte heller självklart att de

utsatta personerna själva uppfattar det de utsätts för

som människohandel.

När brotten inte når upp till rekvisiten för

människohandel kan dock andra lagrum användas så

som koppleri vid människohandel för sexuella

64 POLISENS RAPPORT OM ORGANISERAD BROTTSLIGHET 2015


MÄNNISKOSMUGGLING OCH MÄNNISKOHANDEL

ARBETSMATERIAL

ändamål. I fall med utnyttjande för andra ändamål

kan brottsligheten i vissa fall istället rubriceras som

ocker eller bedrägeri. Justitiedepartementet startade

2014 en utredning där en av de frågor som ingår är

bristen på lagföring i människohandelsärenden.

Försäljning av sexuella tjänster sker till stor del via

internet, något som förenklar för de kriminella

aktörerna i deras brottslighet.

Den utsatta situation som offren för människohandel

har är en försvårande omständighet i arbetet mot

brottsområdet. Ytterligare en försvårande

omständighet är att de inte kan språket och saknar

kunskap om det svenska samhället. Det finns därför

ofta en problematik kopplat till språkförbistring och

brist på tolkar. I många fall är det även svårt att få

målsägande att ställa upp på rättsprocesser. Detta kan

bero på relationen till, eller en rädsla för,

gärningsmännen men även på en bristande tilltro till

myndigheter. Att lyfta fram utsatta grupper kan

upplevas som problematisk då det kan bidra till en

ökad stigmatisering av de som redan är utsatta i

samhället. Att inte lyfta fram problematiken riskerar

dock att brottsoffer inte uppmärksammas.

POLISENS RAPPORT OM ORGANISERAD BROTTSLIGHET 2015 65


NYA ELLER NYLIGEN KONSTATERADE PROBLEMOMRÅDEN

ARBETSMATERIAL

Nya eller nyligen

konstaterade

problemområden

Miljöbrottslighet

Brottsområdet miljöbrottslighet i Sverige bedöms

dels öka och växa i omfattning och dels ökar även

organisationsgraden bland kriminella aktörer som är

verksamma inom detta område. I avsnitt beskrivs

avfallsbrottslighet och artskyddsbrott/CITES-brott 36

(handel med utrotningshotade djur och växtarter).

”Brottsområdet miljöbrottslighet i

Sverige bedöms dels öka och växa i

omfattning och dels ökar även

organisationsgraden bland kriminella

aktörer som är verksamma inom detta

område.”

Vanligen förknippas miljöbrottslighet med

exempelvis anmälningar om nedskräpningar eller

otillåtna utsläpp från industrier. Utvecklingen och

organisationsgraden av miljöbrottslighet har på

senare år ökat i omfattning och är kopplade till

ekonomisk brottslighet. I synnerhet gäller detta för

avfallsbrottsligheten.

För att möjliggöra avfallsbrottslighet krävs en

organisationsgrad som omfattar exempelvis kapital,

expertkunskap och infrastruktur för uppgiften samt

en fasad att verka bakom. Denna organisationsgrad

kan vara uppbyggd på olika sätt och både omfatta

enskilda individer och företag. Det förekommer även

företag och individer som i sin egen verksamhet

begår miljöbrott, utan någon nämndvärd samverkan

eller organisationsstruktur.

Nuläget i Sverige

Det finns starka skäl som talar för att dels

organisationsgraden bland kriminella aktörer ökar,

och dels att den organiserade brottsligheten på olika

sätt redan engagerar sig i den svenska

avfallsbranschen. Den ökade organisationsgraden

bland dessa aktörer innebär också att konkurrensen

snedvrids och arbetstillfällen påverkas samt

underminerar bestämmelserna i miljöbalken. Den

otillåtna avfallshanteringen kan i förlängningen även

vara samhällshotande eftersom en olaglig och

36 Convention of International Trade in Endangered

Species.

felaktig hantering exempelvis kan leda till att

dricksvattenresurser äventyras.

”Den ökade organisationsgraden bland

dessa aktörer innebär också att

konkurrensen snedvrids och

arbetstillfällen påverkas samt

underminerar bestämmelserna i

miljöbalken.”

Flera olika faktorer bidrar till det ökade intresset att

verka inom brottsområdet miljöbrottslighet. De

främsta orsakerna är den låga risken för upptäckt och

de låga straffnivåerna i kombination med stor

ekonomisk vinning för de kriminella aktörerna.

Andra faktorer som även kan bidra till det ökade

intresset för brottsområdet är att är att kontroll och

tillsyn främst baseras på rapportering från

verksamhetsutövarna själva. Det är därför troligt att

de mest laglydiga och lojala verksamheterna är de

som drabbas av straff. De mindre samvetsgranna,

som kanske står för en grövre brottslighet, selekteras

bort genom att de varken rapporterar eventuella brott

eller blir föremål för kontroll och tillsyn.” Dessa

förhållanden bedöms inte ha förändrats sedan BRÅ:s

rapport skrevs 2006.

Handlare och mäklare – möjliggörare för

miljöbrottslighet

Handlare och mäklare av avfall är viktiga aktörer och

kan därför betraktas som intressanta möjliggörare för

handel med avfall. Dessa aktörer köper, säljer och

förmedlar yrkesmässigt avfall och fungerar som en

mellanhand mellan avfallslämnare och mottagare.

Handlare och mäklare kan också exempelvis

underlätta för kriminella aktörer att få tillgång till

olika typer av avfall.

CITES-brott ökar internationellt

CITES-brott, d.v.s. handeln med utrotningshotade

djur och växtarter samt artskyddsbrott är en

gränsöverskridande och organiserad brottslighet som

internationellt sett har ökat kraftigt de senaste åren.

CITES-brott är en världsomspännande handel som

omsätter stora pengar och de ekonomiska

incitamenten för kriminella aktörer är därmed stora.

I Sverige förekommer en illegal handel med djur och

växter samt smuggling både till och från Sverige. En

marknad för handel med skyddade arter är

exempelvis internet, där handeln ofta sker inom

slutna nätverk.

Avslutande kommentar

66 POLISENS RAPPORT OM ORGANISERAD BROTTSLIGHET 2015


NYA ELLER NYLIGEN KONSTATERADE PROBLEMOMRÅDEN

ARBETSMATERIAL

Som konstaterades i inledningen av detta avsnitt så

bedöms miljöbrottsligheten öka i Sverige. I synnerhet

har en utveckling skett av miljöbrottsligheten där

trenden är att organisationsgraden ökar bland de

aktörer som intresserar sig för brottsområdet. Det är

också troligt att den organiserade brottsligheten ökar

sitt intresse för miljöområdet eftersom dels hantering

med avfall och dels handeln med utrotningshotade

djur och växtarter samt artskyddsbrott har en hög

ekonomisk avkastning.

Polisen har en viktig roll att följa utvecklingen av

brottsområdet miljöbrott och arbeta för att förhindra

och bekämpa att kriminella aktörer etablerar sig i

branschen. Likaså är samverkan över

myndighetsgränser, både nationellt och

internationellt viktigt i sammanhanget då aktörer och

miljöbrottsligheten är gränsöverskridande.

Identitetsrelaterad brottslighet

Det finns ingen heltäckande statistik över den

identitetsrelaterade brottsligheten i Sverige. Det är

dock tydligt att identitetsrelaterad brottslighet ökar

och att brottsligheten är organiserad. Allt fler falska

intyg och identiteter förekommer och

identitetsintrång har blivit ett allt vanligare fenomen.

Identitetsrelaterade brott sker både riktat mot

privatpersoner och juridiska personer (företag).

Företagen blir av med stora summor pengar till följd

av identitetskapningarna, som bland annat sker via

kreditbedrägerier. De privatpersoner som blivit

utsatta för identitetsintrång måste i vissa fall spärra

sitt personnummer.

Det bedöms vara ett fåtal kriminella individer som

står bakom flertalet identitetskapningar. De

kriminella individerna samverkar i små celler via

avtal. Samverkan förekommer även över

nationsgränser.

Antalet bluffakturor har under de två senaste åren

minskat, samtidigt som problematiken med

identitetskapningar ökat. Det anses troligt att samma

gärningsmän som tidigare ägnade sig åt bluffakturor

nu ägnar sig åt identitetskapningar.

Utvandrade identiteter kapas också

Utvandrade personers äkta eller falska identiteter

används i brottsliga syften. Identiteterna används

bl.a. för att begå bedrägeribrott. Information finns

även om att migranters identiteter utnyttjas.

Falska identiteter, eller äkta utvandrade identiteter

har främst konstaterats i samband med att

bankkonton öppnats. Därefter får de falskeligen lån

beviljade. Utbyten från bedrägeribrott har även

transfererats via dessa konton.

Falska identiteter, eller äkta utvandrade identiteter

har förekommit inom specifika kluster som vid

närmare analys kunnat sammanlänkas via postboxar

eller adresser.

Andra användningsområden för falska

identiteter

Falska personhandlingar kan uppvisas hos

Skatteverket och Migrationsverket i samband med

invandring till Sverige. Detta medför att personer kan

bli folkbokförda med felaktig eller falsk identitet.

Ytterligare en aspekt som försvårar är att det

föreligger beroenden mellan myndigheterna. Till

exempel kan en felaktigt utfärdad id-handling från

folkbokföringen eller beslut om kontrolluppgifter får

stora konsekvenser för andra myndigheter.

Användandet av ”look-a-like” pass i samband med

människosmuggling är ett annat sätt att använda falsk

identitet. ”Look-a-like”-pass kan också användas av

kriminella för att kringgå reseförbud eller för att

dölja sin resa.

Avslutande kommentar

Ett av de stora problemen är att det är svårt som

privatperson att värja sig mot att bli utsatt för

identitetsintrång. En del upptäcker att de utsatts för

identitetsintrång först när ett inkassobrev kommer på

posten. Effekten blir snarare att man som privatperson

förlorar tid än att lider ekonomisk skada,

eftersom de ekonomiska förlusterna i regel täcks.

Ett potentiellt framtida problem är att det blir allt

svårare att lita på identitetshandlingar. Detta är en av

de allvarligaste effekterna av den identitetsrelaterade

brottsligheten.

Utnyttjande migranter

Kriminella nätverk i Sverige utnyttjar systematiskt

migranter i sin brottslighet. Samma eller liknande

brottsupplägg har lyfts tidigare av andra länder inom

EU och problematiken syns nu tydligare även i

Sverige.

Utnyttjande av migranter sker vid brott riktade mot

välfärdsystemet och vid brott med hjälp av företag.

Polisen ser även att personer kan utnyttjas genom att

de på olika sätt pressas eller tvingas begå exempelvis

tillgreppsbrott.

Förutsättningar för att utnyttja migranter i

brottslighet

POLISENS RAPPORT OM ORGANISERAD BROTTSLIGHET 2015 67


ARBETSMATERIAL

Utnyttjandet riktar sig både mot EU-och

tredjelandsmedborgare. Det de bedöms ha

gemensamt är att de befinner sig i en särskilt utsatt

position, att de inte har kunskap om det svenska

systemet och att de inte är välbemedlade. I flera fall

är de kriminella nätverk som utnyttjar personer från

samma land eller region som de utnyttjade.

Migranterna knyts ofta till gärningsmännen av en

skuld för att de har tagits till Sverige och/eller för att

de har erhållit sin tillfälliga uppehållsrätt på grunder

som kan upphävas av den kriminella aktören. Så är

fallet när personen är i landet på ett arbetstillstånd

där inte de uppgiva omständigheterna för

arbetserbjudandet stämmer. Om de förlorar

arbetstillståndet har de inte längre rätt att vara i

Sverige och är därmed beroende av de som ordnade

arbetstillståndet åt dem.

Hur migranter utnyttjas i brottslighet

Uppehållstilstånd, uppehållsrätt och folkbokföring är

avgörande för de kriminellas möjlighet att göra

förtjänst på migranten. Det är genom dessa tillstånd

och system som personerna kommer in i de svenska

systemen och deras identiteter kan användas till att

starta företag, ansökan om lån och bidrag med mera.

Individernas identitet som kan möjliggöra olika

brottsupplägg och/eller dölja de verkliga personerna

bakom brottsligheten. Ett otal upplägg är möjliga för

hur identiteten sedan kan användas både i

företagsupplägg och i bidragsbrott.

Migranterna kan även utnyttjas som svart arbetskraft

för att betala tillbaka skulden för smuggling till

Sverige eller för att behålla sitt arbetstillstånd fast

utan den lön och de förmåner som stod i erbjudandet.

Avslutande kommentar

Intresset för att invandra till Sverige bedöms fortsatt

som stort och utnyttjandet av migranter bedöms

därav fortsätta. Det samma gäller för de sätt på vilka

migranter används för att få ut handlingar och pengar

från olika myndigheter.

Ju bättre kontroll myndigheter har vid exempelvis

utfärdanden av tillstånd och bidrag desto mindre är

risken att utnyttjandet kan ske.

Utlämningsställen

Utlämningsställen finns på tusentals platser i Sverige

och lämnar dagligen ut varor till privatpersoner och

företag. Kopplat till den ökande internetförsäljningen

av narkotika och den omfattande bedrägeribrottsligheten

används de också av kriminella för att

ta emot narkotika och varor som beställs med falska

identiteter eller genom identitetsintrång.

I takt med att utlämningsställena får en allt viktigare

funktion för kriminell verksamhet är det troligt att

fler kriminella individer kommer att försöka få

inflytande över, eller själva starta upp sådana.

Genom att ha tillgång till utlämningsställen kan

kriminella inte bara hämta ut paketen utan problem

utan även förvara varorna på platsen.

Stiftelser och föreningar

En ny trend som uppmärksammats är att stiftelser

och föreningar används i brottsliga syften. Detta är

något som både polisen och samverkande

myndigheter uppmärksammat.

En svårighet som myndigheter möter med stiftelser

och föreningar är av avsaknaden av registeruppgifter.

Ett annat problem är vem som är den faktiska

företrädaren. Ideella föreningar är endast

bokföringsskyldiga om näringsverksamhet bedrivs.

Inslaget av föreningar och stiftelser i brottslig

verksamhet bedöms öka.

Brott på distans via internet

Även om lagen är densamma i den fysiska och den

elektroniska världen så påverkas människors

beteenden av de skiftande förutsättningarna. Tröskeln

för att hota och kränka personer anonymt på internet

tycks vara lägre jämfört med att säga samma saker

till en fysisk person.

Rapporten visar att områden där internet är en tydlig

distansskapare är bl.a. köp och försäljning av

narkotika och andra preparat på internet samt

bedrägerier. Att brottsligheten begås på internet

innebär inte att den förflyttas, utan att den kriminella

marknaden breddas.

Brott som begås på internet behöver inte ske i

Sverige. De tekniska förutsättningarna i utredningar

blir mer komplicerade när förövare kan dölja sig med

hjälp av anonymiseringstjänster och när plattformar

och infrastruktur som används för att sprida

budskapet inte sällan finns i utlandet. Polisens arbete

försvåras också av att brotten sker på internet och

inte på den fysiska platsen där gärningsmannen

befinner sig.

68 POLISENS RAPPORT OM ORGANISERAD BROTTSLIGHET 2015


EN UTBLICK I OMVÄRLDEN

ARBETSMATERIAL

En utblick i omvärlden

I denna omvärldsanalys beskrivs generella och

övergripande samhällsförändringar som berör

Sverige och svenska förhållanden med koppling till

organiserad brottslighet.

Omvärldsanalysen syftar till att ge ett mer långsiktigt

och strategiskt perspektiv. Den har sin utgångspunkt i

att beskriva olika flöden, med fokus på

internationalisering och digitalisering.

Flödens, kriser och konflikters betydelse i en

globaliserad värld

Inom det säkerhetspolitiska området framhålls av

vissa teoribildningar att vår tid kännetecknas av

flöden och denna utblick i omvärlden har det som

utgångspunkt. Flöden används för att belysa de

beroendeförhållanden som finns i en globaliserad

värld. Begreppet flöden avser en cyklisk rörelse av

olika resurser som en dynamisk process där flera

interna och externa förhållanden kan påverka. Flöden

avser i detta sammanhang ekonomiska, materiella,

sociala och tekniska rörelser.

Flöden gynnar oss ofta, exempelvis genom

internationell handel, och leder till ett ökat välstånd

och ekonomisk utveckling. Parallellt med denna typ

av legala flöden förekommer dock illegala flöden. De

profiterar på luckor i de legala flödena. Illegala

flöden tillhandahåller exempelvis illegala varor eller

legala varor till lägre priser. Varorna kan säljas till

lägre priser eftersom att lagar inte följs vid

produktionen av dem, genom att arbetskraft utnyttjas

eller genom att undvika att betala skatt. Varorna kan

också vara priatkopierade.

Kriser och konflikter på olika platser i världen

påverkar samhället negativt. För de illegala flödena

kan det istället vara en faktor som expanderar deras

marknad, genom att de får större inflytande och ökar

sina förtjänster. Detta är möjligt via det maktvakuum

som blir följden av exempelvis staters sönderfall.

Maktvakuumet fylls snabbt av individer och grupper

som arbetar utanför lagar och internationella

konventioner.

Två huvudsakliga perspektiv har valts ut som

intressanta för utvecklingen av organiserad

brottslighet: internationalisering och digitalisering.

Internationaliseringen

Sverige är ett globaliserat land som i hög grad ger

och tar i de globala flödena av information, varor,

ekonomi och människor. En negativ utveckling i

vissa delar av världen i form av konflikter, minskad

statlig kontroll eller socioekonomiska svårigheter får

en direkt påverkan på Sverige.

Påverkan sker på flera olika sätt. En påverkan av mer

personlig karaktär sker i relation till utvecklingen i

konfliktområden i världen. I Sverige bor i dag många

personer som har en koppling till konfliktområden

eftersom de själva är födda där eller har släktingar

och vänner i områdena. En anna typ av påverkan är

att personer i Sverige deltar i verksamheter i andra

länder, även kriminella sådana.

Utvecklingen i Europa och Ryssland, utvecklingen i

Mellanöstern och Nordafrika samt maktförskjutningen

mot Asien beskrivs nedan. De bedöms

kunna påverka utvecklingen inom organiserad

brottslighet de närmaste åren.

Utvecklingen i Europa och Ryssland

De politiska spänningarna i Europa, främst avseende

Rysslands agerande i Ukraina och höjda tonläge

gentemot övriga Europa medför en risk för ett mer

instabilt säkerhetspolitiskt klimat. Fortsatta

sanktioner mot Ryssland kombinerat med en fortsatt

nedgång av oljepriset bedöms öka behovet av illegala

metoder för att upprätthålla handel. Kriminella

aktörer kan då komma att överta rollen som

mellanhand i affärsverksamhet.

Utvecklingen i Mellanöstern och Nordafrika

Situationen i Mellanöstern och Nordafrika, den s.k.

MENA-regionen, med flera instabila stater och

väpnade konflikter bedöms fortgå. Utvecklingen i

området bedöms främst få effekt för Sverige

avseende människosmuggling. Människosmuggling

från regionen till Sverige pågår redan idag i stor

omfattning och bedöms inte avta. Den oroliga

situationen i området kommer sannolikt leda till att

antalet personer som reser från Sverige för att delta i

strid kommer att fortsätta öka. Denna typ av resor får

effekt för svensk polis genom att personerna kan

misstänkas för krigsbrott, vilket utreds av polisen i

Sverige.

Kansliet för strategisk analys vid regeringskansliet

utkom i slutet av 2014 med studien Strategiska

trender i ett globalt perspektiv, 2025: en helt annan

värld?. Enligt den får situationen i MENA-regionen

betydande konsekvenser för migration och

integration i Sverige.

De stora migrationsströmmarna är en utmaning för

samhället ur flera aspekter. Att många människor i

världen är på flykt leder att kriminella aktörer kan

POLISENS RAPPORT OM ORGANISERAD BROTTSLIGHET 2015 69


EN UTBLICK I OMVÄRLDEN

ARBETSMATERIAL

tjäna stora pengar på människosmuggling. En annan

del av problemet är att flyktingstatus kan användas

av kriminella för att ta sig till och verka i Sverige.

Maktförskjutningen mot Asien

En geoekonomisk maktförskjutning mot Asien lyfts

som en av flera trender av kansliet för strategisk

analys. Trenden är pågående och under 2015

beräknas Kina gå om EU som världens största

ekonomi. Kina passerade USA redan 2014. Denna

trend sker parallellt med en omfattande urbanisering

och digitalisering av samhället i Asien.

Den geoekonomiska maktförskjutningen kommer

tillsammans med en ökad forskning och utveckling i

Asien medför högre konkurrens inom forskning och

innovationer som kommer påverka även Sverige.

Kriminella aktörer kan vara intresserade av den makt

och de pengar som finns inom områden som

immaterialrätt. Dessa kan då komma att i större

utsträckning tillhandahålla immateriella varor till en

marknad med växande efterfrågan.

Varumärkesintrång, det som i dagligt tal ofta

omnämns som piratkopiering, är ett stort problem i

flera länder i Asien. Asiatiska länder har den största

intensiteten av piratkopierade varor i sin export.

Växande världshandel och försäljning via internet har

ökat möjligheterna att producera och sälja

piratkopierade varor.

Tullverket är den svenska myndighet som har ansvar

för att förhindra handeln med piratkopierade varor i

Sverige. Det är dock upp till det företag som drabbats

av ett varumärkesintrång att själv driva ärendet i en

civilrättslig process. Enligt Tullverket kommer de

piratkopierade varor som beslagtas i Sverige i stor

utsträckning från länder i Asien, främst Kina. Under

en kontrolloperation som sträckte sig över två veckor

i oktober 2014 stoppade Tullverket närmare 10 000

misstänkta piratkopierade produkter till ett värde av

cirka 5,3 miljoner kronor.

Europol resonerar i en strategisk rapport om

organiserad brottslighet (SOCTA) 2013 att minskade

resurser i samhället för konsumtion har ökat

efterfrågan på piratkopierade produkter. Förutom de

sedan tidigare piratkopierade produkterna i form av

lyxvaror, piratkopieras dagliga konsumtionsvaror

såsom rengöringsmedel, matvaror, kosmetika och

läkemedel.

Det har skett en kraftig ökning av antalet beslagtagna

piratkopierade hälso- och sjukvårdsprodukter. Utöver

förlorade inkomster för de företag som drabbas finns

även risker med att hälsofarliga piratkopior används

med hot mot liv och hälsa som följd. Hösten 2013

drogs ett läkemedel tillbaka av Läkemedelsverket

med anledning av att en tillverkare i Storbritannien

hittat förfalskade förpackningar som skulle skickas

till Sverige.

Digitaliseringen

Den digitala utvecklingen nämns som en stor

påverkansfaktor i de allra flesta rapporter med ett

framåtblickande perspektiv. Digitaliseringen har

förändrat förutsättningarna för i stort sätt alla former

av organiserad brottslighet. Uppdelningen mellan itrelaterad

brottslighet och annan brottslighet har

suddats ut.

En stor del av vårt samhälle är i hög grad digitaliserat

och mobilt, en utveckling som går snabbt och som

kommer att fortsätta. Fysiska varor blir till digitala

tjänster som utgår från internationaliserade

plattformar.

Den elektroniska handeln bedöms öka och som en

konsekvens av detta startas nya typer av företag. De

har färre anställda, utgår från digitala tjänster eller

försäljningssätt och har globala ambitioner. Polisen

kommer sannolikt att i allt större utsträckning få

utreda och försöka förebygga brott som begås i den

virtuella miljön. Samverkansformer mellan företag

inom denna sektor och myndigheter blir därför

viktiga att utveckla.

Europols bedömning av framtidens

brottslighet

I början av 2015 gav Europol ut en rapport om

framtidens organiserade brottslighet, Exploring

tomorrow´s organised crime 37 . I rapporten beskrivs

nyckeltrender och vad som driver dessa trender.

Slutsatserna i rapporten sammanfattas kort nedan.

Gränsen mellan legala och illegala aktiviter blir allt

suddigare och att definiera organiserad brottslighet

blir allt svårare. Europol ser en organiserad

brottslighet dominerad av lösa nätverk bestående av

individuella kriminella entreprenörer som interagerar

och genomför sina affärer på en gemensam, ofta

digital, kriminell marknad. Detta följer den generella

utvecklingen i Europa med en tydligare

individualism.

Lagar och regleringar i samhället formar vad

kriminella inom organiserad brottslighet inriktar sig

mot och hur de genomför sin kriminella verksamhet.

37 Europol, Exploring tomorrow´s organised crime,

2015.

70 POLISENS RAPPORT OM ORGANISERAD BROTTSLIGHET 2015


EN UTBLICK I OMVÄRLDEN

ARBETSMATERIAL

Lagstiftning är och kommer därför fortsatt att vara en

nyckelfaktor för att bestämma karaktären för och

utsträckningen av aktiviteterna inom organiserad

brottslighet i Europa. Europol ser åtta nyckelfaktorer

som driver utvecklingen inom organiserad

brottslighet:

• Innovationer inom logistik och transport

möjliggör för aktörer inom organiserad

brottslighet att begå brott anonymt via internet

• Utveckling inom nanoteknik och robotik öppnar

upp nya marknader för aktörer inom organiserad

brottslighet och ger dem nya verktyg för

sofistikerade brottsupplägg

• Det ökande användandet av ”big data” och

personuppgifter möjliggör för aktörer inom

organiserad brottslighet att genomföra

sofistikerade identitetsbedrägerier på en nivå

som inte tidigare varit möjlig

• Elektroniskt avfall antas vara en nyckelvara för

kriminella aktörer inom organiserad brottslighet

i Europa

• Ekonomiska skillnader i Europa gör organiserad

brottslighet blir mer socialt accepterad.

Kriminella aktörer inom organiserad brottslighet

kommer att i allt högre grad infiltrera

ekonomiskt försvagade samhällen och

porträttera sig själva som en tillhandahållare av

arbete och service.

• Aktörer inom organiserad brottslighet kommer i

ökad utsträckning att försöka infiltrera industrier

som är beroende av naturresurser genom att

agera som mäklare eller agenter i handeln med

dessa resurser

• Virtuella valutor möjliggör för individer att

agera som frilansande kriminella entreprenörer

verksamma med en affärsmodell baserad på

brottstjänster. De virtuella valutorna minskar

behovet av sofistikerade kriminella infrastrukturer

för att ta emot och tvätta pengar.

• Aktörer inom organiserad brottslighet kommer i

större utsträckning att rikta sin brottslighet mot,

men även erbjuda illegala varor och tjänster till,

en växande grupp av äldre människor i Europa.

Detta är del av de kriminella aktörernas

exploatering av nya marknader och möjligheter

Europols rapport lyfter också fram utvecklingen på

ett antal kriminella marknader. Växande kriminella

marknader bedöms vara: syntetiska droger och nya

psykoaktiva substanser, varumärkesförfalskning, itbrottslighet

och miljöbrottslighet. Stabila kriminella

marknader bedöms vara: cannabis, människohandel,

människosmuggling, organiserad tillgreppsbrottslighet,

bedrägerier och vapen-smuggling.

Avslutande kommentar

Polisens roll är att främja de legala flödena och att

motarbeta de illegala. En ökad komplexitet i flödet

av varor och tjänster gör det svårare fastställa

ursprunget, dvs. om en vara eller tjänst är legal.

Osäkerheterna i vårt närområde och maktförskjutningen

mot Asien kommer att påverka vilka

kriminella aktörer som söker sig till Sverige och

vilka varor på den illegala marknaden som tar sig hit.

Internationell samverkan och omvärldsbevakning är

två viktiga aspekter för att kunna förutse och

kartlägga dessa flöden.

Att fler människor smugglas till Sverige och ett ökat

antal resande för att delta i strid är två tydliga

effekter i Sverige på situationen i MENA-regionen.

Människosmugglingen till Sverige bedöms inte

minska. Genom migrationen men också med tanke på

att flera svenska medborgare har ursprung i eller på

annat sätt relationer till MENA-regionen, kan

spänningar mellan olika grupper i Sverige uppstå till

följd av konflikten.

Den geoekonomiska maktförskjutningen mot Asien

är pågående men är inte en utveckling som i

dagsläget bedöms ha samma tydliga påverkan på

Sverige som utvecklingen i MENA-regionen. Den

utbredda varumärkesförfalskningen i flera asiatiska

länder är ett konstaterat problem i Europa.

Förändringen av de globala strukturerna genom den

ökade digitaliseringen kommer att fortsätta ställa

samhället inför nya utmaningar. Kriminellas

utnyttjande av digitaliseringen är ett faktum och

kräver omställningar i arbetsmetoder och samverkan

för samtliga aktörer i samhället, inklusive polisen.

Även om denna rapport har ett nulägesfokus stämmer

de nyckelfaktor som Europol lyfter fram överens

med den bild som polisen har av utveckling inom

organiserad brottslighet. Vad som är tydligt i

Europols framtidsbild och en central del i

organiserad brottslighet, är de kriminella individernas

förmåga att snabbt anpassa sin brottslighet efter

ändrade förutsättningar i de sammanhang där de

verkar.

POLISENS RAPPORT OM ORGANISERAD BROTTSLIGHET 2015 71


SLUTDISKUSSION

ARBETSMATERIAL

Slutdiskussion

Utvecklingen inom organiserad brottslighet

Organiserad brottslighet är föränderlig. Olika modus,

samverkansformer och samhällsförändringar ger

möjlighet till nya brott. Nedan presenteras de

tydligaste slutsatserna som framkommer i rapporten.

Kriminell samverkan är gränslös

Organiserad brottslighet består av kriminella

individer som har egna kontaktnät och som

samverkar med varandra. De gränser som tidigare

fanns mellan olika kriminella individer, nätverk,

organisationer och brottsområden är i princip

utraderade. Detta är en av de allra tydligaste och

viktigaste slutsatserna i rapporten.

Kriminella individer binds samman genom

nyckelindivider. Nyckelindividerna kan besitta en

viss kompetens, ha ett stort och brett kontaktnät eller

fungera som medlare i vissa situationer.

Brottstjänster är ytterligare en del i en gränslös

kriminell samverkan. Brottstjänster förekommer

främst relaterat till komplex it-brottslighet men

kommer att sannolikt tas efter av fler kriminella för

fler brottsområden.

Organiserad brottslighet breddar sig och blir

samtidigt mer specialiserad

Att kriminella individer inom organiserad

brottslighet är multikriminella är en av

utgångspunkterna för rapporten. Samtidigt som

brottsligheten breddas och varje enskild kriminell

individs förmåga att utföra flera olika typer av brott

ökar, utvecklas emellertid förmågan att utföra varje

enskilt brott. Detta innebär att kriminella aktörer

ägnar sig åt avancerad brottslighet som kan sträcka

sig över flera olika brottsområden.

Den förutspådda övergången till ekonomisk

brottslighet och bedrägerier har skett

Under flera år har det rapporterats om att organiserad

brottslighet i större utsträckning inkluderar

ekonomisk brottslighet och bedrägerier. Den

utvecklingen blir allt tydligare. Det är inte längre ett

mindre antal personer som har förmåga att begå

ekonomisk brottslighet eller att genomföra

bedrägerier.

Ekonomisk brottslighet och bedrägerier är något som

ger kriminella aktörer en grundinkomst och är att

betrakta som en grundläggande brottslig kompetens

för kriminella inom organiserad brottslighet. På den

mest avancerade nivån är kompetens dock fortsatt

förbehållen ett mindre antal individer.

Tre områden att särskilt uppmärksamma

Nedanstående tre områden har en allvarlig påverkan

på tilliten i samhället, uppvisar en ökande

brottsutveckling och skapar otrygghet.

Otillåten påverkan och korruption

Kriminella aktörers otillåtna påverkan fortsätter att

påverka medborgare, förtroendevalda,

myndighetsföreträdare, näringsidkare och

journalister. Otillåten påverkan är ett hot mot

medborgarnas tillit till staten och dess förmåga att

upprätthålla en fungerande rättsstat och att skydda

medborgares grundläggande rättigheter.

Det är svårt att avgöra hur otillåten påverkan och

korruption utvecklats eftersom det ligger i sakens

natur att brotten inte anmäls. Det finns indikationer

på att kriminella i större utsträckning försöker

påverka personer i deras yrkesutövning eller hindra

medborgare från att anmäla brott och påverkar

personer inför deras vittnesmål i domstol.

Korruption, inklusive vänskapskorruption, kopplad

till organiserad brottslighet framstår som vanligare.

Bedrägerier, utnyttjande av välfärdssystemet

och den identitetsrelaterade brottsligheten

Bedrägeribrottsligheten har ökat kraftigt de senaste

åren. I rapporten beskrivs hur systematiska

bedrägerier i stor skala drabbar företag och

medborgare. Bedrägerier är att betrakta som ett av de

mer lönsamma brotten för kriminella aktörer.

Utnyttjandet av välfärdssystemet har utvecklats

under flera år och sker numera i systematisk form.

Det omfattar stora belopp och riskerar ytterst att leda

till att medborgare tappar tilltron till myndigheter och

välfärdssystemet. Kriminella inom organiserad

brottslighet bedöms få goda inkomster genom att

begå bidragsbrott och andra bedrägeribrott riktade

mot myndigheter.

Identitetsintrång i olika former möjliggör många

bedrägeri- och bidragsbrott. Identitetsbrottsligheten

påverkar också tilltron till våra identitets-handlingar.

Den ökande våldsanvändningen och situationen

i vissa utsatta geografiska områden

I flera tidigare nationella rapporter har det

rapporterats om en ökande våldsanvändning bland

kriminella aktörer. Den utvecklingen fortsätter och

kriminella aktörer använder våld och skjutvapen

72 POLISENS RAPPORT OM ORGANISERAD BROTTSLIGHET 2015


ARBETSMATERIAL

alltmer frekvent. Unga personer som brukar grovt

våld noteras allt oftare. Sammantaget uppvisar

kriminella aktörer inom organiserad brottslighet en

större hänsynslöshet vad gäller brukandet av grovt

våld mot andra kriminella men våldet drabbar även

tredje man.

De kriminellas inflytande i vissa utsatta geografiska

områden bedöms öka. De kriminella som verkar i

områdena påverkar medborgare som bor där.

Effekterna försvårar generellt en positiv

samhällsutveckling och specifikt polisens och andra

samhällsaktörers arbete i områdena.

POLISENS RAPPORT OM ORGANISERAD BROTTSLIGHET 2015 73

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!